1. No category

Svenska
NIMBUS-tidningen
Nr 17, februari 2015
Speedway i Parken
En historia om min Nimbus
Paris - Krusaa 1937
Nimbusläsning
Krigsproduktionen
Tekniska cirkulär
Att se framåt
Nimbusnytt
Sport och Sport
Reklam från 1920-talet
Elektroteket
1
Vad händer med DNT?
Svenska Nimbus-tidningen nummer 17
Detta nummer inleds med en
granskning av den danska klubben
Danmarks Nimbus Touring, DNT.
Många av oss är medlemmar i
klubben och granskningen gäller
givetvis våra roller också. Anledningen till granskningen är att
klubben, och då menar jag styrelsen, på många sätt beter sig sömnigt och är mycket dålig på informationsspridning. Medlemmarna
har mycket liten möjlighet till information om styrelsearbetet och styrelsens beslut. Underligt nog
använder sig styrelsen inte alls av
hemsidans möjligheter till kommunikation - och knappast av tidningens, NT, heller. Ett tag gick det
inte ens att få reda på vilka som
satt i styrelsen genom att leta på
hemsidan! Följden blir naturligtvis
en passivisering av medlemmarna,
som bland annat visar sig i ett
mycket litet intresse för årsmötet/
generalforsamlingen. Om endast
30 medlemmar av 1600 kommer
till årsmötet är det något som är
fel! Så har det varit i många år.
En annan av artiklarna i detta
nummer handlar om att Elektroteket, det företagsmuséum som också omfattar A/S Fisker & Nielsens
historiska samlingar, antagligen
kommer att upplösas. Nyheten
kom strax före jul 2014 och är, kan
man tycka, av sådan dignitet att
den borde spridits på klubbens
hemsida.
I övrigt är innehållet en blandning
av nytt och gammalt med anknytning till Nimbus motorcyklar.
Svenska Nimbus-tidningen är ett
oregelbundet utkommande organ
för ömsesidig glädje. För eftertryck
utan angivande av källan avrådes.
© Lasse Wallin och författarna.
Kontakt:
[email protected]
046-23 31 16 dagtid,
046-577 48 hem.
Prenumerationskostnad: 0 kr som
pdf, på papper självkostnadspris
inklusive porto.
Teckningar av Christian Wallin om
inte annat anges.
Omslagsbilden är från Göingeträffen 2014. Kirsten och Peter ligger
först och i kölvattnet seglar Erik M.
Alice Kristensen har, med hjälp av
Carsten Sommers bilder, gjort en
artikel om speedway i Parken, som
vi har fått låna av Nødebo Nimbus
Nyt.
Till det nya får definitivt småstyckena under rubriken Nimbusnotiser räknas, samt artikeln Att se
framåt.
I gränslandet mellan nytt och gammalt rör sig Bertil Malis artikel om
hans Nimbus, nr 4007. Kollaget
Sport och Sport förlänger det perspektivet bakåt.
Ett längre steg tillbaka i tiden tar
artikeln om reklam från 1920-talet.
Här är det Kakelugnsrören som är i
fokus.
Ett tvåsidors uppslag kring bilder
från avslutningen av rekordloppet
Paris - Krusaa 1937 fick mig att
fundera lite om det här med personerna kring Nimbusmotorcykeln. I
tidningen försöker vi ge en bild av
Nimbushistorien på olika vis. Artiklarna om de Tekniska cirkulären är
ett sätt. Skildringar av händelser
kring motorcyklarna ett annat.
Hela tiden nämner vi namn på personer, en del av dem kända namn
som varit centrala för utvecklingen,
andra är mer okända och kanske
ibland perifera. För många läsare
är dessa namn kanske kända, för
andra säger de ingenting. Framöver kommer det därför, då och
då, dyka upp artiklar som kan bli
ett ´Vem är vem i Nimbushistorien’. Förslag på namn att berätta
kring är välkomna, och naturligtvis
även berättelser om sådana personer som kan vara spänande.
Troligen kommer raden inledas
med två medlemmar av familjen
Fisker, men ganska snart kommer
förhoppningsvis en berättelse om
den person som var upphovet till
idén - Prøveras.
De Tekniska cirkulären nämnde jag
ovan, i det här numret handlar den
artikeln om varje Nimbusverkstads
största prydnad - verktygstavlan
med serviceverktyg. Värdet av en
sådan idag ligger väl någonstans
kring hälften av vad ett renoverat
Humlebi kostar. Frågan är om
användbarheten motsvarar priset!
2
Den artikel som det har varit mest
arbete med, men som också har
varit mycket intressant att skriva,
är den om A/S Fisker & Nielsens
motorcykelproduktion under ockupationen 1940-1945. Men det
erkännes, den är inte lättläst!
Under andra världskriget kom
många danska företag att arbeta
för den tyska ockupationsmakten,
antingen de ville det eller ej. Vad vi
vet var A/S Fisker & Nielsen ett av
mycket få stora danska företag
som lyckades undgå detta. Strategierna var säkert flera. Att vara
mycket långsam i agerandet när
tyskarna kom med propåer var säkert ett sätt, att helt plötsligt förstå
tyska mycket dåligt, var säkert ett
annat.
Genom att granska lagerböckerna
och vrida och vända på innehållet i
dem är vi nog två andra strategier
på spåren. Tyvärr belyser artikeln
bara motorcykelsidan av fabrikens
produktion. Kanske kommer kommande arkivsökningar bringa mer
administrativa handlingar i dagen
så att kunskapen kring hela företagets historia kan växa.
INNEHÅLL
Om nummer 17
DNT - Vad händer?
Reklam från 1920-talet
Nimbusnotiser
Elektroteket upphör!
En historia om min Nimbus
Sport och Sport
Mc-prod. under ockupationen
Att se framåt
Paris - Krusaa 1937
Tekniska cirkulär nummer 6
Träffannonser
På Nimbus til Speedway ...
Träffannons
Nimbusläsning
Kalender och länkar
2
3
4
6
7
8
11
12
16
18
20
23
24
26
27
29
Danmarks Nimbus Touring - Vad händer?
Lasse Wallin
Den danska landstäckande klubben
för Nimbus-intresserade firade sitt
40 årsjubileum 2014. Är det en
pigg och alert jubilar eller hur är
det?
Först lite historia. Klubben bildades
alltså 1974 och initiativtagaren var
René Friborg Andersen som sedan
var klubbordförande under 25 år.
Klubbens roll blev snart tydlig. Man
anordnade en årsträff, man gav ut
en tidning, man engagerade sig i
nyframställning av gjutjärnsdelar,
topplock och grenrör, och efter ett
par år började man materialinsamling till vad som skulle bli ett Nimbusmuseum. Genom åren har klubben och dess medlemmar gjort ett
stort arbete för att sprida och öka
kunskapen om Nimbus motorcyklar. Man har deltagit i utställningar
och på marknader, flera böcker har
skrivits och klubbtidningen har
fungerat som en förmedlare av
nytt och gammalt om våra motorcyklar. Inte minst viktigt är att
man har kört med motorcyklarna
så att de fortfarande syns, trots att
endast några få idag är bruksfordon.
Naturligtvis har klubben också haft
sina svårigheter och kriser, den
delen av klubbens historia skall vi
inte ta om här, låt mig bara konstatera att ett genomgående drag
genom åren nog varit ett motstånd
till förnyelse, inte från styrelserna
alltid, men från merparten av de få
som kommit till årsmötena. Det
tog till exempel flera år (och en
avgången styrelse) innan man
lyckades genomföra att inte bara
Nimbusägare kunde bli medlemmar, utan även Nimbusintresserade.
Hur står det då till idag i klubben?
Vid det senaste årsmötet/generalforsamlingen, i maj 2014, hade
klubben 1628 medlemmar varav
89 utanför Danmark. Endast 30
medlemmar deltog i årsmötet,
mindre än 2 %! Likadant har det
varit de senaste åren.
Vad gör styrelsen för att få medlemmarna att intressera sig för det
som egentligen händer i klubben?
I Nimbus Tidende finns inte längre
protokoll/referat från styrelsemötena, det har stilla och lugnt upphört
för flera år sedan. Det kan väl ligga
något i att tidningssidorna är dyra
och att det kan tyckas finnas angelägnare ämnen. Men en klubb skall
ju, i alla fall i viss mån, vara en
demokratisk organisation och då
måste medlemmarna informeras
om beslut i styrelsen.
Idag finns det en utmärkt plats för
sådan information - hemsidan. På
hemsidan finns det dessutom möjlighet till tvåvägskommunikation.
Tänk om vi fick en debatt i klubben! Hemska tanke - eller? Lite
diskussion skulle kanske till och
med öka intresset för årsmötet.
Det skulle vara en utmärkt arena
för styrelsen att pröva idéer på och
få inspiration inför kommande
insatser. Som det är nu är det väl
ingen av styrelsen som kommit
med ett inlägg under FORA på
hemsidan, undantaget hemsidesansvarige Henrik! Inte ens när inläggen direkt riktas till styrelsen
svarar man.
Man kunde i alla fall önska att
klubbens ordförande/formand utnyttjade sin spalt på tidningens
tredje sida till att informera om
klubbens angelägenheter, åtminstone en halv sida i varje nummer
tycker jag att klubben skulle kunna
vänta sig av sin ordförande. Flera
av de tidigare ordförandena har
utnyttjat denna möjlighet till samtal med klubbmedlemmarna på ett
bra sätt.
En annan möjlighet till att få flera
deltagare till årsmötet är kanske
att flytta det. Till årsträffen exempelvis, då är ju ändå några hundra
medlemmar samlade.
För medlemmarna är naturligtvis
Nimbus Tidende en mycket viktig
del av medlemskapet och för klubben är tidningen en viktig tillgång,
men på hemsidan finns inget material från tidningen. Varför inte?
Det vore väl en enkel sak att lägga
ut ett antal artiklar så att intresserade kan läsa ett ”hemsidesnummer” av NT, bli ännu mera intres3
serade och överväga ett medlemskap. Om man dessutom bytte ut
artiklarna med jämna mellanrum
så fick vi ännu mera intresse.
Just nu så dras klubben med några
uppenbara problem, åldersprofilen
har diskuterats mycket, men är
kanske på lite längre sikt inget
större problem, det ordnar naturen. Den akuta frågan om ny redaktör för NT verkar har löst sig,
Kim Scholer har anmält sitt intresse och förhoppningsvis blir det så!
Jag kan bara hoppas att han får
vara en redaktör som står utanför
styrelsen, det är bäst för debatten!
En annan stor tillgång för klubben
är Nimbusmuséet i Horsens. Muséet är mycket aktivt och bygger nya
utställningar mest varje år. I varje
nummer av Nimbus Tidende finns
också information om nytillskott till
samlingarna, om utställningar och
andra tilldragelser på muséet. Detta är egentligen något alldeles fantastiskt. En entusiasm och arbetsglädje som imponerar. Men en redan inköpt belysningsanläggning
ligger oanvänd sedan några år
eftersom man inte får anslag till installation från klubben och först
nu, i slutet av januari 2015, ser det
ut som något händer. Det är inte
så man uppmuntrar dem som
arbetar frivilligt.
För ett år sedan mottog klubben en
frikostig donation, kontoret hos JC
Nimbus byggdes in i en container
för att bevaras och kunna visas på
träffar och på Nimbusmuséet i Horsens. Flera personer stod för frikostigheten. Men tar man emot
något sådant så måste man också
kunna förvalta donationen. Containern med kontoret stod fortfarande
kvar i Errindlev på Lolland i början
av januari!
Ja, jag vet att styrelsen arbetar frivilligt och utan betalning, men det
är ett stort ansvar och de ekonomiska värden man hanterar är inte
obetydliga.
Vi medlemmar borde ställa större
krav, göra våra röster hörda - och
ställa upp mera!
Reklam från 1920-talet
Alla ni som har läst Dorothy Sayers
detektivroman Mördande Reklam
(Murder must Advertise 1923) har
fått en inblick i 1920-talets både
naiva och hänsynslösa reklam. Det
var en tid då man, utan att skämmas, kunde skriva Nimbus är
världens bästa landsvägsmaskin och vinna kunder med det!
Härintill har vi ett exempel på denna slags reklam från A/S Fisker &
Nielsen någon gång 1922-1923.
Den piffiga unga pigan som med
ett blygt (eller är det skälmskt)
leende dammsuger med en Nilfisk
modell L1 ( en dammsugare av
större modell hade antagligen
minskat intrycket av piffighet).
Högklackat vid dammsugning var
antagligen en självklarhet för pigor
på den tiden! Det rynkade spetsförklädet var det definitivt, om inte
pigan var av det mera rustika slaget.
Så, på våningen över pigan, det
sportiga unga paret på en Nimbus
typ A, en illustration med fart och
elegans. Det är säkert inte pigan
som sitter bak, utan den unga frun
eller fästmön. Både förare och passagerare är iförda sportiga mckläder av högsta moderna snitt,
troligen i svart läder. Med lätt hand
nuddar hon vid hans rygg, nej hon
håller sig inte fast utan vilar bara
handen där. Här är det långt till
50-talsspättans fastklamrande
famntag bakifrån på föraren.
Men - vad gör hon med fötterna,
hänger de bara och dinglar? Det
ser onekligen ut som det. Passagerarens fotstöd sitter på ramsidan
ungefär där kardanaxeln sticker ut
från växellådan och dit når hennes
korta små ben nästan inte. När vi
nu ändå är inne på ämnet: Lek
med tanken vad som händer om
det unga paret blir tvungna att
hejda sin framfart - för att inhandla
benzin eller för en järnvägskorsning till exempel. Eftersom de inte
är lyckliga ägare av en påkopplad
sidovagn så måste någon av dem
sätta ned foten som stöd. Rimligen
blir det förarens uppgift. Når han
dit? Nej knappast, det blir platt fall,
eller näst intill. Men vi släpper
detta praktiska problem, de har
kört på detta sätt i över 90 år, så
varför skall de behöva stanna nu?
En charmig annons är det i varje
fall - och elegant utförd trots det
enkla budskapet, Nimbus och Nilfisk är bäst i världen.
Reklamen skulle snart finna nya
vägar. År 1923 spreds i USA
(förstås) reklam för det synnerligen vardagliga bilmärket Jordan.
Somewhere West of Laramie there
is a bronco-busting, steer-rooping
girl who knows what I’m talking
about … En av reklamvärldens
klassiker. Det nya var att servera
en elegant, sportig eller exotisk
person eller situation för läsaren
att identifiera sig med i reklamen,
liksom förebilden skulle läsaren då
välja varan man gjorde reklam för.
4
Samtidigt lanserade man drömmen
om en livsstil med bilen och tanken
om självförverkligande genom
fordonet eller den produkt man
gjorde reklam för. Mest konsekvent
genomförd blev kanske denna
reklammetod i annonser för den
amerikanska lyxvagnen Duesenberg från 1934 och framåt. En
teckning av en elegant man på sin
yatch eller en underskön ung kvinna i ett palats för miljontals dollar,
fullt med tjänstefolk och inte en bil
inom synhåll. Den enda texten i
annonserna var Han (eller hon) kör
Duesenberg.
I Nimbusvärlden har vi kanske den
första annonsen av denna typ i
Valdemar Andersens reklambild i
affischformat för typ B. Det unga
paret som lättjefullt sträcker ut sig
i en gräsbacke med en solomaskin
i förgrunden och en sidovagnsmaskin i bakgrunden. Vem ville
inte vara i deras kläder? På 1920talet kan jag tänka mig att bilden
lockade till oberoende, till drömmen att resa och att ha resurser
nog att vara ledig.
Men Nimbusreklamen återvände tll
de mera invanda spåren, mycket
berodde det nog på att företaget
inte hade en reklamavdelning förrän 1927. Innan dess var det P.A.
Fisker själv som stod för annonsering och reklam, det förklarar
givetvis den i högsta grad tekniska
inriktningen av framför allt motorcykelreklamen. Annonserna byggde på att framhäva motorcykelns
tekniska förtjänster och effektivitet
som transportmedel när det gällde
oberoende av andra transportmedel, tidsvinst och ekonomi. Givetvis
utnyttjades även tävlingsframgångarna, det var ju det mest
effektiva sättet att göra en motorcykel eller bil känd.
Annonsen uppmärksammar Harry Ingemann Petersens triumf i den
svenska ”Majtävlingen” 1925.
5
När man startade en separat
reklamavdelning anställde man
också den då mycket unge Gunnar
Hansen som senare skulle bli
reklamchef och helt revolutionera
Fisker & Nielsens annonsering och
förhållande till kunderna. Hans
humorfyllda teckningar och många
goda idéer förde på många sätt in
företaget i den moderna tiden och
man kan bara hoppas att han fick
den uppmärksamhet och belöning
av företagsledningen som han förtjänade!
Nimbusnotiser
Den nya Nimbus
Den 9 januari kom beskedet att
företaget bakom planerna av tillverkning av en ny Nimbus utsett
en styrelseordförande och skall
ombildas till ett aktiebolag, Nimbus
Motorcycles Danmark A/S.
Pressmeddelandet, som undertecknats av initiativtagaren och idégivaren till företaget, Claus
Støvlbæk Clausen, tillkännagav att
den nye styrelsordföranden är
Jørgen Lindegaard, i Sverige mest
känd som tidigare VD för SAS. I
Danmark har Lindegaard gjort sig
känd som en framgångsrik företagsledare. Karriären inleddes i
Telecom-branschen och efter att
ha stått i spetsen för framgångsrika företag kom han till SAS som
VD år 2001. En framgångsrik omstrukturering inleddes men med
många interna stridigheter. Efter
fem år i SAS gick han vidare till
ISS och nu är alltså en av många
uppdrag att vara ordförande i
styrelsen för Nimbus Motorcycles
Danmark A/S.
Film om den 9 april 1940
I det senaste numret av Nimbus
Tidende fanns ett reportage om inspelningen av en film om händelserna den 9 april 1940, ockupationsdagen. Under några tidiga
morgontimmar mötte danska trupper de invaderande tyskarna vid
dansk-tyska gränsen på södra Jylland, vid Aabenraa. Det kom till
strid och soldater dödades på bägge sidor.
Filmen skall ha premiär på danska
biografer den 12 mars. En trailer
för filmen finns att se på http://
www.kino.dk/film/9/9/9-april
En sidovagnsnimbus skymtar bland
bilderna. På sidan 14 i det här
numret av tidningen ser du en bild
från verkligheten den 9 april.
Filmkväll i Skåne
Onsdagen den 21 januari hade vi
arrangerat en filmkväll för Nimbusintresserade i Harlösa Byahus i
Skåne. Två filmer visades.
En oredigerad TV-film om Nimbusutställningen i Herlev Gamlegård år
1993. Poul Jørss var utställningsansvarig och hade lyckats samla
ett gott urval motorcyklar och and-
ra föremål med Nimbusanknytning.
Bland annat hade man lånat Kakelugnsrör nummer 2 samt den tvåcylindriga prototypen och drejeventilmotorn från A/S Fisker &
Nielsen. Den tvåcylindriga provkördes på filmen och som en bonus
fanns det även med en sekvens
när man provkörde drejeventilmotorn hos JC Nimbus efter att
utställningen avslutats.
Den andra filmen var Carl Th. Dreyers klassiska De nåede Færgen,
med bland andra Kamma och
Joseph Koch. Filmen är från 1948
och är ett tidigt prov på trafiksäkerhetspropaganda.
Vi var hela 25 personer som möttes över en öl och en macka för att
se filmerna och prata motorcyklar.
Deltagarna kom från Skåne, Köpenhamn och det fjärran Mölndal.
En sådan här träff kan ni också förgylla en vinterkväll med där du
bor. Det är lätt att arrangera.
Inbjudan kan spridas genom att
skriva i Svenska Nimbus-tidningen
eller via epost-sändlistan
Till Nordkap i Nødebo
I somras körde fyra Kakelugnsrör
den över 500 mil långa resan från
Köpenhamn till Nordkap och tillbaka. Resan kunde följas på en blog
http://
tilnordkapppaakakkelovnsroer.
blogspot.se .
Jørgen Lindegaard på ett några år
gammalt foto.
Egon, Henning, Ole och Steen samt
Erik i följebilen gjorde en imponerande insats och genomförde resan
i god stil, trots två vevstakslagerhaverier och några andra mindre
tekniska problem. Nu kan du höra
dem själva berätta om färden och
se ännu fler bilder. Nødebo Nimbus
Klub ordnar ett föredrag med deltagarna den 18 februari kl. 19.30 i
klubbens möteslokaler i Helsinge.
Jørgen Lindegaard har ett dokumenterat bilintresse och äger ett
antal äldre fordon. Det skall bli
spännande att se vad som händer
med dessa Nimbusplaner i fortsättningen. Enligt pressmeddelandet
skall den nya designen presenteras
under hösten.
Företaget har en hemsida, www.
nimbus-motorcycles.com , som
man håller på att bygga upp. Bakgrundsmaterial och struktur är på
plats. Företagets konsulter har
varit på Nimbusmuséet i Horsens
för att informera sig och även haft
överläggningar på andra håll
Från Skåne samordnar vi resan
Helsingborg-Helsinge på samma
sätt som vi gjort några gånger
Poul på den tvåcylindriga prototypen tidigare. Mera information om detfrån 1956-57. 350 cc och fjädring
ta kommer med e-post till tidäven bak. Bilden är tagen när filningens prenumeranter.
men spelades in. Foto från Poul
Jørss.
6
Elektroteket upphör!
har kontaktat NKT och man har blivit lovad att bli ihågkommen vid
uppdelningen av samlingarna. Vi
får se vad som kommer ut av detta!
Det finns naturligtvis mycket i
samlingarna som Nimbusmuseet i
Horsens är intresserat av. Kakelugnsrörprototypen nr 2, den ventillösa motorn, den tvåcylindriga prototypen, Valdemar Andersens Röraffisch, lagerböckerna i original,
alla andra arkivalier och smådelar.
Men det är kanske rimligast att
arkivmaterialet går vidare till det
danska arkivväsendet, där har man
kompetensen att bevara handlingarna och efter hand göra det tillgängligt för forskningen.
En del av Elektroteket med en maskinuppsättning från A/S Fisker & Nielsen.
A/S Fisker & Nielsen upphörde att
vara ett familjekontrollerat bolag
år 1989. Efter P.A. Fiskers död
1975 fortsatte Erik Fisker som
företagsledare och därefter blev P.
Fisker Knudsen VD, han var barnbarn till P.A. Fisker. Men arvet med
många ekonomiska frågor att lösa
för släktingarna tyngde företaget
och familjen. En spekulant försökte
sig på ett fientligt övertagande av
en kontrollerande aktiepost. Fisker
& Nielsens bankkonto var minst
sagt välmatat och avsikten med
övertagandet var att dränera bolaget.
haft ett eget museum, eller rum
med samlingar på Peder Bangsvej,
men det hade aldrig varit så välordnat. I elektroteket ingår inte
bara den elektricitetsanknutna delen av Fisker & Nielsens historia
utan även motorcykeldelen. Här
finns Kakelugnsrör nummer 2, den
tvåcylindriga prototypen från
1950-talet, Den ”ventillösa” motorn och mycket mera. Muséet har
inte varit fritt öppet för allmänheten, men grupper har kunnat
boka visningar och lokalerna har
använts för utbildningar och konferenser av koncernen.
Men försöket misslyckades och en
annan stor dansk industri köpte
aktiemajoriteten. Företaget var
NKT, Nordisk Kabel og Traad,
grundat de sista åren av 1800talet.
Men nu skall alltså Elektroteket
upphöra, redan den sista januari
2015 skall det stängas och samlingarna av allt att döma skingras.
Enligt de senaste planerna skall de
användas till att bygga upp utställningarna på koncernens kontor i
Asien för att hjälpa till med expansionen på de marknaderna.
En tredje del av NKT-koncernen
var länge LK, grundat 1893, och
tillverkare av elektriskt installationsmateriel, kontakter, strömbrytare och så vidare. LK tillhör emellertid inte längre NKT-koncernen.
Vid firandet av NKTs 100-åriga existens som aktiebolag 1998 ordnade man de tre bolagens historiska
samlingar till ett företagsmuseum,
Elektroteket. Fisker & Nielsen hade
Ett företagsmuseum av detta slag
ligger inte under den danska
museumslagstiftningen och därför
är det möjligt att förfara på detta
sätt.
Orsakerna till varför koncernen
agerar på detta sätt är inte kända.
DNT, den danska Nimbusklubben
7
Den ventillösa motorn i Elektrotekets utställning. Den står här utan
förgasare och fördelare. Egentligen
är den inte ventillös, tallriksventilerna har ersatts av en roterande
axel med öppningar som öppnar
och stänger insug och utblås. Fördelen är att antalet fram- och återgående delar minskar. Detta möjliggör snabbare reaktion hos motorn och högre varv.
Men förhoppningsvis skall Nimbusmuséet ses som en god mottagare
av föremål, om inte annat som deposition. Placeringen och samarbetet med Tekniska muséet i Horsens
gör det ju till en medlem av danskt
museiväsen. Dessutom är DNTs
Nimbusmuseum mycket aktivt vad
gäller samlingarnas tillväxt, vård
och registrering, samt inte minst
när det gäller att presentera samlingarna i form av nya utställningar, både inom museibyggnaden
och på andra platser.
En historia om min Nimbus
Bertil Mali
Intresset för ”moderna” motorcyklar har varit en långvarig historia
för mig. Det började i mitten på
70-talet med japanska 125kubikare, därefter följde några år
med cyklar i mellanstorlek, fortfarande japanska. Ganska snabbt
fastnade jag för ett på den tiden
västtyskt mc-märke med blåvit
logga, och jag har ägt ett antal
genom åren. Med tiden har dessa
maskiner utvecklats och blivit allt
mer komplicerade. Servicearbeten
som tidigare utfördes på egen
hand utförs nu av en mc-verkstad.
Även reparationer lämnas bort.
Detta kändes inte bra, en del av
mitt mc-intresse hade gått förlorat.
Intresset för gamla tekniska ting
(helst med motor) har varit med
genom livet så blev det en naturlig
utveckling att vilja köpa en gammal motorcykel.
Det var mot denna bakgrund som
beslutet att jag borde bli ägare av
en äldre motorcykel, som komplement till den moderna, växte fram.
Jag ville ha en motorcykel som jag
själv skulle kunna klara av att
underhålla. Våren 2008 blev jag så
ägare till en Nimbus Sport av 1938
års modell.
Varför en Nimbus?
Fördelarna med detta danska
motorcykelfabrikat blev uppenbara
för mig efter att jag hade fördjupat
mig i den information som fanns på
internet, då inte minst Lasse Perssons intressanta hemsida (http://
mcnimbus.info). Den logiska och
enkla uppbyggnaden, driftsäkerheten och reservdelsförsörjningen var
ledord som tilltalade mig. När jag
dessutom fick klart för mig att det
hade tillverkats en sportmodell
med upplagt avgasrör och enkelsadel var saken klar. Jag ville bli ägare till en Nimbus Sport!
Nimbus modell Sport blev mycket populär när den kom, det är inte så
konstigt - kan man tänka sig en snyggare motorcykel? Det första produktionsåret, 1937, tillverkades 289 stycken och 1938 blev det 297 stycken.
Man får väl säga att en tivoliblå Sport är den klassiska Nimbus typ C. För
sin tid var det också en modern och relativt snabb cykel. Bertils maskin,
ramnummer 4007, levererades till återförsäljaren CV Hansen 27 augusti
1938. Därifrån köptes den av en Herr Nielsen en månad senare.
8
Hittar min Nimbus
Sökandet efter en Nimbus Sport av
förkrigsmodell påbörjades. Snart
hittade jag den inköpskanal som så
småningom skulle ge resultat.”Den
Blå Avis” är den danska motsvarigheten till ”Blocket” och här fanns
det många Nimbus ute till försäljning. Priserna var lite högre än vad
som är fallet idag och efter att ha
följt kommersen ett tag kunde jag
konstatera att prisskillnaden mellan ett mediokert exemplar och en
maskin i gott skick var ungefär
15 000-20 000 dkk, en summa
som inte räcker så långt om en
renovering ska utföras. Jag ville
alltså köpa en motorcykeln i gott
skick, om än till ett högre pris.
Under vårvintern 2008 annonserades en Nimbus Sport av 1938 årsmodell ut till försäljning. Motorcykeln var renoverad 10 år tidigare,
men hade endast körts cirka 500
kilometer sedan dess. Den såg
verkligen fin ut på bild så jag beslöt mig för att åka till Silkeborg på
Jylland för att titta närmare på objektet. Skicket på den tivoliblå
Sporten var väldigt fint. Det som
störde intrycket var ytrost på fälgarna och en ganska anfrätt avgaslimpa. Kanske hade renoveringspengarna tagit slut? Vidare
fanns det inget funktionsdugligt
batteri så den gick inte att starta.
Ägaren hävdade dock att den
fungerade klanderfritt. Jag räknade
med att rosten på fälgarna skulle
gå att polera bort och att lite spissvärta skulle få avgaslimpan att se
okej ut. Det blev affär, dock med
reservationen att en provtur skulle
göras i samband med hämtningen.
Nästa steg var att registrera
motorcykeln i Sverige, vilket är en
ganska enkel procedur. Först
beställde jag ett ursprungsintyg
och använde det danska registreringsbeviset för att vidimera
motorcykelns härkomst. Därefter
gjordes en registeringsbesiktning
och en kontrollbesiktning. Kostnaden för ovanstående var omkring
3 000 kronor Det enda problem
som uppstod var under registreringsbesiktningen då besiktningsmannen inte hittade något inslaget
ramnummer. Han lät sig dock
övertygas om att denna motorcykelmodell har serienumret på styret.
Observera de helt parallella linjerna nummerskylt - orgelpipans slut,
snyggt! Pipan var en av de allra mest lyckade tillbehören, men tillverkades inte av Fisker & Nielsen utan av A/S Cyklebørsen i Horsens.
Några veckor senare gick färden
återigen mot Danmark, den här
gången med en släpkärra efter
bilen. Nimbusmuseet i Horsens var
resans första mål, i första hand för
att köpa en instruktionsbok och en
reservdelskatalog. Jag passade
även på att titta på museets samlingar. Efter besöket kände jag mig
väldigt inspirerad att bli Nimbusägare!
Nimbusen görs klar för trafik i
Sverige
I Silkeborg väntade en startklar
motorcykel på mig, och efter en
kort provtur lastades den upp på
släpet för att transporteras till Sverige. Hemfärden skedde helt odramatiskt. Numera är det ju enkelt
att transportera varor mellan EUstater. Det krävdes alltså igen kontakt med varken dansk eller svensk
tull, det var bara att rulla över
gränsen. Efter hemkomst och närmare kontroll av den nyinköpta
motorcykeln, konstaterade jag att
det behövdes ett nytt batteri och
en del gummidetaljer för att den
skulle fungera på ett bra sätt. Dags
att utnyttja en av Nimbusmotorcykelns fördelar, reservdelsförsörjningen! Lasse Persson i Harlösa
kontaktades och i samråd honom
beslutade jag mig för att lägga upp
ett litet reservdelsförråd bestående
av bl.a. packningar, vajrar och
eldetaljer. Lasse levererade snabbt
delarna och snart fungerade Nimbusen perfekt.
Sista steget för att få köra på gator
och vägar var att teckna en försäkring och det behöver inte vara så
krångligt. Men ska man ha en
MHRF försäkring (veteranförsäkring) krävs det att motorcykeln
besiktas för detta ändamål. Detta
utfördes av en av MCHK:s medlemmar i Jönköpingstrakten.
När alla steg i registrerings- och
försäkringsproceduren klarats av,
var det äntligen dags att börja rulla
med Nimbusen. Det visade sig
snart att det här med veteranmotorcykel passade mig bra. Körningen får en annan dimension än
när man färdas med en modern
motorcykel. Vägvalet blir annorlunda, stora trafikstråk undviks till
förmån för småvägar och den
Joseph Koch på den första Nimbus Sport 1937. Bilden är troligen tagen
på Richsvej, Köpenhamn F. Foto från Poul Jørss.
9
även utställarnas pris för samma
sak. Många mässbesökare var
intresserade av motorcykeln och
jag fick svara på frågor efter bästa
förmåga.
Sportspeedometern visar hastighet upp till 140 km/t
långsammare farten gör att man
upptäcker saker längs med vägarna som man inte lagt märke till
förut. Det är helt enkelt avstressande att färdas på Nimbus!
Utställning
I början av 1970-talet arrangerades de första utställningarna med
motortema på det stora mässområdet Elmia i Jönköping. Picko Troberg tog över 1976 och sedan dess
har evenemanget varit förlagt till
påskhelgen. Publikrekordet från
1988 lyder på 93 000 besökare,
förra årets upplaga samlade
77 000 besökare. På senare år har
inslaget av veteranfordon, eller
nostalgifordon som är den nutida
benämningen, ökad sin närvaro på
mässan. Det finns till och med en
”Nostalgihall” där man samlar denna fordonskategori. Här yppades
ett bra tillfälle att visa upp en
ovanlig motorcykel för en stor
publik. En ansökan om att få ställa
ut min Nimbus skickades 2011 till
mässarrangören och ett positivt
svar kom tillbaka. Jag bestämde
mig för att satsa på ett monterbygge. Nu skulle mässpubliken få se
en fin dansk motorcykel.
Ett podium tillverkades i trä och
kläddes med golvlaminat i klinkerutförande och spotlightbelysning
köptes in. Från DNT beställdes
några affischer med motiv från
1930-talet och motorcykeln fick
nya fälgar och avgaslimpa samt en
rejäl upputsning. Jag lade en del
tid och några tusenlappar på utställningen, men med facit i hand
kunde jag inte vara annat än nöjd!
Två prispokaler mottogs under
utställningens sista dag, juryns pris
för bästa veteranmotorcykel och
Träffdeltagande
Sommaren 2010 besökte jag DNTs
årsträff för första gången. Träffen
som årligen samlar 300-400 deltagare och arrangeras på olika platser runtom i Danmark är ett strålade (!) bevis på hur populär
”Danmarks Motorcykle” fortfarande
är. Efter detta första besök har jag
haft förmånen att kunna besöka
träffen ytterligare två gånger.
Årets träff arrangeras i Ry som ligger mellan Silkeborg och Skanderborg. Att åka på dessa träffar stärker enligt min åsikt värdet av att
äga en Nimbus betydligt.
Förhoppningsvis får 4007 återse
sina gamla hemtrakter sista helgen
i juli och kanske du också blivit
intresserad och kommer dit.
Bertil och 4007 på Custom Motorshow Elmia 2011.
10
Sport och Sport
Bilden ovan presenterar sig själv. Den är från ett fotoalbum från anställda på F&N till Driftsingeniør E. Wind
på hans 50-årsdag, 1938. Albumet förvaras i Erhvervsarkivet i Århus. Observera växelpedalen under grenröret. Den monterades på motorer avsedda för ”prøvemester” Rasmussen som hade ett styvt vänsterben.
Bilden nedan är från broschyren som presenterade Nimbus Sport årsmodell 1937. Från Poul Jørss samling.
11
Motorcykelproduktion under ockupationen
I den här artikeln, som har sin
upprinnelse i artikeln om Jugoslaviennimbussarna i julnumret 2014,
skall vi se på lagerböckerna för typ
C, för att undersöka produktionen
under kriget. A/S Fisker & Nielsens
lagerböcker, både för tillverkning
av Kakelugnsrören, typ A och B
1919-1928 och för Nimbus typ C
1934-1959 finns tillgängliga genom
klubben Danmarks Nimbus Touring, DNT.
Lagerböckerna är, som all bokföring och liknande innan datorernas genombrott, förda för hand.
Dessa listor kallas lagerböcker för
att de upprättades när de färdiga
motorcyklarna sattes på lager för
vidare transport till beställaren och
följande fakturering. Du kan se avskrifter av lagerböckerna för Nimbus typ C på DNTs hemsida och
lagerböckerna för typ A och B finns
på en CD i René F. Andersens och
Knud Jørgensens bok Nimbus
1919-28, Kakkelovnsrøret. Listorna
för typ C finns även på de skivor
med ritningar som DNT säljer. När
det gäller de uppgifter ur lagerböckerna som är tillgängliga på det
här sättet måste man komma ihåg
att det är avskrifter av originalen
med risker för feltolkningar, avskrivningsfel och annat.
ringen. Idag görs detta med hjälp
av datorkraft och man kan på
någon sekund få fram resultat och
prognoser baserade på en mycket
stor mängd information. Förr fick
man göra listor för hand och det
var ett stort arbete att analysera.
För att genomföra analyserna måste man kunna referera de olika listorna och böckerna till varandra.
Man måste alltså ha nummerserier
som var gemensamma för de olika
böckerna så att man kunde följa
inköpet av exempelvis 100 Riemanlyktor i bland annat bokföring,
lager, och tillverkningsprocessen.
För A/S Fisker & Nielsen känner vi
idag inte till så mycket av denna
dokumentation, men i de bevarade
lagerböckerna finns lite, samt
åtminstone tre nummerserier som
varit korsreferens till andra listor
och böcker.
I lagerböckerna som vi är vana att
se dem är motorcyklarna och sidovagnarna listade efter stigande
ramnummer. Därefter står beställarens namn och adress, ibland
bara till vilken ort motorcykeln
skulle levereras. Så ett expeditionsnummer, faktureringsdatum,
Ett av projekten under kriget var
en gengasgenerator. Här är den
monterad på en av fabrikens äldre
maskiner. Foto A/S F&N.
uppgifter om betalningssätt, samt
anmärkningar som kan handla om
färg, modell eller slutlig kund. Sifferserierna som kan ha fungerat
som referens till andra böcker och
listor är ramnumret, expeditionsnumret och faktureringsdatumet.
Likaså har beställarens namn också
varit en sådan referensuppgift.
Naturligtvis är det inte så att nummerserierna i lagerböckerna löper
helt parallellt. Visserligen sålde Fisker & Nielsen alla de motorcyklar
de kunde producera under tiden
Först skall vi kanske se lite grand
på den här typen av redovisning i
ett stort företag under första halvan av 1900-talet. En modern stat
är intresserad av medborgarnas
och företagens inkomster för att se
hur mycket man skall (och kan) ta
ut i skatt. Därför är reglerna för
inkomstdeklaration och företagens
bokföring strikta. Att fuska med
bokföringen är ett allvarligt brott,
att ertappas med något sådant
skulle varit en katastrof för ett
företag som A/S Fisker & Nielsen.
Det är naturligtvis inte bara bokföringen som ett stort företag måste
ha noggrann kontroll över. Produktionen måste också kontrolleras för
att man skall kunna planera och
göra prognoser. Samma sak med
lagerhållning, med maskiner och
deras slitage, med arbetskraften,
med reklamkampanjer, med försäljningssiffror och mycket, mycket
mera. Allt detta skulle också refereras till ekonomin, alltså till bokfö-
Motorcyklarna producerade under kriget såg ut som 1939 års maskiner,
bortsett från det som inte kunde levereras på grund av råvarubrist och
annat. Nummer 5576 är fakturerad till försäljaren i Ålborg i augusti 1941
men har därifrån gått vidare till kunden först i maj 1942. Foto L. Persson
12
Diagram 1
Produktionen av typ C 1934-1946 i expeditionsnummerordning. På den lodräta axeln är ramnummer markerat.
De röda pilarna markerar motorcyklar, med ramnummer över 6000, som har ett ”för tidigt” expeditionsnummer.
Den gula markeringen är de 100 Nimbussarna för Jugoslavien. Nedåtgående streck är motorcyklar med ett ”för
sent” faktureringsnummer, det vill säga cyklar som behållits länge av företaget och sedan sålts. Den gröna pilen
är ramnummer 1334 såld först i februari 1940. En bearbetning av lagerboken från A/S F&N.
från 1934 till en bit in på 1950talet, undantaget kriget. Små variationer i hur nummerserierna löper
bredvid varandra kan naturligtvis
förväntas. Olika försäljare kan ha
haft olika lång kredit, vissa beställningar kan det ha varit bråttom
med. Statliga kunder hade säkert
företräde och så vidare. Avbetalningssystemen medför också att
faktureringsdatum troligen blev
senare.
lagerböckerna i ramnummerordning ser man att expeditionsnummer och faktureringsdatum varierar mycket. Jugoslaviennimbussarna, framställda 1941, är här ett
tydligt exempel. De är inskrivna i
listan efter faktureringar gjorda
1944! Samtidigt är motorcyklar
med lägre ramnummer än Jugoslaviennimbussarna fakturerade mer
än tre år efter dessa. Hur har man
fått ihop detta?
För tiden före andra världskriget
stämmer de olika nummerserierna
också rimligt bra, ramnummer,
expeditionsnummer och faktureringsdatum följer varandra någotsånär. Givetvis är det skillnader på
några nummer eller dagar här och
där. Men det finns ett antal undantag som verkar förvirrande när vi
läser lagerböckerna som vi är vana
att göra, sorterade efter ramnummer. Detta återkommer vi till.
En viktig företeelse att hålla ordning på var givetvis beställningarna, alltså de order på motorcyklar
och dammsugare som kom in till
företaget från återförsäljare och, i
alla fall när det gällde motorcyklarna, från myndigheter, företag och
enskilda personer. Det finns anledning att antaga att det expeditionsnummer som finns i tredje kolumnen i lagerböckerna har stark
koppling till beställningarna och
framförallt att expeditionsnumret
har varit en viktig korsreferens i de
olika förteckningarna man fört över
För tiden under andra världskriget
är det annorlunda. Om man läser
13
produktionen och i relation till bokföringen. Det är därför intressant
att se vad som händer om man
sorterar lagerböckerna efter stigande expeditionsnummer istället
för motorcyklarnas ramnummer, se
diagram 1.
Ja det första man ser är att det
första Humlebiet, ramnummer
1301, raskt försvinner utom synhåll. Det har expeditionsnummer
67737, medan 1302 har exp. nr
155. Anledningen till detta är att
1301 behölls av fabriken som experimentmodell ända fram till 1958
då den såldes. En annan reflexion
om de första motorcyklarna är att
expeditionsnummerserien bör ha
varit nyligen införd 1934 eftersom
det lägsta expeditionsnumret vi
stöter på är nr 135 som är kopplat
till ramnummer 1308, detta bör
alltså ha varit den första beställda
motorcykeln! Ytterligare en rimlig
slutsats är att expeditionsnummerserien har varit gemensam för
dammsugare och motorcyklar,
Morgonen den 9 april 1940, en mc-grupp går i ställning för att hejda de
anfallande tyska trupperna. Foto Th. Christesen, Aabenraa.
eftersom det genom hela produktionen finns hopp i serien som vi
ser den i lagerböckerna.
Vid det första påseendet följer de
tre sifferserierna varandra relativt
väl om man sorterar lagerböckerna
efter stigande expeditionsnummer.
De tre serierna är, liksom ovan,
expeditionsnummer, ramnummer
och faktureringsdatum. Men givetvis finns undantagen även i denna
sorteringsordning, det är ju samma
lista som tidigare, bara ordnad på
annat sätt. Nu blir några av undantagen mera systematiska, de hamnar i grupper, och kanske kan vi
våga oss på en tolkning.
Den första avvikelsen (undantaget
den som gäller maskin 1301 och
några andra maskiner som länge
ägdes av fabriken) är expeditionsnummer 2447, den första röda
pilen i diagram 1. Den föregående
beställningen har nummer 2423
och är fakturerad den 19 september 1935 och den som kommer
efter nummer 2447 har nummer
2468 och är fakturerad den 28
september 1935. Avvikelsen, expeditionsnummer 2447 är fakturerad
den 31 oktober 1944 och är en blå
Sport, något som inte gick att varken beställa eller expediera år
1935. Den blå Sporten har ett
ramnummer som stämmer med
faktureringsdatumet, 6083.
Nästa gång detta händer är ett
knappt år senare, efter expedi-
tionsnummer 3968, fakturerad på
Brdr. Friis Hansen i Köpenhamn
den 3 juni 1936, kommer tre
beställningar fakturerade i november 1944, så en beställning från
1936 och därefter ytterligare nio
motorcyklar fakturerade i november 1944. Så håller det på. De röda
pilarna i diagram 1 visar på beställningar fakturerade 1944 och 1945
men med expeditionsnummer
insprängda åren 1936, 1937, 1938,
1939, 1940 och 1941. Fenomenet
fortsätter i maj-juli 1943 då sex
cyklar fakturerade tidigt i april
1945 är redovisade. Den verkligt
stora avvikelsen har vi så i mars
1944 då hela 100 cyklar, fakturerade under perioden april till september 1945, är insprängda, den
sista röda pilen i diagram 1.
I nästan samtliga fall är dessa
avvikelser ovanliga i det att varje
cykel har ett eget expeditionsnummer och i de tre eller fyra fall när
det inte är så rör det sig om två
cyklar med samma expeditionsnummer, men som står uppsatta
på olika återförsäljare! Hur skall
man förklara detta? Man tycker sig
spåra något slags trixande, men
riktat mot vem? Närmast till hands
ligger att det är ockupationsmakten som man försökt föra bakom
ljuset.
I kapitlet Under Besættelsen i
boken till fabrikens femtioårsjubileum 1956, beskriver man förhållandet under kriget och ockupationen.
14
Efter krigsutbrottet försvann först
avsättningsmöjligheterna och
sedan råvaruförsörjningen. Arbetsstyrkan minskades år 1940 med
två tredjedelar och för de kvarvarande minskades veckoarbetstiden
från 48 timmar till 33. I stort sett
detsamma hade skett under första
världskriget, men då hade fabriken
på alla sätt försökt hitta ersättningsproduktion. Under ockupationen, från den 9 april 1940, gällde
motsatsen. På alla sätt försökte
man undvika de nya arbetsuppgifter som ockupationsmakten försökte få fabriken att utföra. Detta var
ett tydligt ideologiskt ställningstagande. Man försökte dölja hur stor
outnyttjad tillverkningskapacitet
man hade och lyckades också att
klara hela den fem år långa ockupationen med en halvtom fabrik på
tomgång utan att tvingas utföra
arbeten för tyskarna. Det är säkert
i ljuset av detta som vi skall se underligheterna med tidiga expeditionsnummer som har sena faktureringsdatum och andra konstigheter i lagerböckerna.
Man prövade säkert flera sätt att
hålla skenet uppe och ge intryck av
att man inte hade någon ledig
kapacitet på fabriken. Ett av dessa
kan ha varit att visa en stor orderingång genom att förevisa expeditionsnummerserien. Om man den
31 oktober 1944 kunde uppvisa
leveranser med expeditionsnummer från 2447 till 38947 borde det
förvirra. Det är lägsta och högsta
expeditionsnummer för de sex fakturerade motorcyklarna den dagen.
En månad senare kunde man visa
att man arbetade med beställningar med expeditionsnummer 5579
till 7456 medan nyinkomna beställningar hade expeditionsnummer på
omkring 39000. Full sysselsättning
alltså, värre än BMW och Zündapp,
om man inte gjorde en noggrann
kontroll.
Hur åstadkom man detta? Ovan
har vi antagit att expeditionsnummerserien troligen var gemensam
för dammsugarsidan och motorcykelsidan och antagligen har här
funnits tomma nummer i serien,
det vill säga order som avbeställts
till exempel. Dessa har man letat
upp och utnyttjat upp till tio år efter de första gången varit använda,
men eftersom ordern annullerats
första gången har det inte blivit
några dubbletter, något som skat-
Diagram 2
Motorcykelproduktionen under ockupationen 1940-1945 ordnad efter stigande faktureringsdatum och med ramnummer längs den lodräta axeln. De motorcyklar som fick ett ”för tidigt” expeditionsnummer är inte med i detta
diagram. Den röda pilen markerar ockupationens start den 9 april 1940. Den jämnt stigande kurvan omedelbart
efter pilen representerar en leverans till Hærens Tekniske Korps, en order man inte kunde manipulera med eftersom den var beställd innan ockupationen. De gula markeringarna är jugoslaviennimbussarna, en leverans
som avbröts av några civila maskiner mitt i. Observera att den vågräta axeln inte är en tidsaxel utan avspeglar
antalet motorcyklar fakturerade varje år. Det sista året, 1945 är ”kort” av två anledningar, Danmark befriades
den 5 maj 1945 och de motorcyklar som producerades månaderna innan dess hade fått ”för tidiga” expeditionsnummer och är alltså inte med i detta diagram. En bearbetning av lagerboken från A/S F&N.
temyndigheterna kunde ha upptäckt och ställt till besvärligheter
om.
Då har vi en förklaring på de 236
cyklarna som har antecknats med
”för tidiga” expeditionsnummer.
Men de finns ytterligare underligheter. Vi nämnde ovan att motorcyklar med lägre ramnummer fakturerats ett par, tre år senare än
jugoslaviennimbussarna och att
förhållandet mellan ramnummer
och faktureringsdatum inte stämmer för ytterligare ett stort antal
motorcyklar 1940-1945, se diagram 2.
Här har man använt sig av en enklare metod för att ge intryck av en
stor produktion, man har inte tillverkat motorcyklarna i ramnummerordning, utan hoppat fram och
tillbaka i nummerserien. Inför någon som inte följer tillverkningen
kontinuerligt kan man då lyckas ge
intryck av en stor produktion. Detta har man ägnat sig åt under så
gott som hela ockupationsperioden, ända fram till december 1944.
Produktionen våren 1945 har helt
och hållet fått ”för tidiga” expeditionsnummer. De maskiner som är
redovisade för 1945 i diagram 2 är
fakturerade under oktober och
november det året.
Att företaget lyckades lura ockupationsmakten med dessa relativt
enkla metoder säger en del om hur
ineffektiv kontrollen var. Men man
tog säkerligen en stor risk.
Det finns en berättelse i tidskriften
Dansk Arbejde från september
1945 som skildrar situationen på
fabriken då, ett halvt år efter befrielsen. Det är Anders Fisker som visar runt på fabriken och berättar
att man är redo att börja montera
motorcyklar så fort man får de varor som fattas. Bristerna är framförallt hastighetsmätare, ekrar och
förtunning till lackeringsavdelningen.
… vi går in på lagret. Här står
motor vid motor, ramar staplade
på varandra, hyllorna är fulla med
bensintankar, fälg efter fälg hänger
15
i rader. Så fortsätter det hall efter
hall (min översättning efter en artikel i Nimbus Tidende).
Det är svårt att tänka sig att alla
dessa delar legat på lager sedan
krigsutbrottet 1939 eller genom
hela ockupationsperioden. En hel
del var säkert sådant som producerats under kriget och det förklarar
kanske varför det var lätt att tillverka motorcyklar i annan ordning
än i ramnummerordning. Man hade
helt enkelt mycket att välja på.
Bland Danmarks stora industriföretag var Fisker & Nielsen nästan
unika i att klara sig undan produktion för Hitlertyskland under ockupationen.
Källor
Egebjerg, I. Aktieselskabet FISKER &
NIELSEN 26. februar 1906-1956
Lagerböcker från F&N på DNTs hemsida
Nyborg, A. K. Vores fader, Anders
Fisker. Nimbus Tidende nr 120, februari
2003
Att se framåt
Rubriken kan kanske få läsaren till
att tro att det nu kommer att
handla om trafiksäkerhet. Med
säkerhet kommer det inte att bli
så! Inte för att det kommer att
handla om motsatsen på något
sätt. Nej, avsikten är att vi skall
försöka skaka av oss den i mycket
regniga och trista vinter vi haft och
försöka se fram emot vår, sommar
och den härliga, men kanske lite
underskattade årstiden, höst. Årstiderna då hjulen snurrar mot
asfalten och vi rullar mot mål och
möten vi sett fram emot länge.
För mig blir en av de första turerna
oftast ut på Revingehed. Först en
lagom kurvig asfaltväg och sedan
in på vindlande grusvägar med
öppna gräsmarker, betande kor,
bokdungar, lukten av fuktig jord,
koskit och vintervisset gräs - Skåne om våren! Hög himmel, spirande grönska och, vill man med
Anders Österling instämma, lärkan
slår och Skånes somrar ila. Fast
lärkan hör man ju inte i hjälmen
eller över Humlebiets surrande.
Men de finns där, tro mig!
Den slingrande vägens spänning. Revingehed en sommardag 2013.
Våra motorcyklar har tåligt stått
garagerade några månader nu, om
inte ägaren är av det härdade virke
som inte drar sig för minusgrader
och glatta vägbanors övervinnande
på två eller tre hjul.
Men snart är det dags att montera
batteriet, motionera ut oljan ur
cylindrarna med kickstarten, rikta
bensinkranen rakt ned, vrida lite
på gashandtaget och kicka två
gånger för att få fram bensin, slå
på tändningen, se den röda lampan
lysa och så trampa till med snärt!
En hundradels sekunds tystnad och så är motorn igång på alla fyra
cylindrarna. Visst är det härligt och
visst längtar vi dit allihopa! Även
om vi ibland får trampa fyra-fem
gånger extra första dan på våren.
Att köra över Öresundsbron betyder nästan alltid motvind och så ett
par inte alltför trevliga motorvägsmil innan vi svänger av och styr in
på Gammel Køge Landevej.
Nu är första frågan, har det blivit
en ny hyresgäst i den gamla cykelaffären eller ståtar tvåvåningshuset
invid vägen fortfarande med den,
för oss svenskar, lite ekivågade firmaskylten Cykelpitten? Ja vi fick
faktiskt fråga när vi kom fram till
träffplatsen för att bli kloka på vad
det var för ett namn. Det var den
moderna danskans förkärlek för
anglicismer som låg bakom namnet. Pit Stop är ju även ett
”svenskt” begrepp! Kanske mer
förknippat med F1 och liknande
hastigheter än med velocipedande.
Fladjernsträffen är något man ser
fram emot under vintermånaderna,
en ordentlig tur och sedan goda
vänner, många motorcyklar och fin
stämning vid målet. Jag hoppas att
vi blir fler än två svenskar på denna träff i år!
En dryg månad senare, Pingsthelgen, ordnar vi själva Göingeträffen
för tredje gången. Vi utgår från
Lunnahöjagården där vi var förra
året och kommer därifrån göra nya
utflykter i Göingebygden och vår
gemensamma historia. Liksom tidigare är en av träffens kännetecken
den resebeskrivning med kartor
som deltagarna får redan på förhand.
Så i juni bjuder Nødeboklubben in
Liksom de senaste åren går den
till Sommarträffen eller Öresund
första lite längre turen till FladRundt, kärt barn har många namn.
jernsträffen. Lite
extra spännande i
år med ny träffplats. I år är träffen
förlagd till en
scoutstuga strax
väster om Næstved
på Själlands sydkust. Som vanligt
får du information
och kan anmäla dig
på Fladjernsträffens
hemsida, http://
www.nimbusabc.
dk/ Betalningen
brukar vi kunna
ordna så att du
Från Sommarträffen - Öresund Rundt år 2008 i
kontaktar mig så
Skåne. Foto Kerstin Jakobsson.
löser det sig.
16
Från Göingeträffen 2013. Foto av
Per Elvekjær.
Det blir fina återseenden när vi rullat av färjan i Helsingør och säkert
några nya ansikten också. Varje
träff är det lika spännande att se
vart vi skall styra kosan och vilka
överraskningar man bjuder på.
Så, i slutet av juli är det dags för
DNTs årsträff, nu för 41. gången.
Träffen anordnas i år av Skanderborg og omegns Nimbus klub och
platsen är Rye mellan Silkeborg
och Skanderborg, några mil väster
om Århus. Det är en del mil att
köra även från Skåne, men det
finns en genväg! Från Själlands
nordvästra udde, av outgrundliga
skäl kallad Sjællands Odde, går en
färja till Århus. Om man bokar i tid
kan man få plats för motorcyklarna
på lämplig avgång och då förkortas
vägen avsevärt. Även från den
svenska västkusten går det relativt
lätt att ta sig till träffen, färjan
Göteborg-Frederikshavn tar dig
Från årsträffen 2009 på Nordsjälland. Här har vi alla samlats vid uppfarten till Fredenborgs slott.
över på ett par timmar och sedan
har du tjugo härliga mil framför
dig. I sällskap med en Nimbuskompis, eller två har ni klarat av
det på tre-fyra timmar. Varberg Grenå är också en möjlighet.
Ja, jag vet att jag skrivit det förr,
men det är en alldeles särskild
stämning på en årsträff. Flera
hundra Nimbussar på en plats, alla
olika varandra på något sätt. Att
traska runt några stycken tillsam-
Från årsträffen 2010 på Jyllands västkust. En liten del av deltagarna i den
gemensama körturen syns på bilden. Foto Miles Mushlin.
17
mans på träffplatsen, titta på
motorcyklar, tala med deras ägare
och ha trevligt, är en glädje.
När vi nu är på Jylland några dagar
måste vi ta chansen att besöka
Nimbusmuséet i Horsens. För ett
par år sedan försökte jag samla
intresserade för en tur dit när vi
ändå skulle ”halvvägs”, men nu
skall det väl lyckas! För dem som
inte känner till muséet kan jag
rekommendera lite kunskapsinhämtning från DNTs hemsida. Där
kan du se lite om vad muséet innehåller. Lokalen är inte stor men
samlingarna är imponerande, både
vad gäller mängden och kvaliteten.
Framförallt är aktiviteten imponerande, man bygger nya utställningar, utökar samlingarna, registrerar föremålen noggrant och har
öppet varje helg från april till oktober - allt med frivilliga krafter!
Helgen den 14-16 augusti är det
Bankerydsträff. Det är Bertil Mali
som för andra året i rad bjuder in
till Vätterbygdens motorcykelklubbs anläggning vid Vätterns
strand en mil norr om Jönköping.
Detta kan bli en mötesplats för
Nimbusentusiaster från hela södra
Sverige och en bit upp i Mellansverige. Vi behöver träffa varandra
och köra några turer, dela erfarenheter och trivas tillsammans. Låt
oss fösöka förverkliga det sommaren 2015!
Paris - Krusaa 1937
Det första landsvägsloppet på
sträckan gick av stapeln 1921 och
sträckan var då Paris - Glostrup,
utanför Köpemhamn. Tjugo ekipage deltog, hälften bilar och hälften
motorcyklar. Snabbaste motorcykel
var en Indian körd av Helle Bro på
tiden 43 timmar och 59 minuter.
Som nummer två kom Henry Erlind
på ett Nimbus kakelugnsrör, en
timme och 18 minuter efter. Tävlingen återkom 1922, då med
Albert Petersen som vinnare i
motorcykelklassen på en Nimbus
och tiden 30 timmar och 43 minuter.
Sista gången tävlingen kördes var
1929. Landsvägstävlingar var då
förbjudna i Danmark, så start och
mål var Krusaa vid Danmarks
gräns mot Tyskland. Man körde
alltså Krusaa - Paris - Krusaa.
Motorcykelklassen vanns av Holger
Sønderup på en AJS, som totalt
använde 39 timmar och 19 minuter
på hela sträckan, Paris tur och
retur. Den avslutande delsträckan
Paris - Krusaa körde han på 19
timmar och 19 minuter.
Sommaren 1937 hade tre erfarna
tävlingsförare, i all tysthet, förberett en attack på det då åtta år
gamla rekordet. Lagledaren Kaj
Otting hade vid denna tid sin aktiva tävlingskarriär bakom sig. Han
var nu ordförande i Sjællands
Motorunion och motorredaktör på
Berlinske Tidende. Christian
Jørgensen drev en stor motorfirma
i Århus, och var bland annat auktoriserad återförsäljare för Nimbus.
Men Jørgensen var en erfaren förare med stora framgångar, bland
annat i trial, han slutade tävla år
1946. Den tredje deltagaren,
Joseph Koch var mitt uppe i en
lång och framgångsrik tävlingskarriär. Han hade börjat 1930 och
skulle hålla på ända till 1951. Hela
tiden trogen Nimbus.
Utan att göra något särskilt väsen
av sig hade de tre lämnat Köpen18
hamn och ägnade nedresan åt
orientering och planläggning av
rekordförsöker som skulle ske på
hemvägen. Väl framme i Paris
besökte man den pågående Världsutställningen och såg på stan
under ett par dagar.
Rekordförsöket startade klockan
03.00 en måndagmorgon från
Place de la Concorde i centrala
Paris och klockan 18.48 nådde man
gränsen till Danmark vid Krusaa.
Den nya rekordtiden blev alltså 15
timmar och 48 minuter. En beskrivning av resan, i Joseph Kochs
namn, men berättad för en annan
anställd på F&N, Gunnar Enselman
och säkerligen ytterligare kryddad
av Fisker & Nielsens reklamchef,
Gunnar Hansen, kan man läsa i
”Jorden Rundt paa tre Hjul” en
samling reseberättelser från 1945.
Boken publicerades till Nimbusmotorcykelns 25-årsdag. Då räknade
man uppenbarligen födelsen till år
1920. Redaktör för boken var just
Gunnar Hansen.
Men åter till bilden på sidan 18.
Den är en av en serie bilder, troligen tagen av en pressfotograf, vid
mottagandet i Köpenhamn, alltså
inte vid målgången i Krusaa. Den
mest kända av dessa bilder är kanske den här till höger, en originalbild med hälsning från Kai Otting
till de två kamraterna på färden.
Båda dessa bilder kommer från
Poul Jørss samling. Bilderna är
tagna i närheten av Rådhusplatsen,
utanför Ny Rosenborg Restaurant
på Vester Boulevard, nuvarande H.
C. Andersens Boulevard 5.
Bilden på sidan 18 är antagen
klippt ur en motortidning enligt
Knud Jørgensen, texten inklippt i
bilden och den högre bildkvaliteten
än den som var vanlig i dagstidningar talar för detta. Möjligen kan
det vara någon annan typ av periodisk tidskrift.
I förgrunden är givetvis de tre
förarna, väl behängda med lagerkransar och blommor, men personerna i bakgrunden är också värda
att uppmärksamma. Mannen som
syns mellan Chr. Jørgensen och
Joseph Koch är utan tvekan Anders
Fisker och de två som syns mellan
Kaj Otting och Jørgensen ser ut att
vara Finn Andersen, iförd keps, och
Erik Fisker. Finn Andersen var en
betydelsefull person på Fisker &
Nielsen. Han var reseinspektör för
Nimbus och den person som tillsammans med Anders Fisker gjorde rundresan till alla de auktoriserade återförsäljarna år 1936. Finn
Andersen hade en lång karriär
inom A/S Fisker & Nielsen, den
sträckte sig långt in på 1960-talet.
Den unga välklädda damen till
höger är gissningsvis Kamma
Koch, Josephs hustru, men den
identifieringen är lite osäker. Mannen längst till höger ser ut att vara
inblandad i händelserna på något
sätt, men är ännu inte identifierad.
Sedan kan man fundera lite på
bilen i bakgrunden till vänster. Varför har man lagt tyg över motorhuven? Det är mitt i sommaren så
det kan knappast vara för att hålla
kvar motorvärmen. Kanske är bilen
inblandad i firandet och man har
lagt tyg på motorhuven som
skydd, var det där kransarna och
blommorna låg innan de hängdes
på de tre förarna?
På den andra bilden, den med Kai
Ottings hälsning, syns ungefär
samma personer i bakgrunden. En
oidentifierad man i halmhatt, så
samtalar Anders Fisker, Finn
Andersen och Erik Fisker till höger i
bilden. Men till vänster står två
herrar varav den högra går att
identifiera som Anton Rasmussen,
ofta kallad ”prøvemester” Rasmussen, den riktiga titeln var ”garantimester” enligt jubileumsboken
1956. Rasmussen var anställd vid
Fisker & Nielsen sedan 1930. Han
hade deltagit i utvecklingen av typ
C och skulle senare komma att
arbeta, bland annat, med den
”ventillösa” motorn och protypframtagning tillsammans med
Anders Fisker.
När denna bild varit publicerad tidigare har Allan K. Nyborg konstaterat att det är en förgasare typ -38
som sitter på Joseph Kochs
maskin, medan de andra har förgasare av typ 1 eller typ 2. 38förgasaren kom i produktionen
först 1938. Enligt tidningsartiklarna
från tiden gjordes rekordförsöket
med tre Nimbus Sport i standardutförande som fabriken ställde till
förfogande. Uppenbarligen skall
man vara lite kritisk till detta, 38förgasaren var inte standard och
tankdekalen på Jørgensens motorcykel hör inte hemma på en Sport.
Registreringsbokstäverna är A på
Ottings cykel, X på Jørgensens och
K på Kochs, något som stämmer
med deras hemorter. Troligen var
det deras egna motorcyklar,
19
undantaget är troligen Joseph Koch
som ju var fabriksförare och hade
fabrikens resurser bakom sig.
Tidningsurklipp från 1937.
Som många gånger tidigare har
jag fått god hjälp av Poul Jørss och
Knud Jørgensen med denna artikel,
bilder, kopior av artiklar och
diskussioner är jag tacksam för.
Tekniska cirkulär nummer 6
När vi nu återupptar den lilla serien
om A/S Fisker & Nielsens tekniska
cirkulär kanske det är på sin plats
med en liten repetition. När fabriken presenterade den nya Nimbusmotorcykeln, den vi idag kallar
Humlebiet eller typ C, var det sex
år sedan man senast tillverkade
motorcyklar. Kakelugnsröret, typ A
och B tillverkades 1919 till och
med 1928, men nu, 1934, siktade
man på en större produktion, 1000
maskiner per månad. Fabriken ville
därför också skaffa sig ett ordentligt återförsäljarenät, något man
inte haft tidigare.
Ett sådant nät av återförsäljare
måste hållas samman, och det är
viktigt att sprida information och
reklam till dem, att samordna
kampanjer och naturligtvis även ta
emot information från försäljarna.
Redan 1934 startade man cirkulärskrivelser som snart ordnades till
två serier av information, dels de
tekniska cirkulären och så de så
kallade forhandlercirkulären.
De tekniska cirkulären handlade
givetvis om tekniska ting, förändringar, servicefrågor och liknande.
Forhandlercirkulären sysslade med
det mera försäljningstekniska, man
sände ut försäljningsstatistik,
reklambroschyrer med mera. De
tekniska cirkulären är en viktig källa till kunskapen om motorcykelns
tekniska utveckling. I tidigare
artiklar har vi skrivit om den nya
baklyktan med bromsljus, om felsökning enligt F&N, om ventilmekanismen och om övergången från
trycksmord vevaxel till stänksmord
år 1935 och om förändring av
kopplingen 1936.
När vi nu skall se närmare på cirkulär nummer 6 från den 20 december 1935 skall det handla om
specialverktyg för motorcykeln, avsedda för de auktoriserade försäljarnas verkstäder. Cirkuläret är
alltså utsänt strax före jul 1935,
samtidigt med cirkulär 5 om
motorns smörjningssystem. I meddelandet sägs det att önskemål om
specialverktyg har kommit från
återförsäljarna och det förefaller
troligt. Även från fabrikens sida bör
det emellertid ha varit ett önskemål. Om man använder rätt verktyg minskar detta givetvis risken
för skador på motorcyklarna vid
reparationer, något som i sista
hand även gagnade fabriken.
Det man erbjöd 1935 var sex olika
skruvnycklar, fem olika avdragare,
en hållare för arbete på generatorn, en låsringstång, ett upprätningsverktyg för vevstakar, ett
ventilfräs-set, ett motorstativ och,
för utställningsbruk, ett stöd för
bakhjulet. Hur gensvaret blev vet
vi inte exakt, men vid den rundresa som Anders Fisker och reseinspektör Finn Andersen gjorde till
återförsäljarna 1936, undersökte
man både försäljningslokalerna och
verkstaden på varje plats men det
20
finns ingen notis om specialverktygen fanns på plats eller inte.
Ytterligare två tekniska cirkulär
handlar om specialverktyg, nummer 6A från den 20 september
1938 och en onumrerad beställningsblankett från den 12 oktober
samma år. Det rör sig nu om sex
nya verktyg. En demonteringsanordning för kardanaxeln, så att
man enklare kan byta gummiklotsarna, en mall för inställning av
kamaxeldrevet, två avdragare för
främre kamaxellager, en fjäderanordning för att ställa in förspänning
av rullager i bakaxelväxeln på årsmodell 1934 och –35 samt slutli-
gen avståndsbussningar för bakhjulsmontering och -justering. Inte
heller nu har vi någon direkt kännedom om beställningar av specialverktygen. Men det finns ytterligare två viktiga dokument om fabrikens specialverktyg. År 1939 gav
man ut en vägledning för användningen av specialverktygen och
ännu en vägledning kom 1953.
Båda dessa är rikt illustrerade med
teckningar som beskriver både
verktygen och hur man använder
dem.
Enligt vägledningen från 1939 är
det tydligt att flera specialverktyg
kommit till efter tekniskt cirkulär
nummer 6. Verktygstavlan som avbildas har plats för 28 verktyg och
då ligger ändå ventilfräsningssetet
i en separat trälåda. Verktygen listas på bilden nedan.
Av verktygsförteckningen från
1939 framgår också att verktygen
Den äldre modellen av verktygstavla. Från vägledningen för användningen
av serviceverktygen från 1939, F & N.
ökat i pris jämfört med prisuppskattningarna från 1935. Penningvärdet hade
åkt lite upp och ner de här åren men
1935 års penningvärde var i stort detsamma som 1939, först efter krigsutbrottet den 1 september 1939 blev inflationen
påtaglig.
Vad var det då för några verktyg som dolde sig bakom beteckningarna på listan till
vänster? Vi tar dem i samma ordning som
de står uppräknade:
Sidan 1 i vägledningen för serviceverktygen är en verktygslista.
21
N11 är avdragare för svänghjulet
N12 kan användas till kullager i växellådan och på vevaxeln samt till kamdrevet och generatordrevet på vevaxeln.
N15 är en hållare för arbeten med generatorn
N16 är specialnyckeln till toppdrevet på
generatorn
N17 och N18 är en 14 mm och en 27 mm
nyckel användbara på flera platser
på cykeln. Idag används 13 mm
nyckel istället för 14 mm på grund
av ändring av standard för skruv
och mutter
N22 är en låsringstång för fixering av
kolvbultarna
N24 är ventilfräs-set bestående av åtta
delar i en trälåda
N25 är motorstativet
N27 är en hållare för abete på kardanaxel
N28 en mall för justering av pinjongen i
bakhjulsutväxlingen
N29 en avdragaren kan användas på flera
ställen där man behöver ta bort
ytterringar till rullager, i bakhjulet, i
bakaxelväxeln och i sidovagnshjulet
Avståndsbussningarna N32 K och
N32 L är till justeringen av
bakhjulslagren.
Verktygen N33, N35, N36 A och B,
samt 46 mm nyckeln N40
används till demontering och
justering av framgaffeln och
då är det givetvis den låga
framgaffeln det handlar om
N41 är en hållare för centrering av
kopplingen
N42 är åtta specialmuttrar för
skruvarna på vevstakarnas
storändar
N 43 är en dorn för demontering
och montering av kolvbulten
De tvåskruvtvingarna N44
skall användas när man
sätter samman kopplingen
N44 är två skruvar med handtag
som används för att spänna
samman kopplingen
N45 och N46 är bussningar som
kan användas på flera platser, lagerbanor, kamdrevet,
ramlager och vevstakens lillända
N47 används för att trycka samman ventilfjädrarna
N48 en dorn för att demontera och
montera ventilstyrningar
N49 en dorn som används i växellåda, bakväxel och till kamdrevet
N50 används till bussningar i
växellådan och vevstakar
N52 är haknyckeln till hastighetsmätardrevet
N53 en dorn till bussningar i framgaffel och till framhjulslager
N56 driver fast bricka och kon på
styrröret
N58 är till lager i bakhjulsväxeln
och för att demontera sidovagnsaxeln
N59 är för montering av sidovagnsaxeln
Slutligen, utan nummer, verktygstavlan
Med den höga framgaffeln 1948
behövde verktygsuppsättningen
kompletteras och man lade även
till några mallar, till exempel för
rätning av ramens bakdel och för
att ändra sadelfjädringen til gummifjädring 1950-51. En ny beskrivning av serviceverktygen kom som
ett separat tryckt häfte år 1953.
Vilka av dessa verktyg används då
idag? I Nimbus Tidende har Sten
Weidinger alltid referenser till specialverktygen i sina arbetsbeskriv-
Verktygstavla av den senare modellen hos JC Nimbus 2013. Här syns
några av varktygen till den höga framgaffeln till exempel.
ningar i verkstadsserien Skruestikken.
Det John Carlsen använt ofta är
verktyget till kardanaxeln, N27,
och generatorhållaren N15. Allra
mest utnyttjade har de åtta små
specialmuttrarna som håller vevstaksbultarna och mellanläggen i
ordning på vevstakarna, varit. Mallar och jiggar till upprätning av
ramen har givetvis också använts
av JC Nimbus
Poul Jørss använder avdragarna,
de stora skruvnycklarna, drivdornarna, specialnyckeln till kronhjulsmuttern på generatorn och de två
specialskruvarna för att spänna
samman kopplingen och även de
åtta skruvarna till vevstaksmuttrarna.
I Knud Jørgensens verkstadshandböcker, Nimbus - vedligeholdelse,
är också serviceverktygen med vid
respektive arbetsmoment, men
Knud ger även anvisning på alternativa verktyg som ersättning för
22
dessa. Standardavdragare kan ofta
ersätta specialavdragarna, ett
strips kan hålla samman vevstaksmuttrar och mellanlägg till exempel.
Det finns givetvis ett begränsat antal uppsättningar av serviceverktygen och kompletta uppsättningar
är dyra, framförallt originalverktyg.
Flera av verktygen finns det ritningar av i DNTs ritningscd, du finner ritningsnumren i Knud Jørgensens, Nimbus - vedligeholdelse.
Med hjälp av en svarv och händighet kan sedan flera verktyg tillverkas.
De två häftena med anvisningar
hur man använder specialverktygen är nyttiga. De kan rekvireras i
kopia från Svenska Nimbustidningen. Givetvis rekommenderas
Nimbus - vedligeholdelse av Knud
Jørgensen eller den engelska versionen, Nimbus - Maintenance,
liksom Sten Weidingers Cheklister
som läsning inför verkstadsarbeten på din Nimbus typ C.
Inbjudan till
BANKERYDSTRÄFFEN
14-16 augusti 2015
Bankeryd, 11 kilometer norr om Jönköping
Ingen särskild föranmälan krävs för att besöka Nimbusträffen, men det kan vara bra att tänka på
följande:
Träffavgift: Träffen är avgiftsfri, du betalar bara för boendet och det som konsumeras.
I vår kiosk finns kaffe, kakor, varm korv, hamburgare, diverse drycker m.m.
Bokning av stugor: Det finns 20 bäddplatser att tillgå, priset är 150 kronor per bädd/natt eller 300
kronor hel stuga/natt. Boka på +46(0)36-378547 kl 18-22 f.r.o.m. 1/6!
Camping: Priset för camping är 50 kronor person/natt.
Frukost: Frukost kostar 50 kronor och beställs dagen innan. Grill: Fredag kväll serveras grillat med
tillbehör. Behöver ej förbokas! Pris 80 kronor Drycker av olika slag finns att köpa till humana priser.
Middag: Middag lördag Kväll beställs dagen innan. Pris: Rimligt!
Mera information kommer!
Välkomna!
Vätterbygdens MCK och Bertil Mali [email protected]
Göingeträffen
29-31 maj 2015
För tredje året i rad kör vi Göingeträffen i nordöstra Skåne. Träffplatsen är
densamma som förra året, Lunnahöjagården, nio kilometer söder om Hässleholm.
Platsen skyltas från väg 23.
Ankomst under fredag eftermiddag då grillen tänds klockan 18 och man grillar det man tagit med sig.
På lördag kör vi en cirka 100 km lång tur i det Nordskånska landskapet och äter gott på kvällen.
Söndag är hemresedag efter frukost/morgenmad med möjlighet att göra matsäck på morgonen, förmiddagen.
På Lunnahöjagården kan du bo i enkel– eller dubbelrum eller naturligtvis campa. Från lördag morgon ingår
maten i träffpriset och drycker kan köpas på platsen till fördelaktiga priser.
Priser och mera information kommer!
Välkomna!
Lars-Henrik Olsen
[email protected]
Lasse Wallin
[email protected]
23
Artikeln har varit publicerad i Nødebo Nimbus Nyt 2015-1. Tack till klubben, Alice och Carsten för tillstånd att återge text och bilder.
På Nimbus til Speedway i Parken
Alice Kristensen, text och Carsten Sommer, bilder
Nimbus Touring om, at man kunne
melde sig som interesseret efter
først til mølle princippet. Erik svarede straks. Han er nemlig speedway fan og har i flere år set på det
i Parken sammen med vores søn.
Nå, vi hørte så ikke mere til det, så
vi troede ikke, at vi var blandt de
udvalgte. Først få dage før fik vi så
besked på, at Erik var blandt deltagerne. Egon bad om, at man var
”rutineret” i gruskørsel, så Erik tog
mig med på en fin ”øvetur”. Vi
kørte til Hellebæk, hvor der er en
ret lang vej med grus. (Jeg kan hilse og sige, at gruset i Parken er
noget nemmere at køre på.)
Dagen derpå:
Jeg blev vækket kl. 9.30 – var
åbenbart træt efter en stor oplevelse i Parken d. 28.6., hvorfra vi
først var hjemme kl. 24. Vi trængte da til lidt natmad og en øl, så
klokken blev også lidt mere end
vanligt.
Forhistorien: (Som du måske allerede har hørt.)
Nimbusfolket blev breefet om, at
der skulle være speedway i Parken.
Danmarks Motor Union, der har
100 års jubilæum i år, syntes, at
det kunne fejres ved, at speedway
kørerne blev præsenteret i Parken
som passagerer på de gamle Nimbus.
Erik fik en mail fra Nødebo Nimbus
Klub´s formand Peter Ahrendt. Han
var blevet kontaktet af Rune fra
24
Man var velkommen til at komme
kl. 12 og køre en prøvekørsel, så
det gjorde vi. Vi kom som de første
kl. 11.15 og lidt efter kom Torben
og hans far Preben. Så kom Egon
og damen, som han havde haft
kontakten med. Det var en ung
køn pige (dame), som var meget
effektiv og forklarede på tydeligt
og forståeligt engelsk, hvad der
skulle ske. Det gik efterhånden op
for mig, at det her var noget
meget stort. Der var utrolig megen
kontrol og rigtig mange medarbejdere, så alt kunne klappe. Ikke alle
deltagere kom til prøvekørslen,
men vi var da ret mange. Jeg fik
lov til at komme med ind, netop
fordi ikke alle var mødt op. Egon
uddelte
hvor vi var i rigtig god tid. Jeg fik
min billet, og Erik fortsatte til bagindgangen.
billetter, og vi fik adgangstegn
hængt om halsen. Kl. 12 præcis
kørte vi så ind i Parken. Vi kørte
vist som nr. 4 eller 5. Vi skulle
køre to og to ved siden af hinanden. Første kørsel kørte vi ikke fint
nok. Ved anden kørsel var der én
længere nede i rækken, der gik i
stå. Inden tredje kørsel forklarede
den søde dame, at hvis det skete,
så skulle man bare køre forbi den
uheldige. Tredje kørsel gik åbenbart perfekt, for så fik vi fri. Vi
skulle møde igen kl. 17.45.
Erik og jeg gik så på bytur. Vi havde set, at et galleri i Skindergade
havde en udstilling med keramikkrukker af en kunstner, som vi har
noget af. Det var en meget flot
udstilling, men desværre eller skal
man sige heldigvis, så var det
meste solgt. Derefter var vi blevet
lidt brødflove, så Erik foreslog, at
vi prøvede, om der skulle være
plads i Perchs te-salon. Vi var heldige (ja, for det var som om, at
alle i København var blevet sultne
lige på den tid, kl. var ellers blevet
14.30), der var lige blevet et bord
ledigt. For dem der ikke lige kender Perch, kan jeg fortælle, at det
er en meget gammel og meget lille
tebutik i Kronprinsensgade, der er
en sidegade til Købmagergade. De
åbnede for nogle år siden en tesalon oven over butikken. Der er
rigtig hyggeligt og old fashioned.
Efter lunch og tedrikkeri gik vi
igennem Botanisk Have, hvor vi fik
en dejlig Hansen lakrids isvaffel,
som vi kunne nyde med flot udsigt
over haven. Derefter gik vi videre
langs søerne tilbage til Parken,
Lidt malurt i bægeret: Det var ikke
de flotteste pladser, de havde givet
os. Det var helt oppe under taget
på 2. øverste række. OK vi havde
da haft en dejlig dag, men havde
dog brugt en hel dag på foretagenet, så de kunne da godt havde
ofret bedre pladser på os. Det
behøvede ikke at have været lige
sammen med kronprinsen, men så
i nærheden i det mindste. Nå pyt,
der var fint overblik, men det var
svært at høre, hvad der blev sagt,
og jeg ser ikke godt nok til, at jeg
kunne læse, hvad der stod på
storskærmen.
Inden præsentationen af løbets
deltagere på bagsædet af en Nimbus var der løb for helt små drenge
og et for juniorer. De var rigtig
dygtige. Og så kom det store øjeblik set med Nimbus øjne. Kl.
18.45 – efter rengøring af banen
efter ”lilleputternes”opvisning: 22
Nimbus. Først de tre rør og derefter de 19 andre i to rækker. Det
var rigtig flot. Erik fik Iversen med
på sin Nimbus, det var ham, der
vandt Grand Prix'et, så det var jo
interessant.
Selve løbet: Det var meget spændende. Der var fem danskere med,
så det var jo flot. Der var en med
på wild card, Peter Kildemann, som
klarede sig rigtig flot, han var med
helt til finalen, hvor han blev nr. 4.
I en af de omgange, som han
vandt, kørte han nærmest tværs
over banen og kom foran to af de
andre. Jeg var vist helt oppe af
stolen af begejstring. Som allerede
nævnt blev det Niels-Kristian Iversen, der vandt løbet og blev hædret af kronprinsen, hvorefter Iversen spulede med den store flaske
champagne, det er der vist tradition for.
Efter turen på podiet blev de tre
vindere kørt en runde på Nimbusrør og Speedway i Parken 2014 var
slut. En spændende oplevelse uden
optøjer af nogen art.
25
Rubrik Arial 18 fet
Tomrad Arial 8
Författare Arial 12 fet
Fladjernstræf
Den 24.-26. april 2015.
Fladjernstræf er et træf for Nimbusser.
( A/B og C-modeller ).
Sted: ”Bisseruplejren” Gl. Strandvej 135,
Bisserup, 4243 Rude.
Træffet åbner fredag kl.16.00 og lukker søndag kl.11.00.
Det koster 375,- kr. for træffet med mad lørdag og søndag.
Børn mellem 7-18 år 200,- kr. Der er rum med køjesenge til max 67 personer.
(Husk sovepose). Der er mulighed for at ligge i eget telt.
Fredag aften vil der være sat en grill op, som man kan bruge, Husk,
I skal selv medbringe mad til fredag aften.
Der kan købes drikkevarer på stedet.
Lørdag vil der være morgenmad mellem kl.7.30- 9.30. Under morgenmaden er der
mulighed for at smøre en madpakke.
Fællesturen starter kl.11.00, og ca. kl.12.00 vil vi holde et sted, hvor vi kan spise vores
madpakker. Vi forventer at være tilbage på træfpladsen ca. kl. 13.30.
Lørdag aften vil der være mad fra kl. 18.00 (grill med mere).
Søndag er der morgenmad fra kl. 7.00.
Tilmelding senest 20. april.
Ole K. Sommer, tlf. 2534 3136
Arnth Mørk,
tlf. 4050 8189
[email protected]
betaling på konto: 4420-4420710232. Danske Bank Herlev afd.
(Husk navn ved betaling).
Tilmeldingen er først gyldig ved betaling.
www.nimbusabc.dk
Deltagare från Sverige kan betala till Lasse Wallin, [email protected]
26
Nimbus-skrøner och Nimbus-legender
Serien Nimbusläsning följer inte
något bestämt mönster eller någon
särskild turordning. Det är lika
delar stundens inspiration som en
liten önskan att förmedla en varierad läsning som styr innehållet.
Stort som smått kan tas upp och
givetvis kan vem som helst göra
ett inlägg, det sista gäller ju hela
tidningen. Det är inte menat att
detta skall vara recensioner, om
det inte rör sig om en nyutkommen
bok, utan mera lästips med lite
personliga reflektioner.
Den här gången är det två böcker
som jag verkligen har läst många
gånger och som jag själv, just därför, har åsikter om. Allan Kløve
Nyborg har medverkat i Nimbus
Tidende sedan 1995 och skrivit en
imponerande mängd artiklar till
tidningen, framförallt med historiska förtecken. De senaste tolv
åren har han varit redaktör för tidningen också.
År 2003 samlade han ett antal av
sina artiklar i en bok, Nimbusskrøner. Redan året efter kom
nästa bok, Nimbus-legender, den
här gången bestående av artiklar
som till största delen var skrivna
direkt för boken. Båda böckerna
omfattar cirka 200 sidor, skrönorna
strax under och legenderna strax
över. Böckerna är rikt illustrerade,
den första boken övervägande i
svart-vitt, den andra med betydligt
flera färgbilder. På illustrationerna
märks att Nimbus-skrøner är en
samling av tidningsartiklar, mängden av bilder ger ibland ett plottrigt intryck och man får ibland nästan ta till förstoringsglaset för att
se detaljer. Boken Nimbus-legender har en bättre balans mellan
text och bilder
anknytning inleder och därefter
kommer tre artiklar med medlemmar av familjen Fisker som huvudpersoner och så två intervjuer med
ingenjörer som arbetat på motorcykelsidan inom fabriken. Sedan
upphör den rudimentära ordning
som jag kan se. De återstående
artiklarna handlar om vitt skilda
ämnen; enskilda motorcyklar,
tävlingsförare, teknik, återförsäljare, resor på Nimbus, fabrikens
prototyper och projekt och så
vidare. Denna brist på ordning är
ingen nackdel vid den första läsningen, boken framstår som litet
av ett ymmighetshorn. Kanske
kommer svårigheten senare, när
man skall hitta något särskilt och
får bläddra mycket fram och tillbaka för att hitta det.
Nu är ju Allan Nyborg inte den
förste som ägnat sig åt historia i
Nimbussammanhang, många har
gjort det innan honom, och gjort
det bra. Det som är speciellt för
Allan är att han har letat fram
människor att intervjua och därmed räddat mycket Nimbuskunskap och -historia åt eftervärlden. I
många fall har han varit ute i sista
minuten och lyckats komma till tals
med människor som trots en hög
Nimbus-skrøner omfattar 30 olika
artiklar samt en bildkavalkad och
det är många olika aspekter på
Nimbushistorien som läsaren blir
bekant med.
Det är absolut inte nödvändigt, och
antagligen inte ens tänkt att man
skall läsa artiklarna i den ordning
de har i boken, de bygger inte på
varandra utan är helt fristående.
Trots detta finns det antydan till
ämnesordning i innehållsförteckningen, två artiklar med militär
Bild och bildtext från Nimbusskrøner, sidan 45.
27
ålder haft mycket att berätta,
berättelser som annars gått förlorade. Detta är naturligtvis en
mycket stor och viktig insats.
Här finns ingenjörerna Jens Alfred
Christensen och Johannes K. Ersgaard som båda hade betydelsefulla uppgifter på fabriken under
olika perioder av Nimbustiden.
Karen Fisker Knudsen, syster till
Anders och Erik Fisker intervjuas
och vi får en hel del inblickar i vardagen hos familjen Fisker, och en
bild av P.A. Fisker som privatperson. Likaså ger samtalen med
Søren och Jens Fisker en uppfattning om deras far, Anders Fisker
och farbrodern Erik.
Bland artiklarna finns också en om
den danske uppfinnaren Jacob
Ellehammer och motorcykeln
Elleham. En mycket intressant historia och ny för de flesta svenskar.
Jacob Ellehammer var en mycket
aktiv konstruktör kring århundradeskiftet 1900 och framåt. Han
konstruerade den första framgångsrika motorcykeln i Danmark,
den tillverkades i cirka 1000 exemplar och gav upphov till Danmarks
första motorklubb, Ellehamklubben. Jacob Ellehammer var också
flygpionjär och faktiskt den förste
europé som flög enligt principen
tyngre än luften, detta var 1906,
tre år efter bröderna Wright. Även
sjöfart intresserade Ellehammer
och flera uppfinningar inom det
området gjordes, bland annat konstruerade han en luftkuddefarkost
redan 1910. Sonen Hans fortsatte
faderns verksamhet. Pumpar,
bland annat för brandbekämpning
till sjöss, blev en betydelsefull produkt för företaget, som fortfarande
existerar.
Foto från sidan 154 i Nimbus-legender. En interiör från verkstaden hos Marius Nielsen i Odense,
Nimbusåterförsäljaren på Fyn. Observera Nimbus verktygstavla på dörren i bakgrunden och
mekanikern som arbetar med en Nimbusmotor till höger. Den motorn hör väl till Nimbussen i
bakgrunden, till vänster om förmannen.
Nimbus-legender, den andra
boken, innehåller 25 artiklar och
en bildkavalkad. Uppbyggnaden är
densamma med artiklar i vitt skilda
ämnen - två av artiklarna är inte
Allans egna, en är skriven av Jens
Bisbjerg Andersen och en är en
omskrivning(!) av en av Kim
Scholers artiklar.
En annan av artiklarna tar upp
Mysteriet med ’S’. Man hade nämligen upptäckt att ett ganska stort
antal motorblock hade ett instämplat ’S’ på halsen av oljepåfyllningsöppningen. Spekulationerna var
många. Vanligast var kanske att
man trodde att bokstaven stod för
Sport, tills någon kom på att den
då lika gärna kunde stå för Standard. Till sist visade det sig att det
var en av de anställda motormontörerna, Sven Heden, som under
åren 1935-1943 stämplade in bokstaven på de motorer han monterade, som en slags signering.
Här finns också tre artiklar som till
stor del handlar om Joseph Koch,
hans liv och framgångsrika tävlingskarriär. Ett av dessa tre kapitel handlar om inspelningen av
kortfilmen De naaede Færgen och
ett annat om Paris-Kruså-loppen.
Lika många artiklar, tre stycken,
avhandlar olika auktoriserade
Nimbusåterförsäljare, bland dem
Marius Nielsen i Odense. Dessa
artiklar om försäljarna, tillsammans med dem om samma ämne i
den första boken, ingår senare, i
kompletterat skick, i en av Allan
Nyborgs senare böcker, den om de
auktoriserade Nimbusförsäljarna,
se Nimbusläsningen i Svenska
Nimbus-tidningen nummer 2, mars
2012.
Många av artiklarna är alltså resultatet av viktig grundforskning i
”Nimbusologi”, men källkritiken får
läsaren stå för själv. Allan Nyborg
tar gärna det som står skrivet för
absolut sanning och tänker inte på
att mycket kan vara skrivet eller
sagt med en avsikt att påverka.
Han ser också oftast människor
som vita eller svarta, när de flesta
av oss i själva verket är lite melerade.
Bäst är därför Allan Nyborg, enligt
min mening, när han refererar
28
händelser och skriver om människor utan att lägga in egna värderingar allt för mycket, men låter
händelserna eller personerna tala
för sig själva. Då är det lättare för
läsaren att bilda sig en självständig
uppfattning. Allra värst råkar Erik
Fisker ut i detta sammanhang.
Allan Nyborgs omdömen om
honom är direkt äreröriga och borde inte ha kommit i tryck.
Men som helheter är båda böckerna mycket läsvärda och visar hur
mycket Nimbushistoria det går att
leta fram om man är flitig och målinriktad. Ingen av dem ger en
samlad översikt av tillverkningshistorian, fabrikens utveckling eller
”Nimbusrörelsen” då och nu. Men
viktiga byggstenar för att skapa sin
egen bild får man. Översikterna
hittar man i de flesta andra moderna Nimbusböckerna eller på flera
av de hemsidor som du finner sist i
denna tidning.
Båda böckerna finns fortfarande att
köpa hos Nimbusköpmannen eller
hos förlaget Motorploven, även de
hemsidesadresserna hittar du på
de sista sidorna av tidningen.
Kalender 2015
Det är endast Nimbusrelaterade träffar som tas med här! Flera träffar i Danmark hittar du på DNTs
hemsida!
24-26 april
29-31 maj
20-21 juni
5-6 juli
23-26 juli
14-16 augusti
Varje månad
Fladjernstræf, se sidan 26
Göingeträffen i Lunnahöja söder om Hässleholm, se sidan 23
Öresund Rundt/Sommarträffen
Bornholm Rundt
DNTs årsträff i Ry på Jylland, mellan Silkeborg och Skanderborg
Bankerydsträffen vid Jönköping, se sidan 23
JC-venner träffas den första tisdagen i varje månad på café Havnelyst,
Köpenhamn Ö
Nimbuslänkar
Lars Perssons Nimbus-sida med mycket nyttigt. http://mcnimbus.info
Klubbar
Danmarks Nimbus Touring
http://www.nimbus.dk/
Nødebo Nimbus
http://www.nodebonimbus.dk/
Roskilde og Omegns Nimbusklub
http://www.roskilde-nimbus-klub.dk/
Århus Nimbusklubb
http://www.aarhuusnimbusklub.dk
Fyns Nimbus Klub
http://www.fynsnimbusklub.dk/
DVM, Danmarks Veteranmotorcykle klub
http://www.dvm.dk/
Den tyska sidan, IG Nimbus-Freunde
http://www.nimbus-motorrad.de/
Als Nimbus klub
http://alsnimbusklub.qsite.dk/
Teknik
Sten Weidinger. Tips och handböcker
http://www.nimbuster.dk
Ole och Jens Nimbus, en svensk sida
http://www.thronborg.com/nimbus
Reservdelar och verkstäder
JC Nimbus, försäljning av reservdelar
http://www.jcnimbus.dk/index.htm
Århus Nimbus, Carsten Nielsen
http://www.nimbus-aarhus.dk/
Fyns Nimbus Center, Tage Johansen
http://www.fynsnimbus.dk
Niels Nielsen`s MC og Cylinderservice
http://www.nn-nimbus.dk
Møllers Nimbusser
http://www.mollersnimbusser.dk
PH's Nimbus Service, Preben Herskind
http://www.nimbus-service.dk
Vejle Nimbus, Anders Allermann Sørensen
http://http://www.vejle-nimbus.dk/
29
Privata sidor
Steffens sida
http://www.123hjemmeside.dk/nimbus35/38841738
Makis Classic. En sida om Horex och Nimbus
http://makismc.adr.dk/
En sida om ett Rör!
http://www.lokalhistorie.ellinge.dk/page97.html
Per Alleslevs sida om samlandet
http://www.nimbus-nilfisk.dk/2771801
Tidningar
Fladjerns Nyt. Ole Sommer och Arnth Mörk
ger ut tidningen fyra gånger om året. Liksom
Svenska Nimbus-tidningen är den gratis och
distribueras som .pdf över nätet.
http://www.nimbusabc.dk/
Rørpost. Den danska Rörklubbens tidning.
Även denna tidning ges ut av Ole Sommer och
distribueras på samma sätt som denna
Maila [email protected]
Läsa om Nimbus
Artiklar och litteratur om Nimbus, en guldgruva
http://www.nimbuslitteratur.dk/
Förlaget Motorploven. Här finns gott om
trevliga och intressanta böcker, bland annat
åtta böcker om Nimbus, om Volvo P1800 och
Amazon, många traktorböcker med mera!
http://www.motorploven.dk/
Du kan även köpa Nimbuslitteratur på DNTs
hemsida. Böcker och Nimbus Nyt.
http://www.nimbus.dk/
Om det är äldre motorlitteratur du letar efter
så pröva antikvariat.net
http://www.antikvariat.net/search.cgi?post
Flera av böckerna om Nimbus kan köpas genom http://www.adlibris.com/se
AdLibris nätbokhandel, minimal portokostnad!
The New Nimbus
Nimbus Motorcycles Danmark ApS
http:// www.nimbus-motorcycles.com
30
(sidan är ofta stängd)