Här - Norran
1 2015-05-08 Diarienummer: Kommunledningskontoret Handläggare Lars Hedqvist Kommunstyrelsen Bredbandsstrategi för Skellefteå kommun Kommunledningskontoret har utarbetat ett förslag till bredbandsstrategi för Skellefteå kommun under perioden 2015-2020. Strategin föreslår att kommunen ska arbeta för att stärka infrastrukturen så att minst 90 % av alla hushåll och företag får tillgång till bredband av hög kapacitet. Utbyggnaden ska ske både ideellt, kommersiellt och med samhällsstöd. Skellefteå kommun avser söka 30-40 miljoner kronor i stöd under perioden för att ansluta ungefär 1 000 abonnenter. Eftersom stöden till bredband ännu inte är fastställda kan endast ett mindre utbyggnadsprojekt inledas under 2015. Förslaget är att utbyggnad sker i Hemmistjärn där långtgående förberedelser redan finns. Därefter kommer kommunen att fatta årliga beslut om kommande utbyggnadsprojekt utifrån ett antal kriterier. Förslag till beslut Godkänna förslaget till bredbandsstrategi. Besluta att stöd ska prioriteras till Hemmistjärn för 2015 under förutsättning att nödvändiga medel erhålls. Beslutsunderlag Bredbandsstrategi del 1 och 2 Lars Hedqvist Planeringschef Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Telefon: 0910-73 50 00 Postadress: 931 85 Skellefteå Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Skellefteå www.skelleftea.se [email protected] Organisationsnummer: 212000-2643 Sida 1(2) 2 SKELLEFTEÅ KOMMUN Beskrivning av ärendet För Skellefteå kommun är digital infrastruktur med effektiv funktion en förutsättning för att kommunen ska nå sin vision och övergripande målsättningar. Skellefteå kommun är bland de ledande i landet på tillgänglighet till bredband. Nästan alla har möjlighet att nå bredband med lägre kapacitet och ungefär 80 procent av alla hushåll och företag i kommunen kan nå bredband med kapacitet över 100 Mbit/s. Men kommunen har en fortsatt ambitionen att utveckla infrastrukturen och stärka tillgängligheten ytterligare. Bredbandsstrategins syfte är att tydliggöra Skellefteå kommuns målsättningar och inriktning för fortsatt utbyggnad och stärkande av bredbandskapacitet. Det gäller såväl yttäckning som att bredbandet ska ha tillräcklig kapacitet. Bredbandsstrategins övergripande målsättning är att 90 % av hushåll och företag i kommunen ska ha tillgänglighet till 100 Mbit/s och att yttäckningen ska öka med 10 %. Strategin visar på tänkta satsningar och ska utgöra grund för ansökningar och beslut kring finansiering av projekt för bredbandsutveckling. Bredbandstrategin är indelad i en första del som anger målsättningar och åtgärder samt en andra del som beskriver förutsättningarna, där behov, nuläge och utveckling redovisas. Bredbandsstrategin är en förutsättning för att söka stöd ur EUprogrammen. Bristerna på kapacitet är störst inom olika landsbygdsdelar av kommunen, men det finns också delar tätorter där förtätning behövs. Bredbandsmarknaden är grunden kommersiell men till delar är den sedan tidigare utbyggd med samhällsstöd. En fortsatt utbyggnad på landsbygden kräver i många fall bidrag. Samtidigt sker en mycket snabb teknikutveckling och därmed ändras också förutsättningarna för utbyggnaden. En fortsatt kommersiell utbyggnad är också att förvänta i kommunen. För närvarande föreligger ingen klar finansiering till utbyggnad av bredbandsprojekt på landsbygden eftersom varken det svenska landsbygdsprogrammet är godkänt eller Västerbottens ansökan om medel ur regionala fonden för Övre Norrland är beviljad. Förhoppningen är dock att medel successivt ska kunna komma under hösten 2015. Förslaget är därför att kommunen fattar beslut om ett mindre utbyggnadsprojekt 2015 där det sedan tidigare finns goda förberedelser för utförande. Förslaget är vidare att kommunstyrelsen årligen fattar beslut om vilket eller vilka projekt som kommer att ske kommande år. På så sätt skapas handlingsutrymme utifrån behov och ändrade förutsättningar genom ideell och kommersiell utbyggnad. Kommunledningskontoret föreslår att bredbandsutbyggnad sker i Hemmistjärn hösten 2015 under förutsättning att nödvändiga medel erhålles. ___________________________________________________________ Beslutet sänds till: Skellefteå Kraft AB AC-net Sida 2(2) 3 Bredbandstrategiför Skellefteåkommun 2015‐2020 Del 1 målsättningar och åtgärder 4 Inledning och syfte Sverige är mitt i en mycket stor förändring från ett analogt till ett digitalt samhälle. Tillgången till bredband är numera avgörande för de flesta samhällsfunktioner och betydelsen kommer att fortsätta att öka. En bredbandsinfrastruktur med god täckning och hög kapacitet är därför en förutsättning för en god samhällsutveckling. För Skellefteå kommun är digital infrastruktur och effektiv funktion och användning av den en förutsättning för att kommunen ska nå sin vision och övergripande målsättningar. Skellefteå kommun är bland de ledande i landet på tillgänglighet till bredband. Nästan alla har möjlighet att nå bredband med längre kapacitet och 81 procent av alla hushåll och företag i kommunen kan nå bredband med kapacitet över 100 Mbit/s. Men kommunen har en fortsatt ambitionen att utveckla infrastrukturen och stärka tillgängligheten ytterligare. Bredbandsstrategins syfte är att tydliggöra Skellefteå kommuns målsättningar och inriktning för fortsatt utbyggnad och stärkande av bredbandskapacitet. Det gäller såväl yttäckning som att bredbandet ska ha tillräcklig kapacitet. Strategin ska visa på tänkta satsningar och utgöra grund för ansökningar och beslut kring finansiering av projekt för bredbandsutveckling. Det gäller främst finansiering från landsbygdsprogrammet och regionala fonden. Bredbandstrategin är indelad i en första del som anger målsättningar och åtgärder samt en andra del som beskriver förutsättningarna, där behov, nuläge och utveckling redovisas. Grunder och övergripande inriktning Visionen är ”Skellefteå, en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i med det övergripande målet att bli 80 000 invånare, år 2030. Förverkligandet kräver praktiskt en stor inflyttning tillsammans med ökad sysselsättning. Fler framtida arbetstillfällen förutsätter i sin tur en fortsatt stärkt IT-infrastruktur där tillgången på bredband fortsätter att öka i kommunen, såväl i form av mobilt som fast installerat bredband. I alla tätorter finns bredband utbyggt med fiberoptisk kabel liksom inom delar av landsbygden. Men fortfarande saknas tillgång till bredband med hög kapacitet inom stora delar av kommunen. Bristerna är störst inom olika landsbygdsdelar av kommunen. Det finns fortfarande också vissa delar av tätorter där förtätning av fiberstrukturen behövs. I tätorterna och dess närområde är tillgången till mobilt bredband relativt god men en successivt ökad efterfrågan på kapacitet medför också kommande behov av förstärkningar. Samtidigt har landsbygden de största bristerna i kapacitet för mobilt bredband. Det finns ett flertal exempel i kommunen där mobiltäckning helt saknas. Bredbandsmarknaden är speciell eftersom den till största delen är kommersiellt baserad samtidigt som delar av den kräver samhällsstöd för att utvecklas. Den grundläggande utgångspunkten är att utbyggnaden så långt som möjligt ska ske på kommersiella villkor. Men i Skellefteå kommun med relativt stor andel glest bebyggda områden krävs därför särskilda insatser från samhället. För att bli så effektiv och funktionell som möjligt krävs att utbyggnaden av infrastrukturen sker samordnat. 5 Kommunen ska därför samverka med såväl kommersiella och offentliga aktörer tillsammans med kunderna (de enskilda hushållen och företagen i kommunen). Infrastrukturens kapacitet år 2020 Målsättning - 100 % har 1 Mbit/s - 90 % har 100 Mbit/s - 60 % har 1 000 Mbit/s Målsättningen innebär att alla hushåll och företag i kommunen ska ha möjlig tillgång till bredband. Andelen som har bredband med hög kapacitet öka från 81 till 90 %. Det innebär teoretiskt en utbyggnad som berör ungefär 2 500 hushåll eller företag i kommunen. Åtgärder - Identifiera behov hos hushåll och företag med bristande kapacitet samt utreda alternativ till möjliga lösningar - I samverkan med olika systemägare och operatörer utarbeta och genomföra utbyggnad av funktionella och redundanta bredbandsstrukturer 6 Infrastrukturens yttäckning år 2020 Målsättningen – 10 % mer yttäckning med hög kapacitet i kommunen Målsättningen innebär att inom ytterligare en yta motsvarande 10 % av kommunens totala areal ska bredband med hög kapacitet (100 Mbit/s) vara åtkomligt. Det innebär utbyggnad av bredband inom landsbygdsområde som endast kan bli aktuellt med stödmedel. Utbyggnad ska ske successivt genom årsvisa infrastrukturprojekt. Projekten ska bedömas utifrån fyra kriterier och tillgången på finansiering. Valen av projekt ska ske genom beslut av kommunstyrelsen i samråd med Skellefteå Kraft AB, AC-Net och länsstyrelsen. Kriterier - Områden med lågt stödbehov som är kostnadseffektiv - Områden med stort behov för verksamheter (näringsliv, offentlig sektor och organisationer) - Områden med stora behov (många abonnenter) - Områden med stort eget engagemang och medfinansiering för utbyggnad Åtgärder - Aktivt söka olika stödformer för att skapa extern finansiering av bredband - Inleda dialoger med intressenter i de olika byarna så fort finansieringsmöjligheter föreligger för att skapa projekt för utbyggnad av kapacitet - Kommunen ska ta på sig projektägarrollen för utbyggnader som sker med stödfinansiering från landsbygdsprogrammet och regionala fonden 7 Bredbandstrategiför Skellefteåkommun 2015‐2020 Del 2 förutsättningar 8 1. Inledning Skellefteå kommun är bland de ledande i landet beträffande tillgänglighet till bredband. Kommunen har en tydlig ambition att även fortsättningsvis skapa högklassiga digitala kommunikationer till medborgare, näringsliv och organisationer. Mer än 80 % av hushåll och företag i kommunen når redan idag bredband med en kapacitet över 100 Mbit/s. Strategin för bredband ska utgöra en grund för att planera den fortsatta utvecklingen för stärkt kapacitet och ytutbredning i kommunen. 1.1Syfte Skellefteå kommuns bredbandsstrategi ska ge inriktning och stöd för det strategiska och långsiktiga arbetet med att förverkliga målen för utbyggnad av bredband i kommunen. Strategin ska bidra till att skapa en långsiktig planering av den grundläggande infrastrukturen motsvarande övrig samhällsplanering. Bredbandsstrategin sammanställer både nuvarande och kommande behov av bredbandskapacitet under planeringsperioden. Den ger samtidigt inriktning och omfattning på utbyggnaden fram till 2020. Bredbandsstrategin har utformats för att möta de nationella målsättningar och regionala målsättningarna som satts upp för uppfyllelse 2020. Dokumentet är en strategi och således inte ämnat att lösa några detaljer eller frågor av specifik karaktär. Med strategin får berörda aktörer och kunder till bredband information om möjligheter och problem samt hur kommunen avser driva arbetet med utveckling av bredband under planeringsperioden. 1.2Befintligastrategierattförhållasigtill 1.2.1Nationellnivå‐BredbandsstrategiförSverige Regeringen presenterade 2009 en bredbandsstrategi för Sverige, för att tydliggöra Sveriges riktning i bredbandsfrågan fram till 2020. Det övergripande målet för den nationella bredbandsstrategin är att Sverige ska ha ”Ett bredband i världsklass”. En välutbyggd ITinfrastruktur bidrar till att stärka Sveriges tillväxt, konkurrens och innovationsförmåga. De utmaningar som Sverige står inför, klimatförändringar och åldrande befolkning i ett glesbebyggt land kan avhjälpas med ett höghastighetsinternet i hela landet. Utöver det faktum att bredbandet ska ha en hög kapacitet skall det vara driftssäkert, robust och säkerställa användningen av privatpersoner och företag. Syftet med Bredbandstrategi för Sverige är att möjliggöra för marknaden att kunna uppnå de antagna målen för omfattning och hastighet för det svenska bredbandet. Regeringens ställningstagande är grundläggande att bredbandsutbyggnaden i Sverige ska ske av marknaden på kommersiella grunder. Marknaden antas finnas i orter där det bor fler än 3 000 invånare. I de områden där det saknas en tillräcklig marknad är det möjligt för det offentliga gå in med stöd. Målet är att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbit/s. För att målet ska uppnås identifierar utredningen att investeringar i både det fasta och det mobila nätet krävs. För att kunna erbjuda bredband i den omfattning som målen avser så krävs såväl utbyggnader som förstärkning av befintliga system. Vidare har det även antagits ett delmål att år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 9 Utvecklingen mot målen har redan inletts starkt på grund av hög efterfrågan, ny teknik och konkurrensen på marknaden. Det sista målet som antogs i strategin syftar primärt till att hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. En omfattande digitalisering av våra tjänster pågår i samhället och för att hushåll och företag fortsatt ska kunna tillgodogöra sig dessa behövs ett fullgott bredbandsnät. 1.2.2Nationellnivå‐DigitalagendaförSverige Regeringen har satt höga mål för Sverige för användande av IT-tjänster. Digital agenda för Sverige visar att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att detta skall vara möjligt att nå, behövs en välutbyggt IT-infrastruktur och att alla har tillgång till bredband för att kunna använda de digitala tjänster som erbjuds. Utöver detta pekar digitala agendan fyra strategiska områden som tar avstamp i användarnas perspektiv: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen 1.2.3Regionaltnivå‐DigitalagendaförVästerbotten2014‐2020 Region Västerbotten har 2014 tagit fram ”Digital agenda för Västerbotten”. Dokumentet syftar till att driva på länets utveckling av digitala kommunikation och funktion. Agendan innehåller sju strategiska områden där digitalisering anses ha störst effekt för den regionala utvecklingen: Digital delaktighet och kompetens är det första strategiska området, där målet är att 10 procent fler Västerbottningar ska vara digitalt delaktiga innan 2020. Vidare ska den digitala kompetensen öka både inom offentlig sektor och näringslivet främst i små och medelstora företag. För att kunna uppnå effekten av en digitalisering anses det behövas en ökning i beslutsfattares insikt och förstålse. Den uppkopplade regionen är det strategiska område, där målet är 95 procent av länets invånare ska 2020 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det ska även bli lättare att koppla upp sig mot internet oavsett vilken teknik som används. Vidare ska länet erbjuda goda förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av det mobila telefoni och data nätet. Utveckling av det digitala lärandet anger som mål att Västerbotten ska skapa framtidens skola och vara föregångare i digitalt lärande. Inom skolan ska både elever och lärare ha tillgång och möjligheter till digitala verktyg och metoder. För att främja kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Ökad delaktighet och kvalitet i hälsa, vård och omsorg anger som mål att år 2020 ska 80 procent av medborgarna ha tillgång till hälsokonton och använda digital teknik i kontakt med vården. Vidare ska samtliga vårdgivare ha tillgång till digital journal och ärendeinformation 10 givet brukarens medgivande. Digital teknik ska öka kvaliteten och effektiviteten inom hälsooch sjukvården. Stärkt forskning och innovation anger som mål att använda digitaliseringens möjligheter för öka antalet innovationer inom och i skärningspunkter mellan branscher och sektorer. Stärka den behovsstyrda forsknings och innovationsutvecklingen av digitala tjänster. Främja forskning och innovation genom bättre tillgång till öppen offentlig data. Möjlighet till virtuella mötesplatser för att stimulera kunskapsutbyte och innovationsutveckling mellan regionens aktörer. Digitalt entreprenörskap och företagsutveckling anger som mål att skapa förutsättningar att starta och utveckla sin affärsverksamhet med digitaliseringens möjligheter. Främja företagsutveckling och entreprenörskap genom att ha virtuella nätverk, stödfunktioner och mötesplatser. Utveckling av nya produkter och tjänster ska främjas genom att erbjuda tillgänglighet till öppen offentlig data. Ett hållbart och smart digitalt samhälles målbild är ett samhälle, där invånarna kan påverka miljön genom ökad användning av digitala tjänster och applikationer. En minskad miljöpåverkan av offentlig verksamhet, näringsliv och organisationer genom ökad användning digital teknik och tjänster. Vidare ska antalet och tillgången till offentliga digitala tjänster och verktyg öka genom att utveckla och stärka regionala samarbetet inom IT-sektorn. 1.2.4Lokalnivå‐IT‐infrastrukturplanförSkellefteåkommun IT Västerbotten initierade ett IT-infrastrukturprojekt benämnt ETTAN där avsikten var att fem prioriterade orter i varje kommun försågs med lokal IT-infrastruktur, både ortsammanbindande nät och områdesnät. Tanken var att projektet skulle genomföras som ett Mål 1 EU-projekt med finansiering av strukturfondsmedel, länsstyrelse, landsting, de berörda kommunerna samt medel från regeringens nationella bredbandsatsning. Skellefteå kommuns medfinansiering uppgick till 1 610 000. För att erhålla det statliga stödet för utbyggnad av bredbandsnätet krävdes en IT-infrastrukturplan för respektive kommun. Planen för IT-infrastruktur antogs hösten 2000 av kommunstyrelsen och är den senast antagna IT-infrastrukturplanen för Skellefteå kommun. IT-infrastrukturplanen etablerades även för att det fanns en övergripande målsättning att alla kommuner i länet skulle ha en väl genomgången och förankrad plan för den lokala bredbandsutbyggnaden. Det kommunala målet med IT-infrastrukturplanen var en prioritering av orter för fortsatt bredbandsutbyggnad. Prioriteringen som gjordes i planen var, skol- och serviceorter, orter med större företag och butiker samt övriga mindre orter. Vidare presenterades en översiktlig kostnadsbild baserat på de olika tillämpliga teknikerna för bredband. IT-infrastrukturplanen hade identifierat en nationell vilja att IT-infrastrukturen skulle ägas av respektive kommuner. Med detta sagt bör det tydliggöras, inget talar för att kommunerna ska driva eller operera nätet alternativt producera och sälja tjänster. Kommunen som ägare av näten ansågs vara en nödvändighet för att kunna säkerställa ett leverantörs- och kostnadsneutralt nät. En kommun har större möjligheter till extern finansiering samt ett större samhällsansvar än de privata aktörerna vilket kan påverka omfattningen av eventuell utbyggnad. Med ett heltäckande nät av 11 kommunalägd IT- infrastruktur skulle det möjliggöra för tjänsteleverantörerna att erbjuda sina tjänster i tätort likväl som landsbygd. Planen fastslår att Skellefteå kommuns intention är initialt att äga infrastrukturen och samtidigt svara för den kontinuerliga utbyggnaden, i samarbete med intressegrupper och operatörer. Nätet skall kännetecknas av öppenhet där inga tjänsteleverantörer utestängs för att upprätthålla konkurrensen på nätet. I föregående ITinfrastrukturplan framgår att kommunen inte ska operera förbindelser mellan företag och länseller landsomfattande nät men däremot spela en aktiv roll för billig kommunikation ska kunna erbjudas. I mån av ledighet ska kapacitet hyras ut till varje operatör som önskar använda nätet samt att företag ska kunna välja anslutningsform, det vill säga att ansluta direkt mot läns- eller landsomfattande nät eller annan operatör inom nätet under förutsättning att ledig förbindelse finns. Vidare så identifieras en exponentiell ökning av de organisatoriska kostnaderna i takt med utbyggnaden av nätet. Men även en ökning av kostnaderna för fortsatt utbyggnad då hushållen är mer spridda och de geografiska avstånden ökar. De orter som prioriterades i infrastrukturplanen var Boliden, Burträsk, Byske, Jörn, Kalvträsk och Lövånger. IT-infrastrukturplanen utmynnande i, ett mål för Skellefteå kommuns IT-infrastruktur: Att skapa en kostnadsneutral IT-infrastruktur till serviceorter, skolorter, orter med företag samt övriga småorter inom Skellefteå kommun. IT-infrastrukturplanen innehöll även redogörelse för den framtida utbyggnaden: Kommunen skall svara för att kontinuerlig utbyggnad av nätet sker i mån av budgeterade och externa medel. Utbyggnad skall ske i samarbete med olika intressegrupper och operatörer. Utbyggnad skall i första hand avse stamnätet i mindre orter enligt priorteringslista Utöver projektet ETTAN har Skellefteå kommun bredbandsprojekten TVÅAN, TREAN och FYRAN. deltagit i de länstäckande 1.3Övrigastyrdokument Styrdokument som bör påverka, och påverkas av, kommunens bredbandsstrategi. Nedan följer ett antal exempel på sådana dokument vars innehåll bör genomsyra även bredbandsfrågan. Dessa kan således ge en viss styrning i hur utvecklingen av bredband bäst stöttar andra verksamheter och inriktningar. 1.3.1Översiktsplan En översiktsplan (ÖP) är obligatorisk och ska omfatta hela kommunens yta. Översiksplanen är behjälplig som underlag för hur mark- och vatten områden ska användas. Översiktsplanen består av ett stort antal fördjupade orts- eller områdesanknutna översiktsplaner samt ett antal tematiska översiktsplaner. Skellefteå kommun har hanterat de elektroniska kommunikationerna mycket extensivt i de olika översiktsplanerna. Inom ramen för bredbandsstrategin för Skellefteå kommun är den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen av intresse. De innehåller planering av ett par av orterna som anmält intresse för en fiberutbyggnad till Skellefteå kraft. Orterna ifråga är Stackgrönnan, Nyhamn, Hedensbyn, Bergsbyn, Innervik och Tjärn. 12 1.3.2RegionalUtvecklingsstrategiförVästerbotten2014‐2020 Det är numera lagstadgat att alla län ska etablera en utvecklingsstrategi. Strategin ska utarbetas i samråd med kommuner, landsting, näringsliv och olika organisationer. Den som har det övergripande ansvaret för utvecklingsstrategin är regionen och således i detta fall region Västerbotten. Regionala utvecklingsstrategin bör ligga till grund för andra både lokala och regionala strategier. Vidare ska strategin koppla samman alla de strategier som finns i regionen med europeiska program och stödmöjligheter. Regionala utvecklingsstrategin för 2014-2020 baseras på jämställdhet, mångfald, miljö och klimat för att uppnå en långsiktig tillväxt som skall vara socialt och ekologiskt hållbart. Uppföljningen kommer ske genom undersöka ett flertal indikatorer som mäter regionens förmåga att attrahera nya invånare, tillväxt, jämställdhet, förnyelseförmåga, kompetensutveckling och klimatanpassning. Åtta av indikatorerna överensstämmer med målsättningar som återfinns i Europa 2020-strategin medan resterande åtta indikatorerna är valda utifrån regionens utmaningar och mål. En viktig del av genomförandet är att kommuner, landsting, myndigheter och organisationer integrerar strategin i sina respektive strategier och handlingsplaner. Flernivåstyre är viktigt för att genomföra strategin. De strategier som regionala utvecklingsstrategin för 2014-2020 återger som exempel är länstransportplanen, kulturplanen, handlingsprogram för näringslivsutveckling, IT-strategier, program för landsbygdutveckling. Därför tas regionala utvecklingsstrategin i beaktande i skapandet av Skellefteå kommuns bredbandsstrategi. 1.3.3Skellefteå2030 Våren 2014 initierades arbetet med att utveckla platsen Skellefteå, efter beslut av kommunstyrelsen att ta fram en utvecklingsstrategi, Skellefteå 2030. Strategin ska syfta till att skapa en framsynt tillväxtkommun, som är attraktiv att bo och verka i, där det kvantifierade målet är att kommunen ska ha 80 000 invånare år 2030. Syftet med strategin är att skapa ett delägarskap mellan kommunens aktörer offentlighet, näringsliv och civilsamhället. Under 2014 genomfördes ett antal workshops på spridda platser i kommunen och syftet med mötena var att presentera bakgrund och underlag till utvecklingsstrategin, och samtala om vad som bör prioriteras i strategin. Underlaget till strategin baseras på en analys av: -forskning om attraktiva platser och lokal utveckling, lokala, regionala och nationella rapporter, workshops och undersökningar, vilket lett till fyra strategiområden: Hållbara och varierande livsmiljöer Kunskap och unik kompetens Globalt konkurrenskraftig ekonomi Överbryggade avstånd 1.3.4 Skellefteå2030bredband Vid de workshops som genomförts under våren 2014 har det framkommit ett antal kommentarer och förslag angående bredbandsinfrastrukturen i kommunen. De vanligaste kommentarerna angående bredband kretsar kring vikten av en fortsatt utbyggnad. En fortsatt utbyggnad föreslås både i tätorternas omland och i mindre orter på landsbyggden. Ett fullgott bredband anses även skapa attraktiva bostäder överallt i kommunen. Med ett välutbyggt ITinfrastruktur kan kommunen decentraliseras med hjälp av bredbandet genom att erbjuda 13 tjänster via internet istället. En tydlig önskan är ett heltäckande bredband över hela Västerbotten. Enligt kommentarerna är det kommunen som bör svara för den fortsatta utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen. 2. Teknik Bredband är de olika tekniker som möjliggör en anslutning till internet med hög överföringshastighet. Grunderna är mobil teknik (trådlös access) eller fast uppkoppling (trådbunden access). De trådbundna accesserna är fiberoptik, xDSL och bredband via kabel-tv nätet (koaxialnätet). Fiber är uppbyggt av tunna trådar av glas eller plast och är den enda teknik som i dagsläget fullt ut når upp till det nationella kapacitetskravet. Vidare är fiber framtidssäker då det endast är den aktiva utrustningen i ändarna som behöver bytas ut för att nå närmast obegränsad kapacitet. Kapaciteten hos fiber är symetrisk vilket innebär att man kan skicka och motta filer med samma hastighet. xDSL eller Digital Subscriber Line är ett samlingsnamn för tekniker baserade på det fasta telenätet där ADSL är den vanligast förekomande och andra exempel är VDSL och HDSL. Omfattningen av xDSL nätet är stort i hela landet så också i Skellefteå kommun. Kapaciteten hos xDSL teknikerna är assymmetrisk vilket innebär att användaren kan ta emot filer fortare än vad denne kan skicka filer. xDSL kan i dagsläget inte nå upp till de nationella kapacitetsmålen om 100 Mbit/s utan kan uppnå hastighet om 30 Mbit/s. Bredband via kabel-tv nätet kan erbjudas till hastighet som är jämförelsebar med fiber, skillnaden är att hastigheten för kabel-tv nätet är assymmetrisk. Det sker ingen nyförläggning av kabel-tv nät för bredband utan man använder befintlig infrastruktur som modifieras. Bredband via trådlös teknik täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt där kapacitet är utbyggd. Den mobila tekniken skapar stor och effektiv yttäckning som fortfarande utvecklas starkt. De vanligaste teknikerna för att erbjuda en trådlös uppkoppling är 3G och 4G. Ingen av teknikerna 3G och 4G uppnår i dagsläget till de nationella kapacitetsmålen, även tekniken fortsätter att utvecklas. Uppkopplingen erbjuds via basstationer vilket innebär att användaren inte är alls är knuten till en viss geografisk plats. De mobila teknikerna för bredband är en delad resurs vilket gör att kapaciteten sjunker med ett ökande antal användare. Vidare är närhet till mobilmast av stor vikt för kapaciteten. På sex platser i kommunen (Byske, Villvattnet, Finnforsberget, Kalvträsk, Vitberget, Stora Blåbergsliden) finns ett nät med Wimaxteknik. Nätet med Wimax erbjuder fast punkt till punkt nätverksförbindelse men uppnår dock inte hög kapacitet (100 Mbit/s). Post- och telestyrelsen (PTS) är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. I PTS uppdrag ingår att driva på utvecklingen av bredband i hela landet utifrån den nationella strategin. De ska vidta åtgärder för att underlätta bredbandsutbyggnad och vid behov lämna förslag till åtgärder. Vidare så kartlägger de utbyggnad av bredband, utifrån ett antal faktorer för att på regeringens uppdrag redogöra för vägen mot det nationella målet. De faktorer som undersöks är tillgång till bredband både vad gäller teknik och hastighet. Kartan innehåller vidare vilka nätägare och tjänsteleverantörer som finns. De övriga faktorerna är projekt medfinansierade av Post- och telestyrelsen samt vilka län och kommuner som har en bredbandsstrategi. Tillgången till bredband är kanske den 14 faktor som är av störst vikt för detta strategiska dokument. Därför bör begreppet definieras ytterligare, i PTS bredbandskarta innebär tillgång till bredband: ”Att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe” 1 Stadigvarande bostad är enligt Post- och telestyrelsen synonymt med hushåll och med fast verksamhetsställe menas arbetsställe. Tillgången av bredband i ett område baseras på ett rutnät av storleken 250*250 meter. Detta eftersom bredbandskartan baseras på ett underlag med ett likadant format där 250*250 meter är den minsta beståndsdelen. Rutorna adderas sedan ihop för att bygga upp tätorter, kommuner, län och nationell nivå. Om det finns tillgång till bredband på stadigvarande bostad alternativt fast verksamhetställe oavsett teknik så redovisas det i bredbandskartan. Beroende på vilken teknik som erbjuder bredband så redovisas de i bredbandskartan under respektive flik exempelvis fiber eller 3G. 3. Nulägenationellt Antalet hushåll och företag i Sverige som helt saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s uppgår enligt Post- och telestyrelsen till mindre än 500 hushåll i mars 2014. Totala antalet hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s uppgår till 56 procent i Sverige 2013. Antalet hushåll som har tillgång till bredband med mobil 4G teknik i Sverige uppgår 96 procent i oktober 2013. Vidare så uppgick den genomsnittliga hastigheten för fast bredband i Sverige i april 2014, till 25,6 Mbit/s enligt Bredbandskollen. 4.1Kostnadförattnådetnationella2020målet Revisionsbyrån EY, tidigare Ernest and Young, fick i uppdrag av Svenska stadsnätsföreningen, Sveriges kommuner och landsting, Skannova och IT & Telekom företagen att studera Sveriges framtida fibersatsningar och dess kostnader. Studiens resultat anger att, för att nå det nationella 2020 målet om en utbredning på 90 procent med tillgång till 100 Mbit/s bredband krävs ytterligare satsningar på cirka 40 miljarder kronor. EY estimerar även att det kan komma att behövas investeringar i transportfiber för att binda ihop lokala nät, i storleksordningen minst 10 miljarder kronor för att uppnå det nationella 2020 målet. Om målet istället ställs att närma sig 100 procent krävs investeringar i storleksordningen 54 till 60 miljarder kronor. Något som studien avfärdar som icke samhällekonomiskt försvarbart att försöka nå ut till 100 procent av medborgarna med fiber. EY anger vidare att det skulle kräva investeringar om 1,5 miljarder för att uppnå det nationella målet om 90 procent som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s för Övre Norrland. 1 http://bredbandskartan.pts.se/Om-bredbandskartan/Definitioner/ 15 4.2Nulägeregionalt Västerbotten är en av de mest utbyggda regionerna och antalet hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s uppgår till 73 procent enligt Post- och telestyrelsen. Vidare så anger Post- och telestyrelsen att i Västerbotten finns det i princip ingen som saknar en teoretisk tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s. De olika teknikerna för att erbjuda bredband har följande utbredning i Västerbotten: Fiber Kabel-tv xDSL VDSL 3G 4G 71 % 17 % 87 % 14 % 96 % 89 % 4.3NulägeSkellefteåkommun Enligt Post- och telestyrelsens senaste kartläggning har 80 procent av hushållen i Skellefteå kommun tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Samtidigt har 89 procent av hushållen i tätort tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Tätort definieras som orter med över 200 invånare. I områden utanför tätort har 37 procent tillgång till sådan bredbandskapacitet. De tätorter som är utbyggda med fiber i kommunen är Boliden, Bureå, Burträsk, Bygdsiljum, Byske, Jörn, Kåge, Lövånger, Skelleftehamn, Skellefteå centralort och Ursviken. Siffrorna är helt baserade på fiberutbyggnad eftersom det är den enda tillgängliga tekniken i dagsläget för att uppnå det nationella målet om 100 Mbit/s. Vidare så har befolkningen i kommunen tillgång till de övriga teknikerna enligt följande utbredning: Fiber-optik Kabel-tv xDSL VDSL 3G 4G 81 % 18 % 90 % 14 % 99 % 88 % I enlighet med lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ska alla fasta bostäder och verksamhetsställen på rimlig begäran ha möjlighet att få så kallat funktionellt tillträde till internet. I december 2011 tog regeringen beslut om att uppgradera nivån för funktionell tillgång till Internet från 20 kbit/s till 1 Mbit/s. Den nya nivån om 1 Mbit/s ska vara vägledande för hela samhället när man talar om grundläggande bredband. Vilket alltså Skellefteå kommun uppnår enligt Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning2: 2 Datan är hämtat från PTS Bredbandskarta oktober 2013 16 Hastighet Tillgång Inom tätort eller småort Utanför tätort och småort Saknar bredband 0%* 0%* 0%* 1 Mbit/s eller mer 100 % * 100 % * 100 % * 3 Mbit/s eller mer 99 % 100 % * 96 % 10 Mbit/s eller mer 97 % 100 % * 82 % 30 Mbit/s eller mer 81 % 90 % 37 % 100 Mbit/s eller mer 80 % 89 % 37 % *Alla siffror i tabellen är avrundade. Det innebär att i ett område där 0% saknar bredband eller 100% har tillgång till en bredbandsteknik eller hastighet kan det finnas hushåll och företag som saknar bredband med den hastigheten. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) finns det 32 249 hushåll i Skellefteå kommun (31 december 20133). Definitionen av hushåll är en enhet av människor som delar bostad och kan stå för varandras försörjning. Det bör tillägas att portar inte är rakt av förenligt med begreppet hushåll utan endast är ämnat att ge en fingervisning om hur många som har tillgång till ett bredband som uppnår de nationella målen. Portar kan förklaras som slutanknytningen till kund, ofta finns det en port till varje hus eller lägenhet. Därför anses jämförelsen inte vara alltför spekulativ, eftersom att även Skellefteå kraft använder sig av samma förhållningssätt till portars förhållande till hushåll. Skellefteå Kraft anger att de har cirka 22 500 portar direkt anslutna till det öppna fibernätet. Samtidigt har Bredbandsbolaget cirka 3 000 portar som hyrs via Skannovas svartfiber. Totalt innebär det ungefär 25 500 portar. Skannova som är ett dotterbolag till Teliasonera, är den enda operatören förutom Skellefteå Kraft, som erbjuder fiberanslutning i kommunen. Om det finns 32 250 hushåll och 80 procent av dessa har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s så bör den siffran ligga omkring 25 800 hushåll. Det ger ett estimat på cirka 6500 hushåll i Skellefteå kommun som inte har tillgång till ett bredband om minst 100 Mbit/s. Skellefteå Kraft bedömer att man genom förtätningar i tätorter kommer att bygga ut ytterligare 1 500-1 700 anslutningar fram till 2020. Det innebär att på landsbygden saknas ca 5 000 anslutningar till bredband med hög kapacitet. För att uppnå den nationella målsättningen är investeringsbehoven på landsbygden stora och det ter sig nödvändigt med offentliga stimulansmedel för att bredbandsutbyggnaden även ska omfatta de områden där kommersiella krafter troligtvis inte investerar. Kostnaden för utbyggnad bredband med fiber till de 5 000 hushåll och företag på landsbygden som saknar fiberanslutning kostar 10 miljoner kronor. Under 2014 genomfördes tre planerade utbyggnationer av fiberinfrastrukturen i kommunen. Orterna är Långviken, Norrlångträsk och Renbergsvattnet, utbyggnaden ger cirka 200 anslutningar till en kostnad av cirka 10 miljoner kronor, eller 50 000 kr per abonnent. 4.3.1IT‐infrastrukturplanförSkellefteåkommunidagsläget Inom ramen för det föregående strategiska planen för bredbandsutbyggnad gjordes en prioritering av Skellefteå kommuns referensgrupp över vilka orter som skulle rekommenderas för fiberutbyggnad. De prioriterade orterna var: Boliden, Burträsk, Byske, Jörn, Kalvträsk och Lövånger. 3 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/367830/ 17 Kommunens IT-infrastruktur plan var kopplad till ETTAN-projektets första etapp, där syftet var lokal IT-infrastruktur i fem prioriterade orter i varje kommun. I orterna hade det redan skett översiktliga kostnadsberäkningar, efter prioriteringen av de sex genomfördes mer utförlig kostnadsberäkning, för att kommunstyrelsens arbetsutskott skulle kunna besluta vilka orter som skulle byggas ut initialt samt i vilken omfattning utbyggnad skulle ske. Fiberutbyggnad återfinns idag i Boliden, Burträsk, Byske, Jörn och Lövånger. Kalvträsk återfinns inte bland de med ett lokalt utbyggt fibernätverk eftersom orten ej blev en prioriterad ort och således inte erhöll finansiering för en lokal IT-infrastruktursatsning. 4.3.2SkeKraft.net Det av kommunen helägda energibolaget Skellefteå Kraft AB bygger, underhåller och äger Skellefteås stadsnät. Stadsnätet heter SkeKraft.net och är ett öppet stadsnät, vilket innebär att olika leverantörer kan erbjuda tjänster till slutkund via stadsnätet. Spridningsnätet är välutbyggt och når som tidigare nämnt cirka 22 500 hushåll och 1 200 företag. Tidigare genomfördes utbyggnaden av fibernätet i hög takt för att möjliggöra en fiberanslutning för ett stort antal. Utbyggnadstakten har planat ut, ett tecken på detta är att redan 2007 fanns det över 20 000 anslutningar i stadsnätet. Skellefteå Kraft erbjuder tjänstleverantörer att erbjuda sina tjänster i stadsnätet, för vilket de betalar en avgift för transport av tjänst i nätet. Avgiften är en månadsvis kostnad per slutkund och rör sig mellan 150 och 600 kr exklusive moms beroende på vilken kapacitet tjänsten har, vilken Skellefteå Kraft transporterar för tjänsteleverantören i stadsnätet. Detta gäller för tjänster som levereras till privatpersoner. Skellefteå Kraft utgår från en likställd prissättning där priset är det samma runt om i kommunen trots att kostnaderna är högre i periferin. För företag är prisbilden mer spridd och startar vid 500 kronor och sträcker sig till 3 500 kronor i månadsavgift, priserna skiljer sig beroende vilken kapacitet samt servicenivå som ingår i avtalet. Att presentera priset för den uthyrda svartfibern är mer komplext och är i relation till etableringskostnader, avstånd, bindningstid, volym och serviceavtal. Vidare så kan även rent kommersilla villkor utgöra påverkan tillexempel indexreglering av priser, betalningsvillkor samt tillgång till fiber. Därför baseras uthyrningen av svartfiber på förutsättningarana i varje enskilt fall vilket gör en redogörelse angående prisbilden väldigt svår. 18 Täckningskarta 1: De markeradefälten är orterna i Skellefteå kommun som är utbyggda med fiberoptik. Skekraft.net är ett högprestandanät baserat på optofiber, kompletterat med radio- och kopparbaserade lösningar utanför de projekterade områdena. När det gäller tättbebyggda områden har invånarna i Skellefteå kommun bland den bästa tillgången till 100 Mbit/s i Sverige. Skellefteå Kraft AB kommer primärt att driva förtätningsprojekt inom nedanstående orter: Kåge, Boliden Lövånger, Bureå Burträsk Skelleftehamn, Skellefteå centralort Bygdsiljum Byske Ursviken Jörn Förtätningsprojektet i de redan utbyggda delarna kommunen kommer nå ut till cirka 1 700 hushåll och företag. 4.3.3Ortersomanmältintresseförfiberutbyggnad Skellefteå Kraft har gjort kostnadskalkyler på orter som inte har ett lokalt fibernät idag, men har visat intresse för en eventuell utbyggnad. Totalt handlar det om fyrtiotal orter som har analyserats och i orterna är det fråga om mellan 2 000 och 3 000 anslutningar baserat på hushållens uppvisade intresse. I kalkylen är det inte bara fråga om hushåll utan siffrorna kan även gälla fritidshus. Orterna som tidigare visat intresse för fiberutbyggnad redovisas nedan. 19 Orter som anmält intresse Vallen, Svarttjärn Kroksjön Bodan S. Bergsbyn Innervik, Tjärn S. Hedensbyn Stackgrönnan, Nyhamn Furuögrund Välvsjöliden, Rönnliden, Storliden, Bjurfors Storbrännan Renholmen Byske by, Fällan, Stensjön Nolbyn Kankberg Hemmistjärn Boviken Bjässviken Bodbyn, Lappvattnet Ålund Byske N camping Brönet Båtvik Burmoran Fjälbyn Lillkågeträsk Renström Fällfors Österjörn Stavaträsk Tåme Västomsundet Spisen Kåge Krångfors Forsbacka Invånarantal i området för utbyggnad 191 102 63 322 424 133 368 75 66 44 44 Inräknat i Byske väster om E4 30 22 38 409 inräknat i Kåge 171 131 inräknat i Byske Inräknat i Kusmark 101 Inräknat i Bureå 44 26 55 191 43 34 52 86 inräknat i Kåge 51 Boviken badet 79 Boviken Norra 330 Registrerade Intresseanmälda bolag på anslutningar orten* 150> 72 100< 18 50< 33 100< 21 150> 113 50< 17 50> 15 150> 12 50> 5 50< 10 100< 4 50< 100< 50< 50< 100> 100< 150< 150> 48 14 9 10 57 9 23 18 Uppgift 100< saknas 50< 100> 50< 50> 100> 50> 200< 100< 150< 50> 50< 100< 50< Uppgift Uppgift saknas saknas Uppgift Uppgift saknas saknas 9 15 6 12 7 1 43 12 11 13 13 22 23 13 20 4.4OperatörerinomSkellefteåkommun 4.4.1Operatörerochtjänsteleverantöreravtrådbundnanät Skellefteå Kraft AB är den största operatören av fiberoptiskt nät i kommunen. Bolaget äger och driftsätter Skekraft.net där även stadsnätet ingår. Stadsnätet når i dagsläget ut till de flesta större tätorterna i kommunen. Skellefteå kraft anger själva att 77 procent av kommunens hushåll har direkt eller indirekt tillgång till det öppna nätet. Den enda konkurrensen på fiberinfrastruktur är svartfiber anlagt av Skannova där främst Bredbandsbolaget hyr kapacitet. Bredbandsbolaget erbjuder främst bredband till bostäder tillhöriga HSB. Eftersom Skekraft.net är ett öppet stadsnät så kan andra tjänsteleverantörer erbjuda tjänster via den infrastruktur som är Skekraft.net. De övriga tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster via Skellefteå Krafts fibernät är: Alltele, Bahnhof, Bredbandsbolaget, Bredband 2, Riksnet, Tele2, T3 och Universal Telecom. Bredband via kabel tv nätet erbjuds i Skellefteå kommun endast av Comhem. Bredband via det fasta kopparnätet (xDSL) erbjuds i Skellefteå kommun av Affinity Telecom All tele, Tele2, Telia, T3 och Universal Telecom. 4.4.1.1Teliasavvecklingavdetfastakopparnätet Telia har proklamerat att de ska avveckla det fasta telekopparnätet fram till 2016, som är det spridningsnät som används för xDSL, vilket gör framtiden för xDSL nätet osäkert. Post- och telestyrelsen har kravställt avvecklingsplanen, kunderna ska inte uppleva försämring av service. De ska erbjudas nya tjänster med fungerande telefoni, SOS Alarm och trygghetslarm. Telia anger inför sitt teknikskifte att på de platser som saknar annat tillträde till internet än deras xDSL via fasta kopparnätet, kommer kopparnätet vara kvar. Post- och telestyrelsen uppger att 89 procent av Skellefteå kommun har tillgång till någon typ av xDSL uppkoppling, 97 procent i tätort och 50 procent utanför tätort eller småort. Avvecklingen av kopparnätet innebär ett teknikskifte, där Telia arbetar för att erbjuda Sverige 90 procents yttäckning med mobiltelefoni och surf via mobila lösningar. Orterna inom Skellefteå kommun som berörs av Telias avveckling av det fasta kopparnätet är; Gamla Falmark, Gummark, Hökmarksby, Krångfors, Klutmark, Kvarnbysund, Lövsele, Mångbyn, Ostnäset, Sjöbotten, Stensjöliden och Storkågeträsk. Antalet kommunmedborgare som berörs uppgår till 462 enligt Telias beräkningar. Gamla Falmark, Gummark, Klutmark, Lövsele och Sjöbotten är redan anslutna till stadsnätet vilket gör att de har tillgång till internet och IP-telefoni via fiberanslutningen. 4.4.2Operatörermobilnät Det finns i dagsläget tre övergripande operatörer som erbjuder bredband via det mobilanätet, inom Skellefteå kommun. Operatörerna är Net4mobility, 3GIS och Svenska UMTS, de är sammanslagningar av kommersiella aktörer som levererar tjänster som gått ihop för att bygga ut det mobila bredbandsnätet. Net4Mobility är ett av Telenor Sverige och Tele2 Sverige gemensamt ägt bolag, med syfte att bygga, äga och driva ett rikstäckande mobilnät, de erbjuder både 2G och 4G uppkoppling. 3GIS eller 3G Infastructure Services AB är ett bolag ägt av Telenor AB och Hi3G Access AB (Tre), med syfte att bygga, äga och driva Telenor och Hi3G:s nät för 3G eller Universal Mobile Telecommunications System (UMTS). Svenska 14 21 UMTS-nät AB är ett bolag som ägs av Tele2s och TeliaSoneras i syfte att äga, bygga ut och driva UMTS-nätet (3G-nätet) i Sverige. I övrigt finns det ett antal tjänstleverantörer som erbjuder tjänster för mobilt bredband de är Bredband 2, Comhem, Tre, Universal Telecom och Net1. I Byske, Kalvträsk, Finnforsberget, Stora Blåbergsliden, Vitberget, Villvattnet finns det master som erbjuder mobilt bredband via Wimax-teknik. Skellefteå kommun är delägare i nätet och nätet driftas av Dataductus. 4.5Täckningskartorförmobilnät Alla täckningskartor som redovisas nedan är alla hämtade från respektive tjänsteleverantör. Som tidigare nämnt i redovisningen av olika tekniker för bredband, är närhet till mast avgörande för kapaciteten, vilket är aktuellt för alla de trådlösa teknikerna och kapacitet en delad resurs för alla de mobila teknikerna förutom nätet med Wimax-teknik. Täckningskartorna är teoretiska och tar inte hänsyn till berg och annat som kan komma att påverka täckningen. Tele2 Tele2 har täckning med god kapacitet (hastighet uppemot 80 Mbit/s) främst efter kustbandet och i inlandet sträcker sig den goda kapaciteten till Boliden. Tätorter som Jörn och Burträsk har täckning med kapacitet upp emot 25 Mbit/s. Det finns områden som inte har täckning med operatören Tele2 i kommunen. 15 22 Telenor Även Telenor kan erbjuda god kapacitet uppemot 80 Mbit/s längs kusten och området kring Boliden. Burträsk har täckning med kapacitet uppemot 6 Mbit/s. Jörn däremot saknar helt täckning från Telenor. 16 23 Tre Tre erbjuder täckning uppemot 6 Mbit/s längs kusten och Burträsk. Vidare så erbjuder Tre täckning uppemot 348 Kbit/s i området sydväst om Skellefteå och Nordväst om Skellefteå väster om E4. I inlandet erbjuder Tre ingen täckning i Skellefteå kommun däribland i tätorterna Boliden och Jörn. 17 24 Telia Sonera Teliasonera erbjuder den klart största täckningsgraden i kommunen, med endast ett fåtal vita punkter (område där täckning saknas). 18 25 Wimaxnätet Wimaxnätet täcker delar av kommunen. De områden som är markerade med grön och blå färg har möjlig tillgång till bredband med relativt god kapacitet. Gul färg markerar att täckning finns men kapaciteten är begränsad. Skellefteå kommun äger det mobila nätverket uppbyggt med Wimax-teknik. Basstationer finns på sex platser i kommunen; Byske, Stora Blåbergsliden, Villvattnet, Vitberget, Kalvträsk, Finnforsberget 19 26 5. Statligastödprogramförbredbandsutbyggnad För den fortsatta utbyggnaden av fiber i Skellefteå kommun är landsbygdsprogrammets bredbandsstöd det naturliga valet eftersom utbyggnaden till stor del avser landsbygden. Medlen från Jordbruksverket, som finns för Västerbottens del uppgår preliminärt till 137 miljoner svenska kronor och hanteras av Västerbottens läns länsstyrelse. Förslaget är att prioritering sker genom att länsstyrelsen Västerbotten undersöker hur mycket av de ännu inte fastlagda urvalskriterier för stöd som projekteten uppnår. Inom ramen för denna strukturfondsperiod skall projekten genomföras endast med hushållens privata investering samt landsbygdsprogrammets bredbandsstöd alltså ingen övrig offentlig medfinansiering. Vidare är det inte beslutat vilken andel av projektkostnaden som landsbygdsprogrammets bredbandsstöd ska stå för. Det finns en önskan från länsstyrelsen Västerbotten att andelen skall vara så hög som möjligt. Vilket torde innebära att ett mindre antal projekt kan genomföras med stöd från landsbygdsprogrammet. Ett annat finansieringsalternativ kan vara Europeiska Unionens strukturfonder. Inom EU:s regionala utvecklingsfond finns förslag på ett insatsområde i programförslaget för övre Norrland, Insatsområde 2 Att öka tillgången till, användningen av och kvalitén på informations- och kommunikationstekniken. Budgeten för insatsområde 2 är 5 procent av totala budgeten på cirka 1,8 miljarder, alltså 90 miljoner svenska kronor. För att erhålla stöd från den regionala utvecklingsfonden fonden krävs övrig offentlig medfinansiering för att växla upp EU-stödet. Lokalt ledd utveckling genom LEADER- metoden är en arbetsform där ideell, privat och offentlig sektor går samman i så kallade LAG (Local Action Group) och är i grunden ett lokalt partnerskap som verkar för landsbygdsutveckling. Varje område svarar själva för vad som integreras i den lokala utvecklingsstrategin för området. Där kan bredband vara ett område som integreras i den lokala utvecklingsstrategin. 6. Utmaningar Den stora utmaningen inför framtiden är att minska skillnaderna mellan tätort och landsbygd. Särskilt när utvecklingen verkar peka på alltmer E-tjänster i kontakt med kommun och andra myndigheter. På landsbygden där fiber skulle göra mest nytta genom att byta ut traditionell service mot E-tjänster. Är bredbandet minst utbyggt främst på grund utav de ökande kostnaderna för att bygga ut i områden som kännetecknas av längre avstånd mellan hushållen. En annan utmaning inför framtiden är Telias avveckling av det fasta kopparnätet, även om Telia anger att ingen kund skall förlora möjligheten till varken surf eller telefoni och att ingen station skall läggas ned som saknar en alternativ lösning. Så saknar de berörda områdena en framtidsäker lösning. Det fasta koppar nätet byts ut till förmån för mobila lösningar och Telia strävar efter en 90 procentig yttäckning för mobil telefoni och surf. Täckningen är beroende av närhet till mast och kapaciteten minskar med antalet nyttjare på varje mast. Vilket är problematiskt då Telia avvecklar det fasta kopparnätet vilket tillför än mer användare på masterna och således en sjunkande kapacitet. Vidare så är geografin avgörande för täckningen då berg och annat kan komma att blockera områden där teoretisk täckning finns. Det kan innebära att vissa områden inte får täckning på grund utav deras geografiska placering. 20 27 6.1BehovförSkellefteåkommun Behovet av ett funktionellt bredband ökar alltmer då tidigare tjänster minskas till förmån för dylika dito som är internet baserade, exempel på detta är post och telefoni, information och kunskapsinhämning sker också allt mer via internet. Hushållens nyttjande av streaming tjänster för tv, film och musik har föranlett en större efterfrågan av ett mer kapacitetkrävande bredband. Vilka behov kan antas finnas för medborgare och näringsliv i kommunen? Det mest uttalade är att alla behöver någon form av bredbandsuppkoppling för respektive användningsområde. Medborgaren behöver en bredbandsuppkoppling för att kunna tillgodogöra sig tjänster på det privata planet exempelvis streaming av film och musik, bankärenden och shopping. Men även för att kunna tillgodogöra sig E-tjänster som erbjuds av kommunen. Kommunstyrelsen har antagit ett dokument som strävar gentemot att år 2015 ska den digitala kanalen vara huvudkanal för att nå ut till kunder, medborgare och andra myndigheter. Vilket antas effektivisera organisationen då kommunen alltid är tillgänglig via E-service. Detta ställer stora krav på ett säkert bredband som är tillgängligt och har en kapacitet som möjliggör för alla dessa E-tjänster. För att digitala kanalen ska vara huvudkanal krävs en välutbyggd infrastruktur som kan erbjuda bredband runt om i kommunen. För företag och offentlig sektor är ett säkert och redundant bredband av större vikt än ett med hög kapacitet. Redundans är reservkapacitet eller överskottskapacitet som går att ta del av utifall det ordinarie nätet inte kan leverera. I fallet bredband skapas redundans genom att dra extra fiber för att alltid kunna erbjuda en uppkoppling, eftersom brister i tillgängligheten för exempelvis näringslivet kan medföra ekonomisk förlust. Detta kan komma att ske både genom missad kundkontakt eller att företaget inte kan tillgodogöra sig de molntjänster som behövs i det dagliga arbetet. Ur en tillgänglighet och säkerhetsaspekt är fiber det säkraste eftersom fibern ligger i marken och är mindre störningskänsligt än de mobila lösningarna. Det stora behovet som finns för Skellefteå kommun i dagsläget är en fortsatt utbyggnad av bredbandet på landsbygden, för att minska den digitala klyftan mellan tätort och landsbygd. Den största delen av de 6 500 hushåll som inte har tillgång till fiber uppkoppling återfinns på landsbyggden. För de mer avlägsna delarna av kommunen är bredband en förutsättning för möjligheten att leva på landsbygden, speciellt för de som bedriver näringsverksamhet. Med en bredbandsuppkoppling kan medborgaren via E-tjänster ha kontakt med kommun och andra myndigheter. Vidare så kan medborgaren göra inköp, bankärenden samt via distansutbildningar utbilda sig från hemmet. Om bredband saknas blir det betydligt svårare att etablera sig eller bo kvar på landsbyggden. Om det föreligger en diskrepans mellan det bredband som erbjuds i tätort och bredbandet som erbjuds på landsbygden kan den digitala klyftan innebära ett demokratiunderskott då en allt större del av kontakten med kommunen och andra myndigheter sker via internet. I framtiden antas alltmer digitalteknik användas inom vård och omsorg vilket innebär att det måste finnas tillgång till någon typ av bredband överallt, men framförallt ett bredband som är säkert och tillgängligt. Vidare så finns det medborgare i kommunen som fortfarande har problem med telefonin på landsbygden. Det kombinerat med en åldrande befolkning på landsbygden kan skapa problem för kommunen med exempelvis trygghetslarm, där bredband kan vara en lösning genom IP-telefoni. Fiber är den mest framtidssäkra lösningen eftersom fibern har en närmast obegränsad hastighet. Vid ett teknikskifte behöver bara den aktiva ändutrustningen bytas för att ta del av den nya tekniken och således krävs ingen kostsam grävning av ny kanalisation. Vidare så är fibern den 21 28 teknik som är minst störningskänslig, vilket är bra för näringslivets behov samt i medborgarnas kontakt med kommunen och myndigheter. I dagsläget finns det mobila lösningar som är ett bra komplement till fibern främst som spridningsnät för att nå ut till de mer geografiskt avlägsna platserna i kommunen. Telias satsning, att nå ut till 90 procent av Sveriges yta med mobila lösningar för telefoni och surf kommer troligtvis vara ett bra komplement till fiberutbyggnaden och hjälpa till att uppnå det nationella 2020 målet om tekniken i en nära framtid kan uppnå högre hastigheter. Oavsett om framtida mobila lösningar kan lösa både tillgängligheten och hastigheten krävs en grundläggande infrastruktur med fiber för att det ska kunna bli aktuellt. 6.2NyttanförSkellefteåkommunmedettvälutbyggtbredband Med ett välutbyggt bredbandsnät kan man effektivisera servicen från kommunen till medborgaren. Men även inom kommunens organisation samt i kontakten med andra myndigheter. Bredbandet kan minska avstånd genom att kontakt med en tjänsteman kan skötas via en E-tjänst istället för att som medborgare vara tvungen åka in till Skellefteå centralort för att exempelvis ansöka om dagisplats. Avstånden minskas genom att medborgarna inte längre behöver anpassa sig till traditionella forum eller öppentider, för att kontakt med kommunen. Förutom att ett välutbyggt bredbandsnät ökar tillgängligheten hos kommunen så skapar bredband attraktionskraft för Skellefteå kommun. De platser som är utbyggda med fiber är mer tilltalande för både näringsliv och framtida invånare. Vilket kan bidra till en mer levande landsbygd. Eftersom att då traditionell service läggs ner exempelvis ett postkontor, går det fortfarande att genom internet stå i kontakt med omvärlden. En stor utmaning för Skellefteå kommun är en glesbefolkad kommun där en stor del av befolkningen på landsbyggden är äldre, vilket medför höga kostnader för hemsjukvården som numera är ett kommunaltuppdrag. Bredband kan förenkla möjligheterna att erbjuda bra vård och omsorg hemma. Då det kommer att bli alltmer vanligt förekommande att kunna vårdas i hemmet med exempelvis sensorer som kan övervaka EKG som sedan skickas till sjukhus eller annan vårdinrättning alternativt slår larm om värdena är avvikande. Vidare kan konsultation med sjuksköterska eller läkare ske över videolänk för att göra en bedömning om personen i fråga behöver uppsöka vård eller ej vilket kan minska antalet återbesök. Givet att medborgarna kan undersökas, behandlas och bevakas så finns det stora kostnadsbesparingar att finna med minskad hemtjänst och effektivare vård. Vidare så är det av största vikt att bredbandsnätet når ut i kommunen då det är främst på landsbygden som nytta kan erhållas. Bredband kan generera förenklade möjligheter att skapa och driva företag överallt i kommunen. Där bredbandet minskar vikten av företagens geografiska placering då man oberoende av plats kan kommunicera hela världen med en internetuppkoppling. Vilket bidrar till att företagets vara och pris blir det centrala. Vidare så öppnas tillgången till marknaden med bredband samtidigt som det ökar effektiviteten hos företag i deras kontakt med kunder. Vidare så kan dagens utbreddning av det mobila nätet förenklara tillvaron för de som besöker kommunen, då allt ifrån att boka biljeter till att använda karttjänster för att bestämma sin position, numera finns i mobiltelefonen. Ett utbyggt bredband med stor kapacitet kan också användas för utbildning och bidra till att utveckla kunskapssamhället. Fiber i skolorna innebär för Skellefteå kommun, nya sätt att undervisa och tillgång till den senaste kunskapen direkt. Nyttjande av de digitala 22 29 möjligheterna inom skolsektorn är ett strategiskt område i Västerbottens digitala agenda och således något att sträva gentemot. Det finns även kommunala exempel där bredband och videokonferenser nyttjats inom skolan för att kunna erbjuda hemspråksundervisning, vilket både kan spara pengar samtidigt som det bidrar till förbättrade läromedel. Med ett välutbyggt bredbands nätverk ger även goda förutsättningar att läsa på distans, där föreläsningar kan ses via videokonferens. Vilket skapar en möjlighet att bo kvar i Skellefteå kommun samtidigt som man vidareutbildar sig. I förlängningen kan det bidra till en för ändamålet rätt kvalificerad arbetskår för de arbeten som erbjuds inom Skellefteå kommun, tilltrots att inte alla utbildningar kan erbjudas via de två tillgängliga universiteten i Skellefteå. Ytterligare en av nytta är en minskad miljöbelastning som uppstår såväl från ett minskat behov av att resa när man kan ta del av bland annat föreläsningar, och möten över internet som från den minskade pappersanvändningen när alltmer information förmedlas digitalt till exempel genom Skellefteå kommuns satsning att den digitala kanalen skall vara huvudkanal år 2015. 7. MålsättningförSkellefteåkommun Skellefteå kommun ska verka för utbyggnaden av ”Ett bredband i världsklass”. I dagsläget är fiberoptik enda tillgängliga tekniken för att uppnå 100 Mbit/s, vilket innebär att Skellefteå kommun ska främja utbyggnaden av fiber så långt som det är möjligt utifrån budgeterade samt externa medel, främst från landsbygdsprogrammets bredbandsstöd. Skellefteå kommuns bredbandsutbyggnad ska möjliggöra för att hushållen och företagen ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via någon form av bredband. Skellefteå kommun ska nyttja möjligheterna att genom E-tjänster och annan teknik möjliggöra för en effektivare kontakt med kommunen och förbättrad service runt om i kommunen. Vilket kräver att bredband är så utbrett i kommunen att det fungerar som ett substitut för annan traditionell service. Det organisatoriska målet är att Skellefteå kommun, Skellefteå Kraft och byaföreningar i samverkan bygger ut fiber på landsbygden utifrån externa och budgeterade medel. Samtidigt som de kommersiella aktörerna svarar för utbyggnad av mobila lösningar för ett mer heltäckande nät, som når platser som är mer svåråtkomliga för fiberutbyggnad. 7.1Prioriteradeområden Områden med fler invånare kommer att priorteras före områden med mindre antal invånare. Kostnaden för själva utbyggnaden kan även vara aktuellt. Om orten ifråga kräver ny nod eller har väldigt långt mellan hushållen, vilket gör kostnaden stor för att nå ut till ett litet antal hushåll, kan det komma att prioriteras områden med mindre projektkostnader. För att kunna nå ut till så många som möjligt med de anslagna medlen. Den prioriterade tekniken är fiber då det är den enda teknik i dagsläget som når upp till hastighetsmål som ställts nationellt. Vidare så är fiber en förutsättning för mobila lösningar eftersom fiber krävs till masterna som erbjuder bredband. Den lokala efterfrågan och det lokala engagemanget kommer också att vara en faktor som det kommer att tas hänsyn till. Regeringen gjorde ett antagande i bredbandstrategi för Sverige att marknaden inte skulle bygga bredbandsinfrastruktur i områden med mindre än 3 000 invånare. Vilket medför att troligtvis ingen fortsatt utbyggnad 23 30 skulle ske i Skellefteå kommun utan stödmedel och byalag. Därför är det nödvändigt att de orter som är intresserade av en utbyggnad anmäler sitt intresse till Skellefteå kraft varpå en projektering kan genomföras. En betydande privat kontantinsats kommer att vara nödvändig för att bygga ut med hjälp utav landsbygdsprogrammets bredbandsstöd. Engagemang och efterfrågan är viktigt eftersom en hög anslutningsgrad eftersträvas och ett lokalt initiativ exempelvis byalagkonceptet kan komma att kapa kostnader för utbyggnaden. Byalagskonceptet startade år 2000 efter en idé från Västerbottens län, byalagskonceptet innebär ett lokalt initiativ där orten som skall bygga lokal fiber-infrastruktur bistår med ideellt arbete för att hålla anslutningsavgiften så låg som möjligt. Ofta sluter sig hushåll och företag på orten samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar. Föreningarna kan med de egna medlemmarnas arbete till överkomliga kostnader förlägga områdesnät fram till nätägarens stamnät samt teckna markavtalet för parterna i föreningen. Vanligen så är det byalagen som står för grävning samt återställelsearbete från tomtgräns fram till bostad samt förläggning av kanalisation och fiber från tomtgräns fram till bostad medhjälp utav bredbandsleverantörens anvisningar. En annan kostnadskapande faktor där hänsyn tas är, huruvida det finns kanalisation alternativt närhet till befintlig fibernod där det går att utgå ifrån. En annan viktig aspekt är huruvida medfinansierings möjligheterna finns. Regionala utvecklingsstrategin anger att användandet av digitala affärsmodeller och E-handel är betydelsefull i glesbefolkade områden när den digitala tekniken möjliggör för tillväxt tilltrots att den lokala marknaden är begränsad. Därför bör områden med hög andel företag priorteras för fiberutbyggnad för att kunna tillhandahålla företagen en möjlighet att nyttja den digitala tekniken för tillväxt. Geografin i orterna påverkar vilken typ av bredband som kan tillhandahållas, således är det inte bara den aggregerade efterfrågan från hushåll och företag som spelar in. På grund utav utmaningar med geografi, avstånd och mark typ, gör det svårt att rättfärdiga en 100 procentig fiber utbyggnad överallt i kommunen ur en samhällsekonomisk synvinkel. Däremot är det eftersträvansvärt att hela kommunen kan ta del av någon form av bredbandsuppkoppling. Även om det likt den föregående IT-infrastrukturplanen måste ske i mån av budgeterade samt möjlighet till externa medel. Prioriterade områden i korthet: Områden med lågt stödbehov som är kostnadseffektiv Områden med stort behov för verksamheter (näringsliv, offentlig sektor, organisationer) Områden med stora behov (många abonnenter) Områden med stort engagemang och medfinansiering för utbyggnad 7.2Behovinförframtiden Troligtvis kommer kapacitetsefterfrågan fortsätta att öka i takt med att nya tjänster utvecklas för både medborgare, kommun och näringsliv. I dagsläget är fiber den mest fördelaktiga tekniken både vad gäller kapacitet, säkerhet och tillgänglighet. De mobila tjänsteleverantörerna säger sig kunna uppnå högre överföringshastighet via mobil accessteknik i framtiden. Vilket torde innebära ett förenklat sätt att nå ut till de mer avlägsna 24 31 munen. Dock bör det nämn nas att äv ven om ddet utlovass högre platsernna i komm överföriingshastighet, är det en e teoretiskk hastighet som sjunkeer med anttalet använd dare. Ett välutbygggt fibernäät kommer ändå att vvara av storr vikt eftersom fiber ttill mastern na är en förutsätttning för hög h hastigheet för det m mobila bred dbandet. Ettt välutbyggt gt bredbandsnät kan även bisstå i att lössa andra sam mhällsprobllem exempeelvis kan deen dåliga teelefontäckniingen på vissa pllatser i kom mmunen lö ösas genom m bredband och IP-teleefoni. Utveecklingen som sker gentemoot fler E-tjäänster i konttakten med stat, komm mun och my yndigheter sställer även det krav på snabbba och fraamförallt sääkra komm munikationsn nät. Där en n diskrepanns mellan nätet på landsbyygd och tätoort kan komm ma att skap a ett demok kratisktundeerskott. Fram mtidens tjän nster och applikattioner inom m sjukvård och o utbildniing kräver fiber f för att erbjuda enn hög kapaccitet men även föör den säkkerhet som en fiber utbyggnad ger. E-häälsa är ett område med m stor tillväxtppotential i framtiden. f E-hälsa E är ääven ett straategiskt omrråde för Väästerbottenss digitala agenda så troligtvis kommer utvecklinge u en att bli en n del av Skeellefteå kom mmuns tjänssteutbud. m är 80 procent skaa ha hälsoko onton samt nyttja n digitaalteknik i våården, år Det kvaantifierade målet 2020, viilket kravstääller ett välu utbyggt ochh säkert bred dbandsnät. Bilag ga1.Tek knikföratterbjjudabre edband I enlighhet med laagen om elektronisk kkommunikaation (LEK)) ska alla fasta bostääder och verksam mhetsställenn på rimlig begäran haa möjlighett att få så kallat k funkttionellt tilltträde till internett. Regeringeen föreskriv ver om vad ssom ska ansses vara fun nktionellt tilllträde till in nternet, i nuläget är minimikkravet 1 Mbit/s. Här följjer en genom mgång överr de vanligaaste teknikeerna för att erbjuda e breedband till slutkund. s Det finnns idag tvåå huvudsak kliga teknikker för att erbjuda breedband till slutkund, dessa är trådbunndna eller mobila m nätveerk. Vidare så finns deet en rad oliika underligggande tekn niker för att erbjuuda bredbannd. De van nligast förekkommande teknikerna för bredbaand inom Sk kellefteå kommunn ä är de d attt beeskrivas. som kommer Bredband Trådbunden access Fib ber Kabel‐tv nätet Mobil acceess xDSLL 3G 4G Wimax 25 32 Trådbundenaccess Fiber Fiber baseras på överföring av ljusimpulser genom tunna trådar av glas eller plast och håller en jämn kvalitet oberoende av avståndet. Ett fiberbaserat accessnät är en framtidssäker ITinfrastruktur med närmast obegränsad kapacitet. Då det är tekniken i ändarna som avgör vilken hastighet som kan erbjudas, vilket även ger fibern låga uppgraderingskostnader då det endast är utrustningen i ändarna som behöver bytas ut. En uppenbar fördel med fiber är att det i dagsläget är den enda tekniken som kapacitetsmässigt kan nå upp till det nationella stipulerade målet ett bredband om 100 Mbit/s. En annan fördel med fiber är dess symetriska överföringshastighet, således går det att skicka filer i samma hastighet som det går att ta emot filer. Dessutom innebär vissa nättekniker ofta delad kapacitet, vilket medför att anslutningshastigheten minskar med antalet användare. På samma sätt reduceras också kapaciteten med avståndet för flera lösningar, men inte för fibernät. Fibern lämpar sig bäst för kapacitetskrävande kunder eftersom den kan leverara internet, IP-telefoni och HD-TV över samma access. Vidare så är driftskostnaden låg eftersom fibern är en passiv komponent med lång livslängd (20-50 år). Fiber är även nödvändigt för den framtida utvecklingen av det mobila bredbandet exempelvis 4G, då fiber krävs från basstation och ut till masterna som tillhandahåller internetuppkopplingen. Fiber fordras för att kunna uppnå de hastigheter som kommer att efterfrågas av det framtida mobila bredbandsnätet. Nackdelen med infrastruktur baserad på fiber är att den är väldigt kapitalintensiv vid utbyggnad. Det är kostsamt att förlägga fiber framförallt på svåråtkomliga platser och där avstånden mellan hushållen är stort. Kabel‐TV Det finns en möjlighet att använda kabel-tv nätet (koaxialnät) för att erbjuda hushåll en bredbandsuppkoppling. Fördelen med detta är att man då nyttjar ett redan befintligt nät. Däremot måste nätet vanligen modifieras för att kunna returaktiveras. Nätet är framförallt utbyggt i tätbebyggda områden med flerfamiljshus. Kapaciteten är asymmetrisk således går det snabbare att ta emot filer än att ladda upp filer. Hastigheten är högre än de mobila lösningarna och jämförelsebar med fiber om nätet är uppgraderat med tekniken DOCSIS 3.0. Idag anläggs kabel-TV-nät i mycket begränsad omfattning. Istället är det befintliga nät som uppgraderas. Nackdelen med bredband via kabel-tv nätet är att de endast kan erbjudas till slutanvändare som har tillgång till kabel-tv nätet. Vidare finns det en övre gräns på vilken kapacitet som kan erbjudas beroende av kabelns skick. Kabel-tv nätet är även känsligt för störningar. xDSL Är ett samlingsnamn för de tekniker som är baserade på det fasta kopparbaserade telenätet, begreppet innefattar bland annat bredbandsteknikerna ADSL och VDSL. Kapaciteten är asymmetrisk således går det snabbare att ta emot filer, än att skicka dem. Kapaciteten är som bäst i närheten av en telestation och avtar allteftersom avståndet ökar. Kvaliteten på de kopparbaserade teleledningarna och utrustningen som finns i telestationen är avgörande för vilken kapacitet som kan erbjudas. Det kopparbaserade telenät når stora delar av Sveriges 26 33 befolkning vilket gör att stora delar av befolkningen kan tillgodogöra sig xDSL bredband. Nackdelarna med xDSL nätet är att det i dagsläget inte uppnår till den efterfrågade nationella målsättningen i kapacitetsavseendet xDSL nätet kan i dagsläget leverera bredbandstjänster runt 30 Mbit/s. En ytterligare nackdel är att kapaciteten sjunker med avståndet till telestation, vilket innebär att slutkunden måste ha en telestation i närområdet för att kunna tillgodogöra sig fullgod internet anslutning. Den främsta nackdelen kan dock vare det faktum att det inte är en framtidssäker lösning, då Telia har proklamerat att de ska avveckla det kopparbaserade nätet fram till 2016. Mobilaccess Mobilt bredband erbjuder en uppkoppling via en radiosändare till något av de mobila bredbandsnäten. Vilket gör att slutanvändaren inte är knuten till någon viss plats utan kan tillgodogöra sig en internet uppkoppling på flertalet ställen i Sverige. I dagsläget erbjuds ett flertal olika tekniker för mobilt bredband exempelvis 3G och 4G. 4G eller Long-term evolution (LTE) är den första tekniken inom mobilt bredband som i framtiden utlovar hastighet nog att uppnå de nationellt satta målen om 100 Mbit/s. Dock är detta svårt att garantera då det är en delad resurs. Tjänstens kapacitet är begränsad av antalet användare och närhet till mobilmast. Om många användare är uppkopplade samtidigt mot samma mast delar de på mastens kapacitet vilket också leder till lägre hastighet för alla användare. Mobila bredband har ofta en volym begränsning, vilket gör att användning i större omfattning kan bli kostsam. MobilaccessviaWimaxteknik Skellefteå kommun är delägare i ett nät som erbjuder fast punkt till punkt nätverk från sex master runt om i kommunen med Wimax teknik (Byske, Villvattnet, Finnforsberget, Kalvträsk, Vitberget, stora Blåbergsliden). Fördelen med Wimax teknik är att det har ett lägre pris än en fiberanslutning och höghastighet både uppströms och nedströms. Nackdel kan inte användas då de inte uppfyller hastighetsmålet för det nationella 2020 målet. Vidare går det inte att säkerställa hur länge till masterna är tillgängliga. Eftersom de i dagsläget är inhyrda i master som andra bolag äger, vilket skapar osäkerhet för framtiden. Bilaga2.Bidragsstödtillbredbandsutbyggnad Kanalisationsstöd Kanalisationsstöd är ett statligt stöd med länsstyrelsen som handläggande myndighet. Stödet ges till projekt där man anlägger tomrör vid utbyggnad av annan infrastruktur, som sedan kan användas vid utbyggnad av IT-infrastruktur. Kommun, företag, ekonomisk förening, samfällighet och privatperson är de som kan söka kanalisationsstöd. Stödet utgår endast där bedömningen är att infrastrukturen ej kommer byggas ut inom tre år. Vidare utgår även stöd till kortare sträckor som inte behöver kopplas ihop med något större anslutningsnät. Kostnader som får räknas in i underlaget är projektering, material, arbete, maskinhyra och liknande kostnader. Vidare så kravställs ägaren av kanalisatonen att den ska kunna nyttjas av två eller flera IT-infrastrukturägare. Dokumentation och återrapportering till länsstyrelsen är också kravställt. Kanalisationen ska sedan tillhandahållas på ett icke diskriminerande sätt och utifrån 27 34 det statliga stödets omfattning. Vid prioritering mellan olika projekt har länsstyrelsen prioriterta projekt som bedöms vara mest motiverat ur ett näringspolitiskt perspektiv. Projekt som beviljas stöd ska vara färdigställda och redovisade inom två år från datum för beslut. Samförläggning av kanalisation samtidigt som andra markarbeten utförs är något som ska eftersträvas så lång som det är möjligt, eftersom det minskar projektkostnader. Upphandling gäller kanalisationsprojekt som erhåller över 200 000 euro i stöd (1,6 miljoner kronor). Detsamma gäller för material ämnat för kanalisation, upphandling krävs om kostnaden överstiger 200 000 euro i stöd. Landsbygdsprogrammet I underlaget till det nya jordbruksprogrammet (2014-2020) framgår att bredbandsutbyggnad är en viktig åtgärd för regional och lokal utveckling. Ett funktionellt bredband möjliggör förutsättningarna för en attraktiv landsbygd och möjligheten för näringsverksamhet utanför tätort. Inför den nya strukturfondsperioden har regeringen utökat medel ur landsbygdsprogrammet (36 miljarder), som avses för bredbandsutbyggnad till 3,25, och är 9 procent av landsbygdsprogrammet. Det finns ingen andel som är avsett specifikt för Skellefteå kommun utan de är de regionala prioriteringar som styr vilka projekt som finansieras. Landsbygdsprogrammet och den privatfinansieringen av hushållen ska utgöra den totala utbyggnadskostnaden eftersom ingen övrig offentlig medfinansiering får förekomma. Vidare så är det inte bestämt hur stor del av finansieringen som landsbygdsprogrammet kommer att stå för. Däremot finns en önskan hos Länsstyrelsen Västerbotten att Landsbygdsprogrammets andel bör vara så hög som möjligt. Vidare så finns en önskan från Länsstyrelsernas sida att kommunerna ska anta projektledare ansvaret och inte orterna ifråga, främst för att kommunen har likviditet och kunskap angående bredbandsutbyggnad. Inom ramen för det föregående landsbygdsprogrammet var bidragsstödet teknikneutralt och kunde således sökas för både fasta och mobila lösningar. All utrustning som ingår i bredbandsutbyggnaden var stödberättigad exempelvis fiberkabel. Då det nya landsbygdsprogrammet omarbetas i skrivande stund förefaller det svårt att avgöra om nästa program också kommer att vara teknikneutralt. Jordbruksverket är myndigheten som i en centralpott besitter alla medel, vidare skall ansökan göras till länsstyrelsen som också prioriterar ansökningarna. Bredbandsstödet däremot kommer att vara sökbart från 3 september 2014 och tanken med stödet är att utveckla informations och kommunikationsteknik även på landsbygden. Däremot kommer det inte gå att få stödet beviljat förrän EU-kommissionen har godkänt regeringens förslag på svenskt landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har flaggat för vissa förändringar av kriterier och reglementet inför det nya landsbygdsprogrammet. De nya urvalskriterierna kommer att styra vilka projekt som prioriteras och erhåller stöd. Gallringen kommer att ske baserat på ett poängsystem gällande hur stor del av projekten som passar in på samtliga urvalskriterier. Störst antal poäng blir prioriterat. En förändring av landsbygdsprogrammet är redan känd, att det numera går att överlåta bredband byggt med stöd av landsbygdsprogrammet direkt vid byggnation till en ny ägare. Tidigare har det upprättats kortare hyresavtal som numera är förlegade då överlåtelse kan ske direkt. Om infrastrukturen skall hyras ut bör avtalet löpa åtminstone 10 år och ha en avtalad hyra. Vidare kommer det att ställas större krav på överlåtelserna i form av konkurrensutsättning via upphandling. Då det framkommit att flertalet upphandlingar har varit bristfälligt genomförda. Bredbandsstödet kunde tidigare 28 35 uppgå till maximalt 75 procent av stödberättigade kostnader. Stödet lämnas för att anlägga bredband i områden där det inte finns något marknadsintresse för att etablera bredbandsnät. De stödberättigade kostnaderna var: Stödberättigande utgifter är kostnader kopplade till grundläggande infrastruktur. Tjänster med anknytning till investeringen, Utgifter för personal och indirekta kostnader Berättigandevillkor Sökanden ska bifoga en projektplan. Investeringar ska vara förenliga med kommunala och regionala planer. Stöd får enbart beviljas till investeringar i områden där det saknas kommersiella förutsättningar för utbyggnad. PostochTelestyrelsensmedfinansiering Sedan 2010 har Post- och telestyrelsen medfinansierat bredbandsutbyggnad via landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet som bägge erfordrar offentlig medfinansiering. Det är oklart om Post- och telestyrelsens medfinansieringsstöd kvarstår då projekt finansierade av landsbygdsprogramet inte får ta emot övrig offentlig medfinansiering. I de fall där Post- och telestyrelsen är handläggande myndighet för stödet så gäller samma villkor som övrigt stöd från landsbygdsprogrammet. Vidare så har Post- och telestyrelsen antagit egna kriterier, där det mest framträdande kriteriet är robusthet, att nätet ska byggas på sådant sätt att det skall fungera väl under en lång tid framöver. Vidare så kravställer post och telestyrelsen öppenhet på nät som de medfinansierar. Robusthet Anledningen till att robusta och driftsäkra nät har blivit allt viktigare är övergången från att nyttja bredband till att streama film och musik till att nyttja bredband även till samhällstjänster och trygghetslarm. Övergången har lett till att allt högre krav om driftsäkerhet och robusthet ställs. Därför lämnar post och telestyrelsen endast stöd till itinfrastruktur som kännetecknas av robusthet, vilket innebär att infrastrukturen skall vara driftsäker, uthållig och tillgänglig. De villkor som ställs för robusthet är: Se till att det finns en förvaltningsorganisation som står för det fortlöpande underhållet samt utvecklingen av nätet. Följa de tillgängliga rekommendationerna för robusta nät och noder exempelvis Svenska stadsnätsföreningens publikationer ”Robusta noder” och ”Robusta nät” Dokumentera nätet enligt svenska stadsnätsföreningens rekommendation Genomföra risk och sårbarhetskalkyler vid anläggning av kanalisation, kablar och noder kunna redovisa nätdokumentation samt risk- och sårbarhetsanalyser för noder, kanalisation och kablar samt underhållsplaner för nätet. Använda ledningskollen vid planering av bredbandsutbyggnad för att undvika kabelbrott Registrera all ny infrastruktur för att undvika skador på kanalisation eller kablar 29 36 Öppetnät Ett öppet nät är inget juridiskt fastställt begrepp och innebär överenskommelse stiftade mellan kommersiella krafter i avseende om tillträde till infrastruktur. ”Ett öppet nät är en infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra fiber och för alla som vill erbjuda tjänster i ett aktivt nät.”4 En förutsättning för ett öppet när är att det skall vara tillgängligt för andra leverantörer, operatörer och andra aktörer för nyttjande mot en marknadsmässig ersättning. Villkoren för andra aktörers nyttjande av infrastrukturen ska förhålla sig konkurrensneutralt och icke diskriminerande. Svenska stadsnäts föreningenen (SSNf) anser att lokala bredbandsnät som kännetecknas av ovanstående kriterier kan sänka etableringströskeln för andra som vill in på marknaden utan att etablera egen infrastruktur. Vilket kan vara positivt i sig då det utökar slutkundens val av tjänsteleverantör. En kommun som äger ett öppet stadsnät kan bidra till utvecklingen och en nedgång av priser för såväl privat som offentlig sektor. Genom den öppna infrastrukturen öka konkurrens på bredbandsmarknaden och monopol på bredbandsmarknaden. EuropeiskaRegionalfonden För större bredbandsprojekt ofta basinfrastuktur utbyggnad av bredband, går det att ansöka medel från europeiska regionala strukturfonden. Sverige är indelat i åtta strukturfondsregioner varav Skellefteå kommun tillhör Övre Norrland. Handläggande myndighet för europeiska regional fonden är tillväxtverket. Det finns ett särskilt insatsområde i programförslaget för övre Norrland, Insatsområde 2. Som syftar till att öka tillgången till, användningen av och kvalitén på informations- och kommunikationstekniken. Programmet är inte godkänt av kommissionen ännu och de hade lite frågor kring detta insatsområde så det kan komma att bli förändringar på programförslaget. I programförslaget uppgår budgeten för detta insatsområde till 5 % av totala budgeten. För regionalfonds projekt krävs medfinansiering vilket ofta skett med hjälp utav regionala tillväxtsmedel. Regionala tillväxtsmedel är medel som regeringen tilldelar län och regioner i syfte att stödja det regionala tillväxtarbetet. Vidare är offentlig medfinansiering ett kriterium för regionala strukturfonden för att växla upp EU-stödet. Västerbotten är det län som använt näst störst andel regionala tillväxtmedel till ITinfrastruktur där det används som medfinansiering för att realisera bredbandsprojekten ETTAN, TVÅAN, TREAN och FYRAN. Rotavdrag Privatpersoner kan nyttja rot avdrag för att minska kostnaden för en bredbandsinstallation. Rot är ett avdrag för arbetskostnad vid reperation och underhåll samt om- och tillbyggnad om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du äger och som du bor i. I fallet bredband går hälften av arbetskostnaden att dra av vid grävning, nedläggning av kabel och installation i bostaden. För att kunna använda sig av rotavdraget måste huset vara taxerat som ”småhus”. Vidare går det endast att göra avdrag på arbetarens timtid och inte dennes 4 http://www.ssnf.org/Stadsnat/Oppet-nat 30 37 materialkostnad eller hyra av grävmaskin. Grävkostnaden är en relativt stor del av en fiber installation och kan stå för mellan 60 och 80 procent av totalkostnaden. Bilaga3.Lagstiftning PlanochBygglagen(PBL) Kommunerna har flera olika roller i utbyggnaden av IT-infrastruktur. Till att börja med ansvarar de för kommunens fysiska planering och är även viktiga aktörer som ägare till lokala bredbandsnät. Vidare så återfinns numera kommunens ansvar för bredband i Plan och bygglagen. Således ingår elektronisk kommunikation i den grundläggande infrastrukturen för bebyggt område som ett allmänt intresse. Regeringens beslut avseende ändring av PBL innebär att kommunerna kontrollerar tillträde till kommunal mark och kan således bevilja tillträde till andra aktörer eller tilldela grävtillstånd i kommunensmark. Vilket innebär att vid planläggning eller bygglovsärenden ska elektrisk kommunikation vägas mot de övriga allmänna intressena för att erhålla en helhetssyn för all planering både vad gäller översikts och detaljplan. Anledningen till varför bredband numera är en del av PBL är för att inkorporera bredbandsinfrastrukturen i den översiktliga planeringen av övriga allmänna intressen, infrastruktur och bebyggelse. För att lättare kunna planera och samordna insatser i områden för all infrastruktur. Vidare så har möjligheten att bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät klargjorts. Vilket gör att kommun för allmänt ändamål kan bestämma markreservat på kvartersmark för anordningar av elektroniska kommunikationer i sin detaljplan, på samma sätt som för övrig infrastruktur exempelvis trafik, väg och energianläggningar. Vidare så omfattas även gemensamhetsanläggningar av lagstiftningen och kan såldes också omfattas av markreservat. Lagenomelektriskkommunikation(LEK) LEK behandlar bland annat bestämmelser om driftsäkerhet som gäller för de som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät. I lagen framgår att: ”Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet.” (LEK: 5 Kap. 6b § ) Med driftsäkerhet avses främst upprätthållande av funktion och tillgänglighet i alla lägen så långt som uthållighet vid extraordinära händelser i fredstid. Vidare anstiftar lagen att alla fasta bostäder och verksamhetsställen på rimlig begäran ha möjlighet till så kallat funktionellt tillträde till internet. Regeringen föreskriver om vad som ska anses vara funktionellt tillträde till internet, för närvarande är minimikravet 1 Mbit/s. Kommunalagen(KomL) En kommun måste i sin verksamhet beakta principerna i kommunallagen, vad gäller bredbandsfrågan kan lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen vara av värde att ta 31 38 upp. Lokaliseringsprincipen anger att en svensk kommun endast får bedriva verksamhet inom sitt geografiska område och således inte utanför kommungränsen. Självkostnadsprincipen anger att en svensk kommun inte ska vara vinstdrivande utan endast får ta ut taxor som motsvarar verksamhetens kostnader. Anledningen till detta är att de verksamheter som kommunenen bedriver ger dem ofta en särställning på marknaden, ett så kallat monopol. Regeringen har påtalat att monopol ska undvikas och att bredbandet skall byggas på marknadsmässiga grunder i sin Bredbandstrategi för Sverige. Konkurrenslagen I konkurrenslagen återfinns förbudet mot konkurrensbegränsande offentlig verksamhet (3 kap 27§). Både regeringen och konkurrensverket stödjer uppfattningen att stöd endast skall utgå till områden där marknadsmässig utbyggnad av bredband inte går att frambringa. Vidare skall alla bredbandstjänster ske genom upphandling där offentligmyndighet står som ägare av exempelvis stadsnät, vilket gör att lagen om offentlig upphandling också är applicerbar i bredbandsfrågan. Konkurrens på bredbandsområdet kan uppnås på flertalet nivåer. Konkurrens kan uppstå genom att två operatörer jämlöpande erbjuder bredbands uppkoppling i samma område så kallad infrastrukturkonkurrens. En annan form av konkurrens är så kallad infrastrukturbaserad konkurrens, som uppstår då någon operatör hyr ut sin infrastruktur och operatören som hyr infrastrukturen investerar i sin egen aktiva utrustning. Vidare så kan konkurrens på marknaden etableras då två operatörer erbjuder tjänster till slutkund och använder sig av samma infrastruktur. Bredbands strategi för Sverige strävar efter att där det finns möjlighet ska det uppstå konkurrerande infrastruktur för att kunna erbjuda differentierade tjänster till slutkund. Det bör även finnas konkurrens mellan aktörer på de olika nivåerna. Regeringens bredbandsstrategi anger att bredband ska byggas på marknadsmässiga grunder och gärna konkurrera med jämlöpande infrastruktur för att möjliggöra så differentierade tjänster som möjligt. Således ska kommunerna endast träda in på marknaden då det inte finns förutsättningar för marknaden att etablera ett bredbandsnätverk i området. Alla kommuner i Sverige skiljer sig vilket ger dem olika utgångspunkter för att uppnå en effektiv konkurrens. Därför bör det framgå i strategin hur främjande av konkurrens skall ske. Lagenomoffentligupphandling(LOU) LOU reglerar hur offentliga myndigheter ska göra inköp av varor och tjänster. Regelverket finns för att säkerställa att alla ges samma möjlighet i sin affärskontakt med offentliga inrättningar, reglementet för offentlig upphandling är densamma i hela EU. Men även att säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital på EU:s inre marknad så att offentliga myndigheter på ett öppet sätt ska kunna utnyttja konkurrensen och tillvarata offentliga medel på bästa möjliga sätt. Vilken vara eller tjänst som en offentlig myndighet inhandlar skall således vara den bästa varan eller tjänsten till det bästa priset. Vad gäller LOU och bredband är den främst applicerbar då kommunen stått för utbyggnaden av ett passivt fibernät och då måste upphandla en kommunikationsoperatör (KO) för nätet. kommunikationsoperatörens uppgift är att vara ansvarig för drift, underhåll och felavhjälpning av aktivt logiskt nät. 32 39 Bilagaa4 Ortsviis sammannställning av antal anslutninggar, kostnaad per ansslutning samt sttödbehov 33 40 34 41 35 42 36 43 2015‐03‐26 Skellefteå kommun Preliminär plan för utbyggnad av ortsammanbindande nät (OSN) och områdesnät (ON) Årtal Ortsammanbindande nät (OSN) 2015 Hemmistjärn 2016 Kanalisation (km) Kabel (km) Kostnad OSN 2 12 950 000 kr 0 6 300 000 kr 3,6 3,6 810 000 kr 10,3 1 361 217 kr 10 4 29 11 4 29 2 300 000 kr 900 000 kr 6 525 000 kr 2020 Lövånger ‐ Kyan 0 16 800 000 kr 2020 Bodbysund ‐ Småbacka 7 2016 2017 2017 2018 2018 2019 2019 2019 2020 2020 Byske ‐ Furuögrund Innervik ‐ Tjärn ‐ Åsträsk ‐ Kalvträsk (luftopto) ‐ Mjödvattnet ‐ Svarttjärn Svarttjärn ‐ Holmsvattnet Kyan ‐ Bureå 10 1 725 000 kr Summa: 15 671 217 kr Områdesnät (ON) Hemmistjärn Stackgrönnan, S Bergsbyn, Tuvan, S Hedensbyn Furuögrund Bodbyn Lappvattnet Tjärn, Innervik Fällfors Ålund Kalvträsk Renström Vallen, Svarttjärn Holmsvattnet Burvik, Nedre Bäck, Risböle, Uttersjöbäcken Gammelbyn, Kallviken, Böle, Nolbyn, Fjälbyn, Blacke Kvarnriset, Svarttjärn, Småbacka Uppskattat Kostnad ON Kostnad per antal (kr) anslutning anslutna (kkr) 14 274 445 494 kr 6 234 339 kr 32 000 26 000 172 148 171 181 159 64 64 171 65 252 4 194 187 kr 5 491 393 kr 6 134 065 kr 7 343 908 kr 6 475 389 kr 3 096 745 kr 1 467 474 kr 6 301 140 kr 1 495 000 kr 7 947 360 kr 26 000 37 000 40 000 40 000 40 000 48 000 23 000 50 000 37 000 57 000 197 10 513 000 kr 57 000 43 1 595 000 kr Summa: 68 734 494 kr 76 000
© Copyright 2024