äldreboendeplan
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-09-17 Diarienummer: N1320783/15 Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Inger Börmark Telefon: 365 00 00 E-post: [email protected] Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2016-2019 Ärendet Respektive stadsdel har ansvar att planera för sin befolkning. När det gäller äldreboenden förutsätts planeringsarbetet ske i nära samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna. Cheferna för sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård har tillsammans tagit fram ett förslag till plan för åren 2016-2019. Stadsdelsnämnderna förutsätts ta ställning till planen under oktober/november månad 2015. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta att godkänna förslag till äldreboendeplan för Göteborgs stad 2016-2019. Bakgrund Stadsdelsförvaltningarna har sedan 2011 årligen arbetet fram gemensamma äldreboendeplaner. Lokalsekretariatet inom stadsledningskontoret har ansvar för lokalförsörjningen. En gång om året tar de fram en lokalförsörjningsplan som stadsdelsförvaltningarna har medverkat i. Gemensamt planeringsarbete Sektorscheferna för äldreomsorg och hälso- och sjukvård har med stöd av stadsledningskontoret och Äldreboendesamordning Göteborg samordnat sitt planeringsarbete för äldreboende i och med äldreboendeplanen. Varje stadsdelsförvaltning gör behovsbedömningar och en plan för produktion. Som underlag till arbetet har stadsledningskontoret tagit fram en prognostiserad demografisk utveckling. Tidsperioden i äldreboendeplanen är fyra år. De första två åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsnämnd och de senare åren av planen bör ses som en inriktning. Det är viktigt att tänka på att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen och därmed staden som helhet. Om en stadsdel behöver göra förändringar ska detta föregås av dialog mellan stadsdelsförvaltningarna. Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 1(2) Ekonomiska konsekvenser Både för producenter av äldreboendeplatser och för köpande stadsdelar är det viktigt att äldreboendestrukturen motsvarar behoven. Det är vikigt att stadsdelsnämnderna samverkar för bästa ekonomiska hushållning ur ett hela staden perspektiv. Samråd Samråd har skett med lokala pensionärsrådet 2015-09-23. Samverkan Samverkan sker i LSG 2015-10-06. Stadsdelsförvaltning Östra Göteborg Ulla-Carin Olsson Stadsdelsdirektör Inger Börmark Sektorschef Bilaga: Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2016-2019 Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 2(2) ÄLDREBOENDEPLAN GÖTEBORGS STAD 2016-2019 September 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÄLDREBOENDEPLANEN…………………………………………….....3 En gemensam äldreboendeplan…………………………………………….3 Arbetssätt och överenskommelser………………………………................3 Samverkan………………………………………………………................3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA…………………….................4 Kommunfullmäktiges beslut……………………………………................4 Fysiskt tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende…………...4 Fler äldre bor i bostad i det ordinarie bostadsbeståndet………...………….5 Stadens definitioner av ”mellanboenden” för äldre………………………..5 Äldreboende………………………………………………………………..6 Korttidsplatser……………………………………………………...............7 Gemensam enhet för boendesamordning och utredningsuppdrag………….7 Personer som väntar på äldreboende…………………………….................7 Demografiska utvecklingen……………………………………………..….9 UTMANINGAR OCH STRATEGIER…………………………................12 BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN 2016-2018…….14 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen………………………..14 Personer under 65 år………………………………………………………..15 Befintliga äldreboendens status och investeringsbehov……………………15 Större genomförda omstruktureringar……………………………………...16 Andra kända förändringar under planperioden……………………………..16 Äldreboenden utanför stadsdelsorganisationen…………………………….16 STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNINGAR………………17 Permanent äldreboende……………………………………………………. 17 Bedömning av permanent äldreboende……………………………………..18 Korttidsplatser………………………………………………………………19 Bedömning av korttidsplatser……………………………………………….19 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN………20 2 ÄLDREBOENDEPLANEN En gemensam äldreboendeplan Denna äldreboendeplan är stadens femte gemensamma plan. Varje stadsdelsnämnd har ansvar för att boende i stadsdelen får rätten till särskilt boende, fortsatt benämning är äldreboende, biståndsbedömt och verkställt. Göteborg är en stad med ett varierat utbud av äldreboenden. Utbudet avser såväl olika inriktningar och profiler som geografisk placering. En gemensam äldreboendeplan bidrar till en väl avvägd produktionsplanering och en samordning utifrån kommunfullmäktiges mål och inriktningar och göteborgarnas behov och önskemål. Arbetssätt och överenskommelser Sektorscheferna för äldreomsorg och hälso- och sjukvård har under 2015 med stöd av stadsledningskontoret och Äldreboendesamordning Göteborg samordnat sitt planeringsarbete för äldreboende i och med denna plan. Varje stadsdelsförvaltning gör behovsbedömningar och en plan för produktion. Som underlag till arbetet har stadsledningskontoret tagit fram en prognostiserad demografisk utveckling. Uppgifterna från respektive stadsdelsförvaltning har sammanställts och redovisas i bilaga 1 och 2. Flera faktorer kan påverka eventuella förändringsbehov av äldreboendeplanen på kort sikt och den har stor betydelse för den ekonomiska och lokalmässiga planeringen i stadsdelarna. Därför ska planen revideras årligen och behandlas i respektive stadsdelsnämnd i anslutning till höstens budgetberedningar. Kommunstyrelsen informeras om planen efter att nämnderna har behandlat den. Tidsperioden i äldreboendeplanen är fyra år. De första två åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsnämnd. De senare åren av planen bör ses som en inriktning. Det är viktigt att tänka på att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen och därmed staden som helhet. Om en stadsdel behöver göra förändringar ska detta föregås av dialog mellan stadsdelsförvaltningarna. Befolknings- och äldreboendestrukturen varierar kraftigt mellan stadsdelarna. För att etablera ett helhetsperspektiv där äldre flyttar mellan stadsdelarna efter eget önskemål krävs ett gemensamt ansvarstagande. Det finns några få avtal om solidariskt ansvar vid eventuella tomgångskostnader, det gäller avtalen med Tre Stiftelser, som numera tecknas genom Örgryte-Härlanda, och den finska enheten för personer med demenssjukdom som finns i Angered. Nya regler för solidarisk finansiering är beslutade i KF (2015035:176) Samverkan Samråd med pensionärsråden respektive samverkan med fackliga organisationer har skett i samband med behandling av planen i respektive stadsdelsnämnd . 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA Kommunfullmäktiges beslut Den beslutade budgeten för 2016 är en så kallad förändringsbudget vilket innebär att det som finns som skrivningar i budgeten är utvecklingsområde. Målet för äldre i 2016 års budget är ”Äldres livsvillkor ska förbättras, livsvillkoren förbättras genom att självbestämmande stärks och att hälsoskillnaderna utjämnas” I budgeten finns inriktningar som handlar om verksamheten inom äldreboendet. Ett viktigt utvecklingsområde är att fler grupper med särskilda önskemål får dessa tillgodosedda. Möjligheten för de som har behov av omsorg att kommunicera med personalen på sitt modersmål inom hemtjänsten och på äldreboenden ska öka. Alla särskilda boenden ska erbjuda äldre tillgång till utevistelser. Husdjur ska vara tillåtna på äldreboenden där det inte påverkar andra negativt. Värdighetsgarantier Kommunfullmäktige har beslutat om fem värdighetsgarantier som ska gälla inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna utgår från den nationella värdegrunden för äldre i socialtjänstlagen som innebär att insatserna i äldreomsorgen ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den garantin som gäller inom äldreboendet är; Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med en person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Fysiskt tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende Äldreboendeplanen behandlar den del av äldres boende som avser särskilt boende enligt 5 kap. 5§ socialtjänstlagen. Hur behovsutveckling av äldreboende kommer att se ut i framtiden är beroende av faktorer såsom andra former av tillgängliga bostäder, välfärdsteknologi, folkhälsa, livsstil, läkemedel mm. I jämförelse med riket i stort har Göteborg en något högre andel äldre som bor i äldreboende. En utveckling för att skapa fler tillgängliga bostäder för äldre pågår i staden. Kommunstyrelsen har fattat beslut om strategier och ramverk för mellanboendeformer (trygghetsboende, seniorboende och gemenskapsboende) för äldre i Göteborgs stad. De övergripande målsättningarna är: Äldre ska få ökade möjligheter att bo ändamålsenligt i ordinarie bostadsbestånd Antalet bostäder för äldre i olika boendeformer, så kallade mellanboendeformer ska öka. 4 Under våren redovisade fastighetsnämnden en lägesrapport av resultatet från genomförandet av handlingsplanen för äldres boende. Handlingsplanen utgår från fyra strategier; öka kunskapen, öka normaliseringen, öka tillgängligheten och öka antalet mellanboendeformer. Fastighetsnämnden har bland annat samordnat arbetet med att sprida information om bostadsalternativ till de äldre, bidragit till tillgänglighetsmärkning av lägenheter samt medverkat till att planering för äldres boende sker lokalt i stadsdelarna. När redovisningen lämnades fanns godkända ansökningar till sju trygghetsbostäder med totalt 261 lägenheter och 250 planerade lägenheter i nyproduktion år 2018. Fler äldre bor i bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet Fler äldre med behov av omfattande omsorgs- och vårdinsatser väljer att bo kvar i sin ursprungliga bostad. Stadsdelarna har därför arbetat med inriktningen att äldre ska möjliggöras kvarboende. En utveckling av hemtjänsten och hemsjukvården har möjliggjort att behoven kan tillgodoses i det ordinära boende i stället för på äldreboende. För att möta detta behov är det viktigt att arbeta med att det finns en variation av lämpliga boende för målgruppen. Stadens definitioner av ”mellanboenden” för äldre Typ Ålder Bostadens Upplåtelse- Gemensam Personal Tillgänglighet lokalisering former lokal värd/ /standard, värdinna Nya PBL Trygghetsboende Krav 70+ Seniorboende Varierar ofta 55+ Varierar Varierar Varierar Hyresrätt Kooperativ hyresrätt Bostadsrätt Varierar Hyresrätt Kooperativ hyresrätt Bostadsrätt 5 Krav* Mötesplats inomhus för samvaro, aktiviteter och måltider tillsammans Krav Mötesplats inomhus o utomhus för samvaro, Krav* Varje dag Svensk standard Kompetens Varierar Svensk standard aktiviteter Gemenskaps Variboende erar bland ade åldrar ofta 55+ Varierar Varierar Hyresrätt Kooperativ hyresrätt Bostadsrätt Vid nyetablering Krav Varierar Mötesplats inomhus o utomhus för samvaro, aktiviteter, måltider tillsammans Svensk standard Vid nyetablering Det krävs inga beslut enligt socialtjänstlagen för att få tillgång till bostäder inom kategorin mellanboenden. *För trygghetsboende utgår en subvention för lokal avsedd för aktiviteter och gemensamma måltider samt kostnader för personal/värd/värdinna. Subventionens storlek är 7500 kr för lokal och 2500 kr för personal per lägenhet och år. Beloppet är fastlagt 2011/2012 och justeras årligen med KPI till följd av ändrat kostnadsläge. Äldreboende Äldreboende eller särskilt boende som är lagstiftningens begrepp, är ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. På boendet finns tillgång till vård- och omsorgspersonal dygnet runt. Insatserna som ges är individuellt utformade utifrån var och ens behov av omsorg och vård. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå för de som har biståndsbeslut till särskilt boende. Den enskilde hyr en lägenhet som tillsammans med ett antal lägenheter bildar en enhet inom äldreboendet. Till den egna lägenheten finns gemensamhetsutrymme som samtliga hyresgäster har tillgång till. Äldreboende kan även vara till för den biståndsberättigades make/sambo eftersom det enligt lagstiftningen finns möjlighet att sammanbo. Göteborg har kategoriserat två olika huvudtyper av äldreboende; vanligt äldreboende respektive äldreboende med särskild inriktning (demens-/psykogeriatrisk inriktning). Därtill tillkommer i nuläge profilinriktningarna finska äldreboendeenheten Rauhala och enhet för finsktalande personer med demenssjukdom Onnela, teckenspråkig äldreboendeenhet på Åkerhus, judiskt äldreboende på Neuberghska/Bambergerska (ramavtal med Göteborgs Stad), kristen inriktning på Vasahemmet (ramavtal med Göteborgs Stad) och Västergården samt Sociala resursboendeenheterna på Bergsjöhöjd och Kallebäck som finns för äldre missbrukare. Enligt stadens riktlinjer så har den rätt till äldreboende som utifrån de samlade fysiska, psykiska, sociala, medicinska och existentiella behoven har sådana behov att de inte kan tillgodoses genom stöd såsom exempelvis hemtjänst och/eller hemsjukvård i det ordinära boendet. 6 För de flesta personer innebär en flyttning till äldreboende en inskränkning i det normala livet. Det är viktigt att överväga, och när det är möjligt också praktiskt pröva, andra insatser innan beslut fattas om rätt till särskilt boende. Äldreboendets resurser kan behövas, då behoven vid en helhetsbedömning konstateras vara omfattande och stora personalinsatser krävs. Allt mer avancerad hälso- och sjukvård kan ges utanför sjukhusen och sådana insatser ges såväl på äldreboenden som i ordinärt boende. Utvecklingen mot allt färre vårdplatser vid sjukhusen medverkar till en successiv förskjutning mot allt mer avancerad hälso- och sjukvård i kommunens regi och inte minst i äldreboende. Korttidsplatser Äldreboendeplanen inkluderar även platser för korttidsvistelse (korttidsplatser). På uppdrag från sektorscheferna inom ÄO pågår under 2015 en utredning gällande organisation och inriktning av korttidsverksamheten i ett helastadenperspektiv. Arbetet ska vara klart och implementerat 1 februari 2016 då förmedlingen av korttidsverksamheten därmed går över från stadsdelarna till Äldreboendesamordning Göteborg Gemensam enhet för boendesamordning och utredningsuppdrag Stadens gemensamma enhet för boendesamordning – Äldreboendesamordning Göteborg, startade sitt uppdrag 1/3 2015. Enheten ligger som ett resursnämndsuppdrag under SDN Örgryte-Härlanda. Uppdraget innebär; Förbättra förutsättningar för det fria valet av biståndsbedömt äldreboende i Göteborg Stärka likabehandling vid verkställighet av biståndsbedömd korttid samt äldreboendeplats. Under 2016 sker en övergång av förmedling av korttidsplats från stadsdelarna till Äldreboendesamordning Göteborg. Samordna en över staden gemensam sammanhållen Äldreboendeplan Ha en överblick över kapacitet, beläggning, kö, flöden mm. Samordna ansökningar från andra kommuner och länder Svara för verksamhetsuppföljning av Äldreboenden på ramavtal samt Tre Stiftelser Uppföljning och administration av modell för solidarisk finansiering av tomma lägenheter och platser inom äldreboendeverksamheten Samordning av modell för prissättning och försäljning av äldreboende och korttidsplatser mellan SDN Styrning och ledning genom en styrgrupp bestående av 5 ÄO-sektorschefer Ingår i beredningsgruppen till stadens ledningsgrupp för Äldreboendeplanering Personer som väntar på äldreboende En person är att betrakta som väntande när han/hon har fått ett bifallsbeslut till särskilt boende och väntar på att få det verkställt. Antalet som redovisas är allt från personer som fått bifallsbeslut alldeles nyligen till personer som väntat lång tid. De personer som väntat lång tid har som regel fått ett eller flera erbjudande som han/hon valt att tacka nej till. Väntetiden till äldreboende beror dels på antal lägenheter i äldreboende och dels på de möjligheter som kan skapas för äldre att bo kvar hemma med god livskvalitet. 7 Antal väntande har sedan sommaren 2011 successivt minskat i staden men har sedan sommaren 2013 successivt ökat igen. Enligt senaste redovisningen så har övervägande del av dem som väntat mer än tre månader fått minst ett erbjudande som man tackat nej till. I bilaga 3 redovisas antalet väntande vid vissa tidpunkter från årsskiftet 2008/2009 till och med juni 2015. Diagrammen nedan visar utvecklingen under en längre period av samtliga väntanden. Den linjära linjen på första diagrammet beskriver trenden av utvecklingen över en tioårsperiod. 8 Antal väntande på verkställighet av beslut om äldreboende sista dagen i resp månad 442 385 Väntetid 0-3 mån Väntetid 3-6 mån Väntetid över 1 år Totalt Väntetid 6-12 mån 336 329 307 295 246 225 173 80 38 17 Dec 2008 242 233 209 211 189 312 294 264 208 267 208 217 213 165 155 154 142 132 115 91 64 32 31 17 8 Dec 2009 Dec 2010 33 1413 187 2 148 1 Dec 2011 Juni 2013 Dec 2012 2211 2 29 14 1 Sept 2013 Dec 2013 1811 2 42 113 59 26 2 56 33 6 46 28 7 3726 6 Mars 2014 Juni 2014 Sept 2014 Dec 2014 mars 2015 juni 2015 Demografiska utvecklingen Fram till 2020 förväntas inget ökat behov av antal lägenheter i äldreboenden. Som redovisats för kommunstyrelsen inför deras beredning av budget för 2016 kommer den stora 40talistgenerationen mellan 2020-2035 att behöva mer omfattande vård och omsorg. Därmed behövs utbyggnad av nya äldreboenden. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Fram till 2020 påverkas behovet av antal lägenheter i äldreboende högst marginellt. Den stora behovsökningen förväntas ske då den stora 40-talistgenarationen blir aktuella för flytt till äldreboende. Det finns helt naturligt en osäkerhet i bedömningen om den långsiktiga befolkningsutvecklingen. En trendframskrivning med hänsyn tagen till antalet invånare i aktuella åldersgrupper och samma antaganden som i den mer kortsiktiga prognosen pekar på en ökning av antalet invånare över 80 år mellan åren 2020-2035 med cirka 50 procent, från cirka 23 000 till cirka 35 000. Vad den förväntade ökningen av antalet äldre innebär för äldreboendeutvecklingen på längre sikt kan endast ses som ett scenario då faktorer som utveckling av andra typer av boenden, hälsa, läkemedel, teknik och livsstil kan påverka utvecklingen på ett sätt som är svårt att beakta i nuläget. Utifrån dagens behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgrupp innebär den ovan antagna befolkningsökningen bland de äldre att behovet av lägenheter i äldreboende ökar med cirka 2 000 mellan år 2020 och 2035, till drygt 6000. En sådan behovsutveckling kommer att ställa stora krav på tidig framförhållning vad avser t ex anskaffning av nya ändamålsenliga äldreboendelägenheter samt annan utveckling som berör boendefrågan och detta oavsett om det sker i stadens egen regi eller genom upphandling. 9 Det är av yttersta vikt att ha en god framförhållning och en väl framarbetad strategi för att möta den förväntat stora behovsökningen av äldreboende, så även de äldres önskan om hur och var i staden de önskar bo. Denna fråga måste hållas aktuell i olika sammanhang. Befolkningsutveckling 120 000 100 000 90 år o äldre 80 000 85 - 89 60 000 80 -84 75 - 79 40 000 65 - 74 20 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 10 2020 2025 Nedanstående behov är baserat utifrån dagens behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgrupp Platsbehov 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 11 2020 2025 2035 UTMANINGAR OCH STRATEGIER Utmaning Strategi Att hantera respektive stadsdels ekonomi i förhållande till äldreboendeplanen i sin helhet. Att säkerställa att förändringar i respektive stadsdel blir kvalitativt och ekonomiskt rätt ur ett ”helastaden” perspektiv. Ha rätt bemanning utifrån brukarnas individuella behov. Samordning sker genom Samtliga styrgruppen för stadsdelsförvaltningar/nämnder Äldreboendesamordningen Hela planperioden 2016-2019. Den demografiska utvecklingen visar att det från cirka 2020 kommer det enligt bedömning att behövas ett nytt äldreboende om året. Detta ska kopplas till faktorer som utveckling av andra typer av boenden, hälsa, läkemedel, teknik och livsstil kan påverka utvecklingen. Ansvarig och tidsplan Hög kvalitet på genomförandeplanerna. En modell för att översätta brukarnas behov till lämplig bemanning behöver utvecklas, lokaler för äldreboende anpassas i större utsträckning till verksamhetens behov. Samtliga stadsdelsförvaltningar/nämnder. Samordning genom Ledningsgruppen för äldreboendeplanering med tillhörande beredningsgrupp Samtliga stadsdelsförvaltningar/nämnder och stadsledningskontoret. 12 Väntar på socialstyrelsens förslag på författning som gäller alla särskilda boenden. Avvakta regeringsbeslut. Hela planperioden 2016-2019. Att utformningen av framtidens äldreboende ska vara anpassat till behov och krav. Arbete med att skapa ett nytt ramprogram pågår. Det ramprogram som ska tas fram kommer ha en koppling till Göteborgs Stads inriktning av verksamheten inom äldreomsorgen. Värdegrundsarbetet och inriktningen mot en salutogen syn på omsorg och vård ska ha genomslag i den fysiska miljön. Ramprogrammet behöver ha en beredskap för förändringar i den fastighetsförvaltande organisationen genom att analysera kraven på flexibilitet över tiden och förändringar av vilken typ av boende som efterfrågas. Tydliggöra Kartläggning av behov, verksamhetsinnehållet definiera insatsen, ta på korttidsplatserna beslut om hur organisation, struktur och inriktning ska se ut. Projektet pågår mellan maj 2015 – februari 2016.Uppföljning av implementering under februari – maj 2016 Stadsledningskontoret och sektorschefernas boendegrupp. Ska beslutas av KS och KF innan 2015-års utgång Utveckla alternativa lösningar gällande avlastnings/växelvårdsplatser inom korttid Utveckla verksamheten i samband med verkställighet bl a sommartid Styrgruppen för Äldreboendesomordning Göteborg Klart juni 2016 Att kunna tillgodose äldreboende för de som bor/vistas långvarigt på särskilda boenden utanför Göteborg. Utifrån inventering tillsammans med IFO/FH av aktuella personer ta fram en plan. Samtliga stadsdelsförvaltningar och stadsledningskontoret. Klart juni 2016. Styrgruppen Äldreboendesamordning 13 Projekt Korttid –Styrgruppen för Äldreboendesamordning Göteborg. Klart 1 febr 2016. Särskilda frågor kring geropsykplatser, psykplatser - kriterier Ta fram gemensamma riktlinjer för staden gällande verkställighet Styrgruppen för Äldreboendesamordning Göteborg Ny teknik som gagnar seniorer på särskilda boenden WiFi på särskilda äldreboende är en förutsättning för att utöka teknikmöjligheterna. Processgruppen för teknik och processer. PDF-gruppen 30 nya korttidsplatser genom tilläggsbudget 2016 – Fortsätta med 12 platser på Örgryte Härlanda ansvarar. Takåsen,Kallebäck samt Klart för 2016 18 platser på Högsboenheten under 2016. Koppling till pågående utredning korttid Observera att utmaningarna inte är rangordnade i någon viktighetsordning. BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN 2016-2019 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen Stadsledningskontoret har gjort en framskrivning av ”förväntade” behov utifrån statistik om personer i äldreboende från respektive stadsdel den 15 augusti 2015 och utifrån de prognoser som tagits fram avseende befolkningsutvecklingen (PR 2015). Denna schablonmässiga framskrivning, har gjorts med antagande om fortsatt behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgupp på samma nivå som tidigare för varje enskild stadsdel. Framskrivningen har legat till grund för en egen bedömning i respektive stadsdel gällande åren 2016 till och med 2019. Därefter är det allt för osäkert att ta fram befolkningsprognos per åldersgrupp och stadsdel utan detta görs endast på en hela staden nivå. I den schablonmässiga framskrivningen har hänsyn inte tagits till förändringar i samhällsutvecklingen, medvetna strategival eller till några övriga omvärldsfaktorer. Ej heller prognoser på inflyttning av äldre i nybyggnation med ett framtida behov av boende och den påverkan detta får på totalbehovet framöver. Behovet av äldreboende och korttidsplatser påverkas dock av många olika faktorer såsom hur det normala bostadsbeståndet ser ut hur äldre kan få tillträde till det normala bostadsbeståndet bostädernas och omgivningens utformning vilken omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig hur välinformerad den enskilde och hans/hennes anhöriga är 14 i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt hur olika former av insatser i ordinärt boende utvecklas välfärdsteknologi Personer under 65 år Inom stadsdelarnas äldreboenden finns ett litet antal personer under 65 år. I augusti 2015 var det 4 personer* . Behov för personer under 65 har inte vägts in i planeringsunderlaget utan måste hanteras inom ramen för det antal lägenheter som planeras. Planering pågår för att erbjuda vissa av dessa personer annat boende, särskilt inriktat på yngre. * exkl. boende på Bergsjöhöjds och Kallebäcks sociala resursenheter. Enligt den överenskommelse om 65-årsgränsen som finns i stadsdelarna övertar äldreomsorgen ansvaret för personer 65 år och äldre avseende omsorg och vård. I staden finns 41 personer som bor stadigvarande på vårdhem i enskild regi och som är 65 år eller äldre. För en del av dessa personer blir det aktuellt med flytt till äldreboende i Göteborg. För att få en uppfattning om antalet personer som har sådana placeringar följs dessa numera upp i samband med ordinarie redovisning, vilken sammanställs Äldreboendesamordning Göteborg Planeringsorganisationen inom funktionshinderverksamheten har identifierat att det finns personer mellan 55-75 år som har behov av särskilt boende som inte alltid bäst stämmer överens med den organisationiska ”65-årsgränsen”. På uppdrag av sektorcheferna inom IFO/FH och ÄO/HS har äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten under våren färdigställt en kartläggning av antalet personer, hur behoven ser ut och vart personerna bor i nuläget. Resultatet har delgivits uppdragsgivarna och bör tas tillvara i planeringen av äldre- och funktionshinderboende samt inom befintlig verksamhet. Befintliga äldreboendens status och investeringsbehov Vid beslut om nedläggningar och nyetableringar är fastighetsfrågorna en viktig del att ta hänsyn till i ett helhetsperspektiv. Lokalsekretariatet och lokalförvaltningen har inventerat befintliga äldreboenden och gjort bedömningar av standard ur lokalperspektiv. Stadsdelsförvaltningarna samverkar med lokalsekretariatet och lokalförvaltningen i arbetet med planeringen. Genom den nya ledningsgruppen för äldreboendeplanering och tillhörande beredningsgrupp skapas en arena för samverkan på ledningsnivå mellan enheter/förvaltningar inom Göteborgs Stad, som har ansvar för planering, drift och uppföljning av verksamhet som avser särskilda boendeformer för äldre enligt socialtjänstlagen. I ett tidsperspektiv utifrån demografin och antagande om samma förutsättningar som nu (uppräknat med demografiska förändringar) finns det fram till år 2020 tillräckligt antal lägenheter i äldreboende, detta dock under förutsättning av att nuvarande omfattning upphandlade platser bibehålls och att behoven av insatser i fastigheterna blir begränsade. Till detta ska även kopplas faktorer som utveckling av andra typer av boenden, hälsa, läkemedel, teknik och livsstil kan påverka utvecklingen. Ett samlat underlag för investeringsplaneringen har redovisats av stadsledningskontoret som en del av budgetunderlaget inför beslut om budget 2014, 2015 och 2016. I det redovisas 15 behov av investeringar för en successiv upprustning/ersättning av befintliga fastigheter från och med 2015 samt ett investeringsbehov för expansion från och med cirka 2020. Ramprogram Ett arbete pågår med revidering och uppdatering av ramprogrammet för äldreboenden, som nu är cirka 10 år gammalt. Det ramprogram som ska tas fram kommer ha en koppling till Göteborgs Stads inriktning av verksamheten inom äldreomsorgen. Värdegrundsarbetet och inriktningen mot en salutogen syn på omsorg och vård ska ha genomslag i den fysiska miljön. Ramprogrammet behöver ha en beredskap för förändringar i den fastighetsförvaltande organisationen genom att analysera kraven på flexibilitet över tiden och förändringar av vilken typ av boende som efterfrågas. Det är även viktigt att till ramprogrammet ta del och omsätta forskning och annan utveckling som finns inom området. Enligt tidsplanen kommer ramprogrammet behandlas av KS och K innan årets slut. Större genomförda omstruktureringar - Inom Örgryte-Härlanda sker en successiv minskning av lägenheter i Kallebäcks äldreboende med sikte på avveckling av samtliga äldreboendelägenheter under 2016. En omvandling till korttidsplatser har tillfälligt gjorts av några lägenheter. - Nya tillfälliga korttidsplatser inrättades av A-F-H, Västra Göteborg och Centrum under 2015. - I samband med resursnämndsuppdraget (Äldreboendesamordningen) har avtalet med Tre Stiftelser övergått från Centrum till Örgryte-Härlanda. Detta påverkar planeringsförutsättningarna som tidigare utgick från att varje stadsdel skulle producera äldreboende för ”sin” befolkning. Centrum går på detta vis från att ha varit överproducent av äldreboende till att vara underproducent. Andra kända förändringar under planeringsperioden Ett nytt äldreboende planeras vid Skra Bro inom Västra Hisingen men det är tveksamt om det kan stå klart under planperioden, bl a med hänsyn till att det ingår i en samlad ny centrumbebyggelse. När det nya äldreboendet tas i bruk ska enligt planeringen ett mindre äldreboende inom stadsdelen, Änghagsgården, avvecklas. Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen Sociala resursnämnden driver två äldreboende, sociala resursenheterna Bergsjöhöjd samt Kallebäck SR,. med drygt 129 respektive 68 platser för personer med missbruksproblematik, Av dessa är ca 80 personer 65 år eller äldre. Bergsjöhöjds äldreboende är kommunbidragsfinansierat och belastar vid nyttjande inte SDN ekonomiskt. Stadsdelsnämnderna har avtal med externa utförare om driften av sex äldreboenden om totalt närmare 500 platser, varav drygt 330 avser Tre Stiftelser. Resterande avser entreprenadavtal med Attendo Care (Fridkullagatan), Vardaga (Lotsen) och Stadsmissionen (Götaholm). För dessa gäller att kommunen förfogar över lokalerna. Därutöver har staden genom upphandlingsbolaget ramavtal med privata företag om sex äldreboenden. Det gäller med Vardaga (Agaten), Stiftelsen Neuberghska Åldersdomshemmet, Betlehemskykans Missionsförsamling (Vasahemmet) och Attendo Care (Fiskebäck och S:t 16 Jörgen) I dessa avtal finns inga beläggningsgarantier men heller inte tak för beläggning. För närvarande uppgår antalet nyttjade platser vid dessa äldreboenden till 331. Avtalen går ut vid årsskiftet 2015-12-31 och är förlängt ett år. Ny upphandling påbörjas under 2015.Gällande dessa äldreboenden förfogar kommunen inte över lokaler och lägenheter. Kommunen nyttjar även ett mindre antal korttidsplatser och för stadigvarande permanent äldreboende hos externa leverantörer, med vilka kommunen har ramavtal genom upphandlingsbolaget. STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNINGAR Nedan redovisade uppgifter för staden är totalt summeringar av de bedömningar och redovisningar som gjorts av stadsdelsförvaltningarna. Bedömningarna för respektive stadsdel redovisas i bilaga 1 avseende permanent äldreboende och bilaga 2 avseende korttidsplatser. Permanent äldreboende Bedömningarna innebär en i stort sett oförändrad servicenivå. Man har inte förutsatt att en större andel av de med omfattande hemtjänstinsatser, överstigande det som motsvarar insatser i äldreboende, eller av de som bor på enskilda vårdhem och uppnår hög ålder tackar ja till att istället flytta till äldreboende. Eftersom befolkningsutvecklingen under planperioden 20162019 i aktuella åldersgrupper sammantaget är oförändrad ligger behovet kvar på cirka 4 000 lägenheter för permanent äldreboende under planperioden. Den tidigare beskrivna behovsökningen till följd av befolkningsökningen uppstår först efter nu aktuell planperiod. Samtidigt kan konstateras att antalet nyttjade lägenheter i äldreboende successivt minskat under de senaste åren. Omfattningen av denna minskning har varit större än vad som bedöms gälla de kommande åren. Hur lång tid de äldre bor i äldreboende är en annan aspekt som påverkar hur många lägenheter i äldreboende som behövs. Ett utvecklingsarbete behövs för att kunna göra bedömningar utifrån denna aspekt. Behov äldreboende för personer 65 år+ enligt bedömningar av respektive stadsdel Göteborg totalt Faktisk beläggn. 2015-08-15 3 945 Bedömning Bedömning Bedömning Bedömning 2016 2017 2018 2019 3 957 3 956 3 962 3 980 Utöver här redovisade behov tillkommer behov som tillgodoses inom Bergsjöhöjd (äldreboende för personer med missbruksproblematik inom Social Resursförvaltning). Drygt 70 personer 65 år och äldre bor f n inom Bergsjöhöjd. 17 Produktion permanent äldreboende enligt stadsdelsförvaltningarnas planer Faktiskt tillgängliga 2015-08-15 Egen regi och avtal med beläggningsrätt Ramavtal Göteborg totalt 2016 2017 2018 2019 3 662 3 655 3 652 3 736 3 736 331 3 993 333 3 988 333 3 985 333 4 069 333 4 069 Under ramavtal har lagts in faktiskt nyttjade köpta platser i augusti 2015 och detta även för hela planperioden. Nuvarande ramavtal löper ut 31/12-2016. Ny upphandling påbörjas hösten 2015. Siffrorna ligger kvar hela planperioden trots detta. Ökningen 2017 sammanhänger med att Sdf Västra Hisingen lagt med nytt äldreboende med driftstart under 2017, även om det med hänsyn till planfrågor och investeringsplaneringen finns osäkerheter. Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent äldreboende Göteborg totalt Faktisk skillnad 2015-08 48 2016 2017 2018 2019 31 29 107 89 Bedömning permanent äldreboende Den nu planerade produktionen av permanent äldreboende överensstämmer i det närmaste med det bedömda behovet. Inom ramen för skillnaden mellan redovisad produktion och bedömt behov, ska också rymmas de enstaka personer under 65 år som bor inom äldreboendena och det behov av ”tomställning” som uppstår av olika skäl såsom ex. renoveringar. Trots det marginella överskottet är bedömningen att den gemensamma planen kan ligga som underlag för ställningstagande av stadsdelsnämnderna. Det förutsätter en effektiv samverkan för ett optimalt utnyttjande och att stadsdelsförvaltningarna gemensamt följer upp och i samverkan vidtar åtgärder när detta krävs. Flera stadsdelsförvaltningar har tillgång till lokaler och lägenheter möjliga att starta upp verksamhet i om behovet av platser ökar eller om antalet som väntar på verkställighet av beslut ökar. 18 Korttidsplatser Behovet av platser för korttidsvistelse är uttryckt i årsplatser. Behov korttidsplatser, personer 65 år+ Göteborg totalt Redovisad beläggning 2015-08 352 Bedömning Bedömning Bedömning Bedömning 2016 2017 2018 2019 337 337 335 336 Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande Faktiskt tillgängliga 2015-08-15 348 2016 2017 2018 2019 344* 315* 311* 311* Göteborg totalt */ i enlighet med tilläggsbudget 2016 ska ytterliggare 30 korttidsplatser säkerställas i stadens produktion Bedömning korttidsplatser Stadsdelarna prognostiserar sammantaget att behovet av korttidsplatser ligger kvar på nuvarande nivå. Utredningen om inriktning och organisation gällande stadens korttidsplatser kommer att vara klar för implementering 2016-02-01. I enlighet med tilläggsbudget ska ytterligare 30 korttidsplatser säkerställas från och med 2016-01-01. Mindre behovssvängningar kan hanteras genom de ramavtalsupphandlade platserna, som inte är inräknade i uppgifterna ovan. Flera av stadsdelsförvaltningarna har även möjlighet att tillskapa fler korttidsplatser om behov finns. 19 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN En gemensam planering förutsätter att alla vågar lita på att förutsättningarna är ”hållbara”. Det krävs gemensamt accepterade spelregler. Med hänsyn till förändringar i behov krävs ständig uppföljning och anpassning. Enheten för gemensam boendesamordning, som startade 1 mars 2015, kommer spela en stor roll i framtida äldreboendeplanering. En solidarisk modell för finansiering av tomma lägenheter och platser inom äldreboendeverksamheten kommer också påverkar val och strategier. Den redovisade sammantagna produktionen överensstämmer i det närmaste med stadens samlade behov när det gäller permanent äldreboende. Sektorschefernas bedömning utifrån dagens kända faktorer är att antalet lägenheter är tillräckligt för planperioden. Det som inte tillräckligt ofta kan betonas är att efter planperioden kommer antalet lägenheter behövs utökas rejält på grund av den demografiska utvecklingen. Planeringen av denna utökning måste komma igång inom kort. När det gäller såväl korttidsplatser som permanenta äldreboende krävs en ständig uppföljning och anpassning till behovet. När kartläggningen som genomförs av planeringsorganisationen och stadsledningskontoret avseende personer mellan 55-75 år, är klar behöver fortsatt arbete och strategi ske kring målgruppens behov av särskilt boende. Ett antal personer både under och över 65 år bor i dag på externa boenden och det kan bli aktuellt att erbjuda en del av dem särskilt boende inom ramen för denna äldreboendeplan. Någon särskild hänsyn är inte tagen till ett sådant scenario. Avseende korttidsplatser har sektorscheferna initierat ett arbete som syftar till att tydliggöra verksamhetsinnehållet. 20
© Copyright 2024