Kallelse KS 2015-02-09
KOMMUNSTYRELSEN HAPARANDA STAD Kallelse Tid: Måndag 2015-02-09 kl 13:00 Plats: Hamnskär ____________________________________________________________________________ Föredragningslista Nr Bil. Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare och godkännande av dagordningen 2 Utbildning Krishantering Samhället 20 min. Info Daniel Edström 3 Representanter från Classic Motor Meet och Handelsrådet Information Info Kåre Mogenark/Marko Holma 4 Coompanion, Info Roine Karlsson 5 Filmvisning: om Haparandas Ungdomar, Info 6 Val av personalutskottet samt sammanträdesdagar, 7 Utse ansvarig person: Ersättning för förlorad arbetsinkomst - egna företagare 8 Media och allmänna handlingar, kallelser 9 1-3 Förslag till åtgärder då ej restaurangrapporteringen sker i tid KS 2013/333 Cecilia Waara 10 4-7 Projekt "Haparanda Världens Nålsöga" KS 2014/168 Jytte Rydiger 11 8 Haparanda Resecentrum JVG KS 2012/286 Göran Wigren RKM Finansiering "Tågutredning" KS 2014/512 Göran Wigren sep.bil 1 12 9-10 13 11-12 Förslag: kollektivtrafikplan för Haparanda KS 2015/10 kommun Göran Wigren 14 13-15 Färdtjänst och busskort för Ringlinjen Haparanda KS 2015/23 Göran Wigren/Carina Kapraali 15 16-20 Det kommunala aktivitetsansvaret BUN 2014/231 John Waltari 16 21-23 Riktlinjer vid sponsring KS 2010/425 17 24-27 Fönsterbyte och sanering – kommunhuset KS 2015/44 Postadress: Haparanda kommun 953 85 Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: 0922-260 00 Jimmy Henriksson E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se 2(2) 18 28-30 Ansökan om bidrag förbättringsåtgärder av enskild väg holmen Sölkäsaari KS 2015/8 Robert Ekholm 19 31-32 E-post policy för anställda i Haparanda kommun KS 2015/14 Rolf Sannebjörk 20 33-35 Nytt HVB hem SN 2015/9 Lena Lahti 21 36-37 SN Budget 2015 SN 2015/3 Arja Martinviita 22 38-39 Förslag: borgen för HABO KS 2015/33 Hans Kenttä 23 40-41 Riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning KS 2014/485 24 42-44 Förstudie; 3-årigt projekt Victoriatorget 2015-2017 KS 2015/41 25 45-46 Svar; Motion Undersökning av ny vattentäkt KS 2014/426 26 47 Skrivelse angående ändrad användning av Cape East kontra gällande detaljplan KS 2015/27 27 Delegationsbeslut 28 Delgivningar 29 Protokoll KsAu 2015-01-26 sep.bil. 2 30 Kommunalrådets rapport Enligt Uppdrag Eine Pirilä sekreterare Hans Kenttä Sofia Rosendahl Till sidan 1 Till sidan 1 KS 2013/333.46 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 11^ HAPARANDATORNIO KSau TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 201-5-Q1-1-9 ^^ z^o^/^ Jytte Riidiger Ärende: 2014 arrangerades krigsskådespelet Haparanda -Världens Nålsöga 1914-1918, en produktion som uppmärksammar Haparandas världspolitiska roll under första världskriget. Arrangemanget var ett initiativ av Sara Frykman som med stöd av kulturenheten bidrog till arrangemangets genomförande. Ansvarig producent och projektledare var Pia Suonvieri. Målsättningen med första årets verksamhet var att lägga grunden till ett koncept samt skapa ett underlag för en fortsättning fram ti112018. Via scener och berättelser tog åskådarna bland annat del av olika scener urhistorien, man arrangerade en utställning av post- och tullmuseet, föredrag och seminarier, konserter, guidade turer, matupplevelser på stadshotellet anno 1914 osv. Totalt deltog 90 lokala statister och ca 2000 åskade besökte arrangemanget. Budget första året var 800 000 kr men reviderades ti11585 238 kr. Det är 100 år sedan första världskrigets utbrott. Syftet med denna ansökan är att synliggöra och medvetandegöra Haparandas historia genom att årligen arrangera ett evenemang som speglar Haparandas roll som "världens nålsöga" under det första världskriget. Utöver dess historiska vikt är projektet dagsaktuellt när man ser till vad som händer i världen idag. Haparanda -Världens nålsöga är ett fyraårigt projekt uppbyggt på årligt återkommande evenemang med fokus på det årtalets särskilda historia. Samverkan sker med både lokala, regionala och nationella aktörer. Projektet samverkar även med Torneå där vi planerar ett interregionalt projekt för att utveckla mervärden och turistiska aktiviteter kopplat till vår historia. Projektet syftar även till att under åren bygga upp ett varumärke där Haparanda ses som ett självklart besöksmål där vi kan erbjuda olika upplevelsekoncept med bas i vår historia. Projektet har 2015 beviljats 130 000 kr från kulturenheten. Dessa medel bekostar det inledande arbetet med att söka finansiärer. Projektet ligger väl i linje med Haparandas vision om att vara en internationell mötesplats mitt i Barents där vi erbjuder upplevelser med fokus på områdets särskilda kval iteer. Förslag till beslut: I Nålsögat söker stöd från Kommunstyrelsen om 150 000 kr årligen fram till 2018. Totalt: 600 000 kr som fördelas under fyra år. Projektets årliga budget är ca 1,6 miljoner kr. Enligt uppdrag Jytte Riidiger Kulturchef Haparanda kommun Till sidan 1 .^ ^-^ ^ ^ 7^ ^ yl^b^ Projektplan 2015-01-18 Haparanda -Världens nålsöga 1914 - 1918 Bakgrund Haparanda har ett arv att förvalta Den lilla gränsstaden, Haparanda, överraskas i augusti 1914 av en stor världspolitisk händelse, det första världskriget. Stadens granne är det krigförande tsardömet Ryssland. En vänskaplig, ofta släktbaserad samhörighet mellan boende på varsin sida av älven påverkas abrupt. Världsbranden våldtar Haparanda som nu har att möta oanade påfrestningar. Trots Sveriges neutralitet tränger sig kriget in i haparandabornas vardagsliv. Det överraskar, skrämmer och uppmanar till handling. I ofärdens spår genomsyras krigsåren 1914 - 1918 av en blomstring, en mix av rena och orena affärer, av tragik, sorg, av fest och lyx, rikedom och fattigdom. I vissa situationer överges satta regler och normer för vår nästas bästa. I andra ligger den enskildes vinning närmast. Ingenting är svart eller vitt. Haparandaborna blir både åskådare och aktörer i ett drama som de aldrig ens kunnat fantisera om. Konceptet" Haparanda , Världens nålsöga , 1914-1918 " uppmärksammar Haparandas världshistoriska roll under dessa år. Händelserna åskådliggörs via teaterscener, musik, matupplevelser, storytelling, utställningar, föredrag, guidade turer osv. Gestaltningen är tidstrogen och haparandaborna självklara aktörer. Förväntade effekter är att skapa intresse för lokalhistoria och marknadsföra Haparanda. Arrangemanget genomförs årligen under 2014 - 2018. Haparanda stad haren lång tradition av stora kulturprojekt med historiska förtecken särskild inom amatörteatern. Man har även haft gränsöverskridande, internationell samverkan främst med Torneå, Finland, samverkan mellan stad och landsbygd, samverkan mellan olika konstnärliga uttrycks och mellan olika branscher. Under senare år har man även utvecklat ett unikt samarbete mellan kulturevenemang, besöksnäring och handel. Seskaröspelet var banbrytande på 80 - och 90 -talet inom amatörteater och arbetarspel . Tiotusentals människor vallfärda till den lilla ön i Bottenviken för att ta del av berättelserom vår historia. I början av 2000-talet genomförde man ett stort teater- och kulturprojekt " Den goda människan i Haparanda " tillsammans med Riksteatern . Under 2002 -2005 arrangerades stor folkfest med teater, kultur, idrott och aktiviteter i byarna . Krigsoperan genomfördes 2009 och var ett av de största arrangemangen under märkesåret för finskakriget 1809 , då gränsen drogs i Torneälven . I ett unikt projekt skapades ett fantastiskt flerspråkigt storverk med teater , opera , kör, och levande musik. 11000 såg föreställningen och den fick stor uppmärksamhet i media i både Sverige och Finland. I Mustaparta projektet skapades en dramatisk berättelse om en legendarisk bonde som levde under 1700-talets Tornedalen . Projektet har skapat ett varumärke för skärgårdsturismen i HaparandaTornio. I led med detta vill man även i fortsättningsvis göra satsning som främjar utvecklingen av en HaparandaTornio som en kultur- och upplevelsestad mitt i Barents och som bidrar till regionens tillväxt och kulturella mångfald. Genomfört arrangemang sommaren 2014 "Haparanda 1914 - Mobiliseringen" Till sidan 1 Arrangemanget , den 1- 3 augusti 2014, visade på dramat som överraskade sommarfirande haparandabor den 2 augusti 1914. Kyrkklockorna klämtade och mobiliseringsplakat spikades upp på Stadshotellets väggar . Via scener och berättelser i autentiska platser tog åskådarna del av landstormens mobilisering, haparandabornasnro, kvinnouppbådets starka stöd till landstormen - en stark kontrast till festkvällen på Stadshotellet kvällen innan . Spelplatserna var Stadsparken vid - metranden,-Her-mannens- Handekgård^tsrget^tadshotelle^och3verigef+nska f^Ik^ög^Jcolan anuset ti istoris a scener var skrivna av Sara Frykman. För regin stod Ulla Lyttkens för och förde fantastiska kostymerna designades av Eeva liramo. Under dagarna arrangerades utställningar, föredrag, konserter och matupplevelser mm. Ett 90 tal haparandabor deltog i roller såsom skådespelare, berättare och restauratörer m fl. Medarrangörer/sponsorer var bl.a. Norrbottens läns landsting, Tullmuseum, Postmuseum, Föreningen Haparandapojkarna samt ett stort antal lokala organisationer/företag. Projektets genomförande Arrangemanget den 14 -16 augusti 2015 "Haparanda 1915 - I kärlekens tjänst" Europas stater befinner sig i krig med varandra, otaliga människor vistas i ett fiendeland och passerar Haparanda på flykt. Det är en brokig blandning av bl.a. kungligheter, legationer, världsartister, lycksökare, utblottade familjer och aktivister. Haparandaborna ordnar med hjälpstationer, soppkök, sygrupper. En aktiv kvinnouppbåd organisera hjälpinsatser. Järnvägsdragningen till Haparanda pågår och ett hamnspår läggs mot älven. Nya branscher som resebyråer, speditörer och växelkontor växer i antal. Handeln blomstrar. Stadshotellet är centrum för såväl fest med världsartister som skumma affärsuppgörelser. Arbetarrörelsen förstärker sitt intåg. Förryskningen av Finland pågår samtidigt som haparandabornas rysskräck växer. Vardagen går vidare trots oro för framtiden. Dramat. Genom initiativ av Svenska Röda Korset och Prins Carl kommer en utväxling av sårade och invalidkrigsfångar mellan Ryssland och Tyskland, Österrike och Ungern tillstånd i augusti 1915. Invalidkrigsfångarna får möjlighet att återvända till hemlandet. Transporten sker med fyra sjuktåg Haparanda -Trelleborg t.o.r. och över Torne älv på pråmar bogserade av ångbåtar. Det första sjuktåget med österrikiska och tyska invalidfångar från Ryssland avgår från Haparanda den 13 augusti 1915. De första ryska invalidfångarna från Tyskland växlas över till Torneå den 18 augusti. Fångarna möts av en hedersuppvaktning på båda sidor gränsen. Totalt återbördas 75 904 invalidkrigsfångar till sina hemländer. Cirka 200 fångar orkar inte fullfölja resan och får sin sista viloplats i Haparanda. Arrangemanget sommaren 2016 "Haparanda 1916 - bland storsmugglare , spioner, småjobbare och megastjärnor" Det lilla Haparanda såsom gränsstaden till det hemlighetsfulla Ryssland, blir snart ett "hett" namn för hela världen. Skumma intressen och hemlighetsfulla trådar löper här samman. Till sidan 1 Enligt den ryska tidningen Novoje Semja uppehåller sig 217 spioner och agenter i staden. Stora summor utbetalas till lycksökare. Angivarsystemet äraccepterat. Smuggling ger stora pengar på ett bräde och godset säljs i skumma miljöer av kända grossisters ombud. De ryska posteringarna vid gränsen "smörjs" med sprit och pengar. Sabotage blir ett sätt att störa transporterna mellan de krigförande makterna. d^hot€-slet ä^ett-återuppståndet Babylan-ert-ino#ficieH='börs`;-clär^ngar^ch-c ne flö ar oc ga anta stJärnor pa kulturens himmel minglar bland gästerna. Arrangemanget sommaren 2017 Haparanda 1917 - etappstation mot en rysk revolution Haparanda har sedan länge varit en viktig etappväg för smuggling av revolutionär litteratur, tidningar och brev till Ryssland. En haparandabo är kontaktman för den bolsjevikiska rörelsen. Under olika identiteter verkar Lenins förtrogna på Stadshotellet. De gör stora affärer för att finansiera bolsjevikernas kampanj. Haparandaborna ser i mars 1917 revolutionen bryta ut i Torneå. Den 15 april anländer Lenin med följe på väg till Ryssland. Nu passerar en ny resandeström, utvisade bolsjeviker och landsförvisade emigranter, Haparanda. Dyrtid, varubrist, ransoneringarna och potatisbrist gör att haparandaborna upplever en kålrotsvinter och en brist på födoämnen. "Svarta börsen" handel och oro tar sig uttryck i plundrade butiker och räder. Seskarö upplever de s.k. "hungerkravallerna". Arrangemanget sommaren 2018 Haparanda 1918 -Jägare och rödgardister - ett slag om friheten Värvningen av unga finska män till vapenutbildning iTyskland, jägarrörelsen, är sedan länge ett led i kampen för Finlands frigörelse från Ryssland. Jägarna passerar och utrustas med behövliga handlingar i Haparanda. Den 30 januari 1918 återvänder en grupp jägare till Haparanda. De beger sig omedelbart till Torneå där anarki råder. En hård strid har sin upplösning i ett antal döda och sårade i båda de vitas och de rödas läger. Ca 360 ryssar tas tillfånga och haparandaborna bevittnar arkebusering på älvens is. Det ökande ryska förtrycket i Finland skapar olust. I Sverige bildas en frivilligkår, Svenska Brigaden. I striderna drabbas den av stora förluster. Över gränsälven återförs, i april, 32 stupade svenskar till sitt hemland. Epilog Finlands befrielse från Ryssland utgör slutet på världstrafiken över Haparanda. De strålande tiderna är slut. Motsättningar mellan revolutionära krafter och borgerligheten frodas. Levnadskostnader, undernäring och antal epidemier ökar och krigets prövningar bidrar till att haparandabornas motståndskraft sviktar. Staden är nedkörd. Rent dricksvatten till haparandaborna harnu högsta prioritet. Snart tonar krigshändelserna bort. Haparanda återgår till vardagen. En nästan overklig epok är slut. Syfte De beskrivna arrangemangen 2014 - 2018 ska • sprida kunskap kring Haparandas roll som "världens nålsöga" under det första världskriget Till sidan 1 • uppmärksamma stadens historiska miljöer och byggnader • marknadsföra Haparanda med ett kompletterande varumärke /koncept • skapa intresse för stadens historia och bidra till en stolt " haparandaidentitet" • locka till forskning /utbildning inom historia via forskningskluster iFinland och i Sverige • öka besöksnäringen med ett spännande, lärorikt och underhållande arrangemang • i ra i u veck ing å degylokåfa Hari "-'n s ive • bidra till utveckling av framtida arrangemang med lokal historia som tema • inspirera entreprenörer och övriga intresserade till att nyttja lokalhistoria i sitt varumärke Gemensam plattform: De som deltar i arrangemanget "Världens nålsöga, Haparanda 1914 -1918 "ska ha en "känsla" för stadens historia, vara möjliggörare och medverka till framtida förankring av arrangemangets målsättningar. Målgrupper: Boende i Haparanda kommun och dess närhet, besökare/turister, företrädare för lärosäten, historieoch kulturintresserade Arrangemanget den 14 -16 augusti 2015 "Haparanda 1915 - I kärlekens tjänst." Sökande/Värd/ Arrangör: Haparanda kommun, Kulturchefen Jytte Rudinger Medsökande/Medarrangör: Svenska Röda Korset samt Föreningen Haparandapojkarna. Organisation för arrangemanget: Kommunens representant: Jytte Rudiger, kulturchef Koncept, produktionsledare: Sara Frykman, Accanto Producent: Pia Suonvieri, FlowMotion Produktionsteam: Produktionsledare: Sara Frykman, Accanto Producent :Pia Suonvieri, FlowMotion Marknadsförare: Kenneth Mikko, Barents Kultur Informatör: Anita Lundström Tillfälligt adjungerade: Konsultativt stöd/Dramaturg: Per Allan Olsson Regissör: Kostymdesigner: Eeva liramo Övriga sakkunniga efter behov Referensgrupper: Representanter för deltagande föreningar/företag/organisationer Till sidan 1 Assistenter bistår vardera producenten, kostymdesignern och regissören. Gestaltning under arrangemanget • Haparanda företagar- och hantverkarförening firar sin traditionella sommarfest vilket speglas i-stadsrami^jö^ ^h^ess - ^^ud (Ti s ro gen e miijö musi^h^^k^fioner • "Värdar" och aktörer är tidsenligt klädda Utbud • Utställningar, tema 1915. (S.J., Röda korset, Mia Green) • Kunskapsseminarium, tema: "Det neutrala Sverige - en stormakt i människokärlek" • (Nålsögat Haparanda , invalidkrigsfångar, hjälpinsatser m.m.) • Historiska scener, musikaliska möten • Traditionsenlig festkväll på Stadshotellet med underhållning tidigt 1900-tal. • Lokala hantverkare och producenter visar/säljer sina produkter • "Speaker"s corner" • Mia Green fotoatelje för tidstrogen fotografering • Guidade turer Övrigt • Arrangemanget dokumenteras för framtida utbildnings-och informationsinsatser. • Haparandaborna, ung som gammal, inbjuds att delta • Dubblering av program/information på det finska språket eftersträvas • "Sommarjobbare"/" säsongsjobbare" involveras i arbetet Händelser/scener (olika autentiska spelplatser i Haparanda och Torneå) • De första "invalidtågen" anländer/avgår • "En enkel över Haparanda", ett drama om en krigsfånges resa från det stolta uppdraget för kejsaren/nationen till den återvunna -men annorlunda -friheten. • Stadens ledning sammanträder kring för 1915 aktuella frågor (växling av invalidkrigsfångar, stadens nya lasarett, Invalidbegravningar, revolutionära rörelser m.fl.) • Kvinnouppbådets arbete med freds- och hjälparbetet • "En oskyldig kaffetår på Fru Ströms cafe". (Vardagliga men icke önskvärda händelser i staden år 1915.) • Haparandabornas upplevelser/reaktioner inför det som sker Karaktärer/ roller: • Invalider, flyktingar, lokala hjälparbetare i Haparanda och i Torneå • Elsa Brändström med kolleger • Medlemmar ur tsarfamiljen • Stadsläkaren Dr. Einar Edeen, Haparandabördiga sjuksköterskor. (Naemi Ruthström och Hilda Danell-Persson.) • Dignitärer från Röda Korset. i Sverige, Ryssland, Tyskland, Österrike, SJ • Jägare, socialister, restauratörer, aktivister inom kvinnorörelsen, rallare, prostituerade, konsuler, spioner m.fl. • En dokumenterande Mia Gren Tänkta samarbetspartners: • SJ (Järnvägsmuseet i Karlsvikoch Gävle) Till sidan 1 • Röda Korset i Sverige, Finland/Ryssland, Tyskland, Österrike. • Torneå stad (musiker, sångare, rysk-ortodoxa församlingen) • Svenska Kyrkan • Representanter för Militärmusiken. • Lokala företagare • anc e sra e • HaparandaTorniosturlstbyrå • Föreningen Haparandapojkarna • Svenska Tornedalingars Riksförbund • Hovstaterna • Sve - Fi folkhögskolan • Röda Korsets folkhögskola. • Röda Korset i Haparanda samt Röda korset i Torneå • Körer i Haparanda och Torneå • Olika artister både professionella och amatörer • Ruotisnsuomalainen kulttuuriyhdistys • Studieförbunden • Olika kommunala förvalningar i Haparanda och Torneå M fl. Kunskapsseminarium , medverkande: • Representant för Sveriges kungahus, Prinsessan Christina, fru Magnuson • Per Allan Olsson, författare, journalist m.m. • Jan Bergsten, författare, journalist m.m. • Representanter för ryskfinska/tyska/österrikiska Röda Korset m.fl. Kvalitativa och kvantitativa mål • Skapa ett historiskt arrangemang med dramatiserade scener, konserter, utställningar, matupplevelser, föredrag och seminarier, guidade turer, workshops/kurser • engagera haparandabor, ideella organisationer/föreningar i arrangemanget • skapa turistiska tjänster och produkter • "inskola" ett antal aktörer som framtidens "haparandavärdar" Projektstart : 1 Oktober 2014. Projektslut : 15 oktober 2015 Tidsplan: Oktober 2014 - Januari 2015 • Kontakt med deltagande aktörer, sponsorer och kultur-/och historiska institutioner • Research • Grovplanering av arrangemanget • Ansökningar av medel • Produktionsteamet konstituerar sig Till sidan 1 Februari 2015 • Produktionsteamet sammanträder • Finansiering/ansökningar/sponsorer/Interreg. • Arbetsplan/agenda fastställs i samråd med medaktörer • Bildande avintresse-/arbetsgrupper • anuss rivning • Marknadsföringskampanj 1 • Presskonferens 1 • Rekrytering av aktörer/kostymör/regissör • Pråmar, båtar, tåg -planering, kontakter, säkerhet, avtal mm. påbörjas Mars 2015 • Produktionsteamet sammanträder • Finansiering/ansökningar/sponsorer/Interreg. • Det officiella programmet fastställs • Grafisk profil - offertförfarande påbörjas • Marknadsföring forts. • Rekrytering forts. • Kostym arbetet börjar April 2015 • Avstämningsmöte : Arbets-referensgrupper samt produktionsteam • Finansiering/ansökningar/sponsorer/Interreg. • "Utbildning" kring Haparandas historia, med fokus på 1915, för deltagande aktörer/värdar • Grundmanus till scener överlämnas till aktörerna • Regissör anlitas • Repetitioner påbörjas • Tillverkning av kostymer påbörjas • Rekrytering forts. • Grafisk profil klar (logga, affisch, flyer) • Produktion av hemsida påbörjas • Marknadsföringskampanj 2. • Presskonferens 2. • Utställningar, seminarium, föredrag planeras, medverkande anlitas mm. Maj 2015 • Avstämningsmöte : Arbets-/referensgrupp samt produktionsteam • Ev. revideringsplan • Repetitioner • Kostymtillverkning samt workshop i kostym från 1900-talets början • Anskaffning av rekvisita mm. • Marknadsföring forts. annonsering inför sommarpublikationer Juni 2015 • Avstämningsmöte : Referens-/arbetsgrupp samt produktionsteam. • Uppföljning av hela programmet. Finslipning av detaljer i produktionen. • Marknadsföringskampanj 3 • Presskonferens 3. Till sidan 1 • Interreg. Ansökan in Juli 2015 • Produktionsteamet sammanträder • Detaljplanering/finslipning • RPpPtitinnPr • Kostym- och rekvisita tillverkning/anskaffning mm. • Utställningsbygge • Marknadsföring forts. kampanjer vid större arrangemang, flash mob på köpcentrum RajallaPågränsen • Annonsering Augusti 2015 • Repetitioner och generalrepetition • Kick-off, alla deltar • Workshops: Meän kieli, Maten i Tornedalen, Sekelskiftets danser • Gestaltning av miljön • Pressmeddelanden, presskonferens. 4 • Marknadsföring forts. • Annonsering • Utvärdering startar September -15 oktober 2015 • Utvärdering • Planering: fortsatt arbete "Haparanda ,Världens Nålsöga 1914 -1918" Aktiviteter: Mål 1 2 3 Beskrivning En tidstrogen miljö i den "gamla staden" Musiknedslag, 1910 -1920-talet Utställning: Mia Greens samling, S.J., Röda korset. Antal 1 8 3 4 Kunskapsseminarium 1 5 6 Scener kring händelser i Haparanda 1915 Utbud av tjänster, mat m.m. med prägeln "år 1915". Marknad, lokal produktion. Stadshotelletet. Middag, musik, fest, underhållning. Hermanssons Handelshus 1915. Handel, scener, cafe. Filmvisningar: bl.a "De tre från Haparanda! " "Miljonerna rulla". Mia Grens fotoatelje Speaker's corner Marknadsföringskampanjer Workshops/kurser Guidade turer Skärgårdsresa med historiskt tema 6-8 kontinuerligt 7 8 9 10 11 12 13 14 15 2 kontinuerligt 6 1 1 6 4 3 1 Spridning av resultatet. • Uppföljning med samarbetspartners Till sidan 1 • Via dokumentation av arrangemanget samt via media • Temat förs in i marknadsföringen av Haparanda stad och i utbildningen Övergång till ordinarie verksamhet • Fortsatt utveckling av utställningar med_histot-isk_inr_iktning.. • apgran as is orig a s evan e i in orma lons-oc u i ningssamman ang. • Haparanda stad inbjuder till historiskt kunskapsutbyte. • Kontinuerlig utbildning av värdar/guider i ämnet. Utvärdering. Indikatorer. • Efter sommaren 2015: • Omsättning inom besöksnäringen • Kännedomsundersökning • Antal pressklipp • Index i medborgarundersökning • samt svar på följande: -Vad säger haparandabor/besökare om arrangemanget? Finns den historiska identiteten? -Finns intresse för att veta mer? Efterfrågas historiska besöksmål av besökande? -Inbjuder arrangemanget till det lokala näringslivets produktutveckling? Efter hela konceptets genomförande 2018 Antal nischade turistresor Antal nystartade företag med inriktning kultur-/besöksnäring (Kreativnäring) Antal initiativ inom utbildning/studieförbund/föreningar med inriktning: lokalhistoria Antal företag och företagarbesök i det historiska Haparanda Antal koncept/paket med inriktning Haparandas historiska roll Intäkter av arrangemanget: Förutom teater och scener med tillhörande underhållning, som är kostnadsfria, kan besökare/haparandabor väljer tilläggsprogram mot en viss kostnad. Förslag: • Kunskapsseminarium • Konserter • Fest på Stadshotellet • Resa i skärgården i ett historiskt perspektiv • Historisk guidning i Haparanda och Torneå • Guidning på Tornedalsmuseet samt Aaltos museum i Torneå • Danskurs: nya influenser från kontinenten 1910 -1920 • Vad är Meänkieli - en språkvetenskaplig analys • Historieätarna besöker Tornedalen • Tema: Maten i Tornedalen 1900 -1920. Kurs + måltider Till sidan 1 • Hantverk i Tornedalen 1900 -1920. Kurs • Kultur, mat, natur-en resa IängsTorne älv • Sydin egen klänning/dräkt anno 1915! Till sidan 1 -^ nr Budget Haparanda 1914-1918 år 2014-2015 Kostnader Projektansvarigi-kommunen: lytte-^kt^ 40-OOU okt-okt 255 000 Producent : dec-aug 305 000 Informatör : feb-okt 30 000 Produktionsledare: Sara manusbearbetning: 80 000 Regissör: 40 000 Kostymdesigner: 40 000 Scenograf: 20 000 Dramaturg: 12 000 Övriga artister: ( musiker, körledare, sångare, dansare) 50 000 Regians 1 mån 30 000 Kostymans ./sömmerska 1 mån produktionsans . 1mån 30 000 30 000 Administration: 20 000 Föreläsare 40 000 Kostymer 50 000 scenografi 50 000 rekvisita, smink Teknik ljud-ljus-bild: 15 000 50 000 Marknadsföring : 175 000 grafisk profil, trycksaker, hemsida, annonsering, kampanjer och övrig informationsspridning mm. Transporter: Utställningar: Kunskapsseminarium: 35 000 25 000 6 000 Dokumentation: 45 000 Tolkning och översättning 25 000 Resor o ch logi Kontor : tel. kopior, porton mm. Repetitionskostnader: Hyror : Pråmar,båtar, lokaler mm. SUMMA 100 000 5 000 5 000 50 000 1658000 Till sidan 1 Intäkter Haparanda kommun kontanta medel 280 460 eget arbete+marknadsförings insatser 100 000 orr o ens ans an sing 350 000 Accantto 80 000 Länsstyrelsen i Norrbotten 150 000 Röda korset 50 000 Haparandapojkarna 20 000 Film pool Nord : Hyra filmutrustning 15 000 Torneå Stad 30 000 Hovstaterna/Sida 50 000 Svefi folkhögskolan Haparanda 15 000 Svenska tornedalingarnas riksförbund 25 000 Svenska kyrkan 20 000 Röda korsets folkhögskola 20 000 Nordiska ministerrådet? 50 000 Tornedalsteatern Kulturrådet 20 75 000 000 Svensk-finska kulturfonden 20 000 Letterstedska kulturfonden 30 000 Stiftelsen Allan Lehtos Stipendiefond 50 000 Sparbanksfonden Riksteatern Intäkter Övrisa SUMMA 50 50 50 sponsorer 000 000 000 57 540 1 658 000 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 ■^ Ir■ TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef 2015-01-09 ^S 2^%y/^%^ , Göran Wigren, 0922-26000 F^.^'a.r,^,.3^1^, ^T.^^ % v Tågutredning Haparandabanan, kollektivtrafikmyndighetens ansökan till Länsstyrelsen. Bakgrund: Regionala kollektivtrafikmyndigheten ansöker om regionalt projektstöd hos länsstyrelsen för Tågutredning Haparandabanan. Haparandabanan ingår iTEN-T core network och utgör Sveriges enda fasta järnvägsförbindelse med Finland och vidare mot nordvästra Ryssland. Haparandabanan, upprustning Boden-Kalix och ny sträckning Kalix-Haparanda, färdigställdes 2012 och har god kapacitet för ökad trafik. Persontrafik på Haparandabanan och sträckan Torneå -Kolari, Torneå-Uleåborg respektive Torneå-Rovaniemi innebären vidgad arbetsmarknads- och studieregion, ökade möjligheter att attrahera besöksnäringen, etc. Sjuk- och färdtjänstresor kan hänvisas till tåg istället för till egen taxi och därmed få en ökad upplevelse, komfort vid resa till och från sjukhus och andra målpunkter. En överflyttning av trafik från väg till järnväg ger också positiva miljöeffekter. Syftet med projektet är att starta persontrafik på Haparandabanan och vidare anslutning till finska järnvägsnätet och skapa förutsättningar för människor att resa med tåg i denna del av regionen. !dag finns ingen direktförbindelse för persontrafik (varken buss och tåg) på sträckan BodenHaparanda-Torneå. Busstrafiken går idag via Luleå och tågtrafik saknas. Projektet syftar till att öka attraktiviteten (Miljö-, säkerhets - och tidsmässigt) att resa kollektivt samt att möjliggöra "hela resan " för varje enskild resenär . Ansökan avser studier (marknadsanalys och andra nödvändiga utredningar som eventuellt en åtgärdsvalstudie (ÅVS), projektledning och ansökan av ytterligare projektmedel . Allt detta sker innan och under och efter färdigställande av de fysiska arbetet längs Haparandabanan . Projektet pågår 2014 - 2017. Under våren 2015 kommer bland annat en ansökan för fysiska åtgärder längs stråket att tas fram. Varje station, som tillgänglighetsanpassas, kopplas till respektive stads lokal- och regional busstrafiknät samt även till cykel- och gångstråk. Syftet är att erbjuda möjligheten till att kombinera flera transportslag. Persontrafik längs Haparandabanan (Luleå-Kemi - (Kolari, Rovaniemi, Uleåborg)) ökar bland annat den gränsöverskridande trafiken. Tågtrafiken underlättar utbyte mellan sjukhus, universitet, större arbetsplatser i norra Sverige och norra Finland. Persontrafiken innebär även ökad tillgänglighet till både flygplatsen i Luleå, till Kemi samt till Uleåborg. Målgruppen är boende och besökande i och till/från regionen Norrbotten. Arbetspendling och studiependling kommer att vara en viktig kategori, likaså besöksnäringen och fritidsresenären. Sjuk -och färdtjänstresenärer ärytterligare en målgrupp. Tjänsteresor kommer att kunna genomföras med tåg istället för egen bil alternativt buss. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Planeringschef 2015-01-09 Göran Wigren, 0922-26000 Diarienummer Ks 2cr//5i^, Planerade aktiviteter och åtgärder: Projektstöd till RKM:s projektledare. Marknadsanalys för sträckan Haparandabanan (Luleå-Uleåborg). Möten, seminarium och en eventuell konferens. Samarbete med Finland är av stor betydelse. Ansökan för byggande av perronger, elektrifiering, etc. i Haparanda, Kalix, Boden etc. kommer att tas fram. För detta krävs en resurs. Ansökan kommer att skickas till CEF och eller Strukturfonden. Detta kommer att ske under våren/sommaren/hösten 2015. Under projektet kommer andra nödvändiga rapporter/analyser att genomföras, kan handla om marknadsföring, resvaneundersökning, ekonomiska studier, kollektivtrafikstudier, Information och resultatspridning: Information och resultatspridning kommer att genomföras bland annat genom interna möten som deltagande organisationer och myndigheter genomför under projektets gång. Politiker i länet kommer att få löpande information genom Direktionen fyra gånger per år. Deltagande parter från Finland träffas regelbundet. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från samtliga deltagande organisationer sprider information inom respektive organisation. Möten/forum för resultatspridning kommer att arrangeras. Medverkande: Medverkande och finansiärer föreslås vara Haparanda kommun, Kalix kommun, Boden kommun, Luleå kommun, Trafikverket, Norrtåg, Norrbottens Läns Landsting, Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM), Länstrafiken i Norrbotten, Länsstyrelsen. Samarbetspartner -Samarbete med Finska Trafikverket samt VR i Finland pågår. Där Trafikverket, Norrtåg och RKM har träffat samt kommer att träffa motsvarigheter i Finland för att diskutera detta projekt. Idag erbjuds ingen persontrafik längs sträckan Luleå Haparanda/Torneå -Kemi och vidare mot Kolari, Rovaniemi och Uleåborg. Budget: Projektet avses ha en budget om 1 100 000 sek varav finansiärerna står för 550 000 sek och Länsstyrelsen för 550 000 sek. Haparanda stads andel skall vara 50 000 sek. Förslag till beslut: Haparanda stads kommunstyrelse beslutar att: - Delta i projektet med 50 000 sek. - Utse Planeringschefen Göran Wigren som Haparandas representant till arbetsgruppen. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 ANSÖKAN OM BIDRAG TILL PROJEKTVERKSAMHET - Regionala projekt Länsstyrelsen Norrbotten - Medfinansiering av EU-projekt Inkom (plats för Länsstyrelsens stämpel) Regionalt projekt Medfinansiering EU-program (EU-ansökan bifogas) Söker annat stöd för projektet Ja NJ, Om Ja ange vilken från Länsstyrelsen? ^/ stödtyp/ program Uppgifter om projektet Projektets namn Tågutredning Haparandabanan Projektets starttid Projektets sluttid Sökt belopp Total kostnad för projektet 2014-12-17 2017-12-31 550 000 1 100 000 Uppgifter om sökande Projektägare Regionala kollektivtrafikmyndigheten iNorrbotten Postadress Telefonnummer Smedjegatan 19 0705586320 Postnummer och ort Faxnummer 972 32 Luleå Organisationsnummer Juridisk status 222000-2949 Kommunalförbund Rätt att dra av momsen för projektets omkostnader? ^ Ja PlusGiro ❑ Bankgiro Ne^ bifo a utlåtande Skatteverket ( från g ) Projektledare/kontaktperson Namn Telefonnummer Charlotte Reinholdt E-post Mobiltelefon [email protected] 070-5586320 Underskrift av behörig firmatecknare. Bifoga bevis. Ort och datum Luleå 2014-12-20 Namnlunderskrift Namnförtydligande Kenneth Johansson Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Avdelning Näringsliv , 971 86 Luleå Sid 1 (6) Till sidan 1 ^#^^ PROJEKTBESKRIVNING Länsstyrelsen Norrbotten Bifoga bilagor vid utförligare projektbeskrivning Projektorganisation Beskriv organisationen med avseende på projektledare, styrgrupp, referensgrupp etc. Ange även eventuella samarbetspartners. Projektledare: Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) Arbetsgrupp =Haparanda kommun, Kalix kommun, Boden kommun, Luleå kommun, Trafikverket, Norrtåg, Norrbottens Läns Landsting, Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM), Länstrafiken i Norrbotten, Länsstyrelsen. Styrgrupp - Politiker i Norrbotten. Projektet presenteras regelbundet för Regionala kollektivtrafikmyndighetens Arbetsutskott och Direktion som består av 28 politiker, varav 14 landstingspolitiker och 14 kommunpolitiker (främst Kommunalråd). Samarbetspartner -Samarbete med Finska Trafikverket samt VR i Finland pågår. Där Trafikverket, Norrtåg och RKM har träffat samt kommer att träffa motsvarigheter i Finland för att diskutera detta projekt. Bakgrund och problembeskrivning Idag erbjuds ingen persontrafik längs sträckan Luleå - Haparandarrorneå -Kemi och vidare mot Kolari, Rovaniemi och Uleåborg. Haparandabanan ingår iTEN-T core network och utgör Sveriges enda fasta järnvägsförbindelse med Finland och vidare mot nordvästra Ryssland. Haparandabanan, upprustning Boden-Kalix och ny sträckning Kalix-Haparanda, färdigställdes 2012 och har god kapacitet för ökad trafik. Persontrafik på Haparandabanan och sträckan Torneå -Kolari, Torneå-Uleåborg respektive Torneå-Rovaniemi innebären vidgad arbetsmarknads- och studieregion, ökade möjligheter att attrahera besöksnäringen, etc. Sjuk- öch färdtjänstresor kan hänvisas till tåg istället för till egen taxi och därmed få en ökad upplevelse, komfort vid resa till och från sjukhus och andra målpunkter. En överflyttning av trafik från väg till järnväg ger också positiva miljöeffekter. Syfte och mål Syftet med projektet är att starta persontrafik på Haparandabanan och vidare anslutning till finska järnvägsnätet och skapa förutsättningar för människor att resa med tåg i denna del av regionen. Idag finns ingen direktförbindelse för persontrafik (varken buss och tåg) på sträckan Boden-Haparanda-Torneå. Busstrafiken går idag via Luleå och tågtrafik saknas. Projektet syftar till att öka attraktiviteten (Miljö-, säkerhets- och tidsmässigt) att resa kollektivt samt att möjliggöra "hela resan" för varje enskild resenär. Ansökan avser studier (marknadsanalys och andra nödvändiga utredningar som eventuellt en åtgärdsvalstudie (ÅVS), projektledning och ansökan av ytterligare projektmedel. Allt detta sker innan och under och efter färdigställande av de fysiska arbetet längs Haparandabanan. Projekt pågår 2014 - 2017. Under våren 2015 kommer bland annat en ansökan för fysiska åtgärder längs stråket att tas fram. Varje station, som tillgänglighetsanpassas, kopplas till respektive stads lokal- och regional busstrafiknät samt även till cykel- och gångstråk. Syftet är att erbjuda möjligheten till att kombinera flera transportslag. Persontrafik längs Haparandabanan (Luleå-Kemi - (Kolari, Rovaniemi, Uleåborg)) ökar bland annat den gränsöverskridande trafiken. Tågtrafiken underlättar utbyte mellan sjukhus, universitet, större arbetsplatser i norra Sverige och norra Finland. Persontrafiken innebär även ökad tillgänglighet till både flygplatsen i Luleå, till Kemi samt till Uleåborg. Sid 2 (6) Till sidan 1 Hur skiljer sig projektet från organisationens ordinarie verksamhet? RKM ordinarie verksamhet innefattar bland annat arbete med taxor gällande kollektivtrafik, upprättande av trafikförsörjningsprogram, etc. Kommuner, Landsting, Länsstyrelsens ,Trafikverket arbetar med kollektivtrafik iregionen. Detta är ett samarbetsprojekt där alla parter bidrar med sina kunskaper. Målgrupp Målgruppen är boende och besökande i och till/från regionen Norrbotten. Arbetspendling och studiependling kommer att vara en viktig kategori, likaså besöksnäringen och fritidsresenären. Sjuk -och färdtjänstresenärer ärytterligare en målgrupp. Tjänsteresor kommer att kunna genomföras med tåg istället för egen bil alternativt buss. Aktiviteter/genomförande Inom projektet kommer ett antal aktiviteter att genomföras. Idag finns en tillsatt projektledare, denna kommer att behöva projektstöd under projektet. Under våren 2015 kommer en marknadsanalys att genomföras för sträckan Haparandabanan (Luleå-Uleåborg). Ett möte är inbokat med Finland som kommer att hållas den 26 februari 2015. Där kommer bland annat marknadsanalysen att presenteras. Under projektet kommer ytterligare möten, seminarium ev konferens att arrangeras. Samarbete med Finland är av stor betydelse. Ansökan för byggande av perronger, elektrifiering, etc i Haparanda, Kalix, Boden etc. kommer att tas fram. För detta krävs en resurs. Ansökan kommer att skickas till CEF och eller Strukturfonden. Detta kommer att ske under våren/sommaren/hösten 2015. Under projektet kommer andra nödvändiga rapporter/analyser att genomföras, kan handla om marknadsföring, resvaneundersökning, ekonomiska studier, kollektivtrafikstudier, Atgärdsvalstudie, etc.. Jämställdhet Ange projektets betydelse för eller påverkan på jämställdhet. Persontrafik på tåg längs Haparandabanan innebär att alla har möjlighet att resa avsett ålder, kön, etc. Inom projektorganisationen deltar tre kvinnor och sju till nio män. Därutöver finns Direktionen som löpande får information. I Direktionen ingår 28 politiker samt deras ersättare, direktionen består av både män och kvinnor. Miljö Ange projektets betydelse för eller påverkan på den yttre mi jön. Projektet haren övervägande positiv påverkan på miljön. Att erbjuda tåg en sträcka i Sverige på 14 mil innebär att de som idag nyttjar egen bil för att det tex inte finns rimliga kollektiva alternativ kommer att erbjudas ett miljövänligt alternativ. Det kommer att vara möjligt att lämna sin cykel/bil eller ta bussen till stationerna längs sträckan. Sid 3 (6) Till sidan 1 Integration Ange projektets betydelse för eller påverkan på integration och mångfald. Projektet haren övervägande positiv påverkan urett integrations- och mångfaldsperspektiv. Projektet innebär att två länder möts och samarbetar. (Järnvägen är även kopplad mot Norge, Narvik) Förväntat kvalitativt resultat Kvalitativt resultat, kompletteras och preciseras senare. Förväntat kvantitativt resultat Fyll i indikatorer på sista sidan i ansökningsblanketten. Kvantitativt resultat, kompletteras och preciseras senare. Informationsplan och resultatspridning Information och resultatspridning kommer att genomföras bland annat genom interna möten som deltagande organisationer och myndigheter genomför under projektets gång. Politiker i länet kommer att få löpande information genom Direktionen fyra gånger per år. Deltagande parter från Finland träffas regelbundet. i-vbefsgruppen sprider information och resuiiai inom respeit'rive organisation. Möten/forum för resultatspridning kommer att arrangeras. Sid 4 (6) Till sidan 1 ^x^^ PROJEKTBUDGET Länsstyrelsen Norrbotten Kostnader Totalt År År År Egen personal 200000 200000 150000 550000 Extern personal 200000 100000 70000 370000 Lokalkostnader 20000 20000 20000 60000 Investeringar Q Övriga kostnader 40000 40000 40000 120000 Indirekta kostnader 0 Summa kostnader 280000 360000 460000 1100000 Avgår projektintäkter (-) Totala bokförda kostnader Q Privata direktfinansierade kostnader 0 Offentliga direktfinansierade kostnader 0 Totala kostnader Finansiering 0 År År 0 0 0 Totalt År Länsstyrelsens i Norrbottens län 0 0 0 0 0 Total kontantfinansiering 0 0 0 0 Privat direktfinansiering 0 Offentlig direktfinansiering 0 Total finansiering 0 0 0 0 Sid 5 (6) Till sidan 1 ^^^^ INDIKATORER Fyll endast i de indikatorer som är relevanta för projektet. Angivna indikatorer ska avse vad projektet ska ha bidragit till att uppnå vid projektets slut Länsstyrelsen Norrbotten ALLMÄNNA INFRASTRUKTUR 3+ deltagare, kvinnor -antal infrastruktur- utredning, flyg -antal g+ deltagare, män -antal infrastruktur- utredning, hamn -antal + deltagande företag, ledda av kvinnorantal infrastruktur -utredning, IT -antal + deltagande företag, ledda av män- antal 1+ infrastruktur -utredning, järnväg -antal deltagande företag, mixat ägande- antal infrastruktur -utredning, väg -antal + nya arbetstillfällen, kvinnor -antal infrastruktur -fysiska åtgärder, flyg -antal + nya arbetstillfällen, män -antal infrastruktur -fysiska åtgärder, hamn antal nya företag, ledda av kvinnor- antal infrastruktur -fysiska åtgärder, IT-antal nya företag, ledda av män -antal nya företag, mixat ägande -antal + utbildade, kvinnor -antal + utbildade, män -antal handlingsplan/strategi -antal + + 2+ infrastruktur -fysiska åtgärder, järnväg antal 2+ infrastruktur fysiska åtgärder, väg -antal ENERGI 1+ aktiviteter som direkt syftar till att främja klimat och ener i -antal förstudie -antal energibesparing - kWh nya nätverk -antal ökning av andel förnybar energi - aktiviteter som direkt syftar till att främja inte ration och mån fald -antal aktiviteter som direkt syftar till att främja Jämställdhet -antal aktiviteter som direkt syftar till att främja milö/klimat/ener i -antal aktiviteter som riktar sig till unga 18-30 år -antal ÖVRIGA ökad omsättning -kronor ökade exportvärden -kronor INNOVATION nya produkter/tjänster -antal nya metoder -antal nya kommersialiserade/implementerade produkter/tjänster/metoder -antal Sid 6 (6) Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 TJÄNSTESKRIVELSE Ir■ HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Planeringschef 2015-01-09 Göran Wigren, 0922-26000 Diarienummer ,, ,^'.S Z^ i^^ ^r . ,.5 ^ ^i^lP^^^ ä ^^<F^ ^^^^^: ^01^ ^0^^ ^ ^ Förslag : Upprättande av kollektivtrafikplan för Haparanda kommun. Bakgrund: Kommunikationer och kollektivtrafik blir allt viktigare vid företags val av etableringsort och privatpersoners val av bostadsort. Kommunen är en viktig aktör för kollektivtrafiken vid sidan av staten och länstrafiken samt privata aktörer. Kommunen agerar som påtryckare, sakkunnig, beställare, finansiär och ibland som utförare av kollektivtrafik för de olika transportslagen. För att effektivisera de insatser och ekonomiska medel som satsas i dagsläget bör en sammanhållande kollektivtrafikplan för kommunen tas fram för att stärka möjligheterna till utbildnings- och arbetspendling, besöksnäring, näringsliv, etc. Planen bör se på förbindelser med/till/från flyg, flygbil, flygtaxi, tåg, buss i ett kommunalt och regionalt perspektiv. ^„^ed tanke på Haparandas läge bör planen beakta tillgången til! både svensk och finsk kollektivtrafik. Kollektivtrafikplanen tas i ett första skede fram av kommunens egen personal och redovisas till kommunstyrelsen, därefter kan eventuella erforderliga externa tjänster köpas in för fördjupade studier. Planen tas fram i dialog med Ungdomsråd, Pensionärsråden, Kollektivtrafikmyndigheten, Trafikverket, Länstrafiken, Länsstyrelsen, Grannkommuner, Lapin linja auto liike och de entreprenörer som kommunen anlitar för sin kollektivtrafik idagsläget. Förslag till beslut: Haparanda stads kommunstyrelse beslutar att: - Uppdra Planeringschefen Göran Wigren att ta fram förslag till kollektivtrafikplan för kommunen. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida kommun @haparanda.se www.haparanda.se Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Ir■ Tjänsteskrivelse HAPARANDATORNIO Socialförvaltningen Datum Diarienummer 2014-12-05 ^/' ^^^^/ 2^ ^^ Till Kommunstyrelsen Ärendet Färdtjänst och busskort för Ringlinjen Haparanda Kort beskrivning Den 1 januari 2015 överlämnar kommunen handläggning och myndighetsutövningen avseende Färdtjänst och Riksfärdtjänst enligt beslut till RKM (Regionala kollektivtrafiksmyndigheten) iNorrbotten. Regelverket för färdtjänst har förändrats över tid från att vara ett bistånd enligt Socialtjänstlagen till att idag vara ett Tillstånd utfärdat i enlighet med Färdtjänstlagen. Vid genomgången inför överlämnandet framkommer att Haparanda över tid (och i enlighet med gamla regelverk och beslut) vid färdtjänsthandläggningen även tilldelar ett busskort för Ringlinjen att nyttja fritt. Så som regelverket förändrats över tid ändetta förfaringssätt inte längre rimligt då färdtjänst endast kan ges till persöner som INTE kan åka med allmänna kommunikationsmedel. Det råder därmed ett motsatsförhållaride mellan. myndighetsutövningen och nuvårande tillämpning . Det finns några få funktionsnedsättningstillstånd som kan kombinera tjänsterna. Till exempel funktionsnedsättningar som är ett hinder del av året (vanligen vintertid), tillstånd som gör att personen kan åka kollektivt TILL affärer men efter inköp inte kan klara att åka kollektivt på returresan samt sjukdomstillstånd som går i skov där funktionsförmågan varierar över tid på ett icke förutsägbart sätt. Tillämpningen när det gäller att erbjuda busskort till Ringlinjen har över tid blivit allt mer generösa, dels för att erbjuda ett alternativ när den enskilde inte fullt ut uppnår kriterierna för att få färdtjänst men också för att öka nyttjandet av den inrättade lokala kollektivtrafiken i Haparanda. Vårt förslag är att förenkla denna handläggning med att generellt tilldela pensionärer i Haparanda kommun ett Seniorkort för Ringlinjen alternativt från en specifik ålder (t.ex. från det år man fyller 70) och att kortet tillsammans med giltig fotolegitimation gäller för resor med Ringlinjen inom befintlig verksamhet samt att personer i personkrets LSS ges samma möjlighet i de fall personen inte är berättigad till färdtjänst. Konsekvenser: Ett möjligt bortfall av nuvarande intäkter från resenärer som idag nyttjar Ringlinjen som betalande kund. Omfattningen av detta bör kartläggas samt att samråd med nuvarande entreprenör sker genom ansvarig tjänsteman. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparånda Telefon vx 0922-26 000 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 HAPARANDATORNIO Vid samråd med nuvarande entreprenör anser denne att detta inte skulle vara något problem med denna förändring. Möjligheter: Att öka nyttjandet av den befintliga kollektivtrafiken vilket ökar nyttan av redan befintliga kostnader. Möjligheten att fler pensionärer är aktiva och kan åka med allmänna kommunikationer längre och förskjuter därmed behovet av färdtjänst samt att kommunen har en god service till målgruppen. Förslag till beslut: Att medborgare i kommunen som uppnått pensionsålder , alternativt för ; pensionärerfrån viss ålder erhåller busskort som ger kostnadsfria resor på lokaltrafiken, Ringlinjen Att medborgare som omfattas av LSS erhåller busskort som ger kostnadsfria resor på lokaltrafiken , Ringlinjen Att uppdra till tjänstemännen att utarbeta en rutin för tilldelning av kort. Handläggare: Carina Kapraali Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-posUHemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 -gir, ^ ^!S RINGLINJEN HAPARANDA Totalt antal resande inklusive skolelever och färdtjänstberättigade resenärer År JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Summa Antal resande 2008 1287 1997 1 552 1681 902 612 530 745 1119 1 269 1 097 847 2009 805 931 1 148 1 102 848 747 685 568 1098 789 1 071 1 068 2010 1006 1241 1 396 969 850 663 394 613 873 1 075 1 109 1 085 2011 1094 1257 1 227 922 898 494 451 656 1010 856 458 465 2012 1095 1254 1 185 1013 814 392 485 894 1256 1 661 1 729 1 247 2013 1781 1737 1 889 1793 1 360 293 692 1 085 1741 2 097 2 734 2 227 13 638 10 860 11 274 9 788 13 025 19 429 2014 2015 2592 2263 1769 1633 1248 19 237 1181 2089 1242 2029 1712 2016 18014 Kommentar. Under juni och juli 2014 är antalet resande underskattat då biljettmaskinen varit trasig Till sidan 1 RINGLINJEN HAPARANDA Biljettintäkter , skolelever och färdtjänstresenärer reser kostnadsfritt År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JANUARI 5 253 kr 1 624 kr 2 585 kr 2 481 kr 4 208 kr 4 357 kr 6 584 kr FEBRUARI 5 820 kr 1 408 kr 3 053 kr 3 259 kr 4 644 kr 4 642 kr 5 577 kr MARS 2 636 kr 2 059 kr 3 557 kr 3 748 kr 3 712 kr 4 754 kr 4 598 kr APRIL 3 271 kr 1 634 kr 1 904 kr 1 717 kr 3 182 kr 3 552 kr 3 283 kr MAJ 1 740 kr 872 kr 1 764 kr 1 396 kr 1 816 kr 2 411 kr 1 943 kr JUNI 647 kr 443 kr 1 071 kr 557 kr 1 241 kr 1 208 kr 24 kr JULI 1 860 kr 927 kr 453 kr 741 kr 1 713 kr 2 663 kr 1 027 kr AUGUSTI 1 022 kr 236 kr 426 kr 863 kr 1 614 kr 2 809 kr 2 547 kr SEPTEMBER 2 443 kr 1 182 kr 1 024 kr 2 948 kr 1 569 kr 2 404 kr 4 283 kr OKTOBER 2 422 kr 2 989 kr 1 344 kr 1 797 kr 2 984 kr 4 825 kr 3 475 kr NOVEMBER 1 248 kr 993 kr 3 371 kr 962 kr 3 930 kr 5 598 kr 6 127 kr DECEMBER 758 kr 2 466 kr 3 014 kr 1 722 kr 3 626 kr 6 259 kr 4 953 kr Summa intäkter ex moms 29 120 kr 16 833 kr 23 566 kr 22 191 kr , 34 239 kr 45 482 kr 44 423 kr Kommentar: Under juni och juli 2014 är intäkterna låga då biljettmaskinen varit trasig Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 SOCIALNÄMNDEN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-12-02 § 114 Diarienummer BUN 2014/231 Det kommunala aktivitetsansvaret Beslut Socialnämnden förkastar förslaget nu och beslutar att begära fortsatt beredning för ärendet. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att diskutera frågan och överväga möjligheten att bilda en "arbetsmarknadsenhet" som skulle ansvara för arbetsmartknadsfrågor inklusive frågan om det kommunala aktivitetsansvaret. Ärendetext Det kommunala aktivitetsansvaret i Haparanda kommun. Den 1 januari 2015 förändras skollagen när det gäller information om icke skolpliktiga ungdomar till ett kommunalt aktivitetsansvar. I Haparanda kommun har barn- och ungdomsnämnden haft ansvaret för det kommunala informationsansvaret. Informationsansvaret har hanterats vid Tornedalsskolan. En handlingsplan för detta arbete är framtagen. Johan Waltari och Srefan Waara föreslår att huvudansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret flyttas över till verksamheten Unga i centrum och därigenom till socialnämndens verksamhetsområde. l ett förändrat ansvar skall naturligtvis ingå ett nära samarbete med gymnasieskolan. Förslag till beslut att socialnämnden beslutar att huvudansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret flyttas över till verksamheten Unga i centrum och därigenom till socialnämndens verksamhetsområde. ___________ Till sidan 1 1(1) t/^ HAPARANDATORNIO 2014-10-28 Barn - och ungdomsnämnden Socialnämnden Haparanda kommun Det kommunala aktivitetsansvaret iHaparanda kommun Den 1 januari 2015 förändras skollagen när det gäller information om icke skolpliktiga ungdomar till ett kommunalt aktivitetsansvar. Lagtexten enligt nedan blir den gällande. "En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta, sonz har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har firllfö jt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar). Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. " I Haparanda kommun har barn-och ungdomsnämnden haft ansvaret för det kommunala informationsansvaret. Informationsansvaret har hanterats vid Tornedalsskolan. En handlingsplan för detta arbete är framtagen och bifogas som bilaga till denna skrivelse. Arbetet utförs av befintlig personal på Tornedalsskolan och har till dags dato kunnat genomföras utifrån den nu gällande lagstiftningen. I och med övergången till ett aktivitetsansvar med ett betydligt större krav på kommunerna gällande kvalitativa insatser för denna ungdomsgrupp ser vi att organisationen för det kommunala aktivitetsansvaret iHaparanda kommun behöver tillföras mer resurser. I många andra kommuner i Sverige har ansvarsförändringar genomförts vad gäller aktivitetsansvaret. En viktig orsak till detta är också att man sett det som ett problem att ansvaret varit så nära kopplat till skolan. Många av de aktuella ungdomarna har en negativ syn på skolans verksamhet på grund av att de upplevt ett misslyckande i sin skolgång. Vi föreslår därför att huvudansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret flyttas över till verksamheten Unga i centrum och därigenom till socialnämndens verksamhetsområde. lett förändrat ansvar skall naturligtvis ingå ett nära samarbete med gymnasieskolan. Med denna skrivelse riktad till barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden i Haparanda kommun föreslår undertecknade att den här föreslagna genomförs. Till sidan 1 Ir■ HAPARANDATORNIO 2014-10-28 Haparanda 2014-10-28 ^^ Ste an Waara Verksamhetschef Till sidan 1 Sidan 1 av 4 HANDLINGSPLAN FÖR KOMMUNALT INFORMATIONS- OCH UPPFÖLJNINGSANSVAR Datum 2012-12-01 BAKGRUND I Skollagen, 29 kap, 9§, regleras att en hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunens som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. TILLSYN Skolverket har tillsynsansvar för den här verksamheten och har i en rapport nyligen konstaterat att ett antal kommuner i landet saknar handlingsplan för denna verksamhet. ÅTGÄRD Varje kommun är skyldig att erbjuda alla ungdomar i kommunen, fram till det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, möjlighet att påbörja utbildning på program antingen i den egna kommunen eller genom avtal i annan kommun och/eller erbjuda praktik. De ungdomar som inte antagits till nationellt program skall erbjudas utbildning på det individuella alternativet. Till sidan 1 Sidan 2 av 4 HUVUDANSVAR Huvudansvaret för kommunens informationsansvaret är lagt på Tornedalsskolans rektor. LOKALT ANSVAR Informations- och uppföljningsansvaret skall organiseras och skötas av personal inom det Individuella alternativet på Tornedalsskolan. Individuell vägledning, kontakt- och uppsökande arbete är åtgärder som skall vidtas i samverkan med annan personal inom skolan, såsom skolledning, elevvårdsteam, administration, m.fl. HANDLINGSPLAN Att upprätta en struktur innehållande dokumenterade riktlinjer och rutiner för hantering och ansvarsfördelning av det kommunala informations- och uppföljningsansvar på Tornedalsskolan. SAMVERKAN Genom intagningskansliet genereras en god kontroll över ungdomarna när de lämnar åk 9. Samverkan med studieoch yrkesvägledning på grundskolan och de s.k. ”överlämnade konferenserna” mellan grundskolan och gymnasieskolan i Haparanda kan anses vara grundläggande ”kontroll” vid övergången till gymnasieskolan. Samarbetspartners är Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Arbetsmarknadsenheten i kommun, Sverigefinska folkhögskolan, Försäkringskassan, samverkande utbildningar i Tornio samt gymnasieskolor i landet som tar emot elever från vår kommun. Information om och handlingsplan delges samtliga samarbetspartners. Till sidan 1 Sidan 3 av 4 GRUNDLÄGGANDE ÅTGÄRDER MÅLGRUPP UNGDOM 16-19 år Ungdom som fullföljt skolplikt åk 9 Ungdom som inte påbörjat någon gymnasial utbildning eller motsvarande Ungdom som inte fullföljt treårig gymnasial utbildning upp till 20 år Ungdom som avbryter gymnasieprogram Ungdom som lämnar eller inflyttar till kommun Ungdom som går utbildning på annan ort Inom det individuella alternativet skall erbjudas lämpliga åtgärder för varje enskild ungdom. Innehållet i åtgärderna ska utgå från individuella behov. Individuell vägledning, kontakt- och uppsökande arbete är normala åtgärder som skall vidtas. Individuell studievägledning skall erbjudas ungdomen i ett första skede. Ungdom som saknar sysselsättning och inte önskar delta frivilligt i åtgärder som erbjuds, skall kontaktas minsta en gång per termin, för ett nytt erbjudande. I särskilda fall kan det vara nödvändigt att kontakta andra myndigheter. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INHÄMTANDE AV UPPGIFTER Antagningskansliet inhämtar regelbundet uppgifter från folkbokföringen. Uppgifter om aktuella personer överlämnas till studie- och yrkesvägledare inom det individuella alternativet. Till sidan 1 Sidan 4 av 4 KONTAKT MED UNGDOM BREV Studie- och yrkesvägledare skickar brev till aktuella ungdomar och vårdnadshavare med bifogat svarskuvert. Brevet innehåller förfrågning om ungdomens aktuella sysselsättningssituation och intresse av kontakter med Tornedalsskolan. I brevet hälsas också eleven, tillsammans med vårdnadshavare, välkommen för samtal med studievägledning, kurator och personal från det individuella alternativet. De ungdomar som i sitt svar till Tornedalsskolan angivit att de önskar ha kontakt med skolan skall därefter kontaktas per telefon eller annat lämpligt sätt. De skall erbjudas studievägledning av studie- och yrkesvägledare på Tornedalsskolan. De ungdomar som ej besvarat brevet kontaktas per telefon. I vissa fall kan det vara nödvändigt att kontakta vårdnadshavare. Eventuella hembesök bör göras av två handläggare, om så är nödvändigt, men bör alltid föregås av information till ungdom och vårdnadshavare. Elev som hoppat att gymnasieutbildning kontaktas vid terminslut för erbjudande om utbildning och vägledning. PERSONLIGT MÖTE Vid möte informerar handläggarna om möjlig utbildning eller annan insats, vilket inkluderar vägledning om studier, praktik och arbete samt stöd med ansökningar till utbildningar. Ungdomen informeras om reglerna för erhållande av studiebidrag. Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Dnr KS: 2010/425.8 HAPARANDA STAD Kommunledningsförvaltningen 2012-09-17 Riktlinjer vid sponsring Sponsring är marknadsföring Marknadsföring av Haparanda stad skall syfta till att exponera och sprida kunskap, attrahera inflyttare, näringsidkare, investerare, evenemang, upplevelser och besökare till staden. Stadens engagemang ska ske i sammanhang där varumärket HaparandaTornio stärks. Sponsring är en form av marknadsföring som innebär att Haparanda stad ger stöd till en aktivitet som normalt ligger utanför kommunens verksamhet. I utbyte får kommunen en motprestation, till exempel möjlighet att göra reklam eller PR i någon form, i samband med den sponsrade aktiviteten. Haparanda stad hoppas med sponsringen vinna marknadsföringsmässig nytta och stärka varumärket HaparandaTornio genom att kopplas samman med ett visst projekt eller aktivitet. Begrepp och lagstiftning Kommunen skall behandla alla lika inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Av detta följer att kommunen inte genom sponsring får utsätta sig för sådan påverkan att objektiviteten kan ifrågasättas. De villkor som sponsringen är förknippad med får alltså inte innebära att kommunen kommer i konflikt med likabehandlingsprincipen eller objektivitetsprincipen. Sponsringen får inte heller påverka eller inskränka det politiska handlingsutrymmet. Sponsringen får heller inte förknippas med villkor som påverkar verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Typ av sponsring Sponsring sker i form av pengar, inte i form av personella resurser. Sponsringen är ett samarbete på affärsmässiga grunder till ömsesidig nytta för sponsorn och den sponsrade föreningen/organisationen. Som motprestation ska HaparandaTornio finnas med på reklamutrymmen av olika slag (ex. annonser, affischer, programblad, kläder, skyltar) eller på annat sätt omnämnas. Sponsringsobjekt Sponsring kan ske av: – idrottsföreningar – kulturföreningar – organisationer – evenemang – företagsarrangemang Kriterier Aktiviteterna/evenemangen ska vara publika och vända sig till allmänheten. Eftersom sponsring är en av många marknadsföringsåtgärder skall varje sponsringstillfälle bedömas utifrån de generella mål som finns för marknadsföring inom staden. I de frågor som rör sponsring krävs en noggrann bedömning i varje enskilt fall för att se till att sponsring sker i sammanhang som stödjer kommunens uppdrag. Till sidan 1 Sponsorsinsatser bestäms utifrån: – hur stor målgrupp som nås med marknadsföringen – förväntad eller faktisk publiktillströmning till evenemanget – uppmärksamhetsvärde – förväntat massmedialt intresse – massmedial bevakning – Varje sponsringsförfrågan skall bedömas utifrån uppskattat värde. En tumregel är att sponsringsbeloppet bör stå i rimlig proportion till vad kommunen får tillbaka i form av marknadsföring och PR. Kommunens sponsring ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män. Sponsringen ska därför ske så att den aktivt främjar jämställdheten i samhället. Ansökan om sponsorsbidrag skall innehålla följande dokument: Vid behov kan kommunen komma att kräva upprättad drogpolicy av sökande förening. Vid ansökan om sponsring skall följande handlingar bifogas ansökan; Protokoll från konstituerande styrelsemöte Verksamhetsberättelse för år som gått, Verksamhetsplan och budget för det år som ansökan gäller Föreningens stadgar och eventuellt registreringsbevis Kommunala sponsorpengar till elitidrott Om kommunala pengar ska satsas som sponsring av elitidrott, så ska det ske så att en reell reklameffekt uppnås. Sponsring är en av många marknadsföringsåtgärder och skall vid varje tillfälle bedömas utifrån de generella mål som finns för marknadsföring inom staden . I de frågor som rör sponsring krävs en noggrann bedömning ivarje enskilt fall för att se till att sponsringen sker i sammanhang som stödjer stadens uppdrag. Bedömningen av storleken på sponsring bör baseras på sportgrenens och utövarnas aktualitet i tv, tidningar och hur publikdragande idrottsutövandet är. Storleken torde utgå utifrån en sponsringstrappa där Basnivå är grunden och som sedan höjs stegvis. (Sponsringstrappa Bilaga 1)Sponsringen torde vara högre för föreningar som utövar idrott på elitnivå, en form av Elitnivå-tillägg, förutsatt att staden vinner marknadsmässig nytta och detta stärker varumärket HaparandaTornio. Vidare torde föreningar på elitnivå och med namnet HaparandaTornio erhålla Namn-tillägg, eftersom staden i ännu högre grad vinner marknadsmässig nytta och detta ännu mer stärker varumärket HaparandåTornio. Bidrag till SM-tävlingar och landskamper Bidrag till olika typer av SM-tävlingar, landskamper och framstående internationella tävlingar skall bedömas utifrån varje enskilt fall och bedömas utifrån kriterier ovan. Omfattning Avtalen ska inte omfatta mer än ett år i sänder eller ett evenemang åt gången. Till sidan 1 Återbetalning Om ett evenemang eller arrangemang ställs in ska eventuell utbetald sponsring återbetalas. Samma gäller även för föreningar och organisationer som upphör med sin verksamhet under pågående avtalsperiod. Ansvar Kommunstyrelsen är, genom uppdrag till Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarig för kommunens sponsring. Riktlinjer för sponsring gäller samtliga nämnder och bolag inom Haparanda stad. Riktlinjerna är antagna av kommunstyrelsens arbetsutskott den 13 augusti 2012. Bilaga 1: Sponsringstrappa Till sidan 1 Bilaga 1 till Riktlinjer om sponsring Kommunledningskontoret Datum 2011-08-22 Diarienummer 2010/425.8 Sponsringstrappa Sponsring är en av många marknadsföringsåtgärder och skall vid varje tillfälle bedömas utifrån de generella mål som finns för marknadsföring inom staden. I de frågor som rör sponsring krävs en noggrann bedömning i varje enskilt fall för att se till att sponsringen sker i sammanhang som stödjer stadens uppdrag. Bedömningen av storleken på sponsring bör baseras på sportgrenens och utövarnas aktualitet i tv, tidningar och hur publikdragande idrottsutövandet är. Storleken torde utgå utifrån en sponsringstrappa där basnivå är grunden och som sedan höjs stegvis. Sponsringen torde vara högre för föreningar som utövar idrott på elitnivå, en form av elitsatsnings-tillägg, förutsatt att staden vinner marknadsmässig nytta och detta stärker varumärket HaparandaTornio. Vidare torde föreningar på elitnivå och namnet HaparandaTornio erhålla ett Namn-tillägg. Detta eftersom staden i ännu högre grad vinner marknadsmässig nytta och detta ännu mer stärker varumärket HaparandaTornio. Sponsringstrappa Namn-tillägg Elitnivå-tillägg Basnivå Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-122 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 Till sidan 1 ^' ^^ !Ir■ HAPARANDATORNIO TJANSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Datum Fastighetschef Diarienummer ?015-02-02 ,^ ^c>l-^^ i^ ^^ , ^S r-^ Jimmy I-lei^ril;:>s?^i Oz12- 2GOt3^; Fönsterbyte och sanering Under sommaren 2014 upphandlades fönsterbyte och PCB-sanering av fastigheten Druvan 6(förvaltningshuset). PCB-saneringen omfattade den del som står i kommunens ägo och fönsterbytet omfattade fasad mot söder. Under bytet av fönstren uppdagades stora fuktskador i väggarna med kraftig mikrobiell påväxt, samt ett vindskydd bakom tegelbröstningen bestående av asbest. Arbetet avbröts och en utredning vidtog där ett saneringsföretag kontaktades via Entreprenören. Saneringsföretaget råd var att riva bort all organiskt material i ytterväggarna, för att på så sätt försäkra sig om att all mikrobiell påväxt avlägsnats. Kalkyler har gjorts och offert har inkommit från Entreprenören på nedanstående arbeten. Undertecknad utgår från ytterväggar mot norr även är drabbade, då det är en likadan konstruktion. Dock skall ytterväggen i ett rum öppnas innan eventuell upphandling, för att man med säkerhet ska kunna se att väggen är angripen. Ursprungligt budgeterade medel för fönsterbyte i fasad mot norr och PCB-sanering uppgår till 913 000 kr. Rivning, sanering och uppbyggnad av ytterväggar mot norr, beräknas uppgå till 678 000 kr. Av ovanstående föranledda EI och VS arbeten beräknas dessa uppgå till 122 000 kr. Fönsterbyte, sanering och uppbyggnad av ytterväggar mot norr, beräknas uppgå till 1 400. 000 kr. Totalsumma för arbeten utöver det budgeterade uppgår till 2 200 000 kr. Om befintlig tegelbröstning ej går att bibehålla på fasad mot söder. Beräknas ny fasad mot söder inklusive tilläggsisolering uppgå till 250 000 kr. Förslag till beslut Undertecknad föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att avsätta 2 200 000 kr till rivning, sanering och uppbyggnad av ytterväggar på nord och syd sidan av fastigheten Druvan 6. Samt byte av fönster i fasad mot norr. Enligt uppdrag Jimmy Henriksson Fastighetschef Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 Fönsterbyte och sanering • Planerat fönsterbyte • Nuläge Till sidan 1HAPARANDATORNIO Till sidan 1 Till sidan 1 • Risker - Tegelbröstning - Kvarlämnat mögel - Otätheter Till sidan 1 Kostnadsprognos Kontraktsumma fönsterbyte och PCB-sanering 915 000 kr Asbestsanering och nya ytterväggar inkl. EI och VS arbeten. 778 000 kr Totalsumma 1693 000 kr Om befintlig tegelbröstning ej går att behålla tillkommer 250 000 kr Till sidan 1 Upphandling fasad mot norr • 1 400 000 kr Till sidan 1 TIDSPLANERING F FÖNSTERBYTE KVARTERET DRUVAN HAPARANDA 2015-02-01 p VECKA 6 VECKA 7 VECKA 8 VECKA 9 VECKA 10 VECKA 11 VECKA 12 VECKA 13 MONTERA VÄGGAR & FÖNSTER MÅLNING LISTNING/STÄD MONTERA VÄGGAR FC VÄGGAR & FÖNSTER XXXXXXX XXXXXXX XXXXXXX XXXXXXX MÅLNING LISTNING /STÄD Till sidan 1 Till sidan 2 KsAu Haparanda stad Kommunledningsförvaltning Gatuenheten Haparanda 150115 Ärende med Dnr KS 2015/8.51 Ansökan om upprustningsbidrag för enskild väg i Nedre Vojakkala. Sölkäsaari vägförening i Nedre Vojakkala ansöker om kommunalt bidrag avseende förbättringsåtgärder på befintlig enskild väg mellan väg 99 och holmen Sölkäsaari i Torne älv. Förbättringsåtgärderna avser kostnad för förlängning av befintliga vägtrummor samt kostnad för grundförstärkning av befintlig vägbank. Båda arbetena är genomförda och bidrag har beviljats med totalt 169.877 kr inkl moms från Trafikverket av en beräknad totalkostnad på 242.680 kr inkl moms. Undertecknad föreslår att Haparanda kommun beviljar ett bidrag på 48.536 kr inkl moms vilket motsvarar 20% av en beräknad totalkostnad på 242.680 kr inkl moms enligt principen 70/20/10 dvs Trafikverket 70% bidrag , Haparanda kommun 20% bidrag och vägföreningen 10% egen insats. Enligt uppdrag Robert Ekholm Gatuchef Till sidan 2 ^^ >C'S ^orS^^. I-IAPARA9^9k^, ^ S^^4[^ ^Oi5 °01m 0 8 Sölkäsaari Vägförening Att: Tomas Fjellvind Sölkäsaari 59 953 91 Haparanda 2015-O1-02 Haparanda Kömmun KsAu Ansökan om bidrag avseende förbättringsåtgärder av enskild väg. Sölkäsaari vägförening i Nedre Vojakkala ansöker om kommunalt bidrag avseende förbättringsåtgärder av befintlig enskild väg mellan väg 99 och holmen Sölkäsaari. Förbättringsåtgärderna avser dels kostnad för förlängning av befintliga vägtrummor och dels kostnad för grundförstärkning av befintlig vägbank. Båda arbetena är genomförda och bidrag har beviljats från trafikverkete med totalt 169 877:-. På holmen finns totalt 16 fastigheter. I sju fastigheter finns året runt boende. På holmen bor och verkar även två egenföretagare. Flera av fastigheterna har "beslut om bygglov för enbostadshus", således är inte området att betrakta som enbart ett område med "sommarfastigheter". En höjning av vägbanken genomfördes 2013 dådet bedöms som nödvändig för att öka framkomligheten, då delar av vägsträckan hamnade under vatten i samband med vårfloden, och under senare år även under höst och vinter. För de boende på holmen var en höjning av vägbanken en förutsättning för att kunna ta del befintlig samhällsservice, att räddningstjänst, ambulans, brandkår mm tar sig ut till medborgarna, att barnen får en trygg skolväg, på holmen bor för närvarande åtta barn/ ungdomar i förskole/skolålder. Bilaga 1. Trafikverkets beslut om upprustningsbidrag, trumförlängning Bilaga 2. Trafikverkets beslut om upprustningsbidrag, grundförstärkning, terrassering Vänligen c Tomas Fjellvind ^_^`, Ordförande Sölkäsaari vägförening Till sidan 2 Q17 Ti TRAFIKVERKET Enskilda vägar Kostnadsberäkning Upprustningsbidrag Vägnummer: 13032 Tidigare vägur: 1541 Vägdel:l Uppr. klass: Särskild drik Typ av objekt: Väg Huvudsyfte : Bärighet Beslutat 2014-09-08 Haparanda (2583) Kommun: Väghållare: Benämning : VOJAKKALA-SÖLKÄSAARI Förstärkning Sträckning: VOJAKKALA ( 99) -SELKÄSAARI Vägkategori: A Beslutsstatus: Beräknad : Trafikklass: 1 Grus Diarieur: År planerat: 2014 Ny väg: Nej Tilläggsobjekt: Nej Slitlager: Handläggare : Anneli MarkstrSm Notering: Innan bidrag utbetalas skall samtliga fakturor avseende material , maskinkostnader. Aktuell prisnivå: 2014 Sektion från Sektion till 0 0 Atgärd Antal Enhet APris Kr 1 Ingen 147500 Uvrigt-förberedelse, grundförstärkn, terrasering Kostnad Bidrags exkl moms berättigad 147500 Ja Beskrivning: Enligt bifogad offert Summa kostnad exkl moms Kr: 147 500 Moms belopp Kr (Andel 100%) Bidragsunderlag inkl moms Kr 36 875 184 375 Bidragsprocent Bidrag Kr Trafikverket Region Norr Box 809 971 25 LULEA 70.00 129 063 Telefon: 0771-921 921 Enskilda vägar Yvonne Berg Till sidan 2 3 (4) ^ti7 T, TRAFIKVERKET Enskilda vägar Kostnadsberäkning Upprustningsbidrag Vägnummer: Kornmun: Väghållare: Benämning: Sträckning: Tidigare vägnr: 1541 Vägdel:1 13032 Haparanda (2583) Uppr.klass : Särskild drift VOJAKKALA-SÖLKÄSAARI Ökade kostnader i samband med upprustning Typ av objekt: Väg Huvudsyfte: Framkomlighet Beslutat 2013-11-18 VOJAKKALA (99) -SELKÄSAARI Vägkategori: Trafikklass: A 1 Beslutsstatus: Beräknad: Diarieur: Slitlager: Grus År planerat: 2013 Ny väg: Nej Tilläggsobjekt: Ja Handläggare: Anneli MarkstrfSm Notering. Aktuell prisnivå: 2013 Sektion från 0 Sektion till 0 Atgärd Antal Enhet 1 Ingen Åtgärd-EVN APris Kr 50700 Kostnad Bidrags exkl moms berättigad 50 700 Ja Beskrivning: tlkade kostnader i samband med trum fSrlängning ( Summa kostnad exkl moms Kr: 50 700 Moms belopp Kr (Andel 60%) Bidragsunderlag inkl moms Kr 7 605 58 305 Bidragsprocent 70.00 Bidrag Kr Trafikverket Region Norr Box 809 971 25 LULEA 40 814 Telefon: 0771-921 921 Enskilda vägar Anneli Markslr6m Till sidan 2 3 (4) Till sidan 2 Till sidan 2 ^,^r ^/,.^ ^ i,s^/Y,5,3 HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen E-post policy För att tilldelas ett e-postkonto under domänen haparanda.se krävs anställning hos Haparanda stad. Anställningar som berättigar till e-post är: - Tillsvidareanställning Projektanställning längre än 3 månader Vikariat längre än 3 månader Anställning där arbetsuppgifterna är av sådan art att det krävs e-post o Ex dokumentationsplikt enligt lag Projekt där Haparanda stad är huvudman eller är djupt involverad i Den som har blivit tilldelat ett epostkonto har ansvar för att e-post kommer intill kommunen tas om hand. E-postkontot är inget som den anställde kan välja bort. Eposten är avsedd att användas i tjänsten och inte för privat bruk. Vid ledighet ska e-posten kunna delegeras till en kollega. Samtliga epostkonton under domänen haparanda.se ska ha en e-post signatur. Hur den ska se ut finns beskriven i ärendehandboken, det som kan utelämnas är mobilnumret. Vid semester eller annan kortare frånvaro ska ett frånvaromeddelande skapas där det står när man förväntas vara tillbaka och vem man istället kan kontakta under frånvaron. Tjänstledighet - Föräldraledighet - Långtidssjukskrivning etc. För att inte riskera att epostlådan blir full eller att e-post som är av vikt för verksamheten inte når kommunen så ska behörigheten till eposten spärras under frånvaron. Mottagaren får ett meddelande om att kontot inte existerar. När ledigheten är över aktiveras kontot. Kortare undantag från ovanstående kan göras under en övergångsperiod isamråd med Förvaltningschef och IT-chef. Viktigt är den anställde är medveten om vikten att ofta gå in och läsa eposten och utifrån ärende vidta lämpliga åtgärder. Samma sak gäller vid delegering av e-posten. Är man tjänstledig för att pröva på annat arbete har man inte tillgång till epost eftersom man är anställd av annan arbetsgivare. E-post som år av betydelse för verksamheten ska diarieföras övrig e-post av rutinmässig karaktär gallras så fort det är inaktuellt i enlighet med mede kommunens Dokumenthanterings- och gallringsplan. När anställningen upphör ska e-postkontot avslutas. Ansvarig för beställning, inaktivering och avslut av e-postkonton är den anställdes närmaste chef. Haparanda 2014-12-15 IT-Chef Rolf Sannebjörk Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon 0922-26000 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 Till sidan 2 Till sidan 2 SOCIALNÄMNDEN 2015 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-20 § 17 Diarienummer SN 2015/9 Information om utökande av flyktingboende Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att öppna ett HVB-hem för ensamkommandebarn med sammanlagt ca.15 platser. Ärendetext Information till socialnämnden om att Haparanda kommun har skrivit ett nytt avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensam kommandebarn. I avtalet har man överenskommit att Haparanda kommun skall tillhandahålla 16 platser varav 10 alltid skall stå till förfogande till asylsökanden. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att öppna ett HVB-hem för ensamkommandebarn med sammanlagt ca.15 platser. ___________ Till sidan 2 1(1) Tjänsteskrivelse Datum 2015-01-16 Socialförvaltningen Chef Integrationsenheten Lena Lahti 070-213 75 78 Diarienummer Socialnämnden Haparanda Ang. Avtal med Migrationsverket gällande ensamkommandebarn Bakgrund: Haparanda kommun har skrivit ett nytt avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensam kommandebarn. I avtalet har man överenskommit att Haparanda kommun skall tillhandahålla 16 platser varav 10 alltid skall stå till förfogande till asylsökanden. (tidigare avtal omfattade 5 asylplatser). Varje asylplats omsätts 1,7 gånger. Det betyder att ca 17 ensamkommandebarn kommer att hänvisas till Haparanda kommun under 2015. Boendesituation: I HVB hemmet Paletten är det fullbelagt, vi har 16 boendeplatser. Så fort ledig plats finns så har vi en skyldighet att meddela Migrationsverket detta. Med det nya avtalet kommer vi inte att kunna tillgodose Ifos behov, vi har för få platser. Kommunen bör utöka boendeplatser för ensamkommandebarn. Förslagsvis en eller två hem med vardera sju-åtta platser bör öppnas på centralorten. Ekonomi: Kommunen erhåller statliga intäkter för ensamkommandebarnen, dygnsersättning med 1900 kronor för belagd plats samt 1600 för obelagd plats betalas till kommunen. För att få ihop ekonomin med hyror, personalkostnader etc. så bör man ha 7-8 boendeplatser per/ hem. Förslag till beslut: Att man beslutar att öppna HVB hem för ensamkommandebarn med sammanlagt ca.15 platser. Lena Lahti Chef Integrationsenheten Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 SOCIALNÄMNDEN 2015 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-20 § 10 Diarienummer SN 2015/3 Budget 2015 Beslut Socialnämnden beslutar att fastställa fördelningsbudgeten för 2015. Socialnämnden beslutar att göra ett tilläggsäskande om 2,9 miljoner för 2015 och föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka tilläggsäskandet om 2,9 miljoner. Skall vara 1,5 milj. kr. Ärendetext Fastställande av detaljbudgeteten för 2015 På grund av att ett behov för ytterligare nattbemanning på och Lunden ligger, yrkar Socialmnämndnen för ytterligare miljoner i tilläggsbudget. 1,5 milj. Gläntans psykiatriboende, som är ett vård- och omsorgsboende, behöver 1 500 000 kr för att kunna ha entillräklig nattbemanning för sina boende. Förslag till beslut att socialnämnden beslutar att fastställa fördelningsbudgeten för 2015.att socialnämnden beslutar att göra ett tilläggsäskande om miljoner för 2015 till kommunfullmäktige. 1,5 ___________ Till sidan 2 1(1) Budget Radetiketter Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder År 2014 År 2015 42 091 553 40 729 054 4 585 111 Differens 14-15 -1 362 499 Tj 2014 16,90 Tj 2015 Differens Tj 14-15 16,00 -0,90 5 127 162 542 050 67,00 39,00 -28,00 Stöd och omsorg, Äldre 98 952 530 103 240 099 4 287 569 196,67 200,15 3,48 Stöd och omsorg, Funktionsnedsatta 44 386 306 43 833 174 -553 132 132,41 140,89 8,47 25 377 336 27 839 069 2 461 733 46,80 59,89 13,09 215 392 836 220 768 557 5 375 720 459,78 455,92 -3,86 Social omsorg Totalsumma Budgetram Ram 2014 215 392 836 Förändringar SOC 2015 Demensboendet 1 500 000 Äldrestödjare 1 000 000 IFO Barn skyddet 1 åa Löneökningar 3 mån Arbetsmarknadsåtgäred tillBUN Budgetram 2015 500 000 1 113 505 -1 637 784 217 868 557 Ansöks utöver ram Gläntan psykiatri boende enligt beslut social nämnden Lunden natt tjänster 1 500 000 1 400 000 Budgetram 2015 220 768 557 Utlagt 220 768 557 Skillnad 0 Till sidan 2 Till sidan 2 Till sidan 2 ^änsteskrivning 2014-01-21 HAPARANDATORNIO INTERNATIONELL MÖTESPLATS Ärende -Nytt beslut angående borgen för Stiftelsen Haparandabostäder Bakgrund Haparanda Stad borgar idag krediter för Haparandabostäder på ett belopp av 170mkr, som beslutades av Kommunfullmäktige under 2005. Detta borgens åtagande löper ut under 2015. I dagsläget har stiftelsen krediter till ett belopp om 149 113 657 SEK fördelat på följande kreditgivare. Handelsbanken 49 980 000 SEK (slutförfall 2016-06-22) Kommuninvest 29 200 000 SEK (slutförfall 2017-04-24) Kommuninvest 19 884 000 SEK (slutförfall 2017-04-24) Handelsbanken 19 845 066 SEK (slutförfall 2018-06-28) Handelsbanken 31 274 591 SEK (slutförfall 2015-12-03) Förslag till beslut Att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen Haparandabostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om (170 mkr) etthundrasjuttiomiljonerkronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader, Beslutsunderlag Bilaga sammanträdesprotokoll 2005-11-07 /Hans Kenttä Ekonomichef, Haparanda Stad Haparanda - Tornio, Kommunledningsförvaltningen Besöksadress: Torget 9, Haparanda, Postadress: Haparanda stad, 953 85 Haparanda Telefon 0922-260 00, fax 0922-152 73, e-post: kommun^a,haparanda.se, www.haparanda.se Till sidan 2 sida HAPARANDA STAD Sammanhiidesdatum IC ^ m m^t nf; dlrrtäF;}i{^p _- - -L -Pia l^ - ^+}-tld "u [ieslutonde Ovriga närvarande orvattningsnuset ariaparanas Tryggve Kenttä , (s) ordf Lars Spolandar (m) Kurt Rosendahl (s) Hjördis Preiman (s) Wilhelm Haara (c) Björn Mattila (nfp) Kenneth Waara (m) Raimo Pääkkö (v) Aili Jäntti (s) Bernt Pardal (fp) Juhani Härkönen (s) Perarne Kerttu (c) Roland Jakobsson (s) ers för Tommy Innala (s) Jouni Slagner (s) Per Lundbäck (nfp) Bertil Segerlund (c) Laila Ryhänen (s) Siv-Britt Harila (s) Inga-Lisa Johannessen (s) 1 v ordf Nils Johansson (m) 2 v ordf an i] ❑ kl 13 00-15 00 Sven-Erik Bucht (s) Valfe Olsson (c) Pekka Hyötylä (v) Raija Karlandar (m) Anna-Lisa Joona (s) Kurt Isaksson (s) Eine Pirilä {c) ers för Erik Haara (c) Monica Mirell (kd) Östen Harila {s) Roger Karlsson (m) ers för Ingrid Löfgren Kitti (m) Hilkka Härkönen (s) Pirkko Paananen (v) ers för Jan-Erik Nilsson (v) Stig Halmedal (m) ers för Bo Kronborg (m) Ralph Johannessen (s) Harald Dahlgren (c) ers för Carin Kerttu (c) Hjördis Preiman och Valfe Olsson Justerare Justeringens plats och tid Underskrifter 1 2005-11-n7 Kommunlednings ontoret 2005 -11-17, kl 10.00 .^ ,, F^ Sekreterare , ^^^. ^^ ^G Ordförande Justerare Paragrafer 80-92 ,- ..^ .. ,. /f ✓.:.r . `... ,^ - . -. ' Hfordis Preiman IliVffiLA6/^f^i115 Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige iHaparanda kommun Sammanträdesdatum 2005-11-07 Datum då anslaget sätts upp 2005 -11 - 17 Fö rvari ngsp lats för protokollet Kommunledningskontoret Datum då anslaget tas ned 2005-12-08 Fotokopians tiverensstårttmelse med drigina!eY intygas; Underskrift urn ...- ^,.+ rn /"..,....:..1^^ Tln.nn^cAm ^c AI sNKFfTF, R 02-10 Till sidan 2 Sida HAPARANDA STAD ^^e^siV ®lsr^^t®`^®Fic®^^ Sammantrådesdafum Komm^!nfu!!mäkticp 2005-41-Q7 Kf§87 Ks § 114 Au § 221 Dnr 2005.273 045 Nytt beslut ang borgen för Stiftelsen Haparandabostäder I skrivelse ariför ekonomichef Allan Fjellvind följande: "Haparanda stad borgar idag för Stiftelsen Haparandabostäders fån, vilka uppgår till ca 170 mkr. För flera av våra borgensåtaganden gentemot Stiftelsen Haparandabostäder har preskriptionstiden (10 år) löpt ut. När Stiftelsen Haparandabostäder; snart kommer att upphandla/omsätta lånen på nytt bör Haparanda'stad ha aktuella beslut om att ingå borgen för Stiftelsen Haparandabostäder. Ekonomichefen föreslår följande: Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen Haparandabostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om (170 mkr) etthundrasjuttiomiljonerkronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader, att det totalt högsta lånebelopp skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp". Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ekonomichefens förslag. Ekonomichefen föredrar ärendet. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Vid kommunfullmäktiges handling föredrar ekonomichef Allan Fjellvind ärendet. 8 Ledamot 5polander anser att andra att-satsen bör ändras. Ledamöterna Pääkkö och Lundbäck deltar även i diskussionen. Fotokopians överensståmmelse r17PfI nri ninaln4 in+.,.... Justerare 1 ^f / i !^^ Utdmgs6atyrkande '.l: r ^ .......: A. s Till sidan 2 Sida HAPARANDA STAD ^Anili^l^l ! ®^^^^ ®T®pC ®^^ Sammanhndasdatum Kommunfullmäktige 20p5-11-n7 15 Efter avslutade överläggningar och revidering av andra att-satsen beslutar kommunfullmäktige följande: att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen Haparandabostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om (170 mkr) etthundrasjuttiomiljonerkronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader, att det totalt högsta lånebelopp skall beräknas på respektive skuldebrevs nu aktuella belopp. Ledamöterna Bucht, Haara, Preiman, Karlandar och Pääkkö deltar inte i beslutet i ärendet. e ¢atokopians överensståmmelse rned ori g in a l et intygas: Justerare Till sidan 2 Till sidan 2 Ir■ HAPARANDATORNIO Datum Hans Kenttä 2014-11-07 Ekonomichef, 0922-26017 Diarienummer ^^, 2^ I Y^ ^^^^^. Tjänsteskrivelse Riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning Bakgrund Den kommunala verksamheten och dess ekonomiska förvaltning regleras i stor omfattning av kommunallagen, och enligt denna ska kommunen bland annat fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Från år 2013 ändrades kommunallagen i några delar som handlar om ekonomi. En nyhet anger kommunallagen (1991:900, kap 8) att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning, är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutarom och som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Beslutsunderlag Förslag till riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning (bilaga 1) Förslag till beslut Förslag till beslut Att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige: - Anta riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning för Haparanda Stad - Riktlinjerna kompletterar kommunens beslutade Budget och strategiplan för 2015-17 (BoS) Hans Kenttä Ekonomichef Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-122 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 y Ir■ HAPARANDATORNIO Hans Kenttä Ekonomichef, 0922-26017 Datum 2014-11-07 Diarienummer 1. God ekonomisk hushållning 1.1 Definition Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, på kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning, är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande generationer måste betala för denna överkonsumtion. En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska, kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet gå en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-122 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 t/^ HAPARANDATORNIO Datum Diarienummer 2014-11-07 Hans Kenttä Ekonomichef, 0922-26017 1.2 Mål för God Ekonomisk Hushållning Utöver kommunfullmäktige inriktningsmål har staden tagit fram specifika mål för att bedöma kommunens ekonomiska ställning samt mål för god ekonomisk hushållning. Haparanda Stad beslutar om följande för God Ekonomisk Hushållning. Mål för God Ekonomisk Hushållnin Resultatöverskott å 2 % av skatter- och statsbidra Vid försäljning av fastigheter eller mark (inklusive resultatet av exploateringsverksamhet) skall minst 50 % av likviderna amorteras. Vid försäl^nin av värde a er skall minst 50 % av eventuell reavinst å till amorterin av befintli låneskuld Kommunens årli a nettoamorterin skall vara minst 10 mkr å befintli låneskuld. Investerin ar skall vara s'älvfinansierade Soliditeten skall stärkas årligen för att ett långsiktigt mål om 60 % soliditet exkl ansvarsförbindelse skall u nås. Driftens bud etawikelse skall vara 0 eller ositivt Kommunens likviditet skall motsvara minst 0,5 % av skatter och statsbidra Skall vara 5,0 % Verksamhetsmålen fastställs i budget och strategiplanen. Den genomsnittliga sjukfrånvaron skall understiga 5,0 Energiförbrukningen skall minska med 5 % i kommunens fastighetsbestånd 1.3 Utvärdering av mål Kommunen ska!! utvärdera stadens ekonomiska ställning samt må!! ppfy!!e!sen för God Ekonomisk Hushållning i delårsrapporten per den 31 /8 samt årsbokslut 31/12. 1.4 Revidering Kommunens mål för God Ekonomisk Hushållning skall revideras och fastställas i Kommunfullmäktige isamband med fastställande av stadens treåriga Budget och Strategiplan. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-122 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 Till sidan 2 Till sidan 2 Lanttorget Victoria 15/12-14 -förstudier sammanfattning -det nya projektplanet, budjet och finansiering; skiss Team Botnia Oy Tornio Hannu Alatalo, projektledare finansiering Leader Outokaira "Människorna har alltid varit kunniga att göra torget. Torget är den tomma platsen, som får sitt liv av verksamhet. Där finns säljare, stånder (koja), delikatesser och gycklare. I Rom är det Piazza di Popolo, Folktorget. Haparandas och Torneås gemensamma torg är Piazza di Popolo SvedeseFinlandese - Meän tori, folkets torg -det internationella Victoriatorget." okänd från HaparandaTornio bakgrund Torneås mest intressanta destination är absolut Haparanda. Haparandas starkaste dragningskraft är övermäktigt Torneå. Utan de internationella varandra båda städerna skulle vara mycket vanliga småstäder, inte särskilt intressanta. Styrkan är den unika belägenhet, som vilken stad som helst så gärna skulle utnyttja, om det skulle vara möjligt. Tillsammans har Haparanda och Torneå byggt Victoriatorget, som konkretiskt yppar sig den gemensamma historian och kultur och ger möjlighet stått föredra sitt speciella kvalite och sälja produkter; livsmedel, teater, musik, hantverk etc, som mest är producerade och tillverkade av dessa egenskaper. Hittills har man inte producerat något innehåll /några commerciella aktiviteter för den ganska stor investeringen på torget. I den lilla staden finns det ingen behov för de tomma square, för att det finns så mycket natur i området. Det brukar komma internationella turister med sina stora förväntningar till Victoriatorget. De hattar där hit och dit en stund, försöker ta bilder av sig själva och kompissar. Det ser svårt ut. De kanske inte har goda bilder och inte så mycket med sig för att berätta hemma av sina erfarenheter på det unika gränsområdet på Victoriatorget. HaparandaTornio blir snart glömd, fastän det skulle vara möjligt att erbjuda uppleverser. Fastän vi lokala människor är stolta över, att det är nästan omöjligt att se gränsen. På torget finns det ingenting och ingen (person), som skulle berättä av HaparandaTornios karaktär, vad har städerna att erbjuda. Det är en viss del av besökare, som går till turistinformation, men inte alla. Den levande kontakten med någon kunnig quide på torget kan ge en signal /ett skäl till besökaren att stanna längre. Samtidigt har turisbyrån svårigheter och hitta kunniga sesångarbetare. Till sidan 2 I Haparanda är en torgdag på fredagar i Gamla Stan och i Torneå då och då på gågatan, var bara glasskiosken har tillräckligt kunder. Många säljare har frågat efter säljningsmöjligheter på Victoriatorget, var utbud från två länder skulle vara intressant av kundens synvinkel. De traditionella Torneås vår- och höstmarknader skall byta sin plats till gränsområdet, var människorna mera och mera vardagligen naturligt går . Nu har f.ex. Haparanda Handelsrådet bestämmt vara med att möjliggöra de gemensamma TornioHaparanda marknaderna. I framtiden är det goda möjligheter få knallare från båda länder och utveckla av de 500 -åriga Torneåmarknaderna de skandinaviska stormarknaderna. År 2015 (27.-30/8) skall de Internationella Stormarknaderna komma till TornioHaparanda. TorHnda fick arrangemang som förstudies tillskott (-effekt ). På knallareturnen är det säljare från 30 europeiska länder. Målsättningen är, att få 50000 besökare under 4-dagliga marknaderna. I Björks i Haparanda är det sommarmarknaderna ijuli, i Nikkala Mustaparta-marknader i augusti och i Tornio Vanha Kaupunki Peräpohjolan markkinat i juni. Förstudie hade stödande frågor Har städerna i Bottenviksbågen viljan att göra tidtabell för sina marknader tillsammans för att få knallare även från söder komma hit? Två gånger har Bottenviksbågensorgsnisations näringsmöte, som var det meningen att prata även om den här saken i, blivit avbokat. Hittills har man avhandlat om saken med Outu, Luleå och Kokkola, som alla är villiga till sammanarbetet. Vad tycker Rajalla-Kauppakeskus och Barents Center om den aktiva verksamhet på Victoriatorget? De är positiva, fastän det var inte lika många möjligheter diskutera med BC som man kunde diskutera med Rajalla-Kauppakeskus. Finns det potential i byarna vara med i torgsäljningen? Ja, det finns f.ex. livsmedelproducerare, som vill sälja sina produkter på torget. Många byföreningar vill föreställa sina verksamhet och mm. halstra sik och nejonöga. Kan handel och kultur nå mera tillsammans via sammanarbetet? Absolut, de upprepapade och regelbundna kulturslagen är den mycket effektiva marknadsföringen. Victoriatorget bjuder den levande plattform för den yrkesmässiga kulturproduktutvecklingen, som kan säljas till grupper. Hur besökare kan hitta den världens lungnaste gränslinjen, som finns på Victorias bricka, när även de flesta lokala människor inte vet, var den existerar? Man måste planera och materialisera gränsen till Victoriatorget på några roliga och intelligenta sättens så, att besökare kan leka med saken och fotografera sig själva. De tunga, nationella symbolerna behöver inte vara i huvudrollens utan någonting lättare och oförglömligt måste man hitta. Till sidan 2 Finns det resurser för att utbilda unga och gamla människor till kunniga quider, som känner HaparandaTornios historia, kultur, förhållandena, näringslivet, språkens, specialiteterna mm? Vad mera annat kan man göra i staden än att handla? Eller handla ännu mera? Ja, det finns Ammattikorkeakoulu, Tornedalskolan,tuyistbyrå, företagare mm., som kan utbilda människor. Är syftet, att förbättra Haparanda Gamla Stans och Tornlon Vanhan Kaupungin livlighet kontroversiell med det livliga Victoriatorget? Nej, så är det inte. I så fall, att många människor kommer till det nya centrum och intressanta torget, som är lätta att hitta, är det möjligt, att de även kommer till Gamla Stan. Det funkar inte så mycket tvärtom. Visst är det viktigt, att utveckla samtidigt den Nya Stan och Gamla Stan, för att de inte finns utan varandra. Det är inte svårt att hitta i TornioHaparandas anda likheter med Berlins anda. Men än så länge har vi ingen Checkpoint Charlie. Victoriatorget skall vara den viktigaste turismprodukternas utvecklingsplattform inärmaste framtiden. Den kraftiga marknadsföringen är mycket viktig, samt informeringen minst via båda ländernas media samtidigt, varför inte mera internationellt. Nu är det viktigt, att nämna den effektiva organisationen och en eller två ansvariga personer, som förberädar och drar projktet. Man behöver det 3-åriga projektet, för att få de praktiska planens bli levande och företagare och föreningar arbeta för det gemensamma syftemålet. Förstudies viktigaste uppdrag var, att göra projektplan och finansieringsplan för det. VICTORIATORGET - Viktoriantori HaparandaTornio 3-årig; 2015-2017 handel och kultur; turism projektplanskiss Interreg (innehållet) +Leader (små investeringar), Leader för de unga (Licens to work; quiding, handel mm.) Målgrupp kundförhållandena HaparandaTornio shoppingturisterna, turisterna, företagsbesökare, lokalbefolkningen och dess gäster sysselsätta målgrupp företagare, kultur- och programserviceföretagare, livsmedelproducerare, cafe-och restaurantföretagare, hantverkare, studenter, skolelever Organisationet skall utbidas av (4-6 personer) Haparanda Handelsrådet, Företagare i Torneå, Provincia Bothniensis, Team Botnia Oy, Tillväxtenheten, Tekk, Haparanda kommun -Torneå stad; det tekniska verket, kultur- och utbildningen, skolor, sport- o kulturföreningar, församlingar, byföreningar. Projektledare och assistent (Interreg-myndigheten Till sidan 2 rekommenderar). Gruppen skall fortsätta efter projektet. Projektägare Torneå stad, Haparanda kommun, Provincia Bothniensis, Team Botnia Oy, Tillväxtenheten, någon annan? Målsättningen Minsten stadigvarande torgdag året runt, minst två dagar vår-höst, vardagstorg under sesongermån-lör, jultorg två veckor. TornioHaparandasuår- och höstmarknaderna skall bli de Stora Skandinaviska Marknader, vart knallarna och kunderna lönar sig komma även långt bortifån. Köpcenter, varuhusen och sk. stensockelhandel är med i marknadsverksamhet med sina galna offerterna. Av marknaderna ska det bli kulturveckor, som "alla" lokala människorna och organisationerna ärmed i. Gränsen stöder den levande torg- och marknadshandel. HaparandaTorniosanseende som handels och kulturs fokus skall slå genom. Hela gränsområdet får nya arbetsplatser inom livsmedel-, kulturföretagning-, hotell- o bb-, hantverkbranschen. Handlingarna År 2015 1. Projektledare och projektassistent ska väljas (Interreg-viranomaisten uusi suositus) Invid normala projektärenden skall de ta hand om: - mycket aktiv marknadsföring och informering - ambudsförfarandet; planeringen och materialiseringen - budjetram - ansvarsområdenas /uppdragens delning och uppföljning 2. 5.-7/3 de traditionella vårmarknader (målsätt skandinaviska stormarknaderna) -den fungerande organisation -den graafiska planeringen - marknadsföringen (knallarna och kunderna) -den tekniska materialiseringen 3. Licens to work; quidning / sesongarbete -studenter och skolelever, äldre människor; utbildningens planering och realisering; (Leena Alalääkkölä, amk, har varit i samma uppgifter i Muminlandet i naantali, Tornedalskolan - kostymering, informationsmaterialets planering och materialisering 4. Av gränslinjen på Viktoriantorgettlll betydande turismprodukt (Berlins anda, Checkpoint Charlie) - planeringen och materialiseringen 5. Torgstånder efter gränsbyar(Kukkola-Kukkola, Vojakkala-Vojakkala, andra byar), scen för sommaren och vintern - planeringen och materialiseringen - toridagarnas realistisk planering, kontrakterna med grundsäljare för trogen torghandel -huvudsakligen på Viktoriantorget + fredagstorgdagen i Haparanda Gamlastan och kvälstorget på onsdag på Nordberg Möljä i Torneå -torghandels regel och kontrakter Till sidan 2 6. Regelbundet upprepade 5-20 min program/ musik, gatuteater; manus, regi, kostymering, rekrytering -programföretagare (biinkomster eller heltid); Mustaparta, Haparanda världens nålsöga, joppaus, landstigning i Torneå, Maupertuis, Haparanda revy 7. De Internationella Stormarknaderna 2015 (de traditionella höstmarkanaderna skall inte organiseras år 2015, men regelbunden från 2016-) 8. Jultorg År 2016 1. Marknadsföringen och informeringen 2. Sammanarbete med de Lapplands, Norrbottens och närmaste turismaktörerna 3. Kedja med Bottenviksbågensnch Tornedalens marknader och andra kulturarrangemang 4. De skandinaviska Vårstormarknaderna 2016 (istället för de traditionella vårmarknaderna) 5. Licens to work 6. De nya produkterna på torget; programservice, produktutveckling mm. 7. De Internationella Stormarknaderna 2016 (europeiska) 8. Hur funkar gränslinje som turismprodukt; revisioner och förbättningar /vad kan man göra bättre 9. Torghandelns regel och kontraktet; revisioner och förbättningar 10. De Skandinaviska Stormarknaderna 2016(istället förde traditionella höstmarknaderna) 11. Jultorg Vuosi 2017 1. Marknadsforingen Och informeringen 2. Ansvaringarnas och uppdragdelningensstabiliseting 3. Kedjaservice med andra marknaderna och kulturarrangemang 4. De Skandinaviska Vårstormarknaderna 2017 5. Licens to work 6. De Internationella Stormarknaderna 2017 (europeiska) 7. Nya produkter på torget , produktutvecklinegen 8. Hur funkar gränslinje som turismprodukt; revisioner och förbättningar /vad kan man göra bättre 9. Reglerna och kontrakterna 10. De Skandinaviska Höststormarknaderna 2017 11. Jultorg 12. Verksamheternas kontinuitet 13. Organisationens förstarkning Budjet Till sidan 2 lönerna och belöning: utbildare, unga, konstrukturernasnch grafiska planering, materialiseringen, manus, regi, kostymering, kontorarbete, bokföring, projektarbete (projektledare + projektassistent; den nya rekommenderingen av Interregmyndigheterna) 284200 euro Marknadsföringen 120000 Materialerna 28000 Ostopalvelut 21000 Hyrorna, kontor, hårdvara 10200 Resekostnaderna, inhemska 15000 utländska 6000 Telefon 5040 Annat 10000 499440 euro Finansieringen 65%Interreg 25% nationell finansiering (som inte innehåller EU-pengar) 10% privatpengar+ frivillig arbete (en ny möjlighet i Interreg-finansieringen) Interreg kan finansiera småa investeringar (stånder mm) stånder o.sv. kan finansieras via Leader-finansieringen, Licens to work ungaLeader-finansieringen Haparanda och Torneå ska dela cirka 20000 Buros kostnaderna under 3 år = 6700 euro/år Till sidan 2 ^y,r ^ ZGiS De internationella stormarknaderna HAPARANDATORNIO 27-30/8 2015 BELÄGENHETIäge 50 000 besökare Till sidan 2 De traditionella vår- och höstmarknaderna Det mest kända arrangemang 500 år i staden Nytt och gammalt : TORNIOHAPARANDA marknaderna Viktigaste sköta om! Inte de samma knallarna . Till sidan 2 3-årig Interreg-projekt HaparandaTornio verkligen intressant resemål - Gränsen på Victoriatorget - Marknaderna Torghandel Alla elementer stöder varandra! Till sidan 2 Vi behöver materialisera attraktion , bildmässig ide till Victoriatorget , för att för att turisternas besök får meningen (betjäning , service ). - planering - mateliarisering Till sidan 2 MARKNADE R NA Marknadsföringen Kringprogram Till sidan 2 TORGHANDEL Året rund på lördagarna kl 10-16 Victoriatorget regelbundet ; kontrakterne dessutom: - fredagstorget i Hnda Gamla Stanin -onsdags kvällstorget Möljällä 17-20 -Jultorget på Victoriatorget - vissa dagar seconhand-torget Till sidan 2 TORGSTÅNDERNA - planeringen - materialiseringen - byarnas namnstäder halstrade sik Kukkola - halstrade nejonöga Vojakkala - Hydepark corner ; Mustapartas hörna Till sidan 2 KRINGPROGRAM professionella programprodukter =levande marknadsföringen - gatuteater Mustaparta , Världens nålsöga under, Hndas revytraditioner, Maupertuis , Heltant , joppaus mm . - musik , allsång - lokala + kända artister -popup-restaurangdagar - karneval LISENS TO WORK Till sidan 2 MARK NADS FÖRI NGE N S B U DJ ET största 1 20 OOOe + arbete - Media press tv radio sosmedia publiseringen massivt alltid i båda länderna Grafiska planeringen -hittils framgång f. ex i Krigsoperan och Mustaparta Till sidan 2 2 PALAVER i Luleå länsstyrelsens Interregmänniskor Till innehållet EU 65% + natinellt 25% + 10% egen finansieringen (kan innehålla frivillig arbete) - 40-50000 kr/år Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE 11^ HAPARAN ®ATORNIO VA- och avfallsenheten Sofia Rosendahl Datum Diarienummer 2015-01-30 Ks zo^v/ yz^ Tjänsteskrivelse avseende motion till kommunfullmäktige gällande undersökning av ny vattentäkt Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionens yrkanden gällande undersökning av ny vattentäkt för Haparanda kommun. Bakgrund och ärendebeskrivning En motion gällande undersökning av ny dricksvattentäkt har inkommit till Haparanda kommun 2014-11-03 av Centerpartiet. Bakgrund till motionen är de risker som finns med en ytvattentäkt. I motionen finns det fastställt yrkanden om att ekonomiska medel skall avsättas för undersökning av eventuell ny vattentäkt, kartläggning av alternativa vattentäkter och att avsätta ekonomiska medel för undersöksökning att ersätta nuvarande vattentäkt till mindre vattentäkter. Besvarande gällande utredningar om grundvattentäkt Utredningar gällande grundvattentäkt för centralorten och de byar som är anslutna till befintliga vattentäkt, Torne älv, är gjorda i över 60 års tid från år 1947 fram till början av 2000-talet. Detta återupptogs underår 2014 då SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) gjorde en inventering och okulärbesiktning i kommunen. Provborrningar och provpumpning av grundvatten är utförd i stora delar av kommunen exempelvis i Palovaara, Keräsjoki, Kankaaranta och Korpikylä. Förutom den projektering och tidsåtgång som avsatts under alla dessa år för att hitta grundvatten har även stora ekonomiska medel avsatts. Utredningar av denna kategori är kostsamma. Den grundvattenmängd som hittats i samband med provborrning och provpumpning är relativt liten i förhållandet till den vattenmängd som Haparanda centralort med tillhörande byar använder i dagsläget. Idag producerar Mattila vattenverk i genomsnitt ca 2500 m3/dygn, ca 900 000 m3/år och ca 7000 personekvivalent är anslutna. Besvarande gällande risker med ytvattentäkt Det råvatten som tas för dricksvattenproduktion från Torne älv ligger på ett sådant djup i älvfåran samt att älven omsätter vattnet (388 m3/s) vilket medför att exempelvis utsläpp som sker flera mil norrom råvattenintaget inte påverkar vattenkvaliten. Det som kan tänkas påverka råvattenintaget är den punktbelastning som finns strax ovanför råvattenintaget. Den punktbelastning som finns ovanför råvattenintaget på svensk sida av älven är enstaka enskilda avloppsanläggningar och närmast avloppsanordning ligger ca 1 mil norr om råvattenintaget. På den finska sidan av älven går det en tryckavloppsledning uppströms förbi byn Karunki vilket medför att inga enskilda avloppsanläggningar kan tänkas påverka råvattenintaget. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 0922-269 50 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 Ir■ TJÄNSTESKRIVELSE IiAIPARANDATORNIO VA- och avfallsenheten Sofia Rosendahl Datum Diarienummer 2015-01-30 Det finns fastställda risk- och konsekvensanalyser samt olika scenarion för hantering av en eventuell olycka uppströms råvattenintaget. Ett exempel på åtgärd vid utsläpp är att i första hand stänga intagsledningen för råvatten så att eventuellt läckage kan passera intaget. Skillnad risker ytvatten och grundvatten Risken med ytvattentäkt är att vid eventuell olycka med utsläpp (ex PAH ämnen som bensin och diesel) omsätts ytvattnet och utsläpps mängden passerar förbi ett stängt råvattenintag. Risken ifall samma olycka inträffar nära en grundvattentäkt är att grundvattnet förstörs för all framtid, alternativt att det tar fler år innan grundvattnet kan tas i bruk igen. Utsläppsmängden i en grundvattentäkt kvarstår trots insatser med omfattande reningsprocesser. Besvarande gällande utredning för småskaliga vattentäkter Motionen innehåller även yrkanden om att avsätta kommunala medel för utredning om mindre kommunala råvattentäkter som försörjer ett begränsat antal hushåll. I dags läget har Haparanda kommun sammanlagt 9 vattenverk och 1 distributionsanläggning varav Mattila vattenverk geografiskt försörjer vatten till största delen (ca 70 %) av kommunmedborgarna. Att påbörja projektering för småskaliga vattentäkter och ledningsdragningar i denna geografiska omfattning är kostsamma och driftkostnaderna för småskaliga råvattentäkter kostar mer i längden än att ha en stor vattentäkt som klarar av att producera denna mängd vatten. I slutet av 1990 talet utökades det kommunala ledningsnätet och Nikkala, Kankaaranta samt Salmis vattenverk avvecklades och även dessa byar kopplades ihop med Mattila vattenverk. Nikkala, Kankaaranta och Salmis vattenverk hade dricksvattenkvalitet som inte följde gällande lagkrav och grundvattnet saknade kapacitet att försörja dessa byar. Kommunen tog då ett beslut om att det är mer lönsamt att förlänga befintliga ledningsnät och koppla ihop de tre byarna med centralorten, än att satsa ekonomiska medel på utredningar om nya vattentäkter till de tre småskaliga vattenverken. Med bakgrund till kommunens beslut i slutet av 1990-talet, vidhåller VAenheten att det är mer kostsamt att investera i mindre vattentäkter med småskaliga vattenverk än att behålla och drifts ett stort vattenverk. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 0922-269 50 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 Ir■ TJÄNSTESKRIVELSE FIAPARANDATORNIO VA- och avfallsenheten Sofia Rosendahl Datum Diarienummer 2015-01-30 Relevant information Kiruna kommun har 2013-10-23 i ett kommunfullmäktige tagit ett ställningstagande att kommunens största råvattentäkt, som försörjer ca 20 000 kommuninvånare, kommer förbli ytvattentäkt från Torne älv. Detta beslut togs efter att kommunen under ca 15 års tid investerat i konsultutredningar och projekteringar att hitta en ny grundvattentäkt. Utredningarna har inte gett givande resultat utifrån att hitta rätt mängd eller kvalitet på dricksvatten. VA-enheten anser att ett liknande ställningstagande är aktuellt för Haparanda kommun. En ytvattentäkt är en godtagbar vattentäkt så länge reningsprocessen av råvatten har normal funktion. Den senaste investeringen som är utförd på Mattila vattenverk är två UV-ljus som är en del i att effektivisera och säkra utbrott av exempelvis vattenburna smittor. Investeringssumman av UV-ljus uppgick till ca 1,3 miljoner inklusive demontering av gamla rörgalleri. Efter att UV-ljus är i drift har Mattila vattenverk tre skyddsbarriärer och klarar Livsmedelsverkets (SENES 2001:30) lagkrav på dricksvattenförsörjning. Ärendets beredning/samråd VA- och avfallsenheten har handlagt ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse medborgarförslag Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 0922-269 50 E-post/Hemsida kommun @haparanda.se www.haparanda.se Till sidan 2 ^^ ^^y/ ^z^ -^y hiAP^E2A^,1^A ^^'^^^p 2014 ^11® 0^ ^^^ CENTERPART 1 ET 2014-11-03 Bertil Segerlund Kommunfullmäktige iHaparanda Motion angående Undersökning av ny vattentäkt Stora gruvsatsningar pågår utmed Torneälven och Muonioälven. Risk finns att dessa två älvar kan förorenas bland annat från urlakningsdammar som inte håller tätt. Stora gruvområden och andra miljökänsliga verksamheter pågår utmed älvarna. Om Torneälvens vatten utsättas för utsläpp är risken att vårt viktigaste livsmedel blir otjänligt. Redan nu kommer signaler om att Kaunisvaaragruvans urlakningsdamm läcker slamvatten. Andra allvarliga incidenter har skett. En långtradare i trakten av finska Övertorneå, inte så långt från Torneälven välte med påföljden att diesel läckte ut i naturen. Torneälven år råvattentäkt för stora delar av Haparanda. En allvarlig händelse uppströms från reningsverket i Mattila kan ge förödande konsekvenser för kommunens medborgare. Haparanda kommun bör omgående starta undersökning av ny vattentäkt som inte har så många riskfaktorer som uttaget av ytvatten från Torneälven. Alternativa vattentäkter kan vara insjöar, grundvattentäkter, borrade brunnar. Jag yrkar följande: Att medel avsätts i kommande budget för undersökning av nya vattentäkter. Att kartläggning av alternativa vattentäkter påbörjas. Att undersöka om det kan finns möjligheter med fler mindre vattentäkter som försörjer ett begränsat antal hushåll. Att framtida investeringsmedel avsätts för ny/nya vattentäkt/er för att ersätta den nuvarande. Bertil Segerlund Kf-ledamot för Centerpartiet Till sidan 2 I^ Pr^R^'.^! ^^. ^ TA^ Till Kommunstyrelsen iHaparanda Stad! X01 5 °01° 21 Med anledning av ändrad användning av Hotell och Konferensanläggningen Cape East. Som närboende till Hotell och Konferensanläggningen Cape East vill vi göra Kommunstyrelsen uppmärksam på att ändamålet för denna anläggning väsentligt kommer att förändras i och med omvandling till flyktingboende. Vi vill att Kommunstyrelsen prövar lagligheten av denna etablering med hänvisning till gällande detaljplan Vi har tagit del av information ur PBL, Boverkets skrift: Boken om detaljplan och områdesbestämmelser och DP 158 Haparanda 8:25 Cape East Sundholmen Friluftsområde Vi hänvisar bl.a. till nedanstående utdrag ur PBL. PBL 9 kap 2§ anger att bygglov krävs för "annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att albyggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har an vänds för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd. " PBL 9 kap 30§ anger att "Bygglov skall ges fören åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser aJ överensstämmer med detaljplanen," PBL 9 kap 31 b§ anger att bygglov får ges fören åtgärd som avviker från en detaljplan "om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte." I den rådande detaljplanen över området anges i dagsläget bestämmelserna K och N för hotellbyggnaderna vilket avser hotell, konferens och friluftsliv. Dvs. byggnaderna är avsedda för tillfällig övernattning där boendet inte är den huvudsakliga inriktningen. Vid omvandling till flyktingboende skulle den huvudsakliga inriktningen istället komma att bli själva boendet. Där av ändras ändamålet väsentligt varför ett nytt bygglov torde krävas. Ett bygglov för ett flyktingboende skulle i sig innebära att fastigheten skulle komma att användas för ett helt annat ändamål än som var syftetiden nu rådande detaljplanen. I den rådande detaljplanden för Sundholmen Friluftsområde Haparanda 8:25 anges på sid 3 dess syfte, citat: " Planens syfte är att säkerställa ytterligare utveckling av fastigheten Haparanda 8:25 för friluftsområde med hotell, konferens, restaurang och spa. Till sidan 2 Därmed har vi även svårt att se att förändringen skulle kunna komma att betraktas som en mindre avvikelse €n-mindre-av+rikelse-mås#e-med-t-anl^e-på bl.a.-medborgarinflytarrået vara-förenlig-me^d^rtane^rs syfte. Slutsatsen vi har dragit efter att ha tagit del av ovanstående nämnda information blir att nödvändigt bygglov för att bedriva flyktingboendeverksamhet på Cape East verkar saknas samt att den planerade verksamheten även strider mot rådande detaljplan över området. Närboende till Cape East Hotell och Konferens enligt bifogade underskrifter Haparanda 2015-01-^_ r' Ll v rrrl. v\ ^ ^'^P c c`^ I 1 ^rD^i /^?^L /J u^/^ ^ ^^Lwv^ v ^O'^ ^^ ^^ ^ ✓ ^ ^ ,^^^,1 ^- ^^.. p` ^ Till sidan 2
© Copyright 2024