2008-02 Do?derhults FB

2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 1
Församlingsblad
Nr 1 • 2015
Centrum i församlingens liv är mässan!
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 2
P Å
L E D A N D E
P L A T S
”Den största kränkningen
av Gud är att döda
i Guds namn”
Den senaste tiden har världen skakats av terrorhandlingar utförda
av s k militanta islamister. Efter terroristernas tillslag mot tidningen
Charlie Hedbo skakades hela världen av avsky.
Samtidigt pågår en etnisk-religiös
rensning i Syrien och Irak där militanta islamister skördar offer i
Guds namn varje dag. Detta fördöms naturligtvis, men det blir på
något vis extra allvarligt för oss, när
det kommer på närmre håll – som
nu i Paris. I Sverige har moskéer
utsatts för attentat och vi får räkna
med att sådana illdåd kommer att
tillta. Att detta i så fall mest drabbar fredsälskande muslimer, som
inte på minsta sätt har med terrorn
att göra, tycks man bekymra sig
mindre för. Överhuvudtaget finns
risken att människor blandar ihop
islam med våld och terror. På
samma sätt har enskilda kristna fått
stå till svars för övergrepp som har
begåtts i kyrkans namn.
”
Att detta i så fall mest
drabbar fredsälskande
muslimer, som inte på minsta sätt har med terrorn att
göra, tycks man bekymra
sig mindre för.
Efter de senaste våldsdåden ser
vi hur företrädare för Islam fördömer det som skett och i demonstrationerna mot våldet är många
muslimer med. Vidare gör enskilda
muslimer i vårt land uttalanden i
vilka man tar avstånd från det som
skett – eftersom dödande inte tilllåts inom Islam.
En inte ovanlig uppfattning
bland människor är att religion nog
bidrar till mer strid än till fred och
människor hänvisar ibland till
medeltidens korståg för att legitimera vad de menar, när det gäller
kristendomens roll. Men den uppfattningen är lika felaktig som vanlig. Troende människor må ha olika
uppfattningar, men generellt sett så
håller de oftast fred med varandra.
Det är också genom religiösa organ
som det största välgörenhetsarbetet
görs i världen. Ateistiska organisationer gör knappats något sådant,
och torde ha stått för de mest
omfattande våldhandlingarna i
modern tid!
”
Det är också genom religiösa organ som det största
välgörenhetsarbetet görs i
världen.
När våldsdåd sker i en religions
namn så är det ju aldrig religionerna som strider, utan det är människorna, som söker legitimitet för
sina handlingar genom att hänvisa
till Gud. Det finns givetvis också
inom alla religioner människor som
längtar efter makt och ära och som
därför använder sin religion för att
skapa sig en sådan position. Karikatyrerna, som upprörde våldsverkarna i Patis, var naturligtvis på
många sätt kränkande för Islam; på
liknande sätt har tidningen publicerat nidbilder riktade mot den kristna trons företrädare. Man kan ju
alltid undra över vad man vinner
2
på att såra människor genom att
förlöjliga deras religion men dåligt
omdöme får aldrig bemötas med
våld och död.
”
”Den största kränkningen
av Gud är att döda i Guds
namn”.
Den romersk-katolske biskopen
av Stockholm, Anders Arborelius,
skriver i en debattartikel efter terrordådet i Paris: ”Den som verkligen tror på Gud och vill efterfölja
hans bud, kan aldrig svara med våld
utan bara med tårar och sorg, när
hans Gud och hans religion blir
kränkt” och ”Den största kränkningen av Gud är att döda i Guds
namn”.
Er tillgivne
ANDERS BYSTRÖM
Kyrkoherde
Omslagsfoto: LN
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 3
Församlingsbladet hos Asta på Smörkullen:
Från flydda tiders Döderhult
Smörkullen – namnet låter
trevligt – och den lilla gården ligger, aningen ensligt,
bara ett par kilometer från
Döderhults kyrka.
Torp under Fredriksberg
Asta Engström tar emot och
berättar att Smörkullen ursprungligen utgjorde ett torp under
Fredriksberg.
- Men det var länge sedan, fortsätter hon, min framlidne bror Erik
fick ärva Smörkullen från sin farbror och under många år ägde vi
Smörkullen gemensamt; nu har
gården fått gå vidare inom släkten, men jag har löfte att få bo
kvar här.
aldrig kunder. Och särskilt inför
julen ringde många och ville
”tinga” en ost. Men det blev alltför komplicerat, så vi fick införa
kölappar i stället. Kön var ofta
ordnad redan när jag kom ned till
Torget. Men det var en
rolig tid!
En annan värld
Du växte upp under 1930- och 40talen. Hur var villkoren på den
tiden?
- Det var en annan tid, och kanske en annan värld, än i dag. Visst
hände det att vi som ”kom från
landet” kände oss underlägsna
ungdomarna som bodde inne i
Oskarshamn och bland villorna
nära Döderhults kyrka. Men
jag tror inte vi hade särskilt
ont av det. Det vara bara så!
Och så var det en tid med
en tydlig värdegrund. Kyrka
och kristen tro var på den
tiden samhällets fasta fundament.
forts. nästa sida...
Torgförsäljningen
Jag frågar om hur man i en gången
tid fick finanserna att balansera på
ett relativt litet ställe som Smörkullen …
- Jo, berättar Asta, det gick tack
vare möjligheten att sälja våra
produkter på Torget inne i
stan. Min bror började med
att sälja potatis och så fortsatte jag med ägg, bär, blommor och inte minst vår
hemystade ost.
”Astas Ost”
Och ”Astas Ost från Smörkullen” har ju åtminstone
alla äldre i oskarshamnstrakten hört tals om.
Fanns det någon särskild
hemlighet med din osttillverkning?
- Nja, det vet jag inte. Jag
gjorde som jag blivit lärd i
unga år. Och osten gick
verkligen åt. Jag saknade
Välkommen till Smörkullehorva,
säger Asta.
3
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 4
Berätta om din egen
konfirmationstid …
- På den tiden fanns ju
inget församlingshem i
Döderhult, så vi läste,
pojkar och flickor åtskilda, i kommunalhuset.
Min konfirmationslärare
var kyrkoherde Fabian
Wide och ”läsningen ”
handlade, som jag kan
minnas, mest om utantillinlärning. Vi skulle
givetvis kunna både
buden och Martin Luthers förklaringar och de
långa förklaringarna till
de tre trosarkilarna utantill. Och så en massa
psalmverser.
- Själv fick jag vid
konfirmationen läsa upp
alla versrena på psalmen
”Glad jag städse vill
bekänna Jag är döpt i
Jesu namn”, fortätter
Asta och citerar några av
verserna felfritt. Men
den är för mig inte förknippad med något bra
minne, säger hon.
Hemma låg min mor allvarligt sjuk och när jag
kom ut från kyrkan efter
min konfirmation kom
min syster emot mig och
sade att vi måste skynda
oss hem för mor låg allvarligt sjuk. Jag fick dock
läsa upp psalmen också
för henne. Och hon skulle leva ytterligare några
år. Men det var en svår
period, med många och
långa sjukhusvistelser för
henne. Överläkaren, doktor Holm,
som alla fruktade, hade, tyckte vi,
en särskild omsorg om mor. En jul
ordnade han så att hela familjen
fick ett enskilt rum på dåvarande
Oskarshamns sjukhus
Einar Göth
Fabian Wide var Din konfirmationspräst. Har Du minnen av
andra präster i Döderhult?
- Ja, visst, säger Asta. Inte minst
av kyrkoherde Einar Göth, som
var hos oss bara några få år. Han
tog gärna sina promenader kring
Smörkullen. Och – ibland undrar
jag om jag kan lita på mitt minne?
– någon gång såg jag honom med
en get i betsel.
Intervjuaren kan faktiskt bekräfta, att familjen Göth höll sig
med getter för att få gräsklippningen ordnad på den stora prästgårdstomten.
Asta fortsätter:
- Göth var en präst som vi alla
hade respekt för. En ”riktig” präst
tyckte vi alla.
Ensamt?
Smörkullen ligger en smula avsides.
Känns det ensamt?
- Nja, säger 89-åriga Asta, men
den sista tiden har jag börjat
känna att kroppen inte riktigt
vill det jag vill. Men jag får god
hjälp. Ofta kommer Kenneth
Norén och Håkan Krantz och
bistår mig med praktiskt arbete.
4
En bönhörande Gud
Åter till detta med kyrka och kristen tro. Vad betyder det för dig i
dag?
- Jag tror, säger Asta tydligt och
bestämt, på en bönhörande Gud.
Själv har jag erfarit att Gud verkligen hör bön under alla mina år.
Och med de trygga orden i
minne tackar församlingsbladet
både för kaffe – kokkaffe på gammal vis, säger Asta – och den
sköna spisvärmen i Astas kök. En
härlig upplevelse i januarikylan.
Text & Bild: LN
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 5
Lois & Stefan i Träthult
Från L’Abri till Träthult
De bor i den gamla släktgården i Träthult i Kristdala – en gång
den legandariska släkten Meurlings egendom – Lois & Stefan
Lindholm. Lois är prästdotter från Mörlunda, men född i Norrbotten, och Stefan teolog, uppvuxen i Kristdala. Församlingsbladet
fick en trevlig pratstund med dem en av dagarna efter jul.
Träthult
Den första fråga man ställer sig är
varför familjen bosatt sig i det
relativt isolerade Träthult, när Stefan har arbetsuppgifter i akademisk teologisk
utbildning i
Norge och
samtidigt
är redaktör för en teologisk
tidskrift …
- Det började nog med att vi
aningen lättsinnigt – nästan på
skämt – talade om att en dag
bosätta oss på den gamla släktgården, säger Stefan.
- Och när sedan möjligheten
yppades blev det också
på det sättet, fortsätter Lois.
Stefan, som snart kommer att
ta ett vikariat som akademisk
lärare vid Johannelunds Teologiska Institut i Uppsala, som bl a är
det teologiska institut som Evangeliska Fosterlands-stiftelsen
under många år bistått Svenska
kyrkan och dess prästutbildning
med, låter församlingsbladet förstå att pendlingen till Uppsala
inte är något som bekymrar
honom.
Religionsfilosof
Stefan har i dagarna avslutat sin
doktorsavhandling och församlingsbladet ber honom berätta om
det han skrivit om.
- Egentligen är jag religionsfilosof
och forskar kring innebörden i
teologiska utsagor. Det som jag
skrivit om handlar om de s k kristologiska frågorna i sent 1500-tal,
säger han; alltså vad man på den
tiden menade om Jesu Kristi person.
L´Abri
Stefan och Lois har under
många år varit knutna till
det ekumeniska studiecentret L’Abri och
under den senaste
tioårsperioden haft sin
verksamhet förlagd
till både Sverige och
England.
forts. nästa sida...
Större delen av familjen Lindholm i
Träthult. I mitten dottern Emilia.
5
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 6
Vad står L’Abri för?
- L’Abri har sitt ursprung i den
reformerta kyrkotraditioneni),
men får nog i dag sägas vara en
ekumenisk studiegemenskap,
säger Stefan. Och Lois kompletterar med att L’ Abri har plats
inte minst för människor som
betraktar sig som sökare eller har
varit på väg att falla ur sin kyrkogemenskap.
Gudstjänstgemenskap i Döderhult
Och så har ni funnit vägen in i
gudstjänstgemenskapen i Döderhult…
- Så har det blivit, säger de båda.
Gudstjänsttraditionen i Döderhult ligger nära de gudstjänstformer vi varit vana vid från våra år i
Lund, där vi gärna firade våra
gudstjänster i S:t Laurentii studentkyrka.
Något som fattas?
När ni tänker på gudstjänstgemenskapen i Döderhult – är det något
ni skulle vilja komplettera med?
- Ja, säger Lois, vi skulle naturligtvis önska att få möta fler barnfamiljer där. Kanske man skulle
kunna tänka sig någon aktivitet
riktad till barnen under ordinarie
högmässotid.
Och Stefan kompletterar:
- Och varför inte en söndagsskola
för vuxna eller något likande, som
kunde medverka till en fördjupad
medvetenhet om kristen tro hos
de relativt många kyrkobesökarna?
Det börjar bli eftermiddag och
tid för församlingsbladet att
lämna det trivsamma hemmet i
Träthult. Varmt tack för en intensiv pratstund, med betydligt fler
aspekter än de som redovisats här.
Och tack, Emilia, för de goda
kakorna som du satte fram!
Text & Bild: LN
i)
”Reformert” är beteckningen på de kyrkotraditioner som vid reformationen snarare följde Jean Calvin än Martin Luther.
I Skottland, Schweiz och Holland är den
traditionen alltjämt stark. I Sverige tillhörde Svenska Missionsförbundet den
Reformerta världsalliansen.
Varje söndag är en påskdag!
Den första generationens
kristna firade sina gudstjänster
i de judiska synagogorna och
tillsammans med judiska trosbekännare; oaktat dessa var av
judisk härkomst eller räknade
sin härkomst från andra folk,
men likväl ”fruktade Gud”.
Det skulle dock snart visa sig mycket svårmanövrerat och i praktiken
närmast omöjligt att fira gemensam
gudstjänst. När de kristna då medvetet valde dag för sin gudstjänst valdes veckans första dag – söndagen!
Det fanns flera skäl till detta: Man
anknöt naturligtvis till skapelsens
första dag (och man uppfattade den
kristna försmalingen som begynnelsen till en ”ny skapelse”) men
framför allt till Kristi uppståndelse,
som ju ägde rum på den första veckodagen. Allt sedan dess har den
kristna kyrkan firat varje söndag som
Kristi uppståndelses dag. De första
generationernas
kristna såg ett särskilt symbolvärde i
att församlingen då
firade sin gudstjänst
stående – ett slags
erinran om att Kristus stått upp ur sin
grav. I den österländska kyrkan firar
än i dag majoriteten
av de troende sin
gudstjänst stående.
Fasta bänkar brukar
finnas utmed väg-
garna för äldre och handikappade.
Det särskilda påskfirandet – som
i dag utgör ”hjärtat” i kyrkans år utvecklades så småningom. Och
naturligtvis är det något alldeles särskilt med påskdagen som är ett slags
”general-söndag” för alla kristna.
Men nog är det en inspirerande
tanke, att varje söndag är en påskdag! Söndagsmorgonens klockringning, som hörs vida omkring, är en
erinran för hela bygden om att Kristus lever och än i dag möter sitt
folk.
Kanske kan man tänka på psalm
401:1 i psalmboken när man hör
söndagsmorgonens ringning:
En nåd det är att i vårt land
Än kyrkans klockor ljuder.
lIkt källor invid öknens rand
Guds gårdar svalka bjuder.
Där helgedomen öppen står, dit folket
upp till högtid går,
Där får vi, gamla, unga
vår Gud och far lovsjunga.
Skärtorsdagsfirande
i Påskallavik i år
2014 bortföll nattvardsfirandet på Skärtorsdagen
i Påskallaviks kyrka, något som berodde på att ”våra”
präster var engagerade i liknande sammanhang på
andra platser. Men i år återkommer skärtorsdagsmässan i Påskallaviks kyrka.
På varje kristet altare bör Herrens måltid
dukas den kvällen!
Mässan firas kl 19!
6
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 7
Kommentaren
Under denna rubrik kommenterar signaturen LN
skeenden i kyrka och samhälle.
”Jobbar Du
fortfarande som präst?”
Detta var förmodligen självklart för en
gången tids människor. Men i vårt genomreglerade samhälle och vår timräknande
arbetsmarknad är det ingen självklarhet.
Det var på den tiden t ex självklart att man
kunde väcka prästen mitt i natten för att en
döende önskade ta emot nattvarden, utan
att fråga om prästen då tvingades jobba
övertid.
Men kan man då begära hur mycket tid
som helst av sin präst? Den frågan hade
varit en s k ickefråga för en gången tids
människor. Men om vi i dag ställer frågan?
Det är klart att en präst, precis som andra
människor, också behöver sin ledighet, liksom t ex en läkare; och man behöver inte
säga som framlidne prosten i Bolstad – ”När
prästerna har semester har djävulen högkonjunktur”. Ska sanningen fram så planerar ju de flesta präster själva eller i samråd
med sina kolleger sin arbetsdag och det ges
som regel nästan alltid tillfälle att kompensera eventuellt oplanerade arbetsuppgifter
med ledighet. Åtminstone har den som
skriver dessa rader inte så sällan mitt på
dagen kunnat sticka iväg och handla med
sin hustru. Och nog måste det betecknas
som ledighet?
Sanningen är nog snarast den, för att nu
anknyta till den kände prosten L M Engström i Bolstad, att när man inte längre
vågar, vill eller ens behöver ”besvära” prästen så har ”djävulen högkonjunktur”
Inte så sällan får jag den frågan. Och
det är säkert inget illa menat från den
frågandes sida. Men formuleringen får
mig att tänka på något som en kollega
i stiftet ofta påmint oss andra om –
”Man ’jobbar’ inte som präst. Man ’är’
präst”.
En präst är faktiskt präst också på lediga
dagar, på sin semester och när man blivit
pensionär. Det är med präster som med
läkare – det är något som man förblir livet
ut – även om man inte skulle inneha en
prästtjänst! (Fast, när doktorn gått in i
”dimman”, tar man ifrån honom eller henne
receptblocket och man ber inte längre den
”dimbeslöjade” prästen leda en högmässa
eller döpa ett barn!).
Men orden har som bekant makt över
tanken – och använder vi ordet ”jobb” om
prästens identitet, så kommer det att påverka hela vår syn på våra präster och vår
kyrka.
Att vara präst är alltså en identitet –
inte något nio-till-fem-jobb. Därför har
man alltid rätt att ”besvära” prästen. Det
betyder inte att prästen i varje läge kan
släppa det han eller hon har för sina händer
omedelbart, något annat angeläget har kanske redan ”besvärat” honom eller henne.
Men rätt att ”besvära” har man när som
helst … Och rätt att få en tid för sitt
ärende. Och är det riktigt allvarligt så kan
nog de flesta präster ”rycka ut” omedelbart.
Prästen är nämligen vigd till sin livslånga
identitet – inte till sitt ”jobb”! Och detta är
något riktigt viktigt för vår syn på våra
präster.
LN
7
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:34 Sida 8
Inventarierna har sina h
Våra kyrkors inventarier har
en del att berätta om våra
församlingar och vårt församlingsliv.
En flyktig kontakt
I Döderhults kyrkas kor finns t ex
en bemålad blyinfattad fönsterruta, som församlingen fick ta emot
från en engelsk församling, som
man i Döderhult knappast kände
till. Historien är denna: En landsortskyrkoherde i England reste in
till London och gick in på en teologisk bokhandel och frågade om
man kände till någon svensk församling som firade nattvard i
varje söndagsgudstjänst, och firade
med iakttagande av alla de traditioner som utvecklats under kyrkans historia och som dessutom
hade ett någorlunda fungerande
ungdomsarbete. I så fall ville kyrkoherden ha kontakt med den
församlingen. Och i bokhandeln
visste man besked. Församlingen
hette ”Doderhult”, sades det, och
var belägen invid smålandskusten.
Kyrkoherden återvände till sin
landsförsamling och samlade sin
ungdomsgrupp – ett femtiotal riktigt busiga tonåringar – och frågade om det ville följa med till
Sverige. Och det ville de! Sagt
och gjort! En dag ringer den engelske kyrkoherden, Fader Paul kallad, till prosten Leif och frågar
om man får komma på besök.
Givetvis gick det bra. Och så en
dag kommer hela gruppen till oss.
De bor i vårt församlingshem,
firar gudstjänst med oss, träffar
våra ungdomar och så överlämnas
som gåva den gamla blyinfattade
fönsterrutan. Vad som sedan
hände? Prosten Leif och ett par av
våra förtroendevalda inbjöds att
göra ett returbesök i den engelska
församlingen. Och så blev det.
Våra engelska värdar hade imponerats av Döderhults församlingshem (som det på den tiden såg
ut!) och man kunde vid returbesöket presentera långt framskridna
planer på att bygga något liknande. Men hur det sedan gick –
ja, det är en annan historia. För
ibland så rinner liksom våra
kontakter med varandra ut i
sanden …
Munken som såg Nessie
I Bockara kyrka finns på läktarbarriären ett i trä utskuret krucifix. Det ser inte så märkvärdigt ut
– och det är kanske heller inte
särskilt märkvärdigt. Men märkvärdig var den man som skar ut
krucifixet: En av munkarna i det
numera stängda klostret i Fort
Augustus i Skottland. Och inte
vilken munk som helst, utan den
Den bemålade fönsterrutan
kan vara ett gesällarbete
eller del av en ”offert” som
i gången tid lämnats den
engelska församlingen.
Krucifixet på
läktarbarriären i
Bockara kyrka.
8
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 9
a historier …
munk som hade sett ”Nessie”
(”storsjöodjuret”) på riktigt nära
håll! Fort Augustus ligger i den
södra änden av Loch Ness, den
legendomspunna stora insjön som
i hundratals år påståtts vara hemvist för ett jätte-odjur. Inte många
har sett det. Men en av dem som
sett odjuret är alltså den munk
som skurit krucifixet på läktaren i
Bockara kyrka. Hur krucifixet
kom till Bockara kyrka? Ja, det är
en annan historia som handlar om
församlingens kontakter med den
skotska episkopalkyrkan …
Kyrkklockan i en ställning
på kyrktaket
I Påskallaviks kyrka står en kyrkklocka liksom på vakt längst ned i
kyrkan. Den har tidigare omskrivits i detta församlingsblad. Men
tål att omnämnas ännu en gång.
Där är historien denna: När
Påskallaviks kyrka stod färdig att
tas i bruk saknades kyrktorn i
egentlig mening. Man fick nöja sig
med en s k takryttare, dvs ett
slags ställning som en enkel
klocka hängdes upp i. Kyrkan
uppfördes på privat initiativ och
så småningom blev den församlingens egendom med ett riktigt
klocktorn där riktiga malmklockor
hängdes upp.
Dopfunten blev bottenplatta i
vattenbrunnen
Kristdala kyrkas dopfunt har
också sin historia. Den återberättar förre kyrkoherden Arnold
Arvidsson på följande sätt: ”När
den nya kyrkan i Kristdala stod
klar på 1790-talet hade församlingens ekonomi ansträngts rejält
av kyrkbygget. Och för att få in
kontanter ordnades en auktion på
en del av den gamla träkyrkans
inventarier. Bland annat gick då
kyrkans gamla dopfunt under
klubban. Köpare blev församlingens kyrkoherde Pehr Meurling.
Han såg till att den gamla dopfunten blev delad och dess cuppa
(skål) lades i botten på prästgårdens brunn medan det fundament
som skålen vilat på fick bli fundament till ett solur i prästgårdens
trädgård. Men när efterträdaren,
Carl Meurling, installerats som
kyrkoherde såg han till att delarana sattes ihop och den gamla dopfunten fick sin rätta plats i den
nya kyrkan. Sedan dess har den
stått där. Och alltjämt är det i den
som Kristdalabarnen döps.”
Kristdala kyrkas dopfunt.
9
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 10
K
Trettondedagstid, fastan och påsk
1/2 – 6/4
DÖDERHULTS
KYRKA
Februari
1 Septuagesima
11 Högmässa, JkJ, AB Kören
Corales.
8 Kyndelsmäss
11 Högmässa med alla åldrar,
AB, JkJ
Klanglådan, Annakören &
Mariakören. Bibelutdelning till
våra 4-åringar.
Kyrkkaffe i kyrkan.
18.00 Musikgudstjänst. Musiker från Lunnevads folkhögskola medverkar.
10 Tisdag
13 Sopplunch på Ekersro
”Den munspelande biodlaren”
15 Fastlagssöndagen
11 Högmässa, LN, kyrkokören,
Brassensemble.
18 Askonsdag
19.30 Askonsdagsmässa, JkJ
22 Första i Fastan
11 Högmässa i gospelton, JkJ
Gospelkören med instrumentalister
Y
R
K
30 Måndag
19 Passionsandakt, AB
31 Tisdag
19 Passonsandakt, JkJ
April
1 Onsdag
19 Passionsandakt, AD
2 Skärtorsdagen
19.30 Skärtorsdagsmässa, AB,
JkJ, Kammarkören
3 Långfredagen
9 Morgonbön i Stillhetens
kapell, AD
11 Långfredagsgudstjänst, JkJ,
kyrkokören
15 Inför korset, AD
18 Passionsmusik ”vid Jesu
grav”, LN
4 Påskafton
22.30 Påskens
midnattsmässa/påskvaka, AB
m fl
Gospelkören med instrumentalister
5 Påskdagen
11 Högmässa, JkJ, AB, kyrkokören, Mariakören, Brassensemble.
Påsktårta. Godisregn från kyrktornet
6 Annandag Påsk
11 Högmässa, JkJ
Mars
1
8
10
15
22
29
Andra i Fastan
11 Högmässa, JkJ, HE
Kammarkören
Tredje i Fastan
11 Högmässa, AB, JkJ,
Katarinakören
Tisdag
14 Församlingshögtid i förs
hemmet.
Nöjesteamet.
Midfasto
11 Högmässa, AB, Kören Corales
Marie Bebådelse
11 Högmässa i gospelton,
gospelkören med instrumentalister, JKJ
Palmsöndagen
11 Högmässa, JkJ, LN, Annakören
KRISTDALA
Februari
1 Septuagesima
11 Högmässa, HE
4 Onsdag
19 Andrum i kyrkans sakristia
8 Kyndelsmäss
18 Gudstjänst, HE
Octava & kyrkokören
15 Fastlagssöndagen
11 Högmässa, AD, kyrkokören.
Kaffe & semla i vapenhuset
18 Askonsdag
19 Askonsdagsmässa, HE, tvärflöjtsmusik
10
O
K
A
L
22 Första i Fastan
18 Högmässa, HE
Mars
1 Andra i Fastan
11 Högmässa, AB
4 Onsdag
19 Andrum i sakristian
6-8 Ekumenisk helg
med Thomas Boström
Se annons i ortspressen.
8 Tredje i Fastan
11 Högmässa, HE
15 Midfasto
11 Högmässa, AD
22 Marie Bebådelse
18 Högmässa, HE
Maria Klingstedt, sång
29 Palmsöndagen
11 Högmässa, HE, kyrkokören
& Octava. Trumpet: Hans Ersson
30 Måndag
19 Passionsandakt, HE, kyrkokören
31 Tisdag
19 Passionsandakt, AB, Isabelle
Hedlund, sång
April
1 Onsdag
19 Passionsandakt, AB
2 Skärtorsdagen
19 Skärtorsdagsmässa, HE
3 Långfredagen
12 Långfredagsgudstjänst, AB,
Jeanette Hedlund, sång &
tvärflöjt
5 Påskdagen
11 Högmässa, HE
Kyrkokören & Octava. Trumpet: Hans Ersson
6 Annandag Påsk
Se Döderhult.
E
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 11
E
N
D
E
R
BOCKARA
Döpta i vår
församling
PÅSKALLAVIK
Hösten 2014 och inledningen
till 2015
Februari
8 Kyndelsmäss
10 Högmässa, AD, kyrkokören
15 Fastlagssöndagen
18 Högmässa, LN, Horn: Fredrik Persson
Kaffe & semla
22 Första i Fastan
10 Högmässa, AD, Sång: Jennie
Dackebrand
Mars
8 Tredje i fastan
10 gudstjänst, AD, kyrkokören
Sopplunch i förs hemmet
15 Midfasto
18 Högmässa, AB
22 Marie Bebådelse
10 högmässa, AD
Tvärflöjt: Sofie Collin
April
2 Skärtorsdagen
19 Skärtorsdagsmässa, AD
Sång: Jennie Dackebrand
3 Långfredagen
10 Långfredagsgudstjänst, HE,
kyrkokören
5 Påskdagen
10 Högmässa, AD, kyrkokören.
Påsktårta
Februari
8 Kyndelsmäss
16 Mässa, HE. Flöjt: Ottilia
Pettersson
22 Första i fastan
16 gudstjänst, HE. Folkmusik
med Ulf Sandberg, Lars Hellgren & Hasse Svensson.
Mars
8 Tredje i Fastan
16 Mässa, HE, kyrkokören
15 Midfasto
9 Ekum frukostgudstjänst i
Missionskyrkan
21 Lördag
12 Levande Jukebox. Kyrkokören. Se annons.
22 Marie Bebådelse
16 gudstjänst, HE
Cassandra Josefsson, flöjt,
utdeln av dopänglar
April
2 Skärtorsdag
19 Mässa, LN
3
5
Långfredag
15 Långfredagsgudstjänst, HE,
kyrkokören
Påskdagen
16 Påskmässa, AB, kyrkokören.
Hans Ersson, trumpet.
Påsktårta
AB = Kyrkoherde Anders Byström
LN = Prosten Leif Norrgård
AD = Komminister Anders Duvlund
JkJ = Komminister Joakim Johansson
HE = Komminister Håkan Englund
DÖDERHULT
November
8 Charlie Mikael Jr ClaessonRoback
8 Ville Erik Yao-Ming Yang
Magnusson
8 Vincent Alexander Ekström
8 Cornelia Jane Anna Levio
22 Carl Malte Helmersson
22 Anna Svea Novalie Liljegren
22 Alvin Valentin Trybjer
29 Inez Lil Elisabeth Sällqvist
30 Liam Oscar Seth Andersson
December
6 Wera Katrin Martinsson
6 Thorsten Hardy Mattias
Petersson
6 Edwin Ivan Arvid Sune Lindahl
6 Victor Erik Sune Bäck
6 Hampus Lars Johan Larsson
6 Sanfrid Freddie Junior Enander
21 Aaron Martti Emanuel Hörnell
KRISTDALA
November
15 Stina Gun Ethel Nilzén
23 Ida Elsie Maria Klingstedt
Januari
6 Vera Ditte Rebecca Geuze
6 Tage Carl Hilding Nyström
PÅSKALLAVIK
November
1 Colin Love Kallunki
9 Frank Junior Sandberg Olander
9 Juni Celine Nilsson Ekstam
Januari
11 Theo Tobias Simonsson
Bockara kyrkas
dopfunt
Foto: Leif Norrgård
11
2015-01 Doderhults FB_2008-02 Döderhults FB 2015-01-16 11:35 Sida 12
Gruppförsändelse till hushåll
Kanske församlingsresa
också 2015
Riktigt klart är det ännu inte –
men kanske vi inemot höstkanten kan ordna en församlingsresa också detta år.
Kyrkoherde Anders och Gunnel
& Leif Norrgård diskuterar just
i pressläggningsstunden möjligheten att i år ordna en församlingsresa med målen Taizé,
Lourdes och kanske till och
med den hemlighetsfulla byn
Rennes le Chateu. I så fall blir
det en resa med modern turistbuss på ca 10-12 dagar i september. ”Om man får till det”
kommer annons i kommande
församlingsblad.
DÖDERHULTS
FÖRSAMLING
FÖRSAMLINGENS EXPEDITION
Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn
Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10
Kyrkoherden, tel 814 91
PRÄSTER
Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91
Komminister Anders Duvlund, tel 76 06 84
Komminister Håkan Englund, tel 76 06 83
Komminister Joakim Johansson, tel 070-254 69 91
KAMERAL AVDELNING
Kamrer Annelie Tingström, tel 76 06 80
BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
OCH DIAKONI
Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86
Förs.pedagog Monia Ivarsson, tel 187 59
Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86
Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82
KYRKOMUSIKER
Döderhult
Körexpedition, tel 141 79
Organist Johannes Friberg, tel 072-513 17 00.
Kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81
Bockara och Påskallavik
Kantor Magdalena Jonasson, tel 073-723 96 92
Kristdala och Döderhult
Kantor Jeanette Hedlund, tel 76 26 07
VAKTMÄSTERI
Döderhult
Exp i församlingshemmet
tisd-fred 9.30-10, tel 76 06 88, 76 06 85
Påskallavik
Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98
Bockara
Carla Nilsson, tel 521 61
Kristdala
Bertil Josefsson, tel 701 65
Levande Jukebox
i Påskallavik
Vad är detta?
Jo, så här är det: Lördagen den 21 mars kl 12 – 13 kommer
Kyrkokören att finnas i Konsum, Påskallavik och vem som
helst kan önska en andlig sång, så sjunger kyrkokören. Och
så kan man lägga en ”jukebox-slant” som går till Svenska
kyrkans fasteinsamling för internationellt biståndsarbete.
FÖRSAMLINGSLOKALER
Döderhult
Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57
Ekersro Diakonigård
Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86
Bockara
Carla Nilsson, tel 521 61
Påskallavik (Kyrkans Hus)
Jimmie Karlsson, tel 918 98, 913 64
Kristdala
Bertil Josefsson, tel 705 24
HEMSIDA
www.svenskakyrkan.se/doderhult/
www.minkyrka.se
ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson
Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2015