1. No category

Nobelterrassen
Så utvecklar vi mottagandet
av ensamkommande barn
och ungdomar
Ensamkommande flyktingbarn i
Sverige
Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö
Stockholms universitet
Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets
Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)
Undersökningen
1.
Att konstruera ett mer omfattande datamaterial än hittills för
undersöka arbete, utbildning, hälsa mm
2.
Att undersöka vilka det är som kommer som ensamkommande
barn
3.
Försöka förklara villkor och utfall för de ensamkommande barn i
Sverige
4.
Vi redovisar här resultat från de första två rapporterna; fler
kommer.
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
3
Hur många kommer?
I
• År 2013 sökte 12 730 ensamkommande barn asyl
i EU28 länder enligt Eurostat.
• Fler kommer till Sverige jämfört med till andra
europeiska länder, 3852 barn.
• Därnäst flest till Tyskland (2485),
Storbritannien (1265) och Österike (935).
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
4
Hur många kommer?
II
• Mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal
ensamkommande barn asyl i EU. Antalet har ökat markant från och
med 2014.
• Fördelningen efter vilka länder barnen kommer till har förändras
mellan åren.
• Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland ökar medan antalet
som söker asyl i Storbritannien och Nederländerna minskar.
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
5
Hur är den administrativa processen?
• Ska inte ta mer än 3 månader men tar i genomsnitt betydligt längre
(för många betydligt längre tid)
• Att dokument saknas är en förklaring
• Ålder? (under 18?); olika testmetoder
• Från vilket land? Från vilken del av ett land? Språktester
• 2013: 3,269 ja; 509 nej; 83 nej enligt Dublin-konventionen; 473
återtagna ansökningar/ej längre kvar
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
6
Våra data
• SCB (STATIV databasen)
• Migrationsverket (beslutsprocessen)
• Socialstyrelsen
(data om öppen och sluten sjukvård)
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
7
Grupper som undersökningen omfattar
• Vi undersöker följande grupper under
perioden 2003-2012
– Ensamkommande flyktingbarn som blivit folkbokförda i Sverige.
– Jämförs med andra som kommit som barn från samma länder.
– Jämförs med de i samma ålder som är födda
i Sverige och med föräldrar födda i Sverige
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
8
De flesta är pojkar
• De flesta är pojkar (75 procent);
varierar efter vilket land barnen kommer från (och därför
mycket mellan olika år)
• Stor övervikt av pojkar bland dem som kommer från
Afghanistan och Irak
• Ungefär lika många pojkar och flickor bland dem som kommer
från Eritrea och Somalia
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
9
Ländersammansättning
•
De flesta ensamkommande kommer från några få
länder.
•
Varierar över tiden (var är krisen mest akut)
•
Afghanistan, Somalia, Irak, Eritrea, Syrien
•
Men mindre grupper kommer från andra länder
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
10
Ålderssammansättning
• De flesta är 16 eller 17 år det år de folkbokförs
• En del är 18 år och några 19 år det år de
folkbokförs (men har sökt asyl innan de fyllt 18 år)
• Pojkar är i genomsnitt äldre än flickor när de
folkbokförs
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
11
Föräldrar som förenas med barnen
• 27 % har minst en förälder här
(21% av pojkarna och 44 % av flickorna)
• 9 % har båda sina föräldrar i Sverige
• 13% av dem från Afghanistan har minst en förälder här, 31% av
dem från Somalia, 28% av dem från Irak och 32% av dem från
Övriga Afrika
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
12
Utbildning i Sverige
• -15 grundskola
• 16 grundskola, gymnasieskola
• 17-21 gymnasieskola, komvux
• 22- komvux, folkhögskola, högskoleutbildning, andra former
av utbildning
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
13
Tabell. Andel (procent) i utbildning i olika
årsklasser av dem som är 16–27 år
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
12 oktober 2015
Kvinnor
68
74
84
77
62
56
43
38
40
36
22
23
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
Män
70
82
92
88
67
50
35
29
26
24
26
15
14
Arbete
• Låg andel sysselsatta bland tonåringar; högre bland dem som är 20
år och äldre
• Högre andel sysselsatta bland män än bland kvinnor (större skillnad
än bland dem med svensk bakgrund)
• Koncentration till vissa arbeten med relativt låga kvalifikationskrav
(olika för män och kvinnor)
• Löneinkomsterna stiger med ålder
• NEET-andelen (andelen varken i arbete eller utbildning) högre bland
kvinnor än bland män
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
15
Tabell. Andel (procent) sysselsatta av
ensamkommande barn när de är 16–27 år
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
12 oktober 2015
Kvinnor
0
0
2
9
11
22
29
40
46
51
47
42
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
Män
0
1
5
12
19
33
45
53
60
62
65
65
16
Faktorer som påverkar sannolikheten att
vara sysselsatt för ensamkommande barn
• Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd
•
•
•
•
Tid som folkbokförd i Sverige (+)
Återförenade med föräldrar (-)
Region i Sverige (Stockholm +)
Födelseland (Afghanistan +)
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
17
Sysselsättningen för ensamkommande barn
jämfört med andra barn från samma länder
• Kön, ålder, utbildning, vara under utbildning,
civilstånd
•
•
•
•
Ensamkommande barn (+ för män)
Tid som folkbokförd i Sverige (+)
Region i Sverige (Stockholm +)
Födelseland (Afghanistan +)
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
18
Några slutsatser I
Ensamkommande och andra barn från samma
länder har mindre ofta arbete än de med svensk
bakgrund.
Skillnaden är störst för flickor. Flickorna som kommit
som ensamkommande barn har en klart lägre andel
sysselsatta än pojkarna.
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
19
Några slutsatser II
Ju längre tid ensamkommande barn givet ålder har
varit folkförda desto högre är sysselsättningen.
Ensamkommande barn är givet tid som folkbokförd
och ålder oftare sysselsatta än barn som kommit
med sina föräldrar.
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
20
Några slutsatser III
• De som är bosatta i Stockholms län är oftare
sysselsatta än de som bor i andra delar landet.
• Ensamkommande barn från Afghanistan (största
gruppen) klarar sig bra jämfört med andra
ensamkommande barn.
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
21
En fråga
Varför klarar sig de ensamkommande barnen väl så bra som de som kommer med föräldrar
från samma länder?
– Selekterad grupp (hög kapacitet)?
– Mer stöd för att komma in i det svenska samhället?
– Mindre krav på att utföra arbete i hushållet
(speciellt för flickor)?
– Hårdare krav på sig att prestera
(att hjälpa anhöriga i hemlandet)?
– Hårdare krav på att försörja sig själv?
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
22
Några avslutande frågor
• Hur går det för dem som har kommit de senaste åren?
• Vad händer med de ensamkommande när de blir äldre?
• Varför går det olika för pojkar och flickor?
• Varför går det olika bra i olika delar av landet?
12 oktober 2015
Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö
23
Ett samverkansprojekt i syfte att utveckla folkhögskola
som alternativ för ensamkommande ungdomar
Tobias Hedkvist
Emma Asek
Ulf Wallin
Varför ett Folkhögskolespår?
•
•
•
•
•
Utveckling av andra boendeformer
Skapa fler alternativ i utslussfas från HVB
Tuffare antagningskrav till gymnasiet drabbar nyanlända i ”sen ålder”
Samverkan för större bredd i mottagandet
Den idéburna sektorn - en resurs i integrationsarbetet
Folkhögskolornas upplägg
•
•
•
•
•
•
•
•
Behörighetsgivande studier på allmän kurs
Internatboende med frukost och lunch
Kontakt och stöd
Öppet även på lov
Mentorskap via övriga linjer och deltagare
Lokal samverkan med föreningsliv
5-8 platser på varje folkhögskola
Dygnskostnad
Folkhögskolor i projektet
Målgrupp
•
•
•
•
•
•
Ungdomar 16 – 21 år
Vill prova en annan miljö
Behov av andra studieformer
Kommer inte in på gymnasiets nationella program
Kanske passar en viss folkhögskolas profil
Redo att flytta från HVB men ändå behov av ett social
närvaro och sammanhang
Utmaningar och åtgärder
•
•
•
•
•
•
•
•
Från HVB till stödboende
Folkhögskolan som placeringsform?
Kunskap och vägledning om folkhögskola
Trögheten
Förtydligande av ersättningsförordningen
Skolpeng
Särskilda medel till landets folkhögskolor
Utreda möjligheten att ingå IOP (idéburet offentligt
partnerskap) med
Projektets potential
• Implementering av folkhögskola som del i det
kommunala mottagandet
• Förbättrad etablering av ensamkommande
ungdomar i studier och arbete
• 151 folkhögskolor i landet
• 1000 årsplatser för boende och studier på landets
folkhögskolor
Kontakt
Emma Asek
Ulf Wallin
Tobias Hedkvist
[email protected]
[email protected]
[email protected]
0738 – 97 13 47
0736 – 87 38 02
0707 – 51 42 85
www.folkhogskolesparet.se
Idéburet och offentligt partnerskap för
mottagande av ensamkommande barn
Tillsammans har vi kraft att skapa
nya möjligheter i barns och
ungdomars liv.
Röda Korset, Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission, Bräcke
diakoni, Individuell Människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg,
Reningsborg Göteborg samt Social resursförvaltning.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
33
Bakgrund
• Göteborgs kommun kommer att ta emot ca 1200 ensamkommande barn
under 2015.
• Fram till mars 2015 drev Göteborgs stad alla boende för
ensamkommande barn i egen regi.
• Från våren 2015 fram till oktober 2015 har antalet boendeplatser ökat
från 95 till 410.
• I september 2012 undertecknades en Överenskommelse om samverkan
mellan Göteborgs Stad och organisationer inom social ekonomi.
• I mars 2015 undertecknades ett Idéburet och offentligt partnerskap för
mottagande av ensamkommande barn till Göteborg. Det har möjliggjort
200 nya boendeplatser.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
34
Varför IOP – Idéburet och offentligt
partnerskap?
• Behov av boende, omsorg och stödinsatser för
ensamkommande barn bedöms ligga på en hög nivå
under åtskilliga år.
• Utmaningen är inte enbart numerärt, den stora
utmaningen är att lyckas med målet att ge barnen och
ungdomarna som söker skydd i Göteborg, förutsättningar
för att så småningom bli en aktiv del av Göteborgs stads
samhällsutveckling och framtid.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
35
Syfte för IOP – Idéburet och offentligt
partnerskap
Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart
Göteborg för nyanlända barn och unga genom
att stärka samspelet mellan den offentliga och
idéburna sektorn.
– Tillsammans skapa en extra dimension för de
nyanlända barnen och ungdomarna.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
36
IOP – en extra dimension av goda
förutsättningar
Vad betyder den extra dimensionen?
Tillsammans vill vi sträva efter att de ensamkommande barnen
får en bästa tänkbara första tid i Göteborg och Sverige. Målet för
verksamheten är att ge barnen och ungdomarna en
helhetslösning och ett varmt välkomnande som innefattar
boende och omsorg.
– trygga och hemlika uppväxtmiljöer med integrerade
mervärdesinsatser av olika slag.
– möjlighet till långsiktiga och hållbara sociala nätverk.
– känsla av sammanhang för nyanlända barn och unga.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
37
Mervärdeinsatser – en extra
dimension
Mervärde som utgår från kunskap, erfarenhet, nätvärk samt
volontärverksamhet som finns hos de ingående idéburna
organisationerna i partnerskapet:
• Mottagningsstöd för enskilda barn och ungdomar utifrån individuella
behov.
• Förankring och integration hos svenska familjer.
• Kompetensutvecklingsinsatser till personal som arbetar på boendena.
• Meningsfull fritid för samtliga barn och ungdomar.
• Fördjupat psykosocialt stöd.
• Introduktion till arbetsmarknaden.
• Stöd i familjeåterförenings processen.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
38
Viktiga förutsättningar för
partnerskapet
Den gemensamma värdegrund som varje
samverkande part förväntas dela och bära utgår från
tre källor:
• FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
• FN:s deklaration om barns rättigheter
(barnkonventionen).
• Göteborgs Stads policy om mångfald och
jämställdhet.
Dessutom ska samarbetet mellan de samverkande
parterna kännetecknas av öppenhet och gemensamt
lärande.
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
39
Tillsammans strävar vi efter att uppnå
Ett mottagande för nyanlända barn och unga som präglas av:
• Trygga uppväxtmiljöer
• Höjd livskvalitet och bättre hälsa
• Delaktighet genom ett rättighetsbaserat förhållningssätt
• Mindre polarisering och segregation
• Förutsättningar för att barnen uppnår sin fulla potential
• Minskad oro, otrygghet och kriminalitet
• Ökad framtidstro och känsla av tillhörighet
H ÅL L B AR S T AD – Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N
40
Röda Korset, Rädda Barnen, Göteborgs
Räddningsmission, Bräcke diakoni, Individuell
Människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg
Göteborg samt Social resursförvaltning,
Göteborgs Stad
www.goteborg.se/socialresurs
Välkommen
Musse Hosseini
Flyr
● Afghanistan
● Ensamkommande flyktingbarn.
● Ge upp det liv jag hade.
Sverige
● Starta från noll.
● Kultur, språk och normer.
● Migrationsverket.
Bild: “Map of sweden with flag.” by winvide
Migrationsverket
● Ålder utifrån utseende.
● Möjligheter att utvecklas.
● Lika värde och samma rättigheter.
Boende
● Regler.
● Flytta runt.
● Psykisk ohälsa.
Bild: "Fun Run Fundraiser - Moise Joseph - 5" by Jarek Tuszynski /
CC-BY-SA-3.0. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia
Commons
Samhället
● Staten.
● Tillgång istället för problem.
● Sociala skyddsnätet.
Bild: en:Image:Dewy_spider_web.jpg, by en:User:Fir0002
Mina rekommendationer
●
●
●
●
Respekt.
Tuff resa.
Asylprocessen.
Stöd.
Bild: "Adolescent Boys and Boats on Beach - Mamallapuram - India" by Adam
Jones Adam63 - Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia
Commons
Tacksamhet
En är stark, två är starkare, tillsammans är vi
oslagbara!
Bild: By Nina from Australia (Friendship) [CC BY 2.0 via
Wikimedia Commons
Tack!
Sverige TÄNKER NYTT tillsammans
Din uppgift
1.
Sök upp en för dig helt ny person för ett
gränsöverskridande samtal.
2.
Inled samtalet med en ”walk and talk” till
kaffeserveringen.
3.
Brainstorma fram en idé eller lösning som kan
korta tiden för etablering av nyanlända.
4.
Summera kort vilka ni är (verksamhet) och er
idé på baksidan av instruktionslappen.
5.
Lämna lappen till VINNOVA som står i
anslutning till mässhallen vid slutet av
fikapausen.