1. No category

VINJETT
E N T I D N I N G O M F Ö R S KO L A N I M A L M Ö S TA D • A PR I L 2015
BilbygGe
HÅLLBART
KVALITETSSTÖD –
SÅ FUNKAR DET S.13
SÅ FÖRDELAS
FÖRSKOLANS
RESURSER S.4
S.6
28 FULLMATADE SIDOR
MED NY TT FRÅN
FÖRSKOLANS
VÄRLD!
APRIL 2015 1
LEDARE & INNEHÅLL
AKTUELLT
VINJETT
GIFTFRI FÖRSKOLA
EN NY FOKUS
FÖRSKOLA
SEDAN FEM ÅR HAR VI gett ut Fokus Förskola.
Det är fantastiskt att få göra en tidning där vi synliggör förskolan i Malmö stad som den betydelsefulla och utvecklande plats den är! Vi går nu in på
vårt sjätte år med en del förändringar i tidningens
form som vi hoppas att ni ska gilla.
I detta nummer tar vi fasta på
hållbarhet och utveckling, avgörande
frågor i vårt bygge av barnens bästa
förskola. Vi beskriver hur våra gemensamma medel fördelas och hur vår
modell för fördelning fungerar. Vi
tar också upp flera aspekter av vårt
gemensamma kvalitetsarbete. Ni får
stifta bekantskap med pedagogiska team, kvalitetsstödjarnas samarbete med förskolorna, de möjligheter Kreativt lärcentrum erbjuder och om varför ni
inte ska missa att gå in på Pedagog Malmö.
Ta del av Älggårdens – där medvetenheten om
kretslopp, källsortering och ekologisk mat är hög –
bilbyggeprojekt och funderingar tillsammans med
de yngre barnen. Från Vintrie förskola berättar vi
om samarbetet mellan kök, pedagoger, barn och
föräldrar. Sjöhästens förskola har på föräldrainitiativ och i samarbete med MKB undersökt platsens
historia och nutid. Nu är det dags att undersöka
både historia och nutid för den nyöppnade förskolan – ett stadslandskap är på g. Läs också om
Bastionens förskola som öppnat upp i ett hållbart
renoverat K-märkt hus där hundra barn startat en
ny era på den kulturhistoriska marken.
Vi följer upp tidigare artikel om
projektet Kvalitativ bemanning som
undersöker just bemanningen på
våra förskolor i syfte att skapa likvärdighet och uppnå en jämn kvalitet. Ni
kan också läsa om hur arbetet kring
vår gemensamma korttidsbemanning fortskrider, inte minst vad gäller
kvalitetssäkring och om hur ett förskoleområde
testar att arbeta med bemanningsteam.
Detta och en hel del andra godbitar bjuder vi
på, hoppas att det ska smaka!
» I detta
nummer tar
vi fasta på
hållbarhet. «
10
TEMALEK
På Teaterlekplatsen i Pildammsparken möts barn
och pedagoger i såväl meningsfull som rolig lek.
2 APRIL 2015
I4
FOKUS FÖRSKOL A GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR
EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR
INTRESSER AD AV FÖRSKOL A OCH UTBILDNING.
UTGIVARE
INGA SANDSTRÖM, TELEFON 0709-38 76 25
REDAK TION, DESIGN OCH PRODUK TION
DORISFINAL, WWW.DORISFINAL.SE
SKRIBENTER
STINA LODÉN, INA SIMONSEN, TINA LINDSTRÖM CARLSSON
FOTOGR AF
SANNA DOLK, W W W.SANNADOLCK .COM
ILLUSTR ATÖR
DANIEL ANDRÉASON
TRYCKERI
TRYCKFOLKET
BESTÄLL FLER EXEMPLAR AV TIDNINGEN GENOM AT T
MEJLA TILL [email protected]
Sanna Björklund har skrivit boken ”Lärande
för hållbar utveckling i förskolan”
I denna resonerar hon kring begreppen
hållbar utveckling och lärande för hållbar
utveckling samt hur dessa kan bli en del av
den pedagogiska verksamheten.
– Det viktigaste syftet med boken är att
inspirera varje förskola att hitta sitt eget,
unika sätt att arbeta med hållbarhetsperspektivet. Det finns så många sätt att
arbeta med det här i förskolan och varje
verksamhet måste hitta just sitt sätt för
att det ska bli meningsfullt, menar Sanne
Björkund.
FÖRSKOLELYFTET PÅ MAH
INGA SANDSTRÖM, UTGIVARE
KREATIVA EXPERIMENT
Tvärvetenskapligt undersökande, nyfikenhet och
lust – Kreativt lärcentrum sjuder av energi.
BOKTIPSET
I7
VFU MED K VALITET
Övningsförskolor höjer kvaliteten på VFU
– och lockar ny arbetskraft till Malmös förskolor.
Under våren 2015 deltar totalt 120 medarbetare i Förskolelyftet – ett samarbete
mellan förskoleförvaltningen och Malmö
högskola. Programmet omfattar fyra olika
kurser: ”Dokumentera, följa upp, utvärdera
och utveckla”, ”Naturvetenskap och teknik”,
”Flerspråkighet och interkulturell kompetens” samt ”Utmana och stödja varje barns
utveckling och lärande i förskolan”.
Flera förskolor i Malmö har påbörjat ett
medvetet arbete med att se över leksaker och
material i barnens miljö. Miljöförvaltningen
har under höstterminen 2014 bjudit in till
workshops för verksamma inom förskolan där
vardagskemikalier, material och leksaker har
diskuterats utifrån tillverkning och kemikalier.
Syftet med dessa träffar har varit att säkerställa
en hälsosam miljö på förskolorna i Malmö.
En av de förskolor som varit aktiv i arbetet är
Augustenborgs förskola som tillsammans med
KOMPETENS I HR-RUTAN
FÖRSKOLA PÅ BOK
Alla månadsavlönade medarbetare i Malmö
stads skolförvaltningar samt kulturförvaltningen ska lägga in sin formella kompetens
i det gemensamma IT-stödet. På så vis får
både chefer och medarbetare överblick
över den kompetens som finns, vilket
underlättar ibland annat rekrytering och
planering. Medarbetaren själv har sina
uppgifter samlade och de kan enkelt ta
fram som stöd i medarbetarsamtal när
kompetensutveckling diskuteras.
Under 2015 kommer en bok ut på Studentlitteratur, som åtta medarbetare från Malmö
stads förskolor varit delaktiga i. Boken, som
ännu inte har någon titel, har valts ut av Studentlitteratur för att lanseras som Månadens
bok och berör frågor om hur man skapar
möjligheter för barnen att utforska områden
som de vuxna redan har kunskaper om.
Men också om att ta tillvara de tillfällen då
barnen överskrider denna kunskap och erövrar områden som är okända för oss vuxna.
De medverkande förskollärarna har
beskrivit hur de arbetat för att försöka få syn
på och ta tillvara barns perspektiv, erfarenheter och utforskande. Allt för att bidra till en
förskola som är meningsfull för barnen.
KVALITETSLÄGET JUST NU
Kvalitetsenheten på förskoleförvaltningen
i Malmö stad bedriver ett systematiskt
kvalitetsarbete. Nu har man sammanställt
en lägesbedömning som finns tillgänglig
på nätet. I rapporten kan man läsa om det
arbete som sker i förskoleförvaltningen.
GRÖNA SKOLGÅRDARS UTEFOND
Gröna skolgårdar är en satsning på att utveckla
den pedagogiska verksamheten i förskolornas och
skolornas utomhusmiljö. Man erbjuder också inspiration och kompetensutveckling kring utomhuspedagogiska arbetssätt. Nu kan förskolor och skolor
söka medel via Utefonden, som är en av Gröna
Skolgårdssatsningarna under året. Första ansökningsperioden är igång, läs mer på malmo.se
MKB och Naturskyddsföreningen deltagit i ett
projekt för att skapa en så giftfri förskola som
möjligt. Tanken är att Augustenborgs förskola
ska kunna tjäna som förebild och att konceptet
ska kunna appliceras vidare till fler förskolor.
Mer information om kemikalier i förskolan
finns att få på malmo.se/kemiforskola, kemikalieinspektionen.se.
Mer information om projektet på Augustenborgs förskola fås genom Christina Hallberg
förskolechef.
FLER MÄN I FÖRSKOLAN
Regeringen har gett Skolverket och SKL
(Sveriges Kommuner och Landsting) i
uppdrag att genomföra insatser för att öka
antalet män som arbetar i förskolan. Andelen anställda män inom förskolan i Sverige
är drygt 3 % och har legat däromkring
sedan 1970-talet.
I förskolan i Malmö stad är drygt 8 %
av medarbetarna män. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har nu dragit
igång ett nätverk där sju kommuner,
däribland Malmö, ska kunna dela sina
erfarenheter.
APRIL 2015 3
EKONOMI
DIREKTÖREN
HAR ORDET
TILL SOMMAREN HAR DEN nya förskoleorganisationen varit igång i två år. Och vilka år sen! De har varit
tuffa, lärorika och inspirerande. Vi är sammanlagt nära
5000 medarbetare som i våra olika yrkesroller arbetar
för barnens bästa förskola. Vi gör vårt allra bästa för att
erbjuda en förskola av god kvalitet – varje vecka, varje
dag, varje timme. Samtidigt kämpar vi också dagligen
med att lösa situationer som uppstår kring lokaler,
bemanning och oförutsedda händelser. När vi arbetar
som mest intensivt, kan det kännas som om allt långsiktigt arbete står stilla. Det gäller då att lyfta blicken
och ta ut riktningen framåt. Och även att titta tillbaka
och se vad vi faktiskt har åstadkommit.
För vi kan glädjas åt att se utveckling inom flera av
de områden vi satsar på. Vi har kämpat hårt för att lägga en bra grund för ett långsiktigt och hållbart arbete
av utbyggnaden av förskolor i hela Malmö. Dels genom
den lokalförsörjningsplan som beslutades i december
förra året, men också genom att se till att vi blir ännu
bättre på att samarbeta mellan förvaltningarna. Och
även om det kan tyckas som lång process innan en ny
förskola kan slå upp dörrarna så får vi inte glömma att
den kommer att ta emot
många Malmöbarn en
lång tid framöver.
Sen har vi all den
aktivitet som pågår i vårt
Kreativa lärcentrum. Här
har vi skapat en arena för
att synliggöra och dela
med oss av all den kompetens och erfarenhet
som finns i våra verksamheter. Våra kvalitetsstödjare
har hittills besökt drygt en tredjedel av våra förskolor
och våra pedagogiska utvecklingsteam samt våra
administrativa team är på plats. Och vi fortsätter
arbetet med kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte
och inspiration under det gemensamma paraplyet,
Pedagogisk inspiration.
Runt hörnet väntar ett nytt spännande samarbete med Malmö högskola. Vi har slutit ett avtal där
vi samverkar kring några av våra absolut viktigaste
utvecklingsområden – specialpedagogik och barn i
behov av särskilt stöd. Att knyta vetenskaplig teori till
vårt vardagliga arbete hjälper oss att säkra upp att vi
fattar rätt beslut och därmed gör rätt saker.
Avslutningsvis – jag är så stolt över vad vi hittills
åstadkommit tillsammans. Under 2014 har vi lagt grunden för att jobba långsiktigt kring kvalitet, kompetens
och utökad kapacitet. Nu måste vi vara uthålliga och
fortsätta vårt arbete under 2015. För jag är övertygad om
att bygget av barnens bästa förskola, med allt vad det
innebär, måste få ta tid – hållbarhet kräver uthållighet.
» Jag är så
stolt över
vad vi hittills
åstadkommit
tillsammans.«
ANDREAS NORBRANT, FÖRSKOLEDIREKTÖR
4 APRIL 2015
»Malmö är speciellt på så
sätt att staden är väldigt
segregerad, men de
socioekonomiska förutsättningarna kan variera
från kvarter till kvarter. «
rättvist
BLAND RESURSERNA
Idag är det varje enskild förskolas förutsättningar som är i fokus när
resurser ska fördelas – snarare än en hel stadsdels. Det innebär att två
verksamheter som ligger bara 200 meter ifrån varandra kan få olika
tilldelning av medel, beroende på socioekonomi och på barngruppens sammansättning.
f
R ÅN POLITISK T HÅLL har ambitionen
alltid varit att fördela förskolans pengar på ett
sätt som ger extra stöttning i områden där
det finns ett stort behov utifrån socioekonomiska kriterier, det vill säga där andelen föräldrar med bara grundskole- och gymnasial
utbildning är hög, liksom andelen barn med
utländsk härkomst, andelen barn som bor med en eller ingen
av sina vårdnadshavare och andelen barn där en eller båda
vårdnadshavarna har försörjningsstöd.
– Det som hänt nu är att vi har en resursfördelningsmodell som utgår från varje förskoleenhet och dess förutsättningar, istället för som tidigare när hela stadsdelar bedömdes
behöva kompensation ur ett socioekonomiskt perspektiv,
säger Ana-Maria Deliv, avdelningschef för kvalitet och myndighet på förskoleförvaltningen.
– Malmö är speciellt på så sätt att staden är väldigt segregerad, men de socioekonomiska förutsättningarna kan variera från kvarter till kvarter. Det innebär att den nya varianten
av resursfördelning prickar mer rätt än den tidigare gjorde.
Det här innebär också att två förskolor som ligger i princip
granne med varandra kan tilldelas olika mycket medel.
– Tillhörde man tidigare en stadsdel som fick tillgång
till de socioekonomiska pengarna, men där förskolan inte
– Vi har kommit en bit på väg, men det räcker inte,
konstaterar Ana-Maria. Det finns en lång rad andra faktorer
vi måste fokusera på och som modellen inte tar hänsyn till.
Det kan till exempel handla om lokalernas beskaffenhet, hur
hög sjukfrånvaron är, hur hög andel av personalen som är
högskoleutbildad, hur många timanställda man tar in, hur
stor eller liten verksamheten som helhet är.
Det är förutsättningar som måste diskuteras mellan förskolechefen och utbildningschefen, samtidigt som vi också
följer upp det från centralt håll.
bedöms ha det behovet när man nu tittar på den enskilda
enheten kan det förstås upplevas som att verksamheten
tilldelas mindre pengar generellt.
– Så är det alltså inte, säger Ana-Maria Deliv, och understryker igen hur intensivt man jobbar med att lämna den
generella nivån till fördel för enhetsnivån.
– Det har också visat sig att det finns förskolor i stadsdelar
som ansågs resursstarka som, när vi tittar på enhetens egna
förutsättningar, har behov av stöttning – och alltså får mer
pengar idag.
K VALITET FÖR ALLA
MÅNGA FAK TORER
Resursfördelningen omprövas varje år. I september månad
beslutas tilldelningen för det kommande året.
– Skillnaden i resurser mellan förskolorna från ett år till ett
annat beror till en del på den socioekonomiska strukturen
men mer avgörande är skillnaden i ersättning för yngre och
äldre barn. För att det ska bli möjligt med mindre barngrupper för de yngsta är ersättningen 25 procent högre för barn i
åldern ett till två år.
Utöver att ta hänsyn till de socioekonomiska faktorerna
och barngruppens sammansättning ute i varje verksamhet,
satsar man från förvaltningshåll också på en mer likvärdig
kvalitetsinsats – där de pedagogiska utvecklingsteamen är
en viktig del.
– Tack vare sådant stöd finns det idag bättre möjligheter
för en likvärdig förskoleverksamhet oavsett var i Malmö man
befinner sig.
En kostnadspost som ökar är tilläggsbeloppen.
– Inom samma ram av pengar som vi haft i alla år ökar
antalet ansökningar om extra medarbetare för att jobba med
barn med extraordinära behov. Ju mer tilläggsbelopp man
ansöker om i staden totalt, desto mer resurser försvinner från
den ordinarie barngruppen.
Ana-Maria Deliv konstaterar att även om SCB:s statistik
pekar på en högre personaltäthet i Malmös förskolor nu än
för fem år sedan – 5,2 barn per vuxen 2010 och 4,76 barn
per vuxen idag – är det oftast inget man upplever ute i
verksamheterna. Sannolikt delvis på grund av de ökande
tilläggsbeloppen.
– Istället för att gissa vad det här beror på ska vi nu göra
en analys av ökningen och följa upp det under två år samtidigt som vi följer forskningen inom området.
Att lyckas i uppsåtet att skapa en likvärdig förskola är
ingen quick fix, utan kommer att kräva mycket av många
i organisationen.
– Vi pratar om 260 väldigt olika enheter – en gigantisk
organisation. 260 världar som ska rymmas i en. ■
LÅNGSIK TIGT ARBETE
Men arbetet med att tackla Malmös förskolors olika förutsättningar är förstås inte färdigt med inrättandet av en ny
resursfördelningsmodell.
Ana-Maria Deliv, avdelningschef
för kvalitet och myndighet, menar att den nya resursfördelningsmodellen prickar mer rätt.
APRIL 2015 5
o
o
oo
TEMA: HÅLLBART LÄRANDE
rV
o
o
oo
VINJETT
FULL FART
MOT EN
GRÖN
FRAMTID
Barnen på Älggårdens förskola avdelning
Krabban har full koll på kretsloppstänk,
källsortering och fördelen med ekologisk
mat. Tillsammans har de skapat tre miljövänliga bilar.
Febril aktivitet. Både barn och
personal engageras i projektet
med miljöbilarna. Barnen upptäcker själva nya lösningar, som
att en bil kan drivas på gammal
frukt, under arbetets gång.
FAKTA PROJEKT MILJÖBIL
Tema: hållbar utveckling
Vad: 3 bilar som ”drivs” med
biogas, el och solenergi
Vem: avdelning Krabban,
Älggården, 1–3 år
Omfattar: teknik, naturvetenskap
och matematik
6 APRIL 2015
F
ÖRSKOLLÄRARNA Agnes Bugajski
och Marja Harborn samt barnskötare
Anne-Marie Eriksson ingår i samma
arbetslag på förskolan Älggårdens
avdelning Krabban. Förskolan ligger i Limhamn. Här går
15 barn i åldrarna ett till tre år.
– Vi har sedan i höstas jobbat med temat hållbar utveckling. Det har tagit sig många olika uttryck. I början jobbade vi
med hälsa, motion och kost, berättar Agnes.
Hållbart lärande genomsyrar verksamhetens alla delar.
Som exempel jobbar avdelningen med kretsloppstänk, undviker halvfabrikat, sopsorterar och väljer ekologisk frukt. ➔
APRIL 2015 7
TEMA: HÅLLBART LÄRANDE
Agnes Bugajski och Marja Harborn, förskollärare på Älggårdens förskola,
tillsammans med Krabban Knut.
TEKNIK, NATUR OCH MATEMATIK
Krabban Knut är frontfigur på avdelningen och han behöver
hjälp med hållbart tänkande, i allt från att välja ekologiskt,
källsortera rätt till att välja miljövänliga transporter. Barnen är
snabba att rätta Krabban Knut när han slänger plast och tallrikar i samma skräphög som matrester och de hjälper honom
när han får slut på bilbränsle.
– Kompis Kråkan, som är Krabban Knuts vän, bor i trädet
och en dag såg han ett ruttet äpple på marken. Det tog vi
upp och återvann. Kärnorna planterade vi och resten gick i
återvinningen som används till biogas. Teknik, naturvetenskap och matematik vävs in i leken, förklarar Agnes.
TEMA: HÅLLBART LÄRANDE
»Jag laddar
bilen med
sallad,
apelsin
och purjolök. «
8 APRIL 2015
laddas i ett eluttag och kan köras tills laddningen tar slut,
precis som barnen känner igen från mobiltelefoner hemifrån.
– Barnen lär sig hur man fäster hjul, ratt och varför reflexer
reflekterar. Vi på Krabban älskar tematiskt arbete. Vi får in alla
delar av det pedagogiska arbetet, säger Marja.
I fönstret står några solplattor. När plattorna är solvarma
tar barnen ner dem och placerar på bilens sidor. Bilen är klar
att köras.
– Solbilen har ingen sladd. Solplattor laddas i fönstret,
förklarar Vincent.
Nästa bil blir en vindbil. Det sitter redan vindsnurror i
fönstren som vittnar om att arbetet med den nya miljöbilen
har börjat.
En av bilarna går sönder och Vincent
samlar ihop den trasiga tejpen som han vill
sopsortera i rätt kärl. Just tejpen åker
till slut ner i den gamla vanliga
papperskorgen. ■
Hedda, 4 år, är på besök på sin
gamla avdelning och passar på
att sätta elbilen på laddning.
ALLT RYMS I TEMAT
Förskollärarna poängterar vikten av att använda alla sinnena i
dialogen med de små barnen.
– De lär sig hur maten luktar, hur plast känns, hur ett
ruttet äpple ser ut, hur det låter när man prasslar med ett
papper. Det är en småbarnsavdelning och det gäller att
möta barnen där de är. Vi vill att barnen använder
sina sinnen, menar Marja.
– Jag lyssnar, säger Vincent och pekar
på sitt vänstra öra.
Hedda, 4 år, som är på besök
på sin gamla avdelning
har ställt elbilen på
laddning. Elbilen
ÄPPELBILEN GÅR PÅ BIOGAS
Barnen på avdelningen Krabban har tillverkat tre bilar som
går på olika slags miljövänliga bränslen. En går på biogas, en
annan på elektricitet, en tredje bil använder solstrålar som
energikälla. Idén om miljöbilarna kom upp när avdelningen
Krabban sjöng visan om en krokodil som körde runt i en bil.
– Då började vi prata om att åka kollektivt. Vi lät krokodilen köra buss istället för bil och då fick det plats många fler.
Vi pratade om att det är miljövänligt att åka kollektivt, då
är det bara en som spottar ut avgaser, berättar Marja. Hon
fortsätter:
– Nästa fråga blev – hur kan vi göra en miljövänlig
bil? Idén om elbilen kom upp först, barnen kände till att
saker som mobiltelefoner hemma behöver laddas för att
fungera. Så det blev en elbil. Barnen tillverkade en laddare
och fick reda på att el går i sladden. De gjorde dessutom
en sladdhållare som sladden kan förvaras i när bilen
inte laddas. Förskolan har fått nya dörrar och
när snickaren borrade hål för runda fönster
använde vi delarna till hjul. När hjulen
ramlade av bilen fick vi tillsammans med barnen jobba fram
förstärkningar.
Nästa steg var att fundera på alternativ till elbil. Det var då
biogasbilen blev till.
– Vi sparade fruktrester i tio dagar tills de började lukta,
säger Agnes.
– Usch, inflikar Vincent, 2 år, och håller för näsan.
– Det som luktar är gas och gasen används till biogasbilen. Det blir ett kretslopp för föraren Krabban Knut,
förklarar Agnes.
Biogasbilen är kanske den som väcker mest uppmärksamhet. I den sitter ett biogasledningsrör som är tillverkat av
gamla hushållsrullar. Barnen matar biogasbilen med leksaksfrukter och grönsaker.
– Jag stoppar i äpplen till bilen, säger Celeste, 2 år.
– Jag laddar bilen med sallad, apelsin och purjolök,
säger Vincent.
Rufus, 1 år, går med bestämda steg mot biogasbilen,
även kallad äppelbilen, för att mata ett päron i tanken. Nu
är tanken full och Krabban Knut kan återigen köra på utflykt
med sina vänner.
Biogasbilen på ”tankning”.
Barnen fyller på med olika
leksaksfrukter. Tidigare har man
sparat frukt i tio dagar för att se
vad som händer – hur frukten
börjar lukta.
o
M
o
oo
APRIL 2015 9
TEMALEKPLATS
K VALITET
Teaterlekplatsen i Pildammsparken är en av ett tjugotal temalekplatser i Malmö stad.
nÄTET
SOM INSPIRATION
PEDAGOG MALMÖ LYFTER
LÄRORIKT
PÅ TEMALEKPLATS
En grupp barn från Stadionparkens förskola besöker Teaterlekparken i Pildammsparken, den senaste av Malmö stads tjugotal
temalekplatser. Barnen sprudlar av liv och
leken tar snabbt fart.
la. Förskolan har som mål att besöka Malmös alla temalekplatser.
– Barnen utvecklar sin koordinationsförmåga och motorik
när de är aktiva. Vi har upptäckt att barnens koncentration
ökar när de varit ute och rört på sig, säger Annica.
T
Förskolans elcyklar med plats för sammanlagt tolv barn är
en stor hjälp när de ska besöka temalekplatserna runt om i
Malmö.
– Vi har hittills besökt tio av Malmös temalekplatser. Vi
delar upp oss i mindre grupper och barnen är med och
bestämmer vilken plats vi ska besöka, berättar Annica.
– Det är också kul att träffa andra barngrupper och pedagoger för att höra hur de jobbar.
Annica Nettrup poängterar att besöken på temalekplatserna ska vara både meningsfulla och roliga.
– Vi väver in matematik, naturvetenskap, fysik och teknik.
Barnen tänker till och utvecklar olika delar. Man ska ha skoj
tillsammans även när man lär sig saker, menar Annica och
fortsätter:
– Till exempel släpper vi ner en lastbil och en bil nedför
en rutschkana för att jämföra olika accelerationer. På sommaren kan barnen jämföra hur det är att klättra upp för en
rutschkana med eller utan skor och strumpor och därmed
utforska friktion. När vi efteråt tittar på bilder inspirerar det
barnen till utforskande frågeställningar om naturvetenskapliga fenomen. ■
der. Solen är på väg att bryta genom molntäcket. Ett
gäng förskolebarn kommer gående, skuttande och
hoppande mot den nya temalekplatsen Teaterlekparken i
Pildammsparken. På väg till målet stannar de till för att titta
på några småfåglar. Artbestämning via en app följer upp
barnens upptäckt.
Väl framme vid Teaterlekparken behöver barnen ingen
betänketid. Några barn väljer den stora teaterscenen medan
andra springer mot äpplet, en röd klätterboll med rutschkana. Lekplatsen sjuder av liv. Ytterligare två förskolegrupper är
på plats.
– Jag gillar att hoppa och att vara i slottet, berättar
sexåriga Sara.
– Jag tycker om att gå på utflykt. Teatern här och stranden är mina favoriter, säger Annika, 5 år, som nyligen tappat
en tand och visar att hon har ytterligare en lös tand. Hon
fortsätter:
– Och äventyrslekplatsen. Dit kan vi cykla.
Annica Nettrup är förskollärare på Stadionparkens försko10 APRIL 2015
»Vi väver in
matematik,
naturvetenskap,
fysik och
teknik. «
E
N GÅNG I VECK AN träffas de tio personer som sitter
med i redaktionen för den välbesökta sajten
Pedagog Malmö, pedagog.malmo.se. Med gemensamma krafter, och med stor kompetensbredd i bagaget,
jobbar de för att skapa ett inspirerande innehåll.
– Pedagog Malmö är en webbplats av pedagoger för
pedagoger. Vi vill lyfta verksamheten och vi vill inspirera,
inte minst genom att dela pedagogiska exempel, säger Sara
Arildsson som är huvudredaktör för sajten.
– Vi försöker ha så stor bredd på ämnen som möjligt och
har som målsättning att besöka alla Malmös skolor, förskolor
och fritidshem. Vi är inte där ännu, men vi jobbar på det.
Grundtanken är att vi tror att alla verksamheter har pedagogiska exempel som förtjänar att lyftas.
Tidigare i år var det dags för stor premiär, när Pedagog
Malmö startade ett skolledarspår.
– Vi har fokuserat så mycket på pedagogerna och pedagogernas röster att vi på vissa vis exkluderat deras chefer. Nu
kommer vi å ena sidan fortsätta precis som tidigare, och å
andra sidan lägga till ett parallellt skolledarspår där vi lyfter
och synliggör skolledarfrågor.
UPPSK AT TADE BLOGGARE
TR ÄFFAR KOLLEGOR
ERMOMETERN VISAR NÅGR A enstaka plusgra-
Webbplatsen Pedagog Malmö har som
målsättning att lyfta pedagogernas röster.
– Vi vill inspirera och synliggöra all den
kompetens som finns på Malmös skolor,
förskolor och fritidshem, säger huvudredaktör Sara Arildsson.
FAKTA PEDAGOG MALMÖ
Webbplatsen har som
mest haft drygt 20 000
besökare under en månad,
mest trafik är det i början av
höstterminen. Varje enskild
vecka har man besökare från
hela Sverige. Pedagog Malmö
lånade idén från Pedagog
Stockholm. Nu är liknande
pedagogsajter på väg på
många håll i landet. I vår
landsände finns numera även
Pedagog Skåne Nordväst.
http://pedagog.malmo.se
MER INSPIR ATION PÅ
NÄTET
• http://pedagogikframtid.
blogspot.se
• http://www.forskoleburken.
com
• http://naturligtvisabarn.
blogspot.se
• ≈http://lara-tillsammans.
se/?page_id=13
Förutom artiklar är bloggar en viktig del av innehållet på
Pedagog Malmö. Att följa kollegor som berättar om sin vardag och delar med sig av funderingar och tips är värdefullt.
– Bloggarna är bland det mest lästa på sajten. Vi har
inlägg som lästs tusentals gånger, konstaterar Sara.
Allt material läggs också ut på sociala medier och sprids
förstås långt utanför Malmös gränser.
– Vi får jättemycket positiv respons från hela Sverige och
pedagoger hör ofta av sig för att få kontakt med personer
och verksamheter vi skrivit om. Vi har till och med bloggare
som fått åka runt och föreläsa på olika håll i landet, säger Sara
som med sin bakgrund som lärare och journalist inte kunde
befinna sig på en bättre arbetsplats.
– Jag har ett jätteroligt jobb. Det är en ynnest att få åka
runt och möta pedagoger som vill inspirera andra – det finns
så mycket kraft och potential i Malmö! ■
Sara Arildsson är huvudredaktör för Pedagog Malmö
och berättar om arbetet
med att hitta pedagogiska
exempel att lyfta fram:
– Vi försöker ha så stor bredd
på ämnen som möjligt och
har som målsättning att
besöka alla Malmös skolor,
förskolor och fritidshem.
APRIL 2015 11
K VALITET
VINJETT
PEDAGOGISKA TEAm
BYGGER RELATIONER
I augusti i fjol drog det pedagogiska
teamet i område F igång sin verksamhet. Ett drygt halvår efter starten kan
teamledare Birgitta Kennedy och hennes kollegor konstatera att responsen
varit övervägande positiv och att allt fler
förskolor tar chansen till samarbete.
N
U BÖR JAR ALMANACK AN fyllas upp,
konstaterar Birgitta Kennedy, teamledare för
det pedagogiska teamet i område F, som svar
på frågan om i vilken utsträckning pedagoger och
förskolechefer utnyttjar möjligheten det innebär att ha
tillgång till ett pedagogiskt team.
– Det var lite mindre i höstas av förklarliga skäl. Då
var vi i uppstartsfasen och hade inte hunnit etablera oss.
När det fem personer starka teamet var på plats i
mitten av augusti, som det första i Malmö, blev därför
en av de första uppgifterna att besöka var och en av
förskolorna i område F.
– Vårt jobb handlar mycket om att bygga bra
relationer, eftersom allt görs i nära samarbete med
verksamheterna. Vi ska inte komma ut och tala om hur
saker ska göras, tvärtom är det viktigt att pedagogerna
ser hur de kan ha nytta av oss.
FÖRSKOLEBESÖK
»Vi funderar hela tiden
på om vi gör rätt, om vi
skulle kunna göra på ett
annat sätt. «
12 APRIL 2015
Eftersom Malmös sammanlagt åtta pedagogiska team
innebär starten på en helt ny verksamhet har Birgitta
och hennes medarbetare själva utvecklat sitt arbetssätt. I område F finns, förutom Birgitta som teamledare,
en språkutvecklare, en IKT-pedagog, en miljövetare
och en ateljerista.
Parallellt med att besöka alla förskolor, har hösten ägnats åt en rad aktiviteter – man har varit med i barngrupp,
handlett, varit med på APT, hållit i utvecklingsdagar och
haft kurser för hela området. Det har bland annat handlat
om kurs i pedagogisk dokumentation, workshops kring
språk och handledning inom IKT. Eftersom Birgitta och
hennes medarbetare förstått att verksamheterna vill ha
mer kunskap kring de estetiska uttrycken ska man inom
kort hålla i en bildkurs ihop med ytterligare ett team.
Så här i uppstarten präglas arbetet förstås också
mycket av reflektion och återkoppling.
– Vi funderar hela tiden på om vi gör rätt, om vi
skulle kunna göra på ett annat sätt – på hur vi på bästa
sätt gör skillnad för barnen och pedagogerna ute i verksamheterna. Den mesta feedbacken är oerhört positiv,
avslutar Birgitta. ■
VÄSSA FÖRSKOLAN
MED KVALITETSARBETE
Kvalitetsstödjarna hjälper förskolorna att växa genom att belysa framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Själva genomförandet står
varje förskola för.
M
ALMÖ STADS kvalitetssatsning i Malmös förskolor är i full gång. Under en treårsperiod kommer
samtliga förskolor i Malmö stad att få besök av
kvalitetsstödjarna som alltid är minst två när de gör sina kvalitetsbesök. Före besöket jobbar förskolan fram en gemensam
självskattning utefter ett specifikt skattningsverktyg.
– Vi arbetar med samma underlag som förskolorna och
gör var sin skattning utefter vad vi sett och hört. Därefter
diskuterar vi oss fram till en gemensam skattning för varje
förskola, berättar kvalitetsstödjare Isabelle Åkerström.
Förskolans personal, förskolechef och utbildningschef
för därefter tillsammans med kvalitetsstödjarna en dialog
om förskolans framgångsfaktorer och utvecklingsområden.
Kvalitetsstödjarna betonar att det är just diskussionerna ute
på förskolorna som är det viktiga.
– Tanken är att vi ska vara ett öga utifrån. Fokus ligger på
självskattningen och samtal utifrån ett nedslag, det här var
vad vi såg hos er. Sen äger förskolan vad de gör utav det,
berättar kvalitetsstödjare Kristina Westlund. Hon fortsätter:
– Vi har ingen uppföljning. Det vi kommer fram till är inte
bindande, det är chefen på förskolan som bestämmer hur de
ska jobba vidare.
LYCK AD PROCESS
En av de verksamheter som redan fått besök av kvalitetsstödjarna är Drakens förskola vid Folkets Park.
– Arbetet med skattningen i respektive arbetslag och att
smälta samman dem till ett gemensamt resultat var en väldigt
lyckad process som gav en skjuts framåt i vårt arbete med att
utveckla den pedagogiska verksamheten, menar förskolechefen för Drakens förskola, Annika Welander-Håkansson.
Annika Welander-Håkansson,
förskolechef för Drakens förskola,
Isabelle Åkerström, kvalitetsstödjare på Malmö stad, Susann Morin,
förskollärare på Drakens förskola
och Kristina Westlund, kvalitetsstödjare på Malmö stad.
Drakens förskola fick temaarbete som ett utvecklingsområde.
Därför ska förskolan göra ett studiebesök på Augustenborgs
förskola som är bra på just temaarbete.
– Vi hoppas få inspiration på hur vi ska kunna jobba
gemensamt med tema i hela förskolan, och få tips och idéer
som uppstart på vårt arbete, berättar Susann Morin, förskollärare på Drakens förskola. Hon fortsätter:
– Vi har också bestämt att vi på de olika avdelningarna
ska träffas oftare och inspirera varandra.
INFORMATIONSBANK
Kristina Westlund och Isabelle Åkerström, två av Malmö stads
fem kvalitetsstödjare, är de som besökte Drakens förskola.
– Vi försöker tänka på att vårt arbete ska vara långsiktigt
och användbart. Förskolechefer kan höra av sig till oss för
att få tips från den informationsbank som vi bygger upp,
berättar Kristina och fortsätter:
– För oss är det kul att höra att Drakens förskola ska ut på
studiebesök, att förskolan tar tillvara på den kunskap som redan finns. Vi såg att den här förskolan är bra på att synliggöra
mångkulturella och flerspråkiga miljöer. Då kan vi se till att
andra förskolor kan ta del av deras arbetssätt.
POSITIV T MED BESÖK
»Tanken är
att vi ska
vara ett öga
utifrån. «
Efter kvalitetsbesöken jobbar förskolorna vidare med resultatet på olika sätt.
– Vi väver in det i vårt utvecklingsarbete, berättar Annika
och fortsätter:
– Det handlar inte om att bli betygsatta. Målet är att det
ska vara bra kvalitet på alla förskolor. Det synsättet är ett led i
vår utveckling. Vi kommer kanske att göra skattningen själva
lite längre fram bara för att se vad vi har förbättrat. Det hade
varit kul att få positiv respons på hur det gått.
Förskollärare Susann Molin ger ett råd till de förskolor som
är på väg att få besök.
– Ta det lugnt, det är hur trevligt som helst. ■
APRIL 2015 13
K VALITET
K VALITET
Barnen utmanar sig själva i
nya lekar och upplevelser.
»Einstein menade
att fantasi är viktigare än kunskap
och här utvecklar
barnen sin fantasi. «
PÅ KREATIVT
LÄRCENTRUM
Ateljerista Josefin Snygg och
barnen har klubb i stora salen
– även kallad ”blackbox”
på Kreativt lärcentrum. Dans,
sång och energi fyller rummet.
14 APRIL 2015
Alla får plats. Kreativt lärcentrum är tillgängligt för kommunala förskolor i Malmö
stad. En mötesplats för barn och pedagoger där olika upplevelser och uttryck är
det som får styra.
j
OSEFIN SNYGG, ATEL JERISTA på Sege Park
förskola, dansar med barnen från avdelning Parken i
ett stort rum omgivet av svarta draperier. Golvytan
är stor. Musik från filmen Frost dånar ur högtalarna
och barnen dansar och springer runt fulla av energi
och skratt. Några barn viftar med tunna tygstycken
som seglar i luften.
– Här i stora salen, kallad blackbox, har vi klubb.
Sången från Frost är en riktig "floorfiller", säger Josefin
högt i ett försök att överrösta musiken.
– Jag gillar att dansa och sjunga här. Jag tycker om när
Elsa sjunger och jag tycker om hela filmen, Frost,
berättar Ceylan, 6 år, och stannar upp i den energifyllda
leken.
Antalet barn på de olika platserna på Kreativt lärcentrum
varierar, det är som ett konstant flöde av energi i lokalen.
– Vi tittar på det tvärdisciplinära undersökandet. Att få
syn på processer där man inte riktigt förväntar sig dem.
Kompositionsskapande händer inte bara i ateljén utan
också i rollekar och på dansgolvet, rollekar med materialen i
ateljén och i blackboxen som ett sätt att uppfatta och ta in
sin omvärld genom sina sinnen. Det tänker jag är det viktiga
i sammanhanget och en stor tillgång för oss att studera i
Kreativt lärcentrum, menar Josefin.
Josefin berättar att pedagogerna studerar lekar som inte
får utrymme i vardagen.
– Vad barnen gör här är något viktigt och vi försöker se
vad det är. Vi tittar på barnens rörelse mellan olika aktiviteter och hur de grupperar sig själva, berättar Josefin och
fortsätter:
– Det kan uppstå det som vi vuxna uppfattar som ➔
APRIL 2015 15
K VALITET
K VALITET
KVALITETSSATSNINGAR
➔ tumult eller kaos, som leder till att barn omgrupperar sig
själva utefter sitt intresse. Barnens rörelse styr upplevelsen.
Einstein menade att fantasi är viktigare än kunskap och här
utvecklar barnen sin fantasi. Det finns också plats för lugn
mitt i all rörelse. Barn skapar sig utrymme och vissa barn
sitter still och tar in omgivningen. Det finns plats för alla.
16 förskolor i Malmö ingår i ett
projekt som ska höja kvaliteten
på VFU:n ytterligare.
I MALMÖ
WORKSHOP FÖR PEDAGOGER
Kreativt lärcentrum, ett samarbete mellan Barnkulturenheten och Förskoleförvaltningen, öppnades i oktober förra
året. Platsen är tillgänglig för alla förskolor i Malmö stad.
Ingrid Bogren, vikarierande förskolechef på Sege Parks
förskola, jobbar halvtid som pedagogista på Kreativt
lärcentrum i Mazettihuset.
– Kreativt lärcentrum är till för barn och pedagoger i
Malmö som en plats där barnen ges förutsättningar att
själva skapa sitt innehåll, utifrån miljö och material. Barn ska
få vara i ett prövande, uppleva och utmana sig själva och
varandra men också förskolans traditionella innehåll. Tanken
är att pedagogerna dokumenterar och reflekterar över vad
som händer för att se hur de kan arbeta vidare i förskolan,
menar Ingrid och fortsätter:
– Det är även tänkt som en plats för det kollegiala lärandet. Under våren kommer det att hållas ett antal workshops
för pedagoger, där både kultur- och förskolepedagoger står
för innehållet.
Under 2015 påbörjas utveckling av en digital plattform,
ett forum som visar vad som händer på Kreativt lärcentrum
och en möjlig idébank för det kollegiala lärandet.
– Barn och pedagoger som inte är på plats ska kunna ta
del av materialet, säger Ingrid. ■
PI – PEDAGOGISK INSPIR ATION
»Vad barnen
gör här är
något viktigt och vi
försöker se
vad det är. «
Erbjuder via de genusrespektive naturpedagoger som är knutna till
verksamheten bland annat inspirationsaktiviteter,
kompetensutveckling,
fortbildning, rådgivning
och stöd. Utvecklar
och förvaltar också till
exempel webbplatsen
Pedagog Malmö.
PEDAGOGISK A TEAM
Varje förskoleområde i
Malmö har ett pedagogiskt team bestående
av cirka fem personer
vardera, med olika kompetenser anpassade efter
det aktuella förskoleområdet. Teamen fungerar
som en resurs och ska
hjälpa till att skapa bra
förutsättningar för det
pedagogiska arbetet.
På Kreativt lärcentrum rör
barnen sig fritt mellan olika
estetiska upplevelser. Det
tvärvetenskapliga
undersökandet är i fokus
och pedagogerna får möjlighet att se lekar utvecklas
som inte ryms i förskolans
vardag.
förskolor och fritidshem
och vara en inspirationskälla genom att dela
pedagogiska exempel.
K VALITETSSTÖDJARE
Extra resurs som i förlängningen ska bidra till
en likvärdig förskola för
alla barn. Kvalitetsstödjarna gör tillsammans med
pedagogerna i varje verk-
samhet en bedömning
av den aktuella förskolans
framgångsfaktorer och
deras behov av utvecklingsinsatser.
KREATIV T LÄRCENTRUM
Ett kreativt återanvändningscentrum för barn
och pedagoger med
fokus på kreativitet och
ett miljövänligt förhållningssätt. Samlar också in
pedagogiska dokumentationer som används
för reflektion och
kompetensutveckling för
förskolans pedagoger.
PSYKOLOGENHETEN
Arbetar med att stödja
förskolans verksamheter
genom bland annat
föreläsningar, arbetslagsutvecklingar, krisarbete, handledning och
16 APRIL 2015
ÖVNINGSFÖRSKOLOR SATSAR
Sedan i höstas ingår 16 förskolor i Malmö i ett nationellt
försöksprojekt som syftar till att höja kvaliteten på VFU
ytterligare. Det handlar om så kallade övningsförskolor,
som bland annat förbinder sig att ta emot ett större antal
studenter än tidigare – 15–20 stycken för en större förskola
– och där handledarna ska ha minst 7,5-högskolepoängs
handledarutbildning.
– Man storsatsar på det här. Runt ett 70-tal förskollärare i
Malmö ska gå utbildningen inom kort.
Det femåriga försöksprojektet är resultatet av ett regeringsbeslut hösten 2013.
– Nästa ansökningsomgång är längre fram i vår. Det
innebär att vi förhoppningsvis har runt 30 övningsförskolor i
Malmö i höst.
PEDAGOG MALMÖ, WWW.PEDAGOG.MALMO.SE
Webbplats av och för
pedagoger. Vill synliggöra all kompetens som
finns på Malmös skolor,
konsultation. Kontakt kan
tas genom ”ansökan om
insats” på intranätet eller
genom direktkontakt
med enheten.
förskoleverksamhet ställer nya krav samtidigt som den innebär ett gyllene tillfälle att uppnå en mer likvärdig kvalitet på
VFU:n. Det konstaterar Inga Sandström, HR-specialist:
– Vårt huvuduppdrag är att bedriva en förskola av god
kvalitet, men vi har också i uppdrag att vara utbildare. Nu
bygger vi upp en tydlig, gemensam organisation för VFU,
med en samordnare i vart och ett av våra åtta förskoleområden. Samordnaren ansvarar för att hitta platser av
god kvalitet åt studenterna och ska också verka för att alla
handledare utbildas.
Alla studenter som är ute på VFU i Malmö, drygt 300 den
här terminen, inbjuds till en VFU-halvdag där förvaltningen
gör tillägg och synliggör aspekter på verksamheten som
kanske inte ingår i utbildningen, men där man tror sig ha en
hel del att tillföra.
– Vi påbörjade det här i våras och av studenternas utvärderingar har vi kunnat se att det är uppskattat.
Förutom att det ingår i uppdraget som utbildare, är
VFU-veckorna en chans för Malmös förskolor att presentera
sig som attraktiva, blivande arbetsgivare, viktigt inte minst i
ett läge där det råder brist på förskollärare på många håll.
– Det är ett oerhört bra sätt för oss att möta
framtida kollegor.
LÄRARE
PÅ PrOV
För förskollärarstudenter innebär den
verksamhetsförlagda utbildningen, VFU,
en viktig del av studierna. För Malmös förskolor är det en chans att på samma gång
bidra till hög utbildningskvalitet och säkra
framtida rekrytering. Nu satsar man på att
bli ännu bättre.
N
ÄR DE BLIVANDE förskollärarna gör sin första VFUvecka under termin 1 är det startskottet på en lång
och, förhoppningsvis, givande jobbrelation. I Malmö
finns redan ett väl fungerande samarbete mellan staden och
högskolan på det här området – men inget är så bra att det
inte kan bli ännu bättre. Den nya organisationen av Malmös
TRYGGT OCH UT VECKLANDE
FA K TA V F U
Förskollärarutbildningen är
eftertraktad med många
sökande per utbildningsplats. Malmö högskola tar
emot cirka 300 nya studenter
varje höst. Förskollärarutbildningen ges också på distans.
Förskollärarutbildningen
omfattar 210hp varav 180hp
är högskoleförlagda och
30hp är verksamhetsförlagda
– VFU. Under VFU kurserna
är studenterna ute i våra förskolor. Det innebär att vi har
ansvar för utbildningen och
tar emot blivande kollegor.
Malmö stad tar emot cirka
350 förskollärarstudenter
om året.
Karin Hambitz går andra terminen på förskollärarutbildningen och gör sin VFU på Stadionparkens förskola, en av Malmös
16 övningsförskolor. Hon trivs bra och ser VFU:n som en
viktig del av helheten.
– Det är värdefullt att se hur det faktiskt fungerar på
riktigt och att få använda det man lärt sig i skolan i VFU:n.
Att hon fick komma ut en vecka redan under termin 1, att
det är så pass långa VFU perioder och att hon återkommer till
samma förskola under hela utbildningen är stora plus.
– Det innebär att jag har chans att lära känna både barn
och personal.
Att förskolan i egenskap av övningsförskola tar emot
många studenter ser hon enbart som en fördel. Just nu har
hon sällskap av två kurskamrater som hon kan lufta frågor
och funderingar med. Inte minst har Karin en handledare
som hon alltid kan vända sig till:
– Hon har stenkoll på vad jag ska göra och på vad
som förväntas både av mig och av henne. Det känns
väldigt tryggt. ■
APRIL 2015 17
VINJETT
UTBYGGNAD
Bastionens
förskola
består av en
huvudbyggnad och två
sidobyggnader. Här
finns plats
för drygt
etthundra
barn.
»Leksakslådorna platsbyggdes, efter önskemål från personalen,
för att smälta in i miljön. Allt är genomtänkt. «
– Vi tyckte det var viktigt att behålla den historiska kopplingen med namnen, berättar Lotta Paulnitz, förskollärare på
Bastionens förskola avdelning Strandmuren. Hon fortsätter:
– Vi har haft besök av tre bröder som en gång bott på vår
avdelning. Det var intressant att höra deras historia. Bröderna
berättade att de haft mycket kul här, som att de skrämde
töserna som också bodde i huset. Köket som finns bevarat
ser precis ut som när de bodde här.
HYRESGÄSTER GENOM ÅREN
Innan förskoleförvaltningen tog över ansvarade museiförvaltningen för huset.
– Deras krav var att en lägenhet skulle restaureras. Nu har
förskolechefen sitt kontor i museilägenheten, säger Lotta.
På gården står de k-märkta utedassen på rad. På baksidan
av huset finns en k-märkt bunker.
– Det är en liten kulle som barnen springer upp och ner
för, berättar Lotta.
Landskapsarkitekter har bestämt hur utemiljön ska se ut
och valt ut leksaker som passar in i miljön. På baksidan finns
odlingslådor som används med barnen i den pedagogiska
verksamheten. Här odlar barnen grönsaker som används i
förskoleköket. ➔
FÖRSKOLA PÅ
hISTORISk
Förskolan är omgiven av vatten.
Bevarade
detaljer
bidrar till en
unik miljö.
Stora fönster fyller rummen
med ljus. All inredning är
specialanpassad för förskolan och allt som köps in är
giftfritt.
MARK
Innanför de gröna dörrarna på Bastionen
har fångar tillverkat vagnshjul och vaktkonstaplar bott med sina familjer. Nu har
etthundra förskolebarn intagit det gamla
försvarsverket.
P
Å PLATSEN FÖR Bastionens förskola låg
ett av de yttre försvarsverken till Malmöhus.
På 1800-talet var bastionen en arbetsplats
för fångar och efter eldsvådan 1884 byggdes
huset åter upp och blev bostad för tolv
vaktkonstaplar och deras familjer. Huset har
därefter använts som nödbostäder och på
senare tid har personal från Malmö museum arbetat här.
Byggnaderna och utemiljön totalrenoverades och stod klara
i september 2014 då etthundra förskolebarn startade en ny
era på den kulturhistoriska marken. Förskoleavdelningarna
har fått historiska namn som Strandmuren, Vindbryggan och
Tornet. Namnen är framtagna av en museipedagog i samarbete med förskolepersonalen.
18 APRIL 2015
Förskollärare Lotta Paulnitz
sökte sig till Bastionens förskola
redan i planeringsstadiet. Idag
är hon stolt äver att jobba här.
Förskolan präglas, förutom av
den säregna byggnaden, av fokus
på utepedagogik, kultur och ett
ekologiskt tänkande.
APRIL 2015 19
UTBYGGNAD
UTBYGGNAD
NY
PlATS
Det var i september
2014 som 100 förskolebarn inledde en ny era
för byggnaden.
I KÖN
Ny lokalförsörjningsplan, syskonförtur och nya regler för att underlätta överflyttningen av barn från en förskola till en annan. Det är
tre av ingredienserna som ska öka förskoleverksamhetens möjligheter att möta Malmöbornas behov.
M
ALMÖ STÅR INFÖR stora utmaningar när
det gäller förskoleplatser. Antalet förskolebarn
beräknas öka med 11 procent, drygt 2 000 barn,
de kommande fem åren.
– Genom den nya lokalförsörjningsplanen ser vi till
att vi är långsiktigt rustade och på ett bra sätt kan möta
Malmöbornas behov, säger förskoledirektör Andreas
Norbrant.
Planen innebär tillkomsten av nära 4 400 nya förskoleplatser år 2015–2019. Det handlar om allt från nybyggda
förskolor till fler förskolebussar och lösningar med förskolepaviljonger.
I dagsläget erbjuds alla barn en plats inom de garanterade fyra månaderna, men trots de nya platserna ser
tillgången olika ut i olika delar av Malmö. Föräldrar måste
därför ibland räkna med att få ett erbjudande i en annan
del av Malmö än den man tänkt.
– Det råder stor brist på förskoleplatser i innerstaden
och i vissa ytterområden som exempelvis Limhamn och
Bunkeflo. Det här är ett viktigt och långsiktigt arbete som
Malmö stad kommer att fortsätta prioritera framöver,
säger Andreas Norbrant.
LÄT TARE AT T BY TA
➔ – Leksakslådorna platsbyggdes, efter önskemål från personalen, för att smälta in i miljön. Allt är genomtänkt, menar
Lotta och fortsätter:
– Bakom Kommendanthuset finns en bi- och växtodling
som vi kommer att besöka med barnen, berättar Lotta.
I huvudbyggnaden finns
stora fönster och ett flertal
gamla kakelugnar och vedspisar. Detaljer som dörrar med
gamla brevinkast och ringklockor finns kvar. Trapphuset är
målat i en färgstark kulör medan
färgsättningen i rummen och
inredningsdetaljerna är dov och
inger ett lugn. Inredning som
armaturer, gardiner och möbler
– allt är speciellt framtaget för
Bastionens förskola.
– Allt är matchat för att det
ska bli vilsamt för ögat. Allt som köps in är dessutom giftfritt,
berättar Lotta och fortsätter:
– Det finns speciella platser att hänga kläder på. Det är
» Jag är stolt över att
jobba här … jag
tänker att det är härligt
för huset att få vara
fyllt av barn efter allt
historiskt elände. «
20 APRIL 2015
inte bara att köpa in fönsterhaspar eller spika upp en klocka
på väggen. Allt är väldigt noga utvalt för att det ska passa in
i miljön och huset. I trappuppgången fanns tjusiga smidesräcken som av säkerhetsskäl fick ersättas med plexiglas.
UTEPEDAGOGIK OCH KULTUR
Bastionens förskola är Reggio Emilia-inspirerad och jobbar
bland annat med fokus på utepedagogik och kultur. All mat
lagas på plats.
– Vi följer Malmö stads policy när det gäller mat, som
att det ska vara så lite socker som möjligt, ekologiskt och
rättvisemärkt, berättar Lotta. Redan i planeringsstadiet var
Lotta Paulnitz intresserad av att få en förskollärarplats på
Bastionens förskola.
– Jag har jobbat 26 år som förskollärare i olika verksamheter. När jag sökte jobbet skrev jag direkt ur hjärtat, berättar
Lotta och fortsätter:
– När jag åker hem med bussen åker jag förbi huset och
tänker att det är min arbetsplats. Jag är stolt över att jobba
här och lämnar inte förskolan i första taget. Jag tänker att
det är härligt för huset att få vara fyllt av barn efter allt
historiskt elände. ■
För att på ett bättre sätt kunna möta behoven har man i
de nya tillämpningsreglerna, som trädde i kraft vid årsskiftet, valt att göra det lättare att byta förskola.
Till skillnad från de gamla reglerna, där inget alls
var skrivet om omplacering, adresseras frågan i det nya
regelverket. Den som nu ansöker om att byta kommunal
förskola får ett turordningsdatum som är detsamma som
det datum då man anmält att man vill byta. Eftersom barn
som ännu inte har fått förskoleplats kan tillgodoräkna sig
som mest fyra månaders kötid, får den som önskar byta
förskola efterhand en bättre placering i kön.
– Det går fortfarande inte att säga hur länge man får
vänta – det kan ta lång tid eller gå fort beroende på hur
många barn som väntar på plats på en specifik förskola,
hur många syskon det finns som ska ha plats på just den
förskolan och när det blir en ledig plats. Dessutom gäller
de gamla reglerna för barn som anmälts före den 1 januari
i år. Det innebär att de kommer att erbjudas plats före
dem som står i kö för en omplacering, säger Kerstin Bohlin, tf sektionschef på planeringsenheten.
– För att vi ska lyckas krävs det naturligtvis också att
det finns tillräckligt många platser sammantaget.
Ytterligare en förändring i regelverket, och ytterligare
en som gör vardagen lättare för många familjer, handlar
om syskonförtur.
– Tidigare har det hetat syskonhänsyn, nu skärps den
formuleringen till syskonförtur. Men att ett barn har syskon på en förskola är ingen garanti, utan det förutsätter
att det finns en ledig plats att erbjuda, avslutar Kerstin. ■
APRIL 2015 21
HR & MEDARBETARE
HR & MEDARBETARE
Åsa Olofsson, andra från vänster, är förskolechef för
Ormvråken och Sånglärkan samt chef för Bemanningsteamet i område B. Här tillsammans med vikarierna
David Obregon, Lena Wästberg och Sandra Olsson.
BEMANnInG
FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA
För drygt ett år sedan drog förskoleförvaltningen igång projektet
Kvalitativ bemanning, med målsättningen att minska antalet timvikarier och att bidra till en likvärdig verksamhet på Malmös
förskolor. Så här några månader före projekttidens slut har man
kommit en bra bit på väg.
Marie Rantzow är operativ projektledare
för projektet Kvalitativ bemanning:
– Projektet har tydliggjort flera saker
som många inom verksamheten har känt
på sig, och som vi nu får svart på vitt.
ALLA ÄR
VINNARE
Den gemensamma organiseringen av
korttidsbemanningen på Malmös förskolor
ska ge alla verksamheter samma förutsättningar, öka kvaliteten och kontinuiteten
med såväl barnens och pedagogernas
som vikariernas bästa för ögonen. I höst
utvärderas det nya arbetssättet.
I
NNAN FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN bildades skötte
alla stadsdelar korttidsbemanningen på olika sätt. I och
med att den nya organisationen trädde i kraft blev det
också angeläget att se över hanteringen av vikarier. HR-konsult Malin Jacobsson ingick, tillsammans med projektledare
Lisbeth Mårtensson, ytterligare en HR-konsult, åtta förskolechefer och en utvecklingssekreterare, i referensgruppen som
hade till uppgift att ta fram nya strukturer och rutiner:
– Vi hade som målsättning att säkerställa likvärdighet och
kvalitetssäkra arbetet med rekrytering, introduktion och uppföljning av timavlönade vikarier, säger Malin.
DIGITAL TIMR APPORTERING
Arbetet mynnade ut i ett förslag på organisering av korttidsbemanningen som klubbades och nu testas. Vikariebanken
var, och är, ett viktigt verktyg – och innebär en ändring av
rutinerna för pedagogerna som idag bokar vikarier direkt via
systemet. Där kan de också se vilka vikarier som är tillgäng22 APRIL 2015
liga inom det egna förskoleområdet. En annan praktisk
skillnad jämfört med tidigare är användningen av det digitala
timrapporteringssystemet.
– Vikarierna är knutna till mellan ett och tre områden,
eftersom det förstås inte ger någon kontinuitet att jobba på
260 förskolor. Men om pedagogerna inte hittar en tillgänglig
vikarie i sitt område kan de vända sig till det administrativa
teamet som har möjlighet att kolla läget i hela Malmö stad.
Grundtanken är att det inte ska finnas en förskola som
saknar en vikarie och en vikarie som saknar uppdrag men
vill jobba. Trots att de administrativa teamens huvudsakliga
uppdrag är att hjälpa förskolecheferna med administrativa
uppgifter av olika slag, ska de alltså också finnas som stöd för
pedagogerna i tidspressade lägen.
– De nya rutinerna börjar sätta sig men de kan fortfarande bli bättre, menar Malin.
N
ÄR MALMÖS förskoleförvaltning blev verklighet
innebar det att en rad olika arbetssätt samlades
under samma paraply. Det tvådelade projektet
Kvalitativ bemanning syftar därför till att ge en bättre
överblick över verksamheten – och att i förlängningen
säkra en likvärdig förskola med hög kvalitet. Den projektdel
som handlade om korttidsbemanning avslutades redan
i somras.
– Målet var att minska antalet timvikarier och
mynnade ut i den gemensamma vikariebank som nu är
en stödfunktion för hela förskoleområdet, säger Marie
Rantzow, operativ projektledare för den del av projektet
som fortfarande rullar på.
ÖK AD KONTINUITET
Satsningen innebar att man uppnådde sin målsättning
om att minska korttidsbemanningen och på så vis öka
kontinuiteten för barn, föräldrar och personal. Antalet
timavlönade minskade med nästan 28 procent mellan
januari och juni 2014.
Den andra delen av projektet avslutas vid halvårsskiftet 2015. I slutrapporten som författas av Marie Rantzow
och hennes kollegor ska man sätta ljuset på de frågeställningar som förvaltningen behöver jobba vidare med.
– Projektet har tydliggjort flera saker som många inom
verksamheten har känt på sig, och som vi nu får svart på
vitt. Ett exempel är att det är svårt att få till en bra bemanning på en liten förskola. En liten verksamhet är mycket
känsligare och mer sårbar vid frånvaro – man kan inte
hjälpa varandra som man kan göra på en större förskola.
Det finns ytterligare aspekter på den lilla verksamheten som tydliggörs i projektet.
– Det är ofta svårt för medarbetare på en mindre förskola att ta ut sin planerade utvecklingstid. När det är ont
om folk prioriterar pedagogerna att vara i barngruppen.
UT VÄRDERING
Kartläggningen utgick från början från fyra förskolor, varav
Fosiedals förskola där Marie Rantzow är chef var en. Sedan
dess har ytterligare fyra förskolor på olika platser i Malmö
tillkommit. Medarbetarna har under en vecka i taget
noterat vad de gör varje halvtimme; om de är med barnen,
har utvecklingstid eller övrigt tid. Man uppger också vilken
yrkeskategori man tillhör, och hur många barn som är i
verksamheten under olika tider på dagen. Utifrån materialet har förskolecheferna sedan diskuterat vilka mönster man
ser och vilka frågor det väcker.
K VALITETSSÄKR AT
BÄT TRE SCHEMAN
Men att se till att alla förskolor får likvärdig tillgång till vikarier
och att underlätta logistiken räcker inte. Kvalitetssäkringen
är minst lika viktig. I vikariebanken finns en enkätfunktion
som kommer att användas för uppföljning av nya vikarier,
men även för att ta reda på hur vikarierna själva upplever sin
arbetssituation.
– Vi har skapat ett arbetssätt och en gemensam organisation för att kvalitetssäkra såväl rekrytering och introduktion
som uppföljning. Det handlar om att få en bild av hur vikarierna fungerar i verksamheten men också om hur vikarierna
upplever sin situation. Hur är det att som timavlönad ➔
Ytterligare en sida av verksamheten som hamnat i fokus
är schemat.
– Vi behöver bli vassare i schemaläggning, konstaterar
Marie Rantzow.
Under året kommer förvaltningen därför att köra
igång utbildningar för förskolechefer, chefsstöd och
schemaläggare.
– Målsättningen är naturligtvis att skapa större kunskap kring schemaläggning. I förlängningen kan det bidra
till en mer jämn kvalitet ute på förskolorna. ■
APRIL 2015 23
HR & MEDARBETARE
FORTBILDNING
Bemanningsteamet står
för en kontinuitet då både
barn och ordinarie personal
möter välkända vikarier
som kan verksamheten.
➔ vikarie möta nya barn, nya kollegor, nya rutiner?
HR-avdelningen ansvarar för rekryteringen av timavlönade vikarier och har rekryteringsträffar varje vecka för att
tillgodose behovet.
– Varje vecka kallar vi i genomsnitt 50 arbetssökande till
intervju, berättar Malin Jacobsson.
Det politiska målet är tydligt – att halvera andelen timavlönade timmar till förmån för månadsanställningar.
– Förskoleförvaltningen är en av de förvaltningar som
fortfarande har en hög andel timavlönade medarbetare. Vi
arbetar mycket med uppföljning i samband med frågor som
rör just det här. Den nya organiseringen av korttidsbemanningen kommer att följas upp och utvärderas i höst.
ENK ÄT PÅ SOLGLIMTENS FÖRSKOLA:
liggande schema, så att de vet vart de ska gå om de inte
behövs som vikarier vid tillfällig bortavaro. Men det är sällan
det sker. Tvärtom räcker de fjorton i teamet inte alltid till och
område B använder fortfarande den ordinarie vikariebanken
med jämna mellanrum.
Projekttiden sträcker sig över tre år. Åsa Olofsson kan se
småsaker som behöver förändras, men framförallt ser hon
styrkan i grundidén.
– Jag tror på det här som modell för alla Malmös förskoleområden. Det är ett sätt att höja kvaliteten även i situationer man inte kan planera för och att rikta resurserna dit
de behövs bäst. Jag får väldigt mycket positiv respons från
pedagoger ute i verksamheterna. ■
Hur har du använt de
nya kunskaperna från
utvecklingsdagen?
ALEX ANDR A LIL JEQVIST
– De sa verklgen bra saker som fick en att tänka till. Det
var lätt att ta till sig och alla i vårt arbetslag fick aha-upplevelser som vi diskuterade efteråt. Till exempel fick vi
tips på hur man kan ändra en känsla från att vara negativ
till att vara positiv, bara genom att byta ut ett ”men” och
ersätta det med ett ”om” i en mening.
THERESE MALMGREN
VILKA FÖRVÄNTNINGAR
HAR DU PÅ BEMANNINGSPROJEKTET?
– Det var en jätteinspirerande dag och jag lärde mig väldigt
mycket. Det var allt från hur man kan förhålla sig till sina kollegor till hur man gör med barn som har speciella behov.
Jag kände mig stärkt efteråt. Eftersom jag inte har så lång
arbetslivserfarenhet som förskolepedagog kändes det extra bra att få höra om andras erfarenheter och få praktiska
tips och råd när det gäller att hantera olika situationer som
uppkommer. Jag ser fram emot fler dagar av den här typen.
SAR A EKLUND
BEMANNINGSTEAM
Det råder inga tvivel om att det är en utmaning att hantera
korttidsbemanning och samtidigt kvalitetssäkra verksamheten. I förskoleområde B testar man nu en helt ny variant.
Här utgör fjorton barnskötare ett bemanningsteam som var
och en tillhör runt fyra av områdets förskolor. Resultatet är
att både barn och ordinarie personal möter välkända vikarier
som kan verksamheten.
– Vi drog igång i januari och utvärderar kontinuerligt,
men så här långt fungerar det väldigt bra, säger Åsa Olofsson, förskolechef för Ormvråken och Sånglärkan, och chef för
Bemanningsteamet i område B.
Medarbetarna i teamet bokas via vikariebanken precis
som timavlönad personal, men är låsta till vissa förskolor för
att man inte ska tappa i kontinuitet. I lägen där det behövs
hjälp på andra håll inom området, är det trots allt möjligt för
dem att flyttas runt.
– Förskolecheferna hjälper varandra solidariskt genom att
skicka vikarier dit de behövs bäst. Alla har samma kostnad för
resursen men använder den olika mycket beroende
på behov.
De olika fackförbunden har hållits uppdaterade om hur projektet fortlöper. Vi frågade två av dem vilka förväntningar de har på
resultatet av bemanningsprojektet.
MODELL FÖR FR AMTIDEN
HENRIK WOLLTERS
HUVUDSK YDDSOMBUD PÅ LÄR ARFÖRBUNDET MALMÖ
Flera av barnskötarna har lämnat fasta tjänster på förskolor till
förmån för bemanningsteamet.
– De har valt det för att de vill vara all sin tid i barngrupp.
Vi har fått ihop ett fantastiskt team, säger Åsa Olofsson.
– De är vikarier i bemärkelsen att de löser av ordinarie
personal, men alla har månadslön, de har en chef, de har ATP
och deras pedagogiska utveckling sker i samråd med det
pedagogiska utvecklingsteamet.
Alla bemanningsteamets medarbetare har ett under24 MARS 2015
MARIE-ANNE BOOTH
ORDFÖR ANDE/HUVUDSK YDDSOMBUD KOMMUNAL SK ÅNE
– Kommunal är mycket
positiv till och tycker
att det är jättebra att
förskoleförvaltningen
satt igång bemanningsprojektet. Därigenom
visar förvaltningen att
den ser barnskötarens
specifika kompetens som
viktig och vill satsa på
yrkesgruppen genom att
erbjuda möjligheter till
– Lärarförbundet har
höga förväntningar på att
Bemanningsprojektet ska
ge en tydlig bild av hur
viktigt det är att fortsätta
utvecklingen av förskolans
organisation. Förskolan
utveckling i barnskötaryrket.
Kommunal anser att
Malmö stad behöver bygga
bemanningen på heltidsoch tillsvidareanställningar
där kompetensen både hos
yrkesutbildade barnskötare
och högskoleutbildade
förskollärare tas tillvara.
Vidare vill Kommunal att
det införs krav på grundbemanning, maxtak för
som skolform ska få en
självklar och viktig roll i Malmö
stad. För att förskolläraren ska
kunna uppfylla kraven som
ställs i Läroplanen för förskolan måste förutsättningarna
ändras. Om projektet leder till
barngrupperna och att all
personal i förskolan ska ha
grundläggande utbildning
för att arbeta med barn eller
är i utbildning.
I sin senaste prognos räknar SKL med att till år 2022
behöver 22 000 barnskötare
rekryteras. Ska det lyckas
krävs en långsiktig personalpolitik som ser barnskötarnas värde.
tydliggörande av hur resurserna i förskolan används, är detta ett första steg i arbetet med
att uppfylla intentionerna i
Läroplanen, vilket kommer att
kräva schemalagd pedagogisk utvecklingstid.
ROLLER, RELATIONER OCH
PROFESSIONALISM
I slutet av november anordnades en utvecklingsdag för Oxie-förskolorna Lillstjärnan och Solglimten. Det var förskoleförvaltningen
som tillsammans med Psykologenheten som stod för programmet.
D
ET BLEV EN DAG FYLLD av samtal, reflektioner och
insikter. Det professionella förhållningssättet stod i
fokus. Detta innebär att man ser skillnaden mellan
dem som innehar en yrkesroll, och de som inte har det. I förskolan handlar det om att de som arbetar där agerar utifrån
sin yrkesroll i alla relationer: med barn, föräldrar och kollegor.
Emma Dorch, leg. psykolog på Psykologenheten:
– När något är professionellt finns det säker och objektiv
kunskap, det finns normer för erkänd skicklighet och regler
för erkännande och auktorisering.
Om förskollärare, barnskötare och förskolechefer inte intar
det professionella förhållningssättet utan i stället tar rollen som
vän eller medmänniska leder det till problem i de relationer
som borde vara professionella. Yrkesutövaren har dessutom
ansvar för att de här relationerna fungerar. Agerar man i stället
som privatperson och medmänniska, i relation till exempelvis
en förälder som genomgår en svår skilsmässa, kommer man i
förlängningen att stöta på problem av ett slag som hör privatlivet, inte yrkeslivet, till. Vad händer när den andre förälderna
DET PROFESSIONELLA
F Ö R H Å L L N I N G S S ÄT T E T
• Inlevelse och medmänsklighet – men med en
yrkesmässig distans.
• Att inte blanda in ovidkommande kontakter i
yrkesarbetet.
• Att vara medveten om sin
roll och betydelse i yrkesmässiga relationer.
• Att agera utifrån sitt yrke,
inte utifrån privata behov
och önskningar.
– Det bästa var att de tog så många konkreta exempel ur vår
vardag och gav oss verktyg att möta de olika situationerna
på ett bra sätt. Det var bra att de tog upp det här med hur
man kan möta föräldrar i olika situationer och att man ska
sätta en tydlig gräns mellan sitt privatliv och sitt arbetsliv.
dyker upp på förskolan och vill prata av sig? Vad händer med
relationen till barnet och hur man behandlar det?
– Detta är en svår balansgång, säger Emma Dorch. Som
personal och förälder har man en nära relation genom barnet. Man har goda ambitioner och vill hjälpa, men går man in
för mycket i den här privata delen av barnets och förälderns
liv blir det inte bra i längden. Försök i stället att styra in
samtalet på barnet om du hamnar i en sådan här situation.
Berätta att här på förskolan är barnet tryggt, här är allt som
vanligt och vi tar hand om barnet.
Märker man att en förälder är verkligt utsatt, ensam och
saknar stöd i sin närhet kan man hjälpa till genom att slussa
vidare och berätta var man kan få hjälp.
Det professionella förhållningssättet handlar också om att
hantera föräldrar som av olika anledningar är ”besvärliga”.
– Här gäller det att ha förmågan att möta föräldrar med
social och psykologisk problematik. Man kan till exempel ha
svårt för att passa tider. Det får inte gå ut över barnet. Här
måste förskolan vara flexibel inför föräldrarnas faktiska förmåga, förklarar Emma och betonar att det är förskolans ansvar
att de här relationerna fungerar.
– Det finns forskning som visar att en positiv kontakt
mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barnets
utveckling. ■
APRIL 2015 25
TEMA: HÅLLBART LÄRANDE
TEMAARBETE VÄVDE IHOP
dÅ, nU
OCH SEN
Vad fanns på tomten innan förskolan?
Hur kommer den nya bygganden att se
ut? Vart är människor i närområdet på väg?
Det är frågor som höstens temaarbete på
Sjöhästens förskola gav svar på.
N
ÄR DET BLEV KLART att Sjöhästens förskola
skulle flytta från paviljongerna strax intill S:t
Pauli Kyrka till ett helt nytt hus inleddes ett
projekt på temat närområde. Idén att följa
tomten, där förskolans paviljonger låg, tillbaka i
tiden och framåt kom ursprungligen från en av
föräldrarna, Daniel Möller.
– Vi sög på karamellen först, tänkte efter och sen sa vi
självklart ska vi göra det. Daniel hjälpte oss väldigt mycket,
berättar Margareta Börrefors, förskollärare på Sjöhästens
förskola.
LEKFULL HISTORIA
»Barnen tittade in, kände,
luktade och
planerade
hur de ville
ha rummen. «
26 APRIL 2015
Tema närområde startades upp och resulterade i ett antal
aktiviteter för barnen, några i samarbete med MKB.
– En representant från MKB och föräldern Daniel Möller
kom till förskolan för att berätta vad som funnits på platsen
innan barnen hade sin förskola där, berättar Anders Kuulme,
förskollärare på Sjöhästens förskola. Han fortsätter:
– Det blev en tydlig genomgång av historien och lekfullt
för barnen. Ett par blå byxor fick illustrera att det för länge
sedan fanns en sjö med fiskar i, Östra Rörsjön. Sjön dikades
ur och gjordes om till betesmark vilket illustrerades med en
grön t-shirt.
Ett stort och pampigt hus, Dahlgrenska stiftelsen, byggdes därefter på platsen och när det revs 1978 blev tomten
till en parkeringsplats. Det var där förskolans paviljonger
placerades. Barnen tittade på gamla kartor och bilder från
stadsarkivet. En representant från MKB var på förskolan för att
visa hur det nya huset kommer att se ut.
– Barnen tyckte det var spännande när de fick reda på att
byggnaden som ska uppföras kommer att bli en förskola. Vi
ska naturligtvis titta på när de bygger huset, säger Anders.
BARNEN UNDERSÖK TE
Brandkåren och polishuset som ligger i närheten av förskolan
blev temaområde för några barngrupper.
– Vi gjorde många studiebesök under hösten och barnen
VINJETT
var väldigt nyfikna. Vi hade även en byggrupp, där vi jobbade
med byggnadsmaterial som isolering, brädor och spik. En arkitekt kom på besök och berättade hur man bygger ett hus.
Vi blandade betong och satte ihop tegelstenar. Samtidigt
tittade vi på vårt nya hus som växte fram, säger Margareta
och fortsätter:
– Någon dag gick i naturens tecken. Vi vävde in naturkunskap och tittade på vad det finns för djur och var de bor.
Under en dag gick barnen ut i närområdet för att ta reda
på vart människor var på väg. Inför dagen tillverkade barnen
plakat och röstlådor med fyra svarsalternativ: på väg till förskolan, på väg till arbetet, på väg till skolan och på väg någon
annanstans. – Vi gick igenom hur barnen skulle tilltala personer och
visa dem hur de skulle göra för att rösta och vilken låda de
skulle lägga sina röstlappar i. Samtidigt bjöd MKB på kaffe
och frukt, berättar Margareta och fortsätter:
– Barnen var jätteduktiga på att ställa frågor till förbipasserande, säger Margareta. De tyckte det var roligt att kalla på
folk, ge dem frukt och ställa frågor. De var verkligen engagerade och peppade varandra.
Guss, 4 år och Adam, 3 år, är två av barnen som var med
under dagen.
– Det var svårt att stoppa cyklarna, berättar Guss.
– Vi la lappar i lådorna, säger Adam.
I temaarbetet tillsammans
med MKB genomförde barnen på Sjöhästens förskola
i Rörsjöstaden en enkät i
närområdet.
MATEMATIK
Väl tillbaka räknades de totalt cirka 40 rösterna. Barnen byggde staplar av klossar. En kloss representerade ett svar och
klossarna hade samma färger som röstlådorna.
– Barnen jämförde därefter de olika staplarna och statistiken visade att många personer var på väg till skola och jobb.
Så där fick vi in matematiken också, berättar Anders och
fortsätter:
– Även om vi pedagoger introducerar temat blir det deras
projekt. Barnen är de som genomför projektet.
Margareta tillägger att barnen fick svara på frågan om
vad som händer i närområdet och var alla de som passerar
är på väg.
– Vi har fått med många av läroplanens mål i projektet,
menar Margareta.
TEMAT FORTSÄT TER
Sjöhästens förskola flyttade i november 2014 från paviljongerna till helt nya lokaler på Lugna gatan i Malmö. Redan
innan bygget kom igång var barnen där och tittade. När
lokalerna var färdigbyggda men tomma fick barnen göra ett
studiebesök.
– Barnen tittade in, kände, luktade och planerade hur de
ville ha rummen, säger Anders och fortsätter:
– Det var kul, de tyckte lokalen såg ut som en vanlig
lägenhet.
Förskolans temaarbete med närområdet fortsätter
på olika sätt.
– Våra blivande sexåringar kommer att besöka stadsarkivet för att se vad som funnits tidigare på vår nuvarande plats,
berättar Margareta och fortsätter:
– Vi kommer att bygga upp ett stadslandskap i ett av
rummen. Barnen har redan pratat om vad som ska finnas
med i staden. ■
APRIL 2015 27
INSPIRATION
PEDAGOGISK T ÄNDA IN I
För Nela Pasalic, kock på Vintrie förskola,
är samarbetet med förskolans personal,
barn och föräldrar en självklarhet. Nu
inspirerar hon andra förskolor till att
göra samma resa.
G
ODA IDÉER ÄR TILL FÖR att spridas. Nela
Pasalic, kock på Vintrie förskola har nyss kommit
tillbaka från Miljölägesdagen i Malmö. Där har
hon och kockkollegan Jessica Gren från Visans förskola
föreläst om maten som en del av pedagogiken samt om
Käknätet – ett intranätverk som bygger på att kökspersonal delar med sig av sin kunskap. Vintrie förskola består av
tre avdelningar med drygt 55 barn. Pedagogiken genomsyrar hela verksamheten, ända in i köket.
– Förskolans verksamhetsmål handlar om modersmål,
språk och kulturer, så det jobbar vi mycket med. Vi har
haft en latinamerikansk fest och firat iranskt nyår med
hjälp av engagerade föräldrar, säger Nela.Alla är delaktiga
– förskollärare, pedagoger, barn och föräldrar.
STOR A BESPARINGAR
2009 kom Nela till Vintrie förskola som nyutexaminerad
kock. Förskolan tog tillvara hennes engagemang och
köket gick snabbt från ett mottagningskök till att laga all
mat på plats.
– Jag ger barnen varierad, välbalanserad och näringsriktig kost och lagar allt från grunden. Det är lyx, säger
Nela och fortsätter:
– Vi jobbar också mycket med att ta tillvara all mat och
rester som inte lämnat köket.
Under de sex åren som gått har köket sparat in en miljon
kronor. Pengar som återinvesterats i verksamheten. Under
tiden har andelen ekologiska råvaror ökat till 65 procent.
– Vi har vår egen kolonilott med morötter, potatis och
olika kryddor. Barnen är med i arbetet från sådd till skörd.
De lär sig processen från plantering av potatis hela vägen
till potatismos, berättar Nela. Det är jättekul och mycket
givande. Föräldrarna kommer dessutom hit med frukt och
grönsaker från sina odlingar.
MATSEDELN VIA MAIL
FA K TA K Ä K N ÄT E T
Käknätet är ett intranätverk
som bygger på att kökspersonal delar sina kunskaper,
erfarenheter och kompetenser med syfte att värna om
likvärdighet och kvalitet för
köken och barnen. Käknätet
hoppas även att pedagoger
och förskolechefer deltar i
intranätverket då samarbetet
över yrkesgränser ger större
möjligheter för utveckling
av verksamheter och organisation.
28 APRIL 2015
Foccacia och bullar står på dagens schema på Vintrie förskola.
– Jag gör en stor bulle, den ska
min fröken ha, säger Charlie.
En gång i veckan mailar Nela ut matsedeln till barnens
föräldrar. Hon skickar även ut frågor i förväg till barnen, som
”vad finns i soppan?”, ”hur många morotssorter hittar du?”.
– Jag vill få barnen att bli nyfikna på att smaka och
sätta ord på olika smaker, menar Nela.
Två femåriga barn från förskolan, Charlie och Neo, har
bjudits in för att baka foccaciabröd och bullar tillsammans
med Nela. På bordet står mjölk, olivolja, mjöl, salt, socker
och jäst.
– Vad ska vi göra idag, undrar Charlie.
– Vi ska göra magi, svarar Nela. ■