Granskning av miljörisker i förskolan (rapport)
Datum 2015-04-02 Rapport Miljörisker i förskolan Stadsrevisionen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida www.enviroplanning.se e-post [email protected] Rapportuppgifter Titel Miljörisker i förskolan Version 1 Datum 2015-04-02 Uppdragsgivare Stadsrevisionen Uppdragsnummer 2023-01 Dokumentnummer 2023-01/10/01/Rapport_001 Rapport genomförd av Helena Norin, Maja Halling och Jonas Barlind, EnviroPlanning AB Rapport granskad av Per Rosander och Maria Losman, Miljöbyrån Ecoplan AB H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Rapport verifierad av Helena Norin I (V) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Sammanfattning Stadsrevisionen har givit EnviroPlanning AB i uppdrag att utreda om giftiga och skadliga ämnen förekommer i stadens förskolor samt bedöma om denna risk hanteras på ett ändamålsenligt sätt. I utredningen beskrivs hur ansvaret för frågan om gifter i förskolan fördelar sig på nämnder i Göteborgs stad. För att kunna göra dessa bedömningar har policyer, riktlinjer och ansvarsförhållanden som gäller i Göteborgs stad ifråga om skadliga ämnen inom förskolan kartlagts. Rapporten baserar sig på dokumentstudier och intervjuer med personer som är ansvariga för verksamheten i förskolan samt lokalförvaltningen, miljöförvaltningen och Upphandlingsbolaget. Granskningen har genomförts i stadsdelsnämnderna Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, Majorna-Linné samt Askim-Frölunda-Högsbo. Sammanlagt har åtta förskolor besökts, två i varje stadsdel. Granskningen omfattar inventering av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor. Både inomhus- och utomhusmiljö har inventerats. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Bedömningar av nödvändiga åtgärder har gjorts inom områdena: • Ansvarsförhållanden • Upphandling och inköp av varor till förskolan • Befintliga rutiner • Leksaker och pyssel • Möbler, inventarier, skötrum och hygien • Laga och äta mat • Städrutiner och kemprodukter • Utemiljö och byggnad En sammanfattning av bedömningarna innebär att striktare kemikaliekrav måste ställas vid upphandling och att efterlevnaden av ställda krav måste följas upp bättre. Den kemikalieförteckning som ska finnas på förskolan måste uppdateras regelbundet och inga märkningspliktiga kemikalier ska förekomma i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Den tillsyn som utförs på förskolan föreslås inkludera även den pedagogiska verksamheten. Vidare måste snarast gammal elektronik, gamla produkter i mjukgjord PVC och gamla däckgungor rensas ut. II (V) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 III (V) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Innehållsförteckning 1 Utgångspunkt för granskningen ..................................................1 2 Syfte ............................................................................................2 3 Metod ..........................................................................................2 4 Revisionskriterier ........................................................................2 5 Revisionsfrågor ...........................................................................3 6 Ansvarsförhållanden ....................................................................4 6.1 Göteborgs stads miljöprogram ....................................................5 6.2 Kemikalieplan Göteborgs stad .....................................................6 6.3 Egenkontroll enligt miljöbalken ...................................................7 6.4 Utfasning av bisfenol A ................................................................8 6.5 Lagstiftning för produkter i förskolan ..........................................8 6.5.1 Lag om leksakers säkerhet 2011:579 ..........................................9 6.5.2 REACH .........................................................................................9 6.5.3 Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx elektronisk utrustning ...............................................................10 6.5.4 Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) ....................................10 6.5.5 Annan lagstiftning .....................................................................11 7 Iakttagelser ...............................................................................12 7.1 Ansvarsförhållanden ..................................................................12 7.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan............................13 7.3 Befintliga rutiner .......................................................................14 7.4 Leksaker, pyssel och textil........................................................15 7.5 Möbler och inventarier...............................................................19 7.6 Laga och äta mat .......................................................................20 7.7 Skötrum och hygien ...................................................................22 IV (V) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 7.8 Städrutiner och kemprodukter...................................................23 7.9 Utemiljö och byggnad ................................................................23 8 Bedömningar .............................................................................26 8.1 Ansvarsförhållanden ..................................................................26 8.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan............................27 8.3 Befintliga rutiner .......................................................................28 8.4 Leksaker, pyssel och textil ........................................................28 8.5 Möbler, inventarier, skötrum och hygien ..................................30 8.6 Laga och äta mat .......................................................................30 8.7 Städrutiner och kemprodukter...................................................30 8.8 Utemiljö och byggnad ................................................................31 Bilagor H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx A Intervjuformulär V (V) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 1 Utgångspunkt för granskningen Förskolemiljön innehåller många varor och material som kan innehålla skadliga kemikalier. Små barns kroppar är speciellt känsliga för påverkan av kemikalier då de är under utveckling. Små barn utsätts också för kemikalier i större utsträckning då de smakar på sin omgivning genom att stoppa saker i munnen. Eftersom de vistas i större utsträckning nära golvet utsätts de för mer damm som kan binda många kemikalier. Kommunfullmäktige har antagit lokala miljömål och ett miljöprogram för Göteborgs stad där kemikalier i barns miljö uppmärksammas. Utöver detta finns en kemikalieplan för staden som fokuseras på att minimera skadliga kemikalier i barns vardag. Det finns ett nystartat arbete i staden för en giftfri förskola. Det är ett projekt som stadsdelarna i Göteborgs Stad tillsammans ansökt om pengar för och nu startat under namnet "Giftfri förskola". Projektet håller på att ta fram ett stödmaterial till förskolorna. Stödmaterialet kommer att kunna börja användas senare under året. Den granskningen som gjorts för Stadsrevisionen för att se vilka miljörisker från kemikalier som barn riskerar att utsättas för i förskolan kan därför ses som en beskrivning av läget innan stadsdelarnas arbete med ”Giftfri förskola” nått ut till H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx alla förskolor. 1 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 2 Syfte Syftet med Stadsrevisionens granskning har varit att utreda den eventuella förekomsten av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor samt bedöma om risken för att barn exponeras för skadliga ämnen hanteras på ett ändamålsenligt sätt av ansvariga nämnder och bolag. Det ingår som ett led i uppdraget att beskriva hur ansvaret för frågan om gifter i förskolan fördelar sig på nämnder i Göteborgs stad. För att kunna göra dessa bedömningar har policyer, riktlinjer och ansvarsförhållanden som gäller i Göteborgs stad ifråga om skadliga ämnen inom förskolan kartlagts. 3 Metod Iakttagelserna i granskningsrapporten baserar sig på dokumentstudier och intervjuer med personer som är ansvariga för verksamheten i förskolan samt berörda fackförvaltningar och Upphandlingsbolaget. Granskningen ha genomförts i stadsdelsnämnderna Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, MajornaLinné samt Askim-Frölunda-Högsbo. Sammanlagt har åtta förskolor besökts, två i varje stadsdel. Granskningen omfattar inventering av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor. Både inomhus- och utomhusmiljö har inventerats. Eventuell exponering av radon och skadliga ämnen via maten har inte ingått i granskningen. 4 Revisionskriterier H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som stadsrevisionen utgår från vid analys och bedömningar. I den aktuella granskningen utgörs revisionskriterierna av • Göteborgs stads miljöprogram 2013 • Kemikalieplan för Göteborgs stad • Miljöbalkens krav på egenkontroll • Göteborgs stads fullmäktigebeslut 2011 att fasa ut bisfenol A i kvitton, termopapper och i de produkter där likvärdiga alternativ finns. 2 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Det finns därutöver mycket lagstiftning som gäller olika produkter som kan finnas på en förskola och som ingått på ett eller annat sätt i granskningen. För en genomgång av vilken lagstiftning som är relevant för förskolor hänvisas till kapitel 6.5. 5 Revisionsfrågor H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx De frågor som granskningen ska svara på är följande: • Vad gäller enligt lagstiftningen på området? • Vilken roll och vilket ansvar har miljöförvaltningen i sammanhanget? • Vilken roll och vilket ansvar har stadsdelsförvaltningarna i sammanhanget? • Används leksaker på förskolorna som innehåller eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter? • Används föremål i barnens lek som ej är leksaker och som innehåller eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter? • Används lokaler där själva byggnaden avger gifter eller kan misstänkas avge gifter? • Innehåller inredningen såsom möbler, textilier eller annat gifter eller kan de misstänkas innehålla gifter? • Förvaras giftiga kemikalier i förskolelokalerna? Om så är fallet, är förvaringen säker? • Finns föremål på barnens lekplats utomhus som innehåller gifter eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter? • Hur görs upphandlingen av leksaker till förskolan och hur sker inköpen? (Sker det centralt genom Upphandlingsbolaget eller är det decentraliserat till stadsdelsnämnden eller den enskilda förskolan?) • Vilka regler finns för upphandlingen av leksaker med avseende på gifter? 3 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 6 • Hur ofta städas lokalerna? Hur sker städningen? Sker storstädning och vädring? Hur ofta tvättas textilier och vilka textiler tvättas? • Finns någon policy eller riktlinjer för Göteborgs stad med avseende på gifter i förskolan? • Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av skadliga ämnen i förskolan? Finns det till exempel en rutin som anger hur personalen skall agera om en lågenergilampa går sönder eller en rutin om att tvätta alla nya textilier? • Genomgår förskolepersonalen någon form av utbildning om skadliga ämnen och får personalen lära sig hur de skall agera för att reducera barnens (och personalens) exponering för dessa ämnen? Ansvarsförhållanden Ansvaret för förskolemiljön berör flera olika förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Stadsdelsnämnderna är huvudmän och ansvarar för verksamhet inom förskola. Stadsdelsförvaltningarna utför den verksamhet stadsdelsnämnderna har beslutat om. I varje stadsdel finns en sektorschef för utbildning som ansvarar för verksamheten inom förskolan och under denne finns områdeschef förskola, förskolechef och personalen ute på förskolorna. Städningen och måltiderna i förskolorna organiseras också av stadsdelsförvaltningen, men ligger inte under sektor utbildning. Lokalförvaltningen är ansvarig för lokalerna där förskoleverksamheten bedrivs. Ofta gäller det både inne- och utemiljö. Det innebär att det är lokalförvaltningen som förvaltar lokalerna och styr vilka material som används vid ny- och ombyggnation respektive underhåll. Det faktiska arbetet utförs sedan av olika entreprenörer som upphandlas av Lokalförvaltningen. Park- och naturförvaltningen är i vissa fall ansvarig för utomhusmiljön på förskolorna om inte Lokalförvaltningen är det. 4 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Miljöförvaltningens avdelning för miljötillsyn bedriver tillsyn mot förskolorna med avseende på inomhusmiljöfrågor som ventilation, städning, hygien och buller. Det är miljöförvaltningen som har tillsyn över förskolans egenkontrollprogram, där kemikalieförteckningen ingår som en del. Miljöförvaltningen har fokuserat kemikalietillsynen på tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Miljöförvaltningen leder det nyinrättade kemikalierådet där representanter från lokalförvaltningen, Upphandlingsbolaget, SDF Västra Hisingen och park- och naturförvaltningen också ingår. Upphandlingsbolaget ansvarar för upphandlingen av de varor och produkter som förskolorna har möjlighet att köpa in till sin verksamhet. För de typer av produkter som ofta köps in till förskolorna har ramavtal tagits fram av Upphandlingsbolaget där särskilda krav ställts på utvalda varor. Det är Upphandlingsbolagets ansvar att kontrollera att kraven uppfylls både vid avtalsskrivning och under avtalstiden. Förskolepersonalen har dock möjlighet att köpa även andra varor än just de som handlats upp i sortimentet från den leverantör som vunnit ramavtalsupphandlingen. För varor där det inte finns ramavtal sköter stadsdelsnämnden själv upphandlingen och formulerar kraven. Kretsloppsnämnden inverkar också på förskolor vad gäller avfallshantering. 6.1 Göteborgs stads miljöprogram Göteborgs stads miljöprogram innehåller 212 åtgärder som Göteborgs Stad ska göra för att bidra till att nå de lokala miljömålen. Lokala miljömål finns inom tolv olika områden där det också finns nationella miljömål. Miljöprogrammet har antagits av kommunfullmäktige och Miljö- och klimatnämnden är ansvariga för att följa upp programmet. Att de olika åtgärderna genomförs ansvarar de olika fack- och stadsdelsnämnderna respektive de kommunala bolagen för. Alla åtgärder är sådana som Göteborgs Stads verksamheter har inflytande över och kan besluta om. De flesta åtgärder ska vara genomförda senast år 2020. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Det lokala miljömålet Giftfri miljö uttrycks som Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. Till målet finns tre olika delmål knutet: 5 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag. Utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborg. Förorenade områden i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. För att miljömålet och delmålen ska kunna uppnås finns olika åtgärder utpekade. Många påverkar miljön i förskolan, några av de mest relevanta för förskolan är 24. Revidera ”Program för miljöanpassat byggande” 78. Ta fram åtgärder för ökad insamling av elektronik och farligt avfall. 95. Kontrollera potentiellt skadliga förpackningsmaterial 169. Inför miljöledningssystem eller miljöcertifiering i alla kommunens verksamheter 173. Utbilda kommunens personal om miljömålen. 177. Öka utbudet av ekologiskt och vegetariskt på kommunala restauranger och kaféer. 194. Kvalitetssäkra insamlingen av farligt avfall i stadens verksamheter. 199. Dokumentera användningen och påskynda utfasningen av utfasningsämnen. 201. Ta fram och följ upp kemikaliekrav vid upphandling, i första hand för varor och produkter i barns vardag. 204. Tydliggör miljöanpassade produkter i Winst. 208. Öka andelen miljömedvetna inköp av inredning. 209. Utred möjligheten att starta upp ReMiDa – ett kreativt återvinningscenter 210. Ta fram pedagogiskt material om matens miljöpåverkan. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 6.2 Kemikalieplan Göteborgs stad Stadens kemikalieplan kan ses som en utveckling av åtgärderna i miljöprogrammet. Kemikalieplanen är fastställd av Miljö- och klimatnämnden, men arbetet med att genomföra de åtgärder som presenteras i planen behöver 6 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 andra nämnder bidra med. Planen fastställdes under 2014 och åtgärderna ska vara genomförda fram till 2017. Planen innehåller fyra olika åtgärder: • Miljöförvaltningen skapar tillsammans med andra berörda förvaltningar och bolag en särskild funktion - ett kemikalieråd. Rådet ska vara pådrivande i stadens arbete med att åtgärderna i planen genomförs. • Förvaltningar och bolag dokumenterar och redovisar användningen av märkningspliktiga kemiska produkter 1. Detta gäller även användningen genom inköpta tjänster och i entreprenadverksamhet. • Förvaltningar och bolag fasar ut farliga ämnen i kemiska produkter. Detta gäller även användningen genom inköpta tjänster och i entreprenadverksamhet. • Upphandlingsbolaget tar i samarbete med kemikalierådet fram kemikaliekrav som ska användas vid upphandling – i första hand för prioriterade varor, kemiska produkter och övriga prioriterade produkter i barns vardag och följer upp dessa. 6.3 Egenkontroll enligt miljöbalken H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Enligt miljöbalken ska den som driver en verksamhet som kan äventyra hälsa eller miljö arbeta med egenkontroll. Det innebär att verksamheten ska planeras och kontrolleras för att förebygga miljöeller hälsoskador. Egenkontrollen ska anpassas till den egna verksamheten. En verksamhet med stora risker för skador på miljö eller hälsa bör därför ha en mer omfattande egenkontroll än en verksamhet med små risker. Den som driver verksamheten ska identifiera, undersöka och bedöma riskerna. 1 En märkningspliktig produkt ska vara märkt med farosymbol och/eller riskfras, alternativt faropiktogram och/eller faroangivelse. För att avgöra om en kemisk produkt är märkningspliktig behövs information om fysikaliska faror, hälso- och miljöfaror. Den informationen ska leverantören samla i ett säkerhetsdatablad där klassificering och märkning framgår. Märkningen ska finnas på den kemiska produktens förpackning. 7 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Kemiska produkter som hanteras i verksamheten och som kan påverka miljö och hälsa negativt ska dokumenteras i en kemikalieförteckning. Där ska ingå uppgifter om produktnamn, omfattning, förbrukning och lagring, användningsområde, information om hälso- och miljöskadlighet samt klassning med avseende på hälso- och miljöskadlighet. Kemikalieförteckningen ska hållas uppdaterad och det ska finnas aktuella säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. En dokumenterat ansvarig för kemikalieförteckningen ska finnas. Kemikalieförteckningen kan fungera som ett hjälpmedel vid utbyte av miljö- och hälsoskadliga produkter, genom den så kallade substitutionsprincipen, och uppföljning av företagets miljöarbete. 6.4 Utfasning av bisfenol A Kommunfullmäktige beslutade 2011 att stadens verksamheter snarast skall upphöra med användning och spridning av kvitton och biljetter som innehåller bisfenol A och att bisfenol A i övriga produkter skall fasas ut där de kan ersättas med likvärdiga alternativ. Stadsledningskontoret har sedan följt upp hur arbetet med att fasa ut bisfenol A skett i olika förvaltningar. I slutrapporten 2013 2 redovisas arbetet med kvitton och biljetter, byggmaterial och livsmedel. Där konstateras att utfasningen och uppföljningen av bisfenol och övriga prioriterade ämnen bör ske och samordnas inom ramen för miljö- och klimatnämndens arbete med kemikalieplanen, miljöprogram och de lokala miljökvalitetsmålen. 6.5 Lagstiftning för produkter i förskolan I en förskola förekommer många olika produkter. Det är leksaker barn leker med, madrasser de sover på, tallrikar de äter på, gungor utomhus och oändligt mycket annat. Alla produkter ska uppfylla lagstiftning för H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx produktsäkerhet, men därutöver kan finnas särskild produktlagstiftning och lagstiftning med förbud mot olika kemikalier. En beskrivning av 2 Göteborgs stad, kommunfullmäktige. Handling 2013 Nr 68 8 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 den mest relevanta lagstiftningen görs här utan att göra anspråk på att vara fullständig. 6.5.1 Lag om leksakers säkerhet 2011:579 Leksakslagen är Sveriges sätt att implementera EUs omarbetade leksaksdirektiv (2009/48/EG). Direktivet trädde ikraft 2011och ersatte det tidigare direktivet från 1988. De kemikaliekrav som infördes började gälla först 2013. Sedan 2013 måste därför alla leksaker som sätts ut på marknaden uppfylla kraven i leksaksdirektivet vilket bland annat innebär förbud mot cancerogena, mutagena och hormonstörande ämnen, olika doftämnen samt begränsningar av vissa metaller. I det tidigare direktivet begränsades inte doftämnen, ämnen som kan orsaka cancer, skada generna eller fortplantningsförmågan. Listan över begränsade metaller utökades genom det reviderade direktivet. Det innebär att leksaker tillverkade och sålda innan 2013 kan innehålla många olika ämnen som kan vara skadliga för barn. Alla leksaker som säljs inom EU måste vara CE-märkta. CEmärkningen visar att leksaken uppfyller lagkraven. Europeiska standarder (EN 71-serien) för att mäta och redovisa leksakers säkerhet enligt CE-märkningen finns framtagna. Märkningen behöver inte sitta på själva leksaken utan det räcker om märkningen finns på förpackningen eller ett medföljande informationsblad. För leksaker som saknar synlig CE-märkning är det därför svårt att avgöra om en omärkt leksak bara saknar en synlig CEmärkning eller en CE-märkning överhuvudtaget. 6.5.2 REACH REACH (Registration, Evaluation, Authorisation of Chemicals) är en EU-förordning som gäller i Sverige. Det är den övergripande kemikalielagstiftningen inom EU. Det är framför allt de begränsningar H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx som gäller för användning av vissa kemikalier (Bilaga XVII) och den informationsplikt som gäller för särskilt farliga ämnen som är upptagna på kandidatförteckningen som är relevant för leksaker (Artikel 33). 9 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Enligt artikel 33 ska leverantören av en vara lämna information om ämnen på kandidatförteckningen till yrkesmässiga mottagare av varan. Även konsumenter ska på begäran få sådan information inom 45 dagar. Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som gör att de anses vara särskilt farliga. De kan till exempel orsaka cancer, skada fortplantningsförmågan eller vara skadliga för miljön. 6.5.3 Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning Förordningen är Sveriges implementering av det så kallades RoHSdirektivet (2011/65/EU). RoHS betyder Restriction of the use of certain Hazardous Substances. Därigenom förbjuds användning av kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom (Cr (VI)) och flamskyddsmedlen polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyletrar (PBDE) i nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden. Elektroniska och batteridrivna leksaker måste uppfylla förordningen, men givetvis även leksakslagen. 6.5.4 Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) Produktsäkerhetslagen genomför det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG) och gäller för konsumentprodukter som kan skada hälsan. Enligt lagen är en vara eller tjänst säker om den vid normal användning inte innebär någon risk, eller låg risk, för människors hälsa och säkerhet. Företag ska lämna information så att konsumenten kan bedöma riskerna med varan eller tjänsten. Den som sålt en farlig vara kan bli tvungen att återkalla den från återförsäljare och konsument. Produktsäkerhetslagen gäller både för kemiska produkter och varor. Innan mjukgörande ftalater begränsades i leksaker genom REACH så hade de tillfälligt förbjudits genom produktsäkerhetsdirektivet. Det H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx tillfälliga förbudet förlängdes gång på gång tills det infördes i REACH Bilaga XVII. 10 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 6.5.5 Annan lagstiftning På en förskola förekommer även kosmetiska och hygieniska produkter som regleras genom EUs kosmetikaförordning ((EG) nr 1223/2009) som ställer hälsokrav, men ej miljökrav på de använda ingredienserna. För tvätt-, disk- disk och rengöringsmedel gäller EUs detergentförordning ((EG) nr 648/2004) som till exempel föreskriver att innehållsförteckning måste finnas på produkten och att de använda tvättaktiva ämnena (tensiderna) ska vara lätt nedbrytbara i miljön. För byggmaterial gäller EUs byggproduktförordning ((EU) nr 05/2011) sedan 1 juli 2013. CE-märkning av byggprodukter är obligatorisk. Det ska finnas en prestandadeklaration och i förordningen framgår vilka uppgifter den ska innehålla. Kemikalieinformation enligt REACH ska tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. Den tekniska dokumentationen till produkten ska kunna följas i all led från tillverkare till användare. Tillverkarna ska spara prestandadeklarationen i tio år efter att de sålt den sista produkten. Varje gång produkten ändras ska prestandadeklarationen omarbetas och den gamla versionen sparas i tio år. För material som kan komma i kontakt med livsmedel finns ett omfattande regelverk som bl a gäller vilka mängder av olika kemikalier som tillåts läcka ut från förpackningsmaterial. Detta regelverk har ifrågasatts under senare år eftersom hormonstörande egenskaper ej beaktats när gränsvärdena har fastställts. Tillsatser i mat är ett annat område som regleras. Tillsatserna måste H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx förhandsgranskas innan de tillåts. 11 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 7 Iakttagelser 7.1 Ansvarsförhållanden Det kan konstateras att flera nämnder och bolag har inflytande på miljön i förskolan. Inom stadsdelsförvaltningarna kan finnas miljökompetens, men inte särskild kemikaliekompetens. På de granskade förskolorna finns ingen kemikaliekompetens. Inom lokalförvaltningen finns rutiner för att bedöma byggmaterials miljöpåverkan vad gäller innehåll av kemikalier. En utredning som visar vilka materialgrupper som kan innebära risk samt vilka av dessa som förekommer i förvaltningens bestånd har gjorts. En strategi för hur material i befintliga byggnader som innehåller icke önskvärda ämnen ska hanteras och ersättas håller på att tas fram. Vissa material som till exempel slipers har redan bytts ut eller tagits bort. Förvaltningen har enligt uppgift rutiner för farliga ämnen som enligt lag ska hanteras, såsom PCB och asbest. I granskningen har ingått att bedöma hur väl miljöprogram, kemikalieplan och egenkontroll genomförs i stadsdelarna. Därför har personal på olika nivåer inom stadsdelarna intervjuats. Det kan konstateras att miljöprogrammet är någorlunda väl känt på de högre chefsnivåerna i granskade stadsdelsnämnder, men längre ner i organisationen minskar kännedomen. Flera stadsdelar har inrättat en tjänst som utvecklingsledare miljö och denne har stor kunskap om miljöprogrammet. Kunskapen om kemikalieplanen är mindre, men många på central nivå på stadsdelsförvaltningarna har hört talas om stadens projekt Giftfri förskola. Personalen på de undersökta förskolorna har ringa kunskap om lagstiftning, planer och program. I de fall kunskap finns tenderar den att bygga på personligt engagemang och intresse. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Det förekommer att stadsdelar ser svårigheter i att planer och program kan fastställas av både kommunfullmäktige och olika nämnder. I fallet med miljöprogrammet har kommunfullmäktige fastställt programmet och det når stadsdelen via direktören som kommunicerar neråt. I fallet med kemikalieplanen som fastställts av Miljö- och klimatnämnden når 12 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 den ofta stadsdelsförvaltningen på lägre nivå, till exempel utvecklingsledare. Pedagogisk verksamhet, städning och måltider i förskolorna organiseras av olika sektorer inom stadsdelsförvaltningen. Detta innebär att förskolechefen ej ansvarar för städ- och måltidspersonalen och på så sätt får mindre kunskap och inflytande över miljörisker relaterade till kök och städning. 7.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan Inköp till de granskade förskolorna görs nästan uteslutande genom kommunens inköpssystem WINST. Det förekommer dock ofta att andra produkter än de som ingått i upphandlingens varukorg3 köps från den leverantör som har avtal. Dessa varor har då inte kontrollerats med avseende på de krav som ställts för de varor som ingått i upphandlingens varukorg. I mycket enstaka fall kan inköp ske utanför ramavtal med utnyttjande av förskolans handkassa. Enligt Upphandlingsbolaget (UHB) är det deras ansvar att kontrollera att de miljökrav som ställts i upphandlingen efterlevs, liksom avtalsvillkor. Att beställaren fått rätt vara eller tjänst kontrolleras av beställaren. Denna uppfattning är i linje med den policy för upphandling och inköp inom Göteborgs stad som kommunfullmäktige antog 2012. Intervjuade förskolechefer och förskolepersonal som köper in leksaker till förskolan säger att de inte har möjlighet, tid eller kunskap att kontrollera innehåll i de varor de handlar. Samtliga intervjuade svarar att de förutsätter att Upphandlingsbolaget gör denna kontroll. I granskningen har förfrågningsunderlag för ramavtalet för lekmaterial studerats. I upphandlingen som gjordes år 2012 ställdes ett på leverantörerna att H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx de skulle kunna ge information om innehåll av bisfenol A i lekmaterial 3 Med varukorg menas en lista med utvalda varor ur ett sortiment som upphandlaren avser teckna ramavtal för. Dessa varor är ofta utvalda för att de ofta köps i stora kvantiter och särskilda krav kan ställas på dem i förfrågningsunderlaget. 13 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 som en följd av att kommunfullmäktige under 2011 beslutat att fasa ut bisfenol A i kvitton, termopapper och i de produkter där likvärdiga alternativ finns: Produkter skall om möjligt vara fria från ämnet Bisfenol A. Leverantören skall kunna upplysa om produkter innehåller Bisfenol A. Detta krav ingick inte i utvärderingen av inkomna anbud och har inte heller följts upp under avtalstiden av Upphandlingsbolaget. Vår slutsats är att informationskravet i upphandlingen inte ger några garantier för att de leksaker som köps in till verksamheterna är fria från bisfenol A. Att bisfenol A nämns i underlaget har gett staden en anledning och möjlighet att ta upp en diskussion om utfasning med leverantörerna, där staden skulle kunnat vara tydlig med att en utfasning verkligen är önskvärd. Denna möjlighet har inte utnyttjats. Ytterligare ett problem är att varor som köps, men som inte uttryckligen nämnts i varukorgen i förfrågningsunderlaget för upphandlingen av lekmaterial inte kontrolleras alls, ens när anbuden kommit in, då de inte omfattas av anbudsförfarandet. 7.3 Befintliga rutiner I undersökningen har förekomst av vissa rutiner granskats och om de följs. Vad gäller rutiner för att minska kemikaliebelastningen på förskolor kan vi konstatera att det saknas helt. Ingen förskolepersonal har heller någon typ av utbildning för att kunna bedöma risker eller veta vad som ska göras för att barn och personal inte ska utsättas för skadliga halter. Vid en förskola finns rutiner vid olycksfall där telefonnummer till Giftinformationscentralen finns anslaget. Vid uppvärmning kan plaster avge skadliga gaser. Det gäller till H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx exempel då man stryker pärlplattor eller laminerar. Flera av förskolorna saknar rutiner för hur man ska undvika att utsätta barnen för skadliga gaser när man laminerar eller stryker pärlplattor. 14 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Lågenergilampor innehåller kvicksilver vilket kan utgöra en hälsofara om lampan går sönder. Rutiner för hur personalen skall agera om en lågenergilampa går sönder 4 finns inte på någon av förskolorna. På de flesta förskolor finns rutiner för regelbunden tvätt. Om beslutade rutiner efterlevs eller ej skiftar mellan granskade förskolor. De flesta tvättar till exempel madrassöverdrag och filtar två gånger i månaden. Däremot tvättas sällan nya textilier. De flesta förskolor tar emot leksaker som skänks av föräldrar. Personalen gör ibland en bedömning av leksakernas säkerhet eller pedagogiska lämplighet, men saknar kunskap för att göra samma bedömning med avseende på kemikalieinnehåll i materialet. 7.4 Leksaker, pyssel och textil Textilier Vissa kemikalier i textil kan vara hälsoskadliga. Ett exempel på en vanligt förekommande kemikalie i textil är formaldehyd som kan ge upphov till cancer. Genom att tvätta alla nya textilier innan användning minskar mängden av de skadliga kemikalier som kan finnas i textilierna. Genom att tvätta textilierna regelbundet tvättas också damm bort som kan innehålla farliga kemikalier som släppt från andra varor som finns i förskolan 5. De vanligaste textilierna i förskolan är gardiner, utklädningskläder, gosedjur, filtar och madrassöverdrag. Det förekommer även stuvbitar avsedda för pyssel. På de flesta förskolor finns rutiner för regelbunden tvätt av madrassöverdrag och filtar. Motsvarande rutiner för att tvätta H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx nya textilier saknas. 4 Personalen ska snabbt ta ut alla barn ur rummet och öppna fönstren. Genom att vädra kan eventuella kvicksilverångor vädras ut eller kylas av och falla ner på golvet. När rummet är utkylt ska resterna samlas upp och lämnas till en miljöstation. Det är viktigt att inte dammsuga upp resterna då värmen i dammsugaren kan förånga kvicksilvret. 5 Kemikalier i barns vardag, Kemikalieinspektionen 2014. 15 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Leksaker med metalldelar Föremål som är gjorda av metall eller som har delar av metall och som inte är avsedda som leksaker kan innehålla höga halter av farliga tungmetaller. Bly används till exempel ofta i billiga metallsmycken och i spännen på väskor och skärp. Sedan 2013 är det inom EU förbjudet med bly över en viss halt i smycken 6. Även metallföremål med synliga lödningspunkter kan innehålla bly. Inga metallföremål med synliga lödningspunkter hittades på förskolorna. Dock fanns det på flera förskolor handväskor med metalldetaljer som kan misstänkas innehålla bly. Mjuka klossar och lekmadrasser Stora lekkuddar och lekmadrasser är vanligt i förskolemiljö. De flesta lekkuddar saknar märkning som kan ge information om ålder och material. Den vanligaste stoppningen är kallskum, men stoppning med formstark polyester och formstabil polyeter förekommer också i nyare produkter. Kallskum är vanligt som stoppningsmaterial i till exempel lekklossar och sittkuddar. Även polyeter förekommer som stoppningsmaterial, men är vanligare i madrasser. Polyeter och kallskum är tillverkade av samma typ av material (polyuretancellplast), men har olika cellstruktur. Flamskyddsmedel kan finnas i produkter av både kallskum och polyeter. Vissa flamskyddsmedel som används i skumplastprodukter kan vara hälso- och miljöskadliga. Särskilt produkter av kallskum som är äldre än tio år riskerar att innehålla hälso- och miljöskadliga bromerade flamskyddsmedel. Ett vanligt överdragsmaterial på lekkuddar är vinylplast (PVC) vilket kan innehålla hormonstörande mjukgörare, ftalater. På flera förskolor finns lekkuddar med överdrag av mjukgjord PVC av varierande ålder. Flera kuddar är sannolikt mer än tio år gamla och riskerar att innehålla H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx skadliga mjukgörare och flamskyddsmedel. 6 EU Förordning 836/2012, 2012 16 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Plastleksaker Leksaker av mjukgjord PVC kan innehålla ämnen som har reproduktions- och hormonstörande egenskaper. Speciellt gäller det leksaker som är tillverkade innan 2007 då användningen av hormonstörande mjukgörare, ftalater, reglerades i leksaker. Leksaker producerade efter juli 2013 är säkrare, då reglerna skärptes ytterligare och de tillåtna halterna av reproduktionstoxiska, mutagena och cancerogena ämnen i leksaker begränsades 7. PVC-plasten i sig orsakar även andra miljö- och hälsoproblem, till exempel genom den cancerframkallande monomeren vinylklorid, utsläpp av svårnedbrytbara och giftiga klororganiska föreningar i tillverkning och avfallsförbränning. Hårda genomskinliga plastleksaker tillverkade av polykarbonat kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A. Både leksaker som kan vara av polykarbonat och mjukgjord PVC hittades ute på förskolorna. Generellt finns det fler och äldre plastleksaker på de äldre förskolorna än på de nybyggda förskolorna. Äldre leksaker förekommer på såväl gamla som nybyggda förskolor. Det är högst sannolikt att många leksaker innehåller mjukgörare som numera är förbjudna. Elektronik Elektronik innehåller både skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel. År 2006 skärptes lagstiftningen för vilka tungmetaller och andra kemikalier som får användas i elektronik, dock begränsar nuvarande lagstiftning endast ett fåtal ämnen. Äldre batteridrivna leksaker tillverkade före 2006 innehåller således sannolikt både skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel. Innehållet i elektroniska och batteridrivna leksaker är starkare reglerat än i övrig elektronik eftersom även leksakslagstiftningen måste uppfyllas. Därför är det bättre H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx att barn leker med till exempel en leksakstelefon än en avlagd telefon. 7 Leksaksdirektivet, direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet 17 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Läsplattor är vanligt i förskolan. Det är oklart vilka rutiner som gäller för barnens användning av läsplattor och annan elektronik i förskolan när det gäller minskad exponering för flamskyddsmedel och andra kemikalier. På majoriteten av förskolorna fanns batteridrivna leksaker med eller utan batteri i. Åldern på leksakerna är svår att avgöra eftersom leksakerna saknar märkning. På flera förskolor används gammal elektronik för lek, till exempel gamla mobiltelefoner, sladdlösa telefoner, kameror, mikrovågsugn, bandspelare och tangentbord. Föremål ej avsedda som leksaker Generellt gäller att leksaker är mycket hårdare reglerade än varor som inte är leksaker. Bland utklädningskläderna kan det gömma sig många föremål som inte är avsedda som leksaker. Konstskinn kan vara gjort av PVC och innehålla hormonstörande mjukgörare. Smycken och metalldetaljer på till exempel handväskor och plånböcker kan innehålla bly. På hälften av de besökta förskolorna fanns till exempel handväskor av konstskinn och metalldetaljer. På flera förskolor används i stor utsträckning återanvänt material för pyssel vilket kan innehålla skadliga kemikalier som till exempel flamskyddsmedel och hormonstörande mjukgörare. Exempel på återanvänt material som hittades var gamla provbitar av mattor, tygbårder till mattor, plastmattor, gummislang, knappar, frigolit, skumgummi, kapsyler, glödlampor, bubbelplast och ett halkskydd för badkar. Det senare slängdes vid vårt besök när vi påtalade att det troligen var gjort av PVC mjukgjort med ftalater. Pysselmaterial Många PVC-förkläden kan innehålla reproduktions- och hormonstörande ftalater. Förkläden räknas inte som leksaker och därför finns inte samma lagskydd. Förkläden av PVC fanns på flera förskolor. På en förskola slängdes gamla PVCH:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx förkläden bort av personalen under vårt besök. Det är vanligt att färg, pennor, lim, smink och annat pysselmaterial som används på en förskola inte räknas som leksaker enligt lagstiftningen.Kritor har vid kemikalieinspektionens tillsyn vid flera tillfällen visat sig innehålla olagliga halter 18 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 av bly 8. Pennor och tuschpennor kan innehålla organiska lösningsmedel, vilket inte är lämpligt för barn. Vattenbaserade pennor är därför att föredra. De flesta pennor och kritor på förskolorna är CE-märkta och samtliga tuschpennor för barn är vattenbaserade. På flera av de besökta förskolorna fanns märkningspliktiga kemikalier för pysseländamål, till exempel lim och sprayfärger. Endast i ett fall var de märkningspliktiga pysselprodukterna uppförda på förskolans kemikalieförteckning. Farliga kemikalier för pysseländamål förvaras i vissa fall så att de är tillgängliga för nyfikna barn. På en förskola återfanns undanställt i personalrummet en flaska med gammalt fixativ som innehöll kemikalier förbjudna sedan 1996. I många fall sparar man på gamla farliga kemikalier i tron att ”det kan vara bra att ha”. Eftersom fingerfärg och teatersmink används direkt på huden är det extra viktigt att färgen inte innehåller några farliga ämnen. På en av de nybyggda förskolorna fanns gammal fingerfärg innehållande allergiframkallande och miljöfarliga konserveringsmedel. Teatersmink hittades på ett fåtal förskolor. Ett smink innehöll hormonstörande, allergiframkallande och miljöfarliga konserveringsmedel. Lekleror kan innehålla PVC. Lekleror med PVC hittades inte på någon av de inventerade förkolorna. 7.5 Möbler och inventarier Madrasser för vila Madrasser i både polyesterfiber och kallskum kan förekomma på förskolorna. Madrassernas ålder varierar kraftigt och många förskolor har flera olika typer av madrasser. På några förskolor byts gamla slitna madrasser ut kontinuerligt. På andra förskolor används madrasser med trasiga plastöverdrag där madrasskärnan är synlig. Vanliga yttermaterial på madrasser är plastfolie, konstläder i mjukgjord PVC, bomull och H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx polyuretan. Riktigt gamla madrasser riskerar även att innehålla freoner i skummet. 8 Barn och kemiska hälsorisker- förslag till åtgärder, Kemikalieinspektionen 2007 19 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 Soffor och fåtöljer Äldre stoppade möbler, såsom soffor från 70- och 80-talet, innehåller ofta farligare och högre halter flamskyddsmedel, än vad som används idag. På flera förskolor används ”sittgropar” och mjuka hörnsoffor med bomullsöverdrag och stoppning av kallskum, vilka bedöms vara inköpta under de senaste tio åren. Soffor med trästomme förekommer i varierande ålder och vi bedömer att det finns soffor som kan vara upp till 20 år gamla. Övriga möbler Av bullerskäl har många förskolor bord med ljuddämpande yta. Ytan kan bestå av mjukgjord PVC eller linoleum. Matbord kan också vara behandlade med svampoch bakterieförebyggande medel för att underlätta underhåll. Tillsatserna är i de flesta fall onödiga och kan innebära risker för både miljö och hälsa. Både bord med ljuddämpande yta av PVC och linoleum finns ute på förskolorna. PVC är problematiskt då det kan innehålla hormonstörande ftalater. På många förskolor används vaxduk av mjukgjord PVC i pysselrum och ateljé. Lösa plastmattor är ovanligt på de förskolor som inventerats. Endast en förskola hade mattor i plast vilka användes i lek snarare än som mattor. Flera mattor för samling och lek i polyamid, har gummiundersida som kan innehålla flamskyddsmedel. Även mjuka plastplattor i polyester och PE-skum i form av pusselbitar används som golvmattor. 7.6 Laga och äta mat Det finns studier som visar att upp till 90 % av alla kommersiella plaster läcker hormonstörande ämnen, och särskilt i kontakt med värme vilket gäller H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx plastkemikalier generellt 9. Melaminplast, PVC och svarta köksredskap i nylon 9 Nerin et. al., 2002. Potential migration release of volatile compounds from plastic containers destined for food use in microwave ovens. Food Addit Contam. 2002 Jun;19(6):594-601. Bradley et. al., 2010. Comparison of the migration of melamine from melamine– formaldehyde plastics (‘melaware’) into various food simulants and foods themselves. Food Additives & Contaminants: Part A Volume 27, Issue 12, 2010. 20 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 tillhör de material som det oftast läcker ut mer kemikalier ifrån än vad som är tillåtet 10. Både förskolor med tillagningskök och mottagningskök har inventerats. Många förskolor har köksredskap i olika typer av plast, bland annat melamin, nylon och polypropen. I köket används plastskärbrädor i polypropen och polyeten och genomgående används plastfolie av polyeten. Alla utom en av de inventerade förskolorna serverar maten på plasttallrikar av melaminplast eller polykarbonat. Det är även vanligt med dricksglas och tillbringare av polykarbonatplast. Många non-stick-beläggningar (s.k. teflon) tillverkas med högfluorerade ämnen som är giftiga. Högfluorerade ämnen är oftast oerhört svårnedbrytbara, och de kan ansamlas i kroppen. I flera förskolekök fanns bakformar, grytor och stekpannor med non-stickbeläggning. Plastbeläggningen på insidan av konservburkar är ofta tillverkad av epoxiplast och innehåller det hormonstörande ämnet bisfenol A. Det har konstaterats att den huvudsakliga källan till bisfenol A är maten vi stoppar i oss, där mat ur konservburk anges som en av de tre stora källorna 11. Upphandlingsbolaget har i sin senaste upphandling av livsmedel valt att särskilt ange att man inte vill köpa livsmedel i förpackningar som innehåller Bisfenol A. Detta villkor har följts upp med resultat att färre konservburkar finns i förskolornas kök. En del livsmedel köps in i konservburkar t.ex. fruktkonserver och fiskbullar, mer och mer livsmedel förpackas i ståpåsar. En av de köksansvariga var tydligt medveten om att det fanns ett beslut om att fasa ut bisfenol A ur verksamheten och att det var därför som det fanns färre konservburkar och fler matvaror i så kallade ståpåsar. Det är vanligt att vinylhandskar används i kök. Även handskar som marknadsförs som ftalatfria har vid tester visat sig innehålla ftalater. Vid testet konstaterades H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx också att många handskar innehåller upp till halva sin vikt av en av de mest farliga 10 Livsmedelsverket, Köksredskap, 2015. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-ochinnehall/tillagning-hygien-forpackningar/forpackningar/svarta-koksredskap/ 11 Food main source of BPA for consumers. EFSA, 2013. http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/130725.htm 21 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 ftalaterna, DEHP 12. Ftalaterna överförs till maten vid kontakt, men även till användaren av handskarna. I de olika köken användes handskar av både vinyl (PVC), nitril och latex och diskhandskar av ftalatfri vinyl. 7.7 Skötrum och hygien Flera olika typer av skötbäddar används. Madrassöverdraget kan vara konstskinn av PVC, svetsad plast eller vävplast (vätskeavvisande EVA) och med kärna av kallskum, polyeter eller polyestervadd. På ett fåtal förskolor används handskar av vinyl eller latex vid blöjbyte, det är vanligast med handskar av nitril. Genomgående används miljömärkt och oparfymerad tvål, men den handkräm som huvudsakligen används av personalen är svagt parfymerad och saknar miljömärkning. Våtservetter används inte på någon av de besökta förskolorna. Våtservetter bör begränsas då de ofta innehåller parfym och konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande. Generellt ansvarar inte förskolan för solskyddet utan det vilar på föräldrarna. Studier visar att de som tvättar händerna oftare har lägre halter av skadliga kemikalier i kroppen13. Eftersom man bara efter några timmar i förskolemiljö hittat skadliga kemikalier på barns händer 14 kan exponeringen av skadliga kemikalier minskas om händerna tvättas regelbundet. Rutin för handtvätt varierar något, men på de flesta förskolor tvättas händerna efter toalettbesök, utevistelser och måltider. Flera förskolor arbetar med HYFS, Hygiensjuksköterska i förskolan. Syftet med HYFS är att förbättra hygienrutinerna på förskolorna och på så sätt minska antalet infektionssjukdomar bland barnen. Endast en av de besökta förskolorna tillämpar HYFS rekommendationer att barn och föräldrar även ska tvätta händerna när de kommit till förskolan och innan de går därifrån. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 12 Testfakta, 2013. http://www.testfakta.se/tester/livsmedel/fullt-av-ftalater-i-handskarf%C3%B6r-mat 13 Watkins et al (2011). Exposure to PBDEs in the Office Environment: Evaluating the Relationships Between Dust, Handwipes, and Serum. Environ Health Perspect. 2011 September; 119(9): 1247–1252. 14 Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Kemikalieinspektionen, 2013. Rapport nr 8/13. 22 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 7.8 Städrutiner och kemprodukter Att städa innebär inte bara att göra synligt rent utan även att skadliga kemikalier som släppt från inredningen städas bort. Skadliga kemikalier kan bindas till dammpartiklar. Genom att städa regelbundet reduceras både damm och skadliga ämnen i inomhusmiljön. Vid städning virvlas kemikaliebärande dammpartiklar upp i luften och blir lättare att andas in. På de flesta förskolor utförs städningen under dagtid då barnen vistas i lokalerna, men två av de granskade förskolorna städades kvällstid. En del lokalvårdare försöker anpassa städningen så att den görs då barnen är ute och leker. På vissa av förskolorna är det pedagogerna som dammsuger lekmattor. Lokalvårdarna städar endast upp till en viss höjd i rummet. Endast i en stadsdel städas det på kvällstid då barnen inte är där. I det fallet utförs arbetet av en städfirma. Det kan noteras att i det fall då extern städfirma användes fler icke-miljömärkta städkemikalier än på de förskolor där städningen utförs i kommunal regi. Detta trots att ramavtalet ställde krav på samma kvalitet, funktion och miljö som före de av Göteborgs Stad upphandlade rengöringsprodukter. Storstädning ingår i förskolornas budget, vilket gör att den aktuella förskolans ekonomi påverkar hur ofta lokalerna storstädas. I vissa förskolor sker storstädning regelbundet en till två gånger per år. På andra förskolor sker städningen kanske vartannat år beroende på det ekonomiska läget. I samtliga besökta förskolor förvaras städkemikalier i ett separat städförråd. Flera förskolor saknar kemikalieförteckning över sina märkningspliktiga städkemikalier, det vill säga produkter med farosymbol, och endast en förskola har inkluderat märkningspliktiga kemikalier från den pedagogiska verksamheten i kemikalieförteckningen. I en av stadsdelarna finns en anställd resursperson som har hjälpt förskolorna att sammanställa kemikalieförteckningar i och med att stadsdelen miljödiplomerades. Rutin för att upprätta eller uppdatera kemikalieförteckning saknas och är inte känd av någon förskolechef. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 7.9 Utemiljö och byggnad Lokaler På alla förskolor som förvaltas av Lokalförvaltningen har underhållsbedömningar gjorts av golven. Den information som samlats in är bland annat vilken typ av golv 23 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 som finns i lokalerna och i vilket skick golvet är. Baserat på dess skick kan man på ett ungefär räkna ut golvets ålder och i så fall om det kan misstänkas innehålla skadliga ftalater. I nyare fastigheter, byggda från och med 2010 finns det dokumenterat vilka material som har använts i fastigheten. Samtliga byggnadsmaterial måste vara accepterade eller rekommenderade enligt Byggvarubedömningen. Från och med 2010 får golvmattor som innehåller PVC och ftalater inte användas. Om PVC- och ftalatfria mattor inte uppfyller övriga ställda egenskapskrav ska ftalatfria PVC-mattor användas. För äldre fastigheter saknas det dokumentation om typ av vattenledningar som finns i fastigheten. För nya fastigheter, byggda från ca 2010, finns krav på att koppar ej ska användas i tappvattensystem samt att material som innehåller bisfenol A inte får användas. Dessutom gäller att produkterna ska vara rekommenderade eller accepterade i Byggvarubedömningen. Inga förskolefastigheter har inkommande vattenledningar som är relinade. Vid relining kan epoxy användas som kan läcka hormonstörande bisfenol A till dricksvattnet. För fastigheter uppförda innan 2010 finns ingen dokumentation om vilken typ av elkablar som har använts. Gamla kablar före 2010, innehåller generellt flamskyddsmedel och PVC mjukgjord med ftalater. För fastigheter byggda efter 2010 finns byggnadsmaterial dokumenterat. Generellt gäller att de kablar som används ska vara rekommenderade eller accepterade i Byggvarubedömningen samt vara halogenfria, det vill säga ej av PVC. Kablar klassade som rekommenderade i Byggvarubedömningen får inte innehålla bromerade flamskyddsmedel. I kablar klassade som accepterade kan flamskyddsmedel förekomma i låga halter. Utemiljö Gungor av gamla bildäck är populära och har används under lång tid. I vissa fall är denna typ av gungor olämplig då bildäck kan innehålla polyaromatiska kolväten (PAHer), fenoler, tungmetaller och ftalater 15. En av de största tillverkarna av däckgungor garanterar dock att deras däckgungor som är tillverkade efter 2010 inte innehåller halter av PAHer som överskrider de tillåtna värdena. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Däckgungor finns på flera av de besökta förskolorna. Lokalförvaltningen har ingen information om gungornas ålder och med största säkerhet så innehåller samtliga 15 Barn och kemiska hälsorisker – förslag till åtgärder, Kemikalieinspektionen, 2007. 24 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 befintliga däckgungor PAH. Sedan 2012 ska inga nya däckgungor sättas upp, utan man väljer istället gungor som inte innehåller PAH. Fallskydd gjorda av platsgjutet gummi, s.k. mjuk asfalt, består ofta av två skikt där det övre är gjort av EPDM-gummi och det undre, stötdämpande lagret av återvunna bildäck. På några av de äldre förskolorna finns fallskyddsplattor som sannolikt innehåller PAH. Ytor av konstgräs är vanligt på nybyggda förskolor. Konstgräs består dels av ”strån”, oftast i polypropylen eller polyeten och ett granulat. Granulatet kan vara sand, plastkulor, naturgummi, nytt gummi eller gummi av återvunna bildäck. Om granulatet består av återvunna bildäck kan det läcka ut farliga ämnen som PAHer, ftalater och metaller. På de nybyggda förskolorna finns både konstgräs och mjuk asfalt. Oftast användes sand som granulat till konstgräset. Sedan 2012 ställer lokalförvaltningen miljökrav med avseende på bland annat urlakning, emission och innehåll av PAH i konstgräs och mjuk asfalt. Enligt uppgift från lokalförvaltningen ställs krav på att toppskikt av gummi ska uppfylla riktlinjerna för känslig markanvändning avseende PAH enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark samt uppfylla gällande krav i leksaksdirektivet. Baslagret ska uppfylla riktlinjerna för mindre känslig markanvändning avseende PAH enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark. Lagkrav för PAH i varor träder ikraft 27 december 2015, vilket rimligen kommer påverka lokalförvaltningens krav. 16 Enligt uppgift har lokalförvaltningen har utrett gummiasfalten ingående och genomfört tester som visar att det undre lagret (alltså det som barn inte kommer i kontakt med och som innehåller återvunna bildäck) inte lakar ut till omgivande miljö om det är platsgjutet. Däremot så visar tester att mycket små mängder PAH kan migrera till övre toppskiktet om det utsätts för värme, vilket förvaltningen tar H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx hänsyn till i sina krav. 16 Kommissionens förordning (EU) nr 1272/2013 25 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 8 Bedömningar De bedömningar som görs baseras på de frågor som ställs i granskningen, de svar vi fått vid intervjuer och resultatet från de inventeringar som genomförts. I vissa fall bör förändringar göras, i andra fall bedömer vi att åtgärder är nödvändiga för att minska barns exponering för skadliga kemikalier. 8.1 Ansvarsförhållanden Vi har i vår granskning noterat att planer som fastställts av annan nämnd än stadsdelsnämnd riskerar att nedprioriteras jämfört med både det som stadsdelsnämnden själv och kommunfullmäktige beslutat. I fallet med miljöprogrammet har kommunfullmäktige fastställt programmet och det når stadsdelen via direktören som kommunicerar neråt. I fallet med kemikalieplanen som fastställts av Miljö- och klimatnämnden når den ofta stadsdelsförvaltningen på lägre nivå, till exempel utvecklingsledare. Då finns risk för att frågan inte prioriteras på samma sätt som om den kommit linjevägen. Den nämnd som fastställer en plan bör därför bättre förankra den hos den nämnd som ska genomföra den. Detta gäller både vilka åtgärder som förväntas och vilka resurser som behövs för detta. Det faktum att förskolechefen ej ansvarar för städpersonalen och på så sätt har mindre kunskap och inflytande över miljörisker relaterade till kök och städning har inneburit att till exempel kemikalieförteckningen inte görs på rätt sätt. Detta är ett exemple på att det saknas eller är svårt att urskilja vem som har det övergripande ansvaret för kemikalierisker i förskolan. Det är därför nödvändiggt att rutiner eller former för samarbete mellan berörda förvaltningar och bolag förtydligas så att det blir möjligt att lättare få överblick över miljöriskerna i förskolan. Ansvarsfördelningen bör också tydliggöras i de fall pedagogisk H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx personal står för en del av städningen. Personalen på de undersökta förskolorna har ringa kunskap om lagstiftning, planer och program. I många fall ligger ansvaret för genomförandet av åtgärder på förskolechefen. Det kan konstateras att om åtgärderna ska genomföras måste reglerna vara väl kända hos den 26 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 personal som ska genomföra åtgärderna. Utbildning i de frågor som kemikalieplanen hanterar är därför nödvändig för berörd personal. Med undantag av för Östra Göteborg som bedöms ha fungerande system, är det nödvändigt är att granskade stadsdelsnämnder inför eller förbättrar implementeringen av rutiner för skapande och uppdatering av den lagstadgade kemikalieförteckningen. Rutinerna ska vara kända av berörd personal och följas ute i verksamheterna så att det på varje förskola ska gå att hitta en uppdaterad kemikalieförteckning, 8.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan Vi har i vår granskning noterat brister vad gäller både hur kemikalierelaterade krav ställs i upphandlingar och hur kontrollen av att ställda krav och avtalsvillkor uppfylls. För att säkerställa att kemikaliekrav i upphandling påverkar sammansättningen av de varor som köps in är det nödvändigt att Upphandlingsbolaget använder sig av tydliga avtalsvillkor för kemikalier. Stöd finns bland annat att få hos Konkurrensverket som har ett regeringsuppdrag kring giftfri förskola. Från och med i höst finns stödet hos Upphandlingsmyndigheten. Dessutom behöver det vara tydligt vad som gäller vid avvikelser från avtalen om kemikaliekraven inte följs. Vår bedömning är att Upphandlingsbolaget som ägare av avtalen har ansvar att hålla i avtalsuppföljningen. Dock bör det påpekas att en specialistfunktion för formulering och uppföljning av ställda kemikaliekrav kan bli nödvändig. Här kan det nyinrättade kemikalierådet vara en värdefull resurs. Utgångspunkten bör vara att de som gör inköpen ska göra bra val genom att följa ramavtalen. Produkter med oönskade ämnen ska helst inte vara möjliga att avropa. Näst bäst är att produkter som är bättre än andra ur miljösynpunkt är särskilt utmärkta, som de gröna löv som H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx används i WINST. Det är bara de varor som finns med i upphandlingen och som märks ut i WINST med ”tummen upp” som granskats med avseende på kraven i upphandlingen. En kombination av ”tummen upp” och ”grönt löv” indikerar således de produkter som är bästa att köpa in. 27 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 För att minska riskerna med att icke granskade varor köps in är det därför nödvändigt att Upphandlingsbolaget bistår förvaltningarna med utbildning som tydliggör att vilken miljöprestanda upphandlade varor har och att andra varor som köps från leverantören kan, men måste inte, därför vara mycket sämre än upphandlade varor vad gäller kemikalieinnehåll. Det är nödvändigt att Upphandlingsbolaget har metoder för att säkerställa att leverantören har system för att säkerställa kemikalieinnehållet i hela sitt sortiment, oavsett om det består av kemiska produkter eller andra varor. Detta krav är nödvändigt att ställa för varor som barn kan komma i kontakt med. Upphandlingsbolaget bör intensifiera sin avtalsuppföljning av kemikaliekraven och andra hållbarhetskrav på ett urval av inköpta varor. Kontrollen bör även kunna inkludera laboratorietest på inköpta varor som ett alternativ till granskning av dokument och samtal om kemikaliesubstitution med leverantörerna. För att Upphandlingsbolaget ska kunna utföra kontrollen kommer sannolikt extra resurser att behöva tas i anspråk. 8.3 Befintliga rutiner Rutiner för att minska kemikaliebelastningen på förskolor saknas helt och är nödvändiga att skapa. Dessa bör ta upp åtminstone inköp av kemiska produkter och varor, framtagning av kemikalieförteckning, hantering av farligt avfall, uppvärmning av plast i väl ventilerat utrymme, risker med pysselmaterial. Det är nödvändigt att samtliga förskolor har rutiner vid olycksfall som är väl kända och där telefonnummer till Giftinformationscentralen finns centralt anslaget på förskolan. H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 8.4 Leksaker, pyssel och textil Granskade stadsdelsnämnder bör rensa ut leksaker inköpta före 2013 som misstänks vara tillverkade av mjukgjord PVC och välja andra material vid nya inköp. På så sätt undviks bland annat 28 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 cancerframkallande, mutagena och fortplantningsskadande ämnen i leksaker. Vidare bör de granskade stadsdelsnämnderna se till att inga märkningspliktiga produkter förkommer i den pedagogiska verksamheten då vare sig barn eller personal bedöms ha tillräcklig kunskap för säker hantering. Det är nödvändigt att miljöförvaltningen utökar tillsynen till även den pedagogiska verksamheten inom förskolan. Förskolorna bör inte ta emot gamla leksaker från föräldrar, ej heller göra inköp av begagnade leksaker, om det inte kan visas att dessa är tillverkade av säkra material. Det är nödvändigt att granskade stadsdelsnämnder snarast ser till att ingen gammal elektronik används som leksaker, utan lämnas som farligt avfall. Här behöver personalen särskilt informeras om varför det är olämpligt att leka med gammal elektronik. Stadsdelsnämnderna bör vidare vara återhållsamma när det gäller att använda lek- och hobbymaterial som inte är tillverkat som sådant. För att vara på den säkra sidan kan man ha som måttstock att barn inte skall leka med saker som inte är avsedda som leksaker, om det inte kan visas att dessa är tillverkade av säkra material. Som en åtgärd i miljöprogrammet utreds en eventuell start av ett kreativt återvinningscenter (ReMiDa) där förskolor och skolor ska erbjudas återvunnet material att använda i sin pedagogiska verksamhet. Det är nödvändigt att Miljö- och klimatnämnden ser till att det finns rutiner för att kontrollera att material som erbjuds där uppfyller kemikalieplanens krav vad gäller kemiskt innehåll för att minimera risken att barn utsätts för onödig kemikalieexponering. För att gynna återbruk av säkra material bör lättillgänglig information tas fram över vilka av de listade ämnena i kemikalieplanen som kan förekomma i H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx olika material så att den som vill lämna material till återvinningscentralen får vägledning för att kunna kontrollera sina material. 29 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 I enlighet med kemikalieplanen ska Upphandlingsbolaget ställa strikta miljökrav i sina upphandlingar. För att kunna lyckas med sina upphandlingar kommer det vara nödvändigt att noggranna marknadsundersökningar görs inför upphandlingen då branschen bedöms vara omogen vad gäller varors innehåll av kemikalier. Det är nödvändigt att de upphandlingskrav som tas fram av Konkurrensverket under 2015 utnyttjas och kompletteras med krav från kemikalieplanen om dessa saknas i den slutgiltiga utformningen av Konkurrensverkets kriterier. Vidare bör övervägas om uppföljningen under avtalstiden kan göras i samarbete med andra kommuner som utnyttjar samma kriterier. På så sätt kan eventuella kostnader för laboratorietest kunna delas mellan flera parter. 8.5 Möbler, inventarier, skötrum och hygien Granskade stadsdelsnämnder bör snarast byta ut gamla madrasser och undvika PVC-överdrag eftersom barn vilar på madrasser under relativt lång tid varje dag. Vid inköp av nya möbler är det nödvändigt att säkerställa att kemikaliekraven i kemikalieplanen följs. 8.6 Laga och äta mat Granskade stadsdelsnämnder bör undvika att servera mat och dryck på plasttallrikar och i glas av melaminplast eller polykarbonat. Glas, porslin och rostfritt bör eftersträvas. I köket bör handskar av nitrilgummi användas. Även här gäller att det är nödvändigt att kemikalieplanens krav följs vid inköp. 8.7 Städrutiner och kemprodukter Granskade stadsdelsnämnder bör organisera städningen så att den sker då barnen inte vistas i lokalerna. I de fall extern städfirma anlitas är det nödvändigt att H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Upphandlingsbolaget fördjupar sin uppföljning av att leverantören följer ställda miljökrav under avtalstiden. 30 (31) Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Ver 001 Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001 8.8 Utemiljö och byggnad Vi bedömer att lokalförvaltningen bedriver ett ändamålsenligt arbete vad gäller kemikalierisker i sina lokaler. Lokalförvaltningen bör fortsätta med att använda Byggvarubedömningen och säkerställa att dess kriterier innebär att kemikalieplanens krav uppfylls. Det är dock nödvändigt att lokalförvaltningen utformar strategier för utbyte av ftalatinnehållande PVC-produkter i befintliga byggnader med prioritet för de material som barn kommer i kontakt med. För att få kunskap om material som kommer i kontakt med livsmedel bör lokalförvaltningen undersöka förekomst av kemikalier i dricksvattenrör i olika material som förekommer i både befintliga byggnader och nybyggnationI första hand bör särskilt farliga ämnen (SVHC-ämnen) och hormonstörande ämnen på SIN-listan undersökas, då dessa pekats ut i kemikalieplanen. Vad gäller utemiljön är det nödvändigt att plan för ersättning av däckgungor med däck tillverkade innan 2010 tas fram. Vid upphandling av fallskydd bör Kemikalieplanens kemikaliekrav ställas och det böra vara en upphandling av funktion så att även fler material kan komma ifråga. För fallskydd i gummi bör Lokalförvaltningen säkerställa att kraven för toppskikt och basskikt minst är i linje med de nya krav som H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx träder ikraft 27 december 2015 för PAH i varor. 31 (31) H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx Bilaga A Intervjuformulär Bilaga A, 1 (5) Sektorschef utbildning, Områdeschef förskola och Utvecklingsledare miljö 1. Vilket är ditt/era ansvarsområden? 2. Vem jobbar med miljöfrågor på stadsdelsförvaltningen? 3. På vilket sätt inför SDF kemikalieplanen i sin verksamhet (bl a förskolor)? 4. Vilka resurser avsätts inom SDF för att kemikalieplanen ska uppnås (t ex personal, utbildning)? 5. Hur fördelas ansvaret inom SDF resp. Kommunövergripande för att förskolor ska bli giftfria? 6. Vem har ansvar och vem utför arbete med att en förskola dokumenterar och redovisar förskolan användning av märkningspliktiga kemiska produkter? 7. Hur fungerar arbetet med att fasa ut utfasningsämnen inklusive hormonstörande ämnen på SIN-listan i märkningspliktiga kemiska produkter? 8. Finns skriftliga rutiner för kemikaliearbetet inom SDF? 9. Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av skadliga ämnen i förskolan? 10. Hur görs upphandlingen av leksaker till förskolan? Hur sker inköpen av leksaker till förskolan? Vem är inköpsansvarig och gör inköp till förskolan? Har den inköpsansvarige någon typ av miljöutbildning? Tex kunskap om att köpa upphandlade varor, miljömärkta varor? 11. Finns rutiner för att följa upp att de miljökrav som ställts i ramavtalsupphandlingen uppfylls för de varor SDF beställer? 12. Har förskolepersonalen genomgått någon form av utbildning om skadliga ämnen och får personalen lära sig hur de skall agera för att reducera barnens och personalens exponering för dessa ämnen? 13. Vilken roll och vilket ansvar har de olika enheterna på stadsdelsförvaltningen för att förskolemiljön inte innehåller några skadliga kemikalier. 14. Vad vet du om giftfri förskola? H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 15. Har ni utvecklingsledare kvalitet och miljö? Vad gör den personen? Bilaga A, 2 (5) Förskolechef 1. Vet ni att staden har en kemikalieplan och miljöprogram som stadsdelarna ska följa? a. Om ja, hur påverkar det ert arbete? b. Om nej, berätta vad den innehåller och fråga vad de ser att de skulle kunna göra i sitt arbete för att följa den. 2. Vem utför inköpen till förskolan? 3. Vilka ramavtal handlar ni på vid inköp? 4. Hur följer ni upp att de miljökrav som ställts i ramavtalsupphandlingen uppfylls för de varor ni beställer? 5. Har den som utför inköpen någon typ av miljöutbildning, för att t ex veta vilka ämnen som man bör vara observant på? 6. Kan du redogöra för gällande Städrutiner? 7. När städas det? När barnen är där eller inte? 8. Utförs dammtorkning? 9. Dammsugning Används HEPA-filter? 10. Våttorkning – hur? 11. Vilka produkter används? Används miljömärkta och parfymfria produkter? 12. Korsdragsvädras det efter städning? 13. Tvättas alla textilier (inkl. gosedjur) innan användning? 14. Finns rutin för regelbunden tvätt? 15. Används sköljmedel? 16. Hur ofta sker storstädning? 17. Dammsugs mattor varje dag? 18. Städas taklampor regelbundet? 19. Förvaras giftiga kemikalier i förskolelokalerna? Om så är fallet, är förvaringen säker? 20. Vem ansvarar för att en kemikalieförteckning upprättas? Hur ofta uppdateras den? Var finns den? 21. Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av skadliga ämnen i förskolan? 22. Finns rutiner för vad som gäller om en lågenergilampa går sönder. 23. Vad vet du om giftfri förskola? H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 24. Hur fungerar kontakten mellan förskola och lokalförvaltningen? 25. Har personalen genomgått någon utbildning för hur barnen inte ska exponeras för skadliga ämnen. 26. Om föräldrar vill ge leksaker, tar ni emot det då? 27. Övriga kommentarer Bilaga A, 3 (5) Förskolepersonal 1. Vet ni att staden har en kemikalieplan och miljöprogram som stadsdelarna ska följa? a. Om ja, hur påverkar det ert arbete? b. Om nej, berätta vad den innehåller och fråga vad de ser att de skulle kunna göra i sitt arbete för att följa den. 2. Gör ni själva några inköp till förskolan? 3. Vilka kemikaliekrav ställer ni när ni köper in varor till förskolan? Hur vet ni att leverantören uppfyller dem? 4. Har ni fått någon utbildning i vad man ska tänka på när man gör inköp till förskolan? 5. Har ni fått någon utbildning om barn och kemikalier? 6. Har ni fått lära er hur ni ska skall agera för att reducera barnens (och personalens) exponering för skadliga ämnen? 7. Var finns er kemikalieförteckning? 8. Vart vänder ni er om ni har frågor om kemikalier som kan förekomma i varor eller kemiska produkter på förskolan? 9. Finns det någon miljöansvarig på förskolan? a. Om ja, vad är den personens uppgifter? Rutiner 10. Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av skadliga ämnen i förskolan? 11. Finns det rutiner för hur man ska agera om en lågenergilampa går sönder? 12. Vilka rutiner har ni för handtvätt på barnen? 13. Finns det rutiner för att tvätta alla nya textilier? 14. Förvaras giftiga kemikalier i förskolan? 15. Vilka rutiner gäller när man gör pärlplattor? 16. Vilken typ av solskydd används? 17. Används våtservetter? Vilken typ? När? H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx 18. Tas leksaker och annat emot av föräldrar? Bilaga A, 4 (5)
© Copyright 2024