Miljökonsekvensbeskrivning (öppnas som pdf)
Vindkraftpark SÖDER OM HESTRA SAMHÄLLE, YDRE KOMMUN Rapport 2011:10 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till tillståndsansökan avseende uppförande och drift av en anläggning för vindkraft söder om Hestra samhälle, Ydre kommun, Östergötlands län. Datum: 2011-10-30 MEDVERKANDE Beställare Tranås Energi Elförsäljning AB, Box 386, 573 24 Tranås Kontakt: Niklas Johansson, VD, Telefon: 0140 68114, [email protected] Synpunkter på MKB:n lämnas till Energi & Miljöstrategi Norden AB, Kontaktpersoner: Linda Genborg 0733 82 55 55 respektive Jonathan Hjorth 070 686 70 70. Miljökonsekvensbeskrivning: Uppförande av vindkraftspark i Hestraområdet, Ydre kommun. © Energi & Miljöstrategi Norden AB 2011 Fastighet: Hedingsmåla S:2, Folkesmålen 1:7, Härsmålen 1:2 och 1:3 samt Torpa Rås 1:3, Ydre kommun, Östergötlands län. Belägenhet i RT 90 2,5 gon V: X 1 457 575 Y 6 423 519 Författare: Linda Genborg, Omslagsbild: Fotomontage Höglycke, Energi & Miljöstrategi Norden AB Kartdata: Lantmäteriet Gävle 2011, Medgivande I 2011/0626 Redigering och Layout: Energi & Miljöstrategi Norden AB Energi & Miljöstrategi i Norden AB Sofierogatan 3D 412 51 Göteborg www.emstrategi.se [email protected] Sida | 2 FÖRORD Tranås Energi Elförsäljning AB ansöker om tillstånd för uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft enligt 9 kapitlet miljöbalken. Detta dokument (miljökonsekvensbeskrivning) utgör en bilaga till ansökan enligt miljöbalkens 9 kap 6 §. Syftet med föreliggande beskrivning är att identifiera, beskriva och ge underlag för en samlad bedömning av verksamhetens direkta och indirekta miljö- och hälsoeffekter, påverkan på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt påverkan på resurshushållningen. Dokumentet har tagits fram av Energi & Miljöstrategi AB på uppdrag av Tranås Energi Elförsäljning AB. Följande personer på Energi & Miljöstrategi Norden AB har deltagit i arbetet med att utarbeta miljökonsekvensbeskrivningen: Linda Genborg Jonathan Hjorth Caroline Möller Ansvarig för upprättandet Vind- & produktionsberäkningar Granskningsansvarig Underkonsulter som anlitats för specifika delstudier: Kjell Edvinger, David Loeffler Arkeologicentrum Arkeologisk utredning steg 1 Johan Pettersson, Ecocom Inventering av fågelfaunan 2010 Fredrik Litsgård Ecocom Inventering av fågelfaunan 2011 Emelie Nilsson Ecocom Inventering av fladdermusfaunan 2011 Resultatet av delstudierna redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen samt återfinns i sin helhet i tillhörande bilagor. Göteborg den (dag, månad, år) Linda Genborg Projektledare Sida | 3 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Ansökans omfattning Tranås Energi Elförsäljning AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) att inom ett skogsmarksområde söder om Hestra samhälle markerat på karta, bilaga II, till tillståndsansökan i Ydre kommun, Östergötlands län få uppföra och driva en gruppstation för vindkraft innehållande högst 11 stycken vindkraftverk med en totalhöjd uppgående till högst 150 meter ovan mark. Verksamheten är en B-verksamhet med SNI-kod 40.95 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bakgrund och förutsättningar Lokalisering Tilltänkt etableringsområde är lokaliserat till den höjdrygg som löper i SSV-NNÖ riktning cirka 2 kilometer söder om samhället Hestra i Ydre kommuns nordvästra del, Östergötlands län. Etableringsområdet är beläget mitt emellan de båda centralorterna Tranås (Tranås kommun) och Österbymo (Ydre kommun). Avståndet till Tranås stad är cirka 12 kilometer i nordvästlig riktning och Österbymo cirka 12 kilometer i sydöstlig riktning Etableringsområdet består av skogsbeklädda morän och hällmarker vilka i huvudsak brukas för skogsproduktion. Topografin är kuperad och bitvis höglänt med flera toppar, mellan vilka mindre våtmarks och sumpskogsområden av typen kärr- och myrskog är vanligt förekommande. Markhöjden inom etableringsområdet uppgår till 275-300 meter över havet. Planförhållande Området omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. För Ydre kommun nu gällande översiktsplan daterad 1990-04-23 beskrivs området som ett jord och skogsbruksområde med spridd bebyggelse och verksamheter. Ett arbete med revidering av översiktsplanen har påbörjats av Ydre kommun och den nya planen kommer att innehålla en fördjupning avseende vindkraftsfrågor. I den reviderade planhandlingen som planeras att gå ut på remiss under senhösten 2011 utpekas tilltänkt etableringsområde som ett område vars lämplighet skall bedömas i det enskilda fallet. Näraliggande vindkraftanläggningar I dagsläget finns inga vindkraftanläggningar uppförda i Ydre kommun. Inga vindkraftverk planeras heller närmare etableringsområdet än 6 kilometer. Vindresurser Årsmedelvinden inom etableringsområdet uppgår enligt MIUU-modellen, Uppsala Universitet, 2009 till 6,5 – 6,8 m/s 72 meter ovan nollplanet. MIUU-modellens överensstämmelse med i området reella vindresurser har verifierats av Bolaget genom vindmätning i mast åren 2007-2010 samt med hjälp av sodarutrustning under 2011. Sida | 4 Vindkraftanläggningen beräknas årligen producera 60 GWh – 70 GWh el per år vilket räcker för att årligen försörja 12 000 -14 000 hushåll (årsförbrukning om 5 000kWh/hushåll) eller 2 400 -2 800 eluppvärmda villor (förbrukning 25 000 kWh/villa). Miljönytta I dagens nordiska elsystem utgörs marginal-elen under en stor del av året av elkraft producerad i kolkondensverk. För det fall att produktionen av 60 GWh elkraft producerad i en kolkondensanläggning med effektiv reningsteknik ersätts till motsvarande del av elkraft producerad genom vindkraft innebär detta en utsläppsminskning av koldioxid med 51 000 ton per år, kväveoxider 156 ton per år och en minskning av svaveloxider med drygt 22 ton per år. Vidare innebär elproduktion i vindkraftanläggningen en minskning av utsläpp av stoft motsvarande 6 ton per år. Utformning av verksamheten Vindkraftanläggningen består av 11 stycken vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 150 m och en installerad effekt på 2-3 MW vardera. Vindkraftverken har placerats för att Bolaget ska erhålla så god produktion som möjligt och för att vindkraftverken ska få vakförluster som möjligt samt vara så effektoptimerade som möjligt med beaktande av de tekniska förutsättningarna i området samt med hänsyn till de olika skyddsintressen som finns. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras för luftfarten enligt vid tidpunkten för uppförandet gällande regler. Vindkraftanläggningen omfattar, utöver vindkraftverken, viss nyanläggning av vägar och uppställningsplatser. All väganläggning har utformats på ett sådant sätt att markintrånget så långt det är praktiskt rimligt begränsas och med hänsyn till i området förekommande intressen. Av denna anledning planerar bolaget att i största möjliga mån nyttja de i området befintliga vägarna. Ett förslag till vägdragning har utformats efter inmätning och tillgänglighetsbedömning i fält med särskild hänsyn tagen till i området förekommande arkeologi samt till områden innehållande våtmarksmiljöer samt naturvärden. Sammanlagt bedöms cirka 3,9 kilometer befintlig väg komma att förstärkas och breddas. Längden av nybyggda vägar bedöms uppgå till 3,4 kilometer. Elanslutning av anläggningen planeras till transformatorstation i Hestra, vilken på grund av begränsningar i kapacitet kommer att kräva förstärkningsåtgärder. Sannolikt uppförs en ny station på ny plats. Kablaget kommer att markförläggas. Inom etableringsområdet kommer nya kopplingsstationer att uppföras. Uppförandet av vindkraftparken planeras att kunna påbörjas med vägarbeten inom sex månader från erhållet tillstånd, något varierande beroende på årstid. Om samtliga vindkraftverk inom ramen för denna ansökan uppförs under samma period uppskattas byggtiden till maximalt ett år. Anläggningen har en drifttid på 20-25 år. Efter avslutad drift kan etableringsområdet till stor del återställas. Återställande av området kommer att vara avslutad senast tolv månader efter att anläggningen tagits ur drift. Vid återställningsarbetet kan vindkraftverken monteras ned och kablar tas upp om detta då bedöms vara den miljömässigt lämpligaste åtgärden. Sida | 5 Miljöpåverkan Områden av riksintresse Etableringen av vindkraftverk bedöms inte påverka något område av riksintresse. Naturvärde Etableringsområdet består till största delen av aktivt brukad produktionsskog där tall och gran dominerar. Naturvärdena i området är tämligen begränsade och främst knutna till i området förekommande sumpskogar, ängs- och hagmarker samt mindre rasbranter. Utformandet av anläggningen har skett med beaktande av områdets naturvärden. Anläggningsarbeten planeras inte att utföras inom något område med naturvärden och Bolaget planerar inte heller att vidta markavvattningsåtgärder varför påverkan på områdenas naturvärden inte bedöms uppstå till följd av verksamheten. Kulturmiljö Bolaget har låtit genomföra en särskild kulturhistorisk utredning inom etableringsområdet. Utredningen har genomförts av Arkeologicentrum. Vid utformandet av vägdragningar, uppställningsytor och andra till anläggningen tillhörande anläggningar har hänsyn tagits till i området identifierade kultur- och fornlämningar. Ingen del av anläggningen är placerad inom områden med fornlämningar varför etableringen inte bedöms medföra någon påverkan på områdets kulturmiljö. Fåglar och fladdermöss Bolaget har låtit utföra inventeringsinsatser avseende fågel inom etableringsområdet. Inventeringsinsatserna utformades som en allmän inventering i form av en linjeinventering vilken kombinerades med en riktad insats mot rovfågel. Vidare lät Bolaget utföra en särskild värdering av om det inom etableringsområdet förekommer värdefulla habitat för fågel. Samtliga inventeringsinsatser har utfört av konsultbolaget Ecocom. Med utgångspunkt i resultatet från inventeringen tillsammans med efterlevandet av lämnade rekommendationer gör Bolaget bedömningen att verksamheten inte kommer att medföra någon betydande påverkan på områdets fågelliv. Under våren 2011 lät Bolaget utföra en förstudie avseende fladdermöss inom etableringsområdet. Förstudien kompletterades sedan med en fältinventering under sommaren 2011. Resultatet av inventeringen visar att tilltänkt etablering inte gör intrång i några habitat som bedöms vara särskilt viktiga för fladdermöss samt att området generellt är väl lämpat för en etablering av vindkraft med avseende på fladdermusfaunan. Under förutsättning att vägdragningar undviks i eller i anslutning till bymiljöer, våtmarker eller lövskog, samt att stoppdrift tills vidare tillämpas för verk nr 9 under dygnets mörka timmar, vid vindhastigheter understigande 5 m/s under perioden 1 juli till 30 september bedöms verksamheten inte medföra någon påverkan på någon fladdermusart, vare sig på lokal eller regional nivå. Sida | 6 Ljud Ljudpåverkan från vindkraftverken bedöms, utifrån beräkningar av ljudutbredningen, inte ge upphov till ljudnivåer överstigande 40 dB(A) vid någon bostad. Inom ramen för MKB har bolaget även behandlat frågan om lågfrekvent ljud och infraljud. Sammanfattningsvis konstateras att det inte föreligger risk för betydande störningar eller negativa hälsoeffekter om ljudtrycksnivån utomhus uppfyller Naturvårdsverkets rekommendationer, dvs. är högst 40 dB(A). Skugga Skuggeffekten från verksamheten bedöms, utgående från beräkningar av skuggpåverkan, teoretiskt överstiga det rekommenderade värdet på maximalt 30h/år vid 16 bostäder. Beträffande de bostäder för vilka riktvärdena överskrids kommer skyddsåtgärder att vidtas. En åtgärd som Bolaget föreslår är reglering av skuggtiden vid aktuella bostäder så att vindkraftverket/verken tillfälligt stängs av vid förhöjd skuggexponering. Landskapsbild Vindkraftanläggningen kommer att synas och därmed medföra en påverkan på landskapsbilden. Även om den planerade etableringen kommer att medföra en påverkan på landskapsbilden och vindkraftverken kommer att vara väl synliga från flera platser i närområdet bedöms den planerade etableringen inte påverka några unika landskapsvärden, friluftsliv eller turism i området negativt. Av denna anledning gör bolaget bedömningen att en etablering av vindkraft kan realiseras utan en alltför negativ påverkan på landskapet uppstår. Turism och friluftsliv Det finns inga riksintressen för friluftslivet eller andra dokumenterade lokala eller regionala intressen för friluftsliv inom etableringsområdet. Av Bolaget genomförd enkätundersökning visar att tilltänkt etableringsområde främst nyttjas som närströvsområde av de boende i området. Vidare framkom att de boende i området inte uppfattar området vara välbesökt av turister. Planerad anläggning kommer att påverka ljudbilden i området men bedöms inte medföra några begränsningar av allmänhetens möjligheter att nyttja området för rekreationsändamål eller jakt och allmänheten kommer efter vindkraftverkens uppförande att fritt kunna uppehålla sig intill vindkraftverken. Bolaget avser inte att inhägna eller på annat sätt begränsa möjligheten till friluftsliv inom området. Sammantaget gör Bolaget bedömningen att anläggningen kommer att medföra små konsekvenser för friluftslivet i området. Utsläpp och avfall Vindkraftverken bedöms under drifttiden inte avge några utsläpp till luft eller vatten. Förekomsten av kemikalier vid vindkraftanläggningar är begränsad till hydraulolja, växellådsolja, lagerfett samt glykol. Genom vindkraftverkets konstruktion förhindras eventuellt spill att nå omgivningen. Verksamheten bedöms under drifttiden endast ge upphov till små mängder restprodukter eller avfall. De restprodukter eller avfall som uppkommer av verksamheten under såväl anläggande som drift och avvecklingsfasen kommer att omhändertas enligt gällande avfallslagstiftning. Sida | 7 Transporter Under byggnation kommer ett stort antal transporter att ske till, inom och från området. Delar av vindkraftverk och material till fundamenten transporteras på lastbil med släp. Uppskattningsvis krävs cirka 10 transporter per vindkraftverk samt cirka 73 transporter per anläggande av gravitationsfundament. Om torn av betongsektioner väljs kommer antalet transporter att öka med ca 30 stycken. Till detta kommer transporter av vägmaterial och arbetsmaskiner till området. Antalet transporter för anläggande av nya vägar samt för att förstärka och bredda befintliga vägar har i MKB uppskattats till 1390 stycken. Dock avser Bolaget att eftersträva massbalans. Genom att återanvända uppgrävda massor inom området beräknas antalet transporter att bli lägre än de ovan angivna 1390 stycken. De transporter som sker under verksamhetens drifttid utgörs endast av transporter vid löpande service- och underhåll av vindkraftverken. Normalt utförs löpande service 4-6 gånger per år och transporterna vid dessa tillfällen består i regel av besök av vanlig servicebil. Lokaliseringsbedömning Inom ramen för Bolagets utredning av lokalisering har ett område på cirka 55 hektar beläget väster om sjön Raklången (Alternativområdet) utretts parallellt med vald lokalisering för vindkraftetableringen. Likt vald lokalisering utgörs Alternativområdet till stora delar av produktionsskog. Alternativområdet innehåller dock en större andel äldre skog samt sumpmarker vilka innehar naturvärde. Möjlig yta att ta i anspråk för placering av vindkraftverk inom Alternativområdet uppgår till cirka 144 hektar att jämföra med vald lokalisering på 280 hektar. Antalet vindkraftverk som bedöms kunna etableras inom Alternativområdet uppgår till 8 stycken jämfört med de 11 vindkraftverk som bedöms kunna etableras inom valt område. Då en etablering inom vald lokalisering bedöms generera en högre produktion och kunna realiseras med mindre påverkan på omgivande miljö gör bolaget bedömningen att vald lokalisering utgör ett bättre lokaliseringsalternativ för anläggningen än Alternativområdet. Säkerhet Olycksriskerna förknippade med anläggningen bedöms vara små och risken för haverier mycket liten. För att minimera slitage kommer vindkraftverken automatiskt att tas ur drift om vindhastigheterna överstiger cirka 25 m/s. Under vissa meterologiska förhållanden kan is bildas på vindkraftverkets rotorblad, maskinhus eller torn. Den is som eventuellt faller av rotorbladen faller normalt i nära anslutning till vindkraftverket. För det fall att ett vindkraftverk ska återstartas efter en nedisningsperiod kommer återstarten att ske först efter att området utrymts och behörig personal besökt vindkraftverket. Skyltar som varnar för nedfallande is kommer att sättas upp på lämpliga platser invid vindkraftverken. Risk för skada i samband med åsknedslag minimeras genom att vindkraftverken utrustas med åskledare. Sida | 8 Samråd Samråd har genomförts med länsstyrelsen i Östergötlands län och företrädare för Ydre kommun den 15 februari 2010. Under mars månad 2011 gavs länsstyrelsen i Östergötlands län, Ydre kommun, Tranås kommun, Aneby kommun och Boxholms kommun ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter på projektet genom skriftligt samråd. Samråd med allmänheten, organisationer och föreningar genomfördes under perioden 7 mars till 30 april 2011 i form av en öppen utställning. I syfte att nå allmänheten hade en skriftlig inbjudan till samråd sänts alla registrerade fastighetsägare inom ett avstånd av 2 kilometer från planerade vindkraftverk. Även annonser i lokaltidningen hade föregått samrådsmötet. Av samråd framgår att planerad vindkraftetablering inte innebär några operationella problem för flygtrafiken. Genom särskilt yttrande för flygplatsen Linköping/Malmen framgår att anläggningen inte medför någon påverkan på flygplatsens intressen. Av samråd framgår vidare en etablering av vindkraft inom vald lokalisering inte riskerar att störa olika typer av signalsystem såsom tele- och radiokommunikation samt radar. Sida | 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ............................................................................................................................................................................................ 3 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING .................................................................................................................................................... 10 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER .......................................................................................................................................... 18 1.1 Sökande ................................................................................................................................................................................ 18 1.2 Tranås Energi Elförsäljning AB ........................................................................................................................................ 18 2. TILLSTÅND OCH SYFTE MED MKB ................................................................................................................................. 19 2.1 Prövning enligt miljöbalken .............................................................................................................................................. 19 2.1.1 Inledning........................................................................................................................................................................ 19 2.1.2 Vindkraftsanläggningar som prövas av länsstyrelsen ......................................................................................... 19 2.1.3 Aktuell anläggning ....................................................................................................................................................... 19 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningen ........................................................................................................................................ 20 2.2.1 Syfte och avgränsningar ............................................................................................................................................ 20 2.3 Läsanvisning ......................................................................................................................................................................... 22 3. VINDKRAFT OCH MILJÖ ..................................................................................................................................................... 24 3.1 Vindkraftens miljönytta ..................................................................................................................................................... 24 3.2 Europeisk energipolitik ..................................................................................................................................................... 25 3.3 Planeringsram för vindkraft ............................................................................................................................................. 25 3.4 De nationella miljökvalitetsmålen .................................................................................................................................. 26 3.4.1 Begränsad klimatpåverkan ........................................................................................................................................ 26 3.4.2 Frisk luft ........................................................................................................................................................................ 26 3.4.3 Bara naturlig försurning ............................................................................................................................................ 26 3.4.4 Ingen övergödning ...................................................................................................................................................... 26 3.5 Miljökvalitetsnormer ......................................................................................................................................................... 27 4. LOKALISERING ........................................................................................................................................................................ 29 4.1 Folkesmålen med omnejd ................................................................................................................................................ 29 4.2 Infrastruktur ........................................................................................................................................................................ 30 4.3 Bebyggelse ............................................................................................................................................................................ 30 4.4 Näringsliv och turismverksamhet .................................................................................................................................. 30 4.5 Planförhållanden ................................................................................................................................................................. 33 4.6 Riksintressen ....................................................................................................................................................................... 33 4.6.1 Om riksintressen ........................................................................................................................................................ 33 4.6.2 Område av riksintresse för naturvård .................................................................................................................. 34 Sida | 10 4.6.3 Område av riksintresse för friluftslivet................................................................................................................. 35 4.6.4 Område av riksintresse för kulturmiljö ................................................................................................................ 36 4.6.5 Riksintresse Natura 2000 ......................................................................................................................................... 37 4.6.6 Stora opåverkade områden av riksintresse ......................................................................................................... 38 4.7 Näraliggande vindkraftanläggningar................................................................................................................................ 39 4.8 Vindförhållanden i norra Ydre ........................................................................................................................................ 40 4.8.1 Nationell vindkartering ............................................................................................................................................. 40 4.8.2 Mastmätning................................................................................................................................................................. 42 4.8.3 Sodarmätning ............................................................................................................................................................... 42 5. OMFATTNING OCH UTFORMNING .............................................................................................................................. 45 5.1 Teknisk beskrivning generell ........................................................................................................................................... 45 5.1.1 Teknik ........................................................................................................................................................................... 45 5.1.2 Utformning................................................................................................................................................................... 46 5.1.3 Produktion ................................................................................................................................................................... 46 5.1.4 Markering av vindkraftverk ...................................................................................................................................... 46 5.1.5 Fundament ................................................................................................................................................................... 47 5.1.6 Vägar .............................................................................................................................................................................. 48 5.1.7 Uppställningsplatser & arbetsytor .......................................................................................................................... 49 5.1.8 Elnätsanslutning ........................................................................................................................................................... 49 5.1.9 Montering av vindkraftverk...................................................................................................................................... 50 5.1.10 Återställande ............................................................................................................................................................. 50 6. PARKLAYOUT .......................................................................................................................................................................... 52 6.1 Huvudalternativ .................................................................................................................................................................. 52 6.1.1 Vindkraftverk ............................................................................................................................................................... 52 6.1.2 Val av verktyp .............................................................................................................................................................. 52 6.1.3 Fastigheter .................................................................................................................................................................... 53 6.1.4 Produktion ................................................................................................................................................................... 53 6.1.5 Vägar .............................................................................................................................................................................. 53 6.1.6 Kranplatser och uppställningsplatser ..................................................................................................................... 56 6.1.7 Fundament ................................................................................................................................................................... 56 6.1.8 Markanspråk ................................................................................................................................................................ 57 6.1.9 Transporter ................................................................................................................................................................. 57 6.1.10 Elanslutning ................................................................................................................................................................ 59 6.2 Alternativ utformning ...................................................................................................................................................... 61 6.2.1 Vindkraftverk ............................................................................................................................................................... 61 6.2.2 Fastigheter .................................................................................................................................................................... 61 6.2.3 Produktion ................................................................................................................................................................... 62 Sida | 11 6.2.4 Vägar .............................................................................................................................................................................. 62 6.2.5 Kranplatser och uppställningsplatser ..................................................................................................................... 64 6.2.6 Fundament ................................................................................................................................................................... 64 6.2.7 Markanspråk ................................................................................................................................................................ 64 6.2.8 Transporter ................................................................................................................................................................. 64 6.3 Åtgärder ........................................................................................................................................................................... 66 6.4 Elanslutning...................................................................................................................................................................... 66 6.5 Jämförelse mellan vald placering och alternativ placering ................................................................................... 66 7. MILJÖPÅVERKAN .................................................................................................................................................................... 68 7.1 Naturmiljö ............................................................................................................................................................................ 68 7.1.1 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................................................... 68 7.1.2 Naturvårdsprogram ................................................................................................................................................... 69 7.1.3 Naturvårdsavtal .......................................................................................................................................................... 74 7.1.4 Sumpskogar.................................................................................................................................................................. 74 7.1.5 Ängs- och betesmarker ............................................................................................................................................ 77 7.1.6 Påverkan från placeringsförslagen .......................................................................................................................... 78 7.1.7 Åtgärder ....................................................................................................................................................................... 80 7.2 Fågel ....................................................................................................................................................................................... 81 7.2.1 Kända värden............................................................................................................................................................... 81 7.2.2 Utformning av inventeringsinsatser ....................................................................................................................... 81 7.2.3 Resultat ......................................................................................................................................................................... 83 7.2.4 Påverkan från placeringsförslagen .......................................................................................................................... 86 7.2.5 Sammanvägd bedömning .......................................................................................................................................... 87 7.2 6 Åtgärder ....................................................................................................................................................................... 87 7.3 Fladdermöss ......................................................................................................................................................................... 88 7.3.1 Kända värden............................................................................................................................................................... 88 7.3.2 Utformning av inventeringsinsatser ....................................................................................................................... 88 7.3.3 Resultat ......................................................................................................................................................................... 90 7.3.4 Påverkan från placeringsförslagen .......................................................................................................................... 90 7.3.5 Sammanvägd bedömning .......................................................................................................................................... 91 7.3.6 Åtgärder ....................................................................................................................................................................... 92 7.4 Kulturmiljö ........................................................................................................................................................................... 93 7.4.1 Kända värden............................................................................................................................................................... 93 7.4.2 Arkeologisk utredning etapp 1 ............................................................................................................................... 93 7.4.3 Rekommendationer ................................................................................................................................................... 96 7.4.4 Påverkan från placeringsförslagen .......................................................................................................................... 96 7.5 Friluftsliv ............................................................................................................................................................................. 101 Sida | 12 7.5.1 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................................................. 101 7.5.2 Enkätundersökning................................................................................................................................................... 101 7.5.3 Påverkan från placeringsförslagen ........................................................................................................................ 103 7.5.4 Åtgärdsförslag ........................................................................................................................................................... 104 7.6 Turism och Näringsliv ..................................................................................................................................................... 105 7.6.1 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................................................. 105 7.6.2 Påverkan från placeringsförslagen ........................................................................................................................ 105 7.6.3 Åtgärdsförslag ........................................................................................................................................................... 105 7.7 Landskapsbild..................................................................................................................................................................... 106 7.7.1 Landskapsanalys ........................................................................................................................................................ 106 7.7.2 Påverkan från placeringsförslagen ........................................................................................................................ 107 7.7.3 Åtgärdsförslag ........................................................................................................................................................... 109 7.8 Ljud ...................................................................................................................................................................................... 110 7.8.1 Upplevelse av ljud..................................................................................................................................................... 110 7.8.2 Ljud från vindkraftverk ............................................................................................................................................ 110 7.8.3 Riktvärde för ljud från vindkraftverk ................................................................................................................... 113 7.8.4 Att beräkna ljud ........................................................................................................................................................ 113 7.8.5 Påverkan från etableringsförslagen ...................................................................................................................... 115 7.8.6 Åtgärder ..................................................................................................................................................................... 122 7.9 Skuggor ............................................................................................................................................................................... 123 7.9.1 Skuggor från vindkraftverk ..................................................................................................................................... 123 7.9.2 Riktvärden och beräkningsmodellen ................................................................................................................... 123 7.9.3 Påverkan från etableringsförslagen ...................................................................................................................... 124 7.9.4 Åtgärder ..................................................................................................................................................................... 129 7.10 Riksintressen ................................................................................................................................................................... 130 7.10.1 Nulägesbeskrivning ................................................................................................................................................ 130 7.10.2 Påverkan från etableringsförslagen .................................................................................................................... 130 7.10.3 Åtgärder ................................................................................................................................................................... 130 7.11 Sammanfattande jämförelse ......................................................................................................................................... 131 8. Säkerhet ..................................................................................................................................................................................... 132 8.1 Driftsäkerhet ..................................................................................................................................................................... 132 8.2 Haveri .................................................................................................................................................................................. 132 8.3 Brand ................................................................................................................................................................................... 133 8.4 Is ........................................................................................................................................................................................... 133 8.5 Tillträde och personalsäkerhet ..................................................................................................................................... 133 8.6 Reflexer .............................................................................................................................................................................. 134 8.7 Kemikalier och restprodukter ...................................................................................................................................... 134 Sida | 13 8.8 Flyg ....................................................................................................................................................................................... 135 8.9 Radio- och telekommunikation .................................................................................................................................... 135 8.10 Elektromagnetiska fält ................................................................................................................................................... 135 8.11 Kontrollprogram ............................................................................................................................................................ 136 9. ALTERNATIV LOKALISERING .......................................................................................................................................... 138 9.1 Lokaliseringsprocess ........................................................................................................................................................ 138 9.2 Lokaliseringsalternativ ..................................................................................................................................................... 140 9.2.1 Folkesmålen med omnejd ...................................................................................................................................... 140 9.2.2 Slogebo/Brostorp ..................................................................................................................................................... 140 9.3 Områdesbeskrivning – Slogebo och Brostorp ......................................................................................................... 141 9.3.1 Bebyggelse .................................................................................................................................................................. 141 9.3.2 Infrastruktur .............................................................................................................................................................. 142 9.3.3 Naturlandskap och topografi ................................................................................................................................. 142 9.3.4 Vindförhållanden ....................................................................................................................................................... 143 9.3.5 Kommunala planförhållanden ................................................................................................................................ 143 9.3.6 Riksintressen ............................................................................................................................................................. 143 9.3.6.1 Riksintresse för naturvård .................................................................................................................................. 144 9.3.6.2 Riksintresse för kulturmiljö ................................................................................................................................ 145 9.3.6.3 Riksintresse för friluftsliv .................................................................................................................................... 146 9.3.6.4 Natura 2000 ........................................................................................................................................................... 146 9.3.6.5 Stora opåverkade områden ................................................................................................................................ 148 9.3.7 Naturmiljö ...................................................................................................................................................................... 149 9.3.7.1 Naturvårdsprogram klass 1 ................................................................................................................................ 149 9.3.7.2 Naturvårdsprogram klass 2 ................................................................................................................................ 149 9.3.7.3 Naturvårdsprogram klass 3 ................................................................................................................................ 151 9.3.7.4 Naturvårdsprogram klass 4 ................................................................................................................................ 152 9.3.7.5 Sumpskogar ............................................................................................................................................................ 153 9.3.7.6 Ängs- och hagmark ............................................................................................................................................... 156 9.3.10 Fågelinventering ...................................................................................................................................................... 158 9.4 Jämförelse mellan alternativen och motivering till valt alternativ. ....................................................................... 159 9.4.1 Ytstorlek ..................................................................................................................................................................... 159 9.4.2 Antal vindkraftverk .................................................................................................................................................. 159 9.4.3 Produktion ................................................................................................................................................................. 159 9.4.5 Motivering till vald lokalisering ............................................................................................................................. 160 9.5 Nollalternativ..................................................................................................................................................................... 161 9.5.1 Innebörd och förutsättningar ................................................................................................................................ 161 9.5.2 Val av jämförelsepunkt ............................................................................................................................................ 161 Sida | 14 10. SAMRÅDSPROCESSEN ...................................................................................................................................................... 163 10.1 Samråd med länsstyrelse och kommun .................................................................................................................... 163 10.2 Samråd med sakägare, allmänhet och organisationer ........................................................................................... 163 10.3 Samråd med övriga myndigheter och företag ......................................................................................................... 164 10.4 Inkomna yttranden samt åtgärder ............................................................................................................................. 165 11. AVVÄGNINGAR .................................................................................................................................................................. 167 11.1 Miljöbalkens syfte ........................................................................................................................................................... 167 11.2 De allmänna hänsynsreglerna...................................................................................................................................... 167 11.2.1 Bevisbörderegeln (2 kapitlet 1 §MB ) ............................................................................................................... 168 11.2.2 Kunskapskravet (2 kapitlet 2 § MB) .................................................................................................................. 168 11.2.3 Försiktighetsprincipen (2 kapitlet 3 § MB) ....................................................................................................... 168 11.2.4 Produktvalsprincipen (2 kapitlet 4 § MB)......................................................................................................... 168 11.2.5 Hushållningsprincipen (2 kapitlet 5 § MB) ....................................................................................................... 169 11.2.6 Lokaliseringsprincipen (2 kapitlet 6 § MB)....................................................................................................... 169 11.2.7 Skälighetsregeln (2 kapitlet 7 § MB) .................................................................................................................. 169 11.2.8 Ansvar för att avhjälpa skada (2 kapitlet 8 § MB) .......................................................................................... 169 11.2.9 Avslutande bedömning ......................................................................................................................................... 170 Sida | 15 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 7.1 Bilaga 7.2 Bilaga 7.3 Bilaga 8. Bilaga 9. Bilaga 10. Bilaga 11. Samrådsredogörelse Samråd med myndigheter Samråd med företag och infrastrukturintressen Samråd med allmänhet Landskapsbildsanalys Fågelinventering rapport 2010 Fågelinventering rapport 2011 Förstudie fladdermöss 2011 Kultur- och fornminnesutredning Enkätundersökning friluftsliv Svarsfrekvens enkätundersökning Frågeformulär Adressuppgifter Ljudberäkningar Skuggberäkningar Fotomontage Kostnad för nedmontering och återställande av område Sida | 16 DEL I Inledande uppgifter Sida | 17 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 Sökande Verksamhetsutövare Tranås Energi Elförsäljning AB Organisationsnummer 55 61 97 - 0178 Kontaktperson Niklas Johansson, VD Adress Box 386, 573 24 Tranås Telefon 0140-681 25 E-post [email protected] Fastighetsbeteckning Hedingsmåla S:2, Folkesmålen 1:7, Härsmålen 1:2, Hultna 1:2 m.fl. Kommun Ydre Län Östergötland SNI-kod 40.95 1.2 Tranås Energi Elförsäljning AB Tranås Energi Elförsäljning AB är ett dotterbolag till Tranås Energi AB som verkar för att distribuera förnybar och lokalt producerad elkraft till sina kunder. Tranås Energi AB och dotterbolaget Tranås Energi Elförsäljning AB ägs av Tranås Stadshus AB som i sin tur är helägt av Tranås kommun. Bolaget har sitt säte i Tranås. I dagsläget producerar bolaget drygt 9000 MWh el per år i kraftvärmeverket samt 3000 MWh per år i de två vattenkraftverken Olstorp och Forsnäs. Elkraften i kraftvärmeverket produceras helt med förnybara trädbränslen och tillsammans med vattenkraften är bolagets produktion av värme och el i stort sett klimatneutral. Den egna produktionen räcker dock inte för att täcka kundernas behov. För att möta en allt ökande efterfrågan på förnybar elkraft tvingas bolaget idag köpa in produktspecificerad vattenkraftsel från NordPool. Tranås Energi Elförsäljning AB strävar löpande efter att en allt större del av den el bolaget säljer ska vara lokal, förnybar el som producerats i egna anläggningar. Satsningen på etablering av vindkraft inom det egna koncessionsområdet utgör ett led i förverkligandet av denna ambition. Sida | 18 2. TILLSTÅND OCH SYFTE MED MKB 2.1 Prövning enligt miljöbalken 2.1.1 Inledning Att uppföra och driva vindkraftverk kräver i de flesta fall tillstånd. När tillstånd krävs och hur tillståndsprövningen går till framgår av miljöbalkens 9 kapitel samt av Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). I bilaga till FMH finns en förteckning över de vindkraftanläggningar som omfattas av tillstånds- eller anmälningskrav. Där finns också uppgifter om vilken myndighet som ansvarar för prövningen. Avgörande för hur en anläggning ska prövas är anläggningens storlek och dess utformning. I förordningen indelas vindkraftanläggningar på land därför i tre olika prövningskategorier. 2.1.2 Vindkraftsanläggningar som prövas av länsstyrelsen 40.90) Verksamhet med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Till denna kategori hör även ett enskilt vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses ovan eller ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. 40.95) Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och en av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Till denna kategori hör även ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses ovan eller ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra verksamheterna påbörjades. 2.1.3 Aktuell anläggning Denna MKB avser en vindkraftanläggning bestående av 11 stycken vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 150 meter. Anläggningen utgör således miljöfarlig verksamhet enligt Förordning 1998:899 och kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen i Östergötlands län. Sida | 19 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningen 2.2.1 Syfte och avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) utgör ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen i samråd med de aktörer som kan komma att beröras av verksamheten, såsom myndigheter, föreningar, organisationer, privatpersoner och allmänheten. Regler om när det krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och vad denna ska innehålla finns i miljöbalkens 6 kapitel. I 6 kap. 3 § framgår syftet med dokumentet: ”Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.” 1 Föreliggande MKB är framtagen av Energi & Miljöstrategi Norden AB på uppdrag av Tranås Energi Elförsäljning AB för att beskriva miljöeffekterna av uppförandet av en vindkraftpark söder om Hestra samhälle i Ydre kommun. Omfattningen och detaljeringsgraden av innehållet i denna MKB har avgränsats utifrån vad bolaget i samråd med myndigheter, sakägare och allmänhet funnit vara rimligt med hänsyn till de aktuella problemställningarna. För att läsaren skall känna till de viktigaste förutsättningarna behandlas nedan de olika avgränsningar som gjorts i denna rapport. 2.2.1.1 Omfattning Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar en beskrivning av påverkan, effekter och konsekvenser av en vindkraftetablering söder om samhället Hestra i Ydre kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller vidare en redovisning av alternativa områden, alternativa placeringar samt nollalternativ. Påverkan, effekter och konsekvenser av planerad verksamhet redovisas dock endast i sin helhet för den anläggning som ansökan avser (Huvudalternativet). 2.1.1.2 Geografisk avgränsning Beskrivningen av verksamhetens miljökonsekvenser har inriktat sig på de delar av området som påverkas av den förändrade markanvändningen eller som direkt angränsar till detta område. Beskrivningen avgränsas därför i huvudsak till etableringsområdet (se nedan). Gällande vissa aspekter såsom landskapsbild, friluftsliv och naturresurser m.m. har dock beskrivningen av anläggningens miljöpåverkan kommit att utvidgas till att omfatta ett större område. De olika avgränsningarna skisseras nedan. Särskilt värdefulla områden: Beskrivning av områden av riksintresse, Natura 2000, stora opåverkade områden m.m. har avgränsats till ett område uppgående till 5 kilometer från etableringsområdet. Anläggningsområdet Grovt skisserat 500 m radie från respektive vindkraftverk baserat på förslag om 11 stycken vindkraftverk inom det 1 Miljöbalken (1998:808) 6 kap 3 § Sida | 20 område för bolaget söker tillstånd. Detta motsvarar den yta inom vilket bolaget genom avtal äger rätt att uppföra vindkraftverk samt tillhörande vägdragningar och arbetsytor, dvs. direkt påverkad yta. Etableringsområdet Grovt skisserat område inom vilket anläggningsområdet utgör del. Etableringsområdets avgränsning framgår av figur 1 i kapitel 4.1. Alternativområde Med alternativområde avses i denna mkb ett markområde beläget drygt 3 km väster om etableringsområdet. Området har utretts inom ramen för projektet men har av bolaget bedömts vara ett mindre gynnsamt alternativ för lokalisering av verksamheten. Visuellt influensområde: Omfattar utöver etableringsområdet även angränsande markområden på ett avstånd av 0,75-3 kilometers avstånd från respektive vindkraftverk. Områdesavgränsningen har gjorts med utgångspunkt i att områdena uppvisar olika karaktär, känslighet eller upplevelsevärden. (se Landskapsbildsanalys, bilaga 2) Kulturutredningsområde: Omfattar ett markområde med radien 100-500 m invid respektive etableringsplats, markytan mellan vindkraftverk placerade i grupp samt tillhörande infartsvägar. (se Kultur- och fornminnesutredning, bilaga 6) Fågelinventeringsområde Utgörs av två delområden. Det nordliga inventeringsområdet omfattar höjdryggen söder om Linnekullatorpet och avgränsas i söder av Klackasjöns nordliga spets. Området har avgränsats för att täcka in samtliga etableringsplatser och till dem tillhörande markyta. Södra inventeringsområdet avgränsas av Hultna i öst, Högamålen i norr och Bjursbergasjön i väst. Avgränsningen har gjorts utifrån samma princip som det norra området samt utökats något för att även täcka in de nära angränsande sjöarna Gransjön och Bjursbergasjön. Ljud-/skuggutbredningsområde: Område för vilken ljud eller skuggpåverkan från verksamheten beräknas kunna uppstå. 2.1.1.3 Avgränsning i tid De i miljökonsekvensbeskrivningen beskrivna konsekvenserna av verksamheten avser en verksamhetstid på cirka 25 år. Etableringsområdet och dess omgivningar beskrivs utifrån den situation som gällde vid projekteringens påbörjande till och med miljökonsekvensbeskrivningens upprättande. Projektets olika aktiviteter och deras påverkan på människors hälsa och miljö redovisas för hela den tidsperiod som respektive aktivitet pågår. Aktiviteter omfattade av denna rapport är anläggningsarbete, reguljär drift, underhåll, avveckling och återställande. Sida | 21 2.3 Läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en bilaga till ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. MKB är ett dokument som med text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser. Till MKB hör en rad tekniska ritningar, rapporter och kartor, vilka redovisas som bilagor. Rapporten inleds med en beskrivning av vindkraft och miljö. Inom detta avsnitt redovisas vindkraftens miljönytta, mål för vindkraften samt vindkraftens förhållande till de nationella miljökvalitetsmålen samt miljökvalitetsnormer. Därefter följer i kapitel 4 en beskrivning av vald lokalisering för den planerade verksamheten med avseende på förekommande riksintressen, planförhållanden, bebyggelse, vindförhållanden m.m. I kapitel 5 delges läsaren en allmän orientering med avseende på vindkraftverkens konstruktion och utformning, vägar, uppställningsytor, fundament och elanslutning. Omfattning och utformning av planerad verksamhet avseende bolagets huvudalternativ samt alternativa utformning följer i kapitel 6. En beskrivning och bedömning av anläggningens förväntade påverkan på miljö- och hälsa ges i kapitel 7. I kapitel 8 behandlas säkerhetsaspekter för vindkraft. Kapitel 9 omfattar en beskrivning av lokaliseringsprocessen. I kapitlet beskrivs hur projektområdet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar samt en genomgång av nollalternativet. Kapitel 9 innehåller vidare en jämförelse mellan vald lokalisering och bolagets alternativa lokalisering. En redogörelse av genomförda samråd och vad som framkommit vid dessa ges i kapitel 10. För utförlig beskrivning av samrådsförfarandet hänvisas dock läsaren till samrådsredogörelsen i bilaga 1 till denna rapport. Miljökonsekvensbeskrivningen avslutas med en bedömning av den tilltänkta etableringens förenlighet med miljöbalkens syfte samt de allmänna hänsynsreglerna så som de stadgas i miljöbalkens 2:a kapitel. Sida | 22 DEL II VINDKRAFT OCH MILJÖ Sida | 23 3. VINDKRAFT OCH MILJÖ I detta kapitel ges en kortfattad beskrivning vindkraftens miljönytta. Vidare beskrivs de av riksdagen antagna nationella mål och planeringsramar för vindkraft samt hur en etablering av vindkraften förhåller sig till miljöbalkens syfte. 3.1 Vindkraftens miljönytta Tillgången till elkraft är en förutsättning för att dagens samhälle ska kunna fungera. Alla kraftslag har dock olika egenskaper och påverkar miljön på olika sätt. Vilket energislag som används och hur det används avgör i slutändan hur stor miljöpåverkan blir. För att kunna minimera den miljöpåverkan som samhällets elförsörjning medför krävs därför att energisystemet ställs om mot produktionssätt som genererar lägre utsläpp av miljöskadliga emissioner. Detta gäller inte minst utsläppen av koldioxid. Att beräkna miljöpåverkan från förändringar av elanvändningen eller i elproduktion är dock mycket komplext. Svårigheten härrör från att den el som konsumeras har producerats i en stor mängd produktionskällor av olika slag. Andelen el som producerats i de olika produktionskällorna varierar dessutom hela tiden till följd av faktorer såsom bränslepriser, ekonomiska styrmedel, årstid, väderlek m.m. 2 En metod för miljövärdering av elproduktion är att miljöbelastningen beräknas utifrån den kraftkälla som utgör driftsmarginal, det vill säga den kraftkälla som vid varje givet tillfälle är dyrast att använda för elproduktion. Denna metod för miljöbedömning som rekommenderas av Energimyndigheten 3 bygger således på att man inkluderar en bedömning av vilken teknik som försvinner eller tillkommer när elproduktionen förändras. I dagens nordiska elsystem utgörs marginal-elen under en stor del av året elkraft producerad i kolkondensverk.4 När Sverige periodvis tvingas importera el för att täcka sitt elbehov 5 innebär detta således att elproduktionen från kolkondens i Danmark, Finland eller Tyskland ökar emedan en minskning i efterfrågan/ en ökad tillförsel av annan elproduktion på motsvarande sätt innebär en minskning. 2 Elforsk AB, Miljövärdering av el – med fokus på utsläpp av koldioxid, sid 2 Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning, Vad kan du göra för klimatet? Persson Tobias, Eskilstuna 2008, sid 12 4 , A.a, sid 15 5 År 2010 nettoimporterade Sverige ca 2 TWh elkraft. Motsvarande siffror för 2009 var 4,7 TWh. Energimyndigheten, Nettoimport trots högre elproduktion under 2010, Pressmeddelande 2011-02-14 3 Sida | 24 I nedanstående tabell 1 illustreras miljönyttan för det fall att produktionen (GWh) från en kolkondensanläggning med effektiv reningsteknik ersattes av elkraft producerad genom vindkraft. Tabell 1: Emissionsminskning per GWh om elproduktion från vindkraft ersätter motsvarande produktion alstrad genom kolkondenskraft med effektiv reningsteknik6 Vindkraftverkets produktion Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider Stoft 1 GWh 850 ton 2,6 ton 370 kg 100 kg Det är dock värt att notera att ovanstående jämförelse av miljönytta baseras på de förutsättningar som är kända idag. Dagens vindkraftverk har en livslängd på cirka 25 år. Eftersom det bl.a. är de rörliga kostnaderna för att producera el som avgör vilken produktionsform som hamnar på marginalen är det osäkert vilken elproduktion som kommer att utgöra driftsmarginal i framtiden. EU:s handelssystem för utsläppsrätter skulle exempelvis kunna innebära att det blir naturgaskombi, mer effektiva kolkraftverk eller förnybar elproduktion såsom bioeldade kraftvärmeverk med kondensdrift som hamnar på driftsmarginalen framöver.7 Läsaren skall därför vara medveten om att det kan vara missvisande att vid en beräkning av miljönytta multiplicera ovanstående siffror med beräknad produktion under 25 år. 3.2 Europeisk energipolitik För att bidra till hanteringen av klimatförändringen beslutade EU år 2009 att Europas koldioxidutsläpp måste minska. EU:s medlemsstater har i detta syfte kommit överens om de så kallade 2020-målen8. 2020-målen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % till år 2020, att minst 20 % av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara energikällor år 2020 samt att energieffektiviteten ska öka med 20 % jämfört med 1990 års nivåer. I syfte att nå dessa mål har bindande mål fastslagits för varje EU-stat där de nationella målen har baserats på ländernas nuvarande andel och deras framtida potential för förnybar energi. För Sverige innebär direktivet ett åtagande att producera minst 49 % av sin energi från förnybara källor år 2020. Sveriges regering har genom handlingsplanen dock höjt detta mål till 50 % till år 2020. Oppositionens mål är 53 %.9 3.3 Planeringsram för vindkraft Med grund i de mål som EU satt upp när det gäller förnybar energi har Sverige antagit en planeringsram för utbyggnaden av vindkraft. Planeringsramen är ett sätt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för utbyggnaden av vindkraft i Sverige genom att ge signaler om hur mycket vindkraft som bör kunna hanteras inom ramen för den kommunala fysiska planeringen. 6 Wizelius Tore, Vindkraft i teori och praktik, 2:a upplagan, 2007 Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning – Vad kan du göra för klimatet? sid 16 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG, sid 1. 9 Motion till riksdagen 2008/09:MJ17 med anledning av regeringens proposition 2008:09:162 7 Sida | 25 Nuvarande planeringsram för vindkraft sträcker sig till år 2020 och innebär att lokaliseringsplaner för vindkraft ska fastställas av kommunerna motsvarande 30 TWh årsproduktion. Av dessa 30 TWh avses 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh havsbaserad vindkraft. 10 Planeringsramen innebär en betydande ökning av andelen elkraft som produceras genom vindkraft. I Sverige fanns vid 2010 års slut 1 655 stycken vindkraftverk. Dessa verk hade under år 2010 en sammanlagd produktion av el på 3,5 TWh.11 3.4 De nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Av denna anledning finns sedan år 2005 i Sverige 16 nationella miljökvalitetsmål antagna av riksdagen. Dessa kvalitetsmål beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Med undantag för klimatmålet som sträcker sig till år 2050 är syftet att samtliga miljökvalitetsmål ska vara uppnådda till år 2020.12 Vindkraft är en förnybar energikälla som bidrar direkt eller indirekt till möjligheten att uppfylla flertalet av de 16 miljökvalitetsmålen. 3.4.1 Begränsad klimatpåverkan Vindkraftsproducerad el resulterar i reducerade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser jämfört med elproduktion baserat på förbränning av fossila bränslen. Vindkraftsutbyggnaden utgör därför en av totalt 5 indikatorer för uppföljning av detta mål.13 3.4.2 Frisk luft Med undantag från uppförandefasen genererar vindkraften inte några utsläpp av luftföroreningar. En ökad produktion av förnybar energi i form av vindkraft bidrar till reducera utsläppen av kväveoxider, partiklar och andra skadliga ämnen som orsakas av förbränning av fossila bränslen. 3.4.3 Bara naturlig försurning Vindkraft genererar inte några utsläpp av försurande ämnen. En ökad produktion av förnybar energi i form av vindkraft har potential att reducera utsläppen av kväve- och svaveloxider och därmed minska nedfallet av försurande ämnen. 3.4.4 Ingen övergödning Till skillnad från kraftverk eller annan industri producerar vindkraftverk el utan att utsläpp av kväve, svaveloxider eller andra näringsämnen når omgivande miljö. 10 Regeringens proposition 2008:09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik, sid 1 Statens Energimyndighet, Vindkraftsstatistik 2010, sid. 6 12 Miljömålsportalen, Om miljömålen, datum 2010-04-14 13 Miljömålsportalen, Begränsad klimatpåverkan, datum 2010-04-14 11 Sida | 26 Genom att vindkraften innebär en reducering av förorenande utsläpp till luft samt en minskning av nedfallet av försurande och övergödande ämnen medför en utbyggnaden av vindkraft även ett indirekt bidrag till uppfyllandet av följande miljökvalitetsmål; Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt och djurliv samt En god bebyggd miljö. 3.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes genom miljöbalken år 1999. Utgångspunkten för normerna är kunskap om vad människan och naturen tål och miljökvalitetsnormerna kan på så vis omfatta högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Vindkraft påverkar inte dessa normer negativt. Sida | 27 DEL III LOKALISERING Sida | 28 4. LOKALISERING Kravet på lokaliseringsbeskrivning framgår av miljöbalkens 6 kap. 7 §, 2 stycket, 1p samt 4p. Paragrafen stadgar att miljökonsekvensbeskrivningen för verksamheter, vilka ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, alltid skall innehålla en beskrivning av verksamhetens lokalisering, en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga samt en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd.14 I detta kapitel följer en redogörelse av etableringsområdets lokalisering (huvudlokalisering). Det vill säga den lokalisering som i bolagets mening överensstämmer med lokaliseringsprincipen så som den stadgas i miljöbalkens 2 kapitel 6 §. 4.1 Folkesmålen med omnejd Tilltänkt etableringsområde utgörs av den höjdrygg som löper i SSV-NNÖ riktning cirka 2 kilometer söder om samhället Hestra i Ydre kommuns nordvästra del, Östergötlands län. Etableringsområdet är beläget mitt emellan de båda centralorterna Tranås (Tranås kommun) och Österbymo (Ydre kommun). Avståndet till Tranås stad är cirka 12 kilometer i nordvästlig riktning och Österbymo cirka 12 kilometer i sydöstlig riktning. Utöver Hestra utgörs närmsta tätbebyggda samhälle av Asby drygt 6 kilometer öster om etableringsområdet. Figur1: Huvudlokalisering. Etableringsområdets lokalisering har markerats med svart heldragen linje. 14 Miljöbalken (1998:808) 6 kap, 7 §, 2 st, 1 samt 4 punkten. Sida | 29 4.2 Infrastruktur Större delen av etableringsområdet genomkorsas av skogsbilvägar, varav allmän väg 559 delar etableringsområdet i ett nordligt respektive ett sydligt delområde. Väg 559 ansluter vidare till väg 551 väster om området samt till väg 131 öster om området. Samtliga vägar i området är relativt lågtrafikerade. Väg 551 har enligt Trafikverkets mätningar från 2007 en årsmedeldygnstrafik på ca 290 fordon (+/-35%) motsvarande mätning för väg 559 uppgår till 30 fordon. Även sistnämnda mätning härrör från mätperioder under år 2007. Såväl väg 551 som 559 har en hastighetsbegränsning satt till 70 km/h. 15 I etableringsområdets östra utkant skär en luftledning genom landskapet. Ledningens dragning sträcker sig från befintlig transformatorstation i Hestra, söderut över fastigheten Hedingsmåla S:1, Linnekulla 2:1, Torpa-Rås 1:3 och Höglycke 3:6 för att sedan löpa vidare öster om Svensbosjön vidare mot Forsnäs kraftstation i söder. 4.3 Bebyggelse Närmsta belägna tätort är Hestra samhälle (Ydre kommun). Samhället som år 2010 hade 476 invånare16 är beläget cirka 2 kilometer norr om planerad etablering. Området söder om Hestra är relativt glesbebyggt och bebyggelsen väster om området återfinns i huvudsak längs väg 559 och 551:s sträckning. Bebyggelsen nord-nordöst om etableringsområdets norra del utgörs av större lantbruksgårdar emedan bebyggelsen väster om området i huvudsak utgörs av bostadshus med gårds- och torpkaraktär. Öster samt söder om etableringsområdets norra del återfinns flertalet fritidshus av torpkaraktär, såsom Nyahemmet, Högmålen, Högstorp, Tappen, Klacken och Högamålen. Bebyggelsen i anslutning till etableringsområdets södra del utgörs av lantbruksgårdar samt bostäder av torpkaraktär. Fyra byggnader för bostadsändamål återfinns på ett avstånd understigande 500 meter från planerade vindkraftverk. Dessa är Aronstorp, Sälleryd, Nabben samt Lindenäs. 4.4 Näringsliv och turismverksamhet Genom att sammanställa information hämtad från Ydre kommuns företagsregister har Tranås Energi AB utrett huruvida det inom eller i anslutning till tilltänkt etableringsområde finns företag eller verksamheter, vilka skulle kunna påverkas negativt av etableringen av vindkraft. I syfte att även fånga upp mindre verksamheter, såsom privat stuguthyrning, café verksamhet, restauranger, platsanknutna evenemang m.m. har utdrag ur företagsregistret kompletterats med en granskning av tillgänglig turisminformation för Ydre kommun. Information om turism i området har inhämtats genom en granskning av de broschyrer och länkar som tillhandahålls av Ydre kommun via kommunens webbplats. Inom Ydre kommun finns flera aktörer med verksamheter inriktade mot turism, friluftsaktiviteter, bed and breakfast och bostadsuthyrning. Inte sällan erbjuder aktörerna en kombination av tjänster och turismverksamheten sker många gånger vid sidan av pågående lantbruksverksamheter såsom avel, kött- eller mjölkproduktion. 15 16 Trafikverket 2011, http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk, uttag 2011-06-07 Ydre kommun, Fakta för Ydre kommun 2011, rev 11-05-09 Sida | 30 Majoriteten av de aktörer som erbjuder aktiviteter kopplade till turism- och friluftsliv är dock belägna i området kring Österbymo, Sund, Norra Vi samt i området kring sjöarna Östra och Västra Lägern. På grund av att avståndet mellan planerad etablering och ovanstående områden överstiger 8 kilometer behandlas dessa verksamheter inte inom ramen för denna miljöbeskrivning. Drygt 4 kilometer nordöst om det planerade etableringsområdet, vid Torpasjöns sydvästra strand bedriver STF verksamhet såsom stuguthyrning, konferenser och till verksamheten relaterade aktiviteter. Cirka 1 kilometer sydöst om det tilltänkta etableringsområdets centrala del ligger byggnadsminnet Råås Kvarn. Inom kvarnområdet bedrivs idag studiecirklar i samarbete med studiefrämjandet och varje år arrangerar föreningen Råås kvarns vänner kvarndagarna. Inga omfattande verksamheter för stuguthyrning finns inom etableringsområdet eller dess omedelbara närhet. Endast en stuga för uthyrning finns redovisad inom ett avstånd av 4 km från tilltänkt etableringsområde.17 17 Ydre kommun, Semesterboende 2009, vilken är den senaste upplagan utgiven av Ydre turistbyrå. Sida | 31 Figur2: Möjlig yta att ta i anspråk för etablering av vindkraftverk (rött) inom etableringsområdet (svart heldragen linje) med hänsyn till ett skyddsavstånd på 500 meter till omgivande bebyggelse (grå). Sida | 32 4.5 Planförhållanden Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen av mark- och vattenanvändningen samt den lokala energiplaneringen. Den gällande översiktsplanen för Ydre kommun antogs i april 1990. Ett arbete med en revidering av översiktsplanen har påbörjats av Ydre kommun. Detta arbete har dock inte färdigställt vid tidpunkt för denna MKB. I nu gällande översiktsplan, daterad 1990-04-23, beskrivs området som ett jord- och skogsbruksområde med spridd bebyggelse och verksamheter. I översiktsplanen sägs följande om inriktningen på områdets fortsatta användande: ”Jord- och skogsbruket är en dominerande näringsgren i kommunen. Det är därför angeläget att ett aktivt jord- och skogsbruk kan bedrivas. Det är också viktigt att verksamheter som kompletterar jord- och skogsbruk kan utvecklas.”18 I översiktsplanen finns inga specifika detaljplaner för området eller generella riktlinjer för etablering av vindkraft. Det finns inga befintliga eller pågående arbeten med detaljplaner för området. 4.6 Riksintressen 4.6.1 Om riksintressen Områden av riksintresse är ett av miljöbalkens styrmedel för hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelserna återfinns i miljöbalkens 3-4 kapitel. I miljöbalkens 6:e kapitel 3 § stadgas att ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.” Nedan beskrivs samtliga områden av riksintresse som förekommer på ett avstånd av maximalt fem kilometer från etableringsområdet såsom det är utmärkt på nedanstående karta. 18 Ydre kommun, Översiktsplan, KF 1990-04-23, sid. 7 Sida | 33 4.6.2 Område av riksintresse för naturvård Figur3: Etableringsområdets lokalisering i förhållande till områden av riksintresse för naturvården 4.6.2.1 Sommen (1) Ca 4 kilometer nord/nordöst om etableringsområdet sträcker sig den näringsfattiga sprickdalssjön Sommen som utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö Sjön är uppdelad på ett flertal fjärdar och vikar och dess strandlinjer uppvisar en stor variation med bland annat flacka sandstränder, grusåsar, rasbranter och höga stup. Sjöns fiskfauna omfattar 20 arter, av vilka de intressantaste är Sommens storvuxna röding och insjööring. Sommen och dess omgivningar uppvisar också en rik fågelfauna med storlom och fiskgjuse. Berguv och pilgrimsfalk har tidigare häckat på branter utmed sjön. Andra fågelarter är gråtrut, småskrake, gräsand, storskrak, drillsnäppa, lärkfalk, fisktärna, häger och storskarv. Del av området är skyddat som naturreservat.19 19 Naturvårdsplan, 05 12 552 Sommen samt Riksintressant Naturmiljö, Östergötlands län, Liman Hans, Registerblad 1986-04-08, delvis reviderad 2008-09-17, NRO05031 Sommen. Sida | 34 4.6.3 Område av riksintresse för friluftslivet Figur 4: Etableringsområdets lokalisering i förhållande till områden av riksintresse för friluftslivet 4.6.3.1 Sommen Sommenområdet är av riksintresse för friluftslivet. Särskilt välbesökt är området runt Torpön där det finns campinganläggning, bilfärja samt ett naturrum som beskriver Sommenområdets geografi, historia och naturmiljö. Sommartid trafikeras området frekvent av fritidsbåtar, På Torpöns sydspets finns ett naturreservat, vars syfte är att bevara ett för allmänhetens friluftsliv betydelsefullt och naturskönt område.20 20 Naturvårdsplan, 05 12 552 Sommen Sida | 35 4.6.4 Område av riksintresse för kulturmiljö Figur 5: Etableringsområdets lokalisering i förhållande till områden av riksintresse för kulturmiljövården 4.6.4.1 Västorps by, Aneby kommun (1) Västorps by utgör ett exempel på en radby med bebyggelse från tidigt 1800-tal som på grund av sin relativa ovanlighet i landet är av riksintresse. Bostadshusen, vilka består av timrade enkelstugor i två våningar är belägna öster om vägen. Ekonomibyggnaderna återfinns på vägens västra sida och utgörs av timrade rödmålade ladugårdsbyggnader. I områdets västra del ligger ett f.d. skolhus och ett missionshus. Betersmarkerna väster om bykärnan är präglade av äldre tiders jordbruksteknik. I dalgången öster om byn växer skog. Byn har genomgått storskifte men inte laga skifte. 21 21 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Kulturmiljövårdens riksintressen Jönköpings län, Meddelande 4/96, sid 240-241 Sida | 36 4.6.5 Riksintresse Natura 2000 Figur 6: Etableringsområdets lokalisering i förhållande till Natura 2000 områden Natura 2000 syftar till att bevara hotade naturtyper och arter som finns upptagna på EU:s art- och habitatdirektiv eller fågeldirektivet. Sverige har åtagit sig att förvalta utvalda områden i syfte att säkerställa att områdenas värden bibehålls inför framtiden samt att angivna arter och naturtyper ska ha en så kallad gynnsam bevarandestatus. Natura 2000 områden utgör riksintresse enligt miljöbalkens 4 kapitel. Två områden omfattade av Natura 2000 finns inom ett avstånd av 5 kilometer från etableringsområdet. Dessa är: 4.6.5.1 Braskebo hagmarker och Fagerhults odlingslandskap (1) Braskebo hagmarker (NVP0512409/SEO230344) och Fagerhults odlingslandskap är beläget cirka tre kilometer öster om etableringsområdet. Braskebo gård innehåller ett omväxlande jordbrukslandskap med hagmarker av skiftande botanisk kvalitet. Partier av detta område innehåller en rik slåtter- och betesgynnad flora som kräver fortsatt hävd. Även strax väster om Braskebo, runt den lilla byn Fagerhult finns ett vackert odlingslandskap med naturliga fodermarker, vilka innehåller flertalet odlingsminnen såsom gärdesgårdar, odlingsrösen och en gammal ängslada. Båda områdena ingår i Natura 2000.22 22 Naturvårdsprogram, 05 12 408 Fagerhult, Naturvårdsprogram, 05 12 409 Braskebo Sida | 37 4.6.5.2 Granstugans slåtteräng (2) Invid Granstugan (SEO230325) finns flera betes- och slåttermarker som ligger i nordsluttning. Öster om gården finns en mycket värdefull slåtteräng som hyser ett flertal hävdgynnade arter. Ängen är opåverkad av gödsling och slås regelbundet. På ängen växer svinrot, ormrot, prästkrage, ängsskallra, jungrulin, nattviol, gökärt, smörbollar och stor blåklocka. Ängen ingår i Natura 2000.23 4.6.6 Stora opåverkade områden av riksintresse Figur 7: Etableringsområdets lokalisering i förhållande till stora opåverkade områden Enligt miljöbalkens 3:e kap 2 § skall ”stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär”. Söder respektive norr om etableringsområdet återfinns områden vilka är opåverkade eller endast obetydligt påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dessa utgörs i norr av sjön Sommen och dess omgivningar samt i söder området Askeryd (Assjön-V.Lägern) SkurugataTrangölarna..24 23 24 Länsstyrelsen i Östergötland, Granstugan, Bevarandeplan 2003-04-03 LSTGIS/FLÄN/1 Naturresursintressen/stopvomr.shp 2010-06-14 Sida | 38 4.7 Näraliggande vindkraftanläggningar I dagsläget finns inga vindkraftverk uppförda i Ydre kommun. Inga vindkraftverk planeras heller närmare etableringsområdet än 6 kilometer. Norr om Österbymo utreder Smålands Miljöenergi AB möjligheterna att uppföra tre stycken vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 185 meter per verk. Bolaget har genomfört samråd om projektet och tillståndsansökan planeras till vintern 2011/2012. Avståndet mellan Smålands Miljöenergi AB:s projektområde och av Tranås Energi Elförsörjning AB presenterat etableringsområde uppgår till cirka 12 kilometer. I området Grevekulla, beläget i Ydre kommuns södra del, invid sjön Boen, utreder Triventus Consulting möjligheterna att uppföra en vindkraftpark på cirka 6 vindkraftverk med totalhöjd 150180 m. Bolaget har genomfört samråd om projektet och tillståndsansökan planeras till hösten 2011. Avståndet mellan Triventus Consultings projektområde och av Tranås Energi Elförsörjning AB presenterat etableringsområde uppgår till drygt 20 kilometer. I Gränsen mellan Tranås och Aneby kommuner, i området kring Bakaremålen och Göljamålen, drygt 6 km väster om den nordliga delen av Tranås Energi Elförsäljning AB tilltänkt etableringsområde planerar Luveryd Vindkraft AB att uppföra 6 stycken vindkraftverk med totalhöjd på 150 meter. Projektet har överklagats av närboende och är under tillåtlighetsprövning. Ytterligare en etablering av 3 vindkraft planeras av Eolus Vind AB i området kring Äpplaryd i Tranås kommun. Eolus Vind AB ansökte i augusti 2011 om bygglov för vindkraftverken. Området Äpplaryd är beläget på ett avstånd övertigande 10 kilometer från av Tranås Energi Elförsörjning AB presenterat etableringsområde. Norr om Gripenberg, cirka 16 kilometer från etableringsområdet har Eolus uppfört två vindkraftverk av modell Vestas V90, 2MW med totalhöjd 150m. Vid Assjön i Aneby kommun cirka 16 kilometer sydväst om etableringsområdet har Triventus uppfört två vindkraftverk av modellen Suzlon 2,1 MW med totalhöjd på 144 m. Sida | 39 4.8 Vindförhållanden i norra Ydre 4.8.1 Nationell vindkartering Årsmedelvinden inom tilltänkt etableringsområdet uppgår till 6,5 och 6,8 m/s på höjden 72 meter ovan nollplanet (cirka 90 meter ovan mark) enligt den nationella vindkarteringen.25 Figur 8. MIUU vindkarta med upplösningen 0,01 km2 över Alternativområdet och delar av Etableringsområdet avseende 72 m ovan nollplansförskjutningen. Framtagen 2009-04-27. 25 För beskrivning av den nationella vindkarteringen se: Bergström Hans, Wind Resource Mapping of Sweden Using the MIUU-Model, Wind Energy Report WE2007:1, Department of Earth Sciences, Uppsala University Sida | 40 Figur 9: Årsmedelvindhastighet 72 meter ovan nollförskjutningsplanet, Uppsala Universitet 2009. Vindhastighet beräknad med 1 km upplösning. Figur 10: Årsmedelvindhastighet 72 meter ovan nollförskjutningsplanet. Vindkarta gjord med hjälp av MIUU-modellen 2007-12-14. Vindhastighet beräknad med 0,25 km upplösning. Sida | 41 4.8.2 Mastmätning I syfte att undersöka vindkarteringens modellresultat med den faktiska vinden i området påbörjade Bolaget i december år 2007 vindmätning. Vindmätningsutrustning placerades i en befintlig telekommunikationsmast i anslutning till etableringsområdet (Brostorpsmasten). Vindmätningen utfördes under en treårsperiod, från december 2007 till december 2010. Utöver vindhastighet och vindriktning mättes även temperatur. Vindmätning genomfördes för höjderna 95, 65 och 45 meter ovan mark. Mätning av temperatur har utförts för höjderna 80, 55 och 30 meter. Jämförelse mellan den uppmätta och långtidskorrigerade vinden i Brostorpsmasten och den av MIUU-modellen beräknade vinden visar att den uppmätta vinden är knappt 0,2 m/s lägre än vad MIUU-modellen beräknat. Detta är en vanlig trend i södra Sverige. 4.8.3 Sodarmätning Med start 2010 genomförde bolaget även en fördjupad studie av vindresurserna för två områden i norra Ydre; etableringsområdet samt Alternativområdet (se kapitel 9). Den fördjupade studien genomfördes med hjälp av en mobil vindmätare, en så kallad sodar (Sonic Detection And Ranging), placerad i en släpvagnstrailer. Sodarutrustningen sänder upp ljudsignaler som påverkas av vinden vilket leder till förändringar i signalen i ljudekot. Med hjälp av dessa frekvensförändringar i ekot, den så kallade Dopplereffekten, kan vindhastighet och vindriktning fastställas. Använd sodar var av modell AQ500c från AQSystem och mätte vinden upp till 200 meters höjd. Avsikten med den fördjupade studien av vindresurserna var att verifiera Bolagets utförda modellberäkningar av vindklimatet över etableringsområdet samt Alternativområdet. Detta är av stor vikt då områdena innehåller stora höjdvariationer vilket gör vindklimatet svårare att modellera. Verifieringen av modellberäkningarna gjordes genom att använda sodarutrustningen på Brostorp, Ydre (2007-12-05 to 2010-08-03) tre olika platser under NORTH perioden januari till augusti 2010, se figur 11. 20% Sodarens uppmätta vind för de tre platserna långtidskorrigerades med hjälp av resultatet från den samtidigt pågående mätningen i Brostorpsmasten. Därefter jämfördes de tre olika platsernas vindklimat och mätmastens med beräkningsmodellerna. 15% 10% 5% WEST EAST SOUTH >=18 16 - 18 14 - 16 12 - 14 10 - 12 8 - 10 6-8 4-6 2-4 0-2 Figur 11. Vindros framtagen efter mätserier från Brostorpmasten Sida | 42 De beräkningsmodeller som använts är MIUU-modellen och WaSP26 . För MIUU-modellen har beräkningarna körts med upplösningen 0,25 km2 och 0,01 km2 över områdena. Jämförelser mellan sodarns uppmätta vindklimat och beräkningsmodellerna visade att MIUUmodellen med 0,01 km2 upplösning gav bäst överensstämmelse med de uppmätta vindarna. Resultatet av mätningarna med sodar påvisade även en avsevärt större skillnad mellan sodarmätplatsen i Alternativområdet beläget väster om sjön Raklången och sodarmätplatsen inom etableringsområdet. Skillnaden bestod i att de reeella vindresurserna inom Alternativområdet uppvisade en 10 % minskning i vindhastighet jämfört med beräkningsmodellerna (vindkartan). För Etableringsområdet återfanns ingen sådan skillnad mellan modelldata och sodardata. Från genomförda mätningar framgår det tydligt att förhärskande vindriktning är väst-syd-väst. Figur 12: Lokalisering av mätmast och verifieringspunkter för sodarmätning. 26 WaSP (Wind Atlas Analysis and Application Program) utvecklas av Wind Energy Division på Ris Ø Tekniska Universitet i Danmark Sida | 43 DEL IV OMFATTNING OCH UTFORMNING Sida | 44 5. OMFATTNING OCH UTFORMNING Verksamheter, vilka antas medföra en betydande miljöpåverkan skall alltid innehålla en beskrivning av verksamheten avseende dess utformning och omfattning. Ovanstående följer av miljöbalkens 6 kap. 7 § 1 punkt. 5.1 Teknisk beskrivning generell 5.1.1 Teknik Tekniken är i princip densamma för alla trebladiga vindkraftverk. Vindkraftverken utnyttjar luftens rörelseenergi, det vill säga den energi som uppstår av de temperatur- och tryckskillnader som skapas genom solinstrålningen mot jorden. Vinden träffar vindkraftverkets rotor och sätter denna i rörelse. Rotorn är kopplad till en generator som omvandlar rotationskraften till elektricitet. Beroende på leverantör producerar vindkraftverket elektricitet vid vindhastigheter mellan ca 3-25 m/s. Maximal effekt uppnås vid vindstyrkor överstigande 12 m/s. Vid vindstyrkor överstigande 25m/s stängs vindkraftverken vanligen av för att minimera slitage. Hur snabbt rotorn roterar (rotorns varvtal) är främst beroende av vindens hastighet och vindkraftverkets rotordiameter. Desto större rotordiameter desto lägre varvtal har verket vid en given vindhastighet. Dagens moderna vindkraftverk är också konstruerade med variabla varvtal och vridbara blad. Genom denna utformning kan effektuttag och ljudnivå anpassas efter de aktuella förhållandena på platsen. Utvecklingen inom vindkraftbranschen har under senare år varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna ökat och att tornen blivit högre. Jämfört med 1980-talet har vindkraftverkens effekt ökat med en faktor om drygt 200.27 Figur 13: Vindkraftens utveckling i Sverige 1982-201028 27 28 Boverket, Vindkrafthandboken 2009, sid 27 Statens Energimyndighet, Vindkraftsstatistik 2010, sid. 6 Sida | 45 5.1.2 Utformning Ett vindkraftverk består av fyra delar; fundament, torn, rotor med rotorblad och ett maskinhus. I botten på vindkraftverket återfinns fundamentet, vilket är den del som vindkraftverket förankras i. Fundamentet är utformat för att bära alla laster från vindkraftverket och kan bestå av en gjuten betongplatta (gravitationsfundament) eller utgöras av en bergsförankring (bergsförankrat fundament). Valet av fundamenttyp styrs i huvudsak av vilka markförhållanden som råder på platsen där vindkraftverket skall placeras. Vindkraftverkets torndel är vanligen konformat och tillverkat av vitmålad stål eller betong. Tornhöjden hos ett vindkraftverk anges vanligen som verkets navhöjd. Detta beror på att tornhöjd avser vindkraftverkets höjd från markplanet upp till den höjd där rotorn är monterad. På toppen av vindkraftverkets torn återfinns maskinhuset. Maskinhuset innehåller vindkraftverkets delar för kraftöverföring från rotorn (huvudaxel och växellåda), generator, girsystem för rotorns inriktning mot vinden m.m. Vindkraftverkets rotor utgörs av ett rotornav vanligtvis tillverkat av gjutjärn och vingar vanligtvis tillverkade av kolfiber. Rotordiametern för ett vindkraftverk uppgår vanligen till samma storlek som vindkraftverkets navhöjd. 5.1.3 Produktion Ett vindkraftverk kan producera el under drygt 7000 av årets 8760 timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan. Inom etableringsområdet är vinden över 3 m/s cirka 88 % av tiden, dvs. 7 700 h per år. 5.1.4 Markering av vindkraftverk Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:155. Enligt dessa föreskrifter skall vindkraftverk som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45-150 meter över underliggande mark- eller vattenyta markeras med vit färg samt vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd som överstiger 150 meter skall markeras med vit färg samt med ett högintensivt vitt blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ljusmarkeringen skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Vad gäller vindkraftparker föreslås att samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt bestämmelserna ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftpark och som inte utgör parkens yttre gräns eller har en höjd överstigande de vindkraftverk som utgör parkens yttre Sida | 46 gräns markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken). Vidare framgår det att om det finns samlad bebyggelse inom en radie av 5 kilometer från vindkraftverket/en ska de högintensiva ljusen avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket/en. 5.1.5 Fundament Figur 14: Anläggande av fundament. Från vänster: armering, typskiss fundament, ingjutningsring, fundamentsarmering inför betonggjutning. Vindkraftverkets fundament har två uppgifter; att bära upp tyngden från vindkraftverket och att hindra verket från att välta. Val av konstruktion för ett vindkraftverk avgörs av ett flertal parametrar såsom tyngd och storlek på vindkraftverket, navhöjd, geotekniska förutsättningar m.m. Eftersom markförhållandena skiljer sig från plats till plats finns det inga standardlösningar för fundamenten. Istället måste fundamentslösningen utformas från de rådande förutsättningarna i det aktuella fallet. Vilken typ av fundament som kommer att användas för respektive vindkraftverk kommer av denna anledning att kunna beslutas först efter det att geotekniska detaljundersökningar utförts vid varje etableringsplats. De två vanligaste typerna av fundament är bergsförankrat fundament och gravitationsfundament. De två typerna beskrivs nedan. 5.1.5.1 Gravitationsfundament Gravitationsfundamentet utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egen tyngd och underliggande mark upptar alla belastningar från vindkraftverket. Gravitationsfundamenten kan se lite olika ut beroende på markförutsättningarna på platsen men även beroende på vem som projekterat fundamentet. Ur materialåtgång utgör cirkeln den ideala formen eftersom denna form kräver minst material. Ett cirkulärt fundament är dock svårt att konstruera. Ofta väljs därför ett åttakantigt eller ett fyrkantigt formverk för fundamenten istället. Fördelen med det sistnämnda alternativet är att en fyrkantig form underlättar armeringen av fundamentet. Vid anläggandet av ett gravitationsfundament anläggs först en grop med rätt mått upp och dess botten jämnas ut för armeringsarbetet. I gropens mitt byggs en pelare, vilken används som sockel för vindkraftverkets torndel. Efter att fundamentet armerats gjuts fundamentsplattan. När betongen efter ungefär 4 veckor har härdat återtäcks fundamentet med de uppgrävda massorna. Jordtäckningen av fundamentet har en dubbel funktion. Att återtäcka fundamentet med utgrävningsmassorna fungerar som ett extra stöd åt konstruktionen samtidigt som anläggandet av fundamentet inte bryter naturens mönster alltför mycket. Sida | 47 För ett vindkraftverk på 2-3 MW och en tornhöjd på runt 100 meter krävs generellt ett gravitationsfundament bestående av cirka 450-500 m3 betong. Fundamentets diameter är beroende av på vilket djup det förläggs men ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk är vanligen ca 20x20 meter och förläggs till ett djup ner till ca 2 meter. 5.1.5.2 Bergsförankrat fundament För de fall där underliggande berg ligger nära markytan och är av god kvalitet kan ett så kallat bergsfundament användas. Denna fundamentskonstruktion innebär att vindkraftverket förankras i berget genom en s.k. bergsadapter. Anläggningsarbetet inleds med att berget blottläggs och putsas rent så att en gjutform kan anläggas på berget. En bergsadapter gjuts därefter fast och berget borras så att ett antal bergstag kan förankra fundament och adapter i berget. Till detta åtgår betong, armeringsjärn samt ingrepp såsom grävning, schaktning och sprängning. Bergsadaptern, i vilken torninfästningen ska ske är en knapp meter hög. 5.1.6 Vägar Figur 15: Väganläggningsarbete för vindkraftverk i skogsmark Vid uppförande av vindkraftparken kommer vägar till verken att behöva anläggas. Dessa vägar kommer att användas i anläggningsskedet vid uppförande av vindkraftverken samt under driftsskedet för löpande service och kontroll av respektive vindkraftverk. Det är bolagets avsikt att all väganläggning sker på ett sådant sätt att markintrånget så långt det är praktiskt rimligt begränsas och sker med hänsyn till i området förekommande intressen. Av denna anledning planerar bolaget att i stor utsträckning utgå från de befintliga vägarna i området vid såväl anläggningsfasen som driftfasen. En viss breddning, uträtning och förstärkning av de befintliga vägarna kommer dock att behöva genomföras. Likaså kommer nya vägar att behöva anläggas fram till respektive vindkraftverk. De krav som ställs på vägar vid transport av vindkraftverk är bland annat att vägens bredd uppgår till ca 5 m, att lutningen inte bör överskrida 8 grader (dock kan transport i lutningar upp till ca 14 grader genomföras med hjälp av specialdragare) och att vägen ska klara 15-17 tons axeltryck. Därtill krävs att kurvradien uppgår till ca 40 m samt att en raksträcka om ca 140 meter leder fram till respektive vindkraftverk. Sida | 48 Inom ramen för denna MKB har bolaget arbetat fram ett schematiskt förslag på vägdragning i vilken hänsyn har tagits till bland annat våtmarksområden, naturvärdesområden och arkeologiska fynd skyddade enligt kulturminneslagen. Slutligt beslut om vägarnas utformning avgörs dock först i samband med upphandling av vindkraftverken. Vägarnas sträckningar anpassas då till vald modell av vindkraftverk, verkens navhöjd och de arbetsfordon som är aktuella för uppförandet. Vidare kan justeringar i vägdragningsförslaget komma att ske i syfte att anpassa vägdragningens sträckning till rådande hydrologiska förhållanden. Detta för att undvika påverkan på ytvattenavrinningen. För redogörelse av vägarnas utformning inom respektive placeringsförslag se figur 19 samt figur 27. 5.1.7 Uppställningsplatser & arbetsytor I inledningen av byggskedet kommer en uppställningsplats att behöva anläggas invid respektive vindkraftverk. Uppställningsytorna är framförallt nödvändiga vid uppförande och montering av vindkraftverken men kommer även till användning vid behov av större underhållsåtgärder såsom exempelvis byte av ett rotorblad eller växellåda. Av denna anledning kommer uppställningsytorna att kvarstå under hela vindkraftverkets livstid. Utformningen av uppställningsplatserna är individuell och utformningen beror bland annat på aktuell topografi samt uppställningsplatsens lokalisering relaterat till tillfartsvägen. Generellt kan utformningen av uppställningsplatserna dock indelas i två huvudtyper; Uppställningsplatser belägna invid passerande serviceväg samt uppställningsplatser med separat serviceväg. Oavsett vilken kategori respektive uppställningsplats tillhör kommer uppställningsplatsen att kräva en yta på cirka 30 x 50 meter (1500m2). Kravet på bärighet är densamma som för transportvägarna men uppställningsytorna ställer högre krav på planhet. 5.1.8 Elnätsanslutning Figur 16: Nedgrävning av kablage för vindkraftpark Den elkraft som produceras av vindkraftverken ska på ett tillförlitligt sätt matas ut på elnätet. Anslutningen av vindkraftverken kommer att ske via Tranås Energi ABs ledningsnät och anslutningspunkten är en ny transformatorstation belägen i Hestra samhälle norr om vindkraftparken. Anslutningen av vindkraftverken planeras att ske genom markförlagd kabel. Kablaget kommer så långt det är praktiskt möjligt att följa befintliga och nyanlagda vägar. Av denna anledning sker förläggningen av elnätet i samband med vägläggningsarbetet. Vid förläggningen av kablaget grävs Sida | 49 dikesgrenen till ca 0,6-1 meters djup, i vilken kabeln placeras. För att skydda kablaget läggs sedan ett skikt av sand både under och över kabeln varpå diket sedan återfylls med befintliga massor eller vägmaterial. 5.1.9 Montering av vindkraftverk Figur 17: Montering av vindkraftverk. Foto Gunnvie Claesson/ Bertil Pettersson 2010 Tillverkningen av vindkraftverken sker i fabrik och varje vindkraftverk levereras i ett antal huvudkomponenter, vilka kan skilja sig något beroende på leverantör och fabrikat. Dessa delar är: Tornsegment, infästningsplatta, maskinhus, rotornav, rotorblad, transformator, arbetsbodar och övrigt arbetsmaterial. Resningsarbetet sker med hjälp av en större mobilkran samt en mindre hjälpkran. Tornets olika sektioner lyfts på plats och bultas samman med fundamentets ingjutningssektion alternativt bergsadapter. Därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Rotorbladen kan monteras på nacellen (del av maskinhuset) på marken för att sedan lyftas upp och monteras fast. Rotorbladen kan även lyftas upp och monteras blad för blad på nacellen efter att nacellen har monterats på tornet. Resningen av ett vindkraftverk utförs normalt på ett par dygn. Dock är resningsarbetet beroende av väder. Resning av vindkraftverket kan endast ske om vindhastigheten understiger 10 m/s. Överstiger vindhastigheten 10 m/s krävs därför uppehåll av resningsarbetet. 5.1.10 Återställande 5.1.10.1 Nedmontering Efter avslutad drift kommer bolaget att montera ned och bortforsla samtliga anläggningar och byggnader hänförliga till verksamheten varefter området återställs till godtagbart skick. Återställande av området kommer att vara avslutad senast 12 månader efter att vindkraftanläggningen tagits ur drift. Efter överenskommelse med berörda fastighetsägare omfattar återställandeskyldigheten inte en skyldighet att avlägsna anlagd väg, uppställningsyta eller att gräva upp jordförlagda ledningar inom området. Sida | 50 5.1.10.2 Ekonomisk säkerhet Utifrån studien Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning29, har bolaget gjort en bedömning av kostnaden för återställning av etableringsområdet efter avslutad drift. Enligt bolagets beräkningar uppgår återställandekostnaden till ca 300 000 kr/vindkraftverk. Fullständig beräkning återfinns i bilaga 11. Bolaget avser att bygga upp ovanstående säkerhet successivt under en tjugoårsperiod. Ställd säkerhet ska årligen under verkens livslängd indexuppräknas efter konsumentprisindex där året för driftstart utgör bas. En första avsättning om 50 000 kronor per vindkraftverk ska ske innan vindkraftverken tas i drift. 29 Svensk Vindenergi, Svensk vindkraftförening, Energimyndigheten, Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning, Consortis Producentansvar AB, Stockholm 2008-11-28 Sida | 51 6. PARKLAYOUT I nedanstående kapitel följer en redogörelse av bolaget studerade utformningar av verksamheten med avseende på antal vindkraftverk, vägar, produktion m.m. Inom ramen för detta kapitel redovisas, utöver av bolaget vald utformning (Huvudalternativet) även en alternativ utformning av anläggningen. 6.1 Huvudalternativ Figur 18: Huvudalternativ för utformning av vindkraftpark 6.1.1 Vindkraftverk Bolagets huvudalternativ omfattar totalt 11 stycken 2-3MW vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter. Layoutförslaget har utformats för att erhålla så god produktion som möjligt och så få vakförluster som möjligt samt att vindkraftverken ska vara så effektoptimerade som möjligt med beaktande av de tekniska förutsättningarna i området samt med hänsyn till de olika skyddsintressen som finns. Layoutförslaget framgår av tabell 2 nedan och illustreras i figur 18. 6.1.2 Val av verktyp Val av verkleverantör är inte klarlagt i dagsläget utan kommer att föregås av upphandling vilken tidigast kan äga rum efter det att bolaget fått tillstånd för verksamheten. Det finns i dagsläget flera tillverkare som kan leverera vindkraftverk i avsedd effektklass. Inom ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning redovisas ljudberäkningar för två tillverkare; Siemens och Vestas. Anledningen till att dessa två tillverkare har valts är att de kan anses vara representativa för vindkraftverk inom denna effektklass. Beräkningarna syftar till att illustrera beräknad ljudpåverkan Sida | 52 för två på marknaden vanligt förekommande verktyper och därmed på de generella förutsättningarna inom etableringsområdet. Slutligt val av tillverkare bedöms inte påverka redogörelsen av anläggningens miljöpåverkan inom ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning. 6.1.3 Fastigheter Planerad etablering är lokaliserad till sammanlagt sju fastigheter vilka framgår av tabell 2 nedan. Utöver dessa sju fastigheter berörs ytterligare en fastighet (Uddesbo 1:1) av anläggningen i form av ny väg. Tabell 2: Fastigheter på vilka vindkraftverk är planerade enligt bolagets huvudalternativ om 11 stycken vindkraftverk med totalhöjd på maximalt 150 meter. Numrering enligt karta ovan. Koordinater i RT 90 2,5 gon V. Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Fastighet Hedingsmåla S.2 Folkesmålen 1:7 Folkesmålen 1:7 Torpa-Rås 1:3 Folkesmålen 1:7 Folkesmålen 1:7 Folkesmålen 1:7 Härsmålen 1:2 Högamålen 1:1 Hultna 1:2 Bjursberg 1:1 Y 1 457 583 1 457 369 1 457 991 1 458 575 1 457 705 1 458 118 1 458 249 1 457 795 1 457 581 1 457 519 1 456 933 X 6 423 297 6 422 815 6 423 020 6 422867 6 422 556 6 422 372 6 421 947 6 420 931 6 419 367 6 418 663 6 418 376 Z 290 287 280 290 295 281 295 291 285 285 270 6.1.4 Produktion Förväntad normalårsproduktion enligt denna layout baserat på 11 stycken 2 – 2,5 MW-verk uppskattas till mellan 60-70 GWh/år30, vilket räcker för att årligen försörja 12 000 -14 000 hushåll (årsförbrukning om 5 000kWh/hushåll) eller 2 400 -2 800 eluppvärmda villor (förbrukning 25 000 kWh/villa). 6.1.5 Vägar 6.1.5.1 Utformning av förslag till vägdragning I figur 19 redovisas bolagets förslag till vägdragning för huvudalternativet. I syfte att minimera nyintrång i området har samtliga vindkraftverk, anslutande vägar och uppställningsplatser utformats på ett sådant sätt att befintliga vägar i området så långt som det är möjligt skall nyttjas innan nya vägar anläggs. Utformningen av vägdragningsförslaget har även skett efter inmätning och tillgänglighetsbedömning i fält med särskild hänsyn tagen till i området förekommande arkeologi (se avsnitt 7.4), områden innehållande våtmarksmiljöer, områden innehållande naturvärden (se avsnitt 7.1) samt områdets topografi och beskaffenhet. 30 Angiven uppskattning av produktion avser förväntad nettoproduktion där hänsyn tagits till förluster orsakade av mekanisk-, transmissions- och tillgänglighetsfaktorer. Sida | 53 Figur 19: Huvudalternativ för utformning av vindkraftpark avseende vägdragning, vindkraftverk samt uppställningsytor. Notera dock att utmärkta vägdragningar ej är skalenliga då dessa förstärkts i förtydligande syfte. Sida | 54 6.1.5.2 Nya vägar Vid utformningen av vägdragningen har bolaget strävat efter att så långt som möjligt nyttja i området befintliga vägdragningar. Viss nyanläggning av väg är dock nödvändig för att nå de tilltänkta etableringarna. Sammanlagt kommer 3,4 km väg att behöva nyanläggas i området enligt huvudalternativet. Figur 20: Nyanläggning av väg norr om Folkesmålen. Planerad nydragning har markerats i rött. För att klara uppställda krav på kurvradier vid transport av vindkraftverken in till området kommer, utöver nydragningar för att nå fram till de aktuella verkplaceringarna, även en nydragning av väg att krävas norr om bostadshusen vid Folkesmålen. En mindre bergskulle öster om befintlig vägdragning fordrar dock visst krossarbete innan ny väg kan anläggas på platsen. Infart till verkplacering nummer 8, beläget väster om Klackasjöns nordliga spets kommer att beröra allmän väg (väg 559), varför anslutningstillstånd enligt väglagen 39 § kommer att sökas hos Trafikverket innan anläggningsarbete påbörjas. Figur 21: Möjliga tillfartsvägar till verkplacering nr 8, anslutning från allmän väg, väg 559. 1 avser utsikt i sydlig riktning och 2 utsikt i nordlig riktning. 6.1.5.3 Breddning och förstärkning av befintliga vägar Inom etableringsområdets nordliga delområde finns redan ett relativt utbyggt nät av skogsbilvägar. De befintliga vägdragningarna (ca 3,5 m breda) är generellt av god standard. Undantaget är den sträckning som löper i östra delen av etableringsområdet, väster om verkplacering nummer 4, vilken möjliggör rundfart i området. Med anledning av att sistnämnda sträckning är av dålig kvalitet, periodvid är mycket sank samt på flertalet ställen innehåller berg i dagen har bolaget valt att ej nyttja denna sträcka för verksamheten. Tilltänkta befintliga vägar vilka bolaget avser att nyttja för verksamheten kommer att kräva förstärkning och breddning. Vid förstärkning av den befintliga vägen kommer sannolikt ett bärlager Sida | 55 om cirka 25 cm att krävas. Åtgången av fyllnadsmaterial för bärlager vid breddning av väg uppskattas till cirka 40 cm. Sammanlagt innebär vägdragningsförslaget att 3,9 km av i området befintliga vägdragningar kan nyttjas för etableringen. Figur 22: Inom etableringsområdet befintliga vägar. 6.1.5.4 In- och utfartsvägar Transport till etableringsområdet sker från väg 551 vidare in på väg 559 med infart till etableringsområdet vid Folkesmålen. Nedanstående fotografier illustrerar befintlig avfartsväg från väg 551 samt del av väg 559:s sträckning norr om Folkesmålen. Figur 23: Avfart till väg 559 från väg 551 (1) samt delar av väg 559 belägen norr om Folkesmålen. Samtliga fotografier visar vägen i södergående riktning. 6.1.6 Kranplatser och uppställningsplatser Tilltänkt utformning av uppställningsplatser/kranplatser för montering och uppförande av vindkraftverken har markerats i figur 19. Kranplatsernas respektive position har utarbetats efter inmätning i fält och utformats med hänsyn till vägens dragning samt områdets topografi i syfte att minimera markintrång och underlätta vid byggnation. Varje uppställningsplats beräknas till cirka 1 500 m2, vilket ger en total ianspråktagen yta för hela parken på 16 500 m2. 6.1.7 Fundament Val av fundamenttyp kommer att bedömas för varje enskild etableringsplats och kommer att utformas beroende på de rådande markförutsättningarna. Med anledning av att berg finns i dagen på flera av de tilltänkta placeringarna går det i nuläget inte att utesluta att bergförankrade fundament kan komma att bli aktuellt för vissa av placeringarna. Vilken typ av fundament som kommer att användas för förankring av vindkraftverken kommer att beslutas först efter det att Sida | 56 bolaget givits tillstånd för verksamheten och efter att geotekniska undersökningar utförts på respektive etableringsplats. 6.1.8 Markanspråk Vindkraftanläggingens totala markanspråk utöver befintliga vägar vid en etablering av 11 stycken vindkraftverk beräknas preliminärt till 65 847 m2 vilket motsvarar 0,52 % av etableringsområdets totala markyta. Först vid tidpunkt för detaljprojekteringen kan dock den slutliga bedömningen av det totala markanspråket göras. Tabell 3: Preliminär beräkning av markanspråk för 11 stycken vindkraftverk Åtgärd Fundament Nyanlagd väg (5 m bred) Befintlig väg (3,5 m förstärkt) Befintlig väg (1,5 m nyanlagd) Frigjord yta Uppställningsyta Samlad nyexploaterad yta (m2) Längd (m) 20 3 410 3 926 3 926 7 336 30 Bredd (m) 20 5 3,5 1,5 3 50 Antal (st) 11 11 Area (m2) 4 400 1 7050 1 3741 5 889 22 008 16 500 65 847 Material (m) 0,4 0,25 0,4 Material (m3) 5 500 6 820 3 435 2 356 0,5 8 250 6.1.9 Transporter Figur 24: Transport av vindkraftverk vid uppförandefasen. Ovan rotorblad samt torndel. Foto: Gunnvie Claesson/ Bertil Pettersson 2011. 6.1.9.1 Transporter för anläggande av vägar och uppställningsytor Infrastrukturarbeten såsom förstärkning av befintlig väg, nyanläggning av väg och anläggande av uppställningsytor i anslutning till respektive vindkraftverk kommer att innebära ett stort antal transporter av grus och krossmaterial. En preliminär uppskattning av antalet transporter för anläggande av väg- och uppställningsytor har utförts för förslaget. Tabell 4: Sammanlagt antal transporter för väganläggning samt uppställningsytor beräknat för 11 vindkraftverk. Transporttyp Berg-/grusmaterial för vägar inom etableringsområdet Berg-/grusmaterial för förstärkning av uppställningsplatser Totalt Antal lastbilar 840 550 1390 Sida | 57 Ovanstående beräkning av antalet transporter för berg/grusmaterial har skett enligt följande formel: väglängd (m) x vägbred (m) x lagertjocklek (m) x medeldensitet på massan (2 ton/m3)/ ton per lastbil. Längden på de vägar som helt nyanläggs uppgår till 3410 m och längden på de vägar som måste förstärkas och breddas uppgår till 3926 m. De nya vägarna och planerad breddning av befintlig väg täcks med ett lager berg/grusmaterial om 0,4 meter och befintliga vägar förstärks med 0,25 m. Lagertjockleken för anläggande av kranuppställningsplatserna beräknas till 0,5 m. Vidare har beräkningen utgått från att ca 30 ton kan lastas per lastbil med vagn. Det ska dock noteras att Bolaget strävar efter massbalans. Genom att återanvända uppgrävda massor inom området beräknas antalet transporter att bli lägre än de ovan angivna. 6.1.9.2 Transporter för anläggande av fundament En inledande bedömning är att vindkraftverken inom parken kommer att förankras genom gravitationsfundament. Bolaget kan dock inte utesluta att bergsförankrat fundament kommer att kunna vara aktuellt på vissa platser. Anläggandet av ett gravitationsfundament kräver ca 500 m3 betong. Mängden betong per betonglastbil har antagits uppgå 7 m3. Därtill tillkommer armering av fundamentet, vilket normalt kräver 1-2 transporter per fundament. För beräkning av transportbehovet för betong har antagandet gjorts att endast gravitationsfundament används. Tabell 5: Sammanlagt antal transporter för fundamentsanläggande beräknat för 11 vindkraftverk. Åtgärd Armering Betong Transporter 11-22 786 6.1.9.3 Transporter för montering av vindkraftverk För vindkraftverk med ståltorn rör det sig uppskattningsvis om cirka 10 leveranser med en maxvikt om 70 ton.31 För det fall att vindkraftverk med torn av betongsektioner väljs beräknas antalet transporter öka med cirka 30 stycken.32 Tabell 6: Transporter för montering av 11 stycken vindkraftverk Komponent Maskinhus Rotorblad Torn Nav och noskon Övrigt arbetsmaterial Antal transporter per verk 1 transport 1-3 transporter 3-5 transporter 1 transport 1-2 transporter Antal transporter totalt 11 11-33 33-55 11 11-22 31 Uppgift lämnad av Annika Balgård, Environmental specialist, Vestas Northern Europé, 2010-11-12 Riktvärde angivet av Trafikverket ” Transporter till vindkraftparker – underlag i koncentrat” 2010:032, Mårten Nilsson, 2010-04-01, sid. 7 32 Sida | 58 6.1.9.4 Transporter under drifttiden Behovet av transporter under drifttiden härrör från löpande service och underhåll av vindkraftverken, vilket vanligtvis sker 4-6 ggr per år enligt normal serviceplan. Därtill besöks respektive vindkraftverk av ansvarig tekniker för det fall att avstämningsrapport indikerar ett uppkommet fel eller driftstörningar. Vid ordinarie servicetillfällen besöker ansvarig servicetekniker verken med vanlig servicebil (skåpbil). Inga tunga transporter förväntas därför uppstå under anläggningens drifttid. 6.1.10 Elanslutning Den el som produceras i parken ska på ett tillförlitligt sätt matas ut på elnätet. Tranås Energi AB är elnätsägare i området och en utredning av hur anslutning av anläggningen ska ombesörjas har framtagits innebärande att vindkraftverken ansluts i transformatorstation i Hestra. Befintlig transformatorstation i Hestra har i dagsläget inte kapacitet att ta emot produktionen från tilltänkt anläggning varför förstärkningsåtgärder kommer att krävas. Enligt arbetsförslag avser Bolaget att uppföra en ny transformatorstation i Hestra innehållande ny 40/20 transformering samt ett nytt 20kV fördelningsställverk. Den nya stationen kommer att placeras på annan plats än den befintliga transformatorstationen. Bolaget avser att markförlägga kablaget för anslutning av anläggningen. Kablaget grävs ner på minst 60 cm djup och planeras löpa från Hestra. För sträckning se figur 25. Från transformatorstation i Hestra till kopplingsstationer inom anläggningsområdet utgörs kablaget av tre stycken kablar om 240 mm2 vardera. Inom anläggningsområdet skapas sedan ett uppsamlingsnät. Kablaget mellan kopplingsstationerna och respektive vindkraftverk utgörs av 95 mm2 kablar som markförläggs på minst 60 cm djup, sannolikt rör i väg. Sida | 59 Figur 25: Utformning av elnätsdragning samt uppsamlingsnät för anslutning av huvudalternativet om 11 vindkraftverk. Kopplingsstationernas placering har utmärkts som blå kvadrat i karta ovan. Sida | 60 6.2 Alternativ utformning Figur 26: Alternativ placering för vindkraftpark på förslag om 5 stycken vindkraftverk (3MW) 6.2.1 Vindkraftverk Alternativ placering innefattar ett förslag på maximalt 5 stycken vindkraftverk med en effekt på 2,5 3,0 MW per vindkraftverk. Vindkraftverken har en navhöjd på ca 100-125 meter och rotordiameter om 100-120 meter, vilket ger en totalhöjd om maximalt 185 meter. Anläggningen är lokaliserad till fastigheterna; Hedingsmåla S:1, Folkesmålen 1:7 samt Hultna 1:2. Layoutförslaget har utformats för att erhålla så god produktion som möjligt och så få vakförluster som möjligt samt att vindkraftverken ska vara så effektoptimerade som möjligt med beaktande av de tekniska förutsättningarna i området samt med hänsyn till de olika skyddsintressen som berörs. Layoutförslaget presenteras i figur 26 ovan. 6.2.2 Fastigheter Anläggningen är fördelad över tre fastigheter, vilka redovisas i tabell 7 nedan. Tabell 7: Fastigheter på vilka vindkraftverk är planerade enligt bolagets alternativa lokalisering om 5 stycken vindkraftverk med totalhöjd på maximalt 185 meter. Numrering enligt karta ovan. Koordinater i RT 90 2,5 gon V. Nr 1 2 3 4 Fastighet Hedingsmåla S:2 Folkesmålen 1:7 Folkesmålen 1:7 Folkesmålen 1:7 Y 1 457 615 1 457 991 1 458 286 1 458 249 X 6 423 427 6 423 020 6 422 602 6 421 947 Z 285 280 290 295 Sida | 61 5 Hultna 1:2 1 457 519 6 418 663 285 6.2.3 Produktion Förväntad normalårsproduktion enligt denna layout baserat på 5 stycken 3 MW-verk med totalhöjd på 175 meter uppskattas till cirka 50 GWh/år33, vilket räcker för att årligen försörja 10 000 hushåll (årsförbrukning om 5 000kWh/hushåll) eller 2 000 eluppvärmda villor (förbrukning 25 000 kWh/villa). 6.2.4 Vägar I figur 27 redovisas förslag till vägdragning för bolagets alternativa placering på 5 stycken vindkraftverk. I syfte att minimera nyintrång i området har samtliga vindkraftverk, anslutande vägar och uppställningsplatser utformats på ett sådant sätt att befintliga vägar i området så långt som det är möjligt skall nyttjas innan nya vägar anläggs. Utformningen av vägdragningsförslaget har även skett efter inmätning i fält med särskild hänsyn tagen till i området förekommande arkeologi (se avsnitt 7.4) samt till områden innehållande våtmarksmiljöer av olika naturvärdestyper (se avsnitt 7.1). 6.2.4.1 Nya vägar Vägdragningsförslaget inom ramen för den alternativa utformningen av vindkraftparken innebär ingen större förändring från vägdragningsförslaget redovisat inom ramen för bolagets huvudalternativ. Endast mindre justeringar av nydragningarna har gjorts med grund i de planerade vindkraftverkens justerade positioner. Med anledning av att endast ett vindkraftverk (verk nr 5) är placerat i etableringsområdets södra del i det alternativa placeringsförslaget föreslår bolaget att infartsväg förläggs strax norr om hagmarkerna vid Hultna. Nyttjande av befintlig skogsbilväg vid Hultna är på grund av näraliggande bebyggelse inte möjlig att nyttja för transport av vindkraftverk. Sammanlagd längd på nya vägar enligt förslaget uppgår till 2 kilometer. 6.2.4.2 Breddning och förstärkning av befintliga vägar Förslaget innebär ingen betydande förändring från principerna redovisade för bolagets huvudalternativ. Läsaren hänvisas därför till avsnitt 6.1.5.3 ovan. För förslagets markanspråk se avsnitt 6.2.7. 6.2.4.3 In- och utfartsvägar Förslaget innebär ingen betydande förändring från principerna redovisade för bolagets huvudalternativ. Läsaren hänvisas därför till avsnitt 6.1.5.4 ovan. 33 Angiven uppskattning av produktion avser förväntad nettoproduktion där hänsyn tagits till förluster orsakade av mekanisk-, transmissions- och tillgänglighetsfaktorer. Sida | 62 Figur 27: Utformning av vindkraftpark enligt alternativ placering avseende vägdragning, vindkraftverk samt uppställningsytor. Notera dock att utmärkta vägdragningar ej är skalenliga då dessa förstärkts i förtydligande syfte. Sida | 63 6.2.5 Kranplatser och uppställningsplatser Tilltänkt utformning av uppställningsplatser/kranplatser för montering och uppförande av vindkraftverken har markerats i figur 27. Kranplatsernas respektive position har utarbetats efter inmätning i fält och utformats med hänsyn till vägens dragning samt områdets topografi i syfte att minimera markintrång och underlätta vid byggnation. Varje uppställningsplats beräknas till cirka 2 000 m2, vilket ger en total ianspråktagen yta för hela parken på 10 000 m2. 6.2.6 Fundament Förslaget innebär ingen betydande förändring från principerna redovisade för bolagets huvudalternativ. Läsaren hänvisas därför till avsnitt 6.1.7 ovan. 6.2.7 Markanspråk Vindkraftanläggningens totala markanspråk utöver befintliga vägar vid en etablering av 5 stycken vindkraftverk beräknas preliminärt till 41 346 m2 vilket motsvarar 0,33 % av etableringsområdets totala markyta. Först vid tidpunkt för detaljprojekteringen kan den slutliga bedömningen av det totala markanspråket göras. Tabell 8: Preliminär beräkning av markanspråk för 5 stycken vindkraftverk Åtgärd Längd (m) Fundament Nyanlagd väg (5 m bred) Befintlig väg (3,5 m förstärkt) Befintlig väg (0,75 m nyanlagd vardera sida) Frigjord yta Uppställningsyta Samlad nyexploaterad yta (m2) 25 2 001 2 714 2 714 Bredd (m) 25 5 3,5 1,5 4 715 40 3 50 Antal (st) 5 5 Area (m2) 3 125 10 005 9 499 4 071 14 145 10 000 41 346 Material (m) 0,4 0,25 0,4 Material (m3) 3 000 4 002 2 375 1 628 0,5 5 000 6.2.8 Transporter 6.2.8.1 Transporter för anläggande av vägar och uppställningsytor Infrastrukturarbeten såsom förstärkning av befintlig väg, nyanläggning av väg och anläggande av uppställningsytor i anslutning till respektive vindkraftverk kommer att innebära ett stort antal transporter av grus och krossmaterial. En preliminär uppskattning av antalet transporter för anläggande av väg- och uppställningsytor har utförts för förslaget. Tabell 9: Sammanlagt antal transporter för väganläggning samt uppställningsytor beräknat för 5 stycken vindkraftverk. Transporttyp Berg-/grusmaterial för vägar inom etableringsområdet Berg-/grusmaterial för förstärkning av uppställningsplatser Totalt Antal lastbilar 534 333 867 Sida | 64 Ovanstående beräkning av antalet transporter för berg/grusmaterial har skett enligt följande formel: väglängd (m) x vägbred (m) x lagertjocklek (m) x medeldensitet på massan (2 ton/m3)/ ton per lastbil. Längden på de vägar som helt nyanläggs uppgår till 2001 m och längden på de vägar som måste förstärkas och breddas uppgår till 2714 m. De nya vägarna och planerad breddning av befintlig väg täcks med ett lager berg/grusmaterial om 0,4 meter och befintliga vägar förstärks med 0,25 m. Lagertjockleken för anläggande av kranuppställningsplatserna beräknas till 0,5 m. Vidare har beräkningen utgått från att ca 30 ton kan lastas per lastbil med vagn. Det ska dock noteras att Bolaget strävar efter massbalans. Genom att återanvända uppgrävda massor inom området beräknas antalet transporter att bli lägre än de ovan angivna. 6.2.8.2 Transporter för anläggande av fundament En inledande bedömning är att vindkraftverken inom parken kommer att förankras genom gravitationsfundament. Anläggandet av ett gravitationsfundament kräver ca 600 m3 betong. Mängden betong per betonglastbil har antagits uppgå 7 m3. Därtill tillkommer armering av fundamentet, vilket normalt kräver 1-2 transporter per fundament. För beräkning av transportbehovet för betong har antagandet gjorts att endast gravitationsfundament används. Tabell 10: Sammanlagt antal transporter för fundamentsanläggande beräknat för 11 vindkraftverk. Åtgärd Armering Betong Transporter 5-10 429 6.2.8.3 Transporter för montering av vindkraftverk För vindkraftverk med ståltorn rör det sig uppskattningsvis om cirka 10 leveranser med en maxvikt om 70 ton.34 För det fall att vindkraftverk med torn av betongsektioner väljs beräknas antalet transporter öka med cirka 30 stycken.35 Tabell 11: Transporter för montering av 11 stycken vindkraftverk Komponent Maskinhus Rotorblad Torn Nav och noskon Övrigt arbetsmaterial Antal transporter per verk 1 transport 1-3 transporter 3-5 transporter 1 transport 1-2 transporter Antal transporter totalt 5 5-15 15-25 5 5-10 6.2.8.4 Transporter under drifttiden Se avsnitt 6.1.9.4 under huvudalternativet ovan. 34 Uppgift lämnad av Annika Balgård, Environmental specialist, Vestas Northern Europé, 2010-11-12 Riktvärde angivet av Trafikverket ” Transporter till vindkraftparker – underlag i koncentrat” 2010:032, Mårten Nilsson, 2010-04-01, sid. 7 35 Sida | 65 6.3 Åtgärder Se avsnitt 6.1.10. 6.4 Elanslutning Alternativ placering innebär inga väsentliga förändringar från det förslag för elnätsanslutning som presenterats i avsnitt 6.1.11 ovan. Likt huvudförslaget sker planerad anslutning i nybyggd transformatorstation i Hestra och kablaget marförläggs såväl till som inom anläggningsområdet. Två kopplingsstationer anläggs enligt Alternativplaceringsförslaget på fastigheten Folkesmålen 1:7 i etableringsområdets nordliga del. Kablage för elnätsanslutning av verk nr. 5 i etableringsområdets södra del följer väg 559 till Hemstad för att sedan följa befintlig väg till Hultna. Invid verkplacering nr 5 placeras en ny kopplingsstation. 6.5 Jämförelse mellan vald placering och alternativ placering Tabell 12: Jämförelse mellan huvudalternativ samt alternativ placering med avseende på markanspråk, produktion samt transporter. Åtgärd Produktion Markanspråk Transporter Huvudalternativ 60-70 GWh/år 65 847 m2 2 302 st. Alternativ placering 50 GWh/år 41 346 m2 1 354 st. Kostnaden för anläggande av elnät bedöms likvärdig mellan huvudalternativet och alternativ placering. Detta innebär att kostnaden per vindkraftverk blir högre enligt den alternativa placeringen. Sida | 66 DEL V MILJÖPÅVERKAN Sida | 67 7. MILJÖPÅVERKAN Enligt miljöbalkens 6 kap. 7 § ska miljökonsekvensbeskrivningen ”i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning innehålla […] De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten.”36 7.1 Naturmiljö 7.1.1 Nulägesbeskrivning Naturlandskapet i norra Ydre kommun, inom vilket etableringsområdet utgör del, uppvisar en relativt stor variation där storskalig jordbruksmark, rasbranter, dalar, mindre sjöar, naturskogar, slåtterängar, sumpskog hag- och betesmarker samsas med sammanhängande ytor av produktionsskog. Detta gör att naturlandskapets karaktär lättast beskrivs som mosaikartad. För vidare beskrivning av naturlandskapets upplevelsemässiga värden se kap. 7.7 samt landskapsanalys i bilaga 2. Det område som utreds för en etablering av vindkraft (Huvudlokaliseringen) utgörs av skogsbeklädda morän och hällmarker, vilka i huvudsak brukas för skogsproduktion. Spår av aktiv markanvändning är väl synligt i områdets sydöstra delar där nyligen avverkade ytor upptar en väsentlig del av markarealen. Tall och gran är dominerande trädslag, även om inslag av lövträd är relativt vanligt förekommande och då främst i anslutning till områdets gårdar och bostadshus. Topografin är kuperad och bitvis höglänt med flera toppar, mellan vilka mindre våtmarks och sumpskogsområden av typen kärr- och myrskog är vanligt förekommande. Markhöjden inom etableringsområdet (Huvudlokaliseringen) uppgår till cirka 275-300 meter över havet, innebärande en stigning på drygt 60 meter från omgivande terräng 1 kilometer öster, söder respektive väster om etableringsområdet. I utkanten av etableringsområdets södra och östra del finns flera mindre sjöar och dammar. Öster om området ligger Råsadamm, sydöst återfinns Svensbosjön, i områdets centrala del sträcker sig Klackasjön och i etableringsområdets södra del ligger Gransjön och Bjursbergasjön. Närområdets största sjöar utgörs av Torpasjön, vilken återfinns på ett avstånd av drygt 4 kilometer nordöst från etableringsområdets norra delar, samt sjön Raklången, cirka 1,5 kilometer väster om etableringsområdets nordligaste delar. 36 Miljöbalk (1998:808) 6 kapitlet, 7 §, 3 stycket Sida | 68 7.1.2 Naturvårdsprogram På basis av genomförda naturinventeringar har Ydre kommun utarbetat naturvårdsprogram över värdefull natur i kommunen. Inom etableringsområdet, eller dess närhet, återfinns sammanlagt 8 mindre områden, vilka omfattas av naturvårdsprogram 7.1.2.1 Härsmålens hagmarker Samlat kring Härsmålens gårdsbyggnader finns naturliga fodermarker belägna i ett svagt kuperat äldre odlingslandskap. Odlingsmarkerna som är föga påverkade av gödsling hyser flera hävdgynnade hotade arter såsom den rödlistade fältgentianan och den ovanliga låsbräken. Vegetationen består av rödvenäng, fårsvingelhed, stagg, kruståtel, fårsvingel och partivis lingon. Den hävdgynnade floran domineras av slåttergubbe, vårbrodd, stagg, jungfrulin, ögontröst, bockrot samt förekomst av fältgentianan. Områdesvis finns även brudborste, knägräs, svinrot, gullviva mfl. Trädskiktet i området består av björk, asp, rönn samt även ett större antal små och stora ekar. Förekomsten av hamlade askar, odlingsrösen och trägärdesgårdar gör att området bär spår av ålderdomligt jordbruk. Hagmarkerna är på grund av sin mångformighet och artrikedom mycket bevarandevärda. Härsmålens hagmarker omfattas av Naturvårdsprogram klass 2. 37 Figur 28: Lokalisering av Härsmålens hagmarker. 37 Naturvårdsplan, 05 12 417 Härsmålens hagmarker Sida | 69 7.1.2.2 Högamålens lavrika sumpskog På fastigheten Högamålen 1:1, Asby socken återfinns ett mindre område av flerskiktad blandsumpskog, vilken är rik på hänglav, gamla träd och död ved. Lavfloran är mycket rik och värdefull. Gammelgranlav och kattfotslav växer på granbaser och på de gamla alarna återfinns skriftlav och havstulpanlav. Området innehåller även en allmän förekomst av den kontinuitetskrävande garnlaven. På grund av sin fuktiga miljö, gamla träd och rika mängd av död ved är området av stort värde för krävande arters överlevnad. Området är nyckelbiotop och markavvattningsförbud gäller i syfte att bevara det fuktiga klimatet.38 Figur 29: Lokalisering av Högamålens lavrika sumpskog. 7.1.2.3 Klackabergets nordostbrant Invid Klackabergets östra brant finns en flerskiktad hänglavrik blandskog av gamla grova tallar, senvuxna granar och ett stort inslag av gamla grova aspar. Området hyser en värdefull lavflora som förutom gammelgranlav innehåller skuggblåslav, korallav och den ovanliga och rödlistade arten brotagel. Branten har på grund av dess fuktiga miljö, sin rikedom på död ved, lodytor och block förutsättningar att hysa många hotade kryptogamer. Området omfattas av naturvårdsprogram klass 2 och utgör nyckelbiotop. Branten bör lämnas orörd. 39 Figur 30: Lokalisering av Klackabergets nordostbrant. 38 39 Naturvårdsplan, 05 12 418 Högamålens lavrika sumpskog Naturvårdsplan, 05 12 419 Klackabergets nordostbrant Sida | 70 7.1.2.4 Högamålens lönn- och aspbrant På en sydöstlig brant invid Högamålen återfinns en mindre ädellövskog, vilken domineras av aspoch lönn. Lönnarna är bevuxna av en värdefull kryptogamflora med bla bårdlav, grynig filtlav och trädporella. Under träden finns en god förekomst av hasselbuketter. Högamålens lönn- och aspbrant är av stort värde för fågellivet och för dess förutsättning att hysa hotade kryptogamer. Området omfattas av naturvårdsprogram klass 2 och ädellövskogen är i sin helhet klassat som nyckelbiotop.40 Figur 31: Lokalisering av Högamålens lönn- och aspbrant 7.1.2.5 Hultna lövrika nordostbrant Söder om Hultna ligger en nordöstvänd bergbrant bevuxen med flera gamla träd av varierande trädslag. Områdets södra del är bevuxen med en hänglavrik granskog med gammelgranlav på trädbaserna. I områdets norra delar utgörs trädskiktet av ek, lönn, asp och hassel, varav många är av hög ålder och grovhet. Branten är vidare rik på död ved. Branten är av stort värde för många arter av lägre flora, vilka är beroende av den skuggiga miljön med jämn och hög luftfuktighet. Området ingår i naturvårdsplan klass 3 och är klassat som nyckelbiotop. 41 Figur 32: Lokalisering av Hultna lövrika nordostbrant 40 41 Naturvårdsplan, 05 12 421 Högamålens lönn- och aspbrant Naturvårdsplan, 05 12 410 Hultna lövrika nordostbrant Sida | 71 7.1.2.6 Hedingsmålagölen Vid Hedingsmålagölen finns tre myrar, vilka är opåverkade av dikningsåtgärder. Myrmarken är delvis belägen i en sprickdal och kantas av sydväst och nordostvända lodytor. Vegetation på den nordostvända lodytan utgörs av bland annat korallav, frullania och den ovanliga och rödlistade laven brotagel. Myren är bevuxen med martallar och björkar. Området runt gölen är mycket sankt och öppet. Området är intressant med flera små öar och revlar med vitmossa. Gölen har sitt tillflöde i västra delen och sydväst om tillflödet återfinns ett litet ganska öppet kärr med lodytor och äldre granar, vilka är rikligt bevuxna med gammelgranlav. Även kattfotslav har påträffats i södra kanten. I områdets sydvästra delar ligger ett långsmalt och till största delen öppet kärr. Samtliga kärr är på grund av att de genomströmmas av vatten näringsrika och de hyser troligen en värdefull våtmarksflora. Området är troligen av värde för fågellivet och bör lämnas orört. Hedingsmålagölen omfattas av naturvårdsplan klass 3. 42 Figur 33: Lokalisering av Hedingsmålagölen 7.1.2.7 Bjursbergs hagmarker Betesmarkerna invid Bjursbergs gård är bevuxna med ett värdefullt glest skikt av ek och betesmarken innehåller ett mycket artrikt fältskikt. Floran består av slåttergubbe, blåsuga, knägräs, stagg, jungfrulin, mattlummer och några exemplar av skogsnycklar, svinrot och tvåblad. Trädskiktet domineras av björk och en del körsbär. Områdets norra delar är fuktiga och till viss del gödselpåverkade. I kanten mot Bjursbergasjön är det delvis helt igenvuxet. Bjursbergs hagmarker har på grund av sin hävdgynnade flora, kulturspår samt det vackra läget ett högt bevarandevärde. Området omfattas av naturvårdsplan klass 3. 43 42 43 Naturvårdsplan, 05 12 446 Hedingsmålagölen Naturvårdsplan, 05 12 304 Bjursbergs hagmarker Sida | 72 Figur 34: Lokalisering av Bjursbergs hagmarker 7.1.2.8 Harsmåla asprika östbrant Öster om Klackasjöns nordspets återfinns en östvänd rasbrant bevuxen med en flerskiktad blandskog, vilken innehåller ett stort inslag av asp och lönn. På asparna växer bland annat bårdlav och skinnlav. Korallav växer på lodytorna. Området innehåller också rikligt med död ved och dess fuktiga och skyddade miljö ger förutsättningar för hotade arter Harsmåla asprika östbrant ingår i naturvårdsplan klass 4 samt har klassats som ”Objekt med naturvärden” enligt Skogsvårdsstyrelsen.44 Figur 35: Lokalisering av Harsmåla asprika östbrant 44 Naturvårdsprogram, 05 12 416 Harsmåla asprika östbrant. Sida | 73 7.1.3 Naturvårdsavtal 7.1.3.1 Linnekulla 2:145 På sydsluttningen av fastigheten Linnekulla 2:1 topografiskt högst belägna plats återfinns en naturskogsartad barrskog dominerad av tall. Området vars yta uppgår till 1,3 ha omfattas av naturvårdsavtal. Figur 36: Lokalisering av område omfattat av naturvårdsavtal 7.1.4 Sumpskogar Sumpskogar är ett samlingsnamn för flera olika typer av skogsbeklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för flera växter och djur. Inom eller i anslutning till etableringsområdet finns totalt 11 sumpskogar, vilka är av typerna myr-, kärr-, mosse- eller fuktskogar. 7.1.4.1 Hedingsmålagölen, västra delområdet (1) På fastigheten Hedingsmåla S:1 återfinns en kärrskog vilken ansluter till en öppen myr/tjärn. Vegetationen inom kärrskogen utgörs av granskog med inslag av al. Andel löv uppgår till 45-54 %. Eventuell nyckelbiotop.46 7.1.4.2 Hedingsmålagölen, östra delområdet (2) På fastigheterna Hedingsmåla S:1, Linnekulla 2:1 samt Torpa-Rås 1:2 sträcker sig en långsmal myrskog dominerad av tall. Andel löv 5-14 %. Myrskogen som uppgår till ca 10 ha ansluter till tjärn 45 46 Linnekulla 2:1, Naturvårdsavtal, Diarienummer 241 ObjektID: 070 541061, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 Sida | 74 och är klassad som en eventuell nyckelbiotop. Anslutande avverkningar bedöms innebära en stark lokal påverkan på området.47 7.1.4.3 Kärrskog vid Lindenäs (3) På fastigheten Folkesmålen 1:7 återfinns en kärrskog på ca 2 ha. Inom kärrskogen domineras vegetationen av al och glasbjörk och andelen löv bedöms till 65-74 %. Markvegetationen innehåller inslag av örter. 7.1.4.4 Fuktskog sydöst om Nabben (4) I sluttningen, på gränsen mellan fastigheterna Härsmålen 1:2, Härsmålen 1:3 och Svensbo 1:1 sträcker sig en grandominerad fuktskog. Inslag av löv uppgår till 25-34 %. Fuktskogen som har en yta av ca 2 ha utgör en eventuell nyckelbiotop. Anslutande avverkningar bedöms innebära en stark lokal påverkan på området.48 7.1.4.5 Kärrskog norr om Klacken (5) På fastigheten Högamålen 1:1 återfinns en kärrskog av blandskogskaraktär. Skogen som uppgår till ca 2 ha har ett stort alinslag och lövandelen uppgår till 55-64 %. Kärrskogen är en nyckelbiotop och innehåller värdefull lavflora och rikligt med torra barrträd. 49 7.1.4.6 Fuktskog väster om Ängstugan (6) På fastigheten Högamålen 1:1 återfinns en ca 3 ha stor grandominerad fuktskog. Andelen löv uppgår till 15-24 %. Markvegetationen innehåller inslag av örter. Området är en eventuell nyckelbiotop. 50 7.1.4.7 Fuktskog norr om Högamålen (7) På fastigheten Högamålen 1:1 finns en ca 1 ha stor kärrskog. Kärrskogen är av blandskogskaraktär och lövandelen uppgår till 65-74 %. Kärrskogen omges av sluten skog. Området är dikat, vilket innebär en svag generell påverkan på området. Eventuell nyckelbiotop.51 7.1.4.8 Kärrskog söder om Högamålen (8) På södra delen av fastigheten Högamålen 1:1 återfinns en talldominerad kärrskog med inslag av al. Andelen löv uppgår till 5-14 %. Området som har en storlek av ca 2 ha är påverkat av anslutande avverkning.52 47 ObjektID: 070541062, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 ObjektID: 070541111, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 49 ObjektID: 070541101, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 50 ObjektID: 070541091, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 51 ObjektID: 070541092, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 52 ObjektID: 070531081, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 48 Sida | 75 7.1.4.9 Kärrskog väster om Hultna (9) På fastigheten Hultna 1:2 finns en 2 ha stor kärrskog med olikåldrigt trädbestånd. Kärrskogen är av blandskogskaraktär där andelen löv uppgår till 25-34 %. Anslutande avverkningar har medfört stark lokal påverkan på området. Eventuell nyckelbiotop.53 7.1.4.10 Mosseskog väster om Gransjön (10) På fastigheten Bjursberg 1:1 finns en mosseskog bevuxen med blandskog. Andelen löv uppgår till 25-34 %. Området vars yta uppgår till ca 3 ha innehåller rikligt med torra barrträd och risdominerad vegetation.54 7.1.4.11 Mosseskog invid Ännarp (11) Invid Ännarp, på fastigheten Bjursberg 1:1 finns en större talldominerad mosseskog (15 ha). Andelen löv uppgår till 5-14 %. Området genomkorsas av landsväg, vilken medför en stark lokal påverkan på området. Kraftledning och torvtäkt medför svag lokal påverkan på samma område.55 Figur 37: Förekomst av sumpskogar inom eller i anslutning till etableringsområdet. Observera att sumpskogar utanför området ej redovisas i karta. 53 ObjektID: 070531071, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 ObjektID: 070531041, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 55 ObjektID: 070531031, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor 2011-05-18 54 Sida | 76 7.1.5 Ängs- och betesmarker Under åren 2002-2004 inventerades Sveriges ängs- och betesmarker. Resultatet av inventeringen finns sammanställt i Jordbruksverkets databas TUVA. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de ängs- eller betesmarker som finns inom eller i anslutning till etableringsområdet. Ängs- och betesmarkernas lokalisering framgår av karta nedan. Figur 38: Förekomst av ängs- och betesmarker inom eller i anslutning till etableringsområdet. Observera att ängs- och betesmarker utanför området ej redovisas i karta. 7.1.5.1 Linnekullatorpet (1) En varierande fårbetesmark i öppenhet och fuktighet. Betesmarken innehåller artrika delar men även f.d. slingrande åkrar med odlingsrösen. Området innehar naturvärde56 7.1.5.2 Hedingsmåla (2) En långsmal betesmark runt en f.d. flikig åker, där flera flikar ingår i betet. Betet ligger högt med fin utsikt. Bitvis svag hävd (bl a örnbräken i söder). Området innehar naturvärde57 7.1.5.3 Skyttatorpet (3) En omväxlande fårbetesmark som domineras av gräs. Betesmarken ligger i en stor slänt och innehåller ett flertal olika trädslag av naturvärde.58 56 Jordbruksverket, TUVA, FältID: CA0-C80 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 33C-700 58 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 316-200 57 Sida | 77 7.1.5.4 Folkesmålen (4) Området innehåller en i huvudsak öppen betesmark med hävdgynnad flor som ingår i en större fålla. Högt naturvärde59 I området finns även ett artrikt, delvis fuktigt parti av en större fålla. Delar röjda, delar i behov att rösas. Högt naturvärde.60 7.1.5.5 Harsmålen (5) Området kring Härsmålen innehåller flera mindre betesmarker och fållor. Dels en betesmark som restaureringshuggits vid inventeringstillfället, varpå riset ligger kvar och barrar. Södra delen av detta område innehar högt naturvärde..61 Dels en gårdsnära, välbetad och artrik betesmark, vars sydöstra kant är i behov av att huggas igenom. Högt naturvärde. 62 Området innehåller även flera fållor med hävdarter. Fållorna uppvisar en variation i fuktighet/torrhet och delar håller på att växa igen. Högt naturvärde. 63 7.1.5.6 Hultna (6) Området kring Hultna innehåller flera mindre betesmarker. Endast en liten del av Hultna 1 har kvar sina värden. Naturvärde då det fortfarande hävdas. 64 Hultna 2 är en bred och torr ren mellan två åkrar. Den är ohävdad eller svagt betad.65 Hultna 3 utgörs av en liten bit betesmark som inte har något permanent stängsel mot vägen, i anslutning till en liten åker. Ingen eller svag hävd. Naturvärde.66 Hultna 4 är en smal remsa mellan åker och skog som betas sporadiskt ihop med åkern eller inte alls. Naturvärde.67 Hultna 5 är en gårdsnära betesmark med grova ekar och fornåkrar med ett flertal odlingsrösen. Högt naturvärde 68 7.1.5.7 Bjursberg (7) Invid Bjursberg finns en stor, mestadels öppen hage med naturvärden. Sydvästra delen innehåller en mycket fin gammal äng med höga naturvärden69 7.1.6 Påverkan från placeringsförslagen 59 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 808-UYF Jordbruksverket, TUVA, FältID: E2C-YIY 61 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 346-FOU 62 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 672-HFR 63 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 5D6-EDA/ 96E-GMP 64 Jordbruksverket, TUVA, FältID: CE0-YJJ 65 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 755-NZP 66 Jordbruksverket, TUVA, FältID: C7F-WGK 67 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 8E5-SIG 68 Jordbruksverket, TUVA, FältID: B2B-IHJ 69 Jordbruksverket, TUVA, FältID: 514-OZG 60 Sida | 78 Tabell 13: Sammanställning av förekommande områden av naturvärde inom eller i anslutning till tilltänkt etableringsområde med avseende på namn, beteckning, naturvärdesklass. Vidare redovisas om området berörs av vägdragning eller vindkraftverk. Naturvårdsprogram Namn Härsmålens hagmarker Högamålens lavrika sumpskog Klackabergets nordostbrant Högamålens lönn- och aspbrant Hedingsmålagölen Hultna lövrika nordostbrant Bjursbergs hagmarker Harsmåla asprika östbrant Naturvårdsavtal Linnekulla 2:1 Sumpskog Hedingsmålagölen västra delområdet Hedingsmålagölen östra delområdet Kärrskog vid Lindenäs Fuktskog sydöst om Nabben Kärrskog norr om Klacken Fuktskog väster om Ängstugan Fuktskog norr om Högamålen Kärrskog söder om Högamålen Kärrskog väster om Hultna Mosseskog väster om Gransjön Mosseskog invid Annarp Ängs- och betesmarker Linnekullatorpet Hedingsmåla Skyttatorpet Folkesmålen Harsmålen Hultna Bjursberg Naturvärde/klass Klass 2 Klass 2 Klass 2 Klass 2 Klass 3 Klass 3 Klass 3 Klass 4 Beteckning NVP0512417 NVP0512418 NVP0512419 NVP0512421 NVP0512446 NVP0512410 NVP0512304 HNVP0512416 Verk Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Väg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Bedömning >500m till väg, verk eller uppställningsytor >100m till väg, verk eller uppställningsytor >450m till väg, verk eller uppställningsytor >500m till väg, verk eller uppställningsytor = 200m till väg, verk eller uppställningsytor >450m till väg, verk eller uppställningsytor >500m till väg, verk eller uppställningsytor >500m till väg, verk eller uppställningsytor Naturvårdsavtal 241 Nej Nej >200m till väg, verk eller uppställningsytor Ev. nyckelbiotop Ev. nyckelbiotop Kärrskog Ev. nyckelbiotop Nyckelbiotop Ev. nyckelbiotop Ev. nyckelbiotop Ev. nyckelbiotop Ev. nyckelbiotop Mosseskog Mosseskog 070541061 070541062 070541071 070541111 010541101 070541091 070541092 070531081 070531071 070531041 070531031 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej >350m till väg, verk eller uppställningsytor >250m till väg, verk eller uppställningsytor Nydragning av väg väster om området <100m >650m till väg, verk eller uppställningsytor <100m till väg och uppställningsytor >800m till väg, verk eller uppställningsytor >800m till väg, verk eller uppställningsytor >100m till väg, verk eller uppställningsytor >50m till väg, verk eller uppställningsytor <50m till väg och uppställningsytor <50m till väg och uppställningsytor Naturvärde Naturvärde Naturvärde Högt naturvärde CA0-C-80 33C-700 316-200 E2C-YIY Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Högt naturvärde Högt naturvärde Högt naturvärde 672-HFR B2B-iHJ 514-OZG Nej Nej Nej Nej Nej Nej >400m till väg, verk eller uppställningsytor >800m till väg, verk eller uppställningsytor >300m till väg, verk eller uppställningsytor Befintlig väg som avses nyttjas löper norr om och i anslutning till området. >500m till väg, verk eller uppställningsytor >450m till väg, verk eller uppställningsytor >600m till väg, verk eller uppställningsytor Sida | 79 7.1.6.1 Etableringsfas Eftersom vindkraftverken planeras att uppföras i skogsmark kommer anläggningen under etableringsfasen innebära viss avverkning av skog (se avsnitt 6.1.5). Samtliga vindkraftverk, anslutande vägar och uppställningsplatser har dock utformats på ett sådant sätt att de naturvärdesklassade områdena redovisade ovan inte skall påverkas negativt. Vidare har vägdragningsförslaget utarbetats från en avsikt om att befintliga vägar i området så långt som det är möjligt skall nyttjas innan nya vägar anläggs. Särskild hänsyn kan även vara aktuell vid exploatering av områden innehållande våtmarksmiljöer av olika naturvärdestyper. Av denna anledning har inga vindkraftverk eller vägdragningar planerats i eller i direkt anslutning till sådana våtmarksområden. Endast fyra naturvärdesområden eller sumpskogar återfinns på ett avstånd närmare än 50 meter från planerade anläggningar. Dessa är kärrskogen invid Lindenäs, mosseskogen väster om Gransjön, mosseskogen invid Annarp samt ängs- och betesmarker med högt naturvärde vid Folkesmålen. Väg, uppställningsytor eller vindkraftverk avses inte att anläggas inom ovanstående fyra områden utan planeras att följa i området redan befintliga vägdragningar. Med anledning av att planerad verksamhet i anslutning till dessa områden endast avser förstärkning och breddning av redan befintliga vägar samt att breddningsåtgärderna inte kommer att innebära intrång i något naturvärdesområde bedömer bolaget sannolikheten för att verksamheten skulle påverka områdets naturvärden som mycket ringa eller obefintlig. 7.1.6.2 Driftfas Drifttiden föranleder inga markarbeten eller tillkommande markanspråk. Vindkraftverken avger inga emissioner av skadliga ämnen till luft, mark eller vatten under drift. Vindkraftrelaterade transporter inom området inom denna tid sker genom besök med vanlig servicebil, varför de transportrelaterade emissionerna till luft under drifttiden är mycket ringa. Planerad etablering bedöms därför inte medföra någon negativ påverkan på områdets naturvärden under drift. 7.1.6.3 Avvecklingsfas Under avvecklingsfasen kommer anläggningar och eventuella byggnader hänförliga till vindkraftanläggningen att nedmonteras och bortforslas. Detta arbete sker genom nyttjande av de vägar som iordningsställdes inför vindkraftparkens uppförande, varför inga nya markanspråk kommer att krävas i denna fas. Påverkan på områdets naturvärden bedöms därför inte uppstå vid avveckling av verksamheten. 7.1.7 Åtgärder Inga ytterligare åtgärder anses nödvändiga för att minimera påverkan. Sida | 80 7.2 Fågel 7.2.1 Kända värden Vid projektets påbörjande var kunskapen om fågellivet inom och i närområdet till etableringsområdet begränsad. Under perioden 2005-2010 hade inga fynd rapporterats från det tilltänkta etableringsområdet i vare sig Artportalen (Svalan) eller i Artdatabanken. Motsvarande resultat om sökområdet utvidgades till att omfatta ett område 3 km från tilltänkt etableringsområde och Alternativområdet gav att 102 arter rapporterats. Även om majoriteten av de rapporterade fynden under denna period bestod av småfåglar fanns även sammanlagt 6 arter av rovfågel rapporterade. Dessa var bivråk, havsörn, brun kärrhök, fiskgjuse, sparvhök samt ormvråk. Samtliga arter av rovfågel hade observerats på ett avstånd överstigande 2 km nordost om bolagets Alternativområde (se figur 56 på sidan 139). Att kunskapen om områdets fågelliv är starkt begränsad framgick även i samtal med de lokala ornitologiska föreningarna i Tranås, Aneby, Linköping m.fl.70 Tabell 14: Antal påträffade arter på olika avstånd från de områden som omfattades av inventeringsinsatser år 2010. Tabellen anger totalt artantal, antal rödlistade arter (RL) samt antalet arter som är upptagna på fågeldirektivet (Fågeldir). Observationsdata har hämtats från Artportalen och Artdatabanken. 71 7.2.2 Utformning av inventeringsinsatser Vid samråd med länsstyrelsen i Östergötlands län 2010 rekommenderade naturvårdsenheten bolaget att låta utföra en översiktlig fältstudie av fågel inom etableringsområdet. Med anledning av att fågellivet inom det tilltänkta etableringsområdet var relativt okänd utformades fågelinventeringen som en allmän inventering i form av en linjetaxering, vilken kombinerades med en riktad insats mot rovfågel. Vidare lät bolaget utföra en särskild värdering av om det inom etableringsområdet förekommer värdefulla habitat för fågel. Inventering av fågel har utförts av Ecocom år 2010 respektive 2011. Under år 2010 inventerades den del av etableringsområdet som är beläget norr om Klacken samt ett område väster om sjön 70 71 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2010, Rapport 2010, sid. 8 A.a. sid. 9 Sida | 81 Raklången (Alternativområdet). Under hösten 2010 utvidgades etableringsområdet söderut genom att även omfatta fastigheterna Högamålen 1:1 och Hultna 1:2, varför inventering avseende denna del genomfördes år 2011. Inventeringsupplägget är detsamma vid inventering 2010 och 2011. Respektive metod sammanfattas nedan och beskrivs i sin helhet i bilaga 3-4. 7.2.2.1 Linjetaxering Linjetaxering tillämpas i syfte att få en uppfattning om tätheten av fåglar inom ett utvalt område och för att möjliggöra uppföljning i ett framtida kontrollprogram. Taxeringsrutten planerades systematiskt genom att linjer lades ut i nord-sydlig riktning över hela inventeringsområdet. Mellan varje linje var avståndet 350 meter. Inventering genom linjetaxering utfördes under maj och juni månader respektive år. Vid varje inventeringstillfälle inventerades varannan linje, vilket innebär att tätheten mellan linjerna vid varje enskilt inventeringstillfälle uppgick till 700 meter. Datum för linjetaxering år 2010 var 15-16 maj samt 5-6 juni.72 Datum för linjetaxering år 2011 var 13 maj samt 18 juni.73 Vid samtliga inventeringstillfällen påbörjades inventeringen mellan kl. 04.0005.00. 7.2.2.2 Riktad inventering mot rovfågel Samtliga svenska rovfåglar häckar under perioden maj till juli. Vid födoinsamling till boet sker transport av bytesdjur oftast över trädhöjd, vilket gör fåglarna möjliga att upptäcka och artbestämma. Med anledning av detta har valet av inventeringsperiod utformats för att sammanfalla med denna period. En riktad insats för inventering av rovfågel genomfördes under juni månad 2010 och 2011. Inventering utfördes genom att inventeraren uppehåller sig vid på förhand utvalda observationspunkter, vilka valts för att de möjliggör en god sikt över etableringsområdet. År 2010 utfördes inventering dagtid den 5 och 6 juni vid sju olika observationspunkter, varav tre observationspunkter är belägna inom etableringsområdets nordliga del.74 Resterande observationspunkter var lokaliserade till Alternativområdet. År 2011 utfördes inventering den 10 och 18 juni från två olika observationspunkter belägna i etableringsområdets sydliga del.75 7.2.2.3 Habitatvärdering I syfte att erhålla ökad kunskap om områdets potentiella ornitologiska värde har bolaget, i samband med fågelinventeringen, låtit utföra en värdering av områdets ingående miljöer. Habitatinventeringen inleddes med en förberedande kartanalys efter vilken inventering genomfördes okulärt. Vid värderingen av tänkbara habitat beaktades bland annat habitatets värde för att hysa en mångfald av arter, men även dess potential för att utgöra tänkbar miljö för rödlistade arter eller arter upptagna i fågeldirektivet. Samtliga biotoper vilka har bedömts som sannolika habitat har markerats på karta och bedömts. Arter som påträffats i samband med habitatinventeringen har också registrerats. 72 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2010, Rapport 2010, sid. 10 A.a. sid. 9 74 A.a. sid. 10 75 A.a. sid. 9 73 Sida | 82 Vid inventering 2010 genomfördes habitatinventering den 15-16 maj.76 År 2011 genomfördes habitatinventering den 13 maj samt den 10 och 18 juni.77 7.2.3 Resultat 7.2.3.1 Habitat Det tilltänkta etableringsområdet domineras av produktionspräglad barrskog, viket innehåller få, ut fågelsynpunkt, värdefulla miljöer. Vare sig inom etableringsområdets nordliga eller sydliga delar har några särskilt värdefulla fågelhabitat påträffats. Längs Gransjöns sydöstra strand finns dock ett skogsparti med tät, lövdominerad undervegetation som utgör ett lämpligt habitat för järpe. Några lämpliga spelplatser för tjäder eller orre har inte kunnat identifieras under inventeringen. 78 7.2.3.2 Linjetaxering Linjetaxering för etableringsområdets nordliga del utfördes år 2010. I samband med detta inventerades även ett område väster om etableringsområdet (Alternativområdet), varför sammanställt resultat inkluderar påträffade arter inom samtliga inventeringsområden. Vid linjetaxeringen 2010 påträffades 47 olika fågelarter, varav 3 arter är rödlistade och 4 arter omfattas av fågeldirektivets bilaga 1. Dessa arter är: mindre hackspett, göktyta och tornseglare samt orre, tjäder, järpe och trana.79 Vid linjetaxering för etableringsområdets södra del, vilken utfördes år 2011, noterades totalt 44 arter. Inga rödlistade arter noterades vid inventeringarna men några arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 upptäcktes. Dessa är fisktärna, järpe, orre, spillkråka, storlom och trana. 80 7.2.3.3 Rovfågelinventering Vid rovfågelinventeringen i etableringsområdets nordliga del år 2010 noterades inga rovfåglar. 81 Motsvarande inventering utförd i etableringsområdets sydliga delar resulterade i observationer av två ormvråkar, vilka bedömts utgöra ett häckande par med boplats nära Vässingestugan, väster om etableringsområdets södra del. Boet har dock inte lokaliserats, men på grund av aktivitet under inventeringens andra dag har området markerats som ett ”område med hög ormvråksaktivitet”. Endast en flygning av ormvråk har noterats passera genom tilltänkt etableringsområde. Noterat flygstråk löpte mellan Gransjön i väster och Hultna i öster längs befintlig skogsbilväg mitt i inventeringsområdet. 76 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2010, Rapport 2010, sid.10 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2011, Rapport 2011, sid. 10 78 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2011, Rapport 2011, sid. 11 jmfr Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2010, Rapport 2010, sid.11 79 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2010, Rapport 2010, sid.12 80 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2011, Rapport 2011, sid. 11 81 Endast en rovfågel (en ormvråk) noterades under rovfågelinventeringen 2010. Denna noterades dock vid inventering av Alternativområdet, väster om sjön Raklången. 77 Sida | 83 Vidare noterades följande arter i samband med rovfågelinventeringen 2011: en storlom som lämnade Gransjön och flög åt öster samt en tjäderhöna längs vägen mellan Hultna och Gransjön. 82 82 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2011, Rapport 2011, sid. 10 Sida | 84 Figur 39: Resultat av fågelinventering 2010 med avseende på inventerade områden, taxeringslinjer, observationspunkter samt identifierade fågelhabitat. Inventeringsområde väster om sjön Raklången utgör bolagets Alternativområde. Det östra området avser huvudlokaliseringens nordliga delar. Källa: Ecocom rapport 2010. Figur 40: Resultat av fågelinventering 2011 inom etableringsområdets sydliga del med avseende på inventerat område, taxeringslinjer, observationspunkter, identifierade fågelhabitat och flygstråk. Sida | 85 7.2.4 Påverkan från placeringsförslagen 7.2.4.1 Habitatförstöring Ecocom bedömer risken för habitatförstöring och störning i samband med vindkraftetableringen vara låg då etableringsområdet som helhet består av brukad produktionsskog där viktiga habitat för fåglar saknas. Vid inventeringen noterades sammanlagt 4 arter, vilka generellt riskerar att påverkas negativt av habitatförstöring och störning från vindkraftetablering. Dessa är storlom, spillkråka, orre och järpe. Gällande den storlom som noterats vid Gransjön gör Ecocom bedömningen att sjön sannolikt är en alternativ fiskesjö för ett par som häckar i någon av de näraliggande sjöarna. Ecocom finner det vara tveksamt att sjön skulle utgöra häckningsplats för arten eftersom endast en individ noterats vid varje inventeringstillfälle. Ingen häckande spillkråka har noterats under inventeringen. Vidare är lämpliga boträd glest förekommande inom etableringsområdet. Inga lämpliga spelplatser för orre har noterats inom etableringsområdet eller dess närhet varför störning från etableringen inte bedöms utgöra något problem för arten Inga lämpliga spelplatser för tjäder har noterats under inventeringen. Vidare råder en närmast total avsaknad av tjäderspillning i området, varför det är osannolikt att etableringsområdet hyser en tjäderspelplats med återkommande spel. Järpe har endast observerats fåtaligt i skogen öster om Gransjön. Lämpliga habitat för arten har dock noterats längs Gransjöns sydöstra strandlinje. Med anledning av att inga vägar eller vindkraftverk planeras till dessa delar av området bedömer Ecocom inte att verksamheten kommer att medföra någon negativ påverkan på artens fortsatta förekomst i området.83 7.2.4.2 Barriäreffekter Ecocom bedömer att det finns en viss risk, om än liten, för att vindkraftetableringen skulle kunna komma att orsaka viss barriäreffekt mellan Gransjön och sjöar öster om etableringsområdet. En lämplig flygväg mot öster mellan vindkraftverken finns dock längs dalen som sammanbinder Hultna och Gransjön, varför barriäreffekten bedömts bli begränsad under förutsättning att inget vindkraftverk placeras närmare än 400 meter från den skogsväg som löper i dalen mellan Hultna och Gransjön.84 7.2.4.3 Kollisionsrisk En av de arter som generellt bedöms löpa förhöjd risk att kollidera med vindkraftverk, och som noterats inom eller i anslutning till etableringsområdet, är ormvråken. Risken för att individer av denna art kolliderar med vindkraftverk är kopplad till avståndet mellan boplats och närmsta vindkraftverk. Avståndet mellan det område där boplatsen sannolikt ligger och närmsta vindkraftverk överstiger 1 000 meter. Verksamheten bedöms innebära viss kollisionsrisk för 83 84 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2011, Rapport 2011, sid. 12 A.a. sid. 14 Sida | 86 häckande ormvråk, men etableringen kommer inte att påverka den nationella eller den regionala populationen negativt. Övriga arter, som noterats inom eller i anslutning till etableringsområdet, vilka bedöms löpa förhöjd risk att kollidera med vindkraftverk är fisktärna, fiskmås, orre, järpe, tjäder samt trana. Varken fisktärna, fiskmås eller trana bedöms häcka i området och populationen av de olika arterna av skogshöns är relativt små i området. Sammantaget gör Ecocom bedömningen att kollisionsrisken genom verksamheten är låg och att den lokala negativa påverkan som en etablering skulle kunna medföra inte bör påverka den regionala eller den nationella populationen negativt.85 7.2.5 Sammanvägd bedömning Utifrån genomförda inventeringar åren 2010 och 2011 gör Ecocom bedömningen att den planerade vindkraftsetableringen inte kommer att påverka några högre ornitologiska värden negativt. I rapport från inventeringen 2011 presenteras slutsatsen att tilltänkt etableringsområde jämförelsevis är väl lämpat för en etablering av vindkraft under förutsättning att nedanstående rekommendationer efterlevs: Att inget vindkraftverk placeras närmare än 400 meter från den skogsbilväg som löper mellan Gransjön och Hultna. Att verksamheten planeras så att påverkan på områdets hydrologi minimeras Att gammal död ved, gamla träd och lövträd i möjligaste mån bevaras Att utläggning av åtel inom projektområdet om möjligt förbjuds Att slaktrester inte lämnas kvar efter jakt 86 7.2 6 Åtgärder Tranås Energi Elförsäljning AB avser inte att placera något vindkraftverk närmare än 400 meter från den befintliga skogsbilväg som löper i dalen mellan Gransjön och Hultna. Bolaget avser ej heller att anlägga väg, fundament, uppställningsytor eller andra anläggningar förenade med verksamheten till Gransjöns sydöstra strandlinje. Vid utformandet av förslag till vägdragning har hänsyn tagits till områdets hydrologi, varför intrång i våtmarker, bäckar och diken så långt som möjligt har undvikits. Bolaget avser inte att avverka skog annat än för anläggande av väg, verk och uppställningsytor. Total yta för vilken avverkningsåtgärder kan komma att aktualiseras redovisas i tabell 3 respektive tabell 8. Verksamheter förenade med jakt, såsom utläggning av åtel eller hanterandet av slaktrester, ligger utanför bolagets verksamhetsområde varför eventuella skyddsåtgärder hänförliga till jaktverksamhet får hanteras av behörig tillsynsmyndighet. 85 86 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2011, Rapport 2011, sid. 10 A.a. sid. 14 Sida | 87 7.3 Fladdermöss 7.3.1 Kända värden I Sverige finns 19 arter av fladdermöss noterade. Flera av dessa är upptagna på den svenska rödlistan, den globala rödlistan eller i Art- och habitatdirektivets bilaga II. Samtliga fladdermusarter är dock fridlysta enligt artskyddsförordningen, vilket även innefattar ett förbud mot att orsaka skada på djurens livsmiljöer. I syfte att öka kunskapen om i området förekommande arter av fladdermöss samt att utreda behovet av riktade inventeringar lät Tranås Energi Elförsäljning AB i februari 2011 beställa en förstudie av fladdermöss inom och i anslutning till tilltänkt etableringsområde. Förstudien genomfördes genom att tidigare fynd av fladdermöss rapporterade till Artportalen eller Rödlistan analyserades för ett område upp till 10 kilometer från planerade vindkraftverk. Resultatet av förstudien konstaterade att de inventerade lokalerna i närheten till projektområdet inte är att betrakta som särskilt artrika. Men med anledning av att arten barbastell var påträffad inom 7 km från tilltänkt etableringsområde samt att projektområdet innehåller miljöer som kan vara lämpliga för barbastell beslutade bolaget under våren 2011 att låta gå vidare med utökade inventeringsinsatser i området. Syftet med de utökade inventeringsinsatserna i fält var att öka kunskapen om förekommande arter och aktiviteten av fladdermöss inom det tilltänkta etableringsområdet. Vidare önskade bolaget en bedömning av förekomsten av rödlistade arter i området samt en bedömning av huruvida det i området finns arter vilka är särskilt känsliga för kollisioner. 7.3.2 Utformning av inventeringsinsatser Tilltänkt etableringsområde har inventerats avseende fladdermöss av Ecocom under perioden 3-5 juli 2011. Vid inventeringen tillämpades en kombination av automatisk punkttaxering med så kallade autoboxar och manuella undersökningar med handburen detektor. Den automatiska punkttaxeringen genomfördes under 3 stycken boxnätter på 13 olika lokaler, vilka valts enligt följande principer: Miljöer som kommer at likna miljöer vilka skapas vid den planerade vindkraftetableringen såsom vägar och gläntor. Spridning av autoboxar över förekommande biotoper inom etableringsområdet Geografisk spridning av autoboxar över projektområdet Utplacering av autoboxar vid särskilt intressanta lokaler såsom potentiella kolonilokaler, transportleder eller födosökslokaler Med bakgrund i ovanstående kan de övervakningslokaler som besökts inom ramen för fladdermusinventeringen 2011 indelas i tre huvudkategorier; bymiljö, sjö och produktionsskog av barr. De utplacerade autoboxarna var inställda på inspelning mellan klockan 22.00 till 05.00. Totalt övervakades området med autoboxar under 126 timmar. Den manuella inventeringen som har utförts genom okulär besiktning av inventeringsområdet samt genom undersökning nattetid med handburen ultraljudsdetektor har förlagts till biotoper av särskilt Sida | 88 intresse såsom lokaler som förmodas ha särskilt stor artrikedom, tänkbara kolonilokaler eller transportrutter. Manuell inventering har också använts i början av/i slutet av natten för att eftersöka yngelkolonier samt för att följa upp resultatet från autoboxar. Figur 41: Inventeringsområde för fladdermöss 2011 med avseende på placering av autoboxar samt lokaler för manuella inventeringsinsatser. Källa: Ecocom 2011, sid. 24 Sida | 89 7.3.3 Resultat Sammanlagt 6 stycken fladdermusarter observerades under inventeringsperioden, varav 5 arter noterades vid manuell inventering och 4 arter genom inspelning i autoboxar. Tabell 15: Arter av fladdermus som påträffats under inventering 2011. Källa Ecocom 2011. Majoriteten av de arter som påträffats under inventeringen har registrerats såväl i autoboxar som under den manuella inventeringen (nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och långörad fladdermus). Undantaget är fransfladdermus som endast registrerats i autoboxarna samt Myotisarterna mustach/brandts fladdermus och vattenfladdermus för vilka en säker artseparering endast gjorts vid den manuella inventeringen. För fransfladdermus har dock en separering kunnat utföras även från inspelningen från autoboxarna på grund av artens höga frekvens. Högst aktivitet av fladdermöss registrerades vid sjön Klacken samt vid tilltänkt verkplacering nr. 9. Aktiviteten på dessa platser bestod nästan uteslutande av nordisk fladdermus och dvärgfladdermus. Även vid Hjälmsäng noterades en relativt hög aktivitet av fladdermöss av släktet Myotis. Vid Hjälmsäng samt Sälleryd noterades även fladdermöss av arten fransfladdermus. 7.3.4 Påverkan från placeringsförslagen 7.3.4.1 Habitatförstöring Ecocom har utfört en bedömning av etableringsområdet avseende lämpliga habitat för fladdermöss. Bedömningen har skett genom en granskning av de GIS-skikt som länsstyrelsen tillhandahåller samt med hjälp av ortfoto. Bedömningen ger att etableringsområdet, vilket främst utgörs av produktionsskog av barr, generellt inte är att betrakta som ett attraktivt habitat för fladdermöss. Två områden klassificerade som nyckelbiotoper; Högamålen lavrika sumpskog (0512418) samt Hultna Lavrika nordostbrant (0512410) bedöms kunna utgöra habitat för fladdermöss. Vidare bedöms naturvårdsobjektet Hedingsmålagölen (0512446) och de naturbetesmarker som finns invid Hultna och Härsmålen som intressanta biotoper för fladdermöss. Vid såväl Hjälmsäng som Sälleryd finns äldre bebyggelse i kombination med hävdade marker med äldre träd, vilket kan utgöra habitat för vissa arter av fladdermöss. Sälleryd är beläget 100 meter från närmsta vindkraftverk. Motsvarande avstånd från Hjälmsäng uppgår till 480 meter. 7.3.4.2 Kollisionsrisk Två fladdermusarter som på grund av sitt flygsätt löper förhöjd risk att kollidera med vindkraftverk har identifierats genom inventeringen. Dessa är dvärgfladdermus och nordisk fladdermus. Sistnämnda art har uppvisat en mycket hög aktivitet vid vindkraftverk nr 9 samt vid sjön Klacken. Sida | 90 Eftersom inventeringspunkten vid sjön Klacken ligger på ett relativt stort avstånd från planerade vindkraftverk bedömer Ecocom att en ansamling av fladdermöss vid denna plats inte bör utgöra någon riskfaktor. Den höga aktiviteten av nordisk fladdermus vid verkplacering nr 9 indikerar att arten rör sig mycket i detta område, sannolikt på grund av födosök. Den höga aktiviteten av arten ökar risken för kollision. En studie av artens aktivitet under natten har visat på en jämn aktivitetsfördelning mellan kl. 23-02. Med anledning av att en eventuell koloni i direkt anslutning till autoboxarna borde ha skapat en aktivitetstopp i början och slutet av natten samt att området främst innehåller hyggen, planteringar samt äldre produktionsskog, vilket ej är gynnsamma habitat för arten bedömer Ecocom det vara mest sannolikt att arten födosöker i området. Övriga arter påträffade vid inventeringen: vattenfladdermus, mustasch/Brants fladdermus och långörad fladdermus tillhör inte de arter som bedöms utsättas för kollisionsrisker i samband med vindkraftetableringar. Arten barbastell som enligt förstudien påvisats i trakterna runt etableringsområdet har inte kunnat påvisas i samband med inventeringen och bedöms därför inte förekomma i området. 7.3.5 Sammanvägd bedömning Utifrån genomförda inventering av fladdermusfaunan inom och i anslutning till etableringsområdet gör Ecocom bedömningen att tilltänkta etableringspunkter inte gör intrång i några habitat som bedöms vara särskilt viktiga för fladdermusfaunan. Två riskarter för kollision med vindkraftverk har identifierats i samband med inventeringen: dvärgfladdermus och nordisk fladdermus. Dvärgfladdermus har endast påträffats invid bymiljöer och ej i närheten av tilltänkta etableringar. En hög aktivitet av nordisk fladdermus har påträffats vid placeringen av verk nr 9, vilket innebär en ökad kollisionsrisk. Fransfladdermus har påträffats på två lokaler belägna i bymiljöer. Fransfladdermus är inte en riskart för kollision utan arten påverkas främst av en etablering genom habitatförlust. Då inga särskilt värdefulla habitat för arten finns inom etableringsområdet för vindkraft bedöms arten inte påverkas negativt av en etablering. Sammantaget gör Ecocom bedömningen att området generellt är väl lämpat för en etablering av vindkraft med avseende på fladdermusfaunan. Under förutsättning att nedanstående skyddsåtgärder efterlevs gör Ecocom vidare bedömningen att verksamheten inte bör medföra någon påverkan på populationen hos någon fladdermusart, varken på lokal eller regional nivå: För att skydda fladdermusfaunan bör stoppdrift tills vidare tillämpas för verk 9 under dygnets mörka timmar, vid vindhastigheter understigande 5 m/s under perioden 1 juli till 30 september. Riskerna för fladdermöss kopplade till verk nr 9 kan minskas om vindkraftverket förflyttas till det hygge som är beläget nordväst om, vid tidpunkten för inventeringen, aktuell position. Vägdragning bör undvikas i eller i anslutning till bymiljöer, våtmarker och lövskog. Sida | 91 7.3.6 Åtgärder Vid utformning av vägdragning har bolaget så långt det varit möjligt strävat efter att undvika intrång i våtmark, lövskog samt bymiljöer. Av denna anledning har samtliga förslag till vägdragning redovisade i denna mkb framtagits först efter att bolaget ockulärt besökt och mätt in vägen i fält. Våtmarker, sumpskogar och blöta partier har valts bort framför andra alternativa dragningar av väg. Vägdragningsförslaget så som det presenteras i kapitel 6.1.5 är i huvudsak lokaliserat till områden med produktionsdominerad tallskog. Vissa mindre partier kan dock innehålla mindre inslag av löv. Vägdragningar i bymiljöer har undvikits och i det fall de ändå förekommer (Folkesmålen) kommer vägdragningen att följa befintlig väg, vilket minimerar nyintrång i dessa miljöer. I syfte att minimera riskerna för påverkan på nordisk fladdermus vid en placering av verk nr 9 på fastigheten Högamålen 1:1 har bolaget valt att följa de rekommendationer som presenterats av Ecocom i inventeringsrapporten för fladdermus. Verkplaceringen har därför justerats i nordvästlig riktning efter rekommendation lämnad av Ecocom. Vidare åtar sig bolaget att vidta nödvändiga åtgärder under drift (stoppdrift) för att säkerställa att verksamheten inte föranleder någon betydande negativ påverkan på lokal nivå för arten nordisk fladdermus. Sida | 92 7.4 Kulturmiljö Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. innehåller bestämmelser om kulturminnesvården i Sverige. Vikten av värnandet av vår kulturmiljö stadgas i lagens första kapitel 1 §, 1-2 stycket. ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.” 7.4.1 Kända värden I samband med att bolaget i februari 2010 höll samråd med Ydre kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län informerades bolaget om att planerat etableringsområde ej utretts i någon större utsträckning avseende kultur- och fornminnen. Tidigare antikvarisk verksamhet hade endast ägt rum vid två tillfällen; vid Riksantikvarieämbetets fornminnesutredning år 1948 samt vid revideringsinventeringen år 1986. Vid dessa båda tillfällen hade vidare endast punktförekomst dokumenterats. I syfte att undvika påverkan på kulturmiljön i helhet eller på enstaka fornminnen inom etableringsområdet har bolaget låtit utföra en särskild kulturhistorisk utredning, s.k. etapp 1 utredning. Utredningen, vilken utfördes av Arkeologicentrum AB under 2010, omfattade ett område uppgående till 363 hektar. Inom området fanns sedan tidigare fem registrerade lämningar. Dessa bestod i en fast fornlämning (en väghållningssten) och fyra övriga kulturhistoriska lämningar i form av tre torplämningar, en minnessten samt ett naturföremål/-bildning med tradition. 7.4.2 Arkeologisk utredning etapp 1 Under utredningen framkom 14 stycken, ej tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar, varav 10 stycken klassificerats som övriga kulturhistoriska lämningar, tre stycken som fasta fornlämningar och en lämning som bevakningsobjekt. I samband med utredningen besiktades också de tidigare registrerade kulturhistoriska lämningarna, varav två lämningar tillfogades en ny beskrivning och geometri. 7.4.2.1 Övriga kulturhistoriska lämningar Inom utredningsområdet har tre ensamliggande röjningsrösen samt fyra mindre fossila åkrar registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar eftersom dessa uteslutande består av röjningsrösen från senare tid, så kallade torparrösen. I samband med inventeringen återfanns en kolbotten efter en resmila samt ett gränsmärke av typen femstensrör, vilka klassificerats som övriga kulturhistoriska lämningar. Vidare lokaliserades en tidigare ej känd backstugelämning genom inventeringen. 7.4.2.2 Fasta fornlämningar Tre fossila åkrar med ålderdomlig karaktär innehållande röjningsrösen av hackerörstyp identifierades under inventeringen. En av dessa lämningar består uteslutande av hackerör och är troligen av hög ålder. Sida | 93 7.4.2.3 Bevakningsobjekt Sedan tidigare fanns en väghållningssten registrerad i området. Då denna sten förefaller kunna ha flyttats från sin ursprungliga plats har stenen bedömts som bevakningsobjekt. Figur 42: Resultat av arkeologisk utredning. Kulturhistoriska lämningar i utredningsomtådets norra delområde (svart heldragen linje). Blå markering- övrig kulturhistorisk lämning, röd-fast fornlämning, grå- lämningar enligt FMIS. Källa: Arkeologicentrum rapport 2010:19. Sidan 7. Sida | 94 Tabell 16: Kulturhistoriska lämningar inom etableringsområdets norra delområde. Tidigare redovisade lämningar i FMIS samt nyfynd vid arkeologisk undersökning etapp 1 år 2010. Källa: Arkeologicentrum rapport 2010:19. Sidan 12 ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC8201 AC8202 AC8203 AC8204 AC8205 AC8206 Asby 140 Asby 148 Asby 149 Asby 231 Röjningsröse Röjningsröse Röjningsröse Fossil åker Fossil åker Fossil åker Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Husgrund, historisk tid Naturföremål/bildning med tradition Röjningsröse Röjningsröse Röjningsröse Fossil åker Fossil åker Fossil åker Torplämning-Nabben Torplämning-Nabben Hagen Källa med namnDopgraven Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Figur 43: Resultat av arkeologisk utredning. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets södra delområden (svart heldragen linje). Blå markering - övrig kulturhistorisk lämning, violett -bevakningsobjekt, röd -fast fornlämning, grålämningar enligt FMIS. Källa: Arkeologicentrum rapport 2010:19. Sidan 8. Sida | 95 Tabell 17: Kulturhistoriska lämningar inom etableringsområdets norra delområde. Tidigare redovisade lämningar i FMIS samt nyfynd vid arkeologisk undersökning etapp 1 år 2010. Källa: Arkeologicentrum rapport 2010:19. Sidan 12 ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC8207 AC8208 AC8209 AC8210 AC8211 AC8212 AC8213 AC8214 Asby 57 Asby 233 Asby 241 Fossil åker Husgrund, historisk tid Fossil åker Kolningsanläggning Vägmärke Fossil åker Fossil åker Gränsmärke By-/gårdstomt Vägmärke Minnesmärke Fossil åker Backstuga-Granelund Fossil åker Kolbotten efter resmila Väghållningssten Fossil åker Fossil åker Femstenarör Gårdstomt Väghållningssten Minnessten Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning 7.4.3 Rekommendationer Genom rapport Arkeologisk utredning steg 1, Hestra, 2010:19 lämnar Arkeologicentrum AB följande rekommendationer87: Att åtgärder så långt som möjligt vidtas för att undvika ingrepp i eller nära de registrerade kulturhistoriska lämningarna oavsett dess antikvariska status Att en arkeologisk förundersökning utförs för det fall att ingrepp i eller nära fast fornlämning inte kan undvikas. Att övriga kulturhistoriska lämningar dokumenteras genom exempelvis inmätning, kartering samt fotografering för det fall att ingrepp i dessa blir nödvändiga Att uppmärkning av lämningar genom snitsling före byggnation genomförs så att inga skador på kulturhistoriska lämningar uppkommer på grund av oaktsamhet 7.4.4 Påverkan från placeringsförslagen 7.4.4.1 Huvudalternativ 7.4.4.1.1 Etableringsfas I syfte att undvika påverkan på de i området identifierade kulturhistoriska lämningarna har bolaget utformat placeringsförslaget för att säkerställa att ett tillräckligt avstånd kan hållas. Genom samråd med länsstyrelsens kulturmiljöfunktion den 18 mars 2011 har bolaget förhört sig om behovet av eventuella fortsatta antikvariska åtgärder med anledning av resultatet av genomförd inventering. Genom svar av antikvarie Magnus Johansson daterat 2011-03-22 framhölls att inget behov av vidare utredningar kan anses vara påkallade under förutsättning att vägen norr om Hultna ej kräver breddning för den del som skulle kunna beröra fast fornlämning.88 Samtliga vindkraftverk samt till dessa tillhörande vägdragningar och arbetsytor har vidare utformats så att de innehar ett tillräckligt avstånd till registrerade lämningar. På så sätt minimeras risken för påverkan på objekten. 87 88 Arkeologicentrum AB, Arkeologisk utredning steg 1, Hestra, 2010:19, sid. 15 Länsstyrelsen Östergötland, 2011-03-22,Magnus Johansson, Antikvarie Sida | 96 För att undvika att påverkan oavsiktligen sker på de identifierade kulturobjekten vid anläggningsarbetet kommer samtliga lämningar belägna i anslutning till planerade vägdragningar eller vindkraftverk att märkas ut genom snitsling. För det fall att ytterligare, ej tidigare registrerade lämningar, uppmärksammas i samband med anläggningsarbetet kommer bolaget att direkt avsluta anläggningsarbetet och anmäla förhållandet till länsstyrelsen.89 7.4.4.1.2 Driftfas Under driftfasen bedöms ingen påverkan uppstå på kultur- och fornminnesobjekten i området. 7.4.4.1.3 Avvecklingsfas Avvecklingsfasen bedöms inte medföra någon påverkan på kultur- och fornminnesobjekten. Samma vägar som nyttjades vid införsel av vindkraftverken avses att användas vid utforslande av desamma. Tabell 18: Avstånd mellan befintliga kulturhistoriska lämningar inom etableringsområdet och planerade anläggningsåtgärder för huvudalternativet (vägdragning, vindkraftverk samt uppställningsytor.) ID-nr Antikvarisk bedömning Intrång AC8207 AC8208 AC8209 AC8210 AC8211 AC8212 AC8213 AC8214 Asby 57 Asby 233 Asby 241 AC8201 AC8202 AC8203 AC8204 AC8205 AC8206 Asby 140 Asby 148 Asby 149 Asby 231 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 89 Avstånd till planerad anläggning (m) >50 >50 >50 >50 >50 >50 <50 >50 >50 >50 >50 <50 >50 >50 >50 <50 <50 >50 >50 >50 <50 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 kap 10 § 2 stycket Sida | 97 Figur 44: Kulturhistoriska lämningar inom och i anslutning till etableringsområdet (tidigare redovisade lämningar i FMIS samt nyfynd vid arkeologisk undersökning etapp 1 år 2010)i förhållande till planerade anläggningar för vindkraft (huvudalternativ för utformning). Sida | 98 7.4.5.2 Alternativ utformning 7.4.5.2.1 Etableringsfas Vägdragningsförslaget inom ramen för bolagets alternativa utformning innebär ingen ändring från vad som framgår av avsnitt 7.4.5.1.1 7.4.5.2.2 Driftfas Den alternativa utformningen av parken innebär ingen ändring från vad som framgår av avsnitt 7.4.5.1.2 7.4.5.2.3 Avvecklingsfas Avvecklingsfasen bedöms inte medföra någon påverkan på kultur- och fornminnesobjekten. Samma vägar som nyttjades vid införsel av vindkraftverken avses att användas vid utforslande av desamma. Tabell 19: Avstånd mellan befintliga kulturhistoriska lämningar inom etableringsområdet och planerade anläggningsåtgärder för alternativ placering (vägdragning, vindkraftverk samt uppställningsytor.) ID-nr Antikvarisk bedömning Intrång AC8207 AC8208 AC8209 AC8210 AC8211 AC8212 AC8213 AC8214 Asby 57 Asby 233 Asby 241 AC8201 AC8202 AC8203 AC8204 AC8205 AC8206 Asby 140 Asby 148 Asby 149 Asby 231 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Avstånd till planerad anläggning (m) >50 >50 >50 >50 >50 >50 >50 >50 >50 >50 >50 <50 >50 >50 >50 <50 <50 >50 >50 >50 <50 Sida | 99 Figur 45: Kulturhistoriska lämningar inom och i anslutning till etableringsområdet (tidigare redovisade lämningar i FMIS samt nyfynd vid arkeologisk undersökning etapp 1 år 2010)i förhållande till planerade anläggningar för vindkraft (alternativ utformning). Sida | 100 7.5 Friluftsliv 7.5.1 Nulägesbeskrivning Med rörligt friluftsliv avses i denna MKB vistelse i naturen för fysisk aktivitet, naturupplevelser eller avkoppling. Arbetsrelaterade resor, resor till och från bostad eller övrig vistelse i området som inte avser rekreationsändamål omfattas således inte av nedanstående kapitel. Tilltänkt etableringsområde är inte lokaliserat närmare än 4 kilometer från något område utpekat som riksintresse för friluftslivet. Närmast belägna område av riksintresse för friluftslivet återfinns längs sjön Sommen, drygt 4 kilometer väst-nordväst om föreslagna etableringar. Inom etableringsområdet finns inga miljöer som särskilt utpekats som värdefulla för friluftslivet och inga utmärkta vandrings- eller ridleder löper genom detsamma. Även om tilltänkt etableringsområde inte utpekats som särskilt värdefullt för det allmänna friluftslivet kan området ändå inneha visst värde för olika former av rekreationsändamål. Exempelvis nyttjas delar av området för orientering90, jakt och i olika utsträckning även som strövområde för de närboende. Därtill kommer att de flera sjöarna runt området uppmuntrar till såväl fiske som bad. 7.5.2 Enkätundersökning För att få en ökad kunskap om hur området används av de boende i området lät Tranås Energi AB under år 2010 utföra en friluftslivsenkät. Enkäten innehållande tio flervalsfrågor angående respondentens nyttjande av området sändes samtliga fastighetsägare registrerade inom en radie av 2 kilometer från tilltänkta verkplaceringar. Sammanlagt sändes 162 hushåll utskicket, varav 82 personer svarade på enkäten. Enkätundersökningen återfinns i sin helhet i bilaga 7. Av de 82 svarande angav sig 48 vara fritidsboende i området, 25 stycken vara permanentboende och 9 stycken har sorterats i kategorin ”övrigt”. Sistnämnda kategori innehåller de respondenter som endast äger mark inom 2 kilometer från etableringsområdet samt de respondenter som ej önskat uppge kategori. Könsfördelningen bland de svarande är jämn med 39 kvinnor och 41 män. Två respondenter har valt att ej ange kön. Av de svarande uppgav drygt 60 % ha besökt området under de senaste 12 månaderna. Majoriteten (77,5 %) angav en besöksfrekvens på 1-8 ggr under de senaste 12 månaderna. En analys av enkätsvaren visar att området främst har karaktären av ett närströvsområde. Det vill säga ett område som främst nyttjas för rekreations och jaktändamål av de som äger en bostad i närområdet. 90 Uppgifter lämnade av föreningen OK64 Torpa den 2010-03-28 Sida | 101 50 40 30 20 10 0 Figur 46: Aktivitetsfördelningen hos de personer som uppgivit sig ha besökt området de senaste 12 månaderna (49 st.). Varje respondent har tagit ställning till samtliga aktiviteter. Respondenterna upplever vidare området som relativt ostört. Detta framgår av att: 69 % anser området vara fritt från buller (av totalt 48 svarande) 98 % instämmer helt eller delvis i påståendet att de sällan möter andra människor när de vistas i området. (av totalt 48 svarande) 74 % anser inte att det rör sig många turister i området (av totalt 47 svarande) I en del av enkäten ombads respondenterna bedöma områdets värde för dem själva respektive vilket värde de trodde att området hyser för andra. Frågorna omfattade ett antal upplevelser, såsom att uppleva tystnad, ensamhet, äventyr, miljöombyte och fysisk aktivitet mm. Resultatet sammanfattas i figur 47 nedan. 35 30 25 20 15 10 5 0 Stort värde för respondent Stort värde för andra Inget värde för respondent Inget värde för andra Figur 47: Sammanställning av respondenternas bedömning av områdets värde för dem själva respektive områdets värde för personer bosatta på minst 3 kilometers avstånd från området avseende ett antal på förhand angivna upplevelser Från svaren sammanställda i figur 47 ovan framgår att respondenterna anser att området hyser ett större värde för de som är bosatta inom området jämfört med personer bosatta på ett avstånd överstigande 3 kilometer från området. Resultatet gäller oavsett angivet upplevelsevärde. Även om respondenterna anser att området hyser ett större värde för de närboende än det värde de tror att området har för personer ej bosatta i området, tillskriver majoriteten av Sida | 102 respondenterna ändå området ett visst värde även för personer bosatta på ett avstånd överstigande 3 kilometer från området. Detta gäller dock ej områdets värde för turism. 64,4 % av respondenterna instämmer inte alls i påståendet att området är viktigt för turismen. 61 % av de svarande anser inte heller att området inbjuder förbipasserande att stanna upp och besöka detsamma. Detta trots att (fördelning baserad på totalt 47 svarande): 83 % inte anser att stängsel eller staket hindrar människor tillträde till området 68 % inte anser att bommar hindrar allmänheten att nå området 85 % helt eller delvis instämmer i att det finns goda möjligheter att parkera i området En möjlig förklaring till att en majoritet av respondenterna inte anser området inbjuda till besök kan vara områdets relativa täta vegetation och bitvis slutna karaktär. Av respondenterna instämmer också 96 % helt eller delvis i påståendet att området är tätbevuxet/slyigt, varav endast 15 % anser området vara rikt på upptrampade stigar. Avslutningsvis ombads samtliga respondenter svara på frågan om de trodde att de skulle besöka området under kommande 12 månaderna. Av de svarande (80 st.) uppgav 59 % att de trodde att de skulle besöka området inom kommande tolv månader. 26 % trodde inte att de skulle besöka området under kommande 12 månader och 15 % av de svarande var osäkra. 7.5.3 Påverkan från placeringsförslagen 7.5.3.1 Etableringsfas I samband med att vägar och fundament anläggs, elnätsanslutning ombesörjs och vindkraftverken uppförs kommer området att vara ljudpåverkat och tillgängligheten delvis vara begränsad. Begränsningen i tillgänglighet kommer dock främst att röra de direkta arbetsområdena med viss utökning kring respektive vindkraftverk under uppförandet (säkerhetsskäl). De delar av området som inte omfattas av anläggningsarbeten kan dock nyttjas fritt av allmänhet och närboende precis som vanligt. 7.5.3.2 Driftfas Planerad vindkraftsanläggning bedöms inte medföra några begränsningar av allmänhetens möjligheter att nyttja området för rekreationsändamål. Så snart vindkraftverken uppförts och driftsatts hävs de eventuella skyddsavstånd som tillämpats i samband med anläggningsarbetena i området och allmänheten kan fritt uppehålla sig i området ända intill vindkraftverken. Bolaget avser inte att inhägna eller på annat sätt begränsa möjligheten till friluftsliv i området. De nyanlagda vägarna i området bedöms öka såväl tillgängligheten som möjligheten att ta sig runt inom området. Detta gäller med såväl fordon som till fots eller på hästrygg. Även om tillgängligheten till området bedöms kunna gynnas av planerad etablering så kommer etableringen att påverka ljudbilden i området. Besökare kommer bitvis att både se och höra vindkraftverken i området. Etableringen kommer inte att innebära någon begränsning i möjligheterna att nyttja området för orienteringsändamål. Det är dock sannolikt att attraktionskraften minskar något till följd av etableringen då vindkraftverken kommer att utgöra tydliga riktningsgivare i landskapet. Sida | 103 Etableringen bedöms inte påverka eller förändra möjligheterna till jakt inom området. Bolaget har inte kunnat finna några belägg för att en etablering av vindkraft skulle medföra någon bestående inverkan på vilda djur såsom klövvilt inom ett område, även om dessa sannolikt påverkas av en ökad mänsklig aktivitet under uppförandefasen. 7.5.3.3 Avvecklingsfas Under avvecklingsfasen kommer aktiviteten i området att öka till följd av transporter för nedmontering och bortforsling av vindkraftverken och övriga anläggningar hänförliga till densamma. De ökade transporterna inom området kommer att ske under en begränsad period efter det att vindkraftverken tagits ur drift och kommer inte att medföra beständig påverkan på friluftslivet. Under avvecklingsfasen kommer dock sannolikt områdets attraktivitet för friluftsliv att minskas något, även om allmänhetens möjligheter till att nyttja området inte kommer att vara begränsad i större utsträckning än vid uppförandefasen. 7.5.4 Åtgärdsförslag Mot bakgrund av det ovan framförda anser bolaget det vara osannolikt att tilltänkt etablering kommer att medföra någon negativ påverkan på friluftslivet i området i den utsträckning att åtgärder behöver vidtas. I syfte att minska riskerna för störning på viltet och för att motverka eventuella negativa fragmenteringseffekter som vägar och avverkningsytor kan medföra för vilda djur i området finns möjligheten för fastighetsägaren att viltanpassa vindkraftanläggningarna. Genom att välja skötselformer för de avverkade områdena och/eller avsätta de icke hårdgjorda ytorna i anslutning till vindkraftverken för foderproduktion kan värdefulla foderresurser skapas för klövviltet samtidigt som betesskadorna i det övriga landskapet minskas. 91 91 Widemo Fredrik, Vindkraften i landskapet, Jägarförbundets blogg 2011-07-05, http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2011/07/vindkraften-i-landskapet/, uttag 2011-07-27 Sida | 104 7.6 Turism och Näringsliv 7.6.1 Nulägesbeskrivning Läsaren hänvisas till kapitel 4.4 7.6.2 Påverkan från placeringsförslagen Varken inom eller i direkt anslutning till det tilltänkta etableringsområdet har bolaget kunnat finna verksamhetsutövare vars verksamhet bedöms påverkas negativt av föreslagen etablering. Ingen verksamhetsutövare har heller framfört dylika uppgifter till bolaget under projektering eller samråd. Bolaget har inte kunnat finna några uppgifter på att etableringsområdet eller dess närhet skulle vara särskilt välbesökt av turister, vilket även uppgifter lämnade av de boende genom enkätundersökningen indikerar (74 % av respondenterna anser inte att det rör sig många turister i etableringsområdet). Cirka 1 km sydöst om det tilltänkta etableringsområdets nordöstra del ligger en ålderdomlig kvarnmiljö innehållande byggnadsminnet Råås Kvarn med anor från 1700-talet. Det är sannolikt att anta att den vackra miljön besöks av turister i området. Antalet besökare är dock okänt. Det närmst belägna av de tilltänkta vindkraftverken återfinns drygt 1 km väster om kvarnområdet och samtliga vindkraftverk i tilltänkt vindkraftpark är dolda av omgivande terräng. Planerad vindkraftetablering kommer således inte att medföra någon visuell påverkan på den ålderdomliga kvarnmiljön. Med avseende på att beräknad ljudpåverkan vid Råås Kvarn understiger 35 dB(A) i samtliga beräkningar av förslaget, såväl gällande huvudalternativet som alternativ placering, gör bolaget bedömningen att planerad vindkraftetablering inte kan antas påverka aktiviteterna vid Råås Kvarn negativt. 4 km nordöst om området bedriver STF verksamhet såsom stuguthyrning, konferenser m.m. Verksamheten är belägen vid Torpasjön och STF:s aktiviteter är starkt knutna till Sommen och Torpön. Bolaget gör därför bedömningen att en etablering av vindkraft inom planerat etableringsområde inte kan anses påverka STF:s verksamhet i någon betydande utsträckning. Det bedrivs, så vitt bolaget äger kunskap, ingen omfattande verksamhet för stuguthyrning inom eller i nära anslutning till etableringsområdet. Endast ett hus har utlysts som möjlig att hyra, detta beläget på ett avstånd på 4 km. Det är dock sannolikt anta att enskilda hus ändå hyrs ut privat/arrenderas inom eller i anslutning till etableringsområdet. Denna uthyrningsverksamhet bedöms dock ske i liten skala och ombesörjs av fastighetsägare inom området, vilka genom avtal med bolaget givit sitt medgivande till etableringens realiserande. Bolaget gör därför sammantaget bedömningen att tilltänkt etablering inte kan antas påverka enskilda näringsutövare eller turismverksamheten på ett negativt sätt. 7.6.3 Åtgärdsförslag Bolaget bedömer inga åtgärder vara nödvändiga. Sida | 105 7.7 Landskapsbild 7.7.1 Landskapsanalys I syfte att utreda den tilltänkta etableringens påverkan ur ett landskapsperspektiv har Tranås Energi Elförsäljning AB låtit utföra en landskapsanalys. Utförd landskapsanalys anknyter till den metod för landskapskaraktärisering som utvecklats av Länsstyrelsen i Jönköping under åren 2008-2009 och beskrivs i rapporten Landskapskaraktärisering – En helhetssyn på landskapet vid planering och prövning av vindkraftanläggningar”. Dock har analysen inom ramen för denna mkb avgränsats till att endast behandla de visuella aspekterna av landskapet. Arbetet med landskapsanalysen inleddes med en övergripande kartanalys vid vilken aspekter såsom topografi, avstånd till planerade vindkraftverk, bebyggelsestruktur och markanvändning studerades. Kartanalysen kompletterades sedan med Kartanalysen kompletterades därefter med fältbesök i området. Vid fältbesöket noterades landskapets karaktär med hjälp av ett antal på förhand utvalda begrepp och platserna dokumenterades med hjälp av fotografier. Vidare noterades längre utblickar i landskapet tillsammans med landskapsrum på karta. Resultatet av kartanalysen och fältinventeringen resulterade därefter i att utredningsområdet indelades i fem separata delområden. Selektionen har gjorts med utgångspunkt i att de olika områdena uppvisar/ innehar olika karaktär, känslighet eller/och upplevelsevärden. I rapporten som återfinns i bilaga 2 till detta dokument beskrivs de fem delområdena avseende dess visuella uppbyggnad och den förväntade visuella påverkan redogörs för och beskrivs med hjälp av fotomontage. Figur 48: Delområden som analyserats avseende landskapspåverkan. Sida | 106 7.7.2 Påverkan från placeringsförslagen 7.7.2.1 Etableringsfas Påverkan på landskapsbilden som bedöms uppstå under anläggningens uppförandefas härrör främst från montagearbete, vid vilket arbetsmaskiner såsom kranar kan vara synliga över skogshorisonten. Arbetet sker dock under en begränsad tidsperiod varför påverkan bedöms vara marginell. 7.7.2.2 Driftfas En etablering av vindkraft inom tilltänkt etableringsområde kommer att medföra påverkan på landskapsbilden. Hur stor denna påverkan kommer att bli varierar beroende på var betraktaren befinner sig. Landskapet som omger det tilltänkta etableringsområdet kan lättast beskrivas vara av komplex småskalig karaktär innehållande en variation av landskapselement såsom höjder, sjöar, skogspartier och öppna hagmarker, gläntor och utsiktspunkter. Detta medför att upplevelsen av tilltänkt etablering kommer att skilja sig från plats till plats. Från de högt belägna bostäderna vid Folkesmålen, Härsmålen och Högamålen väster om tilltänkt vindkraftpark kommer flera vindkraftverk att vara synliga. De öppna ängs- och hagmarker som omger bostäderna medför att siktlängderna från dessa platser ökar. Detta kan jämföras med platser såsom Råås kvarn eller Högstorp där närbelägen vegetation eller framförvarande topografi bildar tydliga barriärer mellan bostaden och vindkraftverken vilka omöjliggör sikt mot de planerade vindkraftverken. Även i etableringsområdets södra del finns högt belägna bostäder med omgivande ängs- och betesmarker från vilka vindkraftverken kommer att vara synliga. Bjursbergs belägenhet vid Bjursbergasjön medför för området ovanligt långa siktlinjer åt nordöst. Även om det primärt är de närbelägna vindkraftverken nr 9, 10 och 11 som medför en visuell påverkan från Bjursberg är det från platsen även möjligt att urskilja verk 4, 6, 7 och 8. Sistnämnda fyra vindkraftverk kommer dock under sommarmånaderna att nästan helt skymmas av framförvarande vegetation. Områdets kuperade topografi medför också att vissa platser erbjuder vidsträckta utblickar. Tre av dessa är Höglycke, Holkåsa och Bodaberget. Från Höglycke, som är beläget närmast den tilltänkta etableringen, har betraktaren möjlighet att blicka ut över den höjdrygg som utgör tilltänkt etableringsområde. Från denna plats är vindkraftverken i etableringsområdets nordliga del väl synliga. Avståndet mellan Höglycke och planerade vindkraftverk uppgår till cirka 2 km. Med anledning av att Höglycke är beläget öster om den planerade vindkraftanläggningen upplevs inte vindkraftverken kontrastera mot landskapets förhärskande riktningar. Placeringen av vindkraftverken uppfattas snarare som en linjegruppering som följer höjdryggens nord-sydliga riktning. Att vindkraftverken på detta sätt uppfattas följa landskapet ger en mindre visuell störning då anläggningen upplevs ordnad. Bodaberget och Holkåsa är två vackra utsiktsplatser i närområdet till den planerade anläggningen. Till skillnad från Holkåsa medger Bodaberget utblickar i riktning mot det planerade etableringsområdet. Avståndet mellan Bodaberget och planerad anläggning uppgår till drygt 6 km varför den visuella påverkan från vindkraftverken inte bedöms vara alltför påtaglig från platsen. Trots att den planerade vindkraftsetableringen kommer att påverka landskapsbilden och vindkraftverken kommer att vara väl synliga från flera platser i närområdet bedöms den planerade Sida | 107 etableringen inte påverka några unika landskapsvärden, friluftsliv, turism eller kunskapsvärden i området negativt. Av denna anledning gör bolaget bedömningen att en etablering av vindkraft kan realiseras utan en alltför negativ påverkan på landskapet uppstår. För fullständig redogörelse av landskapspåverkan se bilaga 2. Fotomontage för såväl bolagets huvudalternativ som för alternativ placering redovisas i bilaga 10. Platser från vilka fotomontage redovisas framgår av kartbild nedan. Figur 49: Fotopunkter från vilka fotomontage utförts. Röd symbol visar den fotoriktning för vilken fotografi tagits. Samtliga montage återfinns i sin helhet i bilaga 10. Sida | 108 7.7.2.3 Avvecklingsfas Påverkan på landskapet under avvecklingsfasen bedöms likvärdig den påverkan som redovisats i avsnitt 7.7.2.1. 7.7.3 Åtgärdsförslag För att minimera störning kommer samtliga vindkraftverk inom planerad etablering att vara av samma typ, storlek och rotera åt samma håll med likvärdig rotationshastighet. Vindkraftverken kommer att vara målade i en vit-grå nyans och samtliga vindkraftverk kommer att antireflexbehandlas i syfte att minimera störning. Sida | 109 7.8 Ljud 7.8.1 Upplevelse av ljud Människans förmåga att uppfatta ljud varierar med ljudets frekvens. Annorlunda uttryckt innebär detta att känsligheten för ljud är olika vid olika frekvenser. Den mänskliga hörtröskeln är därför inte statisk utan skall förstås som den svagaste ton som en individ kan uppfatta vid en viss frekvens. Det hörbara ljudet har frekvenser mellan 20-20 000 Hz. Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud, ljud i frekvensområdet 20-200 Hz omnämns som lågfrekventa ljud och ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas för ultraljud. Känsligast är örat för ljud i frekvensområdet 2 000-4 000 Hz. Hörtröskeln ligger här vid ett ljudtryck på cirka 0,00002 N/m2. Vid låga frekvenser krävs däremot ett betydligt högre ljudtryck för att en individ ska uppmärksamma dem. Hur väl en ljudkälla uppfattas beror inte enbart på ljudkällans ljudnivå utan även på den ljudnivå och det frekvensinnehåll som finns hos ljud i bakgrunden. Beroende på karaktären hos ett eller flera bakgrundsljud kan bakgrundsljud medföra att ljudkällan upplevs som mindre framträdande (partiell maskering) eller omöjlig att uppfatta (total maskering). I de lyssningsexperiment som utförts av Bohlin, Khan och Nilsson 2010 visades att ljud från vindkraftverk på 40dB påverkades genom partiell maskering när vindkraftljudet och bakgrundsljudet nådde samma ljudnivå. Total maskering av ljudet från vindkraftverket inträffade då de maskerande ljuden från vatten och vegetation hade en nivå på 48-52 dB.92 Det är dock inte enbart en ökad ljudnivå eller förekomsten av maskerande bakgrundsbrus som påverkar sannolikheten att störas av ljudet från vindkraftverk. I den studie av människors upplevelser av ljud från vindkraftverk som presenterades av Pedersen år 2009 93 påvisades även att sannolikheten att störas av ljud från vindkraftverken var större om verken var synliga från bostaden och om bostaden var belägen i jordbruksmark. 7.8.2 Ljud från vindkraftverk 7.8.2.1 Aerodynamiskt ljud Det dominerande hörbara ljudet från moderna vindkraftverk är normalt av aerodynamisk karaktär och befinner sig i frekvensområdet 200-2000 Hz. 94 Det aerodynamiska ljudet alstras vid rotorbladens passage genom luften. Allra tydligast är det ljud som uppstår genom turbulens vid rotorbladets bakkant nära bladets spets, s.k. ”trailing edge noise”. Genom samverkan mellan strömmande turbulensvirvlar och rotorbladen alstrar vindkraftverk även ett mindre tydligt lågfrekvent ljud. 92 Nilsson, Bluhm, Eriksson, Bolin, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, sid. 10 93 Pedersen Eja, Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval, rapport 5956, April 2009 94 Nilsson, Bluhm, Eriksson, Bolin, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, sid. 3 Sida | 110 7.8.2.2 Mekaniskt ljud Trots att mekaniska ljud från vindkraftverk är svagare än det aerodynamiska ljudet upplevs det vanligen som mer störande. Anledningen till detta är att det mekaniska ljudet ofta uppvisar en tonal karaktär. Vindkrafttillverkare har lagt ned mycket arbete på metoder för att reducera mekaniska ljud, inte minst på grund av strikta bullerkrav för tonalt buller. Detta har medfört att moderna vindkraftverk sällan har problem med mekaniskt buller. Om det ändå uppstår beror det oftast på slitage eller konstruktionsfel i växellåda eller dylikt.95 7.8.2.3 Infraljud Det mänskliga hörselsinnet kan uppfatta infraljud förutsatt att ljudnivån är tillräckligt hög. Experimentella studier av hörbarhet i infra- och lågfrekvensområdet visar dock tydligt hur hörtröskeln avtar med frekvens, från cirka 120 dB vid 2 Hz till cirka 15 dB vid 200 Hz. 96 Immissionsmätningar av det infraljud som alstras av vindkraftverk har visat att ljudet understiger gränsen för vad som är hörbart med det mänskliga örat, många gånger med mer än 12 dB. 97 Infraljud från vindkraftverk är därför inte hörbart vare sig på nära håll eller än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. De infraljudsnivåer som uppmätts från vindkraftverk är således inte högre än de nivåer som människor utsätts för dagligen på exempelvis arbetsplatsen. Snarare ligger infraljudsnivåerna från vindkraftverk långt under de svenska riktvärdena för infraljudsnivåer i arbetslivet, vilka ligger 5-10 dB över hörtröskeln. Det finns vidare inga belägg för att infraljud vid de nivåer som alstras av ett vindkraftverk skulle kunna bidra till några andra hälsoeffekter.98 7.8.2.4 Lågfrekvent ljud Precis som många andra bullerkällor i samhället genererar vindkraftverk hörbart buller i frekvensområdet 20-200 Hz. 99 För vindkraftverk uppstår lågfrekventa ljud på grund av tryckfluktuationer och ljudet genereras framförallt av inkommande turbulens mot bladen. Det lågfrekventa ljudet från moderna vindkraftverk kan vara möjligt att uppfatta vid gällande riktvärden för bostäder, men maskeras vanligen effektivt av omgivande ljudkällor såsom trafikbuller, vindalstrat vegetationsbrus eller ljud från rinnande vatten.100 95 Lindkvist Per, Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering. sid 6 96 Nilsson, Bluhm, Eriksson, Bolin, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, sid 8 97 A.a. sid. 8 98 A.a. sid 15 99 A.a. Sid 7 100 Lindkvist Per, Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering, sid 36 Sida | 111 Andelen lågfrekvent ljud som alstras av vindkraftverk ökar något med vindkraftverkets storlek. Större vindkraftverk genererar därför förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn tagen till total ljudnivå. Med anledning av att utvecklingen går mot större vindkraftverk med högre effekt kommer sannolikt även andelen lågfrekvensljud i vindkraftbullret att öka i framtiden. Det rör sig dock om en måttlig ökning, ca 1 dB per fördubbling av effekt i frekvensområdet 10-160 Hz. Med anledning av detta är det inte sannolikt att anta att lågfrekvent buller kommer att medföra några allvarliga bullerskador i framtiden. 101 År 2010 genomförde Lindqvist och Almgren en utredning av lågfrekvent buller från vindkraftverk avseende ljudutbredning och ljudisolering102. En av de frågeställningar som undersöktes i studien var om Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus kan överstigas då ljudtrycksnivån utomhus uppfyller Naturvårdsverkets rekommendationer, d.v.s. är högst 40 dB(A). Studien utfördes genom att författarna undersökte lågfrekvent buller vid ett bullerutsatt hem. Mätningar av lågfrekvent ljud utfördes vid fasaden och de rum som vette mot vindkraftverket. Vidare studerades ljudtransmissionen genom fasaden. Resultatet, som kan anses vara generellt applicerbart för svenska träbyggnader, visar att det är mycket osannolikt att Socialstyrelsens krav för lågfrekvent buller inomhus överskrids om ljudtrycksnivån utomhus uppfyller Naturvårdsverkets rekommendationer.103 7.8.2.5 Geometrisk utbredningsdämpning Möjligheten att uppfatta ljud från ett vindkraftverk avtar med avståndet från vindkraftverket. Detta beror i första hand på att ljudemissionen fördelas över ett allt större område, s.k. geometrisk utbredningsdämpning. Ljudutbredningen påverkas av de rådande meterologiska förhållandena, främst vindstyrkans och lufttemperaturens variation med höjden (de så kallade vind- och temperaturgradienterna), men även markens beskaffenhet är av betydelse för hur ljudet sprids i ett område.104 Möjligheten att uppfatta och mäta ljudet från ett vindkraftverk på ett visst avstånd från vindkraftverket beror också på graden av bakgrundsljud. 7.8.2.6 Meterologiska förhållanden Vanligtvis är det vindförhållandena på platsen som är av störst betydelse för ljudutbredningen från ett vindkraftverk. Under vissa förhållanden kan dock temperaturgradienten få stor inverkan. Detta gäller främst då det är vindstilla och vid mycket svag vind. Som ett exempel på detta kan den markinversion som kan inträffa under sommarhalvåret tjäna som exempel. Med markinversion avses att temperaturen ökar med höjden över marken, vilket i sin tur innebär att vindhastigheten minskar eller blir helt vindstilla nära marken. Högre upp vid vindkraftverkets nav blåser det dock lika mycket som tidigare. Ljudalstringen från vindkraftverket är därmed oförändrad och vindhastighetsskillnaderna mellan vinden vid navhöjd och vinden vid marken resulterar i att ljudet ansamlas nära marken. Denna effekt kan också framträda tydligare eftersom den svaga vinden vid markplanet minimerar uppkomsten av maskerande bakrundsbrus.105 101 Nilsson, Bluhm, Eriksson, Bolin, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, sid 15 102 Lindkvist Per, Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering. 103 A.a. sid 55 104 Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, koncept 20 april 2010, sid. 12 105 A.a. sid. 17 Sida | 112 7.8.3 Riktvärde för ljud från vindkraftverk För att en beskrivning av ljud ska kunna uttryckas i överensstämmelse med av en människa upplevd styrka krävs därför att hänsyn tas till denna variation i känslighet. Det finns flera sätt att utföra detta på men den vanligaste metoden för att på ett rättvist sätt mäta vad örat uppfattar är att använda ett s.k. A-vägningsfilter.106 För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets begränsningsvärde för industribuller. Naturvårdsverket anger att den ekvivalenta ljudnivån 40 dB(A) utomhus vid bostäder inte ska överskridas. I särskilt känsliga områden (områden med lågt bakgrundsbrus ”tysta områden” och planlagda friluftsområden) ska ljudnivån utomhus inte överskrida 35 dB(A) och om vindkraftverken avger s.k. rena toner ska ljudnivån vara 5 dB(A) lägre. 7.8.4 Att beräkna ljud Beräkningar av ljud från den planerade vindkraftparken har utförts av Energi & Miljöstrategi Norden AB. Beräkningarna har utförts i programvaran WindPro Decibel 2.7 enligt den beräkningsmodell som rekommenderas av Naturvårdsverket genom rapport 5933 Ljud från vindkraftverk – koncept 20 april 2010. Vid ljudberäkningen studeras varje bostadshus var för sig. För varje bostadshus beräknas ljudpåverkan från vart och ett av vindkraftverken som om det blåste från varje vindkraftverk mot bostaden. Ljudpåverkan från samtliga vindkraftverk adderas därefter för respektive ljudmottagarpunkt (bostadshus). I beräkningarna har således ett värsta-fall-scenario tillämpats i syfte att undvika underskattning av ljudnivån. Som framförts i avsnitt 6.1.2 kan valet av verkfabrikat inte beslutas innan dess att anläggningen erhållit tillstånd. Av denna anledning är det inte möjligt att i dagsläget specificera vilket verkfabrikat som kommer att uppföras på platsen. Vad bolaget har att förhålla sig till är dock att ljudnivåkravet vid bostäder kan efterlevas snarare än vindkraftverkens installerade effekt. Detta gäller oavsett vilken modell som väljs vid ett framtida uppförande. Olika verktyper har olika effektkurvor och därmed varierande källjud och ljudutbredning. För att illustrera de källvärden som bedömts vara acceptabla inom etableringsområdet har bolaget, vid beräkning av anläggningens förväntade ljudpåverkan därför valt att utföra beräkningar för olika verktyper. Inom ramen för huvudalternativet redovisas beräkningar för vindkraftverk av typen Vestas V90, 2 MW effekt samt Siemens SWT 101, 2,3 MW effekt. För alternativ utformning av vindkraftparken redovisas beräkningar för vindkraftverk av typen Vestas V112, 3 MW effekt. Samtliga vindkraftverk till grund för beräkningarna av ljud har valts då de kan anses vara representativa för vindkraftverk i respektive effektklass på dagens marknad. För samtliga beräkningar har några vindkraftverk driftats ned. Att drifta ned vindkraftverken innebär att optimera dem för ljud. Vindkraftverk kan köras i olika ljudoptimeringslägen, vanligen mode 0, 1 och 2. Vindkraftverktillverkaren Siemens erbjuder dock platsspecifika optimeringslägen för ljud. Fem driftlägen finns offentligt tillgängliga för beräkning; mode 0, 1, 2, 3, 4 samt 5. 106 Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk- koncept april 2010, sid 38 Sida | 113 Tabell 20: Redovisade ljudoptimeringslägen dB(A) för vindkraftverk av typen Vestas V90 2 MW, Siemens SWT-101 2,3 MW samt Vestas V112 3MW. Modell Mode 0 Vestas V90 104 Siemens SWT 2,3 107 Vestas V112 106,5 Mode 1 103 106 105,5 Mode 2 101 105 104,5 Mode 3 104 104 Mode4 103 103,5 Mode 5 102 - Det skall dock noteras att det är möjligt att efter uppförande av vindkraftverken och kontrollmätning justera ljudoptimering av vindkraftverken på platsen så att respektive vindkraftverk kan driftas med så hög effekt som möjligt inom ramen för tillåtliga bullernivåer. Beräkningar av ljudpåverkan har utförts för den planerade anläggningen samt för dess alternativa utformning. Resultatet presenteras dels som ljudutbredningskartor och dels som punktberäkningar för respektive ljudkänsligt område. Resultatredovisningen återfinns i sin helhet i bilaga 8. Sida | 114 7.8.5 Påverkan från etableringsförslagen 7.8.5.1 Huvudalternativ 7.8.5.1.1 Etableringsfas De bullerkällor som påverkar etableringsområdet eller dess närhet idag är trafiken från väg 551, 559 samt väg 131. Samtliga ovanstående vägar är relativt lågtrafikerade, varför påverkan från omgivande vägtrafik bedöms som mycket begränsad. Vidare bedrivs ett aktivt skogsbruk inom och i anslutning till etableringsområdet. Det är därför sannolikt att anta att området utsätts för periodisk ljudpåverkan vid avverkning, röjning och nyplantering. Under anläggningsfasen kommer den planerade anläggningen att generera en stor ökning av antalet transporter till och från området (se avsnitt 6.1.9) Dessa transporter kommer att alstra buller, vilket kan komma att upplevas störande för närboende. Främst gäller detta vid infartsvägar till etableringsområdet där planerade infartsvägar passerar bostadsbebyggelse (Folkesmålen och Hemstad). Med anledning av att anläggningsperioden avser en begränsad tidsperiod och att samtliga vindkraftverk samt majoriteten av vägdragningarna planeras på behörigt avstånd från bostadsbebyggelse bedömer bolaget inte att störningen kommer att medföra någon betydande ljudpåverkan. 7.8.5.1.2 Driftfas Beräkningen av ljudpåverkan för huvudalternativet har utförts för två olika verktyper; Siemens SWT 2,3MW och Vestas V 90 2 MW. Resultatet av beräkningarna visar att ljudnivån underskrider 40 dB(A) vid samtliga bostäder. På fastigheterna Folkesmålen 1:7, Folkesmålen 1:4 samt Härsmålen 1:3 återfinns totalt fyra torp, för vilka en särskild överenskommelse träffats med markägaren avseende omtaxering. Av denna anledning har torpen ej angivits som bostäder i beräkningen. De aktuella torpen är Sälleryd, Nabben, Lindenäs samt Aronstorp. Nedan följer en jämförelse av beräknad ljudpåverkan utomhus vid närbelägna bostäder för vindkraftverk av typen Vestas V90 samt Siemens SWT-100, 2,3 MW. Endast de bostäder med en beräknad ljudpåverkan överskridande 39 dB(A) redovisas i tabell 21 nedan. Fullständiga uppgifter om beräknad ljudpåverkan vid samtliga bostäder i området återfinns i bilaga 8. Tabell 21: Tillämpade ljudoptimeringslägen angivna för respektive vindkraftverk vid beräkning av ljudpåverkan enligt bolagets huvudalternativ med avseende på vindkraftverk av modellen Vestas V90 samt Siemens SWT-101, 2,3 MW. Verk nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Ljudoptimeringsläge Vestas V90 2MW Siemens SWT-101 2,3 MW 2 5 2 5 1 5 1 5 0 5 0 5 1 4 0 3 1 4 1 4 0 3 Sida | 115 Tabell 22: Bostäder med en beräknad ljudpåverkan överskridande 39 dB(A) utomhus enligt beräkning av huvudalternativet med avseende på vindkraftverk av modellen Vestas V90 samt Siemens SWT-101, 2,3 MW. A B D E F W Y Z AC AD AP AQ BA Folkesmålen 1:7 Folkesmålen 1:7 Härsmålen 1:2 Härsmålen 1:3 Härsmålen 1:5 Hultna 1:2 Hultna 1:2 Hultna 1:2 Hemstad 1:3 Hemstad 1:3 Torpa Rås 1:3 Torpa Rås 1:3 Hedingsmåla 1:2 Vestas V90 (ej oktavband) 39,8 39,8 39,1 39,0 39,7 39,6 39,5 39,2 39,4 39,4 39,6 39,8 39,8 Vestas V90 (med oktavband) 39,5 39,4 39,5 39,5 39,4 39,0 39,2 39,1 39,4 39,6 39,5 Siemens SWT-101 (med oktavband) 39,3 39,2 39,1 39,6 39,5 39,1 39,3 39,3 40,0 Beräknad ljudutbredning i området framgår av figur 50 - 51 nedan. 7.8.5.1.3 Avvecklingsfas Likt vid anläggningsfasen kommer avvecklingsfasen att innebära att viss ljudpåverkan kan uppstå i området. Ljudpåverkan under avvecklingsfasen bedöms dock bli avsevärt lägre än under anläggningsfasen. Sida | 116 Figur 50: Beräknad ljudutbredning enligt huvudalternativet om 11 stycken vindkraftverk av modell Vestas V90 2 MW. Gul linje markerar 35dB(A), orange linje 40 dB(A), röd linje 45 dB(A) och blå linje 50 dB(A). Sida | 117 Figur 51: Beräknad ljudutbredning enligt huvudalternativet om 11 stycken vindkraftverk av modell Siemens SWT 101, 2.3 MW. Gul linje markerar 35dB(A), orange linje 40 dB(A), röd linje 45 dB(A) och blå linje 50 dB(A) Sida | 118 7.8.5.2 Alternativ utformning 7.8.5.2.1 Etableringsfas Under anläggningsfasen kommer den planerade anläggningen att generera en stor ökning av antalet transporter till och från området. (se avsnitt 6.2.8) Dessa transporter kommer att alstra buller, vilket kan komma att upplevas störande för närboende. Främst gäller detta vid infartsvägar till etableringsområdet där planerade infartsvägar passerar bostadsbebyggelse (Folkesmålen och Hemstad). Med anledning av att anläggningsperioden avser en begränsad tidsperiod och att samtliga vindkraftverk samt majoriteten av vägdragningarna planeras på behörigt avstånd från bostadsbebyggelse bedömer bolaget inte att störningen kommer att medföra någon betydande ljudpåverkan. 7.8.5.2.2 Driftfas Beräkningen av ljudpåverkan för alternativplaceringen har utförts för vindkraftverk av typen Vestas V112, 3 MW. Resultatet av beräkningen visar att ljudnivån underskrider 40 dB(A) vid samtliga bostäder. På fastigheterna Folkesmålen 1:7, Folkesmålen 1:4 samt Härsmålen 1:3 återfinns totalt fyra torp, för vilka en särskild överenskommelse träffats med markägaren. Av denna anledning har torpen ej angivits som bostäder i beräkningen. De aktuella torpen är Sälleryd, Nabben, Lindenäs samt Aronstorp. Nedan följer en redogörelse av beräknad ljudpåverkan utomhus vid närbelägna bostäder enligt förslaget. Endast de bostäder med en beräknad ljudpåverkan överskridande 39 dB(A) redovisas i tabell 24 nedan. Fullständiga uppgifter om beräknad ljudpåverkan vid samtliga bostäder i området återfinns i bilaga 8. Tabell 23: Tillämpade ljudoptimeringslägen angivna för respektive vindkraftverk vid beräkning av ljudpåverkan enligt bolagets alternativa placering med avseende på vindkraftverk av modellen Vestas V112. Verk nr 1 2 3 4 5 Ljudoptimeringsläge Vestas V112 2 0 2 0 2 Tabell 24: Bostäder med en beräknad ljudpåverkan överskridande 39 dB(A) utomhus enligt beräkning av alternativ placering med avseende på vindkraftverk av modellen Vestas V112. AP AQ AY AZ BA Torpa Rås 1:2 Torpa Rås 1:3 Hedingsmåla S:1 Hedingsmåla S:2 Hedingsmåla 1:2 Vestas V112 (ej oktavbandsdata) 39,7 39 39,6 39,3 39,8 Sida | 119 7.8.5.2.3 Avvecklingsfas Likt vid anläggningsfasen kommer avvecklingsfasen att innebära att viss ljudpåverkan kan uppstå i området. Ljudpåverkan under avvecklingsfasen bedöms dock bli avsevärt lägre än under anläggningsfasen. Sida | 120 Figur 52: Beräknad ljudutbredning enligt huvudalternativet om 5 stycken vindkraftverk av modell Vestas V112, 3MW. Gul linje markerar 35dB(A), orange linje 40 dB(A), röd linje 45 dB(A), blå linje 50 dB(A) och svart linje 55dB(A). Sida | 121 7.8.6 Åtgärder Dagens vindkraftverk är utrustade med flera funktioner, vilka används för att minimera uppkomsten av bullerstörning. Ljud från maskinhuset dämpas med isolering och ljudet från rotorbladen begränsas genom tillämpningen av variabelt varvtal på turbinerna, vilket medför att ljudalstringen reduceras vid låga vindhastigheter då det naturliga bakgrundsbruset är som lägst. Vidare kan ljudemissionen från vindkraftverket justeras beroende på vind- och väderleksförhållanden i syfte att reducera ljudnivåerna under tider då störningar kan uppstå. Därtill kan ljudemissionen från ett vindkraftverk säkerställas genom avtal med tillverkaren. Med anledning av att bolaget i dagsläget inte äger kännedom om slutligt val av verktyp kommer bolaget, innan fundamentsanläggande påbörjas, att för de fabrikat av verk som avses att uppföras ge in beräkningar till tillsynsmyndigheten vilka visar att verksamheten inte under någon del av dygnet överstiger 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder. Ljudpåverkan från anläggningen kommer att följas upp inom ramen för Bolagets egenkontroll i syfte att säkerställa att begränsningsvärdet inte överskrids vid någon bostad. För det fall boende i området skulle uppleva störning från buller i samband med uppförande av anläggningen (etableringsfasen) finns möjlighet att koncentrera transporterna så att de i huvudsak sker dagtid mellan kl. 07-19 under helgfria vardagar. Sida | 122 7.9 Skuggor 7.9.1 Skuggor från vindkraftverk Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor, vilka kan upplevas som störande för närboende. Detta är tydligast när solen står lågt och skuggorna når långt. Det som i dagligt tal benämns som skugga är s.k. kärnskugga, vilken uppstår när det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer vindkraftverkets rotorblad dock inte att helt skymma solen, vilket får till följd att skuggbilden blir mer diffus. Det finns flera faktorer som inverkar på hur långa och stora skuggorna blir samt hur mycket skuggeffekter en enskild fastighet upplever. Här spelar faktorer såsom vindkraftverkets höjd över marken, topografin mellan vindkraftverket och bostaden, solstånd, molnighet, vindriktningen och skymmande vegetation in. Skuggkast vid en näraliggande bostad kan endast inträffa när vindkraftverket befinner sig i linje mellan solen och den aktuella bostaden. Omfattningen av skuggpåverkan är i sin tur beroende av rådande vindriktning. Om det blåser parallellt med solinstrålningen kommer skuggeffekten att få maximal utbredning och ha längst varaktighet. Detta eftersom vindkraftverket då står med bredsidan mot solen. 7.9.2 Riktvärden och beräkningsmodellen Enligt rättspraxis ska den beräknade förekomsten av rörlig skugga från vindkraftverk vid bostäder inte överskrida 30 timmar per år och den faktiska skuggtiden ska begränsas till maximalt 8 timmar per år, varav maximalt 30 minuter per dag. Energi & Miljöstrategi Norden AB har utfört beräkningar av skuggpåverkan från föreslagen etablering. Beräkningarna som har utförts med dataprogrammet WindPRO/Shadow har utförts enligt ett s.k. värsta fall scenario. Ett värsta fall scenario innebär att: Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång Inga hinder såsom skog eller byggnadsverk skymmer sikten mellan vindkraftverket och den aktuella bostaden Vindriktningen följer solen så att vindkraftverket ger maximal skugga Vindkraftverken är alltid i drift Skuggan når upp till 2 000 meter Beräkningarna har vidare gjorts enligt rekommendationen på en horisontell yta på 5x5 m (motsvarande en uteplats) på två meters höjd ovan markplanet. Beräkningen har utförts så att skuggmottagaren tar emot skuggor från samtliga väderstreck upp till 2 kilometers avstånd från alla verk och ingen hänsyn tas till eventuella hinder som kan skymma sikten mellan vindkraftverket och den aktuella bostaden. Höjdkurvor är dock inkluderade i analysen. Sida | 123 7.9.3 Påverkan från etableringsförslagen 7.9.3.1 Huvudalternativ Genom utförd skuggberäkning baserad på huvudalternativet om 11 stycken vindkraftverk med totalhöjd 150 m bedöms 16 bostadshus få mer än 30 timmar skugga per år. De fastigheter för vilka den beräknade skuggtiden enligt en värsta-fall beräkning överskrids framgår av tabell 25 nedan. Tabell 25: Bostäder med teoretisk skuggpåverkan överskridande 30 h/år. Beteckning Fastighet Skugga h/år A B C D E F M Folkesmålen 1:7, norra boningshus Folkesmålen 1:7, södra boningshus Härsmålen 1:2, NV boningshus Härsmålen 1:2, SÖ boningshus Härsmålen 1:3, Härsmålen Härsmålen 1:5, Härsmålen Bjursberg 1:7, Vässingestugan 50:31 53:19 38:43 36:56 34:12 53:55 67:47 Y AC AD AP AQ AY AZ Hultna 1:2, SV boningshus Hemstad 1:3, NV boningshus Hemstad 1:3, SÖ boningshus Torpa-Rås 1:2, Nyahemmet Torpa-Rås 1:3, Hemstad nya tomt Hedingsmåla S:1, Hedingsmåla Hedingsmåla S:2, Linnekullatorpet 30:35 39:00 39:29 42:03 32:08 59:01 53:43 BA BB Hedingsmåla 1:2 Hedingsmåla 1:7, Skyttatorpet 74:21 38:46 Granskas de perioder under vilka skuggpåverkan kan uppkomma vid de olika bostadshusen står det klart att skuggpåverkan vid ovanstående bostäder varierar under året. Vissa fastigheter påverkas av ett vindkraftverk under en begränsad period emedan andra fastigheter påverkas av flera vindkraftverk under olika delar av året. I nedanstående tabell 26 redovisas vilka vindkraftverk som kan generera skugga vid respektive bostadshus samt under vilka delar av året skugga kan inträffa. För en fullständiga uppgifter om skuggpåverkan vid respektive bostad samt under vilka klockslag skugga kan inträffa hänvisas läsaren till bilaga 9. Tabell 26: Redovisning av perioder då skugga kan uppkomma vid bostäder med teoretisk skuggpåverkan överskridande 30 h/år samt vilka verk som kan generera skugga. Månader angivna som period från - till skall läsas som från till och med. Skuggperioder angivna med /ska förstås som månadsskifte. Beteckning Fastighet Period Verk nr A B C Folkesmålen 1:7, norra boningshus Folkesmålen 1:7, södra boningshus Härsmålen 1:2, NV boningshus D Härsmålen 1:2, SÖ boningshus E Härsmålen 1:3, Härsmålen F Härsmålen 1:5, Härsmålen M Bjursberg 1:7, Vässingestugan mars-oktober mars-oktober november, januari april, juni-juli, augusti november-januari april/maj samt augusti november, december, januari, april/maj samt augusti november-januari maj samt juli-augusti november-januari 3, 6, 5 och 7 3, 6, 5 och 7 8, 7 och 6 8 och 7 8 och 7 8 och 7 11, 9,10 Sida | 124 Y Hultna 1:2, SV boningshus AC Hemstad 1:3, NV boningshus AD Hemstad 1:3, SÖ boningshus AP Torpa-Rås 1:2, Nyahemmet AQ Torpa-Rås 1:3, Hemstad nya tomt AY AZ Hedingsmåla S:1, Hedingsmåla Hedingsmåla S:2, Linnekullatorpet BA Hedingsmåla 1:2 BB Hedingsmåla 1:7, Skyttatorpet mars, maj, juli-augusti, oktober mars-april augusti /septemberoktober december-januari februari samt oktober/november december-januari februari samt oktober/november mars, april juni-juli augusti/september, oktober februari, mars/april, maj, juli/augusti, september, oktober november-januari november-januari januari/februari, mars, april, augusti/september, september/oktober, oktober/november februari, mars, april augusti, september, oktober 10 och 11 9 och 10 9 och 10 7, 6, 5 och 3 3, 5, 6 och 7 1, 2, 3 och 4 1 och 3 1, 2, 3, 5 och 6 5, 2, 1 och 3 Sida | 125 Figur 53: Karta över skuggutbredning för bolagets huvudalternativ om 11 stycken vindkraftverk med totalhöjd på 150 meter beräknad enligt värsta-fall. Sida | 126 7.9.3.2 Alternativ placering Genom utförd skuggberäkning baserad på alternativ placering om 5 stycken vindkraftverk med totalhöjd 185 m bedöms 14 bostadshus få mer än 30 timmar skugga per år. De fastigheter för vilka den beräknade skuggtiden enligt en värsta-fall beräkning överskrids framgår av tabell 27 nedan. Tabell 27: Bostäder med teoretisk skuggpåverkan överskridande 30 h/år. Beteckning Fastighet Skugga h/år A B F W Y Z AJ Folkesmålen 1:7, norra boningshus Folkesmålen 1:7, södra boningshus Härsmålen 1:5, Härsmålen Hultna 1:2, NV boningshus Hultna 1:2, SV boningshus Hultna 1:2, SÖ boningshus Höglycke 3:5, Högstorp 34:24 30:42 43:22 34:52 39:06 36:02 37:02 AL AP AQ AY AZ BA BB Höglycke 3:6, Kullen Torpa-Rås 1:2, Nyahemmet Torpa-Rås 1:3, Hemstad nya tomt Hedingsmåla S:1, Hedingsmåla Hedingsmåla S:2, Linnekullatorpet Hedingsmåla 1:2 Hedingsmåla 1:7, Skyttatorpet 39:19 74:27 67:18 70:02 72:14 65:34 36:20 Tabell 28: Redovisning av perioder då skugga kan uppkomma vid bostäder med teoretisk skuggpåverkan överskridande 30 h/år samt vilka verk som kan generera skugga. Månader angivna som period från - till skall läsas som från till och med. Skuggperioder angivna med/ska förstås som månadsskifte. Beteckning Fastighet Period Verk nr A Folkesmålen 1:7, norra boningshus B Folkesmålen 1:7, södra boningshus F W Y Härsmålen 1:5, Härsmålen Hultna 1:2, NV boningshus Hultna 1:2, SV boningshus Z Hultna 1:2, SÖ boningshus AJ Höglycke 3:5, Högstorp AL Höglycke 3:6, Kullen AP Torpa-Rås 1:2, Nyahemmet AQ Torpa-Rås 1:3, Hemstad nya tomt AY AZ BA Hedingsmåla S:1, Hedingsmåla Hedingsmåla S:2, Linnekullatorpet Hedingsmåla 1:2 BB Hedingsmåla 1:7, Skyttatorpet mars, april, maj-juli, augusti, september/oktober mars, april, juni-juli, augusti september/oktober maj-augusti mars-april, september april-maj augusti-oktober mars-april augusti-september maj-juli 2, 3, 4 april, maj-juli september/oktober mars, april-maj juli-augusti september/oktober februari, april-augusti oktober oktober-februari oktober-februari februari-maj juli-oktober mars-maj juli-oktober 4, 2, 3 2, 3, 4 4 5 5 5 4 4, 2, 3 1, 2, 3, 4 1, 2, 3 1, 2, 3 1, 2, 3 1, 2, 3 Sida | 127 Figur 54: Karta över skuggutbredning för bolagets huvudalternativ om 5 stycken vindkraftverk med totalhöjd på 185 meter beräknad enligt värsta-fall. Sida | 128 7.9.4 Åtgärder Då beräkningarna av skugga bygger på ett värsta fall scenario beräknas reell skuggpåverkan bli avsevärt lägre. Innan vindkraftverken uppförs kommer Bolaget att genom fältbesök vidareutreda skuggpåverkan för de bostäder som enligt beräkningen riskerar att få skuggpåverkan överskridande begränsningsvärdet. Om inga skymmande objekt finns mellan vindkraftverket och aktuell bostad kommer skuggreducering att installeras. Skuggreducering innebär att vindkraftverken utrustasmed ett program som kopplar ur vindkraftverket/vindkraftverket vid de tillfällen då skuggkast på den aktuella bostaden kan uppkomma. Tekniken innebär att vindkraftverket utrustas med en ljusmätare och ett programmerbart tidrelä, vilket programmeras med värdena från skuggberäkningen, dvs. uppgifter om de perioder då solens höjd och väderstreck kan innebära att skuggåverkan uppstår vid respektive bostad. För de fall då vindriktning och aktuella ljusförhållanden medför en risk för att skuggpåverkan uppstår stoppas vindkraftverket. Vindkraftverket återstartas sedan automatiskt så snart något av förhållandena ändras och skuggpåverkan inte längre utgör någon risk. Samtliga aktiviteter loggas, vilket gör det möjligt att kontrollera att exponeringstiden för rörlig skugga inte överskrids. Sida | 129 7.10 Riksintressen 7.10.1 Nulägesbeskrivning För en beskrivning av de områden av riksintressen som finns inom ett avstånd av 5 kilometer från tilltänkt etableringsområde hänvisas läsaren till avsnitt 4.6.2 till 4.6.6. 7.10.2 Påverkan från etableringsförslagen Sjön Sommen omfattas av riksintresse för naturvården. Med anledning av att planerad anläggning är lokaliserad på ett avstånd av cirka 4 kilometer bedöms anläggningen inte påverka bevarandet av områdets höga naturvärden i någon del. Vidare har bolaget genomfört en fågelinventering av etableringsområdet vilken visat att etableringsområdet är lämpligt för en vindkraftetablering ur fågelsynpunkt. Bolaget finner det därför inte vara sannolikt att etableringen skulle komma att påverka fågellivet vid sjön Sommen negativt. Sjön Sommen är även av riksintresse för friluftslivet. Vindkraftverken kan komma att vara synliga från olika platser på Torpön och då främst på högt belägna platser. Med anledning av avståndet mellan riksintresseområdet och etableringsområdet bedöms påverkan dock bli liten. Fotomontage från utsiktsplats Bodaberget belägen på Torpön återfinns i Bilaga 10. Etableringen bedöms på grund av avstånd inte påverka något område av riksintresse för kulturmiljön. Etableringen planeras inte till något stort opåverkat område av riksintresse. Två Natura 2000- områden ligger belägna på ett avstånd understigande 5 kilometer från tilltänkt etableringsområde. Med anledning av att båda områdena är belägna på ett avstånd av minst 2,5 kilometer från etableringsområdet och att båda områdena skyddas med anledning av sitt innehåll av hävdgynnad flora gör Bolaget bedömningen att etableringen inte kommer att medföra någon påverkan på de värden som Natura 2000-områdena syftar till att bevara. 7.10.3 Åtgärder Bolaget bedömer inte att någon åtgärd krävs med avseende på riksintresseområdena. Sida | 130 7.11 Sammanfattande jämförelse Tabell 29: Sammanfattande jämförelse av miljöpåverkan för Bolagets huvudalternativ samt alternativ placering. Ljud: Bostad över 39 dB(A) Skugga: Bostad över 30 h/år Påverkan på kulturobjekt Påverkan på fågelliv Påverkan på fladdermöss Påverkan på naturvärde Närboende: synpunkter Huvudalternativ Alternativ placering (11 st. vindkraftverk, totalhöjd 150 m) (5 st. vindkraftverk, totalhöjd 185 m) 13 stycken 16 stycken Nej Nej* Nej* Nej För 5 stycken 14 stycken Nej Nej* Nej Nej Emot# * Under förutsättning att angivna rekommendationer efterlevs # Av totalt 7 inkomna synpunkter under samrådsperioden med allmänheten anger 4 att alternativplaceringen om 5 stycken (tidigare 6 st.) vindkraftverk med maximal totalhöjd på 185 m inte önskas. Sida | 131 8. Säkerhet 8.1 Driftsäkerhet Vindkraftverkets aggregat drivs normalt automatiskt, vilket innebär att varje vindkraftverk är utrustat med en datorcentral med styr- och övervakningsfunktioner. Centralen ombesörjer att vindkraftverket står rätt i förhållande till vinden, att temperatur och tryck är normalt samt övervakar rådande vindhastighet. Det är även detta system som ser till att vindkraftverket automatiskt tas i drift vid vindhastigheter mellan 2,5-4 m/s och stängs av om vindhastigheten överstiger ca 25 m/s i syfte att minimera slitage. Vindkraftverk i drift är dock konstruerade att klara hård vind och extremvindar under kortare intervaller. Vindkraftverk är vidare konstruerade för att klara vindstyrkor upp till 60 m/s stillastående. Rutinmässigt sänder vindkraftverket en avstämningsrapport till driftcentralen med uppgifter om löpande drift. I händelse av driftstörningar larmar vindkraftverkets central en central övervakningsdator hos serviceföretaget, leverantören eller ägaren. För de fall då larmet endast avser en mindre störning kan verket också återställas och startas om via servicedatorn. Om inträffad funktionsstörning är av sådan art att det bedöms kunna hindra en fortsatt säker drift av vindkraftverket tillkallas alltid servicepersonal. 8.2 Haveri En frekvent ställd säkerhetsfråga rör risken att hela eller delar av ett vindkraftverks rotorblad lossnar. Även om sådana händelser har inträffat är det mycket ovanligt. Orsakerna till att ett rotorblad lossnar från ett vindkraftverk varierar, men i huvudsak härrör dessa incidenter från felaktig montering eller infästning, bristande underhåll, blixtnedslag, bränder, produktionsdefekter, felande kontrollsystem och/eller mänsklig faktor.107 En omfattande utredning av riskerna kopplade till vindkraftshaveri återfinns i den holländska Energimyndighetens rapport ”Handbook for Risk Assassement of Wind Turbines”.108 Till grund för de sannolikhetsbedömningar som redovisas i denna utredning ligger data inhämtad från ISET (Institut fur solare energi) i Tyskland och EMD (Energi och Miljödata) i Danmark. Sammantaget uppgår det empiriska materialet till ca 43 000 turbinår. Inom ramen för utredningen beräknas sannolikheten för att ett vindkraftverk i normal drift ska tappa ett helt rotorblad till en på 2 400 driftår109. En översiktlig beräkning av den svenska erfarenheten ger sannolikhet om en på 2 650 driftår.110 Motsvarande sannolikhet för totalhaveri med följd att vindkraftverkets torn välter uppgår till en på 17 241 driftår.111 107 Larwood Scott, Permitting Setbacks for Wind Turbines in California and the Blade throw Hazard, s 9 Braam H et al, Handboek Risicozonering Windturbines, 2e geactualiseerde versie, NOVEM 2005. 109 Burke Hank, Fuller Cyndee, Hawla David, Millar Jessica, Pitt Ron, Health and Safety Report, sid. 8 110 Beräknat på svensk driftstatistik från 2008 inhämtat från www.vindstat.nu. Beräkning baseras på tre svenska incidenter fördelat på en kumulativ drift motsvarande 7 966 turbinår. 111 Burke Hank, Fuller Cyndee, Hawla David, Millar Jessica, Pitt Ron, Health and Safety Report, sid. 8 108 Sida | 132 8.3 Brand Bränder i vindkraftverk kan uppstå genom bristande underhåll av utrustningen eller på grund av åsknedslag. Bränder i vindkraftverk är dock relativt sällsynt och konsekvenserna har hittills bara resulterat i materiella skador på vindkraftverket. Brand kan uppstå vid läckage om olja från generator eller växellåda antänds. Vidare kan brand inträffa i transformator för det fall att en kabelisolering fattar eld. För att minimera risken för olyckor i samband med blixtnedslag kommer samtliga verk att förses med åskledare. Vidare kommer underhåll av vindkraftverken att utföras regelbundet för att minimera risken för att brand till följd av läckage eller slitage uppstår. 8.4 Is Under vissa meterologiska förhållanden kan is bildas på vindkraftverkets rotorblad, maskinhus eller torn.112 Olycksriskerna kopplade till fallande is skiljer sig åt beroende på om vindkraftverket är i drift eller om det står stilla under nedisningsperioden. Stillastående vindkraftverk är att betrakta som vilken byggnad som helst och riskerna med att uppehålla sig i verkets absoluta närhet är varken större eller mindre än för andra byggnadsverk vintertid. För vindkraftverk som är i drift under nedisningsperioder finns en risk att is bildas på rotorbladen. I vilken hastighet is bildas och till vilken massa isbildningen kan uppgå till för ett vindkraftverk i drift är inte möjligt att ange generellt då detta är beroende av en rad faktorer såsom temperatur, vindhastighet, molnhöjd, luftfuktighet, topografi, solstrålning, vindkraftverkets storlek, form och materiella uppbyggnad m.m. Majoriteten av den is som faller från ett vindkraftverk i drift beräknas dock vara av mindre storlek ca. 0-500 gram och faller i nära anslutning till tornet.113 För det fall att ett vindkraftverk ska återstartas efter en nedisningsperiod kommer återstarten att ske först efter att behörig personal besökt vindkraftverket och försäkrat sig om att ingen befinner sig i direkt anslutning till vindkraftverket. Skyltar som varnar för nedfallande is kommer att sättas upp på lämpliga platser invid vindkraftverken. 8.5 Tillträde och personalsäkerhet Samtliga av de i Sverige förekommande personolyckorna som föranletts av vindkraftverk har till dags datum drabbat personer vilka arbetat med vindkraft eller uppehållit sig på arbetsplatsen. Det har i dessa fall rört sig om kläm- och fallskador, fallande föremål vid montering och service samt skador till följd av elinstallationer. För att minimera riskerna för personskada och öka säkerheten i vindkraftverken kommer endast behörig personal att äga tillträde till vindkraftverken. Samtliga arbeten kommer att utföras av behörig och kunnig personal, vilka är skyldiga att följa de 112 De förhållanden under vilka is kan uppstå behandlas av utrymmesskäl inte inom ramen för denna beskrivning. Läsaren hänvisas till Elforsk rapport 04:13, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning, FOI Maj 2004. 113 Morgan Colin, Bossanyi Ervin, Seifert Henry, Assessment of Safety Risks Arising from Wind Turbine Icing, Garrad Hassan and Partners LTD, Deutches Windenergie-Institut, BOREAS IV, 31 March-2 April 1998, Hetta Finland. Sida | 133 säkerhetsföreskrifter som gäller för arbetsmomentet. Vindkraftverken skall vidare alltid vara utrustade med de anordningar som krävs för att möjliggöra nedfirning av människor vid en eventuell olycka eller tillbud. 8.6 Reflexer För att minimera riskerna för att vindkraftverken ska komma att kasta reflexer när solen skiner kommer vindkraftverkens rotorblad att antireflexbehandlas. 8.7 Kemikalier och restprodukter De kemikalier som används under drift i ett vindkraftverk är främst smörjmedel (oljor och fetter) samt hydraulolja. Några andra miljöfarliga ämnen förekommer inte i anläggningen. Nedan redovisas en sammanställning av installerade kemikalier för Vestas V80/V90, 1,8/2 MW. De flytande produkterna har specificerats avseende mängd. Därutöver listas de fetter och smörjmedel vilka förekommer i mindre mängder. Tabell 30: Sammanställning av installerade kemikalier för Vestas V80/V90, 1,8/2 MW. Mängdangivelse angivet per vindkraftverk. Kemikalieförteckning för Vestas V80/V90 1,8/2MW114 Namn Mobilgear SHC XMP 320 Texaco Rando WM 32 Texaco Way Lubricant X320 (optional, mainly 105 tower) Texaco Havoline 50/50% Klüberplex BEM 41-132 Klüberplex AG11-462 Shell Stamina HDS 2 Shell Tivela S 320 Shell Rhodina BBZ SKF LGWM1 Mobilgear 630 Typ Gear oil Hydraulic oil Damper oil Mängd (liter) 360 315 1000 Klassificering NC* NC* NC* Cooling liquid Grease Grease Grease Lubricant Grease Grease Grease 55 Xn, R22 NC* NC* NC* NC* NC* NC* NC* NC* = Not classified as dangerous according to EU regulatory guidelines Dagens moderna vindkraftverk är utformade på ett sådant sätt att olja vid ett eventuellt läckage inte ska kunna nå till omgivande miljö. Vid ett eventuellt läckage samlas oljan upp i verkets uppsamlingskärl alternativt i botten av maskinhuset. Risken för att olja vid ett eventuellt läckage når omgivande miljö är därför mycket liten. För det fall att ett läckage inträffar i vindkraftverket sker också ett omedelbart driftstopp av vindkraftverket till dess att behörig servicepersonal inspekterat och godkänt vindkraftverket för fortsatt drift. Samtliga kemiska produkter och av anläggningen genererat farligt avfall kommer att hanteras på ett sådant sätt att förorening av mark, yt- och grundvatten undviks. De kemiska produkterna och det 114 Uppgift lämnad av Annika Balgård, Environmental Specialist, Vestas Northern Europe. Sida | 134 farliga avfallet ska inneha innehållsförteckning. Vid hantering av olja och andra kemikalier ska saneringsutrustning finnas i maskiner. 8.8 Flyg Vindkraftverk är höga vertikala objekt som kan medföra påverkan på flygets navigerings- och inflygningsverksamhet. I syfte att säkerställa att planerad anläggning är förenlig med flygets intressen har Tranås Energi Elförsäljning AB inhämtat ett yttrande från Luftfartsverket (LFV) och berörd flygplats Linköping/Malmen. Av inkomna yttranden framgår att sakägarna inte har något att erinra mot förslaget. Remissvar återfinns i bilaga 1.1.5 8.9 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan i vissa fall störa mottagningen av radiosignaler. Speciellt utsatta är fasta radiosystem och då främst radiolänkstråk. För att undvika att störning uppstår har samråd ägt rum med berörda operatörer i området. Radiooperatörer, vilka skulle kunna komma att beröras av planerad anläggning har identifierats genom remiss till Post- och telestyrelsen. Ingen operatör erinrat sig över placeringsförslagen. Remissvar återfinns i bilaga 1.2.1. 8.10 Elektromagnetiska fält I Sverige finns sedan år 2002 allmänna råd rörande referensvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Dessa råd, vilka utgavs av tidigare Statens strålskyddsinstitut bygger på riktlinjer från EU. Syftet är att skydda allmänheten mot kända hälsoeffekter vid exponering för magnetfält. Av denna anledning är referensvärdena satta till en femtiondel av de värden för vilka forskarna har kunnat konstatera negativa hälsoeffekter. För magnetfält med frekvensen 50Hz är referensvärdet 100 µT. Magnetfält avtar dock med kvadraten på avståndet från ledningen vilket betyder att fältets styrka minskar snabbt med ökat avstånd. Av denna anledning är magnetfältet under de största kraftledningarna(400kV) inte större än ca10-20 µT. Det vill säga lägre än styrkan på magnetfält kring vanliga hushållsapparater. Som exempel kan nämnas att styrkan på magnetfältet 10 centimeter från en hårtork uppgår till cirka 30 µT.115 När det gäller vindkraftverk uppstår magnetiska fält främst i transformatorer och kablar och luftledningar. Detta har även bekräftats genom de mätningar som utfördes på uppdrag av samhällsbyggnadskontoret i Laholm år 2006. Genom att mäta elektromagnetiska fält kring vindkraftverk i Månstorp och Vallbergatrakten konstaterades att vindkraftverk inte emitterar några högre nivåer av magnetfält i frekvensområdet 30Hz-2000Hz.116 Med utgångspunkt i att ett vindkraftverk endast genererar en elektrisk spänning om ca 20kV, att kablaget är jordförlagt och det faktum att styrkan på magnetfältet avtar med kvadraten på avståndet från dess källa bedömer bolaget det vara osannolikt att planerad verksamhet skulle bidra till 115 Strålsäkerhetsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker, sid 6 Samhällsbyggnadskontoret, Laholms kommun, Vindkraften i Laholm, Tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen avseende vindkraftsutbyggnad på land, April 2009, sid 17 116 Sida | 135 förekomst av magnetfält med en styrka som överskrider vad som återfinns i en normal boendemiljö. 8.11 Kontrollprogram Ett kontrollprogram innehållande skriftliga rutiner som möjliggör uppföljning av verksamhetens miljöpåverkan under anläggnings- och driftfas kommer att fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan anläggningsarbete påbörjas. Sida | 136 DEL VI LOKALISERINGSBEDÖMNING Sida | 137 9. ALTERNATIV LOKALISERING Kravet på lokaliseringsbeskrivning framgår av miljöbalkens 6 kap. 7 §, 2 stycket, 1p samt 4p. Paragrafen stadgar att miljökonsekvensbeskrivningen för verksamheter, vilka ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, alltid skall innehålla […]en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga samt en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. 117 I detta kapitel följer en redogörelse av lokaliseringsprocessen så som den genomförts av bolaget. Vidare presenteras av bolaget studerad alternativ lokalisering, vilken jämförs med av bolaget förespråkad lokalisering. Avslutningsvis redovisas ett nollalternativ. 9.1 Lokaliseringsprocess I syfte att identifiera lämpliga områden för en etablering av vindkraft inom eget elnätsområde har bolaget genomfört ett omfattande utredningsarbete. Med start vintern 2007 påbörjade bolaget vindmätning i Brostorpsmasten, drygt 5 kilometer sydväst om Hestra samhälle. Mätningen, vilken pågick under drygt 2 år syftade till att ge ett bättre underlag för en bedömning av etableringsmöjligheterna i norra Ydre kommun. Parallellt med detta gav bolaget Energi & Miljöstrategi Norden AB i uppdrag att, med hjälp av geografiskt informationssystem, GIS, genomföra en översiktlig kartstudie över lämpliga områden för vindkraftetablering i Tranås och Ydre kommuner. Följande kriterier beaktades i screeningsprocessen: Områden, vilka utsetts vara av riksintresse samt övriga områden innehållande naturvärden har exkluderats från analysen. Områden belägna närmare än 500 meter från bostadsbebyggelse har exkluderats från analysen Området skall ha möjlighet att hysa minst 2 vindkraftverk Högt belägna områden premieras Rapporten sammanställde och redovisade 10 områden av varierande storlek. Tabell 31: Sammanställning av områden redovisade efter en inledande förstudie. Observera att uppskattningen av antal verk endast bygger på översiktlig uppskattning baserad på områdets storlek, topografi samt nödvändigt avstånd mellan vindkraftverkens inbördes placering. Område Nötekulla Slogebo Brostorp Skavarp Hårsafall Sunds-Lövåsa Ribbingshov Lunnebergen Brokabo Grevekulla 117 Kommun Tranås Ydre Ydre Ydre Ydre Ydre Ydre Ydre Ydre Ydre Area (km2) 0,65 1,00 1,46 1,30 0,75 1,40 2,60 5,16 0,52 0,50 m.ö.h 295 295 290 265 270 295 280 280 300 300 Antal verk 2 3 5 4 2 14 8 13 2 2 Miljöbalken (1998:808) 6 kapitlet, 7 §, 2 st, 1 samt 4 punkten. Sida | 138 Figur 55: Områden utan konkurrerande intressen identifierade genom kartstudie. 1. Nötekulla, 2. Slogebo, 3. Brostorp, 4. Skavarp, 5. Hårsafall, 6. Sunds-Lövåsa, 7. Ribbingshov, 8. Lunnebergen, 9. Brokabo, 10. Grevekulla. Områdets ytstorlek och möjligheterna till elanslutning var därefter vägledande för valet av utredningsområden. En utgångspunkt för bedömningen om fortgång var att aktuellt utredningsområde skulle vara tillräckligt stort för att rymma en etablering av flera vindkraftverk. Detta i syfte att trygga lönsamheten i projektet. Hur många vindkraftverk som krävs för lönsamhet beror av flera faktorer såsom vindtillgång, kostnad för elnätsanslutning och vägar m.m. Generellt kan sägas att större etableringar ökar möjligheten till lönsamhet eftersom kostnad och risker sprids. Samtidigt har bolaget ansett det vara viktigt att hela områdets potential nyttjas vid en etablering. På så vis kan även den samhällsekonomiska nyttan maximeras. Utifrån resultatet av genomförd förstudie och delrapport från den pågående vindmätningen tecknade bolaget i ett första steg därför nyttjanderättsavtal för projektering med markägare i området Brostorp (Alternativområdets södra del). Kort därefter utvidgades utredningsområdet norrut genom att avtal ingicks med markägare i området kring Slogebo (Alternativområdets nordliga del). I samband med att avtal ingicks för alternativområdet kom bolaget att kontaktas av markägare norr respektive söder om Klackasjön, på östra sidan av sjön Raklången, med en förfrågan om möjligheten att inkorporera även detta område i bolagets fortsatta utredningar av förutsättningarna för vindkraft. Med grund i resultaten från pågående vindmätning ingick bolaget under hösten 2009 respektive hösten 2010 avtal även för sistnämnda område (Huvudlokaliseringen). De båda områdena har därefter utretts parallellt av bolaget avseende förutsättningar för produktion, motstående intressen och påverkan på människors hälsa och miljö. Sida | 139 9.2 Lokaliseringsalternativ Figur 56: Av Tranås Energi Elförsäljning AB identifierade lokaliseringsalternativ för etablering av vindkraft. Området Folkesmålen med omnejd (Huvudlokalisering) har markerats i blått och Alternativ lokalisering (Slogebo/Brostorp) har markerats i rött. 9.2.1 Folkesmålen med omnejd Huvudlokaliseringen utgörs av den höjdrygg som löper i SSV-NNÖ riktning cirka 2 kilometer söder om samhället Hestra i Ydre kommuns nordvästra del, Östergötlands län. Etableringsområdets yta uppgår till drygt 70 ha. Markhöjden i området är drygt 275 meter ovan havet med toppar på mellan 285-300 meter ovan havet. 9.2.2 Slogebo/Brostorp Alternativområdet uppgår till drygt 55 ha och följer den höjdrygg som löper väster om sjön Raklången. Markhöjden uppgår till cirka 260 meter i dess nordliga delar och drygt 275 meter i dess sydliga delar. Såväl etableringsområdets nordliga som sydliga delar innehar toppar på 285-290 meter ovan havet. Väster om etableringsområdets sydliga del sträcker sig den mindre sjön Hyngeln. Avståndet till bolagets huvudlokalisering uppgår till cirka 2,5 kilometer. Sida | 140 9.3 Områdesbeskrivning – Slogebo och Brostorp I detta kapitel följer en redogörelse av lokaliseringsalternativet avseende bebyggelse, infrastruktur, vindförhållanden samt förekomsten av planer och program. Kapitlet utgör en grund för en jämförande bedömning av den inverkan på miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamhetens lokalisering kan antas medföra.118 Figur 57: Alternativområdets lokalisering 9.3.1 Bebyggelse Närmsta belägna tätort är Hestra samhälle (Ydre kommun). Samhället som år 2010 hade 476 invånare119 är beläget cirka 2 kilometer nordöst om planerad etablering. Avståndet till Tranås stad (Tranås kommun) är cirka 8 kilometer nordlig riktning. Drygt 5 kilometer väster om området ligger Sunhultsbrunn (Aneby kommun). Bebyggelsen i anslutning till Alternativområdet är i huvudsak samlad längs väg 553. Majoriteten av gårdarna omges av ängs- och hagmarker är här placerade så att de vetter mot vägen. Tillhörande ladugårdsbyggnader, vilka i flera fall är placerade på motsatt sida av vägen från bostadshusen skapar en känsla av slutna gårdsstrukturer. Mest tydligt framstår detta i området kring Slogebo och Brostorp gård. Söder om Brostorp gård, ligger Knutstorp. Inbäddad i omgivande täta granskog framträder Knutstorps hagmarker som en tydlig kontrast och skapar ett vackert landskapsrum. 118 119 Se Miljöbalken (1998:808) 6 kapitlet, 7 §, 3 stycket Fakta för Ydre kommun 2011, rev 11-05-09, www.ydre.se Sida | 141 Inom Alternativområdet är bebyggelsen gles. Med undantag för Hulustugan utgörs byggnadsstrukturen i huvudsak av mindre separata stugor av torpkaraktär som ligger insprängda i omgivande skog, vilka idag främst nyttjas som sommarstugor eller för jaktändamål. 9.3.2 Infrastruktur Öster om Alternativområdet löper väg 553 från Hestra i norr till Norrhult i Söder. Vägen som är relativt lågtrafikerad120 har en skyltad hastighet begränsad till 70 km/h. 121 Större delen av Alternativområdet genomkorsas av skogsbilvägar. 9.3.3 Naturlandskap och topografi Området som helhet har en närmast mosaikartad karaktär. Längs väg 553 växlar naturlandskapet mellan partier av relativt sluten skog till öppna ängs- och betesmarker och partier av jordbruksmark av mer modern karaktär. Ängs- och betesmarkerna ger bitvis ett relativt ålderdomligt intryck som vittnar om att marken brukats under längre tid. Från områdets nordliga del, i området kring Salvarp kan områdets bitvis dramatiska topografi skönjas från vägen emedan naturlandskapet söderut vid Slogebo och Brostorp snarare upplevs som svagt böljande eller kulligt Alternativområdet som i huvudsak brukas för skogsproduktion domineras av tall och gran. Topografin är bitvis starkt kuperad och området innehåller flera svårtillgängliga branter, vilka är betydligt mindre påverkade av skogsbruk och därför innehåller en högre andel äldre skog. Området är också rikt på våtmarks- och sumpskogsområden av typerna myr- kärr eller mosseskogar. 120 Årsmedeldygnstrafik 2007. 80 fordon(+/- 40%) Trafikverket 2011, Trafikinformation klickbar karta, http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk, uttag 2011-06-07 121 Sida | 142 9.3.4 Vindförhållanden Figur 58: Årsmedelvindhastighet 72 meter ovan nollförskjutningsplanet, Uppsala Universitet 2009? 9.3.5 Kommunala planförhållanden Etableringsområdet omfattas inte av detaljplan. Det finns inga befintliga eller pågående arbeten med detaljplaner för området. Ett arbete med en revidering av översiktsplanen har påbörjats av Ydre kommun. Detta arbete har dock inte färdigställt vid tidpunkt för denna MKB. Av Ydre kommun antagen översiktsplan, daterad 1990-04-23 beskrivs området som ett jord- och skogsbruksområde med spridd bebyggelse och verksamheter. I översiktsplanen sägs följande om inriktningen på områdets fortsatta användande: ”Jord- och skogsbruket är en dominerande näringsgren i kommunen. Det är därför angeläget att ett aktivt jord- och skogsbruk kan bedrivas. Det är också viktigt att verksamheter som kompletterar jord- och skogsbruk kan utvecklas.”122 9.3.6 Riksintressen Inom ramen för detta kapitel beskrivs samtliga områden av riksintresse som förekommer på ett avstånd av maximalt fem kilometer från Alternativområdet såsom det är utmärkt på nedanstående karta. 122 Ydre kommun, Översiktsplan, KF 1990-04-23, sid. 7 Sida | 143 9.3.6.1 Riksintresse för naturvård Figur 59: Alternativområdets lokalisering i förhållande till områden av riksintresse för naturvården 9.3.6.1.1 Ryggestorp (NRO06131) Området kring Ryggestorp har föreslagits klassas som riksintresse för naturmiljövård. För lokalisering av området se nr 1 kartbild ovan. Beskrivning av området följer i avsnitt 9.3.6.4.1. 9.3.6.1.2 Svartån (NRO06002) Svartån med bl.a. sjöarna Säbysjön och Ralalången har klassas som riksintresse för naturmiljövården. Säbysjön är belägen 5 kilometer söder om Tranås och är klassad som regionalt särskilt värdefull. Sjön är näringsrik och har en mycket hög biologisk funktion samt innehar höga raritetsvärden. Utter förekommer i området och området har höga värden för fågellivet. 123 123 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Värdefulla vatten i Jönköpings län, Meddelande nr 2009:24,Säbysjön, ID-nr 45, sid 127 Sida | 144 9.3.6.2 Riksintresse för kulturmiljö Figur 60: Alternativområdets lokalisering i förhållande till områden av riksintresse för kulturmiljövården 9.3.6.2.1 Västorps by, Aneby kommun Västorps by utgör ett exempel på en radby med bebyggelse från tidigt 1800-tal som på grund av sin relativa ovanlighet i landet är av riksintresse. Bostadshusen, vilka består av timrade enkelstugor i två våningar är belägna öster om vägen. Ekonomibyggnaderna återfinns på vägens västra sida och utgörs av timrade rödmålade ladugårdsbyggnader. I områdets västra del ligger ett f.d. skolhus och ett missionshus. Betersmarkerna väster om bykärnan är präglade av äldre tiders jordbruksteknik. I dalgången öster om byn växer skog. Byn har genomgått storskifte men inte laga skifte. 124 124 Länsstyrelsen i Jönköpings län Kulturmiljövårdens riksintressen Jönköpings län, Meddelande 4/96, sid 240-241 Sida | 145 9.3.6.3 Riksintresse för friluftsliv Figur 61: Alternativområdets lokalisering i förhållande till områden av riksintresse för friluftslivet 9.3.6.3.1 Sommen Sommenområdet är av riksintresse för friluftslivet. Särskilt välbesökt är området runt Torpön där det finns campinganläggning, bilfärja samt ett naturrum som beskriver Sommenområdets geografi, historia och naturmiljö. Sommartid trafikeras området frekvent av fritidsbåtar, På Torpöns sydspets finns ett naturreservat, vars syfte är att bevara ett för allmänhetens friluftsliv betydelsefullt och naturskönt område.125 9.3.6.4 Natura 2000 9.3.6.4.1 Ryggestorp (1) Cirka 2 kilometer nordväst om etableringsområdet återfinns Ryggestorp. Gården innehåller näringsfattiga och artrika betesmarker, vilka har mycket höga naturvärden. Trakten kring Säbysjön hör till de rikaste i länet när det gäller arter knutna till odlingslandskapet och syftet med bevarandet är att upprätthålla dessa naturtyper i den boreala regionen.126 125 126 Naturvårdsplan, 05 12 552 Sommen Länsstyrelsen i Jönköpings län, Ryggestorp, Bevarandeplan 2008-07-04, Beteckning 511-6081-05 Sida | 146 9.3.6.4.2 Granstugans slåtteräng (2) Invid Granstugan finns flera betes- och slåttermarker som ligger i nordsluttning. Öster om gården finns en mycket värdefull slåtteräng som hyser ett flertal hävdgynnade arter. Ängen är opåverkad av gödsling och slås regelbundet. På ängen växer svinrot, ormrot, prästkrage, ängsskallra, jungrulin, nattviol, gökärt, smörbollar och stor blåklocka. Ängen ingår i Natura 2000.127 9.3.6.4.3 Försjön (3) Försjön är en näringsfattig klarvattensjö med mångformig strand och flertalet uddar och vikar. I sjön lever sik, bergsimpa, nors, gädda, mört och abborre. Sjön innehåller även en riklig förekomst av signalkräfta. Bland häckande sjöfågel återfinns bland annat Storlom och fiskgjuse. Försjön har ett mycket högt naturvärde knutet till naturtypen näringsfattiga sjöar. Försjön ingår i Svartåns vattensystem och har på grund av sitt mycket höga naturvärde utsetts till referenssjö inom den regionala miljöövervakningen.128 Figur 62: Alternativområdets lokalisering i förhållande till Natura 2000 områden 127 128 Länsstyrelsen i Östergötland, Granstugan, Bevarandeplan 2003-04-03 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Försjön, Bevarandeplan 2006-09-26, Beteckning 511-9305-05 Sida | 147 9.3.6.5 Stora opåverkade områden Figur 63: Alternativområdets lokalisering i förhållande till stora opåverkade områden Söder respektive norr om etableringsområdet återfinns områden vilka är opåverkade eller endast obetydligt påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dessa utgörs i norr av sjön Sommen och dess omgivningar (objektid: 8) samt i söder området Askeryd (Assjön-V.Lägern) Skurugata- Trangölarna (objektid:9).129 129 LSTGIS/FLÄN/1 Naturresursintressen/stopvomr.shp 2010-06-14 Sida | 148 9.3.7 Naturmiljö På basis av genomförda naturinventeringar har Ydre kommun utarbetat naturvårdsprogram över värdefull natur i kommunen. Inom etableringsområdet, eller dess närhet, återfinns sammanlagt 11 mindre områden, vilka omfattas av naturvårdsprogram 9.3.7.1 Naturvårdsprogram klass 1 9.3.7.1.1 Granstugans slåtteräng Invid Granstugan finns flera betes- och slåttermarker som ligger i nordsluttning. Öster om gården finns en mycket värdefull slåtteräng som hyser ett flertal hävdgynnade arter. Ängen är opåverkad av gödsling och slås regelbundet. På ängen växer svinrot, ormrot, prästkrage, ängsskallra, jungrulin, nattviol, gökärt, smörbollar och stor blåklocka. Ängen ingår i Natura 2000.130 Figur 64: Lokalisering av Granstugans slåtteräng 9.3.7.2 Naturvårdsprogram klass 2 9.3.7.2.1 Slogebo ravinskog (1) Slogebo ravinskog är en mycket hänglavrik gammal granskog belägen i sprickdal. I västra delen återfinns en sumpskogskant i nordsluttning. Området utgörs av en fuktig och skyddad miljö som med lodytor och lågor har goda förutsättningar att hysa hotade arter. På de många grova granstammarna växer rikligt med gammellav och en del kattfotslav. Grenarna är bevuxna av hänglavarna talltagel och garnlav. I sumpskogskanten växer orkidén spindelblomster. Området bör lämnas orört och skyddszon bör upprätthållas i syfte att bevara det fuktiga klimatet.131 Klass 2. 130 131 Naturvårdsprogram, 05 12 427 Granstugans slåtteräng, klass 1 Naturvårdsprogram, 05 12 434 Slogebo ravinskog Sida | 149 9.3.7.2.2 Lavrika barrnaturskogar vid Rökhemsgölen, delområde A (2) En mycket hänglavrik barrnaturskog vars nordöstra del består av flerskiktad granskog. På bergstoppen växer gamla tallar med krokodilbark. Områdets rikedom på hänglav är mycket ovanligt i Östergötland. På gamla granar växer gammellav och kattfotslav, på tallarna grynig blåslav och på block växer såväl korallav som skuggblåslav. Området innehåller även en del gamla aspar, grova lågor av såväl gran som tall och en del talltorrakor. De mycket gamla träden och den stora mängden död ved gör området lämpligt för hotade insekter. Området har även höga ornitologiska värden, bla för hackspettar och rovfåglar som här kan finna lämpliga häckningsplatser. Området är nyckelbiotop.132 Klass 2. 9.3.7.2.3 Lavrika barrnaturskogar vid Rökhemsgölen delområde B (3) Likt delområde A utmärker sig delområde B genom sin rikedom av hänglavar. Barrnaturskogen södra delar består av en tallbevuxen bergbrant emedan dess nordliga del utgörs av en flerskiktad barrblandskog. På granarna växer garnlav, talltagel och gammellav. På tallarna växer garnlav, grynig blåslav och tallticka. Lodytorna är bevuxna av garnlav, korallav, skuggblåslav och rödlistade brotagel. De mycket gamla träden och den stora mängden död ved gör området lämpligt för hotade insekter. Området har även höga ornitologiska värden, bla för hackspettar och rovfåglar som här kan finna lämpliga häckningsplatser. Området är nyckelbiotop. 133 Klass 2. 9.3.7.2.4 Näs lavrika barrnaturskog (4) Näs lavrika barrnaturskog innehåller en sällsynt stor mängd hänglavar. Här finns bland annat de regionalt rödlistade garnlav, talltagel och skuggblåslav. Området domineras av flerskiktad granskog med god förekomst av äldre grova träd. På bergstoppen växer gamla grova tallar, vilka är rikligt bevuxna med talltagel. Området är också rikt på granlågor i olika stadier. Lågor av asp och tall förekommer också. På marken återfinns orkidén knärot. Ett par aspar visar spår av den rödlistade mindre träfjärilen. I områdets östra delar finns ett surdråg där den ovaliga spädstarren växer. Området är nyckelbiotop.134 Klass 2. 9.3.7.2.5 Näs hänglavrika barrnaturskog (5) Näs hänglavrika barrnaturskog innehåller mycket gamla tallar och granar samt en mängd hänglavar ovanliga i Östergötland. Garnlaven är spridd i hela området och här finns även talltagel och grynig blåslav. I de sydvästra delarna finns flera mycket gamla tallar med krokodilbark, många torrakor och en rikedom av gamla grova grenar. I östra delen finns en flerskiktad gransumpskog som med sin höga luftfuktighet uppvisar ett helt annat klimat än tallskogen i väster. Området har sammantaget en stor variation genom förekomsten av tallskog, gransumpskog, hällar, block och dess rikedom av död ved och lavar. Näs hänglavrika barrnaturskog är av denna anledning av stort värde för fågellivet och för krävande insekter. Klass 2.135 132 Naturvårdsprogram, 05 12 432 lavrika barrnaturskogar vid Rökhemsgölen delområde A Naturvårdsprogram, 05 12 432 lavrika barrnaturskogar vid Rökhemsgölen delområde B 134 Naturvårdsprogram 05 12 431 Näs lavrika barrnaturskog 135 Naturvårdsprogram 05 12 429 Näs hänglavrika barrnaturskog 133 Sida | 150 Figur 65: Lokalisering av i området förekommande områden omfattade av naturvårdsprogram klass 2 9.3.7.3 Naturvårdsprogram klass 3 9.3.7.3.1 Helgaklints utsikt och gammelskog (1) Med sina 308 m över havet erbjuder Helgaklint en vacker och vidsträckt utsikt över omgivande skogslandskap. Utsikten nås genom stig från lilla klinten beläget sydväst om berget. Toppen är endast delvis bevuxen med gräs och bergsyra samt martallar. Branten på bergets sydöstra sida är bevuxen med en flerskiktad barrblandskog, vilken är hänglavrik. Inslag av grov död ved förekommer också. Området innehåller gott om gamla grova tallar och granar, på den senare växer gammelgranlav och på gamla sälgar växer bårdlav. Branten består delvis av ett solexponerat stup med klipphyllor, vilka kan erbjuda lämplig häckningsplats för berguv. 136 9.3.7.3.2 Backens slåtteräng (2) Markerna invid Backen utgör ett vackert inslag i landskapet. Här finns två mindre bevarandevärda slåtterängar som hyser en rik flora av hävdgynnade arter. Ängarna är av betydelse för mångfalden och erbjuder livsmiljö för flera hotade arter.137 9.3.7.3.3 Näs artrika blandsumpskog (3) Näs artrika blandsumpskog är en källpåverkad blandsumpskog som på grund av att markvatten översilar hela området har en mycket särpräglad moss- och kärlväxtflora. Här växer träd av arterna tall, klibbal, glasbjörk och gran. Markvegetation består av bland annat källmossa, korallrot, lundelm, knaggelstarr, grönstarr, nålstarr, kärrspira och slåtterblomma. Sannolikt hyser området betydligt fler värdefulla arter av mossa. Genomrinnande bäck stärker områdets naturvärden ytterligare. Det är viktigt att undvika markskador och markavvattningsförbud råder.138 9.3.7.3.4 Knutstorps hagmark (4) Kring gården Knutstorp ligger några hagmarker av skiftande botanisk kvalitet. De finaste hagmarkerna återfinns intill västra sidan av landsvägen. Hagen är av öppen karaktär och i denna 136 Naturvårdsprogram, 05 12 435 Helgaklints utsikt och gammelskog Naturvårdsprogram, 05 12 437 Backens slåtteräng 138 Naturvårdsprogram, 05 12 428 Näs artrika blandsumpskog 137 Sida | 151 växer en del björk, tall, rönn och salix. Marken är torr till fuktig och vegetationen består av rödvenäng, örttorräng, stagghed och fårtorräng. I de fuktiga delarna återfinns stagg och ryltåg. I den välbetade hagen växer hävdgynnade arter. Här finner man slåttergubbe, jungfrulin, stagg, prästkrage, knägräs och kattfot.139 Figur 66: Lokalisering av i området förekommande områden omfattade av naturvårdsprogram klass 3 9.3.7.4 Naturvårdsprogram klass 4 9.3.7.4.1 Myr vid Ljusnamålen (NVP 0512433) Myren vid Ljusnamålen är en till huvudsak tätt beskogad tallmosse. Mossens centrala delar är av mer öppen karaktär och arter såsom ljung, tranbär, dvärgtranbär, tuvull, renlav och silkeshår förekommer. I områdets södra del finns ett tätt beskogat och snårigt kärr. Fältskiktet i det genomströmmade kärret är frodigt med bland annat björnfloka, slåtterblomma, vattenklöver, kråkklöver, blåtåtel och korallrot. Träd och buskskiktet består av al, brakved, vide och sälg. Markavvattningsförbud råder och området bör lämnas orört.140 139 140 Naturvårdsprogram, 05 12 426 Knutstorps hagmark Naturvårdsprogram 05 12 433 Myr vid Ljusnamålen Sida | 152 Figur 67: Lokalisering av i området förekommande områden omfattade av naturvårdsprogram klass 4 9.3.7.5 Sumpskogar Sumpskogar är ett samlingsnamn för flera olika typer av skogsbeklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för flera växter och djur. Inom eller i anslutning till etableringsområdet finns totalt 15 sumpskogar, vilka är av typerna myr-, kärr-, eller mosseskogar. Figur 68: Förekomst av sumpskogar inom eller i anslutning till etableringsområdet. Observera att sumpskogar utanför området ej redovisas i karta. 9.3.7.5.1 Kärrskog (1) Talldominerad kärrskog omgiven av sluten skog. Andel löv uppgår till 5-14 %. Ytstorlek ca 3 ha.141 9.3.7.5.2 Kärrskog (2) 141 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070550571 Sida | 153 Barrskogsdominerad kärrskog som ansluter till öppen myr. Andel löv 5-14 %. Ytstorlek ca 5 ha.142 9.3.7.5.3 Mosseskog (3) Talldominerad mosseskog, vars storlek uppgår till ca 9 ha. Andel löv 15-24 %.143 9.3.7.5.4 Kärrskog (4) Talldominerad kärrskog med 5-14 % lövandel. Ytstorlek uppgår till ca 2 ha.144 9.3.7.5.5 Kärrskog (5) Kärrskog dominerad av glasbjörk. Andel löv 55-66 %. Ytstorleken uppgår till ca 2 ha.145 9.3.7.5.6 Kärrskog (6) Kärrskog av blandskogskaraktär. Andel löv 25-34 %. Kärrskogen som uppgår till en storlek på ca 8 har en utpräglad mosaiktyp och är av varierande bonitet.146 9.3.7.5.7 Kärrskog (7) Talldominerad kärrskog på ca 3 ha. Kärrskogen som ansluter till tjärn har ett olikåldrigt trädbestånd.147 9.3.7.5.8 Myrskog (8) Myrskog av barrskog/blandskogskaraktär med inslag av gran. Lövinslag uppgår till ca 15-24 %. Myrskog upptar en yta av ca 4 ha.148 9.3.7.5.9 Kärrskog (9) Kärrskog av barrskogskaraktär med inblandning av löv (15-24 %). Storleken uppgår till ca 3 ha och området har ett olikåldrigt trädbestånd. Eventuell nyckelbiotop.149 9.3.7.5.10 Översilningsskog (10) Översilningsskog dominerat av barrskog. Andel löv uppgår till 15-24 %. Området som är en eventuell nyckelbiotop har en storlek av ca 2 ha.150 9.3.7.5.11 Kärrskog (11) Kärrskog omsluten av sluten skog. Kärrskogen domineras av tall och glasbjörkar. Andel löv 5-14 %. Storlek ca 2 ha.151 142 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070550561 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540511 144 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540531 145 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540541 146 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540021 147 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540551 148 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540581 149 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540561 150 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540571 143 Sida | 154 9.3.7.5.12 Myrskog (12) Myrskog av blandskogskaraktär. Andelen löv uppgår till 0-4 %. Myrskogen som omges av sluten skog uppgår till ca 2 ha.152 9.3.7.5.13 Kärrskog (13) I blandskog av löv och barrskog, där andelen löv uppgår till 45-54 %, ligger en kärrskog i storleken 2 ha. Området har inslag av al i trädskiktet och ansluter till betesmark. Området är en eventuell nyckelbiotop.153 9.3.7.5.14 Mosseskog (14) Talldominerad mosseskog med inslag av gran som ansluter till tjärn. Områdets storlek uppgår till ca 26 ha och lövinslaget är 5-14 %.154 9.3.7.5.15 Myrskog (15) Talldominerad myrskog med mindre lövinslag (0-4 %). Områdets storlek är ca 2 ha.155 151 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540591 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540611 153 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540621 154 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070540601 155 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, ObjektID:070530511 152 Sida | 155 9.3.7.6 Ängs- och hagmark Under åren 2002-2004 inventerades Sveriges ängs- och betesmarker. Resultatet av inventeringen finns sammanställt i Jordbruksverkets databas TUVA. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de ängs- eller betesmarker som finns inom eller i anslutning till etableringsområdet. Beskrivning baseras på uppgifter angivna i TUVA. Ängs- och hagmarksområdenas lokalisering framgår av karta nedan. Figur 69: Förekomst av ängs- och hagmarker inom eller i anslutning till etableringsområdet. Observera att sumpskogar utanför området ej redovisas i karta. 9.3.7.6.1 Betesmarker vid Lilla klinten (1) Vid Lilla Klinten finns två mindre betesmarker där en utgörs av en artrik, öppen enbuskbetesmark med stenmur mot mindre åker där den västra delen är lite fuktigare. Området innehar naturvärde156. Vid Lilla klinten finns även en artrik småfuktig betesmark med yngre björk som sluter sig. Under björkarna finns rikligt med pyrola. Området innehar naturvärde157. 9.3.7.6.2 Slåtterängar vid Backen (2) Vid Backen finns två slåtterängar, varav en har högt naturvärde. Den ena ängen är varierande med ett flertal starrarter och pyrola. Västra delen är en frisk artrik sluttning. 158 Även den andra ängen innehar naturvärde och utgörs av en slåtteräng med fin flora i söder159. 9.3.7.6.3 Slogebo betesmarker (3) Vid Slogebo finns en gårdsnära del av fålla invid den plats där gamla landsvägen gick. Denna fålla, vilken utgör del av en större fålla innehar naturvärde160. I området finns även en ohävdad betesmark 156 Jordbruksverket, TUVA, 39F-200 Lilla klinten 2 Jordbruksverket, TUVA, 96A-B80 Lilla klinten 1 158 Jordbruksverket, TUVA, 173-F00 Backen 2 159 Jordbruksverket, TUVA, DDC-A00 Backen 1 157 Sida | 156 i en frisk till fuktig artik sluttning, vilken innehar högt naturvärde 161 samt ett öppet bete som nyligen genomglesats.162 9.3.7.6.4 Skifte vid Hulustugan (4) Vid Hulustugan finns ett skifte, vilket utgör del av större fålla. Skiftet börjar sluta sig men innehåller hävdgynnad flora i dess norra delar163. Här finns även en öppen betesmark med jämn spridning av hävdgynnade arter insprängt bland trivialare växter. Området innehåller ett flertal odlingsrösen.164 9.3.7.6.5 Slåtteräng vid Granstugan (5) Granstugan är en liten gård i skogsbygden med en välskött och ganska artrik och öppen betesmark av naturvärde165 9.3.7.6.6 Betesmarker vid Brostorps gård (6) Närmast ladugården ligger ett kobete vars nordvästra delar innehåller hävdgynnad flora och innehar naturvärde.166. Vid Brostorp finns även ett skifte, vilket utgör del i större fålla. Detta skifte nyttjas för kobete. De västra och norra delarna uppvisar större artrikedomen har även mer svag hävd. Naturvärde167 9.3.7.7.7 Betesmark vid Knutstorp (7) Vid Knutstorp finns en betesmark som omger själva boningshuset. Skiftet är väldigt artrikt mot vägen, där även ett parti är fuktigt. Vid huset finns också en utmagrad åker. Området har högt naturvärde168 160 Jordbruksverket, TUVA, 182-C80 Slogebo 2 Jordbruksverket, TUVA, 7C7-A80 Slogebo 1 162 Jordbruksverket, TUVA, E54-000 Slogebo3 163 Jordbruksverket, TUVA, E9F-500 Hulustugan 1 164 Jordbruksverket, TUVA, 8B7-680 Hulustugan 2 165 Jordbruksverket, TUVA, D8B-380 Granelund 1 166 Jordbruksverket, TUVA, B2A-C00 Brostorp 5 167 Jordbruksverket, TUVA, E91-D00 Brostorp 4 168 Jordbruksverket, TUVA, 895-B80, Knutstorp 1 161 Sida | 157 9.3.10 Fågelinventering Under åren 2010 inventerades området med avseende på fågel. Resultatet av inventeringen finns sammanställt i rapporten ”Inventering av fågelfaunan i norra Ydre i Östergötlands län 2010” se bilaga 3. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de utpekade särskilt värdefulla områden för fågellivet som identifierats i samband med inventeringen. Områdenas lokalisering framgår av karta nedan. Figur 70: Förekomst av områden av värde för fågellivet inom eller i anslutning till etableringsområdet. 9.3.10.1 Habitat 1 Sumpskogen (nedre område i karta) med dess gamla träd i kombination med Mohemsgölens öppna vatten skapar en varierad och värdefull miljö som har utpekats vara viktig för både vanliga och hotade fågelarter. I samband med inventeringen identifierades ett varningsläte från den rödlistade arten mindre hackspett. Genom inventeringen bedöms det därför vara sannolikt att arten häckar i området. I sumpskogen identifierades även arterna större hackspett och skogssnäppa. I Mohemsgölen återfanns två knipor. 9.3.10.2 Habitat 2 Området kring Helgaklint (övre område i karta) med dess relativt opåverkade skog med gamla tallar samt inslag av sälg och björk skapar en viktig miljö för bland annat hönsfåglar. Rasbranten skapar uppåtvindar som är gynnsamma för rovfåglar. Vid inventeringstillfället observerades en ormvråk över Helgaklint och nedanför branten sågs en spelande järpe. Sida | 158 9.4 Jämförelse mellan alternativen och motivering till valt alternativ. 9.4.1 Ytstorlek Med ytstorlek avses hur stor del av respektive etableringsområde som är möjligt att ta i anspråk för elproduktion genom vindkraft. Ytstorleken har beräknats med buffertavstånd om 500 m från permanent och fritidsbebyggelse169. Områden med naturvärden, naturvårdsavtal samt sumpskog har borträknats. Vidare har endast ytor med en markhöjd överstigande 265 m.ö.h inräknas. Resultatet redovisas i nedanstående tabell 32. Tabell 32: Kvarvarande yta i alternativområdet respektive huvudalternativ för lokalisering av vindkraftverk efter borträkning av låglänta områden samt områden innehållande naturvärden samt sumpskog. Område Huvudalternativ Alternativområde Kvarvarande yta (ha) 280 144 9.4.2 Antal vindkraftverk Antalet vindkraftverk har beräknats utifrån en etablering av 2 MW vindkraftverk och ett minsta avstånd mellan respektive vindkraftverk har satts till 400 meter. Vidare har inga vindkraftverk placerats på en markhöjd understigande 270 m.ö.h. Angivet antal vindkraftverk i respektive område klarar även uppställda riktvärden för ljudpåverkan invid närbelägna bostäder. Tabell 33: Antalet möjliga vindkraftverk inom alternativområdet respektive huvudalternativ med avseende på yta och markhöjd. Område Huvudalternativ Alternativområde Maximalt antal vindkraftverk 11 8 9.4.3 Produktion Produktionsberäkning har utförts för respektive lokalisering. Nedan angiven uppskattning av produktion avser förväntad nettoproduktion där hänsyn tagits till förluster orsakade av mekanisk-, transmissions- och tillgänglighetsfaktorer. Tabell 34: Produktionsberäkning för etablering inom alternativområdet respektive huvudalternativ för lokalisering av vindkraftverk. Område Huvudalternativ Alternativområde Produktion (park) 60 – 70 GWh 35 GWh 169 Undantaget bostaden Ljusnamålen beläget inom Alternativområdet samt torpen Aronstorp, Sälleryd, Lindenäs och Nabben belägna inom Huvudlokaliseringen. Bakgrunden till dessa undantag är att diskussioner om byggnadernas status har förts med respektive markägare inom ramen för projekteringen. Sida | 159 9.4.5 Motivering till vald lokalisering Till såväl Huvudlokaliseringen som Alternativlokaliseringen råder det en god tillgänglighet. Båda områdena nyttjas för skogsproduktion och genomkorsas av skogsbilvägar av likvärdig standard. Alternativområdet innehåller dock en större andel äldre skog samt sumpmarker vilka innehar naturvärde. Markförhållandena och topografin inom Alternativområdet bedöms vidare försvåra anläggningsarbetena. De många våtmarkerna och områdets branta topografi medför att markavvattningsåtgärder, sprängning, schaktning samt utjämning sannolikt kommer att krävas för det fall en etablering av vindkraft skulle realiseras inom Alternativområdet. En etablering inom Alternativområdet bedöms därför medföra en betydligt större påverkan på miljön än en etablering inom vald lokalisering. Att de branta höjderna inom Alternativområdet bitvis är svårtillgängliga har också resulterat i att de har påverkats betydligt mindre av skogsbruket än övriga områden, varför de innehåller en högre andel äldre skog och inslag av död ved. Dessa områden är ofta insektsrika vilket gynnar flera fågelarter och områdena är i flera fall klassade som nyckelbiotoper. De gamla träden tillsammans de branta höjderna området gör dessa områden till potentiella habitat för bland annat rovfåglar. Vidare har två lokalt viktiga fågelhabitat identifierats inom Alternativområdet. Sammantaget gör Bolaget därför bedömningen att en etablering inom Alternativområdet skulle kunna komma att riskera medföra en större påverkan på fågellivet än en etablering inom vald plats. Vindmätning har utförts för såväl Alternativområdet som vald lokalisering. Analysen av vindresurserna visar att uppmätt årsmedelvind är lägre inom Alternativområdet än vald lokalisering varför förväntad produktion per verk bedöms reduceras med cirka 10 % om etableringen förlades till Alternativområdet. Då en etablering av vindkraftverk inom vald lokalisering bedöms generera en högre produktion per vindkraftverk, att fler vindkraftverk kan etableras samt att en etablering bedöms kunna ske med mindre påverkan på omgivande miljö än inom Alternativområdet gör bolaget bedömningen att vald lokalisering utgör ett bättre lokaliseringsalternativ för anläggningen än Alternativområdet. 170 170 Med anledning av denna bedömning har Bolaget ej funnit det vara aktuellt att gå vidare med arkeologisk undersökning eller inventering avseende fladdermöss inom Alternativområdet. Sida | 160 9.5 Nollalternativ 9.5.1 Innebörd och förutsättningar Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som beskriver förhållandena i en tänkt framtid om den sökta verksamheten inte blir av. Genom att ställa planerad verksamhet mot ett nollalternativ illustreras inte bara nyttan av verksamheten utan även konsekvenserna av att projektet inte genomförs kan på detta sätt belysas. Inom ramen för denna MKB innebär nollalternativet därför att ingen etablering av vindkraftverk genomförs i det område som utpekats som bolagets Huvudalternativ. Vidare antas att markanvändningen förblir oförändrad. De miljö- och hälsoeffekter som planerad anläggning kommer att generera bedöms vara begränsade och variera under projektets olika faser; anläggningsfas, driftfas samt avvecklingsfas. Jämfört med nollalternativet medför den planerade vindkraftanläggningen följande påverkan Byggandet av den planerade anläggningen medför hinder i form av vindkraftverk i området, vilka i någon mån påverkar skogsbruket samt friluftsupplevelsen i området. Dock upptar de planerade vindkraftverken, de nya vägdragningarna och uppställningsplatserna endast cirka 0,5 % av etableringsområdet. Inom och i områdets närhet kommer naturupplevelsen att påverkas av ljud och möjligen skuggor från vindkraftverken. Inom och i områdets närhet kommer störning i form av visuell påverkan på landskapsbilden att ske genom anläggningen. Uppförande av vindkraftverken kan komma att medföra påverkan på enskilda individer av fågel och fladdermöss. Påverkan bedöms dock vara begränsad och inte medföra någon påverkan på artnivå varken lokalt eller regionalt. Under anläggningsfasen och avvecklingsfasen kommer området att påverkas av buller från transporter. 9.5.2 Val av jämförelsepunkt Den nytta och de konsekvenser som realiseras av ett nollalternativ är starkt beroende av vilka avgränsningar och vilken utgångspunkt som valts vid analysen. För att beskriva nyttan med sökt anläggning och följaktligen konsekvenserna av att den sökta anläggningen inte kan genomföras krävs att analysen omfattar vad som sker i det nordiska elsystemet när vindkraft tillförs alternativt uteblir. En metod för detta är att utgå från den kraftkälla som utgör driftmarginal i elsystemet. Eftersom detta är den dyraste produktionen är det också denna form av produktion som först minskas vid tillgång på elkraft från andra produktionskällor. I dagens nordiska elsystem utgörs marginal-elen under en stor del av året elkraft producerad i Sida | 161 kolkondensverk.171 [Mer om denna metod för miljövärdering av elproduktion, se kapitel 3 Vindkraft och miljö.] För att få ett mätbart och jämförbart nollalternativ till sökt verksamhet görs därför följande antagande: Utebliven elproduktion som följd av att vindkraftparken inte kan uppföras kommer att ersättas till motsvarande del av elkraft producerad i kolkondensverk. I nedanstående tabell 35 illustreras miljönyttan per år för det fall att produktionen (60 GWh) från en kolkondensanläggning med effektiv reningsteknik ersattes av elkraft producerad genom vindkraft. Tabell 35: Emissionsminskning per typ med elproduktion från vindkraft i jämförelse med kolkondenskraft med effektiv reningsteknik172 Vindkraftverkets produktion Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider Stoft 171 172 60 GWh 51 000ton 156 ton 22 ton 6 ton Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning, sid 15 Wizelius Tore, Vindkraft i teori och praktik, 2007 Sida | 162 10. SAMRÅDSPROCESSEN Samrådsförfarandet utgör en central del av upprättandet av MKB. Inom ramen för samrådsförfarandet har Tranås Energi Elförsäljning AB aktivt verkat för att söka alternativ i fråga om lokalisering, utformning och omfattning av den planerade verksamheten samt att inhämta kunskap av till grund för den slutliga utformningen av miljökonsekvensbeskrivningen. I detta avsnitt redovisas genomförda samråd och vad som framkommit vid dessa i korthet. Vidare redovisas de yttranden som framkommit samt hur dessa har beaktats av bolaget i det fortsatta arbetet med ansökan om tillstånd och tillhörande MKB. För en fullständig redogörelse av genomförda samråd hänvisas läsaren till samrådsredogörelsen, vilken återfinns i bilaga 1. 10.1 Samråd med länsstyrelse och kommun Genomförande av myndighetssamråd har skett i två faser och inleddes med att ett samrådsmöte hölls på Östergötlands länsstyrelse, Linköping den 15 februari 2010. Närvarande vid samrådet var företrädare för länsstyrelsen i Östergötland, Ydre kommun, Tranås Energi Elförsäljning AB, Energi & Miljöstrategi samt RGP/Triventus. Aspekter som behandlades vid samrådet var verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess påverkan på människor och miljö. Länsstyrelsen poängterade bland annat vikten av vidare utredningar avseende kulturmiljö, friluftsliv och fågelliv i området. Samrådsunderlaget och samrådsprotokollet från mötet finns tillsammans med samrådspresentationen i bilaga 1.1.2, 1.1.3 respektive bilaga 1.1.4. I och med utskicket av samrådshandling daterad 2011-02-25 genomfördes i mars 2011 ett fortsatt samråd med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Ydre, Aneby och Tranås kommun. Även Boxholms kommun gavs vid detta tillfälle en möjlighet att yttra sig kring projektet. Samtliga parter sändes samrådshandlingen och gavs möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på det fortsatta arbetet med projektet. Vid detta tillfälle diskuterades även med länsstyrelsen Östergötland huruvida de ändrade projektörsförhållandena i området kunde anses föranleda någon förändring av vad som framgått vid tidigare genomfört samråd. Med anledning av resultatet av genomförd kulturutredning lyftes även frågan om behovet av fortsatta antikvariska åtgärder i området. För fullständig korrespondens och underlag för samråd 2011, se bilaga 1.1.5. 10.2 Samråd med sakägare, allmänhet och organisationer Samråd med allmänheten hölls under perioden 2011-03-07 till 2011-04-30. Inbjudan till möte sändes ut 1 vecka innan utsatt mötesdatum till de särskilt berörda inom ett avstånd av 2 kilometer från planerade vindkraftverk. Fastighetsägare med mark 0-1 km från planerat etableringsområde sändes ett tryckt exemplar av samrådsunderlaget tillsammans med skriftlig inbjudan till samrådet. Markägare med mark på ett avstånd av 1,1 – 2 km sändes skriftlig inbjudan tillsammans med uppgifter om var samrådsunderlag kunde beställas, laddas ned eller hämtas. Utöver registrerade fastighetsägare inom 2 kilometer erhöll ett antal lokala föreningar och organisationer underlag och inbjudan till samrådet. Inbjudan till samråd samt adresslistor återfinns i bilaga 1.3.1. Sida | 163 Annons om samrådsmötet infördes i Tranås Tidning 2011-03-09 samt 2011-03-10. I syfte att uppmuntra och underlätta ett aktivt deltagande från berörda och boende i anslutning till etableringsområdet utformades samrådet i form av en öppen utställning. Utställningen ägde rum under perioden 2011-03-14 till 2011-03-28. Utställningsmaterialet återfinns i bilaga 1.3.3. Invigningen av utställningen hölls på Ydre Wärdshus den 14 mars mellan klockan 15.00-20.00. Under hela invigningsdagen fanns representanter från Tranås Energi Elförsäljning AB och Vindstrategi, Energi & Miljöstrategi Norden AB på plats för att informera om projektet och för att svara på deltagarnas frågor. Efter invigningsdagen flyttades utställningen till lokal utställningshall i anslutning till biblioteket i Österbymo där den fanns att bevittna till och med 2011-03-28. Utställningen var under denna period obemannad och ingen registrering av deltagare företogs. I lokalen fanns samrådsunderlaget att tillgå i sin helhet tillsammans med blanketter för att lämna synpunkter. Vidare redovisades kontaktuppgifter till såväl sökanden som dess konsult. På avslutningsdagen för utställningen den 28 mars gavs allmänheten ytterligare en möjlighet att träffa företrädare för Tranås Energi AB och konsulterna Vindstrategi, Energi & Miljöstrategi Norden AB för att ställa frågor och framföra synpunkter på projektet. Från och med klockan 17:00 till 19:00 fanns därför bolaget och dess konsult representerade i lokalen. Vid samtliga tillfällen då utställningen var bemannad förde Bolaget protokoll över de frågor och synpunkter som inkom. Samtliga frågor och givna svar återfinns i samrådsredogörelsen, bilaga 1 till MKB. Under hela samrådsperioden har det också funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget på Tranås Energi AB:s hemsida. Det har även varit möjligt att beställa ett tryckt exemplar av bolagets konsult via e-post eller telefon. Underlag för samråd redovisas i bilaga 1.3.2 10.3 Samråd med övriga myndigheter och företag Genom remiss har följande myndigheter och företag hörts: (Angivet datum avser datum för av bolaget ställd remiss) Försvarsmakten 2010-02-25 samt 2011-05-06 Trafikverket 2010-04-16, 2011-05-06 samt 2011-06-29 Luftfartsverket 2010-03-01, 2011-05-05 samt 2011-09-28 Post- och Telestyrelsen 2010-02-25 samt 2011-05-05 Linköping/Malmen 2011-09-05 3G Infrastructure Services AB 2010-04-20 samt 2011-05-05 Tele 2 Sverige AB 2010-07-07 samt 2011-09-22 Telenor Sverige AB 2010-04-26 samt 2011-05-05 Telia Sonera AB 2010-04-16 samt 2011-05-05 Hi3G Access AB 2010-04-16 samt 2011-05-05 Net4Mobility HB 2010-05-01 samt 2011-05-05 Sida | 164 10.4 Inkomna yttranden samt åtgärder Tabell 36: Lista över inkomna yttranden avseende eventuell erinran samt åtgärder Aktör Erinran/upplysning Åtgärd Länsstyrelsen Östergötlands län Ja Ja Ydre kommun Aneby kommun Tranås Kommun Boxholms kommun Försvarsmakten Linköping/Malmen Luftfartsverket Trafikverket Post- och telestyrelsen Företag 3G Infrastructure Services AB Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB Telia Sonera AB Hi3G Access AB Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Net4Mobility HB Nej Nej OK 64 Torpa Ja Ja Lindsö/Månsson Ja Ja Kall Ja Ja Gunnarsson Ja Nej Sjödin Ja Delvis Larsson/Karlthun Ja Ja Heiman Ja Ja Martinsson Ja Ja Hermelin Ja Delvis Myndigheter och kommuner Privatpersoner En utförlig beskrivning av samtliga inkomna synpunkter och av bolaget vidtagna åtgärder beskrivs i bilaga 1. Sida | 165 DEL VII AVVÄGNINGAR Sida | 166 11. AVVÄGNINGAR 11.1 Miljöbalkens syfte Miljöbalkens syfte stadgas i dess 1 kapitel 1 §. Här framgår att: 1. ”Miljöbalen skall tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan” Vindkraft är en förnybar energiform som inte genererar några utsläpp av ämnen skadliga för miljön under drift. Då vindkraftverken placeras på behörigt avstånd från bebyggelse, genererar vindkraften inte några betydande skador och olägenheter på människors hälsa eller miljön. 2. ”Miljöbalken skall tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas” Vindkraftverkens placeringar har planerats till platser där de ej medför negativ påverkan på värdefulla natur- och kulturmiljöer. 3. ”Miljöbalken skall tillämpas så att den biologiska mångfalden bevaras” Projektet kan bidra till en bättre naturmiljö och den biologiska mångfaldens bevarande genom att luftförorenande emissioner minskas. 4. Miljöbalken skall tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas” Dagens energiproduktionssystem är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vindkraften är idag den förnybara och konkurrenskraftiga källa till energi som snabbast kan ersätta fossil elproduktion från kol, olja och gas. En utbyggnad av vindkraften har därför en stor potential att kunna bidra till omställningen till ett mer förnybart samhälle, såväl i Sverige som internationellt. 5. Miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås” Ett vindkraftverk har en drifttid om ca 20-25 år. Därefter monteras vindkraftverket ned och dess delar återvinns. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och nedmontering av ett vindkraftverk motsvarar endast ca 1-3 % av den totala energiproduktion som ett vindkraftverk genererar under sin livslängd.173 11.2 De allmänna hänsynsreglerna Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet är skyldig att utföra de försiktighetsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsåtgärder i övrigt som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljöbalkens 2 kapitel har därför ett antal regler och principer införts, vilka sammanfattningsvis benämns ”De allmänna hänsynsreglerna”. Nedan följer en kort beskrivning av de allmänna hänsynsreglernas innebörd. Varje regel följs av en kommentar av hur verksamhetsutövaren avser att leva upp till densamma. 173 SOU 1999:75, Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen, sid 27 Sida | 167 11.2.1 Bevisbörderegeln (2 kapitlet 1 §MB ) Denna så kallade bevisbörderegel innebär en skyldighet för den som avser att bedriva en verksamhet att bevisa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Med stöd av de utredningar, faktainsamlingar och undersökningar, vilka ligger till grund för denna MKB avser verksamhetsutövaren visa att nödvändig hänsyn tagits till de bestämmelser som följer av miljöbalkens 2 kapitel. Vidare kommer verksamhetsutövaren att löpande ansvara för att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt genom sitt egenkontrollansvar. 11.2.2 Kunskapskravet (2 kapitlet 2 § MB) Innebär att den som avser att bedriva en verksamhet måste skaffa sig den kunskap som krävs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I syfte att uppfylla kunskapskravet har fördjupade undersökningar av projektets påverkan på såväl miljö som på människors hälsa har utförts inom ramen för denna tillståndsansökan. De försiktighetsåtgärder som redovisats inom ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning har samtliga utarbetats för att så långt som möjligt undvika skada eller olägenhet. Verksamhetsutövaren kommer vidare genom sin egenkontroll löpande att införskaffa och omsätta de kunskaper som krävs för att verksamheten ska bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt. 11.2.3 Försiktighetsprincipen (2 kapitlet 3 § MB) Den som avser att bedriva en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten ger upphov till skada eller olägenhet för människors hälsa eller på miljön. Anläggningen har utformats på ett sådant sätt att påverkan på människor och miljö minimeras. Vid upphandling, drift och service av vindkraftverk kommer den senaste beprövade tekniken som är ekonomiskt rimlig att eftersträvas. Under driftfasen kommer verksamhetsutövaren löpande kontrollera och följa upp verksamheten så att skada eller olägenhet kan förhindras eller minimeras. 11.2.4 Produktvalsprincipen (2 kapitlet 4 § MB) Kallas även utbytesregeln och innebär att alla som bedriver en verksamhet ska undvika att använda kemiska produkter som kan innebära en risk för människors hälsa eller miljön om dessa produkter kan ersättas med andra, mindre skadliga produkter. I verksamheten förekommer inte någon större hantering av kemikalier. Verksamheten kommer att bedrivas med beaktande av produktvalsprincipen, enligt vilken sådana produkter och processer skall väljas där effekten kan uppnås med minsta möjliga miljöpåverkan. De kemikalier och smörjmedel som används inom anläggningen kommer löpande att analyseras och bytas ut mot mindre skadliga produkter. Sida | 168 11.2.5 Hushållningsprincipen (2 kapitlet 5 § MB) Alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. Vindkraft är en förnybar och förhållandevis materialsnål energikälla. Redan efter cirka 6-7 månader har ett modernt vindkraftverk producerat lika mycket energi som gått åt för att tillverka det. Efter avslutad drift kan vindkraftverket monteras ned, majoriteten av dess delar återvinnas och naturen till stor del återställas. 11.2.6 Lokaliseringsprincipen (2 kapitlet 6 § MB) För verksamheter som tar mark- eller vattenområde i anspråk ska val av lokalisering ske på ett sådant sätt att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Goda vindförhållanden är en förutsättning för att ändamålet med verksamheten ska kunna uppnås. Därtill krävs att vindkraftverken uppförs och parken utformas på ett sådant sätt att påverkan på människors hälsa och på miljön så långt som möjligt minimeras. Projektets påverkan på kulturlämningar, fågellivet samt fladdermöss har utretts genom inventering. Ljud och skuggberäkningar har utförts för att minimera riskerna för olägenheter vid näraliggande bostadshus. På sätt framgår av MKB:n är visat såväl att området är lämpligt med hänsyn till miljöbalkens målsättningar samt att fördelarna med platsen är fler än för undersökt alternativ. 11.2.7 Skälighetsregeln (2 kapitlet 7 § MB) Är en rimlighetsavvägning som innebär att principerna i 2-6 §§ ska tillämpas i den utsträckning det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Tillämpningen av försiktighetsåtgärderna i 2 kapitlet skall således tillämpas efter en avvägning mellan miljönytta och nedlagda kostnader för försiktighetsåtgärder. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Verksamheten kommer under uppförande och driftsfas att innebära viss negativ påverkan på miljön med avseende på ljud- och skuggpåverkan. Anläggningen har dock utformats på ett sådant sätt att denna påverkan på omgivande bostadsmiljöer inte överskrider uppsatta gränsvärden. Ställt mot de vinster som vindkraft medför i miljöhänseende anser verksamhetsutövaren att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skäligt. 11.2.8 Ansvar för att avhjälpa skada (2 kapitlet 8 § MB) Den som har orsakat skada eller olägenhet ansvarar för att avhjälpa skadan. Skyldigheten gäller till den dag olägenheterna har upphört oavsett om verksamheten är i drift, har lagts ned eller överlåtits. Så snart anläggningen tagits ur drift ska vindkraftverken monteras ned och området återställas till den markanvändning som rådde innan anläggningen uppfördes. Verksamhetsutövaren är enligt arrendeavtal bunden att fullgöra denna återställningsskyldighet inom ett år efter att drift avslutats. Sida | 169 11.2.9 Avslutande bedömning Verksamheten påverkar inte några riksintressen negativt Verksamheten påverkar inte försvarsmaktens, flygets eller telekombranschens intressen negativt Verksamheten bedöms inte försvåra uppfyllandet av någon miljökvalitetsnorm Verksamheten strider inte mot detaljplan Verksamheten har utformats med beaktande av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap Skäl föreligger inte att vägra tillstånd jämlikt bestämmelserna i 16 kap 6§ miljöbalken Med anledning av ovanstående och vad som övrigt framförts inom ramen för MKB gör Bolaget bedömningen att en etablering av vindkraft inom vald lokalisering kan genomföras utan att någon omfattande påverkan uppstår på människors hälsa eller miljön. Sida | 170 Skriftliga källor Arkeologicentrum AB, Arkeologisk utredning steg 1, Hestra, Asby, Torpa och Västra Ryds socknar Östergötland Ydre kommun Östergötlands län, Edvinger Kjell, Loeffler David, 2010:19 Bergström Hans, Wind Resource Mapping of Sweden Using the MIUU-Model, Wind Energy Report WE2007:1, Department of Earth Sciences, Uppsala University Boverket, Vindkrafthandboken 2009, ISBN-nummer 978-91-86045-27-2 Braam H et al, Handboek Risicozonering Windturbines, 2e geactualiseerde versie, NOVEM 2005. Burke Hank, Fuller Cyndee, Hawla David, Millar Jessica, Pitt Ron, Health and Safety Report, Health and Safety Subcommittee, Comittee for Renewable Energy for Barrington, 2008 Ecocom, Fågelinventering vid norra Ydre i Östergötlands län 2010 – Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftpark, Rapport 2010 Ecocom, Inventering av fåglar och fladdermöss i norra Ydre i Östergötlands län 2011 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftpark, Rapport 2011 Ecocom, Förstudie av fladdermöss inför vindkraftetablering vid Ydre, Alexander Eriksson, 2011 Elforsk AB, Miljövärdering av el – med fokus på utsläpp av koldioxid, EME Analys, Profu i Göteborg AB Elforsk rapport 04:13, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning, FOI Maj 2004. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG Larwood Scott, Permitting Setbacks for Wind Turbines in California and the Blade throw Hazard, California Wind Energy Collaborative, University of California, CEWEC 2005, Sponsored by California Energy Commission Public Interest Energy Research (PIER) program Lindkvist Per, Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering. Trita-Ave 2010:15, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Värdefulla vatten i Jönköpings län, Meddelande nr 2009:24,Säbysjön, ID-nr 45 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Kulturmiljövårdens riksintressen Jönköpings län, Meddelande 4/96, länsstyrelsen i Jönköpings län Morgan Colin, Bossanyi Ervin, Seifert Henry, Assessment of Safety Risks Arising from Wind Turbine Icing, Garrad Hassan and Partners LTD, Deutches Windenergie-Institut, BOREAS IV, 31 March-2 April 1998, Hetta Finland. Motion till riksdagen 2008/09:MJ17 med anledning av regeringens proposition 2008:09:162, En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat, Sahlin Mona m.fl. Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, koncept 20 april 2010, reviderad utgåva av rapport 6241 Nilsson, Bluhm, Eriksson, Bolin, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, Slutversion 2011-05-22 Pedersen Eja, Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval, rapport 5956, April 2009 Sida | 171 Regeringens proposition 2008:09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik- Energi, Näringsdepartementet, 17 mars 2009 Samhällsbyggnadskontoret, Laholms kommun, Vindkraften i Laholm, Tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen avseende vindkraftsutbyggnad på land, April 2009, SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften -Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen, Näringsdepartementet, 18 juni 1999 Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning, Vad kan du göra för klimatet? Persson Tobias, Eskilstuna 2008 Statens Energimyndighet, Vindkraftsstatistik 2010, ES 2011:06, ISSN 1654-7543 Svensk Vindenergi, Svensk vindkraftförening, Energimyndigheten, Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning, Consortis Producentansvar AB, Stockholm 2008-11-28 Trafikverket, Transporter till vindkraftparker – underlag i koncentrat, 2010:032, Mårten Nilsson, 201004-01 Wizelius Tore, Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur, 2:a upplagan, 2007 Ydre kommun, Semesterboende 2009, utgiven av Ydre turistbyrå. Ydre kommun, Översiktsplan, KF 1990-04-23 Internetbaserade källor Energimyndigheten, Nettoimport trots högre elproduktion under 2010, http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Nettoimport-trots-hogreelproduktion-under-2010/, pressmeddelande 2011-02-14 Miljömålsportalen, Om miljömålen, www.miljömål.nu, datum 2010-04-14 Miljömålsportalen, Begränsad klimatpåverkan, www.miljömål.nu, datum 2010-04-14 Regeringskansliets rättsdatabas, Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Regeringskansliets rättsdatabas, Miljöbalken (1998:808) Svensk Vindenergi, http://www.vindkraftsbranschen.se/start/om-vindkraft/fragor-och-svar-omvindkraft/ 2011-10-02 Strålsäkerhetsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker,, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Widemo Fredrik, Vindkraften i landskapet, Jägarförbundets blogg 2011-07-05, http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2011/07/vindkraften-i-landskapet/, uttag 2011-07-27 Trafikverket 2011, Trafikinformation klickbar karta, http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk, uttag 2011-06-07 Ydre kommun, Fakta för Ydre kommun 2011, rev 11-05-09, www.ydre.se Sida | 172 GIS-underlag Lantmäteriet, Terrängkartan, raster, RT90 2,5 gon V, Lantmäteriet Gävle 2011, Medgivande I 2011/0626 Lantmäteriet, Fastighetskartan, vektor, RT90 2.5 gon V, Lantmäteriet Gävle 2011, Medgivande I 2011/0626 Länsstyrelsen Östergötlands län, Distributionstjänst för geografisk information, LST/GIS, Emeta, uttag 2011 Länsstyrelsen Jönköpings län, Distributionstjänst för geografisk information, LST/GIS, Fmeta, uttag 2011 Skogsstyrelsen, Skogens källa, Distributionstjänst för geografiska data, uttag 2011 Jordbruksverket, TUVA, Kartskikt Ängs- och betesmarksinventeringen, uttag 2011 Muntliga källor Annika Balgård, Environmental specialist, Vestas Northern Europé, 2010-11-12 Sida | 173
© Copyright 2025