1. No category

2015-02-02
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med
energigrödor
Lena Niemi Hjulfors
Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor ur samhällets perspektiv
•
•
•
•
•
•
•
Stärker företagens konkurrenskraft
Effektiv användning av mark som resurs
Förutsättningar för lokal energiförsörjning
Förnybar energi kan ersätta fossil energi
Rekreation och sociala värden
Vattenrening och skydd mot översvämning
Positiva miljöeffekter
2
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Odlingslandskapet har förändrats
Effektiviseringar
Nya brukningsmetoder
Mindre brukningshinder
Större enheter
Minskande mullhalter
Minskande variation
Utarmad mångfald
Nedläggning av
jordbruksmark
3
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Biologisk
mångfald
Varierat
landskap
4
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor är fleråriga
• Mindre insatsvaror
• Mindre markbearbetning
• Mer struktur
• Kontinuitet
• Mer variation
5
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Fleråriga energigrödor i Sverige
Salix
Hybridasp
Poppel
Rörflen
6
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor ger ett rikare odlingslandskap
7
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
8
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
9
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Flera små bättre än en stor
10
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Gynna den blommande mångfalden
• Flera mindre odlingar är
bättre än en stor
• Ogräsbekämpa
försiktigt, gärna
mekaniskt
• Så in blommor och gräs
på vändtegarna
• Skörda och
ogräsbekämpa olika
odlingar olika år om du
har flera
11
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Gynna djurlivet i odlingslandskapet
• Skapa variation i landskapet
- använd både han- och
honsorter
- skapa öar i slättlandskapet
- variera skördeintervall
• Flera små är bättre än en stor
• Underlätta spridning
- knyt ihop skogsområden
- placera odlingen nära skogen
12
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Knyt ihop skogsområden eller förstärk skogsområden
13
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Gynna jaktbart vilt
• Skapa öar i slättlandskapet
• Välj goda sorter
• Locka ut viltet från skogen
14
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energiskogens pollen kan ge ökade skördar
Pollen från hansorter av salix och
andra växter i energiskogen ökar tillgången
till mat för pollinatörer i jordbrukslandskapet
15
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Fler tjänster med energigrödor
16
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor i arbetet med lokal vattenvård
• Mindre kväve tillförs
• Mer kväve tas upp
• Marken lämnas orörd
• Mindre ogräsbekämpning
behövs
17
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor i arbetet med lokal vattenvård
• Vegetationsfilter
för minskat
näringsläckage
• En remsa med
energigräs
närmast vattnet
kan bromsa
ytavrinning
• För bort
biomassan vid
skörd
18
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Vatten och näring i kretslopp
• Rening av avloppsvatten och slam
• Effektiv återföring
av näringsämnen
• Billigt för
reningsverken,
lönsamt för bonden
• Inget läckage
• Lika effektivt som
konventionell
rening
19
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energiskogen skyddar
• Vindskydd
• Bullerskydd
• Växtskydd
20
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor som markförbättrare
21
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Rening av förorenad mark
• Salix är bra på att ta upp olika föroreningar, bland annat
tungmetaller.
• Poppel och hybridasp kan bryta ned vissa skadliga
föreningar.
• Energigrödor kan användas för att stabilisera marken och
minska läckaget av farliga ämnen.
22
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Kadmiumhalter i svensk mark
23
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor ger kol i mark
24
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Energigrödor i landskapet
25
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Inför plantering av energiskog
• Lokalisering, samråd och investeringsstöd
Projekt genomfört av:
Martin Weih, Nils-Erik Nordh (SLU)
Ida Norberg (JTI)
Susanne Paulrud (SP)
26
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Slättlandskap
• Ett stort, öppet landskap tolererar
större energiskogsodlingar
• I samma landskap kan en mindre
odling splittra upp
landskapsbilden
• Utnyttja lågpunkter i landskapet
• Planera för läeffekter och
avskärmning av ex kraftledningar
och industribyggnader
28
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Kulligt landskap
• I ett kulligt landskap placeras
odlingen så att höjder och befintlig
skog bildar skärm bakom
• Utnyttja lågpunkter för att bevara
siktlinjen (obs frostrisk)
• Anpassa fältstorleken efter övriga
omkringliggande fält
• Ju öppnare landskap desto större
kan odlingen vara
29
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Sprickdalsterräng
• Håll odlingarna små
• Odlingarna placeras vid foten
av sluttningar, i lågpunkter
eller vid skogskanter
• Undvik att placera odlingen
mellan väg och eventuellt
vattendrag
• Undvik att binda samman
höjdryggar
30
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Halvöppet skogslandskap
• Lägg odlingen nära skogskanten
• Undvik stora odlingar som är
förmörkande, flera små är att
föredra
• Bibehåll öppna ytor runt
bebyggelse
• Överväg lågväxande energigrödor
som rörflen
31
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Planera för att maximera nyttor
•
•
•
•
•
•
Placering
Utformning
Artval och landskap
Sortval
Skötsel
Prioritering
nytta/skördenivå
• Samverkan
32
www.jordbruksverket.se
2015-02-02
Länkar till mer att läsa om energiskog i landskapet finns
på Jordbruksverkets webb:
http://www.jordbruksverket.se/salix
Och på JTI: webbplats finns SLU:s skrift om
landskapsbilden:
http://www.jti.se/index.php?page=energi-publikationer
32
www.jordbruksverket.se