1. No category

ÖNAN
Foto i juni 1887.
Walter Göranssons bildsamling.
Bilden och texten är hämtad från Innovatums bildarkiv.
Trollhättan september 2015
Annika Hjortkap
2
Walter Göranssons text till foto TBWG-001-091a
Trollhättan, vy från kyrktornet (Axel Sjöberg & Co.s fotografi nr 200)
Bilden visar bland annat områdena vid Tröskeln, Önan, Malgön, Spikön,
Gullön, Toppön, Kavleströmsdammen jämte bebyggelse samt övre delen
av Trollhättefallen. Fotograferingen ägde rum i juni 1887 enligt uppgift
från herr Sjöberg själv vid telefonförfrågan 1936 eller 1937. Efterföljande
anteckningar till bilden är gjorda dels ur minnet och dels efter utfrågning
av äldre personer och publikationer.
1
Västra älvstranden med ganska tät skog ända ned till älven.
2
Här var platsen för den så kallade Tjuvhålan, omnämnd redan av
Olaus Magnus på 1500-talet. Ett stort ras troligen på 1920-talet
gjorde att hålan försvann.
3
Bergshöjden mellan egendomarna Vårvik och Karlsberg.
4
Gullön. Ön fick broförbindelse med Malgön 1670-1671, vilken bro
rasade år 1736. Enligt Kruses karta år 1714 låg på Gullön två
sågar tillhöriga Olof Persson Ekemark. Om bron till Gullön se
vidare under punkt 21.
5
Toppön. Fallet väster om Toppön kallades Tjuvfallet. Toppöfallet
var beläget på öns östra sida, men skyms på bilden av fabriksbyggnaderna. Bro från Önan till Toppön utfördes 1834-1835.
6
Lilla Toppön eller Getskäret. Fotografier från sekelskiftet eller
något tidigare visar att broförbindelse funnits till Getskäret både
från Gullön och från Toppön.
7
Önan var ursprungligen – enligt gamla bilder TBWG-001-047a –
en hög bergknalle i strömmarna. Här på bilden är något kvar
därav. Bild TB-059-011 visar ock att berget delvis var kvar i höjd
med fabrikstaken år 1871.
8
Nedre delen av Nolströmmen.
9
Tjuv- och Toppöfallens sammanflöde.
10
Övre Gullöfallet.
11
Nedre Gullöfallet.
3
12
Kavleströmsdammens västliga del med två utskov. På bild TB059-011 låg på denna plats de så kallade Dicksonska sågarna,
som lades ned 1872 och revs 1876. De ägdes då av Kanalbolaget.
13
Ön Mossberget. Detta berg var fordom förenat med egendomen
Stavered via den mossmark, som torde ha varit upphovet till det
tidigare använda namnet Staveredsmosse för norra delen av samhället mellan Garvaregatan och järnvägen. Kanal grävdes genom
”Mossen” 1838-1840 och togs i bruk våren 1841.
14
En av holmarna vid Prästskedesområdet. Den kallas på 1821 års
karta Krutholmen. Från östra stranden till Spikön var området
före 1751 genomflutet av ej mindre än sju strömfåror, där ett 16tal sågar och kvarnar var belägna.
15
Spikön med den stridsbergska bebyggelsen. Spikön kallades fordom Grevön och dess norra del gränsade till Skottön. På folkmål
hette Spikön Speka, och man söker nu få namnet Spekön
vedertaget.
16
Höljan mellan Kavleströmsdammen och Önan. Från Malgöns södra
spets till Önan var en stenbarriär utlagd i syfte att hålla vattennivån relativt hög och konstant i höljan och för att de nedanför
liggande verken skulle erhålla tillräckligt med driftvatten.
17
Öjebro håla.
18
Dämme i Polhemskanalen med utskov. Här låg på 1850-talet en
”oljestamp”, som emellertid brann ned vid början av 1860-talet.
19
Körvägen ned till Önans fabriker den så kallade Önaliden, på
folkmål Önalia.
20
Körvägen till Tröskelns kvarn, tidigare ock till Öjebro kvarn.
21
Albertska bron från västra stranden till Gullön byggd i början av
1880-talet, riven 1889.
22
Från Gullön ledde en träbro till Önan via fördämningar i strömmen. Denna bro ersattes med en järnbro troligen på 1890-talet.
23
Här är platsen där Vattenfallsverket byggde Håjumstationen
1939-1942.
24
Polhemskanalen, tidigare naturlig vattenväg från Kavleströmmen
till Tröskeln.
4
25
Norra delen av västra Malgön med två år 1887 kvarstående sågar
och disponentbostad.
26
Sydliga delen av Malgön med Stridsbergs fabriker (Gullöfors
bruk).
27
Utloppet från Ekeblads sluss.
28
Östra Malgön med väg fram till fabrikerna och till utsiktsbryggan
vid Gullöfallet. Vägen flyttades något år 1902.
29
Kallbadhus byggt 1858. Brann omkring sekelskiftet. Uppbyggdes
åter och stod kvar till 1906 eller 1907, när kraftkanalen drogs
fram här.
30
Lager av massaved för träsliperiet.
31
Önans AB.s stora fabrik. Området och fabriken hade flera gånger
bytt ägare sedan 1857. Övertogs senare av doktor Gustaf de
Laval respektive hans olika bolag.
32
Förvaltarbostad, sedan bostad för personal vid fabrikerna. Senare
bodde här en del av kraftverkets personal intill dess byggnaden
revs på 1930-talet.
33-34
Verkstäder och kraftstation.
35
Tröskelns kvarn (tidigare Anders och Måns Larssons kvarn; än
tidigare ”Åke Soops mjölkvarn”).
36-37
Byggnader tillhörande Tröskelns kvarn.
38
Tillfällig transportbana för sten antingen till bron över Polhemskanalen och Oscarsbron eller till den höga grunden till pappersbruket söder om Tröskeln, som då var under byggnad.
39-40
Två hus tillhöriga ”Töseras Lars”, det vill säga flickornas Lars.
Husen flyttades sedan till Arvidstorp.
41
Mellan bergknallarna hade befolkningen lite varstädes så kallade
kålhagar eller potatistäppor, där det odlades för husbehov.
42
Ingenjör E.L. Alberts villa Strömsberg. Den uppfördes år 1857 av
J.F. Dahllöf på platsen för torpet Kvarnliden. Sonen jägarmästare
Tell Dahllöf sålde Strömsberg jämte kvarnverk år 1878. Ingenjör
Albert köpte Strömsberg med mera år 1880.
5
43
Strömsbergs stora kvarnkomplex. Ombyggt från såg- till kvarnverk i början av 1870-talet och senare utvidgat. Revs omkring år
1905.
44
Egendomen Källstorps mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader.
Från Källstorp skedde överfarten till sågarbyn. Närmaste landsvägsbro var Rånnums bro före 1889.
45
Här var en underbart vacker kör- och promenadväg utmed
Polhemskanalen.
46
Kusken Rasmus Larssons stuga (Rasmuses).