Tidningen Sandviken
– vinter 2015/2016 SANDVIKEN magasin höst Nu bygger vi Sandvikens NYA CENTRUM! Nära till aktiviteter med HÖGBO RUNT KNUTEN S A N DV I K E N VÄ X E R ! År 2018 är vi 40 000 Späckat schema på GÖRANSSON ARENA OCH KULTURCENTRUM I VINTER ANNONSER: INNEHÅLL Annonser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Vi Plussar och 1 + 1 blir 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 TI LL SA LU Den attraktiva staden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Åtta tomter till salu i Rossnäs och Malmarsbacke. Sandviken växer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Arenan med k onkurrenskraft från urskogen . . . . 8 Sjönära läge och fantastisk utsikt! På scenen i Sandviken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Försäljning via kommunens tomtkö. Kulturstaden Sandviken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Mamma Mu och Kråkan fyller 30. . . . . . . . . . . . . 11 www.sandviken.se Mötesplats Sandviken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Högbo Bruk lockar alla sinnen. . . . . . . . . . . . . . . . 14 Högbo har något för alla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Det var en gång en skidbacke.... . . . . . . . . . . . . . . . 17 Eget boende? Foto: Daniel Bernstål VI PLUSSAR och 1 + 1 BLIR 3 Njut av en egen stuga eller lägenhet nära skidbackarna! Ring 026-24 99 50 fastighetsbyran.se/sandviken Leva loppan som fyraåring i Sandviken . . . . . . . . 20 Skyttekung hyllar de svart-vita supportrarna. . . . 22 Turtips för långfärdsskridskor i vinter. . . . . . . . . .23 Vägen till en renare värld. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Fotbollsfest i Göransson Arena . . . . . . . . . . . . . . . 26 CoderDojo – lustfyllt sätt att lära för unga. . . . . 27 Midroc gör elbilen möjlig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Att inleda ett kommunmagasin med en text som skryter om hur f antastiskt allting är i kommunen är kanske inte så unikt. Det finns 290 kommuner i vårt land och handen på hjärtat; det finns andra kommuner som också har vilda skogar, stora skidanläggningar för både utförs- och längdskid åkning; det finns fler som erbjuder spegelblanka vinterisar för långfärdsskridskor och har centrum för MTB sommar som vinter. Det finns också fler kommuner med ett starkt kulturliv och arenor som attraherar de största evenemangen. Det finns faktiskt även andra med världsledande näringsliv, forskning i framkant, spännande arbets tillfällen och med närhet till storstad. Vi har lediga lägenheter både centralt och i Vallhov. Väkommen att kontakta oss för mera information. Tel. 08-522 172 00 www.provinsfastigheter.se Ansvarig utgivare: Odd Westby Redaktion: Informationskontoret & Turismenheten Sandvikens kommun Produktion: Informationskontoret, 100 procent media AB, Wave Communications AB Grafisk form: 100 procent media AB Sveavägen Nybyggt Miljömärkt Centralt Anmäl ditt intresse på www.sandvikenhus.se/sveavagen 2 Doften av stål fick Ulrika att bestämma sig för Sandvik(en). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Omslagsbild: Stéfan Estassy Tryck: Danagård Lito Upplaga: 10 000 exemplar Synpunkter på tidningen: [email protected] Adress: Sandvikens Kommun 811 80 Sandviken Svårt att erkänna kanske… men det finns också andra kommuner med bra bandylag. Men om du plussar ihop det som passar dig så upptäcker du kanske snabbt att Sandviken erbjuder unika kombinationer. Så jag hoppas du som besöker oss eller redan bor här hittar delar i denna tidning som du vill Plussa med. Det vill säga 1 + 1 blir 3, kanske till och med mer eller en helt unik kombination! Närheten till arbete, hem och fritid + MTB och längdskid åkning i Högbo + Gysinge med nationalpark och Dalälven är en kombination som ger mig livskvalitet. Hur plussar du? Välkommen att Plussa vintern med oss! Peter Kärnström, kommunalråd Sandvikens kommun Tel. 026-24 00 00 Epost: [email protected] www.sandviken.se 3 DEN ATTRAKTIVA STADEN Text: Mats Jonsson Bilder: Mats Jonsson och Sandvikens kommuns bildarkiv Sandvikens centrum bjuder framöver generöst på nya upplevelser och mötesplatser. Stadskärnan genomgår just nu den största f örändringen sedan 60-talet. Visionen bakom jättesatsningen är en aktiv stad fylld av liv och rörelse. På nya Drottningtorget reser sig den nu terrakottafärgade gamla kyrkan majestätiskt och med återvunnet självförtroende efter att ha fått sitt slitna yttre restaurerat, värdigt och försiktigt som det anstår stans äldsta och mest karaktärsskapande byggnad. Inne i The Church hörs ett sorl av pratande gäster och klingande glas. Restaurangen är unik i sitt slag och redan internationellt omtalad. På parkbänkarna ute på torget sitter föräldrar och tittar på medan skrattande barn springer sig våta genom det färgsprakande vattenspelet som skjuter upp höga strålar i oregelbundna mönster. ” Det ska finnas mötes platser där man kan passera, stanna till, prata, knyta nya kontakter, uppleva och få en naturlig integration” Sandvikens centrum visar upp sig i ny skepnad efter tid av ombyggnadsarbete då invånarna tålmodigt stått ut med att leva i en till stora delar uppgrävd stad. Enligt stadsarkitekten är det ett tidens tecken att stadskärnan visat sig betyda mycket för trivseln och valet av bostadsort. – Det blir en vacker stadskärna med nya, inbjudande mötesplatser och mycket att uppleva, lovar stadsarkitekten Helena Tallius Myhrman. – Den vanliga samhällsservicen tar vi för given i dag. Nu ställer människorna också krav på ett attraktivt centrum där de ska bo och verka. Medvetenheten om det har ökat. ÖPPET OCH TRYGGT LYSSNADE PÅ FOLKET Centrumförnyelsen omfattar allt från pappers korgar och cykelställ till infrastruktur som växter, bänkar, beläggning, belysning och byggnader. Målet är att skapa en inre kärna i stan som är tillgänglig för alla: öppen, trygg, inbjudande, välkomnande och fylld av liv. En stadskärna utan fysiska hinder där fotgängare och cyklister prioriteras före bilar och där det är enkelt att ta sig runt mellan parken, gågatukrysset, Drottningtorget och Jerntorget. När Sandvikens kommun gick ut och frågade Sandvikenborna om vad de vill gav folket också ett tydligt besked om att det måste göras någonting åt centrum. – Det ska finnas mötesplatser där man kan passera, stanna till, prata, knyta nya kontakter, uppleva och få en naturlig integration, säger Helena Tallius Myhrman. Politikerna lyssnade på medborgarna och fastställde visionen om den aktiva staden, fylld av liv och rörelse. Hela 1 600 förslag lämnades på hur visionen ska fyllas med innehåll i samband med det så kallade Plussa Centrum-arbetet som ligger till grund för den satsning som nu görs. ► KÄNNER PÅ GRÄSET DETTA HÄNDER En kort promenad österut, över en tidigare baksida som nu blivit en del av nya torget, tar en kvinna av sig skorna för att känna gräset under fötterna i den upprustade, öppna och inbjudande Jansasparken med sin åttkantiga fontän, sina slaggstensmurar och lindar. På upphöjningen utanför Kulturcentrum – ibland scen, ibland bara sittplats för människor som råkat stöta på varandra och stannat för att prata – åker en kille skateboard medan några andra ungdomar studsar en basketboll. Så kan det se ut på somrarna framöver när 4 D ROTTNINGTORGET JANSASPARKEN ALLMÄNT • Restaurangen The Church i gamla baptistkyrkan • Vattenorgel med upp till nio meter höga vattenpelare • Ny belysning för ökad trygghet • Uteservering • Nya träd i lindalléerna • Ny markbeläggning utan nivåskillnader och ojämnheter • Ett modernt vattenspel med vattenspegel • En upphöjd plats för lek, möten och • Nya fjärrvärme- och vattenledningar • Sittplatser och växter Ovan: Gamla baptistkyrkan mitt i Sandvikens centrum från 1905 rustas upp och blir en restaurang. O riginalfärgen tas upp och blir en färgklick i centrum. Till höger: ”En dröm för alla entreprenörer”, säger Shawn Afshari och Mike Markarian om att driva restaurang i gamla baptistkyrkan från 1905. uppträdanden • Lekplats • Bilfritt utanför Kulturcentrum/Folkets Hus • Cykelparkering • En mer öppen och tillgänglig park • 9 927 blommor och växter • Fördröjningsmagasin för regnvatten under Jansasparken, motsvarande 1 400 badkar, för att förhindra översvämningar SANDVIKEN VÄXER! Text: Åsa Backman Bild: Prenova Ovan: Jansasparken får ett rejält lyft med nya planteringar, s ällskapsytor och den gamla fontänen rustas upp som kronan på verket. Till vänster: Stadsarkitekten Helena Tallius Myhrman säger att m edvetenheten ökat om behovet av en aktiv stadskärna. Många av medborgarförslagen handlade om att gamla ståtliga baptistkyrkan från 1905, centrums äldsta byggnad, måste räddas från förfall och rivningshot och ges en roll för fram tiden i en stad som annars skulle tappa en viktig del av sin unga historia. ► Resultatet blir restaurangkyrkan The Church mitt på nya Drottningtorget. – En fantastisk och unik satsning. Det är en dröm för alla entreprenörer, säger Mike Markarian och Shawn Afshari, duon som ska driva restaurangen. Mike och Shawn, båda kända och respekterade restaurangföretagare med djup förankring i Sandviken, är ödmjuka inför uppgiften. – Det var invånarna som agerade och stoppade rivningen. Nu vill vi göra någonting riktigt bra för Sandvikenborna, säger de. KAN BLI MER PULS The Church ska bli en gastropub med närodlad mat av hög kvalité för en bred publik i en byggnad som hanteras med stor respekt. 6 – Vi vill framhäva att det här är en kyrkobyggnad och en viktig del av vår historia samtidigt som det ska vara en religiös och politiskt neutral plats. Utmaningen blir att ta med det gamla in i framtiden och skapa en stämning där alla känner sig välkomna. Som viktiga aktörer i centrum – duon driver också Allstar – är Mike Markarian och Shawn Afshari glada över att kommunen lyssnat på medborgarna och skapat förutsättningar för en stad med mer puls. Sandviken växer. Vi är drygt 38 000 invånare idag och år 2018 beräknas vi vara 40 000! Närheten till naturen, att det är enkelt att få plats på förskolor och skolor, ett aktivt föreningsliv och bra boende som inte kostar skjortan är värden som lockar hit fler och fler. Därför byggs det och renoveras mycket i Sandviken just nu. Ett exempel är ett 60-tal nya lägenheter och fyra så kallade stadsradhus som Prenova planerar att bygga vid Kanalgränd i centrala Sandviken. Så snart Sandvikens kommun tagit fram en detaljplan kan Prenova börja bygga. Göran Cronwall, som är VD på Prenova hoppas komma igång under andra halvan av 2016. – Prenova jobbar med flera stora projekt i M ellansverige, men vi tycker att det är extra roligt att kunna bidra till samhällsutvecklingen i just Sandviken, eftersom vi bor och verkar här, säger han. ERSKINE I NYGAMMAL KOSTYM Även på Sveavägen blir det nya bostäder. Där bygger det kommunala bostadsbolaget Sandvikenhus två nya hus, varav ett blir ett boende för hyresgäster över 55 år. Ett annat stort projekt pågår på Nya Bruket, som skapades av Ralph Erskine i början av 1970-talet. Här har Sandvikenhus påbörjat en uppfräschning, där den första etappen beräknas ta ungefär åtta månader. Hela projektet kommer dock att pågå i 10-15 år och ambitionen är att återställa den känsla som Erskine ville förmedla, men samtidigt modernisera för att anpassa bostäderna till dagens behov. Hyresgästerna är därför delaktiga i processen. Att säkerställa att det finns bostäder till en växande befolkning är en utmaning, men i Sandviken finns fortfarande stort utrymme för attraktiva boenden, oavsett fas i livet. ■ Bild från Dalkarlen i Sandviken – Ska Sandviken vara framgångsrikt måste vi vara bra på alla fronter: skolan, förskolan, idrotten, musiken... Att ha tillgång till en levande stadskärna är betydelsefullt oavsett var man bor i världen, säger Mike Markarian. Platser för människor att mötas på är viktiga, menar han. – Vi påverkas så mycket av varandra. Får jag ett leende av någon annan blir jag glad. Får våra barn växa upp i en positiv miljö är det bra för framtidens Sandviken. ■ 7 ARENAN MED KONKURRENSKRAFT FRÅN URSKOGEN JONAS GARDELLS SUCCÉSHOW MITT ENDA LIV 12 december på Göransson Arena. Boka dina biljetter på www.goranssonarena.se TA MED DIG VÄNNERNA ELLER ARBETSLAGET PÅ ÅRETS SHOW 18 december på G öransson Arena. Biljettbokning: www.goranssonarena.se Text: Åsa Backman Foto: Göransson Arena & Hasse Andersson Ett kompakt decembermörker hade lagt sig över E4:an och snön yrde kring karavanen som var på väg från Stockholm till Sandviken. Ju närmare Sandviken de kom, desto mer snö. I bilarna satt de tyska legenderna i Scorpions och undrade om de var på väg till världens ände. Fredrik Granting, VD på Göransson Arena, var med i en av bilarna och såg hur gitarristen Rudolf Schenkers ögon blev större och större ju längre norrut karavanen rörde sig. Väl framme i Sandviken gled sällskapet in på parkeringen till en helt fullsatt arena som fullkomligen lyste upp vintermörkret. – Det var magiskt, berättar en lyrisk Fredrik Granting vid minnet. Och det är väldigt speciellt att Sandviken lyckas dra så stora stjärnor som Scorpions, Brian Adams och 50 Cent. Naturligtvis är det ingen tillfällighet. Det ligger mycket jobb och en tydlig strategi bakom dessa bokningar. Fredrik berättar att arenan helt fokuserar på världsartister som endast gör en enda spelning i Sverige. Då gäller det att visa på fördelarna med att förlägga den i Sandviken och ingen annanstans. Men varför väljer de Göransson Arena före Globen eller Scandinavium? Fredrik har mycket att berätta om speciella bokningar med mängder av udda inslag som arenan fått hantera under åren. Han är dock tydlig med att det oftast inte är artisterna själva som är petiga med krav på bilar, livvakter och mycket annat, utan deras management som bygger en speciell image kring sina artister. – Artisterna själva har hittills varit fantastiskt trevliga och okomplicerade, berättar han. En arena som Göransson har till uppdrag att rymma både evenemang och idrott, vilket är en balansgång. Fredrik tycker dock att han har hittat en bra nivå. – Bandyn måste få ta plats i Sandviken och vi väljer bort många företagsevenemang för att ge dem så mycket istid som möjligt. De jublar inte varje dag, men de förstår också att arenan måste rymma mer än bandy, berättar han. ”När vi hade Bryan Adams här så hade han spelat i Oslo kvällen innan, men det var bara hälften så många b esökare där som i Sandviken” – Många av de här artisterna gör sig mycket bättre på en arena ute i landet. De försvinner helt enkelt i storstadsbruset. När vi hade Bryan 8 PÅ SCENEN Adams här så hade han spelat i Oslo kvällen innan, men det var bara hälften så många besökare där som i Sandviken, berättar han. 50 Cent (nedan) besökte Sandviken 2011, sen dess har Arenan haft besök av många världsartister. Fredrik Granting (till höger) ser många fördelar med en arena i Sandviken, även för artisterna. I SANDVIKEN SVERIGES COUNTRYSTJÄRNA JILL JOHNSON OCH SANDVIKEN BIG BAND 5 och 6 februari 2016 Biljettbokning: www.sandviken.fh.se ROCKIGASTE JULSHOWEN I SVERIGE? 12 december på Restaurang Bolaget. Biljettbokning: sandviken.fh.se En annan utmaning är att arenan måste bli mer konkurrenskraftig även för mindre evenemang, vilket kräver kontinuerliga investeringar och ett ständigt fokus på att jobba mer effektivt. – Det pågår ett krig mellan arenorna i Sverige och de som är bäst kommer att få arrangemangen. Så enkelt är det. Vi har visat att vi är ett bra alternativ till storstädernas arenor. Vi är enga gerade och har organisatoriska muskler, vilket gör att publiken kommer, men vi måste hela tiden bli vassare och mer kostnadseffektiva, avslutar Fredrik. ■ INGEMAR DUNKER FÅR RESTAURANG BOLAGET ATT GUNGA 5 och 6 januari på restaurang Bolaget. Biljettbokning: www.sandviken.fh.se ALCAZAR på Göransson Arena den 10 mars. Biljettbokning: www.goranssonarena.se 9 MAMMA MU & KRÅKAN FYLLER 30 BILD Kulturstaden Ovan till vänster: Malena Ernman, hedersmedborgare i Sandviken, känd för sin fantastiska röst och sina internationella framgångar. 2014 tog hon, tillsammans med sin mor Eva och Tallbacksgårdens förskola, emot kommunens Mång faldspris. SANDVIKEN Ovan till höger: SBB – Sandviken Big Band startade redan 1968 och turnerar flitigt med bland andra Christer Sjögren. Text: Åsa Backman Foto: Kulturcentrum, Göransson Arena och Sandviken Big Band 10 Författarparet Jujja och Tomas Wieslander bodde i Åshammar, utanför Sandviken i några år och tillsammans skapade de musik, radioteater och böcker kring Mamma Mu och Kråkan. När Sandviken firar 30-årsjubileet är Kulturskolan full av hundratals barn och vuxna som skrattar, sjunger, vajar som träd och dansar vals med en trudelutta. Det går inte att ta miste på lekfullheten i språket och berättelsen. I berättelserna om Mamma Mu och Kråkan ryms allt som är viktigt i livet, stort som smått. Ulrika Goude Westby, som arrangerat 30-årskalaset, här tillsammans med Kråkan, Mamma Mu och en clown. – Vi ville använda den här familjelördagen som en hyllning till Mamma Mu och Kråkan. De betyder så mycket för Sandviken, berättar hon. Sandvikens Big Band ligger också bakom succén Bangen jazz och blues festival, som firade 25-årsjubileum 2015. Bangen fyller Sandvikens scener med jazz- och bluesmusik i fyra dagar och fyra kvällar. Konserterna på Trebo Hotell och Högbo Brukshotell lockar också människor under sommarmånaderna, liksom Gästrik Konst – en konstrunda i västra Gästrikland som går av stapeln 25-28 mars 2016. Sandviken har definitivt utvecklats till en kulturstad att räkna med! ■ Det är nu trettio år sedan Mamma Mu och Kråkan såg dagens ljus för första gången. Idag gör de succé i Indien, Ryssland och många andra länder; den omåttligt lugna, nyfikna och vänliga optimisten Mamma Mu och den rastlösa och något egoistiska besserwissern Kråkan. De två ganska udda figurerna är nämligen helt obundna av geografiska gränser, konventioner eller vad eventuella grannar må tycka. Hela den stora lokalen i Kulturskolan i Sandviken är full. På väggarna hänger ballonger i alla dess färger, julgranarna är framplockade från förrådet och en elkabelvinda fungerar fint som festbord med tårtor och kakor. Ulrika Goude Westby, dramapedagog på Kulturskolan i Sandviken, har arrangerat festen. Det är inte bara Göransson Arena som satt Sandviken på kulturkartan. Musikälskare i hela Sverige har vallfärdat hit i många år. En del av den unika musikhistorien började med trumpetaren Arne Eriksson, som bildade Sandviken Big Band redan 1968. Du har kanske sett dem som husband i Idol på TV? Den 5 och 6 februari spelar de tillsammans med Jill Johnson på Kulturcentrum. Missa inte det! När Kulturcentrum presenterade sitt höstprogram fanns mer än hundra olika evenemang listade; av dem har omkring 70 fri entré. Riktigt bra konserter, en bok- och filmklubb och en kulturfestival för ungdomar är några exempel. Läs hela programmet här: www.sandviken.se/kulturcentrum Text: Åsa Backman Foto: Hasse Andersson, Sandvikenskommuns bildarkiv Visste du… … att Tomas Ledin har gett namn till en repetitionslokal i Kulturcentrum? Tomas växte upp i Sandviken och det var i just den lokalen hans musikaliska bana tog sin början. Förutom Ulrika var husbandet på plats, med Anders på fiol, Peter på gitarr och Per på bas. Dessutom flera teaterelever i årskurs nio som fick vara röster och statister. ■ ”Jag tycker att Kråkan är bäst. Och Mamma Mu” Helge Lindqvist, 4 år, firar 30-årskalaset på Kulturskolan tillsammans med pappa Johan. 11 ETT URVAL AV NÄTVERK ÖTESPLATS SANDVIKEN Text: Åsa Backman Foto: Hasse Andersson, Sandvikens Kommun och FindIT I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder Sandvikens kommuns vision 2025. Det innebär att kommunen målmedvetet arbetar med att utveckla kommunikationen mellan människor och företag som möts här. Vi har bland annat en särställning inom teknik och IT som har byggts upp i samverkan mellan skola och näringsliv. Mötesplatserna är viktiga för Sandviken, i allt från spontana möten i stadsmiljö till platser att mötas på som Sandbacka Park och inte minst olika nätverk som gynnar samverkan. Ett urval av nätverk hittar du i faktarutan på nästa sida. NY I SANDVIKEN För den som är nyfiken på att flytta till Sandviken hjälper Inflyttarservice till med allt från barnomsorg och boende till arbete, utbildning, fritid och kultur. Fyll i intresseformuläret på Sandvikens kommuns webbsida så skickar Inflyttarservice information som är relevant för dig. NY SOM FÖRETAGARE För den som har en affärsidé och vill starta eget är Creative Office på Sandbacka Park ett bra sätt att komma igång. Du betalar för en kontorsplats i ett öppet landskap, men får allt som ett nystartat företag kan behöva på köpet, såsom skrivare, bredband, reception, konferensrum och värde fulla nätverk. – Förutom att nystartade företagare får utvecklas tillsammans med andra nya småföretagare får de tillgång till befintliga nätverk och möjligheter till erfarenhetsutbyte som man sällan hittar någon annanstans, berättar Ulrika Malmkvist, utvecklingschef på Sandbacka Park. ■ ”Sandbacka Park är en viktig mötesplats för företagande och innovation. Här finns ett femtiotal företag i olika storlekar och inom många kunskapsområden. Men Sandbacka Park är så mycket mer än de företag som sitter här. Vi jobbar intensivt med att bygga upp en science park kring industriell IT med Sandbacka Park som bas. Här finns mötesplatser, nätverk, forskare och olika projekt som syftar till att stärka innovationskraften i Gävleborg och Dalarna.” • Företagarforum, Dalarna – Gävleborgs största näringslivsmässa som arrangeras vartannat år. Företagarforum 2015 lockade 9 000 besökare på Göransson Arena. • Triple Steelex, för samverkan mellan regionens företag runt och i stålindustrin, där små och medelstora företag får hjälp att stärka sin kompetens. • FindIT, kompetenscenter som verkar för att stärka konkurrenskraften för små och mellanstora företag. Genom samverkan stödjer nätverket befintliga företag och framväxten av nya företag, produkter och metoder. Visste du... ... att Sandviken fått priset ”Sveriges bästa kommun på Ung Företagsamhet” flera gånger? Ung Företagsamhet ger gymnasieelever möjlighet att utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap genom att starta, driva och a vveckla ett riktigt företag under ett läsår. Läs mer på www.ungforetagsamhet.se ”Det är i dynamiken mellan människor som idéer och innovationer föds. Därför är nätverken så viktiga för oss.” Lennart Söderberg, Näringslivsutvecklare, företagslots och starta eget-rådgivare på Näringslivskontoret Branschdagen IT-Forum 2015 s amlade rekordmånga d eltagare, utställare och föredragshållare som samlades på S andbacka Park kring temat D igitalisering – m öjligheter och utmaningar. Eventet arrangeras varje år av FindIT, ett kompetenscenter inom industriell IT som arbetar för att stärka konkurrenskraften hos regionens små och m edelstora företag genom samverkan. Ulrika Malmkvist, utvecklingschef på Sandbacka Park. 12 13 HÖGBO BRUK LOCKAR ALLA SINNEN RECEPTET ALLA SUKTAR EFTER: HÖGBOLIMPA 2 tsk salt 2 tsk bikarbonat 2 msk vetegroddar 1/2 dl vetekli 3/4 dl rågkross Text: Åsa Backman Foto: Högbo Brukshotell 1,5 dl grahamsmjöl 2,5 dl vetemjöl Det var en helt ny upplevelse att komma in i Högbo Bruks helrenoverade restaurang när portarna slogs upp i maj 2015. Men det är inte bara den blankpolerade ytan som skiljer restaurangen från andra, utan hela själen. Krögaren Stefan Johansson tar nämligen inga genvägar. Målet är att minst hälften av alla råvaror ska vara Made in Högbo. Närodlade grönsaker, egna djur, ysteri och bageri är bara början. Med passion och närodlade råvaror vill Stefan locka alla sinnen och bjuda gästerna på en gourmetupplevelse de aldrig glömmer. TRE SNABBA TILL STEFAN Varför är det viktigt med Made in Högbo? Det räcker att se sig omkring i världen för att förstå att vi måste sluta transportera så mycket mat och kasta så mycket. Förr i tiden var människorna på Högbo bruk självförsörjande och tog väl hand om de råvaror som fanns. Jag märker att omsorgen om råvarorna blir s törre när vi själva har odlat eller jobbat med dem. MADE IN HÖGBO 1 dl russin 1 dl hela mandlar Märkningen Made in Högbo utlovar närodlade smakupplevelser, baserade på ekologisk och social omsorg. Minst ett av kriterierna måste vara uppfyllda: 1. Enkel råvara som är plockad/odlad/uppfödd i Högbo, med kärlek och omtanke om naturen och människorna. Hållbar både ekologiskt och socialt. 2. En produkt från närområdet som förädlas i Högbo. Exempel är ost som ystas i Högbo på mjölk från Järbo, eller bröd som bakas på mjöl från Teve Kvarn. 3.Sammansatta produkter får innehålla upp till 20% ingredienser som inte är närodlat. Högbolimpan innehåller exempelvis aprikoser, russin och mandlar som inte klarar ovan nämnda krav. ■ 1 dl torkade aprikoser 3/4 dl solrosfrön 5 dl fil 1 dl mörk sirap Nedan: Kunskap om odling och jordbruk känner inga landsgränser och på Högbo Bruk möts världen. När ShiMo och Harmony kom till Sverige från den b urmesiska landsbygden fick de chansen att a nvända sina kunskaper i växthuset. De jobbade hårdare än alla andra och blev snabbt respekterade av folk i byn. Nästa sida: På ett år har Högbo Bruk fördubblat antalet grisar och är i stort sett självförsörjande på griskött. Fisk är en större utmaning. Det är inte ekologiskt försvarbart att odla fisk i Högbo och S torsjöfisken är ju starkt begränsad, så det är s vårare att planera vad som kommer att finnas på menyn från en vecka till nästa. Gör så här: Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Häll över fil och sirap och blanda till en jämn smet. Smörj och bröa en brödform. Häll i smeten. Grädda i 175 grader i cirka 80-90 minuter. Vad var det som gjorde att ni kom igång? Egentligen var det en tillfällighet. Jag körde förbi de söta lammen på väg till jobbet varje dag, samtidigt som vi själva köpte lammkött från Nya Zealand. Det tog faktiskt några år innan jag kom på hur dumt det där var! Lammen blev starten på Made in Högbo. Vad kan alla göra för att gynna miljön? Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den mat vi köper och sluta slänga så mycket. Om vi dess utom tänker på att handla så mycket närodlat som möjligt så har vi vunnit mycket. Titta inte blint på märkningar av olika slag. För mig kan det aldrig vara bättre att köpa ekologiska tomater från Spanien, än att köpa dem lokalt. 14 15 Rida Islandshäst På Slätterne gård finns säkra och välskolade islandshästar med rena gångarter. Ta med kollegor eller vänner på en ridtur i vinterskogen. Tempot anpassas helt efter gruppen och det finns hästar för alla nivåer, så du behöver inte ha någon tidigare ridvana. Utmana dig själv i fatbikespåret En fatbike har dubbelt så breda däck som en vanlig mountainbike, vilket gör att den fungerar utmärkt på snö. Boka cyklar för hela familjen på hotellet. Där finns både vuxen- och barncyklar till uthyrning. www.slatternegard.se MATEN HÖGBO HAR NÅGOT FÖR ALLA SE UPP I BACKEN! Ta med en pulka, lite korv och varm choklad och åk till Högbo så har du dagens vinterutflykt fixad för kompisarna, familjen eller dig och din date! Fina grillplatser och torr ved finns till ditt förfogande i vindskydden. Glöm inte hjälm till de minsta! Paradis för längdskidåkning Fler och fler känner till skidparadiset Högbo med mer än fem mils högklassiga längdskidspår. Men visste du att det finns vallakurser och teknikträning för allt från nybörjare till elit? Gör ett besök i butiken vid starten av pay- and skispåret (det konstfrusna spåret) så får du veta mer. Där kan du också hyra eller köpa utrustning. DET VAR EN GÅNG EN SKIDBACKE... Text: Mats Jonsson Foto: Kungsberget & Mats Jonsson På Högbo Brukshotell finns det inte bara spa och sköna sängar, här har vi även en av södra norrlands softaste barhäng och i den nyrenoverade restaurangen kan du avnjuta en härlig brukslunch eller bjuda någon du håller kär på femrättersmiddag med godaste efterrättsbuffén som avslutning på dagen. Promenera Högbos promenadstråk bjuder på varierande och vackra utsikter. Njut av naturen, historien och sällskapet. Snö eller inte, vintern i Högbo är något utöver det vanliga. Avrunda med en fika i Gruvstugan som har stans bästa kanelbullar! Och mycket, mycket mer... På Björk & Berries Butik och Doftdesigncenter i Högbo finns Sveriges enda p arfymorgel, en doftupplevelse med butik och guidade turer. Vill du ha en företagsfest, bröllop eller annan tillställning med lite ”edge” finns det ett stort utbud av lokaler och annorlunda upplevelser genom Äventyrarservice. Vi lovar att alla minns festen eller teamaktiviteten i åratal framöver! På Barnens Högbo är det full fart året om. Klappa djuren i hagen eller lek i den stora lekparken med Lilla Anna och Långa farbrorn. Passa samtidigt på att besöka Sméjohan i smedjan och kika in hos Margareta Persson i Keramikgalleriet och titta på hennes figurativa skulpturer. www.hogbobruk.se Bildtext kommer ligga under varje bild eller i anslutning till dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis dolore te feugait nulla facilisi. ► ... nu är det Sveriges snabbast växande skidort. Kungsberget fortsätter att utvecklas i hisnande fart. – Jag har fått världens bästa jobb, säger platschefen Martina Svensson, skånskan som kärat ned sig i skidbranschen efter en misslyckad första dejt. Kungsberget är det nya och nära ”fjället” som tillfredsställer alpinåkarnas alla behov nu när turisttrenden är fler och kortare semestrar med krav på effektiv användning av tiden. Till gästrikeanläggningen kan några miljoner svenskar åka bara över dagen om tanken dyker upp sådär lite spontant. Eller också går det att kompa ut från jobb och förskola i Stockholm klockan fyra på torsdag efter middag, vara i backen halv sju och sedan ha tre heldagar med riktigt bra skidåkning i 18 nedfarter framför sig och ändå vara hemma, uppackad och klar, till söndagskvällens Sportspegeln på TV. – Läget ger oss enorma fördelar. Men det ställer också stora krav på oss att jobba hårt för att ge gästen en smidig och bra upplevelse, säger Martina Svensson, ny Kungsbergetchef för vintern. ETT HÄRLIGT GÄNG 34-åringen älskar utmaningen, tycker att hon har världens roligaste jobb och är tacksam över entusiasmen och kompetensen som medarbetarna står för. – Ett härligt gäng som jobbar på en anläggning som utvecklas så fort att man som anställd inte ens hinner med att tänka tanken att det skulle kunna vara jobbigt med förändringar, skrattar hon. Kungsberget fick Gästriklands första skidlift på 50-talet. Så sent som 2010 var det en ren daganläggning med backar, liftar, värmestuga och lunchrestaurang. Sedan exploderade utvecklingen med investeringar i infrastruktur, bostäder, skidåkning, mat, dryck och ” Läget ger oss enorma fördelar. Men det ställer också stora krav på oss att jobba hårt för att ge gästen en smidig och bra upplevelse.” Ovan: Restaurangchefen Ulrika Wedin ser maten som en viktig del av upplevelsen på en skidort. annan service som snabbt närmar sig halvmiljardsstrecket utan att någon bromssträcka ännu kan anas. Förra vintern ökade Kungsberget liftkortförsäljningen med 33 procent. Överlägset bäst i Sverige både som enskild anläggning och som skidort. Bild till vänster: Kungsberget har10 liftar, 18 nedfarter, en skidskola och ett antal raststugor. Anläggningen ligger 22 mil från Stockholm och erbjuder 1300 bäddar inom det direkta skidområdet. I vinter finns det sängplatser för 1 300 personer i stugor, lägenheter och hotell. En 34-procentig kapacitetsökning från förra säsongen. Men det räcker inte. – Vi fyller rummen varje helg och det finns ett stort sug efter fler bostäder. Något som vi också jobbar målmedvetet med, säger Martina Svensson. FAKTA MARTINA SVENSSON Ålder: 34 år. Bor: I hyrt hus i Kungsberg två minuter från jobbet. Familj: Nej. Intressen: Skidåkning, annat friluftsliv, resor och sommarhuset i Skåne. Bra på: Drivande, vill framåt i högt tempo, strukturerad och eftersträvar att vara rättvis. BYGGER PÅ SOLSIDAN Nästa viktiga milstolpe i Kungsbergets historia blir utbyggnaden av ett helt nytt skidområde på solsidan av Kungsbergets sydsluttning inför säsongen 2016/2017. Nu i vinter är den mest märkbara förändringen att utbudet av mat ökat kraftigt med två nya restauranger och kapade kötider. – Maten är en viktig del av helhetsupplevelsen, säger restaurangchefen Ulrika Wedin, ny i rollen även hon, men med 33 år i restaurangbranschen bakom sig. Sämre på: Envis och rastlös. Nya Kungsbergetchefen Martina Svensson tycker att hon har världens bästa jobb. 18 Bakgrund: Civilekonom med studier i Sydafrika och Frankrike. Senast platschef för norska skidanläggningen Geilo. Har även jobbat på kibbutz i Israel och med turism på Kastellet samt i Riksgränsen, Sälen och Målselvs fjellandsby – Den som bor hos oss några dagar ska kunna gå ut och äta en riktigt bra och fräsch måltid med ett glas gott vin. Och gästen som kommer över dagen ska kunna få en god och näringsrik lunch utan att behöva offra för mycket skidtid på att stå i matkö. Skidindustrin som kommit till Gästrikland för att s tanna tillför en hårt prövad arbetsmarknadsregion extremt värdefulla arbetstillfällen. Många av de 160 personerna på lönelistan är säsongsarbetande ungdomar som precis gått ut gymnasiet och fått sitt första jobb. DÅ KOMMER TÅRARNA Oavsett om de jobbar som liftvärdar, serverar, hyr ut skidor eller städar får tjejerna och killarna den ultimata grundutbildningen i värdskap som går ut på att gästen ska trivas och vara glad och att små problem som dyker upp ska lösas snabbt och elegant. – Det finns inget som är så tillfredsställande i mitt ledarskap som att se när ungdomarna utvecklas och lyfter. Jag blir så glad ibland att jag kan börja gråta, säger Ulrika Wedin. För Martina Svensson var ett säsongsjobb i Sälen vägen in i skidbranschen i ett skede av livet när hon egent ligen var mest sugen på att utbilda sig till polis. Efter Sälen blev det Riksgränsen i fem år, Målselvs fjellandsby och Geilo med allt mer kvalificerade arbets- uppgifter och med avbrott för studier till civilekonom som genomfördes i hög fart. – Nu är det bara skidor som gäller för mig. Det är i den här världen jag ska vara. Jag blev väldigt glad när Kungsberget sökte platschef. När jag såg annonsen kände jag att ”det är ju jag”. Samtidigt var jag väldigt ödmjuk och trodde att det var många som låg bättre till för att få jobbet. ALLT ELLER INGET Men hur var det då med Martinas första misslyckade möte med skidbranschen? Jo, som uppväxt i skånska Kristianstad hade hon inte haft skidor på fötterna förrän hon var 16 år gammal. Då hamnade hon akut på Östersunds sjukhus. – Andra dagen i backarna i Vemdalen blev jag övermodig och trodde att jag kunde hoppa med kidsen. Det kunde jag inte. Det är lite jag i ett nötskal. Ska jag göra något ska det vara allt eller inget. I dag älskar jag att åka skidor. ■ 19 Sandvikens f örskolor ... ”Det roligaste jag vet är att leka I kuddis och i skogen. Men när jag blir stor ska jag bli tågförare, för då får man pengar. Det behöver man när man är stor.” Alfons, fyra år. ”Jag vill fika igen. Det är roligast. Fika och klättra. Och vara Ninja förstås, och slå tjuvar som är dumma. Med ett svärd. Eller bita dem i benet så dom inte kan springa iväg.” Melvin, fem år. Leva loppan som f yraåring i Sandviken Text: Åsa Backman Foto: Hasse Andersson Hösten kom hastigt i år. Solljuset når inte riktigt in bland de ståtliga asparna i Långängarnas naturreservat den här morgonen i slutet av oktober. Det enda som hörs är enstaka asplöv som singlar mot marken och yrvakna hackspettar som hackar efter larver i trädstammarna. Plötsligt bryts lugnet av röster, barnskratt, rop och tramp av små gummistövlar bland grenarna på marken. Ljuden kommer från 23 barn från Kulturförskolan Flygande Draken. – Vi hämtar mycket inspiration i naturen, säger Chris Linander, som är pedagog på avdelningen Blå svansen. Hon berättar att förskolan tillbringar mycket tid i hemmaskogen, vid kyrkan. Barnen följer bland annat årstiderna och samlar material som de sedan använder i skapande inomhus. Pedagogiken är tydlig och det finns ett syfte med allt. Det som pedagogerna beskriver som lärande och utveckling av sinnen, balans och kroppskontroll sker dock helt naturligt hos barnen. Någon hittar en stor skogssnigel som tilldrar sig stor uppmärksamhet från flera andra barn. Någon blir kissnödig. Någon ramlar ned från en stor trädstam och slår sig. Andra springer omkring och upptäcker, luktar, smakar, klättrar och jagar varandra bland asplöv, stockar och stenar. aturen, nyfikenheten och leken kräver inget språk. n En gren blir en mikrofon och snart har hon ett helt gäng dansare och sångare omkring sig där i gläntan, en solig fredag i slutet av oktober. ■ ... har stort fokus på barn och kultur. Kulturförskolan och litteraturhuset för barn och unga i Kulturcentrum är exempel på det. Tre förskolor med uttalade profiler: Kulturförskolan Flygande Draken, som ligger i centrum, arbetar med fokus på estetiska lärprocesser. Förskolan Dag och Natt är öppet dygnet runt, för barn i åldrarna 1-13 år. Västanbyns förskola profilerar sig mot områdena natur, teknik, matematik, IT och entreprenörskap och certifierades med Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling 2013. Kommunala förskolor: 25 stycken Föräldrakooperativ: Fyra stycken Dagbarnvårdare: Två stycken ”Det enda man vet om f ramtiden är att den k ommer att vara annorlunda jämfört med nuet och att d agens barn kommer att ha huvudrollen.” Citat från sandviken.se – utbildning och förskola ”Titta vilket fint löv jag har hittat. Det är en björn som har ritat dit det här hjärtat på lövet. Jag vet att det är så, för det finns en björn här som samlar på kritor som barn har tappat och en gång glömde jag mina kritor precis här. När jag kom tillbaka nästa dag hade björnen hunnit före.” Tyra, fyra år. I gruppen finns många nationaliteter och för flera av barnen är det sannolikt första gången de befinner sig i den svenska skogen på riktigt. Duniya pratar inte svenska ännu, men 20 21 SKYTTEKUNG HYLLAR DE SVART-VITA SUPPORTRARNA Minnet får Christoffer Edlund att le. Att få vinna den där semifinalen i sudden och sedan vinna SM-finalen mot Västerås 2014 tillhör de absoluta höjdpunkterna i hans bandykarriär. Och han har många höjdpunkter att välja bland. Bland annat vann han hela skytteligan under sin säsong i ryska Jenisej förra året. SAIK har också fått lyfta SM-bucklan tre gånger under hans fem säsonger i Sandviken. FÖR LÅNGFÄRDSSKRIDSKOR I VINTER Utrustning Långfärdsskridskor, stadiga kängor, isdubbar, ispik, ryggsäck med grenrem och extrakläder i vattentät säck, samt räddningslina. Sist, men inte minst – glöm inte fikat. Text: Åsa Backman Foto: SAIK Bandy Göransson Arena fylls snabbt med folk. Havet av svartvita supportrar böljar på läktaren och spänningen går att ta på. Det är dags för avgörande semifinal mellan Villa Lidköping och Sandvikens AIK. Snabbt spel, bra passningsspel från båda lagen och ruggigt jämnt. Vid full tid står det oavgjort och arenan kokar. SAIK-supportrarna gör allt de kan inför förlängningen, peppar, sjunger, ropar och stöttar. TURTIPS Publiken betyder allt och Christoffer vill verkligen att fler ska upptäcka sporten. Tipset till den som är nyfiken på bandy är att gå på flera matcher och lära sig spelet. – Det räcker inte att gå på en match. Gå på fem-sex matcher och njut av atmosfären och spelet. Vi gör alltid allt vi kan för att publiken ska få se riktigt bra bandy, men vissa matcher är ändå bättre än andra. Ge sporten en riktig chans, det är den värd, avslutar han. ■ FÖR LÅNGFÄRDSKRIDSKO Text: Åsa Backman Foto: Hasse Andersson Tomas Andersson ville bli hockeyproffs när han var liten. Blixtsnabba, korta skär i rinken byttes så småningom ut mot långa, härliga skär på sjöar och hav. Vi låter honom ge oss några tips inför långfärdsskridskosäsongen. 1. Håll ungefär axelbrett mellan fötterna Fakta Namn: Christoffer Edlund Född: 1987 i Vetlanda 2. SAIK: Sedan 2009, med avbrott för en säsong i Jenisej, Ryssland Axel, knä och tå ska gå i en rät linje. Krumma lite med ryggen så slipper du få ont i korsryggen. Position: Anfallare Bandy är speciellt. Det är en klassisk idrott som alltid har spelats och han beskriver entusiastiskt det snabba, tekniska spelet, passningarna och hur hela laget ligger bakom en vinst – eller en förlust. Samtidigt funderar han över hur inomhusarenorna förändrat sporten. – För oss som spelar är det positivt eftersom vädret inte påverkar oss på samma sätt. Samtidigt är det något speciellt med utomhusmatcherna – gemenskapen, termosarna med varmt kaffe, sittunderlagen och korvgrillningen. Jag hoppas ändå att fler kommer och tittar på bandy nu när det blivit mer bekvämt, säger han. TEKNIKTIPS 3. SÄKERHET Ha respekt för isen, men inte så stor respekt att du undviker den. Med sunt förnuft och bra utrustning är du trygg på isen. Slå ett kraftigt, lodrätt slag med ispiken då och då. Om det inte tränger upp något vatten kan du lugnt åka vidare. Om det däremot kommer upp vatten bör du så smidigt som möjligt försöka ta dig tillbaka till säker is. Ta med dig sällskap på isen och håll avstånd. ridk s s d r ä Långf Storsjön å s k o r p stark plogar Årsunda t till räcklig baden n är till Strand n å fr lus en När ise a p rje år, a skoban v d ri r) k s te 5,6 ome IF en (6,9 kil erligare badet m är ytt o s ven , Hedås ä a Urs n finns nga till d bana e ing m extrasli t tn ll lle I anslu ter. Para er sig. g g ll den kilome lä ti n g när snö trustnin r u å t p u s n e skid man äv an hyr va. ro till ban p tt a sugen r ä m so kenan ska släppa isen S rakt ut från kroppen och hela skenan släpper samtidigt. Det är alltså inte tån eller hälen som ska släppa sist. 4. örsök att flytta tyngdF punkten i sidled, men håll kroppen ganska stilla i höjdled. Det ger en mjuk och effektiv åkning. Håll utkik efter filmen på Sandvikens kommuns Facebooksida! VÄTGAS OCH BRÄNSLECELLER Vätgas består av två väteatomer och är precis som elektricitet en energibärare. Vätgas kan produceras ur alla typer av energikällor. Exempelvis i förnybar form från vind, sol, biogas och biomassa. Bränslecellen är en energiomvandlare med hög verkningsgrad som används för att göra om vätgasens kemiska energi till elektricitet och värme. Restprodukten är rent vatten. Vägen till en Renare värld ELVÄGEN - ett miljöexperiment på E16 LEDNING Elledning på begränsade sträckor längs vägen som de tunga hybridfor- MOTTAGARE Lastbilen har en elmottagare donen kan koppla upp sig mot i 80 km/h för att ladda ström eller spara bränsle. på taket som föraren höjer upp innan den ”dockar på” ledningen. Text: Mats Jonsson Foto: Sandvik Illustration: Ella Lind Tunga hybridfordon som i fart kopplar upp sig mot en elledning. Tyst glidande bränslecellsbilar som körs på vätgas. Ur avgasröret droppar bara rent vatten. I Sandviken är framtiden här och nu. I Sandviks industriella anläggning beläggs stålband med nanometertunna skikt med exakt precision. Därefter stansar och formar Sandviks kunder banden till bränslecellsplattor som byggs upp till bränslecellsstackar. Flera viktiga miljöinnovationer som kan komma att få stor betydelse för den internationella fordonsindustrin, och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle, utvecklas just nu parallellt inom Sandvikens kommun. – Vi pratar inte framtid längre. Det är kul att kunna säga att det här händer i världen och i Sandviken precis här och nu. Här finns människor som är världsmästare inom forskning, material, produktion och affärer, säger Ulf Nilsson, chef för enheten som kallas Surface Technology inom Sandvik. – Vi har unika förutsättningar att bli ett europeiskt spetskompetenscentrum, säger Anders Lundell, kommunens samordnare. Sandvik har en världsledande position inom tillverkningen av material till bränsleceller för bland annat bilindustrin och stationära anläggningar. VÄRLDSMÄSTARE Det som andra fortfarande gör i labbmiljö, kan Sandvik Materials Technology i dag göra i industriell skala med extrema krav på material, kvalité, egenskaper och livslängd. 24 Han är glad över det stora intresset som Sandvikens kommun visat. – Det här är en kommun som vågar och vill. Det är beundransvärt, säger han. I stort sett alla stora biltillverkare har modeller av vätgasbilar. Flera bilmärken och modeller finns redan på marknaden och lanseringar sker nu globalt i rask takt. Marknaden kan bli gigantisk. VÄTGASMACK Tillsammans med kommunen har Sandvik gjort ett eget försök att köra bränslecellsbilar på förnybar vätgas från Agafabriken ett par kilometer bort, tankade på en tillfällig vätgasmack. – Testet föll väl ut. Tankarna på en permanent station finns sedan en längre tid och förra höstens bränslecellspilot var ett steg i den riktningen. Efter piloten har vi utrett hur vi bäst går vidare med detta men inget formellt beslut har ännu fattats , säger projektledaren Daniel Roos. Samtidigt pågår bygget av en två kilometer lång elväg på E16 mellan Kungsgården och Sandviken. Under ett tvåårigt försök ska hybridlastbilar som drivs på diesel och el kunna koppla upp sig mot ett elnät under fart. – Det fungerar ungefär som ett spårvagnssystem. Vi vet att tekniken håller. Det här är ett funktionsprojekt, ett jättespännande sådant, säger Magnus Ernström, projektledare vid Region Gävleborg. ■ »Det här är en kommun som vågar och vill« Ulf Nilsson, enhetschef Surface Technology 25 FOTBOLLS FEST I GÖRANSSON ARENA Text: Åsa Backman Foto: Krister Parling, SIF Den sista helgen i januari varje år fylls Sandvikens skolor till brädden med barn och ungdomar och Göransson Arena förvandlas till en enorm mötesplats. Då är det nämligen dags för Göransson Cup. Vi bad Sandvikens IFs kanslichef Anders Eriksson berätta om kraftsamlingen. Hur kommer det sig att lilla Sandviken lyckas locka till sig så otroligt många lag? Fakta Göransson Cup: CODERDOJO – LUSTFYLLT SÄTT ATT LÄRA FÖR UNGA ”Vi har en riktigt bra grund för nytänk och innovationer i Sandviken” Datum: 29-31 januari 2016 Antal lag: 260 lag, plus tio på reservlista Bra fråga. Cupen går ju mitt i vintern när det är så långt från fotbollssäsong man kan komma, men vi har ett unikt upplägg. Dels spelas alla matcher på samma ställe, vilket gör att du slipper transporter, dels har vi en helt fantastisk arena och dels är det så mycket mer än fotboll. Det är massor av olika aktiviteter och artister från tidig morgon till sent på natten. Hur stor kan Göransson Cup bli? Om vi ska behålla det unika i att alla matcher spelas på samma ställe kan vi inte bli mycket större. De tre senaste åren har vi vuxit från 117 till 260 lag, men för att kunna ta emot fler skulle vi behöva fler spelytor. Istället fokuserar vi på att lära oss av varje år och göra bättre och bättre arrangemang. Alla lag ska vilja komma! Vad har ni för mål med cupen? Intäkterna är nödvändiga för att vi ska kunna köra den ungdomsverksamhet vi vill inom Sandvikens IF (SIF). Målet med själva cupen är att arrangera Sveriges bästa vinterevenemang för barn och ungdomar. Vi vill omvandla Göransson Arena till en enorm ungdomsgård som ingen ska vilja lämna helt enkelt. Vad är den stora utmaningen? Haha, det finns massor av utmaningar. Sängplats åt alla, sätta ihop vettiga spelscheman för mer än 500 matcher, få ihop bemanningsschemat… ja, det finns att bita i. Tänk bara på mellanmålen som ska hållas kylda för 260 lag. Det blir runt 20,000 varor att hitta kylplats åt! Bemanningen ja, hur får ni ihop den? Alla föräldrar till barn som spelar i SIF ställer upp och jobbar under cupen. Därutöver jobbar inhyrd personal och förstås vi på kansliet. Förra året rullade jag ut en luftmadrass och sov ett par timmar i entrén på Göransson Arena. Det är en enorm kraftansamling som krävs, men det är så otroligt roligt! ■ Antal matcher: Fler än 500 Mick Hellgren, strateg för nästa generations lärande Antal domare: Över 100 domare utbildas inför cupen Spelplaner: Göransson Arena och Jernvallen Text och foto: Mats Jonsson Personal: Cirka 400 föräldrar, plus 60-70 SIF-anställda och inhyrda Huvudsponsor: Sandvik AB Kunskaperna om stålet har lagt grunden för dagens Sandviken. Den unga generationens unika kunnande om digitala verktyg tar nu kommunen in i framtiden. Det är programmeringskväll på Sandbacka Park. 15 unga tjejer jobbar koncentrerat vid sina datorskärmar. Samtalen förs i viskande ton. Tystnaden bryts bara av ett och annat spontant skrattanfall. 11-årigarna Leija Laakkonen och Märta Nordlinder spelar inte spel bara för att det är kul. De spelar också för att få inspiration. Leija och Märta har lärt sig grunderna i programmering i elevens val i skolan och tränar nu vidare på fritiden. De har börjat prata om att starta ett spelföretag ihop. Idolen är Minecraftgrundaren Markus Persson, eller ”Notch” som han kallas. Sandvikenskolornas långsiktiga och interna tionellt uppmärksammade satsning på att föra in digitala verktyg som en naturlig del i lärandet har skapat en ny generation med kunniga, medvetna och aktiva användare av tekniken. Ovan: Tjejkväll på CoderDojo, programmeringsstugan Utmärkande för ”Sandvikenmodellen” är att alla får vara med på samma villkor. för unga. Leonora Pettersson, 10 år, jobbar koncentrerat. Alla elever från ettan i grundskolan till trean på gymnasiet har egen dator. Alla barn på för skolorna har tillgång till datorer och paddor. Alla skolor och förskolor är utrustade med trådlösa nätverk. Nedan: Märta Nordlinder får råd av Sandra Löthman, en av flera ideellt arbetande mentorer på kodstugan CoderDojo. Mick Hellgren, strateg för nästa generations lärande, är stolt över vad eleverna och arbetskamraterna i skolorna åstadkommit. – Det Sandviken gjort är att kommunen utjämnat den digitala klyftan. Det är ett fantastiskt grepp som bidrar till att skapa en bättre samhälls utveckling, säger han. ■ Och tjäna miljoner som han? – Miljarder, skrattar Märta. 27 MIDROC GÖR ELBILEN MÖJLIG Text: Ola Liljedahl Foto: Britt Mattsson och Ulf Berglund Kjell Lundin, lärare på Bessemerskolan i Sandviken, bor i Gävle och pendlar till jobbet. Med elbil. Ungefär 3500 mil har det blivit på tre år – till en bränslekostnad av ungefär 1 krona per mil. - Jag laddar hemma i garaget, på skolan och i laddstolpar, konstaterar han. Vi träffas på Midroc Electros kontor på Jansas gatan i Sandviken. Utanför entrén står en laddstolpe. Förstås. Företaget är en ledande aktör som är med och driver utvecklingen kring sådana. Något som applåderas av både regeringen, som har som mål att de fossila bränslebilarna ska vara utfasade i Sverige till år 2030, och av de svenska energibolagen, som har ett gemensamt önskemål om att det år 2020 ska rulla 600 000 laddhybrider och elbilar på vägarna. Ola Jonsson, marknadschef, konstaterar: – Hållbara lösningar och nytänkande för att bidra till en bättre, grönare framtid genomsyrar vårt sätt att arbeta. Om vi ska nå fram till ett nytt, fossilfritt Sverige är det nödvändigt att det inte stannar vid prat, utan att vi alla på allvar bidrar. Som Kjell Lundin gör. – När jag satt och pendlade tänkte jag ofta på alla avgaser. Det är varken bra för miljön eller ekonomin. För tre år sedan bestämde jag mig därför för att köpa en elbil. Kjell Lundin med sin Renault Clio, en elbil. Han var en av pionjärerna i trakten och pendlar sedan tre år med den mellan bostaden i Gävle och jobbet i Sandviken. 28 – Den använder jag till pendlingen och vid all småkörning. Jag är enormt positiv! Lite roligt var när dottern åkte i den första gången och sa ”pappa, det låter som att du stängt av motorn”. Historiskt har problemen med elbilar varit dyra batterier och för dålig räckvidd. – Batterierna blir väldigt fort både bättre och billigare nu. Och utvecklingen går fort. Alla f abrikanter kommer med nya elbilar. En skillnad är att förr byggdes bensinbilar om till elbilar, nu utvecklas nya elbilar direkt, berättar Ola Jonsson. Framgångarna för uppmärksammade Tesla bidrar till intresset. ”Det är lite som att ta första steget in i framtiden” månen med en bensinbil eftersom den inte är gjord för det. Det är samma sak med elbilen. Den fungerar perfekt vid pendlingen mellan Gävle och Sandviken och småkörning. Och räckviddångest, som det pratas om, förstår jag inte. På samma sätt som med en telefon på batteri har man ju koll på hur mycket batteri man har kvar i bilen och laddar när det behövs. Han menar att både myndigheter, företag och privata måste våga ta ansvar om samhället ska gå framåt. Eller som han säger: – Det är lite som att ta första steget in i framtiden. Ola Jonsson nickar instämmande. ■ – Marknaden är mogen. Vi befinner oss i början av en enorm boom. Regeringen driver på. De första bilarna gick åtta mil, nu kommer flera bilar som går tjugo. Det känns skönt att Midroc Electro ligger i framkant. Vi samarbetar nu med Garo, som är marknadsledande på tillverkning av stolpar, och sedan i oktober med elbilladdningstjänsten Laddkoll. Nedan: Ola Jonsson, marknadschef på Midroc Electro. Laddkoll erbjuder en tjänst i syfte att koppla upp Sveriges samtliga laddstolpar för eldrivna fordon och laddhybrider. Genom en app kan förare, som Kjell Lundin, boka och betala sin laddning. Midroc Electro står för installation, service och även finansieringslösningar. – Köpare av stolparna är ofta kommuner, landsting, industrier och fastighetsägare i hela landet, säger Ola Jonsson. Kjell Lundin efterlyser fler stolpar så att man, som han ofta gör där det fungerar, kan ladda medan han handlar. Han får mycket frågor om sin elbil. Han har noterat att många felsöker. Vad krånglar? Vilka är nackdelarna? – Men jag hittar inga problem. Man åker inte till 29 DOFTEN AV STÅL FICK ULRIKA ATT BESTÄMMA SIG FÖR SANDVIK(EN) Text och foto: Mats Jonsson ►Ulrika Magnusson älskar doften av stål och tycker att närhet är livskvalité. – Närhet, säger tvåbarnsmamman direkt som svar på frågan om vad livskvalité är för henne. – Här kände jag mig hemma direkt, säger den 32-åriga civilingenjören om första mötet med Sandviken. Med korta avstånd till allt vinner hon mer tid för barn, friluftsliv och umgänge utan att behöva jobba mindre. Till Sandviken kommer varje år cirka 2 000 nya invånare för att leva, arbeta och gå i skola. Många av dem är Sandvikanställda som ska få livspusslet med karriär, fritid och familj att gå ihop. För Ulrika Magnusson har bitarna fallit på plats. Men närhet är också att kunna åka hemifrån på morgonen och en dryg timme senare vara på väg ut i världen via Arlanda. Eller att kunna ta sig till och från Stockholm snabbt och smidigt. Med andra ord att få det bästa av det bästa. – Det är lugnt och skönt, nära till allt, och jag har verkligen känt mig välkommen, säger hon. Högbo är familjens favoritplats. Därav valet att bo i villa i närliggande Västanbyn. Som nyinlyttade spelade Ulrika och maken Andreas ibland golf fyra-fem gånger i veckan. Västeråsfödda Ulrika hade lätt för att bestämma sig i de skeden i livet då det var aktuellt att välja gymnasieprogram, högskoleutbildning, jobb och bostadsort. SOM EN GRYTA Hon blev tidigt tekniskt intresserad, har alltid gillat att pillra ihop olika delar till en fungerande helhet och har med tiden kommit att betrakta material som något riktigt lustfyllt. – Jag vill ta reda på hur saker hänger ihop. Det är som att göra en gryta med olika ingredienser som ska smaka bra tillsammans. Hur kan man få stål att bli riktigt bra? Vad händer om man häller i lite mer nickel? I dag, när det är sönerna Lukas , 4 år, och Elias, 2,5 år, som bestämmer, blir det mindre golf och mer ånglok och djur. Ulrika om en bra lördag: ”Då börjar jag med att ta sovmorgon följt av en stor kopp kaffe och en extra stor frukost. Sedan åker vi till Parkbadet och har roligt i ä ventyrs- och småbarnsdelen. Efter det åker vi hem och leker och pysslar i t rädgården. Sedan blir det en stor kopp kaffe till. Dagen avslutas med mys med barnen, tacos och en stooor skål godis” Via Sandvikklubben NYS för nyanställda akademiker fick Ulrika och Andreas snabbt vänner som de fortfarande umgås med. Bekantskapskretsen har sedan utökats med föräldrar till barnens kompisar. – Vi har känt oss väldigt varmt välkomna i Sandviken. Och tänker ni stanna? – Ja, länge i alla fall. ■ Tredje året på högskolan i Linköping var Ulrika med på ett studiebesök på Sandviks stålverk i Sandviken. Det blev om inte kärlek vid första ögonkastet så kärlek vid första doften. – När jag kände lukten av stål bestämde jag mig: här ska jag jobba. Var är det som är så förföriskt med doften av stål? – Ha, ha, kanske känslan av styrka och kraft. Bestämt och målinriktat såg Ulrika till att det blev som hon bestämt sig för. Efter sommarjobb och examensarbete på Sandvik 2007 blev hon anställd på stålforskningen för att därifrån gå vidare till sin nuvarande tjänst som produkt utvecklingsingenjör på Sandvik Coromant. BÄSTA AV DET BÄSTA På köpet har Ulrika Magnusson blivit Sandvikenbo, något som hon stortrivs med. Ulrika Magnusson arbetar med att utveckla fräsverktyg. 30 Storstadslivet kan vara jättekul någon helg då och då, tycker hon. Men vardagslivet lever hon hellre på en mindre och lugnare plats med några minuters cykelavstånd mellan jobb, bostad, förskola, vänner, svampskog, skidspår, Kultur centrum och äventyrsbad. Att ha jobb, förskola och bostad inom cykelavstånd är livskvalité. 31 P LU S S A VI N T ER N FLER TIPS HITTAR DU PÅ sandviken.se
© Copyright 2025