Svenska Nimbus-tidningen nummer 17
Svenska NIMBUS-tidningen Nr 17, februari 2015 Speedway i Parken En historia om min Nimbus Paris - Krusaa 1937 Nimbusläsning Krigsproduktionen Tekniska cirkulär Att se framåt Nimbusnytt Sport och Sport Reklam från 1920-talet Elektroteket 1 Vad händer med DNT? Svenska Nimbus-tidningen nummer 17 Detta nummer inleds med en granskning av den danska klubben Danmarks Nimbus Touring, DNT. Många av oss är medlemmar i klubben och granskningen gäller givetvis våra roller också. Anledningen till granskningen är att klubben, och då menar jag styrelsen, på många sätt beter sig sömnigt och är mycket dålig på informationsspridning. Medlemmarna har mycket liten möjlighet till information om styrelsearbetet och styrelsens beslut. Underligt nog använder sig styrelsen inte alls av hemsidans möjligheter till kommunikation - och knappast av tidningens, NT, heller. Ett tag gick det inte ens att få reda på vilka som satt i styrelsen genom att leta på hemsidan! Följden blir naturligtvis en passivisering av medlemmarna, som bland annat visar sig i ett mycket litet intresse för årsmötet/ generalforsamlingen. Om endast 30 medlemmar av 1600 kommer till årsmötet är det något som är fel! Så har det varit i många år. En annan av artiklarna i detta nummer handlar om att Elektroteket, det företagsmuséum som också omfattar A/S Fisker & Nielsens historiska samlingar, antagligen kommer att upplösas. Nyheten kom strax före jul 2014 och är, kan man tycka, av sådan dignitet att den borde spridits på klubbens hemsida. I övrigt är innehållet en blandning av nytt och gammalt med anknytning till Nimbus motorcyklar. Svenska Nimbus-tidningen är ett oregelbundet utkommande organ för ömsesidig glädje. För eftertryck utan angivande av källan avrådes. © Lasse Wallin och författarna. Kontakt: [email protected] 046-23 31 16 dagtid, 046-577 48 hem. Prenumerationskostnad: 0 kr som pdf, på papper självkostnadspris inklusive porto. Teckningar av Christian Wallin om inte annat anges. Omslagsbilden är från Göingeträffen 2014. Kirsten och Peter ligger först och i kölvattnet seglar Erik M. Alice Kristensen har, med hjälp av Carsten Sommers bilder, gjort en artikel om speedway i Parken, som vi har fått låna av Nødebo Nimbus Nyt. Till det nya får definitivt småstyckena under rubriken Nimbusnotiser räknas, samt artikeln Att se framåt. I gränslandet mellan nytt och gammalt rör sig Bertil Malis artikel om hans Nimbus, nr 4007. Kollaget Sport och Sport förlänger det perspektivet bakåt. Ett längre steg tillbaka i tiden tar artikeln om reklam från 1920-talet. Här är det Kakelugnsrören som är i fokus. Ett tvåsidors uppslag kring bilder från avslutningen av rekordloppet Paris - Krusaa 1937 fick mig att fundera lite om det här med personerna kring Nimbusmotorcykeln. I tidningen försöker vi ge en bild av Nimbushistorien på olika vis. Artiklarna om de Tekniska cirkulären är ett sätt. Skildringar av händelser kring motorcyklarna ett annat. Hela tiden nämner vi namn på personer, en del av dem kända namn som varit centrala för utvecklingen, andra är mer okända och kanske ibland perifera. För många läsare är dessa namn kanske kända, för andra säger de ingenting. Framöver kommer det därför, då och då, dyka upp artiklar som kan bli ett ´Vem är vem i Nimbushistorien’. Förslag på namn att berätta kring är välkomna, och naturligtvis även berättelser om sådana personer som kan vara spänande. Troligen kommer raden inledas med två medlemmar av familjen Fisker, men ganska snart kommer förhoppningsvis en berättelse om den person som var upphovet till idén - Prøveras. De Tekniska cirkulären nämnde jag ovan, i det här numret handlar den artikeln om varje Nimbusverkstads största prydnad - verktygstavlan med serviceverktyg. Värdet av en sådan idag ligger väl någonstans kring hälften av vad ett renoverat Humlebi kostar. Frågan är om användbarheten motsvarar priset! 2 Den artikel som det har varit mest arbete med, men som också har varit mycket intressant att skriva, är den om A/S Fisker & Nielsens motorcykelproduktion under ockupationen 1940-1945. Men det erkännes, den är inte lättläst! Under andra världskriget kom många danska företag att arbeta för den tyska ockupationsmakten, antingen de ville det eller ej. Vad vi vet var A/S Fisker & Nielsen ett av mycket få stora danska företag som lyckades undgå detta. Strategierna var säkert flera. Att vara mycket långsam i agerandet när tyskarna kom med propåer var säkert ett sätt, att helt plötsligt förstå tyska mycket dåligt, var säkert ett annat. Genom att granska lagerböckerna och vrida och vända på innehållet i dem är vi nog två andra strategier på spåren. Tyvärr belyser artikeln bara motorcykelsidan av fabrikens produktion. Kanske kommer kommande arkivsökningar bringa mer administrativa handlingar i dagen så att kunskapen kring hela företagets historia kan växa. INNEHÅLL Om nummer 17 DNT - Vad händer? Reklam från 1920-talet Nimbusnotiser Elektroteket upphör! En historia om min Nimbus Sport och Sport Mc-prod. under ockupationen Att se framåt Paris - Krusaa 1937 Tekniska cirkulär nummer 6 Träffannonser På Nimbus til Speedway ... Träffannons Nimbusläsning Kalender och länkar 2 3 4 6 7 8 11 12 16 18 20 23 24 26 27 29 Danmarks Nimbus Touring - Vad händer? Lasse Wallin Den danska landstäckande klubben för Nimbus-intresserade firade sitt 40 årsjubileum 2014. Är det en pigg och alert jubilar eller hur är det? Först lite historia. Klubben bildades alltså 1974 och initiativtagaren var René Friborg Andersen som sedan var klubbordförande under 25 år. Klubbens roll blev snart tydlig. Man anordnade en årsträff, man gav ut en tidning, man engagerade sig i nyframställning av gjutjärnsdelar, topplock och grenrör, och efter ett par år började man materialinsamling till vad som skulle bli ett Nimbusmuseum. Genom åren har klubben och dess medlemmar gjort ett stort arbete för att sprida och öka kunskapen om Nimbus motorcyklar. Man har deltagit i utställningar och på marknader, flera böcker har skrivits och klubbtidningen har fungerat som en förmedlare av nytt och gammalt om våra motorcyklar. Inte minst viktigt är att man har kört med motorcyklarna så att de fortfarande syns, trots att endast några få idag är bruksfordon. Naturligtvis har klubben också haft sina svårigheter och kriser, den delen av klubbens historia skall vi inte ta om här, låt mig bara konstatera att ett genomgående drag genom åren nog varit ett motstånd till förnyelse, inte från styrelserna alltid, men från merparten av de få som kommit till årsmötena. Det tog till exempel flera år (och en avgången styrelse) innan man lyckades genomföra att inte bara Nimbusägare kunde bli medlemmar, utan även Nimbusintresserade. Hur står det då till idag i klubben? Vid det senaste årsmötet/generalforsamlingen, i maj 2014, hade klubben 1628 medlemmar varav 89 utanför Danmark. Endast 30 medlemmar deltog i årsmötet, mindre än 2 %! Likadant har det varit de senaste åren. Vad gör styrelsen för att få medlemmarna att intressera sig för det som egentligen händer i klubben? I Nimbus Tidende finns inte längre protokoll/referat från styrelsemötena, det har stilla och lugnt upphört för flera år sedan. Det kan väl ligga något i att tidningssidorna är dyra och att det kan tyckas finnas angelägnare ämnen. Men en klubb skall ju, i alla fall i viss mån, vara en demokratisk organisation och då måste medlemmarna informeras om beslut i styrelsen. Idag finns det en utmärkt plats för sådan information - hemsidan. På hemsidan finns det dessutom möjlighet till tvåvägskommunikation. Tänk om vi fick en debatt i klubben! Hemska tanke - eller? Lite diskussion skulle kanske till och med öka intresset för årsmötet. Det skulle vara en utmärkt arena för styrelsen att pröva idéer på och få inspiration inför kommande insatser. Som det är nu är det väl ingen av styrelsen som kommit med ett inlägg under FORA på hemsidan, undantaget hemsidesansvarige Henrik! Inte ens när inläggen direkt riktas till styrelsen svarar man. Man kunde i alla fall önska att klubbens ordförande/formand utnyttjade sin spalt på tidningens tredje sida till att informera om klubbens angelägenheter, åtminstone en halv sida i varje nummer tycker jag att klubben skulle kunna vänta sig av sin ordförande. Flera av de tidigare ordförandena har utnyttjat denna möjlighet till samtal med klubbmedlemmarna på ett bra sätt. En annan möjlighet till att få flera deltagare till årsmötet är kanske att flytta det. Till årsträffen exempelvis, då är ju ändå några hundra medlemmar samlade. För medlemmarna är naturligtvis Nimbus Tidende en mycket viktig del av medlemskapet och för klubben är tidningen en viktig tillgång, men på hemsidan finns inget material från tidningen. Varför inte? Det vore väl en enkel sak att lägga ut ett antal artiklar så att intresserade kan läsa ett ”hemsidesnummer” av NT, bli ännu mera intres3 serade och överväga ett medlemskap. Om man dessutom bytte ut artiklarna med jämna mellanrum så fick vi ännu mera intresse. Just nu så dras klubben med några uppenbara problem, åldersprofilen har diskuterats mycket, men är kanske på lite längre sikt inget större problem, det ordnar naturen. Den akuta frågan om ny redaktör för NT verkar har löst sig, Kim Scholer har anmält sitt intresse och förhoppningsvis blir det så! Jag kan bara hoppas att han får vara en redaktör som står utanför styrelsen, det är bäst för debatten! En annan stor tillgång för klubben är Nimbusmuséet i Horsens. Muséet är mycket aktivt och bygger nya utställningar mest varje år. I varje nummer av Nimbus Tidende finns också information om nytillskott till samlingarna, om utställningar och andra tilldragelser på muséet. Detta är egentligen något alldeles fantastiskt. En entusiasm och arbetsglädje som imponerar. Men en redan inköpt belysningsanläggning ligger oanvänd sedan några år eftersom man inte får anslag till installation från klubben och först nu, i slutet av januari 2015, ser det ut som något händer. Det är inte så man uppmuntrar dem som arbetar frivilligt. För ett år sedan mottog klubben en frikostig donation, kontoret hos JC Nimbus byggdes in i en container för att bevaras och kunna visas på träffar och på Nimbusmuséet i Horsens. Flera personer stod för frikostigheten. Men tar man emot något sådant så måste man också kunna förvalta donationen. Containern med kontoret stod fortfarande kvar i Errindlev på Lolland i början av januari! Ja, jag vet att styrelsen arbetar frivilligt och utan betalning, men det är ett stort ansvar och de ekonomiska värden man hanterar är inte obetydliga. Vi medlemmar borde ställa större krav, göra våra röster hörda - och ställa upp mera! Reklam från 1920-talet Alla ni som har läst Dorothy Sayers detektivroman Mördande Reklam (Murder must Advertise 1923) har fått en inblick i 1920-talets både naiva och hänsynslösa reklam. Det var en tid då man, utan att skämmas, kunde skriva Nimbus är världens bästa landsvägsmaskin och vinna kunder med det! Härintill har vi ett exempel på denna slags reklam från A/S Fisker & Nielsen någon gång 1922-1923. Den piffiga unga pigan som med ett blygt (eller är det skälmskt) leende dammsuger med en Nilfisk modell L1 ( en dammsugare av större modell hade antagligen minskat intrycket av piffighet). Högklackat vid dammsugning var antagligen en självklarhet för pigor på den tiden! Det rynkade spetsförklädet var det definitivt, om inte pigan var av det mera rustika slaget. Så, på våningen över pigan, det sportiga unga paret på en Nimbus typ A, en illustration med fart och elegans. Det är säkert inte pigan som sitter bak, utan den unga frun eller fästmön. Både förare och passagerare är iförda sportiga mckläder av högsta moderna snitt, troligen i svart läder. Med lätt hand nuddar hon vid hans rygg, nej hon håller sig inte fast utan vilar bara handen där. Här är det långt till 50-talsspättans fastklamrande famntag bakifrån på föraren. Men - vad gör hon med fötterna, hänger de bara och dinglar? Det ser onekligen ut som det. Passagerarens fotstöd sitter på ramsidan ungefär där kardanaxeln sticker ut från växellådan och dit når hennes korta små ben nästan inte. När vi nu ändå är inne på ämnet: Lek med tanken vad som händer om det unga paret blir tvungna att hejda sin framfart - för att inhandla benzin eller för en järnvägskorsning till exempel. Eftersom de inte är lyckliga ägare av en påkopplad sidovagn så måste någon av dem sätta ned foten som stöd. Rimligen blir det förarens uppgift. Når han dit? Nej knappast, det blir platt fall, eller näst intill. Men vi släpper detta praktiska problem, de har kört på detta sätt i över 90 år, så varför skall de behöva stanna nu? En charmig annons är det i varje fall - och elegant utförd trots det enkla budskapet, Nimbus och Nilfisk är bäst i världen. Reklamen skulle snart finna nya vägar. År 1923 spreds i USA (förstås) reklam för det synnerligen vardagliga bilmärket Jordan. Somewhere West of Laramie there is a bronco-busting, steer-rooping girl who knows what I’m talking about … En av reklamvärldens klassiker. Det nya var att servera en elegant, sportig eller exotisk person eller situation för läsaren att identifiera sig med i reklamen, liksom förebilden skulle läsaren då välja varan man gjorde reklam för. 4 Samtidigt lanserade man drömmen om en livsstil med bilen och tanken om självförverkligande genom fordonet eller den produkt man gjorde reklam för. Mest konsekvent genomförd blev kanske denna reklammetod i annonser för den amerikanska lyxvagnen Duesenberg från 1934 och framåt. En teckning av en elegant man på sin yatch eller en underskön ung kvinna i ett palats för miljontals dollar, fullt med tjänstefolk och inte en bil inom synhåll. Den enda texten i annonserna var Han (eller hon) kör Duesenberg. I Nimbusvärlden har vi kanske den första annonsen av denna typ i Valdemar Andersens reklambild i affischformat för typ B. Det unga paret som lättjefullt sträcker ut sig i en gräsbacke med en solomaskin i förgrunden och en sidovagnsmaskin i bakgrunden. Vem ville inte vara i deras kläder? På 1920talet kan jag tänka mig att bilden lockade till oberoende, till drömmen att resa och att ha resurser nog att vara ledig. Men Nimbusreklamen återvände tll de mera invanda spåren, mycket berodde det nog på att företaget inte hade en reklamavdelning förrän 1927. Innan dess var det P.A. Fisker själv som stod för annonsering och reklam, det förklarar givetvis den i högsta grad tekniska inriktningen av framför allt motorcykelreklamen. Annonserna byggde på att framhäva motorcykelns tekniska förtjänster och effektivitet som transportmedel när det gällde oberoende av andra transportmedel, tidsvinst och ekonomi. Givetvis utnyttjades även tävlingsframgångarna, det var ju det mest effektiva sättet att göra en motorcykel eller bil känd. Annonsen uppmärksammar Harry Ingemann Petersens triumf i den svenska ”Majtävlingen” 1925. 5 När man startade en separat reklamavdelning anställde man också den då mycket unge Gunnar Hansen som senare skulle bli reklamchef och helt revolutionera Fisker & Nielsens annonsering och förhållande till kunderna. Hans humorfyllda teckningar och många goda idéer förde på många sätt in företaget i den moderna tiden och man kan bara hoppas att han fick den uppmärksamhet och belöning av företagsledningen som han förtjänade! Nimbusnotiser Den nya Nimbus Den 9 januari kom beskedet att företaget bakom planerna av tillverkning av en ny Nimbus utsett en styrelseordförande och skall ombildas till ett aktiebolag, Nimbus Motorcycles Danmark A/S. Pressmeddelandet, som undertecknats av initiativtagaren och idégivaren till företaget, Claus Støvlbæk Clausen, tillkännagav att den nye styrelsordföranden är Jørgen Lindegaard, i Sverige mest känd som tidigare VD för SAS. I Danmark har Lindegaard gjort sig känd som en framgångsrik företagsledare. Karriären inleddes i Telecom-branschen och efter att ha stått i spetsen för framgångsrika företag kom han till SAS som VD år 2001. En framgångsrik omstrukturering inleddes men med många interna stridigheter. Efter fem år i SAS gick han vidare till ISS och nu är alltså en av många uppdrag att vara ordförande i styrelsen för Nimbus Motorcycles Danmark A/S. Film om den 9 april 1940 I det senaste numret av Nimbus Tidende fanns ett reportage om inspelningen av en film om händelserna den 9 april 1940, ockupationsdagen. Under några tidiga morgontimmar mötte danska trupper de invaderande tyskarna vid dansk-tyska gränsen på södra Jylland, vid Aabenraa. Det kom till strid och soldater dödades på bägge sidor. Filmen skall ha premiär på danska biografer den 12 mars. En trailer för filmen finns att se på http:// www.kino.dk/film/9/9/9-april En sidovagnsnimbus skymtar bland bilderna. På sidan 14 i det här numret av tidningen ser du en bild från verkligheten den 9 april. Filmkväll i Skåne Onsdagen den 21 januari hade vi arrangerat en filmkväll för Nimbusintresserade i Harlösa Byahus i Skåne. Två filmer visades. En oredigerad TV-film om Nimbusutställningen i Herlev Gamlegård år 1993. Poul Jørss var utställningsansvarig och hade lyckats samla ett gott urval motorcyklar och and- ra föremål med Nimbusanknytning. Bland annat hade man lånat Kakelugnsrör nummer 2 samt den tvåcylindriga prototypen och drejeventilmotorn från A/S Fisker & Nielsen. Den tvåcylindriga provkördes på filmen och som en bonus fanns det även med en sekvens när man provkörde drejeventilmotorn hos JC Nimbus efter att utställningen avslutats. Den andra filmen var Carl Th. Dreyers klassiska De nåede Færgen, med bland andra Kamma och Joseph Koch. Filmen är från 1948 och är ett tidigt prov på trafiksäkerhetspropaganda. Vi var hela 25 personer som möttes över en öl och en macka för att se filmerna och prata motorcyklar. Deltagarna kom från Skåne, Köpenhamn och det fjärran Mölndal. En sådan här träff kan ni också förgylla en vinterkväll med där du bor. Det är lätt att arrangera. Inbjudan kan spridas genom att skriva i Svenska Nimbus-tidningen eller via epost-sändlistan Till Nordkap i Nødebo I somras körde fyra Kakelugnsrör den över 500 mil långa resan från Köpenhamn till Nordkap och tillbaka. Resan kunde följas på en blog http:// tilnordkapppaakakkelovnsroer. blogspot.se . Jørgen Lindegaard på ett några år gammalt foto. Egon, Henning, Ole och Steen samt Erik i följebilen gjorde en imponerande insats och genomförde resan i god stil, trots två vevstakslagerhaverier och några andra mindre tekniska problem. Nu kan du höra dem själva berätta om färden och se ännu fler bilder. Nødebo Nimbus Klub ordnar ett föredrag med deltagarna den 18 februari kl. 19.30 i klubbens möteslokaler i Helsinge. Jørgen Lindegaard har ett dokumenterat bilintresse och äger ett antal äldre fordon. Det skall bli spännande att se vad som händer med dessa Nimbusplaner i fortsättningen. Enligt pressmeddelandet skall den nya designen presenteras under hösten. Företaget har en hemsida, www. nimbus-motorcycles.com , som man håller på att bygga upp. Bakgrundsmaterial och struktur är på plats. Företagets konsulter har varit på Nimbusmuséet i Horsens för att informera sig och även haft överläggningar på andra håll Från Skåne samordnar vi resan Helsingborg-Helsinge på samma sätt som vi gjort några gånger Poul på den tvåcylindriga prototypen tidigare. Mera information om detfrån 1956-57. 350 cc och fjädring ta kommer med e-post till tidäven bak. Bilden är tagen när filningens prenumeranter. men spelades in. Foto från Poul Jørss. 6 Elektroteket upphör! har kontaktat NKT och man har blivit lovad att bli ihågkommen vid uppdelningen av samlingarna. Vi får se vad som kommer ut av detta! Det finns naturligtvis mycket i samlingarna som Nimbusmuseet i Horsens är intresserat av. Kakelugnsrörprototypen nr 2, den ventillösa motorn, den tvåcylindriga prototypen, Valdemar Andersens Röraffisch, lagerböckerna i original, alla andra arkivalier och smådelar. Men det är kanske rimligast att arkivmaterialet går vidare till det danska arkivväsendet, där har man kompetensen att bevara handlingarna och efter hand göra det tillgängligt för forskningen. En del av Elektroteket med en maskinuppsättning från A/S Fisker & Nielsen. A/S Fisker & Nielsen upphörde att vara ett familjekontrollerat bolag år 1989. Efter P.A. Fiskers död 1975 fortsatte Erik Fisker som företagsledare och därefter blev P. Fisker Knudsen VD, han var barnbarn till P.A. Fisker. Men arvet med många ekonomiska frågor att lösa för släktingarna tyngde företaget och familjen. En spekulant försökte sig på ett fientligt övertagande av en kontrollerande aktiepost. Fisker & Nielsens bankkonto var minst sagt välmatat och avsikten med övertagandet var att dränera bolaget. haft ett eget museum, eller rum med samlingar på Peder Bangsvej, men det hade aldrig varit så välordnat. I elektroteket ingår inte bara den elektricitetsanknutna delen av Fisker & Nielsens historia utan även motorcykeldelen. Här finns Kakelugnsrör nummer 2, den tvåcylindriga prototypen från 1950-talet, Den ”ventillösa” motorn och mycket mera. Muséet har inte varit fritt öppet för allmänheten, men grupper har kunnat boka visningar och lokalerna har använts för utbildningar och konferenser av koncernen. Men försöket misslyckades och en annan stor dansk industri köpte aktiemajoriteten. Företaget var NKT, Nordisk Kabel og Traad, grundat de sista åren av 1800talet. Men nu skall alltså Elektroteket upphöra, redan den sista januari 2015 skall det stängas och samlingarna av allt att döma skingras. Enligt de senaste planerna skall de användas till att bygga upp utställningarna på koncernens kontor i Asien för att hjälpa till med expansionen på de marknaderna. En tredje del av NKT-koncernen var länge LK, grundat 1893, och tillverkare av elektriskt installationsmateriel, kontakter, strömbrytare och så vidare. LK tillhör emellertid inte längre NKT-koncernen. Vid firandet av NKTs 100-åriga existens som aktiebolag 1998 ordnade man de tre bolagens historiska samlingar till ett företagsmuseum, Elektroteket. Fisker & Nielsen hade Ett företagsmuseum av detta slag ligger inte under den danska museumslagstiftningen och därför är det möjligt att förfara på detta sätt. Orsakerna till varför koncernen agerar på detta sätt är inte kända. DNT, den danska Nimbusklubben 7 Den ventillösa motorn i Elektrotekets utställning. Den står här utan förgasare och fördelare. Egentligen är den inte ventillös, tallriksventilerna har ersatts av en roterande axel med öppningar som öppnar och stänger insug och utblås. Fördelen är att antalet fram- och återgående delar minskar. Detta möjliggör snabbare reaktion hos motorn och högre varv. Men förhoppningsvis skall Nimbusmuséet ses som en god mottagare av föremål, om inte annat som deposition. Placeringen och samarbetet med Tekniska muséet i Horsens gör det ju till en medlem av danskt museiväsen. Dessutom är DNTs Nimbusmuseum mycket aktivt vad gäller samlingarnas tillväxt, vård och registrering, samt inte minst när det gäller att presentera samlingarna i form av nya utställningar, både inom museibyggnaden och på andra platser. En historia om min Nimbus Bertil Mali Intresset för ”moderna” motorcyklar har varit en långvarig historia för mig. Det började i mitten på 70-talet med japanska 125kubikare, därefter följde några år med cyklar i mellanstorlek, fortfarande japanska. Ganska snabbt fastnade jag för ett på den tiden västtyskt mc-märke med blåvit logga, och jag har ägt ett antal genom åren. Med tiden har dessa maskiner utvecklats och blivit allt mer komplicerade. Servicearbeten som tidigare utfördes på egen hand utförs nu av en mc-verkstad. Även reparationer lämnas bort. Detta kändes inte bra, en del av mitt mc-intresse hade gått förlorat. Intresset för gamla tekniska ting (helst med motor) har varit med genom livet så blev det en naturlig utveckling att vilja köpa en gammal motorcykel. Det var mot denna bakgrund som beslutet att jag borde bli ägare av en äldre motorcykel, som komplement till den moderna, växte fram. Jag ville ha en motorcykel som jag själv skulle kunna klara av att underhålla. Våren 2008 blev jag så ägare till en Nimbus Sport av 1938 års modell. Varför en Nimbus? Fördelarna med detta danska motorcykelfabrikat blev uppenbara för mig efter att jag hade fördjupat mig i den information som fanns på internet, då inte minst Lasse Perssons intressanta hemsida (http:// mcnimbus.info). Den logiska och enkla uppbyggnaden, driftsäkerheten och reservdelsförsörjningen var ledord som tilltalade mig. När jag dessutom fick klart för mig att det hade tillverkats en sportmodell med upplagt avgasrör och enkelsadel var saken klar. Jag ville bli ägare till en Nimbus Sport! Nimbus modell Sport blev mycket populär när den kom, det är inte så konstigt - kan man tänka sig en snyggare motorcykel? Det första produktionsåret, 1937, tillverkades 289 stycken och 1938 blev det 297 stycken. Man får väl säga att en tivoliblå Sport är den klassiska Nimbus typ C. För sin tid var det också en modern och relativt snabb cykel. Bertils maskin, ramnummer 4007, levererades till återförsäljaren CV Hansen 27 augusti 1938. Därifrån köptes den av en Herr Nielsen en månad senare. 8 Hittar min Nimbus Sökandet efter en Nimbus Sport av förkrigsmodell påbörjades. Snart hittade jag den inköpskanal som så småningom skulle ge resultat.”Den Blå Avis” är den danska motsvarigheten till ”Blocket” och här fanns det många Nimbus ute till försäljning. Priserna var lite högre än vad som är fallet idag och efter att ha följt kommersen ett tag kunde jag konstatera att prisskillnaden mellan ett mediokert exemplar och en maskin i gott skick var ungefär 15 000-20 000 dkk, en summa som inte räcker så långt om en renovering ska utföras. Jag ville alltså köpa en motorcykeln i gott skick, om än till ett högre pris. Under vårvintern 2008 annonserades en Nimbus Sport av 1938 årsmodell ut till försäljning. Motorcykeln var renoverad 10 år tidigare, men hade endast körts cirka 500 kilometer sedan dess. Den såg verkligen fin ut på bild så jag beslöt mig för att åka till Silkeborg på Jylland för att titta närmare på objektet. Skicket på den tivoliblå Sporten var väldigt fint. Det som störde intrycket var ytrost på fälgarna och en ganska anfrätt avgaslimpa. Kanske hade renoveringspengarna tagit slut? Vidare fanns det inget funktionsdugligt batteri så den gick inte att starta. Ägaren hävdade dock att den fungerade klanderfritt. Jag räknade med att rosten på fälgarna skulle gå att polera bort och att lite spissvärta skulle få avgaslimpan att se okej ut. Det blev affär, dock med reservationen att en provtur skulle göras i samband med hämtningen. Nästa steg var att registrera motorcykeln i Sverige, vilket är en ganska enkel procedur. Först beställde jag ett ursprungsintyg och använde det danska registreringsbeviset för att vidimera motorcykelns härkomst. Därefter gjordes en registeringsbesiktning och en kontrollbesiktning. Kostnaden för ovanstående var omkring 3 000 kronor Det enda problem som uppstod var under registreringsbesiktningen då besiktningsmannen inte hittade något inslaget ramnummer. Han lät sig dock övertygas om att denna motorcykelmodell har serienumret på styret. Observera de helt parallella linjerna nummerskylt - orgelpipans slut, snyggt! Pipan var en av de allra mest lyckade tillbehören, men tillverkades inte av Fisker & Nielsen utan av A/S Cyklebørsen i Horsens. Några veckor senare gick färden återigen mot Danmark, den här gången med en släpkärra efter bilen. Nimbusmuseet i Horsens var resans första mål, i första hand för att köpa en instruktionsbok och en reservdelskatalog. Jag passade även på att titta på museets samlingar. Efter besöket kände jag mig väldigt inspirerad att bli Nimbusägare! Nimbusen görs klar för trafik i Sverige I Silkeborg väntade en startklar motorcykel på mig, och efter en kort provtur lastades den upp på släpet för att transporteras till Sverige. Hemfärden skedde helt odramatiskt. Numera är det ju enkelt att transportera varor mellan EUstater. Det krävdes alltså igen kontakt med varken dansk eller svensk tull, det var bara att rulla över gränsen. Efter hemkomst och närmare kontroll av den nyinköpta motorcykeln, konstaterade jag att det behövdes ett nytt batteri och en del gummidetaljer för att den skulle fungera på ett bra sätt. Dags att utnyttja en av Nimbusmotorcykelns fördelar, reservdelsförsörjningen! Lasse Persson i Harlösa kontaktades och i samråd honom beslutade jag mig för att lägga upp ett litet reservdelsförråd bestående av bl.a. packningar, vajrar och eldetaljer. Lasse levererade snabbt delarna och snart fungerade Nimbusen perfekt. Sista steget för att få köra på gator och vägar var att teckna en försäkring och det behöver inte vara så krångligt. Men ska man ha en MHRF försäkring (veteranförsäkring) krävs det att motorcykeln besiktas för detta ändamål. Detta utfördes av en av MCHK:s medlemmar i Jönköpingstrakten. När alla steg i registrerings- och försäkringsproceduren klarats av, var det äntligen dags att börja rulla med Nimbusen. Det visade sig snart att det här med veteranmotorcykel passade mig bra. Körningen får en annan dimension än när man färdas med en modern motorcykel. Vägvalet blir annorlunda, stora trafikstråk undviks till förmån för småvägar och den Joseph Koch på den första Nimbus Sport 1937. Bilden är troligen tagen på Richsvej, Köpenhamn F. Foto från Poul Jørss. 9 även utställarnas pris för samma sak. Många mässbesökare var intresserade av motorcykeln och jag fick svara på frågor efter bästa förmåga. Sportspeedometern visar hastighet upp till 140 km/t långsammare farten gör att man upptäcker saker längs med vägarna som man inte lagt märke till förut. Det är helt enkelt avstressande att färdas på Nimbus! Utställning I början av 1970-talet arrangerades de första utställningarna med motortema på det stora mässområdet Elmia i Jönköping. Picko Troberg tog över 1976 och sedan dess har evenemanget varit förlagt till påskhelgen. Publikrekordet från 1988 lyder på 93 000 besökare, förra årets upplaga samlade 77 000 besökare. På senare år har inslaget av veteranfordon, eller nostalgifordon som är den nutida benämningen, ökad sin närvaro på mässan. Det finns till och med en ”Nostalgihall” där man samlar denna fordonskategori. Här yppades ett bra tillfälle att visa upp en ovanlig motorcykel för en stor publik. En ansökan om att få ställa ut min Nimbus skickades 2011 till mässarrangören och ett positivt svar kom tillbaka. Jag bestämde mig för att satsa på ett monterbygge. Nu skulle mässpubliken få se en fin dansk motorcykel. Ett podium tillverkades i trä och kläddes med golvlaminat i klinkerutförande och spotlightbelysning köptes in. Från DNT beställdes några affischer med motiv från 1930-talet och motorcykeln fick nya fälgar och avgaslimpa samt en rejäl upputsning. Jag lade en del tid och några tusenlappar på utställningen, men med facit i hand kunde jag inte vara annat än nöjd! Två prispokaler mottogs under utställningens sista dag, juryns pris för bästa veteranmotorcykel och Träffdeltagande Sommaren 2010 besökte jag DNTs årsträff för första gången. Träffen som årligen samlar 300-400 deltagare och arrangeras på olika platser runtom i Danmark är ett strålade (!) bevis på hur populär ”Danmarks Motorcykle” fortfarande är. Efter detta första besök har jag haft förmånen att kunna besöka träffen ytterligare två gånger. Årets träff arrangeras i Ry som ligger mellan Silkeborg och Skanderborg. Att åka på dessa träffar stärker enligt min åsikt värdet av att äga en Nimbus betydligt. Förhoppningsvis får 4007 återse sina gamla hemtrakter sista helgen i juli och kanske du också blivit intresserad och kommer dit. Bertil och 4007 på Custom Motorshow Elmia 2011. 10 Sport och Sport Bilden ovan presenterar sig själv. Den är från ett fotoalbum från anställda på F&N till Driftsingeniør E. Wind på hans 50-årsdag, 1938. Albumet förvaras i Erhvervsarkivet i Århus. Observera växelpedalen under grenröret. Den monterades på motorer avsedda för ”prøvemester” Rasmussen som hade ett styvt vänsterben. Bilden nedan är från broschyren som presenterade Nimbus Sport årsmodell 1937. Från Poul Jørss samling. 11 Motorcykelproduktion under ockupationen I den här artikeln, som har sin upprinnelse i artikeln om Jugoslaviennimbussarna i julnumret 2014, skall vi se på lagerböckerna för typ C, för att undersöka produktionen under kriget. A/S Fisker & Nielsens lagerböcker, både för tillverkning av Kakelugnsrören, typ A och B 1919-1928 och för Nimbus typ C 1934-1959 finns tillgängliga genom klubben Danmarks Nimbus Touring, DNT. Lagerböckerna är, som all bokföring och liknande innan datorernas genombrott, förda för hand. Dessa listor kallas lagerböcker för att de upprättades när de färdiga motorcyklarna sattes på lager för vidare transport till beställaren och följande fakturering. Du kan se avskrifter av lagerböckerna för Nimbus typ C på DNTs hemsida och lagerböckerna för typ A och B finns på en CD i René F. Andersens och Knud Jørgensens bok Nimbus 1919-28, Kakkelovnsrøret. Listorna för typ C finns även på de skivor med ritningar som DNT säljer. När det gäller de uppgifter ur lagerböckerna som är tillgängliga på det här sättet måste man komma ihåg att det är avskrifter av originalen med risker för feltolkningar, avskrivningsfel och annat. ringen. Idag görs detta med hjälp av datorkraft och man kan på någon sekund få fram resultat och prognoser baserade på en mycket stor mängd information. Förr fick man göra listor för hand och det var ett stort arbete att analysera. För att genomföra analyserna måste man kunna referera de olika listorna och böckerna till varandra. Man måste alltså ha nummerserier som var gemensamma för de olika böckerna så att man kunde följa inköpet av exempelvis 100 Riemanlyktor i bland annat bokföring, lager, och tillverkningsprocessen. För A/S Fisker & Nielsen känner vi idag inte till så mycket av denna dokumentation, men i de bevarade lagerböckerna finns lite, samt åtminstone tre nummerserier som varit korsreferens till andra listor och böcker. I lagerböckerna som vi är vana att se dem är motorcyklarna och sidovagnarna listade efter stigande ramnummer. Därefter står beställarens namn och adress, ibland bara till vilken ort motorcykeln skulle levereras. Så ett expeditionsnummer, faktureringsdatum, Ett av projekten under kriget var en gengasgenerator. Här är den monterad på en av fabrikens äldre maskiner. Foto A/S F&N. uppgifter om betalningssätt, samt anmärkningar som kan handla om färg, modell eller slutlig kund. Sifferserierna som kan ha fungerat som referens till andra böcker och listor är ramnumret, expeditionsnumret och faktureringsdatumet. Likaså har beställarens namn också varit en sådan referensuppgift. Naturligtvis är det inte så att nummerserierna i lagerböckerna löper helt parallellt. Visserligen sålde Fisker & Nielsen alla de motorcyklar de kunde producera under tiden Först skall vi kanske se lite grand på den här typen av redovisning i ett stort företag under första halvan av 1900-talet. En modern stat är intresserad av medborgarnas och företagens inkomster för att se hur mycket man skall (och kan) ta ut i skatt. Därför är reglerna för inkomstdeklaration och företagens bokföring strikta. Att fuska med bokföringen är ett allvarligt brott, att ertappas med något sådant skulle varit en katastrof för ett företag som A/S Fisker & Nielsen. Det är naturligtvis inte bara bokföringen som ett stort företag måste ha noggrann kontroll över. Produktionen måste också kontrolleras för att man skall kunna planera och göra prognoser. Samma sak med lagerhållning, med maskiner och deras slitage, med arbetskraften, med reklamkampanjer, med försäljningssiffror och mycket, mycket mera. Allt detta skulle också refereras till ekonomin, alltså till bokfö- Motorcyklarna producerade under kriget såg ut som 1939 års maskiner, bortsett från det som inte kunde levereras på grund av råvarubrist och annat. Nummer 5576 är fakturerad till försäljaren i Ålborg i augusti 1941 men har därifrån gått vidare till kunden först i maj 1942. Foto L. Persson 12 Diagram 1 Produktionen av typ C 1934-1946 i expeditionsnummerordning. På den lodräta axeln är ramnummer markerat. De röda pilarna markerar motorcyklar, med ramnummer över 6000, som har ett ”för tidigt” expeditionsnummer. Den gula markeringen är de 100 Nimbussarna för Jugoslavien. Nedåtgående streck är motorcyklar med ett ”för sent” faktureringsnummer, det vill säga cyklar som behållits länge av företaget och sedan sålts. Den gröna pilen är ramnummer 1334 såld först i februari 1940. En bearbetning av lagerboken från A/S F&N. från 1934 till en bit in på 1950talet, undantaget kriget. Små variationer i hur nummerserierna löper bredvid varandra kan naturligtvis förväntas. Olika försäljare kan ha haft olika lång kredit, vissa beställningar kan det ha varit bråttom med. Statliga kunder hade säkert företräde och så vidare. Avbetalningssystemen medför också att faktureringsdatum troligen blev senare. lagerböckerna i ramnummerordning ser man att expeditionsnummer och faktureringsdatum varierar mycket. Jugoslaviennimbussarna, framställda 1941, är här ett tydligt exempel. De är inskrivna i listan efter faktureringar gjorda 1944! Samtidigt är motorcyklar med lägre ramnummer än Jugoslaviennimbussarna fakturerade mer än tre år efter dessa. Hur har man fått ihop detta? För tiden före andra världskriget stämmer de olika nummerserierna också rimligt bra, ramnummer, expeditionsnummer och faktureringsdatum följer varandra någotsånär. Givetvis är det skillnader på några nummer eller dagar här och där. Men det finns ett antal undantag som verkar förvirrande när vi läser lagerböckerna som vi är vana att göra, sorterade efter ramnummer. Detta återkommer vi till. En viktig företeelse att hålla ordning på var givetvis beställningarna, alltså de order på motorcyklar och dammsugare som kom in till företaget från återförsäljare och, i alla fall när det gällde motorcyklarna, från myndigheter, företag och enskilda personer. Det finns anledning att antaga att det expeditionsnummer som finns i tredje kolumnen i lagerböckerna har stark koppling till beställningarna och framförallt att expeditionsnumret har varit en viktig korsreferens i de olika förteckningarna man fört över För tiden under andra världskriget är det annorlunda. Om man läser 13 produktionen och i relation till bokföringen. Det är därför intressant att se vad som händer om man sorterar lagerböckerna efter stigande expeditionsnummer istället för motorcyklarnas ramnummer, se diagram 1. Ja det första man ser är att det första Humlebiet, ramnummer 1301, raskt försvinner utom synhåll. Det har expeditionsnummer 67737, medan 1302 har exp. nr 155. Anledningen till detta är att 1301 behölls av fabriken som experimentmodell ända fram till 1958 då den såldes. En annan reflexion om de första motorcyklarna är att expeditionsnummerserien bör ha varit nyligen införd 1934 eftersom det lägsta expeditionsnumret vi stöter på är nr 135 som är kopplat till ramnummer 1308, detta bör alltså ha varit den första beställda motorcykeln! Ytterligare en rimlig slutsats är att expeditionsnummerserien har varit gemensam för dammsugare och motorcyklar, Morgonen den 9 april 1940, en mc-grupp går i ställning för att hejda de anfallande tyska trupperna. Foto Th. Christesen, Aabenraa. eftersom det genom hela produktionen finns hopp i serien som vi ser den i lagerböckerna. Vid det första påseendet följer de tre sifferserierna varandra relativt väl om man sorterar lagerböckerna efter stigande expeditionsnummer. De tre serierna är, liksom ovan, expeditionsnummer, ramnummer och faktureringsdatum. Men givetvis finns undantagen även i denna sorteringsordning, det är ju samma lista som tidigare, bara ordnad på annat sätt. Nu blir några av undantagen mera systematiska, de hamnar i grupper, och kanske kan vi våga oss på en tolkning. Den första avvikelsen (undantaget den som gäller maskin 1301 och några andra maskiner som länge ägdes av fabriken) är expeditionsnummer 2447, den första röda pilen i diagram 1. Den föregående beställningen har nummer 2423 och är fakturerad den 19 september 1935 och den som kommer efter nummer 2447 har nummer 2468 och är fakturerad den 28 september 1935. Avvikelsen, expeditionsnummer 2447 är fakturerad den 31 oktober 1944 och är en blå Sport, något som inte gick att varken beställa eller expediera år 1935. Den blå Sporten har ett ramnummer som stämmer med faktureringsdatumet, 6083. Nästa gång detta händer är ett knappt år senare, efter expedi- tionsnummer 3968, fakturerad på Brdr. Friis Hansen i Köpenhamn den 3 juni 1936, kommer tre beställningar fakturerade i november 1944, så en beställning från 1936 och därefter ytterligare nio motorcyklar fakturerade i november 1944. Så håller det på. De röda pilarna i diagram 1 visar på beställningar fakturerade 1944 och 1945 men med expeditionsnummer insprängda åren 1936, 1937, 1938, 1939, 1940 och 1941. Fenomenet fortsätter i maj-juli 1943 då sex cyklar fakturerade tidigt i april 1945 är redovisade. Den verkligt stora avvikelsen har vi så i mars 1944 då hela 100 cyklar, fakturerade under perioden april till september 1945, är insprängda, den sista röda pilen i diagram 1. I nästan samtliga fall är dessa avvikelser ovanliga i det att varje cykel har ett eget expeditionsnummer och i de tre eller fyra fall när det inte är så rör det sig om två cyklar med samma expeditionsnummer, men som står uppsatta på olika återförsäljare! Hur skall man förklara detta? Man tycker sig spåra något slags trixande, men riktat mot vem? Närmast till hands ligger att det är ockupationsmakten som man försökt föra bakom ljuset. I kapitlet Under Besættelsen i boken till fabrikens femtioårsjubileum 1956, beskriver man förhållandet under kriget och ockupationen. 14 Efter krigsutbrottet försvann först avsättningsmöjligheterna och sedan råvaruförsörjningen. Arbetsstyrkan minskades år 1940 med två tredjedelar och för de kvarvarande minskades veckoarbetstiden från 48 timmar till 33. I stort sett detsamma hade skett under första världskriget, men då hade fabriken på alla sätt försökt hitta ersättningsproduktion. Under ockupationen, från den 9 april 1940, gällde motsatsen. På alla sätt försökte man undvika de nya arbetsuppgifter som ockupationsmakten försökte få fabriken att utföra. Detta var ett tydligt ideologiskt ställningstagande. Man försökte dölja hur stor outnyttjad tillverkningskapacitet man hade och lyckades också att klara hela den fem år långa ockupationen med en halvtom fabrik på tomgång utan att tvingas utföra arbeten för tyskarna. Det är säkert i ljuset av detta som vi skall se underligheterna med tidiga expeditionsnummer som har sena faktureringsdatum och andra konstigheter i lagerböckerna. Man prövade säkert flera sätt att hålla skenet uppe och ge intryck av att man inte hade någon ledig kapacitet på fabriken. Ett av dessa kan ha varit att visa en stor orderingång genom att förevisa expeditionsnummerserien. Om man den 31 oktober 1944 kunde uppvisa leveranser med expeditionsnummer från 2447 till 38947 borde det förvirra. Det är lägsta och högsta expeditionsnummer för de sex fakturerade motorcyklarna den dagen. En månad senare kunde man visa att man arbetade med beställningar med expeditionsnummer 5579 till 7456 medan nyinkomna beställningar hade expeditionsnummer på omkring 39000. Full sysselsättning alltså, värre än BMW och Zündapp, om man inte gjorde en noggrann kontroll. Hur åstadkom man detta? Ovan har vi antagit att expeditionsnummerserien troligen var gemensam för dammsugarsidan och motorcykelsidan och antagligen har här funnits tomma nummer i serien, det vill säga order som avbeställts till exempel. Dessa har man letat upp och utnyttjat upp till tio år efter de första gången varit använda, men eftersom ordern annullerats första gången har det inte blivit några dubbletter, något som skat- Diagram 2 Motorcykelproduktionen under ockupationen 1940-1945 ordnad efter stigande faktureringsdatum och med ramnummer längs den lodräta axeln. De motorcyklar som fick ett ”för tidigt” expeditionsnummer är inte med i detta diagram. Den röda pilen markerar ockupationens start den 9 april 1940. Den jämnt stigande kurvan omedelbart efter pilen representerar en leverans till Hærens Tekniske Korps, en order man inte kunde manipulera med eftersom den var beställd innan ockupationen. De gula markeringarna är jugoslaviennimbussarna, en leverans som avbröts av några civila maskiner mitt i. Observera att den vågräta axeln inte är en tidsaxel utan avspeglar antalet motorcyklar fakturerade varje år. Det sista året, 1945 är ”kort” av två anledningar, Danmark befriades den 5 maj 1945 och de motorcyklar som producerades månaderna innan dess hade fått ”för tidiga” expeditionsnummer och är alltså inte med i detta diagram. En bearbetning av lagerboken från A/S F&N. temyndigheterna kunde ha upptäckt och ställt till besvärligheter om. Då har vi en förklaring på de 236 cyklarna som har antecknats med ”för tidiga” expeditionsnummer. Men de finns ytterligare underligheter. Vi nämnde ovan att motorcyklar med lägre ramnummer fakturerats ett par, tre år senare än jugoslaviennimbussarna och att förhållandet mellan ramnummer och faktureringsdatum inte stämmer för ytterligare ett stort antal motorcyklar 1940-1945, se diagram 2. Här har man använt sig av en enklare metod för att ge intryck av en stor produktion, man har inte tillverkat motorcyklarna i ramnummerordning, utan hoppat fram och tillbaka i nummerserien. Inför någon som inte följer tillverkningen kontinuerligt kan man då lyckas ge intryck av en stor produktion. Detta har man ägnat sig åt under så gott som hela ockupationsperioden, ända fram till december 1944. Produktionen våren 1945 har helt och hållet fått ”för tidiga” expeditionsnummer. De maskiner som är redovisade för 1945 i diagram 2 är fakturerade under oktober och november det året. Att företaget lyckades lura ockupationsmakten med dessa relativt enkla metoder säger en del om hur ineffektiv kontrollen var. Men man tog säkerligen en stor risk. Det finns en berättelse i tidskriften Dansk Arbejde från september 1945 som skildrar situationen på fabriken då, ett halvt år efter befrielsen. Det är Anders Fisker som visar runt på fabriken och berättar att man är redo att börja montera motorcyklar så fort man får de varor som fattas. Bristerna är framförallt hastighetsmätare, ekrar och förtunning till lackeringsavdelningen. … vi går in på lagret. Här står motor vid motor, ramar staplade på varandra, hyllorna är fulla med bensintankar, fälg efter fälg hänger 15 i rader. Så fortsätter det hall efter hall (min översättning efter en artikel i Nimbus Tidende). Det är svårt att tänka sig att alla dessa delar legat på lager sedan krigsutbrottet 1939 eller genom hela ockupationsperioden. En hel del var säkert sådant som producerats under kriget och det förklarar kanske varför det var lätt att tillverka motorcyklar i annan ordning än i ramnummerordning. Man hade helt enkelt mycket att välja på. Bland Danmarks stora industriföretag var Fisker & Nielsen nästan unika i att klara sig undan produktion för Hitlertyskland under ockupationen. Källor Egebjerg, I. Aktieselskabet FISKER & NIELSEN 26. februar 1906-1956 Lagerböcker från F&N på DNTs hemsida Nyborg, A. K. Vores fader, Anders Fisker. Nimbus Tidende nr 120, februari 2003 Att se framåt Rubriken kan kanske få läsaren till att tro att det nu kommer att handla om trafiksäkerhet. Med säkerhet kommer det inte att bli så! Inte för att det kommer att handla om motsatsen på något sätt. Nej, avsikten är att vi skall försöka skaka av oss den i mycket regniga och trista vinter vi haft och försöka se fram emot vår, sommar och den härliga, men kanske lite underskattade årstiden, höst. Årstiderna då hjulen snurrar mot asfalten och vi rullar mot mål och möten vi sett fram emot länge. För mig blir en av de första turerna oftast ut på Revingehed. Först en lagom kurvig asfaltväg och sedan in på vindlande grusvägar med öppna gräsmarker, betande kor, bokdungar, lukten av fuktig jord, koskit och vintervisset gräs - Skåne om våren! Hög himmel, spirande grönska och, vill man med Anders Österling instämma, lärkan slår och Skånes somrar ila. Fast lärkan hör man ju inte i hjälmen eller över Humlebiets surrande. Men de finns där, tro mig! Den slingrande vägens spänning. Revingehed en sommardag 2013. Våra motorcyklar har tåligt stått garagerade några månader nu, om inte ägaren är av det härdade virke som inte drar sig för minusgrader och glatta vägbanors övervinnande på två eller tre hjul. Men snart är det dags att montera batteriet, motionera ut oljan ur cylindrarna med kickstarten, rikta bensinkranen rakt ned, vrida lite på gashandtaget och kicka två gånger för att få fram bensin, slå på tändningen, se den röda lampan lysa och så trampa till med snärt! En hundradels sekunds tystnad och så är motorn igång på alla fyra cylindrarna. Visst är det härligt och visst längtar vi dit allihopa! Även om vi ibland får trampa fyra-fem gånger extra första dan på våren. Att köra över Öresundsbron betyder nästan alltid motvind och så ett par inte alltför trevliga motorvägsmil innan vi svänger av och styr in på Gammel Køge Landevej. Nu är första frågan, har det blivit en ny hyresgäst i den gamla cykelaffären eller ståtar tvåvåningshuset invid vägen fortfarande med den, för oss svenskar, lite ekivågade firmaskylten Cykelpitten? Ja vi fick faktiskt fråga när vi kom fram till träffplatsen för att bli kloka på vad det var för ett namn. Det var den moderna danskans förkärlek för anglicismer som låg bakom namnet. Pit Stop är ju även ett ”svenskt” begrepp! Kanske mer förknippat med F1 och liknande hastigheter än med velocipedande. Fladjernsträffen är något man ser fram emot under vintermånaderna, en ordentlig tur och sedan goda vänner, många motorcyklar och fin stämning vid målet. Jag hoppas att vi blir fler än två svenskar på denna träff i år! En dryg månad senare, Pingsthelgen, ordnar vi själva Göingeträffen för tredje gången. Vi utgår från Lunnahöjagården där vi var förra året och kommer därifrån göra nya utflykter i Göingebygden och vår gemensamma historia. Liksom tidigare är en av träffens kännetecken den resebeskrivning med kartor som deltagarna får redan på förhand. Så i juni bjuder Nødeboklubben in Liksom de senaste åren går den till Sommarträffen eller Öresund första lite längre turen till FladRundt, kärt barn har många namn. jernsträffen. Lite extra spännande i år med ny träffplats. I år är träffen förlagd till en scoutstuga strax väster om Næstved på Själlands sydkust. Som vanligt får du information och kan anmäla dig på Fladjernsträffens hemsida, http:// www.nimbusabc. dk/ Betalningen brukar vi kunna ordna så att du Från Sommarträffen - Öresund Rundt år 2008 i kontaktar mig så Skåne. Foto Kerstin Jakobsson. löser det sig. 16 Från Göingeträffen 2013. Foto av Per Elvekjær. Det blir fina återseenden när vi rullat av färjan i Helsingør och säkert några nya ansikten också. Varje träff är det lika spännande att se vart vi skall styra kosan och vilka överraskningar man bjuder på. Så, i slutet av juli är det dags för DNTs årsträff, nu för 41. gången. Träffen anordnas i år av Skanderborg og omegns Nimbus klub och platsen är Rye mellan Silkeborg och Skanderborg, några mil väster om Århus. Det är en del mil att köra även från Skåne, men det finns en genväg! Från Själlands nordvästra udde, av outgrundliga skäl kallad Sjællands Odde, går en färja till Århus. Om man bokar i tid kan man få plats för motorcyklarna på lämplig avgång och då förkortas vägen avsevärt. Även från den svenska västkusten går det relativt lätt att ta sig till träffen, färjan Göteborg-Frederikshavn tar dig Från årsträffen 2009 på Nordsjälland. Här har vi alla samlats vid uppfarten till Fredenborgs slott. över på ett par timmar och sedan har du tjugo härliga mil framför dig. I sällskap med en Nimbuskompis, eller två har ni klarat av det på tre-fyra timmar. Varberg Grenå är också en möjlighet. Ja, jag vet att jag skrivit det förr, men det är en alldeles särskild stämning på en årsträff. Flera hundra Nimbussar på en plats, alla olika varandra på något sätt. Att traska runt några stycken tillsam- Från årsträffen 2010 på Jyllands västkust. En liten del av deltagarna i den gemensama körturen syns på bilden. Foto Miles Mushlin. 17 mans på träffplatsen, titta på motorcyklar, tala med deras ägare och ha trevligt, är en glädje. När vi nu är på Jylland några dagar måste vi ta chansen att besöka Nimbusmuséet i Horsens. För ett par år sedan försökte jag samla intresserade för en tur dit när vi ändå skulle ”halvvägs”, men nu skall det väl lyckas! För dem som inte känner till muséet kan jag rekommendera lite kunskapsinhämtning från DNTs hemsida. Där kan du se lite om vad muséet innehåller. Lokalen är inte stor men samlingarna är imponerande, både vad gäller mängden och kvaliteten. Framförallt är aktiviteten imponerande, man bygger nya utställningar, utökar samlingarna, registrerar föremålen noggrant och har öppet varje helg från april till oktober - allt med frivilliga krafter! Helgen den 14-16 augusti är det Bankerydsträff. Det är Bertil Mali som för andra året i rad bjuder in till Vätterbygdens motorcykelklubbs anläggning vid Vätterns strand en mil norr om Jönköping. Detta kan bli en mötesplats för Nimbusentusiaster från hela södra Sverige och en bit upp i Mellansverige. Vi behöver träffa varandra och köra några turer, dela erfarenheter och trivas tillsammans. Låt oss fösöka förverkliga det sommaren 2015! Paris - Krusaa 1937 Det första landsvägsloppet på sträckan gick av stapeln 1921 och sträckan var då Paris - Glostrup, utanför Köpemhamn. Tjugo ekipage deltog, hälften bilar och hälften motorcyklar. Snabbaste motorcykel var en Indian körd av Helle Bro på tiden 43 timmar och 59 minuter. Som nummer två kom Henry Erlind på ett Nimbus kakelugnsrör, en timme och 18 minuter efter. Tävlingen återkom 1922, då med Albert Petersen som vinnare i motorcykelklassen på en Nimbus och tiden 30 timmar och 43 minuter. Sista gången tävlingen kördes var 1929. Landsvägstävlingar var då förbjudna i Danmark, så start och mål var Krusaa vid Danmarks gräns mot Tyskland. Man körde alltså Krusaa - Paris - Krusaa. Motorcykelklassen vanns av Holger Sønderup på en AJS, som totalt använde 39 timmar och 19 minuter på hela sträckan, Paris tur och retur. Den avslutande delsträckan Paris - Krusaa körde han på 19 timmar och 19 minuter. Sommaren 1937 hade tre erfarna tävlingsförare, i all tysthet, förberett en attack på det då åtta år gamla rekordet. Lagledaren Kaj Otting hade vid denna tid sin aktiva tävlingskarriär bakom sig. Han var nu ordförande i Sjællands Motorunion och motorredaktör på Berlinske Tidende. Christian Jørgensen drev en stor motorfirma i Århus, och var bland annat auktoriserad återförsäljare för Nimbus. Men Jørgensen var en erfaren förare med stora framgångar, bland annat i trial, han slutade tävla år 1946. Den tredje deltagaren, Joseph Koch var mitt uppe i en lång och framgångsrik tävlingskarriär. Han hade börjat 1930 och skulle hålla på ända till 1951. Hela tiden trogen Nimbus. Utan att göra något särskilt väsen av sig hade de tre lämnat Köpen18 hamn och ägnade nedresan åt orientering och planläggning av rekordförsöker som skulle ske på hemvägen. Väl framme i Paris besökte man den pågående Världsutställningen och såg på stan under ett par dagar. Rekordförsöket startade klockan 03.00 en måndagmorgon från Place de la Concorde i centrala Paris och klockan 18.48 nådde man gränsen till Danmark vid Krusaa. Den nya rekordtiden blev alltså 15 timmar och 48 minuter. En beskrivning av resan, i Joseph Kochs namn, men berättad för en annan anställd på F&N, Gunnar Enselman och säkerligen ytterligare kryddad av Fisker & Nielsens reklamchef, Gunnar Hansen, kan man läsa i ”Jorden Rundt paa tre Hjul” en samling reseberättelser från 1945. Boken publicerades till Nimbusmotorcykelns 25-årsdag. Då räknade man uppenbarligen födelsen till år 1920. Redaktör för boken var just Gunnar Hansen. Men åter till bilden på sidan 18. Den är en av en serie bilder, troligen tagen av en pressfotograf, vid mottagandet i Köpenhamn, alltså inte vid målgången i Krusaa. Den mest kända av dessa bilder är kanske den här till höger, en originalbild med hälsning från Kai Otting till de två kamraterna på färden. Båda dessa bilder kommer från Poul Jørss samling. Bilderna är tagna i närheten av Rådhusplatsen, utanför Ny Rosenborg Restaurant på Vester Boulevard, nuvarande H. C. Andersens Boulevard 5. Bilden på sidan 18 är antagen klippt ur en motortidning enligt Knud Jørgensen, texten inklippt i bilden och den högre bildkvaliteten än den som var vanlig i dagstidningar talar för detta. Möjligen kan det vara någon annan typ av periodisk tidskrift. I förgrunden är givetvis de tre förarna, väl behängda med lagerkransar och blommor, men personerna i bakgrunden är också värda att uppmärksamma. Mannen som syns mellan Chr. Jørgensen och Joseph Koch är utan tvekan Anders Fisker och de två som syns mellan Kaj Otting och Jørgensen ser ut att vara Finn Andersen, iförd keps, och Erik Fisker. Finn Andersen var en betydelsefull person på Fisker & Nielsen. Han var reseinspektör för Nimbus och den person som tillsammans med Anders Fisker gjorde rundresan till alla de auktoriserade återförsäljarna år 1936. Finn Andersen hade en lång karriär inom A/S Fisker & Nielsen, den sträckte sig långt in på 1960-talet. Den unga välklädda damen till höger är gissningsvis Kamma Koch, Josephs hustru, men den identifieringen är lite osäker. Mannen längst till höger ser ut att vara inblandad i händelserna på något sätt, men är ännu inte identifierad. Sedan kan man fundera lite på bilen i bakgrunden till vänster. Varför har man lagt tyg över motorhuven? Det är mitt i sommaren så det kan knappast vara för att hålla kvar motorvärmen. Kanske är bilen inblandad i firandet och man har lagt tyg på motorhuven som skydd, var det där kransarna och blommorna låg innan de hängdes på de tre förarna? På den andra bilden, den med Kai Ottings hälsning, syns ungefär samma personer i bakgrunden. En oidentifierad man i halmhatt, så samtalar Anders Fisker, Finn Andersen och Erik Fisker till höger i bilden. Men till vänster står två herrar varav den högra går att identifiera som Anton Rasmussen, ofta kallad ”prøvemester” Rasmussen, den riktiga titeln var ”garantimester” enligt jubileumsboken 1956. Rasmussen var anställd vid Fisker & Nielsen sedan 1930. Han hade deltagit i utvecklingen av typ C och skulle senare komma att arbeta, bland annat, med den ”ventillösa” motorn och protypframtagning tillsammans med Anders Fisker. När denna bild varit publicerad tidigare har Allan K. Nyborg konstaterat att det är en förgasare typ -38 som sitter på Joseph Kochs maskin, medan de andra har förgasare av typ 1 eller typ 2. 38förgasaren kom i produktionen först 1938. Enligt tidningsartiklarna från tiden gjordes rekordförsöket med tre Nimbus Sport i standardutförande som fabriken ställde till förfogande. Uppenbarligen skall man vara lite kritisk till detta, 38förgasaren var inte standard och tankdekalen på Jørgensens motorcykel hör inte hemma på en Sport. Registreringsbokstäverna är A på Ottings cykel, X på Jørgensens och K på Kochs, något som stämmer med deras hemorter. Troligen var det deras egna motorcyklar, 19 undantaget är troligen Joseph Koch som ju var fabriksförare och hade fabrikens resurser bakom sig. Tidningsurklipp från 1937. Som många gånger tidigare har jag fått god hjälp av Poul Jørss och Knud Jørgensen med denna artikel, bilder, kopior av artiklar och diskussioner är jag tacksam för. Tekniska cirkulär nummer 6 När vi nu återupptar den lilla serien om A/S Fisker & Nielsens tekniska cirkulär kanske det är på sin plats med en liten repetition. När fabriken presenterade den nya Nimbusmotorcykeln, den vi idag kallar Humlebiet eller typ C, var det sex år sedan man senast tillverkade motorcyklar. Kakelugnsröret, typ A och B tillverkades 1919 till och med 1928, men nu, 1934, siktade man på en större produktion, 1000 maskiner per månad. Fabriken ville därför också skaffa sig ett ordentligt återförsäljarenät, något man inte haft tidigare. Ett sådant nät av återförsäljare måste hållas samman, och det är viktigt att sprida information och reklam till dem, att samordna kampanjer och naturligtvis även ta emot information från försäljarna. Redan 1934 startade man cirkulärskrivelser som snart ordnades till två serier av information, dels de tekniska cirkulären och så de så kallade forhandlercirkulären. De tekniska cirkulären handlade givetvis om tekniska ting, förändringar, servicefrågor och liknande. Forhandlercirkulären sysslade med det mera försäljningstekniska, man sände ut försäljningsstatistik, reklambroschyrer med mera. De tekniska cirkulären är en viktig källa till kunskapen om motorcykelns tekniska utveckling. I tidigare artiklar har vi skrivit om den nya baklyktan med bromsljus, om felsökning enligt F&N, om ventilmekanismen och om övergången från trycksmord vevaxel till stänksmord år 1935 och om förändring av kopplingen 1936. När vi nu skall se närmare på cirkulär nummer 6 från den 20 december 1935 skall det handla om specialverktyg för motorcykeln, avsedda för de auktoriserade försäljarnas verkstäder. Cirkuläret är alltså utsänt strax före jul 1935, samtidigt med cirkulär 5 om motorns smörjningssystem. I meddelandet sägs det att önskemål om specialverktyg har kommit från återförsäljarna och det förefaller troligt. Även från fabrikens sida bör det emellertid ha varit ett önskemål. Om man använder rätt verktyg minskar detta givetvis risken för skador på motorcyklarna vid reparationer, något som i sista hand även gagnade fabriken. Det man erbjöd 1935 var sex olika skruvnycklar, fem olika avdragare, en hållare för arbete på generatorn, en låsringstång, ett upprätningsverktyg för vevstakar, ett ventilfräs-set, ett motorstativ och, för utställningsbruk, ett stöd för bakhjulet. Hur gensvaret blev vet vi inte exakt, men vid den rundresa som Anders Fisker och reseinspektör Finn Andersen gjorde till återförsäljarna 1936, undersökte man både försäljningslokalerna och verkstaden på varje plats men det 20 finns ingen notis om specialverktygen fanns på plats eller inte. Ytterligare två tekniska cirkulär handlar om specialverktyg, nummer 6A från den 20 september 1938 och en onumrerad beställningsblankett från den 12 oktober samma år. Det rör sig nu om sex nya verktyg. En demonteringsanordning för kardanaxeln, så att man enklare kan byta gummiklotsarna, en mall för inställning av kamaxeldrevet, två avdragare för främre kamaxellager, en fjäderanordning för att ställa in förspänning av rullager i bakaxelväxeln på årsmodell 1934 och –35 samt slutli- gen avståndsbussningar för bakhjulsmontering och -justering. Inte heller nu har vi någon direkt kännedom om beställningar av specialverktygen. Men det finns ytterligare två viktiga dokument om fabrikens specialverktyg. År 1939 gav man ut en vägledning för användningen av specialverktygen och ännu en vägledning kom 1953. Båda dessa är rikt illustrerade med teckningar som beskriver både verktygen och hur man använder dem. Enligt vägledningen från 1939 är det tydligt att flera specialverktyg kommit till efter tekniskt cirkulär nummer 6. Verktygstavlan som avbildas har plats för 28 verktyg och då ligger ändå ventilfräsningssetet i en separat trälåda. Verktygen listas på bilden nedan. Av verktygsförteckningen från 1939 framgår också att verktygen Den äldre modellen av verktygstavla. Från vägledningen för användningen av serviceverktygen från 1939, F & N. ökat i pris jämfört med prisuppskattningarna från 1935. Penningvärdet hade åkt lite upp och ner de här åren men 1935 års penningvärde var i stort detsamma som 1939, först efter krigsutbrottet den 1 september 1939 blev inflationen påtaglig. Vad var det då för några verktyg som dolde sig bakom beteckningarna på listan till vänster? Vi tar dem i samma ordning som de står uppräknade: Sidan 1 i vägledningen för serviceverktygen är en verktygslista. 21 N11 är avdragare för svänghjulet N12 kan användas till kullager i växellådan och på vevaxeln samt till kamdrevet och generatordrevet på vevaxeln. N15 är en hållare för arbeten med generatorn N16 är specialnyckeln till toppdrevet på generatorn N17 och N18 är en 14 mm och en 27 mm nyckel användbara på flera platser på cykeln. Idag används 13 mm nyckel istället för 14 mm på grund av ändring av standard för skruv och mutter N22 är en låsringstång för fixering av kolvbultarna N24 är ventilfräs-set bestående av åtta delar i en trälåda N25 är motorstativet N27 är en hållare för abete på kardanaxel N28 en mall för justering av pinjongen i bakhjulsutväxlingen N29 en avdragaren kan användas på flera ställen där man behöver ta bort ytterringar till rullager, i bakhjulet, i bakaxelväxeln och i sidovagnshjulet Avståndsbussningarna N32 K och N32 L är till justeringen av bakhjulslagren. Verktygen N33, N35, N36 A och B, samt 46 mm nyckeln N40 används till demontering och justering av framgaffeln och då är det givetvis den låga framgaffeln det handlar om N41 är en hållare för centrering av kopplingen N42 är åtta specialmuttrar för skruvarna på vevstakarnas storändar N 43 är en dorn för demontering och montering av kolvbulten De tvåskruvtvingarna N44 skall användas när man sätter samman kopplingen N44 är två skruvar med handtag som används för att spänna samman kopplingen N45 och N46 är bussningar som kan användas på flera platser, lagerbanor, kamdrevet, ramlager och vevstakens lillända N47 används för att trycka samman ventilfjädrarna N48 en dorn för att demontera och montera ventilstyrningar N49 en dorn som används i växellåda, bakväxel och till kamdrevet N50 används till bussningar i växellådan och vevstakar N52 är haknyckeln till hastighetsmätardrevet N53 en dorn till bussningar i framgaffel och till framhjulslager N56 driver fast bricka och kon på styrröret N58 är till lager i bakhjulsväxeln och för att demontera sidovagnsaxeln N59 är för montering av sidovagnsaxeln Slutligen, utan nummer, verktygstavlan Med den höga framgaffeln 1948 behövde verktygsuppsättningen kompletteras och man lade även till några mallar, till exempel för rätning av ramens bakdel och för att ändra sadelfjädringen til gummifjädring 1950-51. En ny beskrivning av serviceverktygen kom som ett separat tryckt häfte år 1953. Vilka av dessa verktyg används då idag? I Nimbus Tidende har Sten Weidinger alltid referenser till specialverktygen i sina arbetsbeskriv- Verktygstavla av den senare modellen hos JC Nimbus 2013. Här syns några av varktygen till den höga framgaffeln till exempel. ningar i verkstadsserien Skruestikken. Det John Carlsen använt ofta är verktyget till kardanaxeln, N27, och generatorhållaren N15. Allra mest utnyttjade har de åtta små specialmuttrarna som håller vevstaksbultarna och mellanläggen i ordning på vevstakarna, varit. Mallar och jiggar till upprätning av ramen har givetvis också använts av JC Nimbus Poul Jørss använder avdragarna, de stora skruvnycklarna, drivdornarna, specialnyckeln till kronhjulsmuttern på generatorn och de två specialskruvarna för att spänna samman kopplingen och även de åtta skruvarna till vevstaksmuttrarna. I Knud Jørgensens verkstadshandböcker, Nimbus - vedligeholdelse, är också serviceverktygen med vid respektive arbetsmoment, men Knud ger även anvisning på alternativa verktyg som ersättning för 22 dessa. Standardavdragare kan ofta ersätta specialavdragarna, ett strips kan hålla samman vevstaksmuttrar och mellanlägg till exempel. Det finns givetvis ett begränsat antal uppsättningar av serviceverktygen och kompletta uppsättningar är dyra, framförallt originalverktyg. Flera av verktygen finns det ritningar av i DNTs ritningscd, du finner ritningsnumren i Knud Jørgensens, Nimbus - vedligeholdelse. Med hjälp av en svarv och händighet kan sedan flera verktyg tillverkas. De två häftena med anvisningar hur man använder specialverktygen är nyttiga. De kan rekvireras i kopia från Svenska Nimbustidningen. Givetvis rekommenderas Nimbus - vedligeholdelse av Knud Jørgensen eller den engelska versionen, Nimbus - Maintenance, liksom Sten Weidingers Cheklister som läsning inför verkstadsarbeten på din Nimbus typ C. Inbjudan till BANKERYDSTRÄFFEN 14-16 augusti 2015 Bankeryd, 11 kilometer norr om Jönköping Ingen särskild föranmälan krävs för att besöka Nimbusträffen, men det kan vara bra att tänka på följande: Träffavgift: Träffen är avgiftsfri, du betalar bara för boendet och det som konsumeras. I vår kiosk finns kaffe, kakor, varm korv, hamburgare, diverse drycker m.m. Bokning av stugor: Det finns 20 bäddplatser att tillgå, priset är 150 kronor per bädd/natt eller 300 kronor hel stuga/natt. Boka på +46(0)36-378547 kl 18-22 f.r.o.m. 1/6! Camping: Priset för camping är 50 kronor person/natt. Frukost: Frukost kostar 50 kronor och beställs dagen innan. Grill: Fredag kväll serveras grillat med tillbehör. Behöver ej förbokas! Pris 80 kronor Drycker av olika slag finns att köpa till humana priser. Middag: Middag lördag Kväll beställs dagen innan. Pris: Rimligt! Mera information kommer! Välkomna! Vätterbygdens MCK och Bertil Mali [email protected] Göingeträffen 29-31 maj 2015 För tredje året i rad kör vi Göingeträffen i nordöstra Skåne. Träffplatsen är densamma som förra året, Lunnahöjagården, nio kilometer söder om Hässleholm. Platsen skyltas från väg 23. Ankomst under fredag eftermiddag då grillen tänds klockan 18 och man grillar det man tagit med sig. På lördag kör vi en cirka 100 km lång tur i det Nordskånska landskapet och äter gott på kvällen. Söndag är hemresedag efter frukost/morgenmad med möjlighet att göra matsäck på morgonen, förmiddagen. På Lunnahöjagården kan du bo i enkel– eller dubbelrum eller naturligtvis campa. Från lördag morgon ingår maten i träffpriset och drycker kan köpas på platsen till fördelaktiga priser. Priser och mera information kommer! Välkomna! Lars-Henrik Olsen [email protected] Lasse Wallin [email protected] 23 Artikeln har varit publicerad i Nødebo Nimbus Nyt 2015-1. Tack till klubben, Alice och Carsten för tillstånd att återge text och bilder. På Nimbus til Speedway i Parken Alice Kristensen, text och Carsten Sommer, bilder Nimbus Touring om, at man kunne melde sig som interesseret efter først til mølle princippet. Erik svarede straks. Han er nemlig speedway fan og har i flere år set på det i Parken sammen med vores søn. Nå, vi hørte så ikke mere til det, så vi troede ikke, at vi var blandt de udvalgte. Først få dage før fik vi så besked på, at Erik var blandt deltagerne. Egon bad om, at man var ”rutineret” i gruskørsel, så Erik tog mig med på en fin ”øvetur”. Vi kørte til Hellebæk, hvor der er en ret lang vej med grus. (Jeg kan hilse og sige, at gruset i Parken er noget nemmere at køre på.) Dagen derpå: Jeg blev vækket kl. 9.30 – var åbenbart træt efter en stor oplevelse i Parken d. 28.6., hvorfra vi først var hjemme kl. 24. Vi trængte da til lidt natmad og en øl, så klokken blev også lidt mere end vanligt. Forhistorien: (Som du måske allerede har hørt.) Nimbusfolket blev breefet om, at der skulle være speedway i Parken. Danmarks Motor Union, der har 100 års jubilæum i år, syntes, at det kunne fejres ved, at speedway kørerne blev præsenteret i Parken som passagerer på de gamle Nimbus. Erik fik en mail fra Nødebo Nimbus Klub´s formand Peter Ahrendt. Han var blevet kontaktet af Rune fra 24 Man var velkommen til at komme kl. 12 og køre en prøvekørsel, så det gjorde vi. Vi kom som de første kl. 11.15 og lidt efter kom Torben og hans far Preben. Så kom Egon og damen, som han havde haft kontakten med. Det var en ung køn pige (dame), som var meget effektiv og forklarede på tydeligt og forståeligt engelsk, hvad der skulle ske. Det gik efterhånden op for mig, at det her var noget meget stort. Der var utrolig megen kontrol og rigtig mange medarbejdere, så alt kunne klappe. Ikke alle deltagere kom til prøvekørslen, men vi var da ret mange. Jeg fik lov til at komme med ind, netop fordi ikke alle var mødt op. Egon uddelte hvor vi var i rigtig god tid. Jeg fik min billet, og Erik fortsatte til bagindgangen. billetter, og vi fik adgangstegn hængt om halsen. Kl. 12 præcis kørte vi så ind i Parken. Vi kørte vist som nr. 4 eller 5. Vi skulle køre to og to ved siden af hinanden. Første kørsel kørte vi ikke fint nok. Ved anden kørsel var der én længere nede i rækken, der gik i stå. Inden tredje kørsel forklarede den søde dame, at hvis det skete, så skulle man bare køre forbi den uheldige. Tredje kørsel gik åbenbart perfekt, for så fik vi fri. Vi skulle møde igen kl. 17.45. Erik og jeg gik så på bytur. Vi havde set, at et galleri i Skindergade havde en udstilling med keramikkrukker af en kunstner, som vi har noget af. Det var en meget flot udstilling, men desværre eller skal man sige heldigvis, så var det meste solgt. Derefter var vi blevet lidt brødflove, så Erik foreslog, at vi prøvede, om der skulle være plads i Perchs te-salon. Vi var heldige (ja, for det var som om, at alle i København var blevet sultne lige på den tid, kl. var ellers blevet 14.30), der var lige blevet et bord ledigt. For dem der ikke lige kender Perch, kan jeg fortælle, at det er en meget gammel og meget lille tebutik i Kronprinsensgade, der er en sidegade til Købmagergade. De åbnede for nogle år siden en tesalon oven over butikken. Der er rigtig hyggeligt og old fashioned. Efter lunch og tedrikkeri gik vi igennem Botanisk Have, hvor vi fik en dejlig Hansen lakrids isvaffel, som vi kunne nyde med flot udsigt over haven. Derefter gik vi videre langs søerne tilbage til Parken, Lidt malurt i bægeret: Det var ikke de flotteste pladser, de havde givet os. Det var helt oppe under taget på 2. øverste række. OK vi havde da haft en dejlig dag, men havde dog brugt en hel dag på foretagenet, så de kunne da godt havde ofret bedre pladser på os. Det behøvede ikke at have været lige sammen med kronprinsen, men så i nærheden i det mindste. Nå pyt, der var fint overblik, men det var svært at høre, hvad der blev sagt, og jeg ser ikke godt nok til, at jeg kunne læse, hvad der stod på storskærmen. Inden præsentationen af løbets deltagere på bagsædet af en Nimbus var der løb for helt små drenge og et for juniorer. De var rigtig dygtige. Og så kom det store øjeblik set med Nimbus øjne. Kl. 18.45 – efter rengøring af banen efter ”lilleputternes”opvisning: 22 Nimbus. Først de tre rør og derefter de 19 andre i to rækker. Det var rigtig flot. Erik fik Iversen med på sin Nimbus, det var ham, der vandt Grand Prix'et, så det var jo interessant. Selve løbet: Det var meget spændende. Der var fem danskere med, så det var jo flot. Der var en med på wild card, Peter Kildemann, som klarede sig rigtig flot, han var med helt til finalen, hvor han blev nr. 4. I en af de omgange, som han vandt, kørte han nærmest tværs over banen og kom foran to af de andre. Jeg var vist helt oppe af stolen af begejstring. Som allerede nævnt blev det Niels-Kristian Iversen, der vandt løbet og blev hædret af kronprinsen, hvorefter Iversen spulede med den store flaske champagne, det er der vist tradition for. Efter turen på podiet blev de tre vindere kørt en runde på Nimbusrør og Speedway i Parken 2014 var slut. En spændende oplevelse uden optøjer af nogen art. 25 Rubrik Arial 18 fet Tomrad Arial 8 Författare Arial 12 fet Fladjernstræf Den 24.-26. april 2015. Fladjernstræf er et træf for Nimbusser. ( A/B og C-modeller ). Sted: ”Bisseruplejren” Gl. Strandvej 135, Bisserup, 4243 Rude. Træffet åbner fredag kl.16.00 og lukker søndag kl.11.00. Det koster 375,- kr. for træffet med mad lørdag og søndag. Børn mellem 7-18 år 200,- kr. Der er rum med køjesenge til max 67 personer. (Husk sovepose). Der er mulighed for at ligge i eget telt. Fredag aften vil der være sat en grill op, som man kan bruge, Husk, I skal selv medbringe mad til fredag aften. Der kan købes drikkevarer på stedet. Lørdag vil der være morgenmad mellem kl.7.30- 9.30. Under morgenmaden er der mulighed for at smøre en madpakke. Fællesturen starter kl.11.00, og ca. kl.12.00 vil vi holde et sted, hvor vi kan spise vores madpakker. Vi forventer at være tilbage på træfpladsen ca. kl. 13.30. Lørdag aften vil der være mad fra kl. 18.00 (grill med mere). Søndag er der morgenmad fra kl. 7.00. Tilmelding senest 20. april. Ole K. Sommer, tlf. 2534 3136 Arnth Mørk, tlf. 4050 8189 [email protected] betaling på konto: 4420-4420710232. Danske Bank Herlev afd. (Husk navn ved betaling). Tilmeldingen er først gyldig ved betaling. www.nimbusabc.dk Deltagare från Sverige kan betala till Lasse Wallin, [email protected] 26 Nimbus-skrøner och Nimbus-legender Serien Nimbusläsning följer inte något bestämt mönster eller någon särskild turordning. Det är lika delar stundens inspiration som en liten önskan att förmedla en varierad läsning som styr innehållet. Stort som smått kan tas upp och givetvis kan vem som helst göra ett inlägg, det sista gäller ju hela tidningen. Det är inte menat att detta skall vara recensioner, om det inte rör sig om en nyutkommen bok, utan mera lästips med lite personliga reflektioner. Den här gången är det två böcker som jag verkligen har läst många gånger och som jag själv, just därför, har åsikter om. Allan Kløve Nyborg har medverkat i Nimbus Tidende sedan 1995 och skrivit en imponerande mängd artiklar till tidningen, framförallt med historiska förtecken. De senaste tolv åren har han varit redaktör för tidningen också. År 2003 samlade han ett antal av sina artiklar i en bok, Nimbusskrøner. Redan året efter kom nästa bok, Nimbus-legender, den här gången bestående av artiklar som till största delen var skrivna direkt för boken. Båda böckerna omfattar cirka 200 sidor, skrönorna strax under och legenderna strax över. Böckerna är rikt illustrerade, den första boken övervägande i svart-vitt, den andra med betydligt flera färgbilder. På illustrationerna märks att Nimbus-skrøner är en samling av tidningsartiklar, mängden av bilder ger ibland ett plottrigt intryck och man får ibland nästan ta till förstoringsglaset för att se detaljer. Boken Nimbus-legender har en bättre balans mellan text och bilder anknytning inleder och därefter kommer tre artiklar med medlemmar av familjen Fisker som huvudpersoner och så två intervjuer med ingenjörer som arbetat på motorcykelsidan inom fabriken. Sedan upphör den rudimentära ordning som jag kan se. De återstående artiklarna handlar om vitt skilda ämnen; enskilda motorcyklar, tävlingsförare, teknik, återförsäljare, resor på Nimbus, fabrikens prototyper och projekt och så vidare. Denna brist på ordning är ingen nackdel vid den första läsningen, boken framstår som litet av ett ymmighetshorn. Kanske kommer svårigheten senare, när man skall hitta något särskilt och får bläddra mycket fram och tillbaka för att hitta det. Nu är ju Allan Nyborg inte den förste som ägnat sig åt historia i Nimbussammanhang, många har gjort det innan honom, och gjort det bra. Det som är speciellt för Allan är att han har letat fram människor att intervjua och därmed räddat mycket Nimbuskunskap och -historia åt eftervärlden. I många fall har han varit ute i sista minuten och lyckats komma till tals med människor som trots en hög Nimbus-skrøner omfattar 30 olika artiklar samt en bildkavalkad och det är många olika aspekter på Nimbushistorien som läsaren blir bekant med. Det är absolut inte nödvändigt, och antagligen inte ens tänkt att man skall läsa artiklarna i den ordning de har i boken, de bygger inte på varandra utan är helt fristående. Trots detta finns det antydan till ämnesordning i innehållsförteckningen, två artiklar med militär Bild och bildtext från Nimbusskrøner, sidan 45. 27 ålder haft mycket att berätta, berättelser som annars gått förlorade. Detta är naturligtvis en mycket stor och viktig insats. Här finns ingenjörerna Jens Alfred Christensen och Johannes K. Ersgaard som båda hade betydelsefulla uppgifter på fabriken under olika perioder av Nimbustiden. Karen Fisker Knudsen, syster till Anders och Erik Fisker intervjuas och vi får en hel del inblickar i vardagen hos familjen Fisker, och en bild av P.A. Fisker som privatperson. Likaså ger samtalen med Søren och Jens Fisker en uppfattning om deras far, Anders Fisker och farbrodern Erik. Bland artiklarna finns också en om den danske uppfinnaren Jacob Ellehammer och motorcykeln Elleham. En mycket intressant historia och ny för de flesta svenskar. Jacob Ellehammer var en mycket aktiv konstruktör kring århundradeskiftet 1900 och framåt. Han konstruerade den första framgångsrika motorcykeln i Danmark, den tillverkades i cirka 1000 exemplar och gav upphov till Danmarks första motorklubb, Ellehamklubben. Jacob Ellehammer var också flygpionjär och faktiskt den förste europé som flög enligt principen tyngre än luften, detta var 1906, tre år efter bröderna Wright. Även sjöfart intresserade Ellehammer och flera uppfinningar inom det området gjordes, bland annat konstruerade han en luftkuddefarkost redan 1910. Sonen Hans fortsatte faderns verksamhet. Pumpar, bland annat för brandbekämpning till sjöss, blev en betydelsefull produkt för företaget, som fortfarande existerar. Foto från sidan 154 i Nimbus-legender. En interiör från verkstaden hos Marius Nielsen i Odense, Nimbusåterförsäljaren på Fyn. Observera Nimbus verktygstavla på dörren i bakgrunden och mekanikern som arbetar med en Nimbusmotor till höger. Den motorn hör väl till Nimbussen i bakgrunden, till vänster om förmannen. Nimbus-legender, den andra boken, innehåller 25 artiklar och en bildkavalkad. Uppbyggnaden är densamma med artiklar i vitt skilda ämnen - två av artiklarna är inte Allans egna, en är skriven av Jens Bisbjerg Andersen och en är en omskrivning(!) av en av Kim Scholers artiklar. En annan av artiklarna tar upp Mysteriet med ’S’. Man hade nämligen upptäckt att ett ganska stort antal motorblock hade ett instämplat ’S’ på halsen av oljepåfyllningsöppningen. Spekulationerna var många. Vanligast var kanske att man trodde att bokstaven stod för Sport, tills någon kom på att den då lika gärna kunde stå för Standard. Till sist visade det sig att det var en av de anställda motormontörerna, Sven Heden, som under åren 1935-1943 stämplade in bokstaven på de motorer han monterade, som en slags signering. Här finns också tre artiklar som till stor del handlar om Joseph Koch, hans liv och framgångsrika tävlingskarriär. Ett av dessa tre kapitel handlar om inspelningen av kortfilmen De naaede Færgen och ett annat om Paris-Kruså-loppen. Lika många artiklar, tre stycken, avhandlar olika auktoriserade Nimbusåterförsäljare, bland dem Marius Nielsen i Odense. Dessa artiklar om försäljarna, tillsammans med dem om samma ämne i den första boken, ingår senare, i kompletterat skick, i en av Allan Nyborgs senare böcker, den om de auktoriserade Nimbusförsäljarna, se Nimbusläsningen i Svenska Nimbus-tidningen nummer 2, mars 2012. Många av artiklarna är alltså resultatet av viktig grundforskning i ”Nimbusologi”, men källkritiken får läsaren stå för själv. Allan Nyborg tar gärna det som står skrivet för absolut sanning och tänker inte på att mycket kan vara skrivet eller sagt med en avsikt att påverka. Han ser också oftast människor som vita eller svarta, när de flesta av oss i själva verket är lite melerade. Bäst är därför Allan Nyborg, enligt min mening, när han refererar 28 händelser och skriver om människor utan att lägga in egna värderingar allt för mycket, men låter händelserna eller personerna tala för sig själva. Då är det lättare för läsaren att bilda sig en självständig uppfattning. Allra värst råkar Erik Fisker ut i detta sammanhang. Allan Nyborgs omdömen om honom är direkt äreröriga och borde inte ha kommit i tryck. Men som helheter är båda böckerna mycket läsvärda och visar hur mycket Nimbushistoria det går att leta fram om man är flitig och målinriktad. Ingen av dem ger en samlad översikt av tillverkningshistorian, fabrikens utveckling eller ”Nimbusrörelsen” då och nu. Men viktiga byggstenar för att skapa sin egen bild får man. Översikterna hittar man i de flesta andra moderna Nimbusböckerna eller på flera av de hemsidor som du finner sist i denna tidning. Båda böckerna finns fortfarande att köpa hos Nimbusköpmannen eller hos förlaget Motorploven, även de hemsidesadresserna hittar du på de sista sidorna av tidningen. Kalender 2015 Det är endast Nimbusrelaterade träffar som tas med här! Flera träffar i Danmark hittar du på DNTs hemsida! 24-26 april 29-31 maj 20-21 juni 5-6 juli 23-26 juli 14-16 augusti Varje månad Fladjernstræf, se sidan 26 Göingeträffen i Lunnahöja söder om Hässleholm, se sidan 23 Öresund Rundt/Sommarträffen Bornholm Rundt DNTs årsträff i Ry på Jylland, mellan Silkeborg och Skanderborg Bankerydsträffen vid Jönköping, se sidan 23 JC-venner träffas den första tisdagen i varje månad på café Havnelyst, Köpenhamn Ö Nimbuslänkar Lars Perssons Nimbus-sida med mycket nyttigt. http://mcnimbus.info Klubbar Danmarks Nimbus Touring http://www.nimbus.dk/ Nødebo Nimbus http://www.nodebonimbus.dk/ Roskilde og Omegns Nimbusklub http://www.roskilde-nimbus-klub.dk/ Århus Nimbusklubb http://www.aarhuusnimbusklub.dk Fyns Nimbus Klub http://www.fynsnimbusklub.dk/ DVM, Danmarks Veteranmotorcykle klub http://www.dvm.dk/ Den tyska sidan, IG Nimbus-Freunde http://www.nimbus-motorrad.de/ Als Nimbus klub http://alsnimbusklub.qsite.dk/ Teknik Sten Weidinger. Tips och handböcker http://www.nimbuster.dk Ole och Jens Nimbus, en svensk sida http://www.thronborg.com/nimbus Reservdelar och verkstäder JC Nimbus, försäljning av reservdelar http://www.jcnimbus.dk/index.htm Århus Nimbus, Carsten Nielsen http://www.nimbus-aarhus.dk/ Fyns Nimbus Center, Tage Johansen http://www.fynsnimbus.dk Niels Nielsen`s MC og Cylinderservice http://www.nn-nimbus.dk Møllers Nimbusser http://www.mollersnimbusser.dk PH's Nimbus Service, Preben Herskind http://www.nimbus-service.dk Vejle Nimbus, Anders Allermann Sørensen http://http://www.vejle-nimbus.dk/ 29 Privata sidor Steffens sida http://www.123hjemmeside.dk/nimbus35/38841738 Makis Classic. En sida om Horex och Nimbus http://makismc.adr.dk/ En sida om ett Rör! http://www.lokalhistorie.ellinge.dk/page97.html Per Alleslevs sida om samlandet http://www.nimbus-nilfisk.dk/2771801 Tidningar Fladjerns Nyt. Ole Sommer och Arnth Mörk ger ut tidningen fyra gånger om året. Liksom Svenska Nimbus-tidningen är den gratis och distribueras som .pdf över nätet. http://www.nimbusabc.dk/ Rørpost. Den danska Rörklubbens tidning. Även denna tidning ges ut av Ole Sommer och distribueras på samma sätt som denna Maila [email protected] Läsa om Nimbus Artiklar och litteratur om Nimbus, en guldgruva http://www.nimbuslitteratur.dk/ Förlaget Motorploven. Här finns gott om trevliga och intressanta böcker, bland annat åtta böcker om Nimbus, om Volvo P1800 och Amazon, många traktorböcker med mera! http://www.motorploven.dk/ Du kan även köpa Nimbuslitteratur på DNTs hemsida. Böcker och Nimbus Nyt. http://www.nimbus.dk/ Om det är äldre motorlitteratur du letar efter så pröva antikvariat.net http://www.antikvariat.net/search.cgi?post Flera av böckerna om Nimbus kan köpas genom http://www.adlibris.com/se AdLibris nätbokhandel, minimal portokostnad! The New Nimbus Nimbus Motorcycles Danmark ApS http:// www.nimbus-motorcycles.com 30 (sidan är ofta stängd)
© Copyright 2024