Ladda ner magasinet här

E T T
M A G A S I N
F R Å N
R E G I O N
n
e
d
r
å
V
:
A
S K Å N E
NR 1
2 0 1 5
r
o
g
å
r
f
k
c
ä
n
sk
TEM
na
r
e
s
t
pla
d
r
å
|V
a
n
r
rse
u
s
e
R
n
nge
i
l
k
c
| Utve
Hantverk – hippt,
hett och rätt
Snabba tåg för
allting närmare
Patient, utnyttja
din makt!
SIDAN 14
SIDAN 22
SIDAN 26
INNEHÅLL
12
Han är en del av
det nya Matskåne
Leva i Skåne är ett magasin
från Region Skåne som
skickas ut till alla skånska
hushåll. Tanken är att
berätta om vad vi gör för
dig som är medborgare
och lever i Skåne.
Hippa
händer
Har du åsikter och tankar
om livet i regionen?
Kontakta oss gärna via
Levaiskane.se där du kan
kommentera och dela med
dig av artiklarna. Här kan
du också se filmer och
­annat material kopplat
till artiklarna.
14
24
Läs mer om Region Skåne
på sidan 30.
Ansvarig utgivare
Anna Jarleman
kommunikation­s­direktör,
Region Skåne
Projektledare
Måns Renntun,
Region Skåne
Redaktionsråd
Region Skåne
Klas Andersson
Anna-Lena Boive
Susanne Eneroth
Kerstin Gossé
Liselotte Österlind
Jadwiga Kurowska
Carina Nordqvist Falk
Karin Swensson
Var är vi?
21
Kontakt
[email protected]
Produktion
Giv Akt Skåne
Redaktör
Åsa Lempert
Art director
Lucas Brusquini
Ett fritt liv
i rullstol
26 ”Jag läser min
­journal på nätet”
29 Så gick det för
Ziad El-Awad
4
2
Så jobbar vi med
vårdens knäckfrågor
30 Region Skåne
– så funkar det
Skribenter
Caroline Alesmark
Anders Behrmann
Anna Bjärnmark
Joakim Borgudd
Mirijam Geyerhofer
Åsa Lempert
Fotograf
Klas Andersson
Omslagsfoto
Klas Andersson
Tryck
Ljungbergs
Taltidning
Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post:
[email protected]
Maxat ljus drar
fokus till Skåne
Utvändigt ser allt nästan klart ut. Men
­invändigt återstår ett års arbete innan
MAX IV kan invigas i juni 2016. Den
­gigantiska byggnaden kommer att ge
forskning i världsklass.
TEXT: ANDERS BEHRMANN · ILLUSTRATION: ESS
M
ånga har sett den gigan­
tiska runda byggnaden
på slätten strax norr om Lund.
Men långt från alla har förstått
att det är en forskninganlägg­
ning som kommer att locka fors­
kare och företag från hela värl­
den: MAX IV.
– Den stråle med röntgenljus
som vi kan producera i den stora
ringen kommer att vara starkare,
mer väldefinierad och exakt än
någon annanstans i världen, för­
klarar Olivier Balmes som själv
är forskare på nuvarande MAXlab och är med och bygger upp
anläggningen.
– Biologiforskare kommer till
exempel kunna få fram nya medi­
ciner eftersom de kan se mycket
snabbare och mer detaljerat hur
ämnena i medicinerna är upp­
byggda och interagerar med
kroppens byggnadsdelar.
2016 kommer MAX IV att börja
­användas, men det kommer att
byggas vidare under minst tio år.
Samtidigt byggs ESS precis intill.
Även där kommer man att produ­
cera kärnpartiklar. Skillnaderna
är dock stora: MAX IV är ett
­nationellt centrum med bland
annat Lunds universitet och
­Region Skåne som ”ägare” och
producerar röntgenljus. ESS är
ett europeiskt samarbete och
producerar neutroner (som
också används i forskning).
Vad som förenar de två är den
forskningsby som byggs upp på
platsen: Science Village Scandi­
navia.
– Vi måste skapa en levande
miljö kring anläggningarna för
att locka internationella aktörer
som institut och stora företag
till regionen, säger Daniel Kron­
mann som är projektledare för
smarta material hos Region Skåne
och just nu fokuserar på insatser
kring MAX IV och ESS.
– Vi vill locka entreprenörer
som kan driva fram nya spännan­
de lösningar utifrån existerande
forskning. Och det är nyttigt för
hela Skåne, ja för hela Europa. �
 Skane.com
31 1177 Vårdguiden
– så söker du vård
3
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
Vårdens
knäckfrågor
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
Med allt fler äldre, men samma antal barn och yrkes­arbetande
ändras förutsättningarna för sjukvården. Nu måste den
­utvecklas för att öka sin redan höga kvalitet. Arbetssätt
­omprövas och arbetsuppgifter omfördelas. Ny forskning
och ny teknik leder till nya behandlingsmetoder och större
möjligheter till egenvård – för de som kan och vill.
Så här jobbar Region Skåne för att lösa framtidens
­utmaningar för Skånes sjukvård.
TEXT: ANNA BJÄRNMARK · FOTO: CHRISTIAAN DIRKSEN
S
jukvården i Sve­
rige, liksom i hela
västvärlden, står
inför en utmanan­
de utveckling:
Samtidigt som
vårdbehovet ökar
är det omöjligt att
rekrytera tillräck­
ligt många läkare och sjuksköter­
skor för att bedriva vård på sam­
ma sätt som tidigare.
– Det enda vi kan vara helt
­säkra på är att vi inte kan fortsätta
som idag – det krävs någonting
helt nytt, säger Anders Ekholm,
vice vd på Institutet för Framtids­
studier.
Till år 2050 väntas andelen
­äldre öka från dagens 17 procent
till 25 procent.
Att Sveriges invånare har bättre
hälsa och därför lever längre är
positivt – men samhället kräver
anpassning. Redan om tio år
­kommer förutsättningarna för
att bedriva vård att vara helt andra
än idag.
B
efolkningsutvecklingen
medför att andelen äldre
blir fler medan andel yrkes­
verksamma personer är ungefär
lika många som tidigare. Det gör
att det blir ännu större brist på
sjuksköterskor och läkare.
Det kommer helt enkelt inte att
finnas tillräckligt många personer
för att göra jobbet i sjukvården på
samma sätt som idag.
Frågan är hur mer och bättre
vård ska kunna bedrivas med färre
händer och trots ökade behov.
4
A
nders
Ekholm arbetar med
att undersöka vårt fram­
tida behov av vård och
omsorg. Han är författare till
flera rapporter på området. Så
här säger han:
– Vi befinner oss redan i den
här utvecklingen och inget av det
som gjorts hittills har löst proble­
met, faktiskt har inget system
i världen ännu lyckats komma till­
rätta med den här situationen.
Alltså är det inte mer av samma
vi behöver – vi behöver tänka
­annorlunda.
Ny teknik är en katalysator.
”Sjukvården måste bli
mer högteknologisk”
– Sjukvården måste bli mer
högteknologisk. Det är synner­
ligen svårt på grund av att vård
och omsorg är ett komplext sys­
tem – men bestämmer man sig
för att lösa det så gör man det.
Det finns inte längre några tek­
niska problem som inte kan lösas
med tid och pengar.
E
tt annat sätt att frigöra re­
surser när det inte går att
lösa på teknisk väg är att se
till att vårdpersonal finns där den
verkligen behövs. De ska inte göra
arbetsuppgifter som patienten
själv eller andra yrkesgrupper kan
göra lika bra eller bättre. Det är ett
sätt att frigöra resurser till saker
som inte går att lösa på teknisk väg.
– Om de som har hälsan och
viljan att ta ett större ansvar för
sin vård gör det, så kan patienter
som behöver mer hjälp, tid och
empati få det.
Till exempel skulle diabetiker,
som vill och kan, kunna skicka
sina värden digitalt för att sedan
ha ett möte över nätet med sin
­läkare om deras mätdata indike­
rar att det behövs. Då finns tid för
de diabetiker som behöver mer
hjälp, stöd och empati i sin livs­
stilsförändring.
T
ekniken kan också bidra
till att en del av sjukvården
istället blir friskvård – och
fokuserar på att förebygga sjuk­
domar.
– Samla in stora mängder data
och bygg system som kan hantera
den. Med hjälp av automatiserad
diagnostisering och screening kan
riskerna för olika sjukdomar på­
verkas och eventuellt insjuknande
kan förhoppningsvis skjutas upp.
Det är en stor utmaning. Men
det finns tid att förändra.
– Genom att mäta och följa upp
utvecklingen kan man också se till
att förändringen också blir en för­
bättring, säger Anders Ekholm.
R
egion Skåne arbetar redan
idag på flera sätt för att
­förbereda vården för fram­
tiden. Det berättar vi om på kom­
mande sidor.
Rätt person
på rätt plats
5
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
RÄTT PERSON PÅ
Sjuksköterskan Sara Eckhardt undersöker Ola Husberg, som är nöjd
med infektionsmottagningen: ”Det här funkar kanonbra! Det var
inte så lång kö och om jag blir undersökt av en sjuksköterska eller
läkare spelar inte mig någon roll – bara jag får hjälp”.
rätt plats
Legitimerade sjuksköterskor har
­förutsättningar att karriärklättra.
Inom Region Skåne finns till exem­
pel möjlighet att läsa till specialist­
sjuksköterska med lön under ut­
bildningen.
På Vårdcentralen Ystad behöver nu betydligt
färre patienter besöka läkare.
Att rätt personal gör rätt arbetsuppgifter
har lett till att både patienter och anställda
är nöjdare – och dessutom skrivs mindre
antibiotika ut.
TEXT: ANNA BJÄRNMARK
S
juksköterskor finns på många
­platser i Region Skåne: ute i vården
naturligtvis, men också som chefer,
verksamhetsutvecklare och inom
­forskningen.
– Men det vanligaste klivet uppåt
är att man utbildar sig till specialist­
sjuksköterska eller till barnmorska,
­efter att kanske ha jobbat i ett par år,
säger Vivianne Sahlin, som jobbar med
personalfrågor på Region Skåne.
TEXT: ANNA BJÄRNMARK · FOTO: KLAS ANDERSSON
E
ftersom det är brist på
främst sjuksköterskor
men även läkare så gäller
det att ta tillvara den
kompetens som finns och låta rätt
yrkeskategori utföra rätt uppgif­
ter. På Vårdcentralen Ystad arbe­
tar man systematiskt med detta.
Något som inneburit att tillgäng­
ligheten har ökat för de patienter
som verkligen behöver träffa en
läkare, att sjuksköterskorna har
fått mer kvalificerade arbetsupp­
gifter och att patienterna är,
­enligt utvärderingar, mer nöjda.
– Vi försöker se över allting vi
gör: Vad är dubbelarbete? Vad kan
vi förenkla? säger Anna Krämer
som är verksamhetschef på Vård­
centralen Ystad och den som satte
igång förändringsarbetet.
– Idag ligger personalen på och
vill gärna förbättra sättet vi arbe­
tar på.
Tidigare fungerade hennes ar­
betsplats som de flesta andra vård­
centraler: Den som är sjuk ringer
en sjuksköterska och får efter
längre eller kortare väntan i tele­
fonen kanske en tid till en läkare.
Numera finns en infektions­
mottagning som har drop-in un­
der förmiddagarna veckans alla
dagar och som minskat trycket på
läkartider. Bara 25–30 procent av
infektionsmottagningens patien­
6
ter slussas vidare till en doktor.
Övriga behandlas av en sjukskö­
terska.
– Det här gör ju att läkartider
frigörs till de som behöver det
bäst, säger Anna Krämer.
Sara Eckhardt är sjuksköterska
på Vårdcentralen Ystad och idag
ansvarig för infektionsmottag­
ningen:
– Det känns bra att kunna ge
­tidig hjälp till de som behöver det
och det är naturligtvis lättare att
göra en korrekt bedömning när
man har patienten framför sig
­istället för i telefon. Dessutom är
mitt arbete roligare, nu handlar
det om att använda alla mina
­kunskaper.
Sjuksköterskorna på infektions­
mottagningen får föreläsningar av
läkare på vårdcentralen kring in­
fektioner och samarbetet är gott.
– Vi sjuksköterskor arbetar
­tajtare ihop med läkarna idag och
har ett helt annat samtal kring
­patienterna, säger Sara Eckhardt.
Arbetet med att förbättra vår­
den för patienterna och samtidigt
se till att varje yrkeskategori har
arbetsuppgifter som just den är
bäst lämpad för är genomgripande
på Vårdcentralen Ystad. Flera för­
ändringar har gjorts:
En del administrativt arbete
som tidigare gjordes av läkarna
Sjuksköterska
har blivit ett
karriäryrke
Det råder stor brist på vissa sjuk­
sköterskespecialiteter. För att bidra till
att fler utbildar sig till dessa bristyrken
underlättar Region Skåne vägen på
olika sätt. Årets prioriterade områden
är bland andra psykiatri, medicin och
­kirurgi, onkologi och barnmorskeyrket.
– Utbildar man sig till barnmorska
eller till specialistsjuksköterska inom
något av de andra områdena så har vi
en utbildningsförmån. Det innebär att
man läser på heltid men istället för att
behöva ta studielån får 19 000 kronor
i månadslön av Region Skåne.
UTMANING:
resurser
görs idag av läkarsekreterarna.
Undersköterskorna har mottag­
ning där de till exempel tar blod­
tryck och plockar bort stygn och
gör dessutom audiogram – alltså
grafiska presentationer av en
­patients hörselförmåga, något
som distriktssköterskan tidigare
gjort. Och vårdcentralens sjuk­
gymnaster kan, precis som läkar­
na, skriva ut recept på ortoped­
tekniska hjälpmedel, som inlägg
och ortopediska skor, samt remit­
tera till aktiv ortopedteknik.
Sara Eckhardt har också vax­
proppsmottagning en gång i veck­
an. Varje gång kommer omkring
fem patienter för att få hjälp. Det
är äldre som hör dåligt, som blir
yra och har ont. Tidigare var de
tvungna att gå till en läkare för
att få hjälp.
– Jag kan alltid be en läkare att
titta också, om någonting skulle
se konstigt ut. Men det händer
sällan. I dag sköter jag hela pro­
cessen, säger Sara Eckhardt.
Anna Krämer är stolt över för­
bättringarna som verksamheten
gjort och fortsätter att göra.
– Man måste tro på det man gör
och våga driva igenom föränd­
ringar. Och utvärdera dem – det
är A och O, så att man är säker på
att resultatet blev som man ville.
Skulle det gå åt skogen får man
säga att man hade fel, göra om
och göra rätt. Men vågar man
­ingenting så vinner man inte
­heller ­någonting. �
FAK TA
Inom vården i hela Region Skåne pågår
ett arbete med att se till att rätt perso­
nal gör rätt arbetsuppgifter. På vissa
avdelningar kan det till exempel inne­
bära att den medicinska sekreteraren
går med under ronderna. På andra
­avdelningar har sjuksköterskor vidare­
utbildats exempelvis till sonografer för
att, precis som läkare, kunna bedöma
ultraljudsundersökningar.
Krafttag för
­förändring
Sjuksköterskor kan också vidare­
utbilda sig genom en utbildnings­
anställning. Då varvas specialistutbild­
ningsstudier på halvfart med kliniskt
arbete vid en specifik avdelning eller
mottagning med samma lön som tidi­
gare. Efter utbildningen garanteras
man mer kvalificerade arbetsuppgifter
och en löne­förhöjning på 2 500 kronor
per månad.
Under 2015 utlyser Region Skåne
­utbildningsanställningar inom medicin,
kirurgi, psykiatri, onkologi, vård av äldre
och akutsjukvård.
– Utmaningarna som vi står inför
innebär möjligheter för alla yrkeskate­
gorier inom vården, säger Vivianne
­Sahlin. �
 Läs mer på skane.se/organisation-politik/
jobba-hos-oss
7
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
Hallå där ...
… Martina Svensson, sjuksköterska
och klinisk lärare på Klinisk Utbild­
ningsavdelning 5, Internmedicinska
kliniken, Skånes Universitetssjukhus.
Vilket är ditt uppdrag här?
– Jag är klinisk lärare, kort beskrivet så
har jag det pedagogiska ansvaret här på
utbildningsavdelningen. Det innebär att
jag bland annat handleder de som i sin
tur handleder studenterna.
Hur hamnade du här?
– Jag är sjuksköterska i grunden, och var
faktiskt student här själv för tio år sedan.
Jag har också jobbat som handledare här
innan jag blev klinisk lärare. Från början
hade jag tänkt bli barnmorska, men när
jag gick sjuksköterskutbildningen så du­
kades det upp ett bord av alternativ som
jag inte kände till sedan innan. Och sen
när jag kom hit upptäckte jag hur roligt
det var här med det pedagogiska tänket,
och miljön här som jag gillar.
Vad är det med miljön som du gillar?
– Man utgår hela tiden från vad som är
bäst för patienten, och är aldrig rädd för
förändring eller förbättring. Här är ett
väldigt trevligt klimat också, högt i tak.
Vi samarbetar i team, vilket är drivkraf­
ten – oavsett om man är läkare eller
­sköterska så har alla lika stor del i den
vård vi ger.
När i karriären tycker du att man
­borde jobba här?
– Många säger att det är bra att börja
här för att sen gå vidare, men jag tycker
tvärtom – här behöver man stanna, för
här finns massor att lära sig. Här finns
utvecklingsmöjligheter. Det är ju rätt
komplext att vårda multisjuka äldre
– det är en väldig utmaning, men en
­väldigt rolig sådan. �
TEXT: ÅSA LEMPERT · FOTO: PETER KROON
8
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
»VI HAR HAFT DET skittufft«
Personalen på Kirur­
gen på Skånes
­Uni­versitetssjukhus
(Sus) i Malmö har
haft det tufft. Nu görs
flera olika insatser,
både större och min­
dre, för att förbättra
för patienter och
­personal. Och för­
slagen kommer från
personalen.
”Det
är kul här –
bland annat för att
tempot är så högt.
Men nu gäller det att
hänga i med förändringsarbetet och ta
tag i de saker som
bubblat upp”, säger
sjuksköterskan Lena
Almqvist, här tillsammans med AnnCharlotte Malmros,
enhetschef (till vänster).
TEXT: ANNA BJÄRNMARK
FOTO: KLAS ANDERSSON
F
ör många patienter och
för lite personal. Under ett
par års tid har det varit be­
svärligt för personal och
patienter på Kirurgen, avdelning
9B. Idag är läget mer hoppfullt.
Avdelningen befinner sig just
nu mitt i ett förbättringsarbete
där alla – läkare, sjuksköterskor,
­undersköterskor, sekreterare och
chefer – är delaktiga.
– Det är lättare att gå till jobbet
idag, säger Lena Almqvist, en av
sjuksköterskorna som stannat
kvar när många andra sagt upp
sig. När tyngden på ens axlar lättar
är Kirurgen ett jätteroligt ställe
att vara på. Det är en lite speciell
sjuksköterskeroll med mycket
egna beslut, eftersom vi inte alltid
har en läkare på avdelningen.
Ann-Charlotte Malmros ä
r en­
hetschef på avdelningen och foku­
serar på vad personalen vill ha ut
av det här förbättringsarbetet.
– Vi har haft det skittufft, rent
ut sagt. Men det finns en väg fram­
åt och vi kommer att klara det här
tillsammans. De medarbetare som
valde att stanna när det var som
allra jobbigast – de vill ju verkligen
vara med och vända skutan. Det
finns en stark kraft hos dem.
I september formerades en
­arbetsgrupp på Sus med målet
att försöka lyfta de mest utsatta
verksamheterna på Sus, något
som krävde arbete på ett nytt sätt.
Hade de vanliga sätten att arbeta
fungerat borde ju problemen
­redan ha varit lösta.
– Ofta känns det som att saker
bestäms över våra huvuden – men
inte den här gången. Vi blir lyss­
nade på och våra åsikter har redan
lett till förändringar, säger Lena
Almqvist.
I början av februari hölls ett två­
dagarsmöte där all personal från
avdelning 9B deltog. De anställda
fick lufta både frustrationer och
idéer. Handlingsplaner togs fram
­– vad gör vi, vem gör det och när?
Och man beslutade sig för att byta
”Det är lättare att
gå till jobbet idag”
schema, eftersom det befintliga
bara funkade när man var fullt be­
mannade men blev stressande och
slitsamt när det saknades folk.
– En schemagrupp tillsattes och
någon gång efter sommaren kom­
mer det nya schemat att tas i bruk,
säger Ann-Charlotte Malmros.
Avdelning 9B har också tagit
fram en ny introduktion för ny­
anställda. Regionen satsar stort
på att öka kompetensen för sjuk­
sköterskor och förstärkt intro­
duktion är en del i detta. Den nya
är längre och mer individuellt
­anpassad än den gamla. Nya sjuk­
UTMANING:
resurser
sköterskor får under ett års tid
en egen mentor, som är van och
har arbetat en längre tid på avdel­
ningen.
– Till sommaren är flera speci­
alistsjuksköterskor färdiga och
kommer tillbaka. De som är nya
kommer nu alltid att ha mer vana
medarbetare att fråga och det blir
så klart mer tryggt och stabilt,
­säger Ann-Charlotte Malmros.
Eftersom 9B även har haft pro­
blem med hot och våld mot perso­
nalen – det är här offren för kniv­
skärningar och skjutningar ofta
hamnar – har ett samarbete med
chefen på säkerhetsavdelningen
inletts. Överfallslarm har instal­
lerats och till hösten kommer per­
sonalen att få gå en utbildning.
När klockan är två på eftermid­
dagen reser sig Lena Almqvist
F Ö R BÄT T R IN GA R PÅ SU S
Förändrings- och förbättrings­
arbetet på Kirurgen, avdelning 9B i
Malmö är en del i en större satsning
på Sus, och har fått namnet Kraft­
samlingen. De verksamheter som
behöver särskilt stöd får förutsätt­
ningar att förbättra bemanning
och arbetsmiljö, allt för att behålla
och attrahera sjuksköterskor och i
förlängningen för att kunna hålla
vårdplatser öppna.
Tanken är att frigöra sjuksköter­
skor från de arbetsuppgifter som
andra yrkeskategorier anses kunna
utföra lika bra eller bättre. Från
­början har fyra verksamheter på
Sus i Malmö och Lund deltagit i
Kraftsamlingen och fler kommer att
delta under vår och försommar. De
förändringar som visat sig fungera
bra kan sedan införas på bred front.
Ett exempel kan vara försöket med
att medicinska sekreterare även
dokumenterar åt sjuksköterskor.
– Det här handlar om att bygga
en långsiktigt hållbar vård, säger
Gudrun Berggren, HR-chef på Sus,
med ansvar för Kraftsamlingen.
Avdelning 9B har målsättningen
att till hösten kunna öppna de
vårdplatser som idag hålls stängda.
upp. Det är dags för reflektion:
– Varje vecka har vi möte på av­
delningen för att gå igenom hur
dagarna har varit. Reflektionen
ska vara en plats där vi både kan
diskutera patientfall och snacka
av oss, ha en form av debriefing.
Varannan gång är avdelningens
överläkare också med.
– Det gäller att stärka perso­
nalen, som varit hårt pressad.
­Reflektionen är en del i det, säger
Ann-Charlotte Malmros.
Idag finns en känsla av att det
går att lösa saker. Flera uppfölj­
ningsmöten är redan inplanerade
och även om vardagen fortfarande
kan vara svår är stämningen på
avdelningen en annan. �
Så bygger Region
Skåne för framtiden
9
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
SJUKVÅRDENS UTMANINGAR
10
rättar Region Skånes Marie
Rodling Wahlström som an­
svarar för de stora projekten.
Omflyttningarna gör att
ett stort pussel måste läggas
innan man kan dra igång. Och
bygget kommer förstås att mär­
kas med buller och damm.
– Arbetet kommer att påverka
många, både patienter och med­
arbetare. Givetvis gör vi allt för
att minimera störningar, men
byggarbetsplatser både syns
och hörs. Vi är dock övertyga­
de om att alla som besöker
och arbetar på sjukhusen
kommer att tycka att slut­
resultatet är värt det, säger
Marie Rodling Wahlström.
I regionen pågår dis­
kussioner om att bygga
ett helt nytt universi­
tetssjukhus på en ny
plats. Oavsett hur detta
blir kommer de påbörjade
projekten att genomföras.
– Vi måste bygga nytt i Malmö
för lokalerna där är så gamla och
Att Lunds sjukhus­
område behöver
upprustning är
­inget tvivel, men
­utredningen om
vad som ska göras
är inte klar ännu.
ILLUSTRATION: SCHMIDT HAMMER LASSEN ARCHITECTS
Utrymmesbrist och mörka lokaler ska bort
när Helsingborg bygger om och bygger nytt.
Ombyggnaden kommer också att ge ljusa
inbjudande lokaler, ny vårdavdelning med
enkelrum åt alla inlagda patienter, en toppmodern neonatalavdelning och en operationsavdelning som uppfyller den avancerade vårdens alla krav. Samtidigt ska gröna
läkande rum prioriteras, cykelstråken ska
förbättras och en ny busshållsplats skapas.
MALMÖ
En helt ny vårdbyggnad med
65 000 kvadratmeter, en ny
servicecentral och ett utbyggt
kulvertsystem. Det är de tre
stora förändringarna på Malmö
sjukhusområde. Arbetet kommer att ta minst åtta år att
slutföra och med moderniseringen skapas förutsättningar
för en högkvalitativ vård i
framtiden.
TRELLEBORG
En helt ny och högspecialiserad
anläggning för rättspsykiatrisk
vård ska vara klar 2016. Alla
­skånska patienter ska vårdas här
med stor vikt på återhämtning
och social gemenskap.
ILLUSTRATION: KRISTIAN INGERS
I
Helsingborg är man igång
sedan ett bra tag redan, och
snart påbörjas renoveringen
av huvudbyggnadens östra
flygel. I Malmö uppförs just nu
­ersättningslokaler dit verksam­
heter ska flytta medan en ny stor
vårdbyggnad byggs, och i Lund
pågår utredningar för att få under­
lag till beslut om kommande
­investeringar.
Även i Ängelholm pågår ett
­ombyggnadsprojekt. Skånes sjuk­
hus har alla sina rötter långt bak
i ­tiden. Många byggnader är från
1960- och 70-talen, och även tidi­
gare, och moderniseringsbehovet
är stort. Regionen lägger stora
­resurser på att bygga framtidens
sjukhus men det finns några fak­
torer som komplicerar det hela.
– Man kan ju inte bara stänga
ett sjukhus för att renovera det,
och öppna när det är klart. Så vi
måste först bygga en del nya loka­
ler för att flytta verksamheter
till, innan vi kan skapa ett nytt,
väl sammanhållet, funktionellt
och framtidsinriktat sjukhus, be­
LUND
HELSINGBORG
ILLUSTRATION: BSK ARKITEKTER
TEXT: ÅSA LEMPERT · GRAFIK: ANDERS BEHRMANN
En liten kamera – kopplad till en mobiltelefon
– som kan ta en bild på din ögonbotten och
skicka till din läkare. Det är ett av många
­exempel på hur sjukvården skulle kunna ta
nytta av näringsliv och forskning för att
­genom icke-traditionella metoder behandla
eller undersöka patienter som väntar.
TEXT: ANDERS BEHRMANN
ÄNGELHOLM
Projekt Hälsostaden är en satsning där kommunen flyttar in en
del av sin omsorg på sjukhusområdet för att komma närmare
vården och koppla ihop kommun med region. I samband med
det avvecklar man stora delar av södra sjukhusområdet för att
riva, bygga nytt och renovera lokalerna på norra området.
ILLUSTRATION: KRISTIAN INGERS
Patienternas behov
i centrum, ökad
säkerhet, bättre
flöden och attraktiv
UTMANING:
arbetsmiljö, i lokaler vårdplatser
som kan möta fram­
tidens krav. Så går tankarna
när regionen planerar för
framtidens sjukhus – ett
enormt projekt för mer än
tio miljarder kronor som både
kommer att märkas under
byggtiden och ge sjukvård
i världsklass när allt blir klart.
ILLUSTRATION: WHITE ARKITEKTER
SÅ BYGGER REGION SKÅNE FÖR framtiden
Teknik lyfter vård
– och näringsliv
slitna, att de inte längre klarar
vårdens behov. Om man skulle
välja att bygga ett nytt sjukhus
på en ny plats, så ligger detta så
långt fram i tiden att det inte
­löser dagens utmaningar, förkla­
rar Marie Rodling Wahlström.
När man planerar de nya
sjukhusbyggnaderna försöker
man att se så långt in i fram­
tiden som möjligt – för även
om det är svårt att sia om
framtida sjukvård så finns
en del tendenser. De som är
riktigt svårt sjuka kommer att
kräva teknisk utrustning som
tar mycket plats och resurser.
Men samtidigt ser man att de
som är lite mindre sjuka ofta inte
ens kommer att behöva komma
in till sjukhuset, utan kan ha kon­
takt med sjukvården hemifrån
via modern teknik. Lokalerna be­
höver vara så flexibla som möjligt
för att kunna möta olika typer av
behov som kan uppstå.
En annan faktor som man tar
hänsyn till är det läkande rum­
met: grönskan. Både i Malmö
och i Helsingborg lämnar man
till exempel plats för stora gröna
ytor på sjukhusområdet för att
patienter ska kunna återhämta
sig naturligt. Man vill också öppna
upp sjukhusområdet mot staden,
främja cykeltrafiken och bättre
koppla ihop området med kollek­
tivtrafik.
– De gröna miljöerna bidrar
både till patienternas läkande och
till bättre ekologisk hållbarhet.
Regionen har högt satta miljömål
och ambitionen är att sjukhusen
ska ha en hög miljöprofil, säger
Marie Rodling Wahlström. �
 Skane.se/framtidenssjukhus
A
tt skånsk hälso- och
sjukvård går igenom
stora förändringar är
inget nytt. De stora sjukhusen
byggs om och renoveras, nya
tekniker och arbetssätt ska
UTMANING:
tas i bruk och det traditionella
utveckling
sättet att ta emot patienter
behöver ses över.
Att låta det privata näringslivet vara med och
utveckla vården och ta del i behandlingar och
mötet med patienten, är en del av tänket kring
triple helix-perspektivet där sjukvård, akademi
och näringsliv samverkar och drar nytta av var­
andra. Sjukvården behöver räcka upp handen för
att ropa efter hjälp och berätta vilka behov man
har och näringslivet kan vara med och bygga
lösningar som matchar behoven, kanske på helt
nya och innovativa sätt.
– Då kan företagen få ta del av de 29 miljarder
som regionen spenderar på sjukvård varje år, fö­
retagen kan blomstra, ge mer intäkter, mer skatt
och därmed mer pengar tillbaka till sjukvården,
förklarar Carina Nordqvist Falk på Region Skåne.
Regeringen har samtidigt gjort klart att den
vill att lärosätena mer aktivt än idag ska arbeta
för att forskningsresultaten ska komma till nytta
och kunna kommersialiseras. Det finns exempel­
vis idag teknik där en liten kamera kopplad till
en mobiltelefon kan ta bilder på ögonbotten och
näthinnan. Samtidigt står patienter i kö för att
få just den undersökningen gjord och om den
tekniken utvecklades och kommersialiserades
och kunde användas av patienten hemma eller
kanske med hjälp på apoteket, kan processen
­effektiviseras.
Detta är ett av många exempel på hur man
på digital väg kan avlasta och förenkla den
­traditionella sjukvården. Mer om detta i nästa
nummer av Leva i Skåne. �
Läs mer om sjukvårdens utmaningar
i nästa Leva i Skåne
11
Närproducerat, klimatsmart och gärna med en spännande historia bakom.
Livsmedelskonsumenterna blir allt mer kräsna och de skånska producenterna
blir allt mer innovativa för att hitta just det som efterfrågas.
– Den goda och genuina berättelsen står högt i kurs, förklarar Rolf Bjerndell, verk­
samhetsansvarig för innovation och entreprenörskap på Livsmedelsakademin i Skåne.
TEXT: ANDERS BEHRMANN · FOTO: KLAS ANDERSSON
MATS KÅ N E
D
et ligger något tudelat över
den skånska livsmedels­
branschen idag. För sam­
tidigt som producenterna blir allt
mer innovativa, tar fram nya tek­
niker och råvaror för att möta spe­
cifik efterfrågan så finns en annan
efterfrågan som pekar på skånsk
mylla och händerna i jorden.
Daniel Berlin, v
ars krog i Skåne
Tranås rankas som Sveriges näst
bästa krog av White Guide, häm­
tar råvaror både med hjälp av eget
jaktgevär, grannen som är bonde
och från egna köksträdgården
bakom restaurangen. På Gunnars­
högs gård på Österlen tar man till
vara på varenda mikrogram av de
rapskorn som blir olja, foder och
bränsle.
– Men så har vi vad vi kallar för
Functional food 2.0, till exempel
Aventure i Lund som tagit fram
ett mineralvatten som kan balan­
sera blodsockret efter att man satt
i sig för många snabba kolhydra­
ter, ­säger Rolf Bjerndell.
– Vi har också forskarna som
hittat mjölksyrebakterier i biho­
nung som skulle kunna ersätta
antibiotika. Vi har Fredrika Gull­
12
fot på Simris Alg i Hammenhög
som odlar mikroalger för att kun­
na producera helt ren omega-3.
Vad man inte får glömma bort
är att skånsk livsmedelsnäring
står för nästan en fjärdedel av all
produktion i landet. Sverige är
­beroende av skånska livsmedel,
men det är en traditionell bransch
under stark påverkan av kultur­
omvandlingar, urbanisering och
tryck utifrån. Och branschen är
på väg att anpassa sig, vilket inte
minst illustreras av tre andra
skånska livsmedelsföretag som
på helt olika sätt mött gamla
marknader med nya produkter
och idéer.
Den traditionella odlingen av
jätteräkor i Asien har länge varit
kritiserad på grund av dess stora
miljöpåverkan. Men i Bjuv håller
Findus nu på att bygga en anlägg­
ning där man ska odla räkorna
och där hela odlingen ska vara
­klimatsmart och miljövänlig.
­Jätteräkorna ska dessutom utfod­
ras bland annat med överblivna
ärtor från Findus anläggningar.
Oatly är ett annat exempel.
Med hjälp av innovativ marknads­
föring har havremöjlk seglat upp
som ett populärt alternativ till
komjölk. Studier i Kina har dess­
utom visat att havremjölk i kine­
siska skolor kan råda bot på brist
på kalcium, järn och vitamin A
utan att skada de ofta laktosinto­
leranta kinesiska skolbarnen.
▶ Daniel Lundström
från Ambience á
Vind­åkra, en krog
som inte är ensam
om att nyligen ha
fått en stjärna i
­Guide Michelin.
Även Vollmers och
Bloom in the Park i
Malmö fick en i år.
En alldeles nytänd Michelin­
stjärna pryder Ambience á Vind­
åkra mellan Malmö och Tygelsjö.
Krogen står stenhårt fast vid sina
franska rötter – om än med fötter­
na i den skånska myllan. Kunska­
perna hos gästerna blir allt mer
omfattande – och därmed även
kraven på köket.
– Det som tidigare var en grej
för oss kockar med lokalproduce­
rat är nu något som alla vill veta,
förklarar kökschefen Daniel
Lundström.
Alla vill ha en historia kring
sin mat och veta varifrån den
kommer. Menyn anpassas efter
säsongen och först letar Daniel
och krögaren Karim Khouani efter
lokala råvaror. Men inte alltid:
– Kvalitet är viktigt, det kompro­
missar vi inte med, säger Daniel
Lundström. �
13
Hemslöjd har blivit trendigt. Kur­
ser i såväl textilslöjd som smide och
täljning blir snabbt fullbokade, nya
hemslöjdsföreningar bildas och i
Landskronas gamla stationsbygg­
nad finns sedan maj både hem­
slöjdsbutik och slöjdverkstäder.
Hantverk och handarbete är både
hippt och miljövänligt.
Tyra Mohager lär sig
brodera på japanskt
vis. Hon smyckar
ryggen på sin jeansjacka med broderier i
olika färger.
TEXT: CAROLINE ALESMARK · FOTO: KLAS ANDERSSON
Här kan du titta n­ ärmare på Takao Momiyamas
Sahisko-broderier: momiyama.com
D
▲ Takao Momiyama är textilkonstnär bosatt
utanför Simrishamn som höll en fullbokad
kurs i den japanska broderitekniken sashiko
på kulturhuset Mazetti tidigare i våras. Kursen
är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och
Malmö hemslöjdsförening.
14
en japanske textil­
konstnären Takao
Momiyamas kurs i
sashiko – en gam­
mal broderiteknik
som utvecklades i
det fattiga Aomoriområdet i norra Japan – har lockat
ett femtontal deltagare till kultur­
huset Mazetti i Malmö en lördag.
Det är första gången kursen hålls
och av efterfrågan att döma verkar
det kunna bli fler tillfällen.
– Det finns många japanska
broderitekniker men sashiko är
lite speciellt. Dels eftersom den är
så enkel, dels för att den ursprung­
ligen var en lappningsteknik,
­berättar Takao Momiyama.
– De fattiga hade inte råd att
köpa bomull i början av 1900-talet,
i stället bar de kläder av hampa
som lagades om och om igen. Det
var förbjudet att kasta tyg, även
en tygbit på två gånger två centi­
meter skulle återanvändas och sys
fast, berättar Takao Momiyama.
På samma gång blev kläderna
i glesvävd hampa varmare av lapp­
ningstekniken. Det är kallt och
snöigt i norra Japan med långa
vintrar. Sashikon innebar att man
fäste lapp efter lapp i plaggen
och broderade ovanpå lapparna,
vilket gjorde att hålet täcktes
och att tyget blev vindtätt. Vill
man göra en skånsk hantverks­
jäm­förelse kan man titta på spets­
knypplerskorna som producerade
spetsar på det fattiga Österlen
på 1700- och 1800-talen.
Alla textilier– inklusive säng­
kläder – lagades i sashikoteknik
och återanvändes i generationer.
När bomullen blev billigare ut­
vecklades sashiko från att vara
en lagningsteknik till dagens
­moderna variant, uppskattad för
sin design och sina geometriska
mönster baserade på cirkel,
­triangel och fyrkant.
– Det är enkla stygn, ingen
konstig teknik, men man kan göra
hur komplicerade mönster som
helst. En entusiastisk etnolog,
Chuzaburo Tanaka, återupptäckte
tekniken på 1950-talet, ville inte
15
SOMMARENS KULTURTIPS
FA K TA
Behöver du inspiration? Just nu pågår
ett pilotprojekt i Skåne med digitalise­
ring av de två hemslöjdsarkiven från
tidigare Malmöhus respektive Kristian­
stads län. Här kan du hitta filmer och
foton som visar till exempel kläder
slöjdade i äldre tider. Sök på Östra
­Skånes Hemslöjdsförening och Stiftel­
sen Skånsk Hemslöjd.
 digitaltmuseum.se
Kulturen vi tipsar om här får stöd av Region Skåne. Fler kulturtips hittar du på Visitskane.com Konsthantverk
möter bildkonst
Den 18 juni öppnar Utvalt i Skåne –
jurybedömd vandringsutställning
med handgjord form här och nu,
på Form Design Center i Malmö.
Den 14 juni öppnar utställningen 1 kubik
konsthantverk på Wanås, ett samarbete
mellan Konsthantverkscentrum i Skåne
och Wanås Konst där konsthantverk och
bildkonst möts över gränserna. Utställ­
ningen speglar dagens konsthantverksscen
– från bruksföremål med tydlig funktion
till personligt berättande – och pågår fram
till 1 november. Det finns även möjlighet
att köpa konsthantverk i Wanås butik– i år
lokalt producerad keramik – utvald tillsam­
mans med Konsthantverkscentrum i Skåne.
Verket på bilden är gjort av Ellen Ehk.
Övriga medverkande är Esmé Alexander,
Karin Johansson, Mårten Medbo, Jennie
­McMillen, Masayoshi Oya och David Taylor.
TEXT: CAROLINE ALESMARK
”Människor tänker
mer på recycling”
▲ Vårens kurs i den
japanska broderitekniken sashiko på
kulturhuset Mazetti
i Malmö var fullbokad.
Sjuttonåriga Tyra Mohager
från Åhus sitter bredvid farmor
Marianne Jansson och broderar
sashikomönster på bakstycket
till sin jeansjacka. Hon har alltid
varit intresserad av handarbete
och hamnade på kursen tack vare
att pappa tränar kampsport för
Momiyama.
Farmor Marianne Jansson
­berättar att hon och barnbarnet
pysslat mycket ihop genom åren
– klistrat, klippt och kladdat:
– Sashiko är intressant, det är
märkligt att tekniken egentligen
är en lagningsmetod, att man
­förvandlat lappning till något
konstnärligt. Jag kände inte till
den tidigare men det är roligt att
lära nytt, det var kul att jag fick
följa med. �
SKÅNSK HEMSLÖJD PÅ FRAMMARSCH
Intresset för hemslöjd har ökat
stort i Skåne. Under 2014 deltog
cirka 4 700 skåningar i 600 olika
aktiviteter som arrangerades av
Skånes Hemslöjdsförbund, hem­
slöjdskonsulenterna och lokala
föreningar.
TEXT: CAROLINE ALESMARK
R
iktigt när hemslöjdsvågen
startade kan Annhelén Olsson,
verksamhetsledare vid Skånes
Hemslöjdsförbund, inte riktigt säga.
Men att allt fler ser poängen med
avkopplande och kreativt hand­
arbete är tydligt.
– Jag tror att den är en reaktion
på att livet går så snabbt för många
av oss idag. Vi hämtar på dagis,
­utvecklas i jobbet, satsar på vårt
16
ä­ ktenskap, och inreder vårt hem fle­
ra gånger genom livet. Samtidigt är
tillvaron väldigt otrygg och stressig
för många.
Skånes Hemslöjdsförbund har
sin bas i Landskrona men har verk­
samhet i hela Skåne. Dessutom finns
fem hemslöjdskonsulenter och sju
lokala hemslöjdsföreningar varav
Staden Malmös Hemslöjdsförening
startade bara häromåret.
Förbundet ordnar regelbundet
kurser och i sommar kan du till
­exempel lära dig pilekorgsflätning,
återbruksslöjd i plåt eller att spinna
med slända på Önnestads folkhög­
skola.
I maj öppnades Hemslöjdens Hus
i Landskronas gamla station och i
Sugen på slöjdkurs
eller bara allmänt
nyfiken? Läs mer på:
 slojdiskane.se
T
jugofyra bidrag av 400 in­
lämnade har valts ut och
utställningen kommer att
åka på turné i Sverige och Tysk­
land.
Utställningen, som alltså sam­
lat ett urval av skåningarnas egna
hantverk, är ett samarbetsprojekt
mellan Konsthantverkscentrum i
Skåne, Skånes hemslöjdsförbund
och Form/Design Center. Det lö­
per över tio år där de tre organisa­
tionerna likt en stafett ansvarar
för att driva projektet. Utställ­
ningen ska återkomma tre gånger.
– Vi ville tillsammans skapa en
plattform för de handgjorda före­
målen. Både professionella och
amatörer har varit välkomna att
lämna in bidrag och vi kommer
dessutom att dela ut stipendier
på sammanlagt 90 000 kronor,
­berättar projektledare Pernilla
Norrman på Konsthantverks­
centrum i Skåne, som är först ut.
 Wanås.se
FOTO: MARCUS ÅKESSON att kulturen skulle försvinna och
samlade in 30 000 olika föremål.
Tack vare honom har vi mycket
sashikotyg kvar, det är stor efter­
frågan på dem hos antikhandlare.
Takao Momiyama tror att in­
tresset för hantverkstekniker
som blandar hantverk och åter­
bruk har med vårt ökade miljö­
medvetande att göra.
– Den delen av sashikokulturen
har blivit speciellt uppmärksam­
mad. Tanken vaknar i känslorna,
människor tänker mer på recyc­
ling – något som var fullständigt
självklart förr i tiden – och vill ta
vara på saker i stället för att kasta.
– Man blir lugn av att sitta och
arbeta med händerna, det är av­
slappnande. Hantverk är hippt
och det är en kul gemenskap, sä­
ger Tyra som läser bild och form
på gymnasiet.
– Jag tänker köra broderier på
jackan lite här och var. Det är ett
evighetsprojekt som jag kan sitta
med på bussen. Sashiko är en
­enkel teknik, man behöver inte
tänka så mycket.
Thrillerdrama
signerat Lars Norén
19 juni är det midsommaraftonspremiär
för Lars Noréns familjedrama Bobby Fischer
bor i Pasadena på Skillinge Teater. Christian
Tomner regisserar och i rollerna i detta
thrillerdrama om generationskonflikter
syns Bengt Järnblad, Tina Råborg, Oscar
Töringe och Katarina Zell. Skillinge Teater
firar dessutom 20 år i år, med ett digert
program. Föreställningen spelas till och
med 9 augusti.
 Läs mer på utvaltiskane.se,
Kartboll av Annika Wahlström.
butiken kan du hitta mönster, mate­
rial, redskap och slöjdade föremål
av skånska slöjdare. Här finns också
utställningslokal och verkstäder att
slöjda i.
Just nu ställer Annika Wahlström
ut broderade kartmotiv på textil och
tygbollar. �
V I S S TE D U AT T. . .
… Region Skåne årligen fördelar en halv
miljard kronor i regionala och statliga
bidrag till kulturverksamheter i hela
Skåne. Bidrag går till exempel till
Form/Design Center, Skånes hem­
slöjdsförbund, Konsthantverkscentrum
i Skåne, Studieförbunden i Skåne och
många fler – såväl kulturinstitutioner
som fria grupper och flera andra aktö­
rer/organisationer.
Under alla helger i juli månad bjuder Staffan
Björklunds Teater i Hög utanför Kävlinge
på Pegasus International, en internationell
dockteaterfestival. Det ges familjeföreställ­
ningar från Indonesien, Turkiet, Spanien,
Grekland, Slovenien och Sverige. I festivalen
ingår även workshops för både barn och
vuxna, samt tillverkning av egna teater­
dockor. Allt sker i Pegasus Trädgård – Sveri­
ges enda Teaterträdgård.
 Pegasusinternational.se
 Dockteater.se
Turnén fortsätter till Tjörne­
dala Konsthall utanför Simris­
hamn i september och Dunkers
Kulturhus i Helsingborg i oktober
och innehåller föreläsningar,
workshoppar, familjelördagar
med mera. Bland kommande
­städer finns Ronneby och Ham­
burg. �
­konsthantverkscentrum.se
och formdesigncenter.com
Dockteater i Hög från
alla världens hörn
Verk av Ellen Ehk.
 Skillingeteater.com
Djurtema på kammarfestival
Djurens karneval är temat för Båstads Kammarmusikfestival
22–26 juni. Många tonsättare har genom åren på olika sätt
gestaltat djur till toner och musik. Årets verk spänner över ett
brett fält. Två konserter riktar sig till familjen. Nallekonsert
för de riktigt små barnen med gitarrduon The Gothenburg
Combo. Djurens ­karneval av den franske Camille Saint-Saëns
där Claes Eriksson från Galenskaparna läser egna texter, skrivna
för festivalen.
 Bastadkammarmusik.com
17
”Ett nytt sätt
att lära sig”
Med hjälp av äldre studenter ska skånska
gymnasieelever hjälpa yngre skolelever
att förbättra sina skolresultat.
– Det är bra både för egna betygen och
för andra elever, säger Mellin Sahin i års­
kurs 9 på Höjaskolan i Malmö.
TEXT: ANDERS BEHRMANN · FOTO: KLAS ANDERSSON
S
kåne behöver kompetens – och den
ska hämtas ur det egna skolsystemet.
Därför satsar Region Skåne stort på
ett skolprojekt om samverkansinlär­
ning (SI) som ska hjälpa elever både
i grundskola och gymnasium att ta
nästa steg i utvecklingen.
Samverkansinlärning är ett abstrakt ord
– men en väldigt konkret metod. Det handlar
helt enkelt om att låta elever hjälpa elever på
­flera olika nivåer. SI-metoden kommer från
USA och landade i Sverige i mitten av 90-talet
på Lunds Tekniska Högskola. Det var också
främst på universiteten som man använde sig
av metoden, som i sin enklaste form går ut på att
låta äldre studenter leda grupp­diskussioner med
yngre studenter.
– Jag ger aldrig några svar, utan ställer bara
frågor. Sen får eleverna hjälp med att föra dis­
kussionen framåt, säger Johan Fredriksson,
­civilingenjör som varit en del av pilotprojektet
och som har startat den ideella föreningen
­Didici vars syfte är att sprida SI.
▶ Rasmus Brännlund, Mariam
Al-Sabty, Jones Al-­
Jawahiri och ­Mellin
Sahin har alla valt
att tillbringa en
­timme av sin skoldag
med Johan Fredriksson. Till­sammans löser de matematiska
problem på ett sätt
som de inte hinner
med under ordinarie
lektionstid.
Under hela hösten tillbringade han mycket
tid på Apelgårdsskolan i Malmö för att leda
gruppdiskussioner. SI-metoden bygger på min­
dre grupper, fem till femton elever, som med
hjälp av en äldre elev får diskutera sig fram till
lösningar på konkreta problem – ­oftast i mate­
matik.
– Till en början handlade det om äldre uni­
versitetsstudenter som ledde yngre studenter,
sen blev det studenter som var SI-ledare till
gymnasieelever och nu siktar vi på att gymna­
sieelever ska kunna leda högstadieelever, säger
Johan Fredriksson.
18
19
Region Skåne har beslutat att
satsa 1,5 miljoner kronor årligen
på projektet som ska etablera en
regional plattform dit skolor kan
ansluta sig. De kommuner som
­varit med i pilotprojektet (bland
annat Trelleborg och Hässleholm)
kommer sannolikt att vara först
ut, men tanken är att alla 33 kom­
muner i länet ska vara med så
småningom. Skolor i områden
som har en svag studiemiljö är
också prioriterade.
Under våren får Höjaskolan
i utkanten av Malmö besök av
­Johan Fredriksson regelbundet.
Jones Al-Jawahiri, Rasmus Bränn­
lund, Mariam Al-Sabty och Mallin
Sahin har valt att tillbringa en
timme av sin tisdag tillsammans
med Johan.
– Det är spännande. Ett nytt
sätt att lära sig, säger Jones Al-­
Jawahiri.
– Och förutom att vi lär oss
­själva så lär vi oss att hjälpa andra,
säger Mariam Al-Sabty.
Målet är nämligen att någon av
dessa niondeklassare själva ska
bli SI-ledare inom kort och ta över
gruppdiskussionerna med kamra­
terna i årskurs 8.
– Vi ska skriva upp det idag,
vem som vill bli ledare, säger
­Johan Fredriksson.
– Sen får de driva SI-metoden
vidare med hjälp av mig som
handledare.
Vinningen med s amverkans­
inlärning ligger på flera plan. Dels
så får de yngre eleverna ett nytt
forum för att lära sig att tänka
­annorlunda och en chans till
­extrahjälp. Dels utvecklas även
den äldre eleven i ledarskap och
pedagogik.
– Och i England bland annat
är det många företag som ser
­SI-ledarskap som en stark merit
när de rekryterar personal. Man
kan nästan tänka på det som en
slags civil värnplikt, säger Anders
Axelsson som har gjort den utred­
ning om SI som Region ­Skåne
­använde som underlag för sitt
­beslut.
Leif Bryngfors är chef för det
nationella SI-centret vid Lunds
Tekniska Högskola och något av
▼ Rasmus Brännlund och Jones
­Al-Jawahiri får tips
av mentorn Johan
Fredriksson för att
komma på lösningen
på ett matematiskt
problem.
en nestor i landet när det gäller
samverkansinlärning.
För honom känns SI-metoden
självklar.
– Många gånger handlar pro­
blem i skolan om att eleverna inte
förstår vad de förväntas lära sig.
Men när de får hjälp av en person
som ligger nära dem både i sitt
språk och i sitt sätt att tänka så
klickar det till. SI-ledarna vänder
på frågeställningen och säger
”Nu har ni hört allt detta som
­läraren har sagt. Vad är det ni inte
förstår?”
Namn: Albin Svensson
Ålder: 22
Bor: Kristianstad
Jobbar: Idrottsmed­
arbetare i ett mobilt
idrottsteam på Furuboda
Hobby: Rullstolshandboll
Om eleven sedan själv kan defi­
niera vad den inte förstår så kan
den diskutera med en kompis
– som i sin tur har andra frågor.
Tillsammans kan de lägga ett
större pussel och lösa problemen.
– Det handlar också om ansvar.
När man ger människor ansvar
och stöttning så tar de ofta det an­
svaret. Vi frågade några högstadie­
lärare om de ansåg att eleverna
har kompetens att bli SI-ledare.
De tvekade inte en sekund och de
hade rätt, säger Leif Bryngfors. �
Fria resor istället
för färdtjänst
Sedan i vintras kan personer
som är berättigade till färdtjänst hos Skånetrafiken åka
helt gratis med den allmänna
kollektivtrafiken. 22-årige
­Albin Svensson i Kristianstad
är en av de som nyttjat de fria
resorna från start.
TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER
FOTO: KLAS ANDERSSON
20
D
e senaste månaderna
har han ställt bilen
och istället tagit bus­
sen fram och tillbaka till job­
bet som idrottsmedarbetare
på Furuboda utanför Åhus. – Det är mycket skönare
att bara sätta sig på bussen
och åka hem efter jobbet,
det blir ju en helt annan av­
slappning än att köra själv,
säger han och tillägger att det
självklart är ytterligare en
fördel att han faktiskt spar
en hel del pengar på att inte
ta bilen.
Förutom den dagliga pend­
lingen till jobbet tar han ofta
tåget till Malmö. Och alla de
gånger han inte vill eller kan
köra bil själv så tycker han
att det absolut blir en större
frihet med Jojo Serviceresor
i fickan. – Tidigare när jag till
­exempel var hemma hos kom­
pisar var det ju bara att säga
hej då och åka med när färd­
tjänsten kom oavsett hur kul
man hade, nu kan jag bara
säga att ”äh, jag tar nästa
buss istället!”. �­
FA K TA
För att åka gratis med Skåne­
trafiken behöver man Jojo Service­
resor, ett personligt resekort som
används både för resa med färd­
tjänst och med Skånetrafikens
bussar och tåg, samt med närtra­
fiken inom Skåne. Kortet fungerar
som ett vanligt Jojo-kort men
innehavaren har hundra procents
rabatt på Skånetrafikens resor
inom Skåne.
21
FOTO: SHUTTERSTOCK
TEXT: VERA CELANDER
I
dag är det trångt på järnvägs­
spåren. Det leder till försening­
ar för både resenärer och gods­
transporter, och resulterar i irri­
terade pendlare, företag som för­
lorar pengar och en försämrad
konkurrenskraft för Skåne.
– I Skåne ska det vara enkelt
att leva, enkelt att resa och det ska
vara klimatsmart, säger Region
Skånes utvecklingsdirektör
­Mikael Stamming.
Snabb, välfungerande infra­
struktur är grunden för välfärd.
Det lärde vi oss redan för 160 år
sedan, när de första stambanorna
Nu är det dags för nästa steg.
­Under de kommande åren ska det
göras kraftfulla satsningar på den
svenska infrastrukturen, bland
annat i form av höghastighetsbanor
för snabba tåg. Exakt hur dessa
spår ska dras och var tågen ska
stanna avgörs i den så kallade
­Sverigeförhandlingen. Ett inten­
sivt utredningsarbete pågår just
nu på flera håll, för att ta reda på
hur höghastighetsjärnvägen kom­
mer att påverka arbetsmarknad,
näringsliv, miljö och restider. Och
de orter som kan visa på vinster
i form av bland annat arbetstill­
fällen och nya bostäder kan alltså
välja att delta i förhandlingen.
Men egentligen är det inte
­tågen i sig som är det viktigaste.
Nya höghastighetsbanor är bara
början. Får snabbtågen egna spår
så frigörs plats i det befintliga
järnvägsnätet för bättre regionala
förbindelser. Avstånden inom
Skåne krymper rejält, samtidigt
som det blir närmare till resten av
Sverige och närmare ut i Europa.
Dessutom blir det möjligt att
­frakta betydligt mer gods på järn­
väg än idag, något som avlastar
väg­nätet och gynnar miljön.
– Skåne växer med cirka 10 000
personer om året. Samtidigt har
vi hög arbetslöshet och, eller,
­bostadsbrist på många orter. Vi
behöver bättre kommunikationer,
nya bostäder och fler arbetstill­
fällen. Därför är det viktigt att så
snart som möjligt få till nödvän­
diga beslut om höghastighetsba­
nor. De behövs för att göra Skåne
mer attraktivt och konkurrens­
kraftigt, säger Mikael Stamming.
Går allt planenligt så är höghas­
tighetsbanan klar senast 2035. �
FOTO: KLAS ANDERSSON
drogs genom Sverige. Med funge­
rande kommunikationer drevs
­utvecklingen framåt, orter fördes
närmare varandra, arbetsmark­
naden blev öppnare och tillväxten
tog fart på allvar.
2,5 timmar från Malmö till Stockholm. Betydligt
snabbare regionaltrafik och mer plats för gods­
transporter.
Med nya banor för höghastighetståg krymper
­avstånden rejält. Det blir lättare att bo på en ort och
jobba eller studera på en annan, något som utvecklar
näringslivet, skapar fler bostäder och bättre miljö
– i hela Skåne. Om tjugo år kan det vara verklighet.
Å R 2 0 35 HA R VI HÖGHA STIGH ETSTÅG FRÅN SKÅNE TILL STO CKH OL M . VA D BE T YDE R DE T TA F Ö R SKÅ NE O CH E R KO M M UN?
Martin Risberg, planeringsstrateg, Kristianstads kommun
– Sverigeförhandlingen kopplar
ihop infrastruktursatsningarna
med bostadsbyggande och vi
behöver få fart på båda. Det blir
lättare att bo i Kristianstad och
arbeta eller studera på annan ort
– och tvärtom. Det vinner både
invånare och företag på.
22
Monika Strömbäck, utvecklingsstrateg, Sjöbo kommun
– För Sjöbo med närheten till
Malmö/Lundregionen och dessutom med korta pendlingstider
till Stockholm innebär höghastighetsbanan fantastiska utvecklingsmöjligheter för boende
och företag. När Simrishamnsbanan till Malmö är utbyggd
kan vi nå Stockholm på cirka
3 timmar.
Marcus Horning, chef tillväxtavdelningen, Eslövs Kommun
– Att få en bättre och snabbare
uppkoppling mot tillväxtregioner som Stockholm och andra
kluster längs spåret skapar överblickbara möjligheter – bättre
matchning på arbetsmarknaden,
hållbara transporter, enklare ta
del av varandras potential och
utbud. Minst lika intressanta är
alla de positiva effekter vi inte
kan förutse – vi måste lära oss
att planera för det oförutsedda.
Magnus Ydmark, enhetschef,
stadsledningsförvaltningen,
Helsingborg stad
Charlotte Rosenlund Sjövall,
strategisk chef, Trelleborgs
kommun
– När vi har höghastighetståg
som förbinder Skåne med Stockholm skapas starkare konkurrensförmåga för näringslivet och
bättre möjligheter att bo och arbeta på olika platser. Dessutom
ökar tillgängligheten till högre
utbildning i Greater Copenhagen.
Kort sagt ger det Skånes invånare
större valfrihet samtidigt som tillväxtmotorernas drivkraft stärks.
– År 2035 har höghastighets­
tåget skapat en attraktivare och
starkare region. Vi kommer se
att tillväxten och arbetstillfällena
ökar och att fler företag väljer
att lägga sina huvudkontor i
­Skåne. I Trelleborg ser vi att
­arbetslösheten minskar och
­utbildningsnivån ökar med ökad
närhet till de olika lärosätena
i södra Sverige.
23
Vart är vi PÅ VÄG?
FRÅGAN Vart åker du
helst med Jojo Sommar?
ENKÄT: NINA EGGERTH · FOTO: KLAS ANDERSSON
Ulla Lantz, Åhus:
– Jag tänker resa till
Malmö och Helsingborg. Mina barn bor i
Limhamn och dem vill
jag gärna besöka. Sen
är Helsingborg en
trevlig stad i sig att
komma till.
Testa dig själv och se om du är redo för att delta i årets tävling med
Jojo Sommar. Klarar du att lista ut vilken skånsk stad vi reser till
här så har du stora chanser att klara ledtrådarna på jojosommar.se!
TEXT: JOAKIM BORGUDD · FOTO: ANNIKA RUNDBLAD, REBECKA HINN, SHUTTERSTOCK
Helena Wennström,
Lund:
– Jag ska resa med
­tåget till Helsingborg
och ta med mig min
cykel. Sen ska jag åka
över till Danmark och
göra en trevlig cykeltur på norra Själland.
1
Vi ger oss av
mot en rojalistisk stad där
Selma Lagerlöf
inledde sin karriär.
2
Utanför
staden finns
ett populärt
resmål där allt är på
blodigt allvar.
3
Stans svart­vita
killar har snarare gått bakåt
än framåt de senaste
säsongerna.
4
Siw Malmkvist
föddes här och
Bengt Frithiofsson började sin bana
på varvet.
5
Ett slott, ett
vattentorn och
en känd knut
är några av stans
landmärken.
Rätt svar: Landskrona. Läs mer om ledtrådarna på jojosommar.se/levaiskane
Tävla med Jojo Sommar – vinn en buss för en dag
I tävlingen Vart är vi på väg?
på jojosommar.se kan du förutom Jojo-kort laddade med
6 000 kronor även vinna en
buss med förare för en dag.
24
Med årets kort ska vi dessutom
ta med er ut på en digital resa
genom Skåne. I tävlingen Vart
är vi på väg? som kommer att
finnas på jojosommar.se är det
upp till er att lista ut vilka skån­
ska platser vi är på väg till. Vem
i familjen, på kontoret eller i
kompisgänget listar ut svaret
först? Lättast håller ni koll på
ledtrådarna genom att följa
Skånetrafiken på Facebook.
Så här fungerar tävlingen:
1. Gissa På jojosommar.
se ­hittar du ett nytt skånskt
resmål varje vecka med en ny
ledtråd måndag till fredag.
2. FOTA Ta en bild som beskri­
ver resmålet på ett kreativt
sätt. Exempelvis om det vore
New York kunde man fota ett
jättestort äpple.
3. LADDA UPP Ladda upp ­bilden
på Instagram och tagga med
#jojosommar och #jojoresmålet
(till exempel #jojoNewYork).
Har du inte Instagram? Då tävlar du på jojosommar.se
där du även hittar tävlings­
reglerna. Tänk på att du måste
ha ditt Instagramkonto inställt
på ”Inläggen är publika” för ditt
bidrag ska vara giltigt och för
att bilden ska synas.
Vill du vinna en buss för
en dag?
Skriv också en kreativ motivering
till vad du vill göra med bussen.
Tävlingen pågår 15 juni till
15 augusti.
Res med Jojo Sommar
Jojo Sommar gäller för obegränsade resor
på bussar och tåg inom Skåne* 15 juni–
15 augusti, och kostar 625 kronor hos
kundcenter, serviceombud och ombud.
Via skanetrafiken.se sparar du 20 kronor
och får det för 605 kronor. Nytt för i år är
att du kan registrera ditt kort på hemsidan
och får ett nytt om du tappar det.
Med Jojo Sommar kan två barn under sju
år åka med utan kostnad, och du får ta med
cykel till halva priset. Med två Jojo Sommar
kan fem personer resa tillsammans (varav
max två får vara 20 år eller mer).
 Skanetrafiken.se
* Alla linjer som trafikeras av Skånetrafiken med
stadsbuss, regionbuss, Pågatåg, Krösatåg,
­Öresundståg eller taxi.
John Axberg, Sjöbo:
– Malmö, Lund och
Helsingborg tycker
jag om, särskilt de
centrala delarna är
fina. Utbudet av teater, restauranger och
sevärdheter lockar.
Jag är nyinflyttad och
håller på att utforska
allt trevligt i Skåne.
Nästan som London
– i Örkelljunga
Vid tidtabellsändringen i augusti kommer
det att bli stora förbättringar för resenä­
rerna på SkåneExpressen 10, alltså på
sträckan Örkelljunga–Helsingborg. Dels
kommer Skånes första dubbeldäckare sät­
tas in mellan Örkelljunga och Helsingborg
för att möta det ökande antalet resenärer,
dels kommer antal turer under rusnings­
trafik att fördubblas. Ombord på bussen
finns förutom fler sittplatser än på en
­vanlig buss fritt wifi, informationsskärmar
och uttag för laddare. Resenärer som startar sin resa i Marka­
ryd kommer att få åka på en helt ny linje
mellan Markaryd och Örkelljunga som
Länstrafiken Kronoberg står för. Den är
synkad med nya Skåneexpressen 10 så att
det blir enkelt att byta buss i Örkelljunga
för den som åker hela vägen Markaryd–
Helsingborg. �
 Läs mer på skanetrafiken.se
25
VÅRDTAGARE,
UTNYTTJA DIN
3
Som patient har du ett större
inflytande över din vård än
någonsin, bland annat genom
den nya patientlagen som
trädde i kraft i januari i år. Här är sju punkter med
tips som kan underlätta för
dig i din vårdvardag.
TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER
 www.1177.se/
patientlagen
1
Vården kan koppla
ihop dina journaler
– om du vill
Sammanhållen journalföring är
praktiskt. Det innebär att vård­
personal enkelt kan få tillgång
till information om utredningar,
sjukdomar och behandlingar
från sjukhus, vårdcentralers och
enstaka kommuners journaler
ifrån hela Sverige. Endast perso­
nal med rätt behörighet får
läsa i journalerna och det sker
först efter ditt godkännande.
Om du inte vill ge tillgång till
dina journaler, se punkt 2. 2
Du kan spärra information i din journal
Vill du inte att dina journaler ska
finnas tillgängliga så kan du en­
kelt spärra dina uppgifter. Läs
mer om hur du gör på 1177.se/­
Skane/Regler-och-rattigheter/­
Patientjournalen.
26
Du kan läsa din
­journal ­hemifrån
makt
Vad sa läkaren egentligen? Via etjänsterna på 1177.se kan du läsa
och skriva ut delar av din journal
från de flesta olika möten du haft
med vården eller från den tid du
varit inlagd på en vårdavdelning.
Du kan i lugn och ro hemma gå
igenom vad ni pratade om. Inom
kort kommer även delar av dina
undersökningsresultat och din
journal från psykiatrin att visas
medan mödrahälsovård och för­
lossningsvård dröjer lite till. Det
som ännu inte visas i din digitala
journal går naturligtvis att bestäl­
la i pappersformat via Regionarki­
vet och samma gäller för dig som
vill läsa hela din journal. Läs mer
om hur du går tillväga på 1177.se.
4
Du ska förstå
­informationen
du får
Ibland kan det finnas behov av
tolk eller extra skriftlig informa­
tion för att fullt ut förstå vilken
vård som kan erbjudas. Förutom
att få information om din sjuk­
dom och behandling ska du också
bli informerad om exempelvis hur
länge du behöver vänta på din
vård, få information om eventu­
ella komplikationer som kan upp­
stå eller vilka möjligheter du har
att söka vård utomlands.
5
Du får själv ­välja
var du vill söka vård
Oavsett var du bor ska du kunna
välja var du vill söka vård, både
inom och utanför ditt landsting.
Detta gäller inom öppenvården,
alltså all vård där du inte blir
­inlagd, till exempel besök på vård­
central eller på öppen specialist­
vårdsmottagning. Så länge vården
är finansierad av landstinget spe­
lar det ingen roll om vårdgivaren
är privat eller offentlig. Du betalar
samma patientavgift som de andra
i landstinget.
Om du har en allvarlig eller
livshotande sjukdom eller skada
har du rätt till en ny medicinsk
bedömning, ett utlåtande från
en annan läkare i ditt eget ­eller
i ett annat landsting, en ­second
opinion. 6
TEXT: ANNA BJÄRNMARK
FOTO: KLAS ANDERSSON
Du kan själv skriva
en ­remiss
Egenanmälan, egenremiss eller
egen vårdbegäran. Ja, det är tre
ord för samma sak – att du själv
söker vård hos hos en specialist­
läkare. Detta kan du använda dig
av i de fall det inte finns krav på att
din vårdmottagning ska skicka en
remiss. Då skriver du själv ner var­
för du vill ha vård och skickar det
till mottagningen som bedömer
om de ska skicka dig en kallelse.
7
Margareta Brandsten
har valt bort tele­fon­
köer. Och hon besöker
inte ­läkaren mer än
­nödvändigt. Istället
är hon en van använ­
dare av e-tjänsterna
på 1177.se.
Du har full koll på
dina ­läkemedel
Via e-tjänsterna på 1177.se kan
du förnya recept, se status på ditt
högkostnadsskydd och hålla koll
på vilka läkemedel du har hämtat
ut de senaste 15 månaderna. Du kommer åt dina e-tjänster
med hjälp av antingen e-legitima­
tion, mobilt bank-ID eller lösen­
ord och sms. �
 All information om detta finns på 1177.se.
Margareta Brandsten säger att hon inte är ”jättehaj” på datorer men att e-tjänsterna på 1177.se är lättanvända.
”Och jättebra till vardagsgrejer. Jag skickar ofta ett meddelande eller en fråga därigenom. Jag vet att jag får svar”.
”Jag läser min ­journal på nätet”
O
mkring en gång i måna­
den har Margareta
Brandsten någon form
av läkarkontakt, antin­
gen via ett fysiskt möte eller via
e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden.
– Det jag gör allra oftast genom
e-tjänsterna är att beställa nya
­recept. Och det funkar superbt!
Högst två dagar brukar det ta,
­sedan har jag receptet, säger hon.
Margreta Brandsten lider av
ständig värk, bland annat från
nacken.
– Jag har flera skadade kotor
och har haft problem med nacken
­sedan jag var 20.
Idag är hon 67 år. Och en van
datoranvändare.
– Jag tycker att det är smidigt
och föredrar att till exempel
 Läs mer om e-
tjänsterna på 1177.se.
skicka iväg en fråga och vara säker
på att få svar framför att sitta i
­telefonköer och använda knapp­
val som aldrig tar slut.
Margaretas man har diabetes
och hjärtproblem och äter en del
mediciner. Han är inte intresse­
rad av e-tjänsterna men är glad
för att Margareta sköter det åt
­honom.
– Jag läser också mina egna
journaler via nätet. Det kan vara
skönt att kolla efter ett besök så
att läkaren förstod mig rätt, säger
Margareta Brandsten.
Hon säger att hon inte är typen
som oroar sig och har valt att ha
full insyn i sina journaler.
– Jag resonerar så att om det är
något som är fel så vill jag veta
det. Då kan jag få reda på fakta
och hantera vad det nu än är. Man
väljer inte allt här i livet utan får
gilla läget.
Så länge e-tjänsterna har fun­
nits har Margareta Brandsten
­använt de olika tjänsterna. Extra
nöjd är hon nu, efter att sidan
gjorts om en del.
– Den har blivit mer lättöver­
skådlig och det är enklare att hitta
den tjänst man behöver.
Varför började du använda dig
av e-tjänsterna?
– Du kan aldrig stoppa utveck­
lingen så det gäller att ta del av det
som är positivt. Det här förenklar
min vardag, säger hon. �
 Läs mer på sidan 31.
27
ILLUSTRATION: 1177.SE
Blå app ska
hjälpa barn
och ungdomar
Hur GICK DET SEN?
Har du också undrat över vad som hände sen? Här tittar vi närmare på just det.
Alla tidigare artiklar kan du läsa på levaiskane.se.
Hur mår barn och
ungdomar efter att de
skrivits ut från Barn­
psykiatriska akut­
avdelningen i Malmö?
Det ska nu under­
sökas med hjälp av
projektet Blå appen.
TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER · FOTO: KLAS ANDERSSON OCH PETER KROON
TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER
FOTO: SHUTTERSTOCK
Projektet startar nu i sommar
och tanken är att ungdomarna ska
börja använda Blå appen redan när
de är inlagda för att kunna värdera
hur de mår under tiden de är där,
och sedan fortsätta hemifrån var­
annan vecka efter utskrivning,
med hjälp av mobilen eller surf­
plattan. Ungdomarna kommer att
få kontinuerlig feedback i appen
under tolv månader, och sedan ska
uppgifterna utvärderas. Namnet på appen syftar både
till den depressiva färgen blå men
också till hopp, och förhoppningen
med projektet är att kunna kart­
lägga de inlagda patienters psykis­
ka mående och utifrån detta sedan
kunna bedöma värdet av de olika
behandlingsinsatserna som gjorts.
Projektet har initierats av Sophia
Eberhard och Björn Axel Johans­
son, båda överläkare vid BUP Akut,
och Kristian Hansson som är
­psykolog på avdelningen. �
Våga berätta – för barn som mår dåligt
Nu finns det en interaktiv sida för barn på 1177.se. Där
kan barnen klicka sig runt och läsa mer om hur det går
att prata om och lösa problem som uppstår i skolan,
hos familjen och bland kompisar. Det går även att få
Ta fighten mot insekterna
Geting- och bistick
Smärtan kan lindras med hjälp av kyla.
­Alsolsprit eller asolgel, kylbalsam eller lokal­
bedövande salva kan hjälpa på klåda och
sveda. Den som får en kraftig svullnad på
stickstället ska kontakta vården. Om du blir
stucken i munnen, på halsen eller i ansiktet
kan du få svårigheter att andas. Ring 112
­eller sök hjälp snabbt på vårdcentral eller
sjukhus.
Fästingar
Om man hittar en fästing på kroppen ska
den tas bort så fort som möjligt. Använd en
pincett eller en fästingborttagare som finns
att köpa på apotek. Ta tag om fästingen
så nära huden som möjligt och dra rakt ut.
Om man efter en vecka fortfarande har en
rodnad där fästingen suttit ska man kon­
Under vardagar är det lätt att få tandvård, det är bara
att ringa sin tandläkare eller leta reda på närmsta
tandvårdsmottagning. På helgen är det lite svårare,
men nu finns det ett nytt nummer du kan ringa om du
är i behov av akut tandvård på lördagar, söndagar,
● Nu har MalmöExpressen
trafikerat linje 5 från Stenkällan/
Rosengård, via Centralen till
­Västra Hamnen i ett år. Malmö­
Expressen är en unik bussmodell,
en extra lång gashybrid som kör
vissa sträckor på egna körfält
­genom Malmö, vilket gör att fler
personer kan resa, och det snab­
bare. Leva i Skåne skrev om bus­
sen i nummer 1 2014, och nu har
vi kollat upp om superbussens
­första år blivit som förväntat. texterna upplästa för sig. Materialet är framtaget och
faktagranskat i samarbete med bland annat skolkurator, specialläkare, barnläkare och barnsjuksköterska.
Gå in på 1177.se och sök på Våga berätta för att läsa mer. takta vårdcen­
tralen. Om man en
tid efter fästingbettet
får feber, huvudvärk,
­känner sig illamående,
är ovanligt trött eller har
­muskelvärk ska man också
kontakta vårdcentralen.
Myggbett
Du kan lindra besvären genom att smörja
in stickstället med kylbalsam, alsolsprit
­eller alsolgel. Kallt vatten eller is kan också
lindra. Om det kliar mycket kan du stryka
på receptfri hydrokortisonkräm. Det går
också att använda receptfritt läkemedel
med antihistamin.
KÄLLA: 1177
Tandvärk på helgen? Ring jouren!
28
Fler kliver på Snabbfil till
superbussen rätt vård
helgdagar och helgaftnar. Numret är 0771-160 170 och
dit kan du ringa för att få reda på vilka tandläkare som
har helgjour.
Om även jouren är stängd går det bra att ringa 1177
för rådgivning. FOTO: SHUTTERSTOCK
S
yftet med appen är att under­
söka om ungdomarna mår
bättre över tid av att få en kon­
tinuerlig uppföljning även efter att
de skrivits ut från avdelningen. Skånsk honung
till Jordanien
● I Leva i Skåne nummer 3 2014 skrev vi om
jordanske Ziad El-Awad som läste entreprenör­
skap på universitetet i Lund. Målet var att ut­
veckla sitt eget livsmedelsexportföretag. Leva i Skåne kontaktade Ziad El-Awad för
att se vad som hänt sedan han kom tillbaka till
hemlandet – och det visar sig att han har fort­
satt kontakt med Skåne då hans företag alldeles
snart ska börja importera skånsk honung.
­Tillsammans med en skånsk biodlare har Ziad
El-Awad öppnat upp en handelskanal mellan
Sverige och Jordanien och hans förhoppning
är att snart kunna utöka importen även med
­cider, lingonsylt och andra typiskt svenska
­delikatesser. – Jag fick stora möjligheter till olika former
av nätverkande under studietiden och det har
verkligen påverkat mitt företag positivt, säger
han. �
siffrorna är positiva. Resandet
på sträckan från Stenkällan har
ökat med 30 procent – i motsatt
riktning med 23 procent. Några
av anledningarna är:
•Längre buss – tar fler resenärer.
•Snabbare på- och avstigning –
alla dörrar öppnas och resenä­
rerna kan själva lösa biljett om­
bord.
•Nu kan man resa direkt – utan
byte och snabbare – hela vägen
Rosengård centrum–Västra
hamnen/Högskolan.
Dessutom lockar M
almö­
Expressen studiebesök från när
och fjärran – ett sextiotal hittills,
från såväl Norge som Singapore.
Det enda som återstår är konkreta
siffror på den luftförbättring som
Malmö stads miljöförvaltning­
­redan nu ser indikationer på. �
● I Leva i Skåne nummer 1 2014
berättade vi om precis öppnade
Nya jouren i Helsingborg, ett sam­
arbete mellan 15 vårdcentraler,
både privata och offentliga, och
akutmottagningen på lasarettet.
Tanken var att avlasta akuten
­genom att placera primärvårdens
jourmottagning i direkt anslut­
ning till akutmottagningen för
vård på rätt nivå. Det fungerar
så att primärvården tar hand om
prioriteringen och hjälper patien­
ten att komma rätt – till primär­
vårdsjouren, till akutmottagning­
en eller hem med egenvårdsråd.
Under året som gått har man
­aktivt utvecklat samarbetet och
en ledningsgrupp har träffats
­varannan vecka för att löpande
kunna utvärdera processen.
– Samarbetet har gått jättebra
och jag tror att patienterna har
upplevt det som mycket positivt
att ha en gemensam jour, säger
Camilla Lorentzon, verksamhets­
chef på Nya jouren.
Under hösten kommer projek­
tet att utvärderas. Det positiva
­utfallet och responsen från pa­
tienterna har bidragit till att de
privata vårdcentraler som tidigare
valt att avvakta nu beslutat sig för
att gå med i samarbetet.
– Samarbetet Nya jouren för­
väntas bli en permanent lösning
i höst, säger Camilla Lorentzon. �
29
DETTA ÄR REGION SKÅNE
Region Skåne har ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafik, utveck­
ling av näringsliv, kultur, infrastruktur, samhällsplanering och miljöoch klimatfrågor i Skåne.
Våra ansvarsområden
På uppdrag av
­medborgarna
Vård
Region Skåne beslutar övergripan­
de om vården. Det finns över 200
mottagningar med olika inrikt­
ning inom närsjukvården i Skåne.
Region Skåne samordnar den
­offentligt finansierade sjukvården
i Skåne, som utförs av både privata
och offentliga verksamheter.
Region Skåne arbetar på uppdrag
av medborgarna. Regionfullmäk­
tige är Region Skånes högsta be­
slutande församling. Vart fjärde
år väljer du som bor i Skåne de
149 representanter som sitter i
­regionfullmäktige. Regionstyrel­
sen utses av regionfullmäktige
och är Region Skånes ”regering”.
Skåningarna röstar vart fjärde år och väljer …
Folkhälsa
Målet för folkhälsoarbetet är att
åstadkomma en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen
i Skåne.
REGIONFULLMÄKTIGE
som utser …
Forskning inom livsvetenskaper
Den högspecialiserade vården i
Region Skåne och den medicinska
forskningen på Lunds universitet
samverkar.
REGIONSTYRELSEN
som styr över …
Habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden
Hälso- och
sjukvårds­nämnden
Personalnämnden
Kollektivtrafiknämnden
Regionala
utvecklingsnämnden
Kulturnämnden
Servicenämnden
Samtliga politiska organ hittar du på skane.se.
KO NTA K TA R E GI ON SK Å NE
Skane.se
Postadress: Region Skåne, 291 89 Kristianstad
Besöksadress: Västra Storgatan 12, Kristianstad,
eller Dockplatsen 26, Malmö.
Telefon: 044-309 30 00
Regionens verksamheter finns även på flera
andra orter i Skåne.
30
Tandvård
Region Skåne samordnar den
­offentligt finansierade tandvården
i Skåne, som utförs av både privata
och offentliga verksam­heter. Folk­
tandvården Skåne ­erbjuder tand­
vård i hela Skåne.
Tillväxt och hållbar utveckling
Ekonomisk tillväxt och en hållbar
utveckling är en förutsättning för
att invånarna i Skåne ska ha en
god livskvalitet. Region Skåne har
en ledande roll i arbetet med att
utveckla infrastrukturen, stärka
näringslivet och skapa ett hållbart
och attraktivt Skåne.
Näringslivsutveckling
Region Skåne samordnar och
­arbetar tillsammans med många
andra offentliga och privata aktö­
rer för att utveckla det skånska
näringslivet och öka tillväxten
i Skåne.
Samhällsplanering
Region Skåne verkar som ett stöd
för kommunerna och koordinerar
den fysiska samhällsplaneringen
på en regional nivå.
Infrastruktur
Region Skåne planerar och sam­
ordnar framtida satsningar på
­infrastruktur i Skåne.
Kollektivtrafik
Region Skåne har det totala
­ansvaret för kollektivtrafiken i
Skåne. Skånetrafiken är en del
av Region Skåne och ansvarar
för genomförandet av kollektiv­
trafiken i form av stadsbussar,
­regionbussar, och den regionala
tågtrafiken – Pågatågen och Öre­
sunds­tågen, samt serviceresor.
Miljö och natur
I egenskap av Skånes största
­arbetsgivare har det interna
­miljöarbetet i Region Skåne stor
betydelse. Tillsammans med ett
omfattande utåtriktat arbete
­verkar det för god och hållbar
­miljö och natur i hela Skåne.
Kultur
Region Skåne samordnar utveck­
lingen av kulturen i Skåne och
fördelar regionala och statliga
medel till kommuner, kultur­
institutioner och det fria kultur­
livet.
Marknadsföring av Skåne
I bred samverkan med kommuner
och andra aktörer marknadsförs
Skåne som en attraktiv region för
turister, evenemang, filmproduk­
tioner och investeringar. �
F Ö L J RE G I O N S KÅ NE PÅ W EB B E N !
På Skane.se kan du följa regionfullmäk­
tige i direktsändning, hitta kontakt­
uppgifter till förtroende­valda, läsa
sammanträdeshandlingar med mera.
V I SS T E DU AT T RE G I O N S KÅN E …
… har drygt 32 000 anställda och om­
sätter cirka 40 miljarder kronor (2014).
Du kan få sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt i vården
dygnet runt, antingen genom att ringa 1177 Vårdguiden på
­telefon eller gå in på webbadressen 1177.se. På 1177.se kan
du bland annat hitta kontaktinformation till vårdcentraler,
se vilka som har kvälls- eller helgöppet och mycket mer.
Ring vårdcentralen
Om du blir sjuk, skadar dig eller
behöver råd om din hälsa kan
du vända dig till vårdcentralen
eller ringa 1177 Vårdguiden på
telefon. På vårdcentralen finns
vårdpersonal med bred kompe­
tens som kan hjälpa dig med de
flesta problem.
Många vårdcentraler har
­öppet även på kvällar och helger.
Vissa mottagningar samarbetar
med varandra och turas om att
hålla öppet. I tjänsten ”Hitta
vård” på 1177.se kan du söka på
vårdcentraler som har öppet
på kvällen eller på helgen.
Är läget akut?
Vid ett akut och livshotande
tillstånd ska du ringa 112. Våra
akutmottagningar tar hand om
allvarliga och akut uppkomna
skador eller sjukdomar. I andra
fall är det vårdcentralen du ska
vända dig till.
SMS:a RÅD till 71160 så får du våra
­kontaktuppgifter ­direkt in i mobilen.
Råd om vård
Du kan ringa dygnet runt till
1177 Vårdguiden på telefon­
nummer 1177. Här får du prata
med erfarna sjuksköterskor
som svarar på dina frågor om
sjukdom och hälsa, gör en
medicinsk bedömning och
­hänvisar dig rätt om du behöver
besöka vården.
På 1177.se får du råd om vård
och kan läsa om sjukdomar,
graviditet, barns hälsa och
mycket mer. Du kan använda
personliga e-tjänster och hitta
kontaktuppgifter till vården.
Vård på andra språk
Information på andra språk om
hur du söker vård hittar du på:
You can find information in
­other languages about how
to get health care on:
1177.se/other-languages
E-TJÄNSTERNA PÅ 1177.SE
På webbplatsen 1177.se kan
du få ett helhetsgrepp om din
hälsa. När som helst på dyg­
net – och utan telefonköer.
Alla Skånes vårdcentraler
och många specialistmottag­
ningar är anslutna hit.
E-tjänsterna på 1177.se är en
gratis tjänst, men om en för­
frågan leder till ett besök eller
ett förnyat recept gäller lands­
tingets avgifter och regler.
Det är bara du och persona­
len på din vårdmottagning som
kan läsa dina journalhandlingar,
och den du valt att eventuellt
dela din journal med.
I loggen kan du se exakt vem
som läst dina anteckningar.
Detta är för att säkerställa att
ingen som inte är direkt inblan­
dad i din vård tittar i din journal.
Om du har problem att
logga in eller vill fråga något
om sajtens funktioner kan du
ringa supporten mellan 06 och
22 på 08‑123 135 00 alla dagar –
eller använda det webbformulär
som finns på 1177.se.
Vill du veta mer om hur
eJournal fungerar? Titta på
eJournalfilmen.se.
Logga in
Du når dina uppgifter genom att
logga in på e-tjänsterna på 1177.
se via internetansluten ­dator,
surfplatta eller mobil­telefon.
Det enda du behöver göra är att
logga in med din ­e-legitimation
– samma som du använder för
att logga in till din bank.
Välj vårdcentral
När du är inloggad kan du bland
annat välja vilken vårdcentral
du vill gå till – och ­kontakta
den direkt i flera olika ärenden.
Du kan byta vård­central om du
vill det, och lägga till fler mot­
tagningar som du sedan lätt
kan nå då de sparas på din sida.
Du kan också läsa fakta och
­ atientomdömen om vård­
p
centralen.
Boka tid
Att boka tid är en av många
fördelar! Här kan du önska tider
på de mottagningar som är
­anslutna. Du slipper sitta i tele­
fonkö och kan göra din bokning
när det passar dig. Du kan även
boka av och boka om din tid.
Läs din journal
I journalen kan du läsa och
­skriva ut delar av din journal
från läkarbesök, framför allt
från öppenvården, som gjorts
efter den 17 mars i år. Du kan i
lugn och ro gå igenom vad du
och din läkare pratade om när
du läser anteckningarna. Tjäns­
ten kommer att byggas ut efter
hand men omfattar i dagsläget
inte anteckningar från all sjuk­
husvård och inte anteckningar
från psykiatri, mödrahälsovård
och förlossningsvård.
Dela din journal
Om du har en närstående som
du vill ska kunna läsa din journal
så är det lätt ordnat. Då kan hen
nå den genom sin inloggning.
Förnya ditt recept
Om din medicin tagit slut kan
du kontakta din läkare för att
förnya ditt recept här. Du kan
också läsa mer om vilka läke­
medel du har hämtat ut, om
du har fler uttag kvar på något
recept och hålla koll på ditt
högkostnadsskydd.
Mina intyg
Här samlas de läkarintyg du fått
utfärdade efter den 21 novem­
ber 2013. Du kan enkelt skriva ut
dem – eller skicka dem vidare
direkt till Försäkringskassan.
31
ODR Samhällsinformation från Region Skåne
Välkommen in på levaiskane.se.
Här kan du läsa hela tidningen
­digitalt, se filmer och annat
material kopplat till artiklarna,
­kommentera och dela artiklarna.
Levaiskane.se