Årsredovisning 2014 - Tekniska Verken i Kiruna AB

årsredovisning
2014
årsberättelse
framtidsföretaget
mitt i stadsomvandlingen
Tekniska Verken är ett kommunägt företag som är lokaliserat 15 mil norr om polcirkeln,
med ett verksamhetsområde som är 20 000 km2, från finska till norska gränsen. Vi levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och tar hand om våra gator, parker och gatubelysning. Vi röjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall, hämtar avfall i hela Kiruna kommun
och levererar fjärrvärme från våra lokala värmeverk dygnet runt året runt. Vi levererar helt
enkelt vardagsnytta till alla i Kiruna kommun.
Genom att vår ägare är Kiruna kommun så får vi en roll i samhället där vi går en balansgång
mellan att vara ett företag som ska drivas affärsmässigt och samtidigt leverera samhällsnytta. Vi finns för att kontinuerligt tillhandahålla en effektiv service för hela kommunen
och vi gör det för att hela Kiruna kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i.
Våra drivkrafter är en positiv utveckling inom energi, miljö och samhällsservice – till nytta
för kommunmedborgarna.
Tekniska Verken går en spännande framtid till mötes som innebär utökade uppdrag för företaget där vi står inför en stor utmaning med den pågående stadsomvandlingen i Kiruna.
Det är ett gigantiskt och unikt projekt där Tekniska Verken har en central roll i att skapa
ett nytt samhälle från grunden. Det handlar om att bygga ny infrastruktur och hitta synergieffekter som både sparar pengar och är klimatsmart. Stadsomvandlingen gör att Kiruna
kan bli ett av världens mest hållbara samhällen, det ska vi ta vara på.
Tekniska Verken – Det hållbara företaget
vår vision:
våra värdeord:
Ansvarsfulla, Kompetenta, Effektiva och Stolta
Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet
inom energi, miljö och samhällsservice, inom all
infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle.
2
årsberättelse
innehåll:
Året som gått ...........................................................4
Bolagsstruktur .........................................................6
Styrelse ..................................................................... 7
Stadsomvandling .................................................. 10
Kvalitet, miljö & arbetsmiljö ................................ 12
Logistik .................................................................... 13
Energi ...................................................................... 14
Teknik ...................................................................... 18
Kommunikation & marknadsföring ................. 20
Personal & hälsa ................................................... 21
Vatten & avlopp ................................................... 22
Gator & parker...................................................... 23
Renhållning ........................................................... 24
Årsredovisning ..................................................... 25
Sammantaget visar alla signaler
att vi som företag är på rätt väg
– vilket känns riktigt bra.
vår vision:
Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle
4
vd och ordförande har ordet
– året då det tog fart!
2014 kännetecknas som ett av de mest spännande och ekonomiskt
lyckosamma år i bolagets tolvåriga historia. Året som gått har verkligen blivit det år då företaget tagit fart inom många områden, inte minst
ekonomiskt. Vår framgång har utgått från hållbarhetens tre ben; socialt,
ekonomiskt och ekologiskt. Detta gäller redan idag och inte minst i framtiden vilket vi även identifierat i strategierna för 2015.
socialt
Tekniska Verken är en attraktiv arbetsgivare,
det märktes inte minst i den medarbetarenkät som genomfördes under året bland
personalen. Vi är mycket stolta över resultatet
som visar att satsningen på vår främsta
resurs, medarbetarna, bär frukt.
I första hand har vi jobbat aktivt med att utveckla företagskulturen genom vår gemensamma värdegrund. Detta arbete är en
mycket viktig del av vår förändrings- och
förbättringsresa som vi arbetar med på bred
front. Vår värdegrund speglar vårt beteende
och hur vi agerar i vår vardag. Det är vad våra
kunder, leverantörer, kollegor och medarbetare ser i våra möten.
Den positiva feedback vi på Tekniska Verken
får av Kirunas medborgare pekar tydligt på
att vi i vårt möte med medborgarna uppfattas
bättre, men också på att våra verksamheter
fungerar bra och att vi levererar våra tjänster
och produkter med en hög kvalitet.
Vi har under året även sett ett ökande intresse
för Kiruna och Tekniska Verken från massmedia och omvärlden och vi har idag ett stort
antal intressenter på varje rekrytering vi gör.
ekonomiskt
Att vi är på rätt väg i vår ständiga förbättrings
och förändringsresa kan vi se tydligt. Det
syns inte minst i det fantastiska resultatet på
+17,7 mkr för 2014, vilket är det bästa resultatet i Tekniska Verkens historia. Med insikt om
de möjligheter och utmaningar vi står inför
så behöver vi dessa fantastiska ekonomiska
resultat.
ekologiskt
Vi har tagit stora steg i planeringen av det
ekologiskt hållbara samhället där den första
och en av de största pusselbitarna; ett nytt
energisystem, börjar ta form. Tekniska Verken
har tillsammans med LKAB antagit en strategi med en tydlig ambition – vi ska i framtiden ha ett helt klimatneutralt energisystem
och samtidigt Sveriges billigaste fjärrvärme.
Vi kan tydligt se att vårt arbete med ekologisk hållbarhet har och än mer kommer
bidra till en positiv samhällsutveckling för
Kiruna.
Internt har vi i vår strävan att bli KMA certifierade en större del av företaget certifierat
enligt ISO 14001.
Sammantaget visar alla signaler att vi som
företag är på rätt väg – vilket känns riktigt
bra. Och allt detta grundar sig i ett fantastiskt arbete och engagemang från alla
medarbetare inom Tekniska Verken – vi kan
alla känna oss stolta över vårt företag och
våra prestationer.
framtiden
Det har sagts tidigare – 2014 är året det tog
fart. Det märks inte minst inom de stadsomvandlingsrelaterade verksamheterna. Under
året har vi satt spadarna i jorden på ett antal nya projekt och nu ser varje Kirunabo att
stadsomvandlingen sker. Tekniska Verken
har bland annat etablerat ett nytt bostadsområde, byggt en ny skjutbana och varit delaktig i byggandet av det första passivhuset i
arktisk miljö – vi bygger framtiden.
5
Mycket av det som tog fart under 2014 ska
fortsätta under 2015, i de flesta fall med ökad
omfattning. I vårt gemensamma arbete inom
Kiruna kommunkoncern kommer det nya
hållbara samhället fortsatt vara i fokus under
kommande delar i pusslet av ”Det hållbara
samhället” när system för avfallshantering,
vatten och avlopp med mera ses över och
bearbetas. Ambitionen är tydlig – Kiruna ska
bli det goda exemplet inom ekologisk hållbarhet sett i ett globalt perspektiv.
Med stöd av vår vision, ”Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö
och samhällsservice, inom all infrastruktur,
för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle”
samt med övriga delar i vår affärsplan som
lagts för 2015 är vi trygga i att fokus på utveckling av vårt samhälle och Tekniska
Verkens verksamhet inte kommer minskas.
Vi kommer under 2015 fortsätta utveckla vår
värdegrund och fortsatt sträva efter ständiga
förbättringar i den löpande verksamheten.
Med detta som stöd är vi övertygade om att
koncernen Tekniska Verken är väl förberedd
för de utmaningar och möjligheter vi kommer
ställas inför.
Under 2015 kommer vi få se än mer av vårt
nya samhälle ta form och Tekniska Verken
går in i omvandlingen med ett stort fokus på
miljö och långsiktig hållbarhet – våra lokala
lösningar skall bidra till en långsiktigt global
hållbarhet.
lars törnman
ordförande
jan fjordell
vd
koncernen tekniska verken
det hållbara företaget
kiruna kommunpartner ab
kiruna kraft ab
All uppdragverksamhet samlas i ett bolag som
ansvarar för uppdragen:
• Drift av vatten och avlopp
• Gator och parker, renhållning och slamtömning
driftas av interna och externa entreprenörer*
Äger energiproduktionsanläggningarna i
koncernen.
stab
Inköp/Totalkvalitet
energi**
logistik
hr/ekonomi
teknik
Energiproduktion och nät bl.a:
- Fjärrvärmedistribution
- Drift KAA
Transport- och maskinresurser
samlas. Utför på uppdrag:
• Entreprenadverksamhet
• Belysning, trafikljus och skyltar
• Renhållning
• Övrig körning
• Slamtömning
Verkstad i egen regi
Personalavdelning och administrativt stöd samt ekonomifunktion för hela koncernen.
• Lager & godsmottagning
• Marknadsföring
• Information
• Kommunikation
• Reception
Funktion för hela koncernen
Tekniska Verken samt Kiruna
kommun.
• Projekt
• Stadsomvandling
• Operativt ingenjörsstöd
* Från den 30 mars 2015 ingår drift av fritidsanläggningar som en verksamhet i dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB.
** Från den 1 januari 2015 ingår avdelning Energi med dess verksamheter i dotterbolaget Kiruna Kraft AB.
Tekniska Verken levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och tar hand om våra gator, parker och gatubelysning.
Vi snöröjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall, hämtar avfall i
hela Kiruna kommun och levererar fjärrvärme från våra lokala
värmeverk dygnet runt året runt. Vi levererar helt enkelt vardagsnytta till alla i Kiruna kommun.
affärsidé:
Vi levererar och ansvarar för långsiktigt hållbar samhällsservice, teknisk infrastruktur och utveckling för
hela Kiruna Kommun.
vår vision:
Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom
energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle.
våra värdeord:
6
koncernen tekniska verken
styrelsen, övre raden från vänster:
Lars Törnman (ordförande), Peter Aléx,
John Tomas Påve, Kenneth Paulsson,
Tommy Öhman, Birgitta Pounu, Ashkan Ekhtiari
och Jan Fjordell (vd)
vår roll i samhället
Tekniska Verken är en leverantör av affärsmässig samhällsnytta och genom att vår
ägare är Kiruna kommun så får vi en roll i
samhället där vi går en balansgång mellan
att vara ett företag som ska drivas affärsmässigt och samtidigt leverera samhällsnytta.
Verksamheten bedrivs i en koncern där
moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB
svarar för ledning och stab med funktioner
för logistik, HR, ekonomi och kommunikation
samt avdelningen Teknik som bland annat
arbetar med kommunala infrastrukturprojekt
kopplat till den pågående stadsomvandlingen.
Dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB
svarar för all taxefinansierad uppdragverksamhet som drift av vatten- och avloppsnät
och sköter genom interna och externa entreprenörer gator och parker samt renhållning
och slamtömning. Från den 30 mars 2015
ingår även drift av fritidsanläggningar.
Dotterbolaget Kiruna Kraft AB äger och
driver energiproduktionsanläggningarna och
svarar för fjärrvärmedistributionen samt
Kiruna Avfallsanläggning.
7
styrelsen, nedre raden från vänster:
Pia Falk, Thore Johansson, Katarina Hjertell,
Roland Holmdén, Lisbet Isaksson och
Stefan Sydberg (vice ordförande)
frånvarande:
Barbro Olofsson, Ulf Stålnacke,
Jörgen Lövgren och Henry Emmoth
koncernen tekniska verken
9
1
2
8
2014
7
3
koncernledning
6
4
5
1
jan fjordell i vd
2 johan Wirtala i avdelningscHef energi*
3 michael nilsson i avdelningscHef kirUna kommUnpartner ab
4 ann-helen Westerberg i personalcHef, avdelningscHef Hr/ekonomi
5 anders dahlström i inköpscHef*
6 mats nilsson i avdelningscHef teknik
7 peter granberg i cHef totalkvalitet
förändringar i
koncernledningen 2014-2015
8 christer roos i avdelningscHef logistik
* Thomas Björnström har tillträtt som Avdelningschef
Kiruna Kraft AB (Energichef) från den 10 mars 2015 och
efterträder Johan Wirtala
9 marina riekkola i ekonomicHef
* Anders Dahlström har slutat som inköpschef den 1 april 2015.
8
I 30 år har vi levererat energi med låg
miljö- och klimatbelastning. Idag producerar vi energi med omkring 90 procent
klimatneutrala bränslen.
Eftersom vi förbränner avfall energiåtervinner vi en resurs som tidigare kördes
till soptipp med utsläpp av bland annat
växthusgasen metan till följd.
9
stadsomvandling
framtidsföretaget
– mitt i stadsomvandlingen
Stadsomvandlingen i Kiruna är ett gigantiskt och
unikt projekt där Tekniska Verken har en central roll
i att skapa ett nytt samhälle från grunden. Vi går en
spännande framtid till mötes som innebär utökade
uppdrag för företaget. Det handlar om att bygga
ny infrastruktur och hitta synergieffekter som både
sparar pengar och är klimatsmart.
Tekniska Verken har arbetat med stadsomvandlingen
under flera år eftersom det första som påverkas av deformationer från gruvans utbredning är ledningsnäten i
marken för vatten och avlopp, fjärrvärme, gatubelysning
med mera. Under 2014 har stadsomvandlingen gått in i
en mer operativ fas i och med att kommunal infrastruktur
börjat byggas ut för att det nya samhället ska kunna förverkligas. Med det har samhällsomvandling också blivit
mer tydlig för Kirunaborna. Liksom för resten av Kiruna
kommunkoncern så tar stadsomvandlingsprocessen allt
mer resurser i anspråk för Tekniska Verken och utgör
idag en del i många av våra medarbetares vardag.
Tekniska Verkens vision i stadsomvandlingen är att bygga
anläggningar som överträffar de förväntningar och krav
som är normgivande idag och skapa långsiktigt hållbara
lösningar. Det skapar även en plattform och arena för
innovationer med möjlighet att i förläggningen utveckla
nya produkter och tjänster inom ramen för samhällsomvandlingen.
10
stadsomvandling
Sveriges nordligaste passivhus
är det första i arktiskt klimat.
ny infrastruktur för det första
bostadsområdet i nya kiruna.
Under sommaren påbörjades arbetet med ny infrastruktur till ett hundratal nya lägenheter i Skjutbaneområdet
intill Kurravaaravägen. Det nya bostadsområdet är tillsammans med det nya stadshuset de första områden
som planeras inom nya Kiruna centrum.
kirunas nya energisystem presenterades.
I augusti presenterades Kirunas kommande nya energisystem gemensamt av Tekniska Verken, Kiruna kommun
och LKAB. När energisystemet är fullt utvecklat kommer
samhällets behov av fjärrvärme kunna tillgodoses av restvärme från LKAB med mindre miljöpåverkan som resultat,
då fossila bränslen för värme helt kan fasas ut. Med det
nya systemet kommer restvärme som resurs användas i
betydligt större utsträckning än idag vilket också är en
förutsättning för att nå målet att ge Kirunaborna Sveriges
billigaste fjärrvärme.
Det finns ett stort intresse i samhället för hur man lever
klimatsmart och i augusti presenterades Kirunas första
passivhus. Passivhuset är Sveriges nordligaste
och det första som byggts i arktiskt klimat.
Tekniska Verken, Kiruna kommun och NCC
har byggt passivhuset för att testa och lära
mer om energioptimering i våra speciella
klimatförhållanden. Projektet har präglats
av att minimera användningen av energi,
använda rätt typ av energi och ett synsätt
där huset är en del av en större helhet då
moderna och energisnåla hus blir en viktig
pusselbit i visionen att göra Kiruna till en
av de mest hållbara städerna i världen.
I framtidens energisystem kommer spillvärmen från förädlingsprocessen hos
LKAB att stå för 90 procent av fjärrvärmen. Biobränsle täcker upp resterande
10 procent vid de tillfällen förädlingsverket står stilla, t. ex. vid underhållsstopp.
bakgrund till
stadsomvandlingen
LKAB invigde 2013 sin nya huvudnivå i Kirunagruvan på 1 365 meters djup. Investeringen på mer än 12
miljarder kronor är en av de största industriinvesteringarna i Sverige
i modern tid. Den nya huvudnivån tryggar gruvdriften fram till år
2030-2035 beroende på brytningstakt, men den innebär samtidigt att stora
delar av det som idag är Kirunas centrum måste flyttas.
Illustration: White Arkitekter och Ghillardi + Hallsten arkitekter
11
År 2004 fattade kommunfullmäktige i Kiruna ett principbeslut om att omlokalisera Kiruna centrum. Beslutet har mötts med ett enormt nationellt och internationellt intresse och delegationer från hela världen besöker Kiruna för att lära sig
mer om detta världsunika projekt. Nya städer har byggts på många håll i världen,
men få städer har flyttats.
årsberättelse
Områdena kvalitet, miljö, säkerhet och
brand samt arbetsmiljö är fyra viktiga områden inom Tekniska Verkens arbete med
totalkvalitet. Vi bedriver ett totalkvalitetsarbete som syftar till att ständigt förbättra
verksamheten och därigenom öka tillfredställelsen hos våra kunder och intressenter.
kvalitet, milJö,
säkerhet och
brand samt arbetsmilJö
I kvalitetsarbetet ser vi över rutiner och processer i våra verksamheter
för att säkerställa kvaliteten på det arbete vi utför för våra kunder. Att
hitta kvalitetsbristkostnader och att arbeta på rätt sätt är också en del
i kvalitetsarbetet. Vi har implementerat ett dokument- och ärendehanteringssystem där vi samlar våra ärenden och styrande dokument
för verksamheten. Även våra projekt finns samlade i samma system.
bolagen är detta aktiva arbete viktigt och ett krav. Vi har årliga revisioner där vi blir bedömda utifrån ett säkerhets- och brandperspektiv.
Vi har ett gott samarbete med Räddningstjänsten där vi utbildar och
tränar olika scenariers. Ett risktänk ska alltid finnas i allt vi gör och
riskhantering är en naturlig del i vår verksamhet.
Medarbetarna ska känna sig trygga när man går till arbetet. Ett bra
arbetsmiljöarbete gör också att vi är en attraktiv arbetsgivare och
att arbetsplatsen är trivsam och säker. Arbetet styrs av lagar och förordningar och vår lägstanivå är att följa lagen. Inom företaget bedrivs
även ett aktivt hälsoarbete som går hand i hand med arbetsmiljöarbetet.
Under året har vi haft en om- och utökningscertifiering där ytterligare
avdelningar och enheter har ingått i externrevisionen. Ett kvitto på att
detta arbete fortsätter är det förnyade miljöcertifikat som vi fick efter
den externa revision som skedde under hösten 2014. Målet är att
certifiera hela koncernen Tekniska Verken enligt ISO 14001, ISO 9001
och OHSAS 18001. Gemensamt för alla områden är den systematik
vi arbetar efter för att föra arbetet framåt mot ständiga förbättringar.
Mycket av arbetet inom dessa områden går in i varandra och påverkar de olika områdena. Det är ständigt ett pussel vi lägger för att helheten ska bli så bra som möjligt för medarbetarna och företaget.
I miljöarbetet sätter vi fokus på de aspekter som vi har i verksamheten, främst utsläpp till mark, vatten och luft. Vi arbetar speciellt med
att minska de betydande miljöaspekterna i verksamheten som vi kan
påverka med bra mätmetoder och uppföljning. På så sätt kan vi nå
resultat som gynnar både miljön och ekonomin. I hela företaget pågår miljöarbetet som
Att vara miljöcertifierade är en stor en röd tråd och utgör
en viktig och naturlig
konkurrensfördel som ställer krav på del i vår verksamhet.
egna mål
Tekniska Verken nöjer sig inte bara med att uppfylla lagkrav utan
sätter dessutom upp egna mål. I företagets verksamhetsplan finns de
mål som man har enats om på övergripande nivå. Målen bryts ned
på avdelnings- och enhetsnivå, ända ner på individnivå för att medarbetaren ska få egna mål som driver arbetet framåt och gör att vi
klarar företagets övergripande mål. Det är viktigt att alla medarbetare
känner sig delaktiga i målarbetet för att skapa framgång för individen
och företaget. Det är ett lagarbete!
både våra medarbetare och företaget.
Säkerheten på våra
anläggningar är självklart viktig för våra medarbetare och därför är ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) viktigt inom företaget. Även för försäkrings-
Vi vill bedriva vår verksamhet där vi så lite som möjligt bidrar till de
globala klimatförändringarna och istället tar ansvar och verkar för ett
hållbart samhälle.
12
årsberättelse
logistik
Tekniska Verkens verksamhetsområde är 20 000 km2, från finska
till norska gränsen och avdelning Logistik är en samordning av verksamheten i syfte att samla transport- och maskinella resurser i en
avdelning och på så sätt göra samverkansvinster. Det handlar om att
använda de resurser vi har på ett bättre och effektivare sätt.
Logistikavdelningen genomför renhållningsuppdraget samt har ansvar för
slamtömning åt Kiruna Kommunpartner.
I uppdraget övrig körning ingår inhämtning av bygg- och verksamhetsavfall
från företag och industrier inom kommunen. I avdelningen ingår även fordonsverkstad för att säkerställa drift och
underhåll av den egna fordonsparken.
Gatu- och parkuppdragen genomförs
på uppdrag av Kiruna Kommunpartner
och är en bred verksamhet med inriktning mot drift och underhåll av kommunal infrastruktur, däribland underhåll
av gator, gångbanor, trafikanordningar,
gatubelysning, parker och lekplatser.
I verksamheten ingår även underhåll av
isbanor och fotbollsplaner på uppdrag
av Kiruna kommun.
året som gått
Snöröjningsuppdraget utgör en stor del
av verksamheten under perioden oktober till maj månad. Uppdraget omfattar
Kiruna tätort med undantag av Kiruna C
samt delar av bostadsområdet Lombolo.
Parkverksamheten med skötsel av grönytor, parker och lekparker har även under
2014 prioriterats. Fem handledare har
under perioden handlett skolungdomar
inom verksamheten.
Logistikavdelningen ansvarar för underhåll och drift av de gruvstadsparker
som uppstått i samband med LKABs expansion. För att stå bättre rustad inför
den fortsatta stadsomvandlingen med
kommunala investeringsprojekt har en
renodlad entreprenadenhet bildats.
Enheten har under året varit delaktig
i bland annat iordningställandet av
nya skjutbanan, byten av vatten- och
avloppsledningar (VA) i Masugnsbyn,
svetsningar av fjärrvärmerör samt
löpande underhålls- och reparationsarbeten av det kommunala VA-ledningsnätet. Ett utökat samarbete inom projektet Attraktivare Kiruna har också skett där
enheten Gatu/Park på Tekniska Verken
tillsammans med Kiruna kommun,
Kirunabostäder och LKAB arbetar för att
samordna, koordinera och förbättra grönområden, torg och stadsmiljöer under
den pågående stadsomvandlingen.
13
För andra året i rad har Attraktivare Kiruna skapat en uppskattad
vinterlekpark nedanför Scandic Ferrum.
Logistik är med sina 55 medarbetare
den största avdelningen inom Tekniska
Verken och med den högkonjunktur som
råder i Malmfälten och särskilt i Kiruna
är ambitionen att ytterligare utveckla
verksamheten. Under 2015 förväntas
stadsomvandlingen intensifieras ytterligare med ordningsställande av nya
områden för den tilltänkta stadskärnan.
Logistikavdelningen står väl rustade för
att möta den utmaning som väntas.
årsberättelse
energi
Inom avdelning Energi omvandlar vi framförallt avfall, torv, flis och
industriell restvärme till värme och el för Kirunaborna. Avdelningen har
ansvar för produktion och distribution av fjärrvärme samt Kiruna Avfallsanläggning där avfall förbereds till bränsle eller återvinns. En del avfall
deponeras inne på anläggningen.
Tekniska Verken levererar fjärrvärme genom
cirka 13 mil fjärrvärmeledningar till en tredjedel av alla villor och 90 procent av alla större
fastigheter i Kiruna. Nätet är utbyggt i centrala Kiruna och i Vittangi finns ett lokalt nät
med en mindre fliseldad närvärmeanläggning.
året som gått
2014 var ett varmare år än normalt med en
sommar som vi länge kommer att minnas.
Däremot var januari kallare än ett normalt år
vilket är orsaken till att vi har varit tvungen att
elda olja för att klara värmeleveranserna till
våra kunder. Totalt sett så har vi sålt mindre
än normalt, framförallt för att 2014 har varit
varm. Vi ser också att många av våra kunder
energieffektiviserar vilket vi tycker är bra.
Effektiviseras det på rätt sätt så kommer vi
inte att behöva elda med olja när det blir kallt
vilket innebär att vi alla vinner på det, inte
minst vår miljö.
Elpriset har sjunkit till en historisk låg nivå.
Detta har både påverkat vår elförsäljning
men också vår kostnad för elpannekraft.
Genom att noga välja när vi ska producera
el och medvetet jobba med bränsleval så har
lönsamheten för anläggningen ändå varit
bra. Under året har mängden restvärme från
LKAB varit god vilket innebär att när vi har
haft driftproblem på avfallspannan så har
det oftast kompenserats med restvärme från
LKAB. Detta är ett tydligt bevis på att vi är på
rätt väg och med mer restvärme i framtiden
kan priserna på värme i Kiruna minska och
vi kan nå målet att kunna erbjuda Sveriges
billigaste fjärrvärme.
Under 2014 har kvalitetsfrågan på bränsle
varit högsta prioritet. Den omorganisering
som Tekniska Verken gjorde under våren 2013
14
har lett till att samarbetet mellan Kiruna
Avfallsanläggning och vår produktion har
ökat. Dessutom har avdelningen utfört mer
jobb själva istället för att ta in entreprenörer vilket har bidragit till att kostnaderna för
underhåll är lägre än budgeterat. En ny
bränsleleverantör i Vittangi har inneburit
bättre bränslekvalitet med färre haverier.
Vi ser det som ett lyckat drag att samarbeta lokalt och upplever ett större ansvarstagande vilket medför färre stopp av pannan.
Det var längesedan en så hög lyftkran varit
i Kiruna som när vi bytte skorstensrör och
skorstenstopp under sommarens underhållsstopp. Samtidigt byggde vi om den så kallade
skrubbern (rökgasreningen), med lite utmaningar på vägen fick vi i slutändan ett bra
resultat. Underhållsstoppet för vår avfallseldade huvudpanna blev försenat och efter
revisionen kom aldrig avfallspannan i full
drift förrän i november. Orsaken var problem
med rostrerna som orsakade många så kal�lade häng vilket innebär att avfallet fastnar
i pannan. Därför tog vi ett extra underhållsstopp i oktober där vi kompletterade rostrerna med vad som kan liknas med hajfenor
som river ner avfallet, dessutom ändrade vi
några inställningsparametrar. Detta har visat
sig vara väldigt bra.
årsberättelse
Vi ser även fram emot ett ännu bättre samarbete
med LKAB och den restvärme detta kommer att
tillföra.
Går pannan bra får vi bra ekonomi och bra
miljövärden och ett medvetet och långsiktigt
arbete med service och förebyggande underhåll åstadkommer ännu högre driftsäkerhet.
Ett gott exempel på att ekonomi och miljö
går hand i hand. Vi ser även fram emot ett
ännu bättre samarbete med LKAB och den
restvärme detta kommer att tillföra. Då kan
vi elda mindre olja och minska på elförbrukningen vilket kommer resultera i ännu bättre
miljövärden och bättre ekonomi, vilket in sin
tur gör det möjligt för oss att sänka priserna.
15
årsberättelse
Allt större fokus läggs på den pågående
stadsomvandlingen i Kiruna. Kulvert för fjärrvärme är nu dragen till de nya områdena i
Kiruna och vi gör praktiska försök för att se
hur vi bäst skall kunna försörja energisnåla
hus med fjärrvärme. Passivhuset som uppförts i Tuolluvaara är ett bevis på att det går
och att vi kan bygga så kallade nära nollenergihus i arktisk miljö. Förutom att bygga
nytt så förbereder vi Kiruna Avfallsanläggning
på att kunna ta emot det avfall som kommer
att uppkomma vid rivningar och nyproduktion. Vi har bland annat påbörjat en reningsanläggning för oljeskadat vatten. Kiruna
Avfallsanläggning har också inlett ett samarbete med Bumerangen återvinningsmarknad
som finns på plats vid Återvinningscentralen
där de tar emot saker för återbruk. Om saker
kan få ett nytt liv och användas av någon
annan i stället för att slängas kan vi minska
avfallsmängden i samhället.
Tekniska Verken importerar avfall från Narvik, Harstad och andra
nordnorska kommuner för energiåtervinning.
Fjärrvärmen är ett ekonomiskt och konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ med låga investeringskostnader för kunden. Vår ambition är att våra kunder ska känna sig trygga och
nöjda med sitt val av fjärrvärme som uppvärmningsalternativ. Ur det globala miljöperspektivet
så handlar det om att arbeta bort ett el- och oljeberoende, och istället ta tillvara de energiresurser som finns i avfall och restvärme från industrin.
16
tydlig miljöprofil
På Tekniska Verken arbetar vi kontinuerligt
med att vara resurssnåla och minska vår
miljö- och klimatpåverkan och i över 25 år
har Kirunabornas eget energibolag levererat
energi med låg miljö- och klimatbelastning.
Idag producerar vi energi med omkring 90
procent klimatneutrala bränslen – vi producerar helt enkelt miljövänlig värme och el.
Eftersom vi förbränner avfall energiåtervinner vi en resurs som tidigare kördes till
soptipp med utsläpp av bland annat växthusgasen metan till följd. Avfallsbränslet
kompletteras av biobränsle som i huvudsak
består av flis och till viss del torv och hela vår
förbränningsanläggning är utrustad med en
mycket effektiv rökgasrening som gör att vi
kan leva vi upp till de högt ställda krav som
myndigheterna har på vår verksamhet. Vi
återvinner även restvärme från LKAB och vi
är glada för LKABs målsättning att bli mer
energisnål och leverera mer värme till Kirunaborna, det är en viktig del i ett resurssnålt
samhälle. Att ta tillvara restvärme från industrier är ett område som det är stort fokus på
just nu eftersom stora energimängder i hela
landet fortfarande går till spillo samtidigt
som samhället strävar efter minskad energianvändning och sänkta koldioxidutsläpp.
Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige har resulterat i minskade utsläpp av koldioxid och
Tekniska Verken har tillsammans med andra
fjärrvärmeföretag på ett betydande sätt bidragit till att Sverige redan lever upp till den
internationella överenskommelsen om minskade koldioxidutsläpp som Kyotoprotokollet
innebär.
Energi- och klimatfrågan är en global och inte
en lokal fråga, så för att lösa denna nyckelfråga krävs samarbeten och nya lösningar.
I ett regionalt samarbete med nordnorska
kommuner importerar vi avfall och energiåtervinner det. Med det gör vi en stor miljötjänst eftersom det finns väldigt begränsat
med förbränningsmöjligheter i Norge. Om
avfallet istället skulle ha hamnat på deponi
i Norge hade det ökat utsläppen av metangas som är en kraftig växthusgas. Så för varje
ton avfall vi bränner i vår avfallspanna ger
det minskade utsläpp motsvarande 800 kilo
koldioxid.
Idag producerar vi energi med omkring 90 procent
klimatneutrala bränslen – vi producerar helt
enkelt miljövänlig värme och el.
17
årsberättelse
teknik
På avdelning Teknik samlas specialistkompetens med fokus på
projekt- och byggledning, kommunalteknisk infrastruktur samt
miljö och hållbarhet. Det är kompetenser som servar den interna
verksamheten på Tekniska Verken men även till stora delar
Kiruna kommunkoncern.
Ursprungligen utgjordes den stora volymen arbete av
löpande investeringar i kommunalteknisk infrastruktur,
idag dominerar stadsomvandlingen allt mer i vardagen.
Det är också som ett resultat av stadsomvandlingen som
avdelningen har vuxit från åtta till strax under 30 personer på bara tre år. Naturligtvis ligger ett resursbehov
påkallat av de omfattande investeringarna i bakgrunden
men det handlar lika mycket om en strategisk satsning
kring kompetens. Genom att bygga en stark organisation
som kan agera operativt och samtidigt vara en kompetent beställare så säkerställs att kunskapen kring vår
infrastruktur blir kvar i kommunkoncernen.
Sedan 2013 är avdelningen delad i två enheter med inriktning mot projekt respektive teknik och miljö. Den
organisationen har under 2014 gett oss möjlighet och
resurser till att lägga stort fokus på kvalitetshöjande åtgärder i vårt eget arbete. Detta arbete ska bland annat
leda avdelningen fram till den certifiering inom kvalitet,
miljö och arbetsmiljö som Tekniska Verken beslutat att
genomföra. Ytterst handlar det naturligtvis om kvalitet i
leveranserna till våra uppdragsgivare.
Stadsomvandlingen gick under 2014 in i ett konkret och
operativt skede. Under året byggde vi infrastruktur till det
första bostadområdet inom det så kallade utvecklingsplaneområdet för den nya staden. Området var begränsat men utgjorde ändå en mycket viktig symbolisk start.
18
För att bereda plats för det nya bostadsområdet har projektet omfattat avveckling av en tidigare skjutbana och
sanering av mark i området. Detta följdes av utbyggnad
av infrastruktur som vägar och ledningsnät för vatten och
avlopp, fjärrvärme, fiber för bredband med mera för det
nya bostadsområdet. Som ersättning för den avvecklade
skjutbanan genomfördes ett omfattande anläggningsprojekt för en ny skjutbana. Utöver detta ingick även
planarbetet i projektet som genomfördes på mycket kort
tid. På cirka ett år från att vi mottog uppdraget så är marken nu förberedd med all infrastruktur framdragen och
det är klart för byggstart.
Under hösten 2014 inleddes arbetet med området som
går under benämningen Torg och handelsgata vilket utgör de mest centrala delarna av den nya staden. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts och vi står nu
beredda att starta upp delar av arbetet under den kommande barmarkssäsongen för att även här möjliggöra
den ambitiösa tidplan Kiruna kommun har för området.
För att vi ska få en förbättrad kunskap om avrinning och
grundvattenbildning har även ett arbete med att ta fram
en ytvattenmodell gjorts under 2014. Det är nödvändigt
för att kunna fatta väl genomtänkta beslut i stadsplaneringen avseende höjdsättningen och därmed minimera
översvämningsrisker. Genom modellering kan instängda
områden identifieras och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar dagvattenplanering säkras. Modellen kommer därmed att utgöra ett viktigt underlag för den succesiva detaljprojektering av infrastruktur i nya Kiruna såväl
som för mer övergripande planering.
Delar av arbetet är genomfört som ett forskningsprojekt
under namnet Green Blue Cities vilket är ett samarbete
mellan Tekniska Verken, Luleå Tekniska universitet, Universitetet i Delft (Holland) och universitetet i Innsbruck
(Österrike). Projektet studerar möjligheterna att använda
grön och blå infrastruktur som till exempel ytor för öppen
dagvattenhantering för att hantera ytvatten och samtidigt
bemöta riskerna för översvämning till följd av ett allt
extremare väder.
årsberättelse
Vi har en unik chans att förnya vår
stad hela vägen från infrastruktur och system till byggnader och
levnadssätt.
bland de kommunala investeringsprojekt som utförts utanför stadsomvandlingen finns till exempel:
Fortsatt arbete med projektet Kiruna nytt vatten
som skall säkra vattenkvalitén i centrala Kiruna.
En ny markbädd anlades i Saivomuotka under
ledning av avdelningen. Ett projekt som vi hanterat hela vägen från uppdrag till byggledning.
Arbetet med byte av belysningspunkter fortsatte
för att bidra till estetik, säkerhet, trygghet och
minskad energiförbrukning och miljöbelastning.
Arbete med nytt vatten i Katterjokk och Riksgränsen för att säkra nödvändiga vattenvolymer
för området.
Sluttäckning av den gamla kommunala deponin.
Listan kan göras lång och de ovan nämnda
utgör endast exempel.
För att klara den allt större efterfrågan så rekryterar vi löpande nya
medarbetare och anpassar organisationen för de behov stadsomvandlingen och övriga uppdrag skapar. I detta är även en satsning på
gedigen vidareutbildning av vår befintliga personal en viktig strategi.
Allt större vikt läggs även på arbete med utvecklings- och hållbarhetsfrågor. Det är naturligtvis en av de viktigaste frågorna vi har att
hantera i vår tid och stadsomvandlingen skapar en möjlighet som på
många sätt är avundsvärd. Vi har en unik chans att förnya vår stad
hela vägen från infrastruktur och system till byggnader och levnadssätt. Inom ramen för detta har stort arbete lagts på att förse de som
jobbar med plan- och utvecklingsplanefrågor med information om
möjligheter och framtida krav på staden. Omvärldsbevakning och utredningsarbeten är genomförda vilket bidragit allt mer till att beskriva
och utveckla tankar för nya system avseende energi, avfall, vatten
och avlopp, IT och Smart Cities och så vidare. Detta är ett område som
vi kommer att behöva lägga allt mer fokus på under de kommande
åren och avdelningen har byggt upp en unik kunskap kring Kirunas
behov, möjligheter och förutsättningar.
19
Lars Johansson och Johan
Taaveniku på platsen för
nya Kirunas första bostadsområde.
årsberättelse
kommunikation
En organisation som levererar samhällskritiska tjänster kommunicerar
vare sig den vill eller inte eftersom verksamheten i sig ofta är ämnen för
debatt och utveckling. Det finns ett stort intresse från medborgare och
företag i kommunen för vad som händer inom Tekniska Verken samtidigt
som vår driftverksamhet är beroende av att aktivt nå ut med information
kring händelser som påverkar leveranserna eller arbeten som ska
utföras. Detta är viktigt både för vår egen del, men främst för att våra
kunder ska få en så friktionsfri vardag som möjligt.
Utöver löpande information som rör verksamheten som till exempel vid driftstörningar och
avbrott, rekrytering av personal, information
om pågående projekt till media och medborgare samt marknadsfrämjande kommunikation så har vi genomfört ett flertal riktade
kampanjer under 2014. Goda exempel är den
välbesökta Tekniska Verkens Dag på Folkets
Hus under skyltsöndagen samt vårt deltagande vid Snöfestivalen samt rekryteringsmässa och vår monter på Kirunafestivalen.
året som gått
Värderingar är en sammanfattande beskrivning av våra övertygelser och beteenden, de
principer vi har och håller oss till när vi fattar
beslut. En värdegrund är värderingar som
delas av medarbetarna i en organisation.
Tekniska Verkens värdegrund har betydelse för till exempel företagets förmåga att
attrahera och behålla personal, förmåga att
anpassa sig, finansiell styrka, frågor kring
ansvar och etik samt genomförande. Företagets värdegrund är också viktig för kommunikationen eftersom ju större samstämmighet
det är mellan det Tekniska Verken kommunicerar och det vi värderar som individer och
organisation, desto trovärdigare blir vi.
Det har även varit tydligt att vi satsat på vår
annonsering under 2014 där mycket arbete
lagts på intresseväckande innehåll till varje
enskild annons samt till kommunens tidning
Kiruna information. Ett flertal skolprojekt
med tävlingar för skolklasser i låg och mellanstadiet har också genomförts under året.
Under 2014 har den interna kommunikationen fokuserat på att lyfta fram och levandegöra Tekniska Verkens värdegrund genom
att koppla våra värdeord; ansvarsfulla,
kompetenta, effektiva och stolta till goda
exempel från verksamheten. Under 2015 ska
vi ta det vidare genom att även börja kommunicera vår värdegrund externt gentemot
kunder och allmänhet för att bygga vidare på
Tekniska Verkens varumärke.
ny grafisk profil
Tekniska Verken har under 2014 tagit fram
en ny grafisk profil som ska stärka varumärket och göra kommunikationen tydligare. Med den nya profilen har vi nu
ett modernare och tydligare uttryck
som får ett större uppmärksamhetsvärde i olika grafiska produkter som annonser och broschyrer.
Tekniska Verkens Energi och Miljöpris delas ut till Klass 4 på
Nya Raketskolan under Kiruna Galan.
Alla verksamheter kommuniceras nu under
ett gemensamt varumärke för att göra det
tydligt att alla delar bidrar till koncernens
framgång och gemensamt stärka varumärket Tekniska Verken. En gemensam röst i
Tekniska Verken blir starkare gentemot kunder och andra intressenter.
I övrigt har vi formaliserat hanteringen av
vårt engagemang genom sponsring och påbörjat ett webbprojekt där vi ska ta fram en ny
webbplats för koncernen Tekniska Verken.
På det hela taget har vi från både medborgare
och uppdragsgivare fått positiv feedback
då man sett att varumärket Tekniska Verken
stärkts och synts i många sammanhang
under 2014 samt att vi håller en hög kvalitet i
vår kommunikation.
årsberättelse
Tekniska Verken är en arbetsplats som ska vara fri från diskriminering
och ge lika möjligheter för alla medarbetare utifrån individuella förutsättningar. Alla anställda ska delta i arbetet med att skapa en arbetsplats som aktivt främjar jämställdhet och mångfald. Alla ska ha samma
möjligheter och rättigheter till utveckling och avancemang oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion och andra aspekter.
Personal
och hälsa
hälsoarbete
Tekniska Verken har under de senaste 15 åren aktivt arbetat med hälsofrågor som en del av
det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med åren har arbetet förändrats och förbättrats och hälsoarbetet har nu blivit en del av bolagets profil. För att främja motion och hälsa betalar Tekniska
Verken träningskort till anställda och i samarbete med KIRSAM, som är en sammanslutning
av ett antal företag i Kiruna, arbetar vi med en rad gemensamma aktiviteter som till exempel
föreläsningar, olika prova-på aktiviteter och tävlingar. Därutöver anordnar bolaget själv ett
antal aktiviteter för att bidra till en god hälsa för våra anställda.
Som idékläckare och förebilder i hälsosammanhang har vi våra hälsoinspiratörer som utgörs
av representanter från bolagets alla avdelningar. Deras uppgift är att inspirera oss andra medarbetare till hälsa, motion och bra kost. Två gånger per år anordnar våra hälsoinspiratörer en
frukostvecka för att på så sätt påvisa vikten av en hälsosam kost. Varje månad lottas priser ut
till de som utövar någon form av fysisk aktivitet i konceptet Motionera mera.
Tekniska Verken har även ett nära samarbete med företagshälsovården och en gång per år
följs hälsostatusen upp för de olika yrkesgrupperna. Utifrån det resultatet dras sedan riktlinjerna upp för kommande års aktivitetsplan. Sedan tre år tillbaka utser hälsoinspiratörerna
årets hälsoprofil, de anställda har möjlighet att nominera en arbetskamrat som de tycker har
gjort en positiv hälsoförändring som är varaktig över tid eller någon som de tycker förtjänar
uppmärksamhet därför att de är flitiga på att hålla igång sitt hälsoarbete.
Mål och syfte med bolagets hälsoarbete är att stärka vi-känslan bland personalen, vara en
fortsatt attraktiv arbetsgivare med nöjd medarbetarindex. Genom att arbeta aktivt med värdegrundsfrågorna, chefs- och medarbetarutveckling samt anordna gemensamma aktiviteter är
vi övertygade om att vi kommer att lyckas med de uppsatta målen. Det finns mycket att vinna
både för företaget och för individen själv med ett hälsotänk. Företagets vinst blir produktiva
medarbetare och individens vinst blir en ökad livskvalitet.
frisk- och hälsotal
Tekniska Verken har ett mycket lågt sjuktal, 2014 var korttidsfrånvaron 1,71 %, och långtidsfrånvaron 2,87 %. Vi är övertygade om att detta beror på vår hälsomedvetenhet och våra
hälsosatsningar, men också på hur organisationen är utformad. Alla medarbetare känner sig
behövda och har sitt ansvar, och man ser resultat av sitt arbete i organisationen.
21
årets hälsoprofil
grattis till laila hedlund!
Laila har under många år kämpat med att
komma tillbaka efter en ryggskada hon fick
för ett par år sedan då hon skadade sig
rejält. Innan ryggskadan höll på att sätta
stopp för Lailas aktiva liv var Laila en aktiv
motionär som bland annat genomfört en
svensk klassiker.
Med mycket vilja och kamp har Laila succesivt tränat sig tillbaka och lärt känna sin
kropp och sina begränsningar. Detta har lett
till att Laila, trots att ryggen då och då gör
sig påmind, idag kan vandra i fjällen, simma, promenera och mycket annat. Laila är
väldigt mån om att hålla sig i form eftersom
det är aktiviteterna som håller hennes rygg i
schack. Sist men inte minst så har Laila alldeles nyligen tagit sig till Everest Base Camp
på imponerande 5 400 meters höjd!
årsberättelse
vatten & avloPP
En inventering av brandövningsplatser samt provtagning har utförts i
Kiruna och samtliga vattentäkter har godkänts.
året som gått
Vattentäkt för Kiruna stad är Torne Älv. Vid vårens snösmältning och
vid kraftigt regn transporteras partiklar och organiskt material från
omgivande marker till älven. Det medför att det vatten som skall renas till dricksvatten kan vara missfärgat och ha viss smak och lukt av
myrmark, något som är välkänt bland Kirunaborna. För att komma
tillrätta med de återkommande kvalitetsproblemen vid Kiruna vattenverk i samband med snösmältningen utreds möjligheterna att komplettera behandlingsprocessen. Under 2011-2012 utfördes storskaliga
fällningsförsök över ett sandfilter och under 2013-2014 utfördes
försök med membranfiltrering. Resultaten har varit lovande och utredningar för att hitta rätt typ av process fortsätter.
I likhet med tidigare år har olja vid ett flertal tillfällen tillförts avloppet både i Kiruna, Svappavaara och Vittangi. I samarbete med
Kiruna miljökontor har fastigheter besökts, oljeavskiljare inspekterats
och information skickats ut till fastighetsägare.
För att i framtiden bevara en god vattenkvalitet har arbetet med framtagande och fastställande av vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna fortsatt. Ansökan om permanent vattenskyddsområde i Rensjön, Jukkasjärvi, Kuttainen och Vassijaure har
tidigare skickats in till Länsstyrelsen.
kranvatten är enkelt, smart och gott
Vi på Tekniska Verken ser till att vattnet
levereras till dig dygnet runt, året om.
Under året har en del förbättrings- och reparationsarbeten utförts, bland annat har ett antal vattenoch avloppsledningar rengjorts, reparerats
eller bytts ut. I Saivomuotka har råvattenbrunnen och vattenledningsnätet rengjorts och avloppsreningen förbättrats.
I Masugnsbyn har vatten- och avloppsledningar som varit i dåligt skick bytts ut.
Vrid på kranen, fyll ett glas och njut av
den kalla, friska drycken – vatten.
Att välja kranvatten istället för
vatten på flaska är ett enkelt,
smart och gott sätt att göra en
insats för miljön. Var rädd om
vattnet, det kommer tillbaka till dig!
Tre allvarliga strömavbrott, bland annat
orsakat av åsknedslag, har inträffat vid
Kiruna vattenverk. Vid två tillfällen var
situationen allvarlig men allmänheten
påverkades aldrig. Reservkraft för Kiruna
vattenkedja har utretts under året och
kommer att installeras under 2015.
reningsverk
tar inte vilken skit som helst
I Sverige har vi väl fungerande toaletter,
avlopp och reningsverk. Men det betyder inte
att vi kan spola ner vilken skit som helst.
Kirunaborna spolar ned 100 ton skräp i
toaletten varje år vilket skapar problem i ledningar, pumpstationer
och reningsverk. Utöver det
hamnar tyvärr även kemikalier i avloppet. Vi har alla
ett ansvar att inte spola
ned föremål eller farliga
ämnen i avloppet.
Det är bara urin,
avföring, toalettpapper, bad-, diskoch tvättmedel
som hör hemma
där – tänk dig för
innan du spolar.
Fortsatt prioriterad läcksökning har
resulterat i att flertalet vattenläckor
har identifierats och reparerats.
I Kiruna har säkerheten kring
dricksvattenanläggningarna
förbättrats bland annat
genom instängsling av
tryckstegringsstationen,
byte av dörrar, fönster
och låssystem.
På olika platser
i Sverige har
högflorerande
ämnen, vilka bland
annat har använts i
brandbekämpningsmedel, upptäckts i
vattentäkter.
22
gator & Parker
Kiruna är en riktig vinterstad och snöröjning hör till vardagen för oss på
Tekniska Verken. Vårt ansvar täcker skötsel, underhåll och utveckling
av alla kommunala gator och vägar i Kiruna. Vi jobbar intensivt med att
hålla en god framkomlighet, ser till att gatubelysningen lyser samt att
cykelbanor och parkeringar fungerar. Kort sagt en god service för
kommunmedborgarna.
så här parkerar du
Respektera datumparkering och parkeringsförbud. Det är svårt och ibland omöjligt att
snöröja den sida av gatan där det råder
parkeringsförbud på natten. Det beror på
att bilar är felparkerade. Genom att parkera
rätt hjälper du till att göra vår stad tillgänglig,
framkomlig och trafiksäker.
Våra parker ska vara vackra att vistas i och
våra lekparker hela och roliga. De ska inbjuda till lek och upplevelser samt vara attraktiva mötesplatser för barn, ungdomar och
föräldrar. Vi ser till att gräsmattor blir klippta,
blomrabatter rensade och att träd och buskar
blir omskötta och varje år planterar vi cirka
20 000 blomplantor som pryder samhället.
datumparkering
Mellan 1 oktober och 30 juni gäller datumparkering i Kiruna tätort samt i Tuolluvaara.
Under den här perioden så är det förbjudet
att parkera på sidan med udda husnummer
på udda datum, samt förbjudet att parkera
på sidan med jämna husnummer på jämna
datum. Detta gäller klockan 00.00-08.00
varje dygn.
Varje år sätter vi upp Kirunas vackra julbelysning i centrum och ser till att julgranar får pryda utvalda platser i Kiruna kommun. Kiruna
ska vara en trevlig miljö att vistas i – året om.
året som gått
Snöröjningen startar inte automatiskt när det
börjar snöa utan beror på olika bestämda
startkriterier. På prioriterade vägar, gång- och
cykelvägar ska plogningen vara klar inom
fem timmar vid fem centimeters snödjup och
för övriga kör- och gångvägar är gränsen åtta
centimeter snö som ska vara bortplogat inom
15 timmar. I byarna ska plogningen vara klar
inom 15 timmar vid åtta centimeters snödjup.
Prioriterade vägar utgörs av centrum, huvudvägar, busslinjer och viktiga gång- och cykelvägar. Övriga vägar utgörs av bostadsområden. Under 2014 föll totalt cirka 1,8 meter
uppmätt snö och det gjordes 18 prioriterade
och elva övriga plogsvängar.
Växtligheten startade tidigt men bromsades
tillfälligt upp av kylan kring midsommar.
Personalen har arbetat i skift för att hinna
med klippningen och grönyteskötseln har
varit till stor belåtenhet. Vandaliseringen av
till exempel blomlådor har varit mindre än
normalt denna sommar.
Naturrastplatsen i Puoltsa har förbättrats så
att rullstolsburna kan komma fram till raststuga och eldstad. Buskröjning av rastplatser
och parkeringar utefter väg E10 har utförts i
samband med att Trafikverket röjt vägen.
I Kuttainen har en ny lekplats byggts.
Viikusjärvi-, Tuolpukka- och Oinakkavägen,
vilka är grusvägar, har förbättrats med bland
annat pågrusning och grushyvling. Grusvägar
i Riksgränsen och Torneträsk har grushyvlats.
Kauppinenvägen har fått en försegling av
beläggningsytan med syfte att förlänga beläggningens livslängd.
I likhet med tidigare år har en vår- och en
höstrondering av belysning utförts. Utbyte
av belysning har skett efter ett antal gator i
Kiruna stad.
Klottersanering av tre kommunala gångtunnlar har utförts med gott resultat. Avspärrningarna vid Gasellvägen har på försök flyttats
upp till korsningen Gasell-/Bävervägen för
utvärdering under vintersäsongen.
23
På vissa platser i Kiruna tätort finns det även
enkelsidig datumparkering.
Det innebär att det endast är tillåtet att
parkera på den gatan varannan natt. Anledningen till att vi har datumparkering är för att
öka framkomligheten för sophämtningen och
för att underlätta för snöröjningen.
I övrigt gäller avgiftsfri parkering med P-skiva
på samtliga av Kiruna kommuns allmänna
parkeringar. Med P-skivan anger du ankomsttiden innan du lägger
den väl synlig i bilens
framruta. Har du
ingen P-skiva så
går det lika bra att
notera ankomsttiden på en
papperslapp.
årsberättelse
renhållning
En långsiktigt hållbar avfallshantering är en förutsättning för ett hållbart
samhälle. Frågan om hur vi ska ta hand om vårt avfall har blivit allt mer
aktuell i takt med att medvetenheten kring miljöfrågor och avfallsmängderna ökat i samhället. Varje vecka hämtar Tekniska Verkens renhållningsarbetare tillsammans ungefär 200 ton sopor, och vi strävar efter
att ta hand om Kirunabornas avfall så effektivt som möjligt, både för vår
gemensamma miljös skull och för en ekonomiskt hållbar hantering.
året som gått
Under 2014 har det stora projektet Total
Översyn av Renhållningen (TÖR) påbörjats
och ett antal delprojekt inom TÖR har under
året behandlat olika problemställningar som
tas upp i avfallsplanens handlingsplan. Som
en del utfördes en plockanalys av Kiruna
kommuns hushållsavfall under två veckor
i november 2014 då sammanlagt 1 525 kg
avfall från ungefär 1 500 bostäder analyserades, från landsbygden, flerfamiljshus och
villor i Kiruna C. Mängden icke brännbart avfall utgjorde ca 8,3 % av den totala mängden
som analyserades. Det motsvarar ca 494 ton
icke brännbart avfall som Kiruna kommuns
invånare genom hushållsavfallet lämnar till
värmeverket varje år. Av detta var ca 1,4 %
dessutom farligt avfall, 1,0 % el-avfall, och
5,9 % övrigt icke brännbart såsom metall och
glas. Jämfört mot tidigare års plockanalyser
så slängdes tyvärr mer farligt avfall, el-avfall,
glasförpackningar och olika typer av metall i
hushållsavfallet. En positiv trend är dock att
mängden material som klassas som deponi,
det vill säga t.ex. porslin, minskat i hushållsavfallet.
Likt tidigare plockanalyser visar resultatet
på att flerfamiljshusen är sämst på att sortera ut farligt avfall. Därför utreds nu om det
finns möjlighet att erbjuda fastighetsnära
insamling i flerfamiljshus och en revidering
av renhållningstaxan som uppmuntrar till
källsortering. I Kiruna kommun samlar vi
in en mindre mängd förpackningar och tidningar än i Sverige i genomsnitt och en stor
andel, ca 40 % av allt hushållsavfall som
analyserades i plockanalysen utgjordes av
producentansvarsmaterial. Det vill säga tidningar, pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar samt el-avfall som kan lämnas på
återvinningsstationen.
Även om mängden el-avfall i hushållsavfallet
har ökat, så är Kirunaborna tillsammans med
Arjeplogsborna de invånare i Norrbotten som
var bäst på att samla in batterier under 2014.
I Kiruna samlade vi in ½ kilo batterier var
under 2014. Kirunaborna var också näst bäst
på att samla in lampor, 0,39 kg per person.
Endast Luleåborna samlade in mer, 0,40 kg
var under 2014 (Källa: El-Kretsen).
För att förbättra renhållningen på rastplatser
och i fritidshusområden görs en inventering
av fritidshusfastigheter i kommunen. De som
äger fritidshus i Kiruna kommun ska betala
renhållningsavgift, och ur ett rättviseperspektiv är det viktigt att alla hjälper till och
betalar. För att kontrollera att uppehåll och
dispenser getts på rättmätiga grunder utförs
också kontroller i fritidshusområden. Förhoppningen med projektet är att få in fler
som betalar för renhållning i sina fritidshus
så att vi kan ha en ren miljö att vistas i.
I fjällvärlden har tömning av kärl på de rastplatser efter Norgevägen som Tekniska Verken
ansvarar för fördubblats, från varannan till
varje vecka under fritidshussäsongen med
särskilda insatser under storhelgerna vid
påsk och 1:a maj. För att ytterligare förbättra nedskräpningssituationen i fjällvärlden
förs diskussioner med Förpacknings- och
tidningsinsamlingen som är positiva till
24
att etablera återvinningsstationer i Abisko
under 2015 och i Riksgränsen under 2016.
Våra naturrastplatser är tyvärr ofta nedskräpade med grovavfall, latrin, vitvaror och dylikt
som förfular och skadar vår miljö och skapar
onödiga kostnader för renhållningen. Därför
görs informationsinsatser om att sådant avfall inte hör hemma i rastplatsens sopkärl och
är förbjudet att lämna där. Informationskampanjen med budskapet ”sortera mera” som
påbörjades 2013 har fortsatt under 2014 och
är en viktig del i vårt miljöarbete.
Den nuvarande renhållningstaxan konstruerades 2010 och sedan dess har förändringar
i samhället gjort att taxan behöver revideras.
Vi har bland annat en stadsflytt på gång och
det finns nationella krav som kommunen
behöver leva upp till. Renhållningstaxan ska
underlätta för att nå de mål som kommunen
själva har satt upp i sin avfallsplan och de
nationella krav som finns. Taxan ska också
vara lätt att förstå och tyda som privatperson
eller företagare. Renhållningstaxan ska vara
solidarisk, vilket betyder att kunden betalar
lika mycket för samma tjänst, oavsett om
man bor i centrum eller på landsbygden.
Det taxeprojekt som nu startats upp har som
mål att Kiruna ska ha en ny och förbättrad
renhållningstaxa till 2016. Kiruna kommunpartner har dessutom ett underskott på ca
1,9 miljoner kronor där ungefär 1,2 miljoner
kronor beror på att långt större mänger avfall har inkommit till återvinningscentralen i
Kiruna än tidigare, vilket kan ha samband
med att stadsflytten nu dragit igång på allvar.
Även för återvinningscentralerna (ÅVC) i
östra kommundelen har vissa förändringar
skett. Vid ÅVC i Vittangi har ramp och skyddsräcken reparerats efter en skada och i Övre
Soppero har skötseln sedan 1 november
övergått till en lokal entreprenör. Nedskräpning har länge varit ett problem vid vissa
återvinningscentraler i område östra och för
att försöka lösa problematiken kring detta
är en utredning om ett mobilt ÅVC som kan
trafikera landsbygden på gång.
årsredovisningar
tekniska verken
i kiruna ab
Även andra miljösparande och effektiviserande åtgärder har fortgått under året.
Införandet av grön rutt (soptömning på en
gatusida) och införande av EDP (ett datoriserat tömningssystem på sopbilarna) som
tilldelas extra resurser, är två exempel på
detta. I dagsläget lämnar Kirunaborna sina
tidningar och förpackningar på återvinningsstationen och restavfallet i avfallskärlet nära
huset där man bor. Framöver kommer insamlingssystemet i kommunen att ses över, och
förhoppningen är att det i framtiden ska bli
enklare att sortera ut alla fraktioner så som
tidningar, förpackningar och matavfall, redan
vid bostaden.
kiruna
kommunPartner ab
om farligt avfall
Farligt avfall som färger, lösningsmedel,
läkemedel, nagellack, batterier, lampor
med mera får inte slängas i soppåsen
då det finns risk att de farliga ämnena
sprids i naturen. Alla ljuskällor, batterier och småelektronik som till exempel
hörlurar, USB-minnen och mobiltelefoner ska lämnas in till närmaste återvinningscentral så värdefulla metaller kan
återvinnas och farliga delar sorteras ut
och tas om hand. Inlämnat avfall skickas
vidare till speciella fabriker där de kan
återvinnas, förbrännas eller förvaras.
Vissa butiker tar också emot elektronikavfall. Även batterier och lampor kan
lämnas i holkarna i flertalet butiker.
kiruna kraft ab
25
tekniska verken i kiruna ab
förvaltningsberättelse
stYrelsen ocH verkställande direktören för tekniska verken i
kirUna ab, org nr 556204-3439, får Härmed avge årsredovisning
ocH koncernredovisning för räkenskapsåret 2014.
allmänt om verksamheten
Kiruna Kommunpartner AB
Koncernen Tekniska Verken ansvarar för fjärrvärme, renhållning, gator,
vägar, parker, samt vatten- och avloppsreningsanläggningar i hela Kiruna
kommun. Bolaget är även huvudman för Kiruna Avfallsanläggning och för
återvinningscentraler i kommunen. Tekniska Verken i Kiruna AB skapades
2003 genom att verksamheterna i de tre dåvarande driftsavdelningarna
slogs ihop. Sedan 31 december 2009 är bolagets verksamhet indelad
i moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) samt dotterbolaget
Kiruna Kraft AB (KK) och Kiruna Kommunpartner AB (KKP), tillsammans
benämnda koncernen. De olika bolagens verksamheter redovisas nedan.
Inom Kiruna kommunpartner är den skatte- och taxefinansierade verksamheten samlad. KKP ansvarar
för den kommunala driften inom följande områden;
vatten och avlopp, slamtömning, gatu/park, insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler.*
företaget är ett Helägt dotterföretag till kirUna kommUn, org nr 212000-2783,
med säte i kirUna kommUn. bolaget Har sitt säte i kirUna kommUn.
Moderbolaget
avdelning energi*
Avdelningen Energi producerar, säljer och distribuerar fjärrvärme och el från värmeverket i Kiruna C
och värme från värmeverket i Vittangi. Avdelningen
ansvarar även för Kiruna Avfallsanläggning (KAA)
där bland annat delar av bränslet produceras
till värmeverket. Förutom det så hanteras övrigt
avfall som kommer från kommunmedborgarna.
Produktionen av fjärrvärme och el i Kiruna sker
med en varierande bränslemix bestående av till
största delen avfall som kompletteras med restvärme från industrin, flis och torv, samt i de fall
som krävs, olja och el. Värmeverket i Vittangi
eldas till största del med flis och kompletteras med
el och olja när så krävs. Under året har värmeproduktionen uppgått till ca 254,8 GWh (257,0)
och elproduktionen till 26,5 GWh (24,9). Totalt
har 39 125 MWh (17 499) spillvärme använts och
63 718 ton (72 545) avfall förbränts under året.
Tillstånd finns för att förbränna 98 000 ton/år.
avdelning logistik
Inom avdelning Logistik har de flesta tyngre
fordon organiserats i syfte att skapa synergier
inom den verksamhetsgrenen.
Logistikavdelningen genomför renhållningsuppdraget gatu- och parkskötsel samt har ansvar
för slamtömning åt Kiruna Kommunpartner AB.
Utöver detta så ansvarar även avdelningen för
den interna entreprenadverksamheten och inhämtning av verksamhetsavfall. I avdelningen
ingår även en fordonsverkstad för att säkerställa
drift och underhåll av den egna fordonsparken.
övriga avdelningar
Utöver driftsavdelningarna finns Teknikavdelningen
som tillhandahåller kompetens och konsulttjänster inom bolaget och inom den övriga kommunkoncernen. Dessutom finns avdelningen HR/
Ekonomi, där även kommunikationsenheten ingår.
* Från den 1 januari 2015 ingår avdelning Energi med dess verksamheter i dotterbolaget Kiruna Kraft AB.
KKP sköter drift och underhåll av 21 vattenverk och
20 avloppsreningsverk. Varje år produceras och
distribueras ca 4 miljoner kubikmeter dricksvatten
och en jämförlig volym renas i avloppsreningsverken. Driften av de geografiskt åtskilda VA-verken
utförs av personal stationerad i Kiruna, Abisko,
Vittangi och Karesuando. Från vår östra enhet sköter KKP även driften av de fem återvinningsstationerna som är placerade i den östra kommundelen.
Kiruna Kraft AB
Kiruna Kraft äger och driver energiproduktionanläggningarna i koncernen och svarar för fjärrvärmedistributionen samt Kiruna Avfallsanläggning.
Koncernens investeringar
Investeringsvolymen uppgår till drygt 40 miljoner
kronor för koncernen och bland de större investeringarna syns nya kundanslutningar för fjärrvärme
och en väghyvel.
Årets resultat
Koncernen Tekniska Verken fortsätter resan med
positivt resultat för femte året i följd. Årets resultat
efter finansnetto uppgår till 17,7 miljoner kronor.
Orsaken till det positiva resultatet står att finna
främst i en hög tillgänglighet i den avfallseldade
produktionsanläggningen, låga reparations- och
underhållskostnader samt låga kapitalkostnader.
Orsaken till detta är satsningarna i form av strategiska investeringar, utvecklat underhåll och körstrategier för energiproduktionsanläggningarna
men även i ständiga förbättringar i hela organisationen.
* Från den 30 mars 2015 ingår drift av fritidsanläggningar som en
verksamhet i Kiruna Kommunpartner.
26
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
Kiruna Kommunpartner gör ett nollresultat då
denna verksamhet är skatte-och taxefinansierad
och eventuell vinst/förlust förs över till nästkommande räkenskapsår.
Framtida utveckling
stadsomvandlingen
Tekniska Verkens roll i stadsomvandlingsprocessen blir allt mer tydlig. Vårt fokus ligger på teknik och infrastruktur men även hållbarhetsfrågor
främst med koppling till den ekologiska hållbarheten.
Arbetet med uppförande av den nya infrastrukturen i nya Kiruna har startats under året och pågår
för fullt. Parallellt med detta utförs studier av nya
systemlösningar för andra delar. Tillsammans med
planeringsfunktionerna i Kiruna kommun så utformas arbetssätt och rutiner för att skapa förutsättningar för det kommande arbetet. Kiruna kommun
har med anledning av Gruvstadsparkens påverkan
ersatt Tekniska Verken-koncernen under 2012 för
utrangering av anläggningar samt för kommande
investeringar i nya områden.
samarbeten
Vårt arbete med att söka samarbeten i regionen
kring miljö- och energifrågor har resulterat i avtalade samarbeten som nu vidareutvecklas för att
på bästa sätt möta framtiden. Inom energiområdet har inriktningsbeslut för samarbete med den
lokala gruvindustrin tagits, vilket kommer konkretiseras under 2015. Även inom avfallsområdet
pågår intensiva diskussioner i syfte att fördjupa
redan pågående samarbeten.
Samtliga kommuner i Nordkalotten står inför utmaningar när det gäller att anpassa sina system
i enlighet med de klimatutmaningar vi står inför.
Tekniska Verken är en stor aktör i detta geo­
grafiska område och kan med befintliga anläggningar, samarbeten och kompetens leverera
lösningar främst inom avfallshantering och behandling, men även kompetens inom energi­
produktion och omställning.
risker och osäkerhetsfaktorer
Bolagets främsta finansiella risk ligger i en framtida ränteuppgång, detta då belåningsgraden är
relativt hög. För att motverka risken ska egenfinansieringen av framtida investeringar öka.
Samtidigt måste en offensiv hållning till stadsomvandlingen antas.
En annan stor risk är minskad värmeförsäljning
på grund av klimat och minskat kundunderlag.
Under året har stora satsningar på nya kunder
genomförts. Tidigare satsningar i huvudkulvertar
har under året visat sig vara goda investeringar.
Satsningen mot tilläggstjänster fortsätter också.
Kvalitet, miljö, arbetsmiljö
samt säkerhet/brandfrågor
Det systematiska arbetet med de viktiga frågorna kring kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/
brand fortsätter inom koncernen. Ett kvitto på detta
arbete är den utökade miljöcertifieringen som
Tekniska Verken genomförde genom den externa
revision som skedde under hösten 2014. Arbetet
med att certifiera hela bolagets verksamhet pågår
med oförminskad kraft.
Miljöpåverkan
Koncernen bedriver 21 anmälningspliktiga och 7
tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken.
energiproduktion
Energiproduktionsverksamheten är en tillståndspliktig verksamhet. Värmeverket har tillstånd för
värme- och elproduktion genom förbränning av
högst 98 000 ton avfall per år. Verksamheten påverkar den yttre miljön genom utsläpp till luft och
vatten. Den tillståndspliktiga energiproduktionen i
Kiruna och Vittangi motsvarar 40 % av koncernens
nettoomsättning.
avfallstransporter
Den anmälningspliktiga verksamheten består
av insamling och transport av avfall från hushåll,
industri och företag. Verksamhetens påverkan på
den yttre miljön härrör främst från transporterna
genom utsläpp till luften.
fa-verksamheten
Bolaget innehar ett tillstånd enligt miljöskyddslagen att samla in farligt avfall från allmänheten
och företag samt mellanlagra detta avfall på bolagets miljöenhet. Bolaget innehar även ett tillstånd
för transport av farligt avfall. Allt avfall skickas
vidare för upparbetning eller destruktion. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön består
av utsläpp till luften genom transport av avfallet
till destruktionsanläggning. Tillståndet för Miljöenheten kommer att omprövas i samband med
tillståndsprövningen för värmeverket, eftersom
anläggningen finns inom samma fastighet samt
har ett gemensamt tillstånd som ej är prövat enligt miljöbalken.
kiruna avfallsanläggning
Tekniska Verken har ett tillstånd för deponiverksamhet där maximalt 50 500 ton avfall per år får
tas emot, sorteras, behandlas samt lagras. Slutna
klass 1-celler med lakvattenrening omhändertar
förbränningsavfall från värmeproduktionen vid
27
värme­verket som klassas som farligt avfall. Denna
verksamhet påverkar miljön genom utsläpp av
lakvatten.
Bolaget har deponiceller för farligt avfall med
lakvattenuppsamling och rening samt hårdgjorda
ytor för sortering, balning och mellanlagring av
avfall. Den 19 april 2012 fastställde Mark- och
miljödomstolen slutliga villkor för utsläpp till vatten. Verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning
påverkar omgivningen framförallt genom utsläpp
till mark och vatten via lakvattenreningen och
mellanlagringen av avfall inom anläggningen, via
utsläpp till luft avseende deponigas från den gamla hushållsdeponin samt genom buller och delvis
även nedskräpning. Verksamheten anpassas kontinuerligt i syfte att minska eventuella störningar
för omgivningen.
Verksamheten på Kiruna Avfallsanläggning fortsätter inom nuvarande tillstånd som sträcker sig
till 2017. En ansökan om förlängt tillstånd avses
lämnas in till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation under våren/sommaren 2015.
va-verksamheten
Inom VA-verksamheten har avloppsreningsverken
den största påverkan på miljön genom utsläpp till
vatten. Beroende på typ av rening och uppnådd
reningsgrad sker utsläpp av övergödande (fosfor, kväve) och syreförbrukande ämnen. Vissa
miljöfarliga ämnen (till exempel medicin, kemikalier) kan inte avlägsnas vid reningen och det
är viktigt att dessa inte tillförs avloppet. Samtliga
avloppsreningsverk omfattas av tillstånds- eller
anmälningsplikt. Inom Kiruna kommun omfattas
tre avloppsreningsverk av tillståndsplikt (>2 000
pe) och 17 av anmälningsplikt (<2 000 pe). Tillsynsmyndigheten lämnar gränsvärden för tillåtna
utsläppshalter avseende bland annat syreförbrukande ämnen och fosfor. Reningen kan ske
mekaniskt, kemiskt och biologiskt.
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
flerårsöversikt
moderbolaget
2014 20132012 20112010
VÄRME (drift MWh)
Produktion
254 810
256 796
270 704
245 940
268 105
Försäljning
195 853
199 255
221 218
200 853
221 057
Produktion
26 552
24 861
29 540
31 438
30 690
Försäljning
20 509
19 811
24 862
21 914
20 802
Fast bränsle
177 834
202 833
195 664
196 205
214 376
Rökgaskondensering
21 419
17 309
19 556
13 066
16 216
Elpannor
9 946
15 950
10 598
7 408
9 051
Olja
6 232
3 892
7 146
8 211
9 551
Spillvärme (LKAB)
39 125
17 499
37 740
21 714
18 912
Totalt
254 556
257 483
270 704
246 604
268 105
Omsättning (Mkr)
279
268
280
260
267
Resultat e finansnetto (Mkr)
17,7
5,7
7,2
4,5
6,6
Balansomslutning (Mkr)
175
191
176
203
191
Justerat eget kapital (Mkr)
56
42
37
29
25
Soliditet (%)
32
22
21
14
13
Antal anställda
149
146
145
130
128
Personalkostnader (Mkr)
76
77
75
71
65
Investeringar koncern (Mkr)
41
44
30
32
36
ELKRAFT (MWh)
ENERGIPRODUKTIONENS FÖRDELNING (MWh)
EKONOMI
Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att ansamlad förlust, kronor -4 629 808, balanseras i ny räkning.
Vad beträffar koncernens och moderföretagets resultat och ställning i övrigt,
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.
Alla belopp uttrycks i svenska kkr där annat ej anges.
28
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
resUltaträkning
koncernen (kkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
Nettoomsättning
2
341 062
326 047
Övriga rörelseintäkter
3
2 595
5 343
343 657
331 390
-7 179
-8 805
-28 789
-26 234
-120 906
-124 380
-95 510
-94 228
-61 103
-64 770
-1 945
–
28 225
12 973
151
545
Räntekostnader och liknande resultatposter
-10 642
-12 348
Resultat efter finansiella poster
17 734
1 170
Resultat före skatt
17 734
1 170
-86
1 000
17 648
2 170
RÖRELSENS KOSTNADER
Råvaror och förnödenheter
Bränslekostnader
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
3
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat
4
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Skatt på årets resultat
5
Årets resultat
29
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
balansräkning
koncernen (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Elcertifikat och utsläppsrätter
6
2 343 1 797
2 343
1 797
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
7
78 596
78 000
Fordon och arbetsmaskiner
8
25 442
24 019
Maskiner och andra tekniska anläggningar
9
311 523
326 762
Inventarier, verktyg och installationer
10
6 629
7 324
11
9 102 35 334
431 292
471 439
915 1 000
915
1 000
Summa anläggningstillgångar
434 550
474 236
Råvaror och förnödenheter
8 682
7 657
Förskott till leverantörer
1 385 1 385
10 067
9 042
Kundfordringar
70 846
83 909
Övriga fordringar
7 352
9 368
16 336
15 019
94 534
108 296
Kassa och bank
2 385 6 779
2 385
6 779
Summa omsättningstillgångar
106 986
124 117
SUMMA TILLGÅNGAR
541 536
598 353
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran
13
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager m m
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
Kassa och bank
30
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
balansräkning
koncernen (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
15
Aktiekapital
14 600
14 600
Reserver
43 379
62 345
Balanserat resultat inkl årets resultat
-2 613
-38 157
Summa eget kapital
55 366
38 788
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
16
9 236
9 626
Övriga avsättningar
17
5 868
3 368
15 104
12 994
Långfristiga skulder
18
Övriga skulder till kreditinstitut
76 192
89 856
Skulder till Kiruna kommun
324 836
366 752
401 028
456 608
Skulder till kreditinstitut
–
301
Leverantörsskulder
23 108
26 126
Aktuell skatteskuld
15
–
Övriga skulder
7 931
9 773
38 984
53 763
70 038
89 963
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
541 536
598 353
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
19
ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser - koncernen (kkr)
2014-12-312013-12-31
Ställda säkerheterIngaInga
För egna skulder och avsättningar
AnsvarsförbindelserIngaInga
31
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
kassaflödesanalys
koncernen (kkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
17 734
5 714
61 722
64 705
79 456
70 419
-101
–
79 355
70 419
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager
-1 025
-282
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
13 752
-18 834
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
-19 940
-2 831
Kassaflöde från den löpande verksamheten
72 142
48 472
-20 410
-43 533
–
3 067
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
-546
-246
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-20 956
-40 712
Förändring lån och checkkredit
-55 580
-4 795
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-55 580
-4 795
-4 394
2 965
Likvida medel vid årets början
6 779
3 814
Likvida medel vid årets slut
2 385
6 779
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
20
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
32
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
resUltaträkning
moderföretaget (kkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
Nettoomsättning
2
278 619
268 497
Övriga rörelseintäkter
3
2 438
4 486
281 057
272 983
-7 179
-8 805
Bränslekostnader
-28 789
-26 234
Övriga externa kostnader
-131 254
-143 172
-75 896
-76 721
-19 071
-10 928
18 868
7 123
102
467
-1 237
-1 876
17 733
5 714
-17 733
–
–
5 714
RÖRELSENS KOSTNADER
Råvaror och förnödenheter
Personalkostnader
3
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Rörelseresultat
4
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Resultat efter finansiella poster
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner, övriga
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
5
Årets resultat
–
0
33
5 714
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
balansräkning
moderföretaget (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Elcertifikat och utsläppsrätter
6
2 343
1 797
2 343
1 797
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
7
24 817
21 742
Fordon och arbetsmaskiner
8
25 442
24 019
Maskiner och andra tekniska anläggningar
9
20 611
29 840
Inventarier, verktyg och installationer
10
3 943
4 421
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar
11
4 569 4 804
79 382
84 826
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
12 3 270
3 270
3 270
3 270
Summa anläggningstillgångar
84 995
89 893
Råvaror och förnödenheter
8 682 7 657
8 682
7 657
Kundfordringar
60 135
82 061
Fordringar hos koncernföretag
11 577
122
Aktuell skattefordran
2 557
–
Övriga fordringar
97
709
6 463
10 823
80 829
93 715
–
–
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager m m
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
Kassa och bank
Kassa och bank
––
Summa omsättningstillgångar
89 511
101 372
SUMMA TILLGÅNGAR
174 506
191 265
34
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
balansräkning
moderföretaget (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 15
Bundet eget kapital
Aktiekapital (14 600 aktier)
14 600
14 600
Överkursfond
32 000
32 000
345
345
46 945
46 945
-4 630
-10 344
Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
Årets resultat
0
5 714
-4 630
-4 630
42 315
42 315
Ackumulerade överavskrivningar
17 733 –
17 733
–
Obeskattade reserver
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
16
9 236
9 626
Övriga avsättningar
17
5 868 3 368
15 104
12 994
Långfristiga skulder18
Skulder till Kiruna kommun
43 235
81 443
43 235
81 443
Skulder till kreditinstitut
–
301
Leverantörsskulder
14 837
17 735
Skulder till koncernföretag
4 791
4 167
Övriga skulder
5 711
7 571
30 780 24 739
56 119
54 513
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
174 506
191 265
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
35
19
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - moderföretaget (kkr)
2014-12-312013-12-31
STÄLLDA SÄKERHETER
IngaInga
För egna skulder och avsättningar
AnsvarsförbindelserIngaInga
kassaflödesanalys
koncernen (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
17 733
5 714
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
21 401
11 548
39 134
17 262
Betald inkomstskatt
-2 777
–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
36 357
17 262
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager
-1 025
-282
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
15 443
-14 680
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
1 606
1 930
Kassaflöde från den löpande verksamheten
52 381
4 230
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-13 627
-14 117
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
–
3 067
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
-546 -246
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-14 173
-11 296
Förändring av nyttjande av checkkredit
-38 208
7 066
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-38 208
7 066
20
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde––
Likvida medel vid årets början
–
–
Likvida medel vid årets slut
–
–
36
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
noter
(Belopp i kkr om inget annat anges)
Not 1 Redovisningsprinciper
tillämpat varför det inte innebär någon förändring i och med inträde i K3regelverket. Dock har ett bolag identifierat en maskin som har indelats i fler
komponenter och detta har påvekat jämförelseåret. Byggnaderna består
främst av stomme varför någon vidare indelning inte sker.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och
för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1
Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
nedskrivningar - materiella och immateriella
anläggningstillgångar samt andelar i koncernföretag
Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom
i de fall som anges nedan under avsnittet ”Redovisningsprinciper i moderföretaget”.
Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs
värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns,
beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Övergången till K3 har inneburit endast en mindre förändring på jämförelsetalen i koncernen då de materiella anläggningstillgångarna även tidigare
varit uppdelade på komponenter, men då en maskin i ett av dotterföretagen
indelats i ytterligare komponenterer 2013/2014 har en påverkan om 4 544 tkr
har bokats. I koncernen har detta påverkat eget kapital och uppskjuten skatt.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet
beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras.
Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången.
En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.
Nyckeltalen i förvaltningsberättelsen har inte räknats om.
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om
inget annat anges nedan.
immateriella tillgångar
immateriella anläggningstillgångar
leasing
Alla leasingavtal har klassificerats som finansiella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilka de risker och
fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett
leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal.
Immateriella anläggningstillgångar avser Elcertifikat och Utsläppsrätter.
Dessa redovisas till anskaffningsvärde.
materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet
ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.
finansiella leasingavtal
Rättigheter och skyldigheter enligt finansiella leasingavtal redovisas som
tillgång och skuld i balansräkningen. Vid det första redovisningstillfället värderas tillgången och skulden till det lägsta av tillgångens verkliga värde och
nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som är direkt hänförbara till ingående och upplägg av leasingavtalet läggs till det belopp som redovisas
som tillgång.
tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens
redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas
som kostnader när de uppkommer.
För vissa av de materiella anläggningstillgångarna, främst värmeproduktionsanläggningen, har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Dessa tillgångar har därför delats upp i komponenter
vilka skrivs av separat.
Efter det första redovisningstillfället fördelas minimileaseavgifterna på ränta
och amortering av skulden enligt effektivräntemetoden. Variabla avgifter
redovisas som kostnader det räkenskapsår de uppkommit.
Den leasade tillgången skrivs av över nyttjandeperioden.
avskrivningar
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom
det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Byggnader
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
operationella leasingavtal
Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll,
redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
Nyttjandeperiod
40 år
5-20 år
5-20 år
varulager
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas
enligt först in- först ut- principen I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter
för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.
För vissa av de materiella anläggningstillgångarna (maskiner) har skillnaden
i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Denna
indelning har bolaget alltid
37
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
finansiella tillgångar och skulder
förmånsbestämda planer
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.
Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1.
Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda
vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen.
redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas
bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från
tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan
part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.
skatt
Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår
som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt
för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare
transaktioner eller händelser.
Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock inte för temporära skillnader som härrör från första redovisningen
av goodwill. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära
skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen
baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats.
värdering av finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga
till förvärvet av tillgången.
Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället
till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt
kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga
resultat. Värderingen omprövas varje balansdag.
Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.
Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället
till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med til�lägg för eventuella uppskrivningar.
I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten
skatt och eget kapital.
Räntebärande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde
med tillämpning av effektivräntemetoden.
avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller
informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt
att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras.
värdering av finansiella skulder
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är
direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde
och periodiseras enligt effektivräntemetoden.
Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på
balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag.
ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
ansvarsförbindelser
klassificering
En ansvarsförbindelse redovisas inom linjen när det finns:
Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen
avgiftsbestämda eller förmånsbestämda.
– En möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade händelser och vars
förekomst endast kommer att bekräftas av en eller flera osäkra framtida
händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller
Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag,
normalt ett försäkringsföretag, och har inte längre någon förpliktelse till den
anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar
efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalat och
den kapitalavkastning som avgifterna ger.
– En befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde
av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.
Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär
i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker
från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om
tillgångarna är överförda till ett annat företag.
intäkter
Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att
erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga
värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter.
avgiftsbestämda planer
offentliga bidrag
Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld.
Ett offentligt bidrag som inte är förknippat med krav på framtida prestation
redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts. Ett offentligt
bidrag som är förenat med krav på framtida prestation redovisas som intäkt
38
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
Not 3 Övriga rörelseintäkter
när prestationen utförs. Om bidraget har tagits emot innan villkoren för att
redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas bidraget som en skuld.
koncernen
Realisationsvinster
Försäkringsersättningar
Övrigt
redovisning av bidrag relaterade till anläggningstillgångar
Offentliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom
att bidraget reducerar tillgångens redovisade värde.
koncernredovisning
dotterföretag
Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar
mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.
Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella
och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Redovisningen av rörelseförvärv bygger på enhetssynen. Det innebär att förvärvsanalysen upprättas per den tidpunkt då förvärvaren får bestämmande inflytande.
Från och med denna tidpunkt ses förvärvaren och den förvärvade enheten
som en redovisningsenhet. Tillämpningen av enhetssynen innebär vidare att
alla tillgångar (inklusive goodwill) och skulder samt intäkter och kostnader
medräknas i sin helhet även för delägda dotterföretag.
moderföretaget
Realisationsvinster
Försäkringsersättningar
Övrigt
74217
–779
2 364 3 490
2 438
2014
5 343
4 486
varav2013 varav
män-12-31 män
moderföretaget
Sverige
14973% 146 73%
Totalt i moderföretaget
149
73%
73%
3391% 32 91%
Totalt i dotterföretag
33
91%
32
91%
182
76%
178
76%
redovisning av könsfördelning i företagsledningar
I moderföretaget särredovisas inte uppskjuten skatt som är hänförlig till
obeskattade reserver.
146
dotterföretag
Sverige
Koncernen totalt
skatt
2014-12-312013-12-31
Andel kvinnor Andel kvinnor
moderföretaget
Styrelsen
Övriga ledande befattningshavare
33% 11%
18%
20%
koncernen totalt
Styrelsen
Övriga ledande befattningshavare
33% 11%
15%
15%
löner och andra ersättningar samt sociala kostnader,
inklusive pensionskostnader
Not 2 Nettoomsättning per rörelsegren och
geografisk marknad
koncernen
2014-12-312013-12-31
Nettoomsättning per rörelsegren
Energidistribution
178 533 143 440
Renhållningstjänster
50 744
26 083
Gatu- park- slam- och VA - verksamhet
92 489
68 461
Övriga konsulttjänster
15 118
6 586
Intäkter som ej fördelas på rörelsegren
4 178 81 477
Moderföretaget
(varav pensionskostnad)
Dotterföretag
2014-12-312013-12-31
Löner och Sociala
ersättningarkostnader
Koncernen totalt
326 047
(varav pensionskostnad)
Löner och
Sociala
ersättningarkostnader
53 768
19 457
52 458
21 155
1)
(4 018)
1)
(4 561)
5 757
12 202
5 179
(1 288)
(1 069)
13 414
(varav pensionskostnad)
moderföretaget
2014-12-312013-12-31
Nettoomsättning per rörelsegren
Energidistribution
186 324 189 375
Renhållningstjänster
25 959
22 856
Gatu- park- slam- och VA - verksamhet
6 314
6 608
Övriga konsulttjänster
15 118
6 586
Intäkter som ej fördelas på rörelsegren
44 904 43 072
278 619
2 595
medelantalet anställda-12-31
Redovisningsprinciperna i moderföretaget överensstämmer med de ovan angivna redovisningsprinciperna i koncernredovisningen utom i nedanstående fall.
redovisningsprinciper i moderföretaget
341 062
74217
–779
2 521 4 347
Not 3Anställda, personalkostnader och arvoden till
styrelse och revisorer
Anskaffningsvärdet för dotterföretag beräknas till summan av verkligt värde
vid förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar med tillägg av uppkomna och
övertagna skulder samt emitterade eget kapitalinstrument, utgifter som är
direkt hänförliga till rörelseförvärvet samt eventuell tilläggs- köpeskilling. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet, med några undantag, vid förvärvstidpunkten av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt
minoritetsintresse. Minoritetsintresse värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar
och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill.
2014-12-312013-12-31
67 182
25 214
64 660
26 334
2)
(5 306)
2)
(5 630)
1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 230 (f.å. 208) företagets ledning avseende 1 (1)
personer. Företaget har inga utestående pensionsförpliktelser.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 230 (f.å. 208) företagets ledning avseende 1 (1) personer. Koncernen har inga utestående pensionsförpliktelser.
268 497
39
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
Not 5 Skatt på årets resultat
löner och andra ersättningar fördelade mellan
styrelseledamöter med flera och övriga anställda
Moderföretaget
koncern 1 412
52 356
1 473
50 985
(–)
(–)
(–)
(–)
-
13 414
-
13 675
(varav tantiem o.d.)
(–)
(–)
(–)
(–)
Koncernen totalt
1 412
65 770
1 473
64 660
(varav tantiem o.d.)
(–)
(–)
(–)
(–)
(varav tantiem o.d.) Dotterföretag
2014-12-312013-12-31
2014-12-312013-12-31
Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt]
StyrelseÖvriga
StyrelseÖvriga
och VD
anställda
och VD
anställda
Uppskjuten skatt
moderföretag Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt]
Uppskjuten skatt
–
-86
–
1 000
-86
1 000
2014-12-312013-12-31
–
–
–
–
––
Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser 4 611 tkr (3 812 tkr)
andra ledande befattningshavare än styrelse och VD.
avstämning av effektiv skatt
arvode och kostnadsersättning till revisorer
Resultat före skatt
17 734
1 170
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget
22,0%
-3 901
22,0%
-257
Avsättning till obeskattade
reserver
-22,0%
3 901
0,0%
–
Uppskjuten skatt
0,5%
-86
0,0%
–
Redovisad effektiv skatt
0,5%
-86
22,0%
1 000
–
5 714
koncern KPMG AB
Revisionsuppdrag
Andra uppdrag
Öhrlings PriceWaterhouseCooper AB
Lekmannarevisionsuppdrag
moderföretag KPMG AB
Revisionsuppdrag
Andra uppdrag
Öhrlings PriceWaterhouseCooper AB
Lekmannarevisionsuppdrag
koncern
2014-12-312013-12-31
137152
60
13
2527
2014-12-312013-12-31
moderföretag
Resultat före skatt
105129
40
13
2527
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget
22,0%
0
22,0%
-1 257
Redovisad effektiv skatt
22,0%
–
22,0%
–
Not 6 Elcertifikat och utsläppsrätter
Not 4 Operationell leasing
koncernen
2014-12-312013-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
1 797
1 551
Årets förändringar
546
246
leasingavtal där företaget är leasetagare
koncern
Framtida minimileaseavgifter avseende icke
uppsägningsbara operationella leasingavtal
Inom ett år
Mellan ett och fem år
Senare än fem år
2014-12-312013-12-31
ProcentBelopp
ProcentBelopp
2014-12-312013-12-31
14 720
62 704
–
13 505
83 528
–
77 424
97 033
Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter
15 340
13 667
77 424
97 033
Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter
15 339
13 541
2 343
1 797
Redovisat värde vid årets slut
2 343
1 797
moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Årets förändringar
moderföretaget
2014-12-312013-12-31
Framtida minimileaseavgifter avseende icke
uppsägningsbara operationella leasingavtal
Inom ett år
14 720
13 505
Mellan ett och fem år
62 704
83 528
Senare än fem år
–
–
Vid årets slut
40
2014-12-312013-12-31
1 797
546
1 551
246
Vid årets slut
2 343
1 797
Redovisat värde vid årets slut
2 343
1 797
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
Not 7 Byggnader och mark
moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
koncernen
2014-12-312013-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
156 689 156 428
Nyanskaffningar
4 670
261
Avyttringar och utrangeringar
-570
–
Omklassificeringar
630
–
Vid årets slut
161 419
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
-78 689
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
561
–
-4 695
-9 470
Vid årets slut
-82 823
-78 689
Redovisat värde vid årets slut
78 596
78 000
31 439
27 076
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
-5 334
Årets avskrivning
-1 288
-4 238
-1 096
-6 622
-5 334
Redovisat värde vid årets slut
24 817
21 742
varav mark
Koncernen och moderföretaget
Marken innehas med tomträtt.
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivning
50 629
-26 610
–
1 539
–
-5 270
3 250
-24 627
-5 233
-30 341
-26 610
Redovisat värde vid årets slut
25 442
24 019
koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar 2014-12-312013-12-31
828 642
11 419
-10 339
25 997
818 345
174
–
10 123
855 719
828 642
-501 880
-457 182
8 223
-1 702
-40 896
–
2 648
-47 346
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivning 2014-12-312013-12-31
Not 8 Fordon och arbetsmaskiner
koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
55 783
Not 9 Maskiner och andra tekniska anläggningar
moderföretaget
2014-12-312013-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
27 076
26 815
Nyanskaffningar
4 363
261
Vid årets slut
–
8 383
-6 317
48 563
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivning
-69 219
Årets avskrivning
50 629
6 826
-1 672
–
156 689
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
2014-12-312013-12-31
50 629
6 826
-1 672
–
–
8 383
-6 317
48 563
55 783
50 629
-26 610
–
1 539
–
-5 270
3 250
-24 627
-5 233
-30 341
-26 610
Redovisat värde vid årets slut
25 442
24 019
2014-12-312013-12-31
Redovisat värde vid årets slut
moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning
Årets valutakursdifferenser
41
-536 255 -501 880
–
-7 941
–
–
-7 941
–
311 523
326 762
2014-12-312013-12-31
54 920
1 585
-268
–
60 328
174
–
-5 582
56 237
54 920
-25 080
-25 024
218
-2 823
–
–
-2 704
2 648
-27 685
-25 080
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
–
-7 941
–
–
-7 941
–
20 611
29 840
Redovisat värde vid årets slut
Not 11 P ågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar
koncernen
Vid årets början
Omklassificeringar
Investeringar leasing
koncernen
Maskiner som innehas under finansiella
leasingavtal ingår med ett redovisat värde om
2014-12-312013-12-31
Redovisat värde vid årets slut
2014-12-312013-12-31
moderföretaget
Vid årets början
Omklassificeringar
moderföretaget
Investeringar Maskiner som innehas under finansiella leasingavtal
ingår med ett redovisat värde om
–
– Redovisat värde vid årets slut
43 602
45 623
Under övriga kort- respektive långfristiga skulder i koncernen redovisas nuvärdet av framtida betalningar avseende skuldförda finansiella leasingförpliktelser.
35 334
-26 232
–
11 975
-9 526
32 885
9 102
35 334
4 804
50
-235–
–
4 754
4 569
4 804
Not 12 Andelar i koncernföretag
Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början
2014-12-312013-12-31
3 270
3 270
Not 10 Inventarier, verktyg och installationer
3 270
3 270
koncernen
2014-12-312013-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
37 255
84 580
Nyanskaffningar
1 570
1 830
Avyttringar och utrangeringar
-4 865
–
Omklassificeringar
– -49 155
Redovisat värde vid årets slut
3 270
3 270
2014-12-312013-12-31
Dotterföretag / Org nr / Säte
33 960
37 255
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
-29 931
Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 4 856
Omklassificeringar
–
Årets avskrivning
-2 256 -49 187
–
21 977
-2 721
-27 331
-29 931
6 629
7 324
Redovisat värde vid årets slut
Spec av moderföretagets och koncernens
innehav av andelar i koncernföretag
19 901
23 487
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
-19 066
Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 4 856
Omklassificeringar
–
Årets avskrivning på anskaffningsvärden
-1 748 -39 149
–
21 977
-1 894
-15 958
-19 066
3 943
4 421
Redovisat värde vid årets slut
Andel
(i %)
Redovisat
värde
Redovisat
värde
1 000
100,0
1 170
1 170
100
100,0
2 100
2 100
3 270
3 270
Kiruna Kraft AB,
556526-8371/Kiruna
Kiruna Kommunpartner AB,
556797-5049/Kiruna
Not 13 Uppskjuten skatt
koncernen
Skattemässiga underskottsavdrag uppgår till 22,2 Mkr vilket medför en uppskjuten skattefordran om 4,9 mkr. Uppskjuten skatteskuld avseende avskrivningar över plan uppgår till 3,9 mkr.
moderföretaget
2014-12-312013-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
23 487
65 922
Nyanskaffningar
1 279
545
Avyttringar och utrangeringar
-4 865
–
Omklassificeringar
– -42 980
Antal
andelar
Det finns inga temporära skillnader i koncernen.
moderföretaget
Skattemässiga underskottsavdrag uppgår till 0 kr och andra outnyttjade skatteavdrag uppgår till 0 kr. Det finns inga temporära skillnader i moderföretaget.
Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
koncernen
Förutbetald leasing
Förutbetald försäkring
Upplupna intäkter
Förutbetalda rörelsekostnader
42
2014-12-312013-12-31
92
–
10 591
5 653
153
20
12 872
1 974
16 336
15 019
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
moderföretag
Förutbetald leasing
Förutbetald försäkring
Upplupna intäkter
Förutbetalda rörelsekostnader
92
–
5 352
1 019
153
20
8 903
1 747
6 463
10 823
moderföretaget Avsättning deponi
Redovisat värde vid årets början
Avsättningar som gjorts under året1
Redovisat värde vid årets slut
2014-01-01
62 345
-34 613
-3 544
Justerad ingående balans
2014-01-01
Förskjutning mellan bundet
och fritt eget kapital
14 600
14 600
62 345
-38 157
-18 966
18 996
Övriga förskjutningar
-1 100
Årets resultat
17 648
Eget kapital
-2 613
2014-12-31 14 600
43 379
14 600
32 345
-4 630
Justerad ingående balans
2014-01-01
14 600
32 345
-4 630
Förändringar i redovisade värden
som redovisas direkt mot eget kapital
Summa Förändringar i redovisade värden– –
–
Årets resultat
–
Eget kapital
2014-12-31
14 600
32 345
3 368
Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen:
Skulder till Kiruna kommun
324 836
366 752
moderföretaget
Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen
Skulder till Kiruna kommun
43 235
81 443
Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
koncernen
Förutbetalda intäkter
Upplupna kostnader
Överkurs- Balanserat
Aktie- fond samt
resultat inkl
moderföretaget
kapital reservfond årets resultat
2014-01-01
5 868
koncernen
2014-12-312013-12-31
Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen:
Övriga skulder till kreditinstitut
76 192
89 856
Ingående balans
1 368
2 000
Not 18 Långfristiga skulder
Balanserat
Aktie-
resultat inkl
koncernen
kapital
Reserver årets resultat
Effekt av övergång till K3
3 368
2 500
1) Inkl ökningar av befintliga avsättningar.
Not 15 Eget kapital
Ingående balans
2014-12-312013-12-31
2014-12-312013-12-31
7 014
31 970 27 610
26 153
38 984
53 763
moderföretag
Förutbetalda intäkter
Upplupna kostnader
7 014
23 766 8 760
15 979
30 780
24 739
Not 20 Övriga upplysningar till kassaflödesanalysen
-4 630
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera
Not 16 Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
pensionskostnad
Kostnaden redovisas i följande rader i
resultaträkningen:
Redovisat värde vid årets ingång
Årets värdeförändring
Total kostnad för ersättningar efter
avslutad anställning
koncernen
Avskrivningar
Nedskrivningar/reversering av nedskrivningar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar
Förändring avsättningar pensioner
Förändring avsättning deponi
Övriga ej kassaflödespåverkande poster 2014-12-312013-12-31
9 626
7 145
-390
2 481
9 236
9 626
moderföretaget Avskrivningar
Nedskrivningar/reversering av nedskrivningar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar
Förändring avsättningar pensioner
Förändring avsättning deponi
Övriga ej kassaflödespåverkande poster
Not 17 Övriga avsättningar
koncernen
Avsättning deponi
Redovisat värde vid årets början
Avsättningar som gjorts under året1
Redovisat värde vid årets slut
2014-12-312013-12-31
3 368
2 500
1 368
2 000
5 868
3 368
43
2014-12-312013-12-31
53 662
7 941
–
-390
2 500
-1 991 60 226
–
– 217
2 481
2 000
-219
61 722
64 705
2014-12-312013-12-31
11 130
7 941
–
-390
2 500
220
10 928
–
217
2 481
2 000
-4 078
21 401
11 548
årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab
Not 21 Koncernuppgifter
Kiruna 2015-03-18
Företaget är helägt dotterföretag till Kiruna kommun, org nr 212000-2783
med säte i Kiruna kommun.
Inköp och försäljning inom koncernen
Av koncernens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 47 % av inköpen och 49 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp
som koncernen tillhör.
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 47 % av
inköpen och 49 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör.
Not 22 Nyckeltalsdefinitioner
Rörelsemarginal:
Rörelseresultat / Nettoomsättning
Balansomslutning:
Totala tillgångar
Avkastning på
sysselsatt kapital:
Finansiella intäkter:
(Rörelseresultat + finansiella intäkter) /
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Poster i finansnettot som är hänförliga till
tillgångar (som ingår i sysselsatt kapital)
Sysselsatt kapital:
Totala tillgångar - räntefria skulder
Räntefria skulder:
Skulder som inte är räntebärande.
Pensionsskulder ses som räntebärande.
Avkastning på
eget kapital:
Soliditet:
Lars Törnman
Ordförande
Stefan Sydberg
Barbro Olofsson
Roland Holmdén
Thore Johansson
Katarina Hjertell
Birgitta Pounu
Tommy Öhman
Ulf Stålnacke
Jan Fjordell
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-23
KPMG AB
Årets resultat hänförligt till moderföretagets
aktieägare / Genomsnittligt eget kapital hänförligt
till moderföretagets aktieägare
Totalt eget kapital / Totala tillgångar
Ingela Björklund
Auktoriserad revisor
44
årsredovisning – kiruna kommunPartner ab
kiruna kommunPartner ab
förvaltningsberättelse
stYrelsen ocH verkställande direktören för
kirUna kommUnpartner ab får Härmed avge årsredovisning
ocH koncernredovisning för räkenskapsåret 2014.
allmänt om verksamheten
Inom Kiruna Kommunpartner AB är den skatte- och taxefinansierade verksamheten samlad. KKP ansvarar för den kommunala driften inom följande områden; vatten och avlopp, slamtömning, gatu/park, insamling av
hushållsavfall och återvinningscentraler. Under 2015 tillkommer drift av
fritidsanläggningar.
företaget är ett Helägt dotterföretag till tekniska verken i kirUna ab,
org nr 556204-3439, med säte i kirUna kommUn. bolaget Har sitt säte i kirUna kommUn.
Kiruna Kommunpartner AB sköter drift och underhåll av 21 vattenverk och 20 avloppsreningsverk.
Varje år produceras och distribueras ca 4 miljoner
kubikmeter dricksvatten och en jämförlig volym
renas i avloppsreningsverken. Driften av de geografiskt åtskilda VA-verken utförs av personal stationerad i Kiruna, Abisko, Vittangi och Karesuando.
Från vår östra enhet sköter KKP även driften av
de fem återvinningsstationerna som är placerade
i den östra kommundelen.
Årets resultat
Kiruna Kommunpartner AB gör ett nollresultat då
denna verksamhet är skatte-och taxefinansierad
och eventuell vinst/förlust förs över till nästkommande räkenskapsår.
Kvalitet, miljö, arbetsmiljö samt
säkerhet/brandfrågor
Det systematiska arbetet med de viktiga frågorna kring kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/
brand fortsätter inom koncernen. Ett kvitto på detta arbete är den utökade miljöcertifieringen som
Tekniska Verken genomförde genom den externa
revision som skedde under hösten 2014. Arbetet
med att certifiera hela bolagets verksamhet pågår
med oförminskad kraft.
Tillstånds- eller anmälningspliktig
verksamhet enligt miljöbalken
Bolaget bedriver tre tillståndspliktiga verksamheter.
Förväntad framtida utveckling
Verksamheten inom KKP förväntas att under 2015
fortsätta som tidigare.
Ekonomisk översikt
Miljöpåverkan
2014
va-verksamheten
Inom VA-verksamheten har avloppsreningsverken
den största påverkan på miljön genom utsläpp till
vatten. Beroende på typ av rening och uppnådd
reningsgrad sker utsläpp av övergödande (fosfor, kväve) och syreförbrukande ämnen. Vissa
miljöfarliga ämnen (till exempel medicin, kemikalier) kan inte avlägsnas vid reningen och det
är viktigt att dessa inte tillförs avloppet. Samtliga
avloppsreningsverk omfattas av tillstånds- eller
anmälningsplikt. Inom Kiruna kommun omfattas
tre avloppsreningsverk av tillståndsplikt (>2 000
pe) och 17 av anmälningsplikt (<2 000 pe). Tillsynsmyndigheten lämnar gränsvärden för tillåtna
utsläppshalter avseende bland annat syreförbrukande ämnen och fosfor. Reningen kan ske
mekaniskt, kemiskt och biologiskt.
45
2013
2012
Nettoomsättning 124 870 122 009
Soliditet %
7,7
7,7
117 714
7,7
Definitioner, se not 12
Förslag till disposition av
företagets vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor
4 587, balanseras i ny räkning.
Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar
med tillhörande noter.
Alla belopp uttrycks i svenska kkr där annat ej
anges.
årsredovisning – kiruna kommunPartner ab
resUltaträkning (kkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
Nettoomsättning
2
124 870
122 009
Övriga rörelseintäkter
3
157
328
125 027
122 337
-104 416
-104 041
-19 614
-17 507
-969
-854
28
-65
Ränteintäkter och liknande resultatposter
48
78
Räntekostnader och liknande resultatposter
-75
-13
Resultat efter finansiella poster
1
–
Resultat före skatt
1
–
-1
–
0
0
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
4
Av- och nedskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
Rörelseresultat
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Skatt på årets resultat
5
Årets resultat
46
årsredovisning – kiruna kommunPartner ab
balansräkning (kkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
6
631
81
Inventarier, verktyg och installationer
7
2 686
2 903
3 317
2 984
3 317
2 984
1 385
1 385
1 385
1 385
11 589
15 401
Fordringar hos koncernföretag
290
–
Aktuell skattefordran
256
–
2 566
101
5 338
596
20 039
16 098
2 385
6 779
2 385
6 779
Summa omsättningstillgångar
23 809
24 262
SUMMA TILLGÅNGAR
27 126
27 246
Summa anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager m m
Förskott till leverantörer
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
8
Kassa och bank
Kassa och bank
47
årsredovisning – kiruna kommunpartner ab
balansräkning (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
9
Bundet eget kapital
Aktiekapital (100 aktier)
100
100
Aktieägartillskott
2 000
2 000
2 100
2 100
Fritt eget kapital
Balanserat resultat55
Årets resultat00
55
2 105
2 105
Leverantörsskulder
3 142
13 616
Skulder till koncernföretag
11 577
7
Övriga skulder
2 220
1 684
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8 082
9 834
25 021
25 141
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
27 246
Kortfristiga skulder
10
27 126
ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser (kkr)
2014-12-312013-12-31
Ställda säkerheter
IngaInga
AnsvarsförbindelserIngaInga
48
årsredovisning – kiruna kommunpartner ab
noter
(Belopp i kkr om inget annat anges)
Not 1 Redovisningsprinciper
finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och
för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1
Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas
bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från
tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan
part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.
Övergången till K3 har inte inneburit någon förändring på jämförelsetalen
då de materiella anläggningstillgångarna även tidigare varit uppdelade på
komponenter.
Nyckeltalen i förvaltningsberättelsen har inte räknats om.
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om
inget annat anges nedan.
materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet
ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.
värdering av finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga
till förvärvet av tillgången.
tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens
redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas
som kostnader när de uppkommer.
Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället
till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
avskrivningar
Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom
det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället
till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med til�lägg för eventuella uppskrivningar.
Nyttjandeperiod
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
5-20 år
5-20 år
värdering av finansiella skulder
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är
direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde
och periodiseras enligt effektivräntemetoden.
nedskrivningar - materiella och immateriella
anläggningstillgångar samt andelar i koncernföretag
Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs
värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns,
beräknas tillgångens återvinningsvärde.
ersättningar till anställda
ersättningar till anställda efter avslutad anställning
klassificering
Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen
avgiftsbestämda eller förmånsbestämda.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till
i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga
bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En
tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.
Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag,
normalt ett försäkringsföretag, och har inte längre någon förpliktelse till den
anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar
efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalat och den
kapitalavkastning som avgifterna ger.
Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär
i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker
från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om
tillgångarna är överförda till ett annat företag.
leasing
Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.
operationella leasingavtal
Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll,
redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
49
årsredovisning – kiruna kommunpartner ab
avgiftsbestämda planer
Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld.
Not 3 Övriga rörelseintäkter
20142013
Övrigt
157328
förmånsbestämda planer
Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1.
157328
Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda
vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen.
Not 4 Anställda, personalkostnader och
arvoden till styrelse och revisorer
ersättningar vid uppsägning
varav varav
medelantalet anställda2014 män2013 män
Ersättningar vid uppsägningar redovisas endast när företaget har en detaljerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att
annullera planen.
skatt
5 179
(1 069)
arvode och kostnadsersättning till revisorer
KPMG AB
2014 2013
Revisionsuppdrag
Andra uppdrag
1212
10
–
Not 5 Skatt på årets resultat
20142013
Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt]
Uppskjuten skatt
-1
–
-1–
avstämning av effektiv skatt
Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att
arbete utförs och material levereras eller förbrukas.
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Skatt hänförlig till tidigare år
Redovisad effektiv skatt
Not 2 Nettoomsättning per rörelsegren
och geografisk marknad
–
–
2014 2013
ProcentBelopp Procent Belopp
1
22,0%
0
100,0%
-1
122,0%
-1
–
22,0%
0,0%
22,0%
0
–
–
Not 6 Maskiner och andra tekniska anläggningar
20142013
122 009
12 202
5 757
(1 288)
Bolagets VD erhåller lön och ersättningar från moderbolaget.
tjänsteuppdrag och entreprenadavtal – löpande räkning
124 870
19 614
Sociala kostnader
(varav pensionskostnad) 1)
Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 kr (f.å. 0 kr).
Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att
erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga
värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter.
Löner och ersättningar
Av företagets pensionskostnader avser 0 kr (f.å. 0 kr) företagets ledning avseende 0 (0) personer.
intäkter
25 601
63 971
29 440
2 212
785
20142013
1) Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt
kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga
resultat. Värderingen omprövas varje balansdag.
26 724
64 053
29 755
3 165
1 173 3977% 32 91%
Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade
reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära
skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras.
Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före
balansdagen och har inte nuvärdeberäknats.
Renhållningsintäkter
VA-intäkter
Gatu- och parkintäkter
Slamintäkter
Övriga intäkter 3977% 32 91%
Totalt
löner och andra ersättningar samt sociala
kostnader, inklusive pensionskostnader
Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår
som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt
för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare
transaktioner eller händelser.
Nettoomsättning per rörelsegren
Sverige
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
226
1 011
226
–
1 237
226
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
-145
Årets avskrivning
-461 -118
-27
Redovisat värde vid årets slut
50
2014-12-312013-12-31
-606
-145
631
81
årsredovisning – kiruna kommunpartner ab
Not 7 Inventarier, verktyg och installationer
Not 11 Koncernuppgifter
Ackumulerade anskaffningsvärden
Företaget är helägt dotterföretag till Tekniska Verken i Kiruna AB, org nr
556204-3439, med säte i Kiruna. Moderföretaget AB ägs av Kiruna kommun,
org nr 212000-2783 med säte i Kiruna kommun.
2014-12-312013-12-31
Vid årets början
Nyanskaffningar
4 643
291
3 358
1 285
4 934
4 643
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
-1 740
Årets avskrivning på anskaffningsvärden
-508
-913
-827
Redovisat värde vid årets slut
-2 248
-1 740
2 686
2 903
Inköp och försäljning inom koncernen
Av företagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 52 % av inköpen och 1 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp
som företaget tillhör.
Not 12 Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet: Totalt eget kapital / Totala tillgångar
Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kiruna 2015-03-18
2014-12-312013-12-31
99
5 239
227
369
5 338
596
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
Lars Törnman
Ordförande
Stefan Sydberg
Barbro Olofsson
Roland Holmdén
Thore Johansson
Katarina Hjertell
Birgitta Pounu
Tommy Öhman
Ulf Stålnacke
Jan Fjordell
Verkställande direktör
Not 9 Eget kapital
Erhållna Balanserat
Aktie- aktieägar-
resultat inkl
Eget kapital
kapital
tillskott årets resultat
Ingående balans
Justerad ingående balans
2014-01-01
2014-01-01
100
100
2 000
2 000
5
5
Årets resultat
Eget kapital
2014-12-31
100
2 000
–
5
Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2014-12-312013-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner
Upplupen kompskuld
Upplupna lagstadgade soc.avg semesterskuld
Upplupen löneskatt pensioner
6 634
663
200
271
313 8 279
608
188
250
509
8 082
9 834
Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-23
KPMG AB
Ingela Björklund
Auktoriserad revisor
51
årsredovisning – kiruna kraft ab
kiruna kraft ab
förvaltningsberättelse
stYrelsen ocH verkställande direktören för
kirUna kraft ab får Härmed avge årsredovisning
ocH koncernredovisning för räkenskapsåret 2014.
allmänt om verksamheten
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta samt uthyra fast
egendom för energiändamål och därmed förenlig verksamhet. Bolaget
äger tomträtten till fastigheten Värmen 2 i Kiruna kommun, på vilken kraftvärmepark och andra byggnader är uppförda. Kiruna kommun har med
anledning av Gruvstadsparkens påverkan ersatt Kiruna Kraft AB för kostnader vid utrangering av anläggningar samt för kommande investeringar
i nya området.
företaget är Helägt dotterföretag till tekniska verken i kirUna ab, org nr 556204-3439,
med säte i kirUna kommUn. bolaget Har sitt säte i kirUna kommUn.
Utveckling av företagets
verksamhet, resultat och ställning
ekonomisk översikt
2013
2012
Nettoomsättning 52 577
58 711
Balansomslutning 364 662 403 539
2014
62 716
412 766
Definitioner: se
Not 14
väsentliga händelser under
räkenskapsåret samt efter
räkenskapsårets utgång
Kiruna Kraft AB äger energiproduktions- och
distributionsanläggningarna i koncernen Tekniska
Verken i Kiruna AB. Under 2014 finns ingen personal i bolaget, men enligt beslut i Kommunfullmäktige 2014-12-09 ska hela energiverksamheten
med personal, från och med 2015 flyttas från
moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB till
dotterbolaget Kiruna Kraft AB.
förväntad framtida utveckling
samt väsentliga risker och
osäkerhetsfaktorer
Vårt arbete med att söka samarbeten i regionen
kring miljö- och energifrågor har resulterat i avtalade samarbeten som nu vidareutvecklas för att
på bästa sätt möta framtiden. Inom energiområdet har inriktningsbeslut för samarbete med den
lokala gruvindustrin tagits, vilket kommer konkretiseras under 2015. Även inom avfallsområdet
pågår intensiva diskussioner i syfte att fördjupa
redan pågående samarbeten.
tillstånds- eller anmälningspliktig
verksamhet enligt miljöbalken
Bolaget bedriver tre tillståndspliktiga verksamheter.
förslag till disposition av företaget
vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor
11 691 disponeras enligt följande:
Balanseras i ny räkning
12
Summa
12
Bolagets främsta finansiella risk ligger i en framtida ränteuppgång, detta då belåningsgraden är
relativt hög. För att motverka risken ska egenfinansieringen av framtida investeringar öka.
Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar
med tillhörande noter.
Samtidigt måste en offensiv hållning till stadsomvandlingen antas.
Alla belopp uttrycks i svenska kkr där annat ej
anges.
En annan stor risk är minskad värmeförsäljning
på grund av klimat och minskat kundunderlag.
Under året har stora satsningar på nya kunder
genomförts. Tidigare satsningar i huvudkulvertar
har under året visat sig vara goda investeringar.
Satsningen mot tilläggstjänster fortsätter också.
52
årsredovisning – kiruna kraft ab
resUltaträkning (kkr)
Not
2014
2013
2
52 577
58 711
–
529
52 577
59 240
-240
-337
-41 063
-52 988
-1 945
–
9 329
5 915
1
–
-9 330
-10 459
–
-4 544
Bokslutsdispositioner, övriga
-4 893
4 544
Resultat före skatt
-4 893
–
4 893
–
0
0
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga externa kostnader
Avskrivningar av materialla anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
3
Rörelseresultat
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Resultat efter finansiella poster
BOKSLUTSDISPOSITIONER
4
Skatt på årets resultat
5
Årets resultat
53
årsredovisning – kiruna kraft ab
balansräkning (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
53 148
56 258
Maskiner och andra tekniska anläggningar
7
290 912
295 771
Pågående nyanläggningar
8
4 533
30 530
348 593
382 559
Uppskjuten skattefordran
4 893
–
4 893
–
Summa anläggningstillgångar
353 486
382 559
Finansiella anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar271 111
Fordringar hos moderföretag
–
–
Fordringar hos koncernföretag
4 500
10 830
Övriga fordringar
1 870
1 895
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
4 535 3 600
11 176
16 436
–
–
Kassa och bank
Kassa och bank
––
Summa omsättningstillgångar
11 176
16 436
SUMMA TILLGÅNGAR
364 662
398 995
54
årsredovisning – kiruna kraft ab
balansräkning (kkr)
Not2014-12-31 2013-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 9
Bundet eget kapital
Aktiekapital (1 000 aktier)
100 100
100100
Fritt eget kapital
Balanserat resultat1212
Årets resultat
0
0
12 12
112112
Obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningar
10
349 -4 544
349
-4 544
Långfristiga skulder11
Övriga skulder till kreditinstitut
76 192
89 856
Skulder till Kiruna kommun
281 601 285 309
357 793
375 165
Leverantörsskulder
5 122
8 439
Skulder till koncernföretag
1 149
–
Aktuell skatteskuld
15
633
122 19 190
6 408
28 262
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
364 662
398 995
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
12
ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser (kkr)
2014-12-312013-12-31
Ställda säkerheter
IngaInga
AnsvarsförbindelserIngaInga
55
årsredovisning – kiruna kraft ab
noter
(Belopp i kkr om inget annat anges)
Not 1 Redovisningsprinciper
redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas
bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från
tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan
part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och
för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1
Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Övergången till K3 har inneburit endast en mindre förändring på jämförelsetalen då de materiella anläggningstillgångarna även tidigare varit uppdelade på komponenter, men då en maskin indelats i ytterligare komponenterer
2013/2014 har en påverkan om 4 544 tkr bokats.
Nyckeltalen i förvaltningsberättelsen har inte räknats om.
värdering av finansiella tillgångar
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om
inget annat anges nedan.
materiella anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga
till förvärvet av tillgången.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet
ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.
Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället
till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
tillkommande utgifter
Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.
Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens
redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas
som kostnader när de uppkommer.
Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället
till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med til�lägg för eventuella uppskrivningar.
avskrivningar
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom
det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Byggnader
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Räntebärande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde
med tillämpning av effektivräntemetoden.
värdering av finansiella skulder
Nyttjandeperiod
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är
direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde
och periodiseras enligt effektivränte- metoden.
40 år
5-20 år
5-20 år
ersättningar till anställda
För vissa av de materiella anläggningstillgångarna (maskiner) har skillnaden
i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Denna
indelning har bolaget alltid tillämpat varför det inte innebär någon förändring
i och med inträde i K3-regelverket. Dock har bolaget identifierat en maskin
som har indelats i fler komponenter och detta har påvekat jämförelseåret.
Byggnderna består främst av stomme varför någon vidare indelning inte sker.
ersättningar till anställda efter avslutad anställning
klassificering
Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen
avgiftsbestämda eller förmånsbestämda.
Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag,
normalt ett försäkringsföretag, och har inte längre någon förpliktelse till den
anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar
efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalats och
den kapitalavkastning som avgifterna ger.
leasing
Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal förutom en anskaffning av materiell anläggningstillgång som redovisas som finansiell
leasing. Under 2015 skall denna leasing lösas och omvandlas till vanligt lån.
operationella leasingavtal
Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär
i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker
från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om
tillgångarna är överförda till ett annat företag.
Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll,
redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.
56
årsredovisning – kiruna kraft ab
avgiftsbestämda planer
Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld.
Not 4 Bokslutsdispositioner, övriga
2014
2013
förmånsbestämda planer
Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1.
- Maskiner och andra tekniska anläggningar
-4 893
4 544
-4 893
4 544
Skillnad mellan skattemässig och redovisad avskrivning
Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda
vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen.
Not 5 Skatt på årets resultat
skatt
Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår
som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt
för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare
transaktioner eller händelser.
Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt]
Uppskjuten skatt
–
4 893
–
–
4 893
–
Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade
reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära
skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras.
Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före
balansdagen och har inte nuvärdeberäknats.
Posten består av uppskjuten skatt i underskottsavdrag.
avstämning av effektiv skatt
Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att
erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga
värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter.
-4 893
Redovisad effektiv skatt
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning
tjänsteuppdrag och entreprenadavtal – löpande räkning
Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att
arbete utförs och material levereras eller förbrukas.
Not 2 Anställda, personalkostnader
och arvoden till styrelse och revisorer
Redovisat värde vid årets slut
Bolaget har inga anställda.
122,0%
–
0
22,0%
0
4 893
0,0%
–
4 893
22,0%
–
2014-12-312013-12-31
129 613
129 613
306–
-570
–
129 349 129 613
-73 355
-64 982
561
-3 407
–
-8 373
-76 201
-73 355
53 148
56 258
Varav mark
2014-12-312013-12-31
Marken innehas med tomträtt.
arvode och kostnadsersättning till revisorer
20142013
1211
10
–
Not 3 Övriga rörelsekostnader
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
för moderföretaget
22,0%
Uppbokning skatt på
underskottsavdrag
100,0%
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Vid årets slut
intäkter
KPMG AB
Revisionsuppdrag
Andra uppdrag
2014 2013
ProcentBelopp Procent Belopp
Not 6 Byggnader och mark
Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt
kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga
resultat. Värderingen omprövas varje balansdag.
20142013
20142013
Realisationsförluster
-1 945
–
-1 945
–
57
årsredovisning – kiruna kraft ab
Not 7 Maskiner och andra tekniska anläggningar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Återförda avskrivningar på
avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivning
Redovisat värde vid årets slut
Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2014-12-31
2013-12-31
780 385
8 823
-10 071
25 997
805 134
770 859
–
–
9 526
780 385
-484 615
-440 000
8 005
–
-37 612
–
–
-44 615
-514 222
-484 615
290 912
295 771
-340
-18 850
122
19 190
Företaget är helägt dotterföretag till Tekniska Verken i Kiruna AB, org nr
556204-3439, med säte i Kiruna. Moderföretaget AB ägs av Kiruna kommun,
org nr 212000-2783 med säte i Kiruna kommun.
Inköp och försäljning inom koncernen
Av företagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % av inköpen
och 100 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som
företaget tillhör.
Not 14 Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet:
Not 8 Pågående nyanläggningar och förskott
Totalt eget kapital / Totala tillgångar
Kiruna 2015-03-18
2014-12-31
2013-12-31
30 530
-25 997
–
11 925
-9 526
28 131
4 533
30 530
Redovisat värde vid årets slut
2013-12-31
-122
–
Not 13 Koncernuppgifter
Differens 1
Vid årets början
Omklassificeringar
Investeringar
2014-12-31
Upplupna kostnader
Outnyttjat investeringsbidrag från Kiruna Kommun
Lars Törnman
Ordförande
Stefan Sydberg
Barbro Olofsson
Roland Holmdén
Thore Johansson
Katarina Hjertell
Birgitta Pounu
Tommy Öhman
Ulf Stålnacke
Jan Fjordell
Verkställande direktör
Not 9 Eget kapital
Eget kapital
Ingående balans
Justerad ingående balans
2014-01-01
2014-01-01
Aktiekapital
Balanserat
resultat
Årets
resultat
100
100
12
12
–
–
Årets resultat
Eget kapital
–
2014-12-31
100
12
–
Not 10 Ackumulerade överavskrivningar
2014-12-31
Maskiner och inventarier
2013-12-31
349
-4 544
349
-4 544
2014-12-31
2013-12-31
76 192
89 856
Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen
Internbank Kiruna kommun
281 601
285 309
Not 11 Långfristiga skulder
Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen
Övriga skulder till kreditinstitut
Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-23
KPMG AB
Ingela Björklund
Auktoriserad revisor
58
FAVÖR
Å
H
T
DE
TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB, 981 85 KIRUNA
www.tekniskaverkenikiruna.se
Ö
F
A
R
A
B
LL
ET
G
A
RET