Öppenvård - Rutiner och insatser
2015-04-30 Öppenvård Rutiner och insatser Sammanställd av: Lisa Hassellund Datum: 2015-04-30 Inledning Detta material är tänkt som en vägledning för både öppenvårdspersonal (vid till exempel nyanställning) och handläggare (vid till exempel inledande av öppenvårdsinsats) vid IFO. Materialet ger en översikt av öppenvårdens arbetssätt och insatser. Öppenvårdens strävar efter att insatserna skall bestå av evidensbaserade metoder varför detta material skall hållas levande då de olika insatserna förändras. Innehåll 1 Ärendegång -11.1 Under utredningstid .............................................. - 2 1.1.1 Tillsyn/kontroll .............................................................. - 2 1.1.2 Öppenvårdsmottagning ................................................. - 2 1.1.3 Förstärkt utredningsstöd/observationer ....................... - 2 1.1.4 Inledande av insats ........................................................ - 2 1.1.5 Genomförandeplan ........................................................ - 3 1.1.5.1 Anledning till insats 1.1.5.2 Mål/delmål/medel 1.1.5.3 Tidsram 1.1.5.4 Uppföljning 1.1.5.5 Avslut 2. -3-3-4-4-4- Insatser -62.1 Urinprov och antabustilldelning ............................ - 6 2.1 Alkoholabstinensbehandling ....................................... - 7 2.1.1 Vad är Alkoholabstinensbehandling .......................... - 7 2.1.2 Syfte ............................................................................ - 7 2.1.3 Genomförande ............................................................ - 7 2.1.4 Tidsåtgång ................................................................. - 8 2.1.5 Målgrupp ................................................................... - 8 2.1.6 I vilken fas passar alkoholabstinensbehandling ....... - 8 2.2 Intensivt arbete ...................................................... - 8 2.2.1 Vad är intensivt arbete .............................................. - 8 2.2.2 Syfte ........................................................................... - 8 2.2.3 Genomförande ........................................................... - 8 2.2.4 Tidsåtgång ................................................................. - 8 2.2.5 Målgrupp ................................................................... - 8 2.2.6 I vilken fas passar intensivt arbete ............................ - 9 2.3 ASI - Addiction Severity Index ................................ - 9 2.3.1 Vad är ASI.................................................................. - 9 2.3.2 Syfte ........................................................................... - 9 2.3.3 Genomförande ........................................................... - 9 2.3.4 Tidsåtgång ................................................................. - 9 2.3.5 Målgrupp .................................................................. - 10 2.3.6 I vilken fas passar ASI .............................................. - 10 2.4 Återfallsprevention ............................................... - 10 2.4.1 Vad är ÅP .................................................................. - 10 - 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.4.2 Syfte .......................................................................... - 10 2.4.3 Genomförande .......................................................... - 10 2.4.4 Målgrupp .................................................................. - 11 2.4.5 I vilken fas passar ÅP ............................................... - 11 Boendestöd (LSS) .................................................. - 11 2.5.1 Vad är boendestöd .................................................... - 11 2.5.2 Syfte .......................................................................... - 11 2.5.3 Genomförande .......................................................... - 11 2.5.4 Tidsåtgång ................................................................ - 11 2.5.5 Målgrupp .................................................................. - 12 Samtal ................................................................... - 12 2.6.1 Vad är samtal ............................................................ - 12 2.6.2 Syfte .......................................................................... - 12 2.6.3 Genomförande .......................................................... - 12 2.6.4 Tidsåtgång ................................................................ - 12 2.6.5 Målgrupp .................................................................. - 12 2.6.6 I vilken fas passar samtal ......................................... - 12 ICDP-Vägledande samspel .................................... - 13 2.7.1 Vad är ICDP .............................................................. - 13 2.7.2 Syfte .......................................................................... - 13 2.7.3 Genomförande .......................................................... - 13 2.7.4 Målgrupp .................................................................. - 13 2.7.5 Tidsåtgång ................................................................ - 13 2.7.6 I vilken fas passar ICDP ........................................... - 14 Utredningsobservationer ...................................... - 14 2.8.1 Vad är observationer ................................................ - 14 2.8.2 Syfte .......................................................................... - 14 2.8.3 Genomförande .......................................................... - 14 2.8.4 Tidsåtgång ................................................................ - 14 2.8.5 Målgrupp .................................................................. - 15 2.8.6 I vilken fas passar observationer .............................. - 15 PATTERN CHANGING COURSE – FRÅN ÖVERLEVA TILL LEVA............................................................. - 15 2.9.1 Vad är ’från överleva till leva’ ................................... - 15 2.9.2 Syfte .......................................................................... - 15 2.9.3 Genomförande .......................................................... - 15 2.9.4 Tidsåtgång ................................................................ - 15 2.9.5 Målgrupp .................................................................. - 15 2.9.6 När passar ’från överleva till leva’ ............................ - 16 - 2.10 Praktiskt vägledande föräldrastöd ........................ - 16 2.10.1 Vad är praktiskt vägledande föräldrastöd ................ - 16 2.10.2 Syfte .......................................................................... - 16 2.10.3 Genomförande .......................................................... - 16 2.10.4 Tidsåtgång ................................................................ - 16 2.10.5 Målgrupp .................................................................. - 16 2.10.6 När passar praktiskt vägledande föräldrastöd........... - 16 2.11 Tolvstegsprogrammet ........................................... - 17 2.11.1 Vad är Tolvstegsprogrammet ................................... - 17 2.11.2 Syfte .......................................................................... - 17 2.11.3 Genomförande .......................................................... - 17 2.11.4 Tidsåtgång ................................................................ - 17 2.11.5 Målgrupp .................................................................. - 17 3. Säkerhet - 18 Bilaga A. Övrigt stöd i kommunen Samarbetssamtal Vad är samarbetssamtal? Syfte Genomförande Tidsåtgång Målgrupp I vilken fas passar samarbetssamtal? Anhörigstöd Föräldradialogen Bilaga B. Stöd utanför kommunen Personligt ombud Kvinnojour Tjejjouren Samtalsakuten Krismottagningen för män Familjerådgivningen Brottsofferjouren Första linjen Bryggan A A A A A A A A A B b b b b c c c c d d 1 Ärendegång Öppenvårdsinsats, när var och varför? Förstärkt utredningsstöd Tillsyn/kontroll Insats under utredning Ansökan Utredning Anmälan Förhandsbedömning Insats Uppföljning För överblick av insatser se avsnittet Insatser. -1- Insats 1.1 UNDER UTREDNINGSTID I alla ärenden är en utredning nödvändig för att klargöra vilket behov klienten har samt vilken av insatserna som öppenvården erbjuder som är lämplig. I bland kan behovet stå klart redan under utredningstiden samt vara av brådskande karaktär vilket gör att insatsen påbörjas redan under utredningstiden. I de fall öppenvård tillsätts under utredningstid är det vanligtvis ärenden som rör barn vilka misstänks fara illa. Insatsen handlar då främst om tillsyn/kontroll. Öppenvården kan även medverka under utredningstiden som ett förstärkt utredningsstöd. 1.1.1 TILLSYN/KONTROLL En tillsynsinsats är ofta ett kortvarigt uppdrag till öppenvården. Öppenvården gör korta tillsynsbesök som kan vara planerade och/eller spontana. Syftet är att tillsynsbesöket skall observera miljön runt klienten i den mån det är möjligt under den stunden tillsynsbesöket varar. 1.1.2 ÖPPENVÅRDSMOTTAGNING Öppenvårdsmottagningen ger möjlighet till utandningsprov samt urinprov. Öppenvården har öppen mottagning måndag, onsdag, fredag mellan 8.00–9.00. Insatser av typen urinprov, utandningsprov sker i huvudsak under dessa tider och klienten får själv uppsöka öppenvårdsmottagningen. Tider utöver öppenvårdsmottagning sker endast i undantagsfall samt måste vara väl förankrade med 1:e socialsekreterare, handläggare samt öppenvårdspersonal. Öppenvården har även möjlighet att övervaka intag av antabus, detta är frivilligt och klassas som egenvård, delegation för öppenvårdspersonal är därför inte nödvändigt men insatsen kräver ett beslut samt ett skriftligt uppdrag från socialsekreterare. 1.1.3 FÖRSTÄRKT UTREDNINGSSTÖD/OBSERVATIONER Öppenvården kan vara behjälpliga för att besvara frågeställningar utifrån utredningsplanen. Utredningsobservationerna gäller i första hand utredningar som avser små barn. Uppdraget till öppenvården skall vara tydligt, vilka situationer skall observeras och vilka frågeställningar skall besvaras. Vidare se insats observationer. 1.1.4 INLEDANDE AV INSATS Om handläggare beslutar om bistånd i form av öppenvårdsinsats lämnas en genomförandeplan till 1:e socialsekreterare Anne-Marie Eriksson. 1:e socialsekreterare delar ut ärendet vid öppenvårdens gruppmöte. Det är ibland att föredra att ansvarig handläggare medverkar vid utdelning för att klargöra ärendets karaktär. Gällande -2- ärenden av brådskande karaktär sker ett överlämnande av 1:e socialsekreterare så skyndsamt som ärendet kräver. Då öppenvårdspersonal utsetts tar denne kontakt med aktuell handläggare för uppstart av ärende. Om 1:e socialsekreterare inte finns på plats tar handläggare kontakt med öppenvården för uppstart av ärendet. Efter att ett ärende utdelats till någon i öppenvården bokas ett gemensamt möte in med klient/vårdnadshavare, handläggare samt öppenvårdspersonal. Vad gäller barn och unga som omfattas av öppenvårdsinsatser är det viktigt att de informeras och involveras i den utsträckning som bedöms lämpligt. För ärenden som enbart omfattar insats av typen urinprov/antabus fyller handläggare i ”uppdrag till öppenvården” som finns i pärmen märkt ”öppenvård”. Pärmen förvaras i arkivskåpet utanför urinprovtagningsrummet. 1.1.5 GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen upprättas före/ i början av en insats och syftar till att så tydligt och konkret som möjligt beskriva hur insatsen skall genomföras. Även insatser under utredningstid kräver en genomförandeplan. Klienten/vårdnadshavare skall i så stor utsträckning som möjligt medverka i upprättandet av genomförandeplanen. Syftet med en genomförandeplan är att tydliggöra vem som skall göra vad, när och hur samt att underlätta för att arbetet planeras, bedrivs målinriktat och följs upp. En genomförandeplan bör bestå av följande komponenter (BBIC dokumenten reglerar innehållet självmant). 1.1.5.1 ANLEDNING TILL INSATS Kortfattad beskrivning av vad som föranlett insatsen. 1.1.5.2 MÅL/DELMÅL/MEDEL Mål kan vara tydliga och konkreta (t.ex. avstå alkohol) eller ange den riktning insatsen skall sträva emot (t.ex. öka det psykiska välbefinnandet). En genomförandeplan bör bestå av ett/flera huvudmål och flera delmål. Huvudmålet bör vara den riktning i vilken insatsen strävar. Delmålen bör vara så konkreta som möjligt och mätbara. -3- Medlen är de insatser som avser medverka till att delmålen uppfylls. Se exemplet nedan: Att föräldrarna skall vara känslomässigt tillgängliga för barnet. Att föräldrarna skall avsätta en stund om dagen för att följa barnets initiativ Medel ICDP Rikta -de grup pen Att föräldrarna kan beskriva hur barnet känner sig i olika situationer Att föräldrarna kan möta barnet i en meningsbyggande dialog Medel ICDP MI Medel ICDP MI Hembesök Vem gör vad: Öppenvården stöttar föräldrarna i kontakten med familjecentralen, erbjuder tider för motiverande samtal. Föräldrarna ansvarar för att komma på de tider som erbjuds Handläggaren kallar och håller i uppföljningsmöten inom aktuell tidsram alternativt vid påtalat behov Genomförandeplanen kan inte alltid vara detaljrik från starten av insatsen. I de fall det finns otydligheter kring genomförandeplanen är det önskvärt att öppenvården träffar de som omfattas av insatsen vid maximalt tre tillfällen för att tydliggöra insatsens genomförande. Efter de tre träffarna sker en återkoppling till handläggare för tydliggörande av genomförandeplan. Handläggaren för ärendet ansvarar för att utreda behov och utforma de mål som insatsen avser att uppfylla. Öppenvårdspersonal ansvarar för de medel som avser medverka till att målen uppfylls genom att planera och genomföra insatsen. Handläggaren för insatsen är ansvarig för att upprätta dokumentet genomförandeplan samt att denne revideras vid behov. 1.1.5.3 TIDSRAM Av tidsramen bör framgå när insatsen påbörjas, hur ofta och hur länge den skall pågå. 1.1.5.4 UPPFÖLJNING Tid för uppföljning av insats bör vara bestämd vid inledande av insats samt ske minst var tredje månad. Genomförandeplanen är ett viktigt instrument för utvärdering, den är också ett levande dokument som öppenvården fortlöpande bör återkoppla till. 1.1.5.5 AVSLUT Då målen för insatsen är uppfyllda alt. att det av andra skäl bedöms vara läge att avsluta insatsen sker detta i samråd med handläggare. Som vid inledande av insats sker avslut vid ett gemensamt möte med handläggare, klient samt öppenvård. -4- Handläggare ska vid ärendets avslutande dokumentera varför insatsen avslutas, om målen med insatsen ej är uppfyllda skall det av dokumentationen framgå varför. -5- 2. Insatser 2.1 URINPROV OCH ANTABUSTILLDELNING Urinprov och antabustilldelning sker främst på öppenvårdsmottagningens tider. Urinprov och antabus tilldelning sker som regel med två personal närvarande, varav den ena personalen skall finnas tillgänglig i anslutande rum. Antabustilldelning sker som egenvård. Egenvården skall vara bedömd och dokumenterad av läkare. Klienten kommer på valfri tid mellan 8-9 och knackar på öppenvårdsmottagningens dörr. Personen identifieras av personal innan dörren öppnas. Läkemedlet tas fram ur medicinskåpet innan klienten släpps in i provtagningsrummet, detta för att undvika att öppna medicinskåpet när klienten är i rummet av sekretesskäl. Vid urinprovtagning: Klienten 1. tvättar händerna med bara vatten 2. tar av sig jacka, lyfter på skjorta/t-shirt/tröja, drar ned byxor och underkläder 3. kissar i mugg eller rondskål Vi 1. kontrollerar att klienten inte har något fäst vid kroppen när denne lyfter på kläder samt drar upp ärmarna 2. delar urinen i två muggar (en mindre mängd är tillräcklig för provtagningsmuggen) – den ena muggen används till provtagningen, den andra är reserv ifall provet skall skickas. 3. använd ena muggen till att utföra provtagning med urinprovssticka 4. vänta tre minuter innan provresultatet avläses. Resultatet av provsvaret skall som regel meddelas av handläggare. Se uppdragspärmen för hanterande av provsvar. Även vid en mindre mängd urin kan snabbtest göras, däremot kan provet inte skickas för verifikation om så skulle krävas. Klienten skall informeras före snabbtestet om att ett nytt urinprov måste lämnas vid eventuell oenighet om resultatet om urinmängden är för liten för att skicka till laboratorium. -6- Vid antabustilldelning Klienten lämnar utandningsprov tar sitt läkemedel enligt läkares ordination Vi Tar fram läkemedlet ur medicinskåpet och övervakar intag av antabus 2.1 ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING 2.1.1 VAD ÄR ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING Alkoholabstinensbehandling är en medicinsk behandling som ges i samband med måttliga till svåra abstinenssymtom efter alkoholanvändning. 2.1.2 SYFTE Alkoholabstinensbehandling avser att lindra de symtom som ofta följer en period av alkoholanvändning. Alkoholabstinens kan ge stora fysiska följder under den akuta fasen vilka kan kräva läkemedelsbehandling. 2.1.3 GENOMFÖRANDE Öppenvården tar kontakt med ansvarig handläggare för bedömning. Kontakt tas med vårdcentral för medicinsk bedömning huruvida abstinensbehandling i öppenvård kan genomföras. Familjebehandlare samt handläggare närvarar vid läkarundersökning. Om läkare bedömer att abstinensbehandling i öppenvård kan genomföras skall denne även besluta om detta ska ske som egenvård eller på delegation. Vid behov av delegation kontaktas psykiatrisköterska i kommunen (Helena Jonsson alternativt Jenny Wennberg). Vid delegation ansvarar delegerad personal för förskrivet läkemedlet. Läkemedlet förvaras i öppenvårdens låsta läkemedelsskåp. Vid läkemedelsutdelning åker två personal ut till hembesöket. Utandningsprov tas vid varje läkemedelstilldelning. Vid positivt utandningsprov ges inget läkemedel, kontakta sköterska. En abstinensbehandling efterföljs ofta av antabusordination. -7- 2.1.4 TIDSÅTGÅNG Enligt förskrivande läkares ordination. En alkoholabstinensbehandling pågår vanligtvis under sju dagar vid tre tillfällen per dag, morgon, lunch, middag. 2.1.5 MÅLGRUPP Alkoholabstinensbehandling ges till personer som drabbas av måttliga till svåra abstinenssymtom vid tillnyktring och som ej kräver slutenvård. 2.1.6 I VILKEN FAS PASSAR ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING Vid tillnyktring, alkoholen i kroppen måste ha eliminerats innan abstinensbehandling kan ges. 2.2 2.2.1 INTENSIVT ARBETE VAD ÄR INTENSIVT ARBETE Intensivt arbete är tänkt som ett individanpassat ”paket” bestående av ex. boendestöd och motiverande samtal där insatsen från öppenvården är mer frekvent återkommande. D.v.s. intensivare och tätare kontakter än vad som normalt sett beviljas. 2.2.2 SYFTE Syftet är att stötta klienten i perioder där det bedömts föreligga en ökad risk att återfalla i gamla dysfunktionella beteendemönster. D.v.s. i specifika riskperioder/faser då klienten kan vara extra skör. 2.2.3 GENOMFÖRANDE Strukturerat stöd, ex hembesök, stöd i myndighetskontakter etc. utifrån föreliggande problematik. Se även beskrivning av boendestöds- och samtalsinsatser. 2.2.4 TIDSÅTGÅNG Intensivt arbete bestående av kontakt dagligen ex 2-4h/dag fördelat över dagen utifrån föreliggande behov. Intensivt arbete är en tidsbegränsad insats och pågår vanligen inte längre än ca 4v för att därefter bli mindre intensivt då klienten återigen uppnått stabilitet i sin livssituation. 2.2.5 MÅLGRUPP Främst riktat mot ungdomar som återvänder till kommunen från ex LVU och HVB placering. Även riktat mot vuxna som ex återvänder hem efter vistelse på behandlingshem. -8- 2.2.6 I VILKEN FAS PASSAR INTENSIVT ARBETE Intensivt arbete lämpar sig för personer som under en längre tid avhållit sig från dysfunktionella levnadsmönster och bedöms vara i behov av utökat stöd under en period, till exempel då klienten återvänder till den miljö där tidigare dysfunktionella levnadsmönster praktiserats. 2.3 2.3.1 ASI - ADDICTION SEVERITY INDEX VAD ÄR ASI ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. 2.3.2 SYFTE ASI-intervjun används bland annat som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. 2.3.3 GENOMFÖRANDE ASI-intervjun är en personlig intervju som genomförs i direkt kontakt med klienten och består av en Grundintervju samt en så kallad Uppföljningsintervju. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Inom varje livsområde finns frågor både om faktiska förhållanden och subjektiva upplevelser och frågorna har olika tidsperspektiv. Efter varje intervju sker även en återkoppling. 2.3.4 TIDSÅTGÅNG Beror både på klientens problematik samt hur van intervjuaren är att genomföra intervjun. ASI Grund tar ca 1,5h och ASI Uppföljning knappt 1h. Återkopplingssamtalen tar även det vanligtvis knappt 1h. (Inkodning, sammanställning, analys och intervjuarskattningar tar ytterligare 1h, sker utan klientens närvaro) -9- 2.3.5 MÅLGRUPP Rekommenderas i första hand för vuxna personer med missbrukseller beroende-relaterade problem. ASI-intervjun bör inte användas för personer som är under 18 år. 2.3.6 I VILKEN FAS PASSAR ASI ASI Grund används vid någon av de inledande kontakterna med klienten eller patienten, medan ASI Uppföljning kan användas som avstämning under behandlingens gång eller efter en insats. 2.4 2.4.1 ÅTERFALLSPREVENTION VAD ÄR ÅP Återfallsprevention tillhör gruppen psykosocial behandling med syfte att öka klientens färdigheter att hantera missbruk eller beroende. Metoden har i studier visat effekter på längre sikt. 2.4.2 SYFTE Återfallsprevention är en metod som utgår från att tolkningen av en händelse (en tanke) leder till en känslomässig reaktion som leder vidare till en handling. Metoden syftar till att klienten ska kunna leva nyktert/drogfritt och att göra eventuella återfall så korta och lindriga som möjligt. 2.4.3 GENOMFÖRANDE Vanligtvis bedrivs Återfallsprevention i gruppform men kan även genomföras med enskilda samtal. Möjlighet finns till förlängt stöd efter genomfört behandlingsprogram. En kurs i Återfallsprevention består av åtta obligatoriska kärnsessioner. Kurserna i Återfallsprevention kan hållas individuellt eller i grupp. Metoden är dock klientcentrerad vilket innebär att varje deltagare får identifiera sina egna individuella risksituationer och handlingsmönster. Deltagarna får bland annat lära sig: Att identifiera sina egna högrisksituationer Att hantera sug efter alkohol/droger Att tacka nej (tränas bland annat i form av rollspel) Att uppmärksamma tidiga varningssignaler Att lösa problem - 10 - Att upprätta en nödplan och skriva ett så kallat stoppkort för ”nödsituationer”. 2.4.4 MÅLGRUPP Återfallsprevention används främst i behandlingen av alkohol- och drogberoende vuxna och ungdomar. 2.4.5 I VILKEN FAS PASSAR ÅP Återfallsprevention används främst efter att klienten blivit nykter/drogfri. I återfallsprevention jobbar man främst preventivt med att förebygga återfall men vissa klienter upplever det även som en hjälp till att starta processen till ett nyktert och drogfritt liv. 2.5 2.5.1 BOENDESTÖD (LSS) VAD ÄR BOENDESTÖD Tanken med boendestödet är att ge klienterna stöd inom viktiga områden i livet. Det innebär inte att mottagaren av stödet får saker utförda, utan att han eller hon ska få hjälp i att själv kunna utföra vardagliga göromål. Det kan innebära allt från stöd i att hålla struktur hemma, betala räkningar och sköta läkarkontakter till mer social färdighetsträning som att våga använda kollektiva transportmedel, våga gå ut, handla eller att ta sociala kontakter. 2.5.2 SYFTE Syftet med biståndet är att hjälpa den som har en psykisk funktionsnedsättning att klara av att bo i en egen lägenhet eller i ett eget hus. Stöd i vardagen både i hemmet och utåt i samhället kan ingå. Boendestödet ska öka den enskildes möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. 2.5.3 GENOMFÖRANDE Stödet ska vara anpassat efter den enskildes specifika behov. För vissa klienter kan stödet främst handla om att upprätthålla funktioner, snarare än att försöka uppnå nya färdigheter i vardagen. Vid beslut om boendestöd beviljas klienten ett visst antal så kallade hembesök per vecka. Hembesök behöver inte innebära att boendestödjare och klient alltid möts hemma hos klienten. 2.5.4 TIDSÅTGÅNG Sträcker sig inte sällan över lång tid, ofta flera år. - 11 - 2.5.5 MÅLGRUPP Ungdomar upp till och med 25 år med psykisk funktionsnedsättning vars behov av boendestöd ej överstiger två ggr/vecka. Vid ett större behov ges boendestöd av eller i samverkan med kommunens öppenpsykiatriska boendestöd. 2.6 2.6.1 SAMTAL VAD ÄR SAMTAL Öppenvården bedriver samtal med MI som grund. Motiverande samtal (engelska Motivational Interviewing, MI) är en på samarbete grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring. En tydlig målformulering är avgörande för att samtalen skall ha effekt. 2.6.2 SYFTE Syftet med samtalet kan variera från ärende till ärende. Det är dock viktigt att sträva efter att syftet är tydligt för klienten, handläggaren samt öppenvårdspersonal. Samtal kan användas i de flesta ärenden som t.ex. i föräldrastöd och i missbruks ärenden. 2.6.3 GENOMFÖRANDE Samtalet sker efter de förutsättningar som överenskommits tillsammans med klient och handläggare, vart samtalen äga rum, hur ofta och hur länge varje samtal skall vara samt hur länge insatsen skall pågå. 2.6.4 TIDSÅTGÅNG Tidsåtgången varierar beroende på syftet med samtalen, se ”genomförande”. 2.6.5 MÅLGRUPP Samtal riktar sig inte till någon speciell målgrupp utan kan användas i de flesta ärenden. 2.6.6 I VILKEN FAS PASSAR SAMTAL Samtal passar i alla faser, det är snarare om en tydlig målbild kan arbetas fram som avgör om samtalen är verksamma eller ej. - 12 - 2.7 2.7.1 ICDP-VÄGLEDANDE SAMSPEL VAD ÄR ICDP ICDP är ett vägledande samspelsprogram som har sitt fokus på det positiva samspelet mellan föräldrar/omsorgsgivare och deras barn. Utgångspunkten är främst den vuxnes förhållningssätt gentemot barnet. 2.7.2 SYFTE Syftet med ICDP är att ge stöd till föräldrar och omsorgsgivare i deras utveckling av förståelse för barnet, vilket i sin tur verkar för att förstärka det positiva samspelet. Metoden är evidensbaserad och går ut på att hitta och utveckla resurserna och styrkorna i just den specifika relationen. 2.7.3 GENOMFÖRANDE Möjlighet finns att arbeta med föräldrar både i grupp och/eller individuellt för att stötta det dagliga samspelet med barnet. ICDP bygger på åtta teman som alla handlar om det positiva samspelet. Utifrån detta ska deltagarna få mer kunskap om betydelsen av ett lyhört, stödjande och empatiskt förhållningssätt. De teman man utgår ifrån är bland annat: • Att visa positiva känslor • Att visa följsamhet • Att få kontakt med varandra • Uppmuntring, bekräftelse, erkännande • Bekräfta barnets upplevelser • Gränssättning 2.7.4 MÅLGRUPP Programmet vägledande samspel riktar sig till föräldrar/omsorgsgivare som är i behov av eller önskar vägledning i samspelet med barnet. ICDP är anpassat för barn i alla åldrar men programmet har olika utformning beroende på om det rör sig om små barn eller tonåringar. 2.7.5 TIDSÅTGÅNG ICDP programmet består av tre olika dialoger med totalt åtta teman och kan ges både individuellt och i grupp. Tidsåtgången varierar beroende på orsak till insats. - 13 - 2.7.6 I VILKEN FAS PASSAR ICDP ICDP passar både i förebyggande syfte och under pågående insats. 2.8 2.8.1 UTREDNINGSOBSERVATIONER VAD ÄR OBSERVATIONER Observationer kan tillsättas som öppenvårdsinsats under utredningstid. Öppenvårdspersonalen är i familjen för att observera hur familjen samspelar i olika avseenden. 2.8.2 SYFTE Observationerna avser att belysa frågeställningar hos utredaren. Observationerna kan ligga till grund för fortsatta insatser. 2.8.3 GENOMFÖRANDE Utifrån utredarens frågeställningar förutbestäms, tillsammans med familjen, vilka tider observationerna skall ske samt vilka situationer som skall observeras. Familjen får skriva under att de samtycker till den genomförandeplan som upprättas för observationerna. Utredaren måste formulera tydliga frågeställningar som observationen avser att ge svar på. Utöver de frågeställningar som utredare lämnar till öppenvården har öppenvården möjlighet att ge ytterligare kommentarer, om iakttagelser gjorts som bör komma utredare och familjen till känna. Utöver uppstartsmöte, där öppenvård, utredare samt föräldrar går igenom genomförandeplanen, hålls även ett mittmöte efter cirka två veckor. Mittmötet avser framföra det som hitintills observerats av öppenvårdspersonal. Föräldrarna, utredare och öppenvårdspersonal kan under mittmötet komma överens om att hantera situationer i familjen, där öppenvårdspersonal observerat svårigheter, på annat sätt. Efter fyra veckor hålls ett slutmöte, då återkopplar öppenvården vad som observerats till utredare samt föräldrarna. Öppenvården gör även en skriftlig sammanställning av observationerna. Öppenvården kan även ge förslag till vidare insatser. Som regel utför två öppenvårdspersonal observationerna. Öppenvårdspersonal avsätter en timme efter varje observation för dokumentation. 2.8.4 TIDSÅTGÅNG Observationer sätts in under en tid om max fyra veckor á två till tre gånger/vecka. Varje tillfälle varar tre till fyra timmar. Om inget annat - 14 - anges av utredare sker observationerna under morgonrutiner och eftermiddagsrutiner. 2.8.5 MÅLGRUPP Barn- och tonårsfamiljer. 2.8.6 I VILKEN FAS PASSAR OBSERVATIONER Observationer sker under utredningstid och inte under längre tid än fyra veckor. Observationer lämpar sig för familjer där utredare har frågeställningar kring familjens sociala samspel. Observationer skall dock användas sparsamt och sätts in efter diskussion med 1:e socialsekreterare. 2.9 PATTERN CHANGING COURSE – FRÅN ÖVERLEVA TILL LEVA 2.9.1 VAD ÄR ’FRÅN ÖVERLEVA TILL LEVA’ Från överleva till leva är en utbildning som är skapad för kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. 2.9.2 SYFTE Syftet med utbildningen är att stärka kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Fokus ligger på att deltagarna ska finna kraft i sig själva och genom det förhoppningsvis kunna skapa verktyg för att bryta destruktiva mönster och ta kontrollen över sina liv. 2.9.3 GENOMFÖRANDE Från överleva till leva är utformat som gruppverksamhet för upp till 15 kvinnor. Programmet är en utbildningsserie förlagt på 15 tillfällen där varje tillfälle har ett unikt tema, men med våld i nära relationer som gemensam nämnare. 2.9.4 TIDSÅTGÅNG Träffarna sker en gång i veckan under 15 veckor, cirka två timmar per tillfälle. 2.9.5 MÅLGRUPP Utbildningen är skapad för kvinnor som lever eller har levt i en nära relation där våld förekommer eller har förekommit. - 15 - 2.9.6 NÄR PASSAR ’FRÅN ÖVERLEVA TILL LEVA’ Utbildningen riktar sig främst till kvinnor som tagit sig igenom den första, akuta krisen och nu är redo att bryta mönster och göra förändringar i sina liv. 2.10 PRAKTISKT VÄGLEDANDE FÖRÄLDRASTÖD 2.10.1 VAD ÄR PRAKTISKT VÄGLEDANDE FÖRÄLDRASTÖD Praktiskt vägledande föräldrastöd riktar sig till de familjer som har behov av och önskemål om ett mer riktat praktiskt föräldrastöd. Stödet sker i stor utsträckning i hemmet och i de situationer som familjen har behov av stöd. Stödet kan liknas vid ADL-träning 2.10.2 SYFTE Syftet är att bibehålla, förstärka och utveckla föräldraförmågor. Kompensatoriskt föräldrastöd kan även förekomma i syfte att undvika placering. Kompensatoriskt stöd ska inte ges rutinmässigt utan att individens och familjens egna resurser noga utretts, bedömts samt att alla andra möjligheter ses som uttömda. 2.10.3 GENOMFÖRANDE Grunden till praktiskt vägledande föräldrastöd är en väl utformad genomförandeplan, med tydliga konkreta mål samt med vilka medel man avser att uppfylla målen. 2.10.4 TIDSÅTGÅNG Praktiskt vägledande föräldrastöd är ofta tidskrävande då bibehållandet, förstärkningen och utvecklingen av föräldraförmågorna ska implementeras i vardagen och vara bestående över tid. Utredningen ligger till grund för vilken tidsåtgång som krävs. 2.10.5 MÅLGRUPP Familjer med behov av och önskemål om ett mer riktat föräldrastöd. Familjer som, av olika anledningar, har svårigheter att tillgodogöra sig föräldrastöd i form av samtal och/eller gruppverksamheter. 2.10.6 NÄR PASSAR PRAKTISKT VÄGLEDANDE FÖRÄLDRASTÖD Praktiskt vägledande föräldrastöd passar de familjer som är i behov av praktiskt stöd, under en kortare eller längre period. - 16 - 2.11 TOLVSTEGSPROGRAMMET 2.11.1 VAD ÄR TOLVSTEGSPROGRAMMET Tolvstegsprogrammet är ett behandlingsprogram för personer med alkohol- och/eller drogproblematik. Programmet bygger på att dela erfarenheter och med önskan om att förändra sitt liv. Tolvstegsprogrammet bedrivs främst som gruppverksamhet men kan även ges individuellt. 2.11.2 SYFTE Tolvstegsprogrammet är en behandling som ska få den drogberoende att få insikt i sitt beroende och hitta verktyg för att bli drogfri. 2.11.3 GENOMFÖRANDE Tolvstegsprogrammet är biståndsbedömt och man kommer överens med klient och handläggare om antalet träffar samt tid och plats. Tolvstegsprogrammet genomförs i samtalsform med en eller två familjebehandlare, där man under träffarna går igenom de tolv stegen. Klienten ska även uppmuntras till att delta i AA´s egna verksamhet. 2.11.4 TIDSÅTGÅNG Tidsåtgången variera beroende på vad som anses lämpligt utifrån syfte med insatsen och klientens behov. 2.11.5 MÅLGRUPP Tolvstegsprogrammet riktar sig till vuxna med alkohol- och/eller drogberoende. - 17 - 3. Säkerhet Förutom generella säkerhetsrutiner finns några situationer som öppenvården särskilt skall beakta. Urinprov/antabus/utandningsprov- ta inte provet själv, annan personal skall vara informerad om att urinprovstagning/antabus/utandningsprov sker och befinna sig i angränsande rum. Meddela som regel inte provresultatet för urinprov på plats utan genom handläggare. Hembesök- meddela vart du ska och när du förväntas vara tillbaka. Var som regel två vid hembesök hos klienter som är i aktivt missbruk. Tänk på hur du placerar dig i rummet, behåll skorna på om du känner att du kan behöva avlägsna dig snabbt, tänk igenom hur du parkerar bilen samt att du har telefonen nära till hands. Våld och hot om våld skall alltid rapporteras till närmaste arbetsledare. - 18 - Bilaga A. Övrigt stöd i kommunen Samarbetssamtal Vad är samarbetssamtal? Samarbetssamtal är en möjlighet för föräldrar att komma vidare i sitt samarbete kring gemensamma barn. Samarbetssamtal kräver inget biståndsbeslut. Syfte Syftar till att öka möjligheterna för föräldrar att samarbeta kring gemensamma barn. Genomförande Föräldrarna tar kontakt med socialförvaltningen, insatsen är frivillig och ingen dokumentation utöver minnesanteckningar förs. Båda föräldrarna måste vara villiga att medverka i samarbetssamtal. Tingsrätten kan besluta om samarbetssamtal vid t.ex. vårdnadstvist, samarbetssamtalen utförs då enligt uppdrag från tingsrätten. Samarbetssamtal från tingsrätten registreras samt dokumenteras. Tidsåtgång Samarbetssamtalen är som regel 45 minuter- 1 h, antal tillfällen varierar beroende på t.ex. föräldrarnas önskemål, när syftet med samarbetssamtalet är uppfyllt, om någon eller båda parterna vill avsluta eller om det av någon anledning bedöms olämpligt att fortsätta samarbetssamtalen. Som riktlinje gäller fem samtal per föräldrapar. Målgrupp Föräldrar med brutna parrelationer och med gemensamma barn under 18 år. I vilken fas passar samarbetssamtal? Ingen speciell fas, samarbetssamtal riktar sig till alla föräldrar med brutna parrelationer som vill förbättra sitt samarbete kring gemensamma barn. Anhörigstöd Anhörigstöd är till dig som stödjer eller hjälper en familjemedlem, släkting eller vän. Någon som på grund av ensamhet, sjukdom, ålder, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, beroende eller missbruk inte klarar vardagen på egen hand. Anhörig är någon inom familj eller släkt men kan också vara en nära vän, granne eller arbetskamrat. Viljan att hjälpa och göra något för att underlätta för en annan människa är ofta stark. Att vårda, stödja och hjälpa den man älskar och bryr sig om är både naturlig och känns självklar för många även om det kan medföra en stor arbetsinsats. Många anhöriga ger dagligen, och ibland dygnet runt, ovärderligt stöd och hjälp. Ett betydelsefullt men ofta osynligt arbete som behöver uppskattning och stöd. Den hjälp eller det stöd som du som anhörig ger din närstående är ovärderlig men ibland behöver även du stöd och tid för dig själv. Vilket stöd som kan bli aktuellt för dig beror på dina behov och den livssituation du befinner dig i. Stödet kan bestå av någon att prata med om din situation rådgivning och personligt stöd enskilda samtal träffa andra anhöriga förmedling av kontakter inom kommunen hjälp att hitta rätt stöd kontakta intresseförmedling anhörigvårdarkort anhöriggrupp kostnadsfri avlösning Kontakta anhörigsamordnaren för mer information som efter önskemål gör hembesök eller tar emot besök. Kontakten är avgiftsfri. Kontakt Anhörigsamordnare: Katarina Johansson, tfn. 0554-192 17 Telefontid: tisdag - fredag kl 9 - 16. Adress: Långgatan 44 (på seniorboendet Smeden). Föräldradialogen Föräldradialogen erbjuder stöd och rådgivning till föräldrar i Kil som har barn i åldern 0-18 år. Rådgivningen sker efter överenskommelse genom ett möte eller via telefonsamtal. 0554-193 25, dagtid måndag-fredag, samt onsdag 18-20. Bilaga B. Stöd utanför kommunen Personligt ombud http://www.personligtombud.se/ Personligt ombud är ett stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten syftar till att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva ett mer självständigt liv, med möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning på jämlika villkor. Ombuden arbetar på den enskildes uppdrag. Personligt ombud arbetar fristående från myndigheter och vårdgivare. Personligt ombud är en frivillig och kostnadsfri verksamhet. Kvinnojour http://www.roks.se/ http://www.kvinnojouren.se/ Alla Kvinnors Hus Karlstad Karlstad, Värmlands län Jourtelefon: 054-18 30 34 http://www.karlstadskvinnojour.org Alla Kvinnors Hus är en ideell förening som är religiöst och politiskt obunden. Vårt arbetssätt bygger på hjälp till självhjälp. Vi registrerar ingen; du kan vara anonym och vi har tystnadslöfte. Vi lyssnar, ger råd och stöd samt stöttar dig i det du vill göra. Alla Kvinnors Hus erbjuder bland annat: Hjälp och stöd om du är utsatt för hot eller misshandel i någon form Skyddat boende för dig som måste fly ditt hem Stödsamtal och rådgivning Självhjälpsgrupper för kvinnor som utsatts för misshandel, incest och sexuella övergrepp Stöd vid kontakt med myndigheter Utbildningar om mäns våld mot kvinnor Studiecirklar Tjejjouren Karlstads Tjejjour Karlstad, Värmlands län Jourtelefon: 073-806 53 79 Samtalsakuten Västra torggatan 15 Karlstad 054-180050 En möjlighet för dig i akut livskris. När du drabbas av separation, sorg, arbetslöshet, existentiell kris eller dyl. Första kontakten sker via telefon. Samtalsakuten för inga journaler. Krismottagningen för män Västra torggatan 15 Karlstad 054-180154 Vänder sig till dig som är man och har behov av samtalsstöd. Du som vill ha hjälp med att hantera ilska, aggressivitet, problem i nära relationer eller andra livskriser som du vill samtala med en man om. Första kontakten sker via telefon. Krismottagningen för inga journaler. Om klienten inte själv vill/kan ta första kontakten kan denne, med ett samtycke, få hjälp av någon annan att ringa första samtalet. Namn, nummer och information om att klienten samtyckt till att detta ges lämnas till krismottagningens telefonsvarare, krismottagningen ringer sedan upp klienten. Familjerådgivningen Fredsgatan 1 A Karlstad 054-5400000 På familjerådgivningen kan du och din partner få hjälp att komma tillrätta med samlevnadsproblem. Hos oss kan du träffa en familjerådgivare som är socionom med särskild inriktning på samlevnadsproblem. All personal har förstärkt tystnadsplikt och om du vill kan du vara helt anonym. Tidsbokning via telefon. Brottsofferjouren http://www.boj.se/ 0200-212019 08-644 00 42 (för stöd och information på annat språk). http://www.sodravarmland.boj.se/ Besöksadress: Drottninggatan 30, Karlstad 054-18 28 88, 054-18 75 75 och 054-181503 ej bemannad Kontakten med brottsofferjouren är avgiftsfri och skyddad av tystnadslöfte. Brottsofferjouren Södra Värmland erbjuder: • Någon att tala med • Råd och stöd • Hjälp i kontakten med myndigheter och försäkringsbolag • Stöd i samband med rättegång Första linjen Barn, unga och deras närstående kan få stöd, råd och behandling vid Första linjen i Karlstad. Första linjen finns till för barn och ungdomar: Med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk I åldrarna 6 till och med 20 år Som bor i Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad eller Kils kommun Barn, unga och deras närstående kan få råd via telefon eller komma direkt till Första linjens mottagning. Besöksadress: Drottninggatan 1 b, 4 trp, Karlstad. Telefon: 054-614500 Telefontid: måndag, tisdag, torsdag och fredag 10-12 Mail: [email protected] Kontaktperson för Kils socialtjänst: Linda Johansson, [email protected] Bryggan Bryggan Karlstad är en ideell förening som arbetar för barn vars föräldrar är eller har varit aktuella inom Kriminalvården. Bryggan Karlstad arbetar utifrån barnets perspektiv och utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, där barnets bästa står i centrum. För mer information och kontaktuppgifter: www.bryggankarlstad.se
© Copyright 2024