Hela tidningen
Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 33 • Nr 2 • juni 2015 Familjehemsvård för vuxna, en glömd insats? Överlevnadsplåster • Dialogmöte och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 2 2015 Familjehemsvård för vuxna, en glömd insats? ......... 4 Båtkonferens .................................................................. 5 FR-KONGRESSEN 2015 Reflektioner på föreläsningar från kongressen ....................................................... 6 Thomas Nybom och hans dotter – en sann historia...................................................... 7 Hej vänner!................................................................. 7 Vad är bra med kongresserna som barn och ungdom?....................................... 8 Överlevnadsplåster ........................................................ 9 Om boken ”Andras barn mina ungar” .......................................... 10 Är det för barnets bästa eller blev DU påverkad av dina tidigare erfarenheter?.................... 11 NOFCA-mötet 2015 ....................................................... 12 Dialogmöte om den sociala barn- och ungdomsvården .......................................... 14 Familjehemmens Riksförbund .................................... 15 Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - [email protected] Gull-Britt Lindberg - [email protected] Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se 2 Familjehemmet 2-2015 Aleris Nåjden söker erfarna familjehem från Jämtland i norr till Skåne i söder För mer info kontakta: Familjehemsrekryterare Anna Jernkrook 060-17 05 12 alt. [email protected] Familjehemmet Ordföranden har ordet! Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Manusstopp Till nästa nummer: 1/9 -2015 Sommarlov Nu är det äntligen sommarlov och förhoppningarna om en varm sommar med sol och bad är hög. Många spännande möten har jag hunnit vara med om under våren tillsammans med medlemmar i Familjehemmens Riksförbund. Ordförande och Rådgivarkonferens, styrelsemöten och sedan en fin kongress i Sköldinge på Åsa Folkhögskola. Där vi samlades 26 st vuxna och 14 barn och ungdomar och fick en fin helg med föreläsningar, underhållning och god mat. På kongressen blev nya styrelsen vald och jag får ge en extra välkomsthälsning till våra nya styrelsemedlemmar, den finns en lista på oss i styrelsen på sista uppslaget i tidningen. Annonspriser 2015 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 400:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Ni kan även läsa om vår kongress och dess föreläsningar i tidningen. Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Andra föreläsningar jag lyssnat på är om anknytning mellan mammor med utvecklingsstörning och deras barn med Pehr Granqvist som forskat om det, se separat artikel i tidningen, mycket intressant. Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Nu får vi hoppas att alla får ladda batterierna under sommaren med en fin semester så syns vi på olika träffar under hösten. Några länsföreningar har inplanerat medlemsträffar m m ute i länen under hösten, och hittar man något i grannlänen så är man välkommen att medverka där också. Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: [email protected] Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se En stor SOMMARHÄLSNING från Susann Vikberg Barn- och ungdomslinjen på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ”Inspektionen för vård och omsorg, IVO är en myndighet som har tillsyn över verksamhet enligt LSS, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Barn och unga inom vård och omsorg kan vända sig till Ivos Barn- och ungdomslinje för att: • Fråga om sina rättigheter • Berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården Barn och unga kan ringa, mejla eller chatta anonymt med oss. Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: [email protected] Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Mer information finns på ivo.se/barn-unga från och med 1 juni. ISSN 02821346 Familjehemmet 2-2015 3 Familjehemsvård för vuxna, en glömd insats? Genom att ge föräldrar som missbrukar en bra vård stöttar vi barnen. Riksförbundet för Förstärkt Familje hemsvård (RFF), vars medlemmar är verksamheter som bedriver kon sulentstödd familjehemsvård, anordnade i februari 2015 en runda-bordskonferens kring ämnet ”Familjehems vård för vuxna – möjligheter och hinder”. RFF har till syfte att stödja, utveckla och företräda den förstärkta familjehemsvården och arbetar med att rekrytera, utbilda, stödja och handleda familjehem och jourhem och att förmedla dessa hem och tjänster till socialtjänsten och kriminalvården. Syftet med dagen var att lyfta frågan kring familjehemsvård för vuxna. Med konferensen som avstamp och med erfarenheter därifrån var tanken att gå vidare till regeringen med en begäran om översyn av familjehemsvården för vuxna ur olika perspektiv, till exempel utredningskrav på familjehem, kompetens, handledning, utbildning. Ett 20-tal personer från SKL, IFO från olika kommuner, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, forskare, konsulentstödda familjevårdsenheter och frivilligorganisationer med flera deltog. 1981 kom Familjevårdsutredningen med sitt betänkande ”Det förstärkta familjehemmet” (DsS 1981). Ut redningen slog fast familjevårdens plats som en viktig vårdform för vuxna med missbruk men betonade att familjerna måste få kontinuerligt professionellt stöd i sitt arbete. Vuxna med missbruk placerades i familjehem, ofta på landet där de kunde ta del av arbete och bli en i familjen. Modellinlärning var den ”behandling” som kopplades till familjevård. Lite senare kom målgruppen att omfatta även personer med kriminalitet. Situationen idag är helt annorlunda. Den tidigare traditionella gruppen personer med missbruk har förändrats. Efterfrågan på familjehem ökar för dem som har en mycket svårare 4 Familjehemmet 2-2015 problematik och en större mångfald av problem och ökad samsjuklighet. Det betyder att en kombination av missbruk/beroende, psykiatriska sjukdomar, neuropsykiatriska diagnoser och personlighetsstörningar är vanligare idag. Efterfrågan på familjevård ökar även för målgruppen ”unga vuxna” som behöver insatser med stöd av LSS samt skyddsplaceringar av såväl män som kvinnor. Lagstiftningen ställer allt större krav på samverkan och samarbete. Svårig heterna att uppnå detta är framför allt relaterat till den nuvarande ekonomiska situationen. Det blir lätt ett revirtänkande och ett stuprörstänkande som gör att människor hamnar mellan stolarna. För att uppnå samarbete på organisationsnivå och individnivå gäller det att kommuner, landsting och regioner ingår överenskommelser. De frivilliga organisationerna får inte glömmas bort i detta sammanhang. Varför familjehemsvård för vuxna kan vara bra: Vid en placering i familjehem läggs fokus på de placerade och de behöver inte ta hänsyn till andra klienter. De blir en del i en familj. De har ett skyddsnät runt sig. De får stöd och vägledning av familjevärdarna utifrån sina egna behov. Den placerades boende är anpassat efter dennes behov. Eftervård är i många ärenden en viktig del. Då finns fortfarande alla kvar men den placerade flyttar till eget boende. En bra mellanvårdsform mellan HVB och eget boende. En klient uttryckte det som att ”jag hade massor av tid att tänka på all skit och reda ut mig själv, jag kunde koncentrera mig på mig själv, jag blev en del av familjen, jag fick ett eget värde.” Som tidigare nämnts har de som placeras stora problem av komplex natur. Detta ställer höga krav på familjehemmen som behöver mycket stöd och handledning. De ska vara ”vanliga familjer” och inte utföra behandling av den placerade. Men familjehemsvärdarna behöver mycket kunskap i olika problemområden som missbruk, psykiatri, ADHD med mera för att kunna bedöma när den placerade behöver stöd utanför hemmet och lotsa honom eller henne till rätt instans. Forskning och evidens inom området är en bristvara. En forskningsstudie av Göran Johansson, ”Bete sig normalt”, beskriver att en god familjehemsvård kännetecknas av en lång vårdtid på ett till ett och ett halvt år, bra matchning, delaktighet, inga dolda agendor i planeringen, sysselsättning, gemenskap, rak kommunikation, kontakt med nätverket, övergångsritualer- både inom familjen och vid en övergång från/till annan vårdform eller till ett självständigt liv, framtidstro – ”du är någon annan när du går ut än när du kom”, chans till bostad, jobb och socialt kontaktnät. Det krävs också att familjehemsvärdarna får kvalificerad och regelbunden handledning. Det behövs en längre och tydligare vårdkedja med tydliga mål för planering och en klar ansvarsfördelning såväl under som efter placeringen. Hälso- och sjukvård måste mötas och samarbeta så att inte den enskilde faller mellan stolarna. Det måste finnas en samsyn och ett gemensamt språk. Sammanfattningsvis anser RFF att: Lagstiftningen för familjehems- vården för vuxna bör ses över så att de placerade kan garanteras en trygg och rättssäker vård. Det gäller bland annat krav på familjens allmänna lämplighet att vara familjehem, att de har rätt kompetens för uppdraget, att de vill ta emot fortbildning och regelbunden handledning och att vården kontinuerligt följs upp. De verksamheter som bedriver konsulentstödd verksamhet till familjehem ska ha tillstånd för att bedriva sin verksamhet. Kunskap om möjligheten att ge vuxna bistånd till familjevård måste öka. Forskning måste initieras för att få bättre kunskap om familjehemsvårdens betydelse utifrån den placerades perspektiv. Mäns och kvinnors speciella behov beaktas. Många barn lever idag i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar eller har psykiska problem. Genom att hjälpa barnens föräldrar till en bra vård stöttar vi barnen! Styrelsen arbetar nu vidare med frågan om vuxna i familjehem. Tanken är att söka kartlägga att bl.a. hur vuxna i familjehem ser på värdfamiljernas engagemang, vilken kompetens värdfamiljerna behöver ha, hur en utredning av ett familjehem som tar emot vuxna bör se ut. Enligt Socialstyrelsen statisk för 2014 var 186 personer med missbruk och beroende i familjehemsvård, frivilligt eller enligt 27 § LVM. Antalet personer i denna vårdform har ökat med 11 personer jämfört med 1 november 2013. Under år 2014 fick vuxna personer med missbruk och beroende familjehemsvård drygt 66 800 dygn, vilket var en minskning med drygt en procent jämfört med 2013. Den genomsnittliga vistelsetiden i familjehem var 145 dagar per person, vilket innebär att den genomsnittliga vistelsetiden har ökat med 8 dagar sedan år 2013. Kontakta gärna RFF på [email protected] för att diskutera vidare hur familjehem för vuxna kan bli ett bra alternativ, eller komplement till andra insatser, i syfte att förbättra situationen för familjer där det förekommer missbruk eller psykisk ohälsa av något slag. Styrelsen för RFF Båtkonferens Sofi Eklund är bl a administratör för Familjehemsgruppen på Facebook. Anledningen att öppna sitt hem för andras barn varierade dock. medveten om sina egna styrkor och svagheter. Hon tog ett privat initiativ att ordna en konferens på Ålands hav för familjehem. Det var många som berättade om sin egen traumatiska barndom och av den anledningen viljan att hjälpa barn som har liknande erfarenheter. Varför blir man ett familjehem är ett intressant ämne att diskutera med andra familjehem. Det finns ju inte heller några fel eller rätta anledningar. Huvudsaken är väl att vara Det fanns en klar önskan hos de flesta deltagare om att delta på liknande konferenser flera gånger. Den 18-19 mars ägde konferensen rum och vi var 50 personer som deltog. Bland oss deltagare fanns representanter från två konsulentstödda, men flertalet av oss är helt vanliga familjehem. På programmet fanns föreläsningar, Köksbordshandledning av Gerty Fexler Höjer, Relationer ger det bästa resultatet av Eva-Lena Edholm. Vi vill rikta ett stort tack till Sofi Eklund, föreläsarna och alla andra deltagare. Telle och Nora Foto: Monica Dahlström Lannes Annelie Hed presenterade Familje hemmens Centralorganisation (FaCO) och Telle Söderberg presenterade Familjehemmens Riksförbund (FR). Nora Laimani från Familjehemmens Unga Röster (FUR) berättade om deras verksamhet både bakåt och framåt. Resten av tiden umgicks, åt, shoppade och sov vi. Det var en väl genomförd och innehållsrik konferens. Den största be hållningen var, som vanligt, att få träffa andra familjehem och utbyta erfarenheter. Det finns så stor vilja hos många att erbjuda barn och ungdomar kompletterande hem. Familjehemmet 2-2015 5 FR-KONGRESSEN Susann Vikberg, Britt-Marie Lindberg, Rolf Ringsell och Ann-Louice Larsson. Reflektioner på Föreläsningar från kongressen 2015 Vi hade den stora förmånen att få lyssna på Margareta Erman som tidigare varit handläggare på Kommun förbundet, och Pirkko Nilsson som varit konsulent på ABC jourhem numera egenföretagare som föreläsare och utbildare. Det var om ämnen som berör oss alla som familjehem: vårdnadsöverflyttningar samt den nya Kälvestens metoden. Margareta Erman föreläste om vårdnadsöverflyttning – det är nu en ny lag ändring som säger att social tjänsten ska göra ett övervägande om vårdnadsöverflytt efter att barnet har varit placerad i samma familj i minst 3 år, och därmed bli särskild förordnad vårdnadshavare. Det finns inget tvång men det ska övervägas. mellan kommunerna i landet. Det som är viktigt att komma ihåg är att familjehemmet ska ha samma rätt till handledning som tidigare samt rättshjälp och stöd vid vårdnadstvister. Familjehemmet har rätt till samma arvode som tidigare, tänk även på vad som kan behövas då barnet växer, så det tas med i avtalet. Det som är skillnaden är att omkost nadsersättningen sänks med den summa man har rätt att söka underhållsstöd från Försäkringskassan samt barnbidrag. Om det finns skäl kan man även söka vårdnadsbidrag. Barnet kan känna mer trygghet efter en vårdnadsöverflyttning. Då vet barnet att de får stanna kvar i sin trygga miljö. Om det blir så ska det finnas en vårdplan samt en genomförandeplan i barnutredningen. Barnet ska ha en egen handläggare även efter vårdnadsöverflyttning. Familjehemmet rekommenderas att förhandla fram ett avtal där alla parter är överens innan det ska tas upp i tingsrätten. Pirkko Nilsson föreläste om den omarbetade Kälvestensmetoden, den är ny sedan 5 år den ska vara säkrare för de barn som ska placeras. Den är utförligare än tidigare, djupintervjun är bara en liten del, man lägger nu mera stor vikt vid anknytning den bygger helt på anknytningsteorin. Vi som var med på kongressen kan se att det finns stora skillnader Det är väldigt viktigt att det nya familjehemmet inte har några obe- 6 Familjehemmet 2-2015 arbetade händelser trauman med sig från sina egna liv. Man kan inte hjälpa någon annan om man inte är hjälpt själv. Man ska ha ett genuint intresse och engagemang, ett reflekterande sinnelag och bra människosyn. Man får inte vara lättkränkt eller lättstött – man blir allmän egendom som familjehem. Barnet ska ha rätt till ett eget rum och ges möjlighet att få utöva sina fritidsintressen och viktigast är att få ett stabilt hem att växa upp i där man kan känna sig trygg och säker. Pirkko betonar vikten av att inte ta på sig för många placeringar varje barn ska rätt att få ta sin tid och bli sedd för den man är. Viktigt är att socialhandläggaren lär känna barnet väl så att man kan matcha till rätt familjehem. Detta var två väldigt bra föreläsningar som gav oss mycket att tänka på. Ann-Christin och Ann-Louice Larsson Föreläsning: Thomas Nybom och hans dotter – en sann historia På FR kongressen 15/5-17/5 hade vi det stora nöjet att lyssna på en riktigt bra föreläsning. Thomas Nybom och hans dotter berättade en sann historia för oss, en historia utifrån deras egna upplevelser. En historia om dottern Shara som inte var som alla andra, en idag vuxen kvinna som själv väntar sitt första barn... Historien började när Shara var liten och Thomas anade att Shara var annorlunda, han sökte då hjälp hos myndigheter, fick ingen förståelse alls, han belades med en skam att vara en dålig förälder. Detta resulterar i att Shara har en mycket riktigt turbulent skolgång med många skolbyten. Thomas berättade en tragisk historia om hur han och hans familj blev bemötta när de som mest behövde hjälp. Han berättade med inlevelse, kärlek, humor och allvar hur det kan se ut när man inte får den hjälp som man har rätt till, hur man både som förälder och barn blir kränkta, missförstådda och misstänkta. När Shara är tonåring beslutas att Shara ska placeras på ett utrednings hem långt hemifrån. Efter en ganska mödosam placering där ger man äntligen Shara en diagnos. Därefter ska Shara flytta igen, och igen, och igen. Sharas räddning blir Dammsdalsskolan i Vingåker. Här fick Sara eget boende och individanpassad skola och framför allt personal som visste vad hon behövde. Thomas är i mina ögon en person som har blivit nerslagen många gånger och rest sig igen, en mycket modig man som vågar berätta denna historia där han som oftast fått kritik som pappa. En modig man som vågat avstå sin dotter för att det ska kunna bli bättre. Denna föreläsning utgår från den bok som han skrivit om sin kamp för sin dotter.” I DINA ÖGON” Med vänlig hälsning Jeanette Andersson, Högsjö Hej vänner! Jag hade förmånen att få vara med på familjehemsföreningens årskongress i Flen i år. Det var min första årskongress och den var väldigt inspirerande. Till att börja med var det skönt att lämna vårrusket i Norrbotten ett par dagar (det snöade på morgonen då jag for hemifrån till förmån för Flen). Väl på plats på Åsa folkhögskola så var det som att träffa avlägsna släktingar, de flesta där hade jag aldrig träffat förr men nya kontakter bands och det kändes gott att finna nya vänner. Åsa folkhögskola bjöd på förstklassig mat, boende, service och inte minst underhållning. Vi fick se (och även delta om vi ville) i dans som skolans elever hade uppvisning i. Sista kvällen var det utsökt trerätters middag med livemusik av skolans elever. Föreläsningarna var givande och mycket intressanta (jag misstänker att de nämns separat i tidningen). Till nästa årskongress hoppas jag på att kunna ta med mig familjen, det var så inspirerande att se de barn som var med och hur kul de verkade ha. Slutligen skulle jag vilja nämna två saker som jag tror skulle kunna hjälpa oss att växa. Säga vad man vill om sociala medier men de når verkligen ut till folket idag, jag önskar att vi både på riksnivå och även lokalt skulle kunna starta bl a facebookgrupper, dels slutna för oss som är medlemmar men även öppna för att nå ut till andra familjehem. föreningar p g a detta och tror att det kan vara lika för andra. Om detta skulle vara möjligt att sköta administrativt vet jag inte men jag vill iaf bolla tanken vidare. Med detta tackar jag för ordet och önskar er alla en trevlig sommar. Mvh Peter Eriksson Rosfors Här i Norrbotten håller vi på att starta en grupp, det är relativt enkelt men många viktiga saker att tänka på exempelvis vad det gäller sekretess. Jag tror att behoven är stora men processen för människan idag för omständig att ta steget och bli medlem för svårt. Därav min andra tanke, skulle det inte vara möjligt att betala medlemsavgiften via swish? Åtminstone om jag ser till mig själv så uppskattar jag enkla lösningar och saker som kräver pappersjobb (t ex medlemskap i olika föreningar skjuts fram), jag har otaliga gånger glömt att förnya medlemskap i olika Familjehemmet 2-2015 7 Vad är bra med kongresserna som barn och ungdom? Jag anser att kongresserna ger en möjlighet för det sociala. Du kan möta nya personer i samma ålder, yngre eller äldre och kan då få uppleva konversationer som visar på gemensamma intressen, men även på egenskaper eller olikheter. De andra positiva upplevelserna som toppar min lista är matens kvalitet och sociala roll. Under middagarna får du mat som är smakrik och mättande med bra variation, som till exempel sallad, knäckebröd, dricka och så vidare. Det som jag kände under årets kongress var att jag blev glad över salladen. Den var varierande och jag fyllde med glädje min tallrik. I övrigt så har maten under de kongresser jag har deltagit i varit suverän. Vi har ätit på restauranger, beställt på catering och så vidare. På Åsa folkhögskola fick vi jättegod mat och jag ger det lätt 5 stjärnor av 5. Matstunderna har även gett trevliga diskussioner och man har inte behövt känna sig utanför. Det tredje som toppar är aktiviteterna och området. Områdena som kongresserna har varit vid har varit fantastiska. Det har funnits möjlighet att spela fotboll, gå en promenad i skogen, kolla på film eller tv. Gillar man att spela spel, så finns alltid den möjligheten. Det som jag mest har beundrats av har ofta varit den vackra utsikten. Det var vid ett tillfälle en sjö som låg öppet och bländande vackert på kvällen, eller skogsstigar som omgavs av fin natur. Vid ett tillfälle var det ordnat med resa till ett äventyrsbad i närheten och det uppskattades av alla. Det som är ett plus i kanten är att vid varje kongress så finns det snacks till godo. Det är till exempel chips, läsk, godis och så vidare. Men även frukt som alltid slinker ner. Så kom igen alla barn och ungdomar, häng med på familjehemskongresserna. Upplev det du minst förväntade dig och njut. Ronja Larsson Mormor ska hämta barnbarnet på dagis och personalen frågar hur mormor ser ut. – Hon har vitt hår och fläta och hon är fin. JOUR OCH FAMILJEHEMSVERKSAMHET MED SKOLSTÖD Vi söker fler jour och familjehem! Kan man få en finare beskrivning än det. Stolt mormor Har Ni engagemang, tid och plats över för att ta emot barn eller ungdomar i Ert hem för längre eller kortare tid? Ni skall bo i Stockholm med omnejd. Vi erbjuder; - ett tätt och nära stöd av konsulenten - stöd i skolfrågor av en lärare som finns i verksamheten - utbildning och handledning tillsammans med andra familjer - konferenser och aktiviteter - god ersättning utifrån uppdrag Vill du veta mer; Ring gärna eller mejla oss Enhetschef: Katarina Martin 070-715 47 22 [email protected] Konsulenter: Elisabeth Dehlén 073-999 20 44 [email protected] Katarina Vikström 070-493 80 46 [email protected] Lärare: Andreas Widinghoff 070-306 08 58 [email protected] Vårljus är ett bolag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län. Vår ambition är att förena god kvalitet med samhällsnytta. Jour och familjehemsverksamheten ingår i Vårljus helägda dotterbolag Vårljus Sol AB. 8 Familjehemmet 2-2015 Hej Familjehem och kontaktfamiljer i Norrbotten, nu startar vi hösten med medlemsträffar ute i länet på olika ställen, hoppas ni skriver in datumen i era almanackor. September: Oktober: November: December: Kalix torsdag 24/9 Tid: 18.30 Luleå torsdag 22/10 Tid: 18.30 Piteå torsdag 25/11 Tid 18.30 Boden torsdag 16/12 Tid: 18.30 Skicka ett mail till Ann-Louice Larsson [email protected] så får ni meddelande om vilken lokal vi träffas i och så vi vet hur mycket fikabröd vi behöver. Välkommen önskar Styrelsen i Norrbottens Läns Familjehemsförening. Genom Ann-Louice Larsson Överlevnadsplåster! Våga se med barnens ögon! Jag försöker varje dag leva efter det mottot. Jag tror faktiskt att det är så enkelt. Om vi verkligen har modet att se, kan vi göra stor skillnad i en annan människas liv, också i ett litet barns liv. man har det. Den varma blicken som innesluter och värmer. Ibland kan vi förlamas av alla måsten, känna att vi inte mäktar med mer just nu, så vi sätter upp skygglappar för att slippa se barn som vi misstänker far illa. Men det är egentligen innan vi vågat se och agera, som det är som tuffast. När vi vågar prata med våra kollegor om vår oro, sätta ord på det vi känner, mäktar vi med att våga se och agera. För vet ni, det är i det lilla de sker alla dessa under, där mitt i vår egen vardag. Så våga se att du är en viktig person i en annan människas liv. § Alla barn har rätt till fysiska och psykiska plåster för att orka leva livet. Jag skulle vilja ha en extra paragraf i den så viktiga Barnkonventionen. En paragraf om plåster. Jag är för mig ett knä att krypa upp i, någon som rufsar en i huvudet, en klapp på kinden eller någon som vågar fråga hur Jag önskar att alla vuxna kunde se och förstå att de kan vara ett barns överlevnadsplåster. Den nya paragrafen i Barnkonventionen borde vara: En kvinna kom fram efter en av mina föreläsningar och sa ”Lisbeth om jag hade varit en ”tant” mitt i din vardag, om jag varit din dagisfröken, vad hade du önskat att jag skulle ha gjort då?” Det var en mycket viktig fråga. Det är så lätt att prata om allt som de inte gjorde när jag var liten. Betydligt svårare att sätta ord på vad de borde ha gjort, alla de som fanns runt mig när jag var ett litet barn. Vi pratade länge den kvällen. När jag satt i bilen på väg hem försökte jag sammanfatta svaret. Jag skulle önskat att du hade visat mig klart och tydligt att du verk- Stockholms läns förening inbjuder till 8 temakvällar/månadsträffar under hösten och våren! Start den 7 september kl 19:00-21:00 sedan 5 oktober, 2 november, 7 december, 2 februari, 2 mars, 4 april och 2 maj. Kvällarna kommer att handla om familjevård; familjehem, jourhem, kontakt familjer. Vi kommer även ta upp frågor samt dela erfarenheter kring vårdnads överflyttningar, adoption, LSS, släktingplaceringar mm. Under en del träffar har vi speciellt tema där vi även inbjuder en “gäst” med anknytning kring temat. ligen ville veta hur jag hade det där hemma bakom den stängda och låsta dörren. Att du hade vågat se mig, vågat fråga: ”Hur har du det Lisbeth?” Att du sedan haft modet och orken att lyssna på mitt svar, även om svaret varit smärtsamt att ta till sig och utifrån det vågat agera så att jag och mina systrar fått en barndom att leva i. Nu blev min barndom en transportsträcka in i mitt vuxna liv. Ingen vågade se hur vi hade det. Alla de som mötte mig och min familj var så rädda att kränka min utvecklingsstörda mamma, rädda att såra hennes känslor. Jag kan läsa i min mammas journaler: ”Mamman gör så gott hon kan efter sina förutsättningar. Barnen är hennes allt. Flickorna älskar henne enormt mycket”. Vackra ord kan tyckas, men de där orden säger inget om hur jag och mina systrar verkligen hade det. För vet ni, barn som vanvårdas och misshandlas slutar inte älska sina föräldrar, de slutar att älska sig själva. Människors rädslor gjorde att jag fick leva hela min barndom i svår misär. En barndom full av slag, utnyttjande, fattigdom och svält. Det var mycket ensamt och kallt i skuggan av min utvecklingsstörda mamma. Först då ni verkligen vågar se blir barn synliga och kan få stöd och hjälp att orka med livet. Våga vara barns överlevnadsplåster! Vi träffas i Södertälje på Sveagatan 28 (ingång på kortsidan, markplan). För mer information kontakta Telle 070-520 40 87 Maria 070-848 71 40 Christina 070-329 56 57 Varmt välkomna! Får vi tipsa! Det finns en blogg som skrivs av ett antal familjehemsföräldrar som tycker det är dags att dela med sig utåt av hur det är att leva som vi gör. Den fylls varje dag på med ett nytt inlägg. Läs den! Tycker ni om den, så sprid den vidare. www.familjehemsbloggen.se Lisbeth Pipping Författare, föreläsare, forskare och dotter till en mamma med en utvecklingsstörning. Har skrivit om sin uppväxt i boken Kärlek och stålull som kom ut på Gothia förlag 2010. Hon har också skrivit böcker om mobbning. Nu senast barnböcker om att bli omhändertagen och få flytta till ett familjehem. Familjehemmet 2-2015 9 Om boken ”Andras barn mina ungar” av Johan Schött Underrubriken för boken är Att driva jour- och familjehem Jag tycker att det är ett positiv initiativ att skriva en handbok till familjer som tänker sig att ta emot barn i sitt hem. Jag uppfattar att den här boken mest riktar sig till familjer som tar emot äldre barn. Boken innehåller många goda råd och tips till hur man kan tänka om uppdraget som familjehemsföräldraskapet. Den nuvarande lagstiftningen och även de förslagen till ändringar som finns i utredningen som pågår om vård utanför egna hemmet definierar familjehem som familjer och personer som tar emot barn och unga i sitt hem som familjemedlemmar och inte driver familjehem som näringsverksamhet, dvs få sin huvudsakliga försörjning av det. Av titelns till boken kan man uppfatta att det går bra att starta och driva en verksamhet som man försörjer sig på. Författaren delar med sig sina erfarenheter och boken är skriven utifrån att han varit huvudsakligen familjehem för äldre ungdomar och kanske vuxna. Jag reagerar negativt till att han kallar de placerade barnen för klienter. För mig markerar det ordet avståndstagande och jag har mycket svårt att tänka mig att något barn ska behöva bo stor del av sitt liv som klient. Det hade gått lika bra att bara använda ordet barn och ungdomar. Jag tror att det finns behov av många olika sorters familjehem, men jag tror inte att man ska ”älska lagom”. Alla människor knyter an till varandra i alla relationer, men på olika sätt. Även tillfälligt placerade barn och ungdomar ska erbjudas en relation och de kan då lära sig att närhet inte är farligt. Om man är orolig för sina egna känslor inför en kommande separation ska man kanske inte bli familjehem. Det finns några oklarheter i beskrivningen av processen när man utreder familje- och 10 Familjehemmet 2-2015 jourhem. Socialtjänsten kan inte delegera utredningen av familjehem till konsulentstödda verksamheter enligt lagstiftningen. De verksamheter utreder sina hem för att veta vilka hem de förmedlar och anlitar. De konsulentstödda verksamheterna kan endast anlitas av socialnämnder för att ge stöd och handledning till familjehemmen. När de gäller jourhem ska de vara utredda och godkända av kommunen innan de kan ta emot barn. Barnen är alltid socialnämndens ansvar. Eftersom jag har lång erfarenhet av att förmedla jourhem till kommuner vet jag att det ofta är svårt att hitta det perfekta hemmet i ett akut läge. Det är därför bra att man i den pågående utredningen också diskuterar att i ett jourhemsgodkännande ska tala om vilken ålder på barn passar för varje familj. Begränsning av antalet barn i varje familjehem är också med i utredning och kommer förhoppningsvis genomföras. Att man inte ska kunna ta emot både vuxenplaceringar och barn på samma gång finns också med. Jag är frågande inför rådet att familjehemmet ska kunna anlita vikarier från bemanningsföreta. Alla avlastningspersoner och andra vuxna som bor i familjehemmet ska också godkännas av socialnämnden. Författaren beskriver hur han matchar barn till sitt hem. Det är mycket viktigt och här har socialnämnden NY BOK! ’’Andras barn-mina ungar’’ av Johan Schött ger den information en familj kan behöva inför beslutet att öppna familjehem. Även mer erfarna familjer kan hitta värdefulla tips och råd. Utgångspunkten är författarens närmare tio års erfarenhet som familjehem och många år som lärare. ett stort ansvar. Det är för familjehemmets eget intresse att matchningen sker i samarbete med även de andra barnens socialtjänst. Jag tror att man ska tänka till ordentligt innan man tar emot pojkar och flickor i samma ålder. Bra att författaren tar upp frågan om fysisk närhet till de placerade barnen, då det gäller att vara lyhörd förbarnets behov och eventuella svåra erfarenheter. Enligt min erfarenhet är det inte lämpligt att ungdomar ska vara placerade separat från den övriga familjen i friggebodar eller bredvidboenden. Syftet med familjehemsplacering är ju att ge barn och unga tillhörighet och närhet. Det kan möjligen vara bra när de ska till eget boende efter en lång och trygg placering, men inte som inledning av en placering. Boken är ett välkommet tillskott för att få en bild från ett familjehems perspektiv. Jag rekommenderar att nya och gamla familjehem tar del av Socialstyrelsen Om barn och unga i familjehem och HVB som går att hämta på Socialstyrelsens hemsida. Jag håller med författaren om att villkoren för familjehem måste förbättras både ekonomiskt och gällande stöd. Även om det kan bli svårt att avtal på arbetsmarknaden i övrigt ska gälla går det att hitta sätt att trygga familjehemsföräldrars ställning genom avtal och lagstiftning. Jag tycker att boken ger en bild hur det kan vara att ta emot barn och unga i sitt hem. Det finns många berättelser och jag önskar att fler familjer och framför allt barn och unga ska berätta om sina erfarenheter. Läs mer på: andrasbarnminaungar.se Pirkko Nilsson Är det för barnets bästa eller blev DU påverkad av dina tidigare erfarenheter? Jag tror att de flesta som arbetar och kan godkännas för uppdraget. Den som utbildat sig till socionom som familjehem eller som personal har förmodligen inte fått genomgå på socialtjänsten INTE gör det för någon djupintervju eller reflekterat att den fantastiska lönen, det finns över vad det är som är hans/hennes inte heller några särskilda attraktiva drivkraft till att arbeta på socialtjänslöneförmåner eller hög status i samten, men det kanske borde hället som belöning för perinföras… soner som valt att arbeta med att försöka hjälpa Om du kan förstå din Våra hjärnor har nämligen barn i svåra livssituadrivkraft; vad som en tendens att se det som hjärnan tioner. Egentligen så motiverar dig och tror jag att livet fakkänner igen, ”du ser alltså det är skälet till ditt val tiskt hade varit lättav arbeta, så ger det som du vill se”. are för många av oss dig en större möjlighet om vi bara kunde ägna att också förstå dina egna oss åt ett ”vanligt arbete” och reaktioner och se mönster hos leva som ”en vanlig familj”… dig själv, du kan göra ett bättre jobb helt enkelt. Den som vill bli familjehemsförälder ska intervjuas i flera timmar och verkligen kunna reflektera över vad det är som gör att just han/hon vill ta emot ett främmande barn i sin familj. Familjehemssekreteraren letar som en detektiv efter ledtrådar som ger socialtjänsten den rätta bilden av om den här mannen/kvinnan har den drivkraft som behövs Du tolkar det som sägs och görs utifrån de förkunskaper som du har samlat på dig inuti din kropp, det handlar både om medvetna och omedvetna upplevelser. Du har lärt dig vad du kan förvänta dig av dig själv och av andra människor i din omgivning, du har blivit präglad att tänka på ett visst sätt kring moral Stockholms stad söker familjehem! Vi söker familjer och ensamstående i Stockholmstrakten som kan ta emot barn och ungdomar för kortare eller längre tid. Vi erbjuder grundutbildning, fortbildning, stöd och handledning. Vill du veta mer, kontakta oss på [email protected] eller 08-508 25 221 Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Stockholm.se/familjehem och vad som anses vara ”normalt”. Du har din egen sanning. När du träffar en person eller det uppstår en problemsituation kommer en storm av intryck mot dig och det som du känner igen sedan förut, kommer att lysa starkast och fånga din uppmärksamhet. Våra hjärnor har nämligen en tendens att se det som hjärnan känner igen, ”du ser alltså det som du vill se”. Det här sker automatiskt och ofta har du inte ens en aning om hur du påverkas, men det sätter i gång reaktioner i din kropp. Har du sett den danska filmen ”Jakten” med Mads Mikkelsen i huvudrollen? I filmen var det en förskollärare som tolkade det som en liten flicka berättade som att flickan blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp, vilket fick väldigt stora konsekvenser för människor i det lilla samhället. Fast det var ju egentligen inte sant, flickan hade inte blivit utsatt utan något i flickans berättelse triggade i gång en drivkraft som fick kvinnan att vilja rädda det här lilla barnet, kanske har hon själv blivit utsatt för sexuella övergrepp, eller så känner hon igen situationen från ett annat barn. Det kan också handla om att hon relaterar till någon bok hon läst eller film hon sett. Vi blev familjehem för att mina föräldrar hade fosterbarn när jag var tonåring, min drivkraft är att hjälpa barn i svåra livssituationer och ge dem möjligheter till en positiv utveckling. Jag är förskolläraren som alltid har fått till extra bra relationer med de stökiga ungarna, jag har läst en massa kurser på universitetet med inriktning mot barn och unga i svåra livssituationer. När jag utbildade mig till grupphandledare började jag reflektera över min drivkraft och mina mönster, det blev tydligt att jag hade en tendens att tolka in ”barn i fara” i människors berättelser. Det här gjorde att jag snabbt byggde upp en hypotes och slutade lyssna på riktigt, utan väntade tills den här människan berättat klart så att jag kunde leverera ”sanningen” om situationen. Men det var ingen sanning, det var bara min tolkning och som tur var så hann jag inte ställa till med en sån Familjehemmet 2-2015 11 stor katastrof som förskolläraren i filmen ”Jakten”. När jag väl hade insett mitt mönster, kunde jag också reflektera och resonera med mig själv för att hålla mig nyfiken – lyssna färdigt och se på saken utifrån fler perspektiv. Vara öppen och objektiv helt enkelt. Om du jobbar som socialsekreterare eller familjehem och har den drivkraften att hjälpa barn utifrån upplevelser i din egen uppväxt; blev du omhändertagen och placerad, eller var det kanske så att ingen vuxen såg dina tysta rop på hjälp utan lät dig vara utlämnad till en destruktiv hemmiljö? Är din drivkraft att du vill hjälpa barn att få växa upp med sina biologiska föräldrar eller att förståndshandikappade inte borde få uppfostra barn? Är du en familjehemsförälder eller arbetar du på socialtjänsten behöver vara medveten om att de upplevelser som du bär med dig och den drivkraft som du har, påverkar hur du upplever att ”sanningen” är. Men det är inte alls säkert att det är den objektiva sanningen och det är inte heller säkert att det du gör är det bästa för barnet. Eva-Lena Edholm, föreläsare Hemsida: www.evalenaedholm.se Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg twitter: @evalenaedholm.se facebook: www.facebook.com/ EvaLenaEdholmForelasare HandledareOchKonsult Mail: info@evalenaedholm NOFCA-mötet 2015 Årets möte ägde rum på Färöarna, som nog är ganska exotiskt land för oss andra vanliga nordbor. Nå, Grönland och Island är ju också ö-nationer och lever mitt i en stormig natur. Vi som träffas är några representanter från varje land och känner numera varandra rätt väl. Det är spännande att varje år få höra vad som hänt i våra grannländers familjehemsvård. Det är både lika och olika. Temat för årets möte var Eftervård, men vi brukar få en rapport från varje land rörande utvecklingen och förändringarna. Vi träffades i Torshavn i lokaler som tillhör Barnahuset. Barnahus har ju inrättats i nordiska länder efter en isländsk modell och har som syfte att samla utredningar och stödet för barn som utsatts för övergrepp. På Färöarna som har 50 000 innevånare är verksamheten liten och har gemensam personal delvis med annan samlad social barnavård. Färöarna består av 17 bebodda öar och har 30 kommuner. Barnavård bedrivs av 8 lokala enheter runt landet. Verksamheten i Torshavn samlar stödet till familjehem, utbildning och utredning av dem. Vi fick en föreläsning av forskaren Sonja Jogvanddottir som har bildat organisationen Sam, som hjälper fattiga barnfamiljer. 400 familjer med 900 barn får hjälp av organisationen varje jul. Barn fattigdomen, som är ett relativt be grepp, finns och definieras med att barnen i fattiga familjer inte har samma möjligheter som andra. De har ofta ensamstående mammor. Färöarna är ett välmående land med låg arbetslöshet. Alla betalar skatt med 40 %. Det finns ett stort överskott på män, då många kvinnor flyttar till Danmark och andra länder. Det finns också en arbetskrafts efterfrågan på fiskefabriker. Enligt Sonja skulle landet kunna ta emot invandrare då det finns både plats och arbete. 12 Familjehemmet 2-2015 Färöarna har fått sin barnavårdlag först 2006 som handlar om föräldrars ansvar. 50 barn finns i familjehem och 50 i stödfamiljer. Eftervård Rätten till eftervård efter avslutad placering varierar mycket i de nordiska länderna. På Island fungerar det dåligt och barn kan vara placerade till 18 år eller tills de slutar skolan. I Danmark kan eftervård erbjudas mellan 18 och 24 år, speciellt när den unge ska studera vidare. Den unge ska kunna klara sig på egen hand. De kan också få en kontaktperson och hjälp med boende. Man har gett ut en bok till de placerade barnen där man lär ut om skatter och bestämmelser och har gett ut boken ”Den goda eftervården”. I Norge har alla som varit placerade rätt till eftervård från 18 till 23 år. Man vill öka rätten till 25 år, då det finns länder där eftervården sträcker sig till 27 år. Kommuner gör ändå olika. I Oslo har efterfrågan av eftervård ökat med 26 %. Det finns 4 ungdomsorganisationen, bland annat Barnevernsbarn, där ungdomar själva ger stöd till varandra. Rättigheter till familjehem är ändå oklara. Familjehemsorganisationer kämpar för att familjerna ska få ekonomiska möjligheter att stödja ungdomar efter placeringen eller att de ska kunna bo kvar vid behov. Det är svårt för barnen som inte får hjälp med det praktiska. En norsk forskare, Otter Holm forskar i eftervård och hur man ska lära barnen att klara livet. Det har genomförts nya regler om att professionella familjehem (med tillstånd av myndigheter) kan numera bara ta emot 4 barn istället för 7 som var gränsen tidigare. Grönland har ingen Kontrollen av familjeVi fick se en film eftervård. Barnen får hem är inte tillräcklig som gjorts av ungdomar flytta hem till föroch man hinner ofta i de nordiska länderna och äldrarna när vården bara med ett besök avslutas i de 18 barnper år. om eftervård. hem eller familjehem. Organisationen Pesäpuu Kommunen bestämmer som finansieras av spelautonär uppdraget avslutas. Barnet mater och försäljning av kurser och har lite rättigheter. De placerade barutbildningsmaterial. De har kunnat nen kan eller ska adopteras av sina genomföra Skolfam och utbilda och familjehem. anlita volontärer som hjälper familjePå Färöarna har man lag om vård hem med praktiska saker. De pågå18 – 23 år om barnet vill. Vården ende projekten med barn som bygger på privata initiativ t ex undersöker samhället och kallas för praktikplatser. detektiverna fortsätter. Man arbetar I Finland finns lag om eftervård från också att hjälpa de placerade barnen 18 till 21 är. När barnet ska lämna hitta sitt nätverk. Pesäpuu firade nylivården görs en plan för studier och gen 20 år som PRIDE-utbildare. stöd. Kommuner tillämpar regeln olika. Ungdomsorganisationer ger stöd och vill utöka arbetet med att ge barnen nätverk med släkt eller andra i god tid före avslut. Vi fick se en film som gjorts av ungdomar i de nordiska länderna och om eftervård. Filmen ska offentliggöras vid Nordiska Barnavårdkonferensen i Åbo i augusti i år och läggas på hemsidor på t ex pesapuu.fi eller www.sijoitettulapsikoulussa.fi. I diskussionen om eftervård kom synpunkter från alla länderna om att man ska fråga barnen vad de vill och ta upp diskussionen i tid. Fosterföräldrar ska veta att de kanske blir föräldrar för hela livet. Det är viktigt att hålla kontakten med släkten hela tiden om möjligt för att ge barnen ett nätverk. Det finns vinster med att jämföra praktiken med de andra länderna i Norden. Aktuellt hos grannarna I Finland utreds en ny socialvårdlag. Den handlar mer om förebyggande arbete än barnskydd. En familjevårdslag planeras inkludera all vård från gamla till barn och inget speciellt om familjehemsvård för barn. Man satsar också en del för att erbjuda åldringsvård i familjehem. Man vill se till släkten och föräldrarna. Antalet akuta placeringar har ökat. Ca 10 000 barn var omhändertagna under 2013 och ca 3 000 av dem var akutplacerade. Färöarna har inte så många place ringar och de flesta är o nätverk. Familjehemmens kompetens utreds inte utan man kontrollerar ekonomi och boende. Socialarbetarna vill undvika konflikter. Alla erbjuds dock utbildning, men många släktingfamiljer vill inte delta. På Island pågår en utredning om systemet med nämnder. Familjehemmen är inte inbjudna. Det är en dålig uppföljning av placeringarna. 100 familjehem är med i en förening. Många familjer är inte medvetna om sina rättigheter till utrustning. Arvodena har ökat, men är fortfarande låga, ca 1 200 danska kronor per månad. I Danmark har reformen med 5 tillsynsenheter för hela landet genomförts. De ska registrera och utbilda alla familjehem. Konsulenter som finns ska ge stöd och råd till familjehemmen, men blir nu avskedade av kommunerna, då tillsynen ska göras av kommunens egna handläggare. Organisationer som tidigare hade hela ansvaret för placeringarna arbetar nu med att utbilda och handleda familjehem. En metod som används är KEEP där man arbetar med film. Staten bekostar utbildningarna. Man vill också jobba med mentalisering. I Danmark pågår en debatt om att sänka straffmyndighetsåldern till 12 år, vilket skulle innebära mycket svårigheter för hur unga med problem ska behandlas. På Grönland görs rekrytering av familjehem av familjehem som redan är verksamma och deras förening. De upplever problem med att danska familjer tar emot grönländska barn som då förlorar sitt språk och sin identitet. I vissa familjer är det dessutom kinesiska barnflickor som tar hand om barnen. Det finns ingen uppföljning eller regler då regeringar växlar hela tiden. Familjehemmen står ensamma med barnen. I Norge har en proposition kommit om en ny barnavårdslag. Barnen ska få medbestämmanderätt. Varje barn får en tillsynsperson som ska kunna följa med till svåra möten. Tillsynspersonen ska besöka barnet minst 4 gånger per år. Socialsekreterarna har fått guidelines för hur man arbetar med utredningar. Fosterhjemsföreningen jobbar för att arvoden ska bli mer lika mellan de statliga och kommunala familjehemmen. Det förbereds också en ny lag om parträttigheter till familjehem och syskon. Föreningen har fått tid i TV för en rekryteringskampanj och de är glada för att familjehemmen gör sig hörda. En målsättning de har att alla familjer ska ha minst 18 000 kronor i arvode för första barnet. Det Nordiska samarbetet är givande och tagande. Vi har kunnat sprida Skolfam till våra grannar och få del av alla aktiviteter som görs för att de placerade barnen ska kunna träffas och påverka sin situation. Tema för NOFCAs nästa möte blir hur man ordnar det med umgänge och kontakter med barnens släkt och föräldrar. Pirkko Nilsson Telle Söderberg är den andra representanten för Sverige i NOFCA Pirkko Nilsson Telle Söderberg Familjehemmet 2-2015 13 Vill du bli familjehem? Dialogmöte om den sociala barn- och ungdomsvården På måndagen den 20 april samlade Cecilia Grefve, nationell samordnare på Socialdepartementet tillsammans med Petra Rinman ämnessakkunnig och Kjerstin Bergman Sveriges Kommuner och Landsting, en rad organisationer till ett samtal inför ett nytt uppdrag. Uppdraget innebär att 50 kommuner av varierande storlek och geografisk placering ska undersökas i syfte att förbättra barnoch ungdomsvården. Bakgrunden till uppdraget är de signaler som regeringen har fått om att allt inte står rätt till i socialtjänsten med larmrapporter om en ohållbar arbetsbelastning bland annat. Målet med den nationella samordnarens uppdrag är att genom dialog med kommunala företrädare och med andra aktörer driva på utvecklingen till en social barn- och ungdomsvård med god kvalitet där barn och unga får det stöd och hjälp som de behöver. Forum för Familjevård (FfF) är en av de organisationer som bjöds in för att ha en dialog med samordnaren. De som deltog var Pirkko Nilsson och Telle Söderberg. De organisationer som fanns representerade tillsammans med FfF var Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård, Goda företagare för barn och unga, Vårdföretagarna Almega, Hela Människan, Kommunala företagens samorganisation, Svenska Vård och Famna. Det var en samling representanter med mycket kunskap, erfarenhet och ett stort engagemang i frågor som rör barn- och ungdomsvården. Vi var eniga om en hel rad av förbättringsområden t ex socialsekreterarnas utbildning och arbetsvillkor, ta lärdom och kopiera fungerande metoder från våra grannländer, samarbetet mellan olika delar inom socialtjänsten och med aktörer utanför. Cecilia Grefve har en tät och regelbunden kommunikation med barnminister Åsa Regnér, och intresseorganisationer kommer att få fler tillfällen till dialog. Vi hade en önskan att vid nästa tillfälle även representanter från kommuner finns med. Slutrapport kommer våren 2017. Telle Söderberg, FfF och FR Ring 0515-180 30 så berättar vi mer. Nu har Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, lanserat möjligheter att ha kontakt med henne via Blogg och Twitter i dialogen kring kraftsamlingen för den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige. Information om dialogmöten och andra kontakter är tillgängliga. De finns på regeringens hemsida, www.regeringen.se Om ni har synpunkter får ni gärna skicka dem via E-post, Blogg eller Twitter. E-post: [email protected] Blogg: http://www.socialbarnungdom.se/ Twitter: @SocialBarnUng www.familjehemsverksamheten.se 14 Familjehemmet 2-2015 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Örebro – T Södermanland – D Värmland – S Christina Jansèn 08-740 24 07 Gizela Wizell 070-514 70 59 Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Västmanland – U Östergötland – E Maria Bergman 070-848 71 40 Maria Bergström 0141-810 44 Kronoberg – Kalmar– GH Annette Andréen 0485-722 98 Västernorrland – Jämtland – XYZ Magnus Lorentzon 070-603 93 33 Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Västsverige – P+O Gudrun Atleflo 0320-594 04 Halland – N Calle Bonath 0735-39 44 54 Västerbotten – AC Rolf Ringsell 070-390 43 91 www. familjehemsforeningen.se Norrbotten – BD Ann-Louise Larsson 073-055 33 53 Dalarna – W Telle Söderberg 070-520 40 87 Södertälje – AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Maria Bergström 0141-810 44 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Förbundsstyrelsen Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 Boden, 0921-649 88, 070-323 14 29. [email protected] V. ordf: Maria Bergman, Gullvivestigen 20, 153 31 Järna, 070-848 71 40. [email protected] ”Ett hem att växa i” FR anordnar en grundutbildning för nya och erfarna familjehem. Utbildningsmaterialet är framtaget av Socialstyrelsen och utbildningen kallas allmänt för” familjehemskörkort”. Kassör: Hans Larsson, Anneberg Lugnet, 648 31 Hälleforsnäs, 070-554 08 63. [email protected] Sekreterare: Calle Bonath, Olofsred, 511 98 Hyssna, 073-539 44 54. [email protected] Plats: Katrineholm och/el Örebro o. Södertälje Start i slutet av september och 7 kvällar. V. sek: Ann-Louice Larsson, Orrstigen 36, 952 35 Kalix, 073-055 33 53. [email protected] För mer information och intresseanmälan kontakta Roland Oscarsson, 070-51 602 33, eller Ann-Christin Larsson, 070-94 80 362, e-post: [email protected] Ledamot: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1A, 388 40 Trekanten, 072-195 03 55. [email protected] Suppleant: Carita Stenbacka, Telefonvägen 15, 126 37 Hägersten, 073-986 29 50. [email protected] Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Ledamot: Ann-Christin Larsson, Anneberg Lugnet, 648 31 Hälleforsnäs, 070-948 03 62. [email protected] 08-18 76 02 070-848 71 40 070-520 40 87 070-730 36 48 0480-503 55 070-554 08 63 0320-390 36 070-514 70 59 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Jeanette Andersson, Ekvägen 12, 640 10 Högsjö, 076-336 27 88. [email protected] Suppleant: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 Odensbacken, 070-514 70 59. [email protected] Revisor: Christina Jansén, Myrstuguvägen 283, 143 32 Vårby, 08-740 24 07. Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, 696 73 Aspabruk, 0583-504 63. Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix, 070-549 59 36, [email protected] Familjehemmet 2-2015 15 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM FamiljehemsGuiden söker nya familjehem till den konsulentstödda verksamheten www.sposit.se Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Forum för familjevård www.forumfamiljevard.se Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se [email protected] FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected] eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
© Copyright 2024