Dokumentation från seminarium vid Wenngarns Slott / 12.02.2015
1 Dokumentation från seminarium vid Wenngarns Slott / 12.02.2015 ver C arrangerat av Omställning Sigtuna och Sigtuna kommun Nystart för lantbruk och närproducerade ekologiska livsmedel i Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna kommuner 2 Sammanfattning med slutsatser från seminarium 12 feb 2015 avseende lokal/regional matproduktion 50 personer verksamma i norra Mälardalen medverkade. Här fanns erfarenheter från produktion, förädling, distribution, samhällsplanering och näringsliv. Även media deltog och en stort uppslagen artikel i Sigtunabygden 24 februari ger en god bild av vad allt handlade om. Förutom deltagarna har ett 30-tal personer anmält sitt intresse för frågor kring närproducerade livsmedel och vill hållas informerade om kommande aktiviteter. Seminariet hade två övergripande mål: 1. Att konkretisera strategier för att öka tillgången på lokalt/regionalt producerad ekologisk mat 2. Att forma en koalition av grannkommuner som samverkar kring detta Det första målet har vi uppnått med råge och det andra är en god bit på väg att bli verklighet. Allt inleddes med att 9 föredragshållare bjöd på egna erfarenheter, lärdomar och kunskaper. Näringsdepartementet redogjorde för de frågor man nu arbetar med. Därefter genomfördes 5 grupparbeten utifrån olika fokus: Samhälle/producenter/rikspolitik/konsumenter/utbildning. Grupparbetena resulterade i flera spännande projektidéer som vi nu börjar arbeta vidare med. I egenskap av arrangörer tar Omställning Sigtuna och Sigtuna kommun på sig initialuppgiften att starta upp några av dem. Vi avser snarast kontakta och involvera personer som är engagerade i resp. frågeställning. Dessutom kommer vi att hålla alla som vill kvarstå i nätverket informerade om hur de olika projekten framskrider. Om du vill delta i någon eller några av projekten nedan ber vi dig kontakta respektive ansvariga – se nedan. Vill du ”bara” stå kvar i nätverket som skapats genom seminariet ber vi dig maila [email protected] så håller vi dig kontinuerligt informerad. Tipsa också gärna andra som delar våra värderingar och som du tror kan vara intresserade av informationen och att aktivt delta i något av projekten. Idéer, synpunkter på frågor kring lokal matproduktion som inte listats mottages naturligtvis också tacksamt. Uppdrag/Projektidéer Samla näraliggande kommuner till en kraftsamling för lokal/regional matproduktion Matchmaking mellan producenter och storförbrukare Tillsammans med elever i lärsituationer producera råvaror till de egna skolköken Möjliggöra för fler att odla genom att skapa andelsjordbruk YH-utbildning i hållbart lantbruk Utveckling av saluhallskoncept tillsammans med Fastpartner m.fl. Säkra leveransförmåga genom producentägd distributionscentral Medverkan i Wenngarns Äppeldag Återkoppling till Näringsdepartementet Ansvarig Christer Larsson Gun Eriksson Kontaktuppgifter [email protected] [email protected] Peter Hazelius [email protected] Peter Hazelius [email protected] Mats Olsson [email protected] Mats Olsson Rolf Brunnberg [email protected] [email protected] Rolf Brunnberg Tord Olsson Tord Olsson Tord Olsson Christer Larsson [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 3 Konsten att både vilja och kunna (Del 1) Gun Eriksson, (s), kommunfullmäktiges och landsbygdsrådets ordförande i Sigtuna kommun Jag har funnits i kommunledningen i Sigtuna i omgångar. Nu senast sedan 2006. Vi har jobbat alltmer intensivt med miljö- och klimatfrågor. Flera förtroendevalda och tjänstemän finns med här idag. Utveckling Första steget var att bli ekokommun 1995. Senare ägnade vi landsbygden vår uppmärksamhet och tog fram ett LANDSBYGDSPROGRAM efter en lokal demokratisk process. Bildade ett landsbygdsråd med en majoritet av boende på landsbygden och ett antal politiker. Sedan 2007 har kommunen varit en aktiv kraft i Leader UPPLANDSBYGD som fördelat finansiering till landsbygdsutvecklingsprojekt bl a i Sigtuna kommun. 2009 blev Sigtuna Fairtrade City. Vad har vi kunnat göra? Låt mig ge några exempel i stort och smått. Upphandling Genom att aktivt efterfråga ekologiska produkter i livsmedelsupphandlingar och systematiskt ställa krav har vi successivt höjt vår målsättning och förra året nått 31% . 4 Vi var en av få kommuner som överträffat Regeringens målsättning på 25 % och fick tätplats i EKOMATSLIGAN. Genom att ställa djuretiska krav på användning av antibiotika, transporttider och bedövning. Efter överklagning fick kommunen rätt i domstol och blev utnämnd till ÅRETS DJURVÄN av Svenska Djurskyddsföreningen och upptagen som ett gott exempel i Länsstyrelsernas guide till lokalt arbete med miljövård. Försök med delad upphandling av livsmedel, t ex ekologiska ägg, i hopp om att kunna ge en nära producent möjlighet att lägga anbud. Någon sådan fanns inte! Lokal odling och produktion Kommunen har investerat och byggt en ligghall för betesdjur som går på kommunal mark i samverkan med djuruppfödare i närområdet. Flera detaljplaner innehåller nya kolonilottsområden för invånarnas odling. Viktigt för integrationen också. Föredrag om odling under litteraturfestivalen 2014 av Bella Lindhe. Den arrangerades av Destination Sigtuna. Hushålla med resurser Hushållen och verksamheterna källsorterar organiskt som blir biogas (i Uppsala än så länge). Insatser för minskat matsvinn på skolorna. Utbud Tre ställen på kommunal mark med möjlighet för torghandel. Lokala odlare uppmuntras sälja sina produkter på olika marknadsdagar i kommunen. Inventering, inspiration och information hos de lokala Livsmedelshandlarna från SNF och FTC om ekologiskt och rättvist. Öka medvetenheten. EkoMatCentrum viktig samarbetspart som stödjer och samordnar. Hållbar destination i samarbete med Destination Sigtuna (där kommunen är delägare) och Hotellnätverket (cirka 15 ingår). Obs Sigtuna är nr fyra i antal hotellövernattningar i landet). Arlanda flygplats /Swedavia är viktiga medspelare. Har nått världsklass! Vi började med en symbolhandling utmana andra kommuner att inte tillåta att ocertifierad PALMOLJA används i kommunens verksamheter på hotell osv i Almedalen och fick viss uppmärksamhet. Därefter har mycket hänt. Ett alldeles nytt spår: Hållbara restauranger I projektet deltar restauranger, leverantörer och KRAV. Initiativet kom från "U and We", en entreprenör som är väl förankrad i Sigtuna kommun och en uppskattad samarbetspart. Utgångspunkten är ISO 26000 som omfattar definition av hållbarhet och socialt ansvarstagande. Även Arlandagymnasiets restaurangutbildningar deltar med första målet att KRAV-certifiera sin restaurang "Hyllan". 5 Översiktsplanen (ÖP) I en kommun är det viktigaste planeringsdokumentet ÖP. Där ska framgå hur kommunens yta av mark och vatten ska användas. I Sigtunas ÖP finns åtta utvecklingsområden. Planera för ekologisk uthållighet är den första! Utveckla landsbygden och motverka spridd bebyggelse är nummer fem. En mycket viktig åtgärd är KLASSIFICERING av jordbruksmarken som grund för att ta fram en plan för den brukade marken. En tredjedel av kommunens yta är idag åker/vall. Primärt ska där produceras livsmedel, energigrödor och andra ekosystemtjänster. Detta arbete pågår. Det visade sig mer komplicerat än vi trott. Vi ska också värna om natur och kulturhistoriska miljöer som finns i stor mängd inom vår kommun. Sammanfattningsvis Hur har vi gjort? Markerat att vi har en tydlig vilja/inriktning Hitta samarbetsparter Inspirera andra att agera Vara en katalysator för att saker ska hända Vågat utmana oss själva och andra Vill man så kan man! Konsten att både vilja och kunna (del 2) Mats Olsson, ordförande i Omställning Sigtuna, professor emeritus i marklära vid SLU. Initiativet till det här seminariet har tagits gemensamt av Sigtuna kommun och föreningen Omställning Sigtuna. Föreningens främsta uppgift är att verka för en omställning av samhället där vi kan hantera konsekvenserna av förlorade naturresurser och ekosystemtjänster samt ett globalt ändrat klimat. För att kunna ställa om måste man vara klar över minst två saker; VART är vi på väg och vart VILL vi vara på väg. Vi i Omställning Sigtuna tror att vi är på väg åt ett fullständigt galet håll där nyttjandet av icke förnyelsebara naturresurser och miljöförstöring har lett till att vi i många avseenden redan har passerat de 6 planetära gränserna. Det här handlar om vår tillgång till energi, fosfor och vatten samt förlust av odlingsbar mark, jorderosion, förlust av mångfald och klimatförändringar. Allt detta har vi och många andra ordat om i flera år. Vi vet tillräckligt för att vilja lägga om kursen och för att underlätta framväxten av ett samhälle som inte tär på våra och nästa generationers tillgångar. Det är alltså läge för ”action”. Detta gäller på alla plan – det gäller mig, dig, vi och ni. Vi måsta lägga om livsföring. Det berör vårt resande och det gäller all sorts konsumtion såväl mat som kläder och prylar. Det är svårt och det är en lång process. Men bara det att ni kommit hit idag visar att vi startat resan. Men det är också frågan om vad samhället kan göra för att underlätta denna omläggning. Det är här vårt seminarium platsar in. Vad kan göras för att underlätta produktion och konsumtion av lokalt och regionalt producerad ekologisk mat. Vad kan göras för att jag, du, vi och ni lättare skall kunna få tag på lokalt eller regionalt producerad ekologisk mat. På det här seminariet ska vi alltså INTE problematisera kring HUR bra det är med ekologisk och lokalt producerad mat. Vi vet redan tillräckligt om detta. Utan vi skall komma fram med förslag på konkreta genomförbara handlingar som skall underlätta vår omläggning, helst med en tidsplan. Och ni alla är här i kraft av er stora kompetens och engagemang. Så jag och mina vänner och medarbetare i Omställning Sigtuna har stora förväntningar på att detta med ER hjälp ska bli startskottet för en annorlunda och uthållig Sigtunabygd. Kretsloppsgårdar, bygdesamverkan, lokal försäljning och logistik – exempel från Uppland Bengt Lundegårdh, vd, ”Global Organic Sweden AB”, Uppsala Några punkter från Bengt Lundegårdhs föredrag ”Kretsloppsgårdar, bygdesamverkan och lokalförsäljning och logistik – exempel från Uppland. Agr Dr Bengt Lundegårdh som tidigare forskat på biodynamiska odlingsmetoder på SLU är numera vd för Global Organic Sweden AB. Företagets affärsidé är att ge förutsättningar för hållbar utveckling i vardagen i syftet att skapa det hållbara samhället. 7 Bengt nämnde tre ledord för bygdesamverkan; resurser, kretslopp och långsiktighet. Alla resurser som förbrukas måste återföras till samma plats. Exempel på hur ”Bengts Lag” kan impliceras beskrevs och hur den kan vitalisera en hel bygd. Viktiga komponenter för att fånga upp idéflödet och omvandla det till handling är ett samlande företag som kanaliserar och organiserar projekten genom bildande av olika verksamheter. En viktig utgångspunkt är att kunna kanalisera en bygds lokala produkter via en servicepunkt, där produkterna antingen kan säljas i bygden eller tillsammans med andra servicepunkter på ett energisnålt sätt transporteras in till tätorter för att där säljas i till exempel en saluhall. Avfallsprodukterna transporteras tillbaka till bygden. Bengts käpphäst är att det nuvarande ovanifrånperspektivet pacificerar alla goda lokala krafter och att kravet på administration på detaljnivå gör att man inte orkar genomföra i sig sunda projekt. ”Vänd på finansieringen och ge pengarna direkt till de lokala aktörerna så vitaliseras hela processen” …är Bengts djärva förslag. Nytt initiativ till ökat producentsamarbete och konsumentinformation om ekologiskt och närodlat // Inger Källander, ”Organic Sweden” Inger K har varit ekologisk lantbrukare under flera år. Arbetar nu med samverkan och samarbete i hela livsmedelskedjan. Sammanfattningsvis redovisade hon följande i sitt föredrag: Ekologisk produktion lantbruk; ett verktyg att jobba för hållbar utveckling Värdegrund; hälsa och naturlighet, kretslopp, försiktighet, rättvisa Odling, djurhållning, nätverket, forskning Målsättning, de 16 miljö- och kvalitetsmålen Planetens gränser Det ekologiska utrymmet som vi måste hålla oss till Ett väl definierat marknadskoncept, produktion och marknad måste följas åt 8 Skillnad eko – ej eko Viktiga punkter: man arbetar med variation, mycket förebyggande arbete, noggrannhet, planering Djurhållning; djuren måste få röra sig fritt, leva i flock, vara ute året runt, samma gård hela livet Sjuka djur vårdas Ekobonden driver utvecklingen; går mot större gårdar, yngre lantbrukare och allt fler kvinnor 2014 ökade den ekologiska livsmedelsproduktionen med 38%, utvecklingen har gått upp och ner, detaljhandeln 41%, råvarubrist, det saknas produkter Organic Sweden; basdokument att jobba med, livsmedelsstrategi, vilja få kraftfullare organisation för att driva utveckling och diskutera med politiker Danmark en förebild; duktiga på att samarbeta, fått med politiker, ca 100 personer, kunnat söka ekonomisk stöd, exportfråga, till Sverige på grund av stor efterfrågan Alla vill mycket; energi finns, stort intresse, nyckel samarbete, stor potential för lantbrukare, livsmedelshandel, export som komplement Främja en kraftfull ökad försäljning och export genom ökad kunskap Djärvt mål; 20% av konsumtionen 2020 Export; 20 miljarder kr 2020 Grundades 2014; styrelse som jobbar ideellt, medlemmar företag, organisationer, enskilda personer Verksamhetsplan; kommunikation, försäljning och marknad, export, produktion. Producentperspektiv, tankar om nuläge och framtid (Del 1) Elisabeth Gauffin, ”Sju Gårdar” Elisabeth G driver en ekomjölksgård utanför Uppsala. En av sju producenter inom sammanslutningen "Sju gårdar". Sammanfattningsvis berörde hon följande i sitt föredrag: 9 Producenter till uppländska marknaden, lönsamhetsfråga startskottet Bra start med ingång till alla livsmedelskedjor, konsumenterna måste vara med Stenhård konkurrens, vi måste komma till den offentliga marknaden, många hinder för små producenter Mål 100% ekologiskt 2023 i Uppsala, måste ställa om för att nå målet. Hur ska det gå? Billig mat, vilken mat ska vi och våra barn äta? Vetenskap, värderingar? Vetenskap bekräftar ofta det vi vetat, anat. Kemikalier vet vi inte så mycket om. Helhetstänk, tänk utanför ditt egna stuprör! Markanvändning! Bästa marken används idag till byggande. Bästa frön är betong. Rent vatten, tillgång till vatten! Klimatfrågor, sjukdomar! Producentperspektiv; tankar om nuläge och framtid (Del 2 och 3) Monica Sandström, ”Syltkrukan” och Marih Jonsson, ”Skogsbackens Ost” Monica Sandström Har tidigare disputerat på SLU. Är sedan 25 år egenföretagare med flera företag i Månkarbo, Tierp. "Bondens mat" i Uppland har betytt mycket för samverkan i försäljning och distribution. Det är råvarubrist. Det fattas småskaliga livsmedelsproducenter inom en rad områden och antalet minskar mycket på grund av konkreta hinder. Trafikverkets regler för skyltning är besvärande. Man måste få skylta till sitt företag. Folk måste hitta fram även när vägar dras om. Ny skyltpolicy behövs! 10 Svenska folkets fiende nr 1 är bankerna. Där vi säljer betalar fortfarande 60 % av kunderna med kontanter. För kortmaskiner tar banken en kr per köp. Hyran för kortläsare är 500 kr per månad. Det borde vara gratis när det är vi som gör jobbet! Växelpengar finns inte i Tierp utan i Gävle. Där finns uttagsmaskin men inga P-platser! Resan dit är 2 x 6 mil! Räddningen idag är Östervåla sparbank! De har kontanter i sin kassa men ligger lika långt bort som Gävle. Markupplåtelse/torgplatser kostar pengar. I Uppsala tar de 2 700 kr per gång för hela marknadsplatsen under fyra timmar. "Bondens marknad" var vid Centralen 17 ggr á 4 timmar förra året. Det blir 45 900 kr för hela säsongen. I Strängnäs och Knivsta är det avgiftsfritt. Organisationsform Orättvist beträffande kassaregister. I en enskild firma får man sälja för mindre än fyra basbelopp på ett år utan krav på kassaregister. I ett aktiebolag gäller 19. Samma gäller om du är utlandsregistrerad - fyra basbelopp. LOU är ett hinder för oss som inte har så stora volymer på produkter. Etiketter Det blir dyrt att trycka nya när regler plötsligt ändras och något ska vara kursivt eller i fetstil. Definitioner Exempelvis kravet på vad sylt är. Den ska ha minst 35 % bär . Så finns det extra sylt som ska ha 45 %. Min sylt har 75% - vad får man kalla den? Att hantera skatter och avgifter, moms, arbetsgivaravgifter med mera är mycket krångligt!!! Det är bara idealister som står ut. Jag hoppas vi nått botten för att nu resa oss. När "Bondens egen marknad" öppnade i Stockholm år 2000 var vi 15 år yngre. Nu är alla 70+, en generationsväxling är ett MÅSTE! Marih Jonsson Jobbade tidigare på SLU med mögelsvampsfrågor. Drev samtidigt en hästgård vid Örsundsbro, Enköping. Tillverkar nu egen ost i ett ombyggt garage. 2009 blev det ett mejeri. Tillverkar 5 ton per år! I Sverige finns 120 lokala tillverkare i Frankrike 40 000. Har med sin man/kompanjon gjort många ostresor för att studera hantverket! Kontanthantering stort problem. Att ”gömma hemma” är oftast enda lösningen. Måste vara allkonstnär. Kunna bygga, utveckla umgås med myndigheter, kunna företagsekonomi och vara duktig på att förhandla med restauranger och affärer. En hemsida måste hållas uppdaterad. Introduktion av nya produkter tar mycket tid och kraft. Samarbetar nu med Menigo när det gäller leveranser. Det underlättar och vi närmar oss en "komfortzon” när det gäller försäljning. Vi hämtar ekomjölk själva. Bonden som levererar får en kr mer än om han levererar till Arla. 11 Vi har lärt oss vårt mathantverk vid Eldrimer kunskapscentrum i Östersund. Inga tillsatser, inga Emärkningar och inga kemikalier finns i våra ostar. Vi skulle önska att det fanns lokala smågrossister som kunde lagra och distribuera åt oss. Ekocertifiering är för dyrt! Och för mycket arbete! Vi har 10 sorters ost i jordkällaren för lagring! Släng aldrig ost! Det enda du inte kan äta är vax!!! Välkomna till vårt ostkaffé som vi öppnar nästa sommar! Svensk livsmedelsproduktion – mål och medel Maja Brännvall, politisk sakkunnig , Näringsdepartementet, Stockholm Maja B är politiskt sakkunnig hos Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på Näringsdepartementet. Sammanfattningsvis berörde hon följande i sitt föredrag: Placeringen på Näringsdepartementet gjordes i syfte att kraftsamla och samordna olika delar Samtidigt nämndes stuprör mer än hängrännor mellan de olika delarna Prioriteringar framåt: Läget var ännu oklart då en parlamentarisk utredning pågår rörande landsbygdens utveckling. Områden som särskilt nämndes var mobiltäckning, vägunderhåll och servicepunkter Vad som redan är bra och som fortsatt ska stödjas var bland annat djurhälsa, livsmedelssäkerhet samt minimering av gifter Ursprungsmärkning är ett annat prioriterat område för att stärka konsumentintresset Stöd kommer att finnas inom strukturfonder och utvecklingsfonder för att underlätta möjligheterna att bo och verka på landsbygden Landsbygdsprogrammet är kraftigt försenat, kommer förhoppningsvis vara framme till sommaren och hårt arbete pågår just nu med denna Forskningen är också prioriterad 12 Samtidigt lyftes en negativ trend om minst 6000 förlorade jobb på landsbygden under de senaste 10 åren. Något konkret förslag på att vända detta saknades ännu. Samtidigt arbetar tjänstemännen på förslag till den politiska ledningen. Innehållet i dessa var ännu ej kända Dem 15 mars kommer en livsmedelsstrategi att lämnas fram, viktigt att den kan få brett parlamentariskt stöd i Riksdagen. Man ska t ex inte ändra något i förra ministern Eskil Erlandssons projekt Matlandet Sverige Maja lyfte fram behovet av framtidstro och att politiken vill visa något konkret på detta område. Det kommer att finnas med i regeringsförklaringen något om ekologisk produktion och konsumtion Et viktigt datum är den 5 mars, då kommer konkurrenskraftsutredningen med sitt utlåtande. Utmaningar finns avseende upphandlingsreglerna på området Export är ett annat område som man vill gynna. Jordbruksverket arbetar med att minska handelshindren så att även mindre aktörer kan komma ifråga Ny upphandlingsmyndighet diskuteras Nya EU-regler är på gång avseende offentliga upphandlingar Nya Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht planerar en turné i landet för att besöka olika aktörer och förstå deras förutsättningar Frankrike nämndes som ett attraktivt matturistland, Sverige skall utvecklas som matturistland Omställningsrörelsen efterfrågar tydliga incitament för samarbete och utveckling av denna näring Stödja samverkan mellan kommuner Fler arbetstillfällen i sektorn Ökat antal integrationsprojekt i sektorn Tydliga mål för självförsörjning nationellt och regionalt Tydliga nationella mål för skydd av produktiv åkermark Översyn av prissättning och värdekedjans orimliga marginaler för främst producenter Avslutningsvis bjöd Maja B in alla att komma med förslag utifrån dagens slutsatser. Nya saluhallar – våra kommande handelsplatser. Johan Andersson, FastPartner AB Johan A berörde en tänkbar utveckling enligt följande modell: 13 Steg 1 Farmers’ Market Märsta Centrum, Torg Träffa slutkunden Berätta vidare Steg 2 Försäljning två gånger i månaden i en vanlig kontorslokal Nätverk Vintertid? Möjlighet till event Steg 3 Saluhall Sälja själv eller via en handlare Signaler om vår förhållningssätt Möteplats Anpassningsbar Märsta centrum kommer att vara ett nav för Märstaborna. En tänkt utveckling planeras på följande sätt: Etapp 1 ICA Kvantum ska börja byggas Parkeringsplatser Byggnader restaureras Etapp 2 Kommersiella lokaler, handel och kontor Saluhall om efterfrågan finns Johan redogjorde för de planer som FastPartner har tillsammans med kommunen när det gäller utveckling av Märsta Centrum. Utbyggnaden av centrum kommer att ske i tre etapper, varav den första innefattar etablering av en större livsmedelsbutik - ICA Kvantum - i ett nytt hus som ligger där Ö&B låg tidigare. Kommande etapper omfattar ytterligare delar av centrum med bland annat ett parkeringshus. Tidsplanen kommer att vara beroende av utvecklingen i de inledande etapperna. När det gäller närodlat/ekologiskt........ När det gäller närodlat/ekologiskt uttryckte Johan A en positiv inställning från FastPartners sida. Han ansåg att en levande mångfald av utbud stärker ett centrum och att denna typ av produkter skulle bidra därtill. 14 När det gäller tillkomsten av ett ”Farmers Market” i Märsta Centrum skisserade Johan tre steg där utvecklingen av steg 1 avgör tidpunkt och utformning av steg 2 o.s.v.... enligt följande modell: 1. Torghandel på det centrala torget någon gång per vecka/månad beroende på årstid. Lokala/närliggande producenter skall uppmuntras. Ingen platshyra skall utgå (ev. självkostnad?). JA sökte kontakt med intressenter och eventuellt påbörjades bildandet av ett nätverk under dagen. 2. En temporär lokal med mer utvecklad handel inomhus. 3. En ”riktig” saluhall med kontinuerligt utbud av många slags livsmedel av lokal/organisk karaktär. Kan kompletteras med möjlighet att äta mat på plats. Andra aspekter som diskuterades under denna punkt: Samspel/konkurrens med övrig livsmedelshandel Tillgång till lager/beredningslokal för lokal produktion Sigtuna Utbildning och andelsjordbruk – två utspel Mats Olsson, ordförande, Omställning Sigtuna, professor emeritus i marklära vid SLU Andelsjordbruk (CSA: Community Supported Agriculture) Konsumenten köper en andel i årets skörd genom att i förskott betala en del av omkostnaderna för produktionen. Eftersom man betalar i förväg så finns inga garanterade mängder, man delar på omkostnader, man delar på skörden och man delar på risken för att odlingen inte blir som planerat. Om kunden inte betalar tillräckligt klarar sig inte producenten, om producenten inte levererar en uppskattad andel så kommer kunden inte tillbaka nästa år. Olika alternativ: En eller en grupp odlare erbjuder medlemmar eller närboende att köpa en årsandel i skörden, ett producentdrivet andelsjordbruk Konsumenter går ihop och arrenderar eller köper mark. För driften anställs en odlare. Rena kooperativ där en grupp eller förening odlar tillsammans finns också. Dessa kallas för konsumentdrivna andelsjordbruk Crowd funding då större investeringar behövs och ett avtal med medlemmar och kunder är mer attraktivt än ett banklån Medlemmar kan betala genom arbetsinsatser Finns i världen och i Sverige. Ett exempel presenterades från Ramsjö gårdsprodukter utanför Uppsala – med andelskorgar i olika storlekar Fördelar med andelsjordbruk: Miljövänligt, närproducerat Giftfritt Billigare Delaktighet, samverkan Årstidsbundet 15 Yrkeshögskoleutbildning (YH) i Sigtuna kommun Bakgrund och övergripande mål med YH utbildning: Bygga upp en kompetens i regionen med avseende på hållbar livsmedelsproduktion. Hållbart lantbruk är en framtidsbransch. Jordens behov av livsmedel kommer att öka samtidigt som odlingsresurserna krymper. Den här utbildningen är tänkt att ge en unik kompetens att bygga produktionen på naturgivna resurser där man utnyttjar växtföljder och djurhållning för att ersätta bekämpningsmedel och för att bygga upp en långsiktigt bördig mark. Den kommer att göra oss mindre beroende av fossil energi och ge unika konkurrensfördelar när det gäller att möta framtiden och dess ändrade krav på livsmedel och odlingsmetoder. Motiv: • • • • Säkra tillgången på lokalt eller regionalt producerad mat Möjliggöra ett generationsskifte i jordbruket Möjliggöra ett jordbruk med många ekosystemtjänster Bibehålla mångfalden i landskapet Planering Utbildningar på ett års heltidsstudier (minst 200 poäng) på yrkeshögskolan leder till yrkeshögskoleexamen. Dessutom finns en kvalificerad yrkeshögskoleexamen för dem som läst under två år (minst 400 poäng). Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillståndet följer rätt till statsbidrag och examensrätt. Det finns specifika kriterier för tillståndsgivning, som tar hänsyn både till utbildningens kvalitet och arbetsmarknadens behov. För att kunna genomföra detta behövs en huvudman för utbildningen, förläggning för elever, tillgång till lärare samt till övningsområden (jordbruk) och praktikplatser. Mest angeläget i dagsläget är att identifiera en huvudman inkl förläggningsmöjligheter. När detta är klart kan arbetet med planläggning och ansökan om statsbidrag påbörjas. Mål med utbildningen Målet med utbildningen är att eleven, efter fullgången kurs, ska besitta sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som möjliggör för henne eller honom att själv starta upp ett hållbart ekologiskt lantbruk som bygger på naturgivna förutsättningar och låg förbrukning av fossil energi. Med hållbart menas att lantbruket ska utformas så att det inte bara ger en hög livsmedelsproduktion utan dessutom gynnar många andra ekosystemtjänster och skapar en hög biologisk mångfald i landskapet. Detta kräver förutom kunskaper i företagsekonomi, entreprenörskap och agrarteknik särskild förmåga att anpassa lantbruket efter naturgivna förutsättningar och att kunna utforma växtföljder som gynnar markegenskaper, pollinering och skadedjursbekämpning. Det kräver också kunskaper om och färdigheter i hur man kan integrera djurhållning och på så sätt tillvara ta husdjurens ekosystemtjänster inklusive att utnyttja häst i lantbruket. 16 Fokusgrupper (arbetsgrupper) : Redovisning om vägar till ökad närproduktion av ekologiska livsmedel Grupp 1 Samverkan mellan Uppsala, Knivsta, Östhammar och Sigtuna kommuner Samverkan mellan kommuner och myndigheter Stötta varandra, skapa politiskt tryck Gemensamt Leaderområde = lämplig kommunal avgränsning Geografiskt perifera områden kan skapa samordningsfördelar över kommungränserna Landstingens roll för att samordna utveckling Regionförbundet Vilken skala pratar vi om? Lokalt /paraply. Vem äger/driva? Kommun/myndighet upplevs som motpart/hinder/motverkar = jobbigt/orkar inte/ovilja/rädsla. Producenterna talar om vad de har Kommunen kan anpassa sin upphandling för att matcha lokala utbudet Producenterna upplever att de är för små Hitta samordning "kluster" små anbud och varudistribution "Hyvla trösklarna" - ta reda på vad är problemet? Rörande överens om att jordbruksmark är en strategisk resurs - det tillverkas inte mer Markanvändning ökad värdering som jordbruksmark Men utmaningen är hur den ska värderas och mot vad då? 17 Aktiv lokal livsmedelsproduktion Lokal näringslivsutveckling Kretslopp av näring Förädlingsled saknas Vill vi nu gå vidare? Vårt svar är Ja Vi försöker nu förslagsvis samla politiker och tjänstemän från respektive kommuner i workshop där vi får skapa en gemensam bild och ge våra tjänstemän ett uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan antas i alla 3-4 kommunerna. (Redovisat av Boo Östberg, ordf. Bygg- och Miljönämnden) Grupp 2 Producentperspektivet A) Öka attraktionskraften för näringen – fler producenter Öppen torghandel för lokal och egenproducerad mat. Gratis marknadsplats (som höstmarknaderna utanför kommunhuset i Knivsta och Fyristorg i Uppsala på lördagarna). Stimulera distributionssamverkan – ekonomiskt bidrag från kommunen för att komma igång. Nätverkssamverkan – producenter + ideella organisationer ex Omställning. Godkänd gemensam livsmedelslokal. Marknads- och aktivitetsdag t ex i höst. Ex på aktivitet: seminarier för att öka kunskapen om säsongsanpassad mat för att ändra efterfrågan hos konsumenterna till producentperspektiv. Projektidé – upphandling i specifik region. Säljutbildning/erfarenhetsutbyte för producenter. Upplåta mark för odling, ex stadsträdgårdar. B) Underlätta generationsskifte Kunskaps-/inspirationsspridning: - Självhushållning som skolämne. - Lyfta fram framgångsrika förebilder. Förenkla så mycket som möjligt, ex enklare väg in till myndigheter. ”Freda” åkermark. Anteckningarna redovisades av Elisabet Lee, Gurresta Trädgård Grupp 3 Förslag till Rikspolitiken Mål, vision, färdväg Produktiv åkermark får ej bebyggas om …. men nästan allt annat är viktigare. Självförsörjningsgrad högre inom 10-15 år Samverkan av myndigheter Bidrag är vanebildande, omställningsstöd som är tillfälligt, vid ryktering 18 Upphandling – andra krav än endast pris finns, ytterligare förbättringar behövs Flera producenter efterlyses, ska vara mer ”inne” Mål ger resultat, resultat är viktigare än kontroll Vad vill vi skicka med till Rikspolitiken Konkreta förslag Ökad självförsörjning Ekologisk odling Frågor kring åkermark och strandskydd Frågor kring regelverk och myndigheters samordning Jordbruksverkets ansvar Temporärt stöd vid omställning Stöd för nyrekrytering UPPHANDLING Förändra regelverken Grupp 4 Underlätta för konsumenterna – konsumentintressen Några förslag från gruppen: Nya handelsplatser; torg, saluhallar, marknader Kluster som har flera producenter, skickas vidare till t ex saluhall Temalagning, helgpåsar, hemkörning Resenärer på Arlanda, hemvändarpåse Konsument i fokus, marknadsföring via sociala medier Öka exponering i butiker, offentlig sektor Handelshus, producenter som gått ihop och utbildat sig i varandras varor, turas om att stå i butiken Marknadsföring Sociala medier Söka EU-medel Försäljning av lokalproducerat från ett större upptagningsområde Webbeställning - hämtning Tema/demodagar Logistik Klusterbildning mellan orter (Månkarbo - Örsundsbro - Alunda - Sigtuna) Grupp 5 Andelsjordbruk och utbildning Andelsjordbruk Hotell- jordbruk, säker och bra inköp av mat Tre problem; hitta producenterna, säsongsproblem (sommar låg säsong-mycket turism), avtal Omedelbart behov att hitta producenterna till hotellen, efterfrågan finns 19 Vem tar bollen? Omställning Sigtuna, kommunen, hushållningssällskapet, hembygdsföreningar Parternas samarbete skulle skapa mervärde, vara med i bondåret, ”vår mat kommer från den marken och den gården” Produktionen måste kunna planeras med långsiktighet (Lars-Åke) Snabbaste sättet är kocken på restaurangen – enkel väg jmf med upphandlingar och andra tidskrävande processer, utnyttja samarbete som redan finns inom hotellbranschen i Sigtuna kommun Avtal kunde vara bra lösning, producenten garanterar en viss mängd varor inom viss tid. YH Utbildning Vem ska ta huvudmannaansvaret Finansiering via Leader? Utbildningens koppling till andelsjordbruk, för- och nackdelar Mark, lokaler, praktikplatser? Kommunen? Koppling till restaurang/hotell? Gårdar utan generationsväxling, matchmaking Samverkan med Folkhögskolan? Avslutning och sammanfattning Gun Eriksson, kommunfullmäktiges och landsbygdsrådets ordförande i Sigtuna kommun De viktigaste punkterna Samspel mellan människor Hitta varandra, dialog, samverkan Plus; Erfarenhet finns redan, delad upphandling, kommunen skrämmer, tänk nytt från båda hållen Minus; Tillgången till jordbruksmark, vi vill bygga mer samtidigt Vem ska odla? Utbildning, rekrytering, attraktivt jobb, kunskap Vi vill, alltså kan vi! 20 Mats Olsson, ordförande i Omställning Sigtuna Hur går vi vidare? Förslag! Kommunen och Omställning Sigtuna sätter sig ner och enas om en åtgärdslista, tar in synpunkter på åtgärdslistan och börjar agera konkret i syfte att: Nå upp till de övergripande målet: att få igång processer mot ökad närproduktion av ekologiska livsmedel Skapa en koalition av samverkande grannkommuner kring detta mål
© Copyright 2024