1. No category

Sydsverige kan visa vägen
till bilfritt Cykelsverige
Tord Björk
en rapport från Jordens Vänner i Skåne
Sydsverige kan visa vägen till
bilfritt Cykelsverige
en rapport från Jordens Vänner i Skåne
Innehåll
1. Sammanfattning av rapportens förslag
2. Ta initiativ när det nya Cykelsverige tar fart
3. Näst intill bilfria cykelleder
4. Södra Sveriges unika fördelar
5. Gör kraven bättre
6. Cykla banvall
7. Rikscykelvägar
8. Regionala cykelleder i Skåne och Västra Blekinge
9. Kronoberg Greenways med regionala leder
10. Dacke Greenways
11. Snapphane Greenways
12. Eurovelo
13. Litteratur och länkar
s. 4
s. 5
s. 6
s. 7
s. 8
s. 10
s. 14
s. 16
s. 24
s. 26
s. 28
s. 30
s. 31
Vi föreslår att kommuner i
Skåne, Blekinge och Småland
1. Tar gemensamma initiativ över regiongränserna för att främja satsningen på bilfria cykelleder.
2. Verkar för att den höga kvalité som helt bilfria delar av eller hela
cykelleder för med sig i Trafikverkets klassificering.
2. Tar initiativ till en kvalitetssäkring med märkning av bilfria cykelleder.
På trafikskyltar längs sådana leder ska framgå att de är bilfria fram till
den destination som anges.
3. Börjar arbetet för att etablera ett nät regionala cykelleder med samma standard som de nationella Kattegattleden och
Sydostleden. Denna rapport föreslår att det etableras tio regionala cykelleder och en nationell led längs Skånes kust som förbinder Kattegattleden
med Sydostleden. En regional led på diagonalen genom Skåne och en annan från Växjö till Kalmar kan etableras snabbt med de krav som nu ställs.
De andra åtta föreslagna regionala lederna genom Nordskåne, Ostskåne,
Sydskåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län ger en samlad attraktiv
cykelmiljö för rekreation och turism.
4. Kommunerna längs sträckan Malmö, Lund, Eslöv, Hörby, Kristianstad
och Glimåkra samt vidare anslutning på småvägar till Osby görs till regional turist- och reaktionsled med namnet Göinge Greenway. En cykelled med
högre kvalitetskrav än vad Trafikverket ställer genom att vara helt bilfri.
Som första steg kan leden uppfylla samma krav som Sydostleden och Kattegattsleden som näst intill bilfria cykelleder enligt Trafikverkets kriterier.
Andra regionala leder kan också bli aktuella för att startas upp.
5.
Kommunerna Eslöv, Hörby, Kristianstad, Östra Göinge, Bromölla,
Sölvesborg, Olofström, Tingsryd, Växjö och Uppvidinge utreder gemensamma intressen kring det befintliga systemet av bilfria cykelvägar som är
Sveriges största. Tillsammans kan kommunerna ge ut en broschyr inför
nästa år där det tydligt framgår var helt bilfria cykelleder finns tillsammans med annan information om cykelleder i rekreations- och turistsyfte.
6.
Kommunerna tar initiativ till att Sydsverige blir ett nationellt
föredöme genom satsning på bilfria cykelleder i hela regionen som kan
visa vägen för ett system med rikscykelvägar.
7.
Kommunerna samarbetar med Cykelfrämjandet, Svenska
Cykelsällskapet, Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och andra
intressenter för att främja rekreations- och turistcykling.
Riksorganisationen Jordens Vänner är en del
av den internationella organisationen Friends
of the Earth International, som finns i mer än
70 länder runt om i världen. Jordens Vänner
i Skåne är ett nätverk med Jordens Vänners
lokalgrupper i Malmö/Lund och i Helsingborg
samt enskilda medlemmar bl.a. i Kristianstad.
Författare: Tord Björk [email protected]
Foto och grafik författaren om ej annat anges
Utgiven av: Jordens Vänner i Skåne
c/o Jordens Vänner Helsingborg
Furutorpsgatan 71, 252 46 Helsingborg
Telefon: 042-141657
e-post: [email protected]
4
Ta initiativ när det nya Cykelsverige tar fart!
Det är nu det händer. 6 juni invigdes Kattegattleden
mellan Helsingborg och Göteborg. Det blir den första nationella cykelleden enligt Trafikverkets normer för
“näst intill” bilfria cykelleder för rekreation och turism.
Nästa år blir Sydostleden från Växjö till Simrishamn via
Kristianstad färdig som landets andra nationella turistcykelled. De två nya nationella cykellederna för turism
och rekreation visar på framväxten av ett mer ambitiöst
Cykelsverige.
Kattegattleden
från Göteborg till
Helsingborg via
Halmstad.
Jordens Vänner föreslår i ett flertal punkter hur kommuner
i Södra Sverige kan ta tillvara sin unika position för att bli
ett föredöme för resten av landet. Nu när flera aktörer
tagit viktiga initiativ är det dags att ta tillfället i akt med
fler idéer i allt från stort till smått. Jordens Vänner i Skåne
lanserar nu idén om nationella bilfria rikscykelvägar med
Sydostleden
från Växjö till början i Södra Sverige. Steg på vägen är att skapa regionSimrishamn via ala rekreations och turistcykelleder med samma standard
som den nationella cykellederna.
Kristianstad
Kattegattleden
använder sig av
många foton i sin
marknadsföring.
T.v. från bildsidan,
ovan den egna
hemsidan
Sydostlänkens hemsida överst t.h.
I mitten och längst ner t.h. Kronobergs och Region Skånes information om Sydostleden och nedan
Region Skånes om Kattegattleden.
Illustrationer
facsimil från
cykelledernas
hemsidor.
5
Näst intill bilfria cykelleder
Sverige har redan sedan länge olika system för markerade cykelleder längs
ofta lågt trafikerade vägar. Det mest väletablerade är Sverigeleden som
passerar alla Sveriges landskap förutom Gotland, ett annat är Cykelspåret
längs kusterna och regionalt finns Skånespåret. Detta system har nu getts
ökad kvalité med satsningarna på vad som ibland ges benämningen näst
intill bilfria cykelleder. Kattegattleden och Sydostleden är sådana exempel. Andra tidigare exempel som delvis strävat i samma riktning är Banvallsleden mellan Karlshamn och Halmstad och Fjärilsleden längs Skånes
periferi med en gul vinge mellan Skillinge och Helsingborg längs Skånes
syd- och västkust och en blå vinge mellan samma orter genom norra Skåne
via Kristianstad och sedan längs Skånes ostkust.
Centralt för att främja cykling på längre avstånd är bilfria leder. Alltfler
system med cykelbanor byggs i tätorter och cykling blir alltmer populärt
av både hälso-, miljö- och turistskäl. Den ökade tryggheten som bilfria
leder innebär ökar cyklingens attraktivitet för alla åldrar och är också
idealiskt för cykling med familjen eller i grupp.
Vägvisning för cykelleder
längs Banvallsleden och
Sverigeleden i Blädinge.
Sverige har dock få cykelbanor utanför tätorterna och då endast i tätt bebyggda stråk. En typ av bilfria cykelleder finns dock både i tätt bebyggda
områden och genom naturområden som börjar bli alltmer populär. Det är
gamla banvallar omgjorda till cykelbanvallar, en trend inte bara i Sverige
utan hela Europa. I Sverige finns den 9 mil långa Klarälvsleden på banvall
och ett nät runt Ulricehamn med asfalterade banvallar utöver ett flertal
kortare sträckor.
Sydsveriges unika fördelar
Sydverige har stora fördelar när det gäller att satsa på cykelleder med
hög kvalité. Två större nät med bilfria cykelbanvallar länkas nu sammans
tack vara Sydostledens nya cykelbanor. Samtidigt så blir Trafikverkets nya
system för krav på nationella och regionala cykelleder en uppmaning till
alla att se över sina framtida planer. Här ligger Sydsverige bra till för att
både uppfylla Trafikverkets regler och etablera flera nationella och regionala cykelleder enligt den nya modellen. Men också för att gå längre och
ta sikte på de mest framgångsrika internationella exemplen. De leder som
lockar mest är de som är nästan helt bilfria. Som mest är högst kring 10
procent blandningstrafik längs en cykeled ett riktmärke. Här är nedlagda
banvallar ett av de mest överkomliga och användbara sträckningarna för
att kunna bygga längre bilfria cykelleder.
Från Norra Ryd och Tingsryd utgår cykelbanvallar i olika riktningar i ett
gemensamt H till Växjö, Konga, Karlshamn och Tonga. På banvall kan man
även ta sig från Växjö vidare åt Nordost.
Glad cykelturist inför ny dag
på Banvallsleden i Blekinge.
Från Ringsjön och Brösarp förgrenar sig ett sydligare nät av cykelbanvallar till Broby och Glimåkra via Kristianstad. Nästa år kan detta tack vare
Sydostleden länkas samman med cykelbanvallar från Olofström via Näsum
till Sölvesborg och vidare ut på Listerlandet. Sydostledens bilfria cykelbana mellan Sölvesborg via Mörrum till Asarum strax norr om Karlshamn
binder sedan samma de två banvallsnäten. Dessa två banvallsnät är bilfria
med korta undantag i tätorter där de ibland kan ledas på mindre trafikerade gator. Andelen helt bilfria sträckor är betydligt större än för Kattegattleden och Sydostledens förlängning från Kristianstad längs kusten till
Simrishamn.
Det finns ett antal fler cykelbanvallar i Sydsverige. Banvallsleden från
Karlshamn via Vislanda, Ljungby, Bolmen och Simlångsdalen till Halmstad
är Sveriges längsta. I Skåne finns en rad cykelbanvallar för lokal trafik.
Här finns också det som kan bli en lång led. Med början i Östra Ljungby
via Örkelljunga sträcker sig en cykelbar banvall fyra mil. Den skulle kunna
rustas upp hela sträckan vidare till Värnamo förutom den kortare bandel
mellan Markaryd och Traryd som inte är nedlagd. Ut till Östersjökusten
från inre Småland leder också flera nedlagda banvallar i varierande skick
för cykelleder.
Cykelbanvall som slingrar sig
genom bokskogen upp längs
Linderödsåsen
Jordens Vänner menar att kommuner i Södra Sverige bör sträva efter
ytterligare ett steg för att föra Cykelsverige framåt. För att skapa medvetenhet om de nya möjligheter som nu öppnar sig för trygg långväga
cykling föreslår Jordens Vänner att kommuner går i bräschen för
att kvalitetsäkra informationen om cykelleder där det framgår hur
bilfria lederna är och påbörja ett system för bilfria rikscykelvägar.
Samtidigt lämnar de nya kriterierna öppet också för att de nya cykellederna ska kunna gå på vägar med blandningstrafik. Motorfordon får inte ha
för hög hastighet eller trafiken vara för tät på dessa vägar. Det ger de som
vill starta nya cykelleder med de krav som Trafikverket ställer goda alternativ i ett glest befolkat land som Sverige. Målet får gärna vara att nå upp
till högst 10 procent som inte är bilfritt längs leden. Men som steg på vägen kan mer än denna andel vara en början. Tillsammans kan cykelbanvallar med satsning på cykelbanor längs mer attraktiva leder längs kusterna
eller för pendling mellan tätorter växa fram i Södra Sverige, en början till
vad som kan bli en modell för det nya Cykelsverige.
7
Avskilt cykelfält i Fjälkinge
på blivande Sydostleden
Gör kraven bättre!
Trafikverket har nu påbörjat arbetet med
enhetliga kriterier för vad som kallas för
cykelleder för rekreation och turism. I en
broschyr utgiven i december 2014 om klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning
av dessa leder framgår att det nu växer fram
ett enhetligt system för nationella och regionala cykelleder med till synes likvärdiga
krav. De nationella cykellederna ska fungera
som “dragplåster för cykelturism och är ryggraden i rekreationscykelnätet”. De syftar till
att locka turister för en cykelsemester på
3 - 14 dagar. Kraven på lokala cykelleder
är inte lika högt ställda vilket är rimligt.
Nationella cykelleder ska vara minst 200 km
långa. Tillgängligheten betonas också genom
kravet att leden passerar minst två tätorter
som är lämpliga som start- eller slutpunkt
och kan nås med kollektivtrafik. Regionala
cykelleder ska vara minst 65 km långa och
även här anges vikten av att leden kan nås på
samma sätt med kollektivtrafik. Kriterierna
betonar att erfarenheterna från andra länder
visar att man börjar peka ut lokala slingor
som ansluter till de nationella och regionala
lederna. Regionala leder kan knyta ihop nationella leder och delvis överlappa dessa men
kan inte i sin helhet ingå i en nationell led.
I kvalitetskriterierna betonas trafikssäkerhet, tillgänglighet, tillstånd och förankring
som grund för beslut. Viktigt att tänka på
utan att vara beslutsgrundande vid ansöknings-tillfället är attraktivitet, tydlig
information och kvalitetssäkring. När det
gäller tillgängligheten betonas att det är
bekvämt att cykla grundat på bedömning av
beläggning, bredd, höjdskillnader och eventuella hinder. Hårdgjord yta rekommenderas
men i naturområden kan grus vara ett alternativ för kortare sträckor.
För kvalitén betonas också attraktiviteten
som “påverkas av många olika faktorer, till
exempel trafikbuller, störande trafik som
gör att man inte kan cykla bredvid varandra, natur och landskap (urskog, artrikedom, kulturhistoriska kvaliteter, sevärdheter, med mera), gestaltningen av cykelvägen
och levande bygd. Byar och orter längs med
leden höjer attraktiviteten.” Här har Södra
Sverige goda förutsättningar. Möjligen kan
man tillägga att även långa sträckor ge8
nom ensliga skogar förbi sjöar, skogstjärn
och myrar kan för utländska turister från
tättbefolkade länder vara en kvalité att ta
vara på. När det gäller service betonas övernattningsmöjligheter i olika prisklasser och
matställen på rimliga avstånd från varandra.
När det gäller kvalité i förhållande till motorfordonstrafik tas både rofylldhet och
trafiksäkerhet upp. En separerad cykelbana
är trafiksäker men om den går invid en högtrafikerad väg behöver den inte vara attraktiv att cykla på. Som attraktiv för rofylldhet
anges separerad cykelväg som är helt friliggande genom natur, åkermark och stad
samt cykelfält eller blandtrafik i tätort på
gata med 30 eller 40 km/tim som är lågtrafikerad eller lågtrafikerad smal landsväg upp
till 70 km/tim.
Problemet är att bilfria cykelleder inte ingår i Trafikverkets fyra olika standardkrav på
trafiksäkerhet som cykelleder kategoriseras
i för cyklister. Standard för trafiksäkerhet
utgår från trafikmängd och hastighetsbegränsning. De bedöms i kategorierna grön,
gul, röd och lila som också återkommer på
detaljerade kartor som Trafikverket ger ut.
För grön standard ingår cykelbanor, smala
landsvägar med liten trafik samt vägar i
tätorter med hastigheten 30 eller 40 km i
timmen - ”Cyklister upplever att det utan
problem går bra att cykla med barn under
12 år på sträckan.” För gul standard anges
cykling i blandtrafik med lite trafik eller på
cykelfält där det känns ”bra att cykla med
barn över 12 år”. Röd standard är väg som
upplevs som osäker på grund av blandcykling
eller cykelfält längs väg med mer trafik och
högre hastighet. Kortare sådana sträckor kan
behövas för att knyta samman en cykelled.
Slutligen lila standard för väg som upplevs
mycket trafikfarlig. Denna “lila standard kan
aldrig ingå i en cykelled med utmärkning.”
Ser man på Trafikverkets karta över vägar
enligt de fyra olika kriterierna finns ett finmaskigt nät av gröna vägar. Utifrån dessa
kriterier kan cykelleder som rekommenderas för barn under 12 år i sällskap med vuxna dras längs ett mycket stort antal sträckningar. Undantaget är enstaka flaskhalsar
Detta uppslag riktar sig till den som är intresserad av
kvalitetsbedömning, lagar och regler
där det helt saknas andra möjligheter än
längs mer trafikerade vägar. I fallet med
Sydostleden är det så illa att på sträckan
Ravlunda till Vitaby är vägen till och med
markerad som lila och alltså enligt kriterierna direkt olämplig för att ingå i cykelled
om Trafikverkets kriterier ska följas.
Samtidigt som Trafikverket är frikostig när
det gäller cykling med barn på ett stort
antal gröna vägar rekommenderar Eslövs
kommun i sin information om cykelturer
i kommunen att barn under 12 år inte bör
cykla i blandningstrafik.
Viss osäkerhet råder också kring bruket
av begrepp när man jämför Trafikverkets
olika skrifter om infrastruktur för cykel. I
de nya rekommendationerna för turist- och
rekreationsleder anges att en cykelväg är
en väg avsedd för cykeltrafik, men med en
egen dragning och inte längs en väg. Vidare
att ”cykelbana” och ”cykelväg” används
ofta med samma betydelse. I Trafikverkets
dokument om cykelleder för rekreation och
turism används ”helt friliggande cykelväg”
för cykelvägar som har en helt egen dragning
och inte går längs en väg. Men helt friliggande cykelvägar är inte redovisade i
trafiksäkerhetstabellen, även om det ges
den högsta gröna standarden.
I trafikverkets dokument om Nationella
Vägdatabasen med titeln Det digitala
cykelvägnätet beskrivs vad som menas med
detta nät: “Det består av alla vägar som får
användas för cykeltrafik.” I praktiken ingår
allt utom motorvägar och vägar förbjudna för
cykeltrafik. Utöver “cykelvägnät” i blandningstrafik är hela vad som kallas cykelnätet
del i cykelvägnätet. Här anges som exempel cykelbana, cykelfält och vägpassager.
Den typ av helt friliggande cykelvägar som i
fallet med cykelleder för rekreation och turism ses som särskilt värdefull av Trafikverket
faller i Trafikverkets detaljerade information om hur cykelnätet ska registeras helt
bort som egen kategori. Cykelbanvall som
kan ses som särskilt bra bilfri cykelväg tas
inte alls upp i Trafikverkets dokument. Det
är bra att myndigheterna nu tar initiativ för
att underlätta för rikstäckande information
om olika former för cykelbara färdvägar.
Att det blir en del motstridande eller otill-
räckliga uppgifter till en början kan ses som
barnsjukdomar.
Det finns dock ett allvarligt bekymmer med
att just den kvalité som internationella erfarenheter och trafikverket ser som den
mest eftertraktade saknas både när cykelbara färdvägar ska kartläggas och som särskilt trafiksäker cykelled. Det handlar dels
om trovärdigheten kring information, inte
minst för barnfamiljer. Men också om möjligheterna för internationell framgång i turistbranschen.
Erfarenheterna från särskilt lyckade längre
cykeltturistleder visar på att bilfria leder
med mycket litet inslag av blandningstrafik
lyckas bäst. Europas mest populära led för
cykelturism är Donauleden där 90 procent är
bilfri cykelväg. Den framgångsrika rörelsen
för ombyggnad av banvallar till cykelleder
i USA har också sikte på liknande andel helt
bilfritt.
Dags för nytändning
Sverige var tidigt ute med information
för cykelturister och ett internationellt
föredöme. En första större satsning på ett
välskyltat regionalt nät av cykelleder skedde
i Mälardalen 1980 i samverkan mellan
Svenska Cykelsällskapet och Mälardalskommunerna. Under tiden har utvecklingen
i andra länder gått om den i Sverige.
Den utvecklingen kan vändas! Med Kattegattleden och Sydostleden finns nu goda
möjligheter att bygga vidare på ett nät av
näst intill bilfria och helst helt bilfria cykelleder i Sydsverige.
Kommuner och regioner bör gå före där
Trafikverket visat för lite ambitioner. Det går
att satsa på höga krav på andelen helt bilfria
cykelvägar eller cykelbanvallar när nationella och regionala cykelleder etableras. Det
går också att gå före med tydlig information
om var en led är bilfri. En nytändning behövs
som står sig i internationell konkurrens.
Något nytt som kan nå nya grupper i samhället som efterfrågar trygga och variationsrika
möjligheter till rekreation och turism.
9
Cykla på banvall
Stommen i många längre bilfria cykelleder
och regionala nätverk utomlands har varit
utnyttjande av gamla banvallar på nedlagda järnvägslinjer. Fördelarna är flera. Befintliga banvallar gör anläggningskostnader
betydligt lägre. I glesbebyggda trakter kan
det vara enda möjligheten för att anlägga
bilfria cykelvägar. I en rapport från Vägverket 2001 sattes kostnaden för att anlägga
asfalterad cykelväg på befintlig banvall i
olika skick till mellan 10 och 17 procent av
Lantlig cykelbanvall mellan Malmö och Klågerup
kostnaden för att nyanlägga en asfalterad
cykelväg i jungfrulig terräng. Därmed blir
det möjligt att anlägga bilfria cykelleder
genom varierande terräng med storskog
och myr som kan vara särskilt attraktivt
för utländska turister vana vid slättland
och trängsel. Den lägre kostnaden gör
användandet av banvallar till en bra lösning också i tättbebyggda områden för att
kunna cykla bilfritt. I Skåne finns ett stort
antal banvallar som redan används och kan
användas än mer för lokala och regionala
bilfria cykelleder.
Banvallarna går ofta sin egen sträckning
avskilt från stora vägar till skillnad från de
flesta cykelbanor vilket är till fördel för
rekreation och turism. Studier utomlands
visar att anläggande av asfalterade turistcykelleder ofta också drar med sig cykelpendling för arbetsresor. Studierna visar att
det är lättare att få människor att börja
cykla för rekreation och turism än att börja
arbetspendla med cykel. Mer utbyggda och
välkända långväga bilfria cykelleder och regionala nätverk som lockar till cykelturism
10
kan också vara inkörsporten till att fortsätta använda cykeln till och från jobbet när
man kommer hem.
Per Kågesons rapport Plan för svenska
cykelrekreationsvägar från Vägverket
lyfter fram Folkhälsoinstitutets syn på
vilka krav projekt som syftar till att öka
den fysiska aktiviteten bör uppfylla. Dessa
är att aktiviteten ska kunna uppfyllas av
alla, motionsformen ska vara enkel, intensiteten skall inledningsvis vara låg, ställer
låga krav på kunskap, skaderisken ska vara
låg, regelbundenhet erhålls om aktiviteten
kan anpassas till vardagen och hänsyn skall
kunna tas till kulturella skillnader. Cykling
på bilfria cykelleder uppfyller alla dessa
krav.
Genom att cykelbanvallar kan gå mer
avskilt och för samma medel kan byggas
betydligt längre sträcka kan de utgöra
stommen i regionala nätverk och långväga
bilfria cykelleder. Cykelbanvallar är dessutom bekväma då de saknar brantare
lutningar. Det gör banvallen lättcyklad och
innebär att den också om den är asfalterad
kan användas av rullstolar, rullskridskooch rullskidåkare. En bilfri led gör att det
tryggt går att cykla sida vid sida vilket är
något som stärker glädjen av att njuta
av intrycken från natur, bebyggelse och
varandra under cyklingen. För barnfamiljer
kan det vara avgörande för att tänka sig
en cykelsemester eller utflykt. För många
andra är det också värdefullt.
Nackdelar med cykelbanvall kan vara långa
raksträckor som motionärer och turister
kan uppleva som tråkiga. En annan nackdel kan för en del vara när banvallarna går
långa sträckor i glest bebyggda trakter.
Banvallarna kring Kristianstad utmärks dock
av betydande variation längs sträckningar
som böjer sig fram längs sjöar, dalar och
åsar. När de i kringliggande trakter går
genom storskogen är det ändå inte långt
mellan tätorterna med god service.
Konkurrerande intressen kan också vara
en nackdel. Ridande eller på cykelbanvallar på privat mark fordon för jordbruk och
skogsbruk eller mopeder kan störa eller bli
störda av cyklister. Sammantaget är fördelarna stora.
Greenways
Satsningen i USA är omfattande på vad som
kallas Greenways. Det innebär i praktiken
bilfria cykelleder där högst 10 procent går
i blandad trafik. Betoningen är inriktad på
att skapa förbindelse mellan urbana områden och natur i vardagen.
Därmed kompletteras den tidiga
naturvården som mest satsade på nationalparker i områden långt bort för stadsbefolkningen till naturupplevelser i vardagen.
Idag finns mer än 2000 bilfria cykelleder i
USA med målet att upprätta bilfria leder
längs kusterna och på tvärs genom landet.
Nyttan med cykelbanvallar har gjort att
satsningen på utbyggnad gått mycket långt
i flera länder. I USA har organisationen Rails
to Trails Conservancy startad 1986 i samverkan med lokala krafter lyckats etablera
355 mil cykelled på banvallar. Den längsta
på 407 km.
The European Greenways Association definierar Greenway som en “kommunikationsled
reserverad enkom för icke-motoriserad
trafik utvecklad på ett integrerat sätt som
är bra för miljön och livskvaliten i omgivningen. Dessa leder ska uppnå tillfredställande standard för bredd, höjdskillnad
och vägbeläggning för att tillförsäkra att de
är både användbara och innebär låga risker
för alla förmågor.” (Lilledeklarationen,
European Greenways Association, 12 September 2000).
Tunneln vid Barnakällan mellan Sölvesborg och Olofström
Benefits of Trails
“Trails and greenways are often seen narowly when it
comes to their benefits. People tend to focus on the recreational or environmental aspects of trails and greenways,
failing to see the big picture—the total package of benefits
that a trail or greenway can provide to communities, including public health, economic and transportation benefits, and even the effect on community pride and identity.
When seen as a whole, the evidence about the farreaching benefits of trails and greenways is compelling,
especially given the minimal public investment involved
compared to other undertakings with the same community
goals.”
Jack Ahearn
Cyklist kommer in på järnvägsbron över Helgeå till korsningen för flera cykelleder. Bron
betjänade en gång sju järnvägsbolag. Huvudkontoret för Östra Skånes Järnvägar till höger.
Värnamo
Banvallsleder i
Sydsverige
Varberg - Ullared - Ätran
Karlshamn – Halmstad
Banvallsleden
Den upprättades i samverkan
med Sveriges Cykelsällskap.
Leden är välskyltad och det
finns en detaljerad information om leden med karta att
köpa. Den är fortfarande
den längsta banvallssleden
i Sverige. Den går i omväxlande natur längs åar och
sjöar genom myr, skog, byar
och åkrar. En längre sträcka
från Karlshamn till Torne vid
sjön Åsnen går nästa helt på
banvall i gott skick. Därefter
går banvallsleden till ungefär
häften på mindre trafikerade
vägar och resten på banvall.
Strax efter Lidhult tar banvallen över igen fram till
Halmstad.
Lidhult
Bolmen
Ljungby
Halmstad
Traryd
Älmhult
Laholm
Markaryd
Skånes
Fagerhult
Östanå
Ängelholm
Mölle
Hästveda
Örkelljunga
Höganäs
Östra Ljungby
Kattarp
Broby
Hanaskog
Sölvesborg – Olofström
Mellan Sölvesborg via Näsum
och Jämshög går en asfalterad
cykelbanvall.
Glimå
Billesholm
Kristianstad
Billinge
Skånska banvallsleder:
Landskrona
Tollarp
Eslöv
Kristianstad – Snogeröd
Snogeröd
Hörby Degeberga
Kävlinge
Kristianstad – Brösarp
Löberöd
Lund
Kristianstad – Glimåkra
Mölle – Kattarp.
Harlösa
Dalby
Malmö
Vollsjö
Maglehem
St Olof
Klågerup
Malmö – Klågerup
Tygelsjö
Skanör
Falsterbo
Banvallsleden
mot Bolmen
Tomelilla
Höllviken
Flera korta sträckor används som cykelbanvallar med varierande kvalité. Se lila leder
på kartan. Smala röda streck betecknar
cykelbanor. En längre sträckning mellan
Östra Ljungby och Värnamo är delvis användbar och kan bli en längre banvallsled.
Åseda
Fliseryd
Brittatorp
Sävsjöström
Sandbäckskil
Lenhovda
Skoghult
Målerås
Växjö
Borgholm
Orrefors
Nybro
Torna
Kalmar
Väckelsång
Ljungbyholm
Kvarnamåla
t
Norra Ryd
Tingsryd
Urshult
Konga
Banvallsled
Öresund - Öland?
Eringsboda
Torsås
Nättrabybanan
Lönsboda
Olofström
åkra
Bergkvara
Hovmansbygd
Immeln
Nättraby
Näsum
Karlshamn
Sölvesborg
På Öland är det redan klart.
Från cykelfärjeläget finns
redan bilfri cykelled hela vägen
till Borgholm. Cykelbanor mellan
Kalmar och Nybro behöver kompletteras. Banvall mellan Åseda
eller Lenhovda till Brittatorp
behöver rustas upp. Sedan kan
Sydostleden och den föreslagna
Göinge Greenway binda samman
Öresund med Öland längs en
nästan helt bilfri cykelled.
Hällevik
Växjö – Tingsryd och Urshult - Asarum
Sydostledens banvallsdel
Järnvägen mellan Växjö och Bredåkra nära Ronneby är
omgjord till cykelbanvall från strax utanför Växjö via
Kvarnamåla och Tingsryd fram till Konga. Från Kvarnamåla finns också en cykelbanvall nästan hela sträckan
till Norra Ryd som också kallas Hönsehylta där det finns
anslutning till Banvallsleden ner till Karlshamn och upp
mot Torna och vidare mot Halmstad. Sydostleden har valt
att tas vägen över Tingsryd.
Åseda – Nybro
Kvarlevor efter järnvägstiden finns ibland
efterlämnade tillsammans med informationskyltar längs cykelbanvallar. Här en
smalspårig personvagn i Hovmansbygd
längs Banvallsleden.
Uppvidinge kommun har rustat upp de nedlagda banvallarna vilket tillsammans med Nybro kommuns tidigare
satsning lett till en längre bilfri cykelled mellan Åseda
och Nybro.
Nättrabybanan
Till hälften användbar banvall mellan Nättraby och
Eringsboda
Källor:
Per Kågeson, Plan för svenska cykelrekreationsvägar
Mirjam Klein och Jerry Karlsson, hemsidan Cykla banvall
Egna undersökningar
Rikscykelvägar
För att främja långväga och trygg cykling är ett pålitligt system av
cykelvägar mellan större befolkningscentra och gärna genom vacker natur
ett viktigt steg framåt. Skåne har särskilt god förutsättningar och möjligheten att gå i bräschen för ett sådant nät av bilfria cykelvägar. Tillsammans med andra kommuner och regioner kan ett sådant initiativ för Södra
Sverige tas för att börja bygga rikscykelvägar. Ett initiativ som stärker den
växande satsningen på näst intill bilfria turistcykelleder.
Ett problem med de ”näst intill” bilfria cykellederna är två. Det ena är
osäkerheten i informationen i vilken utsträckning dessa cykelleder är
bilfria. Den andra är att de ibland dras på omvägar av turistskäl. Rikscykelvägar skulle vara helt bilfria och främja trygg långfärdscykling.
Rikscykelettan
Den mest passande sträckningen för en inledande satsning
på en långväga bilfri rikscykelväg är att bygga vidare på
den bilfria Sydostleden från strax intill Växjö via Kristianstad till Snogeröd. Härifrån är det inte långt till cykelbanorna genom Eslöv. Det saknas också en kortare bit mellan
Eslöv och Lund men därefter finns cykelbanor ända fram
till Malmö. Fördelen med denna sträckning är att sträckningen genom glesare bebyggda områden redan är färdig
och nyanlagda sträckor bara behövs kortare sträckor i utkanten av Växjö, Eslöv och Lund. En del av cykelbanvallen
på Linderödsåsen och längs Ringsjön skulle behöva förbättras men är cykelbar redan idag.
Banvallsleden vid Hemsjö
En helt bilfri cykelled mellan
Malmö och Växjö går genom mycket varierad bebyggelse och natur.
Det kan bli den första rikscykelvägen och få det passande namnet
Rikscykelettan. I en framtid kan
den sedan dras vidare norrut upp
mot Mjölby och Stockholm som
en motsvarighet till den klassiska
Riksettan i bilismens barndom.
Uppvidinge kommun Nordost om Växjö har redan gjort omfattande satsningar på att bygga om flera mil banvall till
bilfria cykelleder. De önskar samarbete med Växjö kommun där det finns anslutande nedlagda banvallar möjliga
att bygga om till bilfria leder. Det skulle ge anknytning
för den bilfria leden från Malmö både norrut och även till
Nybro där det sedan finns flera sträckor med cykelbanor
fram till Kalmar även om de inte är utbyggda hela vägen.
I Kalmar finns sedan cykelfärja till Öland med långa bilfria cykelvägar. Längs en bilfri cykelled mellan Malmö och
Växjö finns dessutom cykelbanvallarna norrut och söderut
kring Kristianstad, en helt färdig bilfri asfalterad cykelled
på nedlagda banvallen mellan Sölvesborg och Olofström,
en kortare cykelbanvall mellan Sölvesborg och Mjällby ut
på Listerlandet samt cykelbanvall långa sträckor mellan
Karlshamn, Ljungby och Halmstad.
14
Rikscykelfyran
En fjärde rikscykelväg dras lämpligen från
Malmö längs Skånes sydkust och vidare upp
längs ostkusten. Till en början finns cykelbanvall till Tygelsjö. Hela vägen fram till
Ystad är sedan nästan helt utbyggd med
cykelbanor som används av Gulvingeleden.
Framförallt behöver en sträcka byggas ut
mellan Höllviken och utkanten av Trelleborg. Mellan Ystad och Simrishamn finns
befintlig cykelbana halva vägen intill de
bägge städerna. Norr om Simrishamn till
Kristianstad kan förhoppningsvis satsningen
på Sydostleden leda till bilfritt fram till
Rikscykeltvåan
En andra bilfri rikscykelväg dras lämpligen mellan Malmö och Göteborg. Stora sträckor är redan bilfria
och utnyttjas av turistcykellederna Gulvingeleden och Kattegattsleden. Rikscykelvägen bör dras rakare
på vissa ställen vilket redan på flera platser redan sker som alternativ längs Kattegattsleden. Men en
rakare sträcka behövs för rikscykelvägen mellan Helsingborg och Ängelholm vidare mot Båstad och mellan Kungsbacka och Särö som alternativ till vackra turistleder ut på Kullahalvön, Bjärehalvön och Onsalahalvön.
Denna sträcka behöver byggas ut mer än den mellan Malmö och Växjö. Användbar banvall saknas förutom
mellan Särö och Göteborg. Men då den ofta går mellan närliggande städer finns flera skäl att bygga ut
bilfria cykelbanor än långväga cykling vilket gör denna sträcka till en samhällsnyttig satsning.
En helt bilfri cykelled mellan Malmö och Göteborg går längs en vacker kust och fina gamla städer och kan
ges det passande namnet Rikscykeltvåan då den går samma sträcka som den gamla Rikstvåan för bilar.
Rikscykeltrean
En satsning som är till nytta för Norra Skåne är en bilfri cykelled mellan
Åhus och Mölle. Till en början dras den längs den befintliga cykelbanan
den varierade sträckan från Hanöbukten genom åkrar och bebyggelse
längs Hammarsjön till Kristianstad. En cykelbana finns härifrån vidare
västerut till Färlöv. Blåvingeleden för turister förs sedan på småvägar
förbi Önnestad, Vinslöv, Hässleholm och Finja med kortare sträckor
på bilfri cykelbana. Här skulle behövas mer omfattande utbyggnad av
cykelbanor för att få en genomgående bilfri cykelväg. Efter Finja förbi
Tyringe fram till Perstorp finns en längre befintlig cykelbana men sedan
saknas genomgående cykelbana mellan orterna Klippan, Kvidinge och
Åstorp där det finns cykelbanor inom tättbebyggt område. Vid Kattarp
finns sedan en befintlig cykelbanvall till Höganäs och vidare fram till
Mölle.
Längs denna sträcka ligger tätorter med cykelbanor tätt. Därför passar
sträckan som sätt att förbinda väst- och ostkust i Skåne med anknytningspunkter till Rikscykelettan i Kristianstad och Rikscykeltvåan i Kattarp. Även här finns en passande äldre numrering från den tidiga bilismens dagar att knyta an till. Rikstrean förband Riksettan och Rikstvåan
men längs en kortare sträcka mellan Ödåkra och Strövelstorp.
Maglehem där sedan cykelbanvallen leder
fram till Kristianstad med anslutning till
Rikscykelettan och den bilfria leden längs
kusten fram till Asarum. Här kan Rikscykelfyran svänga av på banvallen ned mot
och förbi Karlshamn med en möjlig framtida fortsättning mot Karlskrona och Kalmar.
Turistskäl är här starka för att göra denna
sträcka bilfri längs hela kusten fram till
Kristianstads kommungräns där sedan en
bilfri cykelbanvall redan står färdig med
fortsättning längs den bilfria cykelleden till
Karlshamn. Även i detta fall finns en passande benämning på denna sträcka särskilt
om den dras vidare längs kusten efter
Karlshamn. Bilismens riksväg 4 gick
från Malmö via Kristianstad till Blekinge och sedan längs kusten upp
till Norrköping. När sträckan Malmö
– Kristianstad redan passar som den
första huvudleden i ett system av
rikscykelvägar passar det att den
i hög grad redan bilfria och utbyggda cykelleden längs Skånekusten
ges namnet Rikscykelfyran som
får dela sträckning en bit mellan Kristianstad och Asarum med
Rikscykelettan för att sedan
förhoppningsvis dras vidare längs
Blekinge och Smålandskusten.
15
Cykelbanvall vid Hyllie
Första steget:
Regionala
cykelleder
På följande sidor
presenteras förslag
på hur alltmer bilfria
leder kan byggas ut i
hela Sydsverige.
Cykelbanvallen vid Skepparslöv i riktning mot Kristianstad
Osby
Göinge Greenway
Glimåkra
Regional Skånediagonalled Malmö/Köpenhamn - Kristianstad - Immeln - Glimåkra.
En förbindelse tvärs över Skåne, det är vad som behövs.
Med krav på hög internationell standard är det en länk som
gör Skåne till en attraktiv cykelregion. Med ett av världens
cykelmecka i Köpenhamn och Sveriges nu ledande cykelstad i Malmö tätt följd av Lund är en led på diagonalen upp
till vildmark och kulturbygder i det som en gång var gränstrakter lockande för storstadsfolket vid sundet.
Sibbhult
Immeln
Arkelstorp
Österslöv
Cyklister som övernattat
i Immeln
Denna led kan snart uppfylla kraven på en regional
cykelled enligt de nya normerna. En mycket lång sträcka
Färja Ven Landskrona
Balsby
Kristianstad
Linderöd
Tollarp
Landskrona
Cykelfärja
Nyhavn i
Köpenhamn
- Ven
Eslöv
Kävlinge
Snogeröd
Hörby
Cykelbanvall
vid Balsby
mestadels bilfria leder. En genare cykelledfinns också från Malmö mer direkt till Lund
och Örtofta som även den är till övervägande delen bilfri och mer än väl uppfyller
Trafikverkets normer.
Örtofta
Lund
Malmö
på närmare 10 mil bilfri cykelbanvall genom varierad
natur för leden rätt in i Göinges hjärta där Karl XI beslöt
att alla vapenföra män skulle avrättas. Cykelleder
från Malmö med hög kvalité leds i huvudsak på bilfria
cykelbanor eller kortare sträckor längs mycket lugna
vägar med parallella vägar för genomfartstrafik. För
danskarna finns en cykelfärja från Nyhavn i Köpenhamn
som tar cyklisten till Ven för vidare färjetransport till
Landskrona. Leden föreslås bli dragen den något längre
sträckan från Malmö till Lund via Lomma av turistskäl.
Denna sträcka har endast några hundra meter som inte
är bilfria och går nära havet med bad och campingplats.
Efter Lund så föreslås leden bli dragen längs den något
längre men mer pittoreska och återigen nästan helt
bilfria sträckningen över Kävlinge längs banvallen till
Örtofta. I Kävlinge ansluter en tillfarts-led från Landskrona och färjorna till Köpenhamn med god kvalité längs
16
Kring Eslöv saknas dock bilfri förbindelse
mellan Örtofta och Snogeröd vid Ringsjön
där cykelbanvallen tar vid. En kortare
sträcka på 4 km saknas från Lundahållet
och österut finns en lucka på 10 km. Det
finns dock på bägge hållen småvägar som
uppfyller Trafikverkets högsta klass för
trafiksäkerhet. Det gör att leden mycket
väl kan klassas som regionalled för turism och rekreation. Längden överskrider
vida vad som behövs. Underhållet av
cykelbanvallen har eftersatts. Men beslut
finns om att asfaltera den hela vägen till
Immeln. Det ingår också i Trafikverkets
planer att hårdgöra beläggningen ända
fram till Osbyholm vid Ringsjön. Banvallen
fortsätter sedan via Sibbhult till Glimåkra
på privat mark där det går bra att cykla.
Här kan leden gå längs den kulturellt högt
värderade mindre trafikerade byvägen till
Osby för att därifrån kunna ta sig med tåg.
Vitaby kyrka och havet
Hästveda
Glimminge
Dressincykling
Broby
Knislinge
Wanås
Hanaskog
Östra Skånes
Järnvägsled
Regional Banvallsled Hästveda- Maglehem- Tomelilla
Ballingstorp
Genom vacker natur och
händelserik kulturbygd går
denna cykelled på en banvall högt över ålderdomliga
Kristianstad dalgångar och Ålakusten,
Järnvögs
tätt på vattenfall och
museum
korsvirkeshus. Två bilfria
mil mellan Broby och HaGärds
naskog och fyra mil mellan
Köpinge
Kristianstad och Maglehem
Everöd
på banvall. En lucka finns
mellan dessa två cykelbanvallar. När cykelbanan
Degeberga
till Torsebro blir klar fylls
mycket av luckan igen. Innan dess kan cykelbanor til
Maglehem
Färlöv och en liten biväg
användas för att trafiksäkert
Brösarps
nå Torsebro. På småvägar i
station
Ravlunda
det fagra landskapet längs
Musei
Vitaby
Helgeå förs leden förbi det
järnväg
vackra gamla Ballingstorp,
St Olof
en kulturminnesmärkt gård
Gullabo
Fyledalen
från 1700-talet. På samma
dressincykling
Dressin
vägar genom bokskogen
cykling
fortsätter sedan leden ut till
Bössebacke. Härifrån fram
Tomelilla
Lunnarp
till Hanaskog är en kort men
avgörande flaskhals längs
riksväg 19 som tidigare varit
Köpingebro
Torsebro
Ystad
Ångloket vid ändhållplatsen i St Olof
inplanerad för cykelbana. Alternativt kan
en mer östlig sträckning för att korsa stora
riksvägen längre norrut i Hanaskog vara
möjlig. I Knislinge förs leden förbi Wanås
om en cykelbana byggs hit och tilbaka till
cykelbanvallen via kyrkbyn Gryt.
Efter Maglehem följer den regionala leden
sedan Sydostledens sträckning fram till
Brösarps station där Museijärnvägen till St
Olof tar vid. Regionalleden fortsätter sedan
ett kortare stycke längs Sydostleden genom
det känsliga Brösarps backar med möjligheter till en avstickare till det hedniska
Haväng. I Vitaby delar de två lederna på
sig. Den regionala leden går på små grönklassade vägar till St Olof och ändstationen
för museijärnvägen. För högsta möjliga
trafiksäkerhet kan därefter leden dras ett
kortare stycke banvall genom skogen och
på föga trafikerade byvägar förbi Tunbyholms slott och fram till Tomelilla. Även i
andra änden kan förbindelse skapas med
Pågatågen via en banvall från Glimminge
till Hästveda som behöver rustas upp eller
via cykelbanan till Glimåkra och sedan på
en kulturellt värdefull byväg till Osby.
Cykelleden passerar Degeberga på en hög banvall
Nordskåneleden
Regional cykelled Ängelholm - Örkelljunga - Vittsjö - Hässleholm - Kristianstad
Startpunkten är Ängelholm med järnvägsstation och Kattegattleden. Leden förs
till en början över en vacker ådal och sedan
in i skogsbygder på krokiga vägar med liten
trafik. Vid Eket svänger leden av in på en
nyligen förbättrad cykelbanvall till Örkelljunga och vidare förbi
Skånes Fagerhult fram till
Yxhult även här mestadels
på cykelbanvall. En liten
byväg längs Smålandsgränsen tar sedan leden över till
ett stråk med cykelbanor
mellan Vittsjö och Bjärnum
som ska förlänga till Emmaljunga. På byvägar via Mala
Minnessten över slaget i
Vittsjö 1612, foto: Bo
Oberger
Yxenhult
Skånes
Fagerhult
Örkelljunga
Eket
Emmaljunga
Vittsjö
och Vankiva kommer sedan leden fram till
Finja där cykelbanor tar vid in till Hässleholm och vidare till Vinslöv. Problemet
med denna regionala led börjar sedan när
leden ska vidare till Önnestad och Färlöv.
Här saknas andra alternativ än relativt hårt
trafikerade vägar med 70 km/tim som högsta hastighet. Det är tillåtet att dra en led
kortare sådana sträckor enligt Trafikverkets
normer men är ingen riktigt bra lösning.
I Färlöv tar cykelbanor vid och om man
så vill vägen via Lillö kungsgård och den
vackra infarten på strandängarna där
kossorna betar med stadens siluett i
fjärran. I det stora hela följer denna led
Fjärilsledens sträckning. Men för att förlänga den bilfria sträckan och föra leden
till Vittsjö och Bjärnum med god service
och flera turistattraktioner går den regionala leden närmare Skånes nordgräns för att
utnyttja banvallar och cykelbanor längre
sträckor.
Bjärnum
Mala
Ängelholm
Vankiva
Finja
Hässleholm
Ignaberga
Infart till Kristianstad för
naturintresserade över strandängar
vid Lillö. Idag finns ett staket
mellan vägen och kossorna.
Färlöv
Vinslöv
Önnestad
Kristianstad
Banvallsleden
Västra Blekinge
Startpunkten för banvallsleden til Olofström i Hovmansbygd
Regional Banvallsled Hovmansbygd Olofström - Näsum - Sölvesborg Listerlandet
Den asfalterade banvallen Olofström via
Näsum till Sölvesborg bildar stommen i
denna regionala cykelled. Banvallsleden
förlängs ut på Listerlandet via cykling längs
den nedlagda smalspåriga järnvägen som
gick kors och tvärs på halvön. Leden följer
också den redan etablerade Listerrundan
med ett kortare undantag för att kunna
använda banvallen ned till Hällevik. I Olofström finns redan en skyltad förbindelse
via vägar med blandningstrafik till
Hovmansbygd
som ansluter till Banvallsleden
mellan Karlshamn och Halmstad
Kyrkhult
och Sydostleden i Hovmansbygd.
Den går först längs mycket trånga
Snöfleboda
skogsdalar en omväg till Kyrkhult.
Förbindelsen vidre till HovmansOlofström
bygd går längs en väg med alltför
Jämshög
stor hastighet om än inte alltför tät
trafik. Kommunen har planer på att
Näsum
bygga cykelbana mellan Olofström
och Kyrkhult vilket kan vara ett
bilfritt alternativ till den vindlande
vägen genom skogsbygderna. Men
för den sista sträckan finns ingen
Sölvesborg Lörby
tillfredställande lösning. Sträckan
Hörvik
mellan Olofström och Sölvesborg är
Mjällby
29 km och Cykelleden runt Listerlandet 45 km vilket sammantaget
Hällevik
blir mer än de 65 km som krävs.
19
Cykelbanvall efter bro över Holjeå
Holjeå från bron
Färjeläget på Ven med förbindelse till Landskrona och cykelfärja till Köpenhamn
Skånekustleden
Nationell Cykelled längs Skånes väst- och sydkust
som förbinder Kattegattleden med Sydostleden.
En större satsning är på gång för att fylla igen de
längre luckorna i den bilfria cykelvägen längs Skånes
sydkust. Sträckan mellan Skillinge fram till Ystads
utkanter och mellan Trelleborg och Höllviken kommer att få cykelbanor inom nära framtid. Därmed
kommer Sverige få en högklassig cykelturistled som
knyter an via cykelbanor till Sydostleden i
Simrishamn.
Helsingborg
Ingången till
Världsbutiken i Ystad
Från Falsterbo finns redan en så gott som bilfri led på banvall fram till
Höllviken och en parallell cykelbana där landsvägen lagts på banvallen
fram till Vellinge och vidare in mot Malmö. I Tygelsjö tar cykelbanvallen
över igen på egen sträckning till Hyllie och sedan finns cykelbanor genom
Landskrona
hela Malmö och vidare längs kusten till Lomma och Bjärred. Härefter är
luckorna i de bilfria sträckorna med blandningstrafik dominerande fram
till Rydebäck där bilfria cykelbanor tar vid via Råå till Helsingborg. Vägarna med blandad trafik är lågtrafikerade och ofta inte asfalterade med
stort turistvärde längs med havet. Även denna sträcka kan leva upp till
Löddeköpinge
Trafikverkets normer men knappast till internationella rekommendationer
Barsebäck
om att högst 10 procent ska vara sträckor med blandningstrafik.
Glumslöv
Dessa sträckor kan kallas Sydkustleden och Öresundsleden som regionala
leder men måste slås samman för att få tillräcklig längd och kunna bli
nationell cykelled. Här kan Skånekustleden passa som namn. Ett annat
alternativ är att behålla Fjärilsleden både för denna sträcka och det som i
denna rapport kallats Nordskåneleden.
Lomma
Malmö
Simrishamn
Skanör
Falsterbo
Skillinge
Vellinge
Höllviken
Smygehuk
Abekås
Trelleborg
Smygehuk
20
Ystad
Fyledalsleden
Regional cykelled Malmö - Klågerup - Staffanstorp - Sjöbo - Tomelilla - Simrishamn.
Fyledalen har nyss utsetts till naturreservat. Här susade en gång snälltågen fram
mot Simrishamn och båtarna till Bornholm
om de inte förde med sig stora laster med
helgfirande stadsbor som önskade sig en
utflykt i det gröna och sköna Fyledalen.
Redan i Per Kågesons rapport för Vägverket
1991 föreslogs en bilfri cykelled mellan
Malmö och Simrishamn genom det inre av
Sydskåne. Den förutsatte utnyttjande av
banvallen längs den nedlagda järnvägslinjen. Det blev inte av. Istället fortsätter
dressincyklingen ned i Fyledalen från Tomelilla och vid Veberöd.
Likafullt finns möjligheten att uppleva den
gamla järnvägstiden och de stillsammare
miljöerna vid sidan om det vi brukar se
Staffanstorp
Malmö
Dalby
längs de stora vägarna. Det börjar redan med cykelbanvallen mellan Malmö och Klågerup enligt den föreslagna
sträckningen av cykelleden som här getts namnet Fyledalsleden. Här kommer vi raskt ut i ett mer böljande landskap än det flacka mellan Malmö och Lund. På småvägar
går sedan leden till Staffanstorp där en cykelbana tar vid
fram till Dalby. Här står stationshuset stolt kvar där järnvägen förr delade på sig med en linje mot Veberöd och Fyledalen och en annan mot Harlösa. Cykelbanvall finns österut
men mot Harlösa och inte längs den gamla
linjen för Simrishamnstågen. I rätt riktning
men inte helt rätt rutt går sedan leden
genom fager skog till Torna Hällestad. Ett
förslag är att sedan fortsätta följa banvallen till Silvåkra för att där väja av söder om
Vombsjön. Då denna del av banvallen är av
skiftande kvalité kan en sydligare led väljas.
Väl förbi Vombsjön passeras en vacker
sträcka med bebyggelse och därefter en
tallskog in mot Sjöbo där leden för en kort stund äntligen går längs den ursprungliga banvallen för tågen mot
Simrishamn. Efter Sjöbo följer leden den redan etablerad
cykelleden genom fagra Fyledalen upp mot Tomelillaoch
vidare färd längs småvägar över Österlen till Simrishamn.
Torna Hällestad
Överst stationen i Dalby
Ovan i mitten Cykelbanvall
vid Torna Hällestad
Sjöbo
Klågerup
Nedan å längs cykelbanvallen
till Klågerup
Fyledalen
Tomelilla
Simrishamn
Nya cykelleder
med bilfria
anknytningar och
färjeförbindelser
i Skåne och
Västra Blekinge
22
23
Kronoberg Greenways
Cykling runt Åsnen är
populärt för rekreation och
tursim. Kronobergstrampet
ringar in en av landets
ledande cykelregioner.
Kronoberg Greenways är
idén om att skapa en slinga
med goda anslutningar i alla
fyra väderstrecken enligt
Trafikverkets och internationella normer i Kronoberg.
kvalité som Sydostlänken.
Därför kan en dragning
över bron vid Torna mot
Vrankunge och vidare mot
Skäggalösa vara den bästa
fram till Huseby bruk. Härifrån småvägar till Gemla
där det finns en befintlig
cykelbana genom samhället
och därefter småvägar in till
Växjö.
Med Sydostlänken har
Kronoberg redan tagit vara
på de möjligheter som
Trafikverkets nya regler ger.
och lagt grunden för landets
andra natioonella cykelled.
Det finns ett stort antal
cykelleder som lockar till
cykling i Kronoberg. Rödmarkerat på kartan är
den skyltade Sverigeleden
som går genom det inre
av Sverige hela vägen från
Trelleborg till Korpilombolo
och passerar Åsnen på den
vackra vägen genom dess
mitt.
En god möjligt att stärka
Sydostledens attraktivitet är
att också starta en regional
led med samma typ av
kvalité som lockar alla att
cykla. Den befintliga cykelbanvallen längs västra sidan
av Åsnen går vackert och
bilfritt över järnvägsbankar
och broar längs sjön.
Vid Torna upphör banvallen.
Här finns ett flertal olika
sträckningar att följa. Det
är viktigt att trafiksäkeheten blir den bästa av samma
Cykelkarta över Kronobergs län
Sydostleden i rödbrunt,
Krösnabaneleden i blått,
Cykelbanvall norrut i svart
Banvallsleden i rött,
Sverigeleden i tunnare rött
Kronobergstrampet och andra
lokala leder i ljusblått och blått
Karta från Openstreetmap
Runt Lessebo och Skruv finns
På tur i Glasriket, Utvandrarleden-cykel och Rottnen
runt för cykelturisten. Ett
cykelrike tillsammans med
Åsnen runt omgärdat av
Kronobergstrampet
Cykellederna i Kronoberg
sträcker sig också mot
havet i väster genom Ban-
vallsleden. Det är landets
första och längsta banvallsled och går mellan
Karlshamn till Halmstad via
Ljungby och Bolmen. Här
finns flera outnyttjade delar
av banbvallen som ännu inte
tagits i bruk mellan Torna
och Ljungby. Här går därför
Banvallsleden stundtals på
småvägar. Mörjligheterna
att göra Banvallsleden till
an nationell cykelled bör
undersökas.
Banvallsleden och
Sydostleden ger goda
cykelförbindelser västerut
och söderut. Åt nordost
finns möjligheten att
rusta upp banvallen mot
Åseda. Åt sydost finns
möjligheten att förlägga
en regional cykelled genom förlängning av den
skyltade Krösnabaneleden
till Tingsryd. Åsnen skulle
då bli mittpunkten för
Sveriges mest tillgängliga
cykelregion med näst intill
bilfria cykelleder i alla fyra
väderstrecken. Cykelleder
som kan benämnas med den
internationella kvalitetstermen greenways.
Krösnabaneleden
Från Nättraby med sjöförbindelser gick en gång den smalspåriga 600 järnvägen till Rävamåla i Småland. Den har nu
gjorts om till skyltade Krösnabaneleden för cykelturister.
Det får dock ske på egen risk. Stundtals är den i sämre
skick. Krösnabaneleden kan förbindas med Sydostleden via
Utvandrarspåret för cyklister på småvägar till Konga. Där
går det sedan bra att cykla på banvallen fram till Tingsryd.
I Nättraby finns cykelbana till Karlskrona eller skärgårdsbåt. Om intresset växer passar en upprustad och förlängd
Krösnabaneled mellan Karlskrona och Tingsryd väl in i ett
nätverk av långväga cykelleder i Södra Sverige.
Älmeboda
Rävemåla
Tingsryd
Konga
Eringsboda
Kraftverk i Konga. Foto: Jorchr - Eget arbete.
Wikipedia CC
Tving
Medeltida altarskåp i kyrkan i Tving.
Foto: Bernt Fransson, Wikicommons CC
Vid början på banvallsleden
ligger Nättraby Vägmuseum. Det är världens första
friluftsmuseum för vägarnas
historia på land, räls, vatten och is. Allt ifrån 1000 år
gammal hålväg till nybyggd
cykelväg på banvall in till
Karlskrona som blivit över
når Blekingebanan rättades
ut finns inom nära räckhåll i
detta vägmusem.
Nättraby
Karlskrona
I Nättraby väntade båtarna på gods och passagerare för
vidare transport. Trafiken var livaktig som syns på kortet.
Än idag trafikerar ett gammalt skepp Nättrabyån och tar
med sig passagerare till Karlskrona. Än idag ser det ut som
på vykortet. Om man kan ta med cykel på båten framgår
inte av tidtabellen.
Vykort
Cirka 1908-10. Fotograf okänd. Förlag: I.
Lundström, Nättraby. Vykortsbild från
nattrabyvagmuseum.se hämtade från Nättrabybon
Christian Mattissons vykortsamling.
25
Dacke Greenways
I Östra Småland gömmer det
sig en bortglömd banvallsskatt. Det fattiga området
tillhörde den delen av
landet som sist fick järnväg.
Med knackig ekonomi lyckades man ändå bygga upp
ett nät av järnvägar. De var
Åseda
Klavreström
Norrrhult
mestadels smalspåriga med
891 mm:s spårvidd.
Uppvidinge kommun har
nu börjat satsa på banvallscykling. Banan mellan
Åseda och Målerås med
anknytning till Lenhovda
från Sävsjöström har rustats
upp. Tidigare har Nybro
kommun hållit banvallen öppen vidare till Orrefors och
därefter i gott skick fram
till 5 km innan centrum.
Braås
Brittatorp
Rottne
Eke
Sävsjöström
Målerås
Växjö
Orrefors
Växjö-Kalmarleden
Sträckningen VäxjöKalmar är lämpad för att
med enklare medel anpassa
till Trafikverkets nya krav
för regionala cykelleder.
Det som behövs är upprustning av delar av banvallen.
Den är särskilt i behov av
förbättring mellan Norrhult
och Åseda. Sträckan förbi
Nybro till Kalmar kan dras
på små bilvägar som till
större delen redan ingår i
de etablerade cykellederna
Sverigeleden i rött och Smålandsleden i blått. Senare
kan bilfria cykelbanor föra
fram leden till Kalmar.
ÖSmJ-leden
till Oskarshamn. Fram till
Skoghult är banvallen i gott
skick utom kring Dädesjö när
inte sidovägar med grus kan
tas i bruk för leden. Mellan
Skoghult och Ruda är den i
Östra Smålands järnväg,
ÖSmJ, gick från Brittatorp och vek av vid Eke
banvaktstuga hela vägen
Sävsjöström
Eke
Dädesjö
MÅJ-leden
Här beskrivs olika möjliga
satsningar som kan bli ett
nät av till större delen bilfria cykelleder.
Kvistvallabrunn
Nybro
Kalmar
Ljungbyholm
Fliseryd
Ruda
Algunnen
Älghult
Fröseke
Lenhovda
Alstermo
Skoghult
Mönsterås
mycket dåligt skick. Efter Fliseryd
är det bästa alternativet att ta
småvägar längs Emån och sedan väg
och stig genom skogen till Mönsterås.
Triabo
Nu kan Mönsterås-Åseda
Fagerhult
Järnväg, MÅJ, äntligen nå
Åseda
målet. När MÅJ byggdes var
det med stor möda. Fram
Grönskåra
till Åseda nådde man aldrig,
bara till Fagerhult. Från
Mönsterås fram till Skoghult bäckshult behövs. Denna
förs cyklisten fram på
del kan med fördel göras till
cykelbana och en cykelbar
del av en regional cykelled.
banvall med korta sidovägar Mellan Skoghult och Fagerås
vid behov. Viss upprustning
är banvallen i sämre skick.
skulle behövas av banvallen En liten byaväg kan sedan
och en bra led genom Sand- ta cyklisten till Åseda.
26
Mönsterås
Kråksmåla
Sandbäckshult
Skoghult
Alsterbro
Blomstermåla
Små förhållanden skapade en säregen fordonspark på
banorna i Östra Småland. Här en rälsbuss på MÅJ-banan.
Foto: Wikipedia/Historiskt.nu
De föreslagna
lederna bildar
tillsammans ett
nätverk med flera
slingor vilket är
attraktivt för
cykelturister.
Nils Dacke var en upprorsmakare på 1500talet som stod Kung Gustav I emot. Han är
ihågkommen än idag. I Nybro kommun går
Dackeleden för vandrare som korsar flera
av de föreslagna cykellederna.
Vad drömde Nils Dacke och
hans följeslagare om? En
aning kan man få av denna
medeltida kyrkmålning i
Dädesjö kyrka längs Östra
Smålands Järnväg. Ett gott
liv med flera hästar.
Motiv från Dädesjö kyrka.
Foto: RAÄ
27
Sista avgången med
Rälsbuss på smalspåret från Åseda.
Foto: Olaf Lindström
Förslaget bygger på Mirjam
Kleins och Jerry Karlssons
hemsida Cykla banvall. Där
beskriver de testcykling av
alla här föreslagna banvallar. Detta har komplleterats
med kartstudier för lederna.
Snapphane Greenways
Snapphane Greenways är
idén om att upprätta ett
nätverk av bilfria cykelleder enligt Trafikverkets
och internationella normer
i Skåne Nordost och Västra
Blekinge.
När Sydostleden färdigställs
2016 blir det möjligt att
förbinda två nätverk med
bilfria cykelleder och göra
det till ett sammanhängande attraktivt regionalt
cykelområde. Det östliga
nätverket består av den
asfalterade cykelbanvallen mellan Olofström och
Sölvesborg och Smugglarrundan etablerad 2012 som
knyter samman Sydostledens sträckning längs
Valjeviken med Bromölla
med hjälp av cykelbanor.
Det västliga nätverket
består av bilfria eller nästintill bilfria cykelleder i
sex riktningar med utgångspunkt från Kristianstad.
Fyra av dessa kan knytas
samman till slingor som gör
det lätt att komma tillbaka
till utgångspunkten. Det är
bra för barnfamiljer och
underlättar för långväga
cykelturister om de har
bilen med.
Sydostlänken från Sölvesborg och Växjö tar en sväng
om Kristianstad och går
vidare till Åhus längs kusten
för att ansluta till banvallen
i Maglehem och vidare mot
söder. Banvallen norrut går
förbi Degeberga och sedan
tillbaks bilfritt hela vägen.
Därmed bildas en cykelslinga som är bilfri nästan
hela vägen.
Den andra slingan bildas
av cykelbanvallen längs
Råbelövssjön vidare mot Immeln och därefter på privat
mark fram till Glimåkra.
Bilfritt blir det också längs
cykelbanan ner mot Broby
och banvallscyklingen via
Knislinge till Hanaskog.
Härifrån går det småvägar
förbi Hanaskogs gård och
den ålderdomliga gården
Ballingstorp fram till Torsebro där en ny cykelbana ska
byggas fram till Kristianstad.
Därmed bildas två slingor
med nationell standard passande för barnfamiljer och
alla som önskar lugn.
Varför Greenways?
Greenways är ett internationellt begrepp som i Europa
används för bilfria eller
nästintill bilfria cykelleder.
Dess betoning på internationella önskemål om kvalité
för bilfria cykelleder och
nära samband mellan stad
och natur passar mycket
väl in på cykelleder i Kristianstadsbygden och dess
närhet med Vattenriket.
28
Varför Snapphane?
Snapphanar är ett välkänt
begrepp i Sverige och Danmark. Historien om dessa
upprorsmän skapar intresse
också för de som för första
gången får höra den. Själva
gränsdragningen för hur
omfattande det område var
där snapphanarna var som
mest verksamma kan inte
bestämmas entydigt. Det
är en fördel då det gör det
möjligt att utvidga nätverket av bilfria cykelleder
gradvis, särskilt västerut
och norrut där det är som
mest motiverat.
Alla de bygder som Snapphane Greenways går genom
har haft snapphanetillhåll
från Olofström och Sölvesborg till Äspet i Åhus upp
till Broby och Glimåkra. I
Broby och Glimåkra finns
anslutning till turistleden
Snapphaneturen västerut
och norrut. Flera platser
som det föreslagna regionala nätverket av greenways
är förknippade med
snapphanarna som Snapphaneeken vid Wanås slott,
Grimmatorpet i Broby
hembygspark eller snapphanegrottan på Balsberget
som kan nås via bilfria leder
från cykelbanvallen vid Råbelövsjön.
Andra passande benämningar på de bygder där
det redan från början kan
ingå bilfria cykelleder i
ett regionalt nätverk finns
knappast. Skåne Nordost blir för begränsat
med tanke på att det är
mycket passande att ta
med cykelbanvallen mellan
Sölvesborg till Olofström.
Cykelbanvall vid Barnakällan
Eurovelo
Eurovelo är ett initiativ för att skapa långväga cykelleder
genom Europa. Genom Sverige sträcker sig dess leder
Östersjön runt, Nordsjön runt och Solleden från Sicilien till
Nordkap. I flera länder som Finland, Estland och Danmark
har detta europeiska nätverk fått sina sträckningar genom
landet etablerade enligt Eurovelos hemsida. Inga sträckningar genom Sverige är ännu klara. Kattegattleden och
Sydostleden längs kusten kan ingå som delar i Euroveloleder.
Det växande intresset för cykling är väl värt att ta vara på.
Rätt utnyttjad kan situationen användas till fördel för både
lokal trafik och turistcyklingen i stort i Skåne, Blekinge och
Småland. Vi hoppas att denna rapport från Jordens Vänner
i Skåne inspirerar till nya tag.
God information är central för att främja
rekreations- och turistcykling. Här studeras
karta och trollslända i Näsum längs banvallsleden mellan Olofström och Sölvesborg.
De gröna tjockare linjerna på kartan är Kattegattleden och
Sydostleden tilsammans med Banvallsleden och de föreslagna
regionala lederna. Ljusblå betecknar färjor. Ljusare tunna röda
streck betecknar Cykelspåret längs kusten och det inre Halland.
Röd är också färgen för linjer som markerar Sverigeleden som
mestdales går inne i landet på lugna vögar. Flera andra regionala
och lokala cykelleder är utmärkta. Karta efter Openstreetmap.
34
Länkar
Trafikverket/Vägverket
Cykelleder
Plan för svenska cykelrekreationsvägar, Per
Kågeson, Vägverket, Publikation 2001:116
http://www.natureassociates.se/wp-content/upLoads/Plan-f%C3%B6r-svenskacykelrekreationsleder.pdf
Karta utgiven av Vattenriket över
cykelleder i Kristianstad
http://www.vattenriket.kristianstad.
se/cykla
Cykelleder för rekreation och turism - klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning
http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Detail/46013
Det digitala cykelvägnätet
https://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Detail/44700
Cykelledsplan för Skåne 2006-2015
http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Detail/44531
Analyser
Per Kågeson, Förutsättningar för cykelturism i Sverige, Nature Associates, Nutek
2007
http://www.natureassociates.se/wpcontent/uploads/2011/03/Cykelturism-iSverige-slutlig.pdf
På väg mot bättre förutsättningar för
cykling? Johan Faskunger
http://proactivity.se/2010/11/pa-vag-motbattre-forutsattningar-for-cykling
Österlen-Ystadkartan
http://www.visitystadosterlen.se/cykla
Sydostleden
http://www.sydostleden.se
Kattegattleden
http://www.halland.se/sv/kattegattleden
Fjärilsleden
http://www.bikeoresund.nu/cykelturista
Cykel i Skåne
http://visitskane.com/artikel/cykla-i-skane
Annika Ågren, På tur med cykel i Skåne.
http://www.sydsvenskan.se/arkiv/reportage/pa-tur-med-cykel-i-skane
Alt om ferie og oplevelser, Sydsverige.dk
http://www.sydsverige.dk/?pageID=1089
Sjuhäradsrundan
http://cykelledensjuharadsrundan.se
Klarälvsbanan
http://www.klaralvsbanan.se
Banvallscykling
Organisationer
Cykla banvall.
Cykling längs flertalet nedlagda järnvägslinjer i Sverige inklusive många av de sträckor
som tas upp i denna rapport.
http://cyklabanvall.nu
Svenska Cykelstäder
http://svenskacykelstader.se
Nedlagda gamla banvallar blir bilfria cykelleder! Barnsemester.se,
http://www.barnsemester.se/index.
php?option=com_content&view=article&id
=1023:bilfria-cykelleder-banvallar-bilfrittcykelutflykter-cykla-med-barn-cykelsemest
er&catid=113&Itemid=149
Svenska Cykelsällskapet
http://www.svenska-cykelsallskapet.se
Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Svensk Cykling
http://www.svenskcykling.se
Cykelfrämjandet
http://cykelframjandet.se
Eurovelo
http://www.eurovelo.com
Jordens Vänner
www.jordensvanner.se
31
Jordens Vänner i Skåne