Uppgifter
1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 11 LEKTION 11: 22 maj 2015 1. Facebook sprider olycka Hur ofta använder du Facebook? • Aldrig? • Några gånger om året? En gång vartannat år? Före: Försök att på förhand fylla i informationen i meningarna 1,3 och 4 i sammanfattningen efter artikeln (övning a). Läs sedan och kontrollera om du hade rätt! • En gång i månaden? • En gång i veckan? • En gång om dagen? En gång varannan dag? • Flera gånger i timmen? (http://www.dn.se/kultur-noje/facebook-sprider-olycka/ - 2012-03-05) Uttal: Fokusera på r-kombinationer över ordgräns när du läser texten högt. Träna på förhand på dessa fraser som är hämtade ur texten: r+s = ʂ • sprider sig • jämför sig • förhåller sig • söker sig • år sedan • mår sämre r+d = ɖ • mår dåligt • är det r+t = ʈ • för tio En dryg miljon svenskar mår dåligt om de inte regelbundet är på Facebook. Lågutbildade, låginkomsttagare och kvinnor som använder Facebook är ofta mindre lyckliga och mindre nöjda. Det visar den första stora svenska studien av det sociala mediet. – Facebook skapar ett omedvetet vanebeteende, säger Leif Denti, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Hälften av den svenska befolkningen, 4,5 miljoner människor, använder Facebook. Drygt tre miljoner av dessa loggar in där varje dag. Facebookanvändandet sprider sig över världen och har på kort tid även blivit en stor del av många svenskars liv. Men vad gör Mark Zuckerbergs skapelse med oss? Hur påverkar den oss? Det är vad Leif Denti tillsammans med kollegan Isak Barbopoulos och Ida Nilsson, kommunikationsstrateg vid reklambyrån Valentin&Byhr, velat ta reda på. Sedan i somras har de med hjälp av elever vid högskolan i Skövde enkätintervjuat 1.000 svenska Facebookanvändare i åldrarna 14–74 år i den första stora studien som genomförts i landet. Resultatet har överraskat dem på flera sätt. – Att var fjärde person säger att de mår dåligt om de inte får logga in på Facebook regelbundet, att de känner att de halkar efter, känns lite som ett uppvaknande, säger Ida Nilsson. Svenska kvinnor tillbringar i genomsnitt 81 minuter varje dag på Facebook, mer än männen, som enligt undersökningen använder 64 minuter. Låginkomsttagare och 2 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 lågutbildade hör också till dem som använder mer tid. Göteborgsstudien visar att många användare i dessa grupper, särskilt kvinnor, mår sämre ju mer tid de lägger på sin sida. Denti och Nilsson vågar inte slå fast vad det beror på. – Vi tror att det har att göra med att man jämför sig med andras profiler. Folk lägger gärna ut bilder på sig själva när de är glada, vilket skapar en illusion om lycka eftersom man inte ser personerna i det verkliga livet och när de inte är glada. Jämför man sig mer med andra mår man sämre och känner sig mindre lycklig, säger Denti och jämför det med modemagasinens omslagsbilder. – Det är farligt att vistas på Facebook om man inte förhåller sig skeptisk till den information som man utsätts för, säger Denti. En annan teori kring förhållandet Facebook och lycka är att det är fler mindre lyckliga personer som söker sig till nätverket. Den här relationen vill Nilsson och Denti utforska mer och det är redan bestämt att man ska fortsätta studien i två omgångar. En annan fråga som väntar på svar är varför män i betydligt högre grad än kvinnor lägger ut provocerande material. De båda huvudpersonerna bakom undersökningen är själv hängivna användare och de medger att Facebook lätt blir ett beroende. Leif Denti har låtit installera en spärrfunktion i sin webbläsare, som gör att han bara kan gå in på sin Facebooksida under de sista tio minuterna av varje timme. Hur mycket tid Ida Nilsson avsätter varje dag vill hon inte berätta, men hon medger att ”det är alldeles för mycket”. Samtidigt betonar hon alla Facebooks kontaktskapande fördelar. – Jag tror att vi är många som kan skriva under på att Facebook lätt blir ett beroende. Därför är det viktigt att vi verkligen inser hur mycket tid vi tillbringar här och funderar över frågan: Vad gör jag här egentligen? säger Nilsson. Så är Facebook här för att stanna? Leif Denti är inte säker på det. Han pekar på att han för tio år sedan knappt hade hört talas om Google och då använde en sökmotor som hette Alta Vista. – Vi har lärt oss att vara sociala på nätet och vi kommer att fortsätta att vara det, men om det är Facebook som erbjuder den möjligheten eller någon annan sajt, det vet jag inte, säger Denti. Ida Nilsson påpekar att det finns andra nätverk och tror att Facebook kommer att förändras. Hon ser redan ett annorlunda beteende bland användarna. – Folk blir mer medvetna. De publicerar inte vad som helst längre på Facebook. De har insett att det är väldigt många människor som kan se det, säger Nilsson. Jens Littorin 3 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 11 a. Fyll i informationen i följande sammanfattning! 1. .......................................... av alla svenskar använder Facebook och .......................................... miljoner loggar in varje dag. 2. Studien har genomförts på 1000 .......................................... mellan 14-74 år. 3. Den visar att var .......................................... person mår dåligt om de inte får .......................................... Facebook regelbundet. 4. .......................................... och .......................................... tillbringar mer tid på Facebook än .......................................... och .......................................... 5. Många användare säger att de mår sämre ..................................................................................... 6. Kanske kan det bero på .......................................... 7. Det kan kanske också bero på .......................................... 8. Ida Nilsson tycker att det är viktigt att .................................................................................... tid vi lägger på Facebook. 9. Leif tror................................................................... 10. Däremot tror han ............................................. b. Kombinera och gör om till indirekt tal! Fokus: ”som” eller inte? Vi måste inse Vi måste ta reda på Vi måste fundera på Man kan verkligen fråga sig Vi måste bli mer medvetna om + Hur mycket tid lägger vi egentligen på Facebook? Vem söker sig till Facebook? Hur ofta loggar vi egentligen in på Facebook? Vad lägger vi upp på Facebook? Vilka grupper kan faktiskt ta skada av Facebook? Varför lägger män ut mer provocerande material? Vem kan se det vi skriver på Facebook? Efter: Och du då? Är du nöjd med ditt Facebookanvändande? 4 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 5 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 11 2. Abstinens: Jag har inte fejsbookat på två timmar Jag har inte fejsbookat på Hur länge har du varit utan Facebook nu, Mimmi? två timmar nu, så jag har verkligen abstinensbesvär!!!!! Träna på detta m.h.a. power point-drillen samt MM- övningen ”Hur länge? I eller på”? Fråga varandra: 1. Hur länge sedan var det du satt framför datorn sist? (Svar: Det har jag inte gjort...) 2. Hur länge sedan var det du hade en Facebook- och mejlfri dag? (Svar: Det har jag inte haft...) Vi har inte kunnat sova på tre nätter! 6 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 3. Inställningar på Facebook Du vill ändra dina språkinställningar på Facebook och söker instruktioner på Internet. Placera bilderna i rätt ordning! Obs! En bild hör inte dit! Vilken? Markera på varje bild var du klickar för att komma vidare! 7 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 11 8 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 4. Expressen besökte nätets omklädningsrum (https://blogg.svt.se/debatt/2013/12/12/expressen-besokte-natetsomkladningsrum/) Folktro (http://sv.wikipedia.org/wiki/Natt) Natten är förknippad med en stor mängd folkliga övernaturliga föreställningar. På natten härskar onda väsen medan gryningen, och ljuset driver dem bort. Att troll spricker när de träffas av solstrålar och att vampyrer inte kan vistas i ljuset är vanliga motiv i sagor och populärkultur. Svåra ord och fraser i texten – kombinera! 1 2 3 4 5 6 en månglare ett gräv ett träsk frågan ställs på sin spets få höjer på ögonbrynen över sådana fraser stå för det man säger det är normalt att uttrycka sig på det sättet frågan blir aktuell och kräver ett svar försäljaren sumpmark, våtmark; undre värld säga öppet vad man tycker utan att skämmas eller slingra sig undersökande mediareportage Publicerad 12 december, 2013 - 17:11 NÄTRASISM Kommentarsfält, Twitter och Facebook har gjort det möjligt att nå fler mottagare med sitt budskap utan att berätta vem man är, och utan att behöva stå för det man säger eller skriver. Det offentliga samtalet har därmed börjat låta mer som omklädningsrummens mer privata samtal. Nu har frågan om anonymitet ställts på sin spets, skriver Fredrik Segerfeldt. a. Läs ingressen. Vilka 2 olika samtal talar man om? 1. det .......................... samtalet 2. det .......................... samtalet Vad kännetecknar vart och ett av dessa samtal? Efter landslagsmatchen kommer fotbollsspelaren ut ur omklädningsrummet och möter journalisterna med nyduschat hår och medietränad blick. Han är högst medveten om att jargongen, perspektiven och analyserna inte får vara desamma som under den senaste timmen eller så. När man talar med medier är det helt andra regler som gäller. Nu kan han inte säga: ”Dessa jävla fittor till greker, skulle satan vilja bryta benen på varenda jävel av dem”, ”fy fan vilket jävla skitlag vi är, vi kan lika väl begrava oss med en gång” eller ”den där satans domaren borde någon skjuta i knäskålen”. Nu vet inte jag hur det låter i landslagets omklädningsrum. Men i de långt mer modesta omklädningsrumssammanhang jag varit med i skulle få höja på ögonbrynen över sådana 9 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 11 fraser. I offentligheten varken tycker eller uttrycker man sig så. Det är skillnad mellan privata, slutna sammanhang och offentliga sådana. A. Även om den helt övervägande delen av elektroniska medier har ytterst få läsare och snarare är att jämföra med ett omklädningsrums storlek så består internet inte främst av slutna rum, utan informationen ligger därute och är tillgänglig för var och en med en tillgång till webben. Som om vi alla kunde gå in och ställa oss i duschen bredvid fotbollsspelaren. Å andra sidan har kommentarsfält, Twitter och Facebook gjort det möjligt för personer att registrera sig utan att uppge sin verkliga identitet. Det innebär att man har möjlighet att nå fler mottagare med sitt budskap utan att berätta vem man är, utan att behöva stå för det man säger eller skriver. Vi har alltså fått en omklädningsrumsfiering av det offentliga samtalet. Hur ska man se på detta? Är det bra eller dåligt? Ska man kunna uttrycka omklädningsrumsståndpunkter i det offentliga utan att behöva stå för dem med namn och ansikte? Det gäller att komma ihåg att anonymitet i publicistiska sammanhang inte infördes i samband med internet, utan det är en företeelse med en lång historia. Författare som skriver under pseudonym är ett exempel (vi är många som fortfarande undrar vem Bo Balderson egentligen var), Svenska Dagbladets Körsvennen eller Expressens Ankan är två andra. Frågan har nu ställts på sin spets av Expressen, som identifierat en rad rasistiska hatmånglare i webbträsket kring Sverigedemokraterna. I ett första skede konfronterade tidningen folkvalda politiker, det vill säga personer som ställt upp i en offentlig förtroendetävling för att få möjlighet att utöva offentlig makt över oss andra. Då var Expressens gräv en viktig demokratisk gärning. Avslöjanden visade vad personer som säger sig stå för ett partiprogram egentligen tycker, och att det snart bara är en handfull personer i toppen av SD som är skickliga nog att dölja sitt hat och sin rasism. B. Få är lika glada som jag över att rasismen exponeras. Jag har kämpat mot den i hela mitt vuxna liv. Och jag har blivit dödshotad i elektroniska medier ett antal gånger. Begår man ett brott, som olaga hot eller hets mot folkgrupp ska man åtalas. Men medier kan inte i efterhand förändra villkoren för publicering hos andra medier. Har en privatperson skrivit något under löfte om anonymitet ska det respekteras. Därför tycker jag att det var fel av Expressen att hänga ut trollen i ljuset, hur skadeglad jag än var när jag skådade rasisternas stressade blickar som panikartat stirrade in i kameran. Fredrik Segerfeldt, liberal debattör och författare Foto: Fredrik Sandberg/TT 10 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 b. Placera in följande stycken på rätt plats i texten. Motivera varför! Men i ett andra skede konfronterade tidningen privatpersoner som hade uttryckt ståndpunkter anonymt. Det var som att journalisterna hade trängt sig in i ett omklädningsrum med en mikrofon och sedan gått hem till personerna som var där, ringt på, spelat upp ljudet och bett om en kommentar. Numera finns det blandade sammanhang, nämligen medier som är mer eller mindre offentliga, men där avsändaren kan välja att vara anonym. a. Uppgifter A. Författaren använder omklädningsrummet som en bild på... B. Sant eller falskt? Motivera! Författaren tycker inte att man ska ha rätt att uttrycka sig anonymt i offentligheten. Om man tycker något ska man stå för det med sitt namn. C. Bo Baldersson, Körsvennen och Ankan är exempel på... Författaren nämner dem för att illustrera att... D. Vad har Expressen gjort? 1. 2. E. Vad tycker artikelförfattaren om det? Ringa in rätt alternativ och förklara! 1. Är bra / dåligt eftersom... 2. Är bra / dåligt eftersom... F. Vad menas med ”att hänga ut trollen i ljuset” (sista stycket)? Försök att förstå uttrycket med hjälp av sammanhanget! Efter: 1. Ska man ha rätt att uttrycka sina åsikter anonymt? 2. Hur ska man komma till rätta med näthatet?
© Copyright 2024