1. No category

22 / Mönsterås
@
Hallå där
Oliver Blomqvist
som tar bort gamla tatueringar med hjälp av
laser.
”Tatueringen
får inte vara
så gammal
att det finns
bly i bläcket.”
För den som vill tatuera
sig finns det många
­ställen att välja på. Men
vill man ta bort en gammal tatuering kan det vara
värre.
Hur ovanligt är
ditt yrke?
– Det beror på var i landet
du är. I Stockholm finns
det många som tar bort
tatueringar med den här
tekniken, men i Kalmar
län vet jag ingen mer än
jag.
2 Vad går tekniken
ut på?
– Du skjuter in laserstrålar
i huden som spränger upp
pigmentet i tatueringen
som går vidare ut i kroppen. Färgen kissar du
sedan ut.
3 Vilka är det som
­kommer till dig?
– Det är väldigt blandat,
1
både tjejer och killar i
olika åldrar. Det vanligaste
motivet som man ångrar
är så kallade tribals, som
är stora mönster hämtade
från stamkulturer.
4 Finns det tillfällen
när du säger nej till
behandling?
– Ja, tatueringarna får inte
vara så gamla att det finns
bly i bläcket, då ska man
inte gå in och ta bort dem.
Vissa hemmatatueringar
måste jag också säga
nej till, eller om tatueringen är så illa gjord att
den ­sitter under hudlagren.
5 Vilken är den värsta
tatueringen som du har
tagit bort?
– Det var en kille som hade
beställt ett porträtt hos en
tatuerare. När han var klar
visade det sig att
­tatueraren helt på egen
hand hade ritat dit ett
stort ärr över hela pannan
som inte fanns på
­ritningen.
6 Är det dyrare att
ta bort än att göra en
­tatuering?
– Ja. Sittningen tar kanske
bara tio minuter per gång
men eftersom jag använder en dyr och avancerad
utrustning så ligger kostnaden högre.
7 Hur fick du idén på att
utbilda dig till tatueringsborttagare?
– Jag har själv många tatueringar och en del av dem
ångrade jag. När jag letade
runt på internet för att se
vad det fanns för olika
alternativ hittade jag den
här tekniken. Så då gick
jag utbildningen själv.
Redaktion: E-post: Annons: Eva Bergquist Andersson 0499-483 22
Åsa Borefur 0499-483 21 Åsa A Cederbom 0499-483 24
[email protected]
0491-575 00
barometern-OT
fredag 27 februari 2015
Biogasanläggning
planeras vid bruket
● ●En anläggning för biogas kan komma att byggas ute
vid Södra Cell Mönsterås i framtiden.
● ●Nu söker man EU-pengar för att utveckla projektet.
Mönsterås.
18
lant­
brukare, varav de flesta
kommer från Mönsterås
kommun och ett par från
Oskarshamns
kommun,
deltar i ett projekt om en
­
eventuell biogasanläggning.
Förra året gjorde man en förstudie om det hela, och nu
har man beslutat att gå
vidare i projektet och söka
pengar till en förprojek­
tering.
Roland Åkesson (C)
kommunalråd
Eftersom reglerna säger att
en offentlig aktör måste
ansöka om pengarna, görs
det av Mönsterås kommun
som dessutom lägger in
100 000 kronor i projektet.
Om det blir ja till EU-pengarna täcker de 50 procent av
kostnaden på 1,5 miljoner
kronor. Resten betalar Regi-
onförbundet och de lant­
brukare som är inblandade.
– Det här är ett mycket
intressant projekt med
många fördelar. Dels behövs
biogas bland annat till länets
bussar eftersom det finns en
”Det skulle innebära
fördelar både för
­miljön, lantbrukarna
och för KLT och
­kommunala bussar
som kan använda
­biogasen.”
vision om att göra vår region
fossilbränslefri från år 2020.
Det finns också fördelar för
bönder som bidrar med
­gödsel till den här typen av
biogasanläggningar eftersom den restprodukt som
blir över är mer lätthanterlig
än vanlig gödsel, säger kommunalrådet Roland Åkesson
(C).
Planer på biogasanläggningar finns i flera kom­
muner runt om i länet och
sådana anläggningar som
redan är i drift finns i Kalmar
och Västervik. Efterfrågan
på biogas väntas öka, och en
biogasanläggning i Mönsterås kommun skulle kunna
bli verklighet om något år.
Södra medverkar i projektet, eftersom man kommit
fram till att det vore lämpligt
att förlägga en biogasanläggning i närheten av bruket
norr om Mönsterås.
– Detta för att det redan
finns värmeenergi därute.
Tekniker från Södra Cell
Mönsterås har varit behjälpliga i projektet redan, säger
Roland Åkesson.
En biogasanläggning av
den typen som man disku­
terar har en potential på
cirka 40 miljoner kilo­
wattimmar per år.
– Det är mycket, och skulle
innebära många fördelar
om det blir verklighet, säger
Roland Åkesson.
TEXT
Eva Bergquist Andersson
eva.bergquist.andersson
@ot.se
0499-483 22
Åsa A Cederbom
Man tankade och smet
Mönsterås. Vid halv två på måndagen tankade en man
i 60-årsåldern bensin på Preem i Ålem. I stället för att
betala för bensinen smet föraren från macken.
Polisen larmades och kunde sedan stoppa mannen,
som erkände gärningen. Det visade sig också att skyltarna
på bilens ­fordon var falska.
Nytt system för lönsamma idéer
Mönsterås. En extra månadslön kan bli belöningen för
anställda inom Södra-koncernen om de kvalificerar sig
för så kallad rörlig ersättning, uppger tidningen Dagens
Arbete.
Det är ett slags bonus som syftar till att stimulera
­lönsamhet och förebyggande arbetsmiljöarbete.
Systemet ersätter den gamla förslagsersättningen,
belöning för lönsamma idéer, vilket kritiserats av facket
som ville ha kvar den.
Det hela infördes vid årsskiftet.
Unga spelare laddar för cup
Blomstermåla. De allra yngsta spelarna gör upp i en
stor cup i inomhusfotboll på lördag.
Från morgon till kväll pågår Södra Cell cup i Blomstermåla sporthall.
– Det är deltagande lag från Möre BK, Timmernabbens
IF, Mönsterås Goif, Blomstermåla IK, Fårbo FF, Mörbylånga Goif och Rödsle BK. Vi hoppas att det som vanligt
blir mycket folk på läktarna, uppger Robert Jakubek,
Blomstermåla IK.
Prästen Kerstin Ljungkvist har mycket att berätta för SFI-eleverna. Bland annat att den första kyrkan byggdes på åsen redan för
900 år sedan.
Foto: Åsa A Cederbom
Viktiga besök byggs in i undervisning
– Jag vill titta på kyrkan och
fråga hur det är att jobba
här. För några i gruppen är
det första gången som de
är i kyrkan.
Mönsterås. Det
säger
­ ahmoud Kilini som flytt
M
från Syrien till Sverige.
Han bor nu i Blomstermåla och studerar svenska
på Mönsteråsgymnasiet.
– Men snart flyttar vi hit till
Mönsterås, berättar Mahmoud som just den här
dagen är i Mönsterås kyrka
för att träffa prästen Kerstin
Ljungkvist.
Hon visar runt i den vackra
kyrkosalen och berättar om
församlingens verksamhet.
Och frågorna från eleverna är många. Hur ofta ber
man, hur många deltar på
gudstjänsterna och när
ringer klockorna? är några
av frågorna deställer.
Med på besöket är också
läraren Jennie Skälegård och
hon förklarar att det är
viktigt för SFI-eleverna att
­
lära känna sin nya hembygd
och att man därför bygger in
studiebesök
i
under­
visningen.
– Vi har en grupp på brandstationen idag och en på
hembygdsgården.
Några
andra är hos IOGT-NTO och
bakar semlor, säger Jennie
Skälegård.
Åsa A Cederbom