Öppenvård - Rutiner och insatser

2015-04-30
Öppenvård
Rutiner och insatser
Sammanställd av: Lisa Hassellund
Datum: 2015-04-30
Inledning
Detta material är tänkt som en vägledning för både öppenvårdspersonal (vid till
exempel nyanställning) och handläggare (vid till exempel inledande av
öppenvårdsinsats) vid IFO. Materialet ger en översikt av öppenvårdens arbetssätt
och insatser. Öppenvårdens strävar efter att insatserna skall bestå av
evidensbaserade metoder varför detta material skall hållas levande då de olika
insatserna förändras.
Innehåll
1
Ärendegång
-11.1
Under utredningstid .............................................. - 2 1.1.1 Tillsyn/kontroll .............................................................. - 2 1.1.2 Öppenvårdsmottagning ................................................. - 2 1.1.3 Förstärkt utredningsstöd/observationer ....................... - 2 1.1.4 Inledande av insats ........................................................ - 2 1.1.5 Genomförandeplan ........................................................ - 3 1.1.5.1 Anledning till insats
1.1.5.2 Mål/delmål/medel
1.1.5.3 Tidsram
1.1.5.4 Uppföljning
1.1.5.5 Avslut
2.
-3-3-4-4-4-
Insatser
-62.1
Urinprov och antabustilldelning ............................ - 6 2.1 Alkoholabstinensbehandling ....................................... - 7 2.1.1 Vad är Alkoholabstinensbehandling .......................... - 7 2.1.2 Syfte ............................................................................ - 7 2.1.3 Genomförande ............................................................ - 7 2.1.4 Tidsåtgång ................................................................. - 8 2.1.5 Målgrupp ................................................................... - 8 2.1.6 I vilken fas passar alkoholabstinensbehandling ....... - 8 2.2 Intensivt arbete ...................................................... - 8 2.2.1 Vad är intensivt arbete .............................................. - 8 2.2.2 Syfte ........................................................................... - 8 2.2.3 Genomförande ........................................................... - 8 2.2.4 Tidsåtgång ................................................................. - 8 2.2.5 Målgrupp ................................................................... - 8 2.2.6 I vilken fas passar intensivt arbete ............................ - 9 2.3 ASI - Addiction Severity Index ................................ - 9 2.3.1 Vad är ASI.................................................................. - 9 2.3.2 Syfte ........................................................................... - 9 2.3.3 Genomförande ........................................................... - 9 2.3.4 Tidsåtgång ................................................................. - 9 2.3.5 Målgrupp .................................................................. - 10 2.3.6 I vilken fas passar ASI .............................................. - 10 2.4 Återfallsprevention ............................................... - 10 2.4.1 Vad är ÅP .................................................................. - 10 -
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
2.4.2 Syfte .......................................................................... - 10 2.4.3 Genomförande .......................................................... - 10 2.4.4 Målgrupp .................................................................. - 11 2.4.5 I vilken fas passar ÅP ............................................... - 11 Boendestöd (LSS) .................................................. - 11 2.5.1 Vad är boendestöd .................................................... - 11 2.5.2 Syfte .......................................................................... - 11 2.5.3 Genomförande .......................................................... - 11 2.5.4 Tidsåtgång ................................................................ - 11 2.5.5 Målgrupp .................................................................. - 12 Samtal ................................................................... - 12 2.6.1 Vad är samtal ............................................................ - 12 2.6.2 Syfte .......................................................................... - 12 2.6.3 Genomförande .......................................................... - 12 2.6.4 Tidsåtgång ................................................................ - 12 2.6.5 Målgrupp .................................................................. - 12 2.6.6 I vilken fas passar samtal ......................................... - 12 ICDP-Vägledande samspel .................................... - 13 2.7.1 Vad är ICDP .............................................................. - 13 2.7.2 Syfte .......................................................................... - 13 2.7.3 Genomförande .......................................................... - 13 2.7.4 Målgrupp .................................................................. - 13 2.7.5 Tidsåtgång ................................................................ - 13 2.7.6 I vilken fas passar ICDP ........................................... - 14 Utredningsobservationer ...................................... - 14 2.8.1 Vad är observationer ................................................ - 14 2.8.2 Syfte .......................................................................... - 14 2.8.3 Genomförande .......................................................... - 14 2.8.4 Tidsåtgång ................................................................ - 14 2.8.5 Målgrupp .................................................................. - 15 2.8.6 I vilken fas passar observationer .............................. - 15 PATTERN CHANGING COURSE – FRÅN ÖVERLEVA
TILL LEVA............................................................. - 15 2.9.1 Vad är ’från överleva till leva’ ................................... - 15 2.9.2 Syfte .......................................................................... - 15 2.9.3 Genomförande .......................................................... - 15 2.9.4 Tidsåtgång ................................................................ - 15 2.9.5 Målgrupp .................................................................. - 15 2.9.6 När passar ’från överleva till leva’ ............................ - 16 -
2.10 Praktiskt vägledande föräldrastöd ........................ - 16 2.10.1 Vad är praktiskt vägledande föräldrastöd ................ - 16 2.10.2 Syfte .......................................................................... - 16 2.10.3 Genomförande .......................................................... - 16 2.10.4 Tidsåtgång ................................................................ - 16 2.10.5 Målgrupp .................................................................. - 16 2.10.6 När passar praktiskt vägledande föräldrastöd........... - 16 2.11 Tolvstegsprogrammet ........................................... - 17 2.11.1 Vad är Tolvstegsprogrammet ................................... - 17 2.11.2 Syfte .......................................................................... - 17 2.11.3 Genomförande .......................................................... - 17 2.11.4 Tidsåtgång ................................................................ - 17 2.11.5 Målgrupp .................................................................. - 17 3. Säkerhet
- 18 Bilaga A. Övrigt stöd i kommunen
Samarbetssamtal
Vad är samarbetssamtal?
Syfte
Genomförande
Tidsåtgång
Målgrupp
I vilken fas passar samarbetssamtal?
Anhörigstöd
Föräldradialogen
Bilaga B. Stöd utanför kommunen
Personligt ombud
Kvinnojour
Tjejjouren
Samtalsakuten
Krismottagningen för män
Familjerådgivningen
Brottsofferjouren
Första linjen
Bryggan
A
A
A
A
A
A
A
A
A
B
b
b
b
b
c
c
c
c
d
d
1
Ärendegång
Öppenvårdsinsats, när var och varför?
Förstärkt
utredningsstöd
Tillsyn/kontroll
Insats under
utredning
Ansökan
Utredning
Anmälan
Förhandsbedömning
Insats
Uppföljning
För överblick av
insatser se avsnittet
Insatser.
-1-
Insats
1.1
UNDER UTREDNINGSTID
I alla ärenden är en utredning nödvändig för att klargöra vilket behov
klienten har samt vilken av insatserna som öppenvården erbjuder
som är lämplig. I bland kan behovet stå klart redan under
utredningstiden samt vara av brådskande karaktär vilket gör att
insatsen påbörjas redan under utredningstiden.
I de fall öppenvård tillsätts under utredningstid är det vanligtvis
ärenden som rör barn vilka misstänks fara illa. Insatsen handlar då
främst om tillsyn/kontroll.
Öppenvården kan även medverka under utredningstiden som ett
förstärkt utredningsstöd.
1.1.1 TILLSYN/KONTROLL
En tillsynsinsats är ofta ett kortvarigt uppdrag till öppenvården.
Öppenvården gör korta tillsynsbesök som kan vara planerade
och/eller spontana. Syftet är att tillsynsbesöket skall observera
miljön runt klienten i den mån det är möjligt under den stunden
tillsynsbesöket varar.
1.1.2 ÖPPENVÅRDSMOTTAGNING
Öppenvårdsmottagningen ger möjlighet till utandningsprov samt
urinprov. Öppenvården har öppen mottagning måndag, onsdag,
fredag mellan 8.00–9.00. Insatser av typen urinprov,
utandningsprov sker i huvudsak under dessa tider och klienten får
själv uppsöka öppenvårdsmottagningen. Tider utöver
öppenvårdsmottagning sker endast i undantagsfall samt måste vara
väl förankrade med 1:e socialsekreterare, handläggare samt
öppenvårdspersonal.
Öppenvården har även möjlighet att övervaka intag av antabus, detta
är frivilligt och klassas som egenvård, delegation för
öppenvårdspersonal är därför inte nödvändigt men insatsen kräver
ett beslut samt ett skriftligt uppdrag från socialsekreterare.
1.1.3 FÖRSTÄRKT UTREDNINGSSTÖD/OBSERVATIONER
Öppenvården kan vara behjälpliga för att besvara frågeställningar
utifrån utredningsplanen. Utredningsobservationerna gäller i första
hand utredningar som avser små barn. Uppdraget till öppenvården
skall vara tydligt, vilka situationer skall observeras och vilka
frågeställningar skall besvaras. Vidare se insats observationer.
1.1.4 INLEDANDE AV INSATS
Om handläggare beslutar om bistånd i form av öppenvårdsinsats
lämnas en genomförandeplan till 1:e socialsekreterare Anne-Marie
Eriksson. 1:e socialsekreterare delar ut ärendet vid öppenvårdens
gruppmöte. Det är ibland att föredra att ansvarig handläggare
medverkar vid utdelning för att klargöra ärendets karaktär. Gällande
-2-
ärenden av brådskande karaktär sker ett överlämnande av 1:e
socialsekreterare så skyndsamt som ärendet kräver. Då
öppenvårdspersonal utsetts tar denne kontakt med aktuell
handläggare för uppstart av ärende.
Om 1:e socialsekreterare inte finns på plats tar handläggare kontakt
med öppenvården för uppstart av ärendet.
Efter att ett ärende utdelats till någon i öppenvården bokas ett
gemensamt möte in med klient/vårdnadshavare, handläggare samt
öppenvårdspersonal. Vad gäller barn och unga som omfattas av
öppenvårdsinsatser är det viktigt att de informeras och involveras i
den utsträckning som bedöms lämpligt.
För ärenden som enbart omfattar insats av typen urinprov/antabus
fyller handläggare i ”uppdrag till öppenvården” som finns i pärmen
märkt ”öppenvård”. Pärmen förvaras i arkivskåpet utanför
urinprovtagningsrummet.
1.1.5 GENOMFÖRANDEPLAN
Genomförandeplanen upprättas före/ i början av en insats och syftar
till att så tydligt och konkret som möjligt beskriva hur insatsen skall
genomföras. Även insatser under utredningstid kräver en
genomförandeplan.
Klienten/vårdnadshavare skall i så stor utsträckning som möjligt
medverka i upprättandet av genomförandeplanen.
Syftet med en genomförandeplan är att tydliggöra vem som skall göra
vad, när och hur samt att underlätta för att arbetet planeras, bedrivs
målinriktat och följs upp. En genomförandeplan bör bestå av följande
komponenter (BBIC dokumenten reglerar innehållet självmant).
1.1.5.1 ANLEDNING TILL INSATS
Kortfattad beskrivning av vad som föranlett insatsen.
1.1.5.2 MÅL/DELMÅL/MEDEL
Mål kan vara tydliga och konkreta (t.ex. avstå alkohol) eller ange den
riktning insatsen skall sträva emot (t.ex. öka det psykiska
välbefinnandet). En genomförandeplan bör bestå av ett/flera
huvudmål och flera delmål. Huvudmålet bör vara den riktning i
vilken insatsen strävar. Delmålen bör vara så konkreta som möjligt
och mätbara.
-3-
Medlen är de insatser som avser medverka till att delmålen uppfylls.
Se exemplet nedan:
Att föräldrarna skall vara känslomässigt
tillgängliga för barnet.
Att föräldrarna
skall avsätta en
stund om dagen
för att följa
barnets initiativ
Medel
ICDP
Rikta
-de
grup
pen
Att föräldrarna
kan beskriva hur
barnet känner sig
i olika situationer
Att föräldrarna kan
möta barnet i en
meningsbyggande
dialog
Medel
ICDP
MI
Medel
ICDP
MI
Hembesök
Vem gör vad:
 Öppenvården stöttar
föräldrarna i
kontakten med
familjecentralen,
erbjuder tider för
motiverande samtal.
 Föräldrarna ansvarar
för att komma på de
tider som erbjuds
 Handläggaren kallar
och håller i
uppföljningsmöten
inom aktuell tidsram
alternativt vid påtalat
behov
Genomförandeplanen kan inte alltid vara detaljrik från starten av
insatsen. I de fall det finns otydligheter kring genomförandeplanen är
det önskvärt att öppenvården träffar de som omfattas av insatsen vid
maximalt tre tillfällen för att tydliggöra insatsens genomförande.
Efter de tre träffarna sker en återkoppling till handläggare för
tydliggörande av genomförandeplan. Handläggaren för ärendet
ansvarar för att utreda behov och utforma de mål som insatsen avser
att uppfylla. Öppenvårdspersonal ansvarar för de medel som avser
medverka till att målen uppfylls genom att planera och genomföra
insatsen.
Handläggaren för insatsen är ansvarig för att upprätta dokumentet
genomförandeplan samt att denne revideras vid behov.
1.1.5.3 TIDSRAM
Av tidsramen bör framgå när insatsen påbörjas, hur ofta och hur
länge den skall pågå.
1.1.5.4 UPPFÖLJNING
Tid för uppföljning av insats bör vara bestämd vid inledande av insats
samt ske minst var tredje månad.
Genomförandeplanen är ett viktigt instrument för utvärdering, den
är också ett levande dokument som öppenvården fortlöpande bör
återkoppla till.
1.1.5.5 AVSLUT
Då målen för insatsen är uppfyllda alt. att det av andra skäl bedöms
vara läge att avsluta insatsen sker detta i samråd med handläggare.
Som vid inledande av insats sker avslut vid ett gemensamt möte med
handläggare, klient samt öppenvård.
-4-
Handläggare ska vid ärendets avslutande dokumentera varför
insatsen avslutas, om målen med insatsen ej är uppfyllda skall det av
dokumentationen framgå varför.
-5-
2.
Insatser
2.1 URINPROV OCH ANTABUSTILLDELNING
Urinprov och antabustilldelning sker främst på
öppenvårdsmottagningens tider. Urinprov och antabus tilldelning
sker som regel med två personal närvarande, varav den ena
personalen skall finnas tillgänglig i anslutande rum.
Antabustilldelning sker som egenvård. Egenvården skall vara
bedömd och dokumenterad av läkare.
Klienten kommer på valfri tid mellan 8-9 och knackar på
öppenvårdsmottagningens dörr. Personen identifieras av personal
innan dörren öppnas. Läkemedlet tas fram ur medicinskåpet innan
klienten släpps in i provtagningsrummet, detta för att undvika att
öppna medicinskåpet när klienten är i rummet av sekretesskäl.
Vid urinprovtagning:
Klienten
1. tvättar händerna med bara vatten
2. tar av sig jacka, lyfter på skjorta/t-shirt/tröja, drar ned byxor
och underkläder
3. kissar i mugg eller rondskål
Vi
1. kontrollerar att klienten inte har något fäst vid kroppen när
denne lyfter på kläder samt drar upp ärmarna
2. delar urinen i två muggar (en mindre mängd är tillräcklig för
provtagningsmuggen) – den ena muggen används till
provtagningen, den andra är reserv ifall provet skall skickas.
3. använd ena muggen till att utföra provtagning med
urinprovssticka
4. vänta tre minuter innan provresultatet avläses.
Resultatet av provsvaret skall som regel meddelas av handläggare. Se
uppdragspärmen för hanterande av provsvar.
Även vid en mindre mängd urin kan snabbtest göras, däremot kan
provet inte skickas för verifikation om så skulle krävas. Klienten skall
informeras före snabbtestet om att ett nytt urinprov måste lämnas
vid eventuell oenighet om resultatet om urinmängden är för liten för
att skicka till laboratorium.
-6-
Vid antabustilldelning
Klienten
 lämnar utandningsprov
 tar sitt läkemedel enligt läkares ordination
Vi

Tar fram läkemedlet ur medicinskåpet och övervakar intag
av antabus
2.1 ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING
2.1.1
VAD ÄR ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING
Alkoholabstinensbehandling är en medicinsk behandling som ges i
samband med måttliga till svåra abstinenssymtom efter
alkoholanvändning.
2.1.2
SYFTE
Alkoholabstinensbehandling avser att lindra de symtom som ofta
följer en period av alkoholanvändning. Alkoholabstinens kan ge stora
fysiska följder under den akuta fasen vilka kan kräva
läkemedelsbehandling.
2.1.3
GENOMFÖRANDE
Öppenvården tar kontakt med ansvarig handläggare för bedömning.
Kontakt tas med vårdcentral för medicinsk bedömning huruvida
abstinensbehandling i öppenvård kan genomföras.
Familjebehandlare samt handläggare närvarar vid
läkarundersökning. Om läkare bedömer att abstinensbehandling i
öppenvård kan genomföras skall denne även besluta om detta ska ske
som egenvård eller på delegation.
Vid behov av delegation kontaktas psykiatrisköterska i kommunen
(Helena Jonsson alternativt Jenny Wennberg).
Vid delegation ansvarar delegerad personal för förskrivet läkemedlet.
Läkemedlet förvaras i öppenvårdens låsta läkemedelsskåp.
Vid läkemedelsutdelning åker två personal ut till hembesöket.
Utandningsprov tas vid varje läkemedelstilldelning. Vid positivt
utandningsprov ges inget läkemedel, kontakta sköterska.
En abstinensbehandling efterföljs ofta av antabusordination.
-7-
2.1.4
TIDSÅTGÅNG
Enligt förskrivande läkares ordination. En
alkoholabstinensbehandling pågår vanligtvis under sju dagar vid tre
tillfällen per dag, morgon, lunch, middag.
2.1.5
MÅLGRUPP
Alkoholabstinensbehandling ges till personer som drabbas av
måttliga till svåra abstinenssymtom vid tillnyktring och som ej kräver
slutenvård.
2.1.6
I VILKEN FAS PASSAR ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING
Vid tillnyktring, alkoholen i kroppen måste ha eliminerats innan
abstinensbehandling kan ges.
2.2
2.2.1
INTENSIVT ARBETE
VAD ÄR INTENSIVT ARBETE
Intensivt arbete är tänkt som ett individanpassat ”paket” bestående
av ex. boendestöd och motiverande samtal där insatsen från
öppenvården är mer frekvent återkommande. D.v.s. intensivare och
tätare kontakter än vad som normalt sett beviljas.
2.2.2
SYFTE
Syftet är att stötta klienten i perioder där det bedömts föreligga en
ökad risk att återfalla i gamla dysfunktionella beteendemönster.
D.v.s. i specifika riskperioder/faser då klienten kan vara extra skör.
2.2.3
GENOMFÖRANDE
Strukturerat stöd, ex hembesök, stöd i myndighetskontakter etc.
utifrån föreliggande problematik. Se även beskrivning av
boendestöds- och samtalsinsatser.
2.2.4
TIDSÅTGÅNG
Intensivt arbete bestående av kontakt dagligen ex 2-4h/dag fördelat
över dagen utifrån föreliggande behov. Intensivt arbete är en
tidsbegränsad insats och pågår vanligen inte längre än ca 4v för att
därefter bli mindre intensivt då klienten återigen uppnått stabilitet i
sin livssituation.
2.2.5
MÅLGRUPP
Främst riktat mot ungdomar som återvänder till kommunen från ex
LVU och HVB placering. Även riktat mot vuxna som ex återvänder
hem efter vistelse på behandlingshem.
-8-
2.2.6
I VILKEN FAS PASSAR INTENSIVT ARBETE
Intensivt arbete lämpar sig för personer som under en längre tid
avhållit sig från dysfunktionella levnadsmönster och bedöms vara i
behov av utökat stöd under en period, till exempel då klienten
återvänder till den miljö där tidigare dysfunktionella levnadsmönster
praktiserats.
2.3
2.3.1
ASI - ADDICTION SEVERITY INDEX
VAD ÄR ASI
ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning
och uppföljning.
2.3.2
SYFTE
ASI-intervjun används bland annat som instrument i
utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i
missbruks- och beroendevård.
Den används också som underlag för planering och utveckling av
vård och behandlingsinsatser.
2.3.3
GENOMFÖRANDE
ASI-intervjun är en personlig intervju som genomförs i direkt
kontakt med klienten och består av en Grundintervju samt en så
kallad Uppföljningsintervju.
Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden: fysisk
hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning,
rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Inom varje
livsområde finns frågor både om faktiska förhållanden och subjektiva
upplevelser och frågorna har olika tidsperspektiv.
Efter varje intervju sker även en återkoppling.
2.3.4
TIDSÅTGÅNG
Beror både på klientens problematik samt hur van intervjuaren är att
genomföra intervjun.
ASI Grund tar ca 1,5h och ASI Uppföljning knappt 1h.
Återkopplingssamtalen tar även det vanligtvis knappt 1h.
(Inkodning, sammanställning, analys och intervjuarskattningar tar
ytterligare 1h, sker utan klientens närvaro)
-9-
2.3.5
MÅLGRUPP
Rekommenderas i första hand för vuxna personer med missbrukseller beroende-relaterade problem. ASI-intervjun bör inte användas
för personer som är under 18 år.
2.3.6
I VILKEN FAS PASSAR ASI
ASI Grund används vid någon av de inledande kontakterna med
klienten eller patienten, medan ASI Uppföljning kan användas som
avstämning under behandlingens gång eller efter en insats.
2.4
2.4.1
ÅTERFALLSPREVENTION
VAD ÄR ÅP
Återfallsprevention tillhör gruppen psykosocial behandling med syfte
att öka klientens färdigheter att hantera missbruk eller beroende.
Metoden har i studier visat effekter på längre sikt.
2.4.2
SYFTE
Återfallsprevention är en metod som utgår från att tolkningen av en
händelse (en tanke) leder till en känslomässig reaktion som leder
vidare till en handling. Metoden syftar till att klienten ska kunna leva
nyktert/drogfritt och att göra eventuella återfall så korta och lindriga
som möjligt.
2.4.3
GENOMFÖRANDE
Vanligtvis bedrivs Återfallsprevention i gruppform men kan även
genomföras med enskilda samtal.
Möjlighet finns till förlängt stöd efter genomfört
behandlingsprogram.
En kurs i Återfallsprevention består av åtta obligatoriska
kärnsessioner. Kurserna i Återfallsprevention kan hållas individuellt
eller i grupp. Metoden är dock klientcentrerad vilket innebär att varje
deltagare får identifiera sina egna individuella risksituationer och
handlingsmönster.
Deltagarna får bland annat lära sig:





Att identifiera sina egna högrisksituationer
Att hantera sug efter alkohol/droger
Att tacka nej (tränas bland annat i form av rollspel)
Att uppmärksamma tidiga varningssignaler
Att lösa problem
- 10 -

Att upprätta en nödplan och skriva ett så kallat stoppkort för
”nödsituationer”.
2.4.4
MÅLGRUPP
Återfallsprevention används främst i behandlingen av alkohol- och
drogberoende vuxna och ungdomar.
2.4.5
I VILKEN FAS PASSAR ÅP
Återfallsprevention används främst efter att klienten blivit
nykter/drogfri. I återfallsprevention jobbar man främst preventivt
med att förebygga återfall men vissa klienter upplever det även som
en hjälp till att starta processen till ett nyktert och drogfritt liv.
2.5
2.5.1
BOENDESTÖD (LSS)
VAD ÄR BOENDESTÖD
Tanken med boendestödet är att ge klienterna stöd inom viktiga
områden i livet. Det innebär inte att mottagaren av stödet får saker
utförda, utan att han eller hon ska få hjälp i att själv kunna utföra
vardagliga göromål. Det kan innebära allt från stöd i att hålla
struktur hemma, betala räkningar och sköta läkarkontakter till mer
social färdighetsträning som att våga använda kollektiva
transportmedel, våga gå ut, handla eller att ta sociala kontakter.
2.5.2
SYFTE
Syftet med biståndet är att hjälpa den som har en psykisk
funktionsnedsättning att klara av att bo i en egen lägenhet eller i ett
eget hus. Stöd i vardagen både i hemmet och utåt i samhället kan
ingå.
Boendestödet ska öka den enskildes möjligheter till gemenskap och
delaktighet i samhället.
2.5.3
GENOMFÖRANDE
Stödet ska vara anpassat efter den enskildes specifika behov. För
vissa klienter kan stödet främst handla om att upprätthålla
funktioner, snarare än att försöka uppnå nya färdigheter i vardagen.
Vid beslut om boendestöd beviljas klienten ett visst antal så kallade
hembesök per vecka. Hembesök behöver inte innebära att
boendestödjare och klient alltid möts hemma hos klienten.
2.5.4
TIDSÅTGÅNG
Sträcker sig inte sällan över lång tid, ofta flera år.
- 11 -
2.5.5
MÅLGRUPP
Ungdomar upp till och med 25 år med psykisk funktionsnedsättning
vars behov av boendestöd ej överstiger två ggr/vecka. Vid ett större
behov ges boendestöd av eller i samverkan med kommunens
öppenpsykiatriska boendestöd.
2.6
2.6.1
SAMTAL
VAD ÄR SAMTAL
Öppenvården bedriver samtal med MI som grund. Motiverande
samtal (engelska Motivational Interviewing, MI) är en på samarbete
grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och
stärka motivation till förändring.
En tydlig målformulering är avgörande för att samtalen skall ha
effekt.
2.6.2
SYFTE
Syftet med samtalet kan variera från ärende till ärende. Det är dock
viktigt att sträva efter att syftet är tydligt för klienten, handläggaren
samt öppenvårdspersonal. Samtal kan användas i de flesta ärenden
som t.ex. i föräldrastöd och i missbruks ärenden.
2.6.3
GENOMFÖRANDE
Samtalet sker efter de förutsättningar som överenskommits
tillsammans med klient och handläggare, vart samtalen äga rum, hur
ofta och hur länge varje samtal skall vara samt hur länge insatsen
skall pågå.
2.6.4
TIDSÅTGÅNG
Tidsåtgången varierar beroende på syftet med samtalen, se
”genomförande”.
2.6.5
MÅLGRUPP
Samtal riktar sig inte till någon speciell målgrupp utan kan användas
i de flesta ärenden.
2.6.6
I VILKEN FAS PASSAR SAMTAL
Samtal passar i alla faser, det är snarare om en tydlig målbild kan
arbetas fram som avgör om samtalen är verksamma eller ej.
- 12 -
2.7
2.7.1
ICDP-VÄGLEDANDE SAMSPEL
VAD ÄR ICDP
ICDP är ett vägledande samspelsprogram som har sitt fokus på det
positiva samspelet mellan föräldrar/omsorgsgivare och deras barn.
Utgångspunkten är främst den vuxnes förhållningssätt gentemot
barnet.
2.7.2
SYFTE
Syftet med ICDP är att ge stöd till föräldrar och omsorgsgivare i deras
utveckling av förståelse för barnet, vilket i sin tur verkar för att
förstärka det positiva samspelet. Metoden är evidensbaserad och går
ut på att hitta och utveckla resurserna och styrkorna i just den
specifika relationen.
2.7.3
GENOMFÖRANDE
Möjlighet finns att arbeta med föräldrar både i grupp och/eller
individuellt för att stötta det dagliga samspelet med barnet. ICDP
bygger på åtta teman som alla handlar om det positiva samspelet.
Utifrån detta ska deltagarna få mer kunskap om betydelsen av ett
lyhört, stödjande och empatiskt förhållningssätt. De teman man
utgår ifrån är bland annat:
•
Att visa positiva känslor
•
Att visa följsamhet
•
Att få kontakt med varandra
•
Uppmuntring, bekräftelse, erkännande
•
Bekräfta barnets upplevelser
•
Gränssättning
2.7.4
MÅLGRUPP
Programmet vägledande samspel riktar sig till
föräldrar/omsorgsgivare som är i behov av eller önskar vägledning i
samspelet med barnet. ICDP är anpassat för barn i alla åldrar men
programmet har olika utformning beroende på om det rör sig om
små barn eller tonåringar.
2.7.5
TIDSÅTGÅNG
ICDP programmet består av tre olika dialoger med totalt åtta teman
och kan ges både individuellt och i grupp. Tidsåtgången varierar
beroende på orsak till insats.
- 13 -
2.7.6
I VILKEN FAS PASSAR ICDP
ICDP passar både i förebyggande syfte och under pågående insats.
2.8
2.8.1
UTREDNINGSOBSERVATIONER
VAD ÄR OBSERVATIONER
Observationer kan tillsättas som öppenvårdsinsats under
utredningstid. Öppenvårdspersonalen är i familjen för att observera
hur familjen samspelar i olika avseenden.
2.8.2
SYFTE
Observationerna avser att belysa frågeställningar hos utredaren.
Observationerna kan ligga till grund för fortsatta insatser.
2.8.3
GENOMFÖRANDE
Utifrån utredarens frågeställningar förutbestäms, tillsammans med
familjen, vilka tider observationerna skall ske samt vilka situationer
som skall observeras. Familjen får skriva under att de samtycker till
den genomförandeplan som upprättas för observationerna.
Utredaren måste formulera tydliga frågeställningar som
observationen avser att ge svar på. Utöver de frågeställningar som
utredare lämnar till öppenvården har öppenvården möjlighet att ge
ytterligare kommentarer, om iakttagelser gjorts som bör komma
utredare och familjen till känna.
Utöver uppstartsmöte, där öppenvård, utredare samt föräldrar går
igenom genomförandeplanen, hålls även ett mittmöte efter cirka två
veckor. Mittmötet avser framföra det som hitintills observerats av
öppenvårdspersonal. Föräldrarna, utredare och öppenvårdspersonal
kan under mittmötet komma överens om att hantera situationer i
familjen, där öppenvårdspersonal observerat svårigheter, på annat
sätt.
Efter fyra veckor hålls ett slutmöte, då återkopplar öppenvården vad
som observerats till utredare samt föräldrarna. Öppenvården gör
även en skriftlig sammanställning av observationerna. Öppenvården
kan även ge förslag till vidare insatser.
Som regel utför två öppenvårdspersonal observationerna.
Öppenvårdspersonal avsätter en timme efter varje observation för
dokumentation.
2.8.4
TIDSÅTGÅNG
Observationer sätts in under en tid om max fyra veckor á två till tre
gånger/vecka. Varje tillfälle varar tre till fyra timmar. Om inget annat
- 14 -
anges av utredare sker observationerna under morgonrutiner och
eftermiddagsrutiner.
2.8.5
MÅLGRUPP
Barn- och tonårsfamiljer.
2.8.6
I VILKEN FAS PASSAR OBSERVATIONER
Observationer sker under utredningstid och inte under längre tid än
fyra veckor. Observationer lämpar sig för familjer där utredare har
frågeställningar kring familjens sociala samspel.
Observationer skall dock användas sparsamt och sätts in efter
diskussion med 1:e socialsekreterare.
2.9 PATTERN CHANGING COURSE – FRÅN ÖVERLEVA
TILL LEVA
2.9.1
VAD ÄR ’FRÅN ÖVERLEVA TILL LEVA’
Från överleva till leva är en utbildning som är skapad för kvinnor
som blivit utsatta för våld i nära relationer.
2.9.2
SYFTE
Syftet med utbildningen är att stärka kvinnor som blivit utsatta för
våld i nära relationer. Fokus ligger på att deltagarna ska finna kraft i
sig själva och genom det förhoppningsvis kunna skapa verktyg för att
bryta destruktiva mönster och ta kontrollen över sina liv.
2.9.3
GENOMFÖRANDE
Från överleva till leva är utformat som gruppverksamhet för upp till
15 kvinnor. Programmet är en utbildningsserie förlagt på 15 tillfällen
där varje tillfälle har ett unikt tema, men med våld i nära relationer
som gemensam nämnare.
2.9.4
TIDSÅTGÅNG
Träffarna sker en gång i veckan under 15 veckor, cirka två timmar per
tillfälle.
2.9.5
MÅLGRUPP
Utbildningen är skapad för kvinnor som lever eller har levt i en nära
relation där våld förekommer eller har förekommit.
- 15 -
2.9.6
NÄR PASSAR ’FRÅN ÖVERLEVA TILL LEVA’
Utbildningen riktar sig främst till kvinnor som tagit sig igenom den
första, akuta krisen och nu är redo att bryta mönster och göra
förändringar i sina liv.
2.10 PRAKTISKT VÄGLEDANDE FÖRÄLDRASTÖD
2.10.1 VAD ÄR PRAKTISKT VÄGLEDANDE FÖRÄLDRASTÖD
Praktiskt vägledande föräldrastöd riktar sig till de familjer som har
behov av och önskemål om ett mer riktat praktiskt föräldrastöd.
Stödet sker i stor utsträckning i hemmet och i de situationer som
familjen har behov av stöd. Stödet kan liknas vid ADL-träning
2.10.2 SYFTE
Syftet är att bibehålla, förstärka och utveckla föräldraförmågor.
Kompensatoriskt föräldrastöd kan även förekomma i syfte att
undvika placering. Kompensatoriskt stöd ska inte ges rutinmässigt
utan att individens och familjens egna resurser noga utretts, bedömts
samt att alla andra möjligheter ses som uttömda.
2.10.3 GENOMFÖRANDE
Grunden till praktiskt vägledande föräldrastöd är en väl utformad
genomförandeplan, med tydliga konkreta mål samt med vilka medel
man avser att uppfylla målen.
2.10.4 TIDSÅTGÅNG
Praktiskt vägledande föräldrastöd är ofta tidskrävande då
bibehållandet, förstärkningen och utvecklingen av
föräldraförmågorna ska implementeras i vardagen och vara
bestående över tid. Utredningen ligger till grund för vilken tidsåtgång
som krävs.
2.10.5 MÅLGRUPP
Familjer med behov av och önskemål om ett mer riktat föräldrastöd.
Familjer som, av olika anledningar, har svårigheter att tillgodogöra
sig föräldrastöd i form av samtal och/eller gruppverksamheter.
2.10.6 NÄR PASSAR PRAKTISKT VÄGLEDANDE FÖRÄLDRASTÖD
Praktiskt vägledande föräldrastöd passar de familjer som är i behov
av praktiskt stöd, under en kortare eller längre period.
- 16 -
2.11
TOLVSTEGSPROGRAMMET
2.11.1 VAD ÄR TOLVSTEGSPROGRAMMET
Tolvstegsprogrammet är ett behandlingsprogram för personer med
alkohol- och/eller drogproblematik. Programmet bygger på att dela
erfarenheter och med önskan om att förändra sitt liv.
Tolvstegsprogrammet bedrivs främst som gruppverksamhet men kan
även ges individuellt.
2.11.2 SYFTE
Tolvstegsprogrammet är en behandling som ska få den drogberoende
att få insikt i sitt beroende och hitta verktyg för att bli drogfri.
2.11.3 GENOMFÖRANDE
Tolvstegsprogrammet är biståndsbedömt och man kommer överens
med klient och handläggare om antalet träffar samt tid och plats.
Tolvstegsprogrammet genomförs i samtalsform med en eller två
familjebehandlare, där man under träffarna går igenom de tolv
stegen. Klienten ska även uppmuntras till att delta i AA´s egna
verksamhet.
2.11.4 TIDSÅTGÅNG
Tidsåtgången variera beroende på vad som anses lämpligt utifrån
syfte med insatsen och klientens behov.
2.11.5 MÅLGRUPP
Tolvstegsprogrammet riktar sig till vuxna med alkohol- och/eller
drogberoende.
- 17 -
3. Säkerhet
Förutom generella säkerhetsrutiner finns några situationer som
öppenvården särskilt skall beakta.
Urinprov/antabus/utandningsprov- ta inte provet själv, annan
personal skall vara informerad om att
urinprovstagning/antabus/utandningsprov sker och befinna sig i
angränsande rum. Meddela som regel inte provresultatet för
urinprov på plats utan genom handläggare.
Hembesök- meddela vart du ska och när du förväntas vara tillbaka.
Var som regel två vid hembesök hos klienter som är i aktivt missbruk.
Tänk på hur du placerar dig i rummet, behåll skorna på om du
känner att du kan behöva avlägsna dig snabbt, tänk igenom hur du
parkerar bilen samt att du har telefonen nära till hands.
Våld och hot om våld skall alltid rapporteras till närmaste
arbetsledare.
- 18 -
Bilaga A. Övrigt stöd i kommunen
Samarbetssamtal
Vad är samarbetssamtal?
Samarbetssamtal är en möjlighet för föräldrar att komma vidare i sitt
samarbete kring gemensamma barn. Samarbetssamtal kräver inget
biståndsbeslut.
Syfte
Syftar till att öka möjligheterna för föräldrar att samarbeta kring
gemensamma barn.
Genomförande
Föräldrarna tar kontakt med socialförvaltningen, insatsen är frivillig
och ingen dokumentation utöver minnesanteckningar förs. Båda
föräldrarna måste vara villiga att medverka i samarbetssamtal.
Tingsrätten kan besluta om samarbetssamtal vid t.ex. vårdnadstvist,
samarbetssamtalen utförs då enligt uppdrag från tingsrätten.
Samarbetssamtal från tingsrätten registreras samt dokumenteras.
Tidsåtgång
Samarbetssamtalen är som regel 45 minuter- 1 h, antal tillfällen
varierar beroende på t.ex. föräldrarnas önskemål, när syftet med
samarbetssamtalet är uppfyllt, om någon eller båda parterna vill
avsluta eller om det av någon anledning bedöms olämpligt att
fortsätta samarbetssamtalen. Som riktlinje gäller fem samtal per
föräldrapar.
Målgrupp
Föräldrar med brutna parrelationer och med gemensamma barn
under 18 år.
I vilken fas passar samarbetssamtal?
Ingen speciell fas, samarbetssamtal riktar sig till alla föräldrar med
brutna parrelationer som vill förbättra sitt samarbete kring
gemensamma barn.
Anhörigstöd
Anhörigstöd är till dig som stödjer eller hjälper en familjemedlem,
släkting eller vän. Någon som på grund av ensamhet, sjukdom,
ålder, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, beroende eller
missbruk inte klarar vardagen på egen hand. Anhörig är någon inom
familj eller släkt men kan också vara en nära vän, granne eller
arbetskamrat.
Viljan att hjälpa och göra något för att underlätta för en annan
människa är ofta stark. Att vårda, stödja och hjälpa den man älskar
och bryr sig om är både naturlig och känns självklar för många även
om det kan medföra en stor arbetsinsats. Många anhöriga ger
dagligen, och ibland dygnet runt, ovärderligt stöd och hjälp. Ett
betydelsefullt men ofta osynligt arbete som behöver uppskattning
och stöd.
Den hjälp eller det stöd som du som anhörig ger din närstående är
ovärderlig men ibland behöver även du stöd och tid för dig själv.
Vilket stöd som kan bli aktuellt för dig beror på dina behov och den
livssituation du befinner dig i.
Stödet kan bestå av










någon att prata med om din situation
rådgivning och personligt stöd
enskilda samtal
träffa andra anhöriga
förmedling av kontakter inom kommunen
hjälp att hitta rätt stöd
kontakta intresseförmedling
anhörigvårdarkort
anhöriggrupp
kostnadsfri avlösning
Kontakta anhörigsamordnaren för mer information som efter
önskemål gör hembesök eller tar emot besök. Kontakten är
avgiftsfri.
Kontakt
Anhörigsamordnare: Katarina Johansson, tfn. 0554-192 17
Telefontid: tisdag - fredag kl 9 - 16.
Adress: Långgatan 44 (på seniorboendet Smeden).
Föräldradialogen
Föräldradialogen erbjuder stöd och rådgivning till föräldrar i Kil som
har barn i åldern 0-18 år. Rådgivningen sker efter överenskommelse
genom ett möte eller via telefonsamtal.
0554-193 25, dagtid måndag-fredag, samt onsdag 18-20.
Bilaga B. Stöd utanför kommunen
Personligt ombud
http://www.personligtombud.se/
Personligt ombud är ett stöd för personer med psykisk
funktionsnedsättning. Verksamheten syftar till att personer med
psykisk funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva ett mer
självständigt liv, med möjlighet att ta del av samhällets utbud av
vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning på jämlika
villkor.
Ombuden arbetar på den enskildes uppdrag.
Personligt ombud arbetar fristående från myndigheter och
vårdgivare.
Personligt ombud är en frivillig och kostnadsfri verksamhet.
Kvinnojour
http://www.roks.se/
http://www.kvinnojouren.se/
Alla Kvinnors Hus Karlstad
Karlstad, Värmlands län
Jourtelefon: 054-18 30 34
http://www.karlstadskvinnojour.org
Alla Kvinnors Hus är en ideell förening som är religiöst och politiskt
obunden. Vårt arbetssätt bygger på hjälp till självhjälp. Vi registrerar
ingen; du kan vara anonym och vi har tystnadslöfte. Vi lyssnar, ger
råd och stöd samt stöttar dig i det du vill göra.
Alla Kvinnors Hus erbjuder bland annat:







Hjälp och stöd om du är utsatt för hot eller misshandel i någon
form
Skyddat boende för dig som måste fly ditt hem
Stödsamtal och rådgivning
Självhjälpsgrupper för kvinnor som utsatts för misshandel,
incest och sexuella övergrepp
Stöd vid kontakt med myndigheter
Utbildningar om mäns våld mot kvinnor
Studiecirklar
Tjejjouren
Karlstads Tjejjour
Karlstad, Värmlands län
Jourtelefon: 073-806 53 79
Samtalsakuten
Västra torggatan 15
Karlstad
054-180050
En möjlighet för dig i akut livskris. När du drabbas av separation,
sorg, arbetslöshet, existentiell kris eller dyl.
Första kontakten sker via telefon. Samtalsakuten för inga journaler.
Krismottagningen för män
Västra torggatan 15
Karlstad
054-180154
Vänder sig till dig som är man och har behov av samtalsstöd. Du
som vill ha hjälp med att hantera ilska, aggressivitet, problem i
nära relationer eller andra livskriser som du vill samtala med en
man om.
Första kontakten sker via telefon. Krismottagningen för inga
journaler. Om klienten inte själv vill/kan ta första kontakten kan
denne, med ett samtycke, få hjälp av någon annan att ringa första
samtalet. Namn, nummer och information om att klienten samtyckt
till att detta ges lämnas till krismottagningens telefonsvarare,
krismottagningen ringer sedan upp klienten.
Familjerådgivningen
Fredsgatan 1 A
Karlstad
054-5400000
På familjerådgivningen kan du och din partner få hjälp att komma
tillrätta med samlevnadsproblem. Hos oss kan du träffa en
familjerådgivare som är socionom med särskild inriktning på
samlevnadsproblem. All personal har förstärkt tystnadsplikt och
om du vill kan du vara helt anonym. Tidsbokning via telefon.
Brottsofferjouren
http://www.boj.se/
0200-212019
08-644 00 42 (för stöd och information på annat språk).
http://www.sodravarmland.boj.se/
Besöksadress: Drottninggatan 30, Karlstad
054-18 28 88, 054-18 75 75 och
054-181503 ej bemannad
Kontakten med brottsofferjouren är avgiftsfri och skyddad av
tystnadslöfte.
Brottsofferjouren Södra Värmland erbjuder:
• Någon att tala med
• Råd och stöd
• Hjälp i kontakten med myndigheter och försäkringsbolag
• Stöd i samband med rättegång
Första linjen
Barn, unga och deras närstående kan få stöd, råd och behandling vid
Första linjen i Karlstad. Första linjen finns till för barn och
ungdomar:

Med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk

I åldrarna 6 till och med 20 år

Som bor i Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad eller Kils
kommun
Barn, unga och deras närstående kan få råd via telefon eller komma
direkt till Första linjens mottagning.
Besöksadress: Drottninggatan 1 b, 4 trp, Karlstad.
Telefon: 054-614500
Telefontid: måndag, tisdag, torsdag och fredag 10-12
Mail: [email protected]
Kontaktperson för Kils socialtjänst:
Linda Johansson, [email protected]
Bryggan
Bryggan Karlstad är en ideell förening som arbetar för barn vars
föräldrar är eller har varit aktuella inom Kriminalvården. Bryggan
Karlstad arbetar utifrån barnets perspektiv och utgår från FN:s
konvention om barnets rättigheter, där barnets bästa står i centrum.
För mer information och kontaktuppgifter: www.bryggankarlstad.se