Miljöutredning Märkesten
Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 2015-03-02 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 2015-03-2 Beställare: Tjörns Kommun 471 80 Skärhamn Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare Handläggare Sara Rydbeck Hans Diechle, Sara Rydbeck, Anna-Lena Frennborn, Katarina Holmgren Uppdragsnr: 103 30 60 Filnamn och sökväg: N:\103\30\1033060\0-Mapp\09 Beskr-Utredn-PMKalkyl\20141210 Miljöutredning Märkesten.docx Kvalitetsgranskad av: Ola Sjöstedt Tryck: Norconsult AB 3 (53) Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 4 1. Uppdraget.............................................................................................. 7 2. Arbetets bedrivande ............................................................................. 8 3. Översiktlig beskrivning av planerad utbyggnad................................ 8 4. Naturmiljö .............................................................................................. 9 5. Kulturmiljö........................................................................................... 21 6. Friluftsliv ............................................................................................. 24 7. Markförhållanden ................................................................................ 27 8. Vattenförhållanden ............................................................................. 29 9. Hälsa och säkerhet ............................................................................. 36 10 Trafikrelaterade frågor....................................................................... 41 11. Naturresurser .................................................................................... 46 Referenser ............................................................................................... 49 Bilagor Bilaga 1. Faktaruta skyddade och skyddsvärda arter Bilaga 2. Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 3. Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 4 (53) Sammanfattning Bakgrund Tjörns kommun har tagit fram ett planprogram för en utbyggnad av bostäder och verksamheter i området Märkesten. Området ligger i utkanten av Skärhamn och är tänkt som en utveckling av tätorten. Miljöutredning har upprättats till programförslaget. Naturmiljö En utbyggnad av bostäder, verksamheter och tillfartsvägar medför att delvis igenväxande åker- och betesmark och en del hällmark kring väg 723 utan några högre naturvärden tas i anspråk. Vissa bryn- och kantzoner samt igenväxande betesmark med lokala naturvärden kommer dock påverkas negativt eller försvinna vid en utbyggnad. Genom att anpassa utbyggnaderna till områdets topografi och naturvärden samt minimera behovet av sprängning kan påverkan på naturmiljön minskas väsentligt. Viss bostadsutbyggnad planeras i igenväxande betesmark i kanten på dalgången i sydost. Det medför att brynzoner försvinner som är viktiga för dalgångens småskaliga odlingslandskap och dess naturvärden som en helhet även om inga fysiska ingrepp görs i de mer värdefulla delarna. Påverkan av föreslagen gångstig genom dalgången beror på dess standard, där en mindre grusad gångstig ger små ingrepp medan en bredare gång- och cykelväg ger mer omfattande ingrepp i den fuktiga betesmarken. Utbyggnaden kan även leda till att beteshävden i dalgången minskar eller upphör, vilket på sikt kan minska dalgångens naturvärden markant. Sammantaget bedöms utbyggnaden medföra måttliga konsekvenserna för naturmiljön. Kulturmiljö Utbyggnaden innebär en tydlig förändring av den historiska markanvändningen kring väg 723, från brukad odlingsmark och hällmark till ett modernt bostads- och verksamhetsområde som bryter mot det tidigare jordbrukslandskapet. Föreslagen bostadsutbyggnad i kanten på dalgången i sydost och en gångstig tvärs genom den påverkar kulturmiljön i viss mån, men det historiska landskapet bibehålls. Detta förutsätter dock fortsatt beteshävd. Vissa stenmurar med lokalt kulturhistoriskt värde försvinner vid en utbyggnad, men inga fornlämningar eller andra kulturhistoriska värden påverkas. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små. Friluftsliv Utbyggnaden bedöms inte påverka några rekreationsvärden negativt, utan tvärtom ökar områdets förutsättningar för friluftliv då föreslagna gångstigar och lokalvägar 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 5 (53) gör området mer lättillgängligt för boende och allmänheten. Föreslagen gångstig genom dalgången i sydost ökar även områdets koppling till strövområdena i öster, men kan beroende på sträckning komma i konflikt med naturmiljön och betande djur. Utbyggnad av en gång- och cykelvägar längs väg 723 och Krokdalsvägen bedöms som mycket positivt. Den skapar en länk mellan tätorten och programområdet som tillsammans med gångstigen i öster även förbättrar kopplingen mellan Skärhamn och strövområdena i öster. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som måttliga, men i huvudsak positiva. Mark- och vattenförhållanden Planerad utbyggnad innebär schaktnings- och sprängningsarbeten och uppfyllnader, vars omfattning beror på hur väl utbyggnaden anpassas till befintlig topografi. Sannlikt finns stabilitetsproblem i området då det delvis underlagras av postglacial lera, varför en utbyggnad troligen kräver vissa grundläggningsåtgärder. Vidare finns risk för blocknedfall i hällmarksområdet. Geotekniska undersökningar och en bergteknisk bedömning bör tas fram. En utbyggnad inom området med traditionell dagvattenhantering ger en ökad föroreningsbelastning och dagvattenmängd som negativt påverkar bäcken i området och slutrecipienten Nordviks kile, medan ett lokalt omhändertagande av dagvattnet kan begränsa belastningen väsentligt. Utsläppens storlek beror på var bebyggelsen placeras, hur stor yta som hårdgörs samt hur dagvattnet tas omhand innan det når bäcken. Programområdet ska anslutas till det kommunala VA-nätet i Skärhamn. Utbyggnaden bedöms inte heller påverka miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet negativt om dagvattnet tas omhand lokalt. Det finns ingen översvämningsrisk till följd av klimatförändringar i området men vid kraftig nederbörd finns risk för översvämningar kring bäcken i dalgången i sydost. Dessa risker bör eventuellt utredas i fortsatt planarbete. Hälsa och säkerhet Programområdet ligger långt ifrån vägar som utgör transportleder för farligt gods, varför den fysiska utformningen av området inte påverkas. Utbyggnaden av bostäder och verksamheter väster om väg 723 föreslås i ett begränsat område som i dagsläget ansluter till bostäder. Därför bör endast mindre störande verksamheter tillåtas i området, dvs verksamheter som antingen kan samlokaliseras med bostäder alternativt som kan inrymmas inom ett s k industrikvarter Befintliga verksamheter bedöms inte vara något hinder för föreslagen bostadutbyggnad inom området. Planerade verksamheter ligger inte inom ett utpekat utvecklingsområde för verksamheter enligt översiktsplanen varför områdets lämplighet bör studeras mer i planarbetet. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 6 (53) Planerad utbyggnad innebär en risk för konflikt mellan djurhållning och bostäder då det ligger främst betesmarker kring planerade bostäder. Mot betesmarkerna bör man ha ett visst respektavstånd för att undvika störningar med lukt, flugor etc. En fortsatt beteshävd bedöms då inte ge upphov till några olägenheter för planerad bostadsutbyggnad. Eventuella konflikter mellan djurhållning och bostäder bedöms inte öka nämnvärt vid en utbyggnad, men frågan bör hanteras i det fortsatta planeringsarbetet. Trafik- och industrirelaterade bullerrelaterade miljöfrågor Trafiken på väg 723 har mycket grovt antagits komma att öka till ca 4 000 fordon/årsdygn norr om Krokdalsvägen och ca 1 100 fordon/årsdygn söder därom. Detta innebär att ekvivalenta ljudnivån för boende längs väg 723 beräknas öka med ca 0,5 dBA. Maximala ljudnivån förändras inte. För nybebyggelse krävs ett avstånd från väg 723 på ca 35 m norr om Krokdalsvägen och ca 20 m söder därom om inga särskilda bullerskyddsåtgärder vidtas. Hela Skärhamn är beläget inom område där kvävedioxidhalten, dygnsmedelvärdet, har beräknats till mellan 0 och 20 µg/m3. MKN för kvävedioxidhalten, 60 μg/m³, klaras i nuläget inom programområdet och kommer även att klaras vid genomförande av planprogrammet med god marginal. Om Miljökvalitetsnormerna (MKN) klaras för kvävedioxidhalt kan erfarenhetsmässigt också slutsatsen dras att även övriga miljökvalitetsnormer klaras. Naturresurser Programområdet ligger inom område för tätortsstudie i översiktsplanen, varför utbyggnaden kan ses som en utveckling av befintlig tätort som ej står i konflikt med bestämmelserna i 4 kap MB. Det innebär även att kommunen i princip tagit ställning till att exploateringen på aktuell jordbruksmark är möjlig enligt 3 kap 4 § MB. Utbyggnad sker delvis inom områden som har utpekade värden för natur, kulturmiljö och friluftsliv och kan ge konflikter med bestämmelserna i 3 kap 6 § MB, men påverkan bedöms som liten. Vissa biotopskyddade stenmurar, öppna diken, åkerholmar påverkas vid en utbyggnad, varför en dispens kan komma att krävas från länsstyrelsen enligt 7 kap 11 § MB. Planerad utbyggnad kan ge upphov till viss dagvattenpåverkan, men med ett lokalt omhändertagande av dagvattnet bedöms påverkan på slutrecipienten Nordviks kile vilken utgör ett riksintresse för friluftslivet som försumbart. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 7 (53) 1. Uppdraget Uppdraget har inneburit att upprätta en miljöutredning till ett planprogram för nybyggnation av ca 60-70 bostäder samt mindre icke störande verksamheter inom området Märkesten. Området ligger i anslutning till väg 723, strax sydost om Skärhamns samhälle. Området är idag bebyggt med en del bostadshus och ett fåtal gårdar men utgörs i övrigt av öppen odlingsmark omgiven av hällmarksområden med blandskog (se översiktskarta, figur 1.1). Figur 1.1: Översiktskarta över aktuellt programområde i Märkesten. Miljöutredningen är inriktad på att översiktligt beskriva och bedöma områdets värden för natur, kulturmiljö och rekreation samt att utreda förutsättningarna för trafik, hälsa och säkerhet samt mark- och vattenförhållanden. Vidare görs en bedömning av vilka miljökonsekvenser som kan uppstå vid planerad utbyggnad. Beställare av uppdraget har varit Tjörns kommun genom planarkitekt Kristina Stenström. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 8 (53) 2. Arbetets bedrivande Arbetet med miljöutredningen har utförts av biolog Sara Rydbeck, miljövetare Hans Diechle samt civilingenjörerna Anna-Lena Frennborn och Katarina Holmgren vid Norconsult AB. Rapporten har kvalitetsgranskats av biolog Ola Sjöstedt. Ett översiktligt fältbesök i området gjordes i november 2014. Tidpunkten på året för fältbesöket har inneburit vissa begränsningar, främst när det gäller inventering av kärlväxtfloran. Med utgångspunkt från miljöer, strukturer, trädskikt m m har dock en bedömning av naturvärdena kunnat göras. I vissa fall föreslås uppföljande inventeringar under en annan del av året, vilket framgår närmare i kap 4. Använda skriftliga källor har angivits inom parentes i rapporten och återfinns i referensavsnittet. 3. Översiktlig beskrivning av planerad utbyggnad Tjörns kommun har beslutat att ta fram ett planprogram för området Märkesten beläget i utkanten av Skärhamns samhälle. Programområdet är ca 30 ha och ägs främst av Tjörns kommun men även av vissa privata fastighetsägare. Det omfattas inte av några gällande detaljplaner. Berörda fastigheter är Kroksdal 1:44, Nordvik 1:103, Torsdalen 1:1 samt Utäng 1:11. I området planeras en utbyggnad av ca 60-70 bostäder för helårsboende i form av främst parhus och lägenheter samt mindre icke störande verksamheter. Utbyggnaden föreslås främst ske på kommunal mark, men det har även inkommit förslag på bostäder och verksamheter på anslutande privat mark. Huvuddelen av föreslagen bostadsutbyggnad ska placeras i höjdområdet öster om korsningen mellan väg 723 och Krokdalsvägen. Om möjligt ska befintlig mindre väg byggas om till bredare och rakare infartsväg och kring denna placeras sedan bebyggelsen med stor hänsyn till områdets topografi och karaktär. På västra sidan av väg 723 planeras mindre icke störande verksamheter på åkermarken norr om Märkesten Kvarn AB, medan bostäder föreslås i anslutande hällmarksparti i väster. Väg 723 har begränsad kapacitet varför behovet av ombyggnad ska utredas i samband med planarbetet. Troligen krävs en ombyggnad av korsningen mellan väg 723 och Krokdalsvägen t ex till en rondell samt nya busshållsplatser. En ny gång- och cykelväg intill väg 723 genom området är dock planerad. Viss bostadsutbyggnad 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 9 (53) föreslås i kanten på dalgången i sydost och en gångstig föreslås genom dalgången som förbinder det nya bostadsområdet med anslutande rekreationsområde i öster som har stor betydelse som opåverkat strövområde. Dalgången hyser ett småskaligt odlingslandskap med höga natur- och kulturvärden som bör bevaras. Programområdet utgörs i dag främst av odlingsmark omgiven av hällmarksområden med blandskog. Området är bebyggt med en del bostadshus och gamla gårdar utmed väg 723. Dessa ligger främst på vägens östra sida inklämda mellan odlingsmark närmast vägen och höjdområdet i öster. Enstaka hus ligger även i höjdområdets västsluttning. Väster om vägen ligger också enstaka bostadshus och gamla gårdar samt företaget Märkesten Kvarn AB som bl a säljer foder, gödning och spannmål i en större plåthall. Även här ligger husen inklämda mellan odlingsmark och ett höjdområde i väster. Några bostadshus ligger även längs med en grusväg i områdets sydvästra del. Enligt kommunens översiktsplan (Tjörns kommun 2014b) ligger programområdet inom ett område för tätortsstudie. Det ligger även delvis inom områden med särskilda värden för rekreation och friluftsliv (R8) respektive med höga natur- och kulturvärden (R6). I tätortsstudien för Skärhamn (Tjörns kommun 2006) som är styrande tillsammans med översiktsplanen, beskrivs aktuellt programområde delvis som utvecklingsområde för bostäder och i korsningen väg 723 – Krokdalsvägen föreslås en cirkulationsplats. I områdets norra del finns även ett utvecklingsområde för utbyggnad/förnyelse av verksamheter. 4. Naturmiljö Nuvarande förhållanden Allmänt om naturförhållanden och vegetation Aktuellt programområde hyser till stor del en natur som är typisk för södra Bohuslän med delvis skogbevuxna hällmarksområden med mellanliggande, till stor del uppodlade dalgångar. Dalgångarna har ofta under lång tid utnyttjats som uppodlad mark medan hällmarkerna har utnyttjats som betade utmarker. Programområdet utgörs av två uppodlade dalgångar, en långsmal dalgång längs med väg 723 och en bredare dalgång i sydost separerade av ett större centralt hällmarksområde med blandskog. Programområdet avgränsas mot Skärhamn i väster av ett mindre hällmarksområde som delvis utnyttjas som betesmark (se figur 4.1). 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 10 (53) Figur 4.1: Programområdets naturtyper. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 11 (53) Den smala dalgången kring väg 723 med åker- och betesmark och en del bebyggelse. Dalgången kring väg 723 utgörs främst av öppna åker- och betesmarker som antingen brukas aktivt för bete och/eller vallodling eller är under igenväxning på grund av upphörd hävd. Fältskiktet domineras av kvävegynnade arter som åkertistel, hundäxing, ängsgröe, maskros, rölleka, brännässla, älggräs och rödklöver och i och kring dikena växer främst bladvass, älggräs och veketåg. I programområdets nordvästra del och på ömse sidor av väg 723 i sydväst, har en viss igenväxning skett främst i kantzonerna mot omgivande hällmarker samt kring de stenmurar och diken som genomkorsar åker- och betesmarken. Här växer en del lövträd, bl a sälg, oxel, asp, ek, björk, apel, alm och knäckepil samt buskage av bl a slån, nypon och hagtorn. I dessa brynzoner är dessutom floran generellt mer artrik med inslag av intressantare arter såsom monke, väddklint, stagg och åkervädd. I väster avgränsas dalgången av ett hällmarksområde som delvis vuxit igen med blandskog av främst tall, björk, ek, gran och enbuskar. Andra delar är fortfarande relativt öppna till följd av visst bete, bl a området som gränsar till befintlig bebyggelse vid Utängsvägen. Programområdet omfattar även en ca 70 m bred zon kring väg 723 upp till rondellen vid Siröd i norr, med betesmark med höga naturvärden i väster och blandskog och åkermark i öster. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 12 (53) Det centrala hällmarksområdet med blandskog och öppna hällmarkspartier. De centrala delarna av programområdet utgörs av ett större hällmarksområde öster om väg 723. Hällmarksområdet har tidigare utnyttjats som betade utmarker men då betet efterhand alltmer minskat i intensitet har det till stor del vuxit igen. Uppe på höjderna har igenväxningen gått långsamt och här finns öppna hällmarker med enstaka tall, björk och enbuskar och ett sparsamt fältskikt av bl a ljung, stensöta, monke och kruståtel. Däremot har igenväxningen varit mer omfattande i de låglänta delarna, de s k klåvorna, vilka idag främst är bevuxna med barrdominerad blandskog av tall, gran, björk, ek och oxel samt ett fältskikt med arter som harsyra, hallon, tuvtåtel, blåbär och träjon. I hällmarksområdets centrala och sydvästra delar har igenväxningen bitvis inte gått lika långt utan här finns det kvar mindre partier med öppen ängsmark eller med gles, lövdominerad och bitvis fuktig blandskog av björk, tall, sälg och asp. Här finns även mindre fuktstråk. De torrare partierna hyser ett fältskikt av bl a rölleka, kruståtel, hallon, svartkämpar, blodrot, åkervädd och smultron medan de fuktigare partierna hyser arter som veketåg, tuvtåtel, humleblomster, knapptåg och kärrtistel. Vissa delar av området är inhägnade och utnyttjas fortfarande till bete, men betestrycket bedöms inte vara särskilt stort. Genom området går en mindre grusväg som leder till en bondgård öster om programområdet (Villekärr) samt en äldre, igenvuxen väg som slingrar sig över hällmarksområdet från dalgången kring väg 723 till dalgången i sydost. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 13 (53) Gles lövdominerad skog i en s k klåva i det centrala hällmarksområdet där spåren av tidigare hävd fortfarande är tydliga. Programområdets sydöstra del utgör en del av en dalgång med ett relativt småskaligt odlingslandskap som genomkorsas av landskapselement såsom stenmurar, öppna diken, hällmarkspartier och en mindre rätad bäck. Den till stor del fuktiga ängs- och betesmarken betas av får och nötkreatur och kring landskapselementen växer enstaka träd och buskage av slån, en och nypon. Floran är betesgynnad med arter som väddklint, stagg, ängssyra, svartkämpar, renfana, ängsvädd och knägräs. I de fuktigare delarna och kring bäcken växer även knapptåg, veketåg, älggräs och olika starrarter. I öster övergår dalgången i ytterligare ett hällmarksområde som delvis vuxit igen med blandskog. Här finns en mindre tjärn/våtmark som potentiellt kan hysa en del skyddsvärda grod- och kräldjur. Dalgången fortsätter dock mot sydväst och rundar det centrala hällmarksområdet som avgränsas i söder av några bostadshus och en mindre grusväg kantad av några medelgrova lövträd med lokalt naturvärde. I söder ansluter sedan programområdet till ett större sammanhängande odlingslandskap med höga natur- och kulturvärden. Tidigare dokumenterade naturvärden Stora delar av dalgången i programområdets sydöstra del ligger inom ett större sammanhängande kulturlandskap (”Häle mosse- Bö tjärn”) med våtmarker, betes- 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 14 (53) marker och hällmarksområden som hyser mycket höga botaniska värden, se figur 4.2. Det är klassat som ett område med stora natur- och kulturvärden (klass 1 =”områden med unika naturvärden”) i kommunens naturvårdsprogram (Tjörns kommun 2008). Området är även delvis utpekat som ett värdefullt odlingslandskap med främst vidsträckta betesmarker, se figur 5.1. Mindre delområden är dessutom utpekade som nyckelbiotoper, skyddsvärda våtmarker, ängs- och hagmarker och lövskogar (Länsstyrelsen 1989a & b, 1995, 2000a, 2014, Blomgren, E m fl 2006, Tjörns kommun 2008a, 2012, Ingemansson 2009, Skogsstyrelsen 2014, Jordbruksverket 2014). Det värdefulla odlingslandskapet ligger dock söder om programområdet Delar av dalgången i programområdets sydöstra del utpekas även som en fuktäng i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, se figur 5.1 (Jordbruksverket 2014). Vegetationen är av typen lågstarr- och högstarräng, samt i viss mån tuvtåtelfuktäng och kärr. Hävden är något svag. På och kring hällmarkspartierna är det torrare och vegetationen är mer av stagg- och ljunghedstyp. Strax sydost om fuktängen finns ytterligare ett utpekat område som utgörs av ett par bergkullar omgivna av f d åkermark och fuktängar med en ganska artfattig hävdflora. Detta ligger dock utanför programområdet. I programområdets nordvästligaste del, direkt väster om väg 723 vid gården Hallen i Siröd, utpekas även en betad bergkulle med mestadels mycket magra vegetationstyper, bl a ljunghed, lågstarräng, rödvensgräshed och fårsvingelhed i ängs- och betesmarksinventering (Jordbruksverket 2014). Både tuvtåtelfuktängen intill vägen och marken kring gården i öster är något gödselpåverkad. Området utpekas även i länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering och i kommunens naturvårdsprogram som ett hällmarksrikt område med inslag av gräs- och ljungbackar samt staggrik gräs-lågstarräng. Betesindikatorer som darrgräs, jungfrulin och Jungfru Marie nycklar har noterats (Länsstyrelsen 1989a, Tjörns kommun 2008a). I övrig finns programområdet med omnejd inte dokumenterat i genomgånget naturvårdsunderlag. Skyddade, rödlistade och naturvårdsintressanta arter Ett enstaka fältbesök kan inte ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. Detta särskilt då fältinventeringen gjorts utanför växtsäsong. De fynd som görs och de naturtyper som finns representerade kan dock 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 15 (53) ge en vägledning om hur naturvärdena skall bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc redovisas i bilagd faktaruta (bilaga 1). Vid fältbesöket i området påträffades enstaka alm och ask främst i brynzoner mellan odlingsmark och hällmark och kring diken och stenmurar. Arterna är sedan 2010 rödlistade (hotkategori VU, sårbar) p g a att de har minskat kraftigt till följd av svampsjukdomar. I Märkesten förefaller de flesta av träden än så länge friska, men enstaka sjuka träd påträffades. Det finns även en del äldre lövträd, bl a ek och sälg som eventuellt kan hysa skyddsvärda kryptogamer i området även om några sådana inte noterades vid det översiktliga fältbesöket. Både i den betade dalgången i sydost, vid betesmarken i nordväst och sporadiskt i områdets hällmarkspartier och kring deras kantzoner påträffades en del arter som är indikatorer på hävdade ängs- och betesmarker såsom stagg, ängsvädd, knägräs, väddklint och monke (Naturvårdsverket 1997). De tre förstnämnda är även signalarter för naturbetesmarker. Sannolikt förekommer fler betesgynnade arter men p g a den sena tidpunkten på året för fältinventeringen gick det inte att närmare kontrollera kärlväxtfloran i området. I de delområden som utpekas i ängs- och betesinventeringen finns även dokumenterade fynd av intressanta arter som rotfibbla, kattfot, jungfrulin, darrgräs och Jungfru Marie nycklar, varav den sistnämnda är fridlyst. Vid en genomgång av Artportalen framgår att den rödlistade arten krypfloka (hotkategori EN, nära hotad) förekommer strax söder om grusvägen i områdets sydligaste del. Vidare förekommer lopplummer i betesmarken intill väg 723 i nordväst. Alla lummerväxter är fridlysta trots att de i vissa områden är allmänt förekommande (Artportalen 2014). I Artportalen finns även uppgifter om fågelobservationer från programområdet med omnejd. Nitton stycken rödlistade fågelarter finns bland dessa uppgifter, varav de flesta är observationer av förbiflygande fåglar eller tillfälliga gäster vid födosök såsom ejder (NT), havsörn (NT) och bivråk (VU). Uppgifterna om hämpling (VU), tornseglare (NT), sånglärka (NT) och mindre hackspett (NT) tyder på häckning i eller i anslutning till området. Däremot finns inga rapporterade uppgifter i Artportalen om grod- och kräldjur i området (Artportalen 2014). Det finns även ett stort antal dokumenterade fynd av skyddade och skyddsvärda arter i det stora odlingslandskapet söder om programområdet, bl a återfinns här landets enda förekomst av gräset spädlosta (hotkategori CR, akut hotad). 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 16 (53) I övrigt finns inga dokumenterade fynd av skyddade och skyddsvärda arter inom eller i nära anslutning till aktuellt område (Länsstyrelsen 2000b,2014, Artportalen 2014). Naturvärdesbedömning Utifrån tidigare dokumenterade naturvärden och fältbesök i området har en bedömning av områdets naturvärden gjorts. Till hjälp har använts en särskild värdepyramid utvecklad av Norconsult AB för MKB-arbeten (bilaga 2, figur 4.2). Programområdet bedöms inte ha naturvärden enligt den högsta värdekategorin A. Däremot bedöms det sammanhängande odlingslandskapet i söder (klass 1, högsta naturvärde i kommunens naturvårdsprogram) hysa regionala naturvärden (kategori B) genom sin mosaik av olika naturtyper och stora förekomst av skyddsvärda arter. Detta omfattar även huvuddelen av dalgången i programområdets sydöstra del som hyser en betesgynnad flora och en stor förekomst av landskapselement som utgör värdefulla miljöer för flora och fauna. Vidare bedöms de fortfarande öppna, men något igenväxande delar av dalgången som ligger i direkt anslutning till ovan nämnt odlingslandskap, ha större lokala naturvärden (kategori C). Bedömningen grundas på att dessa delar utgör en viktig del av dalgångens helhet och har inslag av både betesgynnad flora och förekomst av landskapselement som utgör värdefulla miljöer för flora och fauna. Även utpekad betesmark i programområdets nordvästra del bedöms tillhöra kategori C. Vidare hyser programområdet flera mindre delområden med lokala naturvärden (kategori D) i dalgången kring väg 723. Dessa omfattar landskapselement som stenmurar och öppna diken kantade av lövträd och buskage i den öppna åker- och betesmarken med vissa kantzoner mot omgivande hällmarksområden. Dessa utgör värdefulla miljöer för flora och fauna, där bl a buskage av slån, nypon, apel m m är betydelsefulla inslag för t ex nektarsökande insekter och många fåglar. Vidare bedöms de mindre igenväxande betesmarker som finns kvar i det centrala hällmarksområdet hysa lokala naturvärden genom förekomst av viss betesgynnad flora och landskapselement. Även den mindre tjärnen i programområdets östligaste del bedöms ha lokala naturvärden i egenskap av en potentiell leklokal för groddjur. Övriga delar av programområdet utgörs av igenvuxna hällmarker och åker - och betesmark utan några högre naturvärden och bedöms tillhöra kategori E: ”Övriga naturområden”. Det innebär inte att områdena saknar naturvärden, men att dessa inte är så höga att de föranleder någon högre klassning. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 17 (53) Figur 4.2. Bedömning av naturvärden inom programområdet enligt värdepyramid, där B (grön) representerar områden med regionala naturvärden, C (orange) större lokala värden och D (röd) lokala värden. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 18 (53) Generellt kan sägas att naturvärdesbedömningen är översiktlig och gjord med viss reservation för att t ex kärlväxtfloran inte närmare kunnat inventeras p g a den sena tidpunkten på året för fältinventeringen. Därmed bör åtminstone de delar av programområdet som riskerar att påverkas av fysiska ingrepp följas upp under växtsäsong för att undvika eller minimera ingrepp i skyddsvärd natur. Det behöver även göras en kartläggning av de områden och objekt som omfattas av det generella biotopskyddet i jordbruksmark såsom stenmurar, öppna diken och åkerholmar. Konsekvenser Planprogrammet innebär främst att öppen, delvis igenväxande åker- och betesmark och en del hällmark på ömse sidor om väg 723 tas i anspråk för utbyggnad av bostäder, verksamheter och tillfartsvägar. Vidare kommer sannolikt korsningen mellan väg 723 och Krokdalsvägen byggas om och nya busshållplatser och en gångoch cykelväg anläggas längs med väg 723. Planerad utbyggnad sker främst på naturmark utan några högre naturvärden men även områden med lokala naturvärden i form av bryn- och kantzoner och igenväxande betesmark etc kommer påverkas negativt alternativt helt eller delvis försvinna vid en utbyggnad, vilket är negativt för naturmiljön. Utbyggnaden innebär ingrepp i form av schaktnings- och sprängningsarbeten och utfyllnader. Hur stora konsekvenserna blir för naturmiljön är givetvis beroende på hur utbyggnaden utformas och hur väl den anpassas till områdets naturvärden. Genom att anpassa utbyggnaderna till områdets topografi och minimera behovet av sprängning kan påverkan minskas väsentligt. Sparas landskapselement som stenmurar och öppna diken är detta positivt men samtidigt finns en stor risk för att de naturvärden som är knutna till dessa såsom lövträd, slån- och nyponbuskage etc till stor del försvinner i samband med utbyggnaden. Konsekvenserna för naturmiljö bedöms som måttliga. Vidare innebär utbyggnaden att stora delar av odlingslandskapet i dalgången kring väg 723 försvinner och området blir istället en del av tätorten Skärhamn. Indirekt kan utbyggnaden även medföra att kvarvarande åker- och betesmarker växer igen genom att jordbruksdriften i området upphör. Därmed riskerar ytterligare naturvärde på sikt att minska eller försvinna. Inga bostadsutbyggnader planeras i själva dalgången i programområdets sydöstra del men en viss bostadsbyggelse och en tillfartsväg föreslås i igenväxande betesmark som ligger i gränsen mellan dalgången och hällmarken. Detta påverkar dalgångens småskaliga odlingslandskap negativt genom förlust av brynzoner och indirekt via dagvattenpåverkan. Brynzonerna är en viktig del av dalgångens naturvärden, varför en utbyggnad i dessa negativt påverkar dalgången som en helhet även 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 19 (53) om inga fysiska ingrepp görs i de mer värdefulla delarna. Om möjligt bör den bostadsutbyggnad som föreslås i den igenväxande betesmarken flyttas längre västerut för att undvika påverkan på dalgången. Utbyggnaden kan även medföra risk för att beteshävden i dalgången minskar eller upphör till följd av att jordbruksdriften i angränsande områden upphör. En igenväxning av dalgången kan på sikt minska dess naturvärden markant. Hur omfattande en sådan igenväxning skulle kunna bli beror på hur mycket av djurdriften som i så fall upphör på närliggande gårdar. Det är ju även viktigt att påpeka att djurdriften kan upphöra oavsett om en utbyggnad genomförs till följd av t ex dålig lönsamhet etc. Igenväxande betesmark i gränsen mellan dalgången i sydost och det centrala hällmarksområdet, där bostadsutbyggnad föreslås. Vidare föreslås en gångstig genom dalgången. Detta medför vissa ingrepp i det småskaliga odlingslandskapet som negativt kan påverka naturmiljön. Påverkan är beroende på vilken standard gångstigen kommer få, där en mindre grusad gångstig som kan översvämmas medför små ingrepp medan en gång- och cykelväg som tilllåter att man torrskodd tar sig genom dalgången kräver betydligt mer omfattande ingrepp i den fuktiga betesmarken. Vidare medför en utbyggnad sannolikt en viss ökad dagvattenpåverkan på områdets diken och bäcken som avleder dagvattnet ned mot slutrecipienten Nordviks 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 20 (53) kile. Genom ett lokalt omhändertagande av dagvattnet kan dock denna påverkan minska avsevärt. Sammantaget bedöms utbyggnaden medföra måttliga konsekvenserna för naturmiljön inom programområdet. Detta förutsätter dock att planprogrammet inte medför att en fortsatt jordbruksdrift försvåras i dalgången i områdets sydöstra del eller i angränsade odlingslandskap i söder. Vidare bör påverkan på dalgången i sydost undvikas genom att flytta föreslagen bostadsutbyggnad längre västerut i det centrala hällmarksområdet. Det är även viktigt att genomföra en kompletterande naturinventering under fältsäsong i samband med fortsatt planarbete, åtminstone i de delområden som kommer påverkas av fysiska ingrepp. Förslag till åtgärder · En kompletterande naturinventering under växtsäsong bör genomföras åtminstone i de delar av programområdet som kommer påverkas av fysiska ingrepp. Denna bör även omfatta en kartläggning av biotopskyddade områden i jordbruksmark. · Ingrepp bör undvikas i områden med regionala och större lokala naturvärden, dvs i programområdet sydligaste del, i dalgången i sydost samt i betesmarken intill väg 723 i nordväst. Därmed bör föreslagen bostadsutbyggnad som gränsar mot dalgången flyttas västerut i det centrala hällmarksområdet. · Områdets landskapselement (stenmurar, öppna diken, trädridåer m m) med omgivande vegetation och kantzoner med lokala naturvärden bör så långt som möjligt sparas vid en utbyggnad. En omgrävning av vissa diken för att ge ett mer slingrande lopp kan dock öka deras naturvärden. Även äldre lövträd bör om möjligt sparas. · Utbyggnaden bör så långt som möjligt anpassas till områdets topografi etc för att minimera behovet av markarbeten och sprängning och som tar hänsyn till naturvärdena. · Om möjligt bör beteshävden i dalgången i sydost fortsätta vid en utbyggnad. · Dagvattnet från programområdet bör omhändertas lokalt för att minimera dagvattenpåverkan på bäcken och slutrecipienten Nordviks kile. Detaljutformningen av ett dagvattenssystem bör tas fram i samråd med biologisk expertis för att om möjligt även skapa miljöer som gynnar växt- och djurlivet. · För att undvika dagvattenpåverkan under själva byggtiden bör dagvattenanläggningar anläggas innan markarbeten i området påbörjas. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 21 (53) 5. Kulturmiljö Nuvarande och historiska förhållanden Markhistorik Programområdet utgör en del av ett småskaligt kulturlandskap med uppodlade dalgångar omgivna av hällmarker som är typiskt för Tjörn. Dalgångarna har lång historia som uppodlad mark och hällmarkerna har på motsvarande sätt lång historia som betade utmarker. Med början någon under 1900-talet har odling och bete efterhand alltmer minskat i intensitet med igenväxning som följd. De mindre dalgångarna inom programområdet är fortfarande uppodlade och hyser ett stort antal stenmurar, öppna diken och mindre åkerholmar medan de för detta utmarkerna i angränsande hällmarksområden till stor del vuxit igen. Dalgångarna har inte lika höga värden som men kan ändå ses som kan ses en del av det större sammanhängande kulturlandskap med höga natur- och kulturvärden som ligger söder om programområdet. Huvuddragen i det aktuella området med omnejd bedöms ha varit relativt oförändrade under de senaste 100-150 åren med undantag för att utmarkerna delvis vuxit igen. Enligt generalstabskartan från 1863 ser man dalgångarna och hällmarkerna samt att det går en väg med ungefär samma sträckning som väg 723 genom den västra dalgången. Den ekonomiska kartan från 1930-talet visar att aktuellt område utgjordes av odlingsmark i ungefär samma utsträckning som idag, men bebyggelsen består endast av några gårdar, vilka fortfarande finns kvar även om vissa endast används som bostadshus idag. Områdets mindre vägar har till stor del samma sträckning som idag även om vissa delvis vuxit igen. Den ekonomiska kartan från 1974 visar vissa förändringar jämfört med häradskartan. Enligt kartan har det tillkommit en del bostadshus och Märkestens Kvarn längs med väg 723 samt några bostadshus längs med grusvägen i programområdet sydligaste del. Vidare har bostadsområdet Kroksdal planlagts som tomtmark men huvuddelen av tomterna hade inte bebyggts. Dessutom hade Krokdalsvägen anlagts med nuvarande sträckning. Kartan visar dock att programområdet är förhållandevis oförändrat med undantag för något enstaka hus och en viss igenväxning av hällmarker och odlingsmark. Däremot har en stor del av bebyggelsen i anslutande delar av Skärhamn (Kroksdal och Nordvik) tillkommit under de senaste 40 åren (Lantmäteriet 2014, Länsstyrelsen 2014). 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 22 (53) Tidigare dokumenterade kulturmiljövärden Inom programområdet finns inga utpekade riksintressen för kulturmiljövård, fornlämningar eller byggnadsminnen enligt länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets databaser (Länsstyrelsen 2014, Riksantikvarieämbetet 2014). Närmast belägna fornlämning ligger i anslutning till programområdets sydvästra gräns och är en stensättningsliknande lämning som delvis är övertorvad (RAÄ Stenkyrka 65:1). Vidare finns ett röse (RAÄ Stenkyrka 167:1) beläget på hällmarksområdet Valås ca 80 m nordväst om programområdet, se figur 5. 1. Inom eller i direkt anslutning till programområdet finns även betesmarker som utpekade i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering (Jordbruksverket 2014). Det omfattar delar av dalgången i sydost samt en betesmark i nordväst. Dessa områden hyser i egenskap av mindre, småskaliga delar av odlingslandskapet ett visst kulturhistoriskt värde men även genom förekomst av landskapselement som stenmurar, öppna diken, rester av fossila åkrar och gamla körvägar, se figur 5.1. Vidare ligger ett större sammanhängande odlingslandskap (”Rösseldalen och Häle mosse”) direkt söder om programområdet, vilket utpekas som ett regionalt värdefullt odlingslandskap, se figur 5.1. Området bedöms ha kulturvärden av stor betydelse genom musealt odlingslandskap med traditionella brukningsmetoder, lång agrarhistorisk kontinuitet och välbevarad äldre jordbruksbebyggelse (Länsstyrelsen 1995, 2014). I övrigt finns inte aktuellt område omnämnt i kommunens kulturmiljöprogram (Tjörns kommun 1988) eller övrig befintligt kulturmiljöunderlag (Länsstyrelsen 1997, 2014, Riksantikvarieämbetet 2014, Tjörns kommun 2014). 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 23 (53) Figur 5.1: Karta med fornlämningar, värdefulla odlingslandskap och områden från ängsoch betesmarksinventeringen. Konsekvenser Planerad utbyggnad innebär att odlingslandskapet i dalgången kring väg 723 delvis försvinner och ersätts av ett modernt bostads- och verksamhetsområde som bryter både i stil och skala mot det tidigare jordbrukslandskapet. Ytterligare en del av odlingslandskapet kring Skärhamn omvandlas till tätort. I och med utbyggnaden minskar områdets koppling till det historiska landskapet och därmed en del av dess agrara historia. Betesmarken i programområdets nordvästra hörn kommer dock bevaras varför dalgången kommer bibehålla en viss koppling till det historiska landskapet i denna del. I dalgången i sydost föreslås en bostadsutbyggnad i gränsen mellan hällmark och öppen betesmark samt en gångstig tvärs genom dalgången, vilka blir moderna inslag i kulturlandskapet som kan påverka kulturmiljön negativt i viss mån. I övrigt planeras inga ingrepp i dalgången och därmed bibehålls det historiska landskapet och dess agrara historia i dessa delar av programområdet. Detta förutsätter dock att 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 24 (53) beteshävden i dalgången fortsätter och det är därmed viktigt att en planerad utbyggnad inte försämrar förutsättningarna för detta. Det större kulturlandskapet söder om programområdet eller intilliggande fornlämningar bedöms inte påverkas negativt av utbyggnaden. Dock kan en arkeologisk undersökning komma att krävas inför en utbyggnad för att klargöra förekomsten av icke kända fornlämningar i programområdet. Vidare medför utbyggnaden sannolikt att vissa stenmurar med visst lokalt kulturhistoriskt värde försvinner, vilket i viss mån är negativt från kulturmiljösynpunkt. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms sammantaget som små. Förslag till åtgärder · Befintliga stenmurar bör om möjligt bevaras vid en utbyggnad. · Husen bör om möjligt utformas enligt lokala traditioner gällande utformning och placering. · En utbyggnad bör eventuellt föregås av en arkeologisk undersökning för att fastställa eventuell förekomst av idag ej kända fornlämningar. 6. Friluftsliv Nuvarande förhållanden Allmänt om rekreationsförhållandena De västra och centrala delarna av aktuellt område domineras av åker- och betesmark och hällmarker med relativt begränsade förutsättningar för rekreation. I viss mån utnyttjas väg 723 för promenader etc trots en relativt hög trafikbelastning på vägen och att gående och cyklister är hänvisade till vägkanterna. Även områdets mindre vägar utnyttjas sannolikt för promenader, hundrastning etc, men stora delar av områdets hällmarker är relativt svårtillgängliga på grund av stora höjdskillnader, fuktiga partier samt bitvis snårig skog. Däremot utnyttjas sannolikt det västra hällmarksområdet närmast bebyggelsen vid Kroksdal för närrekreation av de närmast boende. Samtidigt hyser dalgången i sydost och även angränsande dalgång i söder ett varierat kulturlandskap med höga natur- och kulturvärden, vilket är positivt för upplevelsen av området och då även för det rörliga friluftslivet. Här kan dock förekomsten av betesdjur (får och nötkreatur) ha en viss avskräckande effekt på människor under de perioder som djur vistas i området. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 25 (53) Öster om väg 723 utgör programområdet en del av ett större rekreationsområde enligt kommunen översiktsplan (Tjörns kommun 2014b). Området sträcker sig mot öster och sydost och omfattar såväl stora områden med hällmarker men även tidigare omnämnda kulturlandskap. Området har ett stort värde som relativt opåverkat, sammanhängande strövområde. I detta sammanhang har programområdet en funktion som en länk mellan sydöstra Skärhamn och grönområdena i öster. Denna länk är dock relativt svag då det idag inte finns några tydliga gång- och cykelvägar som leder i väst-östlig riktning utan endast en grusväg som leder till gården Villekärr, via vilken man kan ta sig från tätorten till grönområdet i öster. Norr om området finns även ett ridstråk som utnyttjas av närliggande hästgårdar. Tidigare dokumenterade rekreationsvärden Programområdets östra delar utpekas som ett rekreationsområde i kommunens översiktsplan (Tjörns kommun 2014b) och i tätortsstudien för Skärhamn omnämns det som stort, opåverkat höjdområde med betydelse som strövområde (9). Enligt tätortsstudien omfattas även betesmarken i programområdets nordvästligaste del i ett närrekreationsområde, delvis känsligt för exploatering (4). Vidare omnämns angränsande odlingslandskap med höga natur- och kulturvärden som känsligt för exploatering (5), se figur 6.1 (Tjörns kommun 2006). I övrigt underlagsmaterial gällande friluftsliv finns aktuellt område inte omnämnt, bl a Länsstyrelsen 2001, 2003, 2014 och Tjörns kommun 2012, 2014b. Bedömning av rekreationsvärden Utifrån tidigare dokumenterade rekreationsvärden och fältbesök i området har en bedömning av områdets rekreationsvärden gjorts. Till hjälp har använts en särskild värdepyramid utvecklad av Norconsult AB för MKB-arbeten (bilaga 3). Programområdets västra och centrala delar kring väg 723 bedöms inte hysa några höga rekreationsvärden utan bedöms tillhöra kategori E: ”Övriga naturområden”. De östra och södra delarna bedöms däremot hysa lokala rekreationsvärden då dessa utgör en del av ett större opåverkat grönområde, dvs de tillhör kategori D ”Övriga områden med lokala rekreationsvärden”. Det öppna odlingslandskapet i dessa delar medger dessutom utblickar över det vackra landskap som detta representerar, vilket är viktigt för upplevelsen av området. Även betesmarken i programområdets nordvästra del bedöms ha lokala rekreationsvärden (kategori D). 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 26 (53) Figur 6.1: Karta över grönstruktur / landskap från tätortsstudien för Skärhamn. Programområdets ungefärliga gränser är utmärkta med blått. Konsekvenser Planerad utbyggnad bedöms inte negativt påverka några befintliga rekreationsvärden. Den kommer tvärtom öka områdets förutsättningar för friluftliv genom både föreslagna gångstigar och i viss mån även föreslagna lokalvägar som gör området mer lättillgängligt för boende både i planerat område och i anslutande bostadsområden. Föreslagen gångstig genom dalgången i sydost förbättrar även områdets koppling till strövområdena i öster, vilket också är positivt. Det är dock viktigt att 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 27 (53) gångstigen utformas på ett sätt som inte negativt påverkar områdets naturvärden. Eventuellt bör en alternativ sträckning av gångstigen österut studeras som inte kommer i konflikt med naturmiljön och betande djur. Utbyggnaden medför även att kvarvarande naturmark i området i större utsträckning än idag kommer utnyttjas för närrekreation, men slitaget på naturmiljön bedöms som ringa. I samband med utbyggnaden föreslås även att en gång- och cykelväg byggs ut längs med aktuella delar av väg 723 och Krokdalsvägen, vilket är mycket positivt för områdets friluftsliv. Dessa blir tydliga länkar mellan tätorten och programområdet som möjliggör för gående och cyklister att på ett säkert sätt röra sig i området. GC-vägen tillsammans med gångstigen mot strövområdena i öster förbättrar även kopplingen mellan Skärhamn och dessa strövområden. Konsekvenserna för till följd av utbyggnaden bedöms som måttliga, men i huvudsak positiva. Förslag till skadeförebyggande åtgärder · Föreslagen gångstig österut bör utformas på ett sätt som inte negativt påverkar områdets naturvärden. Eventuellt kan en alternativ sträckning av gångstigen studeras för att undvika konflikt med naturmiljön och betande djur. · Om möjligt bör även möjligheterna till fler gångstigar från programområdet studeras för att ytterligare stärka kopplingen mellan Skärhamn och strövområdena i öster. 7. Markförhållanden Nuvarande förhållanden Allmänt om topografi, berggrund och jordlager Programområdet består centralt av ett kuperat hällmarksområde där höjderna utgörs av kala hällmarker medan lågpunkterna till övervägande del är skogsbevuxna. På ömse sidor av hällmarksområdet finns dalgångar med relativt flack åker- och betesmark. Marklagren i hällmarksområdet består huvudsakligen av berg eller berg med ett tunt jordlager medan jordlagren i dalgångarna främst utgörs av postglacial lera och finsand. Det finns även mindre områden med glacial lera. Jorddjupet i dalgångarna är ca 3-10 m medan hällmarksområdet har ett jorddjup på ca 0-1 m. Berggrunden i hela programområdet består av kvarts-fältspatrik sedimentär bergart i form av främst gnejs (SGU 2014). Marknivåerna ligger på ca +9 m - +13 m i dalgången kring väg 723, på ca +14 m - +22 m i dalgången i sydost medan de varierar mellan ca +14 m - +37 m i det centrala hällmarksområdet. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 28 (53) Området bedöms som normalriskområde för radon enligt kommunens kartläggning (Tjörns kommun 2014b). Det finns inga uppgifter om några markföroreningar inom aktuellt programområde. Konsekvenser Planerad utbyggnad innebär vissa markarbeten i form av schaktning, sprängning och viss avverkning. Utbyggnaden kan även medföra uppfyllnader i områdets fuktigare delar för att höja marknivån i dessa. Hur omfattande markarbetena och behovet av sprängning blir beror mycket på hur väl utbyggnaden anpassas till befintlig topografi framförallt i det centrala hällmarksområdet men även i hällmarksområdet i väster. I hällmarksområdet finns en del bergsbranter där det i samband med sprängningsarbeten kan finnas risk för blocknedfall, varför en bergteknisk bedömning bör tas fram i fortsatt planarbete. Vidare kan det föreligga vissa stabilitetsproblem i programområdet då delar av programområdet underlagras av postglacial lera, varför en utbyggnad av nya bostäder och verksamheter sannolikt kräver vissa grundläggningsåtgärder. Därmed behöver även geotekniska undersökningar tas fram för att kunna beskriva de geotekniska förhållanden som gäller inom programområdet och för att ge förslag på lämpliga åtgärder. Området ligger inom ett normalriskområde för markradon, varför planerade byggnader inom området bör uppföras som radonskyddade. Eventuellt bör även befintliga fyllnadsmassor kontrolleras under byggskedet så att dessa inte ger upphov till förhöjda radonhalter. Generellt bör man vid nybyggnation ha som målsättning att WHO:s riktvärde på 100 Bq/m3 för inomhusluft inte överskrids. Då området utgör gammal odlingsmark bedöms risken för förekomst av markföroreningar i området som liten, varför det i detta läget inte bedöms som nödvändigt att genomföra några miljötekniska markundersökningar. Förslag till åtgärder · I samband med fortsatt planarbete bör geotekniska undersökningar och en bergteknisk bedömning tas fram. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 29 (53) 8. Vattenförhållanden Nuvarande förhållanden Befintliga yt- och dagvattenförhållanden Aktuellt programområde ligger inom Böbäckens avrinningsområde som begränsas av Breviks kile i norr och Moriks kile i söder och som omfattar ca 14,5 km2. Tätorten Skärhamn ligger inom avrinningsområdet och i området rinner fem mindre bäckar, vars vattenkvalitet är okänd. En av dessa bäckar är den mindre bäck som rinner genom dalgången i programområdets sydöstra del. Bäcken beskrivs som liten, igenväxt och delvis påverkad av utfyllnader i mynningsområdet (GF konsult AB 1993). Denna bäck avvattnar omgivande hällmarksområden kring Villekärr, vilket bl a omfattar avvattningen av den mindre tjärn/våtmark som ligger i programområdets sydvästligaste hörn och rinner sedan vidare åt sydväst längs med väg 723 och genom åkermarker och ut i Nordviks kile, ca 3 km nedströms programområdet. Bäck som rinner via dalgången i sydost och sedan delvis är kulverterad i anslutning till befintlig bebyggelse i programområdet sydligaste del. Aktuellt område utgörs av ett centralt hällmarksområde och omgivande dalgångar med flack, öppen åker- och betesmark. Avrinningen från dalgången i sydost sker 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 30 (53) via ovan nämnda bäck som delvis är kulverterad i anslutning till befintlig bebyggelse och väg 723 i programområdet sydligast del. Avrinningen från områdets västra delar sker via öppna diken i åkermarken och via vägdikena kring väg 723. Även vissa mindre diken från de låglänta delarna av det centrala hällmarksområdet rinner ned mot dalgången i väster. Därefter sker avrinningen sannolikt, åtminstone till stor del, åt söder och ansluter till bäcken som sedan fortsätter ut i Nordviks kile. Dagvatten från programområdet innehåller i nuläget sannolikt näringsämnen som främst härrör från områdets åker- och betesmark men även i viss mån från enskilda avlopp samt en del föroreningar som i första hand är trafikrelaterade och som främst utgörs av tungmetaller och olja. I dagsläget finns inget kommunalt VA-nät i programområdet utan befintlig bebyggelse har enskilda avlopp. Inga uppgifter gällande statusen på dessa har påträffats. Närmast belägna VA-ledningar finns i Kroksdal och är enbart dimensionerade att försörja detta bostadsområde. Spillvattenledningarna från Kroksdal går idag till Skärhamns avloppsreningsverk. Detta reningsverk ska läggas ner inom några år och spillvattnet kommer då istället att ledas till det nyligen utbyggda Ängholmens reningsverk i Rönnäng (GF konsult AB 2006). Inom programområdet finns idag vissa enskilda brunnar och en dricksvattenledning som leder vatten från Tolleby vattentäkt till Skärhamns högreservoar. Tolleby vattentäkt är kommunens huvudråvattentäkt som består av de fyra delvattentäkterna Bö tjärn, Tolleby tjärn, Olsby magasin och Hälemosse magasin, vilka är belägna sydost om programområdet (GF konsult AB 2006). Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap 1 § miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Bäcken som rinner genom programområdets sydöstra delar finns inte omnämnd som en vattenförekomst hos Vattenmyndigheten men däremot omfattas områdets slutrecipienten, Skärhamnområdets kustvatten (SE580025113168), av miljökvalitetsnormer enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt vattenmyndighetens bedömning av vattenkvaliteten har Skärhamnområdets kustvatten måttlig ekologisk status, med målet att god ekologisk status ska uppnås till 2021. En av de främsta orsakerna till problemen är övergödning. De biologiska kvalitetsfaktorerna växtplankton, bottenfauna och klorofyll a ger måttlig status, 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 31 (53) men näringsämnena ger en otillfredsställande status baserat på en relativt hög belastning från land. Det anses som ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status 2015. Vattenmyndigheten har beslutat att ytvattenförekomster med övergödningsproblem som idag inte omfattas av ett åtgärdsprogram, får en tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. Den kemiska statusen för ytvatten (exklusive kvicksilver) bedöms som god för Skärhamnområdets kustvatten, men risk finns att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status (inklusive kvicksilver) 2015 (Vattenmyndigheten 2014). Översvämningsrisker Gällande översvämningsrisker för Tjörns kommun följer de riktlinjer som Länsstyrelsen redovisar i handboken ”Stigande vatten i samhällsplaneringen”. Den redovisar en planeringsmodell där översvämningsrisken kartläggs i fyra översvämningszoner, där sannolikheten för översvämning är lägst i zon 1 och högst i zon 4. Zonindelningen för kusten utgår från ett framtida högsta högvatten i kombination med olika säkerhetsmarginaler. Mätdata finns från fyra mätstationer längs kusten, varav en i Stenungsund, se tabell 8.1. Tabell 8.1: Zonindelning gällande översvämningsrisk Zonindelning RH2000 m ö h för mätstation Stenungsund Zon 1 Över 3,6 m Zon 2 Mellan 3,1- 3,6 m Zon 3 Mellan 2,6 - 3,1 m Zon 4 Under 2,6 m Områden understigande nivån 3,6 m (RH2000, m ö h) räknas här som översvämningshotade. I rapporten ges även förslag till hur man vid planering i översvämningsdrabbade områden kan arbeta med olika metoder för att reducera och lindra risker av översvämning, t ex som fördröjning, infiltration, uppsamling, flödesvägar, tekniska åtgärder (Länsstyrelsen 2011). I samband med sin översiktsplan har Tjörns kommun tagit fram kartor som redovisar denna zonindelning av översvämningskänsliga områden och översvämningsytor p g a kraftig nederbörd. Ytor kring bäcken som rinner i programområdets sydöstra del utpekas som översvämningsytor i ovan nämnt kartmaterial, se figur 8.1. Därmed bedöms risk för översvämningar finnas i dessa delar p g a kraftig nederbörd. Risken för översvämningar till följd av klimatförändringar bedöms dock inte föreligga inom programområdet då lägsta marknivå i programområdet är ca +9 m över havsnivån. Enligt kommunens översiktsplan ska även en riskanalys för översvämning tas fram i samband med planer som föreslår bostadsbebyggels i områden där 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 32 (53) sannolikhet för översvämning finns. Vidare bör alltid konsekvenser av att skapa ytterligare hårdgjorda ytor belysas vid hanteringen av planer och bygglov. Dessutom ska ytor för fördröjningsmagasin etc eller ytor som kan tillåtas bli översvämmade reserveras vid planhandläggning (Tjörns kommun 2014b). Figur 8.1 Utpekade översvämningsytor i kommunens översiktsplan. Röd ellips visar var huvuddelen av föreslagen utbyggnad föreslås inom programområdet. Konsekvenser Befintliga yt- och dagvattenförhållanden Planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter inom programområdet medför en ökning av hårdgjorda ytor i området. Detta medför en snabbare avrinning till bäcken och slutrecipienten Nordviks kile via områdets diken och sannolikt också ett ökat föroreningsinnehåll i det vatten som avrinner. Mängden dagvatten från området kommer även att öka genom att en del av områdets naturliga fördröjning upphör i samband med en utbyggnad. Den förändring av markanvändningen som planerade bostäder och verksamhetsområde ger upphov till innebär att belastningen på anslutande diken, bäcken och slutrecipienten Nordviks kile i vissa avseenden kommer att öka och ändra karaktär. Utsläppen av kväve är normalt större från åkermark än från motsvarande yta med bebyggelse. Däremot är utsläppen av fosfor via dagvatten i samma storleksordning 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 33 (53) som utsläppen från åkermark. En viss minskning av kväveavrinningen från området kan sannolikt ske om åkermark omvandlas till bebyggelse med inslag av grönområden. Med en traditionell dagvattenhantering medför en utbyggnad i programområdet en ökad föroreningsbelastning på recipienterna då halterna av metaller och andra miljöskadliga ämnen i dagvatten normalt är högre än i dräneringsvatten från åker- och betesmark. Detta ger en negativ påverkan på befintliga diken, bäcken samt slutrecipienten Nordviks kile. Hur stora utsläppen blir beror på hur stor yta som kommer att hårdgöras och hur dagvattnet från området tas omhand innan det når Nordviks kile. Dagvattnet från tak, grönområden och kvartersmark utan särskild föroreningsbelastning kan eventuellt avledas direkt till ett dagvattensystem utan särskild rening, fördröjning av dagvattnet med hjälp av gröna tak eller liknande är dock postivt. Dagvatten från vägar och parkeringsytor bör däremot genomgå någon form av rening innan det avleds, se foton, nästa sida. Med ett lokalt omhändertagande av dagvattnet kan dock belastningen på recipienterna begränsas väsentligt från aktuellt område. Områdets naturliga förutsättningar för infiltration är begränsade eftersom marken till stor del består av berg och postglacial lera. Dock kan infiltration eventuellt ske i delområden med postglacial sand. Däremot bör det vara möjligt att åstadkomma någon form av fördröjning via t ex anläggning av våtmarker och eventuell omgrävning av befintliga diken till ett meandrande flöde m m. Med sådana åtgärder kan en långtgående reduktion av omgivningspåverkan nås. Samtidigt är bäcken och Nordviks kile närsaltspåverkad från omgivande åkermarker och enskilda avlopp, varför det sannolikt krävs betydligt mer omfattande åtgärder för att få en märkbar minskning av bäckens och havets höga närsaltshalter. Därmed kan man hävda att behovet av en god dagvattenrening i aktuellt område blir än viktigare för att förhindra att befintlig föroreningssituation i slutrecipienten försämras ytterligare. En VA- och dagvattenutredning bör tas fram i samband med det fortsatta planarbetet. Programområdet kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet i Skärhamn. Detta är positivt då dagens enskilda avlopp med en sannolikt relativt dålig reningsgrad ersätts med ett spillvattennät som är kopplat till ett kommunalt reningsverk. Då de närmast belägna VA-ledningarna i Kroksdal enbart är dimensionerade att försörja detta bostadsområde, krävs utredningar för att ta reda på vilka kapaciteter som krävs för att kunna ansluta planerat utbyggnadsområde i Märkesten. Vid en utbyggnad kommer sannolikt spillvattnet ledas till Ängholmens avloppsrenings- 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 34 (53) verk i Rönnäng eftersom Skärhamns reningsverk ska läggas ner om några år. Ängholmens reningsverk bedöms ha en god kapacitet för att ta emot ytterligare mängder avloppsvatten. Öppen dagvattenränna i ett grönstråk. Genomsläppliga beläggningar, t ex betonghålsten, stig med gräs & gångplattor. Vidare kommer programområdet anslutas till det kommunala vattennätet via befintlig vattenledning som går genom området. Vattentäkten har dock en begränsad kapacitet, men kommunen har idag möjlighet att täcka delar av sitt dricksvattenbehov via en överföringsledning från Stenungssund kommun. Även dricksvattenförsörjning vid en utbyggnad bör utredas i en VA-utredning i samband med fortsatt planarbete. Miljökvalitetsnormer Planerad utbyggnad bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet i Skärhamnområdets kustvatten negativt under förutsättning att dagvattnet omhän- 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 35 (53) dertas lokalt. Närsaltsbelastningen från aktuellt område kan t o m minskas jämfört med dagsläget genom att utnyttja olika LOD-tekniker. Detta kan eventuellt bidra till att Skärhamnområdets kustvatten uppnår en god ekologisk status till år 2021. Översvämningsrisker Planerad utbyggnad bedöms inte utsättas för översvämningsrisk till följd av klimatförändringar då lägsta marknivå inom programområdet ligger ca +9 m över havsnivån. Däremot finns risk för översvämningar i området kring bäcken i sydost till följd av kraftig nederbörd. Inga bostadsutbyggnader föreslås dock i nära anslutning till bäcken varför denna risk bedöms som liten. Däremot föreslås en gångstig som ska passera över eller i anslutning till bäcken, vilken sannolikt kommer vara översvämmad vid kraftig nederbörd. Eventuellt bör därför översvämningsriskerna och hur dessa ska hanteras utredas vidare i fortsatt planarbete. Förslag till åtgärder · En VA- och dagvattenutredning krävs i samband med det fortsatta planarbetet. · Möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten inom området bör undersökas, t ex bör det vara möjligt att åstadkomma någon form av våtmark/fördröjningsmagasin men även viss infiltration. Även en eventuell omgrävning av vissa diken till ett meandrande lopp kan ge en viss fördröjningseffekt. Sådana åtgärder är också positiva från naturvårds- och landskapsbildssynpunkt. · Dagvattenbildningen kan minimeras genom användande av genomsläppliga markbeläggningar och genom att behålla så mycket som möjligt av gräsytor och annan naturmark i området. · Val av byggnadernas ytmaterial bör uppmärksammas i ett tidigt skede då detta påverkar dagvattnets karaktär. Särskilda lösningar för dagvattnets fördröjning/transport från hustak etc kan skapas genom beläggning med grus, gräs m m. · Anläggningar för dagvattenrening bör anläggas innan markarbeten för utbyggnad påbörjas. · Eventuellt bör översvämningsriskerna kring bäcken i sydost utredas vidare. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 36 (53) 9. Hälsa och säkerhet Detta avsnitt behandlar översiktligt frågor rörande skyddsavstånd mellan bostäder och verksamheter, bostäder och djurhållning samt behandlar frågor rörande skyddsavstånd för farligt gods, vibrationer och närhet till verksamheter. Nuvarande förhållanden Farligt gods Enligt Länsstyrelsens riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen 2006) skall risksituationen beaktas i detaljplaneprocessen om avståndet till transportled med farligt gods är mindre än 150 m. Vilka verksamheter som kan tillåtas inom 150 m från transportleden beror på antal transporter med farligt gods, vilka klasser farligt gods som transporteras, vilka skyddsåtgärder som kan vidtas och på antalet personer som kommer att vistas inom området dagtid och nattetid. Närmast transportlederna är riskerna störst och antalet personer som vistas där skall därför vara lägre än längre in i området. Syftet med riskpolicyn är inte enbart att se till att dagens risker är acceptabla, utan även att garantera att området kring transportleder för farligt gods är utformat så att framtida ökningar av transporterade mängder inte omedelbart leder till oacceptabla risker. Väg 723 är inte klassad som en primär eller sekundär transportled för farligt gods. Inte heller några andra vägar i anslutning till Skärhamn är klassade transportleder för farligt gods (Trafikverket 2014). Det innebär att det transporteras ytterst få fordon med farligt gods på dessa vägar. Dessa transporters bidrag till risknivån är inte av den dignitet att skyddsåtgärder behöver vidtas. Närhet till verksamheter Inom aktuellt programområde finns idag ett antal verksamheter som ligger i direkt anslutning till bostäder. Sydväst om korsningen mellan väg 723 och Krokdalsvägen ligger en reklambyrå, Fender Media AB (Märkesten 40) och strax nordväst om korsningen ligger Märkesten Kvarn AB som bl a säljer foder, gödning och spannmål i en större plåthall (Märkesten 32). I anslutning till befintlig bebyggelse öster om vägen ligger även företaget Sunna Schakt AB som är leverantör av schakt och planeringsarbeten (Märkesten 27). I programområdets norra del ligger Edwardssons handelsträdgård öster om vägen (Siröd 31), se figur 9.1. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 37 (53) Figur 9.1 Verksamheter och bondgårdar i området. I Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete” (Boverket m.fl. 1995) anges riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostäder och arbetsplatser med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Riktvärdet skall betraktas som ett försiktighetsmått och som ett uttryck för god planering, men de lokala förhållandena såsom antalet bostäder i närheten och deras placering i förhållande till verksamheterna, anläggningarnas typ och konstruktion, förhärskande vindriktning m m måste vägas in i bedömningen. En mängd olika verksamheter såsom småbutiker, kontor, hantverkslokaler etc., bedöms inte i Boverkets skrift ge någon nämnvärd miljöstörning och kan därför samlokaliseras med bostäder. Sannolikt utgör Fender Media AB, Märkesten Kvarn AB, se foto, Sunna Schakt AB och Edwardsson handelsträdgård denna typ av verksamheter. Verksamheterna är relativt små och bedöms inte ge upphov till några stora störningar genom trafik och buller samt luktstörningar. Djurhållning Inom programområdet finns betesmarker i dalgången i sydost som idag används som bete för nötkreatur och får. Även angränsande delar av det centrala hällmarksområdet utnyttjas eller har nyligen utnyttjats som bete. Vidare finns betesmarker i direkt anslutning till bostäderna i programområdets sydligaste del samt intill väg 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 38 (53) 723 i områdets nordvästligaste del. Dessutom har delar av hällmarksområdet intill bostadsområdet Kroksdal i väster relativt nyligen utnyttjats som betesmark. I dessa delar påträffades inga betesdjur vid fältbesöket, varför det är oklart vilken typ betesdjur som sommartid finns här. I direkt anslutning till aktuellt område ligger de gårdar som sannolikt utnyttjar ovan nämnda betesmarker för djurhållning. Två av gårdarna, Grindebacken och Hallen, ligger intill väg 723 direkt sydväst respektive nordväst om programområdet, medan en tredje gård, Villekärr, ligger strax nordost om området, se figur 9.1. Djurhållningen kan ge upphov till störningar i form av lukt, buller, flugor och allergi. Pälsdjur kan orsaka allergier och allergiska reaktioner hos vissa människor, samtidigt som de kan vara av stor social betydelse. Djur sprider ämnen (s k allergen) som orsakar de allergiska reaktionerna, och då särskilt via fragment av hud och päls (s k djurepitel). Hästallergener anses vara särskilt kraftfulla, medan allergier mot nötkreatur och får är mycket sällsynta och oftast mindre allvarliga än allergier mot häst. I Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete” (Boverket m fl 1995) anges riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostäder och arbetsplatser med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. De störningar som kan uppstå i samband med djurhållning är framför allt lukt (hantering av gödsel och fekalier, ventilationsluft från stallar samt vissa fodertyper), ansamling av flugor och buller (fläktljud, läten från djur). Angivet avstånd för djurhållning vid lantbruk och bostäder är 500 meter. Skyddsavståndet skall betraktas som ett försiktighetsmått och som ett uttryck för god planering, men de lokala förhållandena såsom antalet bostäder i närheten och deras placering i förhållande till verksamheterna, anläggningarnas typ och konstruktion, förhärskande vindriktning m m måste vägas in i bedömningen. Ytterligare vägledningar för hantering av framförallt hästhållning i fysisk planering har tagits fram sedan dess, i vilka Boverkets stora skyddsavstånd bedöms som omotiverade och där betydligt kortare skyddsavstånd till både stall och betesmarker anges (Länsstyrelsen i Skåne 2004, Länsstyrelsen i Blekinge län 2008). Även Tjörns kommun har en policy från 2008 angående avstånd till hästhållning vid nyetablering av bostadsbebyggelse. Policyn gäller vid etablering av nya bostäder i områden med sammanhållen bebyggelse och/eller vid planläggning och anger skyddsavstånd som varierar beroende på antalet hästar inom en anläggning. De angivna skyddsavstånden ska betraktas som riktvärden och en prövning av lämpligt skyddsavstånd ska göras i varje enskilt fall. Som riktvärde för befintliga situationer 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 39 (53) ska ett skyddsavstånd på 30-50 m hållas mellan bostadshus och hästhållning. Bedömningen utgår från hästanläggningens lokalisering, omgivningens topografi, vindriktning m m (Tjörns kommun 2008b). Konsekvenser Farligt gods Programområdet ligger långt ifrån vägar där det transporteras betydande mängder farligt gods, vilket innebär att den fysiska utformningen för området inte påverkas av farligt godstransporter. Märkesten Kvarn AB ligger strax nordväst om korsningen mellan väg 723 och Krokdalsvägen Närhet till verksamheter Inom aktuellt programområde planeras en utbyggnad av både bostäder och verksamheter väster om väg 723, vilka föreslås ligga i anslutning till varandra och ca 25 m nordväst om Märkesten Kvarn AB. Företaget utgör ingen störande verksamhet, så bostäder bör kunna placeras i dess närhet. Utformning och inbördes placering av planerade bostäder och verksamheterna i denna del är dock osäker i dagsläget. Då området är begränsat och redan idag ansluter till bostäder är det sannolikt som att endast mindre störande verksamheter bör tillåtas i området, dvs verksamheter som antingen kan samlokaliseras med bostäder alternativt som kan inrymmas inom ett s k industrikvarter. Däremot bedöms inte en etablering av ett s k småindustriom- 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 40 (53) råde få plats inom området. Ett industrikvarter rekommenderas att ligga i skilda kvarter men kan ligga intill bostäder, medan ett småindustriområde bör förläggas separat. Riktvärdet för skyddsavstånd mellan bostäder och ett industrikvarter är 50 meter och för ett småindustriområde 200 m. Övriga befintliga verksamheter i programområdet utgör icke störande verksamheter som inte anses vara något hinder för föreslagen bostadutbyggnad inom området. Både i kommunens översiktsplan och i tätortsstudien för Skärhamn (Tjörns kommun 2006, 2014b) ligger aktuellt område inom området för tätortsstudie, men delområdet där verksamheter planeras finns inte specifikt utpekat som utvecklingsområde för verksamheter. Närmast utpekat verksamhetsområde ligger i programområdets nordostligaste del vid Siröd. Därmed bör man i det fortsatta planarbetet mer i detalj studera områdets lämplighet som verksamhetsområde. Djurhållning Befintliga gårdar och betesmarker i området ligger nära planerade bostäder. Föreslagen bostadsutbyggnad ligger i direkt anslutning till betesmarkerna i sydost och ca 50 m ifrån i söder, medan gårdarna Grindebacken och Villekärr ligger som närmast ca 130 m respektive ca 230 m från planerade bostäder. Därmed finns en viss risk för konflikter mellan djurhållning och planerade bostäder då aktuellt området delvis omvandlas från ett jordbruksområde till att bli en del av tätorten Skärhamn. Intentionen i planprogrammet är att beteshävden ska kunna fortsätta i anslutande betesmarker, vilket även är önskvärt från naturmiljö- och landskapsbildssynpunkt. Mot betesmarkerna bör man dock ha ett visst respektavstånd för att undvika störningar med lukt, flugor etc. Detta bidrar även till att minska eventuell tillfällig störning vid spridning av gödsel på kvarvarande åker- och betesmarker. Kommunens policy hanterar enbart hästhållning men följer man länsstyrelsen i Blekinge läns rekommendationer (Länsstyrelsen i Blekinge län 2008) kan detta respektavstånd variera beroende på hur många betesdjur som vistas i beteshagarna (<50 kor /250 får = 25-100 m respektavstånd, >50 kor /250 får = minst 100 m respektavstånd). Vidare rekommenderas ett skyddsavstånd till stall och gödselhantering på 50-200 m avstånd beroende på anläggningens storlek. Frågan om befintlig djurhållning i anslutning till planerade bostäder bör hanteras i det fortsatta planarbetet och lämpliga skyddsavstånd bör vid behov tas fram. Eventuella olägenheter med risk för allergiska reaktioner och lukt från djurhållning och den hantering som finns kring denna bedöms inte öka nämnvärt i området vid en utbyggnad av bostadsbebyggelse jämfört med dagsläget under förutsättning att 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 41 (53) hänsyn tas till angivna skyddsavstånd etc. En fortsatt beteshävd bedöms inte ge upphov till några olägenheter för planerad bostadsutbyggnad om en skyddszon skapas. Samtidigt bör man i planeringen ta hänsyn till att programområdet med omnejd delvis fortfarande utgör en jordbruksbygd med en del djurbestånd, beteshagar och gårdar och att man i denna miljö i viss utsträckning bör kunna acceptera djurhållning i nära anslutning till bostäder. Förslag till åtgärder · · I det fortsatta planarbetet bör man mer i detalj studera områdets lämplighet som verksamhetsområde. Frågan om befintlig djurhållning i anslutning till planerade bostäder bör studeras vidare i det fortsatta planarbetet och vid behov bör lämpliga skyddsavstånd tas fram. 10. Trafikfrågor och industrirelaterade Trafik Nuvarande förhållanden Området gränsar till Skärhamn och är beläget väster och öster om väg 723, norr och söder om Krokdalsvägen, se figur 1.1. Trafikflödet mättes år 2011 till 3 430 fordon/årsdygn norr om Krokdalsvägen och 830 fordon/årsdygn söder därom. Nuvarande trafikförutsättningar förutsatt 1 % generell trafikökning per år redovisas i tabell 10.1. Tabell 10.1: Nuvarande trafik, år 2014 Väg 723, norr om Krokdalsvägen Trafikmängd (fordon/årsdygn) 3 500 723, söder om Krokdalsvägen 900 Andel tung trafik (%) 4 12 Hastighet (km/h) 70 70 Konsekvenser Planområdet planeras för bostäder och mindre icke störande verksamheter. Målet är en utbyggnad av ca 60-70 nya bostäder. Detta innebär att väg 723 kommer att belastas med ytterligare ca 400 fordon/dygn från tillkommande bostadsbebyggelse. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 42 (53) Därtill kommer trafiken som alstras från tillkommande verksamhet som kan variera högst avsevärt beroende på innehåll. Ingen framtidsprognos är framtagen. Mycket grovt har trafiken på väg 723 antagits komma att öka till ca 4 000 fordon/årsdygn norr om Krokdalsvägen och ca 1 100 fordon/årsdygn söder därom. Trafikbuller Bostäder Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: · · · · Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dBA 45 dBA 55 dBA 70 dBA Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan de skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. I riksdagsbeslutet anges också riktlinjer för statliga åtgärder i befintlig miljö. För bostäder skall i en första etapp åtgärder vidtas för hus med 65 dBA eller mer i ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna skall i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maximalnivå. Verksamheter Riktvärden för ljudnivåer inomhus vid arbetslokaler redovisas av olika myndigheter. Inga riktvärden för ljudnivåer utomhus finns. I Boverkets Byggregler (BBR) anges krav på ljudnivåer inomhus och ljudisolering i bl a kontorslokaler som skall uppfylla minst ljudnivåklass C i Svensk Standard (Boverket 2014). Svensk standard, SS 25268 (2007), anger krav på inomhusnivåer i olika typ av utrymmen. För lokaler som avser kontorsarbete, enskilt arbete, samtal eller vila redovisas för ljudnivåklass C följande gränsvärden avsedda att tillämpas bl a vid nybyggnation: 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 43 (53) · · Ekvivalent ljudnivå inomhus Maximal ljudnivå inomhus 35 dBA 50 dBA Nuvarande förhållanden Inom aktuellt område finns idag en del bostadshus och ett fåtal gårdar men utgörs i övrigt av öppen odlingsmark. Ingen trafikbullerutredning har tagits fram för befintlig bebyggelse. Konsekvenser Nybebyggelse Bostäder I framtiden har på väg 723 antagits ca 4 000 fordon/årsdygn norr om Krokdalsvägen och 1 100 fordon/årsdygn söder därom. Norr om Krokdalsvägen Vid skyltad hastighet på 70 km/h krävs ett avstånd på ca 35 m mellan väg 723 och närmaste bostadsfasad för enplansbostadshus för att klara riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA. För att klara riktvärdena för uteplats, maximal ljudnivå 70 dBA och ekvivalent ljudnivå 55 dBA, krävs ett avstånd på ca 35 m om denna placeras mot vägen. Om husen placeras närmare än 35 m från vägmitt klaras sannolikt riktvärdet för uteplats på andra sidan huset. Vid ett avstånd på mer än 30 m klaras riktvärdena inomhus för enplansbostadshus med normala treglasfönster. Söder om Krokdalsvägen Vid skyltad hastighet på 70 km/h krävs ett avstånd på ca 20 m mellan väg 723 och närmaste bostadsfasad för enplansbostadshus för att klara riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA. För att klara riktvärdena för uteplats, maximal ljudnivå 70 dBA och ekvivalent ljudnivå 55 dBA, krävs ett avstånd på ca 30 m om denna placeras mot vägen. Om husen placeras närmare än 30 m från vägmitt klaras sannolikt riktvärdet för uteplats på andra sidan huset. Vid ett avstånd på mer än 25 m klaras riktvärdena inomhus för enplansbostadshus med normala treglasfönster. Trafikbullerutredning kommer att tas fram för planerad bebyggelse. Verksamheter För verksamheter finns endast riktvärden inomhus vilka klaras med fönsterkrav enligt BBR. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 44 (53) Befintlig bebyggelse Vid genomförande av planen kommer trafiken på väg 723 att öka något. För boende längs väg 723 innebär det att ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med ca 0,5 dBA. Maximala ljudnivån kommer inte att förändras men inträffa något oftare då antalet tunga fordon ökar. Huruvida den förändrade bullersituationen kommer att innebära några problem för befintlig bebyggelse kommer att studeras inom ramen för kommande trafikbullerutredning. Industribuller Riktvärden för externt industribuller Naturvårdsverkets tidigare riktlinjer för externt industribuller från 1978 upphävdes i juni 2013. Naturvårdsverket har tagit fram en övergångsvägledning i avvaktan på den vägledning som planeras till 2014 (Boverket 2014). För externt industribuller gäller följande riktvärden för bostäder och rekreaktions ytor i bostäders grannskap enligt Naturvårdsverkets övergångsvägledning. Värdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden (Naturvårdsverket 2014). · · · · Ekvivalent ljudnivå utomhus, måndag-fredag kl 07-18 Ekvivalent ljudnivå utomhus, kväll kl 18-22 samt lördag söndag, helgdag och helgdagsaftnar kl 7-18 Ekvivalent ljudnivå utomhus, natt kl 22-07 Maximal ljudnivå utomhus, natt kl 22-07 50 dBA 45 dBA 40 dBA 55 dBA Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc. eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska man använda ett värde som är 5 dBA-enheter lägre än vad som anges i tabellen. Konsekvenser Inom området planeras mindre icke störande verksamheter. Dessa får inte bullra mer än att riktvärdena ovan klaras. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 45 (53) Luftföroreningar/miljökvalitetsnormer Gränsvärden och mål Gränsvärden för föroreningshalten i luft finns i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:477) som anger den högsta halten av föroreningar som kan få förekomma utan att människor och miljö tar skada. Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft finns för kväveoxider, partiklar, bensen, koloxid, svaveldioxid, ozon och bly. De gränsvärden som ibland överskrids i större svenska tätorter är kvävedioxid och partiklar (PM10). Gränsvärden för dessa ämnen framgår av tabell 10.2. Tabell 10.2. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde (µg/m3) (µg/m3) Timmedelvärde (µg/m3) MKN Kvävedioxid 40 60* 90* MKN Partiklar (PM10) 40 50** - * 98-percentilvärde ** 90-percentilvärde Nuvarande förhållanden Beräkningar av kvävedioxidhalter har utförts av Göteborgs Miljöförvaltning för Skärhamns tätort (Göteborgs Miljöförvaltning 2009). Erfarenhetsmässigt är dygnsmedelvärdet för kvävedioxidhalt dimensionerande för luftföroreningar. I figur 10.1 redovisas beräknade dygnsmedelvärde av kvävedioxidhalter för Skärhamn. Figur 10.1. Kvävedioxidhalt, dygnsmedelvärde. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 46 (53) Hela Skärhamn är beläget inom ”blått” område d v s där kvävedioxidhalten, dygnsmedelvärdet, har beräknats till mellan 0 och 20 µg/m3. För att höga luftföroreningshalter skall uppstå, d v s i samma storleksordning som miljökvalitetsnormerna, krävs också att den s k bakgrundshalten är hög. Detta är inte fallet inom Märkesten. MKN för dygnsmedelvärdet av kvävedioxidhalt klaras idag med god marginal inom Märkesten. Om MKN klaras för kvävedioxidhalt kan erfarenhetsmässigt också slutsatsen dras att även övriga miljökvalitetsnormer klaras. Konsekvenser Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid och partiklar klaras idag med mycket god marginal inom planområdet. Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att halterna av kvävedioxid under 1990-talet minskade. Denna trend har nu dock planat ut. Vad gäller partiklar orsakas partikelhalten till stor del av uppvirvlade partiklar från vägbanan. Om inga förändringar sker av lagstiftningen beträffande dubbdäcksanvändning får man räkna med en viss, mindre höjning av partikelhalterna. Miljökvalitetsnormerna (MKN) kommer även i framtiden underskridas med mycket god marginal. 11. Naturresurser De naturresurser som behandlas här är främst sådana som kan bedömas som miljöoch bevarandeintressen enligt 3, 4 och 7 kap miljöbalken (MB). Nuvarande förhållanden Hela Tjörn ligger inom en kustzon som i sin helhet är av riksintresse och som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. I området gäller 4 kap 1, 2 och 4 § MB. Enligt MB 4:1 får exploateringsföretag inte komma till stånd som påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Enligt MB 4:2 skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. MB 4:4 rör bestämmelser om utbyggnad av fritidsbebyggelse och större anläggningar enligt 17 kap MB. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 47 (53) Enligt 3 kap 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Inom programområdet finns en del åker- och betesmark som har små produktionsförutsättningar enligt den klassning av svensk jordbruksmark som gjordes 1971 (Jordbruksverket 2014). Samtidigt hyser delar av jordbruksmarken i programområdet vissa natur- och kulturvärden som kan anses omfattas av enligt 3 kap 6 § MB. Större delen av programområdet öster om väg 723 utpekas som ett område med särskilda värden för rekreation och friluftsliv (R8). De södra delarna av detta område har även höga utpekade natur- och kulturmiljövärden (R6) (Tjörns kommun 2014b). Dessa områden bedöms därmed omfattas av 3 kap 6 § MB. Enligt denna paragraf ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- och/eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Då programområdet ligger i direkt anslutning till Skärhamn bedöms det omfattas av denna paragraf. För vissa småbiotoper i jordbrukslandskapet gäller generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken. Inom aktuellt område finns ett stort antal stenmurar, öppna diken, åkerholmar m m som omfattas av biotopskyddet. Även bäcken i programområdets sydöstra del omfattas av biotopskydd. Programområdets diken och bäck omfattas inte av strandskydd enligt 7 kap 13-14 § MB. Slutrecipienten för aktuellt område, Nordviks kile omfattas av ett riksintresse för friluftslivet (Södra Bohusläns kust) enligt 3 kap 6 § MB. Det ligger dock ca 1,6 km sydväst om programområdet. Strax nordväst om programområdet (ca 300 m) ligger även Breviks kile som omfattas både av riksintresse för friluftslivet (södra Bohusläns kust) och för naturvård (Härön – Breviks kile) enligt 3 kap 6 § MB, Natura 2000-område, enligt 7 kap 28§ MB, naturreservat enligt 7 kap 4 § MB och ett fågelskyddsområde 7 kap 12 § MB. Syftet med dessa skyddsbestämmelser är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara naturmiljöer eller tillgodose behovet av områden för friluftslivet. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 48 (53) Strax sydost om programområdet ligger ett vattenskyddsområde för Tolleby vattentäkt enligt 7 kap 21-22 §§ MB. Inom området gäller särskilda skyddsbestämmelser gällande hantering av bl a miljöfarliga ämnen, gödsel, avfall och avloppsvatten. Konsekvenser Programområdet ligger inom område för tätortsstudie i kommunens översiktsplan och omfattas till viss del av det område som är detaljplanerat för tätortsändamål. Därmed bedöms planerad utbyggnad som en utveckling av befintlig tätort som inte står i konflikt med bestämmelserna i 4 kap MB. Planerad utbyggnad medför att jordbruksmark tas i anspråk, framförallt väster om väg 723, men i viss mån även i dalgången i sydost. Programområdet ligger dock inom ett område för tätortsstudie i kommunens översiktsplan. Därmed har kommunen i princip tagit ställning till att en exploatering på aktuell jordbruksmark är möjlig enligt 3 kap 4 § MB. Delar av planerad bostadsutbyggnad sker inom områden som har utpekade värden för natur, kulturmiljö och friluftsliv och kan därmed innebära en viss konflikt med bestämmelserna i 3 kap 6 § MB. Huvuddelen av föreslagen utbyggnad kommer dock ske inom ett litet delområde som inte hyser de höga värden som utmärker de utpekade områdena. I dalgången i sydost kan dock föreslagen gångstig och närmast anslutande bostadutbyggnad i viss mån påverka utpekat odlingslandskap negativt. Däremot bedöms påverkan på utpekat rekreationsområde som liten och i huvudsak positiv genom att tillgängligheten för allmänheten ökar genom föreslagen gångstig. Vissa av områdets biotopskyddade stenmurar, öppna diken, åkerholmar m m kan påverkas eller försvinna vid en utbyggnad, varför en dispens gällande biotopskydd kan komma att krävas från länsstyrelsen enligt 7 kap 11 § MB. Planerad utbyggnad kan ge upphov till viss dagvattenpåverkan, men med ett lokalt omhändertagande av dagvattnet bedöms påverkan på slutrecipienten Nordviks kile som utgör ett riksintresse för friluftslivet vara närmast försumbar. Vid en okänslig utbyggnad bidrar den däremot något till att öka på befintlig föroreningsbelastning på havet från vägar och dagvattenutsläpp m.m. Ett eventuellt anläggande av en dagvattendamm i aktuellt område kan anses vara en vattenverksamhet, vilket kräver en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 49 (53) Utbyggnaden bedöms inte medföra några ingrepp inom strandskyddade områden. Utbyggnaden bedöms inte heller påverka Breviks kile och de skyddsvärda områden som finns inom detta område eller vattenskyddsområdet kring Tolleby vattentäkt. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 50 (53) Referenser Artportalen 2014. www.artportalen.se Databas över skyddsvärda arter m m. Data hämtad i november 2014. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket & Socialstyrelsen. 1995: Bättre plats för arbete. Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Boverket allmänna råd 1995:5 Boverket. 2014. BFS 2014:3 - BBR 21, Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). Blomgren. E m fl. 2006: Botaniska utflykter i Bohuslän. Föreningen Bohusläns Flora GF konsult AB. 1993: Vattenöversikt för Tjörns kommun. GF Konsult AB. 2006: VA-plan 2005 – 2025 för Tjörns kommun. 2006-05-03. Göteborgs Miljöförvaltningen. 2009: Ren Regionluft- beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2009. Jonasson, I. 2009: Tjörn, landskap, växter. Båtdokgruppen. Jordbruksverket. 2014. www.jordbruksverket.se. TUVA-Databas med inventerade äng- och betesmarker samt kartunderlag gällande klassning av jordbruksmark. Lantmäteriet. 2014. http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografiskinformation/Historiska-kartor/. Databas med historiska kartor och geografisk information Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1989a: Ängar och hagar på Tjörn. Miljövårdsenheten 1989:3. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1989b: Lövskogar i Tjörns kommun. Miljövårdsenheten 1989:7. Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län. 1995. Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1995:21 Länsstyrelsen. 2000a. Inventering av våtmarker i f d Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen. 2000b. Värdebeskrivningar, riksintresse för naturvård, Västra Götalands län, uppdaterad 2008-01-16. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 51 (53) Länsstyrelsen Västra Götaland. 2001. Områden av riksintresse för friluftsliv. Rapport 2001:31. Länsstyrelsen 2003. Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Förslag till program för skydd av tätortsnära naturområden. Remisshandling juni 2003. Länsstyrelsen. 2006: Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september 2006. Länsstyrelsen. 2011: Stigande vatten. En handbok för fysisk planering i översvämningsdrabbade områden. Publikation 2011:72. Länsstyrelsen Västra Götaland. 2014: Informationskartan Västra Götaland. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/. Databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinventering, våtmarksinventering, Skogsstyrelsens nyckelbiotoper m m. Data kontrollerade i november 2014. Länsstyrelsen Blekinge län. 2008: Djurhållning och bostäder – kunskapsöversiktför samhällsplanering i Blekinge län. Juni 2008. Länsstyrelsen i Skåne. 2004: Hästar och bebyggelse. Underlag för den fysiska planeringen. Samhällsplanering. Skåne i utveckling 2004:17. Naturvårdsverket 2007: Ängs- och hagmarker i Sverige. Rapport 4819. Riksantikvarieämbetet. 2014: www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, databas över fornlämningar och bebyggelseregistret. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). 2014: http://maps2.sgu.se/ kartgenerator/maporder_sv.html. Berggrundskarta, jordartskarta och jorddjupskarta. Skogsstyrelsen. 2014: www.svo.se. Skogsstyrelsens databas över nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. Data hämtad i november 2014. Trafikverket. 2014: https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket. Nationella vägdatabasen på webben. Data hämtat november 2014. Tjörns kommun. 1988. Kulturminnesvårdsprogram för Tjörns kommun. Åtgärdsförslag fastställt av kommunfullmäktige 1988-06-09. Tjörns kommun. 2006. Tätortsstudie Skärhamn (antagandehandling). Tjörns kommun. 2008a: Naturvårdsprogram för Tjörns kommun. Del III: Objektskatalogen. GF Konsult AB, juni 2008. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun 52 (53) Tjörns kommun. 2008b: Policy angående avstånd till hästhållning vid nyetablering. Sammansträdesprotokoll i Samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-03. Tjörns kommun. 2012: Natur och kulturguide Tjörn. Berit Stridh, Anna Berglund och Britta Leander. Tjörns kommun. 2014a. Planprogram, detaljplan för Märkesten, Kroksdal 1:44 m fl. Utkast november. 2014. Tjörns kommun. 2014b. Översiktsplan 2013. Antagandehandling 16 maj 2013. Laga kraft 16 maj 2014. Vattenmyndigheten. 2014: www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/ Gis+och+kartor/Vattenkartan html. Databas med geografisk information om sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten i Sverige. Data kontrollerade i november2014. 2015-03-2 Miljöutredning till planprogram för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Märkesten, Tjörns kommun Bilaga 1 FAKTARUTA Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växtarter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Exempel på sådana arter är större vattensalamander, åkergroda, hasselsnok och läderbagge. Förordningen tar även upp andra arter, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses. Fridlysta arter Naturvårdsverket och länsstyrelserna har upprättat särskilda föreskrifter om fridlysta arter i landet eller delar av landet. Dessa arter är skyddade mot exempelvis plockning, insamling och viss markexploatering. Alla grod- och kräldjur, fladdermöss och orkidéer är exempel på djur- och växtgrupper som är fridlysta i hela landet. Blåsippa är exempel på en art som har olika regler för olika delar av landet. En markexploatering som riskerar att skada fridlysta arter kräver att man ansöker om dispens hos länsstyrelsen. Rödlistade arter ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: Signalart RE. Försvunnen (Regionally Extinct) CR. Akut hotad (Critically Endangered) EN. Starkt hotad (Endangered) VU. Sårbar (Vulnerable) NT. Nära hotad (Near Threatened) DD. Kunskapsbrist (Data Deficient) En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrelsen och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall uppfylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. En förteckning över signalarter för ängs- och betesmarker har tagits fram av Jordbruksverket. Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. Indikatorarter som indikerar naturvärden har i princip samma betydelse som begreppet signalart. Bilaga 2 Ök and en atu rvä rde Värdepyramid för bedömning av naturvärden A. Områden av nationellt eller inter nationellt värde för naturvården B.Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. Regionalt värdefulla naturområden Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de flesta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ”ekologiskt särskilt känsliga områden” enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 §§ MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. Områden med större lokala naturvärden Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kategorin ”ekologiskt särskilt känsliga områden” och omfattas då av 3 kap 3 § MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. Övriga områden med lokala naturvärden Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. Övriga naturområden Områden som inte innehåller några stora specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock finnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen. Ök and e re kre atio nsv ärd e Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden A. Områden av nationellt eller inter nationellt värde för friluftsliv och turism B.Regionalt värdefulla områden C. Områden med större lokala rekreationsvärden D. Övriga områden med lokala rekreationsvärden E. Övriga naturområden A. OMRÅDEN AV NATIONELLT ELLER INTERNATIONELLT VÄRDE FÖR FRILUFTSLIV OCH TURISM Områden angivna som riksintresse för friluftslivet enligt beslut av Naturvårdsverket och områden som på annat sätt är av stor betydelse som exempelvis turistmål. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Exempel på områden enligt kategori A är stora delar av skärgården. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. REGIONALT VÄRDEFULLA OMRÅDEN Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från hela regionen. Områdena omfattas i stort av 3 kap 6 § MB. Exempel på områden enligt kategori B är regionalt intressanta fågellokaler, vandrings- och cykelleder och utflyktsområden som Gunnebo, Nääs-Öijared m fl. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. OMRÅDEN MED STÖRRE LOKALA REKREATIONSVÄRDEN Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från ett närbeläget samhälle. Exempel på områden enligt kategori C är Ruddalen, Sjumilaskogen, Hisingsparken, Bergsjön, Safjället, Djursjöområdet och Landehof. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. ÖVRIGA OMRÅDEN MED LOKALA REKREATIONSVÄRDEN Omfattar en stor del av alla bostadsnära grönytor och annan strövbar natur inom 2 km från tätbebyggelse, samt andra lokalt betydelsefulla naturområden såsom lättillgängliga sjöar och kuststräckor, frekvent besökta bärskogar etc. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. ÖVRIGA NATUROMRÅDEN Områden som idag inte innehåller några stora specifika värden för friluftslivet. Anledningen kan vara att de är strövovänliga - som exempelvis kalhyggen och täta ungskogar - eller att de av olika skäl är svårtillgängliga. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från rekreationssynpunkt. Det bör dock beaktas att en exploatering kan begränsa den framtida potentialen hos ett områdes rekreationsvärden. Bilaga 3 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se
![Naturskyddsföreningens_miljöenkät_Tjörn[1]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002903963_1-52da0d14dbb1fb09feefe4a1abaf49ef-250x500.png)
© Copyright 2024