1. No category

Sätrasågen
Sätra såg var belägen efter Jumkilsån på
Pålsbo skogsmark där det var ett fall i ån.
Där hade byggts en gråstensmur med dammlucka även på sidorna av dammen fanns
gråstensmurar.
Det byggdes ett såghus med en sågram av trä
och ett blad även ett vattenhjul av trä - endast
axeln var av järn. Vevstaken som gick från
vattenhjulet till sågramen var också av trä, men
kanske skodd med järn. Det fanns också två
stycken trallor, helt av trä, som man lade
stocken på när den fördes fram mot sågramen.
Förmodligen gick det nog bäst att såga på våren
när vattenflödet var stort. De sista stockarna
sågades omkring 1900-talet. Vattenhjulet var då
i dåligt skick, så när sågbladet var på väg in i
stocken måste två man stå bredvid ramen och
med handkraft hjälpa till så att inte allt stannade. Jag minns Sätra såg när jag var en liten
grabb omkring åren 1924-1930, då var vattenhjulet nästan helt nedruttnat. När Sätra såg
byggdes vet jag ej, men troligt är i slutet av
1700- eller början av 1800-talet. Sätra såg revs i
början av 1940-talet. Synd att den gamla sågen
inte kunde bevaras som ett kulturminne.
Kortet är från 1906 och sågen är troligen ej längre i bruk. Flickan
i strömmen är Greta Bergström sedermera gift Hedvall.
Birger Ericsson
Kungsvallen
Björklund
Kungsvallen var ett litet lantbruk invid vägen
Källsveden - Ekedalen. Det har tillhört G:a Uppsala
socken, förmodligen en fäbodvall till Kungsgården.
Björklund var ett litet lantbruk invid Långhällarna som
ägdes av Ulleråkers allmänning, en sk lägenhet med
liten åkerareal. Gården finns omnämnd rätt tidigt. År
1873 flyttade Wilhelm Olofsson med familj dit från
Tibble. Hans fru Anna Karin Andersdotter född 1825
drunknade den 12 juli 1876 i Grosjön, dvs i västra delen
av Åbågarna.
Under 1880-talet brukades gården av Johan Petter
Gillberg och hustrun Greta Palm samt sonen Karl Johan
född 1881.
År 1885 övertogs gården av August Eriksson, som kom
från Svartkärr en liten gård vid Källsveden. Hustrun var
troligen släkt med föregående brukare. Hon hette
Karolina Gillberg. Hon hade två barn. Den oäkta
dottern Signe Bernadina född 1880 i Jumkil samt den
gemensamma dottern Emigunda Alfrida född 1888.
År 1900 var Johan August Andersson arrendator på
Björklund. Hans fru dog 1904. De hade 3 barn. År 1903
flyttade sonen Edvard till Svalöv för att gå lantbrukarlinjen. Han blev senare under 1930-talet förvaltare på
Gysinge och Gammelstilla bruk. År 1903 kom Emma
Edberg dit som hushållerska. År 1910 flyttar de till
Stängslet i Jumkil.
I början av 1900-talet kom ungkarlen Oskar Höglund
till Kungsvallen. Han drev jordbruk och hade ett par
kor. Han arbetade även i skogen samt på Jumkils
tegelbruk. Det berättas att hans mor gick från sitt hem i
Valö vid Upplands kusten för att besöka sin son på
Kungsvallen. Oskar dog i slutet av 1940-talet varefter
Ulleråkers allmänning köpte marken. Husen revs och
såldes som licensfri ved.
Som siste brukare till gården kom Emil Nyström dit år
1910. Till gården hörde en långsmal inäga från Långhällsberget bort mot Mörtsjön. Det fanns ingen väg dit
på sommaren, så Emil Nyström måste bära dit plogen för
att plöja. På ägan fanns en lada, så det lilla fodret som
blev, kunde köras hem på snön under vintern. Vintervägar fanns på de flesta myrar. År 1920 flyttade Emil till
Bångsnåret. Lägenheten Björklund blev därmed skogsarbetarbostad under Ulleråkers härads allmäning. Tapper
hette en skogshuggare som bodde där i många år. Idag
finns endast rester av grunden kvar.
Källor: Husförhörslängder för Gamla Uppsala socken
placerade vid Uppsala land s arkiv.
Karl Larsson
Karl Larsson
29