1. No category

Högre seminariet i litteraturvetenskap VT 2015 28 januari 14-16, Primus PA 239
Katarina Båth:
”Hugskott, luftsprång och wilda bizarrerier” - om ironins skiftningar och jagets förvandlingar
hos Atterbom, Schlegel och Tieck
Katarina Båth är doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Föredraget baseras på hennes
kommande avhandling.
Ironi är hos romantikerna ett både poetiskt och filosofiskt fenomen ‒ ett sätt att ge uttryck åt den
paradoxala relationen mellan verklighet och fiktion, jag och du, eller människa och Gud. I den
romantiska litteraturen och dess olika ironier finns självuppfattningar som på flera sätt föregriper senare,
moderna och postmoderna sätt att förstå och gestalta subjektet.
Avhandlingen sammanför Friedrich Schlegels ironi med framför allt P.D.A. Atterboms författarskap för
att visa på detta – hur romantikerna gjorde jaget till konstverk och kreativ process och lekte med
förhållandet mellan verklighet och fiktion. Den stödjer sig på poststrukturalistisk teori om romantiken,
och knyter an till feministisk teori och queerteori.
17 februari 14-16, Primus PA 239
Monica Lauritzen:
Att skriva ett liv
Monica Lauritzen har varit docent i engelskspråkig litteratur och kulturproducent vid Sveriges
Radio. Hennes biografier om Emilie Flygare-Carlén (2007) och Anne Charlotte
Leffler (2012) har blivit mycket uppmärksammade i Sverige och utomlands.
I samarbete med ämnet engelska vid Södertörns högskola:
26 March, 14.00-16.00, in Primus PA 239
Mike Frangos:
"Wilde-fever: Transnationalism and the Failure of Queer Liberal Citizenship"
Even people who had not known me personally, hearing that a new
sorrow had broken into my life, wrote to ask that some expression of
their condolence should be conveyed to me. (Oscar Wilde, De
Profundis)
Here and elsewhere in his letter from Reading Gaol, De Profundis, Wilde contrasts his new anonymity
as a prisoner with his public celebrity as a well-known literary author. Wilde, in prison, convicted and
sentenced to hard labor for acts of homosexuality, becomes an internationally recognizable emblem for
suffering and injustice – an affective locus for queer sympathy and shame. In the wake of the
international sensation evoked by his trial and conviction and the publication of an abridged version
of De Profundis in a number of European languages in 1905, the Wilde case was etched into the
globalarchive as a singular example of what Heather Love has called “the losses of queer history.”
In this paper, I draw from my research into the transnational circulation of decadent aesthetics in order
to recast Wilde’s De Profundis and its position as a document of queer history in a broader frame. I
read De Profundis as an attempt to shift the locus of queer identification from the nation to a broader
imagined community described at times in terms of the pre-modern logic of Christendom and at times in
terms of a new cosmopolity of like-minded exiles, outcasts and sympathizers. In short, my point of
departure is the argument that, in De Profundis, Wilde is using the cosmopolitan logic of decadence to
articulate an alternative to the nation-state’s refusal to validate the claims of queer liberal citizenship.
While Wilde’s global afterlives are extensiveand, by this point, increasingly well-documented, my
comparative research focuses on the Scandinavian context and traces the influence of Wilde’s aesthetic
philosophy as stated in The Decay of Lyingon on a classic of Swedish modernism: Hjalmar
Söderberg’s Doctor Glas (1905), the tale of a Stockholm doctor who harbors and ultimately acts on his
secret desire to murder a priest. Published the same year as the Swedish translation of De
Profundis, the scandal surrounding the publication of Doctor Glas was in keeping with the broader
aesthetic debates sparked by the publication of De Profundis.
Indeed, the scandal surrounding Söderberg’s work functioned as a natural point of reference for one
Stockholm newspaper’s discussion of the “Wilde-fever” that seemed to be in vogue after the Swedish
publication of Wilde’s works including De Profundis, The Picture of Dorian Gray and The Importance of
Being Earnest. Ultimately, my argument is that, in the wake of De Profundis, the transnational circulation
of decadent aesthetics in the first decade of the 20th century underscored the foreclosure of queer
claims to liberal citizenship through a critical representation of the conjunction between criminality,
deviant sexuality and aesthetics.
Mike Frangos is a visiting lecturer at Södertörn University. In 2010, he received his Ph.D. in English
from the University of California in Santa Barbara, and he has also been a postdoctoral fellow at
HUMlab in Umeå. He has published articles on 20th and 21st century literature, including authors such
as James Joyce, Salman Rushdie and Amitav Ghosh. He is currently in the first stages of a project on
global Swedish literature.
31 mars 14-16, Primus PA 239, med postseminarium
Johan Tralau:
Monstret i mig
Johan Tralau presenterar ett kapitel ur sin snart utkomna bok Monstret i mig. Myter om gränser och
vilddjur(Atlantis). Han kommer att lägga fram en ny tolkning av myten om Minotauros, där tjurar, solar
och ögon hör ihop på ett märkligt sätt, och där berättelsen om tjurmonstret egentligen skall förstås som
ett allegoriskt rättfärdigande av incestförbudet.
I samarbete med ämnet religionsvetenskap vid Södertörns högskola:
14 april 14-16, Primus PA 239
Carl-Göran Ekerwald:
Balzacs ockulta idéroman Séraphita
Honoré de Balzacs ockulta idéroman Séraphita (1842) kom till efter en intensiv läsning av den svenske
mystikern Emanuel Swedenborg. Boken har inspirerat så olika författare som Oscar Wilde, Ezra Pound,
James Joyce och August Strindberg. Arnold Schönberg komponerade en opera om Séraphita och
sedan 2010 turnerar en pjäs baserad på boken världen runt. Romanen kom 2014 för första gången ut
på svenska, översatt och introducerad av Carl-Göran Ekerwald.
Honoré de Balzac (1799-1850) är den litterära realismens kanske främsta företrädare med sin enorma
romansvit Den mänskliga komedin, som omfattar ett åttiotal kortare och längre romaner. Den
visionäraSéraphita är dock allt annat än realistisk utan förebådar snarare 1900-talets magiska realism
och fantasy.
Carl-Göran Ekerwald (f. 1923) är närmast en institution inom svensk kulturliv, med ett svåröverskådligt
antal publikationer bakom sig. Här märks essäer, biografier, romaner, översättningar, dramatik och
poesi. Han har genom åren tilldelats en rad priser och utmärkelser, senast den kungliga medaljen
Litteris et Artibus år 2008.
I samarbete med ämnet genusvetenskap vid Södertörns högskola:
28 april 15-17, Primus PA 239
Ewa Lindqvist Hotz:
"Politisk teologi på personlighetens grund. Reflexioner utifrån Lydia Wahlström ca 1933-45"
Avhandlingsprojektet vill utifrån texter och biografiskt material från en hittills outforskad period i Lydia
Wahlströms liv dels undersöka betydelsen av en religiöst informerad personlighetstanke i den
antinazistiska motståndspraktik Wahlström kom att utveckla i 1930-40-talets Sverige, dels placera in
Wahlström i efterkrigstidens politiska teologi och undersöka i vilken utsträckning och i så fall i vilka
avseenden hon kan utgöra en resurs i samtida politisk teologi.
Ewa Lindqvist Hotz är doktorand i teologisk etik med religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Hon är också
präst i Svenska kyrkan, vikarierande komminister i Nacka församling samt kaplan & konstnärlig ledare,
Seglora smedja.
I samarbete med ämnet engelska vid Södertörns högskola:
12 maj 14-16, Primus PA 239
Johan Höglund:
"Imperiegotiken – kolonialism och skräck från Charles Brockden Browns Edgar Huntly (1799) till
Stefan Sputs Stallo (2012)"
Imperiegotiken kan sägas skilja sig från den traditionella gotiken genom att underblåsa, istället för att
ifrågasätta, upplysning, modernitet och kolonialism. Denna presentation diskuterar imperiegotikens
framväxt under det tidiga artonhundratalet, dess uppsving under det sena artonhundratalet, och dess
närvaro i nutida svensk gotik.
Johan Höglund är docent i engelsk litteratur vid Linnéuniversitetet och hans forskning berör kopplingen
mellan imperialism och populärkultur. Han är författare till The American Imperial Gothic: Popular
Culture, Empire Violence (Ashgate 2014), samt medredaktör för Transnational and Postcolonial
Vampires: Dark Blood (Palgrave 2012) och Animal Horror Cinema: History, Genre and
Criticism (Palgrave hösten 2015).
28 maj 13-15, Primus PA 239
Claudia Lindén:
"Gotik och maskulinitet hos Stagnelius"
Claudia Lindén lägger fram ett manus till artikeln "Perversion som politik i Stagnelius Riddartornet".
Artikeln ingår som en del i det större projektet "Maskulinitetens estetik: modernitetens medborgare i
1800-talets Östersjöregion" och är tänkt att så småningom bli ett kapitel i en bok.
Claudia Lindén är docent i litteraturvetenskap. Hennes forskningsområde är genusteori, feminismens
historia, 1800-talets litteratur särskilt med fokus på det moderna genombrottet och tidig gotisk litteratur.
Hon disputerade 2002 på Om kärlek. Litteratur, sexualitet och politik hos Ellen Key (Symposion). Efter
det har hon skrivit om Karen Blixens queera gotik samt redigerat två antologier om Anne Charlotte
Leffler. För närvarande forskar hon om tidsmetaforer i relation till feminismens egen historieskrivning
inom det mångvetenskapliga RJ-projektet "Tid, minne, representation".