1
En lärarhandledning från
Hallands kulturhistoriska museum
Hallands kulturhistoriska museum,
Varbergs fästning, 432 44 Varberg
Tel 0340-828 30 www.museumhalland.se
2
Innehåll
Fotosalongen Varberg 2015
3
Pedagogiskt program
5
Niclas Hammarström
6
Jonas Gratzer
12
Pranav Purshotham
15
Varberg home of peace
16
Fredskonferensen 1915 i Varberg
20
Läroplaner
21
Att använda fotografier som historiska källor
22
Porträtt
23
Litteratur, lektionstips
24
Symboler för fred
25
Hallands kulturhistoriska museum 2015
Bilder: Niclas Hammarström, Jonas Gratzer, Pranav Purshotham,
Texter: Fotograferna, Charlotta Sandelin, Lena Carlsson
Handledning: Åsa Axberg
3
Lärarhandledning
Fotosalongen Varberg 2015
Hallands kulturhistoriska museum
13 september 2015 – 17 januari 2016
Fotosalongen Varberg 2015 fokuserar på fred i dess vidaste bemärkelse. Starka
bilder från krig, konflikter, miljöförstöring och människohandel kan verka förlamande,
men med Fotosalongen vill vi väcka engagemang! Hur bygger vi fred idag och hur
kan den enskilda människan bidra till ett bättre samhälle? I Fotosalongen visas bilder
från Varberg såväl som övriga världen.
Två svenska prisbelönta fotografer deltar – Niclas Hammarström med bilder från
Syrien och Jonas Gratzer med bilder från Asien.
Pranav Purshotham är en fotograf som på uppdrag av olika organisationer inom FN
så som UNICEF och ILO har dokumenterat deras hjälpprojekt för barn och unga i
Indien.
Varberg Home of Peace drivs av kyrkan Tazengwa och finansieras i dagsläget helt
av pengar från Sverige. Alla insamlade medel går till verksamheten på plats i Nzega
Dessutom visas alla deltagande bilder från Fotomaraton på teman som kan
kopplas till fred.
Varberg Fotomaraton 2015
Varberg Fotomaraton är en årlig fototävling som arrangerats av Varbergs Fotoklubb
och Hallands kulturhistoriska museum sedan 2009. Tävlingen
går ut på att deltagarna vid anmälningen får 5 olika teman som de ska gestalta med
hjälp av kameran. Alla är välkomna att delta mot en startavgift av 100 kr per tävlande
(barn 50 kr). Årets tävling genomfördes lördagen den 15 augusti och prisutdelning
ägde rum den 13 september i samband med vernissagen och öppnandet av
Fotosalongen Varberg. Nytt för i år var en barnklass öppen för deltagare 0 -14 år.
Alla deltagares bidrag är presenterade i utställningen som pågår till 17 januari 2016.
En vinnare per tema röstades fram av en jury med representanter från Varbergs
Fotoklubb, Hallands kulturhistoriska museum, Studiefrämjandet, och AudioVideo.
Ämnet för årets Fotosalong är fred i dess vidaste bemärkelse och alla årets teman i
Fotomaraton kan på olika sätt kopplas till fred. I tävlingen fanns dock
inget krav att bidragen skulle kopplas till fred. Det har heller inte tagits med i juryns
bedömning av bilderna.
4
Teman:
Jag
...är den minsta beståndsdelen i både konflikt och fred. Vad behöver jag för att känna
fred och frid och hur kan jag bidra till att andra får uppleva det samma? Jag kan göra
skillnad!
Samarbete
...kräver, precis som fred, acceptans, tillit, vilja och
engagemang.
Kärlek
...är en förutsättning för fred.
Dem vi älskar vill vi väl.
Frihet
...är att leva utan rädsla för krig, förföljelse, orättvisor och utanförskap.
Barnsligt
...Bejaka barnsligheten och ta inte allt på så stort allvar!
5
Pedagogiskt program
Skolprogram för åk. 7-9 och gymnasiet. Ca 60 minuter
Vi fokuserar på det centrala innehållet i historia, samhällskunskap, svenska och bild
för åk 7-9 och gymnasiet.
Skolprogrammet handlar om fred och mänskliga rättigheter. Det handlar om
människans kamp för en bättre, säkrare och tryggare värld. Ledorden är konflikt, fred,
rättvisa och engagemang. Vi lyfter det dagsaktuella läget med flyktingströmmen från
Syrien
Konflikt
Vi analyserar dokumentär- och nyhetsbilderna från Syrien av Niclas Hammarström
och de dagsaktuella frågorna kring flyktingarna från Syrien.
Denna diskussion fördjupas i värderingsövningar.
Fred
Vi fördjupar diskussionen om fredsarbete genom att berätta om Fredskonferensen i
Varberg 2015
Rättvisa
Jonas Gratzers bilder från Asien berättar om miljöförstöring, människohandel,
barnarbete. Vad kan vi göra för att hjälpa till?
Engagemang
Varberg Home of Peace drivs av kyrkan Tazengwa och finansieras i dagsläget helt
av pengar från Sverige. Alla insamlade medel går till verksamheten på plats i Nzega.
Syfte och mål
Att eleverna får en djupare förståelse för hur för hur den pågående konflikten i Syrien
genererar en ström av flyktingar även till Europa. Hur konflikter i Asien påverkar barn,
och unga och hela samhället. Att erbjuda eleverna verktyg för att analysera samtida
dokumentära bilders budskap. Hur bilderna är utformade och vilka budskap de
förmedlar. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och
kritiskt granskas. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders
utformning och budskap. Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
Syftet är också att inspirera ungdomar till samtal och reflektion kring frågor som rör
fredsarbete, både i det stora och i det lilla, och att väcka ett engagemang och en tro
på att vi alla kan bidra till en tryggare och säkrare värld.
Bokas av Marie Antonsson, Hallands kulturhistoriska museum, t. 0340 – 82845
6
Niclas Hammarström
Niclas Hammarström visar bilder från krigets Syrien. Under
sina tre resor i landet har han dokumenterat
civilbefolkningens lidande och landets förfall. Starka och
fängslande bilder av människor i krigets vardag och kampen
för ett fritt Syrien utan förtryck.
Niclas Hammarström blev omtalad när han, tillsammans
med kollegan Magnus Falkehed, togs som gisslan i Syrien i
november 2013. Under 46 dagar satt de fängslade innan de
frigavs. I våras gav de ut boken ”I dag ska vi inte dö” om
sina upplevelser.
Niclas Hammarström, född 1969, arbetar som frilansfotograf
med bas i Stockholm. Han är kontrakterad av Aftonbladet och är även ansluten till
bildbyrån Kontinent. Niclas Hammarström är prisad för sina bilder både i Sverige och
internationellt. Niclas Hammarström belönades med ”Årets bild 2014”.
(www.niclashammarstrom.com [email protected] instagram:
niclashammarstrom ) Samtliga bilder i utställningen finns till försäljning i numrerad
upplaga.
Den lilla pojken som träffats av bombsplitter får vård på̊ ett hemligt
fältsjukhus i Yabrud. Hans pappa tog honom till sjukhuset. Hans
skador var inte allvarliga och han får snart lämna sjukhuset.
En liten pojke med svåra brännskador ligger ensam på̊ en
brits. Han är i chock och har frossa. Läkarna är upptagna
med andra patienter som är mer allvarligt skadade.
7
Fyra människor dog och 16 skadades när en granat slog
ner i stadsdelen Saif al-Dawlah. Människor rusar fram och
hjälper till att bära bort de döda och skadade till väntande
bilar som tar dem till sjukhuset.
En man har skjutits till döds av en prickskytt och hämtas av
sina släktingar på̊ Dar al-Shifa sjukhuset i Aleppo. Han
transporteras hem till sin familj för begravning.
På grund av brist på̊ medicinsk utrustning på̊ Dar al-Shifa
sjukhuset måste många patienter transporteras med taxi till
regeringskontrollerade sjukhus i Aleppo. Sjukhuspersonalen
har satt honom i en taxi och hoppas att han kommer förbi
alla gränsstationer Hans gravida fru är också̊ allvarligt
skadad efter att deras hem träffats av en bomb.
Omar 31, en soldat i Fria syriska armén, kom till sjukhuset
13:49 med en skottskada i bröstet. Hans vänner kunde bara
se på när läkarna gjorde allt för att rädda hans liv. Nio
minuter senare dödförklarades han.
Sjukhuspersonalen arbetar med en svårt skottskadad FSA
soldat. Han kommer snart att dö av sina skador.
Nioårige Alladin samlar tomhylsor vid frontlinjen som han sedan
säljer på̊ metallmarknaden. Hans arbete är väldigt farligt och inte
särskilt lönsamt. ”Arets Bild 2014”
8
En dag är över och familjen kanske är på väg hem. Nattetid
intensifieras granat och skottlossning medans det
flygbombas på dagen när sikten är bra
Det finns inte tillräckligt många sängar för sjukhuspersonalen
att sova i. Personalen är ständigt i tjänst och många av dem
bor på sjukhuset.
Många av invånarna i Aleppo fick fly hals över huvud från sina hem
när just deras område drabbades av kriget. De få som återvänder
till sina hem upptäcker att det ofta har plundrats eller tagits i beslag
av Fria syriska armén.
Det finns inte tillräckligt många sängar för sjukhuspersonalen
att sova i. Personalen är ständigt i tjänst och många av dem
bor på sjukhuset.
I vanliga fall är inga vapen tillåtna i moskén men kriget har
inga lagar och soldaterna får nu ta med sig vapnen in men
måste lägga dem ifrån sig när de ber.
En gravid kvinna väntar på hjälp. Hennes hus träffades av
en bomb och hon är i allvarligt skadad.
9
Familjen flydde från helvetet i Homs till Rima utanför
Yabrud. Mamman in familjen är svårt sjuk i cancer och
behöver vård. Mannen i familjen har lyckats få tag på
medicin men ingen av läkarna på sjukhuset vet hur de ska
ge kvinnan den. Huset de bor i ligger mitt i krigsfronten och
barnen har blivit experter på att lyssna av ljudet från olika
granater och flygplan. Familjen i Rima. Barnen är mellan 7 och 14 år gamla. Det faller
bomber i närheten när vi är där. De har varit där i sju månader. Barnen leker på en
sönderbombad gård med granatsplitter överallt. De har blivit experter på att lyssna av
ljudet av olika flygplan och bomber och springer genast in i skydd.
Omar är död. En kula tog hans liv och vännerna tar honom hem
så att hans familj kan begrava honom.
De flesta skolor i Aleppo är stängda men Al-Tawheed-skolan har
öppnat för undervisning. El och värme saknas i skolan och den
mesta undervisningen sker utomhus. Alla barnen vill till skolan
men det är inte möjligt att ta sig dit varje dag på grund av kriget.
Nour Am Hammad, 13 år, bor med sin farfar I staden Yabrud. Hon kom
hit för tre månader sedan från staden al-Quasir. På frågan om var
hennes föräldrar är börjar hon att gråta. Föräldrarna är försvunna sedan
länge.
Många av barnen i Yabrud har plåster och bandage på sig.
Staden är ständigt utsatt för flyganfall och granat attacker.
Ofta är det just barnen man siktar på.
10
De flesta skolar i Aleppo håller stängt på grund av kriget. AlTawheed skolan var en av de första att öppna igen. Ofta
håller man lektionerna utomhus då skolan saknar både
värme och elektricitet.
En prickskytt från Fria syriska armén siktar på ett mål i
Aleppo.
Vid en vägspärr mellan Marea och A’zaz vaktar soldaterna från
Fria syriska armén.
Dana Kilsi och hennes småsyskon skadades av granatsplitter.
De bars till sjukhuset av sin pappa och bröder. Barnen plåstrades
om och fick sedan lämna sjukhuset.
En läkare hjälper en liten pojke att ta bort gipset. På det lilla
sjukhuset saknas ofta el och det finns ingen värme.
11
Den här mannen behöver sjukvård på det regeringskontrollerade
sjukhuset i Aleppo.
Efter fredagsbönen i moskén hålls ofta en demonstration mot
regimen på Aleppos gator. När revolutionen startade var
tusentals människor på gatorna och skrek ut sitt missnöje. Ofta
bombade regimen de stora folk- samlingarna och nu vågar sig
inte många ut på gatorna.
12
Jonas Gratzer
Han är född 1981, är uppvuxen i Stockholm. I de
sena tonåren gav han sig ut med ryggsäck för att
se världen. Under sina resor i Asien utvecklades
hans intresse för fotografering. Han bestämde sig
för att skildra verkligheten i Asien genom kameran.
Som bildjournalist dokumenterar och
uppmärksammar han de övergrepp, de orättvisor
och den miljöförstöring som pågår på den asiatiska
kontinenten. År 2009 flyttade Jonas Gratzer till
Bangkok, Thailand, för att jobba som fotograf och
därifrån bevaka Syd- och Sydostasien. Jonas
Gratzer är kontrakterad av fotoagenturen Getty
Images och är ute på arbetsresor cirka 10
månader om året. Hans arbete fokuserar
mestadels på humanitära ämnen, miljöförstöring
och geopolitik. ”2009 bestämde jag mig för att
använda mina fötter och kameran snarare än
Google för att följa sexhandeln från bergsbyarna i
Nepal, via gränsstationerna till bordellerna i Indien
och tillbaka till organisationerna för överlevande i Nepal.” Jonas Gratzer utnämndes
till årets fotograf i Asien 2014 och vann även pris för årets bild i Asien.
www.jonasgratzer.com
Bortförd. Det sista hon ser av Nepal? En ung nepalesisk
flicka korsar gränsen med två misstänkta
människohandlare. Personal från Maiti Nepal, en
organisation som arbetar mot trafficking och sexhandel,
försökte få henne att stanna kvar i Nepal. De lyckades inte.
Den moderna slavhandeln – trafficking – med unga flickor
från Nepal till Indien växer lavinartat. Sexhandeln är säkrare och mer lönsam än
handeln med vapen och droger. Uppskattningsvis säljs 12 000 nepalesiska flickor till
bordeller i Indien varje år. Bordeller där redan 200 000 nepalesiska flickor arbetar.
Två unga rohingyapojkar leker på taket till ett av de
provisoriska tält som satts upp i flyktinglägret
Sittwe i Myanmar (Burma).
13
I leran utanför Mandalay i Myanmar (Burma) tigger en
mamma och hennes son från festivalbesökarna. Landet är
rikt på teak, ädelstenar, olja och naturgas men den
regerande militärjuntan tar det mesta av intäkterna.
En undernärd rohingyafamilj i en halmhydda i flyktinglägret
Sittwe, Myanmar (Burma). Enligt FN är rohingyafolket en av
världens mest förföljda folkgrupper. De befinner sig på flykt i
flera länder som Bangladesh och Malaysia, med en
majoritet i Myanmar (Burma).
På landsbygden i Kambodja hoppar barn rep efter
skoldagens slut.
En pojke i en by vid Himalaya dricker av färskt
glacialvatten. Glaciärerna i Himalaya föder världens
mäktigaste floder som är livlinor för två miljarder
människor. Nu är snön och isen på väg att smälta bort och
befolkningen tvingas anpassa sig till nya livsvillkor.
Addi står framför sitt tält i flyktinglägret för rohingyafolket
utanför staden Sittwe i Myanmar (Burma). Tältet består till
största delen av pappkartonger.
Krigets offer. Fiskaren Khieu Chamroeun förlorade sitt
högra ben när han trampade på en landmina på den
kambodjanska landsbygden.
14
En sexårig flicka tas omhand av Gulabi Gang. Hon togs in
på sjukhuset efter att ha blivit våldtagen av tre män ute på
den indiska landsbygden. Gulabi Gang, vilket betyder
Rosa gardet på hindi, är en grupp kvinnor som har tagit
lagen i egna händer. I desperationen över myndigheternas
oförmåga att hantera misshandel och våld i nära relationer,
bildades Gulabi Gang. Syftet är att verka för bättre levnadsvillkor för kvinnor i Indien.
Fem år efter starten har Gulabi Gang mer än 20 000 medlemmar och organisationen
har räddat tusentals kvinnors liv runt om i landet.
Offer för syra-attack. På senare år har syra-attacker blivit
allt mer vanliga i Kambodja. Oavsett om det handlar om
svartsjuka eller intressekonflikter, verkar fler och fler
förövare välja syra som vapen. Flera kampanjer har startats
för strängare lagar och hårdare straff för den som begår
brott med syra. Hårdare regler för att hantera syra är också
på tal. Förhoppningsvis kommer situationen förbättras när dessa har genomförts. Det
får tiden utvisa.
16-årige MD Kahn arbetar vid Jharia kolgruva i östra Indien.
Jharia står bokstavligen i lågor. Detta på grund av
kolbrytningen som till största delen sker i dagbrott. Det är
relativt billigt att bryta kol i dagbrott, men giftiga ämnen
släpps ut i atmosfären på grund av gruvdriften. Det börjar
ofta brinna i dagbrotten på grund av cigarettfimpar och
åsknedslag. Bränderna fortsätter i flera år och de spyr ut gifter och kemikalier i
atmosfären. Området anses vara det fjärde mest förorenade i Indien. I området bor
omkring 700 000 människor. Många invånare i Jharia går ut med egna skyfflar och
bryter den kol de kan komma åt för att sälja på marknaden. I kampen för överlevnad
och för att försörja sina familjer, fortsätter arbetare att gräva upp kol – på bekostnad
av miljön.
15
Pranav Purshotham
En ljusare framtid med IKEA SUNNAN-lampor
Som en del av ett långsiktigt och brett partnerskap mellan
IKEA Social Initiative och UNICEF får tusentals barn i
Indien ljusare förutsättningar för utbildning och kunskap
tack vare SUNNAN-lampor.
Foto: Pranav Purshotham för UNICEF i Indien
“Den bästa starten i livet”
Sedan 2006 har mer än 1,7 miljoner spädbarn i Assam i
Indien endast fått bröstmjölk. Detta har skyddat dem från
undernäring och sjukdomar samt gett dem den bästa
starten i livet de kan få. Detta var möjligt genom samarbete
mellan regeringen, UNICEF och lokala ideella
organisationer.
Foto: Pranav Purshotham för UNICEF i Indien
Lokalt engagemang.
Medlemmar i Unga kvinnors förening mot barnäktenskap i
Assam i Indien.
Foto: Pranav Purshotham för UNICEF i Indien
Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s fackorgan,
försöker förbättra människors liv genom institutionella och
strukturella mekanismer. Problemet med barnarbete är
mycket stort i Indien. ILOs projekt mot barnarbete visar på
förbättringar för dem som fått hjälp och ger hopp om
framtiden.
Foto: Pranav Purshotham för ILO i Indien
16
Varberg Home of Peace
17
18
19
20
Fredskongressen i Varberg 1915
F
Foto: Nykterhetsfolkets Länsarkiv, Folkrörelsernas arkiv i norra Halland.
År 1915 hölls en fredskongress i Rosenfredsskolan som gav eko över världen.
Över 300 delegater från fler än 200 organisationer deltog, bland andra fredsrörelsen,
arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen, ungdomsorganisationer och
kyrkan. Kongressen diskuterade strategier för hållbart fredsarbete och formulerade
tio resolutioner för att nå en bestående världsfred. Detta Varbergsmanifest skickades
till världens regeringar och fick stor spridning och uppmärksamhet.
I en av de tio resolutionerna föreslås att man skapar ett världsparlament där konflikter
nationer emellan ska lösas utan krig och vapen. Tre år senare, i Washington januari
1918, talar president Woodrow Wilson inför kongressen och formulerar fjorton
doktriner som grund för en kommande fredsprocess. Likheten med resolutionerna
från fredskongressen i Varberg är påfallande. Efter freden i Versailles 1920 skapas
ett världsparlament i och med Nationernas Förbund, som också blir FNs föregångare.
På www.museumhalland.se / arkiv kan du läsa mer om fredskongressen och också
ladda ner arkivmaterial - bilder och dokument - som kommer från Folkrörelsernas
arkiv i norra Halland.
Teater Halland och CAL-Förlaget i Varberg har gett ut boken FRED om kongressen
1915.
21
Läroplaner
Utdrag ur Lgr 11, kursplanen i bild i grundskolan
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna /…/ges förutsättningar att utveckla
sin förmåga att
Utdrag ur Gy 11, ämnesplanen i bild för gymnasiet
Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
historiskt, nationellt och internationellt perspektiv.
betydelser och berättelser i olika genrer.
Utdrag ur Gy 11, Historia, Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
Utdrag ur Lgr 11, kursplan i historia i grundskolan
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna/…/ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
Utdrag ur Gy 11, kursplan i samhällskunskap i gymnasiet
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor
att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Källa: Skolverket
22
Att använda fotografier som historiska källor
När man arbetar med bilder som historiskt källmaterial kan man ställa sig ett antal
frågor för att tolka bilden. Här är några exempel:
• Syftet I vilket syfte är bilden tagen? Vad vill fotografen förmedla? Är bilden tagen
med en medveten vilja att visa något särskilt eller är det en spontan bild tagen i
stundens ingivelse? Är bilden beställd av någon eller är det fotografen som själv valt
motivet?
• Tiden. Vilket år är bilden tagen? Vilken årstid? Tid på dygnet? Finns det några
fordon, byggnader eller andra detaljer på bilden som kan tala om ungefär när bilden
är tagen?? Kan kläderna säga något om året och årstiden?
• Platsen Kan byggnaderna på bilden hjälpa dig att förstå var bilden är tagen? Vad
kan företagsskyltarna berätta? Syns någon gatuskylt?
• Människorna Vad berättar kläderna om människorna? Social status? Yrke?
Sammanhang? Vilken relation har människorna till varandra? Överordnad –
underordnad?
• Händelsen Händer det något på bilden? Hur förhåller sig människorna på bilden till
det som händer?
Lektionsförslag fotografier - allmänt
1. Be eleverna söka efter bilder som på olika sätt skildrar något inom ett tema eller en
tidsperiod ni arbetar med. Be dem beskriva vad de ser på bilden som första steg. Be
dem sedan fundera över och försöka ta reda på bildens avsändare, tillkomst och
syfte och som tredje steg jämföra bilden med andra bilder av samma motiv eller
avsändare.
2. I läroböcker finns ofta innehålls- eller diskussionsfrågor till texten. Komplettera
dessa med att själv skapa frågor till bilderna i läroboken.
3. Be eleverna granska och presentera hur en händelse skildrats i media, genom att
göra en jämförande analys av texterna och bilderna i två olika tidningar.
Källa: Stockholms stadsmuseum - Stockholmskällan
23
Porträtt
Aldrig har bilder på människor varit så vanligt förekommande som i dag. Vi ser dem
överallt: i reklam, tidningar, på nätet, i tv-rutan och hemma. Vi fotograferar oss själva
och andra med
digitalkameror och publicerar på Facebook, Twitter, Myspace och Flickr.
Att bli avporträtterad är ett sätt att bli förevigad, sedd och ihågkommen. Porträtt är ett
sätt att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Men porträtt är mer än den
omedelbara fysiska
avbildningen. Det gör även anspråk på att berätta något om vem individen är, dennes
intressen och sociala status. Genom att tolka ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk,
attribut och symboler i porträtten får vi en uppfattning om den avbildade som
överstiger utseendet och ytan. I ett porträtt förmedlas tidens skönhetsideal,
samhällshierarkier, normer och trender.
Porträtt, historiska såväl som samtida, är därför tacksamma och roliga som
läranderesurs. De är lätta att relatera till, jämföra, undersöka och diskutera. Porträtt
kan användas för att arbeta med frågor som identitet, genus, makt, trender, mode
och skönhetsideal.
Förslag: Arbeta med porträtt, bilder av människor, sig själv eller andra i olika tekniker,
fotografiska eller tecknade, målade, collage, eller i en kombination.
Syftet är att få eleverna att börja fundera och reflektera över både sin egen och den
porträtterades roll.
Vad innebär det att ta ett fotografiskt porträtt? Vad är det som formar hur vi
fotograferar en person? Vem har makten - den som fotograferar eller den som blir
porträtterad? Eller kan detta också variera med vem det är som står framför
kameran? Är det någon skillnad på självporträtt och selfie?
Källa: Nationalmuseum
24
Litteratur
Janne Teller, Om det var krig I Norden, Stockholm 2012.
Finns i klassuppsättning på biblioteket i Varberg
Utställningar, lärarhandledningar
Making Peace :http://www.makingpeace.org/en/
Fred!
Nobelmuseet: http://www.nobelmuseum.se/sv/skola/making-peace-lararhandledning
Forum för levande historia: http://www.levandehistoria.se/klassrummet
Nyheter
Dagstidningar v.36 tex 2-4 sep
SVT Play Aktuellt. Extra: Flyktingkrisen, 3 september kl. 20 och 21
Dn.se/specialtidning
Organisationer
Förenata nationerna – FN:http://www.fn.se/skola/
25
Symboler för fred
Fredsduvan. En duva avbildad med en olivkvist i näbben och är en symbol för fred
vid sidan av andra fredstecken och -symboler.
Symbolen återfinns i Gamla Testamentets berättelse om syndafloden, där duvan är
glädjens budbärare. Där (första Moseboken 8:8-12) omtalas att Noa skickar ut fåglar
från Arken för att leta efter land, först en korp som flög fram och åter tills vattnet hade
torkat upp på jorden. Nästa fågel, en duva, fann ingen
plats att vila på utan återvände till Arken. Noa väntade då i
sju dagar och släppte sedan ut duvan igen. Den flög iväg
och kom tillbaka på kvällen med en olivkvist i näbben.
Då förstod Noa att vattnet hade sjunkit undan. Han
väntade då i ytterligare sju dagar. När han sedan släppte
ut duvan en tredje gång, kom den inte tillbaka. Kvar på
Arken fanns dock ytterligare sex par duvor.
1949 skapade Pablo Picasso en målning av en fredsduva
för världsfredskongressen i Paris. Målningen blev en
symbol för hela fredsrörelsen. Källa: Wikipedia
Antikärnvapensymbolen.
Designad av Gerald Holtom 1958.
Används också som fredssymbol.
Källa: Wikipedia