1. No category

Västsvenska inspel till
nyindustrialiseringsstrategin
Inledning
Västsvenska Handelskammaren har aktivt förespråkat att Sverige, i likhet med andra framstående
industrinationer, bör ha en strategi för nyindustrialisering. Inför valet 2014 publicerade vi en
rapport om industrins villkor i Västsverige, baserad på intervjuer med 200 ledare på våra
medlemsföretag verksamma inom industrin. Där var den kanske viktigaste slutsatsen att det bör
finnas en strategi med offensivt satta mål för Sveriges roll som industrination
industrination i framtiden.
Mot bakgrund av detta, ser vi mycket positivt på att regeringen nu tar fram en sådan strategi. I
processen för strategins framtagande, är vår utgångspunkt att industrins representanter själva får
komma till tals i så stor utsträckning
utsträckning som möjligt. Vi har därför genomfört djupintervjuer med ett
20-tal industriledare på medlemsföretag runt om i Västsverige och bett dem kommentera
kommen
strategins utgångspunkter, med fokus på vision, mål och prioriterade områden.
I följande skrivelse har vi sammanställt
mmanställt medlemmarnas synpunkter.
synpunkter. Vi lämnar också utifrån dessa
synpunkter våra slutsatser och rekommendationer. Med mer spets i visionen, ökad
kad tydlighet i
målformuleringen och större delaktighet för industrins SME i processen har strategin goda
möjligheter
ter att bana väg för en framgångsrik nyindustrialisering av Sverige.
Inspel kring strategins utgångspunkter
Vision
Visionen att Sverige ska vara världsledande inom modern och hållbar industriell produktion väcker
blandade reaktioner hos våra medlemmar. Å enda sidan är det flera som känner igen sig i visionen
och menar att svensk industri i mångt och mycket redan befinner sig i en världsledande position.
Denna ståndpunkt speglas i följande citat:
citat
”Det är just det här Sverige kan bli bra på. Vi är redan riktigt
riktigt bra på att ha en hög
automationsnivå. Vi är världsbäst på att göra saker på ett smartare sätt, vara flexibla och
resurseffektiva. Jämför vi med Indien eller Kina, som kan hysta ur sig tusentals fler ingenjörer än
vi, så lyckas vi ändå göra mer med de resurser vi har.”
”De fem punkter som står under visionen är utomordentligt bra. Vara och tjänst integrerade till
exempel, det är kort och kärnfullt, och det är precis så vi försöker tänka. Vi är också duktiga på
automation och att använda digitalisering.
digitalisering. Det är mycket vettiga punkter allihop.”
Å andra sidan finns det flera som upplever visionen
visionen som lite för självklar. De punkter som
omnämns under visionen upplevs av många som rena hygienfaktorer.
”Att vi är bättre i Europa än andra delar av världen, det
det är överspelat. Ska vi vara världsledande
behöver vi göra mer än detta. Det här gör redan alla.”
Flera ger också uttryck för att de saknar ambitionsnivå och spets i visionen:
”Vad är bortvalt? Var är spetsen? Vad gör den unik, var är USP:en? Vad skiljer
skiljer vår vision
jämfört med t ex Tyskland eller Kina? Vad är det som gör att Sverige kan vara bra på detta?
www.handelskammaren.net
De bästa visionerna är de som man kommer ihåg utan att läsa i pappret. Denna vision skapar
ingen bild i huvudet på någon.”
Vissa betraktar visionen som rent av tillbakablickande.
”Mitt första intryck är att det är en vision som drömmer tillbaka till 7070 och 80-talen.
80
Den bygger
på teorin att någon skulle vilja lägga produktion i Sverige för att vi har bättre produktionsproduktions
kapacitet här än någon annanstans.
annanst
Det är en tankevurpa. Sverige ligger geografiskt offside,
har en mycket liten hemmamarknad,
hemmamarknad har ingen fördelaktig kostnadsstruktur med avseende på
skatter och lönekostnader och har inte heller en fördelaktig arbetsmarknad när det gäller
rörlighet och flexibilitet.”
år en känsla av att både formulering och tanke bottnar i gamla mönster och frågor som har
”Jag får
sitt ursprung i klassiska fackliga drivkrafter, till exempel att inte konkurrera med löner.
Jag saknar det faktum att Sverige faktiskt växer, med företag som är lönsamma och innovativa.
Jag saknar också begreppet välstånd och menar att riktningen på visionen ska ge en bild av en
växande industri som skapar jobb, är resurseffektiv och lönsam.”
Det är alltså en tudelad bild som framträder när vi provtrycker visionen på våra medlemmar. Å ena
sidan hög igenkänningsfaktor, å andra sidan bristande ambitionsnivå.
Kännetecken för produktion
Under visionsformuleringen anges fem punkter som kännetecknande
ecknande för svensk produktion, som
ska:
• Vara smart, flexibel
bel och resurseffektiv.
• Ligga längst framme i användning av digitaliseringens möjligheter.
• Ha hög automationsnivå.
• Möta komplexa kundkrav och efterfrågemönster.
• Låta vara och tjänst bli integrerade.
Samtliga dessa punkter är viktiga, men för att skapa en tydligare känsla för vilka delar av visionen
som framstår som mest relevanta för våra medlemmar, bad vi dem att spontant rangordna
punkterna.
Den punkt som rankas allra högst, är en produktion som är smart,
rt, flexibel och resurseffektiv.
resurseffektiv
På denna punkt upplever
lever våra medlemmar att Sverige redan är i världsklass.
På andra plats rankas en produktion som möter komplexa kundkrav och efterfrågemönster.
efterfrågemönster På
tredje plats hamnar en produktion som har hög automationsnivå.
automationsnivå
integrerade samt
De två punkter som överlag rankas lägst av våra medlemmar är vara och tjänst integrerade,
att ligga längst framme i användningen av digitaliseringens möjligheter.. Dessa båda punkter
upplevs båda vara mer abstrakta än de övriga.
Punkter som saknas i visionen
När vi frågar våra medlemmar vilka punkter de saknar i visionen, framträder en mångfacetterad
bild. Värt att nämna i sammanhanget, är att intervjuerna koncentrerades på vision, mål och den
översiktliga bilden av prioriterade områden. De bilder som tar upp tidsplan, process och bakgrund
tilll visionen ingick inte i intervjuunderlaget och inte heller de fördjupade bilderna om respektive
prioriterat område.
www.handelskammaren.net
Nedan följer ett axplock av det som medlemmarna saknar i visionen.
•
Innovationsklimatet
”Sverige måste vara bra på att tillvarata innovationer.
innovationer. Det måste vara lätt att starta och
driva företag.”
”En av orsakerna till att vi har så många startups och att vi rankas som mer kreativa än
Silicon Valley, handlar om vårt innovationsklimat. Det är OK att komma med galna idéer
i Sverige. Det är en av fördelarna med det fria samhälle vi har. Innovationsklimatet är
med andra ord något som borde omfattas av visionen.”
•
Kompetensförsörjning
”Rätt kompetens saknas ofta.
ofta Det är speciellt viktigt för oss
ss i Sverige som ligger lite off att
vi hittar rätt kompetens
tens.”
”Jag saknar
aknar fokus på kompetensförsörjningen med tätare samverkan
n mellan skolan och
arbetslivet redan från tidig grundskola. Det borde ges mer
er tid för lärare och elever att
besöka och få en positiv bild av vad en modern industri innebär. Jag ser gärna
gär att man
utvecklar både Teknikcollege
Teknikcolle och lärlingskonceptet så
å det även passar mindre bolag.
Samspelet mellan skola och
o arbetsliv måste prioriteras.”
•
Produktutveckling och produktägarskap
”Jag saknar produktionsanpassad produktutveckling. För att kunna automatisera
produktionen behöver produkten vara anpassad för automation. Detta är en av Sveriges
främsta konkurrensfördelar och det finns inte med i visionen.”
”Sverige
Sverige kan utveckla hur mycket modern, hållbar och digitaliserad produktion vi vill.
Ytterst få företag
retag kommer att välja Sverige om det inte finns en koppling till
produktägande med ursprung i Sverige.
Sverige Framgångsrika produktbolag som har
en tillväxt globalt ger potential till
till världsledande produktion, inte tvärtom.”
•
Kostnadsläget
”Visionen är OK men stämmer inte med handling. Arbetsmarknadens regler är inte
flexibla och vi har höga lönekostnader i förhållande till omvärlden. Visionen säger
ingenting om detta.”
”Som
Som det är nu skickar vi produkter kors och tvärs över jorden med bara hänsyn till
transportkostnader.
ansportkostnader. Kommer miljöperspektivet in tydligare kommer det att förändra
kostnadsbilden och då kanske vi skulle göra annorlunda.”
annorlunda.
Mål och uppföljning
Där visionen spontant väcker flera igenkännande reaktioner, reagerar merparten av våra
medlemmar mycket
ycket frågande till målet. För det första är det flera som reagerar på formuleringen
”de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna” .
”Jag gillar inte alls denna formulering. Om man tittar på de företag som är framgångsrika i
Sverige och ekonomiskt
iskt hållbara över flera konjunkturcykler, så är det de som har hela kedjan,
från R&D, produktutveckling, produktion, logistik och marknad. Det är inte alltid så lätt att tala
om vad som är ”högkvalificerade delar” av värdekedjan. Det blir lätt hänt att man
ma tolkar det som
att R&D är högkvalificerat, eftersom det kräver hög utbildning att utföra,
utföra, men det är inte alls
säkert att det är där som mest värde adderas.”
www.handelskammaren.net
”Under en ganska lång period talades det om att vi skulle producera tjänster och sedan skulle
andra
ndra länder ta hand om varuproduktionen. Vi skulle vara högre upp i värdekedjorna sa man.
Hela det resonemanget känns absurt. Vilka länder vill inte vara långt upp i värdekedjorna?”
värdekedjorna?
Flera uttrycker också att begreppet ”högkvalificerade” riskerar att vara diskvalificerande för många
befintliga tillverkningsindustrier. Några svarar till och med nej på frågan om de anser att företaget
ingår i de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna.
”De högkvalificerade delarna av globala
”Jag känner mig inte träffad när jag läser det här målet. ”De
värdekedjor” känns som en högtidlig formulering som inte gäller mig och vår verksamhet. Vi har
en traditionell tillverkning med hela kedjan, men jag vet inte om det skulle
skulle anses som
högkvalificerat. Det känns som en exkluderande
ex
formulering.”
För det andra är det många som hänger upp sig på formuleringen ”ett aggregerat mål”. De ställer
sig frågande till vad som överhuvudtaget avses. Den i särklass mest förekommande frasen i
djupintervjuerna är ”vad menar de med ett aggregerat
aggregerat mål?” Här har vi blivit svaret skyldiga våra
medlemmar, som då har påpekat att detta begrepp måste förtydligas.
Därmed ser vi också med viss tvekan på de exempel på uppföljning av målet som anges i
underlaget. Hur avser man ” följa antalet jobb och värdeskapande i Sverige som ingår i globala
värdekedjor” när inte ens företagen själva är säkra på definitionen och än mindre för statistik på
detta? Och är antalet jobb det mest relevanta mätetalet? Med ökad digitalisering och högre
automationsgrad tenderar
derar antalet jobb i produktionen snarare att minska.
Prioriteringar för en smart industri
För att underlätta industrins strukturomvandling så att Sverige kan ta en tätposition i utvecklingen,
pekar strategin
n ut fyra prioriterade områden:
•
•
•
•
Den digitala utvecklingen i industrin.
Resurseffektivitet och miljöhänsyn för värdeskapande och konkurrenskraft.
Kunskap och kompetens i industrin för framtiden.
Forskning, innovation och samverkan för nyindustrialisering.
Precis som med punkterna under visionen, bad vi våra medlemmar att rangordna de fyra utpekade
områdena. Även här finns insikten att samtliga områden är viktiga, men vi ville ändå få en känsla
för vilket område som ligger högst upp på våra medlemmars agendor.
Det område som prioriteras högst bland medlemmarna,
medlemmarna, är forskning, innovation och samverkan.
Tätt därefter rankas det nära sammankopplade området kunskap och kompetens. Det är med ett
starkt innovationsklimat,, framstående forskning och utveckling samt ett högt kunskapsinnehåll
som svensk industri ska
ka klara strukturomvandlingen.
På tredje plats rankas resurseffektivitet och miljöhänsyn. Flera av de intervjuade påpekar dock att
man kan lägga lite olika innebörd i begreppet ”resurseffektivitet” och inte nödvändigtvis koppla
ihop det med miljöhänsyn.
”Jag
ag skulle egentligen vilja lägga en lite annan betydelse i ordet resurseffektivitet, nämligen att få
ut max av de ganska snåla resurser vi har. Om det var betydelsen, skulle jag sätta det först, men
eftersom de slår samman det med miljöhänsyn, tror jag att de har en annan definition.”
”Resurseffektivitet går ofta hand i hand med ekonomi, medan miljöhänsyn ofta går stick i stäv
med ekonomi. Jag ser
er de två orden som skilda punkter.”
punkter.
www.handelskammaren.net
Som tidigare redan nämnts, gick vi i intervjuerna inte in på de delar av underlaget
rlaget som förtydligar
respektive område och anger potentiella utmaningar. Där talas det om livscykelperspektiv, giftfria
kretslopp och omställning till en cirkulär ekonomi, vilket tyder på att man i strategin gör en
tydligare koppling till miljöhänsyn än vad våra medlemmar spontant gör när de talar om
resurseffektivitet.
Det område som ligger längst ned på våra medlemmars spontana prioriteringslista, är den digitala
utvecklingen. Fler än hälften av de intervjuade rankar denna punkt sist.. Här finns därför en
e stor
potential att få fler industriföretag att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter, oavsett sektor,
företagsstorlek och geografisk lokalisering, precis som strategin pekar ut som en utmaning.
Slutsatser och rekommendationer
Mot bakgrund av de synpunkter
ynpunkter som framkommit i djupintervjuerna samt i tidigare samtal med
våra medlemsföretag i industrin, drar Västsvenska Handelskammaren följande slutsatser och ger
följande rekommendationer.
Om strategin
•
Spetsa till strategin och gör den unik
Vi vill att strategin ska blicka framåt och skapa nytt – inte bara bevara. Vi tror att möten
mellan kunskap, produktion och kapital är viktigt. Vi vill se en strategi där hackers får möta
hantverk och pengar får möta pneumatik. Som visionen nu är formulerad, väcker den
de
igenkänning men inte wow-känsla.
wow känsla. Jämför med till exempel Tyskland, där Industrie 4.0
har blivit ett begrepp som direkt skapar bilder av vad strategin innehåller och innebär. En
svensk nyindustrialiseringsstrategi bör tydligt signalera vad vi vill ska vara
var unikt med just
svensk industri.
•
Omformulera och förtydliga mål och uppföljning
När vi diskuterar mål med våra medlemmar rent generellt,, kommer ofta begreppet
SMARTA mål upp i diskussionen. Mål bör upplevas som Specifika, Mätbara, Accepterade,
Realistiska, Tidsbundna och Attraktiva.. Nuvarande målformulering uppfyller knappast
något av dessa kriterier. Våra medlemmar är väl införstådda i och kan beskriva den del av
värdekedjan som man själv är aktiv inom.
inom Vad som däremot anses vara ”högkvalificerade
”högkv
delar avv globala värdekedjor”
värdekedjor råder det en stor ovisshet kring. Denna ovisshet blir ännu
större när vi talar i termer av ”ett aggregerat mål”. Målet måste därför omformuleras och
förtydligas för att upplevas som smart och därmed vinna gehör hos våra medlemmar.
•
Öka
a stringensen mellan vision, mål och prioriterade områden
n
I visionen siktar man på att vara ”världsledande inom modern och hållbar industriell
produktion”. I målet avser man ”öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande främst i de
högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna”. I de möjliga prioriteringarna talas
det om en ”smart industri”, där fokus för strategin är att ”underlätta industrins
strukturomvandling”. Med så många olika” buzz words” i formuleringarna, blir det svårt att
urskilja den röda
a tråden mellan vision, mål och prioriterade områden för att nå dit.
Strategin skulle därför tjäna på att tvättas från ” buzz words” och göras mer stingent.
•
Förtydliga kopplingen mellan FoU, produktutveckling och produktion
Nyindustrialisering handlar, som vi ser det, om att skapa förutsättningar för industrin att
både utveckla, tillverka och ta nya produkter till marknaden med hjälp av den nya
tekniken. Där finns framtiden och den kommer att skapa nya varor och tjänster,
tjänster nya
företag och nya jobb – både i produktionen
p
och i produktutvecklingen.
www.handelskammaren.net
Därför bör inte strategin för ensidigt koncentreras på själva tillverkningsmomentet, utan
även tydligt omfatta både de tidiga och sena faserna i värdekedjan, samt både de primära
och stödjande aktiviteterna. Att vara
vara världsledande inom FoU och produktutveckling är
nog så viktigt som att vara det inom modern och hållbar industriell produktion.
Om den fortsatta processen
•
Öka delaktigheten för industrins SME i nyindustrialiseringen
Storindustrin tar ofta själv initiativ
initiativ för att ligga i framkant. En viktig del av strategin bör
därför ligga på att underlätta för SME att vara med och förnya och vitalisera hela den
svenska tillverkningsindustrin. En viktig utmaning för dessa är att ta till sig innovationer
som andra aktörer på marknaden driver fram. Regeringens arbete bör därför särskilt
behandla hur det ska bli enklare för små och medelstora
medelstora företag att utvecklas, ta till sig
innovationer och på så sätt ta plats i fler globala värdekedjor eller utveckla och tillverka
mer avancerade
ancerade produkter.
•
Träffa fler industrirepresentanter i deras egen verklighet
Hittills har inspel till nyindustrialiseringsstrategin i huvudsak kommit genom
industrisamtalen,, där arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har tung
representation, utöver
töver Näringsdepartementets egna deltagare. Endast fyra av 23 deltagare i
industrisamtalen är renodlade företagsrepresentanter. Tillkommer gör de fyra
industrirådgivare som tillsattes i somras, helt i enlighet med Västsvenska
Handelskammarens tidigare rekommendationer.
rekommendationer. Vi menar dock att direktkontakten med
industrins
ns enskilda företagare och ledare bör öka. Och den direktkontakten bör i större
utsträckning ske ute i industriföretagarnas egen verksamhet. Vi på Västsvenska
Handelskammaren bistår gärna till att sådana möten blir verklighet.
•
Säkra strategins långsiktiga överlevnad
En strategi och vision är per definition långsiktig till sin karaktär. Om vi ska lyckas
nyindustrialisera svensk industri krävs ett ihärdigt arbete över tid. Och industrin behöver
långsiktiga
iktiga spelregler. Om politiska beslut rivs upp, ändras eller styrs om, skapar det
osäkerhet som i sin tur kan leda till att nödvändiga investeringar och åtgärder för att
effektivisera industrin inte görs. Kalkylerna går inte ihop för företagen
företagen om tiden för
fö
omställning blir för kort mellan olika
ika politiska inriktningsbeslut. Ska strategin vara
långsiktig måste den också kunna leva längre än en mandatperiod. Betydelsen av en
nyindustrialisering måste därför förankras över blockgränserna.
•
Inta rollen som facil
acilitator och låt industrin själv göra jobbet
Att regeringen nu tar fram en nyindustrialiseringsstrategi är ett lovvärt initiativ, som
mottas väl bland våra medlemsföretag. Och det är industrin själv som ska göra jobbet, inte
politiken. Regeringens roll är att
att vara facilitator och skapa långsiktiga spelregler, inte att
genomföra nyindustrialiseringen.
nyindustrialiseringen. Därför är det av största vikt att industrin kopplas in ännu
tydligare när strategins konkreta handlingsplaner ska tas fram. Här står de västsvenska
industriföretagen
agen redo att kavla upp ärmarna i det fortsatta arbetet med att
nyindustrialisera Sverige.
Göteborg 2015-11-13
Johan Trouvé, Vd, Västsvenska Handelskammaren
Kajsa Dahlsten, Industripolitisk talesperson, Västsvenska Handelskammaren
www.handelskammaren.net
Bilaga 1. Medverkande medlemsföretag
Representanter från följande medlemsföretag medverkade i djupintervjuerna:
Autoliv Sverige AB
Borealis AB
CPAC Systems AB
Ericsson AB
Fredrik Mogensen AB
Fröjdia AB
IMI Hydronic Engineering AB
Jaba Group AB
Kanvan AB
Nexans Sweden AB
Preemraff Lysekil
RUAG Space AB
SCA Hygiene Products AB
SKF Sverige AB
Sveba-Dahlén AB
Svenska Brandslangfabriken AB Svebab
Termoventiler i Ulricehamn AB
Tooltec Trestad AB
Vargön Alloys AB
VBG Group AB
Villeroy & Boch Gustavsberg AB
Volvo Car Corporation
www.handelskammaren.net