Kommunikation i och föräldrar - MUEP
Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsämne (Barndom och lärande) 15 högskolepoäng på grundnivå Kommunikation i förskolan -mellan förskollärare och föräldrar Communication in Preschool - between preschool teachers and parents Emelie Limås Rasmus Malmgren Lärarexamen 210 hp Barn och Ungdomsvetenskap 150528 Examinator: Lena Rubinstein Reich Handledare : Mariann Enö 2 Förord Vi har under studiens gång haft lika delaktighet under hela processen. Vi har delat med oss av varandras kunskaper och tillsammans skapat de olika delarna av studien. Vi båda har varit med och genomfört intervjuer samt varit med och analyserat det insamlade materialet och tillsammans kommit fram till en slutsats. Vi har gjort en jämn arbetsfördelning av teori och tidigare forskning för att få ett effektivt arbete men vi har varit med varandra under hela processen. Vårt samarbete har fungerat bra under hela studien och det är ett stort tack vi ger till varandra under processens gång i studien. Vi vill gärna ge ett tack till de informanter som har ställt upp i våra intervjuer och som har hjälpt oss att skapa denna studie. Vi vill även tacka Mariann Enö som har varit vår handledare och hjälpt oss i vår studieprocess. Hon har visat ett stort engagemang och visat oss hur vi kan gå vidare med det vi har. 3 Sammanfattning Studiens syfte är att belysa föräldrars och förskollärares tankar och åsikter om den dagliga kommunikationen. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i studien; Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen? Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare? Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande? Vi har använt oss av deliberativa samtal som en kommunikativ teori. Deliberativa samtal är en teori som används inom utbildning och det är därför den var intressant för oss att använda. Studien har en grund i material från enskilda intervjuer. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod, då vi vill se mönster, samband, skillnader och likheter. Resultatet visar på föräldrars syn på betydelsen av att vara med i deras barns vardag på förskolan, där kommunikation och information är viktig. Centrala slutsatser av studien är att kommunikation är av stor betydelse i förskolan och för att kommunikation ska fungera mellan pedagoger och föräldrar behövs en öppenhet, ärlighet och lyhördhet. Informationen som föräldrarna får och förskollärare ger kan både vara av praktisk och unik karaktär. Information av praktisk karaktär handlar om det som händer varje dag och är en del av rutinen, hur barnen ätit, sovit eller om toalettsituationen. Med unik karaktär menas information om speciella händelser som inte händer varje dag. Föräldrarna vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande men de vill vara det på sitt sätt och sina villkor. Nyckelord : Förskola, Föräldrar, Delaktighet, Dialog, Information, Kommunikation 4 5 Innehållsförteckning Förord ................................................................................................................................2 Sammanfattning .................................................................................................................3 1. Inledning ........................................................................................................................8 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................. 8 1.2 Syfte och frågeställningar ...................................................................................................... 10 2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ....................................................... 11 2.1 Kommunikation ..................................................................................................................... 12 2.2 Deliberativa samtal ............................................................................................................... 13 2.3 Föräldrar som aktörer ........................................................................................................... 13 2.4 Hinder för samverkan ........................................................................................................... 16 2.5 Bidrag till samverkan ............................................................................................................. 17 3. Metod ...........................................................................................................................21 3.1 Kvalitativa metoder ............................................................................................................... 21 3.2 Intervjuer ............................................................................................................................... 22 3.3 Urval ...................................................................................................................................... 23 3.4 Genomförande ...................................................................................................................... 24 3.5 Analysförfarande ................................................................................................................... 25 3.6 Tillförlitlighet ......................................................................................................................... 26 3.7 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................ 27 3.8 Metoddiskussion ................................................................................................................... 28 4. Resultat och analys ......................................................................................................30 4.1 Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare.................................................................... 31 4.2. Den dagliga dialogen ............................................................................................................ 35 4.3 Den dagliga informationen ................................................................................................... 39 4.5 Sammanfattande resultat relaterade till teori och tidigare forskning ................................... 47 4.5.1 Det praktiska och det unika är innehållet i samtalen ..............................................48 4.5.2 Informationen och dialogen om barnet anses viktigast i de informella samtalen ...........................................................................................................................49 4.5.3 Trygghet som det centrala ......................................................................................49 4.5.4 Hinder och möjligheter för att utveckla dialogen ...................................................49 4.5.5 Öppenhet, lyhördhet och ärlighet i dialogen – ömsesidigt förtroende ...................51 4.5.6 Föräldrar vill ha delaktighet och inflytande men finns det en gräns? ....................51 4.5.7 Grundstenar för en fungerande kommunikation .....................................................53 4.5.8 Förutsättning och hinder för deliberativa samtal i förskolan ..................................54 5. Diskussion och slutsatser .............................................................................................56 6 5.1 Diskussion ............................................................................................................................. 56 5.2 Slutsatser ............................................................................................................................... 58 5.3 Fortsatt forskning ................................................................................................................. 59 5.4 Framtida roll .......................................................................................................................... 59 Referensförteckning.........................................................................................................60 Bilaga 1 ........................................................................................................................................ 63 Bilaga 2 ........................................................................................................................................ 64 7 1. Inledning 1.1 Bakgrund I dagens förskola har föräldrars samverkan med förskolan betydelse vilket belyses i den svenska förskolans läroplan: "Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer " (Lpfö, 1998 reviderad 2010 s. 13). Genom respekt till föräldrarna och en tillitsfull relation mellan förskolans personal och föräldrarna kan det leda till att föräldrarna får större inblick i verksamheten och att föräldrarnas samverkan med förskolan ökar. För att utveckla en god relation mellan föräldrar och förskolans personal behövs en tillitsfull och trygg relation vilket är en viktig grund för kommunikationen enligt forskare så som Bouakaz (2007), Tallberg Broman (2013), Sandberg och Vuorinen (2007) och Erikson (2004). I förskolan sker en ständig kontakt mellan föräldrar och personal. Kommunikationen mellan föräldrar och personal förekommer i olika samverkansformer och i denna studie om kommunikation utgår vi från den informella kommunikationen. Den informella kommunikationen är inte planerad och för att den ska fungera krävs det respekt och ömsesidighet (Ranjan, 2008). I förskolans läroplan beskrivs att arbetslaget ska föra samtal kontinuerligt med föräldrarna (Lpfö, 1998 reviderad 2010). Kontinuerliga samtal utvecklar och skapar trygghet i relationen mellan individer så även i förskolan. Samtal och kommunikation utvecklas genom att individer väljer att ha en dialog som återkommer kontinuerligt. Föräldrarnas roll i förskolan är under ständig debatt och det har under de senare årtiondena skett en rad olika förändringar i den roll som föräldrar har, något som en rad olika forskare beskriver så som Tallberg Broman (2013) och Bouakaz (2007). Förskolans personal måste därför lyssna på föräldrars åsikter och idéer för hur deras barn ska utvecklas och trivas på bästa sätt i enlighet med den svenska förskolans läroplan. (Lpfö, 1998 reviderad 2010). Föräldrars delaktighet i förskolans verksamhet och den rollen som föräldrarna har, är av 8 betydelse för hur gynnsam barnens utveckling är. Vi tänker att kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger kan vara komplicerad och det är inte alltid som det finns en fungerande kommunikation. För att kommunikationen ska fungera behövs det olika komponenter. Det finns komponenter som både kan bidra och hindra att kommunikationen fungerar. Varje individ har en egen personlighet samt egna mål. Det tror vi kan skapa komplikationer när flera individer möts med deras personligheter och mål. Alla personligheter kommer inte lika bra överens som andra gör vilket gör kommunikationen ännu viktigare. Att kunna nå fram till föräldrarna är av stor vikt och för att kunna göra det finns det många olika sätt att göra det på. Att det finns flera sätt skapar även en komplexitet då man inte vet vilket sätt som når fram till just den föräldern och kan därför vara svårt att möta alla föräldrar. Man kan inte möta alla på samma sätt vilket gör det svårt att möta dem på ett rättvist sätt. Förskollärare har ett komplicerat uppdrag när alla föräldrar ska bli välkomnade i förskolan. Valet att studera föräldrarnas och förskollärares synsätt på förskolans kommunikation är för oss ett intressant område då det inte finns så många studier utifrån ett föräldrarperspektiv. Däremot finns det ett större utbud utifrån ett förskollärarperspektiv. Därför valde vi att ta del av föräldrars tankar och synsätt tillsammans med förskollärarperspektivet för att skapa en bättre helhet. Under vår VFU har den dagliga kontakten varit av stor vikt och vi har uppmuntrats att ta del i samverkan med föräldrar för att utveckla vår profession. Detta har lett till idén om vad vi ville undersöka då vi har inspirerats att få djupare kunskaper om ämnet. Med hjälp av detta arbete kan vi få oss själva att reflektera över vår kommunikation med föräldrarna och andra pedagoger. Vi ville undersöka vad föräldrar och förskollärare tänker kring förskollärarens förmåga att kommunicera i samverkan med pedagoger och föräldrar. Att belysa föräldrars och förskollärares bild av hur de ser på kommunikationen och relationen med förskolan kan bli en stor hjälp för oss som blivande förskollärare. 9 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att belysa föräldrars och förskollärares tankar om den dagliga kommunikationen som förekommer vid hämtning och lämning. Våra frågeställningar är: Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen? Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare? Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande? I första frågeställningen menar vi vilket innehåll föräldrar och förskollärare samtalar om till exempel om något speciellt har hänt, om barnen har varit på utflykt eller om barnen har sovit bra eller ätit bra. I den andra frågeställningen menar vi vilka bidragande faktorer som är av vikt för förskollärare och föräldrar och hur de påverkar kommunikationen. Med den tredje frågeställningen menar vi synen som föräldrar och förskollärare har på föräldrar som aktörer och på föräldrars delaktighet samt inflytande i förskolan. Med informella samtal menas samtal som inte är planerade på förhand och som sker spontant vid behov. Med daglig kommunikation menar vi de muntliga samtal som sker mellan föräldrar och pedagoger vid lämning och hämtning. 10 2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning I de kommande avsnitten redogör vi för teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som handlar om kommunikation, deliberativa samtal, föräldrar som aktörer, hinder och bidrag för samverkan. Vi inleder med att nedan kortfattat definiera ett antal begrepp som förekommer i studien. Information: Kunskap och fakta som förs vidare i kommunikation. Information förs vidare med t.ex. verbalt samtal, böcker, tv och internet. Dialog: Minst två parter som utför en kommunikation med varandra t.ex. en debatt. Motparten är monolog då det är en som talar och andra lyssnar. Ömsesidigt förtroende och respekt: En gemensam regel från två parter som bygger på förtroende och respekt gentemot varandra. Delaktighet: Ett deltagande i en kollektiv process som individen anser är en viktig del för sig själv och andra. Samverkan: Ett samarbete för att försöka uppnå ett gemensamt mål Aktör: En person som verkar i ett sammanhang och som utför handlingar i situationen. I denna studie är det föräldrar och förskollärare som verkar och handlar i förskolans verksamhet. Tillit: När individer litar på varandra och har förtroende för den andra personen. Trygghet: Är en känsla där man upplever säkerhet och att man som individ mår bra. Norm: Är en oskriven regel om vad som är normalt och ett beteende som man bör följa om man inte vill vara utanför gemenskapen. Lyhördhet: Är att individer lyssnar på varandra på ett engagerat sätt. 11 Erfarenheter: Är erövrade intryck och handlingar som leder till utveckling och ett lärande. 2.1 Kommunikation Ett samhälle består av individer med olika synsätt och uppfattningar. I utbildningen måste andras uppfattningar samt åsikter hanteras och accepteras i den demokratifostran som finns (Englund 2007). Enligt Dewey (1916/1999) livnär och utvecklas samhällen med hjälp av kommunikation och överföring av erfarenheter, tankar, känslor och genom vårt handlande. Människor får med hjälp av kommunikation möjlighet att utveckla ett bättre samhälle genom att ha mål som de kan sträva efter och uppnå tillsammans. Biesta (2007) beskriver Deweys förståelse för samspelet som en stor del av kommunikation där samspel inkluderar ett gemensamt mål. En social grupp kan sätta upp mål för hur kommunikation ska fungera just i den gruppen. Samspelet mellan de i gruppen gör att ett mål kan uppfyllas. I ett klassrum så är målet att eleverna ska lära sig något och då gäller det att gruppen är överens om hur kommunikationen och samspelet ska fungera för eleverna ska lära sig. Dewey (1916/1999) menar också att trots gemensamma mål blir inte individer en social grupp utan individerna måste känna till och intressera sig för det gemensamma målet för att kunna forma ett samhälle. En förutsättning för att skapa ett samhälle med gemensamma mål är kommunikation. Alla personer inom gruppen måste veta vad de andra håller på med och veta hur de ska gå tillväga för att hålla andra informerade om syftet med aktiviteterna. Enligt Dewey (1916/1999) är överenskommelsen beroende av kommunikation vilket blir tydligt för att förstå de gemensamma målen. "Kommunikation är en process där erfarenheter delas tills det blir en gemensam egendom" (Dewey, 1916/1999). Biesta (2007) beskriver Deweys avgörande punkt i kommunikation som att säkra deltagande i en gemensam förståelse. Deltagande är när alla känner till det gemensamma målet och intresserar sig för det. Kommunikation kan enligt Dewey (Biesta, 2007) användas som verktyg och mål. Ett verktyg för att etablera samarbete och ett mål är när kommunikation möjliggör ett deltagande. 12 2.2 Deliberativa samtal Deliberativa samtal är att gemensamt titta på och överväga olika alternativ och är en förutsättning för att föräldrarna ska vara delaktiga, få goda relationer med förskollärare och att deras kunskaper tas tillvara på bästa sätt (Jonsdottir & Nyberg, 2013). Det deliberativa samtalet är kopplat till demokratibegreppet och hur en demokrati kan fungera. Att respektera varandras åsikter, tankar och personligheter är i det en viktig aspekt. Det gör att utbildningen kan ses som en bildningsprocess för kommunikativa rättigheter vilket gör att deliberativa samtal är en del av medborgarnas process att utveckla sin kommunikativa makt och rättighet tillsammans med andra i samhället. För att det ska fungera med deliberativa samtal i samhället är det viktigt att deltagarna i samtalet följer och utvecklar sin förmåga att följa det deliberativa samtalens kännetecken i form av fem punkter: (Englund, 2007) Skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme. Respekt och tolerans för andra som ingår i samtalet. Att lära sig att lyssna på andras argument och ha en strävan att komma överens eller att komma till en tillfällig överenskommelse. Att ifrågasätta traditionella uppfattningar. Att föra argumentativa samtal för att lösa problem, belysa problem från olika synvinklar utan en lärares närvaro (Englund, 2007 s. 155-156). Deliberativa samtal gör att medborgare får en central del att utveckla sin kommunikation med hjälp av utbildning. Informanterna kan gemensamt titta på och överväga olika alternativ med varandra. Genom att diskutera och vända på alternativen kan en långsiktigt eller alternativ kortsiktigt lösning på ett problem påverkas. (Englund, 2007). 2.3 Föräldrar som aktörer Föräldrarna ses som aktörer och nödvändiga partners i förskolans verksamhet för att uppnå lärande, utveckling och välbefinnande. Genom att föräldrar aktivt är medvetna om vad förskolan har för krav och villkor samt vilken roll som föräldrar kan ha i verksamheten uppnår förskolan deras målsättningar. Förståelsen av att föräldrar har mer erfarenheter och synpunkter finns i förskolan, detsamma som föräldrarna har mer förståelse för förskolans ambitioner och mål. Samtidigt som fler och fler föräldrar är mer välutbildade så leder detta till att förskollärare lär sig av att ha erövrat mer kunskap 13 om kommunikation och genom att delta i nya situationer i sitt professionsutövande. Klyftan mellan individer blir ändå större och större då skillnaden mellan olika samhällsklasser ökar. Skillnaden skapar en komplexitet då förskolläraren möter föräldrar som har högre utbildning samtidigt som de kan möta föräldrar med lägre utbildning. Idag får föräldrar större möjligheter till inflytande och deltagande i förskolan och förskolan tar i större utsträckning del av barnens liv utanför förskolan och använder sig av den informationen och kunskapen i den dagliga verksamheten (Tallberg Broman, 2013). Ekman och Sundell (1992) hävdar att föräldrar vill ha insyn i förskolan men vill inte medverka i arbetet som förskolan bedriver. De hävdar att föräldrar har förtroendet att lämna sina barn på förskolan. Men när det inte fungerar tillfredsställande leder detta till en osäkerhet och då börjar föräldrar vilja medverka i verksamheten. Detta händer när föräldrars krav inte kan uppfyllas av förskolan. Liksom det som Erikson (2004) säger; Lite förenklat kan man säga att föräldrarna har kommit närmare skolan och skolan har kommit närmare föräldrarna, en förändring som i den internationella diskussionen ofta tecknas i termer av ”participation” (deltagande) och ”partnership” (partnerskap).( Erikson, 2004 s. 29) Att vara involverad kan betyda olika saker för olika föräldrar och i en studie gjord av Bouakaz (2007) tar en del föräldrar fram att det finns olika uppfattningar och åsikter om delaktighet och att vara involverad. En del föräldrar påpekar att vara involverad innebär att veta allt om sitt barn och vad barnet upplever och gör. Rollen som förskollärare är idag av stor betydelse och Gars (2002) hävdar att föräldrarna fått medfostrare till deras barn då föräldraskapet och barndomen har blivit offentlig och institutionaliserad. Det har gått ifrån att vara en privat angelägenhet att ha sina barn hemma till en mer offentlig sfär, där barnen och familjen har blivit offentliga. Gars benämner detta som "Delad vårdnad". Med detta menar han att föräldrarna delar sina barn med förskolan och förskolan har en stor del av barns liv och deras föräldrars liv. Idag tillbringar vissa barn halva sin vardag i förskolans verksamhet och det är en fördel att föräldrarna får en inblick i förskolans verksamhet samt får vara aktörer som Tallberg 14 Broman (2013) anser i sin studie. Förskolan står idag inför nya utmaningar i kontakten med barnens föräldrar på avdelningen. I en studie gjord av Tallberg Broman och Holmberg (2008) uttrycker lärarna att kraven på delaktighet och demokratisering ökat. Samtidigt anser sig lärare idag ha mindre kompetens för att kunna hantera möten med föräldrarna. Efterfrågan på att föräldrar ska få inflytande och delaktighet kräver en demokratisering i förskolans verksamhet utifrån ett socialt perspektiv. Detta i enlighet med en studie av Erikson (2004) där han visar att relationen och kommunikationen mellan föräldrar och förskola är av stor betydelse särskilt utifrån ett demokratiperspektiv där det förekommer en rad olika aspekter som ökar eller sänker intresset mellan aktörerna. Detta har speciellt hänt under 1900-talet och fram till idag. Enligt Sandberg och Vuorinen (2007) har samverkan en väldigt positiv betydelse generellt för barns lärande och utveckling. Samverkan har under lång tid förändrats och gör det fortfarande och det är inga större tvivel om behovet av att samverka med föräldrarna är stort. Föräldrar idag längtar efter att få dela sina barns värld och vill därmed ha så mycket information som möjligt över vad deras barn upplever i förskolan. I deras studie framkommer det att det som föräldrar idag vill veta om sina barn är främst hur barnen har känt under dagen samt att de vill ha en inblick vad barnen har gjort. Förskollärare kan uppleva att en fungerande samverkan mellan förskolans verksamhet och hemmet bidrar till att avdelningen och förskollärarnas arbete underlättas och ger mer möjligheter. Genom att samtala med föräldrarna får förskollärare inblick i varje enskilt barn på avdelningen (Sandberg & Vuorinen, 2007). I en studie gjord av Jonsdottir och Nyberg (2013) anser de att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och deras familjer. De tar även upp betydelsen av att föräldrar har empowerment, erkännande och deliberativa samtal med andra individer. Kabéer (2005) hävdar att empowerment, innebär att det finns en positiv makt i de resurser och det aktörskap som samhällsmedborgare har, i detta fallet föräldrar i förskolan. Erkännande innebär andra människors åsikter och tankar om individen som påverkar självbilden man har om sig själv. Genom den positiva makten ger förskolan föräldrar möjligheten till att inverka på verksamheten. Kommunikationen mellan föräldrar och 15 förskollärare handlar om att parterna har en gemensam syn på varandra samt på andra saker, som ramas in av det personliga samt krav och normer. Englund (2007) i likhet med Jonsdottir och Nyberg (2013) anser att för att det ska finnas ett erkännande av föräldrar behövs det empowerment och positiv makt i aktörskapet. Ett erkännande av föräldrars erfarenheter och kunskaper om sitt barn skapar en starkare roll för föräldrar som de har i förskolan och i deras vardagsliv. Erkännandet skapas i den demokratiska kommunikation som finns och utvecklas. Att erkänna kompetensen som föräldrar har är gynnande för relationen och kommunikationen som uppstår då mötet med en syn på föräldrarna som kompetenta spelar stor roll. Jonsdottir och Nyberg (2013) menar också att genom den dagliga korta kontakten skapar samtalet en trygg grund och den byggs upp kontinuerligt av förskollärare. 2.4 Hinder för samverkan Vägen fram till alla föräldrar är inte alltid helt enkel utan kan bli problematisk då olika faktorer påverkar den relation som byggs upp med varje förälder i förskolan. Enö (2013) skriver fram i sin studie om föräldrar och kommunikation att förskollärare har som uppdrag att bygga en tillitsfull relation där föräldrar känner sig säkra. Det finns ett fungerande samspel som hon menar kan vara en svår balansgång. Ett hinder som kan förekomma i relationen till föräldrar är att förskollärarna använder sig av för svåra och för komplexa ord som leder till att föräldrarna känner sig svaga i rollen de har. I likhet med Enö anser Bouakaz (2007) att språket är en viktig del i förståelse och det sker enkelt missförstånd och misstolkningar när individer kommunicerar. Detta leder till att föräldrarna kan bli passiva för föräldrarna lever inte i förskolans universum och kan sakna kunskap om det. Förskollärare tar upp den svårighet som finns vid kontakten med föräldrarna i förskolan då förskolans struktur påverkar kontakten på grund av de begränsningar som finns. Bristen på resurser påverkar i förskolan och även i kontakten med föräldrarna kan det finnas en brist i kunskapen. Dessa begränsningar handlar mycket om de olika resurser och kunskaper som familjen har och även genom de hierarkier som finns. Dessa hierarkier består av olika samhällsklasser där det finns olika resurser, villkor och krav. I ett socialt utsatt område är kraven och villkoren väldigt annorlunda mot ett område som 16 inte är socialt utsatt. Detsamma gäller för förskolan idag att det finns en klyfta mellan olika områden i Sverige och detta leder till att det finns stora skillnader i vilka tillgångar som förskolan kan ha som resurser. Det är därför kontakten med föräldrarna kan se väldigt olika ut där rollen som förskolan har kan se annorlunda ut beroende på vilket område den finns i. I ett socialt utsatt område kan förskolan fungera som en plats där barnen finns och föräldrarna i området ifrågasätter inte verksamheten, medan i ett område som inte är socialt utsatt kan föräldrarna ifrågasätta mer (Enö, 2013). Kvalitén vid kontakten och de dagliga mötena kan se mycket olika ut beroende på vilken tidpunkt på dygnet lämning och hämtning sker. Vid vissa tidpunkter kan kommunikationen bli begränsad. När flera barn hämtas eller lämnas vid samma tillfälle uppstår en personalbrist och varje förälder får inte samma möjlighet till kontakt (Sandberg & Vuorinen, 2007). Förskollärare som hänvisar till barn och föräldrar i nedsättande ton i samtal med andra i personalen kan överföras till samtal med föräldrar vilket blir en stor nackdel för relationen (Ranjan, 2008). 2.5 Bidrag till samverkan Idag ska inte förskollärare framstå som experter utan de ska tillsammans med föräldrarna dela den kunskap de har om barnen i förskolan. Förskollärarens kunskap kompletteras av föräldrarnas kunskap (Enö, 2013). Detta är enlighet med den svenska förskolans läroplan där det står att förskolan ska vara ett komplement till hemmet (Lpfö, 1998 rev 2010). För att uppnå en god relation till föräldrar i förskolan behövs det enligt Enö (2013) en ständig och kontinuerlig kontakt där förskolläraren får hitta olika vägar fram till föräldrarna, beroende på vilka förutsättningar och krav som finns från föräldrars och förskolans håll. Alla individer är olika och behöver bemötas på olika sätt. Enligt Ranjan (2008) är den ömsesidiga respekten viktig för att kommunikationen ska fungera i förskolan. Ömsesidig respekt behövs också för att deliberativa samtal ska fungera. Utan en ömsesidig respekt för andra i deliberativa samtal blir innehållet i form av att lära sig att lyssna på andra och lösa problem tillsammans ett problem. Ömsesidigt 17 förtroende är viktigt för att kommunikationen ska fungera mellan föräldrar och förskollärare. Ömsesidigt förtroende handlar om att ha respekt för varandra när förskollärare träffar föräldrar öga mot öga. Även när förskollärare diskuterar med annan förskolepersonal bygger man ett ömsesidigt förtroende. Förskollärare som är uppriktigt intresserade av varje barn och de som är viktiga i barnens liv talar inte illa bakom föräldrars ryggar och uppskattar ärligheten mellan parterna (Ranjan, 2008). I Sandbergs och Vuorinens (2007) studie menar föräldrar att den ömsesidiga kommunikationen är en grund i relationen och den tillit som finns för förskollärarna. "Föräldrarna vill försäkra sig om att barnet mår bra i förskolan och att deras tillit till verksamheten är befogad" (Sandberg & Vuorinen, 2007, s. 105). Enligt Eriksson, (2004) behöver samarbete i förskolan en struktur och en ordning där föräldrar och personal ska kunna ge och ta av varandra. Det ger en säkerhet och respekt som bygger en tillit mellan aktörerna i förskolan. För att detta ska kunna ske behövs det en gemenskap. Det behövs gemensamma och övergripande mål för hur förskolan och avdelningen ska fungera liksom de målen som varje barn har som individuella. Att skapa ett gemensamt sammanhang och ambitioner är en viktig del i trygghetskänslan. Ekman och Sundell (1992) menar att för att ett föräldrasamarbete och samverkan ska och utvecklas behövs det fyra grundstenar. De är: Inspiration. Information. Tillit. Integritet. Dessa grundstenar behövs för att bygga ett stabilt förtroende och ett fungerande samarbete. Den första punkten innebär att förskollärarna ska inspirera till att det finns ett fungerande samarbete mellan hemmet och förskolan och inspirera förskollärarna. Den andra punkten innebär att det finns en dialog mellan föräldrar och förskollärare och att via den överförs viktig information som bidrar till förståelse. Den tredje punkten som är tillit behövs för en fungerande relation och den är nära knuten till förskollärares kunskap och kompetens om området. Den sista punkten som Ekman och Sundell tar upp 18 är att det ska finnas en integritet som markerar vilket ansvar förskollärare har och vilket ansvar som föräldrarna har i mötet. Det motiv som är övergripande som argument enligt Ekholm och Hedin (1995) är att genom samverkan med föräldrar och förskola utvecklar varje enskilt barns välbefinnande och lärande. Då skapas också en trygghet för föräldrarna och en tillit till förskollärarna. För detta är det en förutsättning att föräldrar får en inblick i verksamheten. I Sandberg och Vuorinen (2007) studie framkommer det att det främsta som förskollärare kan göra för en fungerande samverkan är att föräldrar och förskolan har gemensamma referensramar. Detta innebär att dela samma tankemönster och att använda ett gemensamt språk som finns, och genom detta bilda gemensamma fostringmetoder. Bouakaz (2007) menar att när förskollärare och föräldrar arbetar ihop gynnar det samverkan med föräldrarna och leder bl.a. till en utveckling i barns sociala utveckling. Han anser att uppdraget som förskollärare är idag komplext. Förskollärarna har ett uppdrag att hålla föräldrarna informerade och delaktiga fast det kan brista. Han menar att information kan leda till att föräldrarna vill bli mer intresserade för det finns en norm om att föräldrar ska vara engagerade i förskolan. Detta engagemang byggs enligt honom upp av en trygghet samtidigt som att föräldrarna får ta beslut och ansvar. För att en trygghet ska finnas till någon annan behövs det att individerna känner varandra och detta gör och skapar man i den dagliga kontakten. Om detta inte sker beror det oftast på olika uppfattningar om saker. Han tar även upp att det är viktigt att det finns en respekt mellan aktörerna, och att det finns en tillit till förskollärarna och verksamheten från föräldrarnas håll och att inte förskollärarna blir ifrågasatta. Samtidigt ska föräldrarna ha respekten av förskollärarna att de bidrar och vill vara med på sitt alldeles egna sätt. Bouakaz (2007) tar upp betydelsen av föräldrars egna erfarenheter av skolsystemet då han menar att deras erfarenheter bidrar till den syn föräldrar har på verksamheten och bidrar till hur de möter verksamheten. Samtidigt påverkar det även vad de vill ha för information om verksamheten, vad som händer och var barnet befinner sig och gör. 19 2.6 Sammanfattning I detta kapitel om teoretiska perspektiv och tidigare forskning belyser olika forskare vikten av en fungerande kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och kommunikationens olika komponenter som bidrar till en fungerande dialog. Genom vårt innehåll som utgår från studiens syfte och som handlar om deliberativa samtal, föräldrar som aktörer, hinder och bidrag för samverkan skapas en förförståelse av de relevanta och centrala områden som studiens resultat kommer att bygga på. 20 3. Metod I de följande avsnitten redogör vi för vilket metodval vi har gjort, urvalet till studien, vårt tillvägagångssätt, vilken tillförlitlighet studien har och de forskningsetiska övervägande studien bygger på. 3.1 Kvalitativa metoder Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder är enligt Larsen (2009) flera metoder som visar på samband, skillnader och likheter som finns i det insamlade materialet och sen jämför dessa skillnader och likheter samt samband som finns. Alvehus (2013) tar upp att inom kvalitativa metoder är syftet att skapa mening, se de innebörder som finns och att skapa en helhet. När kvalitativa metoder används studeras några utvalda i detta fall intervjuer och till skillnad för kvantitativa metoder studeras helheten och helhetens delar. Enligt Repstad (2007) är kvalitativa metoder flexibla och öppna. Det insamlade materialet blir inte likadant på grund av den öppenhet som finns när forskare studerar. Denna öppenhet måste tas i beaktning då det kan leda till att det insamlade materialet inte har samma tillförlitlighet. Genom att alla individer tolkar och tänker olika leder det till ett material som inte alltid blir samma resultat. Enligt Alvehus (2013) tolkar alla hela tiden intryck med olika glasögon. Resultatet av detta kan vara att studien blir för styrd antingen av informanterna eller av oss som författare. Repstad (2007) menar att i kvalitativa metoder spelar texten roll och det är texten som är av intresse. Texter är baserade på det insamlade materialet och i denna studie är det insamlade materialet intervjuer. Orsaken till att vi har valt att använda oss av kvalitativa metoder är för att vi vill se vilka innebörder samtalen har i förskolan. Genom kvalitativa metoder får vi som författare en djupare förståelse för föräldrars och förskollärares tankar om kommunikationen som sker i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns. Detta hjälper oss uppnå studiens syfte med att belysa föräldrars och förskollärares 21 tankar och åsikter om den dagliga kommunikationen. Att se de samband som finns leder till studiens resultat. Vi valde även kvalitativa metoder för att vi har en nära relation till det vi vill studera. Vi har erhållit erfarenheter om kommunikationen sedan tidigare och vill få ökad förståelse för kommunikationen som finns mellan förskollärare och föräldrar. Genom ökad förståelse så bidrar det till vår framtida roll som yrkesverksamma förskollärare. Våra tidigare erfarenheter kan å andra sidan leda till förutfattade meningar om ett fenomen. Risken är att vi missar intressant material för att vi inte ser det utifrån ett nytt perspektiv. Det kan även vara en nackdel att ha sedan tidigare en relation med informanterna. Detta skapar också en förutsägbarhet vilket inte alltid gynnar studien. Trots dessa risker anser vi att för att uppnå syftet är det till en fördel för oss i denna studie att ta vara på våra erfarenheter och våra kontakter sedan tidigare. 3.2 Intervjuer Vi hade från början en grundtanke om att vi skulle genomföra en etnografisk studie där vi skulle observera genom att filma men efter några överväganden började vi mer tänka åt att intervjua. Intervjuer är en enklare form att använda för att belysa föräldrars och förskollärares tankar och åsikter om kommunikationen. Att observera skulle vara komplicerat genom att det inte blir en naturlig situation och att alla föräldrar, barn och pedagoger inte vill bli filmade och vill vara med i studien. Det skulle leda till en mer komplex process och en längre process. Intervjuer är enligt Alvehus (2013) en form där människors tankar, upplevelser och åsikter samlas in. Det skapar en förståelse för hur vi som individer skapar omgivningen. Orsaken till valet av att göra intervjuer är beroende av att vi ville belysa föräldrars och förskollärarnas tankar om den dagliga kommunikationen. Detta väljer vi att göra i en semistrukturerad intervju. En semistruktuerad intervju är den vanligaste formerna av intervjuer och innebär att det finns förutbestämda frågor som är övergripande och som är öppna. Under intervjuns process måste intervjuaren lyssna och vara öppen för följdfrågor som är anpassade till den personen författaren till studien intervjuar. En semistrukturerad intervju innebär alltså att den är informell men ändå styrd genom de förstrukturerade, öppna frågor som finns (Alvehus, 2013). Vi frågade 22 oss tidigt om semistruktuerade intervjuer var det rätta valet för vår studie men kom fram till att det var det. Genom att ha öppna svar fick informanterna själva tolka de frågor vi hade och genom informantens svar har vi bildat nya följdfrågor. Genom att följa informanten blev svaren mer flytande och intervjun blev en mer naturlig och avslappnad situation. En kritik till semistruktuerade intervjuer kan vara att inte intervjufrågorna är fullständigt formulerade och om det uppstår en situation där det blir ett stopp kan det vara svårt att ta upp intervjun igen utan färdigställda frågor. Ett annat skäl till att vi valde att använda oss av semistruktuerade intervjuer var att genom den formen av intervjuer skulle vi få en djupare förståelse av vad föräldrars och förskollärares tankar var. Valet hjälpte oss genom att svaren ifrån informanterna blev deras egna svar och de var inte helt styrda utav de frågor som vi ställde utan det blev en öppen diskussion. Det finns dock en osäkerhet om vi verkligen fick fram den rätta upplevelsen av alla informanter i studien. Det kan vara komplicerat och det är en av nackdelarna av att välja intervjuer som insamlingsform i sig. Författarna vet aldrig vad som skall komma i intervjuerna, vilka svar som kommer fram eller vilket innehåll det leder till. Intervjufrågorna konstruerades först till föräldrarna (bilaga A) i studien och utgjorde senare grunden för delar av förskollärarnas (bilaga B) intervjufrågor. Orsaken till valet av att konstruera intervjufrågorna till förskollärarna efter intervjuerna med föräldrarna var för att få en förförståelse om vilka tankar föräldrarna har och vilka tankar som förskollärarna har utifrån svaren. Det negativa med att vänta med att konstruera frågorna till förskollärarna efter föräldrarna var att studiens tidsram blev väldigt stressfull och det föräldrarna svarade var delvis förväntade svar och därför skulle frågorna redan innan kunnat vara konstruerade. 3.3 Urval Att göra ett urval handlar om att göra ett val av vilka personer som ska delta i studien men även på vilket sätt och på vilken plats studien kommer att genomföras. Att välja vilket urval man vill ha som metod styr senare vilket material som en författare får in. Det är därför viktigt att tänka på vilka olika urvalsmetoder det finns och vilka fördelar och nackdelar som varje metod har. Vi har i vår studie gjort ett strategiskt urval och det 23 innebär att vi har valt ut personer som vi anser har haft kunskap om det område som vi har studerat. Något som man ska ha i åtanke när man gör ett strategiskt urval är att inte bli för strategiskt då det kan leda till att man avskärmar sig själv och ser inte den större helheten. Att tänka utanför och tänka att man kanske inte bara ska intervjua individer som har liknande kunskap om området utan intervjua från ett annat håll med (Alvehus, 2013). Det sker i denna studie då vi har intervjuat både föräldrar och förskollärare. Vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer varav tre med förskollärare och fem med föräldrar. Alla tillfrågade personer har valt att delta i studien. Vi har medvetet valt att inte ta föräldrar och förskollärare från samma område eller förskola för att få stor variation i empirin till studien och få en bredare syn. Förskollärarna i studien är valda liksom föräldrarna individuellt och alla tre förskollärare kommer ifrån mindre städer. En av förskollärarna arbetar på en förskola och de andra två på en annan. Intervjupersonerna i studien kommer ifrån olika områden geografiskt sett, de har olika förutsättningar och resurser samt en variation av erfarenheter sedan tidigare 3.4 Genomförande Vi började med att utgå från en idé som vi hade om samtalets betydelse och att vi ville undersöka området kring kommunikation. Vi valde att fokusera på hur föräldrarna och förskollärarna ser på den dagliga kommunikationen mellan dem. Planeringen och genomförandet av studien kan beskrivas i fyra olika delar: 1. Skapa en idé, som har beskrivits ovan. 2. Att börja läsa in oss på ämnet för att få en bredare förkunskap samt skriva. 3. Konstruera frågor och genomföra intervjuer samt transkribera det insamlade materialet. 4. Att analysera det insamlade materialet. Andra delen av studien började vi med att läsa in oss på ämnet där vi delade upp litteraturen och studerade olika infallsvinklar på området. Samtidigt arbetade vi fram en inledning, ett syfte och en frågeställning. 24 Den tredje delen av studien var att sammanställa intervjufrågor, genomföra intervjuerna samt transkribera materialet. Detta gjorde vi genom att ta kontakt med först föräldrar och fråga dem om intresse av att medverka i vår studie, och efter samtycke började vi konstruera frågor. Sen genomfördes intervjuerna på platser som informanterna fick bestämma. Orsaken till valet av att låta föräldrarna och förskollärarna välja plats för intervjun var för att vara så flexibla som möjligt och låta dem välja en trygg miljö med möjlighet till att prata fritt. När individer känner trygghet bidrar det enklare till en mer öppen diskussion vilket gynnar att vi får djupare kunskap och förståelse om deras tankar. Att hitta en plats som passade alla skulle varit omöjligt då alla hade olika förutsättningar med tid och möjlighet att ta sig till vissa ställen. Genom att ge dem valet av plats och tid hjälpte det oss i att intervjuerna skulle ske på ett smidigt sätt. Efter intervjuerna med föräldrarna började vi delvis konstruera klart frågorna till förskollärarna och gick sen ut och intervjuade informanterna i studien. Efter att alla intervjuerna var genomförda, sammanlagt åtta stycken började vi transkribera det insamlade materialet. Den fjärde delen vi gjorde var att analysera det insamlade materialet. 3.5 Analysförfarande Vi har använt oss av en innehållsanalys, och vi har delat upp resultatet och analysen i teman. En innehållsanalys innebär enligt Larsen (2009) att analysen utgår ifrån vilken identitet, gemensamma drag och de samband som finns i empirin. En innehållsanalys utgår ifrån mönster och tema. Vi började med att transkribera det insamlade materialet från intervjuerna och detta gjorde vi genom att dela upp de åtta genomförda intervjuerna mellan oss, därav fem med föräldrar och tre med förskollärare. Efteråt gick vi igenom varandras transkriberingar för att få en förståelse för intervjuernas helhet. Genom att få en helhetssyn hjälper det oss att få syn på det innehåll samtalet har, vilka tankar och åsikter föräldrar har om delaktighet och inflytande i kommunikationen sammantaget, samt vilka skillnader och likheter som finns. När transkriberingen var helt klar delade vi upp innehållet i olika område för att få fram vilka likheter och skillnader som fanns. Genom 25 att skapa mönster på de skillnader och likheter som finns leder det till att områden kan bildas. Utifrån dessa områden skapades senare tema och dessa blev: 1. Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare 2. Den dagliga dialogen 3. Den dagliga informationen 4. Föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer Efter uppdelningen i teman började analysprocessen då vi gjorde utdrag ur intervjuerna. Dessa utdrag delade vi in efter de mönster som vi såg och skapade de samband som fanns och jämförde dessa. Reflektionerna utifrån intervjuerna utgick från olika perspektiv och synsätt på de teman som transkriberingen innehåller. Detta kopplades senare samman med teori och tidigare forskning. Kritiken som finns av att skapa tema och mönster är att det är lätt hänt att relevant information väljs bort för att det inte passar in i det mönster och de teman som är valda. Det skulle kunna leda till en begränsning och en fara att verkligheten och informanternas tankar inte kommer till sin rätt. Att behöva begränsa sig kan både vara negativt och positivt. I vår studie såg vi det som en fördel då det fanns en tidsram för studien och därför var det viktigt att kunna välja bort information som inte ingick i de mönster som fanns i våra frågeställningar. Tydlighet behövs i ett analysarbete och en tydlig linje i vad som empirin är kopplad till och vad som skall beskrivas av informanternas verklighet. Kopplingen i vår empiri är till vårt syfte och våra frågeställningar om föräldrars och förskollärares tankar om kommunikationen. 3.6 Tillförlitlighet En studies kvalitet är av stor betydelse och det är viktigt som författare och forskare att tänka på att studien ska kunna vetenskapligt bevisas och att studiens material ska vara av god kvalitet. I vetenskapliga sammanhang talar man om reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär och avser om resultatet är upprepningsbart. Kommer en annan forskare kunna samla in likvärdigt material och få samma resultat? Samtidigt måste forskaren ifrågasätta hur pålitlig resultatet och studien är (Alvehus, 2013). Larsen (2009) menar även att reliabilitet visar på den exakthet och noggrannhet som har gjorts. 26 Utifrån en kvalitativ studie finns en problematik när det diskuteras reliabilitet. Resultatet av intervjuer kan bli väldigt olika, för de är väldigt personliga och därför kan det vara svårt att ha en hög reliabilitet. I studien framkommer det hur olika människors verklighet är och att det finns en stor påverkan över hur svaret blev utifrån informanternas verklighet. Vår studie är därför inte oberoende av deras påverkan på och deras syn av verkligheten. Validitet innebär eller avser om det resultat som vi har kommit fram till är det som vi undersökt och velat undersöka (Alvehus, 2013). Validiteten i intervjuer blir högre då forskaren vet vad som ska studeras. Larsen (2009) menar att det finns en stor risk att validiteten blir påverkad utav intervjupersonerna eftersom personen kan samtala och lägga fram olika områden och saker beroende på vilken gång det är och situation. Det här kan orsaka att människor inte säger likadant utan har flera eller olika åsikter. Det är en mer flexibel metod enligt Larsen (2009) då författaren kan anpassa studien och ta upp saker som kan bidra till resultatet i studien. Det gäller även för analys av resultatet då det är svårt att få samma analys då individer tolkar olika. Som Alvehus (2013) menar är våra tolkningsprocesser baserade på den verklighet vi lever i och hur vi tolkar den. Individer väljer ut vilken del av verkligheten de vill använda och sätter in det i ett sammanhang. I vår studie har vi försökt att nå validitet på en hög nivå genom att vi hela tiden har utgått ifrån vårt syfte och våra frågeställningar Vi ha också ansträngt oss att vara noggranna i forskningsprocessens alla delar (Larsen, 2009). 3.7 Forskningsetiska överväganden Informationskravet - Information till de personer som medverkar i studien ska finnas och det ska framkomma vilket syfte studien har samt vilka moment som kommer att ingå och på vilket sätt. Kunskapen om att medverkan i studien är frivillig ska framkomma samt vad all information som samlas in kommer att användas till och var den kommer att publiceras. Denna informationens storlek och detaljer är väldigt olika beroende av vilken sort av text som författaren vill skapa (Vetenskapsrådet, 2011). Vi gav ut muntlig information till berörda före intervjutillfällena, och innan intervjuerna 27 genomfördes fick personen den muntliga informationen upprepad för sig. Samtyckeskravet – Innebär att informanterna under hela studiens genomförande har rätt till att själv bestämma över den medverkan han eller hon vill delta i samt i vilken form. Informanterna har även rätt att mitt i studien avsluta sin medverkan oberoende av orsak (Vetenskapsrådet, 2011). Under studiens process har det funnits ett samtycke från alla berörda och valmöjligheten har funnits under hela processen att dra tillbaka sitt samtycke. Konfidentialitetskravet – Innebär att det insamlade materialet inte går att identifiera, det vill säga att alla uppgifter skall behandlas med största möjliga konfidentialitet och alla insamlade personuppgifter skall finnas så att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2011). I studien har allting varit konfidentiellt och därför har vi gett personerna i studien alias då vi inte vill att det ska gå att utläsa vem intervjupersonerna är utifrån svaren som getts. Nyttjandekravet – innebär att informera om vad materialet kommer att användas till och att det kommer användas till forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2011). Vi har berättat om vad det insamlade materialet kommer att användas till och i vilket syfte det är insamlat i. Det insamlande materialet ska användas till ett examensarbete där syftet med materialet är att belysa den dagliga kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar. 3.8 Metoddiskussion Valet av kvalitativ metod har för oss blivit till en fördel då kvalitativ metoder har de egenskaper som vi vill studera. För vi vill se de samband, skillnader och likheter som finns och vi vill jämföra föräldrars och förskollärares tankar och åsikter i studien. En nackdel med kvalitativ metod är enligt Alvehus (2013) att studien kan vara svår att vetenskapligt bevisa då det handlar hur människor upplever saker och vilken roll människor har i verkligheten som aktörer. Det har varit till en fördel för oss då det är människors upplevelser om saker som vi vill studera och vilken roll människor har i sammanhanget förskolan. Valet av att föräldrarna och förskollärarna fick välja plats och tid såg vi som en fördel då det var enklare för oss att vara flexibla. Fördelen var att föräldrar och förskollärare fick 28 vara på en plats som de ansåg vara trygg och på en tid som passade deras schema. Vi tänker att troligen skulle det inte funnits någon större skillnad i intervjuerna om vi bestämde plats och tid men det hade blivit svårare att få samtycke på föräldrarnas och förskollärarnas tid och villkor. Studiens resultat kan ha påverkats utav urvalet vi har valt av föräldrar i studien då det förekommer en relation mellan oss och föräldrarna samt förskollärarna. I likhet med att där finns en relation till förskollärare utbildningen från en del av intervjupersonerna. Det har skapat en för förståelse och bidragit med erfarenheter som kan ha påverkat resultatet på ett sätt som skiljer sig om vi hade valt andra informanter att intervjua. Dock ser vi fördelen med att använda sig av personer som är insatta i förskolans verksamhet och som kan ha mer kunskaper. 29 4. Resultat och analys I denna del av studien kommer vi att redogöra för resultat och analys som är uppdelad i fyra olika temaavsnitt. Utifrån det insamlade materialet har vi skapat fyra teman vilka är; Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare, den dagliga dialogen, den dagliga informationen samt föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer. Dessutom har vi i slutet en sammanfattning där vi besvarar frågeställningarna med hjälp av empirin, teori och tidigare forskning. I det första temat redogör vi för hur föräldrar ser på kontakten med förskollärare och hur det sker i en relation samt förskollärarnas tankar om kontakten utifrån deras perspektiv. I det andra temat redogörs hur dialogen ser ut och vilken betydelse den har för kommunikationen mellan föräldrar och förskollärare och vilka faktorer som påverkar dialogen. Det tredje temat handlar om den dagliga informationen som vi redogör för utifrån föräldrars och förskollärarnas tankar och åsikter om hur informationen ser ut och vad som är viktigt och betydelsefullt. Det fjärde och sista temat är om den delaktighet och det inflytande som föräldrarna har som aktörer där vi belyser centrala tankar och åsikter som föräldrar och förskollärare har om vikten av delaktighet och inflytande. Valet av att dela upp resultatet och analysen i teman och avsnitt beror på att det blir en mindre komplicerad struktur och att varje avsnitt har sin egen relevans. Utifrån det kan vi enklare visa upp det insamlade materialet och resultatet om hur vi har tolkat och tänkt kring föräldrarnas tankar och åsikter. Vi har även valt att dela upp resultat- och analysdelen i två delar. I den första delen som presenteras i fyra teman redovisas föräldrarnas och förskollärarnas tankar och åsikter tillsammans med våra tolkningar och reflektioner över vad de har att berätta. I den andra delen av resultat och analys sammanfattas resultaten i förhållande till studiens frågeställningar och analyseras relaterade till teori och tidigare forskning. Orsaken till valet att dela upp analysen var att separat visa på vad som är våra tankar, och hur vi har tolkat föräldrarna och förskollärarnas åsikter. När vi tar upp informanterna i studien kallar vi dessa förskollärare A, B och C och förälder 1, 2, 3, 4 och 5. När vi tar upp allmänt om förskolans personal använder vi begreppet pedagoger. Orsaken till det är att det inte bara är förskollärare som arbetar i 30 förskolan utan där finns annan pedagogisk personal som har samma stora del i helheten. Vi kommer under dessa avsnitten att ställa frågor som inte alltid kommer att bli besvarade. Orsaken till valet att ställa frågor men inte svara på vissa av dem är för att väcka läsarens tankar och börja reflektera själv. Det finns inte alltid bara ett svar på frågorna utan flera och varje individ har sin egna rätt att tolka och tänka över vad som kan vara ett svar. 4.1 Föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare I detta avsnitt redogör vi för kontakten och betydelsen av den. Genom kontakten mellan föräldrar och pedagoger blir det en bild av hur kommunikationen och samtalen fungerar på förskolan. Jag tycker kontakten fungerar bra, ställer jag frågor till personalen svarar de gärna på dem (förälder 1). Den här kontakten med förskolan tycker jag är väldigt positiv (förälder 5). Förälder 1 och 5 anser att kontakten är positiv och fungerar bra med pedagogerna på deras barns förskolor. Föräldrarna menar att ställer föräldrar frågor så svarar pedagogerna gärna på dessa. Föräldrarna upplever kontakten som positiv tolkar vi det som när pedagogerna svarar på frågorna. Vi får en upplevelse av att föräldrarna i studien har samma uppfattningar om deras kontakt med förskolan men det kan finnas skillnader mellan föräldrarna i studien som anser att kontakten är positiv. Det kan finnas andra föräldrar som kan ha en helt annan syn på kontakten mellan förskolan och pedagoger. Kontakten är viktig för att få ett bra samarbete med barnen och föräldrar (förskollärare C) Kontakten är viktig för ett överlämnade och att det förs en dialog vid överlämnandet men även när barnen blir hämtade (förskollärare B) Förskollärare C och B tar upp betydelsen av kommunikation för förskollärarna och dialogen vid lämning och hämtning av barnen. Vi anser att det behövs ett samarbete mellan förskola och föräldrar. För att skapa ett samarbete kan det behövas pedagoger som är flexibla i mötet med föräldrar för att uppnå fungerande relationer. Det kan vara väldigt komplext att möta föräldrar beroende på att alla människor har olika 31 personligheter, förutsättningar och villkor. Att föräldrar får ett överlämnande när de lämnar barnet på morgonen skapar en tillit och en trygghet både för barnet, föräldrarna och pedagogerna menar förskollärare C och B. Vad händer med relationen om det inte finns ett överlämnade som fungerar? Hur skiljer sig ett fungerande överlämnande mot ett överlämnande som inte fungerar? Enligt vårt tolkning är kontakten en viktig del för förskollärare C och B för att bygga upp ett fungerande överlämnande. Det är väldigt svårt att avgöra vad som är ett fungerande överlämnande vid lämning och hämtning. Kontakten har betydelse för förskollärare C och B för att få ett fungerade samarbete. Kontakten kan ge en möjlighet till att barn och föräldrar upplever en trygghet i överlämnandet oavsett hur en överlämning utspelar sig. Det beror på när jag lämnar. Är det halv åtta när de delar upp sig på de olika avdelningarna då blir det oftast att man bara hinner att säga hej då till barnen och där blir det ingen kommunikation på samma sätt. Om man har frågor och då får man vänta till senare eller så får jag stanna kvar. (förälder 4) Enligt förälder 4 påverkar tidpunkten då lämning och hämtning sker vilken kontakt de får med pedagogerna. Förälder 5 tar också upp att tidpunkten vid lämning är avgörande för kontakten med pedagoger. Enligt vår tolkning får föräldrarna endast den dagliga hälsningen vid vissa tidpunkter. Lämnar de sina barn till frukost eller hämtar vid mellanmålet kan det innebära att det blir svårare att få kommunikation med pedagoger för att det händer annat. En annan aspekt som förälder 4 tar upp är att kommunikationen kan påverkas när avdelningarna delar upp sig. Lämnar föräldrar när de delar upp sig blir det mindre tid för samtal och kontakt mellan förskollärare och föräldrar. Förälder 4 menar att om det är något viktigt får föräldrarna stanna och fråga pedagogerna senare när verksamheten ger möjlighet för ett samtal. Vårt sätt att se det är att de olika förutsättningarna som förskolor har gör att kontakten sker på olika sätt. Förskolor som har andra rutiner när det gäller avdelningarnas uppdelning och rutiner som frukost, lunch och mellanmål kan göra att kontakten mellan 32 föräldrar och pedagoger vid de tidpunkter blir annorlunda vid lämning och hämtning. Det är inte alltid det fungerar med kontakt för de håller på att äta frukost och då har de inte mycket tid. (förälder 5) Förälder 5 upplever att kontakten hindras för att det finns en personalbrist, vilken tidpunkt och vilken personlighet pedagogen har. Vetskapen om att det finns brist på pedagoger finns bland föräldrarna i studien då de menar att när saker och ting händer eller vid särskilda aktiviteter under dagen har pedagoger inte tid till att gå iväg och ta ett dagligt samtal med föräldrarna. Skapar detta en tidspress och ett stressmoment för pedagoger och föräldrar? Personalbristen kan vara en faktor till att det finns tidspress och stressmoment. Kontakten kan bli svår när det inte finns någon annan personal som kan ta hand om avdelningen. Som vi ser det kan personalbristen vara en del att kommunikationens brister men det kan den göra ändå trots att det finns mer personal. Personlighetens betydelse för kontakten tar både föräldrar och förskollärare upp. Att man är olika som människor, olika personligheter. Olika sätt och ta. (Förskollärare B) Personligheten spelar stor roll i den dagliga kontakten och det är relationen och vilken personlighet som gör att det klaffar. (Förälder 5) Personligheterna hos pedagoger enligt föräldrarna är en viktig del som påverkar kontakten.Vi tolkar förälder 5 som att det kan vara ett problem med olika personligheter på pedagogerna som inte stämmer överens med föräldrarnas personligheter men varför kan det vara ett problem? Men då kommer även personkemi som inte riktigt stämmer för ni har olika uppfattningar och syn på vad som är bäst. Kan det vara så är personligheterna inte går ihop? (Förälder 4) Det är väldigt komplext då personligheterna är många på en förskola men det kan även vara en fördel att ha många olika personligheter i personalen. Pedagoger kan möta föräldrar på olika sätt än de pedagoger som inte är sociala. Pedagoger och föräldrar menar vi är de som har en personlighet som tar kontakt oavsett vem det är man möter. Är det lättare för en social förälder att ta kontakt med en social pedagog? Är 33 personligheterna lika blir då kontakten automatiskt bra? Man har alltid olika relationer med olika föräldrar. Visa föräldrar är väldigt öppna och de kan man kanske skämta med och sådana saker men andra kan man inte göra det med och då blir det bara den informella så här har det vatt och så är det inte mer med det. Det är hur föräldrarna är som personer som jag sa vissa är skämtsamma och vissa vill ha den lättsamma men andra kan man inte ha de så för de förstår inte den ironin eller sådana saker. (Förskollärare A) Förskollärare A menar även att föräldrarna kan ha olika personligheter och att som förskollärare finns det en känsla över vem man kan skämta med och vilka personer man inte kan. Enligt vår tolkning menar förskollärare A att det är de olika personligheterna som spelar in och att beroende på vilken personlighet som föräldrarna har leder till en olikhet i samtalet mellan pedagoger och föräldrar. Enligt vår tolkning av personligheter kan det räcka med ett intresse som parterna har gemensamt för att kontakten ska fungera. Är det sociala lika viktigt om det finns samma intresse? Öppenhet, respekt mot varandra och en profession, för det är mitt yrke att ha en professionell sida och att visa att jag kan utföra mitt yrke. Som föräldrar kan med deras arbete. Att stå rakryggad och säga att jag älskar mitt yrke. (förskollärare A) Vi tolkar förskollärarna som att de har samma uppfattning, för att bygga en god kommunikation behövs det en ömsesidig respekt. Det behövs en öppenhet mot föräldrarna och deras åsikter samt tankar. Förskollärare B och A anser att det behövs stor lyhördhet mot vad föräldrarna vill samtala om och att hitta en väg till att förstå varandra. Förskollärare C hävdar att ärlighet kan vara en viktig faktor i en kommunikationsuppbyggnad. Ärlighet, att man kör med öppna kort. Att man är lyhörd och respekterar varandra (förskollärare C) Lyhördhet, respekt, att hitta en väg att förstå varandra och att man sätter det de vet om sitt barn främst (förskollärare A) Enligt förskollärarna är öppenheten ett viktigt inslag för att de ska uppleva en god kommunikation. Vi tolkar betydelsen av öppenhet som att respektera varandra, att lyssna på varandra och hitta en väg till att förstå varandra som en del av öppenheten i kommunikationen. 34 Det är viktigt med en professionell sida som visar att jag kan utföra mitt yrke. (förskollärare A) Förskollärare A anser att det är viktigt att ha en professionell sida för att pedagoger och föräldrar ska respektera varandra. Om det finns en brist på lyhördhet, respekt, öppenhet samt ärlighet i kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar. Hur svårt blir det då att bygga upp en fungerande kommunikation? Varje kommunikation ser olika ut och finns det regler eller normer som säger hur kommunikationen ska vara för att den ska fungera? Pedagoger är väldigt olika precis som föräldrar och barn. Det kan leda till konsekvenser på möten mellan föräldrar och pedagoger. Vilka konsekvenserna blir kan bero på vem det är som man möter och hur individer möter varandra. 4.2. Den dagliga dialogen I detta avsnitt redogörs för hur dialogen sker i kontakten och hur den fungerar. Dialogen finns ständigt närvarande i kontakten och i samarbetet. Om det är något som jag själv har tagit upp t.ex. mitt barn har allergi och som gör att hon har jobbigt med toalettbesök. Då är det sådant jag frågar speciellt efter vad jag vill veta och oftast vet förskollärarna att jag vill ha reda på om det har hänt något speciellt runt detta med toalett besök. (förälder 4) Dialogen mellan pedagoger och föräldrar kan ha betydelse som förälder 4 ser på det när ett barn har något problem t.ex. med allergi då är dialogen extra viktig mellan parterna för att barnet ska må bra. Det blir en kontinuerlig dialog mellan parterna och pedagogerna är med barnen en tredjedel av dagen vilket är många timmar av barnens dag. Det som händer under de timmarna barnen är på förskolan kan ha betydelse om föräldrarna och barnen får en lugn dag hemma. Det kan bli en värdefull hjälp för föräldrarna att hantera barnens eventuella problem när de kommer hem. Vi tolkar förälder 4 att pedagogerna på den förskolan vet om deras eventuella problem och de vet att förälder 4 vill ha dialogen om hur det har gått för hennes barn i specifika situationer och det är en trygghet. Förälder 4 känner att pedagogerna tar ett ansvar för att barnet ska må bra. Föräldrarna upplever att dialogen fungerar men på förskolor där 35 dialogen inte fungerar mellan föräldrar och pedagoger kan det bli missförstånd som senare leder till en konflikt. Att det finns en ärlighet, att även om det har skett ett misstag, som beror på den mänskliga faktorn har de ändå berättat det. För det är mycket möjligt att man inte får veta som förälder när personal gör fel. Men har det varit på den förskolan jag har mina barn, för en gång skedde det någonting, men de var väldigt öppna med att det här faktiskt hände idag och vi ska införa nya rutiner, det kommer inte ske igen och där. En ärlighet liksom, en öppenhet. (förälder 1) Förälder 1 tar upp två aspekter som pedagoger och föräldrar kan ha gentemot varandra för att förtroendekapital ska vara på en bra nivå och bibehållas genom hela vistelsen på förskolan. Ett förtroendekapital innebär ett värde på att lita på en annan människa som byggs upp eller raseras via handlingar. Att vara ärliga och öppna med vad som har hänt kan vara viktigt för ett förtroendekapital. Misstag gör alla människor men om det aldrig lyfts upp kan det inte rättas till och då kan misstagen återkomma. Det kan skada förtroendet på sikt om pedagoger lägger locket på istället för att vara ärliga och öppna med misstag som sker på grund av den mänskliga faktorn. Förälder 1 menar att pedagoger inte är robotar utan de är människor precis som föräldrar och misstag sker. Det är viktigt att pedagogerna tar misstagen på allvar och inte nonchalerar eller skojar bort misstagen utan behandlar och försöker göra något åt det när misstag uppstår. Förälder 4 har två barn och upplever med det ena barnet att dialogen inte fungerar för att pedagogen inte lyssnar på barnet eller föräldrarna. Vi tolkar att förälder 4 känner att förtroendet sjunker väldigt snabbt för att pedagogen inte lyssnar. Särskilt när pedagogen inte lyssnar på barnet som finns på förskolan. Det upplever förälder 4 som en mer negativ sak än att pedagogen inte lyssnar på föräldrarna och det kan få konsekvenser som medför ett lägre förtroende och mindre trygghet för föräldrarna. Ett förtroende byggs upp under långt tid men kan raseras om parterna inte tar varandra på allvar. För att föra en dialog behövs även en mottagare och finns inte den hur fungerar dialogen då? Pedagoger, barn och föräldrar kan inte bara lära sig att lyssna utan de kan också lära sig att lyssna färdigt på varandra. Varför är det viktigt att lyssna färdigt? Som vi ser på det är det viktigt att lyssna färdigt för att pedagoger ska kunna berätta om 36 barnens dag i dialogen. Jag anser att dialogen är jätteviktig och utan den har jag bara barnens berättelse att gå på och då kommer vi tänka på om det är sant eller om det är påhittat (förälder 4). Förälder 4 är inne på samma linje att dialogen med pedagoger ger en annan bild på vad som har hänt under dagen. Vårt sätt att se på dialogen är att den kan vara viktig men det bör finnas en balans på dialogen mellan föräldrar och pedagoger och vad den ska innehålla. Om barnet vill man berätta och det finns föräldrar som vill ha mer än vi kan ge och har tid till (Förskollärare B). Att ha en dialog om barnet är det viktigaste enligt förskollärare B och balansen i dialogen är tiden. Men går det att nonchalera annat än barnen helt i dialogen? Enligt vår tolkning beror det på vad det är för något som föräldrarna tar upp i dialogen utöver barnen. Förtroendet och relationen kan stärkas om det är något som är viktigt för föräldrarna att berätta. Tiden är en faktor på hur länge dialogen kan pågå. Försöka hålla god ton och förklara att man har annat göra (förskollärare B). En av nycklarna till att hålla god ton och komma undan med att man har annat att göra enligt förskollärare B kan vara att ta sig tid ibland till att lyssna på föräldrarna för att bygga upp ett förtroendekapital för framtiden och samtidigt ge föräldrarna det de vill ha. Det är inte genomförbart varje dag men någon gång då och då är det nyttigt för relationen mellan förskollärare och föräldrar att ta sig tid för dialogen. Föräldrarna som är mottagarna vet att barnets välbefinnande är viktig för pedagoger om de frågar föräldrar eller barnen hur de mår enligt förälder 5. Men vad händer med dialogen i längden om ingen hälsar eller frågar varandra hur de mår? Kan arbetsplatskulturen påverkas av att dialogen mellan en förälder och förskolan inte fungerar? Med arbetsplatskultur menar vi de traditioner, normer samt förhållningssätt som ligger till grund för hur dagliga rutiner, samtal och grupperingar ser ut på en arbetsplats. Arbetsplatskulturen kan påverkas av tonen på förskolan genom att det sker negativa händelser som kan spegla sig i en konflikt som kan påverka barngruppen och arbetslaget. Kan en dialog vara lösningen för att få fungerande 37 arbetsplatskultur där fungerade relationer är i fokus? Jag är rätt nyfiken av mig och jag frågar rätt mycket om hur de arbetar och det tycker jag är kul. Sen tror jag generellt att om man är lite äldre och har liksom fler barn innan att man kan våga fråga och kanske ifrågasätta mer på ett helt annat sätt än om man är yngre och det är ens första barn och man vill inte, det är ju en balans man vill ju inte ha för mycket synpunkter. (förälder 3) Förälder 3 hävdar att åldern och erfarenheten är betydelsefull för dialogen mellan pedagoger och föräldrar då hon anser att mötet mellan yngre och äldre föräldrar med pedagoger är av olika karaktär. Äldre föräldrar vågar fråga mer och yngre frågar mindre. Kan det vara att erfarenheterna hos föräldrarna spelar roll för dialogens karaktär? Det kan det men pedagogerna och deras erfarenheter är minst lika viktiga som föräldrarnas för hur dialogen utformar sig. Enligt föräldrarna 3 samt 5 och förskollärare B har erfarenheten betydelse för kommunikationen. Erfarenheter som utbildning, bilda familj, arbete och att åldras har sammantaget utvecklat informanterna. De har tagit för sig mer och fått nya perspektiv på livet som att se det från andra sidor än sitt eget. Vi tolkar informanterna att egna erfarenheter är en av de viktigaste detaljerna för att utveckla sin individuella förståelse, ifrågasättande och acceptans för andra människors livssituationer. Det kan göra att en ömsesidig dialog kan föras och bibehållas. Förälder 3 hävdar att yngre föräldrar inte kritiserar, ifrågasätter och för fram sina synpunkter på samma nivå. Är det verkligen åldern på föräldrarna som avgör att man inte för fram kritik och sina synpunkter? Kan det vara åldern på barnen/barnet eller föräldrarnas olika erfarenheter? Ett exempel som visar på att förälderns ålder inte har något med inflytande är: Två föräldrar där båda är 25 år gamla. Den ena föräldern har två barn, en som ska skolas in och en som gått på förskolan i fyra år. Den andra förälderns första barn ska skolas in. I exemplet är båda föräldrarna lika gamla men de har olika erfarenheter från förskolan och det kan påverka dialogens innehåll. Föräldern med mer erfarenhet från förskolan har en annan relation till förskolan än föräldern som skolar in sitt första barn. Föräldern som har haft sitt barn på förskolan i fyra år vet eventuellt mer hur det fungerar på 38 förskolan och kan föra en säkrare dialog precis som föräldrarna 2 och 5. Det stämmer med förskollärarna A och C som upplever att erfarenheter gjort föräldrarna säkrare i dialogen. Vårt sätt att se på det är att erfarenheter och vilken bakgrund man har spelar mer in än åldern för hur en dialogs karaktär utformar sig. Är man ny i ett land och inte kan språket då kan dialogen vara annorlunda. Att ifrågasätta, ge synpunkter och konstruktiv kritik kan utveckla dialogen och kommunikationen på förskolan genom att pedagogerna kan ta emot de synpunkter som föräldrarna har. 4.3 Den dagliga informationen I detta avsnitt redogör vi för den information informanterna vill ge och få av varandra. Betydelsen av vilket innehåll som finns i dialogen och kommunikationen mellan aktörer i förskolan. Att få daglig information som föräldrarna vill ha ska finnas som en möjlighet från förskolans håll där pedagoger vill och ska kunna berätta vad som händer under dagen. Föräldrarna vill oftast veta om de har bajsat, ätit, det är typ de känner är viktigt. Jag tycker det är viktigt att delge om vi gjort något speciellt eller om de lärt sig någonting. Vi har ju blogg och tavla, en i hallen där vi kan visa enkelt vad vi har gjort och föräldrarna kan se vad vi gjort man ska inte bara ge det här vardagliga att barnet har ätit bra utan man kan säga idag har vi kanske sett att hon skrivit sitt namn till exempel och sådana saker. (förskollärare A) Nu har jag varit på den yngre sidan och de flesta vill veta vad de har ätit, sovit sådana praktiska detaljer. En del vill veta vad vi liksom har gjort i verksamheten men för de flesta är just omsorgsbiten den viktigaste. Om han har varit glad eller ledsen. (förskollärare C) Förskollärare A och C uppfattningar om vilken information som är viktig för föräldrarna är väldigt lika och vår tolkning är att förskollärarna respekterar vad föräldrarna vill ha för information samtidigt som de vill ge informationen om verksamheten och barnens utveckling. Vi tolkar förskollärare A som att det viktigaste är att informationen ska vara av olika karaktär och att föräldrarna kan få information om barnens utveckling. Blogg innebär ett digitalt forum och hjälpmedel där förskolans verksamhet skrivs fram tillsammans med varje barns utveckling och mål. Bloggen de har är ett redskap för att 39 kunna ge informationen till föräldrar som kommer vid tidpunkter då pedagogerna på avdelningen inte har möjlighet till att ta emot föräldrarna. Pedagogerna som arbetar på en annan avdelning kan inte ge information om de inte fått den till sig utan de kan eventuellt svara på om det varit bra eller dåligt. Om inte föräldrarna ger information vid lämning och hämtning finns det inget att berätta vilket leder till att barnens dag kan påverkas på förskolan då pedagogerna inte kan specifikt få syn på det som har hänt utifrån faktorer som kan bidrar till situationen. Förskollärarna i studien menar att får de ingen information leder det till en slutsats att det inte har hänt något som kan påverka barnet under dagen. Förskollärarna i studien menar att får de informationen från föräldrarna över hur barnet mår bidrar detta till att förförståelse över hur barnens dag kan påverkas. Har barnen sovit lite eller inte haft en fungerande morgon menar förskollärarna att det påverkar barnen. Förälder 3 menar att den interna kommunikationen mellan pedagoger är en viktig del för att föräldrarna ska få informationen och utan en fungerande kommunikation brister informationen enligt förälder 3. Ja om det inte är något som är viktigt för då begär jag ju att få tid för att prata men annars brukar det finnas tid när man hämtar. Jag hämtar alltid innan all personal på den avdelningen har gått för dagen.(förälder 4) Det är många föräldrar som tycker när de hämtar sina barn klockan två här som gärna vill stå och prata en liten stund men det finns inte den möjligheten för vi är bara två personal och sitter tretton barn till här inne som man måste vara med. (förskollärare A) Förälder 4 upplever precis som förskollärare A att det är klockslaget som avgör hur mycket kommunikation och information som kan bytas. Om förälder 4 lämnar sina barn vid halv åtta när avdelningarna öppnar blir det inte lika mycket kommunikation utan det blir endast ett hej till pedagogerna och hejdå till barnen. Förälder 1 anser att om det har hänt något speciellt ska pedagogerna vara ärliga, öppna för diskussion och ta sig tiden att berätta det viktigaste men även att ta till sig vad föräldrarna har att berätta. Vi tolkar föräldrarna som att de accepterar pedagogernas tidsbrist om pedagogerna respekterar föräldrarna. 40 Förälder 4 vill ha information men det kan vänta tills eftermiddagen om pedagogerna är kvar när barnen hämtas. Det tolkar vi som en viktig detalj för föräldrar och pedagoger. Föräldrarna får informationen från pedagoger som har varit med under barnens dag på förskolan och pedagogerna undviker missförstånd när information ska föras vidare till andra. Vad som har hänt under dagen om det varit något speciellt. Eller lite vad vi har gjort. En sammanfattning av vad vi har gjort. De allra flesta vill ha den informationen, några vill inte det. (förskollärare B) Vi tolkar det som att förskollärarna menar att det är viktigt med varierande information för att ge föräldrar en större bild av vardagen som barnen har på förskolan. Informationen som pedagoger ger föräldrar eller information som går på andra hållet kan också förändras när informationen förs vidare mellan olika pedagoger på förskolan. När föräldrar kommer på morgonen och lämnar sina barn är det en pedagog som öppnar och eventuellt ska föra vidare information till en annan pedagog som arbetar på den avdelningen där det barnet ska vara. Samma sak händer när föräldrar ska hämta sina barn då är det inte samma pedagog som de möter på morgonen. Det kan då lätt bli en brist i kommunikationen mellan pedagogerna som leder till att föräldrarna inte får informationen. Förskollärare C menar att praktisk information om hur barnet har sovit eller ätit kan vem som helst förmedla till föräldrarna. Att vid vissa specifika situationer som en aktivitet eller en konflikt då är det bäst om den pedagog som har sett och varit med om detta. De berättar deras version direkt till föräldrar med deras egna ord för att undvika missförstånd. Informationen kan tolkas och detaljer kan glömmas bort när föräldrarna sen kommer och hämtar barnet och det kan lätt bli ett missförstånd. Nej, jag behöver verkligen inte veta allt om sömn och mat varje dag. Jag vill veta hur hon haft det idag. Varför är hon är ledsen, vad är det för sår på ryggen det är sådant jag vill veta. Personalen ser mycket av mitt barn som jag själv inte ser med utvecklingsfaser och vad som sker när personalen kan ge den informationen till mig som förälder är det guld värt. Det blir som ett komplement och man får en helhetsbild av vad som har hänt och vad barnet har gått igenom. De sitter på värdefull information och det är fantastiskt när de delar med sig. (förälder 1) Föräldrarna har olika tankar kring information som pedagogerna ska ge till dem. Det finns olika sorters information pedagoger kan ge. De kan ge mer praktiskt information till föräldrarna eller de kan ge en mer social information av hur barnet har haft det idag, 41 vad som har hänt och vilka barnet har lekt med. Förskollärarna menar att det beror på erfarenhet och i vilken ålder barnet är i när det gäller vilken information föräldrar vill ha. Ett exempel är förälder 5 som har fått erfarenheter från den utbildning som hon går på och samtidigt som hon har två barn i förskolan. För henne skapar detta en trygghet. Samtidigt som innehållet i informationen förändras från barn till barn, är det också beroende av om barnet är 1 år eller barnet fyller 5 år. När barnen kommer upp i en viss ålder kan de berätta att de är hungriga och trötta. Men om barnet har gjort något på förskolan både positivt eller negativt är det viktigt att pedagogerna förmedlar detta till föräldrarna anser förälder 1. Förälder 1 anser att barn glömmer detaljer som kan vara värdefulla eller berättar inte hela sanningen för att de gjort något eller använder sin fantasi. Informationen från pedagoger kan både vara detaljerad och förankrad i verkligheten vad som egentligen har hänt. Förälder 3 upplever att barnen inte berättar om det har gjort något negativt, något som även förälder 2 tar upp. 4.4 Föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer I detta avsnitt redogör vi för betydelsen av föräldrars delaktighet och inflytande. Synen som föräldrar har på sin egen medverkan i förskolan och förskollärares syn på föräldrars delaktighet. Att få lov att påverka barnens vardag på något sätt var viktigt för informanterna men även att få bidra med information och kunskap som en del av delaktighet är en viktig aspekt för dialogen. Jag tycker nog man kan vara så mycket eller så lite delaktig som man själv vill, att man kan göra ett val där (förälder 3). Förälder 3 anser som vi tolkar det att beroende på den tid och ork som föräldrar har finns det en möjlighet att välja hur och när de ska vara delaktiga. Om föräldrar vill vara delaktiga vissa gånger och andra inte ska det vara fullt acceptabelt. Föräldrar kan ha olika förutsättningar, villkor och möjligheter vilket kan leda till en olikhet enligt oss. Olikheten kan skapa en klyfta mellan föräldrar och förskolan. I likhet med vad förälder 3 menar och andra föräldrars och förskollärares tankar om vilka skillnader som finns mellan föräldrar och deras olika villkor och möjligheter. Enligt förskollärarna i studien finns det en ekonomisk skillnad som påverkar att olikheten uppstår men även att det finns kunskaper och erfarenheter som kan påverka. 42 Vi tänker att bristen på tid som föräldrar har gör det svårt att vara med i verksamheten och den värld deras barn befinner sig i. Föräldrar lever och tillbringar större delar av dagen med att arbeta, och det leder till att föräldrarna inte får den tiden som behövs för att bli delaktig i verksamheten. Att föräldrarna arbetar leder till att föräldrar och barn tillbringar tid ifrån varandra och kan innebära att de lever i olika världar. Att vara delaktig kan vara olika för föräldrar och som förälder 3 berättade kan man som förälder själv välja på vilket sätt och hur mycket man vill vara delaktig. Jag är med i sådan där föräldrar påverkan där vi i och för sig bara träffats en gång men där kan vi komma med förslag och det känns som personalen lyssnar på oss. (förälder 1) Ja jag är med i föräldrarrådet och där har vi mycket påverkan men inte om allt (förälder 4). Alltså i den förskolan som min flicka går på så har de föräldrar roll, man kan kontakta en person och säga till henne att jag menar så här och så tar hon med sig den ide som jag har och lämnar den till personal. /.../ Den förskolan har kommit med demokrati och delaktighet för föräldrarna har möjlighet att påverka det sätt de jobbar på. (förälder 5) Förälder 1 och 4 i studien är med och delaktiga i olika föräldragrupper där de får en möjlighet till att påverka och de får då vara aktörer i förskolans verksamhet. De får möjlighet till detta genom att pedagoger lyssnar på deras idéer och de kan komma med förslag. Förälder 5 har däremot ett annat sätt då det på hennes förskola finns en person som föräldrar kan ge förslag till och som senare för detta vidare till pedagogerna på avdelningen. Föräldrarna i studien hävdar att de är delaktiga men på vilket sätt är de delaktiga? Är de delaktiga genom att få ge förslag och idéer som man kan tolka utifrån deras svar i intervjuerna. Kan de vara delaktiga på något annat sätt? Att vara delaktig kan betyda många olika saker. Individer tolkar delaktighet på olika sätt och föräldrarna menar att de är delaktiga genom att de blir frågade om vilka idéer och förslag de har samt att pedagogerna tar upp och reflekterar över dessa. Sen kan det även vara att man är med i verksamheten genom att anordna aktiviteter och vara med mer fysiskt i förskolans verksamhet. Finns det en syn på att föräldrar ska vara delaktiga som har blivit en norm? Vi tänker att det kan leda till att föräldrarna kan få en känsla av att det är ett krav att delta i verksamheten vilket enligt vår mening kan leda till att kravet skapar ett måste för föräldrarna utan att vara på deras villkor. 43 Förälder 1 berättar i sin intervju att hon är med i en föräldragrupp där föräldrarna får ge förslag och idéer. Men vilka idéer är det som föräldrarna får ge och vill ge till förskolan? Föräldrarna i studien anser sig få ge förslag och idéer både med det praktiska och det som påverkar hur verksamheten ser ut och vad som händer under dagen. Sen är det enligt vår mening en annan fråga om förskollärarna tar in och använder sig av de förslag de får och om de kan tillämpas i verksamheten. Vi uppfattar det som att föräldrarna mestadels engagerar sig i de delar av verksamheten som deras barn berörs av och inte verksamheten i sin helhet. Att föräldrar ser mer till sitt eget barn som individ än de andra barnen vilket vi tolkar leder till att de inte får full förståelse för hela verksamheten. Föräldrar blir mycket engagerade i verksamheten när något har hänt deras barn eller när det behövs göras något åt saker som händer i förskolan som påverkar barnet. Förskollärare har fått ett stort uppdrag enligt oss för att försöka engagera alla föräldrar i förskolan. Det kan vara ett komplext uppdrag då föräldrarna ger idéer och förslag men kanske inte riktigt förstår verksamhetens mål och därför uppstår en klyfta. Klyftan kan ses ur ett perspektiv av att föräldrar enklare går in i rollen av att vara passiva och som då kan leda till att de själva inte ser sig som en del av verksamheten och någon som påverkar samt bidrar. Ha idéer och gör så att förskollärare reflekterar över idéer man ger det är den delaktigheten som är den viktiga sen att det inte alltid genomförda är inte lika stort. Just att man tar upp våra åsikter till ytan och diskuterar dem och vänder på dem så kanske inte du kommer till en fulländade förslaget men det kanske blir en liten del av det att man har den. Det är också viktigt även om det inte blir något av det men om jag kommer med ett förslag här t.ex. med leksakerna även fast det inte blir något av det så känner jag att de har tagit det till sig mitt förslag. (förälder 3) Vetskapen om att pedagoger tar till sig förslag och idéer från föräldrarna är något som är oerhört viktigt för förälder 3. Även om de förslag som föräldrar ger inte blir genomförda är vetskapen om att pedagoger har reflekterat över dem och funderat över om de fungerar i barngruppen eller inte väsentlig. Bara det att skapa något att reflektera över från föräldrarna till pedagogerna är en delaktighet i sig. Vi tolkar att det är en viktig del för föräldrarna att känna att de får en inblick i verksamheten. Det kan finnas en risk att pedagogerna enkelt hamnar i rutiner vilket man kan se utifrån olika perspektiv. Rutin 44 innebär ett mönster som upprepas kontinuerligt och som har blivit en vana. Det kan exempelvis vara att man alltid gör samma pedagogiska aktiviteter eller att man alltid har vilan på just den tiden och att det inte går att ändra på. Det som har fungerat innan det kör vi på. Att hamna i och använda sig av rutiner kan ses utifrån perspektivet att det kan utveckla och att beprövad erfarenhet fungerar. Det kan även ses utifrån ett perspektiv som leder till att rutiner gör att inte verksamheten utvecklas och inget nytt händer som leder till lärdomar. Det kan då vara viktigt att föräldrar vågar ifrågasätta, vågar undra och kritisera saker på ett konkret sätt. Vi tänker att det kan finnas många idéer från föräldrarna som inte är genomförbara i praktiken men att det ändå har betydelse att föräldrar får framföra sin åsikt. Vi tolkar förälder 3 som att med mer erfarenheter skapas en tillit till sig själv och då vågar föräldrar föra fram sina idéer och tankar. Enligt förälder 3 gynnar det delaktigheten och kommunikationen. Är det något som är fel kan föräldrar kritisera utan för den skull nedvärdera pedagogerna utan berätta på ett respektfullt sätt. Det mina barn gör kan jag diskutera med förskollärare och diskutera varför förskollärare har valt just detta. Mina barn älskar att pärla men alla barn kanske inte tycker om det. /.../ de har inte accepterat det direkt men de säger okej vi accepterar detta och ta vidare till chefen. (förälder 2) Enligt vår mening finns det en acceptans från förälder 2 liksom andra föräldrar i studien på att pedagoger har ett svårt uppdrag och att om bara pedagoger lyssnar på föräldrarna finns det en stor acceptans att allt inte kan genomföras. Att förälder 2 tar upp vad barnen tycker om är för henne en självklarhet då det är viktigt att få berätta för pedagoger vad barnen tycker om och inte tycker om. Det kan skapa en trygghet i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger. Jag har blivit mer medveten och delaktig i verksamheten efter har påbörjat utbildningen. Har tagit kontakt med förskollärare för att diskutera och vara delaktig i verksamheten och hur de delar upp barnen i grupperna och varför de gör det i just i dessa åldersgrupper. (förälder 2) Förälder 2 tar enligt vår mening upp att föräldrars och pedagogers utbildning kan vara en bidragande faktor i förståelsen av hur föräldrar kan vara delaktiga i förskolan. Hon menar att det finns en ökad förståelse och att pedagoger vill diskutera med föräldrarna om deras förslag och idéer. Förälder 2 menar att pedagoger och föräldrar kan diskutera hur de delar upp barnen på avdelningen i grupper och varför de blir just de grupperna. 45 Och så kan man ju se/följa det rätt så mycket på förskolans blogg, målen och hur dom kan också satt upp mål för henne så kan vi också på hemmaplan jobba med dem och även komma med dels med tips detta för funkat för oss där hemma. Så att man kan jobba lite på samma sätt. /…/ Och sen även om man om man ser saker, att man ser eller hör saker som man tycker. Att man kan komma och föreslå det, är det inte här något som ni kan använda. (förälder 3) Förälder 3 tar upp ett hjälpmedel i kommunikationen och delaktighet för föräldrarna på hennes barns förskola. Det är en blogg där föräldrarna kan bli delaktiga i deras barns vardag och samtidigt se vilka mål som både avdelningen och det individuella barnet har och arbetar med. Föräldrarna kan få tips och kunskap om de intressen som barnet har utvecklat. Barn är i ständig förändring och utvecklar nya intressen. Vi tolkar det som att förälder 3 menar att detta är ett redskap och hjälpmedel som leder till att föräldrarna kan sitta hemma eller på arbetet och samtidigt vara delaktiga. Alla föräldrar är inte inne på bloggen och detta skapar en klyfta mellan vilka föräldrar som är delaktiga och har kunskap genom bloggen och de som inte har det. Det positiva som även förälder 3 uttrycker det är att bloggen är ett hjälpmedel där man kan förmedla tips som kan användas hemma och detta ser hon också som en delaktighet i verksamheten. Att genom en blogg ge föräldrar möjlighet till en inblick och en delaktighet är från början en bra idé för föräldrar som är inne på bloggen men finns det inget bättre sätt att överföra viktig information på än i den digitala världen? Enligt vår mening är det kanske enklare och leder till större förståelse och färre missförstånd att träffas och samtala. Ett annat område som handlar om inflytande berör frågan om vilka regler och synpunkter förskolan har om att ta med sig leksaker från hemmet. Förälder 3 tar upp problematiken med att barnen tar med sig leksaker till förskolan. Hon vill mer än gärna som vi tolkar det föra en diskussion med pedagogerna om barnen på förskolan är tillåtna att ta med leksaker hemifrån. Hon berättar att det inte finns en tydlig och bestämd åsikt på förskolan om det är okej eller inte. Att föra fram sina synpunkter, ja vi pratade om det här tidigare i veckan om att ta med sig leksaker och jag aldrig känt att där har varit någon tydlig eller bestämd att det är okej eller inte okej att ta med sig leksaker. Nu har det varit en period där hon velat ta med sig leksaker till förskolan hela tiden men jag kan inte säga att det är okej eller inte okej för det finns barn som tar med sig leksaker hela tiden och det är definitivt inte en konflikt som jag tar 46 morgonen när jag inte vet att det inte är fastställt från förskolan att vi har leksaks förbud. Så där förslår jag varför har ni inte leksaks dagar istället där de får ta med sig en leksak då så får barnen. (förälder 3) Vi anser att en öppen diskussion mellan pedagogerna och föräldrar kan gynna synen på föräldrar som aktörer. Föräldrarna får vara med enligt förälder 3 ha synpunkter i diskussioner vilket kan som vi tolkar det leda till en öppenhet. Hon föreslår att förskolan ska ha leksaksdagar för att komma runt den otydliga regeln samtidigt får barnen vara delaktiga i sina val av leksak. Det blir då en tydlig regel för barnen, föräldrarna och pedagoger att använda sig av i förskolans verksamhet. 4.5 Sammanfattande resultat relaterade till teori och tidigare forskning Studiens syfte är att belysa föräldrars och förskollärares tankar samt åsikter om den dagliga kommunikationen. Detta redovisar vi i fyra teman som är; föräldrars kontakt i samtalet med förskollärare, den dagliga dialogen, den dagliga informationen samt föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer. Dessa fyra har kommunikation som en gemensam nämnare. Föräldrar är en del av förskolan och de har en roll i betydelsen för kommunikationen som sker med pedagoger. Förskolan kan ses som en del av ett samhälle som består av individer med olika synsätt och uppfattningar. Pedagoger, föräldrar och barn är individerna i förskolan och de är en del av utbildningssystemet som måste hantera och acceptera varandras uppfattningar och åsikter (Englund, 2007). Våra tre frågeställningar är: 47 Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen? Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare? Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande? 4.5.1 Det praktiska och det unika är innehållet i samtalen Studien visar på att innehållet i samtalen som sker dagligen är av två karaktärer, dels en unik karaktär och dels en praktisk karaktär. Med det unika har det framkommit i studien att förskollärare och föräldrar talar om det som är speciellt. Det som händer som inte alltid upplevs varje dag och som är intressant att veta. Med det praktiska talar informanterna i studien om det som händer varje dag och är en del av rutinen, det vill säga hur måltiden har varit, om barnet har sovit eller om toalettsituationen. Genom att få del av både det praktiska och det unika som händer i förskolan ger pedagogerna föräldrar möjligheten till att få förståelse över hur deras barns värld ser ut i förskolan. 4.5.2 Informationen och dialogen om barnet anses viktigast i de informella samtalen I studien framkommer det att informationen är av betydelse för att både föräldrar och pedagoger ska kunna hantera barnens dagliga behov. Får inte pedagoger någon information av föräldrar eller tvärtom tolkas det som att barnet har haft det bra under de timmarna de har varit på förskolan eller när de har varit hemma. Information om barnet måste förmedlas åt båda håll för att pedagoger och föräldrar ska få en klar bild av barnens behov. Som Gars (2002) betonar har föräldrar "delad vårdnad" om barnen och då förskollärarna lever liksom föräldrarna i barnens vardag. Föräldrar och förskollärare har delaktighet i barns liv och de är medfostrare, förskollärarna i förskolan och föräldrarna i hemmet. Barndomen är numera en offentlig affär enligt Gars (2002) och det som förr var föräldrarnas ansvar och en privat angelägenhet har blivit inom en offentlig sfär. Informanterna i studien betonar gemensam delad information som i enlighet med Gars kan tolkas som att de anser sig ha delad vårdnad och är medfostrare. 4.5.3 Trygghet som det centrala I det informella samtalet är barnet det viktigaste men annat kan inte ignoreras helt för att bygga upp en trygghet. Balansen att sätta barn i fokus och varierande information är 48 viktigt i det informella samtalet som framkommer av studien. Det blir en del av den dagliga kontakten och Jonsdottir och Nyberg (2013) hävdar att korta samtal blir en trygghet och denna trygghet byggs upp av pedagoger. 4.5.4 Hinder och möjligheter för att utveckla dialogen Föräldrars erfarenheter är både en möjlighet och ett hinder för att utveckla dialogen. Möjligheterna är att föräldrar har erfarenheter som kan bidra till utveckling men det kan också ställas för höga krav eller för låga krav på dialogen mellan föräldrar och pedagoger. I kommunikationen menar föräldrarna i vår studie att utbildning och andra erfarenheter spelar stor roll då pedagoger är väldigt olika och föräldrarna blir bemötta olika beroende på vilken pedagog det är, liksom att det beror på föräldrarnas erfarenheter hur pedagoger blir bemötta. För att kunna lita på andra individer behövs det som Bouakaz (2007) tar upp en trygghet och ett förtroende samt att individer känner varandra. Han menar även att det är viktigt att individer respekterar varandra. Informanterna menar också att personalbrist och tidsbrist är ett hinder för dialogen mellan föräldrar och pedagoger. Kommunikation är en process som det finns erfarenheter som delas mellan individer och som leder till en gemensam egendom enligt Dewey (1916/1999). Den gemensamma egendomen blir förskolans utveckling, föräldrars erfarenheter förs fram till pedagogerna i form av tankar och idéer som reflekteras över för att få en förändring. Detta stämmer med Bouakaz (2007) som menar att föräldrars erfarenheter spelar in och att det finns tillfälle för föräldrar att använda sig av sin egen erfarenhet i de förslag och idéer som de ger till pedagogen. Biesta (2007) beskriver Deweys syn på samspelet som en betydande del av kommunikationen. Samspelet mellan föräldrar och förskollärare inkluderar ett gemensamt mål. Barnet är centralt och ett gemensamt mål är att barnen ska utvecklas och ha ett bra välbefinnande. De gemensamma målen ska användas som verktyg och hjälpmedel i kommunikationen då verktygen hjälper till att skapa ett samarbete mellan deltagarna i kommunikationen. 49 De gemensamma målen som kommer fram i studien är att barnen ska känna sig trygga samt utvecklas och föräldrarna ska känna sig välkomna. Verktygen för att det ska finnas ett gemensamt mål är öppenhet, lyhördhet och ärlighet i dialogen mellan föräldrar och pedagoger. Ett hinder för för att uppnå målet för en fungerande dialog kan vara vilket språk som pedagoger använder sig av. Förskollärare har som uppdrag att bygga en tillitsfull relation där föräldrar känner sig säkra. Det finns ett fungerande samspel som hon menar kan vara en svår balansgång. Ett hinder som kan förekomma i relationen till föräldrar är att förskollärarna använder sig av för svåra och för komplexa ord som leder till att föräldrarna känner sig svaga i rollen de har (Enö, 2013). I likhet med Enö anser Bouakaz (2007) att språket är en viktig del i förståelse och det sker enkelt missförstånd och misstolkningar när individer kommunicerar. Detta leder till att föräldrarna kan bli passiva för föräldrarna lever inte i förskolans universum och kan sakna kunskap om det. 4.5.5 Öppenhet, lyhördhet och ärlighet i dialogen – ömsesidigt förtroende Enligt Ranjan (2008) är den ömsesidiga respekten viktig för att kommunikationen ska fungera i förskolan. I dialogen behövs ett ömsesidigt förtroende som byggs upp av öppenhet, lyhördhet och ärlighet när föräldrar och pedagoger för en dialog med varandra enligt informanterna. Det som kan hindra en dialog mellan föräldrar och pedagoger är att tiden och brist på personal under vissa tider gör att längre dialoger som pedagoger egentligen vill ha om barnet inte sker. Om föräldrar och pedagoger för en öppen dialog kring vad som utgör hinder för dialogen är det bra att ha gemensamma mål, vilket ofta är att barnen ska ha det bra på förskolan. I Sandberg och Vuorinens (2007) studie betonas vikten av ömsesidighet som en grund i kommunikationen mellan föräldrar och förskollärare. De menar att det enda som föräldrarna vill är att se till att deras barn har det bra i förskolan. Men detta är ingen enkel process för föräldrar och pedagoger utan de måste arbeta för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende för varandra. 50 4.5.6 Föräldrar vill ha delaktighet och inflytande men finns det en gräns? Föräldrar vill ha delaktighet och inflytande i förskolan men förskollärarna i studien anser att det finns en gräns när det ställs för höga krav som inte är genomförbara i verksamheten. Att vara delaktig och ha inflytande är att ge pedagogerna något att fundera på och diskutera tillsammans i ett arbetslag. Vetskapen om att pedagogerna tar till sig förslagen och idéerna är viktigt för föräldrarna i studien, medan det inte alltid är viktigt att de blir genomförda om pedagogerna har ett bra argument för det. Idag tillbringar vissa barn halva sin vardag i förskolans verksamhet och det är en fördel att föräldrarna får en inblick i förskolans verksamhet samt får vara aktörer som Tallberg Broman (2013) anser i sin studie. Förskolan står idag inför nya utmaningar i kontakten med barnens föräldrar på avdelningen. Genom att föräldrar aktivt är medvetna om vad förskolan har för krav och villkor samt vilken roll som föräldrar kan ha i verksamheten uppnår förskolan deras målsättningar. Föräldrar är aktörer i förskolan och viktiga partners enligt Tallberg Broman och det kan gynna verksamheten enligt förskollärarna i studien som menar på att föräldrar ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Föräldrar har enligt Erikson (2004) kommit närmare förskolan nu än förr och det skapar att föräldrarna får vara deltagare i förskolans verksamhet och får möjligheten att bli aktörer. Förskollärarna anser att det är positivt med en kontakt med föräldrarna och att ge dem inflytande och delaktighet men föräldrarna ska inte anse sig vara experter på verksamheten som leder till för höga krav som inte kan uppnås. Föräldrarna i studien anser att det är viktigt att de själva får välja hur mycket inflytande de vill ha över verksamheten. Varje familjs situation är annorlunda och det ska förskolan respektera. Det finns allt en större klyfta mellan olika samhällsklasser i Sverige och det skapar en komplexitet i mötet mellan föräldrar och förskolan samt föräldrars delaktighet och inflytande. (Tallberg Broman, 2013) Föräldrar vill ha inflytande och att deras kunskaper tas till vara, men det finns en gräns som handlar om integritet, Vetskapen om att pedagogerna lyssnar på deras åsikter är viktigast. Kraven på ett demokratiperspektiv har ökat i förskolan enligt Erikson (2004) vilket har gjort att föräldrarna vill ha mer inflytande och delaktighet och får det. Något 51 som föräldrar och förskollärare i studien menar på har ökat med, för de anser att de får och ger inflytande och delaktighet. 4.5.7 Grundstenar för en fungerande kommunikation Kommunikation är en process som utgörs av erfarenheter som delas mellan individer och som leder till en gemensam egendom enligt Dewey (1916/1999). Den gemensamma egendomen blir förskolans utveckling. Föräldrars erfarenheter förs fram till pedagogerna i form av tankar och idéer som reflekteras över för att få en förändring. Detta stämmer med Bouakaz (2007) som menar att föräldrars erfarenheter spelar in och att det finns tillfälle för föräldrar att använda sig av sina egna erfarenheter i de förslag och idéer som de ger till pedagogen. I studien kommer det fram tre grundstenar för att kommunikationen ska fungera mellan föräldrar och pedagoger. Information, tillit och integritet behövs för att bygga en fungerande kommunikation. Informationen är viktig för att få veta vad som har hänt och det är viktigt att kommunikationen fungerar även mellan pedagogerna enligt förskollärarna i studien. Tillit är att kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger ska vara baserad på öppenhet, ärlighet och respekt. Respekt mellan parterna leder till en förståelse. Att pedagoger och föräldrar är ärliga mot varandra och att det finns en förståelse om att alla är mänskliga är en viktig kunskap. Informanterna tar även upp integritet som en viktig del för att kommunikation ska fungera. Informanterna i studien menar att för en kommunikation ska fungera behövs integritet från båda parterna i samtalet att man både ger och får. Ekman och Sundell (1992) menar att för att en fungerande kommunikation ska utvecklas och en samverkan mellan föräldrar och förskolan ska finnas behövs det fyra olika egenskaper och de har valt att kalla dessa för de fyra grundstenarna. De är: Inspiration. Information. Tillit. Integritet. 52 Dessa grundstenar behövs för att bygga ett stabilt förtroende och ett fungerande samarbete. Den första punkten innebär att förskollärarna ska inspirera till att det finns ett fungerande samarbete mellan hemmet och förskolan. Den andra punkten innebär att det finns en dialog mellan föräldrar och förskollärare och att via den överförs viktig information som bidrar till förståelse. Den tredje punkten som är tillit behövs för en fungerande relation och den är nära knuten till förskollärares kunskap och kompetens inom området. Den sista punkten som Ekman och Sundell tar upp är att det ska finnas en integritet som markerar vilket ansvar förskollärare har och vilket ansvar som föräldrarna har i mötet. Ekman och Sundell (1992) och informanterna i studien överensstämmer i stort med varandra när det gäller egenskaper för en fungerande kommunikation. Skillnaden är att Ekman och Sundell (1992) framhåller förskollärarnas och förskolans ansvar för att kommunikationen ska fungera medan informanterna menar att det är mer ett delat ansvar. Det delade ansvaret är tydligt i egenskapen information då det måste förmedlas åt båda håll i dialogen från föräldrar till pedagoger och tvärtom. Tillit är för informanterna att en ärlighet och öppenhet förekommer i kommunikationen. 4.5.8 Förutsättning och hinder för deliberativa samtal i förskolan En dialog är en förutsättning för att deliberativa samtal ska äga rum mellan föräldrar och pedagoger. I studien kommer det fram att föräldrar ser sig som delaktiga när pedagogerna överväger deras förslag men accepterar om det inte går att genomföra om det motiveras varför. I ett deliberativt samtal ifrågasätter deltagarna traditionella uppfattningar och argumenterar för att lösa eventuella problem (Englund, 2007 s. 155156). En av föräldrarna i studien anser att det inte finns tydliga regler när det gäller att ta med sig leksaker till förskolan och det finns ingen tydlig regel och motivering varför barnen inte får ta med sig leksaker. Hon gav ett förslag om dagar då barnen får ta med och berätta om leksaker samtidigt som de visade upp sin favorit bland dem. Det deliberativa samtalet kan spela en roll i att en tydligare regel diskuteras fram. Föräldrar och 53 pedagoger måste lyssna på varandras argument och belysa varför leksakerna kan vara en möjlighet eller ett problem. Att genomföra deliberativa samtal i förskolan kan förbättra dialogen mellan föräldrar och pedagoger då ett deliberativ samtal handlar om att man ska lära sig att lyssna på varandra. Öppenhet, lyhördhet och respekt för andra är viktigt för informanterna och är också en förutsättning för att deliberativa samtal ska kunna genomföras. Deliberativa samtal är att gemensamt titta på och överväga olika alternativ och är en förutsättning för att föräldrarna ska vara delaktiga, få goda relationer med förskollärare och att deras kunskaper tas tillvara på bästa sätt (Jonsdottir & Nyberg, 2013). Ett hinder för deliberativa samtal kan vara att det finns människor som anser sig har högre status än andra och de är inte intresserade av andra människor som har lägre utbildning eller arbete som inte har hög status. Förskolan består av olika samhällsklasser bland deltagarna och det kan vara ett hinder för deliberativa samtal. 54 5. Diskussion och slutsatser I diskussionen redogör vi våra tankar kopplade till teorin och tidigare forskning som har uppstått under studiens process samtidigt som vi kommer att redogöra för vilka slutsatser som finns i studien. Diskutera fram nya frågor och hur vi kan använda oss av studiens information i vår framtida roll som förskollärare. Vi vill belysa vårt eget syfte med studien innan vi går vidare i diskussionen vilket är att vi vill. Syftet med denna studie har varit att belysa föräldrars och förskollärares tankar om den dagliga kommunikationen och med följande tre frågeställningar: o Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen? o Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare? o Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande? 5.1 Diskussion Studiens resultat har visat på en mångfald av svar och nya frågor. Föräldrarna i studien har tagit upp sina tankar och åsikter om deras kommunikation med förskolan. Förskollärare har bekräftat delar av föräldrarnas tankar och åsikter och har bidragit med sina egna erfarenheter och tankar. Föräldrarnas tankar om samverkan med förskolan har väckt en rad frågor för oss och bidragit med ett nytt synsätt för oss på föräldrar som aktörer. Innan vi började intervjua föräldrarna i studien hade vi tankar om att det som föräldrarna ville veta var de mer praktiska sakerna som exempelvis att barnen har ätit bra eller om de har sovit bra osv. Denna bild har totalt förändrats från vårt synsätt då föräldrarna i studien har fått oss själva att börja reflektera över hur intressant den praktiska informationen verkligen är. Vårt nya synsätt på informationen som föräldrarna vill ha och är intresserade av är en mer social information. Föräldrarna vill veta hur barnet har haft det under dagen, om det har hänt något speciellt och vilka aktiviteter dagen har bjudit på. Men är det inte en självklarhet att informera om något speciellt har hänt? Studiens resultat visar att förskollärarna vill informera om något speciellt har hänt, 55 men förskollärarna upplever att föräldrar oftare frågar om det praktiska och inte lika ofta om det speciella. Förskollärarna anser att det handlar om vilka erfarenheter föräldrar har när det gäller vilka frågor som föräldrar har och vill ha svar på. ((Förskollärare A,B,C)). Det är något vi kommer att ta med oss i vår roll som förskollärare att föräldrar ska få den speciella informationen utan att behöva fråga efter den. För att utveckla förskolläraryrket som helhet behöver vi bli bättre på att kommunicera vad vi gör som förskollärare och ett bra steg är att berätta för föräldrar vad vi faktiskt gör. Den praktiska informationen får inte glömmas bort men det unika och speciella som händer under barnens vardag måste komma fram mycket mer för att utveckla och höja statusen på förskolan och betydelsen den har för barnens framtid. I vår studie har föräldrarna betonat vikten av daglig kommunikation och vilken information de vill ha. Föräldrarna i vår studie vill ha det unika och tycker det är värdefullt. Informanterna i studien anser att informationen vid lämning och hämtning ska vara byggd på en öppenhet. En ärlig relation mellan förskollärare och föräldrar är en stor del i att bygga upp ett förtroende. Enligt våra reflektioner kan informationen bli enklare att förmedla för att ett förtroendekapital byggs upp och det är lättare att acceptera om någon är ärlig med sitt misstag. Det finns klart undantag hos både föräldrar och pedagoger. Det finns individer som bara ser till sitt eget intresse men det är något som måste hanteras för att förtroendekapitalet ska vara intakt. Föräldrars delaktighet och inflytande byggs också upp på det förtroende som föräldrar har till förskolan och utan ett ömsesidigt förtroende kan inte kommunikationen fungera (Ranjan, 2008) och samtidigt så måste förskollärarna och förskolan ge föräldrar möjligheten till att bli inbjudna i verksamheten. Finns det en inbjudan till föräldrarna i verkligheten? Enligt våra reflektioner finns det ett hinder i att försöka välkomna alla föräldrar till förskolan då alla föräldrar är olika liksom förskollärare är olika. Det är inte alltid som de matchar varandra. Detta kan leda till att förskollärare inte bjuder in föräldrarna i verksamheten något som är ett av förskollärarens uppdrag. Samma sak gäller när det förekommer personalbrist och detta leder till att föräldrar inte kan få samma delaktighet och insyn i förskolan och att varje förälder inte har samma förutsättningar i mötet med förskolan. Acceptansen av detta är stor i vår studie bland 56 föräldrarna då de har en förståelse för att förskollärarna gör allt för att de ska känna sig välkomna och med i förskolans verksamhet på föräldrarnas villkor. Trots detta hinder anser föräldrarna i studien sig ha delaktighet i förskolan och de får komma med idéer och förslag. Synen på att vara delaktig och vad delaktighet kan vara olika från individ till individ då varje förälder själv får bestämma hur de vill vara delaktiga. Vår tolkning av vad föräldrarna i vår studie anser är att det finns en syn och en verklighet att föräldrarna får delaktighet och att det finns en norm av att föräldrarna ska ha inflytande i deras barns vardag. 5.2 Slutsatser Kommunikationen har stor betydelse i förskolan och för att kommunikationen ska fungera mellan aktörerna behövs en öppenhet, ärlighet och lyhördhet. Föräldrar kan ha ett behov av både praktisk och unik information. Om det har hänt något speciellt eller annorlunda under dagen då är det unikt för det händer inte varje dag. Vikten för en öppen kontakt och pedagogernas förhållningssätt påverkar kommunikationen och delaktigheten mellan aktörerna. Samtidigt som föräldrar ska få möjligheter till att vara delaktiga på det sätt som passar dem men det ska även vara inom förskolans ramar. Allt är inte genomförbart men en dialog behöver föras för att komma fram till en lösning. Kommunikation gör delaktighet och inflytande möjligt vilket skapar ett öppet forum för att diskutera förskolans verksamhet tillsammans. 5.3 Fortsatt forskning Vidare forskning om kommunikation och föräldrar i förskolan kan vara att göra en större och mer omfattande studie än vi har gjort och lägga till fler perspektiv på föräldrarnas tankar och åsikter om kommunikationen i förskolan. Det kan även vara intressant att studera hur kommunikation med föräldrar kan stärka och höja förskolans status och samtidigt utveckla förskolan. En sådan studie skulle kunna utgå från teorierna om det deliberativa samtalet. Vidare forskning kan även vara att fördjupa sig i föräldrar till barn som behöver extra stöd och undersöka vilken betydelse detta kan ha för den dagliga kommunikationen. En annan synvinkel som man skulle kunna studera och forska vidare på är om det finns någon skillnad mellan föräldrar med olika kulturella 57 bakgrunder, vilka villkor och krav som påverkar kommunikationen 5.4 Framtida roll Som blivande förskollärare har denna studie bidragit till en fördjupad kunskap om mötet med föräldrarna då vi har fått ett nytt synsätt delat med de erfarenheter som vi hade sedan innan. Vi har tidigare erfarenheter av kommunikationen med föräldrarna och det var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss i ämnet föräldrar i förskolan. Genom studien kan vi på ett mer öppet sätt förstå föräldrarnas tankar och åsikter i hur de tänker kring att vara aktörer. Förståelsen kommer att hjälpa oss i vår framtida roll som förskollärare då vi har mer kunskap om hur vi kan möta föräldrarna och ge dem möjligheten till delaktighet och inflytande som de vill ha. Individer är olika och det leder till att förskollärare måste ha en öppenhet och en lyhördhet samt vara på föräldrarnas nivå i samtalet och i kommunikationen. Kunskapen om och förståelsen av att veta vad föräldrar vill ha och vilka krav de har på oss förskollärare kommer att gynna oss i vårt yrke. Vetskapen om den informationen och delaktigheten som de vill ha leder till en djupare kunskap. Denna studie har påverkat och kommer att påverka oss i vår roll som förskollärare då vi kan säga att vi har fått nya glasögon och ett nytt synsätt på föräldrar. 58 Referensförteckning Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Biesta, Gert (2007) Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Tomas Englund (red.) Utbildning som kommunikation: Delberativa samtal som möjlighet (s.33-50) Göteborg: Daidalos Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007 Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos Ekholm, Bodil & Hedin, Anna (1995). Upptäck vardagen: om praktisk utvärdering av daghemsverksamhet. Lund: Studentlitteratur Ekman, Susanne & Sundell, Knut (1992). Mamma, pappa, dagis: föräldrasamarbete i förskolan. Lund: Studentlitteratur Englund, Tomas (red.) (2007). Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos Englund, Tomas (2007) Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund (red.) Utbildning som kommunikation: Delberativa samtal som möjlighet t (s.153-168) Göteborg Daidalos Enö, Mariann (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.). Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. (S. 41-57) Lund: Studentlitteratur AB. Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2004 God F forskningssed. (2011). Stockholm: Vetenskapsrådet 59 Gars, Christina (2002). Delad vårdnad: föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen. Diss. stockholm : Univ., 2002 Jonsdottir, Fanny & Nyberg, Eva (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.). Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. (S. 59-78) Lund: Studentlitteratur AB. Kabeer, Naila (2001). "reflection´s on the measurement of women´s empowerment". Diskussing Women´s Empowerment - Theory and Practice. SIDA Studies No 3. Stockholm : Novum Grafiska AB. Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup Ranjan Sharma (2008). Effective Teacher-parent Communication [Elektronisk resurs]. Book Enclave Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber Skolverket (2014) Tabell 2 A: Antal barn, inskrivna barn, förskoleenheter och antal barn per avdelning 2007-2014, hämtad 2015-06-09 från: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.234251!/Menu/article/attachment/F%C3%B6rs kola_Barn%20och%20grupper_Riksniv%C3%A5_Tab2A_2014webb.xls Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.). Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. (S. 25-37) Lund: Studentlitteratur AB. Tallberg Broman, Ingegerd & Holmberg, Lena (2008). Läraryrke i förändring. Lärare i förskolan och grundskolan om inflytande, jämställhet och mångfald. Malmö: MUEP 60 61 Bilaga 1 Intervjufrågor: Till föräldrar o Hur upplever du som förälder kontakten med förskolan? o Hur skulle du som förälder beskriva den dagliga kontakten med förskolan? o Varför tror du den dagliga kontakten ser ut så? Vilka olika faktorer spelar in? o Vad tycker du som förälder är viktigt i dialogen? Vad är det som du som förälder vill veta om förskolans dagliga verksamhet? o Vilken betydelse har dialogen för dig? o Hur skulle du beskriva kommunikationen vid hämtning och lämning? o På vilket sätt är du som förälder delaktig i förskolan? o Hur skulle du beskriva relationen till förskollärarna på förskolan? Finns där någon person som du har en bättre relation till och på vilket sätt? o Beskriv en händelse när du har känt att kommunikationen inte riktigt har fungerat eller där den har fungerat bra? 62 Bilaga 2 Intervjufrågor: Till förskollärarna Hur skulle du som Förskollärare beskriva kontakten med föräldrarna? Vad tycker du är viktigt att ge i informationen till föräldrarna? Vilken information är viktig att få av föräldrarna? Vilka faktorer spelar in i den dagliga dialogen? Hur upplever du de dagliga kommunikationen med föräldrarna? Är det någon skillnad i kontakten mellan föräldrarna? Varför tror du kontakten blir olika med olika föräldrar? Hur ser du på att föräldrar vill ha inflytande och delaktighet i förskolan verksamhet? Och upplever du att de vill ha det? Vilken betydelse har dialogen för dig med föräldrarna? Påverkar det dig i arbetet med barnen på avdelningen och i så fall på vilket sätt? Vilka saker tycker du som Förskollärare behövs för att bygga en god relation med föräldrarna? Påverkar olika situationer samtalen med föräldrarna och i så fall vilka? Vilka faktorer bidrar och hindrar föräldrasamverkan? Varför tror du att det blir på just det sättet? 63
© Copyright 2025