1. No category

MEDLEMSINFO
Västra Göinge Hembygdsförening
april/maj 2015
Natt på Museet
På februarilovet var köerna långa till det spännande evenemanget Natt på Museet på
Hässleholms Museum. I vår vagnhall bjöds på en mörklagd promenad fram till vagnen där
adelsdamen från Hovdala (Gunilla Steen från Hovdala vänner) berättade den spännande
historien om nyckeln på Hovdala. Vägvisaren ”Nattens riddare” hade varnat för rysliga saker
och rätt vad det var vaknade monstret Dan-Evert till liv och skrämde barn och vuxna.
Vandringen fortsatte sedan genom museet där det bjöds på historier och överraskningar från
övriga deltagande föreningar.
850 besökare kom till det populära tvådagarsevenemanget.
Medlemsmötet 24 februari
Professor Sten Skansjö föreläste för en mycket intresserad skara medlemmar om Skåne under
1600-talet – Skåne som ett danskt landskap.
Årsmöte 19 mars
Ett tjugotal medlemmar deltog i årsmötet som i år hölls i vår vagnhall på Hässleholms
Museum. Nyinvalda i styrelsen är Bertil Nilsson, Kicki Mathai, Christer Caesar och Jan
Ringdahl.
Övriga styrelseledamöter är: Susanna Kennethsdotter ordf., Olavi Olson v.ordf., Rolf Nilsson
kassör, Christina Lilja sekreterare, Paul Nordström, Olof Larsson, Jan Olsson, Torsten
Karlson, Sven Jönsson,
Boken Hässleholm 100
Har Du missat att köpa den fantastiska ”bilderboken” om Hässleholm under 100 år så finns
den på museet. Den kostar 299:- och är en utmärkt present till alla som har anknytning till vår
stad. Passa på innan boken tar slut!
Vårt bibliotek
Vår duktiga arkivarie Kristina har bringat ordning i hyllorna i biblioteket. Nu är det lätt att
hitta det man söker. Jag har hittat många intressanta uppgifter om IOGT, Folkets Hus, Metalls
avd. 17 m.m. Det blir bra information till den studiecirkel jag leder och där vi pratat om när
de stora folkrörelserna – arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen – kom till
Hässleholm.
Vill Du ha information om vad som hänt i Hässleholm och runtomkring i bygderna så är Du
hjärtligt välkommen att besöka biblioteket mån – fre 12-16. Här finns som sagt många
godbitar!
Utställningen ”Bonader och annat broderat”
Denna vår välbesökta utställning visas ännu ett tag. I slutet av maj plockar vi ner den. Så
passa på!
Hur mår husen i parken?
I början av april gick några styrelseledamöter en inspektionsrunda i parken. Det finns mycket
som behöver göras på husen och en åtgärdslista har sammanställts. Bra väder är något vi nu
hoppas på så att målningsarbete m.m. kan sättas igång.
Föreningen behöver Din hjälp
I Hembygdsföreningen finns det mycket man kan göra. Städa, snickra, måla, sortera, guida,
vara jour på hembygdsmuseet och Hässleholms museum under semester och söndagar.
Alla Dina insatser är guld värda. Speciellt när det gäller att joura i sommar på
hembygdsmuseet och Hässleholms Museum är vi i skriande behov av hjälp!
Välkommen att höra av Dig och tala om vad Du är intresserad av. Ring
1 maj
Vi har extra öppet i museet den 1 maj kl. 10 – 14. Välkommen!
Lunchpromenad till Sörby Prästgård – 5 maj
Olavi Olson kommer att berätta om den gamla
prästgården. Samling vid Våren på Stortorget kl.
12.00 där vi är tillbaka kl 13.00.
Promenaden är ett samarbete med Göingebygdens
Biologiska Förening och Studiefrämjandet.
Välkommen!
Medlemsmöte 5 maj – Skeingeborg
Den 5 maj besöker vi Skeingeborg som föreningen äger och vårdar. Samling vid
Hembygdsmuseet kl. 18 för samåkning. Inledning vid Skeingeborg kl. 18.30.
Ta med egen matsäck. Det finns också möjlighet att grilla.
Välkommen!
Valborgsmässoafton och Nationaldagen
Föreningen kommer inte att ordna firande på Valborg och Nationaldagen.
Midsommarafton 19 juni
Vi firar midsommarafton i Hembygdsparken i Hässleholm.
12.00 Kom och hjälp till med att klä midsommarstången
Ta gärna med blommor från din trädgård.
13.00 Musik, dans och lekar runt midsommarstången
Hjärtligt välkommen!
Månadens föremål
Jan Olsson i styrelsen har hittat följande grej som han vill berätta om:
Det finns vissa ställen som man helst inte går
eller kör till. Precis som Bilprovningen så måste
man ändå besöka tandläkaren en gång om året
för att få en "besiktning" och förhoppningsvis
godkänt. Månadens föremål är ett verktyg att dra
ut tänderna med och följande fakta har jag fått
från Tandläkarsällskapet:
Instrumentet kallas för "Tandnyckel".
Det var under 1700-talet det mest använda
verktyget för att dra ut ("extrahera") tänder.
Det ersatte "Pelikanen" som användes på 1600-talet.
Tandnyckeln ersattes efterhand av tänger under 1800-talet.
Med industrialismen kunde man fabriksframställa tänger som var speciellt utformade för
varje enskild tand och för speciella situationer. Det behövs ett femtiotal olika tänger för
att man skall kunna ingripa säkert i de behov som kan finnas + en del ytterligare verktyg.
Även tandnyckeln fanns i olika varianter.
Vanligen följde det med ett tiotal olika krokar som fästes i nyckelns skaft.
Man valde en krok som var lämplig för den aktuella tanden,
placerade nyckeln utanför tandraden, placerade kroken över tanden,
tog stöd mot tandköttet (på utsidan) och roterade verktyget så att tanden
kunde bändas (roteras) ur sitt fäste.
Metoden var populär emedan att den var snabb vilket var viktigt
därför att ingreppet var ytterst smärtsamt och verksam bedövning saknades.
Viktigt att det gick fort!
Tandnyckeln kom ur bruk därför att det var vanligt med trista komplikationer.
Det var inte ovanligt att det följde med benstycken vilket gav läkningsproblem
och defekter. Det förekom att även en granntand följde med ut.
När tängerna kom kunde man "luxera" (lösgöra) tanden från benfästet innan
man började dra ut den. Man vidgade det benutrymme som omger tandens rötter
innan tanden lyftes ut. Efter extraktionen tryckte man ihop benet så att man fick snabb läkning
och minimala komplikationer. Metoden förutsatte att man kunde bedöva därför
att luxationen tog lite extra tid och var smärtsam.
Detta var en snabbkurs i tandutdragningen genom tiderna!
På Tandläkare-Sällskapets museum i Kista finns ett 50-tal olika tandnycklar
liksom föregångaren Pelikanen samt ett stort antal tänger, även sådana
som tillverkats och använts av smeder. Personer som ville hjälpa till med att dra ut tänder
kunde säkert inhandla en tång hos smeden och sätta igång.
Under 1700-talet fanns det aldrig mer än 10 tandläkare i Sverige, alla invandrade
eller kringresande, på besök. Före 1880 fans det ingen bofast tandläkare norr om Mälaren.
Så var situationen och därför fanns det i nästan varje socken över hela landet någon armstark
person som kunde dra ut värkande tänder.
En spännande bok från vårt biblioteket
Efter Jans redogörelse för hur det gick till att dra ut tänder tänkte jag vi skulle fortsätta på
sjukdomstemat. I biblioteket finns Pehr Johnssons bok Allmogeliv i Göinge – Kulturbilder
från början och mitten av 1800-talet. Boken är tryckt 1917 och Pehr Johnsson har samtalat
med människor som levde under hela 1800-talet. Här följer några vanliga sätt att bota
sjukdomar.
”Blodflöde hämmades genom att läsa följande besvärjelse: ”Jesus och Maria gingo till
Jordans flod, togo vatten och stämde blod, likaså stämmer jag blodet på dig”. Vissa personer
ansågs kunna stämma blod utan att ens behöva se den sjuke.
Brännskador botades på så sätt att man tvättade det skadade stället med sillake. Eller också
med bläck som man berett av galläpple och vissa andra ingredienser.
Domningar. Domnade någon lem, t.ex. ett ben eller en arm, hade man att spotta tre gånger på
vänstra tummen och stryka över knä- eller armvecket.
Frossan eller ”kyllern” benämnde man gemenligen denna i äldre tider så förekommande
sjukdom. Man använde många botemedel. Bl.a. kröp man genom en garnhärva, sprang
motsols runt omkring boningshuset en torsdags eller söndagsmorgon osv.
Halssjuka. Kände man sig ”trång” eller sår i halsen hade man att taga vänstra strumpan,
såvida den var av ylle, och binda om halsen. Låg man med en sådan natten över, var man åter
bra.
Klåda botades genom att gnida flott på det angripna stället. Eller också skulle man tvätta
detsamma med spott.
Liktornar. För att få bort dessa hade man att stjäla en bit fläsk samt därmed smörja liktornen
eller vårtan. Därefter hade man att lägga fläskbiten under en jordfast sten, helst vid någon
korsväg.
Ros. Då man fått ”rosen” i benen eller annorstädes och den sjuka lemmen svullnade skulle
man taga färsk kodynga från ladugården och lägga på. Man ansåg då att verken skulle sätta
sig och gå tillbaka.
Dessa och en hel mängd andra mer eller mindre vidskepliga sedvanor använde man vid
botandet av sjukdomar under äldre tider. Hjälpte icke ”huskurerna” anlitades någon av de
kloka gummor eller gubbar som förefunnos i trakten.”
Vad ska man tro om detta? I början av 50-talet blev jag faktiskt av med en vårta med hjälp av
besvärjelser och en garntåt!
Du har kanske egna upplevelser av ”alternativmedicin”. Berätta för oss. Maila mig gärna –
[email protected].
Vi har en otroligt fin vår och nu börjar träd och buskar slå ut. Njut allt vad Du kan av denna
härliga tid mellan hägg och syren.
En skön vår önskar Västra Göinge Hembygdsförening!
Hembygdsförening
Vid pennan Christina Lilja, sekr.