Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun
Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 2015-02-05 Beställare: Beställarens representant: Kungsbacka Kommun 43481 Kungsbacka Anders Gustafsson Konsult: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare Handläggare Sara Rydbeck Frida Lager, Sara Rydbeck, Anna-Lena Frennborn, Ulf Johansson och Katarina Holmgren Uppdragsnr: 103 30 20 Filnamn och sökväg: N:\102\38\1023855\0-Mapp\09 Beskr-Utredn-PMkalkyln:\103\30\1033020\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\miljöutredning åsa centrum fl.docx Kvalitetsgranskad av: Ulf Johansson, Sara Rydbeck Tryck: Norconsult AB Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 4 1. Uppdraget ................................................................................... 7 2. Arbetets bedrivande .................................................................. 8 3. Översiktlig beskrivning av planerad utbyggnad ...................... 8 4. Naturmiljö, kulturmiljö och rekreation .................................... 10 5. Markförhållanden ..................................................................... 21 6. Vattenförhållanden................................................................... 30 7. Hälsa och säkerhet .................................................................. 36 8. Trafikrelaterade frågor ............................................................. 41 9. Naturresurser ........................................................................... 44 Referenser ............................................................................................... 48 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Faktaruta skyddade och skyddsvärda arter Värdepyramid för bedömning av naturvärden Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden 4 (52) Sammanfattning Bakgrund Uppdraget har inneburit att upprätta en miljöutredning som underlag till fortsatt planarbete för Åsa centrum Kungsbacka kommun. Tanken är att Åsa centrum ska utvecklas med en mångfald av nya bostäder och företag samt att områdets centrumfunktioner ska stärkas. Naturmiljö, kulturmiljö och rekreation Planerad förtätning av Åsa centrum innebär främst att den gamla banvallen, grönytor samt igenväxande åker- och betesmark utan några högre värden för natur, kulturmiljö och rekreation tas i anspråk för bostäder och centrumfunktioner. I områdets norra del försvinner kvarvarande rest av odlingslandskap i centrala Åsa varvid vissa skyddsvärda lövträd kan komma att avverkas, vilket i viss mån är negativt för naturmiljön. Vidare kan områdets kulturhistoriskt värdefulla byggnader med omgivande äldre lövträd påverkas negativt eller t o m försvinna. Påverkan kan minimeras genom anpassning av planerade bostäder, vägar etc till områdets skyddsvärda byggnader och träd. Planerad centrumutveckling bedöms främst vara positiv då tillgängligheten mellan centrum och badplatsen Vita Sand förstärks genom fler gång- och cykelstråk, ett tydligare GC-stråk från pendelstationen samt fler säsongsparkeringar för badgäster. Genom föreslagna torgbildningar med butiker ökas dessutom ortens attraktion som badort. Vidare ökar utbyggnaden tillgängligheten till de tätortsnära grönområdena, vilket är positivt för friluftslivet även om slitage på naturmiljön ökar något. Sammanlagt bedöms dock konsekvenserna för natur, kulturmiljö och rekreation bedöms bli små. Markförhållanden En utbyggnad kräver sannolikt vissa grundläggningsåtgärder då programområdet underlagras av svallsediment/grus, urberg och postglacial finlera. Geotekniska undersökningar krävs därmed i samband med fortsatt planarbete. Flertalet verksamheter som kan ha upphov till potentiella föroreningar har bedrivits eller bedrivs i nuläget inom programområdet. Genom programområdets östra del löper en gammal banvall med anslutande stationshus och bangård. Detta område har tidigare undersökts översiktligt med avseende på markföroreningar varvid halter av arsenik och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) påträffats över gällande 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 5 (52) riktvärden. Kompletterande undersökningar och anpassning till bostadsändamål krävs i dessa områden. Vid den f d handelsträdgården samt det f d plåtslageriet med drivmedelshantering krävs miljötekniska markundersökningar för att identifiera och avgränsa utbredningen av eventuella markföroreningar samt för att utreda eventuellt saneringsbehov inför byggnation. Läget för smedja, cementgjuteri, trävaruhandel och bilverkstad samt historisk inventering av dessa behöver utredas i syfte att bedöma föroreningsrisken ifrån dessa verksamheter. Mark- och grundvattenstatus för befintlig bensinstation bör även undersökas och eventuella efterbehandlingsåtgärder vidtas. Vattenförhållanden Planerad utbyggnad medför en ökning av såväl dagvattenavrinning som föroreningshalt i dagvattnet jämfört med befintliga förhållanden. Under förutsättning att utbyggnaden sker med ett lokalt omhändertagande av dagvattnet och en översyn av befintligt dagvattensystem bedöms dock dagvattenpåverkan kunna minskas väsentligt eller t o m minska jämfört med idag. Planerad bostadsutbyggnad bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet i recipienten Vendelsöarkipelagen i någon större utsträckning förutsatt att dagvattnet omhändertas lokalt. Översvämningsrisken i området förväntas minska om ett helhetsgrepp tas gällande dagvattenhanteringen i Åsa centrum. Hälsa och säkerhet Varbergsvägen är utpekad som omledningsväg för transport av farligt gods, varför särskilda krav ställs på utformning och avstånd för tillkommande bebyggelse i dess närhet. Planerad utveckling av Åsa Centrum innebär att bostäder och verksamheter måste samsas inom programområdet vilket kan innebära viss risk för störning från enskilda verksamheter, bl a buller och trafik, på nya och befintliga bostäder. Samtidigt bedöms en tydlig centrumbildning med torg i Åsa kunna bidra till minska risken för störningar mellan verksamheter och bostäder. Inga konflikter bedöms uppstå gällande områdets närhet till Ringhals eller med djurhållning. Kring kraftledningen i öster krävs ett skyddsavstånd om 50 m mot bostäder och verksamheter. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 6 (52) Trafikrelaterade frågor I framtiden år 2035 beräknas trafiken på Varbergsvägen ha ökat med ca 4 500 fordon till ca 9 000 fordon/dygn. Detta innebär att ekvivalenta ljudnivån för boende längs Varbergsvägen beräknas öka med ca 2 dBA. Maximala ljudnivån förändras inte. För nybebyggelse krävs ett avstånd från Varbergsvägen på ca 30 m om inga särskilda bullerskyddsåtgärder vidtas. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft kommer även i framtiden underskridas med god marginal. Naturresurser En utbyggnad inom området bedöms inte innebära någon konflikt med bestämmelserna i 4 kap miljöbalken. Kommunen har dessutom i sin översiktsplan i princip tagit ställning till att en utbyggnad i området som medför exploatering av jordbruksmark enligt 3 kap 4 § MB är möjlig. Områdets öppna diken och stenmurar kan påverkas vid en utbyggnad, men då områdets odlingsmark är relativt igenvuxen, är det tveksamt om en dispens gällande biotopskydd kommer att krävas från länsstyrelsen enligt 7 kap 11 § MB. Inget strandskyddat område berörs däremot av planerad utbyggnad. Aktuellt planprogram medför inga konflikter med gällande skyddsbestämmelser för närliggande naturområdena Näsbokrok och Kungsbackafjorden eller med anslutande riksintressen för kommunikation (Västkustbanan) och energiproduktion (inre beredskapszon för kärnkraftverket Ringhals). 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 7 (52) 1. Uppdraget Uppdraget har inneburit att upprätta en miljöutredning som underlag till ett planprogram för Åsa centrum i Kungsbacka kommun. Tanken med Åsa centrum är att området ska utvecklas med en mångfald av nya bostäder och företag. Området utgörs idag främst av exploaterad mark med centrumfunktioner, bostäder, vägar, en gammal banvall samt en del grönytor, naturmark och odlingsmark (se översiktskarta, figur 1.1). Figur 1.1: Översiktskarta. Programområdet utmarkerat i rött. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 8 (52) Miljöutredningen syftar till att översiktligt beskriva och bedöma områdets värden för natur, kulturmiljö och rekreation samt att utreda förutsättningarna för trafikrelaterade frågor, mark- och vattenförhållanden samt hälsa och säkerhet. Vidare görs en bedömning av vilka miljökonsekvenser som kan uppstå till följd av planerad utbyggnad. Miljöutredningen har upprättas som ett underlag till det planprogram som ska tas fram för området. Beställare av uppdraget har varit Kungsbacka kommun genom Anders Gustavsson. 2. Arbetets bedrivande Arbetet med miljöutredningen har utförts av biolog Sara Rydbeck, kulturgeograf Frida Lager samt civilingenjörerna Anna-Lena Frennborn och Katarina Holmgren vid Norconsult AB. Ulf Johansson har deltagit som expertstöd gällande markföroreningar och som granskare. Ett översiktligt fältbesök i området gjordes i oktober 2014. En kontroll under växtsäsong skulle ge mer information om områdets naturvärden, men bedöms inte vara av avgörande betydelse för de övergripande bedömningarna i utredningen. Använda skriftliga källor har angivits inom parentes i rapporten och återfinns i referensavsnittet. 3. Översiktlig beskrivning av planerad utbyggnad Läget för centrum i Åsa har genom åren förskjutis vilket bidragit till en utspridning av områdets olika centrumfunktioner och en diffus kärna. Idag fungerar ICAbutiken och Åsa hembageri – samt under sommaren - även stranden som mötespunkter då Åsa tätort saknar torg och andra fysiska mötesplatser. Programarbetet med Åsa centrum är en del i den utveckling av Åsa som ämnar till att bilda ett attraktivt stråk mellan den nya pendeltågstationen i norr, via centrum och vidare till stranden i söder: Vidare ska det möjliggöra för en mångfald av bostäder och företag, kunna locka besökare året runt samt skapa förutsättningar för ett hållbart resande. I kommunen planeras en utbyggnad av ca 25-30 nya bostäder per år. På en tjugoårsperiod motsvarar det mellan 500 och 600 bostäder. Delar av denna bostadsutveckling kommer att ske inom aktuellt område. Där banvallen löper igenom områdets östra del planeras för bostadsbebyggelse och i centrum planeras en förtätning genom komplettering av bostadshus, verksamheter 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 9 (52) och handel. Ett torg planeras vid nuvarande ICA-butik och Åsa Hembageri och möjligheten att skapa ett nytt centrum för handel vid nuvarande bensinstation utreds också, se figur 3.1. Ytor längs med Åsa Bäckväg samt de delar av banvallen som är olämpliga för bostadsbebyggelse, ska kunna nyttjas som säsongsparkering. Figur 3.1: Strukturskiss för Åsa centrum (Kungsbacka kommun 2013a) Enligt den kommunövergripande översiktsplanen (Kungsbacka kommun 2006) ligger Åsa centrum inom utvecklingsområdet för Åsa samt inom ett programområde för en fördjupad översiktsplan. En fördjupad översiktsplan antogs 2013 för Åsa (Kungsbacka kommun 2013a) vars särskilda syfte är att stärka centrum, bidra till ett växande Åsa med fler bostäder och företag samt att ta ett helhetsgrepp kring planeringen av den framtida utvecklingen av Åsa tätort. Utvecklingen av centrum ses som en nyckeldel i denna process. Större delen av området omfattas även av 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 10 (52) gällande detaljplaner. Markägandeförhållanden delas mellan kommunen och privata aktörer. 4. Naturmiljö, kulturmiljö och rekreation Nuvarande förhållanden Allmänt om områdets natur, kulturmiljö och rekreation Det studerade området utgörs idag främst av exploaterad mark med centrumfunktioner, bostäder, vägar samt en gammal banvall som löper tvärs genom området. Inom området finns dock en del grönytor, men även en del kvarvarande naturmark och igenväxande åker- och betesmark, se figur 4.1. Programområdets nordöstra hörn utgörs av igenväxande betesmark på ömse sidor av banvallen samt några bostadshus/gårdar. Öster om banvallen finns en kraftigt igenvuxen betesmark bevuxen med kvävegynnade arter som hundäxing, rölleka, kirskål, åkertistel, hallon, brännässla, mjölkört och jättebalsamin, se figur 4.2. Betesmarken avgränsas i söder av en stenmur kantad av medelgrov-grov sälg, lind, alm och bok samt klen hassel och björk, medan gränsen mot banvallen kantas av ett dike bevuxet med bladvass och en trädridå av främst klen sälg, björk, lind, ask och fläder. Väster om banvallen ligger också en igenvuxen betesmark med liknade kvävegynnat fältskikt och enstaka buskar av slån, nypon och benved. Delar av betesmarken används som upplag för diverse jord- och grusmassor och i nordväst gränsar den till ytor som tidigare utnyttjats som handelsträdgård. Längs med gränsen mellan både betesmarken och banvallen och mellan betesmarken och husen i söder, löper en trädridå av medelgrov-grov sälg, lind, björk, oxel, bok, vitpil. I trädridån i anslutning till husen finns även inslag av klen lönn, alm, lind och trädgårdsbuskar. Inne på tomterna står även några grova vårdträd. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun Teckenförklaring 2 1 a Ås vä ns tio sta 2 g 2 gen ä rgsv e Varb 1 Öppen, något igenvuxen åkermark Kraftigt igenvuxen betesmark Trädridåer med vissa skyddsvärda träd Lövskogsdominerad naturmark Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Naturmark m tall och hällmark Något igenväxande område vid väg Plangräns Åsa berg tätortsnära grönområde tätortsnära grönområde grönyta parkering gam ICA mal all banv bensinstation bageri re s ta camping ur an ge parkering Vit a Kuggaviken Sa nd ba dp lat s Figur 4.1 Befintliga förhållanden i programområdet r idrottsplats 12 (52) Figur 4.2: Kraftigt igenvuxen betesmark i områdets nordöstra hörn. I programområdets nordvästra del ligger en gård (Åsa 4:4) omgiven av öppen åkermark (vall) som legat i träda något år, vilken domineras av ett fältskikt av bl a åkertistel, hundäxing, rödklöver, renfana, gårdskräppa och ängsgröe, se figur 4.3. I väster rinner ett dike bevuxet med bladvass genom åkermarken. Närmast gården växer en del klen björk och vallen har här klippts som en gräsmatta. Gårdens trädgård omges av en stenmur kantad av främst klen-medelgrov björk, sälg och lind. Sydväst om åkermarken finns ett något igenvuxet område beläget mellan Varbergsvägen i väster och grönytor i öster. Övriga delar av programområdet består av exploaterad mark i form av bostäder, affärer, restauranger, bensinstation samt en gammal banvall med anslutande stationshus och bangård. Insprängt mellan dessa finns grönytor i form av klippta gräsytor med planterade träd och buskar samt mindre områden med kvarvarande naturmark intill banvallen. Här och var finns även en del grova träd som bär spår av tidigare hamling, t ex några grova lindar och almar intill Åsa Stationsväg. Naturmarken består främst av mindre lövbestånd av klen-medelgrov björk, rönn, asp, sälg, lönn, körsbär och vitpil med ett trivialt fältskikt av bl a kruståtel, kirskål, hallon, älggräs, stinknäva och mjölkört. Det finns även en mindre höjdparti dominerat av tall och öppna hällmarker centralt i området. Den gamla banvallen omges till stora delar av trädridåer med lövträd och ett trivialt fältskikt, se figur 4.4. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 13 (52) Figur 4.3: Öppen, något igenvuxen åkermark kring gammal gård i områdets nordvästra hörn. Figur 4.4: Den gamla banvallen omgiven av lövträd och ett trivialt fältskikt. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 14 (52) Inom programområdet finns viss kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i form av två bostadshus från 1850-1920-tal och en kringbyggd gård byggd före 1850 intill Åsa Stationsväg i norr samt ett stationshus med anslutande godsmagasin intill järnvägen mer centralt i området, se figur 4.5. I övrigt finns inga kända fornlämningar eller andra kulturhistoriska värden inom programområdet. Figur 4.5: Den kringbyggda gården och ett av bostadshusen vid Åsa Stationsväg som utpekas som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Häradskartan från 1919-1925 visar att programområdet då främst utgjordes av odlingsmark med endast några fåtal gårdar, ett stationshus och enstaka bostadshus kring järnvägen och Åsa Stationsväg som då var huvudväg. Sträckningen på Åsa stationsväg och järnvägen var densamma som idag. Den ekonomiska kartan från 1965 visar på vissa förändringar jämfört med häradskartan. Enligt denna har det tillkommit mycket bebyggelse i och kring programområdet både intill badplatsen Vita Sand och kring hela Kuggaviken men även öster om järnvägen. Vidare hade Varbergsvägen anlagts som huvudväg till samhället men i norr fanns fortfarande en del odlingsmark kvar. Kartan visar dock att det tillkommit en del bebyggelse och service både i centrum, men även på tidigare odlingsmark kring Varbergsvägen. Inom själva programområdet finns inga höga rekreationsvärden men det finns en del gång- och cykelvägar och den gamla banvallen utnyttjas i viss mån för rekreation. Genom området löper även Kattegattleden, vilken utgör en havsnära cykelled 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 15 (52) mellan Helsingborg och Göteborg. Direkt sydväst om programområdet ligger badplatsen Vita Sand med anslutande camping, parkering och café och strax söder därom finns ytterligare en badplats (Krokvik), vilka båda hyser höga rekreationsvärden. Detta medför att Åsa centrum med sina butiker, restauranger och bageri lever upp sommartid och blir något av en badort. Stränderna kring centrala Åsa är generellt lättillgängliga och värdefulla för friluftslivet. I anslutning till programområdet finns även en idrottsplats samt två närrekreationsområden, ett tallbevuxet höjdområde genomkorsat av stigar (Åsa berg) i öster och ett mindre skogsbevuxet höjdområde i väster. På lite längre avstånd från centrum ligger naturområdena Näsbokrok och Store mosse som båda har ett omfattande stignät. Tidigare dokumenterade värden för natur, kulturmiljö och rekreation Inom själva programområdet finns inga dokumenterade värden för natur och rekreation, men Åsa ligger vid havet och stränderna är generellt mycket värdefulla för friluftslivet. Stränderna är relativt lättillgängliga för gående med en ganska bred, allmänsrättsligt tillgänglig strandzon medan parkeringsmöjligheterna är begränsade förutom vid badplatserna Vita Sand och Krokvik. Vid Vita Sand i direkt anslutning till programområdet, finns även en campingplats och kafé och några anslutande restauranger som ökar områdets rekreationsvärde. Kuggaviken hyser förutom badplatser även marina grundområden som generellt har höga naturvärden i egenskap av uppväxtområden för fisk ( Kungsbacka kommun 2013b, Norconsult AB 2011). I den fördjupade översiktsplanen för Åsa (Kungsbacka 2013) utpekas även Åsa berg direkt öster om samhället som ett tätortsnära naturområde med lokala naturvärden som domineras av tallskog med inslag av gammal ljunghed och som genomkorsas av stigar. Även ett mindre skogsbevuxet höjdparti väster om Varbergsvägen utpekas som ett grönområde. Strax sydost om Åsa centrum ligger naturområdet Store mosse som omfattar ett rikkärr, en mindre sjö och ett mindre hedartat område. Området genomkorsas av välanvända stigar och hyser mycket höga naturvärden med flera rödlistade arter. Områdets värden finns väl dokumenterade i befintligt underlagsmaterial (Kungsbacka kommun 1993, 2003, 2013, Länsstyrelsen 1977, 1985, 1996, 2014, GF Konsult 1998, Göteborgsregionens kommunalförbund 1988, Göteborgs Ornitologiska Förening 1993). Väster om programområdet ligger även Näsbokrok och Kungsbackafjorden vilka utgör både naturreservat och riksintressen för både naturvården och friluftslivet, Kungsbackafjorden är dessutom ett Natura 2000-område. Näsbokrok är halvö med 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 16 (52) en öppen kusthed som har ett omfattande stignät. Även angränsande naturmark på halvön omfattas av riksintresset för friluftsliv och hyser höga natur- och rekreationsvärden. Halvön utpekas även i kommunens kulturmiljöprogram som välbevarad kusthedsmiljö med åtta bronsåldersrösen (Kungsbacka kommun 2001). Kungsbackafjorden hyser grunda havsbottnar som är viktiga uppväxtplatser för fisk och omges bitvis av strandängar med ett rikt fågelliv. Fjorden utnyttjas även flitigt för båtliv och fiske (Kungsbacka kommun 1993, 1998, 2003, 2006, 2013; Länsstyrelsen 1977, 1988a & b, 1990, 1994, 1996, 2001, 2002; Göteborgsregionens kommunalförbund 1988; Göteborgs Ornitologiska Förening 1993, Skogsstyrelsen 2014). Inom programområdet finns några byggnader som utpekas som kulturhistoriskt värdefulla både i länsstyrelsens bebyggelseinventering och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (Länsstyrelsen 2014, Riksantikvarieämbetet 2014) Dessa är två bostadshus från 1850-1920-tal och en kringbyggd gård byggd före 1850 intill Åsa Stationsväg i programområdets norra del norr samt ett stationshus med anslutande godsmagasin från 1850-1900-tal intill järnvägen mer centralt i området. Det finns inga kända fornlämningar inom programområdet, men direkt öster om detta (30 m respektive 60 m) ligger två stenåldersboplatser (RAÄ Ölmevalla 131:1 resp 150:1). Det finns även ett stort antal fornlämningar i naturområdet Åsa Berg i öster men även vissa fornlämningar väster om programområdet (Riksantikvarieämbetet 2014). Skyddade och skyddsvärda arter Ett enstaka fältbesök kan inte ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. De fynd som görs och de naturtyper som finns representerade kan dock ge en vägledning om hur naturvärdena ska bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc redovisas i bilagd faktaruta (bilaga 1). Vid fältbesöket i området påträffades en del ask och alm, varav vissa var relativt grova, främst kring banvallen och den igenväxande betesmarken i programområdets nordöstra hörn, men det förekommer även enstaka exemplar i andra delar av programområdet. Arterna är fr o m 2010 rödlistade (hotkategori VU, sårbar) p g a att de har minskat kraftigt till följd av svampsjukdomar. De flesta almar och askar som påträffades var till synes friska, men bl a intill Åsa Stationsväg - norr om det gamla stationsområdet - står en relativt grov död alm tillsammans med några friska träd, se figur 4.6. I övrigt påträffades inga skyddsvärda arter vid fältbesöket, vilket 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 17 (52) delvis kan bero på den sena tidpunkten på året för den översiktliga fältinventeringen. Vidare kan det förekomma en del skyddsvärda kryptogamer på de grova träd som finns i området men inga noterades under fältbesöket. Figur 4.6: Tidigare hamlade almar vid Åsa Stationsväg. I Artportalen finns uppgifter om fågelobservationer från Åsa med omnejd (Artportalen 2014). Bland dessa uppgifter finns 33 rödlistade fågelarter men inga arter bedöms vara direkt kopplade till aktuellt programområde eller anslutande flitigt använda badplatser. Arterna är sannolikt mer knutna till våtmarken Store mosse, t ex svarthakedopping, smålom (NT, nära hotad) och storspov (VU, sårbar), den närliggande kustmiljön genom t ex ejder, silltrut (NT) och tretåig mås (EN, starkt hotad) eller till anslutande skogsmiljöer bl a Åsa berg genom t ex tornseglare, nattskärra och mindre hackspett (samtliga NT). Förekomsten av skyddsvärda arter inom närliggande naturområden såsom Näsbokrok och Store mosse finns även dokumenterad ett flertal naturvårdsunderlag, bl a Kungsbacka kommun 2003, Länsstyrelsen 1996, 2014 och Göteborgs Ornitologiska förening 1993. I övrigt finns inga dokumenterade fynd av skyddade och skyddsvärda arter i eller i anslutning till aktuellt område (Länsstyrelsen 2014, Skogsstyrelsen 2014, ArtDatabanken 2000, Gärdenfors, U, 2010). 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 18 (52) Bedömning av områdets värden för natur, kulturmiljö och rekreation Utifrån tidigare dokumenterade natur-, kultur- och rekreationsvärden och fältbesök i området har en bedömning av områdets värden för natur, kultur och rekreation gjorts. Till hjälp har använts två särskilda värdepyramider utvecklade av Norconsult AB (se bilaga 2 & 3). Aktuellt område utgörs av främst exploaterad mark, grönytor och igenväxande åker och betesmark utan några högre värden för natur, kulturmiljö och rekreation. De bedöms tillhöra kategori E: ”Övriga naturområden”. Däremot bedöms de grova lövträd som växer vid den kringbyggda gården, bostadshusen, stationshuset och den igenväxande betesmarken i programområdets nordöstra hörn ha lokala naturvärden (kategori D). Däremot bedöms den anslutande badplatsen Vita Sand tillhöra kategori C: ”Områden med större lokala rekreationsvärden”, medan naturvärdena i berörd vik sannolikt är mer lokala (kategori D). Vidare bedöms det anslutande naturområdet Åsa Berg, öster om programområdet, hysa lokala natur- och rekreationsvärden (kategori D). Vidare bedöms naturområdet Store mosse hysa regionala naturvärden (kategori B) till följd av sin förekomst av skyddsvärda arter, medan rekreationsvärdena är mer lokala (kategori D). De närliggande områdena Näsbokrok och Kungsbackafjorden är riksintressen för både naturvården och friluftslivet och bedöms därmed tillhöra kategori A: ”Områden av internationellt och nationellt värde för naturvården, friluftsliv och turism”. Konsekvenser Planerad förtätning av Åsa centrum innebär främst att den gamla banvallen, grönytor samt igenväxande åker- och betesmark utan några högre värden för natur, kulturmiljö och rekreation tas i anspråk för bostäder och centrumfunktioner. Utbyggnaden i områdets norra del medför att den kvarvarande resten av odlingslandskap i Åsa försvinner och i samband med detta kan vissa skyddsvärda lövträd komma att avverkas, vilket i viss mån är negativt för naturmiljön. Utbyggnaden kan även medföra att de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna med omgivande äldre lövträd, och då i synnerhet den kringbyggda gården (Åsa 4:4) väster om Åsa Stationsväg, kan påverkas negativt eller t o m försvinna. Genom att anpassa planerade bostäder, 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 19 (52) vägar etc till skyddsvärda byggnader och träd bedöms dock denna påverkan kunna minimeras. Om den kringbyggda gården (Åsa 4:4) ska bevaras och nya bostäder anläggs i direkt anslutning till denna kan gården upplevas som ett märkligt inslag i ett modernt bostadsområde. För att man i framtiden ska kunna utläsa gårdens och områdets historiska funktion som odlingslandskap bör även en stor tomt kring gården bevaras för att den fortsatt ska upplevas som den byggnadsenhet den alltid varit. Detta gäller i viss mån även stationshuset med anslutande godsmagasin och de skyddsvärda husen öster om Åsa Stationsväg. Från rekreationssynpunkt bedöms planerad centrumutveckling främst vara positivt då man planerar att förstärka tillgängligheten mellan centrum och badplatsen Vita Sand genom fler gång- och cykelstråk, ett tydligare GC-stråk från pendelstationen via centrum till stranden samt fler säsongsparkeringar för badgäster. Vidare bedöms planerade torgbildningar med anslutande butiker etc även kunna göra Åsa mer attraktivt som badort. Utbyggnaden medför även att tillgängligheten till de tätortsnära grönområdena ökar, vilket är positivt för friluftslivet samtidigt som det kan ge ett ökat slitage på naturmiljön till följd av ett ökat utnyttjande av grönområdena. Eventuellt skulle områdets rekreationsmöjligheter kunna öka ytterligare genom att ersätta delar av dagens relativt tråkiga grönytor med en park och/eller lekplats samt genom att förstärka kopplingen mot idrottsplatsen i sydost, se figur 4.7. Vidare skulle det något igenväxande området intill Varbergsvägen, beläget sydväst om åkermarken i programområdet norra del, med fördel kunna utnyttjas för anläggning av dagvattendammar eller dylikt. Sammanlagt bedöms dock konsekvenserna för natur, kulturmiljö och rekreation bli små. Förslag till åtgärder · · Områdets grova lövträd bör så långt som möjligt bevaras inom området. Stora tomter bör sparas kring områdets kulturhistorisk värdefulla byggnader för att bevara dem som sammanhållna bebyggelseenheter som ger förståelse för områdets historiska funktion. · Möjligheterna att förbättra rekreationsmöjligheterna t ex genom att anlägga en park och/eller lekplats i området och genom att förstärka kopplingen mot idrottsplatsen i sydost bör undersökas. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 20 (52) · Om möjligt bör det något igenväxande området intill Varbergsvägen, beläget sydväst om åkermarken i programområdet norra del, omfattas av planprogrammet för att då kunna utnyttjas för anläggning av dagvattendammar eller dylikt. · Dagvattnet från programområdet bör omhändertas lokalt för att minimera dagvattenpåverkan på havet. Därmed behöver befintligt dagvattensystem i området ses över och om möjligt bör åtminstone delar av detta ersättas med olika LODtekniker. Detaljutformningen av ett dagvattenssystem bör tas fram i samråd med biologisk expertis för att om möjligt även skapa miljöer som gynnar växt- och djurlivet. · För att undvika dagvattenpåverkan under själva byggtiden bör eventuella dagvattenanläggningar anläggas innan markarbeten i området påbörjas. Figur 4.7: Delar av dagens relativt tråkiga grönytor kan med fördel ersättas med en park och/eller lekplats för att stärka områdets rekreationsvärde. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 21 (52) 5. Markförhållanden Nuvarande förhållanden Allmänt om topografi och jordlager Aktuellt område utgörs främst av byggnader omgivna av hårdgjorda ytor och grönområden belägna på relativt flack, f d odlingsmark. Markytan är relativt plan och ett större dike rinner genom området, längs Varbergsvägen och ut vid Vita Sand. En före detta banvall löper genom den östra delen av området. Enligt jordartskartan (SGU 2014) består de ytliga jordlagren inom området främst av svallsediment/grus. I den nordligaste delen av området utgörs de av postglacial finlera medan området Åsa berg samt ett område i syd utgörs av ett tunt jordlager på urberg, se figur 5.1. Resultaten från tidigare genomförda miljögeotekniska markundersökningar som utförts inom området utmed den gamla banvallen och vid den f d järnvägsstationen överensstämmer med beskrivna förhållanden (Tyréns 2004, 2005, 2006). Figur 5.1: Jordartskarta (SGU 2014) Enligt kommunens kartering ligger aktuellt område generellt inom normalriskområde för markradon med risk för förhöjda radonvärden i vissa områden, se figur 5.2. Skred- och rasrisken inom området bedöms som liten (Kungsbacka kommun 2013b). 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 22 (52) Figur 5.2: Karta över riskområden för markradon. Programområdets ungefärliga läge är markerat med svart ellips. Allmänt om markföroreningar Genom den östra delen av området löper en delvis riven före detta banvall vilken ansluter till f d Åsa järnvägsstation med stationshus och Åsa bangård. Dessa områden har tidigare översiktligt undersökts med avseende på markföroreningar (Tyréns 2004, 2005, 2006). Flertalet verksamheter som kan tänkas ge upphov till potentiella föroreningar har bedrivits eller bedrivs i nuläget inom programområdet. Dessa utgörs av en f d handelsträdgård, befintlig bensinstation med intilliggande bil- och däckservice och en f d grafisk industri. Ett plåtslageri med drivmedelsförsäljning och pump ska även enligt uppgift varit verksamt fram till ca 1960-talet strax söder om Åsa Hembageri. I nära anslutning till programområdet ligger även en färghandel samt en bilverkstad med däcksservice. Vidare har det utanför området tidigare funnits en trävaruhandel och en bilvårdsanläggning, norr om området finns en återvinningscentral med mellanlagring av farligt avfall samt bilverkstad. Se figur 5.3 för verksamheternas läge. Förutom nämnda verksamheter finns uppgifter om att trävaruhandel och mejeri ska ha bedrivits i närheten av programområdet. Närmare uppgifter om dessa verksamheters belägenhet har ej kunnat verifieras. Längre ifrån programområdet har även bedrivits smedja och cementgjuteri. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 23 (52) Figur 5.3: Lägen för f d och befintliga verksamheter. Verksamheter vars läge är osäkert markeras med en parentes. I riktvärdesmodellen används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden: · · Känslig Markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för bostadsmark. Mindre Känslig Markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t ex kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas. (Naturvårdsverket, rapport 5976, sep 2009) Faktaruta Naturvårdsverkets riktvärden för förorenade markområden. Ett områdes markanvändning styrs av de aktiviteter som antas förekomma inom aktuellt område och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning det förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av markmiljön inom området. Naturvårdsverkets generella riktvärden beak- 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 24 (52) tar fyra skyddsobjekt; människor som vistas på området, markmiljön inom området, grund- samt ytvatten. Naturvårdsverkets generella riktvärden anger en nivå som ger skydd mot hälso- och miljöeffekter vid ett flertal förorenade områden, se faktaruta ovan. Tidigare undersökningar Vid tiden för de miljögeotekniska undersökningar som utförts av Tyréns, planerades området för parkeringsytor samt cykelbana, varför rekommenderade åtgärder var anpassade efter mindre känslig markanvändning (MKM). Sammantaget har halter av arsenik konstaterats över riktvärdet för MKM i den norra delen av undersökningsområdet vid f d stationen. Som mest har halter som är 3 ggr högre än riktvärdet uppmätts vilket motsvarar en allvarlig halt. Halter av cancerogena PAH över då gällande riktvärdet för KM konstaterades längs banvallen söder om den f d stationen. Dessa riktvärden har dock reviderats av Naturvårdsverket och andra grupperingar av PAH:er används idag som jämförvärde. Figur 5.4: Den f d banvallen i områdets östra del. Inga halter av arsenik eller andra metaller överskred riktvärden söder om stationen. Norr om stationshuset påträffades halter av koppar över KM samt halter av bekämpningsmedel enligt Banverkets lägsta föroreningsnivå (Banverket 2002). Tidigare undersökningar hade även konstaterat petroleumförorening, vilket inte kunde styrkas eller uteslutas vid Tyréns undersökning (Tyréns 2006). Samtliga påträffade 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 25 (52) föroreningar bedömdes som avgränsade till den övre delen av friktionsmaterialet under den grövre ballasten (makadam). Påträffade föroreningar indikerade en diffus föroreningsspridning, vilket innebär att föroreningarna inte har en tydlig punktkälla och därmed är svåra att avgränsa närmare. Eftersom de utförda provtagningarna varit översiktliga bör hänsyn tas till att eventuella föroreningar kan återfinnas på annan plats inom undersökningsområdet. I tidigare utförda undersökningar rekommenderas att kompletterande undersökningar utförs i samband med framtida schaktarbeten inom provtagningsområdet. I övrigt har kommunen och Länsstyrelsen inga uppgifter om att andra miljötekniska markundersökningar har utförts inom området. Ingen undersökning kring föroreningsförekomst i grundvatten har heller utförts i området. Dock påträffades vad som liknade grundvattenrör längs delar av banvallen vid fältbesöket för denna utredning i oktober 2014. Potentiellt förorenande verksamheter I Länsstyrelsens MIFO-databas (Metodik För Inventering av Förorenade Områden) finns två identifierade objekt inom programområdet i form av en grafisk industri och en drivmedelsindustri (bensinstationen). Utanför programområdet, strax norr om området, har en bilverkstad legat där det idag ligger ett bostadsområde. Vid denna f d bilverkstad har en översiktlig markmiljöundersökning utförts på delar av fastigheten (Norconsult 2010). Ytterligare norr om programområdet har även en deponi för farligt avfall varit belägen. I övrigt finns inga riskklassade områden inom eller i närheten av programområdet. Den grafiska industrin har bedrivits med offset, boktryck, kopiering och laser på fastigheten Åsa 4:159 mellan 1999-2011, se figur 5.3. Det miljöfarliga avfall som eventuellt kan uppstå från en grafisk industri är fotokemikalier och andra restkemikalier, silverhaltiga filmer och fotopapper samt färg- och lösningsmedelsrester. Enligt branschkartläggningen är det är främst vid äldre anläggningar som behov av efterbehandlingsåtgärder kan förekomma (Naturvårdsverket 1995). En bensinstation finns inom området och det har tidigare också funnits ett plåtslageri som med drivmedelsförsäljning inom området. Det exakta läget för det forna plåtslageriet med troligt nedläggningsdatum före år 1960 har dock ej kunnat fastställas. Vid bensinstationer och drivmedelshantering föreligger risk för förekomst av förorening med petroleumprodukter såsom bensin, diesel och eldningsolja samt dess nedbrytningsprodukter genom spill eller läckage från pumpar, mätarskåp, cisterner ovan och under mark eller från rörledningar. Fram till 1970-talet tjärades även underjordiska cisterner på utsidan vilket medförde föroreningsrisk av PAH 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 26 (52) (SPIMFAB 2010). Inga saneringar eller åtgärder har utförts inom programområdet för SPIMFAB:s räkning (SPIMFAB 2014). Figur 5.5: Vy över handelsträdgården från Kläppavägen taget år 2010 då verksamheten fortfarande var i drift (©GoogleMaps Streetview). I den norra delen av aktuellt område har det bedrivits en handelsträdgård med växthus. Det fanns minst tre växthus, belägna i den östra delen av fastigheten, se figur 5.5. Växthusen är idag rivna och endast det västligt belägna huvudbyggnaden fanns kvar vid platsbesöket i oktober 2014. Där växthusen tidigare legat fanns idag högar av jord/fyllnadsmaterial och byggrester, se Figur 5.6. Växthusfundamenten kunde ej urskiljas. Vid alla äldre handelsträdgårdar finns en risk att bekämpningsmedel kan ha använts och spridit sig till marken. Användningen av organiska bekämpningsmedel var omfattande mellan 1940- och 1970-talet varefter flertalet preparat förbjöds då deras grava miljö- och hälsokonsekvenser upptäckts (SGI 2013). Fastigheten där handelsträdgården varit belägen är i dagsläget ej riskklassad eller undersökt. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 27 (52) Figur 5.6: Den f d handelsträdgården vid platsbesök i oktober 2014. Vy från öster. Konsekvenser Topografi och jordlager Programområdet underlagras främst av svallsediment/grus och postglacial lera, varför en utbyggnad av nya bostäder och centrumfunktioner sannolikt kräver vissa grundläggningsåtgärder. Därmed behöver geotekniska undersökningar utföras för att kunna beskriva de geotekniska förhållanden som gäller inom programområdet och för att ge förslag på lämpliga åtgärder. Den fördjupade översiktsplanen anger att byggbarheten ur ett geotekniskt perspektiv i första hand bör utredas tidigt i områden på lera (Kungsbacka kommun 2013a). Vissa lågt liggande områden kring Varbergsvägen anses även kunna kan vara problematiska ur avvattnings- och sättningssynpunkt. Då programområdet delvis ligger inom ett högriskområde för markradon kan ett radonskyddat utförande av planerad ny bebyggelse komma att krävas. Eventuellt bör fyllnadsmassor (befintliga under asfalterade ytor och nya massor) kontrolleras under byggskedet så dessa inte ger upphov till förhöjda radonhalter. Generellt bör man vid nybyggnation ha som målsättning att WHO:s riktvärde på 100 Bq/m3 för inomhusluft inte överskrids. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 28 (52) Markföroreningar Inom programområdet bör de områden som ska bebyggas med bostäder uppfylla riktvärden för KM, medan de områden där parkeringsplatser, kontor och handel, väg eller gång-och cykelbana planeras bör hålla minst riktvärden för MKM, se faktaruta ovan. När de senare delarna utgör mindre inslag av det totala området bör detta ej delas upp i olika typer av markanvändning utan man använder lämpligen KM för hela området. Risk för förekomst av föroreningar i mark och grundvatten föreligger inom programområdet och då främst vid den f d handelsträdgården, befintlig bensinstation samt f d plåtslageri med drivmedelshantering. Det rekommenderas därför att miljöteknisk markundersökning utförs i syfte att kontrollera och vid behov avgränsa utbredningen av eventuella markföroreningar. Undersökning bör även utreda eventuellt behov av sanering inför byggnation. Dessa undersökningar bör föregås av grundliga historiska inventeringar i syfte att fastställa föroreningarnas potentiella beskaffenheter. Beträffande de av Tyréns tidigare undersökta områden vid banvallen och stationshuset bör de rekommendationer som lämnats efterlevas. Kompletterande miljötekniska markundersökningar bör därmed utföras inom dessa områden i syfte att få en tydligare helhetsbild av föroreningsförekomsten samt anpassa riktvärden, åtgärder och rekommendationer till bostadsbyggande. En grundligare genomgång av verksamhetshistoriken för området rekommenderas kring de tveksamma uppgifter som uppkommit gällande tidigare verksamhetsutövning av smedja, cementgjuteri, trävaruhandel och bilverkstad i de fall att programområdet utökas för att eventuellt innefatta dessa. Den grafiska industrin bedöms i sig inte utgöra tillräcklig risk för spridning av föroreningar, främst på grund av att driften av verksamheten startat relativt nyligen. Den fastighet där tryckeriet bedrivits är dock stationshuset och bedöms således ändå omfattas av kompletterande miljöprovtagning. Vid denna provtagning bör driften av den grafiska industrin och potentiella föroreningarna relaterade till sådan verksamhet utredas. Om föroreningar påträffas vid framtida miljötekniska markundersökningar ska de överskottsmassor som uppkommer vid schaktarbeten klassas med avseende på föroreningshalt. Massor med föroreningshalter över riktvärdet för KM ska omhändertas av godkänd mottagare. Fastighetsägare eller verksamhetsutövare som hittar föroreningar har enligt miljöbalken upplysningsplikt och ska underrätta tillsynsmyn- 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 29 (52) digheten. Eventuellt kan överskottsmassor återanvändas inom programområdet efter samråd med tillsynsmyndigheten. Misstänkta förhöjda halter av metaller, bekämpningsmedel, petroleumprodukter eller andra föroreningar kan medföra begränsningar och restriktioner vid markarbeten inom aktuellt område. En anmälan om miljöfarlig verksamhet med tillhörande kontrollprogram måste upprättas då halter överstigande riktvärden för KM eller motsvarande har upptäckts vid miljötekniska markundersökningar eller upptäcks vid framtida sådana. Anmälan måste vara godkänd innan entreprenadarbete får påbörjas. Gällande banvallen är den ballast med makadam och grusmaterial som finns inom undersökningsområdet av sådan kvalitet att återvinning rekommenderas. Det grövre materialet (makadam) sorteras lämpligen med en gallerskopa och bör kunna återanvändas endast med en visuell kontroll för förekomst av t.ex. olja. Förslag till åtgärder · Geotekniska undersökningar behöver genomföras i aktuellt område för att kunna bedöma behovet av eventuella grundläggningsåtgärder etc. inför en byggnation. · Kompletterande miljötekniska markundersökningar behöver utföras för att avgränsa utbredningen av påträffade markföroreningar i banvall och runt stationshuset samt för att utreda eventuellt behov av sanering inför eller i anslutning till byggnation. Miljötekniska markundersökningar bör utföras vid den f d handelsträdgården för att identifiera och avgränsa utbredningen av eventuella markföroreningar samt för att utreda eventuellt behov av sanering inför byggnation relaterade till tidigare verksamheter. Läget för det f d plåtslageriet med drivmedelshantering behöver utredas och markmiljöteknisk utredning utföras. Mark- och grundvattenstatus bör undersökas för området vid befintlig bensinstation och eventuella efterbehandlingsåtgärder vidtas. Eventuellt kan radonskyddat utförande av planerad ny bebyggelse komma att krävas. · · · · 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 30 (52) 6. Vattenförhållanden Nuvarande förhållanden Yt- och dagvatten Programområdet är relativt flackt och utgörs av främst byggnader och hårdgjorda ytor samt en del gräsytor, naturmark och igenväxande åker- och betesmarker. Markförutsättningarna är till övervägande del av mycket genomsläpplig karaktär (finsand), men i programområdets norra del finns även en del lerjordar. Avrinningen från programområdet sker idag via dagvattenledningar och diken ned till havet från norr mot sydväst. En stor del av dagvattnet rinner via en större dagvattenledning ut vid badstranden Vita Sand. Vidare rinner ett större dagvattendike rinner genom området längs Varbergsvägen och mynnar också ut vid Vita Sand. Detta innebär att främsta recipienten för programområdet är Kuggaviken som utgör en del av ytvattenförekomsten Vendelsöarkipelagen (Kungsbacka kommun 2011). Åsa ligger inom västra delen av Lundaåns huvudavrinningsområde som inkluderar Ölmevallahalvön. Inom avrinningsområdet finns sex sjöar och flertalet mossar. Åsa centrum ligger inom ett mindre kustnära avrinningsområde mellan Torpaån och Lundaån men avrinningen sker inte till någon av åarna utan främst via det större dike som går genom området. Avrinningsområdet utgörs i de norra delarna av åkeroch betesmark och i söder av Åsa tätort. Slutrecipienten Vendelsöarkipelagen bedöms vara starkt till mycket starkt påverkad av näringsämnen (kväve och fosfor). Utsläppen härrör från olika källor såsom jordbruk, enskilda avlopp m m. En viss påverkan av dagvatten sker även från Åsa tätort Kungsbacka kommun 1998, reviderad 2012). Strax sydost om programområdet ligger våtmarksområdet Storemosse, med mycket värdefull flora och fauna vars utflöde sker via ett grävt dike väster om mossen (GF Konsult AB 1998). I dagsläget finns spill-, vatten- och dagvattenledningar utbyggda inom programområdet som försörjer såväl bostäder som verksamheter. En översiktlig VA-utredning togs 2011 fram för Åsa, men ytterligare arbete pågår med planläggning och modellering av vattenförsörjning samt spill- och dagvattenhantering för planerad utbyggnad. Området har till stora delar ett kommunalt VA-nät, men en del enskilda avlopp och brunnar förekommer. En VA-sanering pågår bl a i Vassbäck (Kungsbacka kommun 2011, 2013a). Åsa får sitt dricksvatten från Fjärås bräcka. Vattenledningar finns utbyggda i hela tätorten och nya områden kan anslutas till nätet. Spillvatten från Åsa går till 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 31 (52) Ölmanäs reningsverk där det renas för att sedan släppas ut i Kungsbackafjordens mynning. Utsläppet sker ca 600 m från strandlinjen på 16 m djup. Reningsverket tar i dagsläget emot ca 4800 pe (personekvivalenter) med en kapacitet för 11 000 pe. Slammet transporteras sedan till Hammargård där det sedan avvattnas ned till Kungsbackaån. Enligt kommunens dagvattenpolicy (Kungsbacka kommun 2012) bedöms Kungsbackaån vara känslig för den påverkan som nuvarande dagvattentillförsel kan medföra. Bedömningen är en tämligen grov sammanvägning av kända förhållanden. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap 1 § miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Vendelsöarkipelagen är en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt vattenmyndighetens bedömning av vattenkvaliteten (Vattenmyndigheten 2014) har Vendelsöarkipelagen måttlig ekologisk status, med målet att god ekologisk status ska uppnås till 2021. Det anses som ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status 2015. En av de främsta orsakerna till att miljökvalitetsnormerna inte uppfylls i Vendelsöarkipelagen är övergödning. Totalfosforhalterna ligger på otillfredsställande höga nivåer. Vattenmyndigheten har beslutat att ytvattenförekomster som har bedömts ha övergödningsproblem och som idag inte omfattas av ett åtgärdsprogram, har fått en tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. Den kemiska statusen för ytvatten (exklusive kvicksilver) bedöms som god för Vendelsöarkipelagen, vilket också är målet till 2015. Den hydromorfologiska statusen bedöms som hög, den är automatklassad för rapporteringen från underliggande parametrarna kontinuitet, hydrologisk regim och morfologiska förhållanden. Översvämningsrisker Stigande havsnivåer, ökade nederbördsmängder och mer frekventa, intensiva nederbördsperioder förväntas till följd av klimatförändringar, vilket ökar riskerna för översvämning. Större delen av aktuellt område är byggt på tidigare havsbotten som idag ligger relativt högt över havsnivån och på ett avstånd som närmst ligger ca 300 m från havet. Översvämning sker då markens infiltrationsförmåga och dagvattensystemets avbördningsförmåga inte är tillräcklig för de vattenmängder som om- 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 32 (52) rådet utsätts för. Detta leder till ansamling av vatten i lågpunkter och risk för översvämning. En översvämningsutredning har utförts över Åsa tätort där översvämningsberäkningar gjorts (DHI 2013). Utredningen tar inte hänsyn till förväntad ökad frekvens av kraftig nederbörd eller havsnivåhöjning till följd av klimatförändringar. Översvämningsrisk till följd av förväntad havsnivåhöjning redovisas separat nedan (Länsstyrelsen 2014). Den del av Åsa centrum som främst hotas av översvämning är området kring det större dagvattendike som går genom centrala Åsa utmed Varbergsvägen ,men även området kring och sydväst om bensinstationen, vilket redan i dagsläget drabbas av översvämning i perioder. I samband med kraftiga regn (s k 100-årsregn) bedöms dessa områden ligga under vatten enligt genomförd utredning (DHI 2013). Majoriteten av det vatten som bidrar till översvämning i området kommer som naturmarksavrinning från skogsområdet Åsa Berg öster om centrum. Se figur 6.1 för översvämningskarteringar. Figur 6.1: Vänster: Översvämningsutredning, beräknade maximala vattendjup vid kraftiga regn. Höger: Översvämningskartering, rödrastrerade områden beräknas ligga under högsta beräknade havsnivå år 2100. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 33 (52) Konsekvenser Yt- och dagvatten Planerad utbyggnad av bostäder och centrumfunktioner inom området innebär en ökning av hårdgjorda ytor i området, vilket medför att markens förmåga att infiltrera vattnet försvinner i viss utsträckning och därmed ökar mängden dagvatten något. Den förändrade markanvändningen medför att belastningen på det större diket och havet i vissa avseenden kommer att öka och ändra karaktär. Viss åker- och betesmark omvandlas till bostäder och centrumfunktioner vilket bedöms ge en viss minskning av kväveavrinningen då kväveutsläppen normalt är större från åkermark än från motsvarande yta med bebyggelse. Däremot bedöms fosforutsläppen via dagvatten bli i samma storleksordning som från dagens åkermark. Vidare förväntas utbyggnaden med en traditionell dagvattenhantering leda till en något ökad belastning av metaller och andra miljöskadliga ämnen i dagvatten som normalt är högre än i dräneringsvatten från f d åker- och betesmark. Hur stora utsläppen blir beror på hur stor yta som kommer att hårdgöras och hur dagvattnet från området tas omhand innan det når recipienten. I dagsläget har Åsa tätort till stora delar ett traditionellt dagvattensystem med ledningar och diken som leder dagvatten direkt ut i havet utan rening. Med ett lokalt omhändertagande av dagvattnet bedöms dock utbyggnaden innebära att föroreningsbelastningen på recipienterna från programområdet minskar något jämfört med dagsläget. Dagvatten från planområdet kommer fortsatt att innehålla näringsämnen och olika typer av miljöskadliga ämnen som härstammar från t ex tak och vägbeläggning, bilavgaser, drivmedel, korrosion och däckslitage, men i mindre omfattning. Det gäller särskilt om befintligt dagvattensystem ses över i samband med utbyggnaden, ett arbete som kommunen redan påbörjat. Dagvattnet från tak, grönområden och kvartersmark utan särskild föroreningsbelastning kan eventuellt avledas direkt till havet utan särskild rening, medan dagvatten från vägar och parkeringsytor bör genomgå någon form av rening innan det avleds. Enligt framtagen översiktlig VA-utredning (Kungsbacka 2011) ska framtida dagvattenhantering säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen bibehålls och att dagvattenflödet från området inte överskrider 10 l/s per ha. Vidare ska dagvattnet fördröjas lokalt innan det når recipienten eller det kommunala dagvattennätet så att belastningen inte ökar. Fördröjningsmagasin ska ta omhand de ökade dagvattenflöden som en exploatering medför. Generellt bör man eftersträva en öppen dagvattenhantering inom planområdet, dvs. att dagvatten avleds öppet i diken, kanaler och rännor hellre än i slutna ledningar. Rätt utformad utgör dessutom ett system med 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 34 (52) öppen dagvattenhantering en estetisk tillgång, se foton nästa sida. En kompletterande VA- och dagvattenutredning bör tas fram i fortsatt planarbete. Öppen dagvattenränna i ett grönstråk Genomsläppliga beläggningar, t ex betonghålsten, stig med gräs & gångplattor. Programområdet utgörs huvudsakligen av svallsediment/grus, urberg och i nordligaste delen postglacial finlera. Grusiga och sandiga jordarter lämpar sig väl för infiltrationslösningar. Inom ramen för aktuellt planarbete har åtgärdsförslag för hantering av dagvattnet i området tagits fram som innebär fördröjning av dagvatten genom bl a anläggning av våtmarker, dammar, översvämningsbara ytor och omgrävning av diken till mer meandrande flöden. Lämpliga ytor för dessa åtgärder bedöms vara kring diket utmed Varbergsvägen både inom och utanför programområdet, delar av åkermarken i programområdets norra del, kring diket öster om den gamla banvallen och grönytan väster om bensinstationen. En långtgående reduktion av omgivningspåverkan kan med dessa medel nås. Under själva byggtiden kan dagvattenhanteringen medföra grumling ut till havet via direktavrinning, befintliga diken och dagvattenledningar, varför dagvattensy- 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 35 (52) stemet bör iordningställas i ett inledande skede. Planerade utbyggnader kommer att anslutas till det befintliga kommunala VA-nätet. Miljökvalitetsnormer Kommunen måste vidta de åtgärder som är nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Ny bebyggelse etc. får inte tillkomma på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna åsidosätts. Planerad utbyggnad bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet i Vendelsöarkipelagen negativt under förutsättning att dagvattnet omhändertas lokalt. Därmed kan närsaltsbelastningen från aktuellt område t o m minskas jämfört med dagsläget genom att utnyttja olika LODtekniker och att ett samlat grepp tas kring dagvattenhanteringen i området. En förbättrad dagvattenhantering i hela programområdet kan eventuellt bidra till att Vendelsöarkipelagen uppnår en god ekologisk status till år 2021. Översvämningsrisker Risk för översvämning föreligger inom delar av programområdet, längs den gamla banvallen, längs diket utmed Varbergsvägen samt kring befintlig bensinstation. Vid kraftiga nederbördsmängder påverkas även Varbergsvägens framkomlighet. Redan idag drabbas Åsa tätort tidvis av översvämning och då programförslaget innebär en ökad mängd hårdgjorda ytor minskar även områdets infiltrationsegenskaper. Ett helhetsgrepp för dagvattenhanteringen i området som bl a omfattar området kring diket längs med Varbergsvägen och delar av den igenväxande åkermarken i programområdets norra del bedöms som nödvändig för att avhjälpa översvämningsrisker i området. Förslag på en framtida dagvattenhantering är mer utförligt beskriven i stycket ovan. Därmed kan översvämningsrisken inom aktuellt område t o m minskas jämfört med dagsläget genom att utnyttja olika LOD-tekniker och att ett samlat grepp tas kring dagvattenhanteringen i området. Förslag till åtgärder · Befintligt dagvattensystem bör ses över för att undersöka om åtminstone delar av ledningssystemet etc. kan ersättas med olika LOD-tekniker. Sådana åtgärder är även positivt ur naturvårds- och landskapsbildssynpunkt. · En kompletterande VA- och dagvattenutredning krävs i samband med det fortsatta planarbetet. · Dagvatten från kör- och parkeringsytor bör ledas via oljeavskiljare. · Dagvattenavrinningen kan minimeras genom användande av genomsläppliga markbeläggningar och genom att behålla så mycket som möjligt av gräsytorna i området. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 36 (52) · Val av byggnadernas ytmaterial bör uppmärksammas i ett tidigt skede då detta påverkar dagvattnets karaktär. Särskilda lösningar för dagvattnets fördröjning/transport från hustak etc. kan skapas genom beläggning med t.ex. grus, gräs m.m. · Dagvattenanordningar bör – åtminstone i viss utsträckning – anordnas redan i byggskedet för att motverka belastning på slutrecipient under byggtiden. · Vid utformning av dagvattensystemet ska särskild hänsyn tas till utformningen längs diket utmed Varbergsvägen så att vattenflöden till diket inte ökar. 7. Hälsa och säkerhet Detta avsnitt behandlar översiktligt frågor rörande skyddsavstånd mellan bostäder och verksamheter samt skyddsavstånd med avseende på beredskapszon för Ringhals, djurhållning, kraftledning samt transporter med farligt gods på närliggande vägar. Nuvarande förhållanden Farligt Gods Länsstyrelsen i Halland har tagit fram riktlinjer för samhällsplanering utmed vägoch järnvägstransportleder för farligt gods (Länsstyrelsen 2011). Dessa riktlinjer anger lämpliga avstånd för byggnation utmed väg E6, Västkustbanan och lokalt utpekade farligt godsleder. Syftet med denna utformning är inte enbart att se till att dagens risker är acceptabla, utan även att garantera att området kring transportleder för farligt gods är utformat så att framtida ökningar av transporterade mängder inte omedelbart leder till oacceptabla risker. Bostadsbebyggelsen i programområdet kommer att ligga ca 700 m från Västkustbanan som är transportled för farligt gods. Genom område går även Varbergsvägen som är utpekad som omledningsväg för transport av farligt gods (Trafikverket 2014). Transport av farligt gods kommer således att ske igenom programområdet vid eventuell avstängning av väg E6 mellan Frillesåsmotet och Fjäråsmotet. I övrigt ligger programområdet på långt avstånd från vägar och järnväg som utgör primära och sekundära farligt godsleder. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 37 (52) Närhet till verksamheter I Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete” (Boverket m fl 1995) anges riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostäder och arbetsplatser med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Riktvärdet ska betraktas som ett försiktighetsmått och som ett uttryck för god planering, men de lokala förhållandena såsom antalet bostäder i närheten och deras placering i förhållande till verksamheterna, anläggningarnas typ och konstruktion, förhärskande vindriktning m.m. måste vägas in i bedömningen. Inom och i anslutning till aktuellt programområde finns idag ett flertal verksamheter. Kring befintlig bensinstation, ICA-butik och längs med Varbergsvägen ligger idag en kiosk, flertalet restauranger, en cykelreparatör, ett hembageri, en butik, två mäklarfirmor, frisör, och en färgaffär. Vidare ligger Åsa gästgiveri med turist- och uthyrningsverksamhet vid Åsa stationsväg i nordost. Angränsande till områdets nordligaste del ligger även JR Snickeri i Väst AB. Sydväst om aktuellt område ligger Åsa Camping som sträcker sig ned till Vita Sand. Figur 7.1: Bensinstation och verksamheter intill Varbergsvägen En mängd olika verksamheter såsom småbutiker, kontor, hantverkslokaler etc., bedöms i Boverkets rapport inte ge någon nämnvärd miljöstörning och kan därför samlokaliseras med bostäder. Därmed bedöms huvuddelen av områdets verksamheter, däribland kiosk, resturanger etc. utgöra icke-störande verksamheter som kan samlokaliseras med bostäder. Däremot bedöms bensinstationen, ICA-butiken och 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 38 (52) sommartid även campingen ge upphov till vissa störningar i form av bl.a. trafik och buller samt luktstörningar. Dessa verksamheter bör ha ett skyddsavstånd på minst 50 m från framtida bostäder. Den främsta bullerkällan från ICA-butiken och bensinstationen bedöms vara den trafik som verksamheterna alstrar. I Boverkets rapport rekommenderas, vid etablering av ny bebyggelse, ett skyddsavstånd på 100 m från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus, 25 m till tät kontorsbebyggelse och 50 m till andra personintensiva verksamheter (Boverket m fl 1995). Orsaken till rekommenderade skyddsavstånd till bensinstationer är bl a risk för brand och explosion, utläckage och föroreningar genom spill och dylikt av drivmedel och oljor till mark och vattendrag. Rekommenderade skyddsavstånd från befintlig bensinstation, redovisas i figur 7.2 nedan. Figur 7.2. Rekommenderat skyddsavstånd från bensinstation, ungefärlig avgränsning Närhet till Ringhals Hela programområdet är beläget inom den inre beredskapszonen för Ringhals kärnkraftverk, vilket omfattar ett område runt kraftverket inom en radie om ca 15 km. En särskild beredskapsplan är upprättad vid en eventuell olycka vid kärnkraftverket och Länsstyrelsen i Hallands län håller, på uppdrag från regeringen, en beredskapsorganisation ständigt beredd. Varningssystem finns för området samt fasta mätinstrument, välutrustade samlingsplatser och utrymningsutrustning. Allmänheten i området informeras kontinuerligt om beredskapsåtgärder via informationsbroschyrer. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 39 (52) Djurhållning Strax norr om aktuellt programområde finns betesmarker för hästar och några kvarvarande gårdar med djurhållning av häst. Mellan beteshagarna och programområdet ligger idag ett större bostadsområde. Djurhållningen kan ge upphov till störningar i form av lukt, buller, flugor och allergi. I Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete” (Boverket m fl 1995) anges riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostäder och arbetsplatser med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Angivet avstånd för djurhållning vid lantbruk och bostäder är 500 meter. Skyddsavståndet ska betraktas som ett försiktighetsmått och som ett uttryck för god planering, men de lokala förhållandena måste vägas in i bedömningen. Ytterligare vägledningar för hantering av främst hästhållning i fysisk planering har tagits fram sedan dess, i vilka Boverkets stora skyddsavstånd bedöms som omotiverade och betydligt kortare skyddsavstånd föreslås (Länsstyrelsen i Skåne 2004, Länsstyrelsen i Blekinge län 2008). Bedömningarna grundar sig på uppgifter från forskning kring hästallergi, som tydligt visar på att halten allergener i utomhusluften avtar relativt drastiskt med avståndet, särskilt mellan 50-100 m, och att spridningen är beroende på vindriktning, avskärmande vegetation etc. Kungsbacka kommun har också tagit fram ett förslag till riktlinjer för etablering av hästbyar (Kungsbacka kommun 2007), vilka bl a omfattar skyddsavstånd mellan bebyggelse och stallbyggnader, hagar etc. Skyddsavstånd för medelstora anläggningar (10-30 hästar) förslås vara minst 100-200 m till stall och gödselhantering och minst 50 m till hagar. Kraftledning En kraftledning tangerar programområdet i dess sträckning österut genom den norra delen av Åsa Berg. Bostäder och verksamheter bör inte anläggas i direkt anslutning till kraftledningar. I den fördjupade översiktsplanen redovisas ett skyddsavstånd på 50 meter runt kraftledningen. Konsekvenser Farligt gods Då Varbergsvägen är utpekad som omledningsväg för transport av farligt gods har särskilda krav ställts på utformningen av Varbergsvägen. Hastighetsbegränsningarna genom centrala Åsa är därför satta till 30 – 40 km/h och hastighetssänkande åtgärder har genomförts i syfte att minimera olycksrisken med transport av farligt 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 40 (52) gods genom området. Vid tillkommande bebyggelse i närheten av Varbergsvägen måste särskilda krav på utformning och avstånd uppföras och beaktas. Planerad bebyggelse i resterande område ligger så långt ifrån de vägar och järnvägar där det transporteras betydande mängder farligt gods att den fysiska utformningen inte bedöms påverkas av farligt godstransporter. Närhet till verksamheter Området i centrala Åsa där ett framtida torg planeras hyser idag Åsas mest besöksintensiva verksamheter, dvs bensinstationen med tillhörande affärer samt ICAbutiken. Dessa verksamheter ger upphov till miljöstörningar främst i form av buller och trafik. Planprogrammet innebär dock att ett tydligare definierat centrum skapas med trafiklösningar, tillhörande parkeringsplatser och en förbättring av kollektivtrafiken som förhoppningsvis minskar risken för störningar från verksamheter på omgivande bostäder via buller och trafik. Detta förutsätter dock att buller från verksamheter och relaterad trafik särskilt beaktas i planarbetet. Enligt den fördjupade översiktsplanen kan det bli aktuellt att ersätta bensinstationen med t ex centrum för handel. Behovet av ett skyddsavstånd mellan bensinstationen och bostäder samt eventuella störningar från övriga verksamheter behöver beaktas i fortsatt planarbete. Generellt ska Boverkets riktvärden beaktas, men bör tolkas som rekommendationer där lokala förhållanden ska vägas in i bedömningen. I den fördjupade översiktsplanen för Åsa (Kungsbacka kommun 2013a) har kommunen gjort bedömningen att programområdet utgör ett tätortsområde där en förtätning är både möjlig och önskvärd. Utveckling av centrumfunktioner i tätortsområden innebär ofta att bostäder och verksamheter måste samsas inom avgränsade områden. Kommunen är på sikt beredd att flytta vissa befintliga verksamheter, däribland bensinstationen, i syfte att möjliggöra för en förtätning av de centrala delarna av Åsa. Närhet till Ringhals Risken för en olycka vid Ringhals kärnkraftverk betraktas som mycket liten och därmed bedöms områdets närhet till Ringhals inte medföra restriktioner i fortsatt planarbete. Fortsatt beredskapsarbete och en anpassning av detta till en ökad befolkningsmängd i Åsa är en förutsättning för att människor ska kunna vistas och bo inom programområdet. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 41 (52) Djurhållning Befintliga betesmarker i norr ligger mer än 500 m från programområdet och bedöms inte innebära någon konflikt med planerad bostadsutbyggnad. Dessutom ligger det redan idag bostäder inom detaljplan närmre betesmarkerna, vilket inte ansetts utgöra ett problem. Kraftledning Rekommenderat säkerhetsavstånd om 50 m mellan kraftledning och verksamheter och bostäder ska hållas inom programområdet. 8. Trafikrelaterade frågor Trafik Nuvarande förhållanden Programområdet omfattar Åsa centrum i Kungsbacka kommun. Genom Åsa centrum går Varbergsvägen. Trafikflödet på Varbergsvägen, söder om Åsa Ledgårdsväg, mättes år 2003 till 4 890 fordon/årsdygn. Nuvarande trafikförutsättningar redovisas i tabell 8. 1. Tabell 8.1: Nuvarande trafik, år 2014 Väg Varbergsvägen Trafikmängd (fordon/årsdygn) 5 500 Andel tung trafik (%) 5 Hastighet (km/h) 40 (30 förbi Åsa Gårdsskola) Konsekvenser Programområdet planeras för bostäder och verksamheter. Målet är en utbyggnad av ca 25-30 nya bostäder per år vilket motsvarar mellan 500 och 600 bostäder under en tjugoårsperiod. Detta innebär att Åsa med omnejd kommer att belastas med ytterligare ca 3 000 fordon/dygn från tillkommande bostadsbebyggelse. Därtill kommer trafiken som alstras från tillkommande verksamhet som kan variera högst avsevärt beroende på innehåll. En generell trafikökning på 1,4 % (som i StorGöteborg) innebär ytterligare trafikökning på drygt 30 %. Ingen framtidsprognos är framtagen. Mycket grovt har trafiken på Varbergsvägen antagits komma att öka till ca 9 000 år 2035. I framtiden kommer skyltad hastighet eventuellt sänkas men detta beror på hur gaturummet kommer att utformas. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 42 (52) Trafikbuller Bostäder Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: · · · · Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dBA 45 dBA 55 dBA 70 dBA Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan de skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. I riksdagsbeslutet anges också riktlinjer för statliga åtgärder i befintlig miljö. För bostäder skall i en första etapp åtgärder vidtas för hus med 65 dBA eller mer i ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna skall i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maximalnivå. Verksamheter Riktvärden för ljudnivåer inomhus vid arbetslokaler redovisas av olika myndigheter. Inga riktvärden för ljudnivåer utomhus finns. I Boverkets Byggregler (BBR) anges krav på ljudnivåer inomhus och ljudisolering i bl a kontorslokaler som skall uppfylla minst ljudnivåklass C i Svensk Standard (Boverket 2014). Svensk standard, SS 25268 (2007), anger krav på inomhusnivåer i olika typ av utrymmen. För lokaler som avser kontorsarbete, enskilt arbete, samtal eller vila redovisas för ljudnivåklass C följande gränsvärden avsedda att tillämpas bl a vid nybyggnation: · · Ekvivalent ljudnivå inomhus Maximal ljudnivå inomhus 35 dBA 50 dBA Nuvarande förhållanden Inom aktuellt område finns idag bostäder, verksamheter, butiker etc. Kommunen har inte tagit fram någon trafikbullerutredning. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 43 (52) Konsekvenser Nybebyggelse Bostäder I framtiden, ca år 2035, beräknas trafiken på Varbergsvägen till ca 9 000 fordon/dygn. Vid skyltad hastighet på 40 km/h krävs ett avstånd på ca 30 m mellan Varbergsvägen och närmaste bostadsfasad för att klara riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA. För att klara riktvärdena för uteplats, maximal ljudnivå 70 dBA och ekvivalent ljudnivå 55 dBA, krävs ett avstånd på ca 30 m om denna placeras mot vägen. Om husen placeras närmare än 30 m från vägmitt klaras sannolikt riktvärdet för uteplats på andra sidan huset. Vid ett avstånd på mer än 30 m klaras riktvärdena inomhus med normala treglasfönster. Verksamheter För verksamheter finns endast riktvärden inomhus vilka klaras med fönsterkrav enligt BBR. Befintlig bebyggelse Vid genomförande av planprogrammet kommer trafiken på Varbergsvägen att öka något. För boende längs Varbergsvägen innebär det att ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med ca 2 dBA. Maximala ljudnivån kommer inte att förändras men inträffa något oftare då antalet tunga fordon ökar. Luftföroreningar/miljökvalitetsnormer Gränsvärden och mål De viktigaste luftföroreningar som förekommer i tätorter är kvävedioxid och partiklar. Även andra ämnen kan finnas men halterna är i allmänhet låga. Tabell 8.2: Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde 3 (µg/m ) (µg/m3) Timmedelvärde (µg/m3) MKN Kvävedioxid 40 60* 90* MKN Partiklar (PM10) 40 50** - * ** 98-percentilvärde 90-percentilvärde Gränsvärden för föroreningshalten i luft finns i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:477) som anger den högsta halten av föroreningar som kan få förekomma utan att människor och miljö tar skada. Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft finns för kväveoxider, partiklar, bensen, ko- 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 44 (52) loxid, svaveldioxid och ozon och bly. De gränsvärden som ibland överskrids i större svenska tätorter är kvävedioxid och partiklar (PM10). Gränsvärden för dessa ämnen framgår av tabell 8.2. Nuvarande förhållanden Beräkningar av kvävedioxidhalter har utförts av Göteborgs Miljöförvaltning för Kungsbacka tätort (Göteborgs Miljöförvaltning 2009). Erfarenhetsmässigt är dygnsmedelvärdet för kvävedioxidhalt dimensionerande för luftföroreningar. Dessa visar att miljökvalitetsmålen överskrids endast mycket nära väg E6. För att höga luftföroreningshalter skall uppstå, d v s i samma storleksordning som miljökvalitetsnormerna, krävs också att de s k bakgrundshalten är hög. Detta är inte fallet inom Åsa tätort. Om MKN klaras för kvävedioxidhalt kan erfarenhetsmässigt också slutsatsen dras att även övriga miljökvalitetsnormer klaras. Konsekvenser Vad avser halter av kvävedioxid sker erfarenhetsmässigt en viss minskning över tiden, till följd av den bättre reningsteknik som successivt införs i bilparken och som sänker de genomsnittliga emissionerna av kväveoxider från fordonen. Vad gäller partiklar orsakas partikelhalten till stor del av uppvirvlade partiklar från vägbanan. Om inga förändringar sker av lagstiftningen beträffande dubbdäcksanvändning får man räkna med en viss, mindre höjning av partikelhalterna. Miljökvalitetsnormerna (MKN) kommer även i framtiden underskridas med god marginal. 9. Naturresurser De naturresurser som behandlas här är främst sådana som kan bedömas som miljöoch bevarandeintressen enligt 3, 4 och 7 kap miljöbalken (MB). Nuvarande förhållanden Området ligger inom en kustzon som i sin helhet är av riksintresse och som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. I området gäller 4 kap 1, 2 och 4 §§ MB. Enligt MB 4:1 får exploateringsföretag inte komma till stånd som påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Enligt MB 4:2 skall turism- 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 45 (52) ens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. MB 4:4 rör bestämmelser om utbyggnad av fritidsbebyggelse och större anläggningar enligt 17 kap MB. Enligt 3 kap 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I både den kommunövergripande översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Åsa beskrivs aktuellt område som jordbruksmark liggande inom utvecklingsområdet för Åsa centrum (Kungsbacka kommun 2006, 2013a). Stenmurarna i gränserna mot områdets igenväxande åker- och betesmark kan eventuellt anses omfattas av biotopskydd enligt 7 kap 11 § MB. Även diket som löper genom åkermarken i nordväst kan anses omfattas av biotopskydd. Längs kusten gäller generellt ett utökat strandskydd om 300 m enligt 7 kap 13-14 §§ MB. Strandskyddet är upphävt i och kring stora delar av Åsa centrum och så även inom programområdet. Däremot omfattas anslutande badplats Vita Sand av strandskydd, se figur 9.1. De närliggande områdena Näsbokrok och Kungsbackafjorden utgör såväl naturreservat (7 kap 4 § MB) som riksintresse för både naturvård och friluftsliv (3 kap 6 § MB). Fjorden utgör även ett Natura 2000-område enligt både habitatdirektivet och fågeldirektivet (7 kap 28§ MB). Syftet med dessa skyddsbestämmelser är att områdenas natur- och friluftsvärden värnas och skyddas mot åtgärder som kan skada dem. Programområdet berör inte dessa skyddade områden se figur 9.1. Västkustbanan belägen strax öster om Åsa, är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 § MB. Det innebär att denna ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet. Aktuellt planprogram bedöms inte beröras eller påverka detta riksintresse. Åsa centrum ligger även inom den inre beredskapszonen för kärnkraftverket Ringhals som är utpekat för riksintresse för energiproduktion enligt 3 kap 8 § MB. Aktuellt planprogram för Åsa centrum bedöms inte påverka riksintresset. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 46 (52) Figur 9.1: Gällande skyddsbestämmelser i Åsa med programområdet inritat i rött. Konsekvenser Programområdet ligger inom ett område inom vilket tätortsutveckling kan tillåtas enligt kommunens översiktsplaner. En utbyggnad inom området bedöms därför inte stå i konflikt med bestämmelserna i 4 kap MB. Även när det gäller jordbruksmarken i området har kommunen i sin översiktsplan i princip tagit ställning till att en exploatering är möjlig enligt 3 kap 4 § MB. Områdets öppna diken och stenmurar kan påverkas vid en utbyggnad, men då områdets odlingsmark är relativt igenvuxen, är det tveksam om en dispens gällande biotopskydd kommer att krävas från länsstyrelsen enligt 7 kap 11 § MB. Programområdet omfattas inte av strandskydd varför inget upphävande av strandskyddet enligt 7 kap 18 § krävs vid en utbyggnad i området. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 47 (52) Ett eventuellt anläggande av dagvattendammar etc i aktuellt område är en vattenverksamhet, vilket kräver en anmälan alternativt en ansökan om vattenverksamhet. Aktuellt planprogram bedöms inte medföra någon konflikt med gällande skyddsbestämmelser för närliggande naturområdena Näsbokrok och Kungsbackafjorden. Planerad utbyggnad bedöms inte heller medföra några konflikter med anslutande riksintressen för kommunikation (Västkustbanan) och energiproduktion (inre beredskapszon för kärnkraftverket Ringhals). 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 48 (52) Referenser ArtDatabanken. 2000: Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU. B Cederberg & M Löfroth. Uppsala. Artportalen 2014. www.artportalen.se Databas över skyddsvärda arter m m. Data hämtad i november 2014. Banverket. 2002: BVH 585.85 (Handbok Banverket 585.85, 2002-09-01): Hantering av jordmassor uravfalls- och föroreningssynpunkt. Boverket. 2014. BFS 2014:3 - BBR 21, Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket & Socialstyrelsen. 1995: Bättre plats för arbete. Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Boverket allmänna råd 1995:5 DHI. 2013: PM – Översiktlig riskvärdering i samband med kraftig nederbörd i Åsa, Kungsbacka kommun. Gärdenfors, U. (ed.) 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Göteborgsregionens kommunalförbund. 1988: Remissomgång för naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen. Kungsbacka. Göteborgs Miljöförvaltningen. 2009: Ren Regionluft- beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2009. Göteborgs Ornitologiska Förening. 1993: Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten. Fågelskyddskommittén. GF Konsult AB. 1998: Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan enligt vattenlagen och bygghandling, Västkustbanan (VBK), delen Åsatunneln. För Banverket, 1998-11-20. Kungsbacka kommun. 1998: Sjöar och vattendrag i Kungsbacka kommun 1997. Miljö- och hälsoskyddskontoret, 1998-03-25. Reviderad 2012. Kungsbacka kommun. 1993: Naturskyddsprogram för Kungsbacka kommun. Miljö- och hälsoskyddskontoret, januari 1993. Kungsbacka kommun. 2001: Bygd att bevara. Förslag till Program för kulturmiljövård i Kungsbacka kommun. Kulturnämnden 2001-02-06. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 49 (52) Kungsbacka kommun. 2003: Kungsbacka naturvårdsplan 2003. Utkast 2003-11-24. Kungsbacka kommun. 2006: Kungsbacka översiktsplan 2006. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27. Kungsbacka kommun. 2007: Riktlinjer för etablering av hästbyar i Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun. 2012: Dagvatten – Policy och riktlinjer. Kungsbacka kommun. Fastställt av kommunfullmäktige 10 april 2012. Kungsbacka kommun. 2011: Översiktlig VA-utredning ÅSA. 2011-12-01 Kungsbacka kommun. 2012: Dagvatten – Policy och riktlinjer. Kungsbacka kommun. Fastställt av kommunfullmäktige 10 april 2012. Kungsbacka kommun. 2013a: Fördjupning av översiktsplanen för Åsa. Antagandehandling 2013-10-24 Kungsbacka kommun. 2013b: Miljökonsekvensbeskrivning. Fördjupning av översiktsplanen för Åsa. ÖP039. Antagandehandling 2013-11-12 § 156. Länsstyrelsen. 1977: Natur i Hallands län. Inventering och handlingsprogram för allmän naturvård. Naturvårdsprogram. Länsstyrelsen. 1985: Våtmarker i Hallands län. Meddelande nr 1985:1. Länsstyrelsen. 1988a: Områden av riksintresse. Kulturminnesvård. Hallands län. Del II. Meddelande nr 1988:17. Länsstyrelsen.1988b: Områden av riksintresse. Friluftsliv. Särskilda hushållningsbestämmelser. Hallands län. Del III. Meddelande nr 1988:18. Länsstyrelsen. 1990: Ängs- och hagmarker i Kungsbacka kommun. Meddelande nr 1990:2. Miljövårdsenheten. Kristina Lindfeldt. Länsstyrelsen. 1994: Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län. Meddelande 1994:11. Naturvård, Kulturmiljövård. Länsstyrelsen. 1996: Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2. Kungsbacka kommun. Remissutgåva. Länsstyrelsen. 2001: Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Meddelande 2001:20. Red. Jeanette Erlandsson 2000-02-07. Länsstyrelsen. 2002 Natura 2000. Regeringsgodkända områden i Hallands län 2002. Meddelande 2002:1. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 50 (52) Länsstyrelsen. 2011: Riskanalys av farligt gods i Halland län. Meddelande 2011:19. Länsstyrelse. 2014: Planeringsunderlag Halland. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se /Halland/Planeringsunderlag/, Data hämtad november 2014. Länsstyrelsen i Skåne. 2004: Hästar och bebyggelse. Underlag för den fysiska planeringen. Samhällsplanering. Skåne i utveckling 2004:17. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län. 2014: Infokartan. Länsstyrelsernas Webb GIS. <http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/>, åtkomst 2014-11-14 Naturvårdsverket. 1995: Rapport 4393. Branchkartläggningen. En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Mars 1995. Naturvårdsverket. 2009: Rapport 5976. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. September 2009. Norconsult AB. 2010: Åsa 4:143 – Kungsbacka kommun. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Uppdragsnummer 101 33 18. 2010-05-20. Norconsult AB. 2011: Inventering av strändernas tillgänglighet i Åsa. 2011-07-07. Riksantikvarieämbetet. 2014: http://www.raa.se/. Databas över fornlämningar och bebyggelseregistret. Data hämtad i november 2014. Skogsstyrelsen. 2014: www.svo.se/skogensparlor. Kartdatabas över nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. Data hämtad i november 2014. SPIMFAB. 2010: SPI Rekommendation. Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPIMFAB. 2014: Samtal med Thomas Bengtsson, SPIMFAB. Genomgång av SPIMFAB:s saneringsregister, Kungsbacka. 2014-11-25. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). 2014: SGU:s kartvisare. Jordartskartan 1-25 000 – 1:100 000 <http://apps.sgu.se/kartvisare/>, Data hämtad 201411-14. Statens Geotekniska Institut (SGI). 2013: Miljötekniska markundersökningar vid handelsträdgårdar. Erfarenheter och rekommendationer. Linköping 2013. Tyréns. 2004: F.d Järnvägsstationen Åsa – Miljögeoteknisk provtagning. Göteborg 2014-05-17. Tyréns. 2005: F d västkustbanan, Åsa. Miljögeoteknisk provtagning. Göteborg 2005-06-15. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun 51 (52) Tyréns. 2006: PM – Miljögeoteknisk undersökning av banvall söder om Åsa station. Göteborg 2006-03-13. Trafikverket. 2014: Nationella vägdatabasen på webben. https://nvdb2012. trafikverket.se / SeTransportnatverket, Data hämtad 2014-11-26. Vattenmyndigheten.2014: Vatteninformationsystem Sverige. Vattenkartan via Länsstyrelsens WebbGIS. http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx>, Databas med geografisk information om sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten i Sverige. Data hämtad 2014-11-24. 2015-02-05 Miljöutredning till planprogram för Åsa centrum, Kungsbacka kommun Bilaga 1 FAKTARUTA Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växtarter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Exempel på sådana arter är större vattensalamander, åkergroda, hasselsnok och läderbagge. Förordningen tar även upp andra arter, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses. Fridlysta arter Naturvårdsverket och länsstyrelserna har upprättat särskilda föreskrifter om fridlysta arter i landet eller delar av landet. Dessa arter är skyddade mot exempelvis plockning, insamling och viss markexploatering. Alla grod- och kräldjur, fladdermöss och orkidéer är exempel på djur- och växtgrupper som är fridlysta i hela landet. Blåsippa är exempel på en art som har olika regler för olika delar av landet. En markexploatering som riskerar att skada fridlysta arter kräver att man ansöker om dispens hos länsstyrelsen. Rödlistade arter ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: Signalart RE. Försvunnen (Regionally Extinct) CR. Akut hotad (Critically Endangered) EN. Starkt hotad (Endangered) VU. Sårbar (Vulnerable) NT. Nära hotad (Near Threatened) DD. Kunskapsbrist (Data Deficient) En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrelsen och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall uppfylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. En förteckning över signalarter för ängs- och betesmarker har tagits fram av Jordbruksverket. Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. Indikatorarter som indikerar naturvärden har i princip samma betydelse som begreppet signalart. Bilaga 2 Ök and en atu rvä rde Värdepyramid för bedömning av naturvärden A. Områden av nationellt eller inter nationellt värde för naturvården B.Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. Regionalt värdefulla naturområden Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de flesta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ”ekologiskt särskilt känsliga områden” enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 §§ MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. Områden med större lokala naturvärden Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kategorin ”ekologiskt särskilt känsliga områden” och omfattas då av 3 kap 3 § MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. Övriga områden med lokala naturvärden Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. Övriga naturområden Områden som inte innehåller några stora specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock finnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen. Ök and e re kre atio nsv ärd e Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden A. Områden av nationellt eller inter nationellt värde för friluftsliv och turism B.Regionalt värdefulla områden C. Områden med större lokala rekreationsvärden D. Övriga områden med lokala rekreationsvärden E. Övriga naturområden A. OMRÅDEN AV NATIONELLT ELLER INTERNATIONELLT VÄRDE FÖR FRILUFTSLIV OCH TURISM Områden angivna som riksintresse för friluftslivet enligt beslut av Naturvårdsverket och områden som på annat sätt är av stor betydelse som exempelvis turistmål. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Exempel på områden enligt kategori A är stora delar av skärgården. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. REGIONALT VÄRDEFULLA OMRÅDEN Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från hela regionen. Områdena omfattas i stort av 3 kap 6 § MB. Exempel på områden enligt kategori B är regionalt intressanta fågellokaler, vandrings- och cykelleder och utflyktsområden som Gunnebo, Nääs-Öijared m fl. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. OMRÅDEN MED STÖRRE LOKALA REKREATIONSVÄRDEN Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från ett närbeläget samhälle. Exempel på områden enligt kategori C är Ruddalen, Sjumilaskogen, Hisingsparken, Bergsjön, Safjället, Djursjöområdet och Landehof. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. ÖVRIGA OMRÅDEN MED LOKALA REKREATIONSVÄRDEN Omfattar en stor del av alla bostadsnära grönytor och annan strövbar natur inom 2 km från tätbebyggelse, samt andra lokalt betydelsefulla naturområden såsom lättillgängliga sjöar och kuststräckor, frekvent besökta bärskogar etc. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. ÖVRIGA NATUROMRÅDEN Områden som idag inte innehåller några stora specifika värden för friluftslivet. Anledningen kan vara att de är strövovänliga - som exempelvis kalhyggen och täta ungskogar - eller att de av olika skäl är svårtillgängliga. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från rekreationssynpunkt. Det bör dock beaktas att en exploatering kan begränsa den framtida potentialen hos ett områdes rekreationsvärden. Bilaga 3 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se
© Copyright 2024