Förslag till principprogram (PDF - 380kb)
Principprogram DEL 1 Partistyrelsens förslag till Kristdemokraternas riksting 2015 Kapitel 1. Kristdemokratins värdegrund KRISTDEMOKRATI ÄR DEMOKRATI byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats av den kristna traditionen. Kristdemokratin är värdeorienterad. Med detta menas en politik som har människovärdet och de etiska grundvärdena i centrum. Människosynen utgår från att människan till sin natur är rationell eller förnuftig, vilket ger henne frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt medveten och råder över sina egna handlingar. Det gör henne moraliskt ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och ansvaret ger henne skyldigheter. Människan är ett mål i sig. Ingen annan människa får äga henne eller på ett kränkande sätt använda henne som ett medel. Denna människosyn brukar beskrivas som att människan är en person, vilket innebär att varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Människovärdet är knutet till existensen, inte till olika stadier eller situationer i den enskilda människans livscykel eller till hennes förmågor eller egenskaper. Denna människosyn ger en god grund för jämställdhetsarbetet. Det faktum att människan i olika livsstadier och situationer eller på grund av någon skada inte kan handla rationellt upphäver inte hennes rationella natur. Varje människa är således en unik person i och med att hon existerar, och som person är hon född in i ett sammanhang av andra personer med ett ömsesidigt beroende. Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i denna helhetssyn på människan. Detta kallas för personalism. Utifrån en personalistisk människosyn vill 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Människosynen utgår från att människan 13 till sin natur är rationell eller förnuftig, 14 vilket ger henne frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt 15 16 medveten och råder över sina egna 17 handlingar. Det gör henne moraliskt ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och 18 19 ansvaret ger henne skyldigheter. 20 21 Människan är ett mål i sig. Ingen annan 22 människa får äga henne eller på ett 23 kränkande sätt använda henne som ett 24 medel. Denna människosyn brukar beskrivas som att människan är en person, 25 vilket innebär att varje människa är en unik 26 27 och oersättlig individ och har samma 28 absoluta och okränkbara värde oavsett 29 kön, ålder, social position, 30 funktionsvariationer, etnisk och religiös 31 tillhörighet eller sexuell identitet. 32 Människovärdet är knutet till existensen, 33 inte till olika stadier eller situationer i den 34 enskilda människans livscykel eller till 35 hennes förmågor eller egenskaper. Det faktum att människan i olika livsstadier och 36 37 situationer eller på grund av någon skada 38 inte kan handla rationellt upphäver inte 39 hennes rationella natur. 40 41 Varje människa är således en unik person i 42 och med att hon existerar, och som person 43 44 är hon född in i ett sammanhang av andra 45 personer med ett ömsesidigt beroende. 46 Människan har såväl kroppsliga och 47 själsliga som andliga behov. 48 Kristdemokratisk politik tar sin 49 utgångspunkt i denna helhetssyn på 50 människan. Detta kallas för personalism. 51 Utifrån en personalistisk människosyn vill KRISTDEMOKRATI ÄR DEMOKRATI byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats av den kristna traditionen. Kristdemokratin är värdeorienterad. Med detta menas en politik som har människovärdet och de etiska grundvärdena i centrum. 2 vi värna alla människors liv, frihet och värdighet. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta. Vi vill ansvarigt värna och förvalta djur, växter och jordens resurser. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund. vi värna alla människors liv, frihet och värdighet. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund. 1 2 3 4 5 6 7 Demokrati som beslutsmetod garanterar i Demokrati som beslutsmetod garanterar i 8 sig inte att människovärdet och att sig inte att människovärdet och att 9 mänskliga fri- och rättigheter respekteras. mänskliga fri- och rättigheter respekteras. 10 Med demokrati som statsform och politisk Med demokrati som statsform och politisk 11 metod följer yttrandefrihet och alla metod följer yttrandefrihet och alla 12 medborgares lika möjlighet till inflytande, medborgares lika möjlighet till inflytande, 13 men med majoritetsbeslut kan också en men med majoritetsbeslut kan också en 14 minoritet förtryckas och fri- och rättigheter minoritet förtryckas och fri- och rättigheter 15 kränkas. Därför behöver alla samhällen en kränkas. Därför behöver alla samhällen en 16 gemensam värdegrund. Vi anser att de gemensam värdegrund. Vi anser att de 17 värden, rättigheter och skyldigheter, som värden, rättigheter och skyldigheter, som 18 inspirerats och förts vidare av den kristna inspirerats och förts vidare av den kristna 19 traditionen, är oundgängliga som grund. traditionen, är oundgängliga som grund. 20 21 Med den enskilda människans ansvar för Med den enskilda människans ansvar för 22 sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar 23 följer ett förvaltarskap. Ansvaret att följer ett förvaltarskap. Ansvaret att 24 förvalta gäller såväl de egna som de förvalta gäller såväl de egna som de 25 gemensamma resurserna. Ett vitalt och gemensamma tillgångarna. Ett vitalt och 26 solidariskt samhälle med ett gott solidariskt samhälle med ett gott 27 förvaltarskap kräver att vi alla odlar viktiga förvaltarskap kräver att vi alla odlar viktiga 28 medborgerliga dygder och medborgerliga dygder och 29 karaktärsegenskaper. Det handlar om karaktärsegenskaper. Det handlar om 30 rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk 31 klokskap, men även om omsorg och klokskap, men även om omsorg och 32 kärlek. Vi kommer aldrig någonsin att helt kärlek. Vi kommer aldrig någonsin att helt 33 och fullt kunna leva i enlighet med dem, och fullt kunna leva i enlighet med dem, 34 men vi behöver dem för att vi som men vi behöver dem för att vi som 35 människor ska sporras till ett gott människor ska sporras till ett gott 36 förvaltarskap av våra talanger och resurser. förvaltarskap av våra talanger och 37 tillgångar. 38 39 Förvaltarskap över gemensamma resurser Förvaltarskap över gemensamma resurser 40 rör såväl materiella som andliga värden. rör såväl materiella som andliga värden. 41 Miljön och naturresurserna måste förvaltas Miljön och naturresurserna måste förvaltas 42 ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte 43 äventyras och så att kommande äventyras och så att kommande 44 generationer också får del av dem. generationer också får del av dem. 45 Människan bör därför ingripa i naturen Människan bör därför ingripa i naturen 46 med försiktighet och klok urskiljning. med försiktighet och klok urskiljning. 47 Andliga och kulturella värden utgör ett rikt Andliga och kulturella värden utgör ett rikt 48 arv, som behövs för att bevara och arv, som behövs för att bevara och 49 vidareutveckla en civiliserad identitet och vidareutveckla en civiliserad identitet och 50 samhörighet. All politik måste ta hänsyn till samhörighet. All politik måste ta hänsyn till 51 3 det känsliga samspelet i naturen. En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande ger goda politiska förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna. Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för det gemensamma bästa och för ett gott samhälle. det känsliga samspelet i naturen. En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande ger goda politiska förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna. Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för det gemensamma bästa och för ett gott samhälle. Kristdemokraterna vänder sig emot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi. Det har hittills lett till en oansvarig hushållning med förgiftning av luft, vatten och mark som följd. Vi vänder oss också emot en panteistiskt färgad natursyn, ekosofismen, där människan varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduceras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde. Kristdemokraterna vänder sig emot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi. Det har hittills lett till en oansvarig hushållning med förgiftning av luft, vatten och mark som följd. Vi vänder oss också emot en panteistiskt färgad natursyn, ekosofismen, där människan varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduceras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde. Enligt kristdemokratiskt synsätt ska samhället byggas underifrån. Människor, som till sin natur är sociala varelser, formar gemenskaper med frihet och förvaltarskap, rättigheter och skyldigheter utifrån särskilda ändamål. Det börjar med gemenskaper som uppstår naturligt, såsom familjer, släkt och vänner. Också det civila samhällets övriga gemenskaper som grannskap, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund kan rationellt motiveras utifrån sin ändamålsenlighet. Vi kallar dem för naturliga gemenskaper. De utgör stommen i samhället och kompletteras med lokala och regionala gemenskaper till den statliga nivån. Därefter kommer internationella organisationer och sammanhang mellan länder. Enligt kristdemokratiskt synsätt ska samhället byggas underifrån. Människor, som till sin natur är sociala varelser, formar gemenskaper med frihet och förvaltarskap, rättigheter och skyldigheter utifrån särskilda ändamål. Det börjar med gemenskaper som uppstår naturligt, såsom familjer, släkt och vänner. Också det civila samhällets övriga gemenskaper som grannskap, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund kan rationellt motiveras utifrån sin ändamålsenlighet. Vi kallar dem för naturliga gemenskaper. De utgör stommen i samhället och kompletteras med lokala och regionala gemenskaper till den statliga nivån. Därefter kommer internationella organisationer och sammanhang mellan länder. Varje naturlig gemenskap är ett grundläggande värde i sig. Värdet ger dem rättigheter och skyldigheter gentemot sina medlemmar men också gentemot andra gemenskaper och nivåer. Enligt vår mening har dessa naturliga gemenskaper också rättigheter att utifrån sina ändamål Varje naturlig gemenskap har ett värde i sig. Värdet ger dem rättigheter och skyldigheter gentemot sina medlemmar men också gentemot andra gemenskaper och nivåer. Dessa naturliga gemenskaper har också rättigheter att utifrån sina ändamål förverkliga allmänt giltiga och 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 förverkliga allmänt giltiga och grundläggande värden. Dessa värden behöver inte vara identiska för alla gemenskaper. Frihet är emellertid ett grundläggande gemensamt värde för såväl varje människa som varje naturlig gemenskap. För till exempel en familj innebär ”frihet” att kommunen eller staten inte ska gå in och bestämma i familjens ställe. Däremot spelar de offentliga nivåerna en viktig roll som stöd och för konfliktlösning mellan naturliga gemenskaper på lägre nivåer. grundläggande värden. Dessa värden behöver inte vara identiska för alla gemenskaper. Frihet är emellertid ett grundläggande gemensamt värde för såväl varje människa som varje naturlig gemenskap. För till exempel en familj innebär ”frihet” att kommunen eller staten inte ska gå in och bestämma i familjens ställe. Däremot spelar de offentliga nivåerna en viktig roll som stöd och för konfliktlösning mellan naturliga gemenskaper på lägre nivåer. Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan sköta ska den också få sköta. De överordnade gemenskaperna har en skyldighet att stödja där så behövs och detta stöd måste också respektera de enskilda människornas rättigheter och gemenskapernas eget kompetensområde. Varje nivå är således i första hand kompletterande till de lägre och ska inte ersätta eller beröva dem vare sig dess uppgifter eller frihet. Om en överordnad gemenskap vill överta en funktion från en underordnad så ligger bevisbördan för bättre ändamålsenlighet på den överordnade gemenskapen. Detta kallas subsidiaritetsprincipen. Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan sköta ska den också få sköta. De överordnade gemenskaperna har en skyldighet att stödja där så behövs och detta stöd måste också respektera de enskilda människornas rättigheter och gemenskapernas eget kompetensområde. Varje nivå är således i första hand kompletterande till de lägre och ska inte ersätta eller beröva dem vare sig dess uppgifter eller frihet. Om en överordnad gemenskap vill överta en funktion från en underordnad så ligger bevisbördan för bättre ändamålsenlighet på den överordnade gemenskapen. Detta kallas subsidiaritetsprincipen. Människan är en gemenskapsvarelse. Hon utvecklas och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande och solidaritet. Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Denna solidaritet sträcker sig bortom de naturliga gemenskaperna. Det är en strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen. Människan är en gemenskapsvarelse. Hon utvecklas och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande och solidaritet. Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Denna solidaritet sträcker sig bortom de naturliga gemenskaperna. Det är en strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen. Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen. Människan är beroende av nära gemenskap Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen. Människan är beroende av nära gemenskap 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 med andra. I den lilla gemenskapen får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste, för relationer och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet. Individer, familjer och olika slag av minoriteter hotas av kollektivismen och av sådana demokratiska beslut, som inte respekterar individers, familjers och naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter. Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld där människan ständigt finns i ett spänningsfält mellan ont och gott. Tanken om människans ofullkomlighet pekar därför på något typiskt mänskligt. Alla människor begår misstag. Vi kallar detta för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer vi till och med att göra det vi vet är orätt. Vi begår fel. Vi erkänner det ibland och förnekar det ibland. Längtan efter makt, status eller pengar kan förblinda, så att vi gör saker som vi egentligen inte borde göra. En vana att handla fel kan också döva samvetet. I människans ofullkomlighet ligger också en stor potential. Hon kan välja det goda och hon kan välja att utveckla och förvalta sina gåvor. I denna valmöjlighet ligger det oanade drivkrafter att förändra människors villkor i positiv riktning bort från fattigdom, sjukdom och okunnighet. För att kunna förändra människors villkor till det bättre, krävs på det personliga planet en karaktärsutveckling, där dygd och duglighet i kombination med moralisk medvetenhet och integritet leder till att vi väljer det goda. Insikten om människans ofullkomlighet klargör behovet av medborgerlig samverkan och maktdelning och lägger en viktig grund för en utvecklad och realistisk med andra. I den lilla gemenskapen får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste, för relationer och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet. Personer, familjer, civilsamhället och minoriteter hotas av kollektivismen och av sådana demokratiska beslut, som inte respekterar personers, familjers och naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld 19 där människan ständigt finns i ett 20 spänningsfält mellan ont och gott. Tanken 21 om människans ofullkomlighet pekar 22 därför på något typiskt mänskligt. Alla 23 människor begår misstag. Vi kallar detta 24 för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer vi 25 till och med att göra det vi vet är orätt. Vi 26 begår fel. Vi erkänner det ibland och 27 förnekar det ibland. Längtan efter makt, 28 status eller pengar kan förblinda, så att vi 29 gör saker som vi egentligen inte borde 30 göra. En vana att handla fel kan också 31 döva samvetet. 32 33 I människans ofullkomlighet ligger också 34 en stor potential. Hon kan välja det goda 35 och hon kan välja att utveckla och förvalta 36 sina förmågor. I denna valmöjlighet ligger 37 det oanade drivkrafter att förändra 38 människors villkor i positiv riktning bort 39 från fattigdom, sjukdom och okunnighet. 40 För att kunna förändra människors villkor 41 till det bättre, krävs på det personliga 42 planet en karaktärsutveckling, där dygd och 43 duglighet i kombination med moralisk 44 medvetenhet och integritet leder till att vi 45 väljer det goda. 46 47 Insikten om människans ofullkomlighet 48 klargör behovet av medborgerlig 49 samverkan och maktdelning och lägger en 50 viktig grund för en utvecklad och realistisk 51 6 syn på demokratin. I de politiska sammanhangen ger ofullkomlighetstanken dessutom insikten att inget politiskt parti ensamt står för den kompletta sanningen. Detta ger en ödmjuk inställning till politikens möjligheter. syn på demokratin. I de politiska sammanhangen ger ofullkomlighetstanken dessutom insikten att inget politiskt parti ensamt står för den kompletta sanningen. Detta ger en ödmjuk inställning till politikens möjligheter. 1 2 3 4 5 6 7 För kristdemokraterna som politisk rörelse För kristdemokraterna som politisk rörelse 8 leder ofullkomlighetstanken och leder ofullkomlighetstanken och 9 avståndstagandet från alla former av avståndstagandet från alla former av 10 utopier till en öppenhet för debatt och utopier till en öppenhet för debatt och 11 kritik om möjligheterna att förverkliga de kritik om möjligheterna att förverkliga de 12 politiska idealen. Denna prövande attityd politiska idealen. Denna prövande attityd 13 innebär att kristdemokratin är en innebär att kristdemokratin är en 14 samhällskritisk och reformerande kraft och samhällskritisk och reformerande kraft och 15 intar en öppen hållning för samarbete med intar en öppen hållning för samarbete med 16 olika demokratiska och politiska rörelser. olika demokratiska och politiska rörelser. 17 Sökandet efter samförstånd i stället för Sökandet efter samförstånd istället för 18 konfrontation är ett kännetecken för konfrontation är ett kännetecken för 19 kristdemokratin. kristdemokratin. 20 21 Insikten om människans ofullkomlighet är Insikten om människans ofullkomlighet är 22 en spärr mot utopiska föreställningar och en spärr mot utopiska föreställningar och 23 drivkrafter. Utopism kan beskrivas som en drivkrafter. Utopism kan beskrivas som en 24 romantisk vision om det perfekta politiska romantisk vision om det perfekta politiska 25 systemet. Tron på möjligheten att nå det systemet, till exempel kommunismens tro 26 fullkomliga samhället leder ofta till en farlig på det egendomslösa samhället. Tron på 27 fanatism oavsett om den är kollektivistisk möjligheten att nå det fullkomliga 28 eller individualistisk. samhället leder ofta till en farlig fanatism 29 oavsett om den är kollektivistisk eller 30 individualistisk. 31 32 Alltför sällan diskuteras frågor om vad som Alltför sällan diskuteras frågor om vad som 33 gör den enskilda människan till en god gör den enskilda människan till en god 34 medborgare eller hur man får ett gott medborgare eller hur man får ett gott 35 samhälle. Det handlar om etikens samhälle. Det handlar om etikens 36 respektive karaktärens grundläggande respektive karaktärens grundläggande 37 betydelse för samhällsgemenskapen. Ett betydelse för samhällsgemenskapen. Ett 38 gott samhälle kan inte kännetecknas av att gott samhälle kan inte kännetecknas av att 39 människor bekämpar varandra. Det människor bekämpar varandra. Det 40 handlar istället om att skapa ett så gott handlar istället om att skapa ett så gott 41 samhälle som möjligt för hela samhälle som möjligt för hela 42 gemenskapens skull. Alla vinner på att gemenskapens skull, både för att det är rätt 43 arbeta för det gemensamma bästa och för i sig men också för att alla vinner på att 44 det behövs medborgare som kan skilja arbeta för det gemensamma bästa. För det 45 goda handlingar från dåliga och som vågar behövs medborgare som kan skilja goda 46 ta ställning. Målet är det gemensamma handlingar från dåliga och som vågar ta 47 bästa och det förverkligas utifrån ställning. Målet är det gemensamma bästa 48 gemensamma värden. och det förverkligas utifrån gemensamma 49 värden. 50 51 7 BEHÖVS POLITIK? Behövs verkligen politik? Behövs partierna? Ordet ”politik” kommer av grekiskans ord för stadsstat, och har i västerlandets historia betecknat gemensamma angelägenheter för medborgare i en stad eller ett land. Politik innebär statskonst, det vill säga konsten att ta ansvar för, leda och försvara ett samhälle genom lagar och förordningar, myndigheter och rättsväsende. I vår tid handlar det om allt från vägar och skolor till relationer med andra länder. Gemensamma angelägenheter berör alla och allmän beskattning behövs för att finansiera dem. Visst förekommer det att politiska beslut fattas om sådant som mår bäst av att inte styras av politik. Därför behövs också politiska samtal och beslut för att avgränsa politikens område och inskränka den politiska makten. Allt är inte politik. Alla människor och alla naturliga gemenskaper ska ha frihet och rättigheter att fullfölja sina livsmål. Goda förutsättningar för ett levande civilt samhälle, vid sidan av det offentliga, är mycket viktiga. Människor ska bestämma över sina egna liv; familjer till exempel över sin egen barnomsorg; fackföreningar och arbetsgivare över sina verksamhetsområden och avtal. Politiker måste motstå frestelsen att i onödan lägga sig i. Politiken ska skapa regler, ramar och förutsättningar genom bland annat lagstiftning. BEHÖVS POLITIK? Behövs verkligen politik? Behövs partierna? Ordet ”politik” kommer av grekiskans ord för stadsstat, och har i västerlandets historia betecknat gemensamma angelägenheter för medborgare i en stad eller ett land. Politik innebär statskonst, det vill säga konsten att ta ansvar för, leda och försvara ett samhälle genom lagar och förordningar, myndigheter och rättsväsende. I vår tid handlar det om allt från vägar och skolor till relationer med andra länder. Gemensamma angelägenheter berör alla och allmän beskattning behövs för att finansiera dem. Visst förekommer det att politiska beslut fattas om sådant som mår bäst av att inte styras av politik. Därför behövs också politiska samtal och beslut för att avgränsa politikens område och inskränka den politiska makten. Allt är inte politik. Alla människor och alla naturliga gemenskaper ska ha frihet och rättigheter att fullfölja sina livsmål. Goda förutsättningar för ett levande civilt samhälle, vid sidan av det offentliga, är mycket viktiga. Människor ska bestämma över sina egna liv; familjer till exempel över sin egen barnomsorg; fackföreningar och arbetsgivare över sina verksamhetsområden och avtal. Politiker måste motstå frestelsen att i onödan lägga sig i. Politikens uppgift är istället att genom lagar och regler skapa förutsättningar för människor att forma ett bra liv och en värdig tillvaro. Religion är inte politik. Politik är heller inte religion. I många kulturer är emellertid religionen bärare av den människosyn och etik, som genomsyrar samhället. I det avseendet är i vår del av världen kristendomen den tongivande förmedlaren av den människosyn och de grundläggande värden, som motiverar mänskliga rättigheter och skyldigheter. Det är emellertid möjligt att motivera människosyn och grundvärden med samma innebörd utan att referera till Gud eller den kristna traditionen. På samma sätt är kristdemokratins etiska grund för politik Religion är inte politik. Politik är heller inte religion. I många kulturer är emellertid religionen bärare av den människosyn och etik, som genomsyrar samhället. I det avseendet är i vår del av världen kristendomen den tongivande förmedlaren av den människosyn och de grundläggande värden, som motiverar mänskliga rättigheter och skyldigheter. Kristdemokratins etik och människosyn kan förklaras och försvaras såväl teologiskt som filosofiskt. Det kan ske genom den kristna idétraditionen men också genom den filosofiska personalismen och 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 oberoende av personlig trosuppfattning när det gäller livsåskådning eller religion. Politiken rör människors gemensamma angelägenheter medan religionen dessutom rör människornas relation till Gud. Det finns således en distinktion mellan politik och trosliv. Samtidigt finns det alltid en risk att människor gör politik av sin religion eller gör religion av sin politik. naturrätten. Båda sätten är legitima, men i ett sekulariserat samhälle som också präglas av trosmässig mångfald söker kristdemokratin en gemensam grund med förnuftiga skäl för det gemensamma bästa oavsett trosuppfattning. Det är således möjligt att motivera människosyn och grundvärden med samma innebörd utan att referera till Gud eller den kristna traditionen. På samma sätt är kristdemokratins etiska grund för politik oberoende av personlig trosuppfattning när det gäller livsåskådning eller religion. Politiken rör människors gemensamma angelägenheter medan religionen dessutom rör människornas relation till Gud. Det finns således en distinktion mellan politik och trosliv. Samtidigt finns det alltid en risk att människor gör politik av sin religion eller gör religion av sin politik. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar 22 kan engagera sig i hur skolan ska fungera: kan engagera sig i hur skolan ska fungera: 23 upprop kan göras om väginvesteringar och upprop kan göras om väginvesteringar och 24 demonstrationer kan genomföras på gator demonstrationer kan genomföras på gator 25 och torg. Men alla berörda kan inte vara och torg. Men alla berörda kan inte vara 26 med och besluta om allt av gemensamt med och besluta om allt av gemensamt 27 intresse. I moderna demokratier har vi valt intresse. I moderna demokratier har vi valt 28 att i allmänna val välja personer, som att i allmänna val välja personer, som 29 genom politiska partier representerar sina genom politiska partier representerar sina 30 väljare, den representativa demokratin. väljare, den representativa demokratin. 31 Partiernas roll är att utifrån sina Partiernas roll är att utifrån sina 32 värderingar väga olika intressen mot värderingar väga olika intressen mot 33 varandra och därmed att stå för en varandra och därmed att stå för en 34 ansvarsfull helhetssyn. De politiska ansvarsfull helhetssyn. De politiska 35 företrädarna måste inse sina begränsningar företrädarna måste inse sina begränsningar 36 och koncentrera sitt arbete på områden där och koncentrera sitt arbete på områden där 37 dess värden och styrsystem behövs eller är dess värden och styrsystem behövs eller är 38 överlägsna till exempel marknadens, det överlägsna till exempel marknadens, det 39 civila samhällets och familjens. Det innebär civila samhällets och familjens. Det innebär 40 bland annat att säkerställa de långsiktiga bland annat att säkerställa de långsiktiga 41 spelreglerna för samhället. spelreglerna för samhället. 42 43 Kristdemokratin bildar front såväl mot Kristdemokratin bildar front såväl mot 44 anarki som mot alla slags totalitära anarki som mot alla slags totalitära 45 tendenser. Anarkismen, som vänder sig tendenser. Anarkismen, som vänder sig 46 mot alla former av offentligt styre och mot alla former av offentligt styre och 47 auktoritet, kan idag spåras i militanta auktoritet, kan idag spåras i militanta 48 rörelser till vänster, till höger och i vissa rörelser till vänster, till höger och i vissa 49 extremt liberala riktningar. Om extremt liberala riktningar. Om 50 majoritetsbeslut får legitimera brott mot majoritetsbeslut får legitimera brott mot 51 9 mänskliga fri- och rättigheter inom västerländska demokratier är detta ett uttryck för ett totalitärt förhållningssätt. mänskliga fri- och rättigheter inom västerländska demokratier är detta ett uttryck för ett totalitärt förhållningssätt. 1 2 3 4 HÖR ETIK IHOP MED POLITIK? HÖR ETIK IHOP MED POLITIK? 5 För att ett samhälle ska kunna fungera För att ett samhälle ska kunna fungera 6 behövs att invånarna omfattar vissa behövs att invånarna omfattar vissa 7 gemensamma värden. Varje civiliserat gemensamma värden. Varje civiliserat 8 samhälle utgår från en sådan värdebas, en samhälle utgår från en sådan värdebas, en 9 etik, som klargör hur man bör uppträda etik, som klargör hur man bör uppträda 10 mot varandra. I alla samhällsbyggen har mot varandra. I alla samhällsbyggen har 11 etik successivt kodifierats till lagar som etik successivt kodifierats till lagar som 12 medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken 13 har blivit till lagstiftning ungefär som har blivit till lagstiftning ungefär som 14 upptrampade stigar blivit till allmänna naturliga stigar blivit till allmänna vägar. 15 vägar. Etiken bildar således ett Etiken bildar således ett sammanhang med 16 sammanhang med politiken, och orsaken politiken, och orsaken till att vi 17 till att vi kristdemokrater betonar etikens kristdemokrater betonar etikens 18 grundläggande betydelse för politik är det grundläggande betydelse för politik är det 19 faktum, att etik är och fungerar som en faktum, att etik är och fungerar som en 20 närande jordmån för rätt och lagstiftning. närande jordmån för rätt och lagstiftning. 21 22 Begreppet rättvisa förekommer ofta i den Begreppet rättvisa förekommer ofta i den 23 politiska retoriken och kan fungera som ett politiska retoriken och kan fungera som ett 24 exempel. Om rättvisa överhuvud taget ska exempel. Om rättvisa överhuvud taget ska 25 kunna skipas mellan medborgare eller kunna skipas mellan medborgare eller 26 mellan det offentliga och medborgarna, mellan det offentliga och medborgarna, 27 måste det ske utifrån en gemensam bas av måste det ske utifrån en gemensam bas av 28 värden. Traditionellt menas att ”rättvisa” värden. Traditionellt menas att ”rättvisa” 29 som dygd är en förmåga att erkänna och som dygd är en förmåga att erkänna och 30 garantera andras rättigheter. Men allt tal garantera andras rättigheter. Men allt tal 31 om rättvisa är bara tomma ord inför om rättvisa är bara tomma ord inför 32 planlösa beslut, om det inte finns en planlösa beslut, om det inte finns en 33 medvetenhet eller kunskap om vilka medvetenhet eller kunskap om vilka 34 allmänt giltiga värden alla människor har allmänt giltiga värden alla människor har 35 rätt att förverkliga och har ansvar för att rätt att förverkliga och har ansvar för att 36 andra får förverkliga. Om stat, även andra får förverkliga. Om stat, 37 landsting/regioner och kommuner ska landsting/regioner och kommuner ska 38 garantera att rättvisa skipas, måste politiker garantera att rättvisa skipas, måste politiker 39 veta vilka värden det är, som ska garanteras veta vilka värden det är, som ska garanteras 40 alla människor. Om barnen ska vara i alla människor. Om barnen ska vara i 41 centrum för politiken, måste politiker veta centrum för politiken, måste politiker veta 42 vilka grundläggande värden det är som ska vilka grundläggande värden det är som ska 43 garanteras barnen, till exempel liv, hälsa, garanteras barnen, till exempel liv, hälsa, 44 kunskap, sanning, frihet, naturliga kunskap, sanning, frihet, naturliga 45 gemenskaper etcetera. Saknas denna gemenskaper etcetera. Saknas denna 46 kunskap om värden, blir orden om rättvisa kunskap om värden, blir orden om rättvisa 47 och rättigheter innehållslösa. Politik utgår och rättigheter innehållslösa. Politik utgår 48 ifrån människosyn och värden. Det är ifrån människosyn och värden. Det är 49 viktigt att partierna tydligt redovisar vilken viktigt att partierna tydligt redovisar vilken 50 etik och vilka värden man utgår från. etik och vilka värden man utgår från. 51 10 Inga politiska beslut tas utan att människosyn och etik spelar en grundläggande roll. Lagstiftning är ett uttryck för samhällets etik, som i sin tur byggs¬ upp av värden, rättigheter och normer. Värden kan identifieras genom att fråga efter det som är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för samhället. Gemensamma eller allmänt giltiga värden är livet, människovärdet, kärlek, sanning, frihet, kunskap, den goda miljön etc. De är värden i sig. En rättighet innebär anspråk att få uppnå, uppleva eller realisera ett värde. Det handlar om rätten till ett meningsfullt liv, att bemötas med värdighet och respekt, uppleva kärlek, att få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap och att få ta del av en ren miljö. En norm påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem. Det kan gälla att respektera liv och andras människovärde, att visa kärlek, att hålla sig till sanning och hederlighet, tillägna sig kunskap och att värna miljön. Inga politiska beslut tas utan att människosyn och etik spelar en grundläggande roll. Lagstiftning är ett uttryck för samhällets etik, som i sin tur byggs¬ upp av värden, rättigheter och skyldigheter. Värden kan identifieras genom att fråga efter det som verkligen är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för samhället. Gemensamma eller allmänt giltiga värden är livet, människovärdet, hälsa, kärlek, sanning, frihet, kunskap, den goda miljön et cetera. De är värden i sig. En rättighet innebär anspråk att få förverkliga och uppleva ett värde. Det handlar om rätten till ett meningsfullt liv, att bemötas med värdighet och respekt, uppleva kärlek, att få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap och att få uppleva en ren miljö. En skyldighet påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem. Det kan gälla att respektera liv och andras människovärde, att visa kärlek, att hålla sig till sanning och hederlighet, tillägna sig kunskap och att värna miljön. I den kristdemokratiska idétraditionen är samvetet och samvetsfriheten viktiga. Samvetet är en central del av personligheten. Det handlar om vår förmåga att uppfatta och handla utifrån vad som är moraliskt gott och ont, vad som är rätt och vad som är orätt. I traditionell etik och naturrätt är samvetet kopplat till allmänt giltiga värden som till exempel liv, hälsa och sanning. SKA LAGSTIFTNING OCH JURIDIK BYGGA PÅ ETIK? Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Den har under historiens gång manifesterats från Magna Charta till en lång rad rättighets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN. Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga värden (liv, hälsa, relationer, kunskap etcetera), vilka alla människor har rättigheter att uppleva och realisera samt ansvar och SKA LAGSTIFTNING OCH JURIDIK BYGGA PÅ ETIK? Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den kristna etiken och naturrätten. Båda har präglat västerländsk rättsuppfattning. Den har under historiens gång manifesterats från Magna Charta till en lång rad rättighets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN. Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga värden, vilka alla människor har rättigheter att uppleva och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra uppleva och 11 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 skyldighet att låta andra uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena. förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena. 1 2 3 4 5 6 7 Etik förutsätter ömsesidighet. Om var och Etik förutsätter ömsesidighet. Om var och 8 en själv ska bestämma värden och vad som en själv ska bestämma värden och vad som 9 är rätt eller fel kan egentligen de beslut som är rätt eller fel kan egentligen de beslut som 10 var och en fattar varken ifrågasättas eller var och en fattar varken ifrågasättas eller 11 tillbakavisas. Orsaken är att det inte finns tillbakavisas. Orsaken är att det inte finns 12 en måttstock att värdera utifrån. Alla en måttstock att värdera utifrån. Alla 13 uppfattningar tycks vara lika riktiga eller uppfattningar tycks vara lika riktiga eller 14 felaktiga. Men detta går inte ihop med de felaktiga. Men detta går inte ihop med de 15 flestas erfarenhet och övertygelse att en del flestas erfarenhet och övertygelse att en del 16 moraliska ståndpunkter har mer fog för sig moraliska ståndpunkter har mer fog för sig 17 än andra. Att till exempel ljuga, misshandla än andra. Att till exempel ljuga, misshandla 18 eller tortera en människa är moraliskt fel eller tortera en människa är moraliskt fel 19 oavsett var i världen det äger rum, har ägt oavsett var i världen det äger rum, har ägt 20 rum eller kommer att äga rum. rum eller kommer att äga rum. 21 Kristdemokratisk politik utgår ifrån en Kristdemokratisk politik utgår ifrån en 22 realistisk etik, som är allmänt giltig och realistisk etik, som är allmänt giltig och 23 oberoende av enskilda individer eller oberoende av enskilda individer eller 24 traditioner. traditioner. 25 26 Vi kristdemokrater vänder oss emot den Vi kristdemokrater vänder oss emot den 27 politik, som enbart baseras på nyttoetiken politik, som enbart baseras på nyttoetiken 28 (utilitarismen). Enligt denna etik skulle det (utilitarismen). Enligt denna etik skulle det 29 rätta kunna beräknas med hjälp av den rätta kunna beräknas med hjälp av den 30 kalkylerbara nyttan. Enligt detta synsätt är kalkylerbara nyttan. Enligt detta synsätt är 31 det ibland fel att döda ett oskyldigt det ibland fel att döda ett oskyldigt 32 människoliv och ibland är det rätt. Allt människoliv och ibland är det rätt. Allt 33 beror på effekterna. Något människovärde beror på effekterna. Något människovärde 34 i sig finns inte. Vi vänder oss även mot den i sig finns inte. Vi vänder oss även mot den 35 rättspositivism som vilar på antagandet att rättspositivism som vilar på antagandet att 36 enbart den av riksdagen fastlagda rätten enbart den av riksdagen fastlagda rätten 37 äger legitimitet. Likaså vänder vi oss mot äger legitimitet. Likaså vänder vi oss mot 38 den så kallade värdenihilismen som hävdar den så kallade värdenihilismen som hävdar 39 att det inte finns några allmänt giltiga att det inte finns några allmänt giltiga 40 värden. Svenska filosofer, statsvetare, värden. Svenska filosofer, statsvetare, 41 jurister och politiker har i stor utsträckning jurister och politiker har i stor utsträckning 42 under 1900talet präglats av den så kallade under 1900talet präglats av den så kallade 43 Uppsalaskolan. Detta har påverkat Uppsalaskolan. Detta har påverkat 44 utformningen av till exempel det svenska utformningen av till exempel det svenska 45 statsskicket och det svenska rättssystemet statsskicket och det svenska rättssystemet 46 samt bidragit till den i vår mening felaktiga samt bidragit till den i vår mening felaktiga 47 uppfattningen om statens neutrala roll uppfattningen om statens neutrala roll 48 inom etiken och om rättens enbart inom etiken och om rättens enbart 49 instrumentella karaktär för politiken. instrumentella karaktär för politiken. 50 Kristdemokratins utgångspunkt för rätten Kristdemokratins utgångspunkt för rätten 51 12 och demokratin är diametralt motsatt denna värdeneutrala eller värdenihilistiska inställning. och demokratin är diametralt motsatt denna värdeneutrala eller värdenihilistiska inställning. KRISTDEMOKRATINS FRAMVÄXT OCH EGENART De moderna kristdemokratiska partierna har vissa rötter i 1800- och det tidiga 1900talets kristligtsociala partier såsom tyska Zentrum, italienska Partito Popolare och det holländska antirevolutionära partiet. Dessa partier, inte minst i Syd- och Centraleuropa, ofta inspirerade av den katolska socialläran, var ickesocialistiska reformistiska partier med brett väljarstöd ur alla samhällsklasser, ofta med stöd från den kristligtsociala fackföreningsrörelsen. Värdeorienteringen, värnandet om familjen, rätten till fria skolor och stöd för småföretagandet är, tillsammans med en medvetet social välfärdspolitik, drag som dagens partier ärvt från denna tid. Emellertid var dessa partier ofta konfessionella till sin karaktär, i så motto att katoliker röstade på ett parti, protestanter på ett annat. Under mellankrigstiden försökte dessa partier i det längsta bjuda motstånd mot kommunism, fascism och nazism. Åtskilliga kristligtsociala politiker arresterades eller drevs i landsflykt. KRISTDEMOKRATINS FRAMVÄXT OCH EGENART De moderna kristdemokratiska partierna har vissa rötter i 1800- och det tidiga 1900talets kristligt sociala partier såsom tyska Zentrum, italienska Partito Popolare och det holländska antirevolutionära partiet. Dessa partier, inte minst i Syd- och Centraleuropa, ofta inspirerade av den katolska socialläran, var ickesocialistiska reformistiska partier med brett väljarstöd ur alla samhällsklasser, ofta med stöd från den kristligt sociala fackföreningsrörelsen. Värdeorienteringen, värnandet om familjen, rätten till fria skolor och stöd för småföretagandet är, tillsammans med en medvetet social välfärdspolitik, drag som dagens partier ärvt från denna tid. Emellertid var dessa partier ofta konfessionella till sin karaktär, i så motto att katoliker röstade på ett parti, protestanter på ett annat. Under mellankrigstiden försökte dessa partier i det längsta bjuda motstånd mot kommunism, fascism och nazism. Åtskilliga kristligt sociala politiker arresterades eller drevs i landsflykt. Med det tredje rikets fall uppstod ett politiskt vakuum i länder som Tyskland, Italien och Beneluxländerna. En del politiska partier var komprometterade. Antingen var de nazister, fascister alternativt kommunister eller så hade de samarbetat med dessa partier. Andra partier hämtade sig från förföljelse och landsflykt. Det uppstod en stark reaktion mot nazism och fascism men även mot den makt-hungriga och snabbt växande kommunismen. Dessa totalitära samhällssystem hade i Tyskland och Italien uppstått ur svaga och havererade demokratier under depressionen och ur ett feodalt och konservativt privilegiesamhälle som Tsarryssland. Såväl som i närmast oreglerade kapitalistiska demokratier som i de totalitära diktaturerna hade Med det tredje rikets fall uppstod ett politiskt vakuum i länder som Tyskland, Italien och Beneluxländerna. En del politiska partier var komprometterade. Antingen var de nazister, fascister alternativt kommunister eller så hade de samarbetat med dessa partier. Andra partier hämtade sig från förföljelse och landsflykt. Det uppstod en stark reaktion mot nazism och fascism men även mot den makt-hungriga och snabbt växande kommunismen. Dessa totalitära samhällssystem hade i Tyskland och Italien uppstått ur svaga och havererade demokratier under depressionen och ur ett feodalt och förlegat privilegiesamhälle som Tsarryssland. Såväl som i närmast oreglerade kapitalistiska demokratier som i de totalitära diktaturerna hade 13 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 sekulariseringen fört med sig värdeförskjutning och värderelativism. Människovärdet hade under början av seklet försvagats i västvärlden och kom att förtrampas och förnekas i diktaturerna. sekulariseringen fört med sig värdeförskjutning och värderelativism. Människovärdet hade under början av seklet försvagats i västvärlden och kom att förtrampas och förnekas i diktaturerna. I de befriade länderna på kontinenten växte kristdemokratiska partier snabbt fram som en ny och självständig politisk kraft. Katolska och protestantiska väljargrupper övervann de konfessionella hindren och gick samman. Gemensam var ambitionen att återuppbygga Europa på de kristna värden, som övergivits under den sekulariseringsprocess som pågått sedan upplysningstiden. Krigsförbrytare ställdes inför rätta och dömdes för brott mot mänskligheten trots att de följt sitt lands lagar. Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fick ett naturrättsligt synsätt och människovärdet en världsvid renässans. Kristdemokratin påvisade politikens och rättssamhällets sårbarhet utan en hållbar etik och värdegrund. Med personalismen, förvaltarskapsprincipen, ofullkomlighetstanken, subsidiaritetsprincipen, betoningen på naturliga gemenskaper, klassförsoning och samhällsgemenskap, social marknadsekonomi och internationell solidaritet visade kristdemokratin sin politiska särart och ideologiska styrka. Kristendomen och det kristna arvet utgjorde en självklar utgångspunkt och inspirationskälla för de kristdemokratiska partier som ledde Europas återuppbyggnad. Kampen stod mot människoförakt, rasism, klasskamp, planekonomi, laissez faireliberalism och egoism. Fronterna var mot såväl vänster som höger. I och med att katolska och protestantiska väljargrupper övervann de konfessionella hindren och gick samman växte kristdemokratiska partier snabbt fram som en ny och självständig politisk kraft i de befriade länderna på kontinenten. I deras efterkrigsanalys identifierades i nazismen, fascismen och kommunismen, men också i mellankrigstidens kapitalism, en gemensam orsak till människovärdets urholkning och etikens förfall. Det var den filosofiska materialismens människosyn och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle med en människosyn där den enskilda människan inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott samhälle där etiken är att makt går före rätt. Gemensam blev nu ambitionen att återuppbygga Europa på de kristna värden, som övergivits under den sekulariseringsprocess som pågått sedan upplysningstiden. Krigsförbrytare ställdes inför rätta och dömdes för brott mot mänskligheten trots att de följt sitt lands lagar. Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fick ett naturrättsligt synsätt och människovärdet en världsvid renässans. Kristdemokratin påvisade politikens och rättssamhällets sårbarhet utan en hållbar etik och värdegrund. Med personalismen, förvaltarskapsprincipen, ofullkomlighetstanken, subsidiaritetsprincipen, betoningen på naturliga gemenskaper, klassförsoning och samhällsgemenskap, social marknadsekonomi och internationell solidaritet visade kristdemokratin sin politiska särart och ideologiska styrka. Kristendomen och det kristna arvet utgjorde en självklar utgångspunkt och inspirationskälla för de kristdemokratiska partier som ledde Europas återuppbyggnad. Kampen stod mot människoförakt, rasism, klasskamp, planekonomi, laissez faire liberalism och 14 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 egoism. Fronterna var mot såväl vänster som höger. 1 2 3 Samtidigt med händelseutvecklingen i Samtidigt med händelseutvecklingen i 4 efterkrigstidens Europa växte stora efterkrigstidens Europa växte stora 5 kristdemokratiska partier fram i kristdemokratiska partier fram i 6 Latinamerika. Först efter Berlinmurens fall Latinamerika. Först efter Berlinmurens fall 7 har kristdemokratiska partier i ökad har kristdemokratiska partier i ökad 8 omfattning vuxit fram i Öst- och omfattning vuxit fram i Öst- och 9 Centraleuropa. Med norska Kristelig Central¬europa. Med norska Kristelig 10 Folkeparti som främsta förebild bildades i Folkeparti som främsta förebild bildades i 11 Sverige ett kristdemokratiskt parti först Sverige ett kristdemokratiskt parti först 12 1964. Sverige hade inte deltagit i kriget, 1964. Sverige hade inte deltagit i kriget, 13 vilket bevarade den partipolitiska vilket bevarade den partipolitiska 14 strukturen men också den positivistiska strukturen men också den positivistiska 15 rättstraditionen. Från början präglades rättstraditionen. Från början präglades 16 partiets politik mycket av en protest mot partiets politik mycket av en protest mot 17 den tilltagande sekulariseringen i samhället, den tilltagande sekulariseringen i samhället, 18 som innebar att staten och olika som innebar att staten och olika 19 institutioner som till exempel skolan skulle institutioner som till exempel skolan skulle 20 vara neutrala i den etiska undervisningen. vara neutrala i den etiska undervisningen. 21 Kristendomsämnet togs bort i skolan. Den Kristendomsämnet togs bort i skolan. Den 22 kristna etiken försvagades samtidigt som kristna etiken försvagades samtidigt som 23 materialismen växte sig allt starkare i den filosofiska materialismen växte sig allt 24 samhället. Partiets namn var först Kristen starkare i samhället. Partiets namn var först 25 Demokratisk Samling (KDS), men Kristen Demokratisk Samling (KDS), men 26 ändrades 1987 till Kristdemokratiska ändrades 1987 till Kristdemokratiska 27 Samhällspartiet med förkortningen KdS, i Samhällspartiet med förkortningen KdS, i 28 samband med en revision av samband med en revision av 29 partiprogrammet. År 1996 ändrades partiprogrammet. År 1996 ändrades 30 partinamnet till Kristdemokraterna. Partiet partinamnet till Kristdemokraterna. 31 har sedan 1984 varit medlem i den Kristdemokraterna är med i det 32 kristdemokratiska internationalen (CDI) kristdemokratiska Europapartiet EPP samt 33 och den europeiska organisationen dess parlamentsgrupp i 34 (EUCD). Europaparlamentet. Partiet är även 35 Kristdemokraterna är även med i det medlem i den kristdemokratiska 36 kristdemokratiska Europapartiet EPP samt Internationalen CDI. 37 dess parlamentsgrupp i 38 Europaparlamentet. 39 40 Kapitel 2. Människan – ängel eller best? 41 Människan existerar i spänningsfältet Människan existerar i spänningsfältet 42 mellan gott och ont. Hennes inneboende mellan gott och ont. Hennes inneboende förmåga att skilja på rätt och fel ger henne förmåga att skilja på rätt och fel ger henne 43 44 samtidigt en stor potential och stora samtidigt en stor potential och stora 45 möjligheter att skapa ett gott samhälle. möjligheter att skapa ett gott samhälle. 46 Hon har möjlighet och förutsättningar att Hon har möjlighet och förutsättningar att 47 utveckla sina personliga resurser och sin utveckla sina personliga resurser och sin 48 personlighet. I detta ligger tydliga personlighet. I detta ligger tydliga drivkrafter att förändra människors villkor drivkrafter att förändra människors villkor 49 50 i en positiv riktning bort från fattigdom, i en positiv riktning bort från fattigdom, 51 okunnighet och kränkande behandling. okunnighet och kränkande behandling. 15 Människans ofullkomlighet innebär att för mycket makt inte får läggas i en enskild människas, grupps eller partis händer. Det krävs alltid någon form av balansskapande maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger också en realistisk grund för synen på demokratin som arbetsform. Ingen person, parti eller grupp vet allt om hur ett samhälle ska skötas, men genom samarbete kan det gemensamma bästa främjas. Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens innebörd. Principen är ett arbetsverktyg som hjälper oss att analysera var makten ska ligga. Subsidiaritetsprincipen är således ingen renodlad decentraliseringsprincip, utan både en när- och fjärrprincip. Det beror på vilken uppgift som ska utföras. I synen på maktfördelning mellan enskilda, familjer, grupper, kommuner, regionala nivåer, statliga och överstatliga nivåer har principen fundamental betydelse. Subsidiaritetsprincipen innebär att det som en liten gemenskap själv klarar av att hantera ska den också själv ansvara för och besluta om. De större gemenskaperna ska stödja de små gemenskaperna att bevara denna kompetens. De uppgifter som de mindre gemenskaperna inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna ta ansvar för. Denna princip innebär att bevisbördan vilar på dem som vill beröva en lägre nivå dess funktion och därmed dess frihet och ansvar. De måste bevisa att den lägre nivån är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt och att den högre nivån kan göra det mycket bättre. 2.1. DEMOKRATI Kristdemokratin bygger på idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen Människans ofullkomlighet innebär att för mycket makt inte får läggas i en enskild människas, grupps eller partis händer. Det krävs alltid någon form av balansskapande maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger också en realistisk grund för synen på demokratin som arbetsform. Ingen person, parti eller grupp vet allt om hur ett samhälle ska skötas, men genom samarbete kan det gemensamma bästa främjas. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Rätt makt på rätt plats, det är den 12 kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens 13 innebörd. Principen är en 14 maktfördelningsprincip och därmed ett 15 arbetsverktyg som hjälper oss att analysera 16 var makten ska ligga. 17 Subsidiaritetsprincipen är således ingen 18 renodlad decentraliseringsprincip, utan 19 både en när- och fjärrprincip. Det beror på 20 vilken uppgift som ska utföras. I synen på 21 maktfördelning mellan enskilda, familjer, 22 grupper, kommuner, regionala nivåer, 23 statliga och överstatliga nivåer har 24 principen fundamental betydelse. 25 26 Subsidiaritetsprincipen innebär att det som 27 en liten gemenskap själv klarar av att 28 hantera ska den också själv ansvara för och 29 besluta om. De större gemenskaperna ska 30 stödja de små gemenskaperna att bevara 31 denna kompetens. De uppgifter som de 32 mindre gemenskaperna inte på ett 33 ändamålsenligt sätt klarar av ska de större 34 gemenskaperna ta ansvar för. På så sätt är 35 subsidiaritetsprincipen också en 36 stödprincip. 37 38 Denna princip innebär att bevisbördan 39 vilar på dem som vill beröva en lägre nivå 40 dess funktion och därmed dess frihet och 41 ansvar. De måste bevisa att den lägre nivån 42 är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett 43 tillfredsställande sätt och att den högre 44 nivån kan göra det mycket bättre. 45 46 2.1. DEMOKRATI 47 Kristdemokratin bygger på idén om alla 48 människors absoluta och okränkbara värde. 49 Den moderna demokratin är den bästa 50 styrelseformen när den utgår från denna 51 16 eftersom den utgår från denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Den innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon form av diktatur. människosyn och värdegrund. Det innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon form av diktatur. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Den moraliska grunden för demokratin Den moraliska grunden för demokratin 21 bildas och formas i de sociala sammanhang bildas och formas i de sociala sammanhang 22 som formar ett samhälle. Givetvis är som formar ett samhälle. Givetvis är 23 hemmet och familjen, skolan, kyrkor, hemmet och familjen, skolan, religiösa 24 föreningar, organisationer och folkrörelser samfund, föreningar, organisationer och 25 av största betydelse. En demokratisk stat är folkrörelser av största betydelse. En 26 beroende av att det finns ett värdevitalt demokratisk stat är beroende av att det 27 samhälle med levande och finns ett värdevitalt samhälle med levande 28 medvetandegjorda moraluppfattningar hos och medvetandegjorda moraluppfattningar 29 enskilda och grupper, samt att de hos enskilda och grupper, samt att de 30 moraluppfattningar som där finns ger moraluppfattningar som där finns ger 31 grund och stöd för demokratin. grund och stöd för demokratin. 32 33 Det ideal som kristdemokraterna Det ideal som kristdemokraterna 34 framhäver är en demokrati där varje framhäver är en demokrati där varje 35 medborgare ges möjligheter till deltagande, medborgare ges möjligheter till deltagande, 36 inflytande och delaktighet, inte bara vid inflytande och delaktighet, inte bara vid 37 valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs 38 att arbetsformerna inom det representativa att arbetsformerna inom det representativa 39 politiska systemet, den offentliga politiska systemet, den offentliga 40 förvaltningen och partierna utvecklas så att förvaltningen och partierna utvecklas så att 41 det aktiva deltagandet uppmuntras och att det aktiva deltagandet uppmuntras och att 42 verkligt inflytande kan uppnås. En verkligt inflytande kan uppnås. En 43 fungerande demokrati förutsätter fungerande demokrati förutsätter 44 jämställdhet mellan kvinnor och män. jämställdhet mellan kvinnor och män. 45 Det är också av största vikt att uppmuntra Det är också av största vikt att uppmuntra 46 och förstärka medborgarnas egna och förstärka medborgarnas egna 47 demokratiska ansvarstagande. Denna demokratiska ansvarstagande. Denna 48 känsla för det gemensamma samhället bör känsla för det gemensamma samhället bör 49 bygga på vissa medborgerliga bygga på vissa medborgerliga 50 karaktärsegenskaper. De dygder som vi vill karaktärsegenskaper. De dygder som vi vill 51 17 lyfta fram som betydelsefulla för medborgarandan går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om de klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga önskningar. Mod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot oförrätter. Det handlar om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka och stå för sanning och rätt, inte minst när det är inopportunt. Den kristna traditionen har förstärkt och kompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden kärlek som berikar samhällsgemenskapen, inte minst med oegennyttig solidaritet och barmhärtighet. lyfta fram som betydelsefulla går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om de klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga önskningar. Mod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot oförrätter. Det handlar om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka och stå för sanning och rätt, inte minst när det är inopportunt. Sådant civilkurage hör ihop med och vinner stöd av samvetsfrihet. Den kristna traditionen har förstärkt och kompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden kärlek som berikar samhällsgemenskapen, inte minst med oegennyttig solidaritet och barmhärtighet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna 24 är praktisk klokskap. Med den avses en är praktisk klokskap. Med den avses en 25 kritisk urskiljningsförmåga att avgöra vad kritisk urskiljningsförmåga att avgöra vad 26 som är rätt och fel i olika valsituationer. som är rätt och fel i olika valsituationer. 27 Praktisk klokskap är överordnad de andra Praktisk klokskap är överordnad de andra 28 tre, eftersom vare sig rättvisa, måttfullhet tre, eftersom vare sig rättvisa, måttfullhet 29 eller mod kan praktiseras utan klok eller mod kan praktiseras utan klok 30 urskiljning. Denna kardinaldygd stämmer urskiljning. Denna kardinaldygd stämmer 31 väl överens med vad som också kallas för väl överens med vad som också kallas för 32 kritisk rationalism, vilket innebär en vilja kritisk rationalism, vilket innebär en vilja 33 att sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta, att sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta, 34 engagera sig, ta ansvar, ta initiativ och engagera sig, ta ansvar, ta initiativ och 35 försöka förstå också hur andra resonerar. försöka förstå också hur andra resonerar. 36 37 Dygder är inget man får sig givet, utan de Dygder är inget man får sig givet, utan de 38 förvärvas, odlas och tränas upp under livet. förvärvas, odlas och tränas upp under livet. 39 Ett demokratiskt livaktigt samhälle Ett demokratiskt livaktigt samhälle 40 förutsätter att vi odlar några viktiga dygder. förutsätter att vi odlar några viktiga dygder. 41 Inte för att vi någonsin till fullo kan leva i Inte för att vi någonsin till fullo kan leva i 42 enlighet med dem, utan för att vi som enlighet med dem, utan för att vi som 43 människor behöver idéer och ideal. människor behöver idéer och ideal. 44 45 En förutsättning för ett fungerande En förutsättning för ett fungerande 46 demokratiskt samhälle är att demokratiskt demokratiskt samhälle är att demokratiskt 47 fattade beslut följs och att lagen efterlevs. fattade beslut följs och att lagen efterlevs. 48 Lag och god moral behöver emellertid inte Lag och god moral behöver emellertid inte 49 i alla lägen vara samma sak. En lag kan vara i alla lägen vara samma sak. En lag kan vara 50 demokratiskt stiftad, men ändå inte demokratiskt stiftad, men ändå inte 51 18 stämma med de grundläggande moraliska värden, rättigheter och skyldigheter samma demokrati vilar på. Civil olydnad kan därför vara moraliskt försvarbar om människovärdet eller grundläggande frioch rättigheter hotas eller kränks. En sådan handling måste dock alltid av respekt för den demokratiska ordningen vara utan våld och skadegörelse och ske i syfte att skapa dialog. Den civilt olydige måste alltid vara beredd att ta sitt straff. stämma med de grundläggande moraliska värden, rättigheter och skyldigheter samma demokrati vilar på. Civil olydnad kan därför vara moraliskt försvarbar om människovärdet eller grundläggande frioch rättigheter hotas eller kränks. En sådan handling måste dock alltid av respekt för den demokratiska ordningen vara utan våld och skadegörelse och ske i syfte att skapa dialog. Den civilt olydige måste alltid vara beredd att ta sitt straff. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt 13 för en levande demokrati och ett mänskligt för en levande demokrati och ett mänskligt 14 samhälle. Därför måste stat och kommun samhälle. Därför måste stat och kommun 15 främja det engagemang som finns i olika främja det engagemang som finns i 16 medborgarsammanslutningar: i föreningar föreningar och folkrörelser, i religiösa 17 och folkrörelser, i kyrkor och samfund, i samfund och i andra sociala rörelser. Ett 18 lokala utvecklingsgrupper och i nya sociala pluralistiskt samhälle förutsätter att stat 19 rörelser. Den tilltagande pluralismen i det och kommun ger olika grupper möjlighet 20 svenska samhället bör medföra att stat och och frihet att ansvara för verksamheter, 21 kommun ger olika grupper möjlighet till genom församlingar och föreningar, som 22 autonomi, genom självförvaltning, av är centrala för dem. 23 verksamheter som är centrala för dem. Det 24 offentliga måste bejaka den pluralism av 25 fria och från staten oberoende 26 medborgarsammanslutningar som finns i 27 samhället. 28 29 Skolan har ett stort ansvar för att förbereda Skolan har ett stort ansvar för att förbereda 30 de uppväxande medborgarna för ett de uppväxande medborgarna för ett 31 deltagande i demokratin. För det krävs att deltagande i demokratin. För det krävs att 32 elevernas kunskaper om demokratin elevernas kunskaper om demokratin 33 utvecklas. Skolan måste vara en utvecklas. Skolan måste vara en 34 demokratisk miljö som tillåter olika åsikter demokratisk miljö som tillåter olika åsikter 35 och visar hur oenighet kan hanteras på ett och visar hur oenighet kan hanteras på ett 36 konstruktivt sätt. konstruktivt sätt. 37 38 Kommunal demokrati förutsätter Kommunal demokrati förutsätter 39 kommunal självstyrelse. Den kommunala kommunal självstyrelse. Den kommunala 40 självstyrelsen ska vara stark och tydligt självstyrelsen ska vara stark och tydligt 41 reglerad i grundlagen. Genom engagemang reglerad i grundlagen. De regionala och 42 och deltagande i det lokala arbetet har kommunala nivåerna ska ha egen 43 medborgarna möjlighet att både få kunskap beskattningsrätt. Andra former av 44 om och tillföra erfarenheter i större invånarinflytande bör finnas och utvecklas. 45 sammanhang. De regionala och 46 kommunala nivåerna ska ha egen 47 beskattningsrätt. 48 49 Önskemål om delningar av kommuner för 50 att få ökat medborgarinflytande bör 51 19 tillmötesgås om inte starka skäl talar emot. Andra former av medborgarinflytande kan utvecklas genom exempelvis brukarråd och byalag där de berörda kan ges inflytande i verksamheten. 1 2 3 4 5 6 För att ge rimliga förutsättningar för en För att ge rimliga förutsättningar för en 7 majoritet att bedriva en långsiktig politik majoritet att bedriva en långsiktig politik 8 ska mandatperioderna vid allmänna val ska mandatperioderna vid allmänna val 9 vara fyraåriga. Valdagen för kommun, vara fyraåriga. 10 region/landstings och riksdag bör vara 11 gemensam. Möjlighet till extraval bör 12 finnas även på den kommunala nivån. 13 14 Valsystemet ska vara proportionellt och Valsystemet ska vara proportionellt och 15 därmed utformat så att varje röst i princip därmed utformat så att varje röst i princip 16 tillmäts lika värde. Valhemligheten ska tillmäts lika värde. Valhemligheten ska 17 skyddas. Ett starkt inslag av personval bör skyddas. Ett starkt inslag av personval bör 18 finnas. Rösträtt ska tillkomma myndig finnas. Rösträtt ska tillkomma myndig 19 svensk medborgare samt i kommunala val svensk medborgare samt i kommunala val 20 alla folkbokförda som uppnått svensk alla folkbokförda som uppnått svensk 21 myndighetsålder. myndighetsålder. 22 23 Folkomröstningar ska kunna användas Folkomröstningar ska kunna användas 24 både på nationell och lokal nivå. både på nationell och lokal nivå. Möjlighet 25 Rådgivande och beslutande nationella ska finnas för en stark opinion att få gehör 26 folkomröstningar ska kunna anordnas på för önskemål om folkomröstning på 27 tidpunkt som riksdagen fastställer. kommunal, regional och nationell nivå. 28 Möjlighet ska finnas för en stark opinion 29 att få gehör för önskemål om 30 folkomröstning på kommunal, regional och 31 nationell nivå. 32 33 Ett starkt skydd för yttrande- och Ett starkt skydd för yttrande- och 34 meddelarfriheten samt meddelarfriheten samt 35 anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och 36 föreningsfriheten, är av stor vikt för en föreningsfriheten, är av stor vikt för en 37 levande demokrati. Grundlagsskyddet av levande demokrati. Grundlagsskyddet av 38 yttrandefriheten och den därmed yttrandefriheten och den därmed 39 sammanhängande tryckfriheten innebär att sammanhängande tryckfriheten innebär att 40 det allmänna inte får ingripa mot det allmänna inte får ingripa mot 41 yttrandefriheten, annat än i de fall och den yttrandefriheten, annat än i de fall och den 42 ordning som föreskrivs i grundlagen. ordning som föreskrivs i grundlagen. 43 Lagstiftningen på området bör så långt Lagstiftningen på området bör så långt 44 möjligt vara oberoende av använd teknik. möjligt vara oberoende av använd teknik. 45 46 Offentlighetsprincipen, det vill säga Offentlighetsprincipen, det vill säga 47 tillgången till allmänna handlingar, är tillgången till allmänna handlingar, är 48 central för en öppen och vital demokrati. central för en öppen och vital demokrati. 49 Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt. 50 51 20 2.2. FÖRFATTNING Våra grundläggande författningar – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – som vanligen kallas grundlagen, utgör den skrivna och rättsligt bindande normen för vår demokrati. Grundlagen ska vara djupt förankrad i den svenska och västerländska kulturtraditionen och därmed också grundad på en samhällssyn som präglas av kristen etik och humanism. Grundlagen ska uttrycka en värdegrund som bygger på människors lika värde och personliga värdighet och med detta som en given utgångspunkt skapa en balans såväl mellan den offentliga maktutövningen och de enskilda människorna som mellan de olika nivåerna av beslutande organ i samhället. Grundlagen ska vara den fasta grunden för alla offentliga normer och beslut. Grundlagen ska säkerställa de rättigheter som alltid ska finnas för den enskilda människan och skydda dessa rättigheter från övergrepp. Grundlagen ska alltså garantera och skydda de mänskliga rättigheterna. Sådana rättigheter är framför allt rätten till liv, personlig frihet och integritet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet, demonstrationsfrihet och rätten till egendom. Fri- och rättighetsskyddet ska vara relaterat till förhållandet mellan det allmänna och den enskilde såväl som mellan enskilda. Rätten till egendom är en mänsklig rättighet och därför ska en regel finnas i grundlagen som garanterar fullgod ersättning vid olika former av inskränkningar i äganderätten. Grundlagen ska även säkerställa att ingen diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionshinder, etniskt ursprung, religion, sexuell identitet, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, ekonomisk eller social ställning. 2.2. FÖRFATTNING Våra grundläggande författningar – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – som vanligen kallas grundlagen, utgör den skrivna och rättsligt bindande normen för vår demokrati. Grundlagen ska vara djupt förankrad i den svenska och västerländska kulturtraditionen och därmed också grundad på en samhällssyn som präglas av kristen etik och humanism. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Grundlagen ska uttrycka en värdegrund 14 som bygger på alla människors absoluta 15 och okränkbara värde och personliga 16 värdighet. Detta som en given 17 utgångspunkt skapar en balans såväl mellan 18 den offentliga maktutövningen och de 19 enskilda människorna som mellan de olika 20 nivåerna av beslutande organ i samhället. 21 Grundlagen ska vara den fasta grunden för 22 alla offentliga normer och beslut. 23 24 Grundlagen ska säkerställa de rättigheter 25 som alltid ska finnas för den enskilda 26 människan och skydda dessa rättigheter 27 från övergrepp. Den ska alltså garantera 28 och skydda de mänskliga rättigheterna. 29 Sådana rättigheter är framför allt rätten till 30 liv, personlig frihet och integritet, 31 åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet, 32 tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet, 33 demonstrationsfrihet och rätten till 34 egendom. Fri- och rättighetsskyddet ska 35 vara relaterat till förhållandet mellan det 36 allmänna och den enskilde såväl som 37 mellan enskilda. 38 39 Rätten till egendom är en mänsklig 40 rättighet och därför ska en regel finnas i 41 grundlagen som garanterar fullgod 42 ersättning vid olika former av 43 inskränkningar i äganderätten. 44 45 Grundlagen ska även säkerställa att ingen 46 diskrimineras på grund av kön, ålder, 47 funktionsvariationer, etniskt ursprung, 48 religion, sexuell identitet, politisk eller 49 annan åskådning, nationellt eller socialt 50 ursprung, ekonomisk eller social ställning. 51 21 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har numera införlivats i den svenska lagstiftningen och konventionen förtydligar och ger ytterligare tyngd åt grundlagens regler. Kränkningar av den personliga integriteten utgörs av intrång i den fredade sfär som den enskilde bör vara tillförsäkrad. Den personliga integriteten ska ha ett starkt grundlagsskydd och det offentliga måste tillämpa stor försiktighet och respekt för den personliga integriteten vid hantering av personuppgifter. En realistisk människosyn säger att alla människor är ofullkomliga. Därför kräver en fungerande demokrati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Gränserna mellan dessa maktcentra ska tydliggöras i grundlagen. Domstolarna har under lång tid haft en oklar funktion i förhållande till riksdag och regering. En hörnsten i den västerländska rättstraditionen är en rättskipning som är oberoende och står fri från den politiska makten. Domstolarnas ställning ska därför vara stark och självständig. Den enskilda människan får därigenom en starkare ställning i sina mellanhavanden med stat och kommun, och balansen mellan den enskilda människan och den offentliga maktutövningen säkerställs. En realistisk människosyn säger att alla människor är ofullkomliga. Därför kräver en fungerande demokrati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Gränserna mellan dessa maktcentra ska tydliggöras i grundlagen. Domstolarnas ställning ska vara stark och självständig. Den enskilda människan får därigenom en starkare ställning i sina mellanhavanden med stat och kommun, och balansen mellan den enskilda människan och den offentliga maktutövningen säkerställs. Det måste finnas klara korrektiv mot maktmissbruk och maktkoncentration. En obunden och kompetent revision på statlig och kommunal nivå måste av detta skäl finnas. Det måste finnas effektiva medel mot maktmissbruk och maktkoncentration. En obunden och kompetent revision på statlig och kommunal nivå måste av detta skäl finnas. Det ska finnas en effektiv lagprövningsrätt. En författningsdomstol ska därför finnas för att stärka demokratin och kontrollera maktutövningen hos riksdagen, regeringen och kommunerna. Den ska i första hand behandla frågor som rör grundlagen eller har anknytning till denna. En viktig uppgift för domstolen blir därför att pröva om lagar och andra författningar står i överensstämmelse med grundlagen. En annan viktig uppgift för domstolen ska vara att pröva klagomål angående riktigheten av allmänna val och därmed sammanhängande frågor. Det ska finnas en effektiv lagprövningsrätt. En författningsdomstol ska därför finnas för att stärka demokratin och kontrollera maktutövningen hos riksdagen, regeringen och kommunerna. Den ska i första hand behandla frågor som rör grundlagen eller har anknytning till denna. En viktig uppgift för domstolen ska vara att pröva om lagar och andra författningar står i överensstämmelse med grundlagen. En annan viktig uppgift ska vara att pröva klagomål angående riktigheten av allmänna val och därmed sammanhängande frågor. 22 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Regeringsformens portalparagraf pekar ut den kommunala självstyrelsen som ett medel att förverkliga demokratin. En reell kommunal självstyrelse är ett centralt demokratiskt instrument och det förutsätter en kraftfull rättslig kompetens för kommunerna att utöva den. Regeringsformens portalparagraf pekar ut den kommunala självstyrelsen som ett medel att förverkliga demokratin. I grundlagen ska det finnas bestämmelser om hur den kommunala beslutskompetensen ska utövas. För att sådana skrivningar ska ha rättsliga verkningar för förhållandet mellan stat och kommun krävs en tydlig lagprövningsrätt, som medger att kommunerna kan hävda utövandet av sitt av grundlagen fastlagda kompetensområde gentemot regering och riksdag. På detta sätt blir den kommunala självstyrelsen ett uttryck för subsidiaritetsprincipen. Denna princip bör finnas inskriven i svensk grundlag som riktlinje för den vertikala maktdelningen. 1 2 3 4 5 6 7 8 I grundlagen behövs därför bestämmelser 9 om hur den kommunala 10 beslutskompetensen ska utövas. För att 11 sådana skrivningar ska ha rättsliga 12 verkningar för förhållandet mellan stat och 13 kommun krävs en tydlig lagprövningsrätt, 14 som medger att kommunerna kan hävda 15 utövandet av sitt av grundlagen fastlagda 16 kompetensområde gentemot regering och 17 riksdag. På detta sätt blir den kommunala 18 självstyrelsen ett uttryck för 19 subsidiaritetsprincipen. Denna princip bör 20 skrivas in i svensk grundlag som riktlinje 21 för den vertikala maktdelningen. 22 23 Samtidigt som kommunerna ges en Samtidigt som kommunerna ges en 24 vidsträckt bestämmanderätt inom sitt vidsträckt bestämmanderätt inom sitt 25 kompetensområde måste de enskilda kompetensområde måste de enskilda 26 människorna kunna lita på att deras lagliga människorna kunna lita på att deras lagliga 27 rättigheter respekteras av kommunala rättigheter respekteras av kommunala 28 organ. Finansieringsprincipen måste organ. Finansieringsprincipen måste 29 respekteras när staten ålägger kommunerna respekteras när staten ålägger kommunerna 30 nya uppgifter. Så kallat lagtrots av nya uppgifter. Så kallat lagtrots av 31 kommuner i enskilda fall ska beivras på ett kommuner i enskilda fall ska beivras på ett 32 effektivt sätt. effektivt sätt. 33 34 Sverige ska vara indelat i ändamålsenliga 35 kommuner och landsting/regioner. Den 36 regionala självstyrelsen ska upprätthållas 37 genom direktvalda regionala fullmäktige 38 och egen beskattningsrätt. 39 40 Svensk medborgare bör i princip alla Den som stadigvarande, med permanent 41 kunna bli som stadigvarande vistats i landet uppehållstillstånd, vistats i Sverige en 42 under minst fem år. Internationaliseringen längre tid, bör i princip kunna bli svensk 43 och flyktingströmmar innebär att medborgare. Barn som föds i Sverige ska få 44 människor i allt högre grad bor och arbetar svenskt medborgarskap om minst en av 45 i fler än ett land under sin levnadstid. Detta föräldrarna har permanent 46 innebär att allt fler människor känner djup uppehållstillstånd. Internationaliseringen 47 samhörighet och anknytning till mer än ett och flyktingströmmar innebär att 48 land. Eftersom medborgarskapet i grunden människor i allt högre grad bor och arbetar 49 är en fråga om säkerhet, trygghet, i fler än ett land under sin levnadstid. Detta 50 rättigheter och skyldigheter, men även om innebär att allt fler känner djup 51 23 identitet och kulturellt/etniskt ursprung bör möjlighet till dubbelt medborgarskap finnas. samhörighet och anknytning till mer än ett land. Eftersom medborgarskapet i grunden är en fråga om säkerhet, trygghet, rättigheter och skyldigheter, men även om identitet och kulturellt/etniskt ursprung bör möjlighet till dubbelt medborgarskap finnas. 1 2 3 4 5 6 7 8 Monarkin har en stark folklig förankring i Monarkin har en stark folklig förankring 9 Sverige. Monarkin är också en och är en viktig identitetsskapande del av 10 identitetsskapande tradition som betyder det svenska samhället. Den betyder mycket 11 mycket för svensk kultur och historia samt för svensk kultur, historia och nationell 12 för Sverigebilden internationellt. Därför sammanhållning. Sverige ska därför 13 ska Sveriges statsskick även fortsättningsvis fortsätta vara en konstitutionell monarki. 14 vara konstitutionell monarki. 15 16 2.3. RÄTTSSAMHÄLLE OCH 2.3. RÄTTSSAMHÄLLE OCH 17 KRIMINALPOLITIK KRIMINALPOLITIK 18 Den kristdemokratiska rättspolitiken Den kristdemokratiska rättspolitiken 19 bygger på en kristen människosyn och bygger på en kristen människosyn och 20 värdegrund. I denna ligger den realistiska värdegrund. Den utgår ifrån den realistiska 21 insikten att människan är ofullkomlig och insikten att människan är ofullkomlig och 22 att brott mot medmänniskor och mot att brott mot medmänniskor och mot 23 samhället alltid kommer att finnas. samhället alltid kommer att finnas. 24 Samtidigt måste strävan från samhällets Samtidigt måste strävan från samhällets 25 sida vara att begränsa brottsligheten så sida vara att begränsa brottsligheten så 26 långt som möjligt. långt som möjligt. 27 28 29 Rättvisa handlar om det rätta handlandet i Rättvisa handlar om det rätta handlandet i 30 relation till våra medmänniskor. Rättvisa är relation till våra medmänniskor. Rättvisa är 31 ett grundvärde, som i en ett grundvärde, som i en 32 samhällsgemenskap förutsätter en balans samhällsgemenskap förutsätter en balans 33 mellan alla människors intressen, mellan alla människors intressen, 34 rättigheter och skyldigheter. Denna rättigheter och skyldigheter. Denna 35 rättvisebalans rubbas när någon begår ett rättvisebalans rubbas när någon begår ett 36 brott och handlar orätt. I många fall har brott och handlar orätt. I många fall har 37 gärningsmannen med uppsåt låtit sin gärningsmannen med uppsåt låtit sin 38 handlingsfrihet gå ut över andras handlingsfrihet gå ut över andras 39 rättigheter att förverkliga grundläggande rättigheter att förverkliga grundläggande 40 värden. Det är då det offentligas uppgift att värden. Det är då det offentligas uppgift att 41 skipa rättvisa och att återställa balansen så skipa rättvisa och att återställa balansen så 42 långt det är möjligt. långt det är möjligt. 43 44 Alla människor har ett personligt ansvar Alla människor har ett personligt ansvar 45 för sina medvetna handlingar. för sina medvetna handlingar. 46 Omgivningen har samtidigt en skyldighet Omgivningen har samtidigt en skyldighet 47 att visa civilkurage och stödja varje person att visa civilkurage och stödja varje person 48 att göra det rätta. Det måste finnas en att göra det rätta. Det måste finnas en 49 samsyn mellan människors uppfattning om samsyn mellan människors uppfattning om 50 vad som är rätt och fel och vad som är rätt och fel och 51 24 rättsordningens. Ett effektivt tillrättaförande av brottsförövare bör dessutom ha inslag av såväl allmänprevention som individualprevention. rättsordningens. Ett effektivt tillrättaförande av brottsförövare bör dessutom ha inslag av såväl allmänprevention som individualprevention. Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör klart att på brott följer straff, ska innefatta snabba och förutsägbara reaktioner som är förankrade i en human och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa sig på brottsoffrets sida, övergrepp och kränkningar av medmänniskors integritet och egendom kan aldrig tolereras. Respekten för lagarna ska därför upprätthållas med fasthet och förövare av brott ska skyndsamt lagföras. Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör klart att på brott följer straff, ska innefatta snabba och förutsägbara reaktioner som är förankrade i en human och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa sig på brottsoffrets sida, övergrepp och kränkningar av medmänniskors integritet och egendom kan aldrig tolereras. Respekten för lagarna ska därför upprätthållas med fasthet och förövare av brott ska skyndsamt lagföras. Individualpreventionen, det vill säga avsikten att avhålla från nya brott, ska innefatta en mångfald av insatser från samhällets sida. Brottslingen ska rehabiliteras så att han eller hon i fortsättningen visar respekt för sina medmänniskor och omgivningen genom att följa de i demokratisk ordning beslutade reglerna. Individualpreventionen, det vill säga avsikten att avhålla från nya brott, ska innefatta en mångfald av insatser från samhällets sida. Den som är dömd för brott ska återanpassas så att han eller hon i möjligaste mån fortsättningsvis visar respekt för sina medmänniskor och omgivningen genom att följa de i demokratisk ordning beslutade reglerna. BROTTSFÖREBYGGANDE INSATSER Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar som kommer i blickpunkten. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga ska prioritera insatser som stärker föräldrars möjlighet att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till sina barn. Det offentliga ska vidare genom olika åtgärder, framför allt via familjepolitikens utformning, ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med barnen. En stark sammanhållning mellan föräldrar och barn bidrar verksamt till att minska riskerna att unga dras in i brottslighet. BROTTSFÖREBYGGANDE INSATSER Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar som kommer i blickpunkten. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga ska prioritera insatser som stärker föräldrars möjlighet att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till sina barn. Det offentliga ska vidare genom olika åtgärder, ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med barnen. En stark sammanhållning mellan föräldrar och barn minskar riskerna för dåliga skolresultat och för att unga hamnar i arbetslöshet, utanförskap och dras in i brottslighet. Under tidigare generationer utövade såväl familj som närsamhälle en stark social Vuxnas deltagande i barns och ungdomars vardag behöver vara starkt. Frivilliga 25 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 kontroll, som avhöll många från brottslighet. Vuxnas deltagande i barns och ungdomars vardag har under senare decennier tunnats ut betydligt och behöver stärkas. Frivilliga insatser från enskilda och organisationer som engagerar sig för att ge barn och ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter ska uppmuntras och stödjas. Kraft ska också läggas på informationsinsatser för att påverka vuxna att både genom ord och handlingar ta ett ökat ansvar för att unga ska växa upp till goda samhällsmedlemmar. insatser från enskilda och organisationer som engagerar sig för att ge barn och ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter ska uppmuntras och stödjas. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt. Socialtjänsten, polisen och skolan har en stor uppgift i detta avseende och ska ha en nära samverkan med varandra för att på ett tidigt stadium förhindra kriminalitet hos barn och ungdomar. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt. Socialtjänsten, polisen och skolan har en stor uppgift i detta avseende och ska ha en nära samverkan med varandra för att på ett tidigt stadium förhindra kriminalitet hos barn och ungdomar. Skolans undervisning och relation till eleverna ska vara så utformad att den väcker respekt för människans egenvärde och människolivets okränkbarhet. Undervisning i lag och rätt ska förekomma under hela skoltiden. Skolans undervisning och relation till eleverna ska vara så utformad att den väcker respekt för människans egenvärde och människolivets okränkbarhet. Staten måste konsekvent upprätthålla de rättsregler som beslutats. Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras, också sådana som kan avfärdas som smärre brott och förseelser. Staten måste konsekvent upprätthålla de rättsregler som beslutats. Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras, också sådana som kan avfärdas som smärre brott och förseelser. Den övervägande delen av brottsligheten sker under inflytande av alkohol och andra droger. Insatser ska göras för att motverka ungas alkoholkonsumtion och drogfria miljöer ska främjas. Den övervägande delen av våldsbrottsligheten sker under inflytande av alkohol och andra droger. Insatser ska göras för att motverka ungas alkoholkonsumtion och drogfria miljöer ska främjas. Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga resurser för att kunna ge erforderlig vård och i övrigt stödja och hjälpa dömda, både under och efter verkställighet av påföljder, i syfte att förebygga fortsatt brottslighet. Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga resurser för att kunna ge erforderlig vård och i övrigt stödja och hjälpa dömda, både under och efter verkställighet av påföljder, i syfte att förebygga fortsatt brottslighet. 26 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 PÅFÖLJDER Påföljder på brott ska tjäna flera ändamål: de ska avhålla förövarna från nya brott och de ska avhålla andra från liknande handlingar samt skydda samhället mot övergrepp och andra destruktiva handlingar. De ska också så långt som möjligt göra att förövaren gottgör brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller den förlust som uppstått och visa brottsoffret respekt genom att samhället ställer sig på brottsoffrets sida. PÅFÖLJDER Påföljder på brott ska tjäna flera ändamål: de ska avhålla förövarna från nya brott och de ska avskräcka andra från liknande handlingar samt skydda samhället mot övergrepp och andra destruktiva handlingar. De ska också så långt som möjligt göra att förövaren gottgör brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller den förlust som uppstått och visa brottsoffret respekt genom att samhället ställer sig på brottsoffrets sida. Straffet ska vara så utformat att det ger brottslingen insikt om den skada som han har åstadkommit. Straffet som utdöms för ett brott är därför ett sätt för brottslingen att sona sin skuld både gentemot staten, som har till uppgift att värna rättvisan, och gentemot brottsoffret. Genom att avtjäna ett rättvist straff sonar å andra sidan brottslingen sin skuld, och förtjänar därefter att behandlas som vilken annan medborgare som helst. Dödsstraff är ej förenligt med synen på människolivets okränkbarhet. Den utdömda påföljden ska normalt vara tidsbestämd. Straffet ska vara så utformat att det ger brottslingen insikt om den skada som han har åstadkommit. Straffet som utdöms för ett brott är därför ett sätt för brottslingen att sona sin skuld både gentemot staten, som har till uppgift att värna rättvisan, och gentemot brottsoffret. Genom att avtjäna ett rättvist straff sonar å andra sidan brottslingen sin skuld, och förtjänar därefter att behandlas som vilken annan medborgare som helst. Dödsstraff är ej förenligt med synen på människolivets okränkbarhet. Den utdömda påföljden ska normalt vara tidsbestämd. För såväl förövare som brottsoffer kan det vara meningsfullt att sammanträffa. Brottsoffret kan konfrontera förövarna med sin upplevelse av brottet och förövarna kan därigenom förstå vilken skada som har åstadkommits och ges möjlighet att visa ånger och att försöka sona sitt brott. För såväl förövare som brottsoffer kan det vara meningsfullt att sammanträffa. Brottsoffret kan konfrontera förövarna med sin upplevelse av brottet och förövarna kan därigenom förstå vilken skada som har åstadkommits och ges möjlighet att visa ånger och att försöka sona sitt brott. Samhällstjänst ska alltid övervägas i första hand som påföljd för ungdomar som begått brott. Samhällstjänsten har en både pedagogisk och social funktion som syftar till att bryta ett brottsligt mönster hos den unge och anpassa denne till ett normalt och meningsfullt liv. Unga bör inte under strafftiden sammanföras med tungt kriminella personer. Samhällstjänst ska alltid övervägas i första hand som påföljd för ungdomar som begått brott. Samhällstjänsten har en både pedagogisk och social funktion som syftar till att bryta ett brottsligt mönster hos den unge och anpassa denne till ett normalt och meningsfullt liv. Alla anstalter ska vara drogfria och det ska finnas resurser för kontroll av drogfriheten. Frivilligorganisationer ska ges goda möjligheter att verka inom anstalterna till Alla anstalter ska vara drogfria. Frivilligorganisationer ska ges goda möjligheter att verka inom anstalterna till gagn för de intagna och för samhällets 27 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 gagn för de intagna och för samhällets insyn i anstalternas verksamhet. Samhället har ett ansvar att stödja den straffade med hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning och bostad för att denne efter avtjänat straff ska kunna återinträda i samhället och inte återfalla i brottslighet. Frivilligorganisationerna ska uppmuntras att vara en aktiv del i detta arbete. insyn i anstalternas verksamhet. Samhället har ett ansvar att stödja den straffade med hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning och bostad för att denne efter avtjänat straff ska kunna återinträda i samhället och inte återfalla i brottslighet. Frivilligorganisationerna ska uppmuntras att vara en aktiv del i detta arbete. POLIS, ÅKLAGARE OCH DOMSTOLAR Tilltron till rättssamhället bygger på att människorna kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för personlig integritet och egendom. Staten ska skapa rättsregler och tillhandahålla sådana resurser att detta garanteras. POLIS, ÅKLAGARE OCH DOMSTOLAR Tilltron till rättssamhället bygger på att människorna kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för personlig integritet och egendom. Polisens uppgift är att förebygga brott, upprätthålla ordningen samt att utreda och beivra brott. Nära och förtroendefulla kontakter mellan polisen och allmänheten ska utgöra grunden för ett bra polisiärt arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande arbetet är viktigt och samarbetet med socialtjänsten och skolan ska ges en hög prioritet. Polisens uppgift är att förebygga brott, upprätthålla ordningen samt att utreda och beivra brott. Nära och förtroendefulla kontakter mellan polisen och allmänheten ska utgöra grunden för ett bra polisiärt arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande arbetet är viktigt och samarbetet med socialtjänsten och skolan ska ges en hög prioritet. Polisarbetet ska vidare organiseras så att tillgången på poliser är störst vid tider då och på platser där brottsligheten kan förväntas vara som mest omfattande. Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra åtal. Det är särskilt viktigt att myndigheterna reagerar snabbt på brott som begås av ungdomar, och arbetet med sådana brott ska därför organiseras så att de kan tas med förtur. Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra åtal. Det är särskilt viktigt att myndigheterna reagerar snabbt på brott som begås av ungdomar. Ett kraftfullt arbete mot ekonomisk brottslighet är viktigt, då ekobrott hotar samhällsmoralen i det demokratiska samhället. Sverige bör bland annat inom ramen för EUsamarbetet verka för samordnade insatser för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. Miljöbrott innebär inte bara att de ansvariga tillskansar sig ekonomisk fördel 28 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 1 2 3 4 5 6 7 8 För att möta den internationella För att möta den internationella brottsutvecklingen krävs ett väl fungerande brottsutvecklingen krävs ett väl fungerande 9 samarbete över myndighetsgränser och ett samarbete över myndighetsgränser och ett 10 11 utvecklat internationellt polissamarbete. utvecklat internationellt polissamarbete. 12 Dessutom bör gränspolis och tull ges 13 erforderliga resurser för att möta 14 internationella brottssyndikat. 15 16 Domstolarna ska stå fria och oberoende Domstolarna ska stå fria och oberoende från statsmakterna och handlägga mål och från statsmakterna och handlägga mål och 17 ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. 18 19 Domstolsväsendet ska vara organiserat så Domstolsväsendet ska vara organiserat så 20 att domar och beslut kan ges inom rimlig att domar och beslut kan ges inom rimlig 21 tid. Det är också viktigt med ett lokalt tid. Det är också viktigt med ett lokalt 22 förankrat rättsväsende. förankrat rättsväsende. 23 24 2.4. SÄKERHETS OCH FÖRSVAR 2.4. SÄKERHETS- OCH 25 FÖRSVARSPOLITIK 26 Krig och konflikter mellan såväl enskilda Krig och konflikter mellan såväl enskilda 27 människor som stater uppstår till följd av människor som stater uppstår till följd av människans ofullkomlighet. Vår rädsla för människans ofullkomlighet. Vår rädsla för 28 29 det okända, girighet, avund, maktlystnad det okända, girighet, avund, maktlystnad, 30 prestige och så vidare är ofta orsaken till att och prestige är ofta orsaken till att 31 konflikter växer och övergår i krig. En konflikter växer och övergår i framgångsrik säkerhets- och försvarspolitik 32 krigssituationer. En framgångsrik 33 bygger på tidiga varningssystem och säkerhets- och försvarspolitik bygger på 34 förhindrar och förebygger att konflikter tidiga varningssystem och förhindrar och 35 leder till våldshandlingar, förmår lindra förebygger att konflikter leder till dess konsekvenser och skyddar människors 36 våldshandlingar, förmår lindra dess 37 konsekvenser och skyddar människors liv, liv, frihet och egendom. 38 frihet och egendom. 39 Rätten till liv är en grundläggande mänsklig Rätten till liv är en grundläggande mänsklig 40 41 rättighet. Respekten för den är en rättighet. Respekten för den är en 42 förutsättning för att den enskilda förutsättning för att den enskilda 43 människan ska kunna åtnjuta sina övriga människan ska kunna åtnjuta sina övriga 44 rättigheter. Rätten till liv, kroppslig rättigheter. Rätten till liv, kroppslig 45 integritet och respekt för den personliga integritet och respekt för den personliga 46 värdigheten innefattar även rätten att värdigheten innefattar även rätten att 47 försvara sig mot angrepp. försvara sig mot angrepp. 48 Vid konflikter har fredliga metoder, såsom Vid konflikter har fredliga metoder, såsom 49 50 diskussion och förhandling, företräde diskussion och förhandling, företräde på ett otillbörligt sätt utan det görs dessutom på bekostnad av framtida generationer. Detta gör miljöbrotten särskilt allvarliga. Det är viktigt att myndigheterna står starkt rustade för att möta dessa brott. 29 framför vapenbruk. Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart. framför vapenbruk. Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart. Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan dock vapenmakt brukas under iakttagande av följande kriterier, och då alla andra ansträngningar att lösa konflikten med fredliga medel har prövats: Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan dock vapenmakt brukas under iakttagande av följande kriterier, och då alla andra ansträngningar att lösa konflikten med fredliga medel har prövats: • För att förebygga att konflikter växer, främja uppbyggnad av freden och vara till stöd för samt skydda olika humanitära hjälpinsatser. • För att förebygga att konflikter växer, främja uppbyggnad av freden och vara till stöd för samt skydda olika humanitära hjälpinsatser. • Om det är ett försvarskrig: Det måste det föreligga ett rättfärdigt ändamål, det vill säga själv försvar, skydda oskyldigas liv eller säkrande av grundläggande mänskliga rättigheter. • Om det är ett försvarskrig måste det föreligga ett rättfärdigt ändamål, det vill säga självförsvar, skydda oskyldigas liv eller säkrande av grundläggande mänskliga rättigheter. • Vapeninsatsen måste stå i proportion till det som avses att försvaras, och den förödelse som därigenom uppstår. Aggression riktad mot civila är ej försvarbar. • Vapeninsatsen måste stå i proportion till det som avses att försvaras, och den förödelse som därigenom uppstår. Aggression riktad mot civila är ej försvarbar. • Det måste alltid finnas en seriöst grundad utsikt till framgång. Även försvarskriget upphör att vara legitimt då det enbart leder till fortsatt lidande och ödeläggelse. • Det måste alltid finnas en seriöst grundad utsikt till framgång. Även försvarskriget upphör att vara legitimt då det enbart leder till fortsatt lidande och ödeläggelse. Människosläktet utgör en enhet, vars medlemmar och gemenskaper är etiskt bundna till varandra genom ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte byggas utan aktiva och skapande ansträngningar. För att öka samt effektivisera internationellt samarbete i dessa frågor bör lämpliga gemensamma institutioner finnas. FN, EU och OSSE är exempel på internationella organisationer som stundtals varit lyckosamma i att förebygga konflikter och därmed bidragit till en fredligare värld. Människosläktet utgör en enhet, vars medlemmar och gemenskaper är etiskt bundna till varandra genom ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte byggas utan aktiva och skapande ansträngningar. För att öka samt effektivisera internationellt samarbete i dessa frågor bör lämpliga gemensamma institutioner finnas. FN, EU, NATO och OSSE är exempel på internationella organisationer som stundtals varit lyckosamma i att förebygga konflikter och därmed bidragit till en fredligare värld. I FN-stadgans första artikel manifesteras emellertid den olösta spänningen mellan stat och folk. Stadgan utgår från folkrätten, där folk utgör naturliga gemenskaper med lika rättigheter och självbestämmanderätt. FN:s medlemmar utgörs dock av stater som åberopar suveränitet oavsett hur 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 maktförhållandena och de ofta godtyckliga gränserna har kommit till. Något som också kan dela folk snarare än förena. 1 2 3 4 Självständiga stater har ett stort värde, som Självständiga stater har ett stort värde, som 5 ansvariga för det gemensammas bästa ansvariga för det gemensammas bästa 6 inom sina gränser. Men då stater inom sina gränser. Men då stater 7 misslyckas med att skydda människors misslyckas med att skydda människors 8 säkerhet, eller systematiskt bryter mot säkerhet, eller systematiskt bryter mot 9 mänskliga rättigheter finns det en mänskliga rättigheter finns det en 10 förpliktelse att ställa upp för utsatta förpliktelse att ställa upp för utsatta 11 medmänniskor. Aggression får aldrig löna medmänniskor. Aggression får aldrig löna 12 sig och ingen har rätt, i en attityd av passiv sig och ingen har rätt, i en attityd av passiv 13 neutralitet, att överge människor som neutralitet, att överge människor som 14 utsätts för krigshandlingar. Därför måste utsätts för krigshandlingar. Därför måste 15 det i folkrätten finnas regler för hur och det i folkrätten finnas regler för hur och 16 när internationella organisationer som FN när internationella organisationer som FN 17 och EU kan ingripa, även militärt, för att och EU kan ingripa, även militärt, för att 18 förhindra systematiska övergrepp mot förhindra systematiska övergrepp mot 19 civilbefolkningen också inom ett land, civilbefolkningen också inom ett land, 20 genom en så kallad humanitär intervention. genom en så kallad humanitär intervention. 21 Det handlar om att skapa en Det handlar om att skapa en 22 säkerhetspolitik som i högre grad bygger på säkerhetspolitik som i högre grad bygger på 23 människors säkerhet istället för enbart människors säkerhet istället för enbart 24 staters säkerhet. staters säkerhet. 25 26 Svensk säkerhetspolitik ska präglas av Sveriges säkerhetspolitik ska präglas av 27 samarbete, förutseende och samarbete, förutseende och 28 helhetslösningar inom en internationell helhetslösningar inom en internationell 29 säkerhetssamverkan. Målet är att fördjupa säkerhetssamverkan. För att säkerställa att 30 fredsuppbyggnaden i vårt närområde, i Sveriges säkerhetspolitiska behov 31 Europa samt i övriga världen. FN bör vara tillgodoses ska samverkan med andra 32 effektivt och starkt som organisation för länder och organisationer vara en naturlig 33 global krishantering, och EU samt OSSE del av säkerhetspolitiken. En given 34 som regionala europeiska förutsättning för all sådan samverkan är att 35 säkerhetsorganisationer. Det är positivt att folkrätten och de mänskliga fri- och 36 USA genom sitt engagemang i NATO rättigheterna respekteras. Målet är att 37 deltar i den europeiska säkerhetsordningen. fördjupa fredsuppbyggnaden i vårt 38 Ett öppet och nära samarbete med NATO närområde, i Europa samt i övriga världen. 39 bör vara en naturlig del av svensk FN bör vara effektivt och starkt som 40 säkerhetspolitik. organisation för global krishantering, och 41 EU samt OSSE som regionala europeiska 42 Med den förändrade världsbild som råder säkerhetsorganisationer. Ett öppet och 43 efter det kalla krigets slut behövs en nära samarbete med NATO bör, givet 44 modern säkerhetspolitik för Sverige som nämnda kriterier, vara en naturlig del av 45 fokuserar på internationellt samarbete och svensk säkerhetspolitik. 46 ett gemensamt ansvar för människors 47 säkerhet. 48 49 Sverige ingår i EU där ett europeiskt Sverige ingår i EU där ett europeiskt 50 säkerhetspolitiskt samarbete växer fram. Vi säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete 51 31 kan inte stå neutrala om våra grannländer anfalls. Vi bör vara delaktiga i att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet, och efter förmåga även i övriga delar av världen. Svenska åtaganden ska främja bland annat europeisk säkerhet och vara fredsbevarande. Genom ett europeiskt försvarssamarbete stöds också den svenska försvarspolitiken som syftar till fred och frihet. Svenska militära insatser ska genomföras först efter självständiga svenska beslut. växer fram. Vi kan inte stå neutrala om våra grannländer anfalls. Vi bör vara delaktiga i att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet, och efter förmåga även i övriga delar av världen. Svenska åtaganden ska främja bland annat europeisk säkerhet och vara fredsbevarande. Genom ett europeiskt försvarssamarbete stöds också den svenska försvarspolitiken som syftar till fred och frihet. Svenska militära insatser ska genomföras först efter självständiga svenska beslut. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Kriser måste mötas med politikens alla Kriser måste mötas med politikens alla 15 preventiva möjligheter. Säkerhetspolitiken preventiva möjligheter. Säkerhetspolitiken 16 bildar tillsammans med utrikes- och bildar tillsammans med utrikes- och 17 försvarspolitiken liksom närings, miljö- och försvarspolitiken liksom närings, miljö- och 18 biståndspolitiken en helhet. Den bästa biståndspolitiken en helhet. Den bästa 19 förutsättningen för att undvika väpnade förutsättningen för att undvika väpnade 20 konflikter är att främja respekten för de konflikter är att främja respekten för de 21 mänskliga rättigheterna och att säkra en mänskliga rättigheterna och att säkra en 22 demokratisk samhällstradition. Dessa demokratisk samhällstradition. Dessa 23 grundvärden måste ständigt erövras och grundvärden måste ständigt erövras och 24 försvaras. försvaras. 25 26 Nya typer av konflikter och hot leder till Nya typer av konflikter och hot leder till 27 ett vidgat säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker ett vidgat säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker 28 sig från den hårda kärnan av traditionella sig från den hårda kärnan av traditionella 29 hot till dem som följer av det moderna hot till dem som följer av det moderna 30 samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna 31 möta angrepp från internationell möta angrepp från internationell 32 kriminalitet, terrorism, ITkrig, biologiska kriminalitet, terrorism, cyberkrigföring, 33 vapen, kemiska vapen och kärnvapen. biologiska vapen, kemiska vapen och 34 Dessutom krävs förmåga att hantera nya kärnvapen. Dessutom krävs förmåga att 35 konflikter av bland annat inomstatlig hantera nya konflikter av bland annat 36 karaktär och där mänskliga rättigheter inomstatlig karaktär och där mänskliga 37 kränks. rättigheter kränks eller när utomstatliga 38 aktörer agerar för att överta territorier. 39 40 Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna 41 människors liv och frihet. Det sker i regel människors liv och frihet. Det sker i regel 42 bäst genom att värna territoriell integritet bäst genom att värna territoriell integritet 43 och utöva gränsskydd samt värna fredstida och utöva gränsskydd samt värna fredstida 44 yttre säkerhet. Därutöver krävs att yttre säkerhet. Därutöver krävs att 45 totalförsvaret förmår upprätthålla totalförsvaret förmår upprätthålla 46 beredskap för att kunna delta i hanteringen beredskap för att kunna delta i hanteringen 47 av katastrofer och andra svåra av katastrofer och andra svåra 48 påfrestningar i samhället samt att delta i påfrestningar i samhället samt att delta i 49 förebyggande åtgärder för att begränsa förebyggande åtgärder för att begränsa 50 riskerna för sådana. Dessutom bör Sverige riskerna för sådana. Dessutom bör Sverige 51 32 kunna delta, efter beslut i FN:s säkerhetsråd eller utifrån folkrättsligt godtagbara kriterier, även utanför Europa. Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet. Alla svenska medborgare ska omfattas av en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras det svenska försvaret hos det svenska folket och personalförsörjningen tryggas på ett kostnadseffektivt sätt. Uttag till utbildning i fred avgörs utifrån försvarets uppgifter och hotbilder. Den som fullgör militärtjänst bör se på sig själv som varande i fredens tjänst och väktare av medmänniskors trygghet och frihet. Samtidigt måste alla de som av samvetsskäl inte vill göra vapentjänst, bemötas med största respekt och beredas tjänstgöring med civilplikt. Det civila försvaret och det psykologiska försvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera befolkningen ett gott skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som aktuella militära hotbilder. Det ekonomiska försvaret är en viktig del av totalförsvaret. Sverige ska i princip kunna svara för befolkningens livsmedelsoch energiförsörjning samt hålla en god beredskap inför avspärrning av utrikeshandeln. Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer ska vara ett komplement till det militära försvaret och vara en möjlighet till aktiva insatser för medborgare, som utan att bruka vapen vill delta i försvaret av Sverige. Som en följd av försvarets uppgifter krävs en försvarsmateriell kompetens inom landet, vilket förutsätter¬ en inhemsk försvarsindustri. Vapenexporten ska begränsas till demokratiska stater och omgärdas av noggrann kontroll. Export kunna delta, efter beslut i FN:s säkerhetsråd eller utifrån folkrättsligt godtagbara kriterier, även utanför Europa. Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Alla svenska medborgare ska omfattas av 10 en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras 11 det svenska försvaret hos det svenska 12 folket. På vilket sätt personalförsörjningen 13 ska tryggas och vilka som ska tas ut för 14 utbildning i fred ska avgöras utifrån 15 försvarets uppgifter och hotbilder. Den 16 som är verksam inom försvarsmakten bör 17 se på sig själv som varande i fredens tjänst 18 och väktare av medmänniskors trygghet 19 och frihet. Militärutbildning bör så långt 20 som möjligt bygga på frivillighet och de 21 som av samvetsskäl inte vill göra 22 vapentjänst inom totalförsvarsplikten, ska 23 bemötas med respekt och beredas 24 tjänstgöring med civilplikt. 25 26 Det samlade totalförsvaret måste ha 27 tillräckliga resurser för att kunna garantera 28 befolkningen ett gott skydd mot effekterna 29 av såväl civila katastrofer som aktuella 30 militära hotbilder. Det ekonomiska 31 försvaret är en viktig del av totalförsvaret. 32 Sverige ska i princip kunna svara för 33 befolkningens livsmedels- och 34 energiförsörjning samt hålla en god 35 beredskap inför avspärrning av 36 utrikeshandeln. 37 38 Civilmotstånd och andra alternativa 39 försvarsformer ska vara ett komplement till 40 det militära försvaret och vara en möjlighet 41 till aktiva insatser för medborgare, som 42 utan att bruka vapen vill delta i försvaret av 43 Sverige. 44 45 Som en följd av försvarets uppgifter krävs 46 en försvarsmateriell kompetens inom 47 landet, vilket förutsätter¬ en inhemsk 48 försvarsindustri. Vapenexporten ska 49 begränsas till demokratiska stater och 50 omgärdas av noggrann kontroll. Export 51 33 ska ej gå till offensivt krigförande länder eller till stater där det förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. ska ej gå till offensivt krigförande länder eller till stater där det förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. 1 2 3 4 5 2.5. EUROPEISKA UNIONEN (EU) 2.5. EUROPEISKA UNIONEN (EU) 6 Människors gemensamma angelägenheter Människors gemensamma angelägenheter 7 avgörs på en mängd olika nivåer i avgörs på en mängd olika nivåer i 8 samhället. Det är mänsklighetens samhället. Det är gemensamma 9 gemensamma erfarenhet av det sena erfarenheter av det sena 1900-talet, att 10 1900talet, att alltfler sådana angelägenheter alltfler sådana angelägenheter måste lösas 11 måste lösas genom internationellt genom internationellt samarbete. Den 12 samarbete. Den enskilde medborgarens enskilde medborgarens problem och 13 problem och möjligheter är i allt större möjligheter är i allt större utsträckning ett 14 utsträckning ett resultat av internationella resultat av internationella omständigheter. 15 sammanhang. 16 17 Det är denna koppling till den enskilda Det är denna koppling till den enskilda 18 människans verklighet, som gör den människans verklighet, som gör den 19 europeiska unionen nödvändig. EU är en europeiska unionen nödvändig. EU är en 20 strävan att på över- och mellanstatlig nivå strävan att på över- och mellanstatlig nivå 21 skapa det medborgarskap – ett skapa det medborgarskap – ett 22 demokratiskt ansvarstagande – som är demokratiskt ansvarstagande – som är 23 nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. 24 Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där 25 unionen är öppen för medborgarnas unionen är öppen för medborgarnas 26 kontroll, och där medborgarnas trygghet kontroll, och där medborgarnas trygghet 27 och välstånd skyddas av unionen. och välstånd skyddas av unionen. 28 29 EU får aldrig bli enbart en EU får aldrig bli enbart en 30 intressegemenskap. Unionens folk förenas intressegemenskap. Unionens folk förenas 31 också av gemensamma värden som också av gemensamma värden som 32 grundar sig i vårt gemensamma arv från grundar sig i vårt gemensamma arv från 33 den judiskkristna traditionen och den judiskkristna traditionen och 34 humanismen. Här ligger ett starkt och humanismen. Här ligger ett starkt och 35 livskraftigt arv, som EUländerna har att livskraftigt arv, som EU-länderna har att 36 förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap, förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap, 37 förutom dessa grundläggande traditioner, förutom dessa grundläggande traditioner, 38 också på övertygelsen om det demokratiska också på övertygelsen om det demokratiska 39 systemet och de mänskliga rättigheterna. systemet och de mänskliga rättigheterna. 40 Till detta kommer den sociala Till detta kommer den sociala 41 marknadsekonomin. Denna marknadsekonomin. Denna 42 värdegemenskap bör EU söka att stärka, värdegemenskap bör EU söka att stärka, 43 utan att för den skull resa murar mot utan att för den skull resa murar mot 44 omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer 45 till omvärlden präglas av respekt och till omvärlden präglas av respekt och 46 kulturell dialog. dialog. 47 48 Det yttersta målet för EU är att vara garant Det yttersta målet för EU är att vara garant 49 för fred, säkerhet och dialog mellan de för fred, säkerhet och dialog mellan de 50 europeiska folken. Principen bör vara att europeiska folken. Principen bör vara att 51 34 unionen är öppen för varje europeiskt land som delar grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter samt bygger på den sociala marknadsekonomin. unionen är öppen för varje europeiskt land som delar grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter samt bygger på den sociala marknadsekonomin. 1 2 3 4 5 I kristdemokratin är övertygelsen om alla I kristdemokratin är övertygelsen om alla 6 människors lika värde grunden för människors absoluta och okränkbara värde 7 relationerna med andra folk. Europeisk grunden för relationerna med andra folk. 8 säkerhet skapas genom gränsöverskridande Europeisk säkerhet skapas genom 9 samarbete och solidaritet. EU måste också gränsöverskridande samarbete och 10 ha en samordnad förmåga att självständigt solidaritet. EU måste också ha en 11 hantera kriser av militär eller civil natur samordnad förmåga att självständigt 12 inom eller invid unionens gränser. Varje hantera kriser av militär eller civil natur 13 medlemsstat måste självständigt få ta inom eller invid unionens gränser. Varje 14 ställning till deltagande i ett eventuellt medlemsstat måste självständigt få ta 15 gemensamt territorialförsvar. ställning till deltagande i ett eventuellt 16 gemensamt territorialförsvar. 17 18 Det följer av engagemanget för Det följer av engagemanget för 19 internationell gemenskap att Europa ska internationell gemenskap att Europa ska 20 vara öppet mot omvärlden. EU har ett vara öppet mot omvärlden. EU har ett 21 ansvar att bidra till rättvisa globala ansvar att bidra till rättvisa globala 22 spelregler, som kan ge alla länder möjlighet spelregler, som kan ge alla länder möjlighet 23 till en hållbar utveckling. Det handlar om till en hållbar utveckling. Det handlar om 24 en förlängning av den kristdemokratiska en förlängning av den kristdemokratiska 25 idén om samhällsgemenskap. Genom en idén om samhällsgemenskap. Genom en 26 sammanhållen politik inom sammanhållen politik inom 27 utvecklingsbistånd, handelspolitik och utvecklingsbistånd, handelspolitik och 28 utrikespolitik kan EU bidra till detta. utrikespolitik kan EU bidra till detta. 29 Handels- och jordbrukspolitiken måste Handels- och jordbrukspolitiken måste 30 göras förenliga med internationell göras förenliga med internationell 31 solidaritet. Det är också EU:s skyldighet att solidaritet. Det är också EU:s skyldighet att 32 vara öppen för de människor som söker vara öppen för de människor som söker 33 skydd från förtryck och våld. En skydd från förtryck och våld. En 34 gemensam asylpolitik är önskvärd för att gemensam asylpolitik är önskvärd för att 35 dela ansvaret mellan EU:s länder. dela ansvaret mellan EU:s länder. 36 37 På det ekonomiska området kan EU bidra På det ekonomiska området kan EU bidra 38 till välståndets uppbyggnad genom att till välståndets uppbyggnad genom att 39 utveckla och förbättra den inre marknaden. utveckla och förbättra den inre marknaden. 40 Det måste ske genom att förenkla regler Det måste ske genom att förenkla regler 41 och förbättra konkurrensen, genom att och förbättra konkurrensen, genom att 42 bryta upp slutna marknader och monopol, bryta upp slutna marknader och monopol, 43 och förhindra otillbörligt statligt stöd. På så och förhindra otillbörligt statligt stöd. På så 44 vis kan EU skapa bättre möjligheter för vis kan EU skapa bättre möjligheter för 45 enskilt företagande, och därigenom för enskilt företagande, och därigenom för 46 människor att genom eget arbete skapa sig människor att genom eget arbete skapa sig 47 ekonomisk trygghet. ekonomisk trygghet. 48 49 EU ska vara en social och ekologisk EU ska vara en social och miljömässigt 50 marknadsekonomi. Kristdemokratiskt hållbar marknadsekonomi. 51 35 tänkande har inspirerat den europeiska modellen, som förenar individuell frihet med samhälleligt ansvarstagande i form av ett socialt skyddsnät för alla. Det är angeläget att motverka de tendenser till ökade klyftor som kommer med nya strukturförändringar. Bäst görs detta genom att EUländerna skapar förutsättningar för livslångt lärande och en dynamisk ekonomisk utveckling i alla regioner. Kristdemokratiskt tänkande har inspirerat den europeiska modellen, som förenar personlig frihet med samhälleligt ansvarstagande i form av ett socialt skyddsnät för alla. Det är angeläget att motverka de tendenser till ökade klyftor som kommer med nya strukturförändringar. Bäst görs detta genom att EU-länderna skapar förutsättningar för livslångt lärande och en dynamisk ekonomisk utveckling i alla regioner. Full sysselsättning i Europa kan åstadkommas genom en entreprenörsvänlig och flexibel ekonomi, som gynnar det personliga initiativet. Endast då kan EU:s inre marknad komma till sin fulla rätt. Varje land har dock rätt att själv välja utformningen av sin ekonomiska politik. EUländerna måste gemensamt tillhandahålla goda förutsättningar för kunskapsbaserade framtidsföretag. Europeisk lagstiftning måste tillgodose stabila och gynnsamma spelregler för gränsöverskridande informationsteknologi. Full sysselsättning och goda ekonomiska villkor i Europa kan åstadkommas genom en entreprenörsvänlig och flexibel ekonomi, som gynnar det personliga initiativet. Endast då kan EU:s inre marknad komma till sin fulla rätt. Varje land har dock rätt att själv välja utformningen av sin ekonomiska politik. EU:s inre marknad bygger på visionen om att en allt mer sammanflätad europeisk ekonomi säkrar freden. Med en inre marknad förstärks dessutom konkurrenskraften och den ekonomiska dynamiken. För att den inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs ett nära och solidariskt samarbete inom penning- och växelkurspolitiken. Därför inleddes det europeiska valutasamarbetet EMU. För att Sverige fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska samarbetet samt påverka och ha inflytande på hela EUsamarbetet, men också solidariskt dela ansvaret, bör Sverige vara medlem i EMU. EU:s inre marknad bygger på visionen om att en allt mer sammanflätad europeisk ekonomi säkrar freden. Med en inre marknad förstärks dessutom konkurrenskraften och den ekonomiska dynamiken. För att den inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs ett nära och solidariskt samarbete inom penning- och växelkurspolitiken. En gemensam valuta har fördelar, men förutsätter dels ökad överstatlighet, dels att alla deltagarländer tillämpar samma stränga budgetdisciplin och lever upp till gemensamt beslutade regler i alla delar. Det är önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen gemenskap. Då krävs också gemensamt stöd till de regioner som har störst problem att anpassa sig till utvecklingen. Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar för ett konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk Det är önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen gemenskap. Då krävs också gemensamt stöd till de regioner som har störst problem att anpassa sig till utvecklingen. Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar för ett konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk 36 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, som dessutom tjänar som garant för biologisk mångfald, god djurhållning och ekologiskt framställda livsmedel. förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, som dessutom tjänar som garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt. 1 2 3 4 5 6 Då miljöproblemen är gränsöverskridande Då miljöproblemen är gränsöverskridande 7 till sin natur är EU i många fall den mest till sin natur är EU i många fall den mest 8 lämpliga nivån för att lösa miljöproblemen lämpliga nivån för att arbeta med 9 i vår världsdel. Förvaltarskapsprincipen miljöproblemen i vår världsdel. 10 måste vara förankrad och få en tydlig Förvaltarskapsprincipen måste vara 11 tillämpning i EU. Det innebär att en förankrad och få en tydlig tillämpning i 12 långsiktigt hållbar utveckling måste vara EU. Det innebär att en långsiktigt hållbar 13 målet för samtliga EU:s politikområden. utveckling måste vara målet för samtliga 14 Försiktighetsprin¬cipen och principen om EU:s politikområden. 15 att förorenaren betalar, bör vara centrala i Försiktighetsprin¬cipen och principen om 16 miljöarbetet i EU. EU bör verka för att en att förorenaren betalar, bör vara centrala i 17 grön skatteväxling sker inom samtliga miljöarbetet i EU. EU bör verka för att en 18 EUländer. Miljöpolitiken måste vara så grön skatteväxling sker inom samtliga EU- 19 flexibel att varje land och region kan länder. Miljöpolitiken måste vara så flexibel 20 anpassa åtgärder efter sina unika att varje land och region kan anpassa 21 förhållanden. På global nivå måste EU åtgärder efter sina unika förhållanden. På 22 verka för en lösning av klimatproblemet. global nivå måste EU verka för en lösning 23 Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna av klimatproblemet. Miniminivåer för 24 fastställas genom majoritetsbeslut inom miljöavgifter ska kunna fastställas genom 25 EU. majoritetsbeslut inom EU. 26 27 Det krävs en ökad samordning av Det krävs en ökad samordning av 28 energipolitiken på EUnivå. EUländerna energipolitiken på EU-nivå. EU-länderna 29 måste samarbeta för att möta de måste samarbeta för att möta de 30 utmaningar som globala klimatförändringar utmaningar som globala klimatförändringar 31 medför. Även försörjningstryggheten utgör medför. Även försörjningstryggheten utgör 32 en gränsöverskridande utmaning. en gränsöverskridande utmaning. 33 Gemensamma åtgärder för bättre Gemensamma åtgärder för bättre 34 energihushållning krävs. energihushållning krävs. 35 36 En stärkt miljögaranti med omvänd En stärkt miljögaranti med omvänd 37 bevisföring bör finnas. Detta innebär att bevisföring bör finnas. Detta innebär att 38 det är upp till den som är minst miljövänlig det är upp till den som är minst miljövänlig 39 att bevisa att den så kallade miljögarantin att bevisa att den så kallade miljögarantin 40 inte kan tillämpas. inte kan tillämpas. 41 42 Det krävs ett nära samarbete på EUnivå Det krävs ett nära samarbete på EU-nivå 43 för att motverka allvarlig för att motverka allvarlig 44 gränsöverskridande brottslighet och gränsöverskridande brottslighet och 45 smuggling. Handeln med droger och smuggling. Handeln med droger och 46 människor, så kallad trafficking, bör vara människor, bör vara prioriterade områden i 47 prioriterade områden i brottsbekämpningen. Åklagare och 48 brottsbekämpningen. Åklagare och polismyndigheter inom EU måste 49 polismyndigheter inom EU måste samordna sin verksamhet. Det europeiska 50 samordna sin verksamhet. Det europeiska polissamarbetet ska vara väl utvecklat, 51 37 polissamarbetet ska vara väl utvecklat, samtidigt som dess befogenheter ska vara tydligt avgränsade, och skyddet för den personliga integriteten värnas. samtidigt som dess befogenheter ska vara tydligt avgränsade, och skyddet för den personliga integriteten värnas. 1 2 3 4 5 Europeiska unionens funktionssätt måste Europeiska unionens funktionssätt måste 6 kunna fungera med ett stort antal kunna fungera med ett stort antal 7 medlemmar. Ändringar i fördragen ska medlemmar. Ändringar i fördragen ska 8 beslutas med enhällighet. Alla beslutas med enhällighet. Alla 9 medlemsstater ska även godkänna medlemsstater ska även godkänna 10 överföring av ny kompetens till EU. överföring av utökad beslutsrätt till EU. 11 Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s 12 kompetensområde. kompetensområde. 13 14 EU bör ha en konstitution som på ett EU bör ha en konstitution som på ett 15 tydligt sätt visar maktfördelningen mellan tydligt sätt visar maktfördelningen mellan 16 EU och medlemsstaterna samt EU och medlemsstaterna samt 17 beslutsordningen i unionen. Demokratisk beslutsordningen i unionen. Demokratisk 18 kontroll och öppenhet måste vara kontroll och öppenhet måste vara 19 grundläggande för en sådan konstitution. grundläggande för en sådan konstitution. 20 Beslutsprocessen måste vara överblickbar Beslutsprocessen måste vara överblickbar 21 för medborgarna och därmed ge möjlighet för medborgarna och därmed ge möjlighet 22 att utkräva ansvar. Innebörden i den att utkräva ansvar. Innebörden i den 23 svenska offentlighetsprincipen bör gälla i svenska offentlighetsprincipen bör gälla i 24 EU. Det bör tydligt vara fastslaget vilka EU. Det bör tydligt vara fastslaget vilka 25 EU:s kompetensområden är, och vilka de EU:s kompetensområden är, och vilka de 26 inte är. En avgränsning av EU:s uppgifter inte är. En avgränsning av EU:s uppgifter 27 är nödvändig, för att förhindra är nödvändig, för att förhindra 28 ovälkommen centralisering. En mekanism ovälkommen centralisering. En mekanism 29 för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i 30 beslutsprocessen måste finnas. beslutsprocessen måste finnas. 31 32 Europaparlamentet ska ha ett enda säte. Europaparlamentet ska ha ett enda säte. 33 Inom unionen bör en flexibel integration Inom unionen bör en flexibel integration 34 tillåtas, för att ge länder möjlighet att tillåtas, för att ge länder möjlighet att 35 fördjupa samarbetet i sin egen takt och ge fördjupa samarbetet i sin egen takt och ge 36 grupper av medlemsstater möjlighet att grupper av medlemsstater möjlighet att 37 utveckla egna angelägenheter. Det är också utveckla egna angelägenheter. Det är också 38 grundläggande att respekten för nationell grundläggande att respekten för nationell 39 kultur och inhemska språk garanteras. kultur och inhemska språk garanteras. 40 41 42 Kapitel 3. Människan – unik eller ett djur bland alla andra? 43 ÄR DET INTE HÖJDEN AV ÄR DET INTE HÖJDEN AV 44 HÖGMOD och egoism att tillmäta HÖGMOD och egoism att tillmäta 45 människan värde och rättigheter som vida människan värde och rättigheter som vida 46 överträffar andra varelsers? Finns det överträffar andra varelsers? Finns det egentligen något legitimt skäl att värdera en egentligen något legitimt skäl att värdera en 47 48 människans liv högre än till exempel människans liv högre än till exempel 49 schimpansens, vars gener till mer än 98 schimpansens, vars gener till mer än 98 procent är gemensamma med människans? procent är gemensamma med människans? 50 51 38 Enligt den kristna traditionen är det utifrån uppfattningen om människan som en person, som gränsdragningen mellan människa och djur bör motiveras. Vad menas då med att människan – till skillnad från djuren – kan beskrivas i termer av en person? Personbegreppet innebär att människan är en unik individ och att hon som sådan inte tillhör någon annan än sig själv. Det innebär att ingen människa kan reduceras till en handelsvara, någon annans ägodel, eller en del av ett större kollektiv. Enligt den kristna traditionen är det utifrån uppfattningen om människan som en person, som gränsdragningen mellan människa och djur bör motiveras. Vad menas då med att människan – till skillnad från djuren – kan beskrivas i termer av en person? Personbegreppet innebär att människan är en unik individ och att hon som sådan inte tillhör någon annan än sig själv. Det innebär att ingen människa kan reduceras till en handelsvara, någon annans ägodel, eller en del av ett större kollektiv. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Samtidigt är en person mycket mer än en Samtidigt är en person mycket mer än en 14 individ. Personen tillhör visserligen ingen individ. Personen tillhör visserligen ingen 15 annan än sig själv men är likväl inte sig annan än sig själv men är likväl inte sig 16 själv nog. Hon är istället en själv nog. Hon är istället en 17 gemenskapsvarelse som utvecklas i relation gemenskapsvarelse som utvecklas i relation 18 till andra människor. Människan är således till andra människor. Människan är således 19 både en social varelse och en självständig både en social varelse och en självständig 20 individ. Men det är inte främst i dessa individ. Men det är inte främst i dessa 21 avseenden som hon skiljer sig från djuren. avseenden som hon skiljer sig från djuren. 22 Tvärtom kan även åtskilliga djur Tvärtom kan även åtskilliga djur 23 karaktäriseras som enskilda individer i karaktäriseras som enskilda individer i 24 flock. flock. 25 26 Det som ger människan hennes Det som ger människan hennes absoluta 27 okränkbara värde och särställning är och okränkbara värde och därmed hennes 28 hennes rationella natur. Med rationell natur särställning är hennes rationella natur. Med 29 avses det som vi också ibland kallar rationell natur avses det som vi också 30 förnuft. Det handlar om hennes möjlighet ibland kallar förnuft. Det handlar om 31 att göra medvetna val, att reflektera över hennes möjlighet att göra medvetna val, att 32 sin egen existens och kunna ägna sig åt reflektera över sin egen existens och kunna 33 verksamheter bortom primära drifter och ägna sig åt verksamheter bortom primära 34 instinkter. Konst, intellektuell förkovran drifter och instinkter. Konst, intellektuell 35 och existentiell ångest är exempel på förkovran och existentiell ångest är vitt 36 uttryck som denna exklusiva mänskliga skilda exempel på uttryck som denna 37 natur ger upphov till. exklusiva mänskliga natur ger upphov till. 38 39 Människans rationella natur innebär också Människans rationella natur innebär också 40 att hon inte är bunden till instinkter, utan att hon inte är bunden till instinkter, utan 41 hon är en moralisk aktör, fri att välja hon är en moralisk aktör, fri att välja 42 mellan ont och gott och därmed också mellan ont och gott och därmed också 43 ansvarig för sina handlingar. Hennes ansvarig för sina handlingar. Hennes 44 särställning inbegriper därför inte bara särställning inbegriper därför inte bara 45 rättigheter utan i minst lika hög grad rättigheter utan i minst lika hög grad 46 moraliska skyldigheter. Detta betyder bland moraliska skyldigheter. Detta betyder bland 47 annat att människan är förpliktigad att ta annat att människan är förpliktigad att ta 48 ansvar för djuren, så att de behandlas med ansvar för djuren, så att de behandlas med 49 respekt och omtanke, och därmed komma respekt och omtanke, och därmed komma 50 till rätta med onödigt lidande hos djur. till rätta med onödigt lidande hos djur. 51 39 Samtidigt vore det felaktigt att utvidga den status som människan har till att också omfatta djuren. Det är endast människan som har inneboende förutsättningar att skilja mellan gott och ont och därmed också har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. Det förhållandet att människor i olika sammanhang är mer eller mindre oförmögna att handla rationellt upphäver inte hennes rationella natur eller undergräver hennes okränkbara värde. Att vara av rationell natur är inte detsamma som att handla – eller att ens vara förmögen att handla – rationellt. Ett exempel tydliggör vad som avses. En människa som sover kan inte handla rationellt. Ändå är personen alltjämt av rationell natur. Handlingsmönstret i detta tillstånd kännetecknas knappast av agerande som vi brukar räkna som rationellt till exempel noggranna överväganden och kalkylerade val. Ändå är personen alltjämt av rationell natur. Yttringar av rationalitet är därför inte avgörande för människans rationella natur eller hennes värde. Detta är viktigt att komma ihåg när förmågan till rationalitet saknas eller slås ut av allvarligare anledningar än sömn, till exempel demens, olyckor eller psykisk sjukdom. Den rationella naturen konstituerar människan, den är inte valfri, utbytbar eller tillfällig utan finns med från tillblivelse till dödsögonblick. Eventuella brister i förmågan att vara rationell påverkar inte detta förhållande. I själva verket är alla människors handlande förknippat med en varierande grad av bristande rationalitet. Likaväl som människan ibland visar prov på hoppingivande förnuftighet, kännetecknas också hennes handlingar tyvärr alltför ofta av obegriplig ondska och dumhet. Insikten om att detta dubbla stråk också tillhör den mänskliga naturen, kallas i kristen tradition för ofullkomlighetstanken. Den leder till slutsatsen att det är i gemenskap och Samtidigt vore det felaktigt att utvidga den status som människan har till att också omfatta djuren. Det är endast människan som har inneboende förutsättningar att skilja mellan gott och ont och därmed också har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. 1 2 3 4 5 6 7 8 Det förhållandet att människor i olika 9 sammanhang är mer eller mindre 10 oförmögna att handla rationellt varken 11 upphäver hennes rationella natur eller 12 undergräver hennes absoluta och 13 okränkbara värde. Att vara av rationell 14 natur är inte detsamma som att handla – 15 eller att ens vara förmögen att handla – 16 rationellt. Ett exempel tydliggör vad som 17 avses. En människa som sover kan inte 18 handla rationellt. Ändå är personen alltjämt 19 av rationell natur. Handlingsmönstret i 20 detta tillstånd kännetecknas knappast av 21 agerande som vi brukar räkna som 22 rationellt till exempel noggranna 23 överväganden och kalkylerade val. Ändå är 24 personen alltjämt av rationell natur. 25 26 Yttringar av rationalitet är därför inte 27 avgörande för människans rationella natur 28 eller hennes värde. Detta är viktigt att 29 komma ihåg när förmågan till rationalitet 30 saknas eller slås ut av allvarligare 31 anledningar än sömn, till exempel demens, 32 olyckor eller psykisk sjukdom. Den 33 rationella naturen konstituerar människan, 34 den är inte valfri, utbytbar eller tillfällig 35 utan finns med från tillblivelse till 36 dödsögonblick. Eventuella brister i 37 förmågan att vara rationell påverkar inte 38 detta förhållande. 39 40 I själva verket är alla människors 41 handlande förknippat med en varierande 42 grad av bristande rationalitet. Likaväl som 43 människan ibland visar prov på 44 hoppingivande förnuftighet, kännetecknas 45 också hennes handlingar tyvärr alltför ofta 46 av obegriplig ondska och dumhet. Insikten 47 om att detta dubbla stråk också tillhör den 48 mänskliga naturen, kallas i kristen tradition 49 för ofullkomlighetstanken. Den leder till 50 slutsatsen att det är i gemenskap och 51 40 samarbete med andra människor som vi bäst kompenserar dessa brister. samarbete med andra människor som vi bäst kompenserar dessa brister. 1 2 3 3.1. ÄLDRE OCH UNGA 3.1. ÄLDRE OCH UNGA 4 Samhället måste skapa förutsättningar för Samhället måste skapa förutsättningar för 5 att människor ska få kunna växa upp och att människor ska få kunna växa upp och 6 åldras under trygga och värdiga former. åldras under trygga och värdiga former. 7 Respekten för alla människors lika och Respekten för alla människors absoluta och 8 okränkbara värde måste upprätthållas okränkbara värde måste upprätthållas 9 under hela livscykeln. Värdigheten i ett under hela livscykeln. Värdigheten i ett 10 samhälle kan bäst bedömas utifrån hur samhälle kan bäst bedömas utifrån hur 11 man bemöter de mest behövande man bemöter de mest behövande 12 människorna. människorna. 13 14 Såväl äldre som yngre är Att det finns representanter i olika åldrar 15 underrepresenterade på olika beslutsnivåer. och därmed skiftande perspektiv i olika 16 Detta är oroande. Att det finns beslutande församlingar är en förutsättning 17 representanter i olika åldrar och därmed för ett gott beslutsfattande. 18 skiftande perspektiv i olika beslutande 19 församlingar är en förutsättning för ett gott 20 beslutsfattande. 21 22 Det är också viktigt att skapa mötesplatser Det är också viktigt att skapa mötesplatser 23 mellan unga och äldre i samhället. I mellan unga och äldre i samhället. I 24 generationsmötet knyts kontakter och generationsmötet knyts kontakter. Där 25 utbyts erfarenheter som kan medverka till utbyts erfarenheter som kan medverka till 26 ökad förståelse och stärkt ökad förståelse och stärkt 27 samhällsgemenskap. samhällsgemenskap. 28 29 ÄLDRE ÄLDRE 30 De äldre i samhället utgör en stor tillgång. De äldre i samhället utgör en stor tillgång. 31 De representerar en mångårig De representerar en mångårig 32 livserfarenhet som bör komma hela livserfarenhet som bör komma hela 33 samhället till del. Kontakten med denna samhället till del. Kontakten med denna 34 erfarenhet är ett helt avgörande villkor för erfarenhet är ett helt avgörande villkor för 35 ett vitalt och växande samhälle. ett vitalt och växande samhälle. 36 37 I takt med den ökade medellivslängden vill 38 många äldre med god hälsa fortsätta arbeta 39 i yrkesliv och företagande. Det är viktigt att 40 samhället tar vara på denna resurs, skapar 41 förutsättningar för att äldre ska kunna hålla 42 sig friska längre och skapar lösningar som 43 möjliggör ett fortsatt aktivt liv även efter 44 pensionsålderns inträde. 45 46 Alla medborgare ska kunna åldras med Alla medborgare ska kunna åldras med 47 värdighet. Det innebär att service, vård och värdighet. Det innebär att service, vård och 48 omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån 49 en helhetssyn på den enskilde, där hänsyn en helhetssyn på den enskilde med hänsyn 50 tas till själsliga, andliga och materiella till själsliga, andliga och materiella behov. 51 41 behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer. De äldres inflytande i form av patient, pensionärseller brukarföreningar ska uppmuntras. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer. De äldres inflytande i form av patient, pensionärs- eller brukarföreningar ska uppmuntras. Utgångspunkten för service, vård och omsorg ska vara de äldres individuella behov. Respekt för de äldres integritet och självbestämmande måste genomsyra förhållningssättet. Valfrihet måste därför prägla utformningen av det stöd som utgår till de äldre för service, vård och omsorg. Den äldres behov ska vara utgångspunkten för service, vård och omsorg och förhållningssättet ska genomsyras av respekt för den enskildes integritet och rätt till självbestämmande. Därför måste utformningen av det stöd som ges präglas av valfrihet. En stor öppenhet måste finnas för olika former av vård och omsorg. Äldreomsorgsverksamheten ska därför bedrivas i både privat och offentlig regi. Genom stödinsatser ska det också finnas möjlighet att bo kvar hemma för dem som så önskar. Det offentliga ska ha beredskap att kunna bemöta de anhöriga på ett lämpligt sätt. Någon form av instans dit anhöriga kan vända sig för råd och stöd ska finnas i varje kommun. En stor öppenhet måste finnas för olika former av vård och omsorg. Äldreomsorgsverksamheten ska därför bedrivas i både privat och offentlig regi. Genom stödinsatser ska det också finnas möjlighet att bo kvar hemma för dem som så önskar. Det är viktigt att den ovärderliga resurs som anhöriga oftast utgör förvaltas väl genom bemötande och tillgång till råd och stöd. Finansieringen av insatserna inom vårdoch omsorgsverksamheten ska vara solidariskt utformad. Det får aldrig bli en ekonomisk fråga om man ska kunna få tillgång till den service, vård och omsorg man behöver. Avgifter ska utformas med detta som utgångspunkt. Finansieringen av insatserna inom vårdoch omsorgsverksamheten ska vara solidariskt utformad. Det får aldrig bli en ekonomisk fråga om man ska kunna få tillgång till den service, vård och omsorg man behöver. Avgifter ska utformas med detta som utgångspunkt. Det är viktigt att man som vårdtagare och anhörig har kännedom om vilka krav som kan ställas på vård- och omsorgsgivaren. Därför ska det finnas en värdighetsgaranti inom vård och omsorg som konkret anknyter till de villkor under vilken verksamhet bedrivs. Anser vårdtagare eller anhörig att verksamheten inte infriar de krav som värdighetsgarantin anger, ska man kunna vända sig till en instans för klagomål. Det är viktigt att man som vårdtagare och anhörig har kännedom om vilka krav som kan ställas på vård- och omsorgsgivaren. Därför ska det finnas värdighetsgarantier inom vård och omsorg som konkret anknyter till de villkor under vilken verksamhet bedrivs. 42 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 UNGA Ungdomsåren är i hög grad den tid då individens identitet formas. Den utvecklas i samspel med föräldrar och familj, andra små naturliga gemenskaper och det omgivande samhället. Ungdomar behöver vuxna i sin närhet som orkar samt har tid och vilja att vara den trygghetsfaktor som är en förutsättning för frigörelseprocessen och identitetsskapandet. Ungdomar har rätt till goda uppväxtvillkor, som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig utveckling. De offentliga insatserna får inte utformas eller genomföras så att de leder till att de unga, deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte känner och tar sitt ansvar. I stället ska det offentliga ha ett aktivt ansvar att stödja de frivilliga krafterna i omgivningen, samt ta ett ansvar för särskilt utsatta grupper. UNGA Ungdomsåren är i hög grad den tid då individens identitet formas. Den utvecklas i samspel med föräldrar och familj, andra små naturliga gemenskaper och det omgivande samhället. Ungdomar behöver vuxna i sin närhet som har ork och tid att vilja vara den trygghetsfaktor som är en förutsättning för frigörelseprocessen och identitetsskapandet. Ungdomar har rätt till goda uppväxtvillkor, som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig utveckling. De offentliga insatserna får inte utformas eller genomföras så att de leder till att de unga, deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet hindras från att ta sitt personliga ansvar. Däremot ska det offentliga stödja de frivilliga krafterna och ha det yttersta ansvaret för att särskild omsorg eller insatser erbjuds vid behov. I det politiska systemet måste man lyssna på och beakta ungdomars synpunkter när beslut fattas. Detta är särskilt viktigt när det gäller yngre ungdomar eftersom de saknar rösträtt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Ungdomarna representerar en stor tillgång 23 som samhället måste ta tillvara. I det 24 politiska systemet måste man lyssna på och 25 beakta ungdomars synpunkter när beslut 26 fattas. Detta är särskilt viktigt när det gäller 27 yngre ungdomar eftersom de saknar 28 rösträtt. Att många ungdomar väljer att gå 29 utanför de existerande partierna, bör inte 30 ses som ett hot utan snarare som en 31 uppmaning till de etablerade politiska 32 partierna att vitalisera sitt sätt att arbeta. 33 34 Många beslut som fattas av vuxna, får Många beslut som fattas av vuxna, får 35 större konsekvenser för barn och större konsekvenser för barn och 36 ungdomar än för beslutsfattarna själva. Det ungdomar än för beslutsfattarna själva. Det 37 kan till exempel gälla beslut rörande kan till exempel gälla beslut rörande 38 skuldsättning, skolans utformning eller skuldsättning, skolans utformning eller 39 miljöfrågor. Detta understryker betydelsen miljöfrågor. Detta understryker betydelsen 40 av att ungdomar får komma till tals i det av att ungdomar får komma till tals i det 41 politiska beslutsfattandet. politiska beslutsfattandet. 42 43 Kanaler som kan användas för att inhämta Kanaler som kan användas för att inhämta 44 ungdomars synpunkter kan vara föreningar ungdomars synpunkter kan vara föreningar 45 som organiserar unga samt olika organ för som organiserar barn och unga samt olika 46 ungdomar i den kommunala organ för ungdomar i den kommunala 47 organisationen. Alla politiska beslut bör organisationen. Alla politiska beslut bör 48 fattas i enlighet med fattas i enlighet med 49 förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att 50 konsekvenserna av besluten ska beaktas konsekvenserna av besluten ska beaktas 51 43 utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser i form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta statliga finanser och ett robust försäkringssystem måste säkerställas. utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser i form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta offentliga finanser och ett robust försäkringssystem måste säkerställas. 1 2 3 4 5 Rösträtten ska vara knuten till en viss grad 6 av uppnådd mognad. Naturligtvis är en 7 sådan gräns svår att dra, men vi menar att 8 den ska sammanfalla med 9 myndighetsåldern. 10 11 3.2. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3.2. HÄLSA- OCH SJUKDOM 12 Hälso- och sjukvården ska utgå från att Hälso- och sjukvården ska utgå från att 13 varje människa är unik och att alla varje människa är unik och att alla 14 människor har samma absoluta och människor har samma absoluta och 15 okränkbara värde. Trygghet, tillit och okränkbara värde. Trygghet, tillit och 16 självbestämmande är viktiga värden i hälso- självbestämmande är, utöver 17 och sjukvården. Det innebär att man inom grundläggande värden som liv och hälsa, 18 vården ska ha en helhetssyn på människan viktiga värden i hälso- och sjukvården. Det 19 som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga och innebär att man inom vården ska ha en 20 andliga behov. Hälso- och sjukvården ska helhetssyn på människan som tar hänsyn 21 vara ett uttryck för omsorg och solidaritet till kroppsliga, själsliga och andliga behov. 22 mellan människor i samhället. 23 24 Hälso- och sjukvården ställs inför stora Hälso- och sjukvården ställs inför stora 25 utmaningar när livslängden ökar, tekniska utmaningar när livslängden ökar, tekniska 26 och medicinska landvinningar skapar och medicinska landvinningar skapar 27 möjligheter till fler och bättre insatser möjligheter till fler och bättre insatser 28 samtidigt som befolkningens förväntningar samtidigt som befolkningens förväntningar 29 på hälso- och sjukvården förändras och på hälso- och sjukvården förändras och 30 stegras. Det är positivt att människors stegras. Det är positivt att människors 31 hälsa förbättras och att livskvaliteten ges hälsa förbättras och att livskvaliteten ges 32 förutsättningar att öka genom förutsättningar att öka genom 33 förebyggande arbete och effektiva förebyggande arbete och effektiva 34 behandlingar. Tillitssjukdomar och behandlingar. Ohälsa relaterad till 35 stressrelaterad ohälsa är dock allvarliga psykosociala faktorer och stress är dock 36 problem som kräver insatser från såväl allvarliga problem som kräver insatser från 37 hälso- och sjukvården som arbetsgivarna. såväl hälso- och sjukvården som 38 medmänniskor, arbetsgivare och andra 39 aktörer i samhället. 40 41 Vården ska inta en särställning vid Den solidariskt finansierade hälso- och 42 fördelning av samhällets resurser. Den sjukvården är välfärdens kärna och ska vara 43 solidariskt finansierade hälso- och behovsstyrd. En efterfrågestyrd hälso- och 44 sjukvården är välfärdens kärna och ska vara sjukvård bryter mot principen om alla 45 behovsstyrd. En efterfrågestyrd hälso- och människors absoluta och okränkbara värde. 46 sjukvård bryter mot principen om alla Men en hälso- och sjukvård byggd på 47 människors absoluta och okränkbara värde. människovärdes- och behovsprincipen 48 Men en hälso- och sjukvård byggd på kräver prioriteringar. Med detta följer en 49 människovärdes- och behovsprincipen avgränsning mot de åtaganden som inte 50 kräver prioriteringar. Med detta följer en omfattas av en solidarisk finansiering. 51 44 avgränsning mot de åtaganden som inte omfattas av en solidarisk finansiering. Sådana insatser bör den enskilde själv välja, finansiera och prioritera genom exempelvis olika försäkringslösningar som ska stå öppna för alla medborgare. Sådana insatser bör den enskilde själv välja, finansiera och prioritera. 1 2 3 4 5 6 7 En solidariskt finansierad hälso- och Den solidariskt finansierade hälso- och 8 sjukvård ska kännetecknas av kvalitet, sjukvården ska vara ändamålsenlig och 9 mångfald och valfrihet. Flera olika kostnadseffektiv, säker för patienterna och 10 vårdgivare kan stimulera till nytänkande baserad på kunskap och beprövad 11 och tillföra vården nya dimensioner. erfarenhet, det vill säga evidensbaserad. 12 Privata, kooperativa och ideellt drivna Vår gemensamma hälso- och sjukvård ska 13 alternativ ska ges förutsättningar att kännetecknas av kvalitet, mångfald och 14 utvecklas. Medborgarna ska ges frihet att valfrihet. Flera olika vårdgivare kan 15 själva välja vårdgivare inom närvården. stimulera till nytänkande och tillföra vården 16 Vård- och värdighetsgarantier, som nya dimensioner. Privata, kooperativa och 17 grundar sig på etiska prioriteringar, ska ideellt drivna alternativ ska ges 18 finnas. förutsättningar att utvecklas. Medborgarna 19 ska ges frihet att själva välja vårdgivare. 20 Vård- och värdighetsgarantier, som 21 grundar sig på etiska prioriteringar, ska 22 finnas. 23 24 Vård ska vara tillgängligt på lika villkor för Vård ska vara jämlik och tillgänglig för hela 25 hela befolkningen. Kvinnors hälsa bör befolkningen. Även människor som har 26 särskilt uppmärksammas, då forskningen svårt att nyttja sin valfrihet ska ha tillgång 27 fortfarande till största delen bygger på till en god, trygg och värdig vård. 28 männens hälsotillstånd. Även människor 29 som har svårt att nyttja sin valfrihet ska ha 30 en god, trygg och värdig vård. 31 32 Hälsa, i vid mening allt från kost och Hälsa, i vid mening allt från kost och 33 motion till yttre miljö och relationer, motion till yttre miljö och relationer, 34 handlar om att få leva ett så friskt liv som handlar om att få leva ett så friskt liv som 35 möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. 36 Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. 37 Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö 38 och levnadsvanor har betydelse för och levnadsvanor har betydelse för 39 hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får 40 därför inte inskränkas till hälso- och därför inte inskränkas till hälso- och 41 sjukvården utan kräver ett gemensamt sjukvården utan kräver ett gemensamt 42 ansvarstagande och samverkan mellan ansvarstagande och samverkan mellan 43 olika verksamhetsområden. olika samhällsaktörer. 44 45 Alla ska kunna förlita sig på att den vård Alla ska kunna förlita sig på att den vård 46 och omsorg man en dag kommer att och omsorg man en dag kommer att 47 behöva då står till förfogande. Hälso- och behöva då står till förfogande. Tillgång till 48 sjukvården är i vid mening en rättighet för hälso- och sjukvård vid behov är i vid 49 alla medborgare. Att kunna påverka vård mening en rättighet för alla invånare. Att få 50 och behandling, ha en hög tillgänglighet tillgång till information, kunna påverka 51 45 och stor öppenhet i det goda mötet mellan medborgaren och vårdpersonalen ger förutsättningar för ömsesidig respekt och tillit. vård och behandling, ha en hög tillgänglighet och stor öppenhet i det goda mötet mellan invånaren och vårdpersonalen ger förutsättningar för ömsesidig respekt och tillit. Individen ska erbjudas en adekvat behandling som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga, sociala och andliga behov. Därför ska hälso- och sjukvården erbjuda ändamålsenlig hjälp som kan möta dessa behov. Bearbetning av etiska frågor ska ingå i all vårdutbildning. Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, säker för patienterna och baserad på kunskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidensbaserad. Vårdens kompetens utgörs av personalen. Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv bransch. Personalen bör ges goda möjligheter till kompetensutveckling. De bör även uppmuntras till entreprenörskap. Inflytande och delaktighet bidrar till ett gott arbetsklimat och är viktiga för vårdens utveckling då de ger förutsättningar för att behålla och rekrytera vårdpersonal. Den medicinska kompetensen ska följa patienten. Närhet till vården, fungerande vårdkedjor, tillräckligt antal vårdplatser och en gränsöverskridande omvårdnad med hög kvalitet ger förutsättningar för en trygg och värdig vård. Kontinuiteten förstärks genom rätt till familjeläkare vilket kan bidra till att öka tryggheten. Ett mångprofessionellt vårdteam har avgörande betydelse för en god vård. Familjeläkare, annan specialist eller annan i vårdteamet som patienten själv väljer kan också fungera som lots i olika vårdsituationer. Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet allt efter patientens behov. Närsjukvården bör innehålla team med psykiatrisk kompetens. Särskild vikt ska Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov. Särskild vikt ska läggas vid snabb och 46 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 läggas vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Anhörigvården är en viktig resurs som ska tas tillvara och synliggöras. Anhörigvård måste bygga på frivillighet. Anhöriga som vårdar en närstående i hemmet ska ha rätt till ekonomisk ersättning, handledning, avlösning och utbildning. Tandvården är en del av hälso- och sjukvården. Alla ska ha tillgång till god tandvård. Högkostnadsskyddet för tandvård bör vara gemensamt med övrig hälso- och sjukvård. Barntandvård ska tillhandahållas kostnadsfritt. Läkemedel är en vital del av de flesta behandlingsmetoder. Nya och hälsoekonomiska läkemedel utvecklas ständigt. Det är angeläget att kunskap från den komplementära/alternativa medicinen tas till vara inom den etablerade hälso- och sjukvården. Läkemedel ska omfattas av ett solidariskt finansierat system och ska, på indikation och efter särskilt godkännande, erhållas till subventionerad kostnad för patienten. Ett försäkringssystem ska finnas för medicinskt felbehandlade patienter. Inom sjukvården uppstår det behov av lagring av personuppgifter. Sådana register ska vara skyddade mot obehörig åtkomst. 3.3. MEDICINSK ETIK Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Det absoluta och okränkbara människovärdet är således knutet till människans existens, från tillblivelsen till livets slut. Mot denna bakgrund anser vi att rätten till liv ska grundlagsfästas. Traditionell medicinsk etik utgår ifrån människovärdesprincipen. Den har sina rötter i den kristna traditionen och i den grekiska läkekonsten från Hippokrates och framåt. Människan är ett mål i sig. Den sjuka människan får inte behandlas på ett kränkande sätt eller som ett medel för tillgänglig kompetens för barn och ungdom 1 med psykisk ohälsa. 2 3 Anhörigvården är en ovärderlig tillgång 4 som behöver tas tillvara och synliggöras. 5 Anhörigvård ska uppmuntras men måste 6 bygga på frivillighet. 7 8 9 10 Tandvården är en del av hälso- och 11 sjukvården. Alla ska ha tillgång till god 12 tandvård. Läkemedel är en väsentlig del av 13 de flesta behandlingsmetoder. Nya och 14 hälsoekonomiska läkemedel utvecklas 15 ständigt. Det är angeläget att kunskap från 16 den komplementära/alternativa medicinen 17 tas till vara inom den etablerade hälso- och 18 sjukvården utan att det görs avkall på krav 19 om säkerhet och evidens. Läkemedel ska 20 efter särskilt godkännande omfattas av ett 21 solidariskt finansierat system. Ett 22 försäkringssystem ska finnas för 23 medicinskt felbehandlade patienter. 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 3.3. MEDICINSK ETIK 36 Rätten till liv är den grundläggande 37 förutsättningen för övriga mänskliga 38 rättigheter. Det absoluta och okränkbara 39 människovärdet är knutet till människans 40 existens, från tillblivelsen till livets slut. 41 Mot denna bakgrund anser vi att rätten till 42 liv ska grundlagsfästas. 43 44 Traditionell medicinsk etik utgår ifrån 45 människovärdesprincipen. Den har sina 46 rötter i den kristna traditionen och i den 47 grekiska läkekonsten från Hippokrates och 48 framåt. Människan är ett mål i sig. Den 49 sjuka människan får inte behandlas på ett 50 kränkande sätt eller som ett medel för 51 47 någonting annat. Alla människors absoluta, unika och okränkbara värde ska därför prägla ramar, regler och praktik på det medicinsketiska området. någonting annat. Alla människors absoluta och okränkbara värde ska därför prägla ramar, regler och praktik på det medicinsketiska området. Ett annat synsätt på människan går tillbaka till konsekvensetiken eller utilitarismen. För denna etik finns inget specifikt människovärde. Det enda värdet är den kalkylerbara nyttan och i medicinska sammanhang njutning eller frånvaro av lidande. Följden av ett sådant sätt att se på liv och lidande blir att människolivet i sig är underordnat att minimera lidande. Att döda för att förhindra lidande kan då betraktas som en rättfärdig handling. Detta strider mot människovärdesprincipen. Ett annat synsätt på människan går tillbaka till konsekvensetiken eller utilitarismen. För denna etik finns inget specifikt människovärde. Det enda värdet är den kalkylerbara nyttan och i medicinska sammanhang njutning eller frånvaro av lidande. Följden av ett sådant sätt att se på liv och lidande blir att människolivet i sig är underordnat att minimera lidande. Att döda för att förhindra lidande kan då betraktas som en rättfärdig handling. Detta strider mot människovärdesprincipen. Synen på det absoluta och okränkbara människovärdet har lett till ytterligare principer om godhet, rättvisa, självbestämmande och om att inte skada. Det betyder att patienten ska behandlas väl och inte diskrimineras. Utredning och behandling får inte ske mot patientens vilja annat än vid vårdintyg. Den ofta komplexa verkligheten leder till etiska dilemman. Hur vi än väljer kan resultatet bli något vi inte önskar, något som är moraliskt felaktigt. Sådana moraliska dilemman existerar och man måste ta hänsyn till dem när lagar stiftas och reformer genomförs. Staten och lagstiftningen har till uppgift att informera, tydliggöra dilemmat, ange önskad inriktning och ge rådrum inför beslut. Likaså måste respekt finnas för sjukvårdspersonal så att ingen tvingas att delta vid ingrepp som strider mot det egna samvetet. Synen på det absoluta och okränkbara människovärdet har lett till ytterligare principer om godhet, rättvisa, självbestämmande och om att inte skada. Det betyder att patienten ska behandlas väl och inte diskrimineras. Utredning och behandling får inte ske mot patientens vilja annat än vid vårdintyg. Den ofta komplexa verkligheten leder till etiska dilemman. Hur vi än väljer kan resultatet bli något vi inte önskar, något som är moraliskt felaktigt. Sådana moraliska dilemman existerar och man måste ta hänsyn till dem när lagar stiftas och reformer genomförs. Staten och lagstiftningen har till uppgift att informera, tydliggöra dilemmat, ange önskad inriktning och ge rådrum inför beslut. Likaså måste respekt finnas för sjukvårdspersonal så att ingen tvingas att delta vid ingrepp som strider mot det egna samvetet. Moraliska dilemman och omöjligheten att välja rätt när alla handlingsalternativ i någon mening blir fel får inte tas till intäkt för att hävda att de grundläggande medicinsketiska principerna inte är giltiga. Snarare visar moraliska dilemman att tillvaron inte är enkel och målad i svart eller vitt. Moraliska dilemman och omöjligheten att välja rätt när alla handlingsalternativ i någon mening blir fel får inte tas till intäkt för att hävda att de grundläggande medicinsketiska principerna inte är giltiga. Snarare visar moraliska dilemman att tillvaron inte är enkel och målad i svart eller vitt. Förmågan till omtanke och kärlek är en del av den mänskliga identiteten. Det är Förmågan till omtanke och kärlek är en del av den mänskliga identiteten. Det är 48 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 naturligt att föra detta vidare till nästa generation. Oförmåga att alstra barn kan därför bli en smärtsam upplevelse. Samtidigt är det en gåva att kunna få barn – inte en rättighet. Det följer av människovärdesprincipen att ingen kan bli ett medel för någon annan. Vid hjälp mot barnlöshet (IVF) bör det naturliga förloppet eftersträvas så långt möjligt. Adoption bör underlättas med olika statliga eller andra offentliga åtgärder. naturligt att föra detta vidare till nästa generation. Oförmåga att få barn kan därför bli en smärtsam upplevelse. Samtidigt är det en gåva att kunna få barn – inte en rättighet. Det följer av människovärdesprincipen att ingen kan bli ett medel för någon annan. Vid hjälp mot barnlöshet bör det naturliga förloppet eftersträvas så långt möjligt. Adoption bör underlättas med olika statliga eller andra offentliga åtgärder. Fosterdiagnostik ska användas för att diagnostisera sjukdomar i avsikt att bota, förebygga sjukdom eller skydda barnet. Ökade möjligheter till tidig upptäckt av sjukdomsanlag med utsorterande syfte, kan leda till att människor värderas olika. Det gäller inte bara det anlagsbärande mänskliga embryot eller fostret utan även dem som lever i samhället med just dessa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Fosterdiagnostik ska vara i livets tjänst. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Fosterdiagnostik ska användas för att 13 diagnosistera sjukdomar i avsikt att bota, 14 förebygga sjukdom eller skydda barnet. 15 Ökade möjligheter till tidig upptäckt av 16 sjukdomsanlag med utsorterande syfte, kan 17 leda till att människor värderas olika. Det 18 gäller inte bara det anlagsbärande 19 mänskliga embryot eller fostret utan även 20 dem som lever i samhället med just dessa 21 sjukdomar eller funktionshinder. 22 Fosterdiagnostik ska vara i livets tjänst. 23 Genteknik på människans könsceller ska 24 inte vara tillåtet. 25 26 Genetiska test på vuxna avseende risk för Genetiska test på vuxna avseende risk för 27 sjukdomsanlag ska endast utföras efter den sjukdomsanlag ska endast utföras efter den 28 enskildes egen begäran och/eller enskildes egen begäran och/eller 29 informerat samtycke. Lager av blodprov informerat samtycke. Lager av blodprov 30 och andra vävnadsprover från människor och andra vävnadsprover från människor 31 är att betrakta som genetiska personregister är att betrakta som genetiska personregister 32 och ska behandlas med sekretesskydd. Av och ska behandlas med sekretesskydd. Av 33 de etiska principerna följer även att de etiska principerna följer även att 34 information om en människas arvsmassa information om en människas arvsmassa 35 enbart får lämnas ut efter personens enbart får lämnas ut efter personens 36 samtycke. Arbetsgivare eller samtycke. Arbetsgivare eller 37 försäkringsbolag och liknande får ej ställa försäkringsbolag och liknande får ej ställa 38 gentest som villkor för arbete eller gentest som villkor för arbete eller 39 försäkring. försäkring. 40 41 Det är varje värdeförankrad demokratis Det är varje värdeförankrad demokratis 42 ansvar att värna livet allt ifrån dess ansvar att värna livet allt ifrån dess 43 tillblivelse. En abortsituation är därför en tillblivelse. En abortsituation är därför en 44 konflikt mellan rätten till liv och de konflikt mellan rätten till liv och de 45 blivande föräldrarnas situation i de fall man blivande föräldrarnas situation i de fall man 46 inte tycker sig ha möjlighet att fullfölja inte tycker sig ha möjlighet att fullfölja 47 graviditeten. graviditeten. 48 49 Mot bakgrund av Mot bakgrund av 50 människovärdesprincipen är det omöjligt människovärdesprincipen är det omöjligt 51 49 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Målet ska vara ett samhälle där aborter inte Målet ska emellertid vara ett samhälle där aborter inte efterfrågas. Samhällets uppgift 14 efterfrågas. Samhällets uppgift måste vara måste vara att genom förebyggande arbete 15 att genom förebyggande arbete minska 16 minska oönskade graviditeter, samt att oönskade graviditeter, samt att erbjuda 17 erbjuda bästa möjliga stöd för att inte bästa möjliga stöd för att inte praktiska, 18 praktiska, ekonomiska eller sociala ekonomiska eller sociala svårigheter ska 19 utgöra hinder för att fullfölja graviditeten. I svårigheter ska utgöra hinder för att 20 detta sammanhang är det också centralt att fullfölja graviditeten. I detta sammanhang 21 är det också centralt att arbeta för ett arbeta för ett barnvänligare samhälle där barnvänligare samhälle där föräldraskap på 22 föräldraskap på olika sätt underlättas och 23 olika sätt underlättas och uppmuntras. uppmuntras. 24 25 Människovärdet är lika absolut och Människovärdet är lika absolut och okränkbart även när döden närmar sig. En okränkbart även när döden närmar sig. En 26 27 värdig död med en god vård i livets värdig död med en god vård i livets 28 slutskede är i överensstämmelse med slutskede är i överensstämmelse med människovärdesprincipen och människans människovärdesprincipen och människans 29 djupaste önskan. Sjukvården ska stå i livets djupaste önskan. Sjukvården ska stå i livets 30 31 tjänst. Aktiv dödshjälp avvisas därför och tjänst. Aktiv dödshjälp avvisas därför och 32 istället krävs en helhetssyn som syftar till istället krävs en helhetssyn som syftar till en avancerad omvårdnad och smärtlindring en avancerad omvårdnad och smärtlindring 33 34 vid livets slut. Personalen ska erhålla vid livets slut. Personalen ska erhålla 35 utbildning och fortbildning som leder till utbildning och fortbildning som leder till medvetenhet om existentiella frågor. Det är medvetenhet om existentiella frågor. Det är 36 37 dessutom angeläget att arbeta för en dessutom angeläget att arbeta för en 38 positiv attityd till organdonation. positiv attityd till organdonation. 39 Donatorns vilja ska vara avgörande. Donatorns vilja ska vara avgörande. 40 41 3.4. PERSONER MED 3.4. MÄNNISKOR MED 42 FUNKTIONSNEDSÄTTNING FUNKTIONSHINDER 43 Myten om den perfekta människan som Myten om den perfekta människan som 44 ideal och norm riskerar att bli ett hot mot ideal och norm riskerar att bli ett hot mot 45 grundläggande värden som delaktighet och viktiga värden som delaktighet och 46 solidaritet. Politiken måste förankras i en solidaritet. Politiken måste förankras i en 47 människosyn som både tillmäter människosyn som både tillmäter 48 människan okränkbart värde och erkänner människan ett absolut och okränkbart 49 värde och erkänner att alla människor är att alla människor är olika med olika 50 olika med olika begåvning, intressen och begåvning, intresse och förutsättningar. för staten och lagstiftaren att ställa sig neutrala till det etiska dilemma som en abort innebär. En abort innebär att ett liv släcks. Lösningen på detta dilemma är emellertid inte förbud. Erfarenheten visar att där aborter inte är tillåtna utförs de ändå, och då med metoder som hotar kvinnors liv och hälsa. Det är inte rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens första fas fattar det avgörande beslutet om en eventuell abort. för staten och lagstiftaren att ställa sig neutrala till det etiska dilemma som en abort innebär. En abort innebär att ett liv släcks. Lösningen på detta dilemma är emellertid inte förbud. Erfarenheten visar att där aborter inte är tillåtna utförs de ändå, och då med metoder som hotar kvinnors liv och hälsa. Det är inte rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens första fas fattar det avgörande beslutet om en eventuell abort. 50 Den kristna människosynen uppfyller dessa förutsättningar. Den kristna krav. människosynen uppfyller dessa krav. Graden av handikapp är inte statisk, utan är snarare en följd av samhällets beredvillighet och förmåga att gå människor med funktionshinder till mötes. Funktionshindret blir i själva verket ett handikapp för den enskilde först när samhället inte förmår att kompensera bristerna. Människor med funktionshinder riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta är diskriminering och kan aldrig tolereras. Som yttersta ram för arbetet för funktionshindrades rättigheter behövs därför en lagstiftning mot diskriminering. Det viktigaste arbetet mot diskriminering görs emellertid under uppväxtåren. Av de gemensamma samhälleliga institutionerna har framförallt förskola och skola en viktig uppgift att förmedla normer och värderingar som bygger på den kristna människosynen om alla människors lika värde. Men arbetet för funktionshindrade får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ särbehandling; även insatser som är kompensatoriska minskar betydelsen av funktionsnedsättningen och är därför nödvändiga. Här handlar det om att minska människors handikapp i samhället. En viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. De 22 reglerna som täcker in samhällets alla områden är ett utomordentligt viktigt redskap för stat, kommun och landsting/region vid planering och genomförande av all verksamhet. Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för de funktionshindrade. Det bör finnas en rättighetslag för funktionshindrade vilken skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor. Det är emellertid viktigt att ansvar och 1 2 3 Graden av funktionsnedsättning är inte 4 statisk, utan är till del en följd av samhällets 5 beredvillighet och förmåga att gå 6 människor med funktionsnedsättning till 7 mötes. Funktionsnedsättningen blir i själva 8 verket ett handikapp för den enskilde först 9 när samhället inte förmår att kompensera 10 bristerna. 11 12 Personer med funktionsnedsättning 13 riskerar att i olika sammanhang bli negativt 14 särbehandlade. Detta är diskriminering och 15 kan aldrig tolereras. Därför behöver det 16 finnas en lagstiftning mot diskriminering. 17 Det viktigaste arbetet mot diskriminering 18 görs emellertid under uppväxtåren. Av de 19 gemensamma samhälleliga institutionerna 20 har framförallt förskola och skola en viktig 21 uppgift att förmedla normer och 22 värderingar som bygger på den kristna 23 människosynen om varje persons absoluta 24 och okränkbara värde. 25 26 27 Men arbetet för personer med 28 funktionsnedsättning får inte begränsas till 29 åtgärder som förhindrar negativ 30 särbehandling; även insatser som är 31 kompensatoriska minskar betydelsen av 32 funktionsnedsättningen och är därför 33 nödvändiga. Här handlar det om att 34 minska människors funktionsnedsättning i 35 samhället. En viktig ledstjärna i detta 36 avseende är FN:s konvention om 37 rättigheter för människor med 38 funktionsnedsättning. 39 40 41 42 43 44 Det är befogat att använda 45 lagstiftningsinstrumentet för att underlätta 46 situationen för personer med 47 funktionsnedsättning. Det bör finnas en 48 rättighetslag som skapar förutsättningar för 49 goda levnadsvillkor. 50 51 51 finansiering följs åt så att inte den enskildes ställning hotas och medborgarnas tilltro till den gemensamt finansierade verksamheten undergrävs. 1 2 3 4 5 Ett annat viktigt sätt att minska Ett annat viktigt sätt att minska 6 funktionsnedsättningens betydelse är att funktionsnedsättningens betydelse är att 7 öka tillgängligheten i samhället. Det måste öka tillgängligheten i samhället. Det ska 8 till exempel vara självklart att man tar vara självklart att offentliga inrättningar, 9 hänsyn till funktionshindrades behov av anläggningar och informationssystem 10 god tillgänglighet vid utformningen av utformas med höga krav på tillgänglighet. 11 offentliga inrättningar, anläggningar och Likaså måste kultur- och fritidsaktiviteter 12 informationssystem. Likaså måste utbudet vara tillgängliga för personer med 13 av kultur- och fritidsaktiviteter också vara funktionsnedsättning. I detta sammanhang 14 tillgängligt för personer med måste särskild uppmärksamhet ägnas åt 15 funktionshinder. I detta sammanhang barn med funktionsnedsättning eftersom 16 måste särskild uppmärksamhet ägnas åt de sällan kan hävda sina rättigheter själva 17 barn med funktionshinder eftersom de med samma kraft som de vuxna. FN:s 18 sällan kan hävda sina rättigheter själva med barnkonvention stadgar att barnets bästa 19 samma kraft som de vuxna. FN:s ska komma i främsta rummet. 20 barnkonvention stadgar att barnets bästa 21 ska komma i främsta rummet. Exempelvis 22 har även barn behov av personlig assistans 23 och färdtjänst och får inte diskrimineras på 24 grund av sin låga ålder. Även när det gäller 25 hjälpmedel måste hänsyn tas till barnens 26 specifika behov. 27 28 Såväl hjälpmedel som utbildning, vård, Såväl hjälpmedel som utbildning, vård, 29 omsorg och service av olika slag ska omsorg och service av olika slag ska 30 utformas efter den enskildes behov. utformas efter den enskildes behov. 31 Ansträngningar måste göras för att Ansträngningar måste göras för att 32 säkerställa en hög grad av valfrihet i detta säkerställa en hög grad av valfrihet i detta 33 sammanhang. Vem som ska utföra tjänsten sammanhang. Vem som ska utföra tjänsten 34 ska den enskilde själv få bestämma. ska den enskilde själv få bestämma. 35 Långt ifrån alla funktionshinder är synliga. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är 36 Detta ska emellertid inte påverka synliga. Detta ska emellertid inte påverka 37 utformningen av samhällets stöd som utformningen av samhällets stöd som 38 alldeles oavsett funktionsnedsättningens alldeles oavsett funktionsnedsättningens 39 karaktär ska vara anpassat och effektivt. karaktär ska vara anpassat och effektivt. 40 Även människor med icke synliga Även personer med icke synliga 41 funktionsnedsättningar har samma rätt till funktionsnedsättningar har samma rätt till 42 samhällets stöd som de med mer fysiskt samhällets stöd som de med mer fysiskt 43 betingade funktionsnedsättningar. Särskilt betingade funktionsnedsättningar. Särskilt 44 viktigt är att arbeta mot de fördomar och viktigt är att arbeta mot de fördomar och 45 skamkänslor som i allt för stor utsträckning skamkänslor som i allt för stor utsträckning 46 präglar attityderna till psykiska sjukdomar. präglar attityderna till psykiska sjukdomar. 47 48 Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara 49 flexibel, utgå från den enskildes önskemål flexibel, utgå från den enskildes önskemål 50 och integritet samt vara utformat efter och integritet samt vara utformat efter 51 52 subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att insatserna ska vara stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det ska med andra ord inte uppfattas som ett krav på anhöriga att vårda en närstående, men om sådana önskemål finns, ska det offentliga gå de anhöriga till mötes i så stor utsträckning som möjligt. Det kan handla om ekonomisk ersättning, utbildning, avlastning, stöd och råd samt träffpunkter för anhörigvårdare. 3.5. KULTURPOLITIK Mänskligheten har i alla tider kännetecknats av en obändig skaparlust. I historien har detta satt outplånliga spår. Utan kulturellt skapande av exempelvis musiker, författare, konstnärer och skådespelare skulle världen ha varit mycket fattig. Människans kulturella verksamhet genom historien visar att hon inte kan reduceras till enbart en biologisk varelse med uteslutande materiella behov. I den människosyn som kristdemokratin bygger på betonas istället vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, där hennes andliga och själsliga dimensioner tas på djupaste allvar. Genom kulturen får vi rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli hela som människor, och som en del i det har den ett unikt egenvärde och får inte begränsas till en avgränsad sfär utan måste få genomsyra samhällets alla delar. subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att insatserna ska vara stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 3.5. KULTUR 14 Mänskligheten har i alla tider 15 kännetecknats av en obändig skaparlust. I 16 historien har detta satt outplånliga spår. 17 Utan kulturellt skapande av exempelvis 18 musiker, författare, konstnärer och 19 skådespelare skulle världen ha varit mycket 20 fattig. Människans kulturella verksamhet 21 genom historien visar att hon inte kan 22 reduceras till enbart en biologisk varelse 23 med uteslutande materiella behov. I den 24 människosyn som kristdemokratin bygger 25 på betonas istället vikten av att anlägga ett 26 helhetsperspektiv på människan, där 27 hennes andliga och själsliga dimensioner 28 tas på djupaste allvar. 29 30 Genom kulturen får vi rötter till vår 31 historia, mening i nuet, visioner för 32 framtiden och möjlighet att ingå i ett 33 sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli 34 hela som människor, och som en del i det 35 har den ett unikt egenvärde och får inte 36 begränsas till en avgränsad sfär utan måste 37 få genomsyra samhällets alla delar. 38 Sveriges ursprungsbefolkning och 39 nationella minoriteter är en levande del av 40 det svenska samhället och deras språk är en 41 värdefull del av den svenska kulturen. 42 Genom att tillerkänna samer, 43 sverigefinländare, tornedalingar, romer och 44 judar språkliga och etniska rättigheter 45 stärks deras självtillit och kulturella 46 identitet. Det är viktigt att dessa gruppers 47 behov och intressen beaktas i alla delar av 48 landet och på alla nivåer i den offentliga 49 sektorn. 50 51 53 För att människans kreativitet ska slå ut i full blom, måste den omges av fri livsluft. Därför är det viktigt att slå vakt om den konstnärliga friheten. Denna handlar om öppenhet och tolerans men också om respekt för andra människors integritet och livsåskådning. Yttrandefriheten kan inte tas till intäkt för företeelser som kränker människovärdet. Det offentliga ska inte bara garantera kulturell frihet, utan också aktivt bidra till att kulturen kommer medborgarna till del. Vägledande för statens, kommunernas och landstingens/regionernas förhållningssätt till den kulturella verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen. Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte styras, och att de offentliga besluten i kulturfrågor ska fattas på en ändamålsenlig nivå. För att människans kreativitet ska slå ut i full blom, måste den omges av fri livsluft. Därför är det viktigt att slå vakt om den konstnärliga friheten. Denna handlar om öppenhet och tolerans men också om respekt för andra människors integritet och livsåskådning. Yttrandefriheten kan inte tas till intäkt för företeelser som kränker människovärdet. Det offentliga ska inte bara garantera kulturell frihet, utan också aktivt bidra till att kulturen kommer medborgarna till del. Vägledande för statens, kommunernas och landstingens/regionernas förhållningssätt till den kulturella verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen. Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte styras, och att de offentliga besluten i kulturfrågor ska fattas på en ändamålsenlig nivå. Det offentliga har ett ansvar att tillse att de skapande konstnärerna får goda villkor att verka liksom att tillhandahålla det som det civila samhället inte kan erbjuda. Staten ska ansvara för det som brukar benämnas en kulturell infrastruktur, i hela landet. En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare generationer har lämnat efter sig. I kristdemokratiskt tänkande kallas detta ansvar för förvaltarskap. Detta förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som vi ser i form av till exempel kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar och föremål men även de seder och bruk som vuxit fram genom historien. Här spelar offentliga institutioner som till exempel museer en viktig roll tillsammans med frivilliga organisationer och föreningar. Förvaltarskapsansvaret inbegriper också det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat. Det offentliga har ansvar för att konstarterna får goda villkor att verka liksom att tillhandahålla det som det civila samhället inte kan erbjuda. Staten ska ansvara för det som brukar benämnas en kulturell infrastruktur, i hela landet. En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare generationer har lämnat efter sig. I kristdemokratiskt tänkande kallas detta ansvar för förvaltarskap. Detta förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som vi ser i form av till exempel kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar och föremål men även de seder och bruk som vuxit fram genom historien. Här spelar offentliga institutioner som till exempel museer en viktig roll tillsammans med frivilliga organisationer och föreningar. Förvaltarskapsansvaret inbegriper också det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat. Biblioteken är en av våra mest anlitade kulturinstitutioner. Vi vill fortsätta värna den unika plats för läsning, informationsoch kunskapsökning, folkbildning och möten som biblioteken utgör. Biblioteken är en av våra mest anlitade kulturinstitutioner. Vi vill värna den unika plats för läsning, informations- och kunskapsökning, folkbildning och möten som biblioteken utgör. 54 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Vårt arv och vår samtids kultur berikas ständigt av människor med annan kulturell bakgrund än den svenska. Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag som de själva anser viktiga. Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning. Målet måste vara att skapa ett samhälle där enskilda och gemenskaper ges frihet att få utlopp för just sin kreativitet. Denna öppenhet för pluralism är den enda vägen mot reell integration. En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna för människor och olika gemenskaper i samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka människors vilja till samverkan för att vidmakthålla och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle. Vårt arv och vår samtids kultur berikas ständigt av människor med annan kulturell bakgrund än den svenska. Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag som de själva anser viktiga. Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning. Målet måste vara att skapa ett samhälle där enskilda och gemenskaper ges frihet att få utlopp för just sin kreativitet. Denna öppenhet för pluralism är den enda vägen mot reell integration. En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna för människor och olika gemenskaper i samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka människors vilja till samverkan för att vidmakthålla och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle. Ett rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta sammanhang spelar folkbildningen en omistlig roll. Folkbildningen representerar en frigörande kraft i samhället. Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg som underlättar deltagandet i samhällslivet, vilket stärker den demokratiska processen. Ett rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta sammanhang spelar folkbildningen en omistlig roll. Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg som underlättar deltagandet i samhällslivet. I takt med att medieutbudet har kommersialiserats och ökat explosionsartat blir betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och TVkanaler utan vinstintressen allt större. De statliga mediernas public servicefunktion är därför oumbärlig. Public service ska tillhandahålla en allsidig och relevant nyhetsförmedling liksom ett brett och högkvalitativt kulturutbud som inte bara tillgodoser majoritetens preferenser utan också till exempel etniska minoriteters och funktionshindrades behov och önskemål. Betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och Tv-kanaler utan vinstintressen är stor. Public service ska tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsförmedling liksom ett brett och högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. 3.6. RELIGION OCH KYRKA 3.6. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING Ett av de mest karaktäristiska uttrycken för människans natur är förmågan och benägenheten att reflektera över sin egen existens. Detta har fött existentiella frågor som visat sig vara närvarande under hela Ett av de mest karaktäristiska uttrycken för människans natur är förmågan och den starka benägenheten att reflektera över sin egen existens. Detta har fött existentiella frågor som visat sig vara närvarande under 55 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 hela mänsklighetens historia och som till exempel handlat om världens uppkomst, döden och meningen med livet. Till det djupast mänskliga hör således människans själsliga och andliga behov. mänsklighetens historia och som till exempel handlat om världens uppkomst, döden och meningen med livet. Till det djupast mänskliga hör således människans själsliga och andliga behov. 1 2 3 4 5 6 7 Det är ett obestridligt faktum att Det är ett obestridligt faktum att 8 kristendomen historiskt sett har haft ett kristendomen historiskt sett har haft ett 9 stort och positivt inflytande i världen och stort inflytande i världen och Sverige. 10 Sverige. Läran om att varje människa är Läran om att varje människa är skapad till 11 skapad till Guds avbild, och önskad av Guds avbild, och önskad av Gud, har på 12 Gud, har på ett sätt som saknar motstycke ett sätt som saknar motstycke bidragit till 13 bidragit till respekten för varje persons respekten för varje persons absoluta värde 14 unika värde och oersättlighet. Samtidigt har och oersättlighet. Samtidigt har 15 jämlikhetsideal under sekler kunnat hämta jämlikhetsideal under sekler kunnat hämta 16 näring i den kristna trons jämställande av näring i den kristna etikens jämställande av 17 alla, oberoende av etnicitet, kön och social alla, oberoende av etnicitet, kön och social 18 ställning. Detta har exempelvis varit ställning. Detta har exempelvis varit 19 påtagligt i kampen för slaveriets påtagligt i kampen för slaveriets 20 avskaffande. Den för den kristna avskaffande. Den för den kristna 21 traditionen unika distinktionen mellan traditionen unika distinktionen mellan 22 andlig och världslig auktoritet har utgjort andlig och världslig auktoritet har utgjort 23 en av grundvalarna för såväl västerlandets en av grundvalarna för såväl västerlandets 24 politiska frihetstradition som för politiska frihetstradition som för 25 religionsfriheten. religionsfriheten. 26 27 Kristen etik utgör till stor del den Kristen etik utgör till stor del den 28 värdegrund som vårt samhälle vilar på. värdegrund som vårt samhälle vilar på. 29 Detta kommer till uttryck i lagstiftningen Detta kommer till uttryck i lagstiftningen 30 och synen på svaga och sjuka. Dessutom och synen på svaga och sjuka. Därutöver 31 har kristendomen och de kristna har kristendomen och de kristna 32 samfunden haft stor betydelse för såväl samfunden haft stor betydelse för såväl 33 demokratins framväxt i västerlandet som demokratins framväxt i västerlandet som 34 för den kommunistiska diktaturens för den kommunistiska diktaturens 35 sammanbrott i det forna Östeuropa. sammanbrott i det forna Östeuropa. 36 Kristendomen har också på många sätt Kristendomen har också på många sätt 37 bidragit till att forma det andliga, kulturella bidragit till att forma det andliga, kulturella 38 och demokratiska landskapet i Sverige. Vi och demokratiska landskapet i Sverige. 39 har en förpliktelse gentemot kommande Gemensamt har vi en förpliktelse gentemot 40 generationer att förvalta detta vitala arv. kommande generationer att förvalta detta 41 Att skapa en medvetenhet om den egna vitala arv. Att skapa en medvetenhet om 42 historiska identiteten är en central den egna historiska identiteten är en central 43 bildningsuppgift för samhällets bildningsuppgift för samhällets 44 institutioner och är därtill en viktig institutioner och är därtill en viktig 45 förutsättning för att kunna förstå förutsättning för att kunna förstå 46 människor som har en annan religiös och människor som har en annan religiös och 47 kulturell bakgrund. kulturell bakgrund. 48 49 Alltsedan 1900talets början har Sekularisering och invandring har inneburit 50 sekulariseringen trängt undan att det svenska samhället i allt högre grad 51 56 kristendomen. De senaste årens invandring har dessutom inneburit att det svenska samhället i allt högre grad har kommit att präglas av religiös pluralism. Eftersom människan är en fri, tänkande varelse med eget samvete, är religionsfrihet en självklar mänsklig rättighet, vilket innebär att alla människor ska ges rätten att bekänna och utöva sin religion. Den ökande religiösa pluralismen ska dock inte bara tolereras, utan därtill också respekteras. Den tillför nya perspektiv på de existentiella frågorna, vilket ökar både förståelsen för och kunskapen om andra religioner och dess utövare. Friheten att utöva sin religiösa tro får dock aldrig medföra att man i trons namn kränker andra människor. har kommit att präglas av religiös pluralism. Eftersom människan är en fri, tänkande varelse med eget samvete, är religionsfrihet en självklar mänsklig rättighet, vilket innebär att alla människor ska ges rätten att bekänna och utöva sin religion. Den ökande religiösa pluralismen ska dock inte bara tolereras, utan också respekteras. Den tillför nya perspektiv på de existentiella frågorna, vilket ökar både förståelsen för och kunskapen om olika religioner och dess utövare. Friheten att utöva sin religiösa tro får dock aldrig medföra att man i trons namn kränker andra människor. Det offentliga ska förhålla sig till de olika religiösa kyrkorna och samfunden i enlighet med subsidiaritetsprincipen, det vill säga vara stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det innebär att kyrkor och andra religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart. Att Svenska kyrkan har skiljts från staten är därför följdriktigt. Det offentliga ska förhålla sig till de olika religiösa samfunden i enlighet med subsidiaritetsprincipen, det vill säga vara stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det innebär att religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning Förutom att vara ett forum, där människor kan dela och uttrycka sin andliga längtan, är ett vitalt samfundsliv till gagn för samhället även i ett generellt perspektiv. Dels befrämjas normbildningen och förutsättningarna att etablera en gemensam värdegrund; dels stärks det demokratiska systemet när människor engageras och arbetar tillsammans i olika former av föreningsverksamhet. Stöd ska därför utgå till de trossamfund som bedriver verksamhet, vars karaktär och ändamål står i överensstämmelse med grundläggande principer om att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Förutom att vara ett forum, där människor kan dela och uttrycka sin andliga längtan, är ett vitalt samfundsliv till gagn för samhället även i ett generellt perspektiv. Stöd ska därför utgå till de trossamfund som bedriver verksamhet, vars karaktär och ändamål står i överensstämmelse med grundläggande principer om att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Att det offentliga ska förhålla sig i enlighet med subsidiaritetsprincipen till trossamfunden innebär dessutom att statlig, kommunal eller 57 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 landstingsverksamhet inte ska ersätta den som trossamfunden själva bedriver. Trossamfunden tillhör det civila samhället, som i sin tur är ett resultat av enskilda människors och gruppers initiativ. Det offentliga ska komplettera istället för att konkurrera med denna verksamhet. Uppgiften för det offentliga är således inte att ersätta utan snarare att uppmuntra, samarbeta med och ta vara på till exempel det sociala arbete som många trossamfund bedriver såväl inom som utom landets gränser. Men kommunerna respektive staten har alltjämt det yttersta ansvaret för att medborgarnas välstånd säkerställs och att Sveriges internationella åtaganden fullgörs. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 3.7. SKOLA, UTBILDNING OCH 3.7. SKOLA, UTBILDNING OCH 19 FORSKNING FORSKNING 20 Den outsläckliga kunskapstörsten är Den outsläckliga kunskapstörsten är 21 kanske ett av de mest framträdande dragen kanske ett av de mest framträdande dragen 22 i den mänskliga naturen. Denna drivkraft i den mänskliga naturen. Denna drivkraft 23 efter sanning har resulterat i att människan efter sanning har resulterat i att människan 24 under historiens lopp har skaffat sig allt under historiens lopp har skaffat sig allt 25 mer kunskap om tillvaron, vilket har mer kunskap om tillvaron, vilket har 26 manifesterats i vetenskapliga landvinningar. manifesterats i vetenskapliga landvinningar. 27 Sökandet efter kunskap är en mänsklig Sökandet efter kunskap är en mänsklig 28 rättighet som måste värnas. rättighet som måste värnas. 29 30 Äktheten i detta mänskliga drag förutsätter Äktheten i detta mänskliga drag förutsätter 31 dock att det finns en objektivt existerande dock att det finns en objektivt existerande 32 verklighet att utforska. Kanske vi aldrig når verklighet att utforska. Kanske vi aldrig når 33 ända fram till sanningen i vårt ända fram till sanningen i vårt 34 kunskapssökande, men förvissningen om kunskapssökande, men förvissningen om 35 att den finns och att den går att söka utgör att den finns och att den går att söka utgör 36 själva utgångspunkten för kristdemokratisk själva utgångspunkten för kristdemokratisk 37 utbildnings- och forskningspolitik. utbildnings- och forskningspolitik. 38 Enligt förvaltarskapsprincipen har vi också Enligt förvaltarskapsprincipen har vi också 39 en gemensam förpliktelse att föra vidare en gemensam förpliktelse att föra vidare 40 tidigare generationers landvinningar och att tidigare generationers landvinningar och att 41 uppmuntra till kunskapssökande i uppmuntra till kunskapssökande i 42 samtiden. Utifrån detta synsätt har vi både samtiden. Utifrån detta synsätt har vi både 43 ett personligt och gemensamt ansvar att ta ett personligt och gemensamt ansvar att ta 44 tillvara våra resurser. tillvara våra resurser. 45 46 47 All skolverksamhet ska i enlighet med den All skolverksamhet ska i enlighet med den 48 etik som förvaltats av kristen tradition etik som förvaltats av kristen tradition 49 fostra eleverna till ansvarskännande fostra eleverna till ansvarskännande 50 medborgare. Övertygelsen om alla medborgare. Övertygelsen om alla 51 58 människors lika, unika och okränkbara värde ska genomsyra skolmiljön. Solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan könen och tolerans för människors olikheter är förhållningssätt som ska befrämjas. Mobbning och annan kränkande behandling måste kraftfullt motverkas. Skolan som trygg arbetsmiljö måste säkerställas. människors absoluta och okränkbara värde ska genomsyra skolmiljön. Solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan könen och tolerans för människors olikheter är förhållningssätt som ska befrämjas. Mobbning och annan kränkande behandling måste kraftfullt motverkas. FÖRSKOLEVERKSAMHET Barn har olika behov och förutsättningar. De behöver därför olika stöd och stimulans beroende på ålder, mognad och social bakgrund. Det är viktigt att förskoleverksamheten för de mindre barnen präglas av omsorg och lek, samt att de pedagogiska inslagen ökar i takt med barnens stigande ålder. Den pedagogiska verksamheten måste ske på barnens villkor och inte innebära att lekfulla inslag går förlorade. FÖRSKOLEVERKSAMHET Barn har olika behov och förutsättningar. De behöver därför olika stöd och stimulans beroende på ålder, mognad och social bakgrund. Gruppstorlekarna får inte vara större än att varje barn kan få sina behov tillgodosedda. Det är viktigt att förskoleverksamheten för de mindre barnen präglas av omsorg och lek, samt att de pedagogiska inslagen ökar i takt med barnens stigande ålder. Den pedagogiska verksamheten måste ske på barnens villkor och inte innebära att lekfulla inslag går förlorade. Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska ha goda möjligheter att välja om och hur lång tid deras barn ska delta i förskoleverksamhet. De ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. Det är viktigt att kommunerna stöder alternativa former som familjedaghem och öppna förskolor. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet. Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet. Det är därför viktigt att kommunerna även stöder alternativa former som familjedaghem och öppna förskolor. GRUNDSKOLA, GYMNASIESKOLA, VUXENUTBILDNING OCH ANNAN EFTERGYMNASIAL UTBILDNING Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande; dels att fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt och följer läroplanen, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen. Det är också viktigt att eleverna ges möjlighet att SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande; dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen. Det är också 59 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 påverka sin studiesituation och att föräldrarna blir involverade i sina barns skolgång. viktigt att eleverna ges möjlighet att påverka sin studiesituation och att föräldrarna blir involverade i sina barns skolgång. 1 2 3 4 5 Enskilda eller sammanslutningar av Enskilda eller sammanslutningar av 6 medborgare som bestämmer sig för att medborgare som bestämmer sig för att 7 driva fristående skolor ska uppmuntras och driva fristående skolor ska uppmuntras och 8 stödjas av det offentliga. De medborgerliga stödjas av det offentliga. Valet av skola ska 9 initiativ som friskoleväsendet rymmer vidare vara fritt för elever och föräldrar 10 måste värnas av såväl stat som kommun. och får inte begränsas av skolavgifter. 11 Valet av skola ska vidare vara fritt, det Skolorna ska tillförsäkras resurser för att 12 måste överlåtas till elever och föräldrar och kunna tillmötesgå elever med särskilda 13 får inte begränsas av skolavgifter. Skolorna behov. Skolstarten i både grund- och 14 ska tillförsäkras resurser för att kunna gymnasieskola bör i stor utsträckning vara 15 tillmötesgå elever med särskilda behov. flexibel. 16 Skolstarten i både grund- och 17 gymnasieskola bör i stor utsträckning vara 18 flexibel. 19 20 Målet med skolans verksamhet bör vara att Målet med skolans verksamhet bör vara att 21 eleverna utvecklar ett förhållningssätt som eleverna utvecklar ett förhållningssätt som 22 kan beskrivas såsom dygdigt, det vill säga kan beskrivas såsom dygdigt, det vill säga 23 att de tillägnar sig en beständig strävan att att de tillägnar sig en beständig strävan att 24 göra det goda. Innebörden och budskapet i göra det goda. Innebörden och budskapet i 25 begrepp som klokhet, rättvisa, solidaritet begrepp som klokhet, rättvisa, solidaritet 26 och civilkurage ska gestaltas och förmedlas och civilkurage ska gestaltas och förmedlas 27 i undervisningen. Det är viktigt att skolans i undervisningen. Det är viktigt att skolans 28 arbetsmiljö genomsyras av trygghet, arbetsmiljö genomsyras av trygghet, 29 arbetsro och god ordning. arbetsro och god ordning. 30 31 Undervisningen i skolan ska utgå från Undervisningen i skolan ska utgå från 32 människans naturliga kunskapstörst och människans naturliga kunskapstörst och 33 syfta till att förverkliga varje enskild elevs syfta till att förverkliga varje enskild elevs 34 fulla potential. Genom utvecklingssamtal fulla potential. Genom utvecklingssamtal 35 och betyg ska elevernas kunskapsbildning och betyg ska elevernas kunskapsbildning 36 utvärderas för att förbättringsområden ska utvärderas för att förbättringsområden ska 37 kunna identifieras. Skolan har ett ansvar kunna identifieras. Skolan har ett ansvar 38 för att eleverna får det stöd och den för att eleverna får det stöd och den 39 stimulans som motsvarar deras behov. stimulans som motsvarar deras behov. Det 40 Betygen ska också kunna ges som är viktigt att utvärderingar görs av 41 information till andra utbildningsinstanser elevernas kunnande så att eventuella brister 42 som till exempel gymnasieskola, högskola kan åtgärdas så tidigt som möjligt. 43 och universitet samt framtida arbetsgivare. Samtidigt är det viktigt att elever med 44 Det är viktigt att utvärderingar görs av speciella talanger och egenskaper 45 elevernas kunnande så att eventuella brister uppmuntras och ges förutsättningar att 46 kan åtgärdas så tidigt som möjligt. utveckla dessa. Särskolans verksamhet har 47 Samtidigt är det viktigt att elever med stor betydelse för att hjälpa personer med 48 speciella talanger och egenskaper intellektuell funktionsnedsättning till ett 49 uppmuntras och ges förutsättningar att självständigt liv och möjlighet att delta i 50 utveckla dessa. Särskolans verksamhet har samhället på likvärdiga villkor. 51 60 1 2 3 4 5 6 Prioriterade områden i grundskolan ska Prioriterade områden i grundskolan ska 7 vara basfärdigheter som att kunna läsa, vara basfärdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna. Utrymme ska även ges åt skriva och räkna. Utrymme ska även ges åt 8 9 praktiska och estetiska ämnen som bidrar praktiska och estetiska ämnen som bidrar 10 till en allsidig och kreativ till en allsidig och kreativ 11 personlighetsutveckling. För att kunna personlighetsutveckling. För att kunna utöva ett aktivt medborgarskap och skaffa utöva ett aktivt medborgarskap och skaffa 12 13 sig en grund för fortsatta studier, ska alla sig en grund för fortsatta studier, ska alla elever i grundskolan dessutom tillgodogöra elever i grundskolan dessutom tillgodogöra 14 15 sig kunskap i språk samt samhälls- och sig kunskap i språk samt samhälls- och 16 naturorienterade ämnen. Ur ett naturorienterande ämnen. Ur ett folkhälsoperspektiv är det också viktigt att folkhälsoperspektiv är det också viktigt att 17 18 eleverna engageras i motions- och eleverna engageras i motions- och idrottsaktiviteter. idrottsaktiviteter. Dessutom visar forskning 19 20 att fysiska aktiviteter främjar lärandet. 21 22 Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från 23 elevernas behov och intressen och bör elevernas behov och intressen och bör 24 därför präglas av mångfald. Ett brett därför präglas av mångfald. Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska spektrum av både teoretiska och praktiska 25 26 utbildningar ska erbjudas eleverna. utbildningar ska erbjudas eleverna. 27 Lärlings-program där undervisningen Lärlings-program där undervisningen 28 växelvis bedrivs på skola och arbetsplats växelvis bedrivs på skola och arbetsplats 29 ska finnas. För att kvalitetssäkra de olika ska finnas. Genom en gymnasieexamen 30 utbildningarna bör de omfattas av en tydliggörs den kompetens och de 31 examen. Genom en gymnasieexamen kunskaper som eleven har tillägnat sig 32 tydliggörs den kompetens och de under utbildningen. 33 kunskaper som eleven har tillägnat sig 34 under utbildningen. 35 36 Möjligheterna till fortsatta studier ska inte Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara begränsade till ett visst åldersintervall i vara begränsade till ett visst åldersintervall i 37 38 yngre år. Istället måste chanser finnas att yngre år. Istället måste chanser finnas att 39 påbörja helt nya studier eller att påbörja helt nya studier eller att komplettera tidigare utbildning under hela komplettera tidigare utbildning under hela 40 41 livet. Det innebär att vuxenutbildningen livet. Det innebär att vuxenutbildningen 42 ska vara väl utbyggd. Därigenom ökar ska vara väl utbyggd. Därigenom ökar 43 dessutom förutsättningarna att tillgodose dessutom förutsättningarna att tillgodose 44 arbetsmarknadens mångfacetterade och arbetsmarknadens mångfacetterade och 45 ofta snabbt skiftande behov av utbildad ofta snabbt skiftande behov av utbildad 46 arbetskraft. Det är också angeläget att arbetskraft. Det är också angeläget att 47 vuxna förståndshandikappade ges vuxna med intellektuell 48 möjlighet till utbildning och funktionsnedsättning ges möjlighet till 49 vidareutveckling. Folkhögskolorna utbildning och vidareutveckling. 50 representerar en egen och mycket värdefull 51 utbildningstradition som måste ges frihet stor betydelse för att hjälpa förståndshandikappade barn till ett självständigt liv och möjlighet att delta i samhället på likvärdiga villkor. 61 och möjligheter att utvecklas på egna villkor. Folkbildningens unika och viktiga uppdrag bidrar till människors möjligheter till utveckling och ny kunskap hela livet. Folkhögskolorna representerar en egen och mycket värdefull utbildningstradition som måste ges frihet och möjligheter att utvecklas på egna villkor. 1 2 3 4 5 6 7 8 Inom den akademiska utbildningen ryms Inom den akademiska utbildningen är 9 inte möjligheter till förkovran för personer möjligheten till utveckling av praktiska 10 med praktiskt betingade intressen och förmågor och intressen begränsad. Med 11 begåvningar. Med en kvalificerad praktisk kvalificerade praktiska utbildningar på 12 utbildningsväg efter gymnasieskolan som exempelvis yrkeshögskola ökar 13 avslutas med yrkeshögskola skulle förutsättningarna för detta. 14 förutsättningarna till detta öka. Att en 15 sådan utbildning finns är också viktigt med 16 tanke på att samhället lider brist på 17 exempelvis kvalificerade hantverkare. 18 19 UNIVERSITET, HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET, HÖGSKOLA OCH 20 FORSKNING FORSKNING 21 Universitet och högskola har två huvudmål Universitet och högskola har tre uppgifter 22 med sin verksamhet: dels att studenterna med sin verksamhet: att genom 23 genom undervisning tillägnar sig undervisning ge studenterna möjlighet att 24 vetenskaplig kunskap och ett vetenskapligt tillägna sig vetenskaplig kunskap och ett 25 förhållningssätt, dels att genom forskning vetenskapligt förhållningssätt, att genom 26 generera ny vetenskaplig kunskap. Det forskning generera ny vetenskaplig 27 vetenskapliga arbete som bedrivs inom kunskap samt att samverka med det 28 universitets- och högskoleväsendet är ett omgivande samhället. Det vetenskapliga 29 uttryck för människans naturliga arbete som bedrivs inom universitets- och 30 kunskapstörst och sanningssökande och högskoleväsendet är ett uttryck för 31 har därför ett värde i sig. Alla människans naturliga kunskapstörst och 32 ämnesområden måste garanteras tillräckliga sanningssökande och har därför ett värde i 33 resurser, därför kan ekonomiskt sig. Alla ämnesområden måste garanteras 34 tillväxttänkande inte dominera tilldelningen tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt 35 av resurser till universitets- och tillväxttänkande inte dominera tilldelningen 36 högskoleväsendet. Även om universitet av resurser till universitets- och 37 och högskolor har en stor betydelse för till högskoleväsendet. Även om universitet 38 exempel näringslivets förnyelse, regional och högskolor har en stor betydelse för till 39 utveckling och bättre hälsa måste exempel näringslivets förnyelse, regional 40 ämnesområden där landvinningar inte utveckling och bättre hälsa måste 41 direkt kan omsättas i materiell tillväxt ämnesområden där landvinningar inte 42 tillförsäkras goda villkor. Utbildning och direkt kan omsättas i materiell tillväxt 43 forskning inom dessa områden, till tillförsäkras goda villkor. Utbildning och 44 exempel humaniora, är ofta kulturbärare forskning inom dessa områden, till 45 och bidrar till ökad livskvalitet. exempel humaniora, är ofta kulturbärare 46 och bidrar till ökad bildning och att 47 upprätthålla goda värden. 48 49 Universitets- och högskoleverksamheten Universitets- och högskoleverksamheten 50 ger upphov till samhälleliga vinster genom ger upphov till samhälleliga vinster genom 51 62 att arbetsmarknaden får tillgång till välutbildad arbetskraft och att de vetenskapliga framstegen underlättar vår tillvaro. För vår välfärd är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller forskning och det måste finnas tillräckliga resurser för att vi ska hålla en hög internationell nivå inom området. Det är av gemensamt intresse att det görs lönsamt att genomgå högre utbildning och att resurser satsas för att verksamheten ska hålla hög kvalitet. Utbildning på både grundutbildnings- och forskningsnivå måste därför uppmuntras och verksamheten vid universiteten och högskolorna ständigt utvärderas så att de håller hög kvalitet. Tankens frihet är en förutsättning för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till statsmakterna. Högskolor och universitet med andra huvudmän än staten ska också uppmuntras och stödjas. Vidare ska det finnas stora möjligheter för enskilda universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterierna till utbildningarna och utbildningarnas utformning. att arbetsmarknaden får tillgång till välutbildad arbetskraft och att de vetenskapliga framstegen underlättar vår tillvaro. För vår välfärd är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller forskning och det måste finnas tillräckliga resurser för att vi ska hålla en hög internationell nivå inom området. Det är av gemensamt intresse att det görs lönsamt att genomgå högre utbildning och att resurser satsas för att verksamheten ska hålla hög kvalitet. Utbildning på både grundutbildnings- och forskningsnivå måste därför uppmuntras och verksamheten vid universiteten och högskolorna ständigt utvärderas så att de håller hög kvalitet. Tankens frihet är en förutsättning för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till statsmakterna. Högskolor och universitet med andra huvudmän än staten ska också uppmuntras och stödjas. Vidare ska det finnas stora möjligheter för enskilda universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterierna till utbildningarna och utbildningarnas utformning. Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla som har intresse av och förutsättningar för studier på universitetsoch högskolenivå. Ett sätt att öka tillgängligheten är att erbjuda utbildning på distans. Stora ansträngningar måste göras för att komma tillrätta med den etniska och sociala snedrekryteringen av studenter till den högre utbildningen. Ett aktivt arbete för större jämlikhet och bättre jämställdhet inom universitets- och högskoleväsendet är nödvändigt. Ingen ska behöva avstå från högre studier av ekonomiska skäl. Undervisningen vid universitet och högskolor ska därför vara avgiftsfri för den enskilde studenten. Kostnaderna för försörjningen under studietiden ska delas mellan den enskilde och det offentliga. Studiestödssystemet ska utformas så att det är överblickbart och långsiktigt hållbart. Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla som har intresse av och förutsättningar för studier på universitetsoch högskolenivå. Ingen ska behöva avstå från högre studier av ekonomiska skäl. Kostnaderna för försörjningen under studietiden ska delas mellan den enskilde och det offentliga. Studiestödssystemet ska vara överblickbart och långsiktigt hållbart. 63 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Som alla andra människor i samhället har självfallet också studenterna inom universitets- och högskoleväsendet full föreningsfrihet. Det innebär rättigheter att såväl kunna avstå från att organisera sig som att bilda nya studentorganisationer. Ett så kallat kårobligatorium är därför främmande för kristdemokratisk ideologi. Den kristdemokratiska synen på självförvaltande högskolor innebär att företrädare för högskolan, det vill säga forskare/lärare och studenter ska ha avgörande inflytande och ansvar för verksamheten. Men det omgivande samhället har också intresse av högskolans utveckling och kan bidra med värdefull erfarenhet. Den kunskap som det mänskliga kunskapssökandet ger upphov till kan missbrukas och användas i moraliskt förkastliga sammanhang. Såväl den enskilde forskaren och det vetenskapliga samfundet som samhället i stort har ett ansvar för att verksamheterna inom universitet och högskola bedrivs inom givna etiska ramar, där alla människors absoluta och okränkbara värde är en självklar utgångspunkt. 3.8. JÄMSTÄLLDHET Grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är alla människors lika värde. Kvinnor och män ska ha likvärdiga villkor, både formellt och informellt, för att kunna utveckla sin fulla potential. Jämställdhet är att båda könen får makt över sina liv, makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Det är en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställningar, fördomar, strukturer och juridiska hinder som försvårar och förhindrar jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta gäller familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i övrigt. Det handlar inte bara om lagstiftning utan även om opinionsbildning och attitydförändringar. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Det innebär att förslag Som alla andra människor i samhället har självfallet också studenterna inom universitets- och högskoleväsendet full föreningsfrihet. Det innebär rättigheter att såväl kunna avstå från att organisera sig som att bilda nya studentorganisationer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Den kunskap som det mänskliga 20 kunskapssökandet ger upphov till kan 21 missbrukas och användas i moraliskt 22 förkastliga sammanhang. Såväl den 23 enskilde forskaren och det vetenskapliga 24 samfundet som samhället i stort har ett 25 ansvar för att verksamheterna inom 26 universitet och högskola bedrivs inom 27 givna etiska ramar, där alla människors 28 absoluta och okränkbara värde är en 29 självklar utgångspunkt. 30 31 3.8. JÄMSTÄLLDHET 32 Grunden för jämställdhet mellan kvinnor 33 och män är alla människors lika absoluta 34 och okränkbara värde. Kvinnor och män 35 ska ha likvärdiga förutsättningar och villkor 36 för att kunna utveckla sin fulla potential. 37 Jämställdhet är att människor, oavsett kön 38 har makt att forma sitt liv utifrån sina egna 39 önskemål. Det är en viktig uppgift att 40 undanröja traditionella föreställningar, 41 fördomar, strukturer och juridiska hinder 42 som försvårar och förhindrar jämställdhet 43 mellan kvinnor och män. Detta gäller 44 familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i 45 övrigt. Det handlar inte bara om 46 lagstiftning utan även om opinionsbildning 47 och attitydförändringar. 48 49 Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra 50 alla politikområden. Det innebär att förslag 51 64 och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Förutsättningarna för bra politiska beslut ökar när kvinnor och män finns jämnt representerade i alla beslutande församlingar. och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Förutsättningarna för bra politiska beslut ökar när kvinnor och män finns jämnt representerade i alla beslutande församlingar. 1 2 3 4 5 6 7 8 Jämställdhet börjar i hemmet och barnen Jämställdhet börjar i hemmet och barnen 9 lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller. lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller. 10 För att jämställdhet ska uppnås är det För att jämställdhet ska uppnås är det 11 viktigt att både mans- och kvinnorollerna viktigt att kvinnor och män delar ansvaret 12 förändras och att kvinnor och män delar och det praktiska arbetet i hem, familj och 13 ansvaret och det praktiska arbetet i hem, samhälle. 14 familj och samhälle. 15 16 Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna 17 har lika stort ansvar för barnens har lika stort ansvar för barnens 18 välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt 19 och skyldighet att delta i barnens och skyldighet att delta i barnens 20 omvårdnad och fostran. Betydelsen av omvårdnad och fostran. Betydelsen av 21 både manliga och kvinnliga förebilder både manliga och kvinnliga förebilder 22 under barnens uppväxt får inte under barnens uppväxt får inte 23 undervärderas. undervärderas. 24 25 Det offentligas stöd till barnfamiljer ska Det offentligas stöd till barnfamiljer ska 26 vara så utformat att det blir ekonomiskt vara så utformat att det blir ekonomiskt 27 möjligt för såväl kvinnor som män att möjligt för såväl kvinnor som män att 28 prioritera tid med barnen. Kvinnans prioritera tid med barnen. Vård och 29 ställning på arbetsmarknaden förbättras omsorg av barnen ska vara båda 30 om vård av barn blir båda föräldrarnas föräldrarnas självklara rätt och skyldighet. 31 självklara val. Det är viktigt med Det är att föräldraledighet för både män 32 opinionsbildning så att föräldraledighet för och kvinnor betraktas som utvecklande 33 både män och kvinnor betraktas som och kompetenshöjande. 34 utvecklande och kompetenshöjande för 35 individen. 36 37 En förutsättning för att både kvinnor och En förutsättning för att både kvinnor och 38 män ska ha möjlighet att utvecklas i sin män ska ha möjlighet att utvecklas i sin 39 yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den 40 viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt 41 yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och 42 fackföreningar har ett gemensamt ansvar fackföreningar har ett gemensamt ansvar 43 för detta. En viktig faktor är möjligheten för detta. En viktig faktor är möjligheten 44 att påverka arbetstidens omfattning och att påverka arbetstidens omfattning och 45 förläggning. förläggning. 46 47 Ett tecken på bristande jämställdhet är Ett tecken på bristande jämställdhet är 48 osakligt motiverade löneskillnader mellan osakligt motiverade löneskillnader mellan 49 kvinnor och män. Bakom lönesättningen kvinnor och män. Bakom lönesättningen 50 ligger värderingar, men också arbetsgivares ligger värderingar, men också arbetsgivares 51 65 och fackförbunds uppfattningar av värdet av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga yrkesområden, som vård, omsorg och undervisning ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden. Principen om lika lön för likvärdigt arbetet är grundläggande och ska upprätthållas. och fackförbunds uppfattningar av värdet av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga yrkesområden, som vård, omsorg och undervisning ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden. Principen om lika lön för likvärdigt arbete är grundläggande och ska upprätthållas. 1 2 3 4 5 6 7 8 Jämställdhetsarbetet i hela Jämställdhetsarbetet i hela 9 utbildningsväsendet är viktigt, särskilt i de utbildningsväsendet är viktigt, särskilt i de 10 tidiga åldrarna. Det ska ha som inriktning tidiga åldrarna. Det ska ha som inriktning 11 att ge utrymme och lika möjligheter för att ge utrymme och lika möjligheter för 12 både kvinnor och män. Skillnader mellan både kvinnor och män. Skillnader mellan 13 flickor och pojkar i mognad, flickor och pojkar i mognad, 14 värderingsmönster, språk och prestationer värderingsmönster, språk och prestationer 15 måste uppmärksammas och påverka måste uppmärksammas och påverka 16 skolans arbetssätt. Förskola och skolans arbetssätt. Eftersom 17 grundskola är till stor del en utbildningsväsendet spelar en viktig roll när 18 kvinnodominerad värld, medan högskola det gäller såväl fostran som 19 och universitet ofta domineras av män. samhällsutveckling och forskning är det 20 Eftersom utbildningsväsendet spelar en angeläget att en jämn könsfördelning 21 viktig roll när det gäller såväl fostran som eftersträvas på alla dess nivåer. 22 samhällsutveckling och forskning är det 23 angeläget att en jämn könsfördelning 24 eftersträvas på alla dess nivåer. 25 26 Högskolan har en viktig uppgift när det Högskolan har en viktig uppgift när det 27 gäller att skapa ett jämställt samhälle. gäller att skapa ett jämställt samhälle. 28 Högskolan ska präglas av ett jämställt Högskolan ska präglas av ett jämställt 29 tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö. tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö. 30 Forskningsbetingelserna ska utformas så Forskningsbetingelserna ska utformas så 31 att hänsyn tas till såväl kvinnors som mäns att hänsyn tas till såväl kvinnors som mäns 32 situation i samband med föräldraskap. situation i samband med föräldraskap. 33 34 Det är viktigt att både kvinnors och mäns 35 kompetens, synsätt och prioriteringar tas 36 till vara i alla politiska processer. Här har 37 de politiska partierna ett stort ansvar. Den 38 politiska ledningen på nationell, regional 39 och kommunal nivå ska vara ett föredöme 40 i jämställdhetsfrågor. 41 42 Mäns våld mot kvinnor är det yttersta Mäns våld mot kvinnor är det yttersta 43 uttrycket för bristen på jämställdhet i ett uttrycket för bristen på jämställdhet i ett 44 samhälle. Det är helt oacceptabelt att samhälle. Det är helt oacceptabelt att 45 någon ska behöva leva med risken att någon ska behöva leva med risken att 46 utsättas för våld. Våldspornografi och utsättas för våld. I lagstiftningen måste 47 prostitution ska vara förbjudet. I markeras att våld mot kvinnor är ett 48 lagstiftningen måste markeras att våld mot allvarligt brott. Effektiv handläggning av 49 kvinnor är ett allvarligt brott. Effektiv sådana ärenden förutsätter välutbildade 50 handläggning av sådana ärenden förutsätter medarbetare hos polis, åklagare, 51 66 välutbildade medarbetare hos polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvården och ett väl fungerande samarbete mellan myndigheterna. Kvinnor som utsatts för våld ska ges adekvat stöd. Frivilligorganisationernas stöd till utsatta kvinnor ska uppmuntras. socialtjänst och hälso- och sjukvården och ett väl fungerande samarbete mellan myndigheterna. Kvinnor som utsatts för våld ska ges adekvat stöd och skydd. Frivilligorganisationernas stöd till utsatta kvinnor ska uppmuntras. På samma sätt måste allt våld i nära relationer motverkas och de drabbade ges stöd. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Vården måste medvetet beakta skillnader Vården måste medvetet beakta skillnader 10 mellan kvinnor och män. Kvinnor och mellan kvinnor och män. Kvinnor och 11 män kan ha olika symptom och olika män kan ha olika symptom och olika 12 vårdbehov vid ett och samma vårdbehov vid ett och samma 13 sjukdomstillstånd. Såväl läkemedels- som sjukdomstillstånd. Såväl läkemedels- som 14 vårdforskning måste inriktas på både vårdforskning måste inriktas på både 15 kvinnor och män. kvinnor och män. 16 17 Jämställdhetsarbete inom idrotten är Det offentliga stödet till idrotten ska främja 18 viktigt, eftersom idrotten av tradition varit jämställdhet. 19 manligt dominerad. Både kvinnors och 20 mäns kunskaper, erfarenheter och 21 värderingar bör tas tillvara och påverka 22 idrottens utveckling. Det offentliga stödet 23 till idrotten ska främja jämställdhet. 24 25 Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett 26 betydelsefullt samarbetsområde inom den betydelsefullt samarbetsområde inom den 27 gemensamma marknaden. Det europeiska gemensamma marknaden. Det europeiska 28 samarbetet ska främja jämställdhet i all samarbetet ska främja jämställdhet i all 29 verksamhet inom EU. Samarbetet inom verksamhet inom EU. Samarbetet inom 30 EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta 31 den sexualiserade slavhandeln med kvinnor den sexualiserade slavhandeln med kvinnor 32 och barn. Lagstiftningen ska utformas så och barn. 33 att övergrepp mot kvinnor och barn som 34 begås av svenska medborgare i andra 35 länder ska kunna bestraffas i Sverige. 36 37 Diskriminering av kvinnor i Diskriminering av kvinnor i 38 utvecklingsländerna försvårar arbetet med utvecklingsländerna försvårar arbetet med 39 fattigdomsbekämpning, demokrati och fattigdomsbekämpning, demokrati och 40 mänskliga rättigheter. Att främja mänskliga rättigheter. Att främja 41 jämställdhet mellan kvinnor och män samt jämställdhet mellan kvinnor och män samt 42 att förbättra kvinnors villkor är både mål att förbättra kvinnors villkor är både mål 43 och medel i detta arbete. och medel i detta arbete. 44 45 46 47 48 49 50 67 Principprogram DEL 2 Partistyrelsens förslag till Kristdemokraternas riksting 2015 Kapitel 4. Människan i samhället – sig själv nog eller i behov av andra? ÄR MÄNNISKAN EN ENSAMVARG, ÄR MÄNNISKAN EN ENSAMVARG, sig själv nog och utan behov av andra? Är sig själv nog och utan behov av andra? Är det rädsla för fiender som gjort att det rädsla för fiender som gjort att människor förenats i samhällen och människor förenats i samhällen och familjer? Eller ligger det i människans natur familjer? Eller ligger det i människans natur att bilda gemenskaper? att bilda gemenskaper? Varje människa föds in i ett sammanhang Varje människa föds in i ett sammanhang med nära relationer. Vi har ett djupt behov med nära relationer. Vi har ett djupt behov av andra människor och vi är alla i olika av andra människor och vi är alla i olika faser av våra liv så svaga att vi är helt faser av våra liv så svaga att vi är helt beroende av andra. beroende av andra. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Enligt den personalistiska människosynen Enligt den personalistiska människosynen 15 är gemenskap något naturligt för är gemenskap något naturligt för 16 människan. Människan tar ansvar för sig människan. Människan tar ansvar för sig 17 själv, för de sina och för sina livsvillkor. själv, för de sina och för sina livsvillkor. 18 Hon bildar gemenskaper och sociala Hon bildar gemenskaper och sociala 19 nätverk och mår väl av att ha goda nätverk och mår väl av att ha goda relationer till sina medmänniskor. Familjer, relationer till sina medmänniskor. Familjer, 20 21 släkt och samhällets övriga gemenskaper släkt och samhällets övriga gemenskaper 22 som grannskap, intresseföreningar, som grannskap, intresseföreningar, 23 fackföreningar och trossamfund uppstår fackföreningar och trossamfund uppstår 24 naturligt och kan rationellt motiveras naturligt och kan rationellt motiveras 25 utifrån sin ändamålsenlighet och hur utifrån sin ändamålsenlighet och hur 26 verkligheten är beskaffad. Familjen är en verkligheten är beskaffad. Familjen är en naturlig gemenskap vars särskilda ändamål naturlig gemenskap vars särskilda ändamål 27 28 är omsorgen om barnen, och den binds är omsorgen om barnen, och den binds 29 samman av skyldigheter och rättigheter. samman av skyldigheter och rättigheter. 30 Släkten föds man in i och grannskapet får Släkten föds man in i och grannskapet får 31 man när man flyttar in i ett område. man när man flyttar in i ett område. Intresseföreningar går man in i för att man Intresseföreningar går man in i för att man 32 33 drivs av liknande intressen och drivs av liknande intressen och 34 fackföreningar behövs för att organisera fackföreningar behövs för att organisera 35 arbetstagare att tillvarata gemensamma arbetstagare att tillvarata gemensamma 36 intressen. Alla mår väl av att intressen. Alla mår väl av att gemenskaperna präglas av trohet, omsorg, gemenskaperna präglas av trohet, omsorg, 37 38 generositet och ärlighet. generositet och ärlighet. 39 40 Familjen är en naturlig och grundläggande Familjen är den naturliga och gemenskap och utgör stommen i samhället. grundläggande enheten i samhället och har 41 42 När den gemenskapen sviktar är det rätt till samhällets och statens skydd. Väl 43 kommunens uppgift att socialt och fungerande familjer byggda på ömsesidig ekonomiskt stödja familjen att kunna kärlek och trohet är av avgörande betydelse 44 utföra sina uppgifter och skyldigheter. för barnen och för samhällets framtid. När 45 Detta stöd är en följd av familjen sviktar är det kommunens uppgift 46 47 subsidiaritetsprincipen, som innebär såväl att socialt och ekonomiskt stödja familjen 48 att naturliga gemenskaper inte ska berövas att kunna utföra sina uppgifter och 49 sina uppgifter som att kommunen, som skyldigheter. Detta stöd är en följd av 50 subsidiaritetsprincipen, som innebär såväl 68 närmaste offentliga nivå över familjen, ska ge stöd vid behov. att naturliga gemenskaper inte ska berövas sina uppgifter som att kommunen, som närmaste offentliga nivå över familjen, ska ge stöd vid behov. Genom lagstiftning ska det offentliga respektera familjens sfär och rättigheter. Familjen ska inte berövas sina naturliga uppgifter utan i stället ges förutsättningar och vid behov socialt och ekonomiskt stöd att självständigt och tryggt kunna utföra dem. Den mest uppenbara skyldigheten är att ta hand om barnen och ansvara för deras utveckling in i vuxenlivet. Genom lagstiftning ska det offentliga respektera familjens sfär och rättigheter. Familjen ska inte berövas sina naturliga uppgifter utan istället ges förutsättningar och vid behov socialt och ekonomiskt stöd att självständigt och tryggt kunna utföra dem. Den mest uppenbara skyldigheten är att ta hand om barnen och ansvara för deras utveckling in i vuxenlivet. Naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund utgör det civila samhället. Dessa utgör sammanhållande nätverk, som inget samhälle kan vara förutan. De skapar starka sociala band med trygga och ordnade förhållanden. Om staten, landsting/regioner eller kommuner inte respekterar det civila samhällets rättigheter att fullgöra sina uppgifter undergrävs det gemensamma bästa. När det offentliga genom lagstiftning, skatter, incitament eller pålagor tar över det civila samhällets uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet. Naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund utgör det civila samhället. Dessa utgör sammanhållande nätverk, som inget samhälle kan vara förutan. De skapar starka sociala band med trygga och ordnade förhållanden. Om staten, landsting/regioner eller kommuner inte respekterar det civila samhällets rättigheter att fullgöra sina uppgifter undergrävs det gemensamma bästa. När det offentliga genom lagstiftning, skatter, incitament eller pålagor tar över det civila samhällets uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet. Kristdemokraterna betonar värdet av personliga relationer. Goda relationer är grunden för ett gott samhälle. Goda relationer ger oss stor personlig glädje och förståelse, de skapar trygghet och ordnade förhållanden, de påverkar effektiviteten i ekonomin och invånarnas mönster av solidaritet. Kristdemokraterna betonar värdet av personliga relationer. Goda relationer är grunden för ett gott samhälle. Goda relationer ger oss stor personlig glädje och förståelse, de skapar trygghet och ordnade förhållanden, de påverkar effektiviteten i ekonomin och invånarnas mönster av solidaritet. 4.1. FAMILJEPOLITIK Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla grupp som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov – behovet att bli sedd och inte vara 4.1. FAMILJEN Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla gemenskap som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov – behovet att bli sedd och inte vara 69 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 utbytbar. En viktig förutsättning för att en familj ska fungera är att alla respekterar vissa grundläggande värden som jämställdhet och respekt för varje människas integritet. En annan är att familjen inte fungerar som en sluten enhet utan snarare som en bas för ett vidare samhällsengagemang. Vid utformandet av politiken gentemot barnfamiljer är det viktigt att inse att familjerna ser olika ut. utbytbar. En viktig förutsättning för att en familj ska fungera är att alla respekterar vissa grundläggande värden som jämställdhet och respekt för varje människas integritet. En annan är att familjen inte fungerar som en sluten enhet utan snarare som en bas för ett vidare samhällsengagemang. Vid utformandet av politiken gentemot barnfamiljer är det viktigt att inse att familjer ser olika ut och har olika behov. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 I vårt föränderliga och globaliserade I vårt föränderliga och globaliserade 13 samhälle ökar familjens roll som samhälle ökar familjens roll som 14 identitetsskapare och balanspunkt. Perfekta identitetsskapare och balanspunkt. Perfekta 15 familjer och felfria föräldrar existerar familjer och felfria föräldrar existerar inte. 16 självfallet inte. Precis som i alla andra Precis som i alla andra mänskliga 17 mänskliga sammanhang uppstår konflikter sammanhang uppstår konflikter och det 18 och det begås misstag också inom familjen. begås misstag också inom familjen. Trots 19 Trots sina brister är familjen den viktigaste sina brister är familjen den viktigaste 20 byggstenen i samhället och den livsform byggstenen i samhället och den livsform 21 som har störst möjlighet att vara den lilla som har störst möjlighet att vara den lilla 22 nära gemenskap som behövs för att nära gemenskap som behövs för att 23 människor ska växa. Fungerar inte familjen människor ska växa. Fungerar inte familjen 24 som en bas fungerar inte heller samhället. som en bas fungerar inte heller samhället. 25 Övergrepp och förtryck kan aldrig Därför bör alla politiska beslut analyseras 26 tolereras inom familjen, lika litet som utifrån vilka konsekvenser de får för 27 någon annanstans. Men att sådant familjer och nära relationer. Övergrepp 28 förekommer kan aldrig tas till intäkt för att och förtryck kan aldrig tolereras inom 29 avfärda familjen som samlevnadsform. familjen, lika litet som någon annanstans. 30 Men att sådant förekommer kan aldrig tas 31 till intäkt för att avfärda familjen som 32 samlevnadsform. 33 34 Att vara förälder är den mest ansvarsfulla Att vara förälder är den mest ansvarsfulla 35 uppgift man kan ha. Föräldraskapet uppgift man kan ha. Föräldraskapet 36 innebär att man ikläder sig en viktig och innebär att man åtar sig en viktig och 37 betydelsefull samhällsuppgift, och man ska betydelsefull samhällsuppgift. Därför ska 38 kunna kräva att få så goda förutsättningar samhället bidra med så goda 39 som möjligt för att klara den. förutsättningar som möjligt. 40 41 Barnens och familjernas behov är Barnens och familjernas behov är 42 utgångspunkten för familjepolitiken. Alla utgångspunkten för familjepolitiken. Alla 43 ska ha möjlighet att välja den ska ha möjlighet att välja den 44 barnomsorgsform som passar de egna barnomsorgsform som passar de egna 45 förhållandena bäst. Uppgiften för stat och förhållandena bäst. Begreppet barnomsorg 46 kommun är att skapa ekonomiska och innefattar såväl föräldrarnas omsorg i det 47 praktiska förutsättningar för detta. egna hemmet som förskola, 48 Eftersom behov och önskemål varierar familjedaghem, öppen förskola, fritidshem 49 över tid och mellan olika familjer måste och andra former. Förskoleverksamheten, 50 samhällets stöd till barnfamiljer vara som har en viktig pedagogisk uppgift, ska 51 70 organiserat så att det kan användas på ett flexibelt sätt. präglas av valfrihet, jämn och hög kvalitet i form av små barngrupper och personal med både pedagogisk och omvårdande kompetens. Föräldrars delaktighet ska uppmuntras och underlättas. Eftersom behov och önskemål varierar över tid och mellan olika familjer måste samhällets stöd till barnfamiljer vara organiserat så att det kan användas på ett flexibelt sätt. Familjepolitiken måste skapa förutsättningar för föräldrarna att tillbringa mer tid med sina barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av eget barn skulle i många fall medföra förbättrad kontakt mellan föräldrar och barn, och även ge positiva effekter när det gäller att främja familjebildning och ökad familjestabilitet. Familjepolitiken måste skapa förutsättningar för föräldrarna att tillbringa tillräckligt med tid med sina barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av eget barn skulle i många fall medföra starkare anknytning mellan föräldrar och barn, och även ge positiva effekter när det gäller att främja familjebildning och ökad familjestabilitet. Kvinnor och män ska vara jämställda och ges samma möjligheter i familjen liksom i samhället i övrigt. Jämställdhet börjar redan i hemmet och barnet lär sig tidigt av föräldrarnas roller. Det är därför viktigt att med opinionsbildande arbete stimulera föräldrar att dela på föräldraledigheten så att båda får möjlighet att ta del av barnets utveckling och fostran. Barn behöver och har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Detta gäller inte minst den vardagliga kontakten, även om föräldrarna inte bor tillsammans. Kvinnor och män ska vara jämställda och ges samma möjligheter i familjen liksom i samhället i övrigt. Jämställdhet börjar redan i hemmet och barnet lär sig tidigt av föräldrarnas roller. Det är därför viktigt att med opinionsbildande arbete stimulera föräldrar att dela på föräldraledigheten så att båda får möjlighet att ta del av barnets utveckling och fostran. Barn behöver och har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Detta gäller inte minst den vardagliga kontakten, även om föräldrarna inte lever tillsammans. Ensamstående föräldrars situation kräver särskild uppmärksamhet. Olika former av särskilt stöd såväl praktiskt som ekonomiskt och socialt ska finnas för att underlätta föräldraskapet. En stor grupp människor bor i ensamhushåll. Det är viktigt att deras situation beaktas i det politiska beslutsfattandet. Ensamstående föräldrars situation kräver särskild uppmärksamhet. Olika former av särskilt stöd såväl praktiskt som ekonomiskt och socialt ska finnas för att underlätta föräldraskapet. I ett samhälle med höga krav på småbarnsföräldrar att klara av både ett ansträngande yrkesliv och ett krävande föräldraskap utgör far- och morföräldrar samt andra släktingar och nära vänner ett omistligt stöd. Ett flexibelt utformat barnomsorgsstöd och en bostadspolitik som underlättar flergenerationsboende är I ett samhälle med höga krav på småbarnsföräldrar att klara av både ett ansträngande yrkesliv och ett krävande föräldraskap utgör far- och morföräldrar samt andra släktingar och nära vänner ett omistligt stöd. Ett flexibelt utformat barnomsorgsstöd och en bostadspolitik som underlättar flergenerationsboende är 71 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 exempel på hur sådana relationer kan underlättas. exempel på hur sådana relationer kan underlättas. Vid adoptioner ska eftersträvas att barnet får en ny mamma och pappa som ersättning för de biologiska föräldrarna. Adoptioner ska ges ekonomiskt stöd. Samhället ska framhålla en medveten vilja till stabil familjegemenskap. Det markeras bäst genom en civilrättslig giftermålsbalk som gäller för både olikkönade och samkönade par och som erbjuder den tryggaste juridiska formen för samlevnad. Det är staten som ska ansvara för det juridiska giftermålet. Äktenskapet, som traditionellt sett förbehållits en relation mellan en man och en kvinna, ingås vid vigselgudstjänst eller andra betydelsefulla ceremonier och är en fråga för religiösa samfund, andra sammanslutningar och för parterna själva. Giftermål får endast ingås med de två blivande makarnas fria och fulla samtycke. Familjen består i de flesta fall av mamma, pappa och barn men i vårt samhälle finns andra familjebildningar som ska ha samma respekt och stöd. Stabila och fungerande familjer är bra för både barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Äktenskapet är den tryggaste juridiska formen för samlevnad mellan man och kvinna. Samhället ska i opinionsbildning och lagstiftning framhålla att en medveten vilja till stabil familjegemenskap bäst markeras genom äktenskapet. Parter som inte ingår äktenskap men som vill reglera sin samlevnad ska kunna ingå frivilliga avtal. Stabila och väl fungerande familjer är bra för både barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Familjen bestående av barn och deras föräldrar är en naturlig gemenskap som förtjänar samhällets stöd och uppmuntran. Varje barn har rätt till kännedom om sitt ursprung och att, så långt som möjligt, få bli omvårdad av sina föräldrar. Barnets bästa ska vara styrande i all familjepolitik och vid alla beslut som rör barn. Utgångspunkten vid adoption är att sätta barnperspektivet i främsta rummet. Samhället ska eftersträva att ge barnet en ny familj som ersätter barnet för den mamma och pappa som gått förlorade. För att stödja familjestabilitet ska familjerådgivning finnas och vara lättillgänglig. Föräldrautbildning är en form av förebyggande insats som bör erbjudas alla. Samverkan med folkbildningen och andra frivilligorganisationer kan ge fördelar i dessa sammanhang. Olika slags mötesplatser för föräldrar och familjer ger goda förutsättningar för nätverk och gemenskap mellan människor. För att stödja familjestabilitet ska familjerådgivning finnas och vara lättillgänglig. Föräldrautbildning är en form av förebyggande insats som bör erbjudas alla. Olika slags mötesplatser för föräldrar och familjer ger goda förutsättningar för nätverk och gemenskap mellan människor. 72 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Staten ska ge ekonomiskt stöd till barnfamiljerna så att dessa tillförsäkras en rimlig levnadsnivå. Pensionssystemet ska utformas så att vård av eget barn och/eller minskat förvärvsarbetande under småbarnsåren inte missgynnar ena föräldern. Pensionssystemet ska utformas så att vård av eget barn och/eller minskat förvärvsarbetande under småbarnsåren inte missgynnar ena föräldern. Statens uppgift är att ge föräldrar ekonomiska möjligheter att själva välja på vilket sätt de vill utforma barnomsorgen för sina barn. Begreppet barnomsorg innefattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som daghem/förskola, familjedaghem, öppen förskola, fritidshem och andra former. Kommunernas uppgift är att tillhandahålla subventionerad förskoleverksamhet för de familjer som så önskar. Etableringsfrihet ska råda när det gäller olika alternativ, oberoende av vilken driftsform det är. Privat, ideell, kooperativ och kommunal drift kan förekomma. Förskoleverksamheten, som har en viktig pedagogisk uppgift, ska präglas av jämn och hög kvalitet i form av små barngrupper och personal med både pedagogisk och omvårdande kompetens. Föräldrars delaktighet ska uppmuntras och underlättas. 4.2. SOCIALPOLITIK Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor, i synnerhet de utsatta. 4.2. SOCIAL OMSORG Medmänsklighet och kärlek är grundläggande värden som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor, i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper. De sociala nätverken byggs av människor i samverkan, gemenskaper, och är en naturlig och avgörande del av våra liv. I vardagslivet vävs ansvar och ömsesidigt utbyte av stöd och omvårdnad samman till ett starkare nät. Familjen och relationer mellan generationer är av avgörande betydelse. De sociala nätverken skapas av människor tillsammans. De är en naturlig och avgörande del av våra liv. Dessa sociala nätverk framstår som särskilt betydelsefulla när människor drabbas av svårigheter av olika slag. 73 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Dessa sociala nätverk framstår som särskilt betydelsefulla när människor drabbas av svårigheter av olika slag. Välfärdssamhället ska bygga på att enskilda och grupper av människor som familj, grannar, föreningar, i första hand ges möjlighet att ta ett stort ansvar för den nära omgivningen. Med subsidiaritetsprincipen som grund ska det offentliga stödja de naturliga nätverken. Men det offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva ett tryggt¬ och värdigt liv. Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra. Målet för socialpolitiken är att stödja gemenskaperna och de enskilda människorna till egen försörjning och god omvårdnad. Socialpolitiken ska levandegöra att varje enskild människa har samma värde oavsett ålder, etniskt och socialt ursprung, sexuell identitet, religion eller kön. De insatser som görs av de sociala myndigheterna ska bidra till att fördela välfärden rättvist och solidariskt bland alla medborgare och ge alla likvärdiga förutsättningar. Socialpolitiska insatser måste präglas av respekt för den personliga integriteten och ge förutsättningar för inflytande och delaktighet från den enskilde, för såväl vuxna som barn. Ett solidariskt finansierat socialförsäkringssystem ska finnas och vara garanterat i lag och/eller genom avtal. Socialförsäkringssystemet ska ge ekonomisk trygghet under livets olika skeenden. Självrisker ska kombineras med högkostnadsskydd. Nivåerna på ersättningarna ska utformas så att den enskilde stimuleras att delta i åtgärder som leder till så god hälsa som möjligt och återgång till arbetslivet. Det finns tydliga samband mellan kostnaderna för socialförsäkringarna, hälso- och sjukvården, arbetslivsrehabiliteringen och kommunernas socialtjänst. För en effektiv användning av de samlade resurserna bör 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Målet för socialpolitiken är att stödja 16 gemenskaperna och de enskilda 17 människorna till egen försörjning och god 18 omvårdnad. Socialpolitiken ska 19 levandegöra att varje enskild människa har 20 samma absoluta värde oavsett ålder, etniskt 21 och socialt ursprung, sexuell identitet, 22 religion eller kön. De insatser som görs av 23 de sociala myndigheterna ska bidra till att 24 fördela välfärden rättvist och solidariskt 25 och till att ge alla likvärdiga förutsättningar. 26 Socialpolitiska insatser måste präglas av 27 respekt för den personliga integriteten och 28 ge förutsättningar för inflytande och 29 delaktighet från den enskilde, för såväl 30 vuxna som barn. 31 32 33 Ett solidariskt finansierat 34 socialförsäkringssystem ska finnas för att 35 ge ekonomisk trygghet under livets olika 36 skeenden. Nivåerna på ersättningarna ska 37 utformas så att den enskilde stimuleras att 38 delta i åtgärder som leder till så god hälsa 39 som möjligt och återgång till arbetslivet. 40 41 42 43 44 45 Det finns tydliga samband mellan 46 kostnaderna för socialförsäkringarna, 47 hälso- och sjukvården, 48 arbetslivsrehabiliteringen och 49 kommunernas socialtjänst. För en effektiv 50 användning av de samlade resurserna bör 51 Välfärdssamhället ska bygga på att enskilda och grupper av människor som familj, grannar, föreningar, i första hand ges möjlighet att ta ett stort ansvar för den nära omgivningen. Med subsidiaritetsprincipen som grund ska det offentliga stödja de naturliga nätverken. Men det offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva ett tryggt¬ och värdigt liv. Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra. 74 1 2 3 4 5 6 7 8 Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö. Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö. 9 Insatser för att stödja barn och ungdomar Insatser för att stödja barn och ungdomar 10 ska ske med utgångspunkt i FN:s ska ske med utgångspunkt i FN:s 11 barnkonvention och bygga på det nära barnkonvention och bygga på det nära nätverk som finns runt barnet. Samverkan nätverk som finns runt barnet. Samverkan 12 13 mellan olika huvudmän ska vara väl mellan olika huvudmän ska vara väl 14 utvecklad. utvecklad. 15 16 Kommunerna ska ha skyldighet att bistå 17 när hjälpbehov uppstår. Socialbidragens 18 konstruktion ska vara lika i hela landet. 19 Varje kommun ska dock ha rätt att 20 fastställa bidragsnivåerna utifrån principen 21 om kommunalt självstyre eftersom de 22 lokala förhållandena varierar. 23 24 Pensionssystemet ska utgå från den Pensionssystemet ska utgå från den 25 livsinkomst den enskilde arbetar ihop och livsinkomst den enskilde arbetar ihop och 26 som utgör grunden för den avgift som som utgör grunden för den avgift som 27 betalas in och den pension man får ut. En betalas in och den pension man får ut. En 28 solidariskt finansierad garantipension ska solidariskt finansierad garantipension ska finnas som skydd för den som inte kunnat finnas som skydd för den som inte kunnat 29 30 arbeta ihop en rimlig pension. arbeta ihop en rimlig pension. 31 Pensionsåldern ska vara flexibel och utgå Pensionsåldern ska vara flexibel och utgå 32 från den enskildes val. Delning av från den enskildes val. Delning av pensionsrätt mellan makar ska kunna ske. pensionsrätt mellan makar bör vara norm. 33 34 Pensionsrätt ska tillgodoräknas för vård av 35 eget barn, studier och plikttjänstgöring. 36 37 ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH DROGER Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att 38 39 minimera alkoholskadorna genom en låg minimera alkoholskadorna genom en låg 40 totalkonsumtion. Genom generella och totalkonsumtion. Genom generella och 41 särskilda åtgärder såsom information, en särskilda åtgärder såsom information, en 42 aktiv prispolitik, en restriktiv lagstiftning, aktiv prispolitik, försäljningsmonopol och 43 åldersgräns för inköp och ett statligt en restriktiv lagstiftning, skapas 44 försäljningsmonopol för alkohol skapas förutsättningar för att minska 45 förutsättningar för att minska skadeverkningarna. 46 skadeverkningarna. 47 I det förebyggande arbetet ska insatser för I det förebyggande arbetet ska insatser för 48 49 barn och ungdomar prioriteras. Så kallade barn och ungdomar prioriteras. Det ska 50 vita zoner – det vill säga vissa situationer finnas åldersgränser för inköp av alkohol 51 och perioder som är helt alkoholfria – ska en finansiell samordning ske mellan dessa verksamheter. Lokalt organisatoriskt och finansiellt samarbete ska uppmuntras. På så sätt kan de offentliga resurserna användas på ett optimalt sätt till insatser för vård och rehabilitering. finansiell och organisatorisk samordning ske mellan dessa verksamheter. På så sätt kan de offentliga resurserna användas på ett optimalt sätt till insatser för vård och rehabilitering. 75 stödjas. Det gäller under graviditeten, barns och tobak. Återhållsamhet med alkohol ska uppväxttid, i trafiken och i arbetslivet. All gälla vid offentlig representation. offentlig miljö ska vara rökfri. Varken alkohol- eller tobaksreklam ska tillåtas. En åldersgräns för inköp av tobak ska finnas. Återhållsamhet med alkohol ska gälla vid offentlig representation. Målet med narkotikapolitiken ska vara ett narkotikafritt samhälle. Allt ickemedicinskt innehav och bruk av narkotika ska vara förbjudet. Missbrukarvård ska inriktas på att bryta beroendet och ge förutsättningar för en ny drogfri livsstil. Vård och rehabilitering ska vara av hög kvalitet och erbjudas och vara tillgänglig i hela landet. Den ska i första hand bygga på frivillighet. Tvångsvård ska användas restriktivt och endast där särskilda skäl finns. Frivilligorganisationers arbete med missbrukarvård är omistligt och ska stödjas. Målet med narkotikapolitiken ska vara ett narkotikafritt samhälle. Allt ickemedicinskt innehav och bruk av narkotika ska vara förbjudet. Missbrukarvård ska inriktas på att bryta beroendet och ge förutsättningar för en ny drogfri livsstil. Vård och rehabilitering ska vara av hög kvalitet och erbjudas och vara tillgänglig i hela landet. Den ska i första hand bygga på frivillighet. Tvångsvård ska användas restriktivt och endast där särskilda skäl finns. Frivilligorganisationers arbete med missbrukarvård är omistligt och ska stödjas. 4.3. FÖRENINGS- OCH FRITIDSFRÅGOR Människan finner det naturligt att bilda gemenskaper och sociala nätverk för att ta ansvar för sig själv, för de sina och för sina livsvillkor. Ett vitalt föreningsliv är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningslivet innebär demokratisk fostran och normöverföring samt att det personliga ansvarstagandet främjas. Dessutom är föreningslivet en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas. Denna civila kultur är en förutsättning för en levande demokrati, men även för samhällets ekonomiska utveckling. Det sociala kapital som finns i de naturliga nätverken har därmed stor betydelse för politiken och dess möjlighet att förändra samhället. 4.3. FÖRENINGSLIV Föreningar och andra sammanslutningar som organiserar människors kultur- och fritidsintressen kallas ofta för den ideella sektorn. Idéburna eller intressebaserade organisationer som vill ge röst åt särskilda grupper i viktiga frågor har starkt bidragit till det välfärdssamhälle vi har idag. Det är viktigt att politiker och offentliga Idéburna eller intressebaserade organisationer som vill ge röst åt särskilda grupper i viktiga frågor har starkt bidragit till det välfärdssamhälle vi har idag. Det är viktigt att politiker och offentliga tjänstemän inser att ideella organisationer är fristående från den offentliga sektorn och att de i första hand är till för att Människan finner det naturligt att bilda gemenskaper och sociala nätverk för att ta ansvar för sig själv, för de sina och för sina och andras livsvillkor. Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer. Denna civila kultur är en förutsättning för en levande demokrati, men även för samhällets ekonomiska utveckling. 76 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 tjänstemän inser att ideella organisationer är fristående från den offentliga sektorn och att de i första hand är till för att uppfylla organisationens mål. Det innebär inte att de saknar samhälleliga mål för sin verksamhet. Tvärtom är det viktigt att det sociala kapital som ideell verksamhet utgör också knyter an till demokratiska värden och att de vill medverka till förbättrade livsvillkor utifrån sina syften. uppfylla organisationens mål. Det innebär inte att de saknar samhälleliga mål för sin verksamhet. Tvärtom är det viktigt att det sociala kapital som ideell verksamhet utgör också knyter an till demokratiska värden och att de vill medverka till förbättrade livsvillkor utifrån sina syften. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Ideell verksamhet ska prioriteras framför Ideell verksamhet ska prioriteras framför 12 kommersiella intressen vid utformningen kommersiella intressen vid utformningen 13 av statens och kommunernas fritidspolitik. av statens och kommunernas fritidspolitik. 14 Gåvor till ideella organisationer bör vara Gåvor till ideella organisationer bör vara 15 avdragsgilla/skattefria. Det offentliga skattebefriade. Det offentliga stödet ska i 16 stödet ska i första hand inriktas mot barn- första hand inriktas mot barn- och 17 och ungdomsverksamhet. Vid ungdomsverksamhet. Vid utformningen av 18 utformningen av stödet är det viktigt att stödet är det viktigt att bevaka att flickor 19 bevaka att flickor och pojkar ges likvärdiga och pojkar ges likvärdiga förutsättningar 20 förutsättningar för fritidsaktiviteter. för fritidsaktiviteter. 21 22 Idrotten är en av våra största folkrörelser Hälsa, motion och olika former av idrott 23 som bidrar till god livskvalitet för många ska främjas och stödjas av kommunerna. 24 människor. Elitidrotten är en Idrotten är en av våra största folkrörelser 25 inspirationskälla för den breda som bidrar till god livskvalitet för många 26 idrottsverksamheten och måste ha rimliga människor. Värdegrundsarbetet som 27 villkor för att fungera. Grunden för bedrivs inom idrotten är viktigt och bidrar 28 idrotten som folkrörelse utgörs dock av till god kamratskap och utveckling för den 29 många enskildas ideella insatser vars enskilde. Elitidrotten är en inspirationskälla 30 främsta syfte är att ge en bra fritidsaktivitet för den breda idrottsverksamheten och 31 för barn och ungdomar. Det är viktigt att måste ha rimliga villkor för att fungera. 32 motverka elitism i tidiga år inom Grunden för idrotten som folkrörelse 33 idrottsrörelsen. utgörs dock av många enskildas ideella 34 insatser vars främsta syfte är att ge en bra 35 fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Det 36 är viktigt att motverka elitism i tidiga år 37 inom idrottsrörelsen. 38 39 4.4. BOENDE OCH 4.4. BOENDE OCH 40 SAMHÄLLSBYGGANDE SAMHÄLLSBYGGANDE 41 Människans närmiljö som den kommer till Att ha någonstans att bo är ett 42 uttryck i vårt boende och samhället runt grundläggande behov hos människan. Stat 43 omkring oss är av stor vikt för vårt och kommun måste därför trygga 44 psykiska och fysiska välbefinnande. En bostadsförsörjningen åt alla, i olika åldrar, 45 trygg och estetiskt tilltalande närmiljö är med olika sociala och ekonomiska 46 viktig för att vi ska må väl och utvecklas i förutsättningar. Inte minst för barn och 47 positiv riktning. Ett samhällsbyggande unga är en god boendemiljö av största vikt. 48 utifrån en kristdemokratisk värdegrund 49 innebär att planera för trygga och vackra 50 miljöer där medborgarna själva tar aktiv del 51 77 i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer. Lågavlönade barnfamiljer, pensionärer och studerande måste ges möjligheter till en god bostadsstandard. Att bygga ett samhälle, där alla trivs, känner delaktighet och trygghet, kräver en vision av det goda samhället. Denna vision innebär att allt samhällsbyggande ska ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna. Därför bör planeringen av samhället på alla nivåer alltid ske utifrån vad som är bra för små gemenskaper, och hur sådana gemenskaper främjas. Ett sådant synsätt medför att man vid bostadsområdesplanering skapar utrymmen för människor att mötas i små gemenskaper och skapar ett småskaligt och greppbart boende även för den minsta av våra medborgare – barnet. För att främja umgänge över generationsgränserna bör flergenerationsboende underlättas. Särskild hänsyn måste också tas till de äldre och till funktionshindrade. Människans rätt att bestämma över sitt liv måste också prägla bostadspolitiken. Eftersom många vill äga sitt hem och det personliga ägandet är positivt för ett gott förvaltande av bostaden är det angeläget att ge dem som så önskar möjlighet att äga sin bostad. Alla kommer dock inte att vilja eller ha möjlighet att under alla skeden i livet äga sin bostad. Det är därför viktigt att lagstiftning utformas rättvist med hänsyn till olika slags boendeformer. Strävan bör vara att det i alla stadsdelar och bostadsområden ska finnas varierande upplåtelseformer, för att därigenom få till stånd en naturlig blandning av åldrar och människor med olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Därigenom motverkas etnisk, social och ekonomisk segregation. Det är viktigt att medborgarna som är berörda av en plan ska få komma in med sina synpunkter så tidigt som möjligt i planprocessen. Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar göras, främst för hur planen påverkar de minsta, de äldsta, funktionshindrade och vår livsmiljö. Människans närmiljö är av stor vikt för vårt psykiska och fysiska välbefinnande. En trygg och estetiskt tilltalande närmiljö är viktig för att vi ska må väl och utvecklas i positiv riktning. Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i Tystnad blir alltmer en bristvara i vår miljö, beslutsprocessen och känner sig delaktiga i särskilt i storstadsområdena. I den skapandet av sina närmiljöer. kommunala planeringen måste man beakta detta och aktivt verka för att det ska finnas Bostäder och samhällsplanering påverkar i tysta zoner till gagn för rekreation och hög grad och under lång tid vår livsmiljö. fritidsliv. Därför är det av stor vikt med en arkitektur och stadsplanering som skapar bestående Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska värden och är hållbar i begreppets fulla bevaras och förutom tysta zoner ska även bemärkelse. Utmaningen är att klara strålningsfria zoner inventeras och hållbarhetsbegreppets tre dimensioner upprätthållas. Strävan bör vara att det i alla samtidigt; social, ekologisk och ekonomisk stadsdelar och bostadsområden ska finnas hållbarhet. varierande upplåtelseformer, för att därigenom få till stånd en naturlig Att bygga ett samhälle, där alla trivs, blandning av åldrar och människor med känner delaktighet och trygghet, kräver en olika bakgrund och ekonomisk standard. vision om det goda samhället. Denna Därigenom motverkas etnisk, social och vision innebär att allt samhällsbyggande ska ekonomisk segregation. ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna. Därför bör planeringen av 78 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 För att värna viktiga naturintressen från exploatering ska strandnära bebyggelse i Det är viktigt att invånarna som är berörda 15 16 princip vara förbjuden. Möjlighet ska av en plan får komma in med sina 17 finnas för kommunerna i enlighet med den synpunkter så tidigt som möjligt i 18 kommunala självstyrelsen att medge planprocessen. Inför planbeslut ska 19 strandnära bebyggelse där inte värdefulla konsekvensbeskrivningar göras, som 20 naturintressen eller andra allmänna beskriver hur olika delar av samhället intressen kolliderar med önskemålen att påverkas, såväl människor i olika skeden av 21 22 bygga strandnära. livet och med olika förutsättningar som miljö och kulturvärden. Men planprocessen 23 En god fysisk uppväxtmiljö bör betonas måste också präglas av effektivitet och god 24 25 som viktig faktor inom bostadspolitiken. serviceanda gentemot de aktörer som vill 26 En bra bostad och en god närmiljö är av bygga och utveckla stad och landsbygd. 27 grundläggande betydelse för välfärden. Alla 28 ska därför ha rätt till en bra bostad till Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska 29 rimlig kostnad. Boendet ska underlätta hanteras varsamt så att de på bästa sätt 30 gemenskap och ett aktivt vardagsliv. bevaras för framtiden, men ett 31 riksintressesystem och strandskyddsregler 32 Kommunerna ska ha det sociala ansvaret får inte skapa onödiga hinder för 33 för att trygga bostadsförsörjningen för sina bostadsbyggande och människors 34 medborgare. Det ska dock höra till det möjlighet att nyttja sin egendom. 35 kommunala självbestämmandet att få Strandskyddsregler ska tillämpas lika där 36 avgöra på vilket sätt man vill säkerställa förutsättningarna är lika. 37 tillgången på bostäder för alla 38 kommuninvånare. En god framförhållning i 39 De boende ska ha reella möjligheter att samhällsplaneringen minskar behovet av 40 påverka sin boendemiljö och sina att tvångsinlösa mark. Expropriation – 41 boendekostnader genom medansvar och tvångsinlösen – är en kränkning av 42 inflytande. Möjlighet ska finnas att välja, äganderätten och bör tillämpas endast i 43 inte bara mellan olika upplåtelseformer av undantagsfall. Planeringen bör också 44 olika storlekar, utan också mellan bostäder inriktas på att bygga och utforma med varierande standard. Möjligheter till samhällena så att trygghet främjas samtidigt 45 46 kollektivt boende i olika former bör finnas. som brott förebyggs och försvåras. 47 Hyresgästens önskemål och synpunkter En god fysisk uppväxtmiljö bör betonas 48 bör beaktas vid ombyggnader av som viktig faktor inom bostadspolitiken. 49 flerfamiljshus. Samtidigt måste En bra bostad och en god närmiljö är av 50 fastighetsägarens möjlighet att få betalt för grundläggande betydelse för välfärden. 51 gjorda investeringar tillgodoses. Vid planering som rör mellankommunala intressen, som till exempel externa handelscentra, bör en handelspolicy och konsekvensanalys upprättas. En god framförhållning i samhällsplaneringen minskar behovet av att tvångsinlösa mark. Expropriation – tvångsinlösen – bör tillämpas endast i undantagsfall. Planeringen bör också inriktas på att bygga och utforma samhällena så att trygghet främjas samtidigt som brott förebyggs och försvåras. samhället på alla nivåer alltid ske utifrån vad som är bra för små gemenskaper, och hur sådana gemenskaper främjas. Ett sådant synsätt medför att man vid bostadsområdesplanering skapar utrymmen för människor att mötas i små gemenskaper och skapar ett småskaligt och greppbart boende även för den minsta av våra medborgare – barnet. För att främja umgänge över generationsgränserna bör flergenerationsboende underlättas. Särskild hänsyn måste också tas till de äldre och till personer med funktionsnedsättning. 79 1 2 3 Kommunerna ska ha det sociala ansvaret 4 för att trygga bostadsförsörjningen för sina 5 invånare. Krångel och onödiga regler får 6 inte stå i vägen för en kommun att leva 7 upp till sitt ansvar eller för enskildas 8 möjligheter att utveckla sitt boende. 9 10 De boende måste ges stora möjligheter att Att ha ett hem tillhör människans mest 11 påverka sin bostadssituation. Därför bör grundläggande behov. Boendet kan därför 12 ombildning till bostadsrätt ske om minst inte jämföras med vilken vara eller tjänst 13 hälften av de boende så önskar. Samtidigt som helst. Någon form av hyresreglering 14 bör den kooperativa hyresrätten utvecklas som skyddar de boende från oskäliga 15 och ett system med ägarlägenheter finnas. hyreshöjningar bör finnas. Ett lagstadgat 16 Detta kräver att tredimensionell besittningsskydd ska finnas. De boende ska 17 fastighetsbildning möjliggörs. ha reella möjligheter att påverka sin 18 boendemiljö och sina boendekostnader 19 genom medansvar och inflytande. 20 Möjlighet ska finnas att välja, inte bara 21 mellan olika upplåtelseformer av olika 22 storlekar, utan också mellan bostäder med 23 varierande standard. Möjligheter till 24 kollektivt boende i olika former bör finnas. 25 Hyresgästens önskemål och synpunkter 26 bör beaktas vid ombyggnader av 27 flerfamiljshus. Samtidigt måste 28 fastighetsägarens möjlighet att få betalt för 29 gjorda investeringar tillgodoses. 30 31 32 Beskattningen av fastigheter får inte stå i Beskattningen av fastigheter får inte stå i 33 konflikt med äganderätten eller med konflikt med äganderätten eller med 34 skatterättsliga principer som skatt efter skatterättsliga principer som skatt efter 35 bärkraft och likabehandlingsprincipen. bärkraft och likabehandlingsprincipen. 36 Småhus och bostadsrätter är i första hand Småhus och bostadsrätter är i första hand 37 inte en kapitalplacering, och ska därför inte inte en kapitalplacering, och ska därför inte 38 beskattas årligen som om huset eller beskattas som om huset eller bostadsrätten 39 bostadsrätten genererar en löpande genererar en löpande beskattningsbar 40 beskattningsbar avkastning. Eftersom avkastning. 41 staten inte har några direkta 42 fastighetsrelaterade utgifter ska inte statlig 43 fastighetsskatt finnas. Kommunerna bör ha 44 möjlighet att ta ut en avgift som motsvarar 45 kommunens självkostnader för 46 fastighetsanknuten service. 47 48 Miljöanpassad arkitektur spelar en viktig Miljöanpassad arkitektur spelar en viktig 49 roll för målet att uppnå en hållbar roll för målet att uppnå en hållbar 50 utveckling. Byggsektorn står för drygt en utveckling. Återvinningsbara och 51 Någon form av hyresreglering som skyddar de boende från oskäliga hyreshöjningar bör finnas. Hyressättningssystemet ska ta hänsyn till läge och standard. Ett lagstadgat besittningsskydd ska finnas. All-männyttiga bostadsföretag/stiftelser ska ha likvärdiga konkurrensregler som privata bostadsföretag. Boendet ska underlätta gemenskap och ett aktivt vardagsliv. 80 tredjedel av det globala resursuttaget, energiförbrukningen och det genererade avfallet. Återvinningsbara och hälsodeklarerade byggmaterial, användning av förnyelsebar energi och resurseffektiva lösningar är viktiga strategier för att minska byggandets miljöpåverkan. Bostäder måste också planeras så att de ger utrymme för kretsloppsanpassade lösningar, som källsortering av avfall. Inomhusmiljön behöver särskilt uppmärksammas, i offentliga lokaler som skolor och gruppboende, men också i egna hem och hyresbostäder. hälsodeklarerade byggmaterial, användning av förnyelsebar energi och resurseffektiva lösningar är viktiga strategier för att minska byggandets miljöpåverkan. Bostäders belastning på miljön ur ett livscykelperspektiv ska beaktas. Bostäder måste också planeras så att de ger utrymme för kretsloppsanpassade lösningar, som källsortering av avfall. Inomhusmiljön behöver särskilt uppmärksammas, i offentliga lokaler som skolor och gruppboende, men också i egna hem och hyresbostäder. Även lågavlönade barnfamiljer, pensionärer och studerande måste ges möjligheter till en rimlig bostadsstandard. Samhällets insatser bör utformas så att fattigdomsfällor undviks för förvärvsarbetande och arbetssökande. 4.5. INTEGRATION OCH FLYKTINGPOLITIK Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra. 4.5. INTEGRATION OCH MIGRATION Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra. Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte utan en gemensam etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning och minoritetsgrupper. En del av denna etiska och historiska grund är just respekten för andra individers och folkgruppers värde och särdrag. Den som har stark egen identitet och kunskap om sin egen historia har bättre förutsättningar att vilja och våga möta det annorlunda och främmande. Detta måste också gälla företrädarna för den svenska majoritetskulturen. Kännedom om den svenska historiska bakgrunden till vårt nutida samhälle är en del av den grund som skapar en stark egen identitet också hos de infödda svenskarna. Detta är en Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte utan en gemensam etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning och minoritetsgrupper. En del av denna etiska och historiska grund är just respekten för andra individers och folkgruppers värde och särdrag. Den som har stark egen identitet och kunskap om sin egen historia har bättre förutsättningar att vilja och våga möta det annorlunda och främmande. Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration. I det civila samhället möts människor med olika bakgrund, kontakter knyts, personer utvecklas i gemenskap och 81 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 förutsättning för ett framgångsrikt arbete mot främlingsfientlighet. får möjlighet att känna samhörighet. Sådant underlättar en väl fungerande integration. 1 2 3 4 Utgångspunkt för integrationspolitiken är Utgångspunkt för integrationspolitiken är 5 att ge människor förutsättningar att kunna att ge människor förutsättningar att kunna 6 ta ansvar för sitt eget liv. Staten ska ta ansvar för sitt eget liv. Staten ska 7 medverka till att underlätta och skapa medverka till att underlätta och skapa 8 förutsättningar, men inte planera och ta förutsättningar, men inte planera och ta 9 kontroll över människors liv. Det kontroll över människors liv. Det 10 offentliga ska sträva efter goda offentliga ska sträva efter goda 11 levnadsvillkor för medborgarna samt skapa levnadsvillkor för medborgarna samt skapa 12 lika möjligheter för utveckling och lika möjligheter för utveckling och 13 förverkligande av livsprojekt. förverkligande av livsprojekt. 14 15 Integrationspolitiken ska präglas av ett Integrationspolitiken ska präglas av ett 16 medborgarperspektiv. Medborgarna ska medborgarperspektiv. Medborgarna ska 17 därför ha frihet och möjlighet att därför ha frihet och möjlighet att 18 organisera sig efter eget önskemål, organisera sig efter eget önskemål, 19 exempelvis kunna bilda egna exempelvis kunna bilda egna 20 sammanslutningar, starta förskolor och sammanslutningar, starta förskolor och 21 skolor på etnisk grund. skolor. Detta stärker identiteten och 22 Detta stärker identiteten och gynnar gynnar integrationsprocessen. 23 integrationsprocessen. 24 25 Sverige kan bäst verka för en generös och Sverige kan bäst verka för en generös och 26 human flyktingpolitik genom att samarbeta human flyktingpolitik genom att samarbeta 27 med andra stater. Asyl, viserings, med andra stater. Därför bör EU:s 28 invandringspolitik och gränskontroller är medlemsländer ha en gemensam och 29 viktiga gränsöverskridande politikområden. generös flyktingpolitik, som tar hänsyn till 30 Därför bör EU:s medlemsländer ha en människors skyddsbehov och där 31 gemensam och generös flyktingpolitik, som humanitära skäl väger tungt. 32 tar hänsyn till människors skyddsbehov 33 och där humanitära skäl väger tungt. 34 35 Migrationspolitiken får inte leda till att Migrationspolitiken får inte leda till att 36 familjemedlemmar skiljs från varandra. familjemedlemmar skiljs från varandra. 37 Utvisnings- och avvisningsbeslut som leder Utvisnings- och avvisningsbeslut som leder 38 till familjesplittring ska inte fattas eller till familjesplittring ska inte fattas eller 39 verkställas, såvida inte synnerliga skäl finns. verkställas, såvida inte synnerliga skäl finns. 40 Barnperspektivet ska alltid finnas med i Barnperspektivet ska alltid finnas med i 41 migrationsärenden. migrationsärenden. 42 43 När flyktingar kommer till Sverige måste För den som söker asyl i Sverige måste 44 hela processen vara utformad så att hela processen vara utformad så att 45 rättssäkerhet garanteras den enskilde. rättssäkerhet garanteras den enskilde. 46 Resurser för mottagande av flyktingar och Resurser för mottagande av flyktingar och 47 för utredning av deras situation ska vara för utredning av deras situation ska vara 48 tillräckliga för att åstadkomma korta tillräckliga för att åstadkomma korta 49 handläggningstider, rättssäkerhet och handläggningstider, rättssäkerhet och 50 effektiv hantering. Flyktingars och effektiv hantering. Flyktingars och 51 82 asylsökandes hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska, måste uppmärksammas. Det är viktigt att seriös och tidig information ges om möjligheterna till stöd vid frivillig återvandring. asylsökandes hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska, måste uppmärksammas. Det är viktigt att seriös och tidig information ges om möjligheterna till stöd vid frivillig återvandring. 1 2 3 4 5 6 Medlemmar i frivilligorganisationer som Medlemmar i frivilligorganisationer som 7 verkar inom flyktingområdet men även verkar inom flyktingområdet men även 8 andra med lämpliga kunskaper ska kunna andra med lämpliga kunskaper ska kunna 9 medverka i asylutredningar som medverka i asylutredningar som 10 medborgarvittnen. Frivilligorganisationerna medborgarvittnen. Frivilligorganisationerna 11 är också viktiga vid introduktionen av är också viktiga vid introduktionen av 12 flyktingar i den fortsatta flyktingar i den fortsatta 13 integrationsprocessen. integrationsprocessen. 14 15 Invandrare ska garanteras goda möjligheter Invandrare ska garanteras goda möjligheter 16 till undervisning i svenska språket och om till undervisning i svenska språket och om 17 det svenska samhället. Studierna bör det svenska samhället. Studierna bör vara 18 individanpassas och kombineras med individanpassade och kombineras med 19 praktik på arbetsplatser för att öka praktik på arbetsplatser för att öka 20 möjligheten till integration i möjligheten till integration i 21 samhällsgemenskapen. Människors vilja samhällsgemenskapen. Människors vilja 22 och förmåga till egenförsörjning ska tas och förmåga till egenförsörjning ska tas 23 tillvara. tillvara. 24 25 Skolbarn ska ges möjlighet till Skolbarn ska ges möjlighet till 26 modersmålsundervisning för att kunna modersmålsundervisning för att kunna 27 bibehålla god kontakt med sina föräldrars bibehålla god kontakt med sina föräldrars 28 kulturella identitet och för att bredda den kulturella identitet och för att bredda den 29 språkliga kompetensen i Sverige. språkliga kompetensen i Sverige. 30 31 Invandrare ska åtnjuta samma frihet som Invandrare ska åtnjuta samma frihet som 32 övriga medborgare, ha rätt att bosätta sig övriga medborgare, ha rätt att bosätta sig 33 var de vill, att utöva sin egen religion, lära var de vill, att utöva sin egen religion, lära 34 sina barn sitt modersmål och för övrigt få sina barn sitt modersmål och för övrigt få 35 utöva sina mänskliga utöva sina mänskliga 36 rättigheter. rättigheter. 37 38 Sveriges ursprungsbefolkning och 39 nationella minoriteter är en levande del av 40 det svenska samhället och deras språk är en 41 värdefull del av den svenska kulturen. 42 Genom att tillerkänna samer, 43 sverigefinländare, tornedalingar, romer och 44 judar språkliga och etniska rättigheter 45 stärks deras självtillit och kulturella 46 identitet. Det är viktigt att dessa gruppers 47 behov och intressen beaktas i alla delar av 48 landet och på alla nivåer i den offentliga 49 sektorn. 50 51 83 4.6. UTVECKLINGSSAMARBETE OCH FRIHANDEL I EN GLOBAL EKONOMI Idén om att alla människor, var de än bor, har samma värde och att vi alla har ett ansvar för varandra utgör en stark motivation till den solidaritet som är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin. Människovärdet är universellt och kan därför inte relativiseras av geografiska gränser. 4.6. UTVECKLINGSSAMARBETE OCH FRIHANDEL I EN GLOBAL EKONOMI Det faktum att alla människor, var de än bor, har samma absoluta och okränkbara värde och att vi alla har ett ansvar för varandra utgör en stark motivation till den solidaritet som är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin. Människovärdet är universellt och kan därför inte relativiseras av geografiska gränser. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 De globala klyftorna är med denna De globala klyftorna är med denna 14 utgångspunkt oacceptabla. En friare utgångspunkt oacceptabla. En friare 15 världshandel med rättvisare spelregler är en världshandel med rättvisare spelregler är en 16 förutsättning för att klyftorna ska kunna förutsättning för att klyftorna ska kunna 17 minska. Bara då kan människor i de minst minska. Bara då kan människor i de minst 18 utvecklade länderna med egen kraft resa sig utvecklade länderna med egen kraft resa sig 19 ur fattigdomen. I denna process kan ur fattigdomen. I denna process kan 20 långsiktigt utvecklingsstöd spela en viktig långsiktigt utvecklingsstöd spela en viktig 21 roll. roll. 22 23 De övergripande målen för Sveriges De övergripande målen för Sveriges 24 utvecklingssamarbete måste vara att hävda utvecklingssamarbete måste vara att hävda 25 människovärdet, främja mänskliga människovärdet, främja mänskliga 26 rättigheter och demokrati samt höja de rättigheter och demokrati samt höja de 27 fattigas levnadsnivå. Den enskilda fattigas levnadsnivå. Den enskilda 28 människans situation måste vara i fokus för människans situation måste vara i fokus för 29 detta arbete. Måttet på utveckling kan detta arbete. Måttet på utveckling kan 30 därför inte enbart vara förändringar på därför inte enbart vara förändringar på 31 makroplanet. makroplanet. 32 33 Mänskliga rättigheter är både ett mål och Mänskliga rättigheter är både ett mål och 34 ett medel inom biståndet. Genom ökad ett medel inom biståndet. Genom ökad 35 delaktighet i samhället, starkare civila delaktighet i samhället, starkare civila 36 samhällen och större spridning av makt samhällen och större spridning av makt 37 och resurser främjas förutsättningarna för och resurser främjas förutsättningarna för 38 en positiv ekonomiskt, socialt och en positiv ekonomiskt, socialt och 39 miljömässigt hållbar utveckling, liksom för miljömässigt hållbar utveckling, liksom för 40 en mer jämlik fördelning av resurserna. en mer jämlik fördelning av resurserna. 41 42 Fattigdomsbekämpningen är Fattigdomsbekämpningen är 43 mångfacetterad, men handlar ytterst om att mångfacetterad, men handlar ytterst om att 44 ge möjlighet att få leva ett människovärdigt ge möjlighet att få leva ett människovärdigt 45 liv. Det innebär att främja ekonomisk liv. Det innebär att främja ekonomisk 46 tillväxt och handel, social utjämning, tillväxt och handel, social utjämning, 47 ekonomisk och politisk självständighet, ekonomisk och politisk självständighet, 48 stöd att utveckla en fungerande nationell stöd att utveckla en fungerande nationell 49 hälso- och sjukvård, hushållning med hälso- och sjukvård, hushållning med 50 naturresurser och omsorg om miljön, naturresurser och omsorg om miljön, 51 84 jämställdhet mellan kvinnor och män, samt säkerhet och konfliktförebyggande åtgärder. I de fattiga länderna bär ofta kvinnor huvudansvaret för familjen, och därmed de tyngsta bördorna av fattigdomen. Med tanke på deras ansvar för familj och barn ska kvinnors situation prioriteras i utvecklingssamarbetet. Arbetet för global utveckling kräver en helhetssyn på relationerna mellan fattiga och rika länder, där såväl skuldavskrivningar som handel – bland annat genom ökad inhemsk förädling av råvaror, bistånd och miljöfrågor ingår. Bistånd i sig kan inte åstadkomma ekonomisk tillväxt, utan måste vara en komponent i en sammanhållen utrikespolitik till stöd för mänskliga rättigheter och de fattiga ländernas utveckling. Utvecklingssamarbetet bör framför allt inriktas på att överföra kunskap, och att ändra regler och strukturer som hindrar de fattiga länderna att utvecklas. Handels- och biståndspolitiken måste samverka för att uländernas ekonomier ska integreras på ett hållbart sätt i den globala ekonomin. Det behövs handelsliberaliseringar för de produkter som de fattiga länderna är bäst på att producera. Tillgång till EU:s jordbruksmarknad är viktig för rättvisa spelregler för uländerna. De behöver också få stöd för att utveckla den juridisktekniska kapacitet som krävs för att hantera alltmer komplexa handelsregler. Ny informationsteknik bör användas för att integrera utvecklingsländer bättre i världsekonomin. Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande, teknikval, ekonomiska system och sociala strukturer, där iländerna överför sina livsstilar till uländerna. Detta är inte socialt eller ekologiskt hållbart. Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd i hög utsträckning inriktas på stöd jämställdhet mellan kvinnor och män, samt säkerhet, försoning och förebyggande av konflikt. I låg- och medelinkomstländer bär ofta kvinnor huvudansvaret för familjen, och därmed de tyngsta bördorna av fattigdomen. Därför ska kvinnors situation prioriteras i utvecklingssamarbetet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Arbetet för global utveckling kräver en 10 helhetssyn på relationerna mellan länder i 11 behov av stöd och resursstarka länder, där 12 såväl investeringar som handel – bland 13 annat genom ökad inhemsk förädling av 14 råvaror, bistånd och miljöfrågor ingår. 15 Bistånd i sig kan inte åstadkomma 16 ekonomisk tillväxt, utan måste vara en 17 komponent i en sammanhållen 18 utrikespolitik till stöd för mänskliga 19 rättigheter och de fattiga ländernas 20 utveckling. Utvecklingssamarbetet bör 21 framför allt inriktas på att överföra 22 kunskap, och att ändra regler och 23 strukturer som hindrar fattiga länder att 24 utvecklas. 25 26 Handels- och biståndspolitiken måste 27 samverka för att låg- och 28 medelinkomstländers ekonomier ska 29 integreras på ett hållbart sätt i den globala 30 ekonomin. Det behövs 31 handelsliberaliseringar för de produkter 32 som låg- och medelinkomst-länderna är 33 bäst på att producera. Tillgång till EU:s 34 jordbruksmarknad är viktig för rättvisa 35 spelregler för dessa länder. 36 37 38 39 40 41 42 Utvecklingssamarbetet baseras alltför 43 mycket på givarnas tänkande, teknikval, 44 ekonomiska system och sociala strukturer, 45 där höginkomstländer överför sina livsstilar 46 till länder i behov av stöd. Detta är inte 47 socialt eller miljömässigt hållbart. Samtidigt 48 som västvärlden söker nya hållbara 49 produktionsmetoder måste internationellt 50 bistånd inriktas på stöd till uppbyggandet 51 85 1 2 3 4 Utvecklingssamarbete kan bidra till fredlig Utvecklingssamarbete kan bidra till fredlig 5 6 utveckling och motverka konflikter. Stöd utveckling och motverka konflikter. till mänskliga rättigheter och demokrati kan 7 Samarbete för att bekämpa miljöproblem 8 och HIV/AIDSspridningen, liksom för att effektivt bidra till att stabilisera nyblivna 9 men ännu svaga demokratier. Det lösa vattenfrågan och hantera 10 konfliktförebyggande biståndet är viktigt, befolkningstillväxten, är starkt relaterade 11 liksom insatser för försoning och till de säkerhetspolitiska aspekterna. Stöd 12 till mänskliga rättigheter och demokrati kan stabilitetsskapande i efterkrigsområden. 13 effektivt bidra till att stabilisera nyblivna 14 men ännu svaga demokratier. Det 15 konfliktförebyggande biståndet bör 16 prioriteras, liksom insatser för försoning 17 och stabilitetsskapande i 18 efterkrigsområden. 19 20 Det humanitära biståndet är en viktig del Det humanitära biståndet är en viktig del 21 av det internationella biståndet. Det är inte av det internationella biståndet. Det är framför allt vid katastrofer och i konflikter 22 minst vid katastrofer och i konflikter som 23 människor lider, flyktingströmmar uppstår som människor lider, flyktingströmmar 24 uppstår och flest brott mot mänskliga och flest brott mot mänskliga rättigheter 25 rättigheter sker. Internationella och sker. Internationella och 26 frivilligorganisationers resurser och frivilligorganisationers resurser och distributionssystem bör nyttjas, speciellt då distributionssystem bör nyttjas, speciellt då 27 biståndet, på grund av väpnade strider eller biståndet, på grund av väpnade strider eller 28 29 diktaturregimer, inte kan nå fram via diktaturregimer, inte kan nå fram via 30 officiella kanaler. officiella kanaler. 31 32 Det slutliga målet med internationellt Det slutliga målet med internationellt 33 bistånd är att det en dag inte längre ska bistånd är att det en dag inte längre ska 34 behövas. För att stödja den nationella behövas. För att stödja den nationella 35 biståndsviljan är det lämpligt att fastställa biståndsviljan är det lämpligt att fastställa en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som 36 37 högkonjunktur. Sverige bör ge minst en högkonjunktur. Sverige bör ge minst en 38 procent av BNI i internationellt bistånd. procent av BNI i internationellt bistånd. Utöver detta bör staten på olika sätt främja Utöver detta bör staten på olika sätt främja 39 40 människors frivilliga engagemang och människors frivilliga engagemang och 41 gåvogivande till biståndsändamål. gåvogivande till biståndsändamål. 42 43 Det måste finnas tydliga instrument för Det måste finnas tydliga instrument för 44 styrning, samordning och uppföljning av styrning, samordning och uppföljning av 45 biståndet. Oberoende utvärderingar av biståndet. Oberoende utvärderingar av 46 biståndet ska ske. Detta gäller även för de biståndet ska ske. Detta gäller även för de multilaterala organisationer genom vilka en multilaterala organisationer genom vilka en 47 48 stor del av det svenska biståndet går. stor del av det svenska biståndet går. 49 50 till uppbyggandet av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik. av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik. 86 4.7. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I UTRIKESPOLITIKEN Om människovärdet ska stå i fokus, måste arbetet för att skydda och värna mänskliga fri- och rättigheter vara ett huvudmål för utrikespolitiken. Begreppet mänskliga rättigheter bygger på tesen att den enskilda människan ska värnas mot övergrepp i alla olika kulturer och religioner i världen. Mänskliga rättigheter reglerar individens rättigheter mot staten, och statens förpliktelser mot individen. 4.7. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I UTRIKESPOLITIKEN Människovärdet ska stå i fokus och arbetet för att skydda och värna mänskliga fri- och rättigheter ska vara ett huvudmål för utrikespolitiken. Begreppet mänskliga rättigheter bygger på tesen att den enskilda människan ska värnas mot övergrepp i alla olika kulturer och religioner i världen. Mänskliga rättigheter reglerar varje persons rättigheter mot staten, och statens förpliktelser mot varje person. Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet och utveckling, samt mänskliga rättigheter, förståelse och försoning. Det handlar inte om att påtvinga andra länder en västerländsk syn på mänskliga rättigheter, utan om att främja sådana allmänmänskliga värderingar som gäller för mänskliga relationer i hela världen. Det är viktigt att diskussionen om mänskliga rättigheter präglas av förståelse för kulturella olikheter, likaväl som den står fast vid universellt gällande principer. En viktig del av den internationella politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper och tidigare arvfiender. Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet, demokrati och utveckling, samt mänskliga rättigheter, förståelse och försoning. Det är viktigt att diskussionen om mänskliga rättigheter präglas av förståelse för kulturella olikheter, likaväl som den står fast vid universellt gällande principer. En viktig del av den internationella politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper och tidigare fiender. Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas måste efterlevandet av internationella förpliktelser garanteras. Därför måste FN:s ställning skyddas och stärkas, liksom olika internationella domstolar och rättssystem inom FNsystemet. Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas måste efterlevandet av internationella förpliktelser garanteras. Därför måste FN:s ställning skyddas och stärkas, liksom olika internationella domstolar och rättssystem inom FN-systemet. I främjandet av mänskliga rättigheter ska i första hand positiva verkningsmedel användas, som till exempel finansiellt stöd, kulturella samarbetsprojekt, samtal och dialoger för att främja mänskliga rättigheter. Som en sista utväg kan bojkott och sanktioner inom politiska, kulturella och ekonomiska områden bli aktuella. En dialog om mänskliga rättigheter bör även föras bilateralt med enskilda länder. Det ger möjligheter till en djupare dialog. Även utvecklingssamarbetet ska baseras på respekt för mänskliga rättigheter. Detta ställer krav på biståndet, både när det gäller samarbetsformer och olika typer av stöd. I främjandet av mänskliga rättigheter ska i första hand positiva verkningsmedel användas, som till exempel finansiellt stöd, samarbetsprojekt, samtal och dialoger för att främja mänskliga rättigheter. Som en sista utväg kan bojkott och sanktioner bli aktuella. En dialog om mänskliga rättigheter bör även föras bilateralt med enskilda länder. Även utvecklingssamarbetet ska baseras på respekt för mänskliga rättigheter. Detta ställer krav på biståndet, både när det gäller samarbetsformer och olika typer av stöd. Det rättighetsbaserade humanitära 87 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Det rättighetsbaserade humanitära biståndet är centralt i det internationella arbetet. Den principiella utgångspunkten är att flyktingar, de drabbade och mest utsatta i konflikter, har rätt till hjälp och skydd. biståndet är centralt i det internationella arbetet. Den principiella utgångspunkten är att flyktingar, de drabbade och mest utsatta i konflikter, har rätt till hjälp och skydd. Internationella organ som världshandelsorganisationen WTO, IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna, måste också ställa höga krav på respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Internationella organ som världshandelsorganisationen, IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna, måste också ställa höga krav på respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Förhållandet mellan näringslivet och mänskliga rättigheter kommer allt mer i fokus genom globaliseringen. Denna process ökar förutsättningarna för opinionsbildning och information i de mänskliga rättigheternas tjänst. Därför är det viktigt att förstärka de globala etiska koderna för näringslivet. I den tilltagande internationaliseringen är det inte längre enbart staten som har till uppgift att främja och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna; alla enskilda människor och globala aktörer, såväl internationella organisationer som multinationella företag, har ett ansvar för sina medmänniskors situation. Förhållandet mellan näringslivet och mänskliga rättigheter kommer i fokus genom globaliseringen. Denna process ökar förutsättningarna för opinionsbildning och information i de mänskliga rättigheternas tjänst. Därför är det viktigt att förstärka de globala etiska koderna för näringslivet. I en globaliserad värld är det inte längre enbart staten som har till uppgift att främja och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna; alla enskilda människor och globala aktörer, såväl internationella organisationer som multinationella företag, har ett ansvar för sina medmänniskors situation. Kapitel 5. Ett medmänskligt samhälle – går solidaritet och effektivitet att förena? ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte förverkligas utan en väl fungerande förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi i balans. Den historiska samhällsekonomi med politisk och erfarenheten visar att marknadsekonomin personlig frihet i balans genom en är den bästa metoden för att skapa en god långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, samhällsekonomi. Erfarenheterna efter ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. kommunismens sammanbrott visar också Den historiska erfarenheten visar att att ett samhälle utan enskilt ägande förlorar marknadsekonomin är den bästa metoden en avgörande drivkraft för ett gott för att skapa en god samhällsekonomi. förvaltande. Marknadsekonomin bygger på Erfarenheterna efter kommunismens att människor enskilt eller i olika former av sammanbrott visar också att ett samhälle samverkan fritt kan äga, förvärva och utan enskilt ägande förlorar en avgörande förvalta egendom och företag. Den ger drivkraft för ett gott förvaltarskap. människan valfrihet och utlopp för sin Marknadsekonomin bygger på att kreativitet. Därigenom skapas grunden för människor enskilt eller i olika former av ökat välstånd och för en solidarisk samverkan fritt kan äga, förvärva och välfärdspolitik. förvalta egendom och företag. Den ger människan valfrihet och utlopp för sin kreativitet. Därigenom skapas grunden för 88 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 ökat välstånd och för en solidarisk välfärdspolitik. Marknadsekonomins civilrättsliga grundvalar är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament. De förbättrar ekonomins funktionssätt genom att det sänker kostnaderna för att sälja och köpa – transaktionskostnader – och leder till ökad effektivitet. Den kristna etiken spelar därför en avgörande roll för att åstadkomma en effektiv marknadsekonomi. Marknadsekonomins civilrättsliga grundvalar är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament. De förbättrar ekonomins funktionssätt genom att det sänker kostnaderna för att sälja och köpa – transaktionskostnader – och leder till ökad effektivitet. Den kristna etiken spelar därför en avgörande roll för att åstadkomma en effektiv marknadsekonomi. I sig själv är inte marknadsekonomin tillräcklig för att skapa ett gott samhälle. Den kan aldrig av sig själv skapa en rimlig inkomstfördelning. En god ekonomisk utveckling förutsätter också hög sysselsättning, hög utbildningsnivå och jämn resursfördelning. I sig själv är inte marknadsekonomin tillräcklig för att skapa ett gott samhälle. Den kan aldrig av sig själv skapa en rimlig inkomstfördelning. En god ekonomisk utveckling förutsätter också hög sysselsättning, hög utbildningsnivå och jämn resursfördelning. Marknadsekonomin måste bygga på förvaltarskapets principer som betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Detta leder till ett ödmjukt förvaltande av de ekonomiska tillgångar som finns tillgängliga och en strävan efter ett långsiktigt perspektiv i den ekonomiska politiken. En ekonomi präglad av inflation och spekulation, liksom ansvarslöshet och egoism, är därför motsatsen. Informationstekniken som bidrar till allt snabbare informationsflöden ökar också risken för ett oövertänkt och kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets principer måste därför genomsyra ekonomins spelregler och övervakande myndigheter, liksom de enskilda aktörernas medvetande. Förvaltarskapsprincipen innebär inget passivt bevarande, utan ett ansvarsfullt brukande och förädlande av tillgångarna. Ekonomisk utveckling som skapar resurser för att åstadkomma en bättre livssituation för alla människor är därför en viktig uppgift för den ekonomiska politiken. Men Marknadsekonomin måste bygga på förvaltarskapets principer som betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Detta leder till ett ödmjukt förvaltande av de ekonomiska tillgångar som finns tillgängliga och en strävan efter ett långsiktigt perspektiv i den ekonomiska politiken. En ekonomi präglad av inflation och spekulation, liksom ansvarslöshet och egoism, är därför motsatsen. Informationstekniken som bidrar till allt snabbare informationsflöden ökar också risken för ett oövertänkt och kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets principer måste därför genomsyra ekonomins spelregler och övervakande myndigheter, liksom de enskilda aktörernas medvetande. Förvaltarskapsprincipen innebär inget passivt bevarande, utan ett ansvarsfullt brukande och förädlande av tillgångarna. Ekonomisk utveckling som skapar resurser för att åstadkomma en bättre livssituation för alla människor är därför en viktig uppgift för den ekonomiska politiken. Men 89 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 ekonomisk utveckling får inte ske genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraften eller miljön. En hållbar ekonomisk utveckling kan endast erhållas om ansvaret för miljö och människor är en integrerad del av den ekonomiska politiken. ekonomisk utveckling får inte ske genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraften eller miljön. En hållbar ekonomisk utveckling kan endast erhållas om ansvaret för miljö och människor är en integrerad del av den ekonomiska politiken. 1 2 3 4 5 6 7 8 I det ekonomiska livet måste insikten I det ekonomiska livet måste insikten 9 finnas om att beslut ska fattas på lägsta finnas om att beslut ska fattas på lägsta 10 möjliga ändamålsenliga nivå och om möjliga ändamålsenliga nivå och om 11 människans behov av små nära människans behov av små nära 12 gemenskaper. Därför är löntagarnas gemenskaper. Därför är löntagarnas 13 inflytande viktigt och att arbetslivet inflytande viktigt och att arbetslivet 14 organiseras i små grupper där organiseras i små grupper där 15 ansvarstagande och helhetssyn uppmuntras ansvarstagande och helhetssyn uppmuntras 16 medan anonymitet motverkas. Det är medan anonymitet motverkas. Det är 17 också angeläget att det personliga ägandet också angeläget att det personliga ägandet 18 uppmuntras på bekostnad av det uppmuntras på bekostnad av det 19 institutionella ägandet. Välfärdssystemen institutionella ägandet. Välfärdssystemen 20 ska utformas så att de stödjer familjerna ska utformas så att de stödjer familjer och 21 och individerna och samtidigt främjar personer och samtidigt främjar valfrihet, 22 valfrihet, mångfald och personligt ansvar. mångfald och personligt ansvar. 23 Samhällsplaneringen ska präglas av en Samhällsplaneringen ska präglas av en 24 målmedveten strävan mot ett målmedveten strävan mot ett 25 decentraliserat samhälle. decentraliserat samhälle. 26 27 Ett gott samhälle byggs således utifrån en Ett gott samhälle byggs således utifrån en 28 marknadsekonomi baserad på etiska marknadsekonomi baserad på 29 principer och styrd av sociala och grundläggande etiska värden och principer 30 ekologiska hänsyn. och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. 31 32 5.1. EN SOCIALT OCH EKOLOGISKT 5.1. SOCIAL MARKNADSEKONOMI 33 HÅLLBAR EKONOMISK 34 UTVECKLING 35 Det samhällsekonomiska målet ska vara att Samtidigt som den fria marknadsekonomin 36 skapa en till alla delar god livsmiljö för är en självklar utgångspunkt, kan ingen 37 människorna. Men ekonomisk utveckling marknad existera i ett vakuum. En 38 får inte mätas genom ett snävt marknadsekonomi behöver ordning och 39 tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling regler för att kunna fungera väl. En sådan 40 innebär i stället tillväxt av den totala ordning uppstår inte spontant utan 41 nationalförmögenheten. I behöver en personalistisk människosyn och 42 nationalförmögenheten räknas miljö och grundläggande värden. Det 43 naturresurser, de mänskliga resurserna, samhällsekonomiska målet ska vara att 44 produktionskapitalet samt en nations skapa en till alla delar god livsmiljö för 45 finansiella tillgångar. En tillväxt av människorna. Men ekonomisk utveckling 46 nationalförmögenheten innebär en får inte mätas genom ett snävt 47 materiell välfärdsökning endast om hänsyn tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling 48 tas till miljöeffekter och påverkan på innebär istället tillväxt av den totala 49 människans hälsa och förmåga. Den nationalförmögenheten. I 50 ekonomiska politiken ska främja en uthållig nationalförmögenheten räknas miljö och 51 90 tillväxt av den totala nationalförmögenheten. Endast med detta synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och verklig välfärd utvecklas. naturresurser, de mänskliga resurserna, produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och påverkan på människans hälsa och förmåga. Den ekonomiska politiken ska främja en uthållig tillväxt av den totala nationalförmögenheten. Endast med detta synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och verklig välfärd utvecklas. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 En oreglerad marknadsekonomi riskerar att En oreglerad marknadsekonomi riskerar att 14 leda till miljöförstöring. Det beror på att leda till miljöförstöring. Det beror på att 15 vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller 16 till ringa kostnad, trots att de representerar till ringa kostnad, trots att de representerar 17 stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på 18 principen att förorenaren ska betala för de principen att förorenaren ska betala för de 19 miljökostnader som uppstår. Exempelvis miljökostnader som uppstår. Ekonomiska 20 miljöavgifter bör användas för att minska styrmedel och stöd ska användas för att 21 utsläpp även om gränsvärden fastställs. skapa ekonomiska motiv att agera 22 Ekonomiska styrmedel och stöd ska miljövänligt för såväl konsumenter som 23 användas för att skapa ekonomiska motiv producenter. Ett nära samarbete med 24 att agera miljövänligt för såväl näringslivet är en viktig del i detta arbete. 25 konsumenter som producenter. Ett nära 26 samarbete med näringslivet är en viktig del 27 i detta arbete. För att skapa en god 28 livsmiljö krävs också att handelspolitiken 29 och miljöpolitiken utformas så att de 30 stöder varandra. 31 32 Nationalräkenskaperna bör kompletteras Nationalräkenskaperna bör utöver 33 med miljöräkenskaper. På det sättet kan ekonomiska mått också bestå av mått på 34 miljöaspekterna bättre vägas in i den livskvalitet som baseras på miljömässiga 35 ekonomiska politiken. Separat och sociala kriterier 36 miljöredovisning bör också utvecklas som 37 komplement till den ekonomiska 38 redovisningen. 39 40 Marknadsekonomin ska, för att bidra till en Marknadsekonomin ska, för att bidra till en 41 god välfärd för alla, kombineras med en god välfärd för alla, kombineras med en 42 socialt ansvarsfull politik, som ger alla socialt ansvarsfull politik, som ger alla 43 människor likartade förutsättningar och ser människor likartade förutsättningar och ser 44 till att det sociala skyddsnätet fungerar i till att det sociala skyddsnätet fungerar i 45 olika skeden av livet. Välfärdspolitiken ska olika skeden av livet. Välfärdspolitiken ska 46 vara generell i det avseendet att den ska ge vara generell i det avseendet att den ska ge 47 en grundläggande trygghet för alla. en grundläggande trygghet för alla. 48 Socialförsäkringssystemen ska utformas så Socialförsäkringssystemen ska vara 49 att alla får en rimlig trygghet vid sjukdom, utformade så att alla får en rimlig trygghet 50 arbetslöshet, arbetsskada och pension. vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada och 51 91 Inslag av försäkringssystem bör finnas för att undvika alltför stor andel skattefinansierade utgifter. En social marknadsekonomi kräver fördelningspolitiska åtgärder som riktas till den som har störst behov av stöd och hjälp. Principen bör vara att ge alla likvärdiga förutsättningar. Skatte- och bidragssystemen måste utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas. Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska vara så utformad att den ger ett rimligt anställningsskydd för arbetstagaren. En hög ambitionsnivå ska prägla lagar och arbetet för bra arbetsmiljöer. En central uppgift för den ekonomiska politiken är att skapa sådana förutsättningar att alla människor har tillgång till arbete. Det kan endast åstadkommas i en ekonomi med god konkurrenskraft och stabiliseringspolitisk balans. Därför ska låg inflationstakt eftersträvas. Ett viktigt medel för att uppnå detta är en självständig riksbank med ett uttalat ansvar att styra penningpolitiken så att ett stabilt penningvärde kan erhållas. Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna. En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en effektiv konkurrens, stabila institutioner och etiskt handlande. I annat fall hotas tilltron till marknadsekonomin. En väl fungerande offentlig sektor är en förutsättning för att ett gott samhälle ska kunna skapas för alla oavsett inkomst, ålder, kön eller bosättning. Den offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol, på nyttjande av olika driftsformer och på decentralisering. För att öka mångfalden, pension. Inslag av försäkringssystem bör finnas för att undvika alltför stor andel skattefinansierade utgifter. 1 2 3 4 En social marknadsekonomi kräver 5 fördelningspolitiska åtgärder som riktas till 6 den som har störst behov av stöd och 7 hjälp. Principen bör vara att ge alla 8 likvärdiga förutsättningar. Skatte- och 9 bidragssystemen måste utformas så att 10 människors egen kraft och engagemang 11 uppmuntras, och att bidragsberoende 12 motverkas. 13 14 Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska ge ett 15 rimligt anställningsskydd för arbetstagaren, 16 samtidigt som arbetsgivaren ska ha goda 17 möjligheter att leda och fördela arbetet och 18 små företag ska ges möjlighet att växa sig 19 starka. En hög ambitionsnivå ska prägla 20 lagar och arbetet för bra arbetsmiljöer. 21 22 En central uppgift för den ekonomiska 23 politiken är att skapa sådana 24 förutsättningar att alla människor har 25 tillgång till arbete. Det kan endast 26 åstadkommas i en ekonomi med god 27 konkurrenskraft, gott företagsklimat och 28 stabiliseringspolitisk balans. Därför ska låg 29 inflationstakt eftersträvas. Ett viktigt medel 30 för att uppnå detta är en självständig 31 riksbank med ett uttalat ansvar att styra 32 penningpolitiken så att ett stabilt 33 penningvärde kan erhållas. Sparandet i den 34 svenska ekonomin måste hållas högt 35 genom hushållssparande och genom 36 återhållsamhet i de offentliga utgifterna. 37 38 En väl fungerande marknadsekonomi 39 förutsätter en effektiv konkurrens, stabila 40 institutioner och etiskt handlande. I annat 41 fall hotas tilltron till marknadsekonomin. 42 43 En väl fungerande offentlig sektor är en 44 förutsättning för att ett gott samhälle ska 45 kunna skapas för alla. Den offentliga 46 sektorns verksamhetsformer ska så långt 47 möjligt bygga på frånvaro av monopol. För 48 att öka mångfalden, stimulera 49 initiativtagande och effektivitet måste 50 produktion av välfärdstjänster i enskild regi 51 92 stimulera initiativtagande och effektivitet måste produktion av välfärdstjänster i enskild regi via stiftelser, kooperativ och ideella organisationer ges lika förutsättningar som tjänster producerade i offentlig regi. Politikernas uppgift är i första hand att ta tillvara medborgarnas intresse. Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter. Produktion av individuella sociala servicetjänster bör präglas av mångfald. Den enskilde bör själv kunna välja utförare inom ramen för det bistånd som myndighet beviljat. Övrig offentlig verksamhet, som inte är myndighetsutövning, bör upphandlas i konkurrens. En av orsakerna till den offentliga sektorns kostnader är livsstilen. Insatser för att förebygga ohälsa och sociala problem medför därmed ett minskat tryck på den offentliga sektorn och därmed minskar de offentliga utgifterna samtidigt som människors livskvalitet ökar. 5.2. INTERNATIONALISERINGEN Sveriges ekonomiska välstånd har uppnåtts genom aktivt deltagande i det internationella utbytet av varor och tjänster. Internationaliseringen av ekonomin har förstärkts inte minst genom den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin. Dessutom har avregleringar bidragit till att nya förutsättningar skapats. Genom avregleringar, den nya tekniken och en allmän inriktning på låg inflation och lägre skatter har marknaderna knutits samman i större utsträckning än tidigare. Affärsmässiga och politiska beslut får snabbare återverkningar på företag och människor. Internationaliseringen sätter gränser, men ger också nya möjligheter. En politik utformad för den moderna ekonomiska miljön måste omfatta såväl via stiftelser, kooperativ och ideella organisationer ges lika förutsättningar som tjänster producerade i offentlig regi. 1 2 3 4 5 6 7 Politikernas uppgift är i första hand att ta 8 tillvara medborgarnas intresse. 9 Utvärdering, kostnadsuppföljning och 10 kvalitetskontroll är därför viktiga politiska 11 uppgifter. Den enskilde bör själv kunna 12 välja utförare inom ramen för det bistånd 13 som beviljats. Övrig offentlig verksamhet, 14 som inte är myndighetsutövning, bör 15 upphandlas i konkurrens. 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 5.2. SKATTEPOLITIK OCH RÄTTVISA 29 Syftet med skatter är att finansiera 30 offentliga utgifter, styra den ekonomiska 31 utvecklingen i en social och ekologisk 32 riktning samt mildra inkomstspridningen. 33 Samtidigt riskerar skatter att försämra 34 ekonomins funktionssätt och leda till ett 35 osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste 36 därför vara att skattesystemet är 37 transparent och etiskt legitimt. Det bör 38 också utformas så att det stimulerar arbete, 39 hederlighet, sparande och företagande. 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 93 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 satsningar på utbildning som åtgärder för att förbättra den miljö inom vilken kunskap ska kommersialiseras och spridas. Sverige måste därför ligga i främsta ledet när det gäller satsningar på forskning och utbildning. Dessutom måste spelreglerna utformas på ett sätt som tar vara på det kunskapskapital som finns i det svenska samhället. Internationaliseringen påverkar i första hand företagande, investeringar och lokalisering av produktion. Men i allt högre grad kommer människor med ett kunnande som kan nyttiggöras i andra länder att överväga arbete i något annat land. En skattenivå som driver människor ut ur landet undergräver basen för företagande, arbete och offentlig verksamhet. För att en ekologisk och social marknadsekonomi ska kunna förverkligas krävs samarbete på internationell nivå. Därigenom motverkas riskerna med de snabba kapitalrörelserna och stora transnationella företag som nationell lagstiftning har svårt att omfatta. Därför krävs bland annat användande av den starka makt som ligger hos konsumenterna i form av krav på sociala uppförandekoder hos företag samt ett fungerande samarbete kring ekonomi, sysselsättning och välfärd på EUnivå. Behovet av överstatliga lösningar på vissa ekonomiska områden tillsammans med vikten av att ge svenska företag och konsumenter goda konkurrensvillkor motiverar att Sverige fullt ut deltar i det europeiska valutasamarbetet. En del i den sociala marknadsekonomin är att skapa internationell rättvisa. Handelshinder och tullar bör avskaffas för utvecklingsländernas export så att den ekonomiska utvecklingen i tredje världen stimuleras. Sverige ska aktivt verka för frihandel genom internationella avtal. Internationella organ och innehållet i de avtal som sluts måste präglas av ambitionen att ge alla länder och regioner 94 likvärdiga förutsättningar att nyttja frihandelns möjligheter. 5.3. SKATTEPOLITIK OCH RÄTTVISA Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande. Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimligt av medborgaren. Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimligt av medborgaren. I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattningen av fastigheter, förmögenhet eller annan beskattning, får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandlingsprincipen. Den statliga fastighetsskatten bör därför avvecklas. Skattesystemet ska även bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att därigenom underlätta bland annat för småföretagsamhet. I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av inkomster, varor, tjänster, fastigheter, förmögenhet eller andra former av beskattning, får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandling. Skattesystemet ska även bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att därigenom underlätta bland annat för småföretagsamhet. Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara generell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock att undantag kan behöva göras. Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara generell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock att undantag kan behöva göras. 95 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas. Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas. 1 2 3 4 5 Det är en statlig uppgift att stödja Det är en statlig uppgift att stödja 6 kommuner som inte har ett tillräckligt kommuner som inte har ett tillräckligt 7 skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skatteunderlag för att klara sina lagstadgade 8 skyldigheter mot kommunens invånare. skyldigheter mot kommunens invånare. 9 10 5.4. KOMMUNIKATIONER 5.3. KOMMUNIKATIONER 11 Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar 12 för medmänniskor och miljö, men också för medmänniskor och miljö, men också 13 ett ansvar att utveckla och förvalta de ett ansvar att utveckla och förvalta de 14 tillgångar som vi har. För ett land som tillgångar som vi har. För ett glest befolkat 15 Sverige med riklig tillgång till naturresurser, land som Sverige med stora naturtillgångar 16 människor spridda över en stor geografisk och en utvecklad handel är väl utbyggda 17 yta och en utvecklad handel och umgänge kommunikationer av största vikt. Ett väl 18 med människor och företag över hela fungerande system av vägar, järnvägar, 19 världen är väl utbyggda kommunikationer flygförbindelser, sjöfart samt tillförlitliga 20 av största vikt. I det moderna samhället elektroniska kommunikationer med hög 21 behövs snabba ”digitala motorvägar” för prestanda är en förutsättning för regional 22 att hela Sverige fullt ut ska kunna nyttja balans, ekonomisk utveckling och mänsklig 23 den nya tekniken och vara en ledande aktör kontakt. 24 inom modern informationsteknik. Ett väl 25 utbyggt system av vägar, järnvägar, Cykeln är för många ett viktigt och dagligt 26 flygförbindelser, sjöfart samt snabba teletransportmedel. Fördelarna med en 27 och datakommunikationer är därför en cykelfrämjande infrastruktur är flera, till 28 viktig förutsättning för regional balans, exempel miljömässiga och hälsofrämjande. 29 ekonomisk utveckling och mänsklig Politiken ska lägga grunden för effektiva, 30 kontakt. säkra och miljövänliga kommunikationer 31 för invånare och näringsliv i hela landet. 32 Målet ska vara att respektive transportslag 33 bär sina samhällsekonomiska kostnader. 34 35 Det offentliga samhället har ansvar för 36 trafiksystemens utveckling och dess 37 infrastruktur. Själva trafiken bör bedrivas i 38 konkurrens. Staten har ansvar för att 39 investeringsnivån i 40 kommunikationssystemens infrastruktur 41 såsom vägar, järnvägar och elektroniska 42 kommunikationskanaler hålls på en 43 långsiktigt hög nivå så att ekonomisk 44 utveckling och regional balans främjas 45 bland annat genom att skapa 46 förutsättningar för ett ökat 47 bostadsbyggande och utvidgade 48 arbetsmarknadsregioner. Ekonomiska och 49 legala styrmedel ska utformas så att de 50 samhällsekonomiskt och miljömässigt mest 51 96 effektiva kommunikationssystemen stimuleras. 1 2 3 Bilen är för många en förutsättning för att Bilen är för många en förutsättning för att 4 kunna bo och arbeta där man vill. Bilen är kunna bo och arbeta där man vill, samtidigt 5 också ett redskap för att uppleva frihet, måste de negativa effekterna av vägtrafiken 6 samtidigt måste de negativa effekterna av begränsas. 7 vägtrafiken begränsas. 8 9 Politikens syfte är att skapa förutsättningar 10 så att medborgare och näringsliv i hela 11 landet kan erbjudas en effektiv, säker och 12 miljövänlig kommunikation till lägsta 13 möjliga samhällsekonomiska kostnad. För 14 att uppnå dessa mål ska olika 15 kommunikationssystem i möjligaste mån 16 bära sina samhällsekonomiska kostnader. 17 18 Staten har ansvar för trafiksystemens 19 utveckling och dess infrastruktur. Driften 20 av trafik bör bedrivas i konkurrens. Staten 21 har ansvar för att investeringsnivån i 22 kommunikationssystemens infrastruktur 23 såsom vägar och järnvägar hålls på en 24 långsiktigt hög nivå så att ekonomisk 25 utveckling och regional balans främjas. 26 Skattesystem och miljöavgifter ska 27 utformas så att de samhällsekonomiskt och 28 miljömässigt mest effektiva 29 kommunikationssystemen stimuleras. 30 31 Lastbilen utgör en omistlig del av Lastbilen utgör en nödvändig del av 32 transportsystemet. Det är dock önskvärt att transportsystemet. Det bör dock 33 långväga godsbefordran i första hand kan eftersträvas att mer av godstransporterna i 34 ske med miljövänliga och energieffektiva första hand sker med miljövänliga och 35 transportslag som järnväg och sjöfart i energieffektiva transportslag. Ett 36 samverkan med flyg och landtransporter. välfungerande inrikesflyg är nödvändigt i 37 Ett utbyggt inrikesflyg är nödvändigt i Sverige med dess långa avstånd. Staten har 38 Sverige med dess långa avstånd. Fri ett ansvar att upprätthålla ett system av 39 konkurrens ska råda. Staten har dock nationella och regionala flygplatser liksom 40 ansvar för att regionalpolitiskt motiverade regionalt betydelsefull flygtrafik som inte 41 flygförbindelser kommer till stånd på kommer till stånd på kommersiella 42 rimliga villkor för passagerarna. Sveriges grunder. Sveriges ställning som 43 tradition som sjöfartsnation ska sjöfartsnation bör vara stark genom 44 upprätthållas. Sjösäkerheten ska prioriteras. långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor. 45 Sjösäkerheten ska prioriteras. 46 47 Trafiksystemet ska givetvis utformas så att Trafiksystemet ska utformas så att det på 48 den kan nyttjas av människor med ett tillgängligt och säkert sätt kan nyttjas av 49 funktionshinder. barn och personer med 50 funktionsnedsättning. 51 97 KOLLEKTIVTRAFIK En väl utvecklad kollektivtrafik är av största betydelse för allas möjlighet att kunna förflytta sig och samtidigt minska bilismens negativa miljöpåverkan. Kollektivtrafiken med buss, spårvagn, tåg och tunnelbana ska utvecklas till attraktiva resealternativ på en marknad med konkurrens och långsiktiga spelregler. Säkerhet och arbetsmiljö ska liksom miljöfrågor vägas in i offentlig upphandling av trafik. KOLLEKTIVTRAFIK En väl utvecklad kollektivtrafik är av största betydelse för ökat bostadsbyggande, utvidgade arbetsmarknadsregioner och en minskning av bilismens negativa miljöpåverkan. Kollektivtrafiken med buss, spårvagn, tåg och tunnelbana ska vara attraktiva resealternativ på en marknad med konkurrens och långsiktiga spelregler. Övergång till miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken ska stimuleras. Taxorna inom kollektivtrafiken ska utformas så att de främjar kollektiva transporter och en god resurshushållning. Övergång till miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken ska stimuleras. Taxorna inom kollektivtrafiken ska utformas så att de främjar kollektiva transporter och en god resurshushållning. TRAFIK OCH MILJÖ Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör tillsammans med andra utsläppskällor från industri, jordbruk och hushåll ett globalt hot mot miljön genom ökande utsläpp av växthusgaser. För att minimera motorfordonens negativa miljöpåverkan måste utvecklingen av energieffektiva motorfordon samt fordon med ickefossila drivmedel stimuleras. Avgasutsläpp från alla transportmedel ska nedbringas till ett minimum genom användande av modern teknik och effektiv kontroll. Drivmedelsskattens utformning ska stimulera användande av miljövänliga bränslen. TRAFIK OCH MILJÖ Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör en stor utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser. Alternativen till vägtransporter ska utvecklas, inte minst för arbetspendling. För att minska vägtrafikens utsläpp bör politiken nationellt och på EU-nivå understödja och påskynda utveckling, produktion och användning av energieffektiva fordon och icke-fossila drivmedel, genom stöd till forskning och med ekonomiska och legala styrmedel. Långsiktiga förutsägbara spelregler och villkor måste gälla för att näringsliv och hushåll ska investera i nya produktionsanläggningar och fordon. Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa faktorer måste få stor betydelse vid planeringen av infrastruktur. Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa negativa påverkansfaktorer måste minska för att inte lägga hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling. För att fördela trafiken bättre över tid och minska trängsel ska kommunerna ha rätt För att fördela trafiken bättre över tid och minska trängsel ska kommunerna kunna 98 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 att själva bestämma om de vill införa trängselavgifter för biltrafiken. besluta om införande och utformning av trängselavgifter för biltrafiken. 1 2 3 TRAFIK OCH SÄKERHET TRAFIK OCH SÄKERHET 4 Det är viktigt att samhället håller fast vid Det är viktigt meden nollvision för dödsfall 5 en nollvision för dödsfall och svåra skador och svåra skador i trafiken. Ansvar för en 6 i trafiken. Ansvar för en säker trafik ligger säker trafik ligger både på dem som 7 både på den som utformar trafikmiljön, utformar trafikmiljön, staten och 8 staten och kommunerna, men också på kommunerna, men också på den enskilde 9 den enskilde trafikanten. trafikanten. Hastighetsbestämmelser ska 10 Frivilligorganisationernas insatser ska anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter. 11 uppmuntras av staten. 12 Hastighetsbestämmelser ska anpassas till 13 miljö- och säkerhetsaspekter. 14 15 Att köra med alkohol eller andra droger i Att köra med alkohol eller andra droger i 16 kroppen ska vara förbjudet på land, på sjön kroppen ska vara förbjudet på land, på 17 och i luften. Polisen ska ha tillräckliga vatten och i luften. Hårda säkerhets- och 18 resurser för nykterhetskontroller och för miljökrav ska ställas på transporter av olja 19 att kunna beivra överträdelser. Hårda och andra miljöfarliga produkter såväl på 20 säkerhets- och miljökrav ska ställas på land som till havs. 21 transporter av olja och andra miljöfarliga 22 produkter såväl på land som till havs. 23 24 INFORMATIONSTEKNIK (IT) 25 Den viktigaste utgångspunkten för 26 ITpolitiken är att människan ska stå i 27 centrum. Det innebär en positiv attityd till 28 de möjligheter som den nya 29 informationstekniken innebär, men 30 samtidigt en insikt om de risker som kan 31 finnas. 32 33 Målet bör vara att Sverige ska inneha en 34 framskjuten position på världsmarknaden 35 inom ITsektorn. Politikens roll bör vara att 36 uppmuntra entreprenörskap, skapa 37 långsiktiga spelregler för ITföretag, 38 stimulera nytänkande och främja en 39 offensiv användning av IT inom den 40 offentliga sektorn. Den enskildes integritet 41 ska säkerställas vid hanteringen av 42 personuppgifter. 43 44 Utbyggnad av modern telekommunikation 45 öppnar möjligheter för decentralisering och 46 flexibilitet. Staten har ansvar för att 47 utbyggnaden sker med regionalpolitiska 48 hänsyn. Hela Sverige ska garanteras en 49 fullgod tele- och postservice. 50 51 99 Det världsomspännande Internet kan bidra till mycket positivt för människan. Den kan bidra till ökad demokrati, ökad tillgänglighet till kunskap och information samt förbättrade möjligheter för enskilda människor att hålla kontakt med varandra. Demokratin förbättras när information blir lättillgänglig för alla. Det blir lättare att kontrollera politikers löften, att hävda sig gentemot myndigheter och att föra en dialog med förtroendevalda. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Sjukvården kan förbättras genom telemedicin och genom att forskningsresultat kan spridas globalt via Internet. Nya sjukvårdssystem kan också underlätta patientadministration och ge mera tid över för direkt kontakt med patienterna. Intelligenta transportsystem förbättrar hela tiden logistiken hos industrin. Detta leder till att fordonen utnyttjas bättre och IT kan därigenom bidra till minskad miljöpåverkan. IT i bilen kan användas till säker körkortskontroll, minska olovlig körning och förhindra rattfylleri. En av de viktigaste fördelarna med Internet är att det ökar möjligheten till kommunikation mellan människor. Den snabba tekniska utvecklingen lockar oss att skynda på den demokratiska beslutsprocessen. Tid för eftertanke, förankring och dialog blir mindre. ITsäkerheten är en kritisk faktor. Klyftorna i samhället tenderar att öka på grund av IT i och med att skillnader mellan människors information och kunskap kan komma att vidgas. Dessa klyftor kan minskas genom satsningar på utbildningssystemet, kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet och en väl utbyggd infrastruktur i hela landet. Informationssamhället kan också skapa negativ stress och prestationsångest hos många. Informationsstress och nya sjukdomssymptom kommer fram på grund av att vi inte tillräckligt anpassar tekniken 100 till människan. Våldsförhärligande ideologier samt pornografi och prostitution är exempel på sådant som sprids lätt via Internet. Därför är arbetet med värderingar och normöverföring i familj, skola och samhälle i övrigt av mycket stor betydelse som motkraft mot sådant som förtrampar människovärdet. Även tekniken kan i viss mån användas för att förhindra spridning av olagligheter på nätet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 5.5. FÖRETAGANDE OCH 5.4. FÖRETAGANDE OCH 12 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 13 Det goda samhället och en god välfärd Ett konkurrenskraftigt och differentierat 14 förutsätter ett konkurrenskraftigt och näringsliv är en förutsättning för det goda 15 differentierat näringsliv. Detta innebär i sin samhället och en god välfärd. Detta 16 tur att ett gott klimat måste skapas och innebär i sin tur att ett gott klimat måste 17 vidmakthållas för ett dynamiskt skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt 18 småföretagande, där enskilda människors småföretagande, där enskilda människors 19 idéer, kreativitet och entreprenörskap får idéer, kreativitet och entreprenörskap får 20 möjlighet att blomma ut. De små och möjlighet att blomma ut. De små och 21 medelstora företagen, som ofta är medelstora företagen, som ofta är 22 familjeföretag, ska stå i centrum för familjeföretag, ska stå i centrum för 23 utformningen av näringslivspolitiken. utformningen av näringslivspolitiken. 24 25 Det personliga initiativet utgör grunden för Det personliga initiativet utgör grunden för 26 nyföretagande. Samhället måste aktivt nyföretagande. Det är viktigt att initiativ 27 medverka till att skapa positiva attityder till och skaparkraft uppmuntras av samhället, 28 företagandet. Därför är det viktigt att till exempel genom utbildningssystemet 29 initiativ och skaparkraft uppmuntras av och ett gott företagarklimat. 30 samhället, till exempel genom 31 utbildningssystemet och ett gott 32 företagarklimat. 33 34 Förvaltarskapsprincipen måste vara Förvaltarskapsprincipen måste vara 35 utgångspunkten för den politiska synen på utgångspunkten för den politiska synen på 36 näringsverksamheten. God förvaltning näringsverksamheten. God förvaltning 37 förutsätter närhet till beslut och delaktighet förutsätter närhet till beslut och delaktighet 38 i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör 39 därför bygga på en hög grad av personligt därför bygga på en hög grad av personligt 40 ägande. Ett fungerande näringsliv ägande. Ett fungerande näringsliv 41 förutsätter en marknadsekonomi baserad förutsätter en marknadsekonomi baserad 42 på etiska principer och styrd av sociala och på etiska principer och styrd av socialt och 43 ekologiska hänsyn. miljömässigt hänsynstagande. 44 45 Statens roll i näringspolitiken är att Statens roll i näringspolitiken är att 46 övervaka att lagstiftningen och en god etik övervaka att lagstiftningen och en god etik 47 upprätthålls på marknaden. Det är viktigt upprätthålls på marknaden. Det är viktigt 48 att de regler staten ställer upp för företagen att de regler staten ställer upp för företagen 49 är långsiktiga. Dessutom måste staten ta är långsiktiga. Dessutom måste staten ta 50 det övergripande ansvaret för att likvärdiga det övergripande ansvaret för att likvärdiga 51 101 villkor ska gälla för olika företagsformer och företagande i alla delar av landet och inte missgynnar små- och medelstora företag. En effektiv konkurrenspolitik som motverkar oligopol, monopol och illojal konkurrens ska bedrivas. Monopol och konkurrensbegränsningar får endast förekomma undantagsvis, exempelvis av folkhälsoskäl. villkor ska gälla för olika företagsformer och företagande i alla delar av landet och inte missgynnar små- och medelstora företag eller företagande i kvinnodominerade branscher. En effektiv konkurrenspolitik som motverkar oligopol, monopol och illojal konkurrens ska bedrivas. Monopol och konkurrensbegränsningar får endast förekomma undantagsvis, exempelvis av folkhälsoskäl. Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel, det vill säga syfta till att skapa goda förutsättningar för företagande över hela landet. Näringspolitiken ska inriktas på att fastställa spelreglerna för näringslivet. Direkta företagssubventioner avvisas. Näringspolitiken ska stimulera till utveckling och förnyelse av näringslivet för att möta förändringar i vår omvärld. Byråkrati och krångliga regler ska motverkas. Alla tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv. Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel, det vill säga syfta till att skapa goda förutsättningar för företagande över hela landet. Byråkrati och krångliga regler ska motverkas. Direkta företagssubventioner avvisas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv. Skattesystemet ska vara sådant att vinster kan genereras samtidigt som sparande i det egna företaget uppmuntras. Skattesystemet ska vara så utformat att det främjar tillgången till riskvilligt kapital för nya och växande företag. Arvs, gåvo- och kapitalskattereglerna ska utformas så att generationsskiften i företagen underlättas. Skattesystemet ska vara sådant att vinster kan genereras samtidigt som sparande i det egna företaget uppmuntras. Skattesystemet ska vara så utformat att det främjar tillgången till riskvilligt kapital för nya och växande företag. Skatteregler ska utformas så att generationsskiften i företagen underlättas. Staten bör främja nyföretagande genom att skapa ett gott klimat för innovationer samt produkt- och marknadsutveckling. De offentliga organen bör medverka till att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt, inte minst för mindre företag och i regioner med svag kapitalbildning och sysselsättningsproblem. Särskilda insatser bör göras för att stimulera kvinnligt företagande. Staten bör främja nyföretagande genom att skapa ett gott klimat för innovationer samt produkt- och marknadsutveckling. De offentliga organen bör medverka till att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt, inte minst för mindre företag och i regioner med svag kapitalbildning och sysselsättningsproblem. En fungerande marknadsekonomi kräver aktiva och välinformerade konsumenter samt effektiva rättsliga spelregler. En väl utbyggd konsumentinformation är nödvändig. Fria och självständiga konsumentorganisationer ska uppmuntras. En fungerande marknadsekonomi kräver aktiva och välinformerade konsumenter samt effektiva rättsliga spelregler. En väl utbyggd konsumentinformation är nödvändig. Fria och självständiga konsumentorganisationer ska uppmuntras. 102 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Staten ska motverka vilseledande, diskriminerande och osund reklam samt TVreklam riktad mot barn och i övrigt aggressiva marknadsföringsmetoder. Vilseledande och diskriminerande reklam och i övrigt aggressiva marknadsföringsmetoder ska motverkas. 1 2 3 4 5 Myndigheter som övervakar Ett starkt bidrag till Sveriges ekonomiska 6 konkurrensvillkoren och det finansiella välstånd har exempelvis varit handel med 7 systemet måste ha goda möjligheter att råvaror och tjänster. Internationaliseringen 8 fullgöra sina uppgifter och därmed av ekonomin förstärks inte minst genom 9 förebygga osunda beteenden. utvecklingen inom informations- och 10 kommunikationsteknologin. 11 12 En politik utformad för den moderna 13 ekonomin måste omfatta såväl satsningar 14 på utbildning som åtgärder för att förbättra 15 den miljö inom vilken kunskap ska 16 kommersialiseras och spridas. Sverige 17 måste därför ligga i främsta ledet när det 18 gäller satsningar på forskning och 19 utbildning. Dessutom måste spelreglerna 20 utformas på ett sätt som tar vara på det 21 kunskapskapital som finns i det svenska 22 samhället. Det är viktigt att skattepolitiken 23 utformas på ett sådant sätt att den inte 24 driver människor och företag ut ur landet. 25 26 5.6. ARBETSMARKNADSPOLITIK 5.5. ARBETSMARKNAD 27 I arbetslivet ges möjligheten att delta i ett I arbetslivet ges möjligheten att delta i ett 28 aktivt förvaltarskap där var och en i olika aktivt förvaltarskap där var och en i olika 29 arbetsuppgifter brukar, bevarar och arbetsuppgifter brukar, bevarar och 30 utvecklar mänskliga förmågor och utvecklar mänskliga förmågor och 31 materiella resurser. Ett gott förvaltarskap materiella resurser. Ett gott förvaltarskap 32 innebär också att alla människors unika innebär också att alla människors unika 33 karaktär, kapacitet och förmåga tas tillvara karaktär, kapacitet och förmåga tas tillvara 34 och ges möjlighet att utvecklas i och ges möjlighet att utvecklas i 35 gemenskap med andra människor på en gemenskap med andra människor på en 36 arbetsplats. Arbetet är således viktigt för arbetsplats. Arbetet är således viktigt för 37 människans möjlighet att utveckla sin människans möjlighet att utveckla sin 38 identitet. identitet. 39 40 Människans värde förknippas ofta mycket Den enskilda människans värde förknippas 41 starkt med innehavet av ett traditionellt ofta mycket starkt med innehavet av ett 42 förvärvsarbete. Detta är både ett farligt och traditionellt förvärvsarbete. Detta är både 43 felaktigt synsätt. Farligt därför att den som ett farligt och felaktigt synsätt. Farligt 44 blir arbetslös känner sig värdelös, felaktigt därför att den som blir arbetslös känner sig 45 därför att människans värde ligger i det värdelös, felaktigt därför att människans 46 faktum att hon är en människa, inget annat. absoluta och okränkbara värde ligger i det 47 faktum att hon är en människa, inget annat. 48 49 I människans natur ligger ett behov av att I människans natur ligger ett behov av att 50 få känna gemenskap med andra, ta eget få känna gemenskap med andra, ta eget 51 103 ansvar och utvecklas som person. Aktivt arbete och engagemang, oavsett om det är organiserat förvärvsarbete eller annan form av meningsfullt ansvarstagande för familj, vänner eller andra medmänniskor är därför av största vikt. ansvar och utvecklas som person. Aktivt arbete och engagemang, oavsett om det är organiserat förvärvsarbete eller annan form av meningsfullt ansvarstagande för familj, vänner eller andra medmänniskor är därför av största vikt. 1 2 3 4 5 6 7 Förvärvsarbetet har en särställning, Förvärvsarbetet har en särställning, 8 eftersom det är en organiserad form av eftersom det är en organiserad form av 9 samhällsinsats och ger individen samhällsinsats och ger varje person 10 ekonomiska möjligheter att ta ansvar för ekonomiska möjligheter att ta ansvar för 11 sig själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet sig själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet 12 innebär också stora möjligheter till innebär också stora möjligheter till 13 personlig utveckling, arbetsgemenskap och personlig utveckling, arbetsgemenskap och 14 sociala kontakter. Varje människa som inte sociala kontakter. I den meningen är 15 ges möjlighet att delta i arbetslivet är en arbetslöshet ett slöseri med mänskliga 16 människa som utestängs från att delta i det resurser. Därför är full sysselsättning ett 17 samhällsbyggande som arbetslivet innebär. viktigt politiskt mål. En förutsättning för 18 god sysselsättning är att det svenska 19 Arbetslösheten är ett slöseri med mänskliga näringslivets konkurrenskraft upprätthålls 20 resurser. Därför är full sysselsättning ett gentemot omvärlden. En långsiktig och 21 viktigt politiskt mål. En förutsättning för stabil ekonomisk politik i samspel med en 22 detta är att det svenska näringslivets aktiv arbetsmarknadspolitik är därför 23 konkurrenskraft upprätthålls gentemot nödvändig för att skapa ett gott samhälle 24 omvärlden. En långsiktig och stabil där alla får möjlighet att delta i 25 ekonomisk politik i samspel med en aktiv samhällsbyggandet. 26 arbetsmarknadspolitik är därför nödvändig 27 för att skapa ett gott samhälle där alla får 28 möjlighet att delta i samhällsbyggandet. 29 30 Personliga och sociala problem blir ofta Personliga och sociala problem blir ofta 31 följden vid långvarig ofrivillig arbetslöshet följden vid långvarig ofrivillig arbetslöshet 32 eftersom alla människor behöver känna sig eftersom alla människor behöver känna sig 33 efterfrågade och behövda. Ett arbete är för efterfrågade och behövda. Ett arbete är för 34 de flesta av största vikt för en god de flesta av största vikt för en god 35 livskvalitet. Den ekonomiska politiken ska livskvalitet. Den ekonomiska politiken ska 36 skapa förutsättningar för ekonomisk skapa förutsättningar för ekonomisk 37 utveckling och ett dynamiskt näringsliv. utveckling och ett dynamiskt näringsliv. 38 Med fler sysselsatta kan fler försörja sig Med fler sysselsatta kan fler försörja sig 39 själva och därmed få mer makt över sitt liv. själva och därmed få mer makt över sitt liv. 40 Med fler sysselsatta skapas också resurser Med fler sysselsatta skapas också resurser 41 för att förstärka budgeten och därmed för att värna välfärdssystemen så att de 42 värna välfärdssystemen så att de som bäst som bäst behöver samhällets stöd också 43 behöver samhällets stöd också kan få detta. kan få detta. Därför är tillkomsten av nya 44 Därför är tillkomsten av nya jobb den i jobb den i särklass viktigaste 45 särklass viktigaste fördelningspolitiska fördelningspolitiska frågan. 46 frågan. 47 48 Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå 49 från subsidiaritetsprincipen. Det vill säga från subsidiaritetsprincipen. Det vill säga 50 att det en lägre nivå klarar av på ett att det en lägre nivå klarar av på ett 51 104 ändamålsenligt sätt ska inte högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie arbetsmarknad. ändamålsenligt sätt ska inte högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie arbetsmarknad. Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle för att tillvarata löntagarnas rättigheter och intressen och skapa effektiva samarbetsformer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Företagsdemokratin ska vara så utformad att såväl kapital- som arbetsinsats berättigar till inflytande och medbestämmanderätt. En positiv samverkan grundad på ömsesidigt förtroende mellan alla i ett företag ska eftersträvas. Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle för att tillvarata löntagarnas rättigheter och intressen och skapa effektiva samarbetsformer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det goda företagandet ska vara så utformad att såväl kapital- som arbetsinsats berättigar till inflytande och medbestämmanderätt. En positiv samverkan grundad på ömsesidigt förtroende mellan alla i ett företag ska eftersträvas. För att uppnå en lönebildning som medverkar till en låg inflation och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv bör det svenska förhandlingssystemet vara decentraliserat. Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter. En klar rollfördelning ska upprätthållas mellan dessa och staten. Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas. Uppbyggande av företagsvisa vinstdelningssystem med individuell anknytning bör uppmuntras. För att uppnå en lönebildning som medverkar till en låg inflation och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv bör det svenska förhandlingssystemet vara decentraliserat. Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter. En klar rollfördelning ska upprätthållas mellan dessa och staten. Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas. Uppbyggande av företagsvisa vinstdelningssystem med individuell anknytning bör uppmuntras. Ett väl fungerande utbildningssystem som skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling under hela yrkeslivet är av allra största vikt för att värna sysselsättningen på lång sikt. Det ska ges möjlighet till utbildning som leder till att den arbetslöse ges goda förutsättningar att erhålla ett arbete. Ett väl fungerande utbildningssystem som skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling under hela yrkeslivet är av allra största vikt för att värna sysselsättningen på lång sikt. Arbetstagaren bör ha goda möjligheter att påverka förläggningen av sin arbetstid. Goda praktiska och ekonomiska möjligheter bör finnas för småbarnsföräldrar att gå ned i arbetstid. Goda möjligheter till deltidsarbete ska finnas för den som så önskar. Arbetsvillkoren bör vara likvärdiga med För att underlätta för den enskilde och för familjer ska det finnas goda möjligheter att arbeta lite mindre under vissa skeden i livet. 105 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 dem som gäller för heltidsanställda. Pensionsåldern bör vara flexibel. 1 2 3 Aktiva arbetsmarknadsåtgärder ska Långtidsarbetslöshet ska bekämpas 4 prioriteras före passivt kontantstöd. kraftfullt. Det bör finnas en mångfald av 5 Långtidsarbetslöshet ska bekämpas aktörer som agerar arbetsförmedlare. Ett 6 kraftfullt. Ett utvecklat lärlingssystem bör utvecklat lärlingssystem bör finnas för att 7 finnas för att inte minst ungdomar ska inte minst ungdomar ska kunna få yrkes8 kunna få yrkes- och arbetslivserfarenhet. och arbetslivserfarenhet. 9 10 Den statliga arbetsförmedlingen bör vara 11 ett aktivt serviceorgan i 12 arbetsmarknadspolitikens tjänst. Privat 13 arbetsförmedlingsverksamhet ska 14 uppmuntras. För att hjälpa äldre och 15 långtidsarbetslösa måste 16 arbetsförmedlingarna vara aktiva och 17 uppsökande. 18 19 God anställningstrygghet för alla God anställningstrygghet för alla 20 arbetstagare ska eftersträvas. Lagen om arbetstagare ska eftersträvas. Lagstiftning 21 anställningsskydd måste utformas så att om anställningsskydd ska skapa rimlig 22 rimlig trygghet för de anställda skapas, utan trygghet för de anställda utan att leda till 23 att nyanställning och nytillträdande på omotiverade trösklar in på 24 arbetsmarknaden missgynnas. Nedläggning arbetsmarknaden. Den enskildes trygghet 25 och omlokalisering av företag ska vara så ska i största möjliga utsträckning 26 förberedda att den enskildes trygghet tillgodoses vid nedläggning och 27 tillgodoses i största möjliga utsträckning. omlokalisering av företag. För att 28 Likvärdiga grundläggande sociala villkor garantera alla som blir arbetslösa en 29 ska gälla inom hela arbetslivet. grundläggande ekonomisk trygghet vid 30 arbetslöshet ska en allmän obligatorisk 31 För att garantera alla som blir arbetslösa en arbetslöshetsförsäkring finnas. 32 grundläggande ekonomisk trygghet vid Arbetslöshetsförsäkringen bör finansieras 33 arbetslöshet ska en allmän obligatorisk med egenavgifter och arbetsgivaravgifter. 34 arbetslöshetsförsäkring finnas. 35 Arbetslöshetsförsäkringen bör finansieras 36 med egenavgifter och arbetsgivaravgifter. 37 38 En stor del av arbetsmarknaden är Lika lön för likvärdigt arbete och 39 könssegregerad. Aktiva åtgärder för en jämställda lönevillkor för kvinnor och män 40 jämnare fördelning mellan kvinnor och ska gälla. Pensionsåldern bör vara flexibel. 41 män måste vidtas. Lika lön för likvärdigt 42 arbete och jämställda lönevillkor för 43 kvinnor och män ska gälla. 44 45 Väl fungerande lagar mot all diskriminering Väl fungerande lagar mot all diskriminering 46 i arbetslivet ska finnas. Stat och kommun i arbetslivet ska finnas. Stat och kommun 47 bör föregå med gott exempel bland annat bör föregå med gott exempel bland annat 48 då det gäller att anställa människor med då det gäller att anställa människor med 49 funktionshinder, äldre arbetskraft, funktionsnedsättning, äldre arbetskraft, 50 invandrare och personer som är i behov av invandrare och personer som är i behov av 51 106 rehabilitering. Mobbning på arbetsplatsen måste aktivt bekämpas. rehabilitering. Mobbning på arbetsplatsen måste aktivt bekämpas. Arbetsmiljön ska beaktas redan på planeringsstadiet. Stora ansträngningar bör göras för att anpassa lokaler, maskiner och utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetstider till de anställdas behov och förutsättningar. Tekniken ska vara underordnad människan. Små enheter eftersträvas. Avgifter och beskattning av företagen ska utformas så att de uppmuntrar till en god arbetsmiljö. De anställda ska ha goda möjligheter till inflytande över sin arbetsmiljö. Statens ambitioner att ge råd och stöd till förbättringar av arbetsmiljön ska vara höga. Staten ska bland annat genom rådgivning, stöd och kontroll aktivt verka för en förbättrad arbetsmiljö. Ett väl fungerande arbetarskydd och god arbetsmiljö ska ta hänsyn till såväl fysisk som psykisk hälsa hos arbetstagarna. Skyddsombuden ska erbjudas utbildning och goda arbetsmöjligheter. Satsning på forskning, utbildning och information i arbetsmedicinska frågor, arbetarskydd och övriga arbetsmiljöfrågor ska ske. Stora ansträngningar bör göras för att anpassa lokaler, maskiner och utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetstider till de anställdas behov och förutsättningar. Staten ska bland annat genom rådgivning, stöd och kontroll aktivt verka för en förbättrad arbetsmiljö. Ett väl fungerande arbetarskydd och god arbetsmiljö ska ta hänsyn till såväl fysisk som psykisk hälsa hos arbetstagarna. 5.7. REGIONALPOLITIK Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för att skapa goda förutsättningar för hela Sveriges utveckling. De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och mänsklig kompetens ska stödjas och främjas. 5.6. REGIONALPOLITIK Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för att skapa goda förutsättningar för hela Sveriges utveckling. De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och människors kompetens och kreativitet ska stödjas och främjas. Regionalpolitiken ska medverka till att en god grund för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder. Regionalpolitiken ska medverka till att en god grund för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder. 107 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarknaden vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering av produktion och beslutsfattande ska tas tillvara. Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarknaden vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering av produktion och beslutsfattande ska tas tillvara. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 En demokratisk, dynamisk- och En demokratisk, dynamisk- och 11 tillväxtinriktad regionpolitik förverkligas tillväxtinriktad regionalpolitik förverkligas 12 bäst genom att de folkvalda på regional bäst genom att de folkvalda på regional 13 nivå själva ansvarar för nivå själva ansvarar för 14 utvecklingsplaneringen av den egna utvecklingsplaneringen av den egna 15 regionen. regionen. Samtidigt har staten ansvar för 16 att den statliga servicen är tillgänglig i hela 17 Sverige. 18 19 Målet är att hela Sverige ska leva och att Målet är att hela Sverige ska leva och att 20 varje kommun ska vara ett fungerande varje kommun och region ska vara ett 21 samhälle, där människor kan få sina fungerande samhälle, där människor kan få 22 grundläggande behov av arbete och service sina grundläggande behov av arbete och 23 tillgodosedda. service tillgodosedda. 24 25 Eftersom glesbygdsbor har bristfällig 26 kollektivtrafik och långa avstånd till arbete 27 och service bör någon form av 28 kompensation utgå för de merkostnader 29 det innebär. 30 31 Strävan bör vara att nya statliga verk och 32 myndigheter förläggs utanför 33 Stockholmsregionen. Därigenom kan 34 arbetstillfällen spridas och kompetensen 35 stärkas på de orter som får en ny 36 myndighet. Högskolorna är viktiga för 37 kunskapsspridningen och utgör ett stöd för 38 det regionala och lokala näringslivet. 39 40 Systemet för kommunal utjämning ska vara Systemet för kommunal utjämning ska vara 41 statligt och så utformat att konsekvenserna statligt och så utformat att konsekvenserna 42 av skillnader i skattekraft, av skillnader i skattekraft, 43 befolkningsstruktur, geografiska avstånd, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, 44 klimat och sociala omständigheter klimat och sociala omständigheter 45 utjämnas. utjämnas. 46 47 5.8. JORD- OCH SKOGSBRUK SAMT 5.7. NATURENS NÄRINGAR 48 FISKE- OCH RENNÄRING 49 Förvaltarskapsprincipen ska vara Förvaltarskapsprincipen ska vara 50 vägledande vid utformandet av en säker vägledande vid utformandet av en säker 51 108 livsmedelsförsörjning. Produktionen av livsmedel är en basnäring som måste vårdas och utvecklas. Jordbrukspolitiken bör utformas så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument. Detta minskar behovet av långväga transporter. Försiktighetsprincipen leder till en restriktiv hållning beträffande genetiskt modifierade livsmedel. livsmedelsförsörjning. Produktionen av livsmedel är en basnäring som måste vårdas och utvecklas. Jordbrukspolitiken bör utformas så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument. Detta minskar behovet av långväga transporter. Försiktighetsprincipen vägleder beträffande genetiskt modifierade livsmedel. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Ur såväl globalt som nationellt perspektiv Ur såväl globalt som nationellt perspektiv 12 är det långsiktigt nödvändigt att är det långsiktigt nödvändigt att 13 åkermarken i Sverige och övriga Europa åkermarken i Sverige och övriga Europa 14 kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller 15 annan produktion som lätt kan avbrytas annan produktion som lätt kan avbrytas 16 och återgå till livsmedelsproduktion, som och återgå till livsmedelsproduktion, som 17 till exempel vid odling av energigrödor. till exempel vid odling av energigrödor. 18 För att bevara en levande landsbygd är ett För en levande landsbygd är ett livskraftigt 19 livskraftigt jord- och skogsbruk, samt fiske jord- och skogsbruk, samt fiske och 20 och rennäring av central betydelse. De har rennäring av central betydelse. De har även 21 också en stor betydelse för sysselsättningen en stor betydelse för sysselsättningen i 22 i näringar som förädlar och säljer råvaror. näringar som förädlar och säljer råvaror. 23 Bärkraftiga familjejordbruk bör även i Bärkraftiga familjejordbruk bör även i 24 fortsättningen vara basen i svenskt fortsättningen vara basen i svenskt 25 jordbruk, även om deltidsjordbruk med jordbruk, även differentierat 26 kompletterande näringar också ska landsbygdsföretagande ska underlättas. Det 27 underlättas. Det är nödvändigt att dessa är nödvändigt att dessa näringar ges 28 näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor likvärdiga konkurrensvillkor gentemot 29 gentemot andra länder, dels genom allmänt andra länder. 30 goda villkor för företagande och dels 31 genom de specifika förutsättningar dessa 32 näringar har i Sverige. 33 34 Kultur betyder ursprungligen just ”odling”. Kultur betyder ursprungligen just ”odling”. 35 Det är nödvändigt att ta till vara den Det är nödvändigt att ta till vara den 36 kultur- och miljöinsats som görs inom kultur- och miljöinsats som görs inom 37 jordbruksnäringen. En övergång till mer jordbruksnäringen. En övergång till mer 38 miljöanpassade och mer ekologiska miljöanpassade och hållbara 39 brukningsmetoder måste ske. Sverige bör brukningsmetoder måste ske. Sverige bör 40 ta till vara sina mycket goda förutsättningar ta till vara sina mycket goda förutsättningar 41 för miljövänlig och säker produktion av för miljövänlig och säker produktion av 42 biologiskt fullvärdiga livsmedel. Sverige ska högkvalitativa livsmedel. Sverige ska aktivt 43 aktivt verka för ett miljöanpassat jordbruk verka för ett mer miljöanpassat jordbruk 44 inom EU. inom EU. 45 46 Rennäringen ska värnas eftersom den är en Rennäringen ska värnas eftersom den är en 47 betydelsefull del av samisk kultur samt betydelsefull del av samisk kultur samt 48 viktig för sysselsättning och boende i viktig för sysselsättning och boende i 49 Sveriges norra inland och Sveriges norra inland och fjällvärld. 50 fjällvärld. 51 109 Den svenska fiskerinäringen måste ges förutsättningar att även i framtiden vara livskraftig. Den regionalpolitiska betydelsen av ett starkt svenskt fiske kan inte överskattas. En stor del av befolkningen i skärgården är direkt eller indirekt beroende av en väl fungerande fiskerinäring. För att garantera dessa samhällens fortlevnad är det viktigt att åtgärder vidtas för att bevara en livskraftig fiskerinäring. Fisket är internationellt och svenska fiskare konkurrerar inte bara sinsemellan utan även med fiskare från andra länder. Villkoren för svenska fiskare måste formuleras med hänsyn till detta. Den svenska fiskerinäringen måste ges förutsättningar att även i framtiden vara livskraftig. Den regionalpolitiska betydelsen av svenskt fiske är stor. Många i skärgården är direkt eller indirekt beroende av en väl fungerande och livskraftig fiskerinäring. Fisket ska i likhet med allt annat nyttjande av naturresurser ske med hänsyn till förvaltarskapsprincipen. Det ska vara långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut. Fisket ska i likhet med allt annat nyttjande av naturresurser ske med hänsyn till förvaltarskapsprincipen. Det ska vara långsiktigt ekologiskt hållbart och i första hand syfta till människoföda. Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut. Skogsbruket och den därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge en viktig svensk basnäring. För att svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl produktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål har samma prioritet och dignitet vid utformandet av den övergripande skogspolitiken. Skogsbruket och den därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge en viktig svensk basnäring. För att svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl produktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål har samma prioritet och dignitet vid utformandet av den övergripande skogspolitiken. Kapitel 6. Framtidens samhälle – förbrukat eller förvaltat? DEN SOM OROAR SIG för hur DEN SOM OROAR SIG för hur framtidens miljö kommer att se ut saknar framtidens globala miljö kommer att se ut inte anledningar. Klimatförändringar, den saknar inte anledningar. Klimatförsnabba skogsförstöringen, minskade ändringar, skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i miljön, regional fiskefångster, kemikalier i miljön, regional vattenbrist, övergödning är alla exempel på vattenbrist och övergödning är alla en utveckling som inte är hållbar. Samtidigt exempel på en utveckling som inte är visar erfarenheter att det går att bryta en hållbar. Samtidigt visar erfarenheter att det negativ trend. går att bryta en negativ trend. 110 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Begreppet ”hållbar utveckling” definieras ofta som ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Genom att betona generationsperspektivet återspeglar denna definition mycket väl en av de principer som är grundläggande för kristdemokraternas förhållningssätt till miljön, det vi kallar förvaltarskapsprincipen. Med detta menas att människan är förvaltare av – och inte herre över – skapelsen. Det ger oss människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Begreppet hållbar utveckling definieras ofta som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Genom att betona generationsperspektivet återspeglar denna definition mycket väl en av de principer som är grundläggande för kristdemokraternas förhållningssätt till miljön, det vi kallar förvaltarskapsprincipen. Med detta menas att människan är förvaltare av – och inte herre över – skapelsen. Det ger oss människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Förvaltarskapet gäller både de egna Förvaltarskapet gäller både de egna 19 personliga resurserna och de materiella personliga tillgångarna och de materiella 20 värdena: miljö och naturresurser. Vi ska värdena: miljö och naturresurser. Vi ska 21 agera på ett sådant sätt att vi med stolthet agera på ett sådant sätt att vi med stolthet 22 kan överlämna frukterna av vårt arbete. kan överlämna frukterna av vårt arbete. 23 Det förutsätter att vi förvaltar och inte på Det förutsätter att vi förvaltar och inte på 24 ett ansvarslöst sätt förbrukar ändliga ett ansvarslöst sätt förbrukar ändliga 25 resurser och naturvärden. Det förutsätter resurser och naturvärden. Det förutsätter 26 också att agerandet grundas på också att agerandet grundas på 27 försiktighetsprincipen. Med detta menas att försiktighetsprincipen. Med detta menas att 28 om misstanke finns om hot eller om misstanke finns om hot eller 29 oåterkallelig skada på miljön, måste extra oåterkallelig skada på miljön, måste extra 30 försiktighet tillämpas. Avsaknad av försiktighet tillämpas. 31 vetenskapliga bevis får inte användas som 32 ursäkt för att skjuta upp åtgärder för att 33 förhindra miljöförstöring. 34 35 Förvaltarskapet innebär inte något passivt Förvaltarskapet innebär inte något passivt 36 förhållningssätt utan är utvecklande och förhållningssätt utan är utvecklande och 37 förädlande till sin karaktär. Människan kan förädlande till sin karaktär. Människan kan 38 därför ingripa och påverka naturen, men därför ingripa och påverka naturen, men 39 ska göra det på ett sätt som är långsiktigt ska göra det på ett sätt som är långsiktigt 40 hållbart och varsamt. Till och med att odla hållbart och varsamt. 41 upp mark och producera säkra livsmedel 42 inverkar starkt på naturen, men det ligger 43 inom uppdraget som 44 förvaltare. 45 46 Förhållandet till djuren ska präglas av Förhållandet till djuren ska präglas av 47 förvaltarskap, så att djuren behandlas med förvaltarskap, så att djuren behandlas med 48 respekt och omtanke. Det faktum att djur respekt och omtanke. Det faktum att djur 49 och människor inte har samma värde, och människor inte har samma värde, 50 innebär inte att djuren skulle sakna värde. innebär inte att djuren skulle sakna värde. 51 111 Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen, är både personligt och gemensamt. Människan är en rationell varelse ansvarig för sina handlingar. Hon kan själv göra medvetna val för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och energi och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för långsiktig överlevnad för mänskligheten. Samtidigt räcker det inte med bara individuella beslut. Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktigt hållbar livsstil. Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans, beroende på verksamhetsområde. Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad skattepolitik, miljöledningssystem, miljövänlig upphandling samt utbildning till konsumentmakt är exempel på strategiska instrument som måste användas. Substitutionsprincipen, som innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga, är också ett viktigt verktyg. Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen, är både personligt och gemensamt. Människan är en rationell varelse ansvarig för sina handlingar. Hon kan själv göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för långsiktig överlevnad för mänskligheten. Samtidigt räcker det inte med bara individuella beslut. Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktigt hållbar livsstil. Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans, beroende på verksamhetsområde. Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad skattepolitik, miljöledningssystem, miljövänlig upphandling är exempel på strategiska instrument som ska användas. Substitutionsprincipen, som innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga, är också ett viktigt verktyg. En marknadsekonomi utifrån ett förvaltarskapsperspektiv, ger möjligheter att driva utvecklingen så att den blir ekologiskt hållbar. Att människor överutnyttjar vissa miljöresurser har till stor del sin grund i så kallat marknadsmisslyckande. De kostnader som den enskilde individen eller företaget belastas med motsvarar inte de kostnader som totalt sett uppstår i samhället, och många gånger har utnyttjandet av miljön uppfattats som gratis. Men om miljöns värde synliggörs och miljökostnaderna återspeglas i prissättningen, kan dessa En marknadsekonomi utifrån ett förvaltarskapsperspektiv, ger möjligheter att driva utvecklingen så att den blir hållbar. Att människor överutnyttjar vissa miljöresurser har till stor del sin grund i så kallat marknadsmisslyckande. De kostnader som den enskilde individen eller företaget belastas med motsvarar inte de kostnader som totalt sett uppstår i samhället. Många gånger har utnyttjandet av miljön uppfattats som gratis. Men om miljöns värde synliggörs och miljökostnaderna återspeglas i prissättningen, kan dessa beaktas i de 112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 beaktas i de beslut som tas av producenter och konsumenter. Detta kan ske genom att upprätthålla principen att förorenaren ska betala och att beskattningen i högre grad ligger på natur- och miljöresurser än på människors arbetsinsatser. Dessutom bör det traditionella välfärdsbegreppet beräknat som bruttonationalprodukten (BNP) kompletteras med miljöräkenskaper för att synliggöra sambandet mellan ekonomi och miljö. beslut som tas av producenter och konsumenter. Detta kan ske genom att upprätthålla principen att förorenaren ska betala och att beskattningen i högre grad ligger på natur- och miljöresurser än på människors arbetsinsatser. Dessutom bör det traditionella välfärdsbegreppet beräknat som bruttonationalprodukten (BNP) kompletteras med miljöräkenskaper för att synliggöra sambandet mellan ekonomi och miljö. 6.1. NATURRESURSER OCH MILJÖ 6.1. NATURRESURSER OCH MILJÖ En av vår tids största utmaningar är att minska negativ påverkan på naturen till vad naturen klarar av att ta hand om. En allt för omfattande resursförbrukning, där gränsen för ett hållbart uttag från ekosystemet överskridits, är ett mycket stort problem och strider mot målet att även kommande generationer ska kunna tillgodose sina behov. Länge dominerades miljödebatten av oron för att vissa ändliga råvaror skulle ta slut. Även om det fortfarande är ett stort problem i vissa sammanhang har erfarenheterna visat att då tillgången på de ändliga råvarorna minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna. Men samma mekanismer finns inte då ”miljöutrymmet” minskar. Det allvarligaste problemet är därför bristen på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgången till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till förgiftning, försurning och klimatförändringar. Länge dominerades miljödebatten av oron för att vissa ändliga råvaror skulle ta slut. Även om det fortfarande är ett stort problem i vissa sammanhang har erfarenheterna visat att då tillgången på de ändliga råvarorna minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna. Men samma mekanismer finns inte då ”miljöutrymmet” minskar. Det allvarligaste problemet är därför bristen på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgången till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring. För att motverka växthuseffekten krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn. Förnyelsebara bränslen För att motverka klimatförändringen krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn. Förnyelsebara bränslen 113 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 måste skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion ska stimuleras. För att minska avfallsmängden, behövs en kretsloppsanpassad utveckling, bland annat genom ett utökat producentansvar. När producenterna får ansvar för avfallet, ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. Avfallshanteringen ska vara inriktad på källsortering, återvinning, återanvändning och kompostering av det organiska avfallet. Västvärldens livsstil som innebär ett enormt resursslöseri är inte långsiktigt hållbar. Forskarrapporter har visat att jordens ekosystem inte långsiktigt klarar av att försörja mer än en halv miljard människor, om alla ska leva som vi. För att kunna behålla en hög levnadsstandard, samtidigt som de som idag lever i fattigdom ska få det drägligare, måste vi bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. Det behövs ny och mer miljövänlig och resurseffektiv teknik. Näringslivet går allt mer mot en dematerialisering, det vill säga att man fokuserar på tjänster och funktioner istället för produkter, till exempel att ett företag definierar sin affärsidé som att sälja tjänsten ”ren tvätt” – inte att sälja tvättmaskiner. Detta sätt att tänka behöver understödjas av långsiktiga politiska styrmedel. För att produktiviteten ska öka och mindre resurser användas, behöver det också finnas drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin. Det måste löna sig för individer att ta ansvar, utbilda sig, arbeta och spara. För företag måste det löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången. MILJÖN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV De allvarligaste miljöhoten är globala eller storregionala. Det gäller bland annat växthuseffekten, ozonförtunning, försurning, övergödning och spridning av måste skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion ska stimuleras. 1 2 3 För att minska avfallsmängden, behövs en 4 kretsloppsanpassad utveckling, bland annat 5 genom ett utökat producentansvar. När 6 producenterna får ansvar för avfallet, ökar 7 incitamenten att redan från början 8 producera varor som går att demontera 9 och återvinna. Avfallshanteringen ska 10 främst utgå från att förebygga avfall, sedan 11 följer återanvändning och 12 materialåtervinning. 13 14 Livsstilen i höginkomstländerna innebär ett 15 enormt resursslöseri som inte är långsiktigt 16 hållbart. Därför måste vi bli mycket mer 17 effektiva i vårt resursutnyttjande. 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 För att produktiviteten ska öka och mindre 37 resurser användas, behöver det också 38 finnas drivkrafter till detta i alla delar av 39 ekonomin. Det måste löna sig att investera 40 i produktion och utveckla ny teknik för att 41 höja kvaliteten och minska resursåtgången. 42 43 44 45 MILJÖN I ETT INTERNATIONELLT 46 PERSPEKTIV 47 De allvarligaste miljöhoten är globala eller 48 storregionala. Därför är ett samarbete över 49 nationsgränserna nödvändigt och en av 50 EU:s viktigaste uppgifter. 51 114 1 2 3 4 5 6 Människor i höginkomstländer kan med 7 Den rika världen är ett hot mot en innovationer, prioriteringar och reglering 8 ekologisk balans genom sin stora bryta sambandet mellan tillväxt och 9 konsumtion och sitt ineffektiva miljöbelastning. Samtidigt driver 10 resursutnyttjande. På grund av sin efterfrågan i dessa länder ett 11 fattigdom är den fattiga delen av världen resursutnyttjande som flyttas till länder 12 ett hot mot ekosystemet, som utsätts för med lägre välstånd. I låginkomstländer 13 ett mycket hårt tryck till följd av 14 urbanisering och kortsiktigt utnyttjande av saknas ofta nödvändig reglering och 15 framförallt träråvaror. Den rika världen har modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög 16 ett ansvar att hantera denna situation, belastning på lokala ekosystem som följd. 17 genom en rättvis handelspolitik och Höginkomstländer som efterfrågar varor 18 bistånd på en anständig nivå. En hållbar och produkter, har ett ansvar att hantera 19 utveckling förutsätter också denna situation, genom en rättvis 20 marknadsekonomi och demokrati. Inte handelspolitik och bistånd som möjliggör 21 någonstans har miljöförstöringen varit så en utveckling i rätt riktning och tillgång till 22 stor som i de länder där man tillämpat miljöanpassad teknik för 23 planekonomi. Ett system med låginkomstländerna. En hållbar utveckling 24 överlåtelsebara utsläppsrättigheter bör förutsätter också marknadsekonomi och 25 finnas inom EU. demokrati. Inte någonstans har 26 miljöförstöringen varit så stor som i de 27 De rika länderna måste också se till att länder där man tillämpat planekonomi. Ett 28 fattiga länder får del av den tekniska system som innebär att utsläpp medför 29 utvecklingen så att de kan undvika många kostnader bör finnas inom EU. 30 av de felsatsningar som gjorts i den rika 31 världen. En överföring av miljöanpassad 32 teknik måste ske. 33 6.2. NATURVÅRD, BIOLOGISK 34 6.2. NATURVÅRD, BIOLOGISK MÅNGFALD OCH DJURSKYDD 35 MÅNGFALD OCH DJURSKYDD Att slå vakt om den biologiska mångfalden Att slå vakt om den biologiska mångfalden 36 är viktigt av många skäl. Mångfalden är en är viktigt av många skäl. Mångfalden är en 37 förutsättning för ekosystemens långsiktiga förutsättning för ekosystemens långsiktiga 38 produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl 39 är det också viktigt med mångfald då de 40 är det också viktigt med mångfald då de areella näringarna nyttjar olika arter, liksom areella näringarna nyttjar olika arter, liksom 41 läkemedelsindustrin och energiindustrin. 42 läkemedelsindustrin och energiindustrin. Idag är det dessutom omöjligt att förutse 43 Idag är det dessutom omöjligt att förutse alla nya värdefulla framtida 44 alla nya värdefulla framtida användningsområden. Vidare så finns de 45 användningsområden. Vidare så finns de rena estetiska värdena i form av värdefulla rena estetiska värdena i form av värdefulla 46 kulturmiljöer och möjlighet till fritid och 47 kulturmiljöer och möjlighet till fritid och rekreation. Det finns dessutom ett etiskt 48 rekreation. Det finns dessutom ett etiskt 49 perspektiv som innebär att morgondagens perspektiv som innebär hänsyn till morgondagen. 50 generationer har lika stor rätt som dagens 51 miljögifter och tungmetaller. Föroreningar sprids storskaligt och låter sig inte stoppas av nationsgränser. Därför är ett samarbete över nationsgränserna nödvändigt och en av EU:s viktigaste uppgifter. 115 att lyssna till näktergalen och veta vilken fågel det är. 1 2 3 För att bevara vårt nationella naturarv åt För att bevara vårt nationella naturarv åt 4 kommande generationer, är kommande generationer, är 5 nationalparkerna mycket viktiga. nationalparkerna viktiga. Men det är också 6 Människan har ett behov av viktigt att det finns stadsnära 7 naturupplevelser för möjlighet till naturområden av hög kvalitet och att 8 avkoppling och välbefinnande, vilket allemansrätten bevaras i Sverige, så att 9 många av de natursköna unika miljöerna i möjlighet till friluftsliv finns på nära håll 10 parkerna kan ge. Men det är också viktigt för alla människor. Även små grönytor i 11 att det finns stadsnära naturområden av städerna fyller en viktig funktion för 12 hög kvalitet och att allemansrätten bevaras människors hälsa och rekreation. Parker 13 i Sverige, så att möjlighet till friluftsliv finns kan fylla vissa behov och naturområden för 14 på nära håll för alla människor. Även små fri utveckling fyller andra behov. 15 grönytor i städerna fyller en viktig funktion 16 för människors hälsa och rekreation. Det 17 handlar också om att slå vakt om 18 oplanerade ytor. Parker kan fylla vissa 19 behov och otuktade naturområden fyller 20 andra behov. 21 22 Ett bevarande av den biologiska Ett bevarande av den biologiska 23 mångfalden kräver både reservatsskydd i mångfalden kräver både reservatsskydd i 24 olika former och stor naturhänsyn i skogs- olika former och stor naturhänsyn i skogs- 25 och jordbrukslandskapet. Markägarna är och jordbrukslandskapet. Markägarna är 26 här en stor resurs, inte minst då det gäller här en stor resurs, inte minst då det gäller 27 att bevara kulturlandskapet. att bevara kulturlandskapet. 28 29 Våtmarker behöver bevaras och vid behov Våtmarker behöver bevaras och vid behov 30 återställas, skog behöver reservatsskyddas i återställas, skog behöver reservatsskyddas i 31 tillräcklig omfattning för att bevara den tillräcklig omfattning för att bevara den 32 biologiska mångfalden. Strand- och biologiska mångfalden. Det behövs ett 33 biotopskyddet ska värnas och den fjällnära strand- och biotopskydd samt särskilda 34 skogen omfattas av särskilda skyddsregler. skyddsregler för den fjällnära skogen. Ett 35 Men det räcker inte bara med naturskydd. I strandskydd bör inte tillämpas generellt 36 sjöar och vattendrag är föroreningar från utan användas i områden där det finns skäl 37 luft och markanvändning de största hoten. för det. Men det räcker inte bara med 38 Internationella överenskommelser behövs naturskydd. Internationella 39 för att begränsa utsläpp som leder till överenskommelser behövs för att begränsa 40 försurning och övergödning. utsläpp som leder till försurning och 41 övergödning. 42 43 44 Människan har ett ansvar att värna andra Människan har ett ansvar att värna andra 45 levande varelser. Det innebär att levande varelser. Det innebär att 46 människan ska ta väl hand om de djur som människan ska ta väl hand om de djur som 47 hon har i sin vård och sörja för att dessa hon har i sin vård och sörja för att dessa 48 djur får leva ett så naturligt liv som möjligt. djur får leva ett så naturligt liv som möjligt. 49 Utgångspunkten för människan i sitt Utgångspunkten för människan i sitt 50 umgänge med djur bör vara, att så långt det umgänge med djur bör vara, att så långt det 51 116 är möjligt, undvika stress, smärta och skador för djuren. Vid djurhållning ska också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov. Gentekniska förändringar i deras arvsmassa, som till exempel skulle kunna innebära förändringar i utseendet eller reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas. Vid all bedömning av verksamhet som innebär användning av genteknik ska försiktighetsprincipen råda. Onödigt lidande ska inte förekomma, och djurförsök ska endast få förekomma i yttersta undantagsfall. Långväga djurtransporter ska undvikas i största möjliga utsträckning. Strikta regler för hur djuren ska behandlas vid transport ska finnas. Människans ansvar omfattar också de vilda djuren. De ska alltid behandlas med hänsyn till sitt behov av ett naturligt liv. är möjligt, undvika stress, smärta och skador för djuren. Vid djurhållning ska också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov. Onödigt lidande ska inte förekomma, och djurförsök ska endast få förekomma i yttersta undantagsfall. Långväga djurtransporter ska undvikas i största möjliga utsträckning. Strikta regler för hur djuren ska behandlas vid transport ska finnas. Människans ansvar omfattar också de vilda djuren. De ska alltid behandlas med hänsyn till sitt behov av ett naturligt liv. 6.3. JAKT, FISKE OCH VILTVÅRD Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden. Förutom att de för många människor är en viktig del i deras rekreation och friluftsliv, är de dessutom, rätt bedrivna, ett tydligt exempel på tillämpat förvaltarskap av naturliga resurser. Viltvården är viktig för att undvika sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor och skog. Med utgångspunkt i ett principiellt stöd för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och jordbruksmark som garant för gott och långsiktigt förvaltarskap, bör kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt finnas. Samtidigt är det angeläget att det offentliga vidtar olika åtgärder för att bereda marklösa jägare tillgång till jakt på offentligt ägd mark. 6.3. JAKT, FISKE OCH VILTVÅRD Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden. Förutom att de för många människor är en viktig del i deras rekreation och friluftsliv, är de dessutom, ett tydligt exempel på tillämpat förvaltarskap av naturliga resurser. Viltvården är viktig för att undvika sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor och skog. Med utgångspunkt i ett principiellt stöd för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och jordbruksmark som garant för gott och långsiktigt förvaltarskap, bör kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt finnas. Samtidigt är det angeläget att det offentliga vidtar olika åtgärder för att bereda marklösa jägare tillgång till jakt på offentligt ägd mark. För att det i Sverige ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg behöver de vara fredade. Möjligheten till skydds¬jakt för att värna liv och egendom ska finnas. En långsiktigt hållbar rovdjurspolitik måste utformas i Det ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg. De ska förvaltas så att samexistens med andra intressen är möjligt och det ska också finnas möjlighet till skydds¬jakt för att värna liv och egendom. En långsiktigt hållbar rovdjurspolitik måste utformas i 117 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen. samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen. 1 2 3 4 6.4. GENTEKNIK 6.4. GENTEKNIK 5 Den moderna gentekniken är ett av de Den moderna gentekniken är ett av de 6 kraftfullaste instrument till förändring som kraftfullaste instrument till förändring som 7 kommit i människans hand. Rätt förvaltad kommit i människans hand. Rätt förvaltad 8 kan den främja det gemensamma bästa och kan den främja det gemensamma bästa och 9 en god samhällsutveckling. Utvecklingen en god samhällsutveckling. Utvecklingen 10 går snabbt när det gäller genteknik går snabbt när det gäller genteknik 11 tillämpad på växter och djur. Eftersom allt tillämpad på växter och djur. Eftersom allt 12 liv har samma byggstenar finns också en liv har samma byggstenar finns också en 13 oerhörd potential att påverka mänskliga oerhörd potential att påverka mänskliga 14 celler och därmed mänskligt liv. Detta celler och därmed mänskligt liv. Detta 15 öppnar möjligheter till bland annat helt nya öppnar möjligheter till bland annat helt nya 16 medicinska behandlingsmetoder men medicinska behandlingsmetoder men 17 medför också nya etiska dilemman. Detta medför också nya etiska dilemman. Detta 18 är inte något helt nytt. Det har funnits är inte något helt nytt. Det har funnits 19 etiska problem inom detta område långt etiska problem inom detta område långt 20 innan den moderna gentekniken blev innan den moderna gentekniken blev 21 aktuell, även inom till exempel traditionell aktuell, även inom till exempel traditionell 22 avel. Skillnader är dels hastighet och styrka avel. Skillnader är dels hastighet och styrka 23 på de instrument som nu är tillgängliga och på de instrument som nu är tillgängliga och 24 dels att man nu kan göra dels att man nu kan göra 25 genkombinationer som aldrig skulle ha genkombinationer som aldrig skulle ha 26 uppstått på naturlig väg. Eventuella misstag uppstått på naturlig väg. Eventuella misstag 27 och oförutsedda effekter får därför mycket och oförutsedda effekter får därför mycket 28 större konsekvenser än tidigare. Det är större konsekvenser än tidigare. Det är 29 viktigt att man går ytterst varsamt fram och viktigt att man går ytterst varsamt fram och 30 att man i lagstiftningen kräver att etiska att man i lagstiftningen kräver att etiska 31 hänsyn ska tas. hänsyn ska tas. 32 33 Den nya tekniken kan vara ett verksamt Gentekniken kan vara ett verksamt medel 34 medel för att kunna föda en växande för att kunna föda en växande 35 världsbefolkning, men också för att kunna världsbefolkning, men också för att kunna 36 bota mycket av mänskligt lidande. bota mycket av mänskligt lidande. 37 Gentekniken öppnar fantastiska Gentekniken öppnar fantastiska 38 möjligheter, men det finns också problem möjligheter, men kan även skapa hittills 39 som gör att stor försiktighet måste iakttas. oöverblickbara problem som gör att stor 40 Risken finns att grödor med gener som gör försiktighet måste iakttas. Risken finns att 41 dem motståndskraftiga mot vissa grödor med gener som gör dem 42 bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda motståndskraftiga mot vissa 43 släktingar och bilda hybrider, med bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda 44 svåröverblickbara ekologiska följder. Om släktingar och bilda hybrider, med 45 genetiskt modifierade grödor svåröverblickbara ekologiska följder. 46 överhuvudtaget ska odlas i öppen odling 47 måste nyttan med den genetiska 48 modifieringen noga vägas mot risken att en 49 spridning sker i naturen. Kunskapen om de 50 ekologiska effekterna av genetiskt 51 118 modifierade organismer är begränsad. Utsättning av sådana organismer ska inte tillåtas i öppen odling utan endast i tillståndsprövade försöksodlingar. 1 2 3 4 5 6 Växt- och djurförädlingen kan också bidra Växt- och djurförädlingen kan också bidra 7 till en utarmning av det genetiska kapitalet till en utarmning av det genetiska kapitalet 8 genom att konkurrera ut befintliga sorter genom att konkurrera ut befintliga sorter 9 och raser. Utarmningen av gener ger och raser. Utarmningen av gener ger 10 mindre variation att bygga vidare på. Vi vet mindre variation att bygga vidare på. Vi vet 11 inte exakt vilka betingelser som kommer inte exakt vilka betingelser som kommer 12 att gälla i framtiden. Därför är en så bred att gälla i framtiden. Därför är en så bred 13 genetisk bas som möjligt en form av genetisk bas som möjligt en form av 14 försäkring inför en okänd framtid. Utifrån försäkring inför en okänd framtid. 15 förvaltarskapsprincipen ska EU och Gentekniska förändringar i djurens 16 Sverige vara synnerligen restriktiva i att arvsmassa, som till exempel skulle kunna 17 tillåta introduktion av genetiskt innebära förändringar i utseendet eller 18 modifierade reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas. 19 livsmedel. Utifrån förvaltarskapsprincipen måste 20 försiktighetsprincipen vara rådande vid 21 lagstiftning och tillståndsgivning inom 22 genteknikens område. 23 24 Som konsument ska man ha möjlighet att Som konsument ska man ha möjlighet att 25 undvika produkter som innehåller genetiskt undvika produkter som innehåller genetiskt 26 modifierade organismer. En tydlig modifierade organismer. En tydlig 27 märkning, med möjligheter till kontroll och märkning, med möjligheter till kontroll och 28 uppföljning måste därför finnas. uppföljning måste därför finnas. 29 30 En förutsättning för att den biotekniska En förutsättning för att den biotekniska 31 industrin ska kunna växa och skapa värden industrin ska kunna växa och skapa värden 32 för mänskligheten är möjligheten att för mänskligheten är möjligheten att 33 skydda äganderätten till uppfinningar. För skydda äganderätten till uppfinningar. Det 34 att främja öppenhet, forskning, utveckling handlar om ensamrätt att utnyttja en 35 och investeringar behövs patent- och intellektuell prestation, en uppfinning, inte 36 växtförädlarrätt. Investeringskostnaderna om att äga liv, enskilda gener eller 37 är höga och risken för plagiering är stor. organismer, växter eller djur. 38 Det handlar om ensamrätt att utnyttja en 39 intellektuell prestation, en uppfinning. Det 40 handlar inte om att äga liv, enskilda gener 41 eller organismer, växter eller djur. 42 Det är därför viktigt att upprätthålla den Det är därför viktigt att upprätthålla den 43 grundläggande skillnaden mellan upptäckt grundläggande skillnaden mellan upptäckt 44 och uppfinning. Patent ska inte beviljas på och uppfinning. Patent ska inte beviljas på 45 rena upptäckter av till exempel en gen, rena upptäckter av till exempel en gen, 46 gensekvens eller ett enzym. Det som gensekvens eller ett enzym. Det som 47 existerar före forskning och genteknik är existerar före forskning och genteknik är 48 en del av det gemensamma kulturarvet i en del av det gemensamma kulturarvet i 49 vidare mening. Möjlighet till patent ska vidare mening. 50 däremot finnas för till exempel en 51 119 modifierad gen, en gensekvens eller ett enzym, vilka ingår i ett nytt biotekniskt förfarande eller i en produkt. Kriterierna ska vara de gängse som nyhet, uppfinningshöjd och industriell användbarhet. Att ta patent på sådana mikrobiologiska förfaranden, d.v.s. själva processen som sådan (metodpatent) och på produkter (produktpatent) är grundläggande i detta sammanhang. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Teknik och etik får inte separeras. All Teknik och etik får inte separeras. All 12 forskning och bioteknisk verksamhet forskning och bioteknisk verksamhet 13 inklusive patent och växtförädlarskydd ska inklusive patent och växtförädlarskydd ska 14 ytterst syfta till mänsklighetens ytterst syfta till mänsklighetens 15 gemensamma bästa och måste utgå från gemensamma bästa och måste utgå från 16 och respektera alla människors absoluta och respektera alla människors absoluta 17 och okränkbara värde. Varken människan och okränkbara värde. Varken människan 18 eller miljön får äventyras. eller miljön får äventyras. 19 20 Frågan om gentekniskt modifierade 21 livsmedel får inte bli en fråga som bara 22 angår den nationella politiken. Det måste 23 finnas möjligheter att i den kommunala 24 offentliga upphandlingen aktivt kunna välja 25 ekologiska alternativ, som per definition är 26 fria från genetisk modifiering, för att på det 27 sättet säkerställa behovet av säkra 28 livsmedel. 29 30 6.5. ENERGI 6.5. ENERGI 31 Sveriges energiförsörjning ska tryggas Sveriges energiförsörjning ska tryggas 32 genom en långsiktig och medveten genom en långsiktig energipolitik med fasta 33 energipolitik med fasta spelregler, där spelregler, där inhemska förnybara 34 inhemska förnybara energikällor och energikällor och bränslen utgör en växande 35 bränslen utgör en växande bas. Den bas. De tre grundpelarna för den svenska 36 negativa påverkan på hälsa, klimat och energipolitiken ska vara miljömässig 37 miljö måste vara så liten som möjligt, och hållbarhet, försörjningstrygghet och 38 därför behöver investeringar i konkurrenskraft. Den negativa påverkan på 39 biobränslebaserad kraftvärme, hälsa, klimat och miljö måste vara så liten 40 vindkraftverk, solenergi och småskalig som möjligt, och därför behöver 41 vattenkraft stödjas. Den svenska investeringar, forskning och utveckling i 42 kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i elkraft från vind, sol och vatten stödjas, 43 takt med att den ersätts med förnybar liksom utveckling av nya förnybara 44 energi. Energiskatter och miljöavgifter bör energikällor. Det är av yttersta vikt att 45 utformas med hänsyn till förhållanden i finna långsiktigt hållbara alternativ för den 46 omvärlden. Strävan ska vara att framtida energiförsörjningen. En driftsäker 47 åstadkomma ett system som minimerar kärnkraft kommer dock att vara en viktig 48 miljöbelastningen och säkerställer del av svensk elproduktion under 49 tillgången till billig energi framställd under överskådlig tid. 50 trygga och säkra 51 120 förhållanden. Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas. 1 2 3 4 5 Strävan ska vara att åstadkomma ett system 6 som minimerar miljöbelastningen och 7 säkerställer tillgången till billig energi 8 framställd under trygga och säkra 9 förhållanden. 10 11 Målet är ett ekologiskt uthålligt Målet är ett ekologiskt hållbart 12 energisystem utan drastiska energisystem utan drastiska 13 prisförändringar, elbrist och andra prisförändringar, elbrist eller andra 14 betydande påfrestningar på välfärd och betydande påfrestningar på välfärd och 15 sysselsättning. För att detta ska kunna vara sysselsättning. För att detta ska kunna vara 16 möjligt krävs att stora satsningar görs på möjligt krävs långsiktiga investeringar och 17 energiforskning och energiteknisk att stora satsningar görs på energiforskning 18 utveckling. och energiteknisk utveckling. 19 20 En fri elmarknad leder till ökad konkurrens Ett väl fungerande energisystem kräver att 21 och därmed till lägre elpriser, vilket tyvärr överföringskapaciteten inom Sverige och 22 kan få till följd att intresset för till andra länder är väl utbyggd, också för 23 energisparande åtgärder minskar. att möjliggöra svensk export av 24 klimateffektiv el. En öppen och 25 internationell energimarknad med ökad 26 konkurrens är till nytta för kunderna. 27 Prisbildningen och marknadens 28 funktionssätt behöver samtidigt hållas 29 under kontinuerlig uppsikt av berörda 30 myndigheter. 31 32 Medvetna konsumenter får dock större Medvetna konsumenter får därmed större 33 möjlighet att välja energi och el som är möjlighet att välja energi och el som är 34 producerade med mer miljövänlig teknik producerade med mer miljövänlig teknik 35 och kan därför driva utvecklingen framåt. och kan därför driva utvecklingen framåt. 36 För att energisparåtgärder ska få större Energieffektivisering är ett lönsamt och 37 spridning krävs också att andra effektivt sätt att trygga energiförsörjningen 38 förändringar görs. Investeringar som leder och nå våra miljö- och klimatmål. Det ger 39 till minskad energianvändning måste löna stora samhällsekonomiska vinster genom 40 sig och inte föra med sig en ökad lägre kostnader för hushåll och företag, nya 41 fastighetsskatt. jobb, teknisk utveckling, innovation och 42 hållbarhet. 43 44 45 6.6. INNEMILJÖ 46 Innemiljön har stor betydelse för mänskligt 47 välmående. Större delen av tiden tillbringas 48 inomhus, i bostaden, på dagis, i skolan, på 49 jobbet. Undermålig ventilation, nya 50 oprövade bygg- och inredningsmaterial, 51 121 fukt- och mögelskador bidrar till att människor upplever besvär av inneklimatet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 Den stora ökningen av allergier och annan överkänslighet beror till stor del på dålig inomhusluft, även om andra faktorer har betydelse. Ökningen av allergier hänger också samman med växande problem med fukt och mögel. Därför behövs det en återkommande kontroll av fukt, mögel, radon, elektromagnetiska fält, ventilation med mera. Samhället har stora kostnader för att sanera bostäder och offentliga lokaler från till exempel radon och PCB. Vid nybyggnation måste kommunerna i sin myndighetsutövning säkerställa att bostäder och andra lokaler är ekologiskt anpassade så att problem kan undvikas. För att komma till rätta med problemen i inomhusmiljön krävs hälsodeklarerade bostäder. Det behövs också system för miljö- och hälsovärdering av byggmaterial, byggande och byggnader, som underlag vid beskrivningar av byggnadsobjekts konsekvenser för ekologisk hållbarhet. De olika ansvarsfrågorna ska vara tydliga och en lag om produktansvar för bostadsvärdar och lokaluthyrare finnas. Buller är ett miljöproblem som allvarligt inverkar på såväl boende- som arbetsmiljö Många fritidsanläggningar har också alltför hög ljudnivå, med hörselskador som följd. Låga tillåtna gränser, med kontroller för att garantera att dessa efterlevs, är därför nödvändiga. 122
© Copyright 2024