1. No category

Bibliografiska uppgifter för
Ekologisk vitklöverfröodling. Försök med olika
radavstånd och putsningstidpunkter
Tidskrift/serie Skånska lantbruk
Utgivare
Hushållningssällskapet Kristianstad;
Hushållningssällskapet Malmöhus
Redaktör
Svensson C.
Utgivningsår 2005
Nr/avsnitt
6
Författare
Nätterlund H.
Adress
HIR Malmöhus
Huvudspråk
Svenska
Målgrupp
Praktiker
Ekologiskt
Hård putsning i början av
juni. C:a 3 cm lämnades
kvar av stjälken.
Foto: Henrik Nätterlund
Blommande vitklöver i
början av juli.
Foto: Henrik Nätterlund
Ekologisk
vitklöverfröodling
Försök med olika radavstånd och putsningstidpunkter
Odling av ekologiskt vitklöverfrö är verkligen en utmaning. Det gäller att ha vädrets makter med sig i
samband med sådd, efter putsning och vid skörd. Dessutom måste man lita till pollinatörernas hjälp för
att det överhuvudtaget ska bli någon skörd. Vitklöver är en högriskgröda, med mycket varierande skördar
(ca 50-500 kg/ha), men som kan ge ett bra netto och är en fantastisk förfrukt.
Ogräsen – en tuff utmaning
En av de kanske svåraste och viktigaste frågorna i odlingen är hur ogräsen skall bemästras. Det är främst
baldersbrå, skräppa, näva, och rotogräs som ställer till problem under
säsongen. En av de viktigaste åtgärderna mot ogräsen är putsningen på
våren. Ofta etableras vitklövern efter
en till två ogräsharvningar i skydds-
14
Text:
Henrik Nätterlund
HIR Malmöhus
grödans trebladstadium. En säkrare
etableringsmetod är att så vitklövern
samtidigt med skyddsgrödan då det
finns mer fukt i marken. En bra och
tidig etablering har större betydelse
för ogräsmängden året efter insådden jämfört med ogräsharvningarna
i skyddsgrödan. En annan möjlighet
är att etablera vitklövern med större
radavstånd, 24, 36 eller t.o.m. 48 cm,
vilket möjliggör radrensning både på
hösten och våren. Dessutom kan utsädesmängden minskas med större
radavstånd.
Två försök på Österlen
Under 2004 startade ett försök med
olika radavstånd och 2005 började
ett annat försök med olika tidpunkter
för putsning. Båda ligger på Hillshög,
Skånska Lantbruk | 6-2005
Tabell1. Resultat av skörd och mängden ogräs.
Försöksled
Rensad vara
(kg/ha)
Strålängd
(cm)
*Ogräsmängd
Antal per 0,25 m2
Vikt (g)
A. Ingen putsning
359
31
123
1144
B. Putsning i knoppstadiet (mitten av maj)
501
21
62
147
C. Putsn. 14 dagar efter led B, slutet av maj/början av juni,
när det finns 4-5 blommor/ m2
D. Putsning i mitten av juni
358
12
34
65
239
7
18
29
* Bladersbrå, fliknäva, lomme och tistel avräknades och redovisas här sammanslaget.
Österlen som sköts av Hushållningssällskapet i Kristianstad. Försöken har
under 2005 gett mycket intressanta
resultat konstaterar Bo Cristiansson
som ansvarar för odlingen och som
odlat vitklöver både konventionellt
och ekologiskt i många år. Det är
dock viktigt att inte dra för stora slutsatser från försök som endast pågått
under en kort period och som endast
finns på en plats.
Putsning i mitten av maj
gav högst skörd
Försöket med olika putsningstidpunkt
visas i tabell 1 ovan. Vitklövern etablerades i slutet av april på 24 cm
radavstånd med en Nordstens såmaskin med havre som skyddsgröda.
Utsädesmängden var 3 kg/ha som är
Nordsten-maskinens undre gräns.
Ledet som putsades i mitten av maj
gav högst skörd, 501 kg/ha. Skördarna i led A och C är likvärdiga men
det är betydligt mer ogräs i led A
som inte putsats alls. Ogräsmängden
minskar ju senare putsningen utförs.
Sommaren var mycket torr och det
kom inget regn från mitten av maj
fram till skörd. Därför har putsningen
i maj gett högre skörd än den normalt rekommenderade putsningstidpunkten i början av juni. I maj fanns
det mer vatten i jorden, jämfört med
juni, som grödan sedan kunde tillgodogöra sig efter putsningen. Putsningen i början av juni har även gett
kortare strålängd vilket försvårar skörden då det blir för lite växtmaterial
för att strängläggningen inför skörd
skall fungera bra. Rekommendationen i försommartorra områden är att
putsa vitklövern i mitten av maj. Vid
övriga lokaler bör putsningen ske då
det finns 1-2 knoppar per m2, dvs i
början av juni enligt led C. Den sena
putsningen i led D har minskat skörden rejält och rekommenderas inte!
Tummen upp för putsning i mitten av maj (till
höger) men mycket baldersbrå i det oputsade
ledet till vänster, konstaterar Bo Cristiansson.
Tidpunkten är avgörande
för ogräsbekämpningen
i ekologisk vitklöverfröodling.
Foto: Hans Jonsson.
gan är dock om större radavstånd reducerar skörden? Därför testades 12,
24, 36 och 48 cm radavstånd med
radhackning både på hösten och på
våren. I slutet av april såddes 3 kg
vitklöverfrö per ha in i havre. Samtliga led putsades i början av juni.
Tabell 2 (sidan 18) visar skörd och
ogräsmängd.
Enligt försöket har radhackning
på 24 cm gett högst skörd med 675
kg/ha. Vid radrensning på 24 cm kan
klövern skadas eftersom det är be-
svärligt att rensa på så smalt avstånd
då skäret lätt går för nära klöverplantorna. Den risken väger inte upp
de 21 extra kg i skörd jämfört med
radrensning på 36 cm som också gett
mycket bra avkastning. Led D med
radavståndet 48 cm har gett runt 100
kg lägre skörd än 24 och 36 cm-leden. Rekommendationen är alltså att
inte så med större radavstånd än 36
cm. Ogräsmängden är ungefär lika
alla led, dock något större vikt i led C
och D. Skördeökningen i led C och D
Radhackning – ett alternativ för
framtiden?
För att bättre bemästra ogräsen kan
radhackning vara ett alternativ. Frå-
16
Skånska Lantbruk | 6-2005
Tabell 2. Skörd och mängden ogräs vid olika radavstånd.
Försöksled
Rensad vara
* Ogräsmängd
Berggren Maskiner
(kg/ha)
A. Bredsådd 12 cm, ingen mek. Bekämpning
607
Antal per 0,25m2
22
Vikt (g)
155
B. Radavst. 24 cm, radhackning höst + vår
675
21
145
C. Radavst. 36 cm, radhackning höst + vår
654
21
184
D. Radavst. 48 cm, radhackning höst + vår
544
33
203
1 sp x 30 mm
Repetition nr 5 -05, sid 19
* Bladersbrå, fliknäva, lomme, snärjmåra, vitgröe och åkerbinda redovisas här sammanslaget.
är i detta fall inte en radrensningseffekt eftersom ogräsen inte reducerats
i de radrensade leden enligt tabell 1
(med undantag för led B där ogräsen
reducerats marginellt). När radavståndet ökas exponeras större andel svart
jord som solen kan värma upp snabbare jämfört med ett tätt bestånd
som täcker ytan. Den varma jorden
gynnar produktionen av nektar vilket
drar till sig fler pollinatörer. Då fler
blommor blir pollinerade blir skörden
högre.
I försöket testades även körning
med krokpinneharv och såbäddsharv i
vitklövern som bredsåddes. Dessa försök visar på positiva effekter av körning med såbäddsharv men negativa
effekter i ledet med krokpinneharv.
18
Slutsatser från dessa försök
- I försommartorra områden bör putsning utföras i mitten av maj för att
inte tappa i skörd.
- Vid övriga lokaler skall putsning ske
då det finns 1-2 blommor per m2, dvs
slutet av maj/början av juni.
- Tidigarelagd putsning ger längre strå
vilket underlättar skörden då det finns
tillräckligt med grönmassa för strängläggning.
- Radhackningen är tidskrävande, besvärlig och dyr.
- Radrensning på 24 cm har gett
högst skörd. Det smala radavståndet
gör körningen riskabel då vitklövern
lätt skadas och rekommenderas inte.
- Radhackningen under 2005 har inte
reducerat totala mängden ogräs.
- Den högre skörden i 24- och 36 cm
leden är i detta fall ingen readrensingseffekt utan beror troligen på
ökad pollinering.
Artikeln är finansierad av EU och
Svenska Staten.
Skånska Lantbruk | 6-2005