FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV U T O M H U S I S TA D E N - N AT U R VÅ R D S V E R K E T S TA N K E S M E D J A F Ö R F R I L U FT S L I V 2 0 1 5 VARFÖR ETT SEMINARIUM? UR "MÅL FÖR FRILUFTSPOLITIKEN": " DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN OCH BEBYGGELSENS GRÖNOMRÅDEN ÄR AV STÖRSTA VIKT FÖR VARDAGSFRILUFTSLIVET." "ATTRAKTIVA OMRÅDEN FÖR FRILUFTSLIV SKAPAS GENOM BEVARANDE, UTVECKLING OCH NYSKAPANDE" DET ÄR I DEN KOMMUNALA FYSISKA PLANERINGEN SOM STADENS STRUKTUR FORMAS MEN STADSRUMMENS ATTRAKTIVITET FÖR FRILUFTSLIVET AVGÖRS ÄVEN I SENARE SKEDEN NÄR DESSA YTOR GESTALTAS, ANLÄGGS OCH FÖRVALTAS. TÄTARE STÄDER SKÄRPER BEHOVET AV TYDLIGA KRAV VAR ?SKA FRILUFTSLIVETS MELLANRUM LOKALISERAS OCH HUR ?SKA DE UTFORMAS F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V HUR ÄR SEMINARIET UPPLAGT? 10.50-11.15 "FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN" MATTIAS NORDSTRÖM, WHITE ARKITEKTER 11.15 - 11.40 WORKSHOP " TIO TESER FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV MELLAN HUSEN" 11.40-11.45 SUMMERING "TIO TESER...." F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV U T O M H U S I S TA D E N - N AT U R VÅ R D S V E R K E T S TA N K E S M E D J A F Ö R F R I L U FT S L I V 2 0 1 5 INLEDNING Våra städer växer. Allt fler vill bo i städer och allt fler bor i städer. År 2050 förväntas 70% av världens människor bo i städer. I staden är platsen begränsad, intressena starka och behoven många. De flesta verkar idag vara överens om att en hållbar stadsutveckling kräver en tät stadsstruktur. Då minskar transportbehov. Då finns underlag för skolor, infrastruktur och butiker. Vi får i en tätare tätort goda förutsättningar för ett attraktivt stadsliv. För folk gillar folk. Men vad händer då med stadens friytor? Vad händer med möjligheten att röra sig för sitt nöjes skull, för lusten att promenera, vad händer med möjligheten till aktivitet och naturupplevelser som utgår från hemmet? Kan friluftsliv verkligen få plats i en sådan stad? Kan man äta den täta stadskakan och ha den gröna friluftskakan kvar? Det finns en rädsla att krav på grönska och nåbar natur glesar ut staden på ett icke önskvärt sätt. I själva verket bottnar ofta den rädslan i en ovilja att se nyanser, att kunna se att tät stad också kan vara grön och framkomlig. Hur ska friluftslivet kunna hävda sina krav i de processer som formar framtidens städer? Det kan bara ske genom tydligt formulerade krav, genom kreativ samverkan i stadsbyggandets kompromisser. Genom mångas engagemang där samutnyttjande måste vara ett nyckelord. För är det inte så att friluftslivets krav på stadens utformning sammanfaller med många andra krav och önskemål på en attraktiv stad och livsmiljö? Men man kan inte kompromissa om allt. Vilka är egentligen friluftslivets viktigaste krav på utformningen av staden och dess mellanrum? Det handlar både om stadens struktur och stadsrummens utformning. Vi har nu exakt 55 minuter på oss att tillsammans formulera detta. Vi ska åstadkomma en konkret tiopunktslista, ett “manifest” utifrån vilket framtidens alla underbara tätorter kan byggas. Nåväl, det ska i alla fall bli en konkret tiopunktslista som kan bidra till en viktig diskussion. Det är syftet med det här seminariet. Ni kommer alla att bidra genom en liten gruppövning vi ska göra om 25 minuter. Då ska ni alla kommentera och diskutera i grupp och rösta på vilka som just du tycker är friluftslivets viktigaste teser för utformningen av stadens mellanrum. Och då är det viktigt att säga att vi inte idag ska ge oss in på en definition av vad friluftsliv egentligen är när vi pratar om staden utan jag använder här en bred ansats, ett inkluderande synsätt där kravlös fysisk aktivitet och upplevelser av natur står i fokus. Att det är utomhus är en självklarhet. Men först ska jag försöka ge en superkort bakgrund till stadens friytors utveckling och sedan presentera de tio teserna. Det är alltså mina högst personliga teser som ni ska tycka till om. Det kan tyckas provocerande att göra på det sättet men tanken är inte att jag har rätt…jag vet verkligen inte svaret ..men det är ett försök att lite snabbt förflytta diskussionen ett litet steg mot det konkreta. För om man inte vågar vara konkret så riskerar man att få storstryk i kampen om det krympande utrymmet. I en värld där sopbilar och snöröjningstraktorer ställer väldefinierade krav på stadsrummen, och de tas på största allvar, då finns ingen annan väg än att delta i debatten med så konkreta argument och specifika krav som möjligt. Det är dags att säga hur och inte bara säga att…… U T O M H U S I S TA D E N - N AT U R VÅ R D S V E R K E T S TA N K E S M E D J A F Ö R F R I L U FT S L I V 2 0 1 5 STÄDERNAS FRIYTOR EN KORT HISTORIK LANDSKAPET PARKER ANLÄGGS FÖR FÖREBILD ALLMÄNHETENS VÄL " EN LANTLIG NATURS VÄLGÖRANDE INVERKAN" NATURROMANTIK VÄLBESTÄLLDA FLYTTAR KOLONIRÖRELSEN PARKER PÅ HÖJDERNA STADSPARKER TRÄDPLANTERADE ESPLANADER LINDHAGENPLANEN 1880 CENTRAL PARK 1857 STARK INFLYTTNING TRÅNGA STADSKÄRNOR HYGIEN- OCH HÄLSOPROBLEM TRÄDGÅRDSSTÄDER OCH KLASSICISM VÄLPLANERADE BOSTADSOMRÅDEN MED MYCKET FRIYTA TORFTIG BOSTADSMILJÖ MELLAN- "VI BYGRUMMEN GER NAKRYMPER TUR I STADEN OCH GRÖNSTOURBANRA FRIPLANER ISERAR SPARAD NATUR YTESTRÅK NATUREN" MED NÄRA REVITALPARKSTRÅK AKTIVTILL NA- ISERING AV CEN- ITETSTUREN TRALA BASERAD AKTIVITET- SPÅR, PARKGESANLÄGG- HAMN- O STALTINDUSTRI- NING NINGAR OMRÅDEN EKOSYSNYA GA- TEMTJÄNTUTYPER STER MODERNISM / FÖRORT- FÖRTÄT- ÖKAT FOKUS "FUNKIS" ER OCH NING PÅ STADEN LJUS OCH LUFT VILLAOCH MATTOR POSTSTADSLIVET MODERN- IDEAL FÖR SPRAWL ISM ALLT FLER GRÖN VÅG I S TA D E N - 1900-20 Naturromantik, trädgårdsstäder och klassicism. Koloniträdgårdar, 1920-1950 Modernismen och “funkis” med ljus och luft skapar välplanerade bostadsområden med mycket friyta och ofta sparad natur inpå knutarna. Bostadsgården och bostadsområdet i fokus. God bostad. Kvartersparker Gröna kilar. Trafikseparering. 1960-70 Förorter och villamattor. Nära till naturen. Grön våg. 1980-2000 Urbaniseringsvåg och förtätning. Stadslivet ideal för många. Samverkan mellan ekonomiska och hållbarhetsargument driver förtätning. Mellanrummen krymper. Avstånden ut till naturen ökar för allt fler. Nya stadsparker formas med ”naturen” som förebild. Utveckling/ omvandling av hamnområden, vattenkontakt…Trafikutveckling, stadsgator, blandad trafik – shared space TS I ÖREBRO FORMULERAR TIO TESER FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV I STADEN STADSLIV URBAN VÅG U T O M H U S Sent 1800-tal Industrialisering och urbanisering tar fart, täta trånga stadskärnor. Rika flyttar ut. Hälsofrågan i fokus driver fram stadsparker. Esplanader och alléer. SAMMANHÄNGANDE FRILUFTSSTRÅK, GENERÖSA PARKER OCH STADSNATUR N AT U R VÅ R D S V E R K E T S 2000Nya levnadsmönster och högre exploatering förändrar bostadsgårdens betydelse o kvalitet. Offentliga stadsrummets betydelse som vistelseplats i staden. Möten mellan människor. Det sociala i fokus. Cyklismen. Stadsliv honnörsord. Sociotopkartor beskriver de gröna stadsrummens funktion… 2010Fortsatt stadsutveckling, urbanisering, förtätning. Ekosystemtjänster…”naturen” flyttar in i staden. 2015 “Aktivitetsbaserad stadsplanering.” Starkt behov att formulera kompletterande krav på stadsutvecklingen, smarta lösningar för mellanrummens lokalisering och utformning för att säkerställa en attraktiv stad där det rörliga friluftslivet kan vara en del av ett rikt stadsliv. Mycket av framtida offentliga rum skapas inom befintliga stadsstrukturer strukturer Tankesmedjan “Friluftsliv i Stan” TA N K E S M E D J A F Ö R F R I L U FT S L I V 2 0 1 5 TIO TESER FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV MELLAN HUSEN 1. Våga välja var 2. Variation mellan platser 3. Samband ger mervärden 4. Rörelse kräver yta 5. Mångfunktionella ytor 6. Gröna gaturum, när vägen är målet 7. Vattenbryn och andra bryn 8. Tydligt formade rum 9. Forma för sinnliga upplevelser 10. Ta fighten om marken F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 1. VÅGA VÄLJA VAR "ÅSTAD" F R I L U FT S L I V E T "SJÖSTAD KUSTSTAD" M E L LA N H U S E N - ATT "SKOGSSTAD" F O R M A S TA D E N S "FJÄLLSTAD BERGSSTAD" P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT Bygg på landskapets förutsättningar. Utgå från den specifika stadens unika kvaliteter när inte allt kan bevaras. Prioritera stadens viktigaste områden för friluftsliv. Gör tydlig val och släpp annat. Skapa långsiktigt hållbara strukturer för friluftslivet. Skelettplaner är ett nytt begrepp som förskjuter fokus i stadsplaneringens utgångspunkt från det som ska byggas till de stadsrum stadens bebyggelse ska definiera. Det är i de strukturella sambanden som friluftslivets viktigaste frågor avgörs. ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Oslo Havnepromenade Oslo är en stad vid vattnet. Utvecklingen av hamnområden och kajer skapar ett sammanhängande stråk för stadsliv och rörelse centralt i staden, ett attraktivt komplement till naturområden i stadens utkant. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 9 km GEOGRAFI F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Uppsala är en slättstad med Fyrisån och åsen som centrala landskapselement. Utvecklingen av å-rummet skapar attraktiva, centrala friyor för vistelse och ett sammanhängande stråk för promenader till natuområden utanför staden. Å-rummet blir ett viktigt samlande stråk och en del av stadens identitet. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Frankfurt har genom en långsiktig planering skapat en grön gördel för friluftsliv runt den centrala staden. “Grun Gurtel” blir en skapad del av stadens landskap som genom sin självklara struktur blir ett starkt element för framtida stadsplanering att förhålla sig till. Gördeln skapar närhet till grönområden från många av stadens centrala delar. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 2. VARIATION MELLAN PLATSER ÖPPNA FÄLT GLÄNTOR / NÄRA PARKER F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A LÅNGA STRÅK Utgå från den enskilda platsens särdrag – bygg vidare på platsens förutsättningar. Motverka likriktning. Ta tillvara udda kvaliteter – olika karaktärer som kan komplettera varandra. Inte allt på ett ställe. Friluftslivets varierade uttryck möts bäst i en mångfald av platskaraktärer. En människas upplevelser och aktiviteter tillgodoses bäst i en stad rik på olikformade mellanrum, grässlätten, den kuperade ytan, björkdungen, skogen…. Olika människor har olka preferenser, vad som är naturupplevelser skiftar utifrån erfarenhet. Närhet är alltid viktigt, särskilt för den som inte har möjlighet att lämna staden för semester etc. DUNGAR / SKOGAR S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Govenors Island söder om Manhattan är ett av New Yorks nya grönområden. När det tidigare militärområdet omvandlas har gestaltningen skapat en serie platser med olika kvaliteter. Mångfalden av platser med olika utformnig skapar möjligheter för ett rikt friluftsliv med många olika aktiviteter och upplevelser. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 3. SAMBAND GER MERVÄRDE Koppla ihop platser med attraktiva stråk för rörelse med gång och cykel, från bostaden till målpunkten och mellan målpunkter. Hela resan från hemmet till naturen kan formas på ett genomtänkt sätt så att alla med olika förmågor kan röra sig utan hinder. En sekvens av platser som hänger ihop erbjuder många fler möjligheter än summan av varje enskild plats för sig, 1+1+1 är mer än tre. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Kildevaeldparken Österbro PRINCIP NR. 7: EN SAMMENHÆNGENDE BLÅ OG GRØN BY Faelledparken København skal fremstå som en grøn by, der bindes sammen af grønne linjer, forbindelser og pladser. Det nye grønne klimastrøg vil binde en række grønne stræk sammen, fra Ryparken Naturpark, over Kildevældsparken, de kommende klimastrøg i Klimakvarter Skt. Kjeld, Carl Nielsens Allé, Øster Gasværk til Kastellet og havnen. Strandboulevarden I Österbro, i centrala Köpenhamn kopplas flera parker och stråk ihop till en sammanhängande grönstruktur när Strandboulevarden omformas från tung biltrafikgata till ett stråk där Illustration: Liv Ridder Storgaard og Sune Ankergren bilarnas utrymme minskas till förmån för för grönska, vistelse, gående och cyklister, F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V all Ave . DR IV E FE NW AY PA RK th sy Fo r Ruggles St. SUGGESTED BIKE ROUTE ON STREET TOT LOT PLAYGROUND PICNIC AREA SO UT H EN D E G LIN E Tremon .25 Mile .5 Mile .75 Mile les ar Ch St . 42 43 BOSTON COMMON MASSACHUSETTS STATE HOUSE 44 46 EMERSON COLLEGE N 0 39 41 CAFE (Franklin Park & Arnold Arboretum only) r St. Regulations: Please see posted regulations because they vary from park to park. In most of the parks, dogs must be on leash. 37 PUBLIC GARDEN RA Seav e PARKING 40 t St. BOYLSTON 45 St. SUGGESTED WALKING ROUTE RESTROOMS ARLINGTON MBTA TRACKS ABOVE GROUND BEACON HIL L 38 SUFFOLK UNIVERSITY Par k OP LO SUGGESTED BIKE ROUTE IN PARK PEDESTRIAN ENTRANCE PARK STREET CHURCH PARK ST. 1 Mile ORA NGE NEW ENGLAND MEDICAL CENTER Blue Hill Ave. LINE CHINATOWN CHINATOW N D OR C H E S T E R ve. Blue Hill A Ar CHARLES /MGH GOV’T CENTER DOWNTOWN CROSSING E Mo G 36 n gto lin St. W A BACK BAY (www.mbta.com) CAUTION – UNPROTECTED CROSSWALK VISTA . ARTHUR FIEDLER FOOTBRIDGE . St on Ave. FISHER COLLEGE ac Be ! (Assuming travel from Arlington Street towards Franklin Park) 4 TRINITY CHURCH MBTA STATION SIGNAL-PROTECTED CROSSWALK PAVED PATHWAYS ldt Ave. Maple St . 5 E MAP PRODUCED NOVEMBER 2012 St. GOLF COURSE Highway LIN . St LIN Sch ool S t. Iffley Rd. Montebel Park Lane Robeson St. lo Rd. LEGEND y ele rk Be COPLEY GE RED t. rto nS Peter Parley Rd. Glen Rd. Broo kley Rd . Ros sm o re R d. Wil liam sS t. t. Tow er S St. Hill Wa lk BOSTON PUBLIC LIBRARY AN ESPLANADE . St O OP PRUDENTIAL n do St. IN LO en ar Cl n to LK n Legion . yls Bo WA America St E t. . St Elm Hil l th ou tm LIN y wa S ury erb igh . St n to or M IN 35 ar D E t. UNPAVED PATHWAYS LK 34 . St er et Ex N EE H t Can n gi o Le ain tM M ATTA PA N G nS COMMONWEALTH AVENUE MALL LIN OR 9 FRANKLIN PARK ZOO NE 33 . St t. rS GR an Humbo 6 GREE MASS AVE. gto i Fa B ACK B AY eld r fi SYMPHONY t Av e. Harold St. Park Vi ew NE te es . Dr 2 E LI w rro to J. S es Jam Wa lnu BOSTON SYMPHONY HALL ROXBURY CRO SSIN G ROXBURY 1 Dr WA L K I N G L O O ive P NG RUGGLES 7 Ci rcu it ORA . ve sA as M r ts ) e. Av ic er Am es W BOSTON NATURE CENTER t. Wa shin he A NORTHEASTERN lth ur ne yS t. n St. on tS E LIN Sig o Tre m e. s Av mbu Colu . St c ou Gl N sS t Hill t. 3 SCARBORO POND (A ve nu eo HYNES EE GR FRANKLIN PARK Wash ingto ! PARK VEHICLES ONLY LIN E Av e. rd fo re He ea nw mo y St. E Franklin Park Walking Loop: 2.5 miles m Co Can terb ur ROXBURY CROSSING nt ing to n ft 8 LEMUEL SHATTUCK HOSPITAL GR EE N y St. Hemenwa . St Fores Hu NORTHEASTERN UNIVERSITY JACKSON SQUARE SHEA CIRCLE FOREST HILLS CEMETERY ORANGE LINE STONY BROOK Arnold Arboretum, Hunnewell Bldg. 13 to Peter’s Hill Summit 10 : roundtrip 3.5 miles . ve sA as M n to yl s Bo M T. HO PE GREEN 29 MUDDY RIVER Ave. Westland ss erpa y Ov Case FOR E S T H I L L S WENTSWORTH INSTITUTE OF TECHNOLOGY SOUTHWEST CORRIDOR PARK on St . 31 E 32 E RED LIN ORANGE LINE Wash ingt gate rles Cha 30 E FOREST HILLS ORANGE LINE MUSEUM OF FINE ARTS MUSEUM OF FINE ARTS 26 28 27 W AY N LIN GREE ORANGE LINE FE N Jamaica Pond Circumference: 1.5 miles W gate rles E E Cha Rd. ssiz Aga LIN W ay E Leverett Pond Loop (Good for families with small children): roundtrip .7 mile St. on ac Be N Riverway Loop (Fenway T Station to Netherlands Road): roundtrip 1.5 miles CHARLESGATE E IV R EE Washington St. Hyde Park Ave. 25 Back Bay Fens Loop (Endpoints: Boylston Bridge 31 & Ave Louis Pasteur): roundtrip 1.6 miles KENMORE FENWAY PARK BACK BAY FENS ISABELLA STEWART GARDNER MUSEUM Public Garden, at Charles St., to Charlesgate East: roundtrip 2.5 miles CHARLES RIVER D GR LIN Broo kline Ave. FEN WAY ! EVANS WAY PARK LONGWOOD MEDICAL AREA D LIN MASSART N RED . Long woo d Ave t. Fran cis S R d. Po nd ow Aspinw E EE E teur SIMMONS COLLEGE Louis Prang St. Lochstead Ave. Allerton St. Rd. Highland t. Che snu tS t. inc eS Pr Pond St. Heath St. Ave. Louis Pas GR IKE SS P MA LIN EMMANUEL COLLEGE K Boylston St E LANDMARK CENTER R Green St. N If you would like to add physical activity to your daily life, the Emerald Necklace offers beautiful paths that are convenient to different neighborhoods. Here are a few suggestions. Distances are approximate. FENWAY WHEELOCK COLLEGE BOSTON LATIN SCHOOL MASSACHUSETTS COLLEGE OF PHARMACY AND HEALTH SERVICES WALKING AND RUNNING DISTANCES e riv . EE M ISSIO N HIL L D rk Pa St GR E VE R WAY Pilgr im R d. LO N GWO O D HARVARD SCHOOL OF PUBLIC HEALTH BRIGHAM CIRCLE LIN RI PA t. HARVARD MEDICAL SCHOOL FENWOOD ROAD D alth Ave. Bur rou ghs St. ot Eli GREEN E LINE N 24 LONGWOOD MEDICAL & ACADEMIC AREA INCLUDING BRIGHAM AND WOMEN’S HOSPITAL, BETH ISRAEL DEACONESS MEDICAL CENTER, CHILDREN’S HOSPITAL BOSTON HEATH EE on RW AY MISSION PARK Centre St. Ave . S t. th S Sou gto n kline GR 23 TEMPLE ISRAEL Broo RW AY e ntr St . VE Ce th RI parks LONGWOOD t yls Bo ARB O . St. OLMSTED PARK . ntin BACK OF THE HILL S. Huntington ve. #39 nA RIVERWAY Netherlands Rd. d. yR 22 wa rk Pa #39 e St. Centr St. So u RO SL IN DA LE var d St S. to ting Hun Hu RIVERWAY AY AIC AW J A MA I C A P LA I N ARNOLD ARBORETUM Har t. sS kin Per e Centr t. rS ste Cu Jamaica St. seph St. Jo 11 Y ICAWA 21 LEVERETT POND 19 JA M GREEN D LINE Broo kline Ave EMERALD N E C K L AC E C AMBRIDGE nwe Commo 14 JA MA ill W St Bynner St. hard ne St. 13 y St. Busse 10 WARD’S POND 18 Orc 20 e. Pond Av t. rR d. S ce Prin Du ns te B R JAMAICA POND St . Rambler Rd. Westch ester R d. Ave. Whit comb Allandale S t. Ma yS t. A ! Morai 12 t. AY W OR 9) Centre S MURRAY CIRCLE ute ( Ro St. 17 16 BRO O KLIN E BROOKLINE VILLAGE S t. Cen tre KELLEY CIRCLE OLMSTED HISTORIC SITE 3/4 MILE e. Av nd Po t. FAULKNER HOSPITAL . St S er alt W Perk ins S t. k Par nd Po WALTER STREET BURYING GROUND ma ton yls Bo JAMAICA POND This map was conceived and produced by the Emerald Necklace Conservancy with the support of its public and private partners. 15 n Dr. Cumberland Ave . ay ssw ro tC gen Sar STATE PA R K F E AT U R E S 1 White Stadium Overlook Shelter Ruins: Originally a field house, it 2 was one of the few structures Olmsted ever designed.The site was the home to Elma Lewis’ Playhouse in the Park in the ’60s and ’70s, and jazz greats, including Duke Ellington, performed here. 3 The Playstead: A large, active sports area that accommodates basketball, tennis and many field sports. 4 Franklin Park Zoo: Founded in 1912, the zoo’s 72 acres are home to lions, tigers, giraffes, and more. Visitors to the signature Tropical Forest can stand face-to-face with the Zoo’s seven gorillas at one of five glass viewing stations. Heroic statues by Daniel Chester French flank the north entrance. $ www.franklinparkzoo.org 5 William J. Devine Golf Course: Originally a sheep meadow in Olmsted’s design, this 18-hole facility is the second oldest public golf course in the country. Open year round, weather permitting. $ 617.265.4084 6 Schoolmaster Hill: Named for Ralph Waldo Emerson who lived near this site in the 1820s when he was a schoolteacher in Roxbury. This hidden spot has picnic tables, century-old white pines, and offers a spectacular view across the park and to the Blue Hills beyond. 7 The Wilderness: A 65-acre native oak forest with meandering paths and huge Roxbury puddingstone outcroppings, the Wilderness is a picturesque landscape and a good example of urban woodlands. 8 The 99 Steps/Ellicott Arch 9 Scarboro Pond and Hill Peters Hill: The highest point in the Emerald Necklace, 10 Peters Hill (240 feet) offers spectacular views of Jamaica Plain, Roslindale, and the Boston skyline. 11 Explorers Garden: The area around the Chinese Path has long been used by researchers to test the hardiness of new plants gathered from around the world by plant explorers. Don’t miss rare and unusual plants like the dove tree, paperbark maple, or Franklinia. 12 Larz Anderson Bonsai Collection: See the oldest and smallest trees at the Arboretum. Open mid-April to early November. 16 Pinebank Promontory: A peaceful spot in this busy park, the promontory’s stunning views across the Pond and cooling breezes through tall pines made it an attractive site for three successive mansions in the 1800s. Today, a granite outline marks the footprint of the last mansion that stood here. 13 Hunnewell Building: This building houses admin- istrative offices, a horticultural library, restrooms, and a visitor center with maps, seasonal exhibitions, and knowledgeable staff to help make the most of your visit. Weekday building access for restrooms begins at 9:00am; closed holidays. Visitor Center hours: November through March: noon–4:00pm, April through October, 11:00am– 6:00pm; closed Wednesdays (617.384.5209). Library hours: Monday–Friday, 10:00am–3:45pm (617.522.1086). 14 Jamaica Pond Boathouse/Bandstand: Built in 1912, these Tudor-style structures add a rustic element to the pond. Visitors can rent sailboats or rowboats to enjoy unique views of the park or simply drift on the water (www.courageoussailing.org). The Bandstand is home to numerous recreational, educational, and cultural activities. The Boathouse is open April 1 through Veteran’s Day. 15 Parkman Memorial: Daniel Chester French, Sculptor 17 Ward’s Pond: This secluded pond is a glacial “kettle- hole” formed at the end of the last ice age. A serene, heavily wooded area, the visitor finds a quiet wilderness, steps from the surrounding city. 18 Wildflower Meadow: Once the site of an indoor ice skating rink, the meadow now offers unique habitat for butterflies, bees, and other pollinators. 19 Daisy Field: Olmsted originally designed this as a large meadow surrounded by woods. Today, playing fields serve community groups for little league, softball, soccer and touch football. 20 Allerton Overlook: This semi-circular walk descends 21 Leverett Pond: Leverett Pond is a fine example of Olmsted’s skill combining landscape, water, and structure into his designs. Islands were created to provide both visual interest and waterfowl breeding area. 26 James P. Kelleher Rose Garden: Designed by landscape architect Arthur Shurcliff in the 1920s, this garden was restored by the City of Boston and the Emerald Necklace Conservancy. Combining the best of old and new roses, today’s garden includes over 1,500 plants representing 200 different varieties. 22 Bellevue Street Bridge Chapel Street Bridge Area/Historic Bridle 23 Paths: Bridges played a key role in all of Olmsted’s work, not only along rivers, but everywhere that he sought to separate different modes of transportation. The Chapel Street Bridge separated walkers above from the bridle path below. 24 Round House Shelter Athletic Facilities:The Joseph Lee Playground area 25 features softball, soccer, lacrosse, football, basketball and a 29 recreational running track. One of the diamonds is named in honor of Roberto Clemente — the first Latin American elected to the Baseball Hall of Fame. into the park and provides scenic views of the banks and islands of Leverett Pond. food supply. The Fenway gardens are among the few to remain in continuous cultivation.Today, 500 plots are tended by community gardeners and feature a bounty of flowers and vegetables. 35 William Lloyd Garrison Statue: Publisher of “The Liberator” and founder of the New England AntiSlavery Society, Garrison was a powerful voice in the abolitionist movement. Olin Levi Warner, Sculptor 36 Alexander Hamilton Statue: Hamilton, a Founding Father who also started the central banking system, welcomes visitors to the Mall between Arlington and Berkeley streets. Dr.William Rimmer, Sculptor 31 Boylston Bridge: Designed by prominent 19th-century 27 War Memorials 28 Victory Gardens: Victory Gardens were 30 Fenway cultivated during World War II to ease demand on wartime Japanese Bell: Found on a scrap heap in Yokosuka, this beautiful bronze 17th-century temple bell was brought back by sailors on the USS Boston in 1945. In 1953, the Japanese government announced that the bell should remain in Boston as a gesture of peace. Shattuck Emerald Necklace Visitor Center: Designed by H. H. Richardson in 1882, the building is one of a pair that housed the gates used to regulate the Stony Brook’s flow into the Fens. This gatehouse, no longer in operation, was converted in 2010 to a visitor center and offices of the Emerald Necklace Conservancy. architect H. H. Richardson, this bridge is constructed of Cape Ann granite. Projecting bays offer sweeping views across the Fens. 38 Boston Women’s Memorial: Mayor Thomas M. Menino 33 reserved the site for a women’s memorial in 1992. The Swan Boats: These iconic pedal boats first appeared on 39 the Lagoon in 1877. Designed by Robert Paget, they are 34 Samuel Eliot Morison Statue: This scholar, educator, and maritime historian was the Pulitzer-prize winning author of the “Oxford History of the United States” (1927) and “The Oxford History of the American People” (1965). Penelope Jencks, Sculptor place for Revolutionary War soldiers and many others. Soldiers and Sailors Civil War Monument: 42 Martin Milmore, Sculptor Frog Pond: Site of 1848’s “Water Celebration”inaugurating 43 the city’s public water system, today the pond serves as a skating rink in the winter and a supervised wading pool in the summer.The Tadpole Playground is nearby. 37 9/11 Memorial 32 Leif Eriksson Statue Boston Women’s Commission selected Abigail Adams, Lucy Stone, and Phillis Wheatley as exemplary figures. Meredith Bergmann, Sculptor Central Burying Ground: Purchased in 1756 and 41 added to the Common in 1839, this is the final resting George Washington Statue: Thomas Ball, Sculptor still owned and operated by the Paget Family. $ 40 Make Way for Ducklings Sculpture: Mrs. Mallard and her eight ducklings were created as a tribute to Robert McCloskey, author of a children’s book about ducks that live in the Public Garden’s Lagoon. Nancy Schön, Sculptor 44 Shaw Memorial: This honors the 54th Regiment of the Massachusetts infantry. Led by Colonel Robert Gould Shaw, the 54th was the first free black regiment in the Union. Bronze relief by Augustus Saint-Gaudens. Granite frame and terrace by Charles F. McKim 45 Brewer Fountain Common Visitors’ Center and Park 46 Boston Ranger Station: Maps, tourist information, and rest- rooms. This also marks the start of the Freedom Trail ®. Hours: Monday–Saturday, 8:30 am–5pm; Sunday 10am–6pm Th Emerald Necklace i Boston knyter som ett halsband samman ett antal parker och friytor i staden till ett attraktivt friluftsstråk. Den framsynta planeringen och den genomtänkta gestaltningen är mer än hundra år gammal. Värdet av dåtidens insats ökar med tiden. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V När Fornebus flygplats i Osla stängdes byggde planeringen av den nya bebyggelsen på en sruktur där gröna stråk kopplade samman de centrala delarna till ett generöst friområde med stora möjligheter till aktiviteter och naturupplevelser. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V “för framtagande av en detaljplan för huvudstrukturen, de offentliga rummen och hur området knyts till omgivningarna: en så kallad skelettdetaljplan.” Den nya stadsdelen vid Kronetorp i Burlöv planerades utifrån en skelettplan där friytor och stråk medvetet knyts ihop till en fungerande helhet, en struktur för ett rörligt friluftsliv mitt i bebyggelsen. Strukturplanen flyttar fokus från byggnaders form till stadens mellanrum F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V I Stockholms översiktplanedokument, “Den Gröna Promenadstaden” betonas betydelsen av samband mellan enskilga grönområden i olika planeringsskalor och i olika stadsstrukturer. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 4. RÖRELSE KRÄVER YTA Rörelse kräver yta - stora parker, långa stråk – Friluftsliv behöver tillräckligt stora ytor, man kan inte promenera i en pocketpark. Ta tillvara ytor som på sikt kan bli stadens inre gröna lunga. Våga vara framsynt. Se den framtida stadens behov. Ingen river hus för park. Central parks skapare har skapat mervärden som är en förutsättning för hela Manhattans attraktionskraft idag ..mer än hundra år senare. Stockholm bygger Årstaparken, i Berlin är den nedlagda flygplatsen Tempelhof nu en attraktiv plats för många berlinares friluftsaktiviteter, i Köpenhamn diskuteras markinköp för att säkerställa framtida behov av stora friytor. … F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Tempelhof var länge den centrala flygplatsen i Västberlin. När den lades ned debatterades länge hur marken skulle användas. Exploateringskrav har här fått stå tillbaka för medborgarnas önskemål om en plats för friluftsliv och aktiviteter av många skilda slag. Idag är området en välbesökt oas för cyklister, joggare, barnfamiljer, picnic, umgänge, drakflygning, skidåkning, ............Området fortsätter att utvecklas med nya gestaltnings- och ombyggnadsinsatser. Det sparade marken har blivit en resurs för framtida friluftsliv i centrala Berlin. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Park am Gleis Drei Eck är ett nytt grönt stråk som leder hela vägen från Potsdammer Platz mitt i den mest centrala och hektiska delen av Berlins innerstad hela vägen ut till extensiva grönytor i stadens södra utkant. En framsynt planering har tagit tillvara tidigare järvägsstråk för att skapa ytor för aktivitet och upplevelser, mitt i stan.... F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V .......från ordnade gräsytor vid Potsdammer Platz via aktivitetsfält....... F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V ...till extensiva ytor i stadens ytterkant... F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Årstafältet i Stockholm, står inför en stor omvandling. När staden förtätas med nya bostäder har den nya parken fått en central roll i planeringen. Delar av det nuvarande fältet bebyggs men många friluftskvaliteter kommer att finnas när en stort öppet, multifunktionellt gräsfält omgärdas av gångvägnät utmed nyplanterade bryn, träddungar, en anlagd vattenspegel, koloniträdgårdar och en aktivitetsyta med olika rum för specifika aktiviterer. Många bostäder får direktkontakt med parken och gaturummen inne i kvarteren ägnas stor omsorg F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 5. MÅNGFUNKTIONELLA YTOR Friluftslivets många uttryck och stadens begränsade ytor talar för parker och stråk som utformas för samutnyttjande. Samutnyttjande för människor med olika erfarenheter och förmågor. De mångfunktionella ytorna måste vara parkernas kärna. Fullt tillgängliga blir de på så vis sociala mötesplatser mellan människor med olika intressen, ålder, historia etc. Men också särskilda aktiviteter som lek, klättring, etc kan samordnas med andra krav om de utformas som integrerade delar av en parkgestaltnings helhetskoncept. Väldigt få friluftsaktiviteter kräver så specifik utrustning att det innebär specifika krav på anläggningar. Klimat och årstidsväxlingar är också en aspekt av samutnyttjande där sommarhalvårets utformning inte får skymma bilden av friluftslivets behov året runt. FLERA EKOSYSTEMTJÄNSTER PÅ SAMMA YTA SOCIALA OCH ANDRA FLERA OLIKA SOCIALA EKOSYSTEMTJÄNSTER PÅ SAMMA YTA FLERA FRILUFTSLIVSFUKTIONER PÅ SAMMA YTA F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Govenors island har utvecklats till ett mångfunktionellt friluftsområde med 10 minuters båtförbindelse från Manhattan. Stora gräsytor och träd är den enkla stommen i områdets friytor Den generella utformnigen bjuder in till många olika aktiviteter. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V VId utformningen av Årstafältet i Stockholm står den stora generella gräsytan i centrum. Den kommer att rymma många olika aktiviteter under året. Den kompletteras med ytor programmerade för specifika aktiviteter. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 6. GRÖNA GATURUM NÄR VÄGEN ÄR MÅLET Utforma gröna stråk som samlar upp och leder gående o cyklande hinderfritt till målpunkter. Esplanaden som samlande stråk för gående och cyklister är en klassisk gatuform med stora möjligheter. Nya typologier för gaturummen utvecklas när rörelse ersätter trafik i programbeskrivningen för utformningen. Gatunätets struktur behöver åter belysas. Separation i ny betydelse där samlade gång- och cykelstråk skapar trygghet och stadsliv i stråk där friluftslivets behov kan mötas på ett enkelt och samordnat sätt. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Gaturummen är städernas sammanhållande nät för rörelse. De har utvecklats från att vara städernas vardagsrum där vistelse, rörelse och olika aktiviteter samsades till mer eller mindre trafikdominerade mellanrum mellan husen. Olika gatusektioner rymmer trädplanteringar men närheten tll bltrafiken är oftast påtaglig. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Folkungagatan i Stockholm rymmer ett grönt stråk för rörelse och med platser för vistelse i gaturummet. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V En ökande cykeltrafik och nya krav på gaturummets användning som en del av stadens offentliga platser leder till nya eller nygamla idéer om gaturummets utformning. Här ett exempel från utredningen “Mainsteamcyklistens återkomst” av Tove Jägerhök, White mfl F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V STRANDBOULEVARDEN SOM GRØNT KLIMASTRØG 7 principper for udformningen af en ny strandbouLeVard Østerbro Lokaludvalg Vennemindevej 39 2100 København Ø 35 55 74 36 [email protected] www.oesterbrolokaludvalg.kk.dk I Österbro i centrala Köpenhamn omformas Strandboulevarden till ett “Grönt klimatstråk” som rymmar plats för rörelse till fots med helt andra upplevelser än i en traditionellt utformad gata. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A ØSTERBRO LOKALUDVALG 2015 S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V PRINCIP NR. 7: EN SAMMENHÆNGENDE BLÅ OG GRØN BY København skal fremstå som en grøn by, der bindes sammen af grønne linjer, forbindelser og pladser. Det nye grønne klimastrøg vil binde en række grønne stræk sammen, fra Ryparken Naturpark, over Kildevældsparken, de kommende klimastrøg i Klimakvarter Skt. Kjeld, Carl Nielsens Allé, Øster Gasværk til Kastellet og havnen. ...Strandboulevarden blir en del av Österbros / Köpenhamns grönstruktur.... Illustration: Liv Ridder Storgaard og Sune Ankergren F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Kommunens analyser viser, at Østerbros kloaksystem er så underdimensioneret, at det vil give oversvømmelser oftere end hvert 10. år. Foto: Østerbro Lokaludvalg (stort foto), Ali Tabatabai (foto nedenfor). ...Strandboulevarden (forts.) F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Der nedlægges to vognbaner i boulevardens vestlige side. Her etableres i stedet et grønt strøg. Foto: Østerbro Lokaludvalg ...Strandboulevarden (forts.) F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V j ve Ny Østre gasværk Parkerings bakke Nyborggade rmidler Park som fo l boldbaner overgang ti Cykelsti Fortov Ny vej PRINCIP NR. 3: ÉN KØREBANE I HVER RETNING Strandboulevarden er overdimensioneret i forhold til den biltrafik, der reelt afvikles på den i dag. Med etableringen af Nordhavnsvej frem til Kalkbrænderihavnsgade og Nordhavn vil trafikken aftage, også mellem Vordingborggade og Østerbrogade. Løbesti Cykelsti Gangsti Cykelsti At biltrafikken afvikles i to spor frigiver omkring 40.000 m2 overgang gæger Fodtil det 2 km. lange ker klimastrøg. ing Par Strandboulevarden Parkering Parkering Løbesti Derfor nedlægges de to vognbaner i boulevardens vestlige og nordlige side. Her skal det grønne i stedet etableres. Trafikken rummes i stedet i boulevardens østside med én vognbane i hver retning. Fortov sti be Lø Cykelsti När två av fyra körfält tas bort på Strandboulevarden skapas plats för sammanhängande grönytor utmed gatans ena sida. Illustrationer: Liv Ridder Storgaard og Sune Ankergren F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V PRINCIP NR. 2: REGNVAND I DET GRØNNE Strandboulevarden indgår i Københavns Kommunes skybrudsstrategi for Østerbro. Boulevarden er central i strategien, da der ved kraftig regn ophobes vand på Strandboulevarden. I strategien etableres et parkstrøg på Strandboulevarden, så den både kan modtage vand ved normalt nedbør og under skybrud. Illustration: Østerbro Skybrudsstrategi, Strandboulevarden - et nyt parkstrøg. Marianne Levinsen Landskab Aps og Niras A/S for Københavns Kommune, Konkretisering af skybrudsplan Østerbro 2013. Regnvandet, der løber til fra gaderne helt fra Østerbrogade, kan med fordel anvendes som et rekreativt grønt element i hele boulevardens længde. Der indpasses forsinkelsesanlæg, vandhaver og små åløb og satses på nedsivning og fordampning. Det overskydende vand fra skybrud føres over i en underliggende skybrudsledning til udløb i Kalkbrænderihavnen – helt som det beskrives i Københavns Kommunes Skybrudsstrategi. De store, gamle og sunde træer bevares. Lindetræerne udskiftes med de mindre skyggefulde plataner, og der tilføres planter og træer, der kan modstå et klima, der er under forandring. Høj biologisk diversitet og mangfoldighed skal kendetegne den grønne boulevard. Illustratio Nya Strandboulevarde blir ett gaturum för helt andra upplevelser och med större möjlighet för ett rörligt friluftsliv i staden när olika platser knyts ihop till en större grön helhet. FIllustration: R I L ULivF Ridder T S LStorgaard I V E og T Sune M Ankergren E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 7. VATTENBRYN OCH ANDRA BRYN Brynen är stadsvävens utsidor. Kvartersstadens kanter. Brynet är alltid en trygg plats för människan. Här i gränsen mot det öppna landskapet vistas och rör vi oss gärna, med ryggen fri och med full koll på den öppna omgivningen. Brynet kan vara kajen mot havet eller stranden mot sjön, promenaden utmed ån eller gångvägen som slingrar sig mellan planteringen och den öppna gräsytan. Bryn kan vara naturskapade, bryn kan vara byggda. Brynet är alltid artrikt och upplevelserikt. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Norr Mälarstrand och nya Hornsbergs strandpark är två exempel på hur vattenbryn blir några av stadens allra mest attraktiva stråk och platser för rörelse och vistelse med starka naturupplevelser. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 8. TYDLIGT FORMADE RUM Med en genomtänkt rumslig gestaltning kan olika aktiviteter och upplevelser rymmas och upplevelsekvaliten kan höjas. Rama in utsikter, skärma av störande intryck, regissera rörelsen genom parken. Den engelska landskapsparkens ideal som utgick från människans rörelse i ett format landskap är tillämpliga idéer när parker formas för friluftsliv. Rum av olika skala ger intressanta upplevelser, inte minst för barn är storleken och avstånden viktiga. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Central Park byggs av en serie tydligt formade gröna rum. Väl avskilda från stadens bebyggelse skapas platser / rum med upplevelsekvaliteter som är helt beroende av den medvetna rumsliga gestaltningen. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Även på små ytor kan den rumsliga gestaltningen skapa helt olika upplevelser och ge möjlighet för skilda aktiviteter. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Storhead är ett exempel på den Engelska landskapsparkens ideal med tydligt formade, ständigt varierande parkrum, där vegetaionen och inslag av solitära byggnadsverk leder och lockar besökaren till promenader. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 9. FORMA FÖR SINNLIGA UPPLEVELSER SKISS SAKNAS Funktionella krav och rumsliga strukturer är bara stadslivets och friluftslivets scen. Scenografin som varierar över tiden med växter, belysning och andra material ger platserna sin karaktär och människor sinnesupplevelser. Syn, hörsel och doftintryck är en del av friluftslivets rekvisita. I staden är de sinnliga upplevelserna delvis andra än de som vi brukar förknippa med friluftsliv: storslagenhet, enskildhet, social gemenskap och natur och kulturupplevelser. I staden är det oftare den ”lilla”, mindre komplexa upplevelsen som ändå kan förmedla starka upplevelser, intresse och kunskap för både natur och kulturvärden. Naturen kan på så vis ta plats i staden i form av fågelsång, insekter, växters bladstrukturer och blomningens doft och färg, mm. Natur i staden även om det inte är bevarade naturområden. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V The High Line i New York är ett mycket uppmärksammat projekt på sydvästra Mahnhattan. Här har ett nedlagt industrispår en våning ovanför gatunivå utvecklats till ett smalt men flera kilometer långt grönstråk med stora sinnliga upplevelsekvaliteter. Med den naturligt förekommande vegetationen som förebild har gestaltningen skapat en rikedom av färger, former, dofter...... En liten yta är inte ett hinder för att planera och gestalta för variation och rika sinnliga upplevelser. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V ...ljus och vatten ger starka upplevelser..... F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V The HIghline - Projektets hemsida beskriver den gamla järnvägen i naturlyriska termer. Här kan man möta vårens blomning, här finns årstidsväxlingarna hela tiden närvarande... F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V ......och fågelsång ..... F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V Sinnliga upplevelser är en del av det som lockar till utevistelse...på många platser.. i många städer. F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V 10. TA FIGHTEN OM MARKEN GRÖNPLANERÖP Stadsplanering är alltid ett kompromissarbete. Utan en engagerad och uthållig, välformulerad opinion vinns inga segrar. SKELETTPLANER STRUKTURPLANER FÖP FRILUFTSLIVSPLANER GESTALTNINGSPROGRAM UTFORMNING GESTALTNING PROJEKTERING F R I L U FT S L I V E T M E L LA N ANLÄGGNING FÖRVALTNING H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V WORKSHOP " TIO TESER FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV MELLAN HUSEN" 5 MININDIVIDUELL TID - VILKA FEM AV DE TIO TESERNA ÄR VIKTIGAST FÖR FRILUFTLIVETS UTVECKLING I STÄDERNA? -VAR OCH EN MARKERAR MED PÅ A1-PLANSCHEN 15 MIN DISKUSSION I GRUPP -VILKA ÄR FRILUFTSLIVETS VIKTIGASTE ANSPRÅK PÅ STÄDERNAS UTVECKLINGEN / UTFORMNING? -VILKA AV DE TIO TESERNA FÅNGAR UPP DETTA? -VILKA SAKNAS? -KOMMENTERA DE TIO TESERNA MED TEXT PÅ -FÖRESLÅ NYA TESER MED TEXT PÅ MONTERA POSTITLAPPAR PÅ A1-PLANSCHEN 5 MINREDOVISNING . -EN FRÅN VARJE GRUPP MONTERAR A1-PLANSCH PÅ VEPA -GEMENSAM REFLEXION, SUMMERING AV F R I L U FT S L I V E T M E L LA N H U S E N - ATT F O R M A S TA D E N S P A R K E R O C H S T R Å K F Ö R E TT ATT R A K T I VT F R I L U FT S L I V
© Copyright 2024