Judas, förråder du människosonen med en kyss?

Judas, förråder du människosonen
med en kyss?
En analys av karaktären Judas Iskariot i filmerna The Last Temptation of
Christ och Son of God
Judas, are you betraying the Son of Man with a kiss?
An analysis of the character of Judas Iscariot in the movies The Last Temptation of Christ
and Son of God
Simon Nilsson
Fakulteten för Humaniora och samhällsvetenskap
Religionsvetenskap III/ Ämneslärarprogrammet
C-uppsats/15 högskolepoäng
Willhelm Kardemark
Kristian Niemi
2015-01-20
Löpnummer
Abstract
The aim of this study is to examine the image of Judas Iscariot in popular culture with the help of two
movies, The Last Temptation of Christ and Son of God. This study is based on a film analysis where a
characterization is in focus. The method has also chosen to include intertextuality. This is because it is
relevant to show how writers and filmmakers used the previous materials to create their own versions.
Survey theory was based on a mediatisation-theory. This theory holds that the media's influence
increases, so that now they can influence what religious beliefs people should have by viewing the
version they want on TV.
The surveys were done by transcribing parts of the movies, and describe what the character used for
body language, how he looked and how he spoke.
The study shows that both films chose to portray Judas in completely different ways. One chose to give
a more biblical version of Judas, while the other created an alternative image. It was clear to see
influences from past stories about Judas and especially the Bible, but also the Gospel of Judas. The
results also show that both films chose to portray their version of Judas. This may be in relation to
mediatisation creating different images of Judas with the viewers, and then also create new perceptions
of him.
Keywords: film analysis, Judas, mediatisation, popular culture, Christianity.
Innehåll
1.
Inledning .............................................................................................................................................. 3
1.1 Syfte och frågeställning................................................................................................................ 4
1.2 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 4
1.3 Metod och teori ............................................................................................................................ 7
1.3.1
Karaktärsteckning .............................................................................................................................. 7
1.3.2
Intertextualitet .................................................................................................................................... 8
1.3.3
Mediatisation ................................................................................................................................... 10
1.4 Material & avgränsningar .......................................................................................................... 11
1.5 Disposition ................................................................................................................................. 12
2. Bilder av Judas .................................................................................................................................. 13
3. Analys ................................................................................................................................................ 17
3.1 The Last Temptation of Christ (1988) ....................................................................................... 17
3.1.1.
Första mötet med Judas ................................................................................................................... 17
3.1.2.
Jesus och Judas i öknen ................................................................................................................... 18
3.1.3.
Jesus förutspår sin egna död ............................................................................................................ 21
3.1.4.
Jesus säger åt Judas att förråda honom ............................................................................................ 22
3.1.5.
Vid Jesus dödsbädd ......................................................................................................................... 23
3.2
4.
Son of God (2014) ...................................................................................................................... 24
3.2.1.
Judas innan Jerusalem ..................................................................................................................... 24
3.2.2.
Judas i Jerusalem ............................................................................................................................. 26
3.2.3
Sista måltiden och Judas förräderi ................................................................................................... 27
Resultat och diskussion ..................................................................................................................... 30
4.1 Resultat ....................................................................................................................................... 30
4.2 Diskussion .................................................................................................................................. 35
4.3 Vidare forskning......................................................................................................................... 38
4.4 Undersökningens hållbarhet ....................................................................................................... 39
5. Sammanfattning ................................................................................................................................. 40
Källförteckning ......................................................................................................................................... 42
1. Inledning
Den som känner till Dante Alighieris Den gudomliga komedin är väl medveten om de nio kretsarna i
helvetet där olika de olika syndarna befinner sig. I den nionde och sista kretsen befinner sig djävulen
tuggandes på tre personer. Två av dessa är Brutus och Cassius, de som förrådde Caesar. Den tredje är
ingen mindre än Judas Iskariot, mannen som enligt Bibeln förrådde Guds son och därför bestraffas
hårdast för sin synd.1 Även idag när människor hör namnet Judas så har de oftast en generell uppfattning
av vem personen är. Söker man efter synonymer på namnet Judas kommer ordet förrädare upp som
förslag.2 En uppfattning som lever kvar enda sedan berättelserna i Bibeln, där det framgår väldigt tydligt
vad Judas är för sorts person. I flera verser kan man läsa om hur Judas kommer förråda Jesus och vad
som kommer ske efter det.
Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sade: ”Vad vill ni ge mig om
jag utlämnar honom åt er?” De räknade upp trettio silvermynt åt honom. Från det ögonblicket sökte han
efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.3
Denna text är hämtat från Matteusevangeliet och beskriver hur Judas går till översteprästerna för att
överlämna Jesus för trettio silvermynt, vilket kommer leda till Jesus korsfästelse. Detta är bara en av
många texter i Bibeln där Judas förekommer och berättelserna beskriver Judas på samma sätt.
Vad är det då som gör Judas till en så intressant karaktär? Är det hans motiv till förräderi? Att han inte
agerar som en lärjunge bör göra? Judas har porträtterats i berättelser, böcker har skrivits om honom och
filmer har valt att porträttera honom. Vissa filmer har även valt att enbart rikta in sig på att berätta
historien om Judas.4 Denna uppsats ämnar undersöka hur två utvalda filmer har valt att porträttera Judas
Iskariot, och utifrån uppsatsens frågeställningar ta fasta på hur dessa porträtteringar förhåller sig till den
bibliska versionen av förrädaren.
1
Alighieri, Dante, Den gudomliga komedin, översatt av Björkesson, Ingvar (2006) sid 145
Synonymer av namnet Judas http://www.synonymer.se/?query=judas&SOK=s%C3%B6k Hämtad 12/11-2014
3
Bibelkommissionen, Bibel 2000 (2001) Matt 26:14-16
4
Judas (2004) http://www.imdb.com/title/tt0286739/ Hämtad 21/12-2014
2
3
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka bilden av Judas Iskariot inom populärkulturen med hjälp av två
filmer, The Last Temptation of Christ samt Son of God. Undersökningen kommer bestå av en filmanalys
med fokus på hur karaktären gestaltas, dialog, och kroppsspråk. Utöver detta ämnar uppsatsen undersöka
om filmerna förhåller sig till den bibliska versionen av Judas eller om filmerna valt att göra en annan
tolkning. Frågeställningarna blir då följande:
• Hur porträtterar de respektive filmerna Judas Iskariot?
• Hur förhåller de sig till den bibliska berättelsen respektive senare historier om Judas?
1.2 Tidigare forskning
I Jean Paillards Broder Judas: en ny syn på förrädaren tar med läsaren på en resa genom historien. I
boken går han igenom skönlitteratur samt bibeltolkningar genom olika epoker för att visa hur historien
alltid behövt den Judas som varit nödvändig för stunden. Paillard skriver i sin bok att det finns ett
intresse bland människor för antihjältarna i Bibeln, karaktärer så som Kain, Satan, och Judas. Han
fortsätter med att visa att dessa antihjältar får rentvå sig i moderna författares verk.5 I sin bok beskriver
Paillard hur berättelserna om Judas genom historien tillslut påverkade människors syn på honom, hur
allmänhetens avsky för honom gjort att hans namn kommit att bli ett öknamn på samma sätt som vi
använder ordet ”Quisling” för att beskriva en förrädare. Att hans handlingar blivit ord för svek och
förräderi. Jean Paillard menar att ingen karaktär genom historien blivit ett föremål för enhällig
fördömelse. Dock visar han även en förändring under 1700-talet då författare börjar beskriva Judas som
en patriot. Under 1800-talet präglades Europa av befrielserörelser och då fick Judas stå som en symbol
för den politiska kamp de genomförde.6
Lost Gospel of Judas Iscariot: A New Look at Betrayer and Betrayed skriven av Barth D. Ehrman
försöker skänka ett nytt ljus genom att presentera ett relativt nytt fynd som ger en annan version av
Judas, detta fynd har fått namnet Judasevangeliet. Ehrman börjar sin bok med att förklara att precis som
med Maria Magdalena är allt vi tror oss veta om Judas enbart baserat på legendmaterial och historier
skrivna efter hans död. Detta gör det svårt att någon gång få reda på sanningen då de historiska källor
som finns berättar så lite medan vi vill få så många frågor besvarade.7 När man fann Nag Hamadi
5
Paillard, Jean, Broder Judas: en ny syn på förrädaren (1995) sid 226 & 228
Ibid; sid 16-17
7
Ehrman, Barth D, Lost Gospel of Judas Iscariot: A New Look at Betrayer and Betrayed (2006) sid 14
6
4
biblioteket 1945 hittade man även Judasevangeliet. På grund av att manuskriptet var illa tilltyglat fick
saknades ca 10-15 procent.
Ehrman gör ett försök i sin bok att förklara innehållet i texten samt den struktur evangeliet har.
Tillskillnad från de kanoniska evangelierna så beskriver Judasevangeliet enbart tiden under påsk fram
till Jesus korsfästelse. Det som göra detta evangelium speciellt är att det skänker en ny syn på Judas. I
denna text berättar Jesus för Judas att han kommer förråda honom, och att detta förräderi måste göras för
att Jesus ska kunna återvända till den gudomliga plats han kom ifrån. Därför blir Judas inte en man som
förråder Jesus för egen vinning, utan en man som gör det på grund av trogen lydnad till sin mästare.8
Avslutningsvis skriver Ehrman att man måste vara medveten om att det alltid finns två historier kring en
person, en som är historisk korrekt och en som är fabricerad. Tyvärr så finns det inte tillräckligt många
historiska källor från tiden då Judas levde för att kunna säkerställa honom som en historiskt korrekt
person.9
Jag kommer göra en analys av Judas i populärkulturen kan det vara bra att nämna några böcker som kan
vara av relevans. Pamela Graces Religious Film: Christianity and the Hagiopic utforskar filmer som
fokuserar på Jesus liv och lidande. Hon har valt att kalla genren för hagiopic, vilket är nära besläktat
med biopic det vill säga en biografisk film. Tillskillnad från biopic är hagiopic mer fokuserad på den
religiösa hjältens relation med det gudomliga. Grace menar att hagiopic som genre kan appliceras på alla
religiösa hjältar och inte enbart Jesus, men att det är just den karaktären hon valt att lägga fokus på.
Hagiopic härstammar även från ordet hagiografi vilket berör berättelser och textskrivningar kring
helgons levda liv.10
Vidare nämner hon att det på senare tid kommit flertalet filmer med religiösa inslag att de fått en stor
betydelse inom populärkulturen, detta tack vare exempelvis The Passion of the Christ och The Da Vinci
Code.11 I sitt sista kapitel jämför hon filmerna The Last Temptation of Christ och The Passion of the
Christ. Då de tidigaste hagiopics fokuserade på passionsspelen så återupptar Mel Gibson den traditionen
i The Passion. The Last Temptation ger en alternativ bild på Jesus liv, där Jesus blir den utvalde av Gud
mot sin vilja och för anledningar han själv inte kan förstå.12
8
Ibid; sid 86-89
Ibid; sid 143-144
10
Olsson, Berndt http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hagiografi hämtad 17/12-2014
11
Grace, Pamela, Graces Religious Film: Christianity and the Hagiopic (2009) sid 1-2
12
Ibid; sid 154-156
9
5
Jesus of Hollywood, skriven av Adele Reinhartz. hon precis som Pamela Grace ger en överblick över hur
Jesus och kristendomen är ett populärt tema bland filmer. På samma sätt som att Bibeln är den bäst
säljande boken genom tiderna så är Jesus ett populärt tema för filmer. Reinhartz väljer dock att kalla
dessa filmer för biopic, dvs. biografiska filmer tillskillnad från Grace som väljer en egen term.13 Det hon
gör i sin bok är att Reinhartz väljer att beskriva de bibliska karaktärerna i olika Jesusfilmer genom
filmhistorien. Till exempel så har hon valt att inkludera ett kapitel om Jesus vänner där Judas är
inräknad. I kapitlet om Judas väljer hon att visa karaktären i olika filmer. Medan Jesus alltid presenteras
som hjälten, presenteras Judas som, dramatisk, intensiv och överraskande. Anledningen till varför han
gör sig så bra på film menar Reinhartz är för att Judas är den karaktären i evangelierna som genomgår
störst känslomässig förändring. Från hängivelse till förräderi och till sist ånger.14 Denna bok kan komma
till stor användning för denna uppsats då den beskriver Judas i The Last Tempation, men också andra
filmer. I sin bok nämner Reinhartz en väldigt intressant iakttagelse i The Last Temptation, och det är den
homoerotiska relation som filmen framställer mellan Judas och Jesus. Detta kan enligt Reinhartz
urskiljas vid en nattlig scen där Jesus kryper upp och lägger sig på Judas bröst för att sova. Hon hävdar
också att scenen då Judas kysser Jesus i Getsemanes trädgård tyder på en homoerotisk spänning mellan
dem.15
Den sista boken jag kommer presentera här är Förrädaren, skökan och självmördaren skriven av Dick
Harrison ägnar han ett helt kapitel åt att beskriva olika berättelser om Judas. I detta kapitel finns
berättelser från både kristendom, judendom och islam, där läsaren kan se hur synen på Judas skiljer sig
mellan de olika religionerna men också inom religionerna. I sin bok skriver Harrison om hur Judas blivit
ett väldigt hett ämne de senaste seklerna och varför just denne i princip anonyma person skulle vara så
intressant. Det han slår fasta på är att vissa teologer anser att Judas enbart är en symbol för de
kristendomsförföljelser som urkyrkan fick utstå, Judas blev då en uppdiktad myt för att ge ett ansikte på
förrädargestalten. Andra teologer menar dock att Judas var en verklig person som existerade i samtid
med Jesus.16 Vad är det då som gör Judas så intressant? Harrison reflekterar över detta och skriver att det
kanske beror på att människan ser likheter mellan Judas och sig själva. Det finns inte människor som
handlar helt felfritt utan alla begår misstag, och kanske är varför Judas blir så intressant, att han agerar
som en vanlig människa.17
13
Reinhartz, Adele, Jesus of Hollywood (2007) sid 3
Ibid; sid 152
15
Ibid; sid 172 & 177
16
Harrison, Dick Förrädaren, skökan och självmördaren (2005) sid 18-19
17
Ibid; sid 78-79
14
6
1.3 Metod och teori
Då uppsatsen ämna undersöka Judas i filmvärlden har jag valt att använda mig av en metod som baseras
på filmanalyser för undersökningen. I analysen har jag valt att fokusera på tre olika kategorier för att nå
uppsatsens syfte. Dessa är hur karaktären gestaltas, dialog och kroppsspråk. Hur Judas gestaltas ämnar
undersöka hur regissören valt att porträttera Judas utseende, som till exempel hår, kläder och
kroppshållning. I dialogen kommer jag undersöka hur Judas i filmerna talar, tonläge och vad Judas väljer
att säga. Kroppsspråket ämnar se hur Judas agerar och använder kroppen vid olika tillfällen, ler Judas
när han kommer till översteprästerna för att förråda Jesus? Det intressanta här ligger inte enbart i vad
Judas säger utan att undersöka ansiktsuttryck och gester.
1.3.1 Karaktärsteckning
När det kommer till att undersöka dessa punkter finns det redskap som kan vara till hjälp. En av dessa
redskap kallas för karaktärsteckning, vilket används när man skriver manuset till en film men kan även
användas vid filmanalyser. Karaktärsteckningen går ut på att man bygger en karaktär utifrån exempelvis
sättet att tala, utseende, personliga svagheter samt gester.18Några saker som kan vara relevanta att kolla
på är karaktärsdrag. En persons karaktärsdrag kan ses genom en rad olika saker som exempelvis,
karaktärens handlingar, dialog, utseende samt reaktioner.19 Då denna uppsats ämnar undersöka
karaktären Judas utgår arbetssättet och det analyserna kommer kolla på väldigt nära det som beskrivs i
en karaktärsteckning.
Även gällande dialoger finns det vissa kriterier för hur en dialog ska se ut. Till exempel ska dialogen
inte förklara filmens handling utan leda handlingen framåt. Filmens dialoger är till för att karaktärisera
personen som säger den, dvs. att karaktärens sätt att tala ger oss information om vem karaktären är, vad
denne tänker oavsett vad personen säger. Som manusförfattare finns det olika saker man bör tänka på
när man väljer att skriva en dialog, och det är exempelvis att känsloinnehållet ska vara viktigare än
orden som sägs. Några andra viktiga punkter är också att man ska tänka på varför karaktären svarar och
säger något, samt att dialogens karaktär bör reflektera själva situationen i filmen då dialogen äger rum.20
Som tidigare nämndes har Adele Reinhartz i sin bok valt att göra en analys av The Last Temptation of
Christ, med fokus på relationen mellan Jesus och Judas. Här beskriver hon hur Judas i filmen visar stor
kärlek till Jesus samtidigt som han hatar den menlöshet Jesus har gentemot romarna, att inte våga ta upp
18
Rönnberg, Niklas, Dramarturgi och manusarbete (2001) sid 10-11 http://webstaff.itn.liu.se/~dagha/ETE20501/dramaturgi_manus_hq.pdf Hämtad 15/11-2014
19
Ibid; sid 11
20
Ibid; sid 12
7
kampen mot romarnas övergrepp.21 Reinhartz visar i sin analys hur olika motiv för Judas förräderi
presenteras i filmens värld. Till exempel har vi det absolut mest klassiska motivet vilket är girighet.
Något som tydligt framkommer i Bibeln, men också i Mel Gibsons The Passion of the Christ.
I The Passion blir girighet ett tydligt motiv för Judas då överlämningarna av silvermynten skildras i en
scen som går i slow-motion och där fokuset ligger på penningpungen.22 Hade scenen endast visat att
översteprästerna bara kastade pengarna till Judas utan att scenen skulle visas långsammare hade
förmodligen inte många reflekterat över att det är just pengarna och girigheten som får Judas att handla
som han gör. Detta är ett sätt att skildra Judas motiv för förräderiet.Reinhartz visar i kapitlet som berör
just The Last Temptation hur relationen mellan Judas och Jesus beskrivs, då främst i dialoger men också
att man med kameran väljer att fokusera på vissa saker för att visa något. Reinhartz bok kommer i denna
uppsats vara till nytta ska man också ha i beaktning att analysen i boken är hennes egen och att hon
väljer att belysa delar och tolka dem för att nå sitt svar. Dock går det inte att sticka under stol med att
hon lyfter fram intressanta tankar och har gett mig en större inblick i hur andra valt att analysera Judas.
Reinhartz sätt att presentera olika motiv och dialoger har skapat ett större förståelse och något jag
kommer bära med mig till men egna filmanalys. Anledningen till varför detta inkluderades i metoddelen
är för att visa på att Judas kan presenteras på olika sätt med olika motiv, därför hamnar det inom ramen
för en karaktärsteckning i den aspekt att det ovan beskriver Judas handlingar.
1.3.2 Intertextualitet
Intertextualitet kan kort förklaras med att det är en relation mellan texter. Texter som bygger på andra
texter, på detta sätt skapas en samling av referenser till en text skapade av olika författare med olika
intentioner. Vid användandet av intertextualitet i analyser gäller det att förhålla sig pragmatiskt. Med
detta menas att författare medvetet använder andras texter för att ge sin egna text en betydelsefull
mening.23 Här kan man tala om att texter inte uppstår ur ett vakuum utan befinner sig i ett förhållande
med tidigare texter. Dock är det inte enbart tidigare texter som är relevanta, utan även andra texter inom
samma område. Detta är nödvändigt för att man kanske måste använda samma språk för att förklara
något eller hänvisa till samma gemensamma källa för att det ska bli begripligt.
Även inom intertextualitet finns det vissa saker man måste ha i beaktning, en av dessa saker är att
förhålla sig källkritiskt. Exempelvis kan äldre texter sakna kontext samt att tillgängliga intertexter till
materialet kan vara för litet. Detta i sin tur kan leda till att analysen försvåras men också att det bidrar till
21
Reinhartz, Adele (2007) sid 173
Ibid; sid 155-156
23
Vulovic, Jimmy, Narrativanalys (2013) sid 117
22
8
en större intertextualitet som kompenserar för bristerna hos materialet.24 Anledningen till valet av att
inkludera intertextualitet gjordes för att flertalet berättelser skrivits om Judas. Dessa utgör då ett
intertextuellt nät eftersom att de alla utgår till viss mån av de berättelser som skrivits om Judas, men
också att de måste använda sig av samma språk för att det ska kunna bli begripligt. Texterna om Judas
innehåller gemensamma drag, kanske det är att beskriva olika versioner av karaktären eller att visa hur
historien format, eller rent ut sagt är texterna skapade för att visa författarens intentioner. Det
gemensamma är att de utgår från samma berättelse och måste således förhålla sig till den, och sen göra
egna tolkningar för att bidra till detta intertextuella nät.
Intertextualitet behöver inte alltid vara medvetna val utan även omedvetna, ett exempel är Shakespeares
Love's Labour's Lost. Här kan läsaren se tydliga drag till Petrarch's Canzoniere, Ingen har lyckats att
klart bevisa att Shakespeare någonsin läst en enda rad av detta verk. Ändå är vissa delar av hans text
väldigt lika delar i Canzoniere. Det samma gäller Romeo och Julia där delar av texten är väldigt likt det
som Petrarch tidigare skapat.25
Varför är det då viktigt att i denna uppsats nämna intertextualitet? I denna uppsats är intertextualitet ett
relevant begrepp då det tydligt går att se hur berättelser om Judas använt sig av centrala delar från
Bibelns berättelser. I filmerna går det även tydligt att se hur filmerna använt sig av bibliska berättelser
och andra föreställningar om Judas för att skapa filmernas version av honom. Intertextualitet blir då
relevant för att de bidrar med en förståelse om att författare och regissörer inte enbart hittat på deras
versioner av Judas utan att de grundar sig i en urtext, där de valt att ta vissa bitar om Judas för att senare
applicera i sina egna verk.
Intertextualitet kan även användas för att visa på likheter mellan olika berättelser, att de innehåller
samma centrala drag. I kapitlet Bilder av Judas kommer flertalet berättelser presenteras, där det går att
urskilja att en författare använt sig av berättelsen om kung Oidipus för att skapa en berättelse om Judas. I
Bilder av Judas kommer även centrala drag för Judasberättelserna pekas ut för att sedan se hur de två
utvalda filmerna förhåller sig till dessa. Dessa centrala drag är exempelvis Judas förräderi och ånger,
detta kommer presenteras mer utförligt senare i uppsatsen.
24
Asplund Ingemark, Camilla, Intertextualitet, ur boken metodkompassen:kulturvetarens metodbok (2004) sid 233 & 245
Miola, Robert S, Seven types of intertextuality, http://loyolanotredamelib.org/Chaired/docs/SevenTypesIntextuality-04.pdf
sid 22 hämtad 20/12-2014
25
9
1.3.3 Mediatisation
Uppsatsens teori kommer att baseras på en mediatiseringsteori som gör temat för uppsatsen intressant.
Mediatisering går i kort och gott ut på att media fått ett såpass stort inflytande att den kan påverka
människors uppfattningar. I detta fall gäller det religion, Stig Hjavard skriver i sin forskning hur media
använt sig av övernaturliga symboler och karaktärer så den onaturliga världen blivit för oss tittare
naturlig. Detta kan förklaras med den ständigt strida ström av filmer med övernaturliga teman, som
exempelvis Harry Potter, Arkiv X och Narnia.26
Fortsättningsvis talar Hjavard om att eftersom media använder sig av olika religiösa influenser i
exempelvis filmens handling, eller som rekvisita. Media har således blivit producenten av religiösa
föreställningar istället för transportören av dem. I sin forskning valde Hjavard att ställa olika frågor till
det danska folket för att se sambandet mellan media och religion. Svaren han fick var av intresse då det
visade att de som läst Dan Browns böcker skapat ett intresse för religiösa frågor, och då i detta fall
kristendomen. Samma fråga ställdes gällande Harry Potter-böckerna men där var intresset för magi och
äventyr större än intresset för religiösa frågor inom institutionaliserade religioner.27 Det man bör ha i
åtanke är att media inte ämnar ersätta religion men att media är religionsvetenskapligt relevant. Varje
religion som vill vara något mer än enbart en individuell upplevelse av det transcendenta måste bli
medierade för att kunna nå ut till fler, således blir dessa religioner en dela av meditisationen. Exempelvis
har pingströrelsen valt att kommunicera via media i olika former, detta för att dem är tvungna att
presentera sig i media om dem ska ha en chans att se som ett relevant troserbjudande.28 Media
representerar inte enbart religion utan även interagerar med den som både förändrar religioner och
media. Ett exempel på detta är hur media agerade under 9/11. Här beskrevs händelsen vara delvis rotade
i religiösa agendor. Stewart Hoover menar att det tillslut blev uppenbart vad västerlänningar visste om
de ”andra” och deras religioner var ett resultat från hur media valde att spegla dessa länder och deras
religioner.
Media spelade också en annan roll i motivet bakom 9/11, här blev media en anledning till varför
islamisterna valde att göra en attack. Över åren kan man se att interagerandet mellan religion och media
vuxit sig större. Detta är resultatet av att båda delarna genomgått stora förändringar genom åren, till
exempel så är media inte längre enbart tv och radio utan också sociala-medier i form av Facebook och
26
Hjavard, Stig,The Mediatization of Religion (2006) sid 1http://oldintranet.oikosneteurope.eu/Archives/Meetings/Annual_Conferences/Sigtuna_2006/Download/The%20mediatization%20of%20reli
gion.pdf Hämtad 16/11-2014
27
Ibid; sid 8-10
Hepp, Andreas & Krönert, Veronika,Media Cultures and Religious Change: ‘Mediatization’ as ‘Branding Religion (2008)
sid 2-3 http://www.imki.uni-bremen.de/fileadmin/mediapool/medienkultur/IMKI/Paper-Religion-3.pdf Hämtad
23/11-2014
28
10
twitter. Tack vare denna förändring så har det sänkt tröskeln för religioner att ta sin plats i dessa medier.
Media skulle kunna ses som en marknadsplats för religioner och att dessa blivit mediatiserade har
resulterat i att dem når ut längre än vad som tidigare varit fallet.29
Angående denna mediatiseringsteori kan man se till vad Jonas Svensson och Stefan Arvidsson skriver i
Människor och makter 2.0. Här talar dem om populärkulturen i religionens tjänst, dvs att tack vare
populärkulturens stora spridning så kan man förmedla specifika religösa budskap. Återigen nämns Dan
Browns böcker som utgör exempel på hur religiösa budskap kläs i andra kläder för att nå ut till fler än
enbart till personerna med samma trosföreställningar. Det Browns böcker även gör är att de inte enbart
kritiserar en etablerad kristendom utan även kommer med en alternativ bild. exempelvis så ger Da Vincikoden en alternativ Jesusbild och Änglar och demoner för ett argument angående religioners inverkan på
samhället. 30
1.4 Material & avgränsningar
Materialet kommer bestå av filmerna The Last Temptation of Christ och Son of God. Då uppsatsen även
ämnar undersöka hur filmernas version förhåller sig till den bibliska versionen kommer även översikt
över Judas Iskariot göras för att nå syftet och frågeställningen. Anledningen till valet av dessa två filmer
var för att dessa skapar en spännvid då de är så pass olika varandra. Tanken var först att The Passion of
the Christ skulle analyserars, men då jag fick vetskapen om att den baserades väldigt mycket på en
nunnans visioner så föll lotten på Son of God istället. Dels för att den är nyare men också för att den
håller sig närmre den bibliska berättelsen. Att uppsatsen endast begränsades med två filmer beror på att
materialet annars hade blivit för stort, för att kunna göra en grundlig och djupgående istället för att
analysera flera filmer och enbart skrapa på ytan. Valet att inkludera en bakgrund om Judas har gjorts för
att kunna använda detta senare i undersökningen och diskussionen, för att kunna se om filmerna har valt
att utgå från den bibliska berättelsen eller valt en annan tolkning.
The Last Temptation of Christ regisserad av Martin Scorsese hade sin premiär 1988 med Willem Dafoe
och Harvey Kietel i rollerna som Jesus och Judas. Filmen är baserad på Nikos Kazantzakis bok med
samma namn.31 Filmen möttes redan vid premiären av starka kontroverser från kristna grupper. Många
valde att kalla filmen för heresi och hädelse. Det publiken fann mest otänkbart var hur filmen speglar
Jesus relation med den prostituerade Maria Magdalena som han i filmen har en sexuell relation med, för
29
Hoover, Stewart, Media and Religion (2008) sid 2-5
http://cmrc.colorado.edu/cmrc/images/stories/Center/Publications/whitepaperfinalversion.pdf Hämtad 23/11-2014
30
Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red), Människor och makter 2.0 (2010) sid 170
31
The Last Temptation of Christ (1988) http://www.imdb.com/title/tt0095497/ Hämtad 17/11-2014
11
att sedan gifta sig och skaffa barn. Protesterna från de kristna grupperna blev lyckade och resulterade till
att närmre 4000 biografer i USA vägrade visa filmen.32
Son of God regisserad av Christopher Spencer, en av regissörerna till tv-serien The Bible. Filmen hade
premiär 2014 och är en av de senaste filmerna som berör Jesus liv. I rollerna som Jesus och Judas finner
vi Diogo Morgado och John Wredden.33 Dessa två filmer är helt olika varandra förutom att de har Jesus
som gemensam nämnare. Då The Last Temptation är baserad på en bok så ger den en alternativ historia
om Jesus medan Son of God skulle kunna ses mer som bibeltrogen. Därför kommer det i undersökningen
bli intressant att se om bilden av Judas skiljer sig samt hur dem väljer att presentera karaktären.
Som tidigare nämndes i metod och teori så kommer denna uppsats baseras på en filmanalytisk metod,
där gestaltningen av karaktären, dialog, och kroppsspråk ligga i fokus. Anledningen till varför detta valet
gjordes och inte istället fokusera på något annat är för att intresset ligger i att undersöka karaktären
Judas i filmerna. Således gjordes beslutet att dessa tre utgångspunkter skulle hjälpa till att nå uppsatsens
syfte. Då en av utgångspunkterna är dialog kommer uppsatsens undersökningsdel bestå av delar där
filmernas dialoger transkriberas, just för att läsaren ska få en förståelse för vad som händer i filmen.
1.5 Disposition
Ovan har inledningen presenterats med syfte, frågeställningar, teori och metod. Först kommer en
presentation av olika berättelser om Judas för att sedan följas upp med en analys av filmerna där delar av
dialogerna kommer transkriberas och presenteras i uppsatsen men också göra ett försök till att visa hur
Judas uttrycker sig och känslorna han visar. Analysen kommer bestå av en så kallad karaktärsteckning
som nämns i uppsatsens metoddel. I resultatdelen kommer undersökningen att presenteras, och
frågeställningarna bli besvarade. Därefter kommer uppsatsens diskussion ge utrymme till reflektioner av
det analyserade materialet och uppsatsens resultat. Den sista delen kommer bestå av en sammanfattning
av uppsatsen där uppsatsens viktigaste delar presenteras på ett kort och koncist sätt.
32
Culture Shock, Martin Scorsese's The Last Temptation of Christ (1988)
http://www.pbs.org/wgbh/cultureshock/flashpoints/theater/lasttemptation.html Hämtad 17/11-2014
33
Son of God (2014) http://www.imdb.com/title/tt3210686/?ref_=tt_rec_tt Hämtad 17/11-2014
12
2. Bilder av Judas
Om Judas Iskariot står det inte mycket skrivet om i Bibeln men många känner nog igen namnet. Läser
man Bibeln från början till slut möter man Judas för första gången i Matteusevangeliet 10:4. Där räknas
de tolv apostlarna upp varav Judas benämns som förrädare.34 I Bibelns fyra evangelium nämns Judas
endast i sex episoder. Tre av dessa handlar om Judas förräderi, och även här kan urskilja olika versioner.
Till exempel har vi berättelsen om när Judas går till översteprästerna för att förråda Jesus. Denna
berättelse finns med i de tre synoptiska evangelierna men inte hos Johannes.35 Fast även här kan vi se
hur dessa tre skiljer sig åt. Hos Markus står det om hur Judas går till översteprästerna för att förråda
Jesus, och de blir väldigt glada och lovar honom att han ska få pengar för sin gärning.36
Hos Matteus och Lukas är historien lite annorlunda. I Matteusevangeliet börjar det på samma sätt men
här frågar istället Judas vad översteprästerna är villiga att ge honom för överlämnandet av Jesus. I denna
berättelse förekommer de trettio silvermynten.37 Lukas har i sin tur valt att göra sin tolkning av den. Här
kommer Judas till översteprästerna och berättar att han skulle överlämna Jesus åt dem, de blev glada och
erbjöd honom en summa pengar. Vid en första anblick skulle denna version liknas med de andra
versionerna med en liten förändring. Här är det Satan som far in i Judas och får honom att förråda
Jesus.38
Utgår man från att Markus evangelium var det första så visar detta på en tydlig förändring hos
karaktären. Först som nämndes ovan verkar Judas i Markusevangeliet inte vara den girigbuk som man
oftast tänker på. Här lovar översteprästerna honom pengar, han ber aldrig om dem som i de senare
versionerna. I både Matteus och Lukas evangelium är synen på Judas redan mycket mer mörkare, i deras
texter agerar han utifrån girighet och under inflytande Satan.39
Bibelns fåordiga beskrivning av Judas verkar inte ha varit tillräcklig för många efter evangeliernas tid.
Att en svartmålning av honom framgår i de fyra evangelierna är tydligt men den blir ännu värre genom
historien. Ett exempel är historien om Judas nedskriven av Jacobus av Vorgaines Leganda aurea
(Helgonlegender)
34
Bibelkommissionen, Bibel 2000 (2001) Matt 10:4
Svenska bibelsällskapet, Artikel angående de synoptiska evangelierna,
http://www.bibeln.se/bibelvetenskap/artiklar/2011/01/20/varfor-ar-evangelierna-sa-lika-varandra/ Hämtad 23/11-2014
36
Bibelkommissionen, Bibel 2000 (2001) Mark 14:10-11
37
Ibid; Matt 26:14-16
38
Ibid; Luk 22:1-6
39
Harrison, Dick (2005) sid 25
35
13
som kom under året 1260, Där berättelsen innehåller väldigt stora likheter med berättelsen om kung
Oidipus. I denna berättelse får man en inblick i Judas barndom, om hur hans födelse förutspåddes av sin
mor via en dröm. Tyvärr skulle Judas bli ett allt för stort hot för sin blivande far så istället för att dräpa
Judas väljer dem att skicka ut honom i en korg på havet. Korgen flyter iland på ön Iskariot och öns
drottning som själv är barnlös tar hand om Judas och uppfostrar honom som sin egen.
När Judas får reda på att han inte är drottningens äkta barn mördar han sin yngre fosterbror och flyr till
Jerusalem. Där han blir god vän med Pontius Pilatus, som en dag befaller Judas att stjäla äpplen från
grannens trädgård. Det Judas inte vet är att mannen som ägde trädgården var hans biologiske far som
han sedan dräper när han ertappas stjäla äpplena. Berättelsen slutar med att Pilatus gifter bort Judas med
den nyblivna änkan som efter ett tag visar sig vara Judas biologiska mor. För att råda bot söker Judas sig
till Jesus för syndernas förlåtelse, mannen som han senare kom att förråda.40
Här kan det urskiljas ett tecken på intertextualitet, det går tydligt att urskilja att författaren till denna
berättelse om Judas valt att använda sig av de stora dragen i berättelsen om Kung Oidipus. Denna
berättelse om Judas finns daterad från 1260-talet medan berättelsen om Oidipus är en tragedi från 400talet f.Kr. Denna berättelse var redan känd innan Jacobus valde att skriva sin berättelse.41 Detta blir ett
tydligt på intertextualitet, där författaren medvetet eller omedvetet lånat delar av Oidipusberättelsen för
att skapa sin egna.
En intressant notis att tillägga är hur Judas även förekommer i andra religioner. I en judisk berättelse
från medeltiden berättas det om Rabbi Yehudah (Judas Iskariot) Guds hjälpande hand, Yehudah anlitas
av de skriftlärda för att sätta stopp för bedragaren Jeshu (Jesus) som lärt sig Guds hemliga namn och
därmed fått övermänskliga krafter. Yehudah besegrar Jeshu i en flygtävlig och Jeshu fängslas. Jeshu flyr
från fångenskapen och Yehudah måste infiltrera Jesuhus innersta krets. Denna gång lyckas det bättre och
Jeshu bestraffas med stening. Inom islam korsfästs aldrig Jesus utan han följer istället med Gud upp till
himlen. Det är här Judas kommer in i bilden, om judarna påstår att Jesus korsfästes måste de kunna visa
upp en död kropp och vems skulle detta isåfall vara? I den muslimska traditionen kom ett svar, Judas.
Enligt vissa tolkningar skulle Judas frivilligt valt att ta Jesus plats på korset, i en annan framgår det att
Judas pekat ut fel person och den riktige Jesus kommit undan. På grund av detta handlade Judas i vrede
och kastade de trettio silvermynten för att senare begå självmord.42
40
Paillard, Jean (1995) sid 9-10
Harrison, Dick (2005) sid 51 & 55
42
Ibid; sid 65-68
41
14
Denna bakgrund har gjort ett försök att väldigt övergripligt presentera en liten del av det alster gällande
historier om Judas. Tack vare bibelns bristfälliga information har detta lämnat utrymme till den
kommande historiens olika tolkningar. Vad som kan utläsas är att synen på Judas förvärras genom åren,
Markusevangeliet berättar om hur översteprästerna erbjuder Judas pengar för sitt dåd vilket inte tyder på
någon girighet, men hos Matteus är pengarna ett väldigt stort motiv för det kommande förräderiet. Här
har det givits exempel på hur medeltida berättelser gett versioner på hur Judas bakgrund liknas med
Oidipus, men också hur andra religioners texter gett tecken på att inte försöka smutskasta Judas.
Avslutningsvis vill jag även visa ett kristen version som försöker ärerädda Judas. Under senmedeltiden
valde Vincent Ferrer att under påskdagen berätta en historia för en stor folksamling. Han valde att
berätta en alternativ historia om Judas som kan ses som väldigt sympatisk. Ferrer valde att utgå från
Matteusevangeliets version som beskriver Judas ånger när han förstår vilket misstag han begått. I hans
version har Judas en sådan stark ånger att han försöker be Jesus om förlåt, tyvärr är Jesus påväg till
korsfästningen och Judas når inte fram bland alla människor som flockats runt Jesus. Judas kommer då
på en drastisk idé, genom att hänga sig kan hans själ nå Jesus för förlåtelse. Detta fungerar och Judas själ
tar sig till Golgata där Jesus förlåter honom och tillsammans tar dem sig upp till himlen.43
Denna berättelse skiljer sig från andra medeltida historier där Judas liv slutar i en oändlig förkastelse och
hur hans namns även idag klingar lika illa som på medeltiden. Ferrers version skapar en annorlunda syn
där även Judas ånger och trasiga själ tillslut kan få frid och förlåtelse.
Den sista berättelsen som kommer presenteras här är ett relativt nytt fynd som forskare gjort, nämligen
Judasevangeliet. . I denna text berättar Jesus för Judas att han kommer förråda honom, och att detta
förräderi måste göras för att Jesus ska kunna återvända till den gudomliga plats han kom ifrån. Därför
förråder inte Judas sin mästare för pengar eller av girighet, utan på grund av trogen lydnad till Jesus.44 I
Judasevangeliet berättas det om hur Jesus tar Judas åt sidan efter Judas berättat om sina syner. Det är då
han får reda på de hemligheter Jesus bär om de andra existerande världarna som inte är till för
människan. Jesus fortsätter med att berätta att det inte är Gud som skapat denna värld utan mindre
gudfruktiga varelser, de människor som tillber denna världens Gud tillber fel och kommer därför inte nå
frälsning. Under samtalet får Judas reda på att han förstått Jesus stora mysterier och kommer frångå alla
andra lärjungar då han blir tillsagd av Jesus att offra honom. Tack vare att Judas gör detta så kan Jesus
frigöra sig från sin materiella kropp och återgå till den världen han kommer ifrån.45
43
Ibid; sid71-72
Ibid; sid 86-89
45
Ehrman, Bart D (2006) sid 88
44
15
De centrala drag som går att finna i de flesta berättelserna är att de ofta fokuserar på Judas handlingar,
ånger och död. Detta kan urskiljas enda från de fyra evangelierna, där förräderiet blir en väldigt
betydande del. Judas ånger däremot kan urskiljas tydligare i senare berättelser, som exempelvis i Ferrers
version där Judas visar så mycket ånger att han försöker be Jesus om förlåtelse, när detta inte går hänger
han sig för att med hjälp av själen lyckas nå till Jesus för att få förlåtelse. Det samma gäller Judas död,
där hängning oftast brukar vara det vanligaste sättet hos berättelserna, Detta går att läsa i evangelierna,
men också i den muslimska versionen som presenterades ovan. Där Judas blir arg för att ha pekat ut fel
person och blir så arg att han hänger sig själv. Alla dessa centrala drag är även tecken på intertextualitet,
där författarna till dessa berättelser valt att använda sig av vissa centrala drag av bibelns version för att
skapa sina egna berättelser. I de resterande kapitlen av denna uppsats kommer läsaren märka att även
filmerna använder sig av dessa centrala drag när de berättar sina historier.
16
3. Analys
3.1 The Last Temptation of Christ (1988)
3.2.1. Första mötet med Judas
I början av filmen smäller dörren till Jesus hus upp. I öppningen står en förklädd man med ansiktet täckt
av en tygbit. Det sker väldigt dramatiskt och innan Jesus ser vem det är så skulle kan det lika gärna vara
någon som är ute efter att mörda honom. När mannen avslöjar sitt ansikte möts man av en skäggig man
med rött krulligt hår, och mannens namn är Judas. Judas går in i huset och tvättar händerna och ansiktet
för att sedan gå in mot Jesus som sitter på golvet.46 Detta följs av en dialog mellan Judas och Jesus:
[Judas]: Are you ready? No,no, no more crosses, we’re ready. Do you hear? Where is your mind? Do you hear what I’m
saying? [Jesus]: The Messiah won’t come that way.[Judas]: What do you mean by that? Who told you?47
Judas säger åt Jesus att han ska sluta tillverka kors åt romarna. Jesus är den enda juden som tillverkar
kors åt romarna så de kan tortera judarna. Det är dags för revolution, att stå upp och slåss mot romarnas
förtryck. Jesus menar dock på att Messias inte kommer för att starta en revolution. Efter att Judas frågat
vem som berättat detta för Jesus så slår han sönder korset Jesus arbetat med.
[Judas]: You’re a disgrace! Romans can’t find anyone to make crosses except for you. You’ll do it! You’re worse than them!
You’re a jew killing jews! You’re a coward! How will you ever pay for your sins?48
Judas blir arg, Jesus hjälper romarna att mörda judarna, hans egna folk. Han förstår inte hur Jesus kan
vara en sådan ynkrygg, Judas pekar mot Jesus medan han skriker. Enligt Judas är Jesus ännu värre än
romarna, han är en jude som mördar judar. När Judas frågar hur Jesus någonsin kommer kunna betala
för sina synder har han lugnat ner sig. Han är besviken, besviken på Jesus menlösa beteende genom att
hjälpa romarna mörda judar. Besvikelsen vittnar också om att Judas hade hoppats på att Jesus skulle
hjälpa till att slåss mot förtrycket istället för att bara se på.
[Jesus]: With my life Judas, I don’t have anything else. [Judas]: Don’t turn away, look at me. With your life, what do you
mean? [Jesus]: Please Judas, I don’t know, I don’t know. [Judas]: Are you still taking the cross? [Jesus]: Yes I am.[Judas]: No
you’re not. I won’t let you, no! I won’t let you. [Jesus]: Please I beg you Judas, don’t get in the way. [Judas]: What way?
What’s happening to you? Who is doing this to you?[Jesus]: I’m struggling.[Judas]: With who?[Jesus]: I don’t know. I’m
struggling.[Judas]: I struggle, you collaborate!49
46
The Last Temptation of Christ, DVD, regisserad av Martin Scorsese, Universal Pictures, Los Angeles 1988 04:21-04:48
The Last Temptation of Christ, 04:49-05:09
48
The Last Temptation of Christ, 05:24-05:50
49
The Last Temptation of Christ 05:52-07:00
47
17
Nu har ilskan hos Judas försvunnit och ersatts med en oro. När Jesus svarar att han kommer att betala
med sitt liv börjar Judas bli orolig för sin vän. Judas som hade tänkt att lämna Jesus går nu tillbaka och
håller om hans ansikte. På Judas ansikte uttrycks en rädsla, rädslan över att inte förstå vad hans vän
menar samtidigt som detta blandas med en gnagande oro. Judas har lugnat ner sig och frågar Jesus vad
han menar i en lugn och sansad ton. Jesus har tyvärr inget svar, samtidigt som han säger detta kysser han
sensuellt Judas händer och lägger ansiktet i händerna på Judas för att söka trygghet och tröst.
När Judas ännu en gång frågar om Jesus ska ta korset svarar Jesus ja. Detta gör att Judas blir arg och han
rycker upp Jesus från golvet och slår på honom. Han skakar om Jesus och blir orolig igen när han frågar
vem som gör detta med Jesus. Då Jesus svarar att han kämpar men inte vet mot vem tappar Judas
tålamodet. Han skakar på huvudet och går där ifrån, för stunden har han gett upp och går mot dörren.
Innan han går säger Judas att det är han som kämpar och Jesus som samarbetar. Judas menar att om
Jesus inte kämpar mot romarna vem kämpar han mot då?
Nästa scen visar hur Judas övervinner tre romerska soldater. Detta indikerar att han är en stark och
handlingskraftig man. Att döma av Judas kroppsbyggnad är han vältränad och atletisk. Det scenen visar
är vad filmen redan förtäljt, Judas är en upprorsmakare. Han slåss mot romarnas förtryck och inte då
med ordets makt utan handlingens, han är inte rädd för att ta till vapen och stoppa romarna med alla
nödvändiga medel. Judas dödar dessa soldater och tar sig upp på en kulle för att bevittna hur Jesus
hjälper romarna att bära ett kors som ska användas för att avrätta en annan judisk upprorsmakare.50
I bibeln benämns aldrig Judas som någon upprorsmakare, men denna tanke kan härledas till hans
efternamn. Namnet Iskariot har länge förbryllat forskare, vartifrån kommer namnet? Vissa forskare
menar att Iskariot låter väldigt likt sica vilket är det latinska namnet för dolk. Detta kan ytterligare
härledas till Sicarii vilket även detta var ett latinskt namn för en judisk lönnmördargrupp. Därför har
tankarna förts om Judas Iskariot var en Selot51 redo att med våld bekämpa romarna.52
3.2.2. Jesus och Judas i öknen
Nästa gång tittaren möter Judas är när Jesus tagit sig ut till öknen för att ta reda på vem han är, och vad
som i hans tankar försöker kommunicera med honom. Det är natt och Jesus befinner sig i sin hydda när
han plötsligt märker att någon är utanför. Han går då ut för att titta och blir överfallen av Judas som
trycker upp honom mot hyddans vägg.53
50
The Last Temptation of Christ 07:03-08:28
Holmberg, Bengt, Seloter http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/seloter hämtad 27/11-2014
52
Ehrman, Barth D (2006) sid 145
53
The Last Temptation of Christ 30:08-30:21
51
18
[Judas]: I’ve got orders to kill you! [Jesus]: Go ahead, tonight I was purified. I can’t fight with God anymore. Here, here is
my neck. Cut it, I’m ready.54
Judas närmar sig Jesus igen, tar kniven och låtsas skära halsen av honom. Han undrar vad Jesus är för
någon sorts man. Judas förstår inte, det märks i hans ansikte att han är frustrerad över att inte veta vem
Jesus är. Han släpper Jesus och går iväg en bit, Jesus svarar då att han vill detsamma som Judas vill. När
Judas vänder sig om säger Jesus att det var Guds plan att föra dem tillsammans igen. Judas förstår inte,
är det Guds plan att Jesus frivilligt hjälper Judas att mörda honom genom att visa halsen? Judas frågar
nu om det är Guds röst Jesus hör, en röst som bara han förstår. Nu vill även Judas förstå, han börjar bli
trött på detta och vill ha ett svar. Jesus svarar Judas med att berätta så mycket han vet, att döma av
Judas ansiktsuttryck märks det att han tycker det svaret lät bra. Han ser fortfarande sammanbiten ut,
svaret dög för stunden men Judas vill veta mer.55
[Judas]: You’re not afraid of dying? [Jesus]: Why should I be? Death isn’t a door that closes, it opens… It opens and you go
through it.56
Judas suckar djupt, det ser ut som att han begrundar det Jesus precis sa. Judas frågar då vad som
kommer hända om han inte dödar honom? Varpå han får som svar att Jesus kommer tala till människor.
Att Jesus kommer öppna munnen och låta Gud tala genom Jesus. Judas kliar sig i skägget och ser väldigt
skeptisk ut till vad han nyss hörde. Han går en bit bort från Jesus för att tänka. I Judas sätt att röra sig på
kan det urskiljas att han har väldigt mycket att tänka på. För en stund sen kom han för att mörda sin vän
men nu behöver han fundera, kanske mord inte är det bästa beslutet än.57
Jesus rör sig mot Judas och säger att Guds plan kanske inte var att Judas skulle mörda Jesus utan att följa
honom. I nästa scen visas hur Judas och Jesus vandrar tillsammans i öknen, Judas har valt att för stunden
följa Jesus. Det kan bero på att Judas inte ännu är övertygad om vem Jesus är och därför väntar med att
mörda honom.58 Under vandringen förs samtalet:
[Judas]: Just as it’s no mistake. I’ll go with you till I understand. But if you stray this much (Judas visar med fingerspetsarna)
from the path, I’ll kill you.59
54
The Last Temptation of Christ 30:22-30:30
The Last Temptation of Christ 30:39-31:10
56
The Last Temptation of Christ 32:06-32:16
57
The Last Temptation of Christ 32:19-32:50
58
The Last Temptation of Christ 33:00-33:33
59
The Last Temptation of Christ 33:34-33:45
55
19
Något som noteras av Reinhartz är att vid det nattliga samtalet ute i öknen slits Judas mellan två känslor.
Den ena är hans hat mot Jesus passivitet, ett hat så starkt att han är redo att mörda Jesus för hans
samarbete med romarna. Det som hindrar honom är den starka känslan av kärlek och oro han har för
Jesus. Reinhartz analyserar denna scen med att hävda att Jesus spelar på Judas ambivalens genom att be
honom följa Jesus.60
I kommande scener visar filmen hur skaran runt Jesus växer och blir allt större. När lärjungarna slår
läger för natten kommer Judas för att enskilt tala med Jesus.61
[Judas]: Rabbi, can I talk to you? I’m not like these other men. I mean they good enough, they are good men, but they are
weak. One is worse than the other, where did you find them? Look at me, if I love somebody I would die for them. If I hate
somebody, I kill them. I can even kill somebody I love if they did the wrong thing. Did you hear me? Do you understand what
I said? [Jesus]: Yes I understand. [Judas]: On the other day you said that if a man hits you, you turn the other cheek. I didn't
like that. Only an angel could do that, or a dog. I’m sorry but I’m neither. I am a free man, I don't turn my cheek to anyone.62
Det pågående samtalet indikerar på att Judas vill berätta för Jesus att tanken om att vända andra kinden
till var något han inte höll med om. Judas tror på handling inte detta passiva sätt som Jesus verkar
förmedla. Genom att säga till Jesus att han kan döda någon han älskar om de gör något fel uppmanar
kanske Judas att Jesus inte ska glömma bort deras överenskommelse de hade i öknen.
Jesus svarar genom att hävda att dem båda strävar efter samma mål. Judas frågar då om Jesus mål är att
frigöra Israel, Jesus svarar att målet är att frigöra själen. Nu blir Judas arg, det är Jesus menlöshet som
han inte kan acceptera. Att frigöra Israel och frigöra själen är inte samma sak. Judas menar att romarna
är högsta prioritet och liknar det med att man bygger ett hus från grunden och upp inte från taket och
ner. Jesus kontrar med att säga grunden är själen varpå Judas hävdar att grunden är kroppen. Trots att
Judas är arg lyckas dem ändå hålla en diskussion. Jesus sätter ner foten genom att säga att om man inte
förändrar det man har inombords kommer man bara ersätta romarna med något annat, och då kommer
aldrig förändringen ske. Judas begrundar det Jesus precis berättade och med en oförstående gest och lite
osäkerhet i rösten frågar han hur man kan förändras. Jesus svarar då med kärlek.63
När detta sagts blir de avbrutna då en av lärjungarna frågar vad som händer. Av Judas ansikte att döma
märks det att något tynger honom, han behöver berätta något för Jesus och snart kommer tittaren bli
varse om vad. Judas berättar att Seloterna beordrat honom att döda Jesus. Då frågar Jesus varför han inte
gjorde det, men Judas hade bestämt sig för att vänta. Han trodde att Jesus kanske var den utvalde som
60
Reinhartz, Adele (2007) sid 171
The Last Temptation of Christ 42:48-43:19, 43:40
62
The Last Temptation of Christ 43:43-44:36
63
The Last Temptation of Christ 44:38-45:30
61
20
skulle rädda Israel och då ville han inte förstöra det. Jesus är dock fortfarande osäker på vem han
egentligen är, och Judas föreslår då att dem ska söka upp Johannes döparen som borde ha ett svar på
frågan.64
Efter att Johannes döpt Jesus beger han sig ut i öknen för att få Gud att tala med honom, under sin tid i
öknen försöker Satan att fresta honom. Jesus faller inte för dessa frestelser och när han kommer tillbaka
får Jesus reda på att Johannes döparen blivit mördad. Jesus möter upp sina lärjungar och berättar för dem
om det nya budskapet. Tidigare var budskapet kärlek, Jesus tar fram en yxa och säger att detta är det nya
budskapet, han ska döpa i eld. Judas faller ner på knä framför Jesus och säger ”Adonai” (Gud) för att
sedan kyssa hans fötter.65 Detta blir vändpunkten för Judas misstro. Nu när Jesus verkar ha valt yxan och
våldet står Judas på hans sida, äntligen ska revolutionen börja så som Judas vill att den ska gå till.
3.1.3. Jesus förutspår sin egna död
En kväll samtalar Judas och Jesus, det finns något Jesus måste berätta. Han fortsätter genom att berätta
om vad som hände kvällen innan. Hur Jesaja sökt upp honom för att visa en profetia. Denna profetia
berättar om hur Jesus ska pinas för människans brott. Likt ett lamm redo för slakt ska han gå utan
motstånd, trots att han kommer vara avskydd och hatad av alla. Judas låter det Jesus nyss berättat sjunka
in, men han ler och skrattar lite då han säger att han inte förstår. Judas tror att detta bara är någon
historia Jesus berättar, Han har ännu inte insett att profetian handlar om Jesus. När han märker att Judas
inte förstår förklarar han för honom att det är han som är lammet. Judas ansikte går från att le till att bli
allvarligt. Han frågar om Jesus är verkligen är Messias, varpå Jesus svarar ja. Han fortsätter med att säga
att han inte förstod först, men blir avbruten av Judas som nu har blivit väldigt irriterad.66
[Judas]: No, you listen! Every day you have a different plan! First its love, then the axe. And now you have to die! What good
could that do? [Jesus]: I can’t help it. God only talks to me a little at the time. He only tells me as much as I need to know.
[Judas]: We need you alive! [Jesus]: Now I finally understand. All my life… All my life I’ve been followed… By voices… By
footsteps… And shadows. Do you know what the shadow is? The cross… I have to die on the cross, and I have to die
willingly. We have to go back to the temple. [Judas]: And after you die on the cross, what happens then? [Jesus]: I come back
to judge the living and the dead. [Judas] I don't believe you. [Jesus]: You have to.67
Judas blir arg över att Jesus väljer döden, han kan inte acceptera det. Jesus behövs vid liv för att
revolutionen ska kunna starta och för att avsluta den. Judas är frustrerad, arg över att Jesus hela tiden
ändrar sig. Först predikade han om kärlek, sen var våldet lösningen och nu ska han dö. Han är arg över
64
The Last Temptation of Christ 45:33-46:58
The Last Temptation of Christ 51:07–1:09:15
66
The Last Temptation of Christ 1:31:41–1:32:50
67
The Last Temptation of Christ 1:32:51–1:33:55
65
21
Jesus val, och som tidigare visats i filmen är Judas inte blyg med att visa sina känslor och berätta vad
han tycker. Tillslut verkar han ändå lugna ner sig och samtalet övergår till dialog med normala röster.
När Jesus berättar att han ska komma för att döma levande och döda skrattar Judas lite. Han tror inte
riktigt på honom, många av Jesus mirakel har han bevittnat men att uppstå från de döda. Där går gränsen
och Jesus vädjar tillslut att Judas måste tro på honom.
Efter samtalet beger sig Jesus och hans lärjungar mot templet, revolutionen ska starta. Det är fest, Jesus
rider in på en åsna och folk dansar runt honom. När han kommit en bit in i templet börjar han slå sönder
köpstånd för att att sedan ta sig upp för en trappa. Han börjar hålla ett tal och stämningen bland
människorna där utstrålar revolution, de blir omringade av vakter. Alla väntar på vad Jesus ska göra, ett
ord och revolutionen kan börja. Allt de vill ha från Jesus är ett tecken, men tecknet kommer inte. Istället
börjar Jesus blöda från sina händer, och han inser då att tecknet från Gud indikerar på korsfästelsen. Det
blir ingen revolution och bland människorna uppstår ett tumult. Judas hjälper Jesus att komma ifrån
templet och på det sättet undkomma en säker död.68
3.1.4. Jesus säger åt Judas att förråda honom
När Judas fört Jesus i säkerhet säger Jesus:
[Jesus]: I wish there was another way. I’m sorry… But there isn’t. I have to die on the cross. [Judas]: I won’t let you die.
[Jesus]: You have no choice, neither do I. Remember we’re bringing God and man together. They’ll never be together unless
I die. I’m the sacrifice, without you there would be no redemption. Forget everything else, understand that. [Judas]: No, I
can’t. Get somebody stronger. [Jesus]: You promised me. Remember you once told me. That if I moved one step from
revolution you would kill me, remember? [Judas]: Yes [Jesus]: I’ve strayed, haven’t I? [Judas]: Yes (säger han med en
viskning.) [Jesus]: And you must keep your promise, you have to kill me. [Judas]: If that’s what God wants, let God do it. I
won’t. [Jesus]: He will do it through you. The temple guards will be looking for me where there aren’t any crowds. We’ll go
to Gethsemane, you’ll make sure they find me there. I am going to die, but after three days… I will come back in victory. You
can’t leave me. You have to give me strength. [Judas]: If you were me, could you betray your master? [Jesus]: No, thats why
God gave me the easier job… To be crucified.69
Detta är förmodligen en av de mest känslosamma scenerna i hela filmen. När Jesus säger att han måste
dö skakar Judas på huvudet, han tänker inte låta detta ske. Jesus påminner Judas om den
överenskommelse de hade i öknen, att om Jesus gled ifrån revolutionen skulle Judas döda honom. Judas
vill inte förråda Jesus då detta skulle resultera till att hans närmsta vän skulle dö. Han vill att Jesus ska
välja någon starkare för han kommer inte klara av det. Scenen visar tydligt hur stark kärlek Judas hyser
för Jesus, som följande förklarar att han fick det enklare jobbet medan Judas fick det svåraste. I slutet av
scenen får tittaren se hur Judas brister ut i gråt, denne hård man som tidigare inte haft några problem
68
The Last Temptation of Christ 1:33:58–1:40:28
The Last Temptation of Christ 1:41:08–1:42:51
69
22
med att hålla Jesus på rätt väg klarar inte längre att hålla känslorna inombords. Judas tårar tyder på att
han kanske innerst inne vet att detta är den enda vägen.
Filmen fortsätter med den sista måltiden där Judas sitter med vid bordet. Efter att dem mottagit brödet
och vinet reser han sig för att hastigt gå ifrån måltiden. Tittaren möter sedan Jesus och resten av
lärjungarna i Getsemane där Jesus ber till Gud medan lärjungarna sover. Han väcker dem precis när
Judas kommer med en stor grupp vakter. Judas går fram till Jesus, hälsar på honom och ger Jesus en
lång kyss på munnen för att sedan krama om honom. När vakterna för med sig Jesus ser man hur Judas
ansikte uttrycker en sorg över att ha behövt förråda sin närmsta vän.70
3.1.5. Vid Jesus dödsbädd
Sista gången tittaren möter Judas är när han ännu en gång står vid dörröppningen till Jesus hus. I rummet
ligger Jesus och några av de kvarvarande lärjungarna har valt att hälsa på honom. Precis som i början av
filmen får man se Judas stå vid dörren, första gången han visade sig var han ung och vältränad. Nu har
ålderns höst kommit i fatt dem alla och Jesus kommer dö en naturlig död. Han dog aldrig på korset, när
han hängde där skickade Gud en skyddsängel för att rädda honom. Denna skyddsängel i form av en liten
flicka tog ner honom från korset och gav honom ett liv som en vanlig människa, med fru och barn. Med
dessa kunde han bilda en familj och åldras med. Lärjungarna varnar Jesus för att Judas fortfarande är
arg, och när han skymtas i dörröppningen kan man tydligt se blod från hans händer. Jerusalem står i
brand och trotts sin höga ålder kämpar Judas fortfarande mot romarans förtryck.71
[Jesus]: Judas, Judas come in. Didn’t you hear me? I missed you so much. [Petrus]: He hears you, he just won’t say anything.
Judas, the master is speaking to you. Answer him. [Judas]: Traitor! Your place was on the cross. That’s were God put you.
When death got to close you got scared and ran away… And hid yourself in life of some man. We did what we were supposed
to do! You didn’t! You’re a coward! [Petrus]: Don’t you have any respect? [Judas]: For him? [Jesus]: You don’t understand…
[Judas]: Understand? Rabbi, you broke my heart. Sometimes I cursed the day I ever met you. We hold the world in our hands.
Remember what you told me? You took me in your arms. Do you remember? And you begged me "betray me, betray me. I
have to be crucified. I have to be resurrected so I can save the world. I’m the lamb.” You said. ”Death is the door. Judas my
brother don't be afraid. Help me go through the door.” And I loved you so much. I went and betrayed you. And you… You…
What are you doing here? What business do you have here with women, with children? What’s good for man isn’t good for
God. Why weren't you crucified? [Peter]: Look at his wounds Judas. They are bleeding. You’re hurting him, that’s enough.72
Judas är sårad, när han talar med Jesus hör man hur hans röst skakar av sorg när Judas säger att han
älskade Jesus. Först är han arg när han skriker att Jesus är en förrädare, kallar honom för ynkrygg. Han
har ingen respekt kvar för Jesus. Han berättar att Jesus krossade hans hjärta och påminner Jesus om hur
70
The Last Temptation of Christ 1:47:27–1:53:54
The Last Temptation of Christ 2:08:20–2:23:38
72
The Last Temptation of Christ 2:32:41–2:35:21
71
23
han bett Judas att förråda honom. Tittaren kan ana att detta förräderi fick konsekvenser för Judas, och
det ultimata sveket är när han möter sin gamle mästare ligga inför döden istället för att ha dött på korset.
Vilket helvete han gav Judas när han sa åt honom att förråda sin vän, att detta var den enda vägen. Judas
älskade Jesus så mycket att han lyssnade på hans ord och gjorde det han blev tillsagd mot sin vilja. När
tittaren ser Judas förstår man att det är en fruktansvärd känsla han bär på. Han har en så skälvande röst
att han knappt kan prata och tårarna gör hans ögon glansiga. Det fanns så mycket han ville säga men
som aldrig blev sagt, och dessa saker får han chans att säga i denna känslomässiga scen.
[Judas]: He was going to be the new covenant, now there’s no more Israel. [Jesus] No,no you don’t understand. The guardian
angel, God sent the guardian angel to save me. [Judas]: Angel? What angel? Look at her.73
Judas pekar mot flickan som plötsligt ersätts av en stor eldflamma, samma flamma som Jesus mötte i
öknen efter han blivit döpt.
[Judas]: Satan [Satan]: I told you we would meet again. [Judas]: If you die like this you die like a man. You turned against
God, your father. There’s no sacrifice, there’s no salvation.74
Det var aldrig någon skyddsängel utsänd av Gud utan Satan som lurade Jesus till en sista frestelse
genom att erbjuda något Jesus alltid önskat. När Judas säger att det aldrig kommer bli någon frälsning
om Jesus dör som en vanlig man kravlar han sig ur sängen. Jesus släpar sig ut på gatan i ett brinnande
Jerusalem och ber om förlåtelse. Han ber Gud att ta tillbaka honom och i nästa scen befinner han sig
tillbaka på korset som innan Satan frestade honom. Han börjar skratta och säger ”Det är fullbordat”
innan han sänker huvudet och dör.75
3.2 Son of God (2014)
3.2.1. Judas innan Jerusalem
Första gången tittaren möter Judas Iskariot är när Johannes, vilken även står för berättarrösten talar om
att många började följa Jesus när han pratade inför folk. Även om det inte berättas att karaktären som
syns är Judas märks det tydligt. Judas ser inte ut som de andra, han är smal, har långt flottigt hår,
noppriga nästan trasiga kläder och hans ansikte döljs av en röd sjal. Hans ansikte uttrycker vid den första
scenen bitterhet, ansiktet indikerar på att något inte står rätt till.76 Kanske tittaren antar att det är Judas
för att det är den generella uppfattningen människan fått av nya testamentets förrädare.
73
The Last Temptation of Christ 2:35:22–2:35:50
The Last Temptation of Christ 2:35:53–2:36:15
75
The Last Temptation of Christ 2:36:55–2:39:36
76
Son of God, DVD, regisserad av Christopher Spencer, Lightworkers media, Los Angeles, 2014 12:37
74
24
Berättelsen fortsätter och filmen visar hur Jesus mättar tusentals människor med enbart några fiskar och
lite bröd. Folkmassan börjar nu tro på Jesus och alla skriker Messias.77
[Petrus]: They want you to be their king. King of the Jews! [Judas]: You can lead us like an army. We’re strong enough to
beat the romans! [Jesus]: No, no this is not the way. Not by force.78
Jesus blir bestört och går ifrån lärjungarna och folkmassan. Han vill inte bli kallad kung, när han och
lärjungarna senare sitter vid brasan på kvällen. Lärjungarna undrar vad det var som hände, ville inte
Jesus vara kung och leda folket? Jesus frågar då vem dem tror att han är, Petrus har svaret. Jesus är Guds
son, men Jesus säger att det lilla Petrus sett av Jesus gör att han inte dra dem slutsatserna. Gud måste ha
uppenbarat dem för Petrus, Jesus stegar iväg och säger att han kommer möta dem på andra sidan sjön
nästa dag.79
När lärjungarna nästa dag packar i båten uppstår en diskussion, det råder oense om vem Jesus verkligen
är:
[Tomas]: Why did he walk away just when we’re getting strong? [Judas]: Surely the Messiah wouldn't leave us like this. A
Messiah should be a… A warrior, a conqueror like David. [Petrus]: Judas, force is not the way. [Judas]: So tell me what the
way of Messiah is. [Maria Magdalena]: He’s different. [Tomas]: But, Mary, What if he’s not the one? We’re risking our lives,
for what?80
Det märks att lärjungarna inte är överens om vem Jesus är. Både Judas och Tomas hade hoppats på att
Jesus skulle vara den utvalde, Den som enligt en av Messiasprofetiorna81 skulle ena Jerusalem och
förstöra allt motstånd. Av Judas sätt att uttrycka sig finns en bakomliggande besvikelse. Precis som i The
Last Temptation verkar det som att Judas inte riktigt vet vad han ska tro om Jesus. Han har bevittnat
mirakel, men ändå tvivlar han på Jesus när det visar sig att Jesus inte kommer förändra Israels tillstånd
med våld och att han inte kommer driva ut romarna som förtrycker folket.
I scenen efter att Jesus väckt Lasarus från de döda har de slagit läger, Jesus berättar då att deras arbete
kommer fortsätta och att dem snart ska bege sig till Jerusalem.82
[Tomas]: Jerusalem. [Johannes]: It’s too soon. [Judas]: It’s too dangerous! We’re not ready.[Petrus] Judas, why are we all
here? To take the easy path? We must take the message to Jerusalem. Right to the heart of power.83
77
Son of God 28:31-30:45
Son of God 31:00-31:12
79
Son of God 31:13-32:55
80
Son of God 33:09-33-34
81
Bibel 2000 (2001) Jeremia 33:15-16
82
Son of God 47:51-47:56
83
Son of God 48:04-48:24
78
25
När Judas får höra att Jesus vill att de ska fara till Jerusalem uttrycker han en besvikelse, en oro. Han är
medveten att Jesus redan retat upp skriftlärda, ryktet om Jesus har spridits till Jerusalem och till
översteprästerna. Frågan är, är Judas rädd för att något kommer hända Jesus eller vill han inte fara till
Jerusalem för att han är rädd att mista sitt egna liv? När Petrus frågar varför de alla valt att följa Jesus
ska Judas precis svara men blir avbruten. Det hade varit intressant att få veta vad Judas tänkte svara.
Tydligt är det dock att han inte vill till Jerusalem än.
3.2.2. Judas i Jerusalem
När Jesus väl kommit till Jerusalem går han in i templet. Inne på tempelgården ser Jesus hur handelsmän
säljer varor och växlar pengar, på avstånd kan skymtas översteprästerna som kommit för att se vem
denna Jesus är. Judas märker hur Kajafas talar med vakterna och märker att något kommer hända. Jesus
ser hur människor växlar pengar, och plötsligt välter han borden så att mynten faller på backen. Judas är
orolig och försöker få kontakt med Jesus, men det är förgäves. Tillslut tar han tag i Jesus och vädjar till
honom att sluta, Judas förstår att om Jesus fortsätter så kommer vakterna och då kan det sluta illa. Efter
att ha argumenterat med en av översteprästerna väljer Jesus att lämna templet. När de går där ifrån
fokuserar kameran på Judas ansikte, det blir tydligt vad Judas kommer göra. Han måste göra något för
att allt detta inte ska urarta och resultera i något värre.84
När lärjungarna samlats på eftermiddagen för att äta frågar Petrus vart Judas håller hus, scenen skiftar
fokus och tittaren får följa Judas som tagit sig tillbaka till templet. Han ser orolig ut och andas tungt, vad
han kommer göra är inte någon enkel uppgift.85
[Judas]: I’m worried. Things are getting out of control. Come to me when you need… Assistance.86
Judas valde att gå till templet, han känner att något måste göras. Han berättar för tempelvakterna att han
kan erbjuda dem hjälp om det behövs. Judas är rädd för romarna och översteprästerna, och Jesus verkar
ha retat upp de flesta vid det här laget. Nu är han orolig, Judas anser att saker och ting börjar gå över
styr. Han uttrycker en känsla av att Jesus börjar bli för stor, och är inte Jesus Messias så kan detta hota
hela Israels existens om romarna blir inblandade därför måste han sätta ett stopp för detta.
Jesus beger sig ännu en gång till templet för att predika, men sätts på prov av översteprästerna. Dem
frågar om judarna ska betala romarnas skatter, Jesus frågar då vems ansikte som är präglat på myntet.
När han får veta att det är Caesars säger han att folket ska ge Caesar det som tillhör honom och Gud det
som tillhör Gud. Prästerna misslyckas med att få judarna att sluta tro på Jesus, men tempelvakterna har
84
Son of God 52:09-54:28
Son of God 55:51-56:04
86
Son of God 56:09-56:16
85
26
glädjande nyheter. När Jesus lämnar templet pekar en av vakterna på Judas och säger att han vill hjälpa
prästerna. Vakterna går ner för att tala med Judas och det verkar som att dem gör upp om att träffas en
gång till.87
Under kvällen har Judas tagit sig tillbaka till templet, han står där ensam och väntar på att Kajafas ska
komma.
[Kajafas]: Judas. (Judas vänder sig om och bugar inför Kajafas.) [Kajafas]: Your friend from Galilee has caused quite a stir.
One cannot deny that he has followers, especially amongst the less well-educated element. But you, Judas. I’m intrigued.
[Judas]: He…He has a power. It’s hard for me to put into words. [Kajafas]: A power to cause trouble! To stir things up!
Attacking money changers, threatening to destroy the temple. The holy of holies. If he were… The son of God, if. Would he
abuse the house of God? The true Messiah will unite Israel, not divide it. [Judas]: What do you want with him? [Kajafas]:
Just to talk. If the romans step in, can you imagine the slaughter? It will mean the end of the temple. The end of our faith, the
end of our nation. Is that what you want Judas? Judas, you are his friend. Bring him here…Discreetly. Let us try to stop
this…while we still can. [Judas]: And what’s in it for me? ( Judas får en penningpung innehållande de trettio silvermynten.)
[Kajafas]: Good, we shall expect to hear from you presently.88
Det framgår tydligt i dialogen att Judas inte vet vad det är för krafter som Jesus har. Han kan inte
beskriva dem, Judas är helt mållös. I deras samtal verkar det som att Kajafas övertalar Judas, att Jesus
inte är någon annan än uppviglare som kommer eliminera det judiska folket om ingen stoppar honom.
Efter att Kajafas fört fram sina argument lyfter Judas blicken från golvet och frågar vad han får för detta.
Det är då dessa beryktade silvermynt kommer in i bilden. Judas är sammanbiten, han har bestämt sig för
att föra Jesus till översteprästerna, men han vill ha något i utbyte av detta. I denna scenen kommer det
klassiska motivet, girighet. Det finns ingen som erbjuder Judas pengar som Markusevangeliet beskriver
det som, utan han vill ha betalt för att göra det.
3.2.3 Sista måltiden och Judas förräderi
Jesus samlar sina lärjungar för en måltid, alla samtalar i godan ro och har det trevligt. Dem tvättar sina
händer innan måltiden och när Jesus gör det får han en rad syner. Jesus ser hur han kommer bli pinad
och korsfäst, hur Judas redan varit i templet och hur han i Getsemane kommer förråda honom. Jesus ser
orolig ut och börjar be, efter bönen berättar han att detta är deras sista måltid innan han dör, att han
kommer bli förrådd och utlämnad för att sedan dömas till döden. Han tröstar lärjungarna och nattvarden
tar sin början, Jesus talar även om vem som kommer förråda honom och vänder sig mot Judas.89
[Jesus]: Whoever eats this. [Judas]: I will not. I will not betray you. [Jesus]: Do it quickly.90
87
Son of God 56:45-59:16
Son of God 1:03:33–1:06:22
89
Son of God 1:09:15–1:13:26
90
Son of God 1:13:31–1:13:52
88
27
Jesus bryter av en bit av brödet och för det mot Judas mun, Judas gråter och ser uppgiven ut. Han säger
att han inte kommer förråda Jesus medan han motvilligt tar emot brödet. Kanske Judas gråter för att
spela oskyldig eller för att han enbart trodde att översteprästerna skulle prata med Jesus, och därför
förrådde inte Judas honom till döden. Efter att han mottagit brödet reser Judas sig hastigt upp och med
en rädsla i blicken kollar på de andra lärjungarna. Han klarar inte längre av att vara kvar i rummet utan
springer ut på gatan och hostar upp brödet. Han gråter och ser helt förstörd ut, det verkar som att han
insett att valet han gjorde var ett fruktansvärt misstag.91
Judas tar sig tillbaka till templet, han ser rädd ut och Kajafas undrar var Jesus är. Han hade hoppats på
att Jesus skulle ha följt med Judas till templet men så blev inte fallet. Judas stammar, han verkar såpass
rädd att han inte klarar av att få fram ett ord. Kajafas fortsätter och frågar om han vet vart Jesus befinner
sig nu, Judas svarar att han vet vart han ska. Kajafas beordrar honom att ta med vakterna till den
platsen.92 Trots att verkade rädd och ledsen över att Jesus pekade ut honom som förrädaren vid
middagen väljer Judas ändå att gå till prästerna för att hjälpa dem att få tag på Jesus. Även i templet
verkar Judas vara rädd, intrycket ges om att han är rädd för sitt egna liv och därför väljer att ändå
överlämna Jesus, eller så var de känslor han uttryckte vid middagen enbart ett spel för galleriet för att
där inte hamna i knipa.
Judas förs till Getsemane där Jesus och resten av lärjungarna samlats på kvällen för att be. Han först dit
av tempelvakterna, två vakter håller honom i hans armar och av scenen att döma verkar det som att han
inte egentligen gör detta frivilligt. Efter att Jesus bett till sin Gud skymtas facklor i bakgrunden, Judas
och tempelvakterna har anlänt. Dem knuffar fram Judas och han går fram mot Jesus och faller på knä
bredvid honom. Jesus säger åt Judas att göra det han kom för att göra, Judas böjer sig fram och kysser
honom på kinden. Petrus får se detta och skriker att Judas är en förrädare, han slår ett slag rakt över
Judas ansikte så han faller till marken. Det uppstår ett tumult, lärjungarna flyr från platsen och Jesus blir
tillfångatagen. Han förs tillsammans med Judas tillbaka till templet. Judas försöker följa med in i templet
men blir stoppad av vakterna. Redan här visar Judas ett tecken på ånger, han vill in och hjälpa sin
mästare men får inte. Efter att ha sett vakterna misshandla Jesus på vägen till templet inser kanske Judas
att detta inte enbart kommer bli ett samtal, utan att precis som Jesus sagt kommer leda till hans död.93
91
Son of God 1:13:55–1:14:32
Son of God 1:16:26–1:16:47
93
Son of God 1:18:38–1:22:23
92
28
Dagen efter förs Jesus ut på tempelgården där en stor folkmassa samlats, här befinner sig även hans
lärjungar. Judas tar sig längst fram och får se Jesus illa tilltygad, när Judas hör att Jesus blivit anklagad
för hädelse och dömd till döden blir han ledsen. Han inser vad hans handlingar lett till, gjort är gjort och
nu kan han inte ändra något. Han häller nu ut silvermynten och skriker åt vakterna att dem kan ta
tillbaka sina pengar. Tyvärr så hjälper inte detta Jesus men det är ett stort tecken på att Judas verkligen
ångrar sig och den skuld han kommer få leva med. Efter att ha kastat pengarna går Judas med bestämda
steg från templet, han står inte längre ut med vara kvar nu när han bär på skulden över att ha förrått Jesus
till sin död.94
Sista gången tittaren möter Judas är i en scen som utspelar sig utanför Jerusalem. Scenerna med Judas
varvas med scenerna då Jesus pryglas med piskrapp, samtidigt hörs i bakgrunden det Jesus sade under
måltiden, att en av dem skulle förråda honom. Slutet för Judas hålls nära versionen som beskrivs i
evangelierna. Judas ansikte uttrycker ånger medan han för snaran över huvudet för att sedan hänga sig i
ett träd.95 Han får ingen chans att be Jesus om förlåtelse, utan med skuld för vad han gjort väljer Judas
att ta sitt liv och således kommer att bli avskydd genom historien för att ha förrått Guds son.
94
Son of God 1:28:11–1:28:56
Son of God 1:37:43–1:38:47
95
29
4. Resultat och diskussion
4.1 Resultat
Syftet med uppsatsen är att undersöka bilden av Judas Iskariot inom populärkulturen med hjälp av två
filmer, The Last Temptation of Christ samt Son of God. Utöver detta ämnar uppsatsen undersöka om
filmerna förhåller sig till den bibliska versionen av Judas eller om filmerna valt att göra en annan
tolkning. Frågeställningen var följande:
• Hur porträtterar de respektive filmerna Judas Iskariot?
Först kan vi se hur Judas i The Last Temptation är välbyggd, han har bra fysik, handlingskraftig och
rödhårig. Att Judas här framställs som en rödhårig man är inget nyskapande. Paillard skriver att under
medeltiden var detta ett väldigt vanligt sätt att framställa Judas på. Anledningen till detta är för att
rödhåriga inte tillhör normen, det sticker ut och personer som inte hör till normen är ofta de som väcker
misstro bland andra.96 Kanske det var därför Scorsese valde en rödhårig skådespelare för rollen, för att
han sticker ut. Inte för att väcka misstro men för att visa att Judas i filmen inte är som de andra. Han är
en aktiv kraft som driver Jesus framåt i filmen, håller honom på rätt väg istället för att passivt stå i
bakgrunden och titta på.
I början av filmen står det att den baseras på en bok av samma namn och inte evangelierna. Så
förmodligen är gestaltningen av Judas tagen från hur han beskrivs i boken. Tittaren får även veta att
Judas slåss mot romarna, vilket verkar vara en uppfattning vissa forskare har. Detta kan härledas till
ursprunget av hans efternamn som nämns i analysdelen. Utöver att porträttera Judas med god fysik är
han även en väldigt emotionell karaktär, ena stunden är han rosenrasande över Jesus agerande, och i
andra stunden älskar han Jesus så pass mycket att han inte kan förråda honom. Han säger ifrån när han
inte håller med, men när Jesus säger åt honom att han ska förråda Jesus får tittaren bevittna en känslig
Judas som inte klarar av att döda sin närmsta vän. Filmen visar tydligt på denna ambivalens hos Judas,
hur han är redo att mörda Jesus på grund av att han hjälper romarna men samtidigt inte klarar av det för
att han älskar sin vän. I filmen går det att finna ett av de centrala dragen som tidigare nämndes i andra
kapitlet. Detta blir då Judas förräderi, som egentligen är något Jesus ber honom att göra så det är inte av
egen vilja han förråder sin vän.
I Son of God möts tittaren av en helt annan version av Judas. Han har flottigt hår, han är klent byggd och
är väldigt passiv fram tills det att han förråder Jesus. Ska en generaliserande bild framställas av Judas är
det förmodligen såhär gemene man skulle föreställa sig honom. En man som håller sig i bakgrunden,
96
Paillard, Jean (1995) sid 13
30
ofta försöker dölja sitt ansikte. En möjlig tolkning till varför filmen väljer att framställa Judas på detta
sätt är att den följer en tradition av passionsspel. Jesper Svartvik skriver i Bibeltolkningens bakgator hur
passionsspelen i Oberamergau under 1930–40-talet valde att porträttera Judas som en mörkhårig och
mager man med knappa gestalter, detta för att han är lite mer judisk än de andra. Svartvik fortsätter
genom att presentera recensioner från passionsspelen och visar hur vissa tyckte att skådespelaren gav en
stark bild av bibelns Judas. Värt att nämna är att Judas yttre aldrig beskrivs i bibeln,97 nu vill jag inte
påstå att Son of God väljer att framställa en antisemitisk bild, men likheterna mellan filmens Judas och
passionsspelens är lika. I denna film finns alla av de centrala dragen som nämndes i kapitel två. Tittaren
får bevittna Judas förräderi, ånger och självmord. Då filmen tydlig förhåller sig till evangeliernas
berättelser blir det även svårt att på ett lika övergripande sätt beskriva och diskutera filmens Judas till
skillnad från The Last Temptation, där Judas har en mycket större roll. I båda filmerna finner vi tecken
på intertextualitet fast i olika utsträckningar. Hur filmerna tydligt använder sig av de bibliska
berättelserna om Judas och blandar detta med egna tolkningar som gör Judas till en intressant karaktär i
filmen. Exempel på intertextualitet kommer att presenteras i nästa frågställning där likheter med
filmernas Judas kopplas ihop med de bibliska berättelserna och andra versioner.
• Hur förhåller de sig till den bibliska berättelsen respektive senare historier om Judas?
I den mer bibeltrogna filmen Son of God märks det tydligt att regissören väljer att porträttera Judas i
filmen så som Judas i Bibeln. Några undantag finns det självklart, som exempelvis att Judas får ett större
spelrum innan själva förräderiet. Detta har visats genom exempel i analysdelen då dialoger och
handlingar presenterats som inte står med i Bibeln. Ett exempel är när Jesus mättar 5000 människor med
några fiskar och lite bröd. Hos varken Matteus, Markus, Lukas eller Johannes berättas det om att Judas
ska ha sagt till Jesus att han ska leda dem mot romarna. Samma gäller när lärjungarna packar i båten
dagen efter, för det första nämns inte Judas och för det andra nämner ingen av författarna att någon
dialog mellan lärjungarna ska ha ägt rum. Det blir tydligt att regissören gör en förändring, kanske för att
göra Judas lite mer intressant i filmen. Kanske han ville visa att Judas innan förräderiet tvivlar på vem
Jesus är?
Vid själva tiden för förräderiet kan några intressanta saker noteras. Först har vi Judas möte med
översteprästerna. Av min tolkning att urskilja verkar det vara en blandning mellan de synoptiska
evangeliernas berättelse. Hos Markus berättas det om Judas gick till översteprästerna för att förråda
97
Svartvik, Jesper, Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid, (2006) sid 97
31
Jesus och dem ger honom pengar för hans tjänst.98 Matteus skriver istället om att Judas frågar vad
översteprästerna är villiga att ge honom för hans förräderi, och Lukas skriver att Satan for in i Judas och
då valde han att överlämna Jesus. Översteprästerna blev då glada och erbjöd honom pengar.99 I filmen
får tittaren se hur Judas går till tempelvakterna först för att säga att om dem behöver hjälp så finns han
tillgänglig, Judas är orolig över vad Jesus kan ställa till med.100
Detta står inte med i Bibeln, men som kan läsas ovan nämns det att han gick till översteprästerna och
erbjöd sina tjänster. Detta var dock inte under samma tid som templet rensades av Jesus utan efter. Det
andra tillägget filmen gör är dialogen mellan Kajafas och Judas där det framgår att Kajafas försöker
övertala Judas om vad som är det rätta beslutet. Detta frångår det Bibeln beskriver, i filmen antyder det
på en osäkerhet hos Judas vilket inte står med i Bibeln. En osäkerhet som tillslut övertalas och han vill
då ha något för sina tjänster.101 Det tycks som att berättelserna om Judas från Bibeln delats upp mellan
dessa två scener för att skapa ett större utrymme för tittaren att reflektera över att något kommer hända.
Under den sista måltiden följer Son of God Johannesevangeliets berättelse.
I Bibeln berättas det om att Jesus får en vision och sedan berättar för lärjungarna om att någon vid bordet
kommer förråda honom. De blir oroliga och frågar vem av dem det är, Jesus svarar då att den som tar
emot brödet från hans hand kommer förråda honom. Han vänder sig om och ger Judas brödet, Bibeln
berättar då att Satan for in i honom och Jesus ber honom gå och göra det han ska uträtta. Judas tar emot
brödet och skyndar sig ut i natten.102 I Bibeln beskrivs det aldrig hur Judas känner sig när Jesus pekar ut
honom, gråter han eller är han likgiltig? Filmen däremot har valt att visa hur Judas börjar gråta när Jesus
ger han brödet, hur han skyndar sig ut och spottar ut brödet ur munnen. Här visas ett tecken på att han
redan nu ångrar sig, men det är försent.103 Överlämnandet av Jesus finns med i alla fyra evangelier fast
med något olika utsagor. Markus skriver att Judas kommer fram med en folkhop, hälsar på Jesus genom
att säga ”Rabbi” för att sedan kyssa honom. I de synoptiska evangelierna berättar samma berättelse med
några ändringar där Judas inte säger något men Jesus frågar om Judas förråder honom med en kyss.104
Johannes berättar en annan version, där förråder Judas honom inte med en kyss utan Jesus frågar vem de
söker. Vakterna svarar att de söker Jesus från Nasaret, Jesus svarar då att det är han dem söker och han
tillfångatas.105
98
Bibel 2000 (2001) Mark 14:10-11
Ibid; Matt 26:14-16 & Luk 22:3-6
100
Son of God 56:09-56:16
101
Son of God 1:03:33–1:06:22
102
Bibel 2000 (2001) Joh 13:21-30
103
Son of God 1:13:55–1:14:32
104
Bibel 2000 (2001) Mark 14:43-46, Matt 26:47-49 & Luk 22:47-48
105
Ibid; Joh 18:3-8
99
32
Av filmen att döma har regissören valt att följa den synoptiska versionen med några ändringar, Judas
hälsar inte på Jesus och Jesus svarar inget utan låter Judas kyssa honom på kinden. När Judas leder
vakterna till Getsemane så håller vakterna honom i armarna, det skulle kunna tolkas som att Judas inte
längre vill gå dit av fri vilja utan han har ångrat sig men vakterna tänker inte låta honom fly utan att ha
visat vart Jesus befinner sig. Filmen visar även hur Judas efter Getsemane förs med tillbaka till templet.
Han har bevittnat hur Jesus blivit misshandlad under vägen och gör ett försök att ta sig in i templet
tillsammans med Jesus, han blir dock stoppad. Detta finns inte med i Bibeln men är ännu ett sätt på att
visa Judas ånger, att han gör ett sista försök att försöka rädda sin mästare.106
Judas ånger och självmord nämns enbart i Matteusevangeliet om man inte räknar med
Apostlagärningarna vilket är en fortsättning på Lukasevangeliet.107 Matteusevangeliet slösar inte på
detaljer, kort och gott står det att när Judas får reda på att Jesus dömts till döden ångrar han sig. Kastar
tillbaka pengarna på översteprästerna och hänger sig och den enda känslan han utrycker är ånger, mer än
så sägs det inte. 108 I Son of God märks det tydligt att regissören valt att följa berättelsen från Matteus
angående Judas död. Filmen beskriver hur Judas tillsammans med andra människor samlats utanför
templet dagen efter för att bevittna hur Jesus döms till döden. När Judas får höra detta märks det hur
hans ansikte utrycker ånger och skuld, en skuld över att ha hjälpt prästerna att döma Jesus till detta öde.
Han häller ut pengarna och skriker till vakterna att de kan ta tillbaka sina pengar, han kastar mynten och
tar sig bort från folkmassan. Sista gången tittaren får möta Judas är när han står vid ett träd utanför
Jerusalem, samtidigt som Judas hänger sig själv pryglas Jesus och scenerna med romarna som piskar
Jesus varvas med Judas som tar sitt egna liv. Precis när Judas dör vid hängningen slutar romarna piska
Jesus.109 En intressant iakttagelse jag gjorde var att det känns som att Jesus straffas för Judas förräderi,
om detta var regissörens intentioner eller inte går inte att svara på. Det känns dock mer utstuderat än ett
sammanträffande att scenen där Judas dör varvas med en scen där romarna slutar prygla Jesus.
När det gäller The Last Temptation of Christ så är det väldigt lite som överensstämmer med Bibeln,
anledningen till detta är förmodligen för att den som tidigare nämndes baseras på en bok av samma
namn och inte Bibeln. I filmen får Judas ett mycket större utrymme, detta tack vare att han är Jesus
närmsta vän och fyller en funktion i att hålla Jesus på rätt stig under filmens gång. Trots att filmen är
baserad på en roman så finns det ändå vissa saker som även kan kopplas till Bibeln, trots allt så handlar
filmen ändå om Jesus. Två av de tydligaste där Judas spelar en roll är sista måltiden och det som händer
106
Son of God 1:18:38–1:22:23
Ehrman, Bart D, The new testament: A historical introduction to the early christian writings (2012) sid 136
108
Bibel 2000 (2001) Matt 27:3-5
109
Son of God 1:28:11–1:38:47
107
33
i Getsemanes trädgård. Detta blir även tecken på intertextualitet, där filmen valt att använda sig av
bibliska berättelser som rör Jesus liv.
Under den sista måltiden sitter alla lärjungar och äter, och tar emot det som kommer att bli nattvarden.
När alla mottagit Jesu blod reser sig Judas för att gå därifrån, den som känner till berättelsen vet att
Judas går ifrån bordet för att hjälpa vakterna hitta Jesus. När han gått ut ur huset säger Jesus att han har
något han måste berätta, men tittaren får inte veta vad.110 Den sista måltiden berättas i alla fyra
evangelier men det är endast Johannesevangeliet som berättar att Judas reser sig och går därifrån.111
Johannes skriver även att Jesus under måltiden pekar ut Judas som förrädaren, något som inte framgår i
filmen. Dock så vill Jesus säga något till de andra lärjungarna, tittaren får inte reda på vad det är fast det
går att dra skapa en teori och att Jesus säger att någon ska förråda honom eller att han förkunnar sin egen
död. Då filmen inte förtäljer vad det är Jesus säger går det heller inte att dra en definitiv slutsats. I
scenen rörande Getsemanes trädgård finns det tydliga influenser från två av de fyra evangelierna. Dessa
är Markus och Matteus, anledningen till varför det märks tydliga influenser från dessa är på grund av
vad Judas säger. I filmen hälsar Judas på Jesus genom att kalla honom för rabbi innan han kysser honom
på munnen.112 Det Judas säger och gör beskrivs även hos Markus och Matteus.113
Även om The Last Temptation inte sprudlar av exakta händelser som återberättas i Bibeln finns det en
annan intressant notis värd att nämna, och det är när Jesus säger åt Judas att förråda honom. Tankarna
för oss utsökt till Judasevangeliet inte för att scenen och texten är identiska men utan för att de bär på
likheter. Judasevangeliet är en skrift skriven av en gnostisk grupp, gnostikerna är ett samlingsnamn för
de grupper som betonade kunskap. De betonade även att Jesus var en sorts ren ande utsänd av Gud.
Jesus var den som skulle berätta för människorna att människoanden var fången i den fysiska världen
och frälsning kunde enbart ske genom en frigörelse från denna materiella värld för att återta andlig form
hon Gud.114 Vad finns det då för likheter? I filmens scen berättar Jesus att Judas måste förråda honom
för att annars kommer ingen frälsning att ske, Jesus måste dö för att återförenas med Gud. De kommer
aldrig kunna föra människan och Gud samman om inte Jesus dör, och Judas måste se till att det sker.115
I Judasevangeliet berättas det om hur Jesus tar Judas åt sidan efter att han berättat för Jesus om sina
syner. Det är då Judas får reda på de hemligheter Jesus bär om de andra existerande världarna som inte
är till för människan. Jesus berättar att det inte är Gud som skapat denna värld utan mindre gudfruktiga
110
The Last Temptation of Christ 1:47:21–1:48:21
Bibel 2000 (2001) Joh 13:29-31
112
The Last Temptation of Christ 1:53:04–1:53:09
113
Bibel 2000 (2001) Mark 14:45 & Matt 26:49
114
Rasmussen, Tarald & Thomassen, Einar, Kristendomen: En historisk introduktion (2007) sid 81-82
115
The Last Temptation of Christ 1:41:17–1:41:34
111
34
varelser, de människor som tillber denna världens Gud tillber fel och kommer därför inte nå frälsning.
Under samtalet får Judas reda på att han förstått Jesus stora mysterier och kommer frångå alla andra då
Jesus säger att Judas kommer offra Jesus. Tack vare att Judas gör detta så kan Jesus frigöra sig från sin
materiella kropp och återgå till den världen han kommer ifrån. Judas förråder alltså inte Jesus på grund
av girighet eller andra motiv utan enbart genom kärlek och tilltro till sin mästare.116
Judasevangeliet återfanns i Egypten under 1970-talet efter att ha varit på vift sedan första upptäckten av
Nag-Hamadi biblioteket 1945. Texten översattes för första gången på engelska 2006.117 Nikos
Kazantzakis bok som filmen är baserad på utkom för första 1953,118 då evangeliet hittades 1945
försvann och översattes 2006 kan inte Kazantzakis ha haft tillgång till denna källa. Dock kände man till
Judasevangeliet innan upptäckten av Nag-Hamadi, detta tack vare att Irenaeus skrivit om den i sin text
Mot heresierna. Här beskrivs en förbjuden text med samma namn som på väldigt många sätt liknar
evangeliet, och då det stämmer överens tyder det på att det var Judasevangeliet han menade. Det
Irenaeus beskriver är att Judas på något sätt uppnått större upplysning än de andra lärjungarna och
förstår förräderiets mysterier.119 Då forskningsvärlden känt till Mot heresierna innan Nag-Hammadi är
det inte en omöjlighet att även Kazantzakis gjort det. Jag har tyvärr inte funnit när första översättningen
gjordes, men även om han kände till Irenaeus skrifter eller ej så är likheterna mellan Judasevangeliet och
boken/filmen slående, just vid delen där Jesus säger åt Judas att förråda honom.
4.2 Diskussion
I föregående kapitel har frågeställningarna besvarats. Vid en närmare granskning av filmernas val att
porträttera Judas Iskariot skiljer dem sig avsevärt ifrån varandra. Hos The Last Temptation skildras en
känslosam Judas, en man som visar både ilska och kärlek. Han visar inga tecken på girighet och det sker
ingen smutskastning, utan bilden som visas av honom är positiv. Han beter sig som en vanlig människa,
inget extraordinärt och hans handlingar baseras på kärleken till Jesus. Det som gör detta porträtterande
intressant är att det presenteras en version av Judas som inte smutskastar honom eller betonar hans
girighet. I själva verket återfinns inga mynt, han gör det för att hans närmsta vän ber honom. Den andra
intressanta aspekten är att det är Judas som är den ledande karaktären, han håller Jesus på rätt kurs mot
frälsning medan Jesus inte vet vem han egentligen är.
116
Ehrman, Bart D (2006) sid 88
BBC News, Judas 'helped Jesus save mankind' Artikel från sjunde april
2006,http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4882420.stm Hämtad 11/12-2014
118
Kazantzakis, Nikos bok The Last Temptation of Christ, http://en.wikipedia.org/wiki/The_Last_Temptation_of_Christ
Hämtad 11/12-2014
119
Ehrman, Bart D (2006) sid 63
117
35
På något sätt förs tankarna till Frodo och Sam från Sagan om ringen-triologin, i alla fall hur det beskrivs
i den sista filmen där Sam hjälper Frodo på rätt väg mot Domedagsberget då Frodo inte längre klarar av
att ta sig dit på egen hand. Precis så som Sam leder Frodo steg för steg längre in i Mordor så leder Judas
Jesus på rätt väg mot mötet med sin fader. Här finns det ingen plats för giriga förrädare utan trogna
följeslagare som till och med överlämnar sin närmsta vän till vakterna för att han bett om det. Det görs
inte för egen vinning utan för att hjälpa Jesus nå sitt mål till varje pris.
Filmen ger tittaren en alternativ bild, speciellt i slutet där Jesus ligger på sin dödsbädd. Han är vid liv,
åtnjutit sig av det mänskliga livet och blivit gammal. Han dog inte på korset, han svek sin närmsta vän
som fick leva med skulden. Så frågan som kan ställas är vem som egentligen förråder vem? Judas höll
sin del av avtalet, han levde med skammen som den tillförde, men Jesus svek honom. Han valde att för
sista gången frestas och vek av från den väg de tillsammans kämpade för att nå. Sista gången dem möts
är det inte i en vänlig diskussion, vilket är förståeligt. Judas känner sig sviken, han är arg över Jesus val
på korset och stämningen är så spänd att en liten gnista hade fått huset att explodera. Jesus försöker
förklara att Gud sände honom en skyddsängel som räddade honom, men Judas ser att detta är ingen
mindre än Satan själv. Judas ger Jesus en sista chans att kunna rädda situationen och göra bot för sitt
svek.120
Reinhartz lyfter även fram en tanke från filmen som hon diskuterar i sin bok. Denna tanke gäller det
homoerotiska förhållandet som de enligt henne ska ha. Hon lyfter fram flertalet scener där detta kan
tolkas in, som exempelvis när Jesus somnar på Judas bröst natten innan de tar sig till Johannes döparen.
Även när Judas kysser Jesus i Getsemane tolkar hon det som ett homoerotiskt förhållande. Dessa
homoerotiska undertoner skriver Reinhartz genomgår hela filmen genom deras kroppsspråk de visar
varandra.121 Innan jag såg filmen hade jag läst vad Reinhartz skrivit för att se om jag själv märkte det.
Efter att ha sett filmen är jag benägen att hålla med Reinhartz i hennes teorier. Även fast undertonerna
finns där skulle det lika gärna kunna vittna på en nära vänskapsrelation de har med varandra. Jesus sover
på Judas bröst, han myser inte utan enbart lägger huvudet där och somnar. Detta kan tolkas som ett
homoerotiskt förhållande, men det kan även tolkas som att Jesus söker trygghet hos sin närmsta broder.
I Son of God presenteras en mer bibeltrogen version av Judas. Här ser vi hur regissören valt att
porträttera Judas som en smal karaktär med stripigt svart hår. Som tidigare nämndes så beskrivs aldrig
Judas utseende i bibeln utan detta är ett utseende som regissören själv valt att skapa. Ovan har även
nämnts att filmen följer i en tradition av passionsspel och därför kan ha bidragit till Judas luriga
utseende. Utöver det det som redan nämnts kan det tilläggas att Judas i filmen inte har en särskilt stor
120
121
The Last Temptation of Christ 2:32:41–2:39:36
Reinhartz, Adele (2007) sid 170-177
36
roll. Vilket kan förklaras med att den följer den bibliska berättelsen där Judas största spelrum sker vid
förräderiet av Jesus, vilket även blir fallet i filmen. Filmen visar hur Judas håller sig i bakgrunden, med
knappa repliker. Någon vänskap mellan han och Jesus beskrivs inte heller, och man får känslan av att det
inte finns någon heller som i The Last Temptation.
Han är en fåordig man, när han ska tala blir han avbruten av andra och det känns som att Judas är en
person som lätt följer med strömmen och inte utrycker sina egna känslor. Vad Judas motiv till förräderi
egentligen är i filmen är oklart. Han går självmant till Kajafas och erbjuder sin hjälp då han tycker att det
Jesus börjar skena iväg. Vid mötet verkar det dock som att han blir övertalad av Kajafas, först vet han
inte vad han ska tro om Jesus men Kajafas övertalar honom och det är då Judas frågar vad han kommer
få ut av detta. Min tolkning är att han är osäker, vem är Jesus? Han blir övertalad om att Jesus måste
stoppas för att han hotar hela Israels existens. Då tar Judas tillfället i akt och ser till att han får ut något
av det också122, så motivet blir girighet. Eller är Judas en fegis? Han verkar vara lättövertalad och är
kanske en person som vänder kappan efter vinden. Svaret kanske är såpass simpelt, att han inte vågar ta
ett parti för att han räds över att mista sitt egna liv.
Filmen ger dock Judas en sista chans till förbättring, och den kommer när han visar sin ånger över att ha
hjälpt prästerna att döma Jesus till döden. Då han kastar tillbaka mynten och i skam och ånger tar sitt
egna liv. Det sker inga försök att be Jesus om förlåtelse utan han håller sig till Bibelns berättelse. I
filmen presenteras en vad man kanske kan kalla klassisk bild av ”förrädaren”. Det enda alternativa är
hans knappa repliker och närvarande innan själva förräderiet, vilket är något som inte nämns i bibeln.
I diskussionen kan det även vara värt att nämna några ord om mediatisation. Som tidigare nämndes i
metod och teori handlar mediatisation om att media inte längre är en transportör av religiösa
föreställningar utan nu producenten. Detta tack vare medias användning av religiösa symboler som
rekvisita eller handling i filmer kan nu media forma och bestämma vilka föreställningar tittaren ska få av
religioner. I det analyserade materialet blir det tydligt att tittaren får två olika versioner av Judas, en mer
”traditionell” och en alternativ bild. Ska detta kopplas till tanken om mediatisation så blir det även tydlig
att dessa två filmer skapar nya föreställningar om Judas. I The Last Temptation visas inte bilden av en
girig och förrädisk Judas. Karaktären i filmen blir då mer positiv än bibelns Judas, har tittaren
föreställningen om den bibliske Judas har denna föreställning förmodligen förändrats efter att ha sett
denna film. Son of God däremot visar som tidigare nämnts en mer bibeltrogen bild av Judas, när tittaren
ser filmen kommer denne nog fortsätta bära med sig sina föreställningar av den girige och förrädiske
Judas som presenteras i bibeln. Även om mediatisation inte tydligt genomsyrat själva analysen så får den
istället rum i diskussionen istället, analyserna av Judas har skapat ett hjälpmedel att förstå mediatisation.
122
Son of God 1:03:33–1:06:22
37
Analyserna har skapat en förståelse för att media har en påverkan på hur människor uppfattar saker och
ting. Genom att porträttera Judas på dessa sätt så skapar media en bild som de förmedlar till tittaren, den
påverkar tittaren så att denne senare kanske ändrar uppfattning eller skapar en ny. Uppsatsen med dess
analys har gett en bild av hur media skulle kunna påverka tittarna genom att välja att presentera den bild
av Judas som de vill att tittarna ska se, vilket är vad mediatisation är.
I Dick Harrisons bok Förrädaren, skökan och självmördaren delar han med sig av sina personliga tankar
kring Judas, något som skulle kunna tas i beaktning vid diskussionen angående synen på Judas.
Harrisons tankar och reflektioner är intressanta då han inte enbart fokuserar på de klassiska motiven utan
även lyfter fram andra orsaker till Judas förräderi.
Kanske är det så enkelt att sökandet efter Judas i grund och botten
inte är något annat än sökandet efter oss själva, efter våra egna
innersta bevekelsegrunder. […] Vi bär alla våra inre demoner med
oss vart vi än går, även när vi konfronterar våra mästare, dem vi
älskar och beundrar. […] När vi ser förrädaren kyssa och förråda
Frälsaren ser vi människan i hennes mest frånstötande och samtidigt
mest genuint mänskliga roll.123
Kanske det är så, att Judas bär på inre demoner. Något som gör att hans handlingar är oundvikliga,
kanske det är så som Harrison beskriver det. En handling skapad av den mänskliga naturen, att vi emot
vår vilja ibland sviker människor i vår närhet. Kanske när det väl kommer till kritan inte handlar om
girighet eller politiska motiv utan enbart mänskligt handlande. Trots allt var Judas just det, enbart
människa. Han är inte Guds son, han kan inte handla felfritt för det ligger inte i vår natur. Ibland agerar
man utifrån det man anser är bäst utan vetskapen om att man kanske sviker en vän.
Svaret till Judas motiv kommer förmodligen förbli hemliga, om han nu existerat kommer man aldrig får
reda på vad han tyckte eller tänkte. En sak är dock säker och det är att hans mänskliga handlingar ledde
till att han har blivit en av de mest avskyvärda karaktärerna genom historien, smutskastad och hans
namn kommer för evigt associeras med förrädare. Utöver Judasevangeliet aldrig kommer få en chans att
berätta sin historia. Han kommer enbart att tolkas av andra, olika motiv kommer ge honom olika roller,
förrädaren, mannen som hjälpte Jesus, den judiske upprorsmakaren eller en kantstött och vilsen själ som
agerade utifrån sina inre demoner.
4.3 Vidare forskning
Till vidare forskning skulle denna uppsats kunna byggas på, exempelvis genom att analysera andra
karaktärer eller göra en djupare analys av Judas. Som vidare forskning skulle det även vara intressant att
kanske undersöka Judas inom skönlitteraturen eller inom musik. Även att bygga vidare angående
mediatisation hade varit intressant att göra, att göra en fördjupning för att skapa större förståelse, då
123
Harrison, Dick (2005) sid 78-79
38
denna uppsats enbart skrapat på ytan. Som vidare forskning skulle det vara intressant att göra en studie
på hur människors syn på karaktärer och religion påverkas av medias gestaltning av dessa. Vidare så går
det att tillägga att bibliska karaktärer och i synnerhet Judas är ett så välskrivet ämne, så det finns gott om
material att ta av. Det denna uppsats kan bidra med är att ge läsare en inblick i hur filmskapare väljer att
gestalta bibliska karaktärer, men också att visa att dessa gestaltningar kan bidra till att påverka tittarnas
syn på dessa karaktärer.
4.4 Undersökningens hållbarhet
I uppsatsen analyserades två filmer, där fokus låg på en karaktärsteckning av Judas Iskariot.
Anledningen till varför dessa två filmer valdes var för att de var så pass olika varandra att det skulle
skapa en intressant spännvidd. Vid en analys bör det vara värt att nämna att det är personen som
analyserar som står för den bild som kommer presenteras. Hade en annan person analyserat filmerna
hade förmodligen uppsatsen sett annorlunda ut. Skulle någon annan gjort en analys så hade denne
kanske fått andra svar eller uppfattat karaktären Judas Iskariot på ett annat sätt. Det är därför viktigt att
berätta att denna uppsats visar hur jag valt att tolka filmerna och därför inte ger en bild som stämmer för
alla. För att kunna genomföra uppsatsen hade andra filmer kunnat analyseras, dock valdes dessa för att
som tidigare nämndes för att dessa väldigt långt ifrån varandra och således var intressanta att analysera
tillsammans. Att enbart analysera två filmer kan säkert ses som en brist då det kanske inte ger en rättvis
bild då det finns fler filmer där Judas förekommer. Anledningen till varför det enbart analyserades två
filmer var på grund av tiden. Hade det givits mer tid till att skriva uppsatsen hade det säkert gått att
analysera fler filmer. När man skriver uppsatser är tidsaspekten alltid relevant då den kan begränsa ett
arbeta.
Uppsatsen använde sig av mediatisation som teoretisk utgångspunkt, och hur denna teori använts har
beskrivits ovan. Nackdelen med denna teoretiska utgångspunkt är att det lätt enbart blir spekulationer, då
jag inte vet vad regissörerna vill så blir det svårt att säga att deras tanke var att påverka tittarnas syn på
Judas. Mediatisation användes som teoretisk utgångspunkt för att det ger en intressant infallsvinkel till
uppsatsen. Självklart hade en annan teori kunnat användas, som exempelvis en mytteori. Valet av denna
teori gjordes för att det är intressant att se hur media påverkar människors syn på religion, och
analyserna har försökt att ge en bild av detta samtidigt som en analys av karaktären har gjorts.
39
5. Sammanfattning
I uppsatsen har två filmer presenterats, The Last Temptation of Christ samt Son of God. Uppsatsens syfte
ämnade undersöka hur dessa filmer valt att karaktärisera Bibelns Judas Iskariot utifrån en
karaktärsteckning. Detta gjordes med hjälp av en filmanalys där redskapen för analysen var, hur
karaktären gestaltas, dialog, och kroppsspråk. Frågeställningarna var:
• Hur porträtterar de respektive filmerna Judas Iskariot?
• Hur förhåller de sig till den bibliska berättelsen respektive senare historier om Judas?
Till uppsatsens teori användes en mediatiseringsteori, denna kan kort sammanfattas med att medias
inflytande på religioner har ökat och så har även medias inflytande på vad tittaren ska får för bild av
religioner gjorts. Således blir även den bild av filmens Judas den som skaparen vill att tittaren ska få se.
Slutsatserna kring den första frågan indikerar på att filmerna skiljer sig väldigt mycket från varandra. I
The Last Temptation of Christ får tittaren bevittna en stark och känslomässig Judas. En man som inte
räds att ta till våld för att stoppa romarnas förtryck, men även en man som visar stor kärlek till Jesus
vilket i filmen är hans närmsta vän. I filmen är Judas den karaktären som håller Jesus på rätt väg till
frälsning och mötet med sin fader. Han visar stor respekt för Jesus även om han inte alltid håller med om
Jesus beslut. Till och med när Jesus säger åt honom att Judas måste förråda honom för att Gud och
människan ska föras samman gör han det, men inte av girighet utan av kärlek.
I Son of God presenteras en mer bibeltrogen bild av Judas, han förhåller sig nästan anonym fram tills
tiden då förräderiet äger rum. I denna film porträtteras han som en smal figur med stripigt hår och en sjal
som med vilket han försöker dölja sitt ansikte. Utan att ens få en muntlig presentation om vem han är i
filmen går det att ana att detta är Judas. Regissören ger Judas en chans till upprättelse genom att skildra
den ånger som uppstår hos Judas när han får veta att han handlingar lett till att Jesus dömts till döden.
Då Son of God kan klassas som en bibeltrogen film finns det mycket kring det Judas gör som är hämtat
från de fyra evangelierna. Detta har beskrivits i uppsatsens slutsatser, några av dessa bibliska berättelser
är exempelvis när Judas går till templet för att erbjuda sina tjänster, och vad som händer vid den sista
måltiden och Judas självmord. The Last Temptation of Christ är istället baserad på en bok med samma
namn och lämnar därför inte mycket utrymme för bibliska berättelser. Trots detta finns det vissa scener
från filmen som är tagna från bibeln, och dessa är berättelserna om den sista måltiden samt vad som
händer i Getsemanes trädgård. Utöver detta går det även att finna vissa likheter med scenerna när Jesus
säger åt Judas att förråda honom och det som står skrivet i Judasevangeliet. Likheterna är att i båda
versionerna är det Jesus som säger åt Judas att göra det. I filmen är detta nödvändigt för annars kommer
Jesus aldrig att återförenas med Gud och då kommer människan och Gud aldrig kunna föras samman. I
40
evangeliet är förräderiet en nödvändig nyckel för att Jesus ska kunna fly från sin köttsliga kropp och
lämna denna materiella värld för att återvända till den han kom ifrån. Även om dessa två inte identiskt
berättar samma version så är ändå målet att hjälpa Jesus. Som tidigare nämnts finns inga giriga motiv
utan enbart kärlek till sin mästare, därför skulle det kunna ses som att förräderiet inte blir något ont utan
istället räddar Jesus och hjälper han nå sitt mål.
41
Källförteckning
Skriftliga källor:
Alighieri,Dante, Den gudomliga komedin, Natur och kultur, Stockholm, 2006
Asplund Ingemark, Camilla, Intertextualitet i Metodkompassen: kulturvetarens metodbok MaranderEklund, Lena, Illman, Ruth & Henriksson, Blanka (red.) sid233-245 Åbo akademi, Åbo, 2004
Bibelkommissionen, Bibel 2000, Libris, Örebro, 2001
Ehrman, Bart D., The lost Gospel of Judas Iscariot: a new look at betrayer and betrayed, Oxford
University Press, New York, 2006
Ehrman, Bart D., The New Testament: a historical introduction to the early Christian writings, 5th ed.,
Oxford University. Press, New York, 2012
Grace, Pamela, The religious film: Christianity and the hagiopic, Wiley-Blackwell, Chichester, U.K.,
2009
Harrison, Dick, Förrädaren, skökan och självmördaren: historien om Judas Iskariot, Maria Magdalena,
Pontius Pilatus och Josef av Arimataia, Prisma, Stockholm, 2005
Paillard, Jean, Broder Judas: [en ny syn på förrädaren], Libris, Örebro, 1995
Rasmussen, Tarald & Thomassen, Einar, Kristendomen: en historisk introduktion, Artos, Skellefteå,
2007
Reinhartz, Adele, Jesus of Hollywood, Oxford University Press, Oxford, 2007
Svartvik, Jesper, Bibeltolkningens bakgator: synen på judar, slavar och homosexuella i historia och
nutid, Verbum, Stockholm, 2006
Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter 2.0: en introduktion till
religionsvetenskap, 2:a uppl., Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2010
Vulovic, Jimmy, Narrativanalys, 1:a uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Elektroniska källor:
BBC News, Judas 'helped Jesus save mankind' Artikel från sjunde april 2006
http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4882420.stm Hämtad 11/12-2014
Culture Shock, Martin Scorsese's The Last Temptation of Christ (1988)
http://www.pbs.org/wgbh/cultureshock/flashpoints/theater/lasttemptation.html Hämtad 17/11-2014
Hjavard, Stig,The Mediatization of Religion (2006) sid 1http://oldintranet.oikosneteurope.eu/Archives/Meetings/Annual_Conferences/Sigtuna_2006/Download/The%20mediatizatio
n%20of%20religion.pdf Hämtad 16/11-2014
42
Hoover, Stewart, Media and Religion (2008) sid 2-5
http://cmrc.colorado.edu/cmrc/images/stories/Center/Publications/whitepaperfinalversion.pdf
Hämtad 23/11-2014
Holmberg, Bengt, Seloter http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/seloter hämtad 27/11-2014
Judas (2004) http://www.imdb.com/title/tt0286739/ Hämtad 21/12-2014
Kazantzakis, Nikos bok The Last Temptation of Christ
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Last_Temptation_of_Christ Hämtad 11/12-2014
Last Temptation of Christ (1988) http://www.imdb.com/title/tt0095497/ Hämtad 17/11-2014
Miola, Robert S, Seven types of intertextuality
http://loyolanotredamelib.org/Chaired/docs/SevenTypesIntextuality-04.pdf sid 22 hämtad 20/122014
Olsson, Bernt, Hagiografi, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hagiografi hämtad 17/122014
Rönnberg, Niklas, Dramarturgi och manusarbete (2001) sid 10-11
http://webstaff.itn.liu.se/~dagha/ETE205-01/dramaturgi_manus_hq.pdf Hämtad 15/11-2014
Son of God (2014) http://www.imdb.com/title/tt3210686/?ref_=tt_rec_tt Hämtad 17/11-2014
Svenska bibelsällskapet, Förklaring av de synoptiska evangelierna
http://www.bibeln.se/bibelvetenskap/artiklar/2011-01-20/varfor-ar-evangelierna-sa-lika-varandra/
Hämtad 23/11-2014
Synonymer på namnet Judas, http://www.synonymer.se/?query=judas&SOK=s%C3%B6k Hämtad 12/112014
Filmer:
Son of God, DVD, regisserad av Christopher Spencer, Lightworkers media, Los Angeles, 2014
The Last Temptation of Christ, DVD, regisserad av Martin Scorsese, Universal Pictures, Los Angeles
1988
43