2008-02 Do?derhults FB
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 1 Församlingsblad Nr 1 • 2015 Centrum i församlingens liv är mässan! 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 2 P Å L E D A N D E P L A T S ”Den största kränkningen av Gud är att döda i Guds namn” Den senaste tiden har världen skakats av terrorhandlingar utförda av s k militanta islamister. Efter terroristernas tillslag mot tidningen Charlie Hedbo skakades hela världen av avsky. Samtidigt pågår en etnisk-religiös rensning i Syrien och Irak där militanta islamister skördar offer i Guds namn varje dag. Detta fördöms naturligtvis, men det blir på något vis extra allvarligt för oss, när det kommer på närmre håll – som nu i Paris. I Sverige har moskéer utsatts för attentat och vi får räkna med att sådana illdåd kommer att tillta. Att detta i så fall mest drabbar fredsälskande muslimer, som inte på minsta sätt har med terrorn att göra, tycks man bekymra sig mindre för. Överhuvudtaget finns risken att människor blandar ihop islam med våld och terror. På samma sätt har enskilda kristna fått stå till svars för övergrepp som har begåtts i kyrkans namn. ” Att detta i så fall mest drabbar fredsälskande muslimer, som inte på minsta sätt har med terrorn att göra, tycks man bekymra sig mindre för. Efter de senaste våldsdåden ser vi hur företrädare för Islam fördömer det som skett och i demonstrationerna mot våldet är många muslimer med. Vidare gör enskilda muslimer i vårt land uttalanden i vilka man tar avstånd från det som skett – eftersom dödande inte tilllåts inom Islam. En inte ovanlig uppfattning bland människor är att religion nog bidrar till mer strid än till fred och människor hänvisar ibland till medeltidens korståg för att legitimera vad de menar, när det gäller kristendomens roll. Men den uppfattningen är lika felaktig som vanlig. Troende människor må ha olika uppfattningar, men generellt sett så håller de oftast fred med varandra. Det är också genom religiösa organ som det största välgörenhetsarbetet görs i världen. Ateistiska organisationer gör knappats något sådant, och torde ha stått för de mest omfattande våldhandlingarna i modern tid! ” Det är också genom religiösa organ som det största välgörenhetsarbetet görs i världen. När våldsdåd sker i en religions namn så är det ju aldrig religionerna som strider, utan det är människorna, som söker legitimitet för sina handlingar genom att hänvisa till Gud. Det finns givetvis också inom alla religioner människor som längtar efter makt och ära och som därför använder sin religion för att skapa sig en sådan position. Karikatyrerna, som upprörde våldsverkarna i Patis, var naturligtvis på många sätt kränkande för Islam; på liknande sätt har tidningen publicerat nidbilder riktade mot den kristna trons företrädare. Man kan ju alltid undra över vad man vinner 2 på att såra människor genom att förlöjliga deras religion men dåligt omdöme får aldrig bemötas med våld och död. ” ”Den största kränkningen av Gud är att döda i Guds namn”. Den romersk-katolske biskopen av Stockholm, Anders Arborelius, skriver i en debattartikel efter terrordådet i Paris: ”Den som verkligen tror på Gud och vill efterfölja hans bud, kan aldrig svara med våld utan bara med tårar och sorg, när hans Gud och hans religion blir kränkt” och ”Den största kränkningen av Gud är att döda i Guds namn”. Er tillgivne ANDERS BYSTRÖM Kyrkoherde Omslagsfoto: LN 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 3 Församlingsbladet hos Asta på Smörkullen: Från flydda tiders Döderhult Smörkullen – namnet låter trevligt – och den lilla gården ligger, aningen ensligt, bara ett par kilometer från Döderhults kyrka. Torp under Fredriksberg Asta Engström tar emot och berättar att Smörkullen ursprungligen utgjorde ett torp under Fredriksberg. - Men det var länge sedan, fortsätter hon, min framlidne bror Erik fick ärva Smörkullen från sin farbror och under många år ägde vi Smörkullen gemensamt; nu har gården fått gå vidare inom släkten, men jag har löfte att få bo kvar här. aldrig kunder. Och särskilt inför julen ringde många och ville ”tinga” en ost. Men det blev alltför komplicerat, så vi fick införa kölappar i stället. Kön var ofta ordnad redan när jag kom ned till Torget. Men det var en rolig tid! En annan värld Du växte upp under 1930- och 40talen. Hur var villkoren på den tiden? - Det var en annan tid, och kanske en annan värld, än i dag. Visst hände det att vi som ”kom från landet” kände oss underlägsna ungdomarna som bodde inne i Oskarshamn och bland villorna nära Döderhults kyrka. Men jag tror inte vi hade särskilt ont av det. Det vara bara så! Och så var det en tid med en tydlig värdegrund. Kyrka och kristen tro var på den tiden samhällets fasta fundament. forts. nästa sida... Torgförsäljningen Jag frågar om hur man i en gången tid fick finanserna att balansera på ett relativt litet ställe som Smörkullen … - Jo, berättar Asta, det gick tack vare möjligheten att sälja våra produkter på Torget inne i stan. Min bror började med att sälja potatis och så fortsatte jag med ägg, bär, blommor och inte minst vår hemystade ost. ”Astas Ost” Och ”Astas Ost från Smörkullen” har ju åtminstone alla äldre i oskarshamnstrakten hört tals om. Fanns det någon särskild hemlighet med din osttillverkning? - Nja, det vet jag inte. Jag gjorde som jag blivit lärd i unga år. Och osten gick verkligen åt. Jag saknade Välkommen till Smörkullehorva, säger Asta. 3 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 4 Berätta om din egen konfirmationstid … - På den tiden fanns ju inget församlingshem i Döderhult, så vi läste, pojkar och flickor åtskilda, i kommunalhuset. Min konfirmationslärare var kyrkoherde Fabian Wide och ”läsningen ” handlade, som jag kan minnas, mest om utantillinlärning. Vi skulle givetvis kunna både buden och Martin Luthers förklaringar och de långa förklaringarna till de tre trosarkilarna utantill. Och så en massa psalmverser. - Själv fick jag vid konfirmationen läsa upp alla versrena på psalmen ”Glad jag städse vill bekänna Jag är döpt i Jesu namn”, fortätter Asta och citerar några av verserna felfritt. Men den är för mig inte förknippad med något bra minne, säger hon. Hemma låg min mor allvarligt sjuk och när jag kom ut från kyrkan efter min konfirmation kom min syster emot mig och sade att vi måste skynda oss hem för mor låg allvarligt sjuk. Jag fick dock läsa upp psalmen också för henne. Och hon skulle leva ytterligare några år. Men det var en svår period, med många och långa sjukhusvistelser för henne. Överläkaren, doktor Holm, som alla fruktade, hade, tyckte vi, en särskild omsorg om mor. En jul ordnade han så att hela familjen fick ett enskilt rum på dåvarande Oskarshamns sjukhus Einar Göth Fabian Wide var Din konfirmationspräst. Har Du minnen av andra präster i Döderhult? - Ja, visst, säger Asta. Inte minst av kyrkoherde Einar Göth, som var hos oss bara några få år. Han tog gärna sina promenader kring Smörkullen. Och – ibland undrar jag om jag kan lita på mitt minne? – någon gång såg jag honom med en get i betsel. Intervjuaren kan faktiskt bekräfta, att familjen Göth höll sig med getter för att få gräsklippningen ordnad på den stora prästgårdstomten. Asta fortsätter: - Göth var en präst som vi alla hade respekt för. En ”riktig” präst tyckte vi alla. Ensamt? Smörkullen ligger en smula avsides. Känns det ensamt? - Nja, säger 89-åriga Asta, men den sista tiden har jag börjat känna att kroppen inte riktigt vill det jag vill. Men jag får god hjälp. Ofta kommer Kenneth Norén och Håkan Krantz och bistår mig med praktiskt arbete. 4 En bönhörande Gud Åter till detta med kyrka och kristen tro. Vad betyder det för dig i dag? - Jag tror, säger Asta tydligt och bestämt, på en bönhörande Gud. Själv har jag erfarit att Gud verkligen hör bön under alla mina år. Och med de trygga orden i minne tackar församlingsbladet både för kaffe – kokkaffe på gammal vis, säger Asta – och den sköna spisvärmen i Astas kök. En härlig upplevelse i januarikylan. Text & Bild: LN 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 5 Lois & Stefan i Träthult Från L’Abri till Träthult De bor i den gamla släktgården i Träthult i Kristdala – en gång den legandariska släkten Meurlings egendom – Lois & Stefan Lindholm. Lois är prästdotter från Mörlunda, men född i Norrbotten, och Stefan teolog, uppvuxen i Kristdala. Församlingsbladet fick en trevlig pratstund med dem en av dagarna efter jul. Träthult Den första fråga man ställer sig är varför familjen bosatt sig i det relativt isolerade Träthult, när Stefan har arbetsuppgifter i akademisk teologisk utbildning i Norge och samtidigt är redaktör för en teologisk tidskrift … - Det började nog med att vi aningen lättsinnigt – nästan på skämt – talade om att en dag bosätta oss på den gamla släktgården, säger Stefan. - Och när sedan möjligheten yppades blev det också på det sättet, fortsätter Lois. Stefan, som snart kommer att ta ett vikariat som akademisk lärare vid Johannelunds Teologiska Institut i Uppsala, som bl a är det teologiska institut som Evangeliska Fosterlands-stiftelsen under många år bistått Svenska kyrkan och dess prästutbildning med, låter församlingsbladet förstå att pendlingen till Uppsala inte är något som bekymrar honom. Religionsfilosof Stefan har i dagarna avslutat sin doktorsavhandling och församlingsbladet ber honom berätta om det han skrivit om. - Egentligen är jag religionsfilosof och forskar kring innebörden i teologiska utsagor. Det som jag skrivit om handlar om de s k kristologiska frågorna i sent 1500-tal, säger han; alltså vad man på den tiden menade om Jesu Kristi person. L´Abri Stefan och Lois har under många år varit knutna till det ekumeniska studiecentret L’Abri och under den senaste tioårsperioden haft sin verksamhet förlagd till både Sverige och England. forts. nästa sida... Större delen av familjen Lindholm i Träthult. I mitten dottern Emilia. 5 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 6 Vad står L’Abri för? - L’Abri har sitt ursprung i den reformerta kyrkotraditioneni), men får nog i dag sägas vara en ekumenisk studiegemenskap, säger Stefan. Och Lois kompletterar med att L’ Abri har plats inte minst för människor som betraktar sig som sökare eller har varit på väg att falla ur sin kyrkogemenskap. Gudstjänstgemenskap i Döderhult Och så har ni funnit vägen in i gudstjänstgemenskapen i Döderhult… - Så har det blivit, säger de båda. Gudstjänsttraditionen i Döderhult ligger nära de gudstjänstformer vi varit vana vid från våra år i Lund, där vi gärna firade våra gudstjänster i S:t Laurentii studentkyrka. Något som fattas? När ni tänker på gudstjänstgemenskapen i Döderhult – är det något ni skulle vilja komplettera med? - Ja, säger Lois, vi skulle naturligtvis önska att få möta fler barnfamiljer där. Kanske man skulle kunna tänka sig någon aktivitet riktad till barnen under ordinarie högmässotid. Och Stefan kompletterar: - Och varför inte en söndagsskola för vuxna eller något likande, som kunde medverka till en fördjupad medvetenhet om kristen tro hos de relativt många kyrkobesökarna? Det börjar bli eftermiddag och tid för församlingsbladet att lämna det trivsamma hemmet i Träthult. Varmt tack för en intensiv pratstund, med betydligt fler aspekter än de som redovisats här. Och tack, Emilia, för de goda kakorna som du satte fram! Text & Bild: LN i) ”Reformert” är beteckningen på de kyrkotraditioner som vid reformationen snarare följde Jean Calvin än Martin Luther. I Skottland, Schweiz och Holland är den traditionen alltjämt stark. I Sverige tillhörde Svenska Missionsförbundet den Reformerta världsalliansen. Varje söndag är en påskdag! Den första generationens kristna firade sina gudstjänster i de judiska synagogorna och tillsammans med judiska trosbekännare; oaktat dessa var av judisk härkomst eller räknade sin härkomst från andra folk, men likväl ”fruktade Gud”. Det skulle dock snart visa sig mycket svårmanövrerat och i praktiken närmast omöjligt att fira gemensam gudstjänst. När de kristna då medvetet valde dag för sin gudstjänst valdes veckans första dag – söndagen! Det fanns flera skäl till detta: Man anknöt naturligtvis till skapelsens första dag (och man uppfattade den kristna försmalingen som begynnelsen till en ”ny skapelse”) men framför allt till Kristi uppståndelse, som ju ägde rum på den första veckodagen. Allt sedan dess har den kristna kyrkan firat varje söndag som Kristi uppståndelses dag. De första generationernas kristna såg ett särskilt symbolvärde i att församlingen då firade sin gudstjänst stående – ett slags erinran om att Kristus stått upp ur sin grav. I den österländska kyrkan firar än i dag majoriteten av de troende sin gudstjänst stående. Fasta bänkar brukar finnas utmed väg- garna för äldre och handikappade. Det särskilda påskfirandet – som i dag utgör ”hjärtat” i kyrkans år utvecklades så småningom. Och naturligtvis är det något alldeles särskilt med påskdagen som är ett slags ”general-söndag” för alla kristna. Men nog är det en inspirerande tanke, att varje söndag är en påskdag! Söndagsmorgonens klockringning, som hörs vida omkring, är en erinran för hela bygden om att Kristus lever och än i dag möter sitt folk. Kanske kan man tänka på psalm 401:1 i psalmboken när man hör söndagsmorgonens ringning: En nåd det är att i vårt land Än kyrkans klockor ljuder. lIkt källor invid öknens rand Guds gårdar svalka bjuder. Där helgedomen öppen står, dit folket upp till högtid går, Där får vi, gamla, unga vår Gud och far lovsjunga. Skärtorsdagsfirande i Påskallavik i år 2014 bortföll nattvardsfirandet på Skärtorsdagen i Påskallaviks kyrka, något som berodde på att ”våra” präster var engagerade i liknande sammanhang på andra platser. Men i år återkommer skärtorsdagsmässan i Påskallaviks kyrka. På varje kristet altare bör Herrens måltid dukas den kvällen! Mässan firas kl 19! 6 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 7 Kommentaren Under denna rubrik kommenterar signaturen LN skeenden i kyrka och samhälle. ”Jobbar Du fortfarande som präst?” Detta var förmodligen självklart för en gången tids människor. Men i vårt genomreglerade samhälle och vår timräknande arbetsmarknad är det ingen självklarhet. Det var på den tiden t ex självklart att man kunde väcka prästen mitt i natten för att en döende önskade ta emot nattvarden, utan att fråga om prästen då tvingades jobba övertid. Men kan man då begära hur mycket tid som helst av sin präst? Den frågan hade varit en s k ickefråga för en gången tids människor. Men om vi i dag ställer frågan? Det är klart att en präst, precis som andra människor, också behöver sin ledighet, liksom t ex en läkare; och man behöver inte säga som framlidne prosten i Bolstad – ”När prästerna har semester har djävulen högkonjunktur”. Ska sanningen fram så planerar ju de flesta präster själva eller i samråd med sina kolleger sin arbetsdag och det ges som regel nästan alltid tillfälle att kompensera eventuellt oplanerade arbetsuppgifter med ledighet. Åtminstone har den som skriver dessa rader inte så sällan mitt på dagen kunnat sticka iväg och handla med sin hustru. Och nog måste det betecknas som ledighet? Sanningen är nog snarast den, för att nu anknyta till den kände prosten L M Engström i Bolstad, att när man inte längre vågar, vill eller ens behöver ”besvära” prästen så har ”djävulen högkonjunktur” Inte så sällan får jag den frågan. Och det är säkert inget illa menat från den frågandes sida. Men formuleringen får mig att tänka på något som en kollega i stiftet ofta påmint oss andra om – ”Man ’jobbar’ inte som präst. Man ’är’ präst”. En präst är faktiskt präst också på lediga dagar, på sin semester och när man blivit pensionär. Det är med präster som med läkare – det är något som man förblir livet ut – även om man inte skulle inneha en prästtjänst! (Fast, när doktorn gått in i ”dimman”, tar man ifrån honom eller henne receptblocket och man ber inte längre den ”dimbeslöjade” prästen leda en högmässa eller döpa ett barn!). Men orden har som bekant makt över tanken – och använder vi ordet ”jobb” om prästens identitet, så kommer det att påverka hela vår syn på våra präster och vår kyrka. Att vara präst är alltså en identitet – inte något nio-till-fem-jobb. Därför har man alltid rätt att ”besvära” prästen. Det betyder inte att prästen i varje läge kan släppa det han eller hon har för sina händer omedelbart, något annat angeläget har kanske redan ”besvärat” honom eller henne. Men rätt att ”besvära” har man när som helst … Och rätt att få en tid för sitt ärende. Och är det riktigt allvarligt så kan nog de flesta präster ”rycka ut” omedelbart. Prästen är nämligen vigd till sin livslånga identitet – inte till sitt ”jobb”! Och detta är något riktigt viktigt för vår syn på våra präster. LN 7 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 8 Inventarierna har sina h Våra kyrkors inventarier har en del att berätta om våra församlingar och vårt församlingsliv. En flyktig kontakt I Döderhults kyrkas kor finns t ex en bemålad blyinfattad fönsterruta, som församlingen fick ta emot från en engelsk församling, som man i Döderhult knappast kände till. Historien är denna: En landsortskyrkoherde i England reste in till London och gick in på en teologisk bokhandel och frågade om man kände till någon svensk församling som firade nattvard i varje söndagsgudstjänst, och firade med iakttagande av alla de traditioner som utvecklats under kyrkans historia och som dessutom hade ett någorlunda fungerande ungdomsarbete. I så fall ville kyrkoherden ha kontakt med den församlingen. Och i bokhandeln visste man besked. Församlingen hette ”Doderhult”, sades det, och var belägen invid smålandskusten. Kyrkoherden återvände till sin landsförsamling och samlade sin ungdomsgrupp – ett femtiotal riktigt busiga tonåringar – och frågade om det ville följa med till Sverige. Och det ville de! Sagt och gjort! En dag ringer den engelske kyrkoherden, Fader Paul kallad, till prosten Leif och frågar om man får komma på besök. Givetvis gick det bra. Och så en dag kommer hela gruppen till oss. De bor i vårt församlingshem, firar gudstjänst med oss, träffar våra ungdomar och så överlämnas som gåva den gamla blyinfattade fönsterrutan. Vad som sedan hände? Prosten Leif och ett par av våra förtroendevalda inbjöds att göra ett returbesök i den engelska församlingen. Och så blev det. Våra engelska värdar hade imponerats av Döderhults församlingshem (som det på den tiden såg ut!) och man kunde vid returbesöket presentera långt framskridna planer på att bygga något liknande. Men hur det sedan gick – ja, det är en annan historia. För ibland så rinner liksom våra kontakter med varandra ut i sanden … Munken som såg Nessie I Bockara kyrka finns på läktarbarriären ett i trä utskuret krucifix. Det ser inte så märkvärdigt ut – och det är kanske heller inte särskilt märkvärdigt. Men märkvärdig var den man som skar ut krucifixet: En av munkarna i det numera stängda klostret i Fort Augustus i Skottland. Och inte vilken munk som helst, utan den Den bemålade fönsterrutan kan vara ett gesällarbete eller del av en ”offert” som i gången tid lämnats den engelska församlingen. Krucifixet på läktarbarriären i Bockara kyrka. 8 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 9 a historier … munk som hade sett ”Nessie” (”storsjöodjuret”) på riktigt nära håll! Fort Augustus ligger i den södra änden av Loch Ness, den legendomspunna stora insjön som i hundratals år påståtts vara hemvist för ett jätte-odjur. Inte många har sett det. Men en av dem som sett odjuret är alltså den munk som skurit krucifixet på läktaren i Bockara kyrka. Hur krucifixet kom till Bockara kyrka? Ja, det är en annan historia som handlar om församlingens kontakter med den skotska episkopalkyrkan … Kyrkklockan i en ställning på kyrktaket I Påskallaviks kyrka står en kyrkklocka liksom på vakt längst ned i kyrkan. Den har tidigare omskrivits i detta församlingsblad. Men tål att omnämnas ännu en gång. Där är historien denna: När Påskallaviks kyrka stod färdig att tas i bruk saknades kyrktorn i egentlig mening. Man fick nöja sig med en s k takryttare, dvs ett slags ställning som en enkel klocka hängdes upp i. Kyrkan uppfördes på privat initiativ och så småningom blev den församlingens egendom med ett riktigt klocktorn där riktiga malmklockor hängdes upp. Dopfunten blev bottenplatta i vattenbrunnen Kristdala kyrkas dopfunt har också sin historia. Den återberättar förre kyrkoherden Arnold Arvidsson på följande sätt: ”När den nya kyrkan i Kristdala stod klar på 1790-talet hade församlingens ekonomi ansträngts rejält av kyrkbygget. Och för att få in kontanter ordnades en auktion på en del av den gamla träkyrkans inventarier. Bland annat gick då kyrkans gamla dopfunt under klubban. Köpare blev församlingens kyrkoherde Pehr Meurling. Han såg till att den gamla dopfunten blev delad och dess cuppa (skål) lades i botten på prästgårdens brunn medan det fundament som skålen vilat på fick bli fundament till ett solur i prästgårdens trädgård. Men när efterträdaren, Carl Meurling, installerats som kyrkoherde såg han till att delarana sattes ihop och den gamla dopfunten fick sin rätta plats i den nya kyrkan. Sedan dess har den stått där. Och alltjämt är det i den som Kristdalabarnen döps.” Kristdala kyrkas dopfunt. 9 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 10 K Trettondedagstid, fastan och påsk 1/2 – 6/4 DÖDERHULTS KYRKA Februari 1 Septuagesima 11 Högmässa, JkJ, AB Kören Corales. 8 Kyndelsmäss 11 Högmässa med alla åldrar, AB, JkJ Klanglådan, Annakören & Mariakören. Bibelutdelning till våra 4-åringar. Kyrkkaffe i kyrkan. 18.00 Musikgudstjänst. Musiker från Lunnevads folkhögskola medverkar. 10 Tisdag 13 Sopplunch på Ekersro ”Den munspelande biodlaren” 15 Fastlagssöndagen 11 Högmässa, LN, kyrkokören, Brassensemble. 18 Askonsdag 19.30 Askonsdagsmässa, JkJ 22 Första i Fastan 11 Högmässa i gospelton, JkJ Gospelkören med instrumentalister Y R K 30 Måndag 19 Passionsandakt, AB 31 Tisdag 19 Passonsandakt, JkJ April 1 Onsdag 19 Passionsandakt, AD 2 Skärtorsdagen 19.30 Skärtorsdagsmässa, AB, JkJ, Kammarkören 3 Långfredagen 9 Morgonbön i Stillhetens kapell, AD 11 Långfredagsgudstjänst, JkJ, kyrkokören 15 Inför korset, AD 18 Passionsmusik ”vid Jesu grav”, LN 4 Påskafton 22.30 Påskens midnattsmässa/påskvaka, AB m fl Gospelkören med instrumentalister 5 Påskdagen 11 Högmässa, JkJ, AB, kyrkokören, Mariakören, Brassensemble. Påsktårta. Godisregn från kyrktornet 6 Annandag Påsk 11 Högmässa, JkJ Mars 1 8 10 15 22 29 Andra i Fastan 11 Högmässa, JkJ, HE Kammarkören Tredje i Fastan 11 Högmässa, AB, JkJ, Katarinakören Tisdag 14 Församlingshögtid i förs hemmet. Nöjesteamet. Midfasto 11 Högmässa, AB, Kören Corales Marie Bebådelse 11 Högmässa i gospelton, gospelkören med instrumentalister, JKJ Palmsöndagen 11 Högmässa, JkJ, LN, Annakören KRISTDALA Februari 1 Septuagesima 11 Högmässa, HE 4 Onsdag 19 Andrum i kyrkans sakristia 8 Kyndelsmäss 18 Gudstjänst, HE Octava & kyrkokören 15 Fastlagssöndagen 11 Högmässa, AD, kyrkokören. Kaffe & semla i vapenhuset 18 Askonsdag 19 Askonsdagsmässa, HE, tvärflöjtsmusik 10 O K A L 22 Första i Fastan 18 Högmässa, HE Mars 1 Andra i Fastan 11 Högmässa, AB 4 Onsdag 19 Andrum i sakristian 6-8 Ekumenisk helg med Thomas Boström Se annons i ortspressen. 8 Tredje i Fastan 11 Högmässa, HE 15 Midfasto 11 Högmässa, AD 22 Marie Bebådelse 18 Högmässa, HE Maria Klingstedt, sång 29 Palmsöndagen 11 Högmässa, HE, kyrkokören & Octava. Trumpet: Hans Ersson 30 Måndag 19 Passionsandakt, HE, kyrkokören 31 Tisdag 19 Passionsandakt, AB, Isabelle Hedlund, sång April 1 Onsdag 19 Passionsandakt, AB 2 Skärtorsdagen 19 Skärtorsdagsmässa, HE 3 Långfredagen 12 Långfredagsgudstjänst, AB, Jeanette Hedlund, sång & tvärflöjt 5 Påskdagen 11 Högmässa, HE Kyrkokören & Octava. Trumpet: Hans Ersson 6 Annandag Påsk Se Döderhult. E 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 11 E N D E R BOCKARA Döpta i vår församling PÅSKALLAVIK Hösten 2014 och inledningen till 2015 Februari 8 Kyndelsmäss 10 Högmässa, AD, kyrkokören 15 Fastlagssöndagen 18 Högmässa, LN, Horn: Fredrik Persson Kaffe & semla 22 Första i Fastan 10 Högmässa, AD, Sång: Jennie Dackebrand Mars 8 Tredje i fastan 10 gudstjänst, AD, kyrkokören Sopplunch i förs hemmet 15 Midfasto 18 Högmässa, AB 22 Marie Bebådelse 10 högmässa, AD Tvärflöjt: Sofie Collin April 2 Skärtorsdagen 19 Skärtorsdagsmässa, AD Sång: Jennie Dackebrand 3 Långfredagen 10 Långfredagsgudstjänst, HE, kyrkokören 5 Påskdagen 10 Högmässa, AD, kyrkokören. Påsktårta Februari 8 Kyndelsmäss 16 Mässa, HE. Flöjt: Ottilia Pettersson 22 Första i fastan 16 gudstjänst, HE. Folkmusik med Ulf Sandberg, Lars Hellgren & Hasse Svensson. Mars 8 Tredje i Fastan 16 Mässa, HE, kyrkokören 15 Midfasto 9 Ekum frukostgudstjänst i Missionskyrkan 21 Lördag 12 Levande Jukebox. Kyrkokören. Se annons. 22 Marie Bebådelse 16 gudstjänst, HE Cassandra Josefsson, flöjt, utdeln av dopänglar April 2 Skärtorsdag 19 Mässa, LN 3 5 Långfredag 15 Långfredagsgudstjänst, HE, kyrkokören Påskdagen 16 Påskmässa, AB, kyrkokören. Hans Ersson, trumpet. Påsktårta AB = Kyrkoherde Anders Byström LN = Prosten Leif Norrgård AD = Komminister Anders Duvlund JkJ = Komminister Joakim Johansson HE = Komminister Håkan Englund DÖDERHULT November 8 Charlie Mikael Jr ClaessonRoback 8 Ville Erik Yao-Ming Yang Magnusson 8 Vincent Alexander Ekström 8 Cornelia Jane Anna Levio 22 Carl Malte Helmersson 22 Anna Svea Novalie Liljegren 22 Alvin Valentin Trybjer 29 Inez Lil Elisabeth Sällqvist 30 Liam Oscar Seth Andersson December 6 Wera Katrin Martinsson 6 Thorsten Hardy Mattias Petersson 6 Edwin Ivan Arvid Sune Lindahl 6 Victor Erik Sune Bäck 6 Hampus Lars Johan Larsson 6 Sanfrid Freddie Junior Enander 21 Aaron Martti Emanuel Hörnell KRISTDALA November 15 Stina Gun Ethel Nilzén 23 Ida Elsie Maria Klingstedt Januari 6 Vera Ditte Rebecca Geuze 6 Tage Carl Hilding Nyström PÅSKALLAVIK November 1 Colin Love Kallunki 9 Frank Junior Sandberg Olander 9 Juni Celine Nilsson Ekstam Januari 11 Theo Tobias Simonsson Bockara kyrkas dopfunt Foto: Leif Norrgård 11 2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 12 Gruppförsändelse till hushåll Kanske församlingsresa också 2015 Riktigt klart är det ännu inte – men kanske vi inemot höstkanten kan ordna en församlingsresa också detta år. Kyrkoherde Anders och Gunnel & Leif Norrgård diskuterar just i pressläggningsstunden möjligheten att i år ordna en församlingsresa med målen Taizé, Lourdes och kanske till och med den hemlighetsfulla byn Rennes le Chateu. I så fall blir det en resa med modern turistbuss på ca 10-12 dagar i september. ”Om man får till det” kommer annons i kommande församlingsblad. DÖDERHULTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10 Kyrkoherden, tel 814 91 PRÄSTER Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91 Komminister Anders Duvlund, tel 76 06 84 Komminister Håkan Englund, tel 76 06 83 Komminister Joakim Johansson, tel 070-254 69 91 KAMERAL AVDELNING Kamrer Annelie Tingström, tel 76 06 80 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET OCH DIAKONI Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86 Förs.pedagog Monia Ivarsson, tel 187 59 Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82 KYRKOMUSIKER Döderhult Körexpedition, tel 141 79 Organist Johannes Friberg, tel 072-513 17 00. Kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81 Bockara och Påskallavik Kantor Magdalena Jonasson, tel 073-723 96 92 Kristdala och Döderhult Kantor Jeanette Hedlund, tel 76 26 07 VAKTMÄSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred 9.30-10, tel 76 06 88, 76 06 85 Påskallavik Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Kristdala Bertil Josefsson, tel 701 65 Levande Jukebox i Påskallavik Vad är detta? Jo, så här är det: Lördagen den 21 mars kl 12 – 13 kommer Kyrkokören att finnas i Konsum, Påskallavik och vem som helst kan önska en andlig sång, så sjunger kyrkokören. Och så kan man lägga en ”jukebox-slant” som går till Svenska kyrkans fasteinsamling för internationellt biståndsarbete. FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57 Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Påskallavik (Kyrkans Hus) Jimmie Karlsson, tel 918 98, 913 64 Kristdala Bertil Josefsson, tel 705 24 HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/doderhult/ www.minkyrka.se ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2015
© Copyright 2024