1. No category

1
Dokumentation från seminarium vid Wenngarns Slott / 12.02.2015 ver C
arrangerat av Omställning Sigtuna och Sigtuna kommun
Nystart för lantbruk och närproducerade
ekologiska livsmedel
i Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna kommuner
2
Sammanfattning med slutsatser från seminarium 12 feb 2015 avseende lokal/regional
matproduktion
50 personer verksamma i norra Mälardalen medverkade. Här fanns erfarenheter från produktion, förädling,
distribution, samhällsplanering och näringsliv. Även media deltog och en stort uppslagen artikel i Sigtunabygden 24
februari ger en god bild av vad allt handlade om. Förutom deltagarna har ett 30-tal personer anmält sitt intresse för
frågor kring närproducerade livsmedel och vill hållas informerade om kommande aktiviteter.
Seminariet hade två övergripande mål:
1. Att konkretisera strategier för att öka tillgången på lokalt/regionalt producerad ekologisk mat
2. Att forma en koalition av grannkommuner som samverkar kring detta
Det första målet har vi uppnått med råge och det andra är en god bit på väg att bli verklighet.
Allt inleddes med att 9 föredragshållare bjöd på egna erfarenheter, lärdomar och kunskaper. Näringsdepartementet
redogjorde för de frågor man nu arbetar med. Därefter genomfördes 5 grupparbeten utifrån olika fokus:
Samhälle/producenter/rikspolitik/konsumenter/utbildning.
Grupparbetena resulterade i flera spännande projektidéer som vi nu börjar arbeta vidare med. I egenskap av
arrangörer tar Omställning Sigtuna och Sigtuna kommun på sig initialuppgiften att starta upp några av dem. Vi avser
snarast kontakta och involvera personer som är engagerade i resp. frågeställning. Dessutom kommer vi att hålla alla
som vill kvarstå i nätverket informerade om hur de olika projekten framskrider. Om du vill delta i någon eller några
av projekten nedan ber vi dig kontakta respektive ansvariga – se nedan. Vill du ”bara” stå kvar i nätverket som
skapats genom seminariet ber vi dig maila [email protected] så håller vi dig kontinuerligt
informerad. Tipsa också gärna andra som delar våra värderingar och som du tror kan vara intresserade av
informationen och att aktivt delta i något av projekten. Idéer, synpunkter på frågor kring lokal matproduktion som
inte listats mottages naturligtvis också tacksamt.
Uppdrag/Projektidéer
Samla näraliggande kommuner till en
kraftsamling för lokal/regional
matproduktion
Matchmaking mellan producenter och
storförbrukare
Tillsammans med elever i
lärsituationer producera råvaror till de
egna skolköken
Möjliggöra för fler att odla genom att
skapa andelsjordbruk
YH-utbildning i hållbart lantbruk
Utveckling av saluhallskoncept
tillsammans med Fastpartner m.fl.
Säkra leveransförmåga genom
producentägd distributionscentral
Medverkan i Wenngarns Äppeldag
Återkoppling till
Näringsdepartementet
Ansvarig
Christer Larsson
Gun Eriksson
Kontaktuppgifter
[email protected]
[email protected]
Peter Hazelius
[email protected]
Peter Hazelius
[email protected]
Mats Olsson
[email protected]
Mats Olsson
Rolf Brunnberg
[email protected]
[email protected]
Rolf Brunnberg
Tord Olsson
Tord Olsson
Tord Olsson
Christer Larsson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
3
Konsten att både vilja och kunna (Del 1)
Gun Eriksson, (s), kommunfullmäktiges och landsbygdsrådets ordförande i Sigtuna
kommun
Jag har funnits i kommunledningen i Sigtuna i omgångar. Nu senast sedan 2006.
Vi har jobbat alltmer intensivt med miljö- och klimatfrågor. Flera förtroendevalda och tjänstemän finns med här idag.
Utveckling
Första steget var att bli ekokommun 1995.
Senare ägnade vi landsbygden vår uppmärksamhet och tog fram ett LANDSBYGDSPROGRAM efter en lokal
demokratisk process.
Bildade ett landsbygdsråd med en majoritet av boende på landsbygden och ett antal politiker.
Sedan 2007 har kommunen varit en aktiv kraft i Leader UPPLANDSBYGD som fördelat finansiering till
landsbygdsutvecklingsprojekt bl a i Sigtuna kommun.
2009 blev Sigtuna Fairtrade City.
Vad har vi kunnat göra? Låt mig ge några exempel i stort och smått.
Upphandling
Genom att aktivt efterfråga ekologiska produkter i livsmedelsupphandlingar och systematiskt ställa krav har vi
successivt höjt vår målsättning och förra året nått 31% .
4
Vi var en av få kommuner som överträffat Regeringens målsättning på 25 % och fick tätplats i EKOMATSLIGAN.
Genom att ställa djuretiska krav på användning av antibiotika, transporttider och bedövning. Efter överklagning fick
kommunen rätt i domstol och blev utnämnd till ÅRETS DJURVÄN av Svenska Djurskyddsföreningen och upptagen
som ett gott exempel i Länsstyrelsernas guide till lokalt arbete med miljövård.
Försök med delad upphandling av livsmedel, t ex ekologiska ägg, i hopp om att kunna ge en nära producent
möjlighet att lägga anbud. Någon sådan fanns inte!
Lokal odling och produktion
Kommunen har investerat och byggt en ligghall för betesdjur som går på kommunal mark i samverkan med
djuruppfödare i närområdet.
Flera detaljplaner innehåller nya kolonilottsområden för invånarnas odling. Viktigt för integrationen också.
Föredrag om odling under litteraturfestivalen 2014 av Bella Lindhe. Den arrangerades av Destination
Sigtuna.
Hushålla med resurser
Hushållen och verksamheterna källsorterar organiskt som blir biogas (i Uppsala än så länge).
Insatser för minskat matsvinn på skolorna.
Utbud
Tre ställen på kommunal mark med möjlighet för torghandel.
Lokala odlare uppmuntras sälja sina produkter på olika marknadsdagar i kommunen.
Inventering, inspiration och information hos de lokala Livsmedelshandlarna från SNF och FTC om ekologiskt
och rättvist. Öka medvetenheten. EkoMatCentrum viktig samarbetspart som stödjer och samordnar.
Hållbar destination i samarbete med Destination Sigtuna (där kommunen är delägare) och Hotellnätverket
(cirka 15 ingår). Obs Sigtuna är nr fyra i antal hotellövernattningar i landet). Arlanda flygplats /Swedavia är
viktiga medspelare.
Har nått världsklass!
Vi började med en symbolhandling utmana andra kommuner att inte tillåta att ocertifierad PALMOLJA
används i kommunens verksamheter på hotell osv i Almedalen och fick viss uppmärksamhet. Därefter har
mycket hänt.
Ett alldeles nytt spår: Hållbara restauranger
I projektet deltar restauranger, leverantörer och KRAV. Initiativet kom från "U and We", en entreprenör
som är väl förankrad i Sigtuna kommun och en uppskattad samarbetspart. Utgångspunkten är ISO 26000
som omfattar definition av hållbarhet och socialt ansvarstagande.
Även Arlandagymnasiets restaurangutbildningar deltar med första målet att KRAV-certifiera sin restaurang
"Hyllan".
5
Översiktsplanen (ÖP)
I en kommun är det viktigaste planeringsdokumentet ÖP. Där ska framgå hur kommunens yta av mark och
vatten ska användas. I Sigtunas ÖP finns åtta utvecklingsområden. Planera för ekologisk uthållighet är den
första! Utveckla landsbygden och motverka spridd bebyggelse är nummer fem.
En mycket viktig åtgärd är KLASSIFICERING av jordbruksmarken som grund för att ta fram en plan för den
brukade marken. En tredjedel av kommunens yta är idag åker/vall. Primärt ska där produceras livsmedel,
energigrödor och andra ekosystemtjänster. Detta arbete pågår. Det visade sig mer komplicerat än vi trott.
Vi ska också värna om natur och kulturhistoriska miljöer som finns i stor mängd inom vår kommun.
Sammanfattningsvis
 Hur har vi gjort?
 Markerat att vi har en tydlig vilja/inriktning
 Hitta samarbetsparter
 Inspirera andra att agera
 Vara en katalysator för att saker ska hända
 Vågat utmana oss själva och andra
 Vill man så kan man!
Konsten att både vilja och kunna (del 2)
Mats Olsson, ordförande i Omställning Sigtuna, professor emeritus i marklära vid SLU.
Initiativet till det här seminariet har tagits gemensamt av Sigtuna kommun och föreningen Omställning
Sigtuna. Föreningens främsta uppgift är att verka för en omställning av samhället där vi kan hantera
konsekvenserna av förlorade naturresurser och ekosystemtjänster samt ett globalt ändrat klimat.
För att kunna ställa om måste man vara klar över minst två saker; VART är vi på väg och vart VILL vi vara på
väg. Vi i Omställning Sigtuna tror att vi är på väg åt ett fullständigt galet håll där nyttjandet av icke
förnyelsebara naturresurser och miljöförstöring har lett till att vi i många avseenden redan har passerat de
6
planetära gränserna. Det här handlar om vår tillgång till energi, fosfor och vatten samt förlust av
odlingsbar mark, jorderosion, förlust av mångfald och klimatförändringar.
Allt detta har vi och många andra ordat om i flera år. Vi vet tillräckligt för att vilja lägga om kursen och för
att underlätta framväxten av ett samhälle som inte tär på våra och nästa generationers tillgångar. Det är
alltså läge för ”action”. Detta gäller på alla plan – det gäller mig, dig, vi och ni. Vi måsta lägga om livsföring.
Det berör vårt resande och det gäller all sorts konsumtion såväl mat som kläder och prylar. Det är svårt och
det är en lång process. Men bara det att ni kommit hit idag visar att vi startat resan.
Men det är också frågan om vad samhället kan göra för att underlätta denna omläggning. Det är här vårt
seminarium platsar in. Vad kan göras för att underlätta produktion och konsumtion av lokalt och regionalt
producerad ekologisk mat. Vad kan göras för att jag, du, vi och ni lättare skall kunna få tag på lokalt eller
regionalt producerad ekologisk mat.
På det här seminariet ska vi alltså INTE problematisera kring HUR bra det är med ekologisk och lokalt
producerad mat. Vi vet redan tillräckligt om detta. Utan vi skall komma fram med förslag på konkreta
genomförbara handlingar som skall underlätta vår omläggning, helst med en tidsplan. Och ni alla är här i
kraft av er stora kompetens och engagemang.
Så jag och mina vänner och medarbetare i Omställning Sigtuna har stora förväntningar på att detta med ER
hjälp ska bli startskottet för en annorlunda och uthållig Sigtunabygd.
Kretsloppsgårdar, bygdesamverkan, lokal försäljning och logistik – exempel från Uppland
Bengt Lundegårdh, vd, ”Global Organic Sweden AB”, Uppsala
Några punkter från Bengt Lundegårdhs föredrag ”Kretsloppsgårdar, bygdesamverkan och lokalförsäljning
och logistik – exempel från Uppland.
Agr Dr Bengt Lundegårdh som tidigare forskat på biodynamiska odlingsmetoder på SLU är numera vd för
Global Organic Sweden AB. Företagets affärsidé är att ge förutsättningar för hållbar utveckling i vardagen i
syftet att skapa det hållbara samhället.
7
Bengt nämnde tre ledord för bygdesamverkan; resurser, kretslopp och långsiktighet. Alla resurser som
förbrukas måste återföras till samma plats.
Exempel på hur ”Bengts Lag” kan impliceras beskrevs och hur den kan vitalisera en hel bygd. Viktiga
komponenter för att fånga upp idéflödet och omvandla det till handling är ett samlande företag som
kanaliserar och organiserar projekten genom bildande av olika verksamheter.
En viktig utgångspunkt är att kunna kanalisera en bygds lokala produkter via en servicepunkt, där
produkterna antingen kan säljas i bygden eller tillsammans med andra servicepunkter på ett energisnålt
sätt transporteras in till tätorter för att där säljas i till exempel en saluhall. Avfallsprodukterna
transporteras tillbaka till bygden.
Bengts käpphäst är att det nuvarande ovanifrånperspektivet pacificerar alla goda lokala krafter och att
kravet på administration på detaljnivå gör att man inte orkar genomföra i sig sunda projekt. ”Vänd på
finansieringen och ge pengarna direkt till de lokala aktörerna så vitaliseras hela processen” …är Bengts
djärva förslag.
Nytt initiativ till ökat producentsamarbete och konsumentinformation om ekologiskt
och närodlat // Inger Källander, ”Organic Sweden”
Inger K har varit ekologisk lantbrukare under flera år. Arbetar nu med samverkan och samarbete i hela
livsmedelskedjan. Sammanfattningsvis redovisade hon följande i sitt föredrag:

Ekologisk produktion lantbruk; ett verktyg att jobba för hållbar utveckling

Värdegrund; hälsa och naturlighet, kretslopp, försiktighet, rättvisa

Odling, djurhållning, nätverket, forskning

Målsättning, de 16 miljö- och kvalitetsmålen

Planetens gränser

Det ekologiska utrymmet som vi måste hålla oss till

Ett väl definierat marknadskoncept, produktion och marknad måste följas åt
8

Skillnad eko – ej eko

Viktiga punkter: man arbetar med variation, mycket förebyggande arbete, noggrannhet, planering

Djurhållning; djuren måste få röra sig fritt, leva i flock, vara ute året runt, samma gård hela livet

Sjuka djur vårdas

Ekobonden driver utvecklingen; går mot större gårdar, yngre lantbrukare och allt fler kvinnor

2014 ökade den ekologiska livsmedelsproduktionen med 38%, utvecklingen har gått upp och ner,
detaljhandeln 41%, råvarubrist, det saknas produkter

Organic Sweden; basdokument att jobba med, livsmedelsstrategi, vilja få kraftfullare organisation
för att driva utveckling och diskutera med politiker

Danmark en förebild; duktiga på att samarbeta, fått med politiker, ca 100 personer, kunnat söka
ekonomisk stöd, exportfråga, till Sverige på grund av stor efterfrågan

Alla vill mycket; energi finns, stort intresse, nyckel samarbete, stor potential för lantbrukare,
livsmedelshandel, export som komplement

Främja en kraftfull ökad försäljning och export genom ökad kunskap

Djärvt mål; 20% av konsumtionen 2020

Export; 20 miljarder kr 2020

Grundades 2014; styrelse som jobbar ideellt, medlemmar företag, organisationer, enskilda
personer

Verksamhetsplan; kommunikation, försäljning och marknad, export, produktion.
Producentperspektiv, tankar om nuläge och framtid (Del 1)
Elisabeth Gauffin, ”Sju Gårdar”
Elisabeth G driver en ekomjölksgård utanför Uppsala. En av sju producenter inom sammanslutningen "Sju
gårdar". Sammanfattningsvis berörde hon följande i sitt föredrag:
9

Producenter till uppländska marknaden, lönsamhetsfråga startskottet

Bra start med ingång till alla livsmedelskedjor, konsumenterna måste vara med

Stenhård konkurrens, vi måste komma till den offentliga marknaden, många hinder för små
producenter

Mål 100% ekologiskt 2023 i Uppsala, måste ställa om för att nå målet. Hur ska det gå?

Billig mat, vilken mat ska vi och våra barn äta? Vetenskap, värderingar? Vetenskap bekräftar ofta
det vi vetat, anat. Kemikalier vet vi inte så mycket om.

Helhetstänk, tänk utanför ditt egna stuprör! Markanvändning! Bästa marken används idag till
byggande. Bästa frön är betong.

Rent vatten, tillgång till vatten!

Klimatfrågor, sjukdomar!
Producentperspektiv; tankar om nuläge och framtid (Del 2 och 3)
Monica Sandström, ”Syltkrukan” och Marih Jonsson, ”Skogsbackens Ost”
Monica Sandström
Har tidigare disputerat på SLU. Är sedan 25 år egenföretagare med flera företag i Månkarbo, Tierp.
"Bondens mat" i Uppland har betytt mycket för samverkan i försäljning och distribution.
Det är råvarubrist. Det fattas småskaliga livsmedelsproducenter inom en rad områden och antalet minskar
mycket på grund av konkreta hinder.
Trafikverkets regler för skyltning är besvärande. Man måste få skylta till sitt företag. Folk måste hitta fram
även när vägar dras om. Ny skyltpolicy behövs!
10
Svenska folkets fiende nr 1 är bankerna.
Där vi säljer betalar fortfarande 60 % av kunderna med kontanter. För kortmaskiner tar banken en kr per
köp. Hyran för kortläsare är 500 kr per månad. Det borde vara gratis när det är vi som gör jobbet!
Växelpengar finns inte i Tierp utan i Gävle. Där finns uttagsmaskin men inga P-platser! Resan dit är 2 x 6
mil! Räddningen idag är Östervåla sparbank! De har kontanter i sin kassa men ligger lika långt bort som
Gävle.
Markupplåtelse/torgplatser kostar pengar. I Uppsala tar de 2 700 kr per gång för hela marknadsplatsen
under fyra timmar. "Bondens marknad" var vid Centralen 17 ggr á 4 timmar förra året. Det blir 45 900 kr
för hela säsongen. I Strängnäs och Knivsta är det avgiftsfritt.
Organisationsform Orättvist beträffande kassaregister. I en enskild firma får man sälja för mindre än fyra
basbelopp på ett år utan krav på kassaregister. I ett aktiebolag gäller 19. Samma gäller om du är
utlandsregistrerad - fyra basbelopp.
LOU är ett hinder för oss som inte har så stora volymer på produkter.
Etiketter Det blir dyrt att trycka nya när regler plötsligt ändras och något ska vara kursivt eller i fetstil.
Definitioner Exempelvis kravet på vad sylt är. Den ska ha minst 35 % bär . Så finns det extra sylt som ska ha
45 %. Min sylt har 75% - vad får man kalla den?
Att hantera skatter och avgifter, moms, arbetsgivaravgifter med mera är mycket krångligt!!!
Det är bara idealister som står ut. Jag hoppas vi nått botten för att nu resa oss. När "Bondens egen
marknad" öppnade i Stockholm år 2000 var vi 15 år yngre. Nu är alla 70+, en generationsväxling är ett
MÅSTE!
Marih Jonsson
Jobbade tidigare på SLU med mögelsvampsfrågor. Drev samtidigt en hästgård vid Örsundsbro, Enköping.
Tillverkar nu egen ost i ett ombyggt garage. 2009 blev det ett mejeri.
Tillverkar 5 ton per år! I Sverige finns 120 lokala tillverkare i Frankrike 40 000.
Har med sin man/kompanjon gjort många ostresor för att studera hantverket!
Kontanthantering stort problem. Att ”gömma hemma” är oftast enda lösningen.
Måste vara allkonstnär. Kunna bygga, utveckla umgås med myndigheter, kunna företagsekonomi och vara
duktig på att förhandla med restauranger och affärer. En hemsida måste hållas uppdaterad.
Introduktion av nya produkter tar mycket tid och kraft. Samarbetar nu med Menigo när det gäller
leveranser. Det underlättar och vi närmar oss en "komfortzon” när det gäller försäljning.
Vi hämtar ekomjölk själva. Bonden som levererar får en kr mer än om han levererar till Arla.
11
Vi har lärt oss vårt mathantverk vid Eldrimer kunskapscentrum i Östersund. Inga tillsatser, inga Emärkningar och inga kemikalier finns i våra ostar.
Vi skulle önska att det fanns lokala smågrossister som kunde lagra och distribuera åt oss.
Ekocertifiering är för dyrt! Och för mycket arbete!
Vi har 10 sorters ost i jordkällaren för lagring! Släng aldrig ost! Det enda du inte kan äta är vax!!! Välkomna
till vårt ostkaffé som vi öppnar nästa sommar!
Svensk livsmedelsproduktion – mål och medel
Maja Brännvall, politisk sakkunnig , Näringsdepartementet, Stockholm
Maja B är politiskt sakkunnig hos Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på Näringsdepartementet.
Sammanfattningsvis berörde hon följande i sitt föredrag:








Placeringen på Näringsdepartementet gjordes i syfte att kraftsamla och samordna olika delar
Samtidigt nämndes stuprör mer än hängrännor mellan de olika delarna
Prioriteringar framåt: Läget var ännu oklart då en parlamentarisk utredning pågår rörande
landsbygdens utveckling. Områden som särskilt nämndes var mobiltäckning, vägunderhåll och
servicepunkter
Vad som redan är bra och som fortsatt ska stödjas var bland annat djurhälsa, livsmedelssäkerhet
samt minimering av gifter
Ursprungsmärkning är ett annat prioriterat område för att stärka konsumentintresset
Stöd kommer att finnas inom strukturfonder och utvecklingsfonder för att underlätta möjligheterna
att bo och verka på landsbygden
Landsbygdsprogrammet är kraftigt försenat, kommer förhoppningsvis vara framme till sommaren
och hårt arbete pågår just nu med denna
Forskningen är också prioriterad
12









Samtidigt lyftes en negativ trend om minst 6000 förlorade jobb på landsbygden under de senaste
10 åren. Något konkret förslag på att vända detta saknades ännu. Samtidigt arbetar tjänstemännen
på förslag till den politiska ledningen. Innehållet i dessa var ännu ej kända
Dem 15 mars kommer en livsmedelsstrategi att lämnas fram, viktigt att den kan få brett
parlamentariskt stöd i Riksdagen. Man ska t ex inte ändra något i förra ministern Eskil Erlandssons
projekt Matlandet Sverige
Maja lyfte fram behovet av framtidstro och att politiken vill visa något konkret på detta område.
Det kommer att finnas med i regeringsförklaringen något om ekologisk produktion och konsumtion
Et viktigt datum är den 5 mars, då kommer konkurrenskraftsutredningen med sitt utlåtande.
Utmaningar finns avseende upphandlingsreglerna på området
Export är ett annat område som man vill gynna. Jordbruksverket arbetar med att minska
handelshindren så att även mindre aktörer kan komma ifråga
Ny upphandlingsmyndighet diskuteras
Nya EU-regler är på gång avseende offentliga upphandlingar
Nya Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht planerar en turné i landet för att besöka olika aktörer och
förstå deras förutsättningar
Frankrike nämndes som ett attraktivt matturistland, Sverige skall utvecklas som matturistland
Omställningsrörelsen efterfrågar tydliga incitament för samarbete och utveckling av denna näring






Stödja samverkan mellan kommuner
Fler arbetstillfällen i sektorn
Ökat antal integrationsprojekt i sektorn
Tydliga mål för självförsörjning nationellt och regionalt
Tydliga nationella mål för skydd av produktiv åkermark
Översyn av prissättning och värdekedjans orimliga marginaler för främst producenter
Avslutningsvis bjöd Maja B in alla att komma med förslag utifrån dagens slutsatser.
Nya saluhallar – våra kommande handelsplatser.
Johan Andersson, FastPartner AB
Johan A berörde en tänkbar utveckling enligt följande modell:
13
Steg 1

Farmers’ Market

Märsta Centrum, Torg

Träffa slutkunden

Berätta vidare
Steg 2

Försäljning två gånger i månaden i en vanlig kontorslokal

Nätverk

Vintertid?

Möjlighet till event
Steg 3

Saluhall

Sälja själv eller via en handlare

Signaler om vår förhållningssätt

Möteplats

Anpassningsbar
Märsta centrum kommer att vara ett nav för Märstaborna. En tänkt utveckling planeras på följande sätt:
Etapp 1

ICA Kvantum ska börja byggas

Parkeringsplatser

Byggnader restaureras
Etapp 2

Kommersiella lokaler, handel och kontor

Saluhall om efterfrågan finns
Johan redogjorde för de planer som FastPartner har tillsammans med kommunen när det gäller utveckling
av Märsta Centrum. Utbyggnaden av centrum kommer att ske i tre etapper, varav den första innefattar
etablering av en större livsmedelsbutik - ICA Kvantum - i ett nytt hus som ligger där Ö&B låg tidigare.
Kommande etapper omfattar ytterligare delar av centrum med bland annat ett parkeringshus. Tidsplanen
kommer att vara beroende av utvecklingen i de inledande etapperna.
När det gäller närodlat/ekologiskt........
När det gäller närodlat/ekologiskt uttryckte Johan A en positiv inställning från FastPartners sida. Han ansåg
att en levande mångfald av utbud stärker ett centrum och att denna typ av produkter skulle bidra därtill.
14
När det gäller tillkomsten av ett ”Farmers Market” i Märsta Centrum skisserade Johan tre steg där
utvecklingen av steg 1 avgör tidpunkt och utformning av steg 2 o.s.v.... enligt följande modell:
1. Torghandel på det centrala torget någon gång per vecka/månad beroende på årstid.
Lokala/närliggande producenter skall uppmuntras. Ingen platshyra skall utgå (ev. självkostnad?). JA
sökte kontakt med intressenter och eventuellt påbörjades bildandet av ett nätverk under dagen.
2. En temporär lokal med mer utvecklad handel inomhus.
3. En ”riktig” saluhall med kontinuerligt utbud av många slags livsmedel av lokal/organisk karaktär.
Kan kompletteras med möjlighet att äta mat på plats.
Andra aspekter som diskuterades under denna punkt:


Samspel/konkurrens med övrig livsmedelshandel
Tillgång till lager/beredningslokal för lokal produktion
Sigtuna Utbildning och andelsjordbruk – två utspel
Mats Olsson, ordförande, Omställning Sigtuna, professor emeritus i marklära vid SLU
Andelsjordbruk (CSA: Community Supported Agriculture)
Konsumenten köper en andel i årets skörd genom att i förskott betala en del av omkostnaderna för
produktionen. Eftersom man betalar i förväg så finns inga garanterade mängder, man delar på
omkostnader, man delar på skörden och man delar på risken för att odlingen inte blir som planerat. Om
kunden inte betalar tillräckligt klarar sig inte producenten, om producenten inte levererar en uppskattad
andel så kommer kunden inte tillbaka nästa år.
Olika alternativ:

En eller en grupp odlare erbjuder medlemmar eller närboende att köpa en årsandel i skörden, ett
producentdrivet andelsjordbruk

Konsumenter går ihop och arrenderar eller köper mark. För driften anställs en odlare. Rena
kooperativ där en grupp eller förening odlar tillsammans finns också. Dessa kallas för
konsumentdrivna andelsjordbruk

Crowd funding då större investeringar behövs och ett avtal med medlemmar och kunder är mer
attraktivt än ett banklån

Medlemmar kan betala genom arbetsinsatser
Finns i världen och i Sverige. Ett exempel presenterades från Ramsjö gårdsprodukter utanför Uppsala –
med andelskorgar i olika storlekar
Fördelar med andelsjordbruk:

Miljövänligt, närproducerat

Giftfritt

Billigare

Delaktighet, samverkan

Årstidsbundet
15
Yrkeshögskoleutbildning (YH) i Sigtuna kommun
Bakgrund och övergripande mål med YH utbildning:
Bygga upp en kompetens i regionen med avseende på hållbar livsmedelsproduktion. Hållbart lantbruk är
en framtidsbransch. Jordens behov av livsmedel kommer att öka samtidigt som odlingsresurserna krymper.
Den här utbildningen är tänkt att ge en unik kompetens att bygga produktionen på naturgivna resurser där
man utnyttjar växtföljder och djurhållning för att ersätta bekämpningsmedel och för att bygga upp en
långsiktigt bördig mark. Den kommer att göra oss mindre beroende av fossil energi och ge unika
konkurrensfördelar när det gäller att möta framtiden och dess ändrade krav på livsmedel och
odlingsmetoder.
Motiv:
•
•
•
•
Säkra tillgången på lokalt eller regionalt producerad mat
Möjliggöra ett generationsskifte i jordbruket
Möjliggöra ett jordbruk med många ekosystemtjänster
Bibehålla mångfalden i landskapet
Planering
Utbildningar på ett års heltidsstudier (minst 200 poäng) på yrkeshögskolan leder till yrkeshögskoleexamen.
Dessutom finns en kvalificerad yrkeshögskoleexamen för dem som läst under två år (minst 400 poäng).
Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillståndet följer
rätt till statsbidrag och examensrätt. Det finns specifika kriterier för tillståndsgivning, som tar hänsyn både
till utbildningens kvalitet och arbetsmarknadens behov.
För att kunna genomföra detta behövs en huvudman för utbildningen, förläggning för elever, tillgång till
lärare samt till övningsområden (jordbruk) och praktikplatser. Mest angeläget i dagsläget är att identifiera
en huvudman inkl förläggningsmöjligheter. När detta är klart kan arbetet med planläggning och ansökan
om statsbidrag påbörjas.
Mål med utbildningen
Målet med utbildningen är att eleven, efter fullgången kurs, ska besitta sådana kunskaper, färdigheter och
erfarenheter som möjliggör för henne eller honom att själv starta upp ett hållbart ekologiskt lantbruk som
bygger på naturgivna förutsättningar och låg förbrukning av fossil energi. Med hållbart menas att
lantbruket ska utformas så att det inte bara ger en hög livsmedelsproduktion utan dessutom gynnar många
andra ekosystemtjänster och skapar en hög biologisk mångfald i landskapet.
Detta kräver förutom kunskaper i företagsekonomi, entreprenörskap och agrarteknik särskild förmåga att
anpassa lantbruket efter naturgivna förutsättningar och att kunna utforma växtföljder som gynnar
markegenskaper, pollinering och skadedjursbekämpning. Det kräver också kunskaper om och färdigheter i
hur man kan integrera djurhållning och på så sätt tillvara ta husdjurens ekosystemtjänster inklusive att
utnyttja häst i lantbruket.
16
Fokusgrupper (arbetsgrupper) : Redovisning om vägar till ökad närproduktion av
ekologiska livsmedel
Grupp 1 Samverkan mellan Uppsala, Knivsta, Östhammar och Sigtuna kommuner
Samverkan mellan kommuner och myndigheter
Stötta varandra, skapa politiskt tryck
Gemensamt Leaderområde = lämplig kommunal avgränsning
Geografiskt perifera områden kan skapa samordningsfördelar över kommungränserna
Landstingens roll för att samordna utveckling
Regionförbundet
Vilken skala pratar vi om? Lokalt /paraply. Vem äger/driva?
Kommun/myndighet upplevs som motpart/hinder/motverkar = jobbigt/orkar inte/ovilja/rädsla.
Producenterna talar om vad de har
Kommunen kan anpassa sin upphandling för att matcha lokala utbudet
Producenterna upplever att de är för små
Hitta samordning "kluster" små anbud och varudistribution
"Hyvla trösklarna" - ta reda på vad är problemet?
Rörande överens om att jordbruksmark är en strategisk resurs - det tillverkas inte mer
Markanvändning ökad värdering som jordbruksmark
Men utmaningen är hur den ska värderas och mot vad då?
17
Aktiv lokal livsmedelsproduktion
Lokal näringslivsutveckling
Kretslopp av näring
Förädlingsled saknas
Vill vi nu gå vidare?
Vårt svar är Ja
Vi försöker nu förslagsvis samla politiker och tjänstemän från respektive kommuner i workshop där vi får
skapa en gemensam bild och ge våra tjänstemän ett uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan antas
i alla 3-4 kommunerna.
(Redovisat av Boo Östberg, ordf. Bygg- och Miljönämnden)
Grupp 2 Producentperspektivet
A) Öka attraktionskraften för näringen – fler producenter








Öppen torghandel för lokal och egenproducerad mat. Gratis marknadsplats (som höstmarknaderna
utanför kommunhuset i Knivsta och Fyristorg i Uppsala på lördagarna).
Stimulera distributionssamverkan – ekonomiskt bidrag från kommunen för att komma igång.
Nätverkssamverkan – producenter + ideella organisationer ex Omställning.
Godkänd gemensam livsmedelslokal.
Marknads- och aktivitetsdag t ex i höst. Ex på aktivitet: seminarier för att öka kunskapen om
säsongsanpassad mat för att ändra efterfrågan hos konsumenterna till producentperspektiv.
Projektidé – upphandling i specifik region.
Säljutbildning/erfarenhetsutbyte för producenter.
Upplåta mark för odling, ex stadsträdgårdar.
B) Underlätta generationsskifte



Kunskaps-/inspirationsspridning:
- Självhushållning som skolämne.
- Lyfta fram framgångsrika förebilder.
Förenkla så mycket som möjligt, ex enklare väg in till myndigheter.
”Freda” åkermark.
Anteckningarna redovisades av Elisabet Lee, Gurresta Trädgård
Grupp 3 Förslag till Rikspolitiken
Mål, vision, färdväg
 Produktiv åkermark får ej bebyggas om …. men nästan allt annat är viktigare.
 Självförsörjningsgrad högre inom 10-15 år
 Samverkan av myndigheter
 Bidrag är vanebildande, omställningsstöd som är tillfälligt, vid ryktering
18
 Upphandling – andra krav än endast pris finns, ytterligare förbättringar behövs
 Flera producenter efterlyses, ska vara mer ”inne”
 Mål ger resultat, resultat är viktigare än kontroll
Vad vill vi skicka med till Rikspolitiken










Konkreta förslag
Ökad självförsörjning
Ekologisk odling
Frågor kring åkermark och strandskydd
Frågor kring regelverk och myndigheters samordning
Jordbruksverkets ansvar
Temporärt stöd vid omställning
Stöd för nyrekrytering
UPPHANDLING
Förändra regelverken
Grupp 4 Underlätta för konsumenterna – konsumentintressen
Några förslag från gruppen:















Nya handelsplatser; torg, saluhallar, marknader
Kluster som har flera producenter, skickas vidare till t ex saluhall
Temalagning, helgpåsar, hemkörning
Resenärer på Arlanda, hemvändarpåse
Konsument i fokus, marknadsföring via sociala medier
Öka exponering i butiker, offentlig sektor
Handelshus, producenter som gått ihop och utbildat sig i varandras varor, turas om att stå i butiken
Marknadsföring
Sociala medier
Söka EU-medel
Försäljning av lokalproducerat från ett större upptagningsområde
Webbeställning - hämtning
Tema/demodagar
Logistik
Klusterbildning mellan orter (Månkarbo - Örsundsbro - Alunda - Sigtuna)
Grupp 5 Andelsjordbruk och utbildning
Andelsjordbruk

Hotell- jordbruk, säker och bra inköp av mat

Tre problem; hitta producenterna, säsongsproblem (sommar låg säsong-mycket turism), avtal

Omedelbart behov att hitta producenterna till hotellen, efterfrågan finns
19

Vem tar bollen? Omställning Sigtuna, kommunen, hushållningssällskapet,
hembygdsföreningar

Parternas samarbete skulle skapa mervärde, vara med i bondåret, ”vår mat kommer från den
marken och den gården”

Produktionen måste kunna planeras med långsiktighet (Lars-Åke)

Snabbaste sättet är kocken på restaurangen – enkel väg jmf med upphandlingar och andra
tidskrävande processer, utnyttja samarbete som redan finns inom hotellbranschen i Sigtuna
kommun

Avtal kunde vara bra lösning, producenten garanterar en viss mängd varor inom viss tid.
YH Utbildning
Vem ska ta huvudmannaansvaret
Finansiering via Leader?
Utbildningens koppling till andelsjordbruk, för- och nackdelar
Mark, lokaler, praktikplatser?
Kommunen?
Koppling till restaurang/hotell?
Gårdar utan generationsväxling, matchmaking
Samverkan med Folkhögskolan?
Avslutning och sammanfattning
Gun Eriksson, kommunfullmäktiges och landsbygdsrådets ordförande i Sigtuna
kommun
De viktigaste punkterna

Samspel mellan människor

Hitta varandra, dialog, samverkan

Plus; Erfarenhet finns redan, delad upphandling, kommunen skrämmer, tänk nytt från båda
hållen

Minus; Tillgången till jordbruksmark, vi vill bygga mer samtidigt

Vem ska odla? Utbildning, rekrytering, attraktivt jobb, kunskap
Vi vill, alltså kan vi!
20
Mats Olsson, ordförande i Omställning Sigtuna
Hur går vi vidare? Förslag!
Kommunen och Omställning Sigtuna sätter sig ner och enas om en åtgärdslista, tar in synpunkter på
åtgärdslistan och börjar agera konkret i syfte att:

Nå upp till de övergripande målet: att få igång processer mot ökad närproduktion av ekologiska
livsmedel

Skapa en koalition av samverkande grannkommuner kring detta mål