På hösten våras det för svensk kött- produktion
VÄSTFRONTEN 22 OKTOBER 2015 GÖTEBORG 1 Lila majs ska kunna hjälpa utsatta Trädgården förbättrar psykisk hälsa Besök till museum kan bli dyrare TORSDAGEN DEN 22 OKTOBER 2015 En övningstidning från JMG, Göteborgs universitet SIDAN 6 Eftermiddag: Lätt nederbörd. Cirka 11 grader. SV 16 m/s. Kväll: Fortsatt lätt nederbörd. 10 grader. Sydvästlig vind. VÄDRET VÄSTFRONTEN SIDAN 5 SIDAN 4 Pia samlar truppen för kvalets svåraste möte EFTER ATT HA AVFÄRDAT vad som på förhand framstod som ett av topplagen i den svenska kvalgruppen återstår nu den andra svåra motståndaren för Pia Sundhages lag. Nu har Pia Sundhage samlat sitt lag i Göteborg för att förbereda dem inför vad som troligtvis kommer bli en av de viktigaste matcherna i kvalet till EM 2017. – Jag tror att Danmark är vår största och svåraste motståndare med tanke på de matcher vi har spelat, så det är klart att spela till oss tre poäng hemma mot Danmark är viktigt, säger Pia Sundhage. Det danska lagets stora stjärna är svensk bekantingen Pernille Harder som till varadags spelar Harder i Linkö- pings FC. Där har hon i år visat upp sina kvalitéer då hon har spottat in 17 mål. – Danmark har kanske Allsvenskans bästa spelare i Pernille Harder, så det får vi se upp med, säger Pia Sundhage. SIDAN 7 På hösten våras det för svensk köttproduktion SIDORNA 2-3 REDIGERAT AV: JACOB LARSSON VÄSTFRONTEN 2 GÖTEBORG 22 OKTOBER 2015 Kötthösten är tillbaka – Köttproducent: ” Under julen äts det mycket gris” MÖLNDAL: Oktober och no- vember är bråda dagar för köttproducenterna. Under den här perioden produceras stora mängder kött som ska täcka upp för julmånaden december. På Gödebergs gård i Lindome märker man dock inte av någon ökning. En ny rapport från Jordbruksverket visar att köttproduktionen i Sverige ökar kraftigt under oktober och november för att sedan minska kraftigt under december. I rapporten står att det under oktober och november månad de senaste tre åren brukar produceras ungefär 13 000 ton nötkött. Mängden för december sjunker sedan till ungefär 9000 ton. För gris ligger höstproduktionen på ungefär 20 000 ton jämfört med ungefär 15 000 ton i december. Detta är en trend som återkommer år efter år och anledningarna till ökningen och minskningen är många. - Under julen äts det mycket gris så då är efterfrågan stor. Sedan tar det ju några veckor att göra i ordning julskinka så då får man börja i tid på hösten, säger Dag Andersson på Gödebergs gård i Lindome utanför Göteborg. GÖDEBERGS GÅRD HAR en liten köttproduktion. Här finns ungefär 200 nötkreatur och varje vecka skickas två till tre djur till Scans slakteri i Linköping. På den här gården märks inte höstökningen av, här går arbetet framåt i samma takt året om. Här säljs köttet som produceras av djuren på gården i en egen gårdsbutik. Där i butiken arbetar Dags dotter Monica Delmefors och hon har ytterligare teorier om vad den generella höstökningen i landet beror på. - När det blir kallt framåt hös- Dag Andersson tar emot en leverans av nyslaktat kött. Djuren är från hans egen gård men har slaktats annorstädes. ten går djuren in i ladugården och då behövs det slaktas av för att det inte ska bli för trångt. Sedan passar det ju bra då det behövs mycket inför december månad, säger hon. DEN TEORIN STÖDS även av Elisabet Qvarford som är kommunikatör på Svenskt kött. Precis som Dag Andersson tar hon också upp den ökade produktionen av griskött som behövs för att kunna göra i ordning julskinka i tid till jul. Hon tänker också att utbudet av kött behöver öka i samband med att matvarubutikerna kör stora köttkampanjer framåt hösten och vintern. Eva Jirskog som är jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket kan inte heller komma med ett helt säkert svar på vad ökningen och minskningen beror på men har ytterligare en teori som kan ge en förklaring. - I december finns det många lediga helgdagar då produktionen i slakterierna ligger nere vilket förstås minskar volymerna, säger hon. EN KOMBINATION AV flera faktorer verkar förklara ökningen under hösten och minskningen under december. En ökad efterfrågan på gris till jultider i december är en utav dem. Att djuren tas in i ladugården framåt Foto: Victor Bomgren hösten och behöver slaktas av för att skapa plats är en annan. När slakterierna i landet sedan har många produktionslösa dagar under de många helgdagarna i december ges ytterligare förklaring till att den period av året vi är inne i nu är den mest produktiva för köttbranschen. Victor Bomgren Ökad köttkonsumtion leder till övergödning av haven En ny rapport visar på sambandet mellan ökad köttkonsumtion och övergödning av haven. För att minska förstörelsen av havens ekosystem behöver människor äta betydligt mindre kött. - Vi måste inse att det är vi konsumenter och andra i livsmedelskedjan som driver övergödningen av våra hav, säger EvaLotta Sundblad till Göteborgs universitets hemsida. Det är havsmiljöinstitutet som i en rapport larmar om övergödningen av världens hav. En av de större anledningarna till övergödningen är människors ökade köttkonsumtion. I Sverige består genomsnittsmänniskans proteinintag av dubbelt så mycket animaliskt protein från REDIGERAT AV: JACOB LARSSON djur som utav vegetabiliskt protein ifrån växter. Dessutom stoppar genomsnittssvensken i sig mycket mer protein än vad som rekomenderas. WHO uppskattar att dagsintaget av protein för en person som väger 70 kg behöver ligga på ungefär 58 gram, i Sverige ligger den siffran på 110 gram. Animaliskt protein, så som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter, innehåller mycket kväve och ofta även fosfor. Hög konsumtion av dessa två ämnen leder till övergödning och störda ekosystem i haven. EN STOR FAKTOR ÄR också de utsläpp som bildas vid odling av djurfoder, driften av betesmark och hantering av gödsel. Vid dessa processer släpps stora mängder växtnäringsämnen ut i luft och vattendrag. Odling av djurfoder är en av de största utsläppsbovarna och i Sverige används hela 70 % av all jordbruksmark till just odling av djurfoder. FÖRFATTARNA TILL rapporten skriver att det är nödvändigt att människor minskar sin köttkonsumtion för att kunna stoppa övergödningen. Några av förslagen som ges är beskatta kött samt att sprida informationen om att köttkonsumtionen är sammankopplad till övergödningen. Rapporten efterlyser även ett ökat samarbete mellan myndigheter och kommersiella aktörer. Victor Bomgren Fakta l Totalt slaktades knappt 34 000 vuxna nötdjur och knappt 1 700 kalvar i augusti 2015. Den totala vikten av storboskap uppgick till drygt 11 200 ton, vilket är mer än samma månad de två senaste åren. l De största producenterna av svin i EU är Tyskland, Spanien, Storbrittanien och Polen. Källa: Jordbruksverket l I augusti slaktades 7 720 700 kycklingar, 291 200 hönor och 34 500 kalkoner. Det motsvarar en total vikt på 11 700 ton. Kycklingarna svarar för 95 % av vikten. l De som producerar flest ton nötkreatur inom EU är: Frankrike, Tyskland, Storbrittanien och Italien. Foto: Victor Bomgren VÄSTFRONTEN 22 OKTOBER 2015 GÖTEBORG 3 men trendbrott finns Några av djuren på Dag Anderssons gård. På gården har Dag tjurar, kor och kalvar (bild ovan) för som han föder upp för slakt. Han har även höns som producerar ägg som han säljer i gårdsbutiken. Dag Andersson (bild t.v.) föder upp nötkreatur för slakt. Han märker inte av någon förändring under hösten. Monica Delmefors styckar kött på Gödebergs gårdsbutik (bild t.h.). Foto: Victor Bomgren REDIGERAT AV: JACOB LARSSON VÄSTFRONTEN 4 GÖTEBORG I KORTHET Ökad säkerhet på asylboenden GÖTEBORG: Göteborgs stad och migrationsverket i Region Väst har på grund av den senaste tidens bränder ökat säkerheten på sina asylboenden. Göteborgs stad uppger att det nu finns personal på plats i princip dygnet runt och man har även tagit hjälp av lokala vaktbolag. – Hittills har det inte varit några problem att utöka bevakningen, men två vaktbolag flaggar för att det kan bli problem i framtiden, säger Securitas Ronny Fredriksson till GöteborgsPosten. Michael Larsson Gravskändningar på Jörlanda kyrkogård STENUNGSUND: Jörlanda kyrkogård i Stenungsund har den senaste tiden drabbats av flera vandaliseringar, rapporterar Göteborgsposten. Lyktor som slängts på grusvägarna samt blommor och andra föremål har försvunnit från ett tiotal gravplatser. Polisen ser allvarligt på händelserna, men saknar i nuläget uppgifter för att kunna inleda en förundersökning. Alexander Hultman Rekordmånga sökte asyl på tisdagen INRIKES: I tisdags sökte fler personer asyl i Sverige jämfört med någon annan dag tidigare. 1792 personer, varav 491 ensamkommande flyktingbarn väntar nu på besked om de får stanna i Sverige. Sammanlagt har nästan 99 000 personer sökt asyl under 2015 , vilket är betydligt fler än de 74 000 som Migrationsverket planerade för. Karin Frid Mobilförbud på Bräckeskolan GÖTEBORG: På Bräckeskolan i Göteborg har det införts ett mobilförbud i låg- och mellanstadieklasserna. Ett beslut som togs av sko- Foto: Sally Eriksson lans rektor förra veckan för att försöka aktivera eleverna mer. – Helt plötsligt har våra elever slutat leka på rasterna. En elev sitter med en mobil i handen och fyra, fem andra tittar över axeln för att se vad som händer på skärmen, säger skolans rektor Monika Blom till GöteborgsPosten. Sally Eriksson REDIGERAT AV: SOFIA KRISTOFFERSSON 22 OKTOBER 2015 Trädgårdsterapi som gett resultat Kan trädgårdsarbete vara en väg till hälsan? Sahlgrenska Universitetssjukhuset publicerade nyligen en forskningsrapport där man har undersökt om det finns ett samband mellan att klippa gräset och inre harmoni. Med rabatten som mottagning och krattan som psykolog har ett flertal personer fått prova på trädgårdsterapi. Forskare på Sahlgrenskas Universitetssjukhus har följt ett antal kvinnor som behandlats med hjälp av trädgårdsterapi. Men fenomenet trädgårdsterapi är inte ett nytt påfund. Botaniska trädgården har bland annat jobbat med ett projekt som heter Gröna rehab sedan flera år tillbaka. Där fokuserar man på att ge patienten en känsla av meningsfullhet och en ökad självkänsla. Det finns flera liknande rehabiliteringscenter runt om i Göteborg där man försöker hitta naturens helande krafter, men på Sahlgrenska har man försökt att tillföra en extra dimension. – Det som är nytt med det här projektet är att vi har jobbat parallellt med arbetsstödjare, för att se om det får en bättre effekt, säger Eva Lidén, docent på Göteborgs universitet med inriktning på hälsovetenskap. ANDERS STÅLHAND är chefsträdgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg. Han tror att det kan finnas en enorm terapeutisk potential i att följa något som växer och lever utan att ställa några större krav på en. Men han menar också att man måste skilja på trädgårdsterapi och praktiskt arbete. – Trädgårdsbranschen är inte alltid direkt stressänkande. I trädgårdsterapi handlar det om att ha en styrd uppgift som utgår ifrån vad just du har för problematik. Vanligt trädgårdsarbete utgår ifrån växternas behov, Säger Anders Stålhand. REHABILITERINGSPROGRAMET har som mål att hjälpa personer med långvariga, komplicerade hälsoproblem. Utmattning, depression och smärtproblem är särskilt vanligt bland långtidssjukrivna. Man tror att trädgårdsterapi, i kombination med arbetsstödjare kan vara en lösning för många med dem symptomen. Förhoppningarna att ge långtidssjukskrivna ett förbättrat självförtroende, en känsla av sammanhang men kanske framförallt en ökad livskvalité. Forskarna på Sahlgrenska Universitetsjukhuset har därför försökt mäta lyckonivån och livskvalitén hos patienterna för att se om det skett någon förändring. Mätningarna gjordes framförallt med hjälp av frågeformulär. – Vi kan inte se någon förbättring gällande fysisk hälsa, men att det har hjälpt deras mentala hälsa, deras välbefinnande och att det sociala livet har förbättrats, säger Eva Lidén. ÅR 2010 VALDE den dåvarande borgerliga regeringen att tillsätta forskningsmedel åt fyra projekt som skulle hitta lösningar på att antalet långtidssjukskrivna fortsatte att växa. Sahlgrenskas trädgårdsterapi var ett Eva Lindén. Foto: Mattias Backlund av de projekten som tog emot forskningsmedel av regeringen. Forskningen har i första hand riktat sig till kvinnor, eftersom att de fortfarande är överrepresenterade bland långtidssjukskrivna. – De är också på det sättet ekonomiskt sårbara och utsatta. Därför är det väldigt viktigt att vi bedriver bra forskning, belyser de här problemen och hittar bra lösningar, säger Eva Lindén. Mattias Backlund / Tobias Kjellberg De vill utreda ungdomsfullmäktige GÖTEBORG: De tre rödgröna partierna i Göteborg anser att det finns demokratibrister inom Göteborgs ungdomsfullmäktige. Nu vill man göra en utredning för att förbättra arbetet och skapa en bredare och bättre delaktighet. Göteborgs ungdomsfullmäktige har funnits sedan 2005. I den kan 101 ungdomar i åldrarna 1217 årligen bli invalda och påverka hur vardagen för Göteborgs unga ska se ut. I ett yrkande till kommunstyrelsen begär nu Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att en utredning av arbetet i ungdomsfullmäktige görs. De rödgröna menar att det finns demokratiska problem i strukturen. Ett av problemen de lyfter fram är att det finns en snedfördelning mellan åldrarna i ungdomsfullmäktige. Att det främst är i de yngre åldrarna som man kan hitta ungdomar som vill kandidera till platserna. Ett annat problem menar man är det låga valdeltagandet till ungdomsfullmäktige. PAULA AIJMER är planeringsledare för ungdomsfullmäktige och hon säger att hon är positiv till en utredning av arbetet. – Det här tycker vi är jättebra och är något som vi har efterfrågat från ungdomsfullmäktiges håll. Hon säger också att hon kän- ner igen de problem som de rödgröna tar upp. Och att snedfördelningen mellan åldrarna i ungdomsfullmäktige har sina orsaker. – Valet till ungdomsfullmäktige ligger på stadsdelsnivå. När ungdomarna blir äldre och börjar på gymnasiet kommer de ofta längre ifrån stadsdelen och får nya kompisar från andra stadsdelar som inte kan rösta på personen i valet. ATT DET SKULLE vara ett lågt valdeltagande håller inte Paula Aijmer riktigt med om. Hon berättar att deltagandet brukar ligga runt 30 % och att med den budget och med det mediegenomslag som valet har kan man vara nöjd. – Om man jämför med EUvalet som har ett valdeltagande kring 40 % (48 % reds. anm) och den budget och uppmärksamhet som det får tycker jag inte vårt valdeltagande är dåligt alls. Även fast Paula Aijmer inte helt och hållet delar den oro som de rödgröna partierna lägger fram välkomnar hon utredningen. – Vi har som sagt efterfrågat en utredning för att få veta vad politikerna vill ha ut av ungdomsfullmäktige, vi ser gärna en större dialog mellan ungdomarna och etablerade politiker. Att ungdomarna får känslan av att de faktiskt tas på allvar, så Vad vill du förändra för unga i Göteborg? Stefan Augustsson, 17år: – Fler mötesplatser, fritidsgårdar och så, typ som en bar för folk som inte fyllt 18. Younes Kakaa, 17 år: – Normer, jag tycker de är destruktiva. Marje Dedes 18 år: – Jag tycker det ska vara billigare fritidskort Victor Hamelin, 16 år: – Bättre busstider med fler avgångar. VÄSTFRONTEN 22 OKTOBER 2013 GÖTEBORG 5 Ojämställt på privata kliniker Restaurangen Ceviche, där Robert Andersson är delägare, bidrar till kampanjen genom att skänka intäkterna för sin juice ”Chicha Morada” till Räddningsmissionen. Foto: Agnes Aronsson Kampanjen som ska hjälpa utsatta GÖTEBORG: Räddningsmissio- nen anordnar just nu kampanjen Göteborgs Viktigaste för att få in pengar till hjälpverksamhet för utsatta. Allt från små till stora idéer välkomnas. Det är alltid roligt att hjälpa till när man kan, säger Robert Andersson, delägare i restaurangen Ceviche. Göteborgs Viktigaste är en kampanj som är öppen för såväl privatpersoner som företag och organisationer. Tanken är att alla kan skapa ett valfritt evenemang där man låter exempelvis entréavgifter eller deltagaravgifter gå till Göteborgs räddningsmission. – Inget engagemang är för litet eller för stort. Det kan vara alltifrån att man har kuddkrig till att man hyr Scandinavium, säger Malin Ekelund från Räddningsmissionen, som håller i kampanjen. DE SOM DELTAR i Göteborgs Viktigaste får själva avgöra hur mycket av intäkterna som ska gå till Räddningsmissionen. Var och en får själv bestämma hur länge de vill delta. Hittills har evenemang så som MC-runda, löpträning och loppis arrangerats och flera är på gång. På Räddningsmissionen används pengarna till arbete med hemlösa, utsatta barn och kvinnor samt ensamkommande flyktingbarn. – Ofta vill människor göra skillnad men vet inte hur. Detta är ett sätt att bidra. Vi märker att människors hjärtan klappar lite extra för flyktingbarnen just nu, säger Malin Ekelund. DEN PERUANSKA restaurangen Ceviche i Kville Saluhall är en av deltagarna i kampanjen. De säljer sin juice Chicha Morada för 20 kronor per glas. Under denna veckan går alla intäkter för juicen direkt till Räddningsmissio- nen i Göteborg. Robert Andersson är delägare i Ceviche. Han berättar att det är en annorlunda men populär dryck som innehåller lila majs, ananas, kanel, kryddnejlika, socker och citron. Den brukar sälja bra även i vanliga fall men har nu fått ett uppsving i försäljningen på grund av deltagandet i kampanjen. – Det känns aktuellt att ställa upp i och med flyktingkatastrofen. Det är många som behöver hjälp, säger Robert Andersson. Restaurangbesökarna Jenny Bejre och Amanda Klöv har slagit sig ner vid ett bord i restaurangen och har valt att bidra genom att beställa juicen till sin mat. – Den är god och det är en bra affärsidé, säger Amanda Bejre. – Ja, det blir ett mer direkt sätt att hjälpa till på, instämmer Jenny Klöv. RÄDDNINGSMISSIONEN har 90- konto, och med ett sådant ska minst 75 procent av intäkterna gå direkt till verksamheten. På Räddningsmissionen går 87 procent till hjälpverksamhet. De resterande 13 procenten läggs på tillkommande administrativa avgifter så som uppbyggnad av hemsida, utskick av information och skötsel av ekonomin. Räddningsmissionen är en non-profit organisation. Går något projekt med vinst så återinvesteras pengarna direkt in i verksamheten och läggs på arbetet med människor som är utsatta och lever i socialt svåra situationer. – Vi drivs av en idé, och den idén är att vi tycker att alla människor har rätt till ett värdigt liv, säger Malin Ekelund. Kommande evenemang är bland andra jeansreparation, lunchträning och en fotoutställning med Håkan Hellström-bilder. Kampanjen Göteborgs viktigaste pågår fram till 31 december. Agnes Aronsson BUP:s asylmottagning fyller tio år BORÅS: Året var 2004 när över- läkare och psykologer i Borås bestämde sig för att göra mer inom den psykiska vården för asylsökande. Resultatet blev barn och ungdomspsykiatrins (BUP:s) asylmottagning som fyller tio år i höst. – Då fanns det en ganska stor debatt kring barnen som uppvisade uppgivenhetssyndrom. Det fanns även alldeles för många asylsökande som befann sig på psykiatriska vårdavdelningar is- tället för inom öppenvården, säger Katrin Sepp, vårdenhetschef på BUP asylmottagning. I TIO ÅR har BUP:s asylmottagning arbetat efter ledorden ”Bota, trösta och lindra” och tagit emot människor som tidigare har varit på flykt. När mottagningen öppnade var 20 procent av patienterna under 18 år. Idag utgör samma målgrupp 60 procent av alla som söker sig till BUP:s asylmottagning. Enligt Katrin Sepp finns det ett samband mellan denna ökning och det ökande antal ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige varje år. – Men det beror även på att vi själva har blivit bättre på barnbehandlingar och vi erbjuder även mer psykoterapeutiska insatser än vad vi gjorde för tio år sen. I FRAMTIDEN kommer mottagningen att utöka sina insatser. Bland målen ingår bland annat att utbilda boendepersonal i trauma och fokuserad omsorg. – Det ska inte vara få som hjälper många, utan vi ska vara många som hjälper till lite grann för väldigt många, säger Karin Sepp. För att fira framstegen som har gjorts under dessa tio år bjuder BUP:s asylmottagning in till gratisföreläsningar i november. Fokus ligger på hur man kan hjälpa till utifrån ett medmänskligt perspektiv. – Det är viktigt att alla bidrar till att öka förståelsen för de asylsökande, säger Katrin Sepp. Natasha Azarmi Läkaryrket är långt ifrån lika jämställt inom den privata sektorn som inom den offentliga. Foto: TT / Arkivbild Sveriges mest jämställda yrke är bara jämställt inom den offentliga sektorn. Det visar statistik från SCB. Läkare är det yrke som har kommit längst när det gäller jämställdhet. I alla fall när det gäller statliga sjukhus och kliniker. Det visar statistik från SCB. I västra Götalandsregionen jobbar det 2711 manliga läkare och 2614 kvinnliga. INOM DEN PRIVATA sektorn är yrket fortsatt segregerat. 732 manliga läkare jobbar i regionen jämfört med 421 kvinnliga. I den yngre yrkeskategorin som är 30 till 34 år, är det fler kvinnor än män. Men efter 35 år ålder ökar klyftorna mer och mer för varje ålderskategori. Från 55 och uppåt är det ungefär hälften så många kvinnor som män som jobbar på privata kliniker och sjukhus. Lotta Stenlund jobbar som vårdenhetschef och specialistsjuksköterska på Akutläkarna Heden AB. Där är de fem läkare sammanlagt, varav en är kvinna. – Jag tycker inte att det är ett problem, vi är så många kvinnor annars på arbetsplatsen, säger Lotta Stenlund. Vi jobbar inte med någon jämställdhetsplan på vårt företag utan fokuserar på andra kvalitéer hos de vi rekryterar. DE LÄKARE SOM nu jobbar på Akutläkarna Heden AB har inte rekryterats via någon annons. Samtliga är handplockade av Lottas chef som äger kliniken och alla är personer som han känner väl. – Inom den privata sektorn fungerar det så. Man får jobb via kontakter. Det är väl antagligen så att män söker sig till män och anställer främst män. Vi jobbar inte med några jämställdhetsmål utan ser till individen och dess kompetens. Och det har inget med kön att göra, säger Lotta Stenlund. Alexandra Carlsson Tenitskaja REDIGERAT AV: SOFIA KRISTOFFERSSON VÄSTFRONTEN 6 GÖTEBORG 22 OKTOBER 2015 Heavy metalgrowling i Nykterhetsförbundets lokaler mål med projekten är att skapa en mer jämställd musikscen och musikhuset Skriket prioriterar tjejer, trans- och queerpersoner. GÖTEBORG: I tisdags hölls det workshop på musikhuset Skriket på Lindholmen. Temat var hälsosam sångstil och det bjöds på tekniker inom allt från jazzsång till growling. Arrangören till workshopen var Nykterhetsförbundets bildningsverksamhet (NBV). Sångpedagogen Helen Olofsson leder workshopen där ett tjugotal tjejer och transpersoner deltar. Under två timmar lär hon ut ett antal tekniker för att man inte ska förstöra sin röst när man håller på med sång i olika former. Tungtekniker, magtekniker och halstekniker introduceras och repeteras sen upprepade gånger i musikhuset Skrikets svartvita konsertlokal. Det bjuds även på kaffe och kakor. HELEN OLOFSSON har en bakgrund inom hårdrocken och har under sin karriär arbetat med många olika typer av musikstilar och artister, allt från Zara Larsson till Clawfinger. Är du certifierad sångcoach inom growl och tung metal? Helen Olofsson är sångpedagog och leder workshopen med olika rösttekniker. – Jag är certifierad inom allt som har med hälsosam hårdrockssång att göra, somatic voicework alltså och inom den biten så ingår growl, heavy metal och all typ av brutalt röstanvändning skulle man kunna säga. Vad är growling egentligen? Foto: Gunnar Fägerlind – Det är en ljudeffekt, där man använder väldigt mycket muskelstyrka i utflowet, en energisk ljudform skulle jag vilja säga Jobbar du själv mycket med growl? – Jag sjunger inte den typen av musik längre men jag un- dervisar i det och har väldigt många growlklienter säger Mats Fredriksson. En hoppas ju att museerna går runt. mycket intäkterna till museerna kan öka om priset fördubblas. De rödgröna partierna menar å andra sidan att priset gör museerna tillgängliga för fler och att det är viktigt att medborgarna oavsett ekonomi ska kunna ta del av kulturen. I nästa vecka ska Kulturnämnden ta ställning till deras förslag att öka priset till 80 eller 100 kronor. DE SOM ANLITADE Helen Olofsson för workshopen och de som driver musikhuset Skriket är Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och de har igång ett antal projekt i sina lokaler. Ett viktigt KAJSA POIDNAK som arbetar på musikhuset och varit med och arrangerat gårdagens workshop berättar att musikhuset arrangerar liknande aktiviteter så fort de får tillfälle men att störst energi läggs på den dagliga verksamheten. Musikhuset Skriket är nämligen också replokal för ett 20-tal heavy metal band. Kajsa Poidnak berättar att det även arrangeras mycket hardcorespelningar och betonar att de är drog och alkoholfria. Kan du berätta lite om framtidsplanerna för musikhuset Skriket? – Vi kommer fortsätta rulla på och utveckla vår öppna verksamhet och Kursverksamhet, så som denna idag, som är en öppen workshop. Vi ska försöka hitta olika samarbeten så att det blir fler som utnyttjar lokerna. Just nu är det mest musik men förhoppningen är att det också blir annan typ av verksamhet Gunnar Fägerlind Ifrågasatt inträde på museer Barbro Fredriksson och Mats Fredriksson med barnbarnet Isabella, 2 år. GÖTEBORG: Priserna på de kommunala museerna har inte förändrats på åtta år. Nu lyfts frågan i Kulturnämnden om en fördubbling av priset I Göteborg har priserna på de kommunala museerna länge legat lågt. För 40 kronor kan en vuxen köpa ett kort som ger fritt inträde till fem museer i stan unREDIGERAT AV: VICTOR BLOMDAHL der ett år. Priset för ett vanligt besök är också 40 kronor, vilket gör att den som besöker något av museerna får ett årskort automatiskt. Barbro och Mats Fredriksson besöker Sjöfartsmuseet med barnbarnet Isabella, 2 år. De har använt årskortet flera gånger och tycker att det är väldigt billigt. - Det är nästan lite för billigt, Bild: Agnes Kågström FOLKPARTIET, Moderaterna och Kristdemokraterna vill nu se över systemet med årskorten. Partierna menar att det nuvarande priset inte motsvarar museernas värde och att man underskattar kostnaderna för deras arbete. Dessutom vill de undersöka hur Emma Having, informatör på Sjöfartsmuseet säger att de flesta gäster är positiva till att det är billigt, men ser ändå möjlighet till en höjning. - Jag tror att många gladeligen skulle betala mer för ett årskort och kunna gå såhär många gånger fritt. Agnes Kågström VÄSTFRONTEN 22 OKTOBER 2015 GÖTEBORG 7 I KORTHET Storseger för Frölunda Indians igår GÖTEBORG: Frölunda Indians imponerade stort igår kväll när de besegrade Linköping med 7-1. Matchen var en seriefinal då Frölunda ligger etta i tabellen och Linköping tvåa. Bästa spelare var Frölundas kapten Joel Lundqvist som gjorde tre mål. Kaptenen har nu gjort tretton poäng på elva matcher. Slutresultatet innebär att Frölunda stannar kvar i toppen av tabellen med 28 poäng, med fem poäng ner till Brynäs och Linköping. Nästa match blir på fredag då Frölunda spelar borta mot Karlskrona. Michael Larsson Klüft leder Friidrottsgalan Olivia Schough laddar för skott iunder landslagets träningspass inför kommande EM-kvaömatch mot Danmark. FFoto: David Jesperson Landslaget laddar inför tuff grannkamp GÖTEBORG: På måndag spelas den kanske viktigaste matchen i damernas kval till fotbolls-EM 2017. Danmark kommer på besök på gamla Ullevi och det är Linköpings anfallsstjärna Pernille Harder som det snackas mest om. – Det blir tufft, vi får verkligen ha koll på henne, säger Sveriges målvakt Hedvig Lindahl. Under onsdagen meddelade det danska fotbollsförbundet att biljetterna till herrarnas playoff möte mellan Danmark och Sverige på Parken i Köpenhamn den 17 november är slut. Och för matchen på Friends i Stockholm tre dagar tidigare väntas biljetterna också ta slut. Helt fullsatt blir det nog inte på Gamla Ullevi på måndag då Pia Sundhages gäng tar emot de danska damerna. Men förbundet hoppas på att slå publikrekordet i kvalsammanhang och med 6 700 biljetter sålda är man på god väg att slå rekordet på 9 104 besökare som sattes mot Skottland i fjol. DET DANSKA laget leds av Linköpings anfallsstjärna Pernille Harder som med sina 17 mål i årets Allsvenska slutade tvåa i skytteligan. – Danmark har kanske Allsvenskans bästa spelare i Pernille Harder, så det får vi se upp med. De har också ett spännande anfallspel där man spelar från yta till yta och med mycket fart längre upp i planen, säger förbundskapten Pia Sundhage. MÅLVAKTEN Hedvig Lindahl höjer också ett varningens finger för den danska stjärnan som i våras överlistade Lindahl när hon fastställde slutresultatet i det senaste mötet mot Danmark som slutade 3-3. – Jag har relativt bra koll på Danmark, vi har ju mött dem några gånger under åren. Jag vet att de har en blandning av gan- ska många unga spelare men också en hel del rutinerade gamla rävar. Jag tror att de har en ganska bra mix och jag har full respekt för dem. Jag tror att det blir väldigt tufft, säger Hedvig Lindahl. Lindahl konstaterar att Danmark är den tuffaste motståndaren i EM-kvalgruppen i och med att Polen, som på förhand sågs som en av utmanarna avfärdades relativt enkelt i den senaste kvalmatchen. Och Pia Sundhage håller med om att matchen på måndag kan vara kvalets viktigaste möte. – Jag tror att Danmark är vår största och svåraste motståndare med tanke på de matcher vi har spelat, så det är klart att spela till oss tre poäng hemma mot Danmark är viktigt. Sen ska man ha klart för sig att det finns flera matcher efter detta. Men vår inställning när vi går in på måndag är att det här är någonting som är roligt och viktigt. Vi ska ta chansen, avslutar Pia Sundhage. David Jesperson Carolina Klüft. Foto: TT STOCKHOLM: Carolina Klüft ska vara med och leda Friidrottsgalan på Stockholm Waterfront den 25 november. – Jag är jätteglad att få vara med och hylla dagens och framtidens friidrottare, säger den förra mångkampsstjärnan i ett pressmeddelande. Bland annat koras årets friidrottare, årets genombrott och årets tränare. Nytt är Svenska löpares hederspris. De nominerade i respektive kategori presenteras i slutet av oktober. TT Sorti direkt för Brunström/Nieminen STOCKHOLM: Finländaren Jark- ko Nieminen har spelat sin allra sista match på ATP-touren. Efter singeluttåget mot Nicolas Almagro blev det även förlust direkt i Stockholm Opens dubbelturnering tillsammans med Johan Brunström från Fiskebäckskil. Nieminen/Brunström förlorade mot brittisk-pakistanska duon Jonathan Marray/Aisam Qureshi, som vann det avgörande supertiebreaket med 10—7. 34-årige Jarkko Nieminen vann två singeltitlar och fem dubbeltitlar under sina 15 år på ATP-touren. Robert Lindstedt är det enda kvarvarande hemmahoppet i SO-tennisen. Svensken och fransmannen Jeremy Chardy är förstaseedade, och paret är klart för kvartsfinal efter seger mot tyskarna Benjamin Becker och Alexander Zverev med 6—2, 6—1. TT Hedvig Lindahl (t.v) tror det blir en tuff kamp mot Danmark på tisdag i EM-kvalet. Foto: David Jesperson REDIGERAT AV: VICTOR BLOMDAHL VÄSTFRONTEN SISTA SIDAN Sally Eriksson KRÖNIKA Tack framtiden, du är bäst J ag älskar framtiden. Och framförallt älskar jag att leva i framtiden. Jag skulle vilja säga att det inte blir bättre än så här, men det fantastiska är att det faktiskt blir det. Igår var dagen då Marty McFly och Doc anlände till framtiden i den gamla klassikern Tillbaka till framtiden 2. En film som visar en lite annorlunda framtid än den vi lever i nu – men även en framtid som kanske kommer att bli sann inom inte allt för lång tid. Självknytande skor är enligt Nike på gång, flygande skateboards finns (men kräver en magnetplatta) och även den sorts tv-apparater som i filmen är ytterst häftiga, det vill säga platta sådana, finns i de flestas hem. Tillbaka till framtiden-filmerna var det bästa jag visste som ung. Jag var även övertygad om att det skulle komma minst tre till filmer och började gråta när min pappa berättade att det inte var så. Han fick förklara för mig att Michael J. Fox var sjuk, troligtvis en av de mest empatiska stunderna i mitt liv. Det helt rimliga argumentet att han helt enkelt var för gammal kunde Sally som barn inte hantera. ”För vad finns det egentligen att klaga på?” Men tillbaka till vår framtid. För vad finns det egentligen att klaga på? Internet finns! Mediciner finns! (Nästan) allt är bra! Det hade varit fruktansvärt trevligt att ha en flygande skateboard att ta sig till skolan på, men jag är ändå ganska nöjd med hur saker har blivit. Samtidigt skrämmer framtiden mig också. Jag är väldigt rädd för min egen framtid, för att bli sjuk eller dö. Men det som lugnar ner mig är också själva framtiden – den framtid jag kommer leva i när jag hamnar i riskzonen för till exempel cancer också kommer kunna rädda mig från det jag är rädd för. Jag kanske helt enkelt litar lite för mycket på läkemedelsbranschen. Framförallt är jag dock ledsen för Michael J. Foxs skull, för tänk om han hade levt i den framtiden. Då är jag helt säker på att fler filmer med honom som Marty McFly hade spelats in. VÄSTFRONTEN En övningstidning från JMG, Göteborgs universitet. Box 710, 405 30 Göteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se Redigerat av: Sophie Gräsberg 22 Oktober 2015 Litterär rapbattle intar göteborgsscenen Maloma van der Phallos är en pansexuell psykoanalytiker som tar emot patienter i sitt hem. Igår kväll stod hon på scen på klubben 2Lång och tävlade i Metaforbrottning. En slags litterär rapbattle. Klara Frisk Kockum beskriver sin karaktär som en ständigt kåt drottningfigur. Hon har tidigare läst till psykolog, men har nu studieuppehåll. Det var ur den bakgrunden hennes karaktär växte fram. En i början tillbakadragen och hummande figur som efter ett tag blev alltmer extravagant. – Hon är en väldigt orädd person som är extrem fixerad vid olika freudianska teorier och kopplar det mesta till sex. Och så flörtar hon vilt med både publik och motståndare. Metaforbrottning är en scenshow som blandar poesi och wrestling. Deltagarna uppträder som sina karaktärer och duellerar i att formulera metaforer på ett för kvällen bestämt tema. Målet är att överträffa sin motståndare, att nå fram till den punkt då hon inte kan komma på ytterligare metaforer. – När man ser det första gången så tänker man: vad håller de på med? Det är ju ett ganska vrickat koncept. En lite knasig kombination av poesi och teater, säger Klara Frisk Kockum. Amanda Gradfors Granberg är en av dem som anordnar Metaforbrottning. Det är ett koncept som har funnits i Malmö sedan drygt femton år tillbaka. Hon beskriver det som en utforskning av språket. – En riktigt bra metafor förklarar något på ett sätt som jag inte hade tänkt på innan. Jag tycker om att bli förvånad. Men om metaforen är välkänd får man minuspoäng. Den ska vara nyskapande och ge en Ah-känsla. Och så får den gärna vara rolig. Hennes egen karaktär heter Mega Dream och är performancekonstnär. Karaktärerna gör det lättare att improvisera, menar hon. Hos dem och i deras miljö hittar brottarna ett språk och referenser de kan använda. – Man hittar styrka i sin karaktär och i publikens reaktioner på den, säger hon. Det finns förvisso en regelbok – och domaren delar ut poäng efter den – men Amanda Gradfors Granberg säger Scen från en metaforbrottning i Malmö Foto: Christina Bauh att det är publikresponsen som är viktigast. Klara Frisk Kockum håller med. – Men metaforen behöver inte vara trevlig och få publiken att jubla, utan den kan vara riktigt äcklig och väcka burop. Metaforbrottningen är befriande för att den tillåter henne att ta ut svängarna och balla ur så mycket hon vill. Ibland uppträder hon som sin karaktär hela kvällen – även i pausen då hon pratar med publik och andra brottare. Inför gårdagens uppträdande var hon förväntansfull och hoppades att Maloma van der Phallos skulle vara på bra humör och förföra både publik och domare. Rasmus Lygner Katten Jörgen DAGredaktionen Nyhetschef: Moa Carlsson Webbredaktör: Sally Eriksson, Alexander Hultman Reportrar: Victor Bomgren, Rasmus Lygner, Karl Jansson Ansvarig utgivare: Per Alm Kvällsredaktionen Nyhetschef: Sophie Gräsberg Webbredaktör: Kajsa Olsson Redigerare: Sofia Kristoffersson, Victor Blomdahl, Jacob Larsson
© Copyright 2024