1. No category

Ekonomiska stöd till
företag 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ekonomiska stöd till företag
s. 2
Stöd beviljade av Länsstyrelsen
s. 3
Regionala företagsstöd
s. 3
Kommersiell service
s. 7
Avslutande kommentarer
s. 9
Länsstyrelsen Västerbotten
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
Regional tillväxt
Vid frågor om sammanställningen kontakta:
Hanna Sundén, tel 010-225 44 98
Ekonomiska stöd till företag
Länsstyrelsen i Västerbottens län har möjlighet att delfinansiera tillväxtskapande insatser i enskilda företag och förfogar över olika typer av stöd till olika
ändamål.
De regionala företagsstöden utgör den största delen av Länsstyrelsens budget
till företagsstöd och är ett viktigt verktyg för att främja hållbar tillväxt i länets
företag. Stöden fokuseras på innovationsutveckling, ökad konkurrenskraft,
nyföretagande, långsiktig lönsamhet och varaktiga sysselsättningstillfällen för
båda könen. Länsstyrelsen har även möjlighet att bevilja stöd till kommersiell
service.
Utöver det regionala anslaget beviljar Länsstyrelsen stöd till företag inom
Landsbygdprogrammet och den Europeiska Fiskerifonden. Under 2014 avslutades programperioden för åren 2007-2013 och programperioden 2014-2020
är under uppstart vilket har inneburit att det inte fattats några nya beslut om
stöd till företag inom programmen. Det gör att det inte finns någon statistik
för detta att redovisa i årets rapport.
I denna rapport presenteras utfallet för 2014. Rapporten fokuseras i år helt på
det regionala anslaget. Den första delen redovisar stödformerna Regionalt bidrag till företagsutveckling (FUB), Regionalt investeringsstöd (RIS) och Innovationsfinansiering (SÅDD). Därefter presenteras utfallet för stödet till
kommersiell service.
All statistik kommer från Länsstyrelsen Västerbotten om inte annat anges.
2 Företagsstöd beviljade av Länsstyrelsen 2014
Regionala företagsstöd
Under 2013 beviljades 62,5 miljoner
kr i företagsstöd (FUB, RIS, SÅDD)
till 155 företag för investeringar om
totalt 171,5 miljoner kr.
Jämfört med föregående år har färre
antal stöd och ett mindre totalbelopp
beviljats. Storleksmässigt är stöden i
genomsnitt ungefär lika stora som
föregående år, men det är alltså färre
ärenden som har beviljats jämfört
med 2013.
Företagsledarens kön
21 % av de företag som beviljats företagsstöd drivs av en kvinna men enbart 7 % av de
beviljade medlen har gått till dessa företag, det är precis lika mycket som 2013. Företag
som drivs av en kvinna söker och beviljas beloppsmässigt mindre stöd. Ett genomsnittligt
stöd för ett företag som drivs av en kvinna är i år 136 000 kr och för ett företag som drivs
av en man 450 000 kr.
Antal beviljade ärenden Totalt beviljat belopp Stödformer
FUB Regionalt bidrag till företagsutveckling, RIS Regionalt investeringsstöd, SÅDD Innovationsfinansiering
3 Stödområden
Stödområdena styr var i länet företagsstöd
kan lämnas. Stödområde A utgörs, i grova
drag, av inlandskommunerna och stödområde B är stora delar av kusten. Det finns
vissa skillnader mellan de olika stödformerna.
Länsstyrelsen hanterar inte Regionalt investeringsstöd i stödområde B, det görs av
Tillväxtverket. Innovationsstöd kan till
skillnad mot de andra stödformerna även
beviljas till företag i Umeå tätort.
Fördelning per kommun
Skillnader mellan kommunerna beror på ett flertal faktorer, däribland regelverket som styr
var stöd kan lämnas och efterfrågan från företag i kommunen.
En stor andel av innovationsstöden återfinns i Umeå kommun vilket dels kan förklaras av
närheten till universitetet och det stora antal nystartade avknoppningsföretag som finns där
samt stödområdenas geografiska utbredning.
Under 2014 har en stor andel av det totala stödbeloppet beviljats företag som är lokaliserade
i Vilhelmina kommun. Ett företag i Kittelfjäll ska genomföra en stor investering, vilket får
ett stort genomslag. I Skellefteå kommun har ett stort antal mikrobidrag beviljats, en stödform där företaget kan beviljas upp till 30 000 kr, vilket är en av förklaringarna till att det i
kommunen beviljats ett stort antal ärenden men att det totala beloppet inte är så stort.
De gula punkterna i diagrammet nedan visar antal beviljade stöd per kommun och läses av
mot skalan i diagrammets högerkant. Informationen om antal beviljade stöd och beviljat belopp i samma diagram ger en indikation på om det i kommunen har beviljats till största del
stora eller små stöd.
Stödformer
FUB Regionalt bidrag till företagsutveckling, RIS Regionalt investeringsstöd, SÅDD Innovationsfinansiering
4 Beviljat stöd per bransch och företagsledarens kön
Under 2014 beviljades mest företagsstöd till branschen övrig tillverkning, följd av turismbranschen, skog och trä samt byggverksamhet. Knappt 70 % av beviljat stöd har under 2014
gått till företag i dessa branscher. Inom branschen byggverksamhet återfinns bland annat ett
företag som med hjälp av investeringsstödet ska modernisera och bygga om fastigheter som
har betydelse för turismen i regionen. Stödet kan med andra ord sägas ha bäring på turismbranschen. I stapeln övrigt återfinns bland annat konsumenttjänster, forskning och utveckling
samt media. Branschen övrig tillverkning har den största kommunvisa spridningen, där är
företagen lokaliserade i 11 av länets 15 kommuner. Inom turism återfinns de flesta i Storumans kommun och inom Skog och trä finns de flesta företagen i Norsjö kommun.
De stora beloppen har som tidigare nämnts gått till företag som drivs av män. Turism är den
bransch som ligger i topp sett till beviljat belopp till företag som drivs av kvinnor. Investeringsändamål
Vanligast är att stöd beviljas till så kallade
hårda investeringar så som byggnader, maskiner, material och utrustning. En mindre
andel av stöden går till mjuka investeringar, vilka utgörs av konsulttjänster, löner,
marknadsföring, produktutveckling samt
kostnader för patent och varumärke.
Även de senaste fem åren har företagen till
största del investerat i maskiner och byggnader.
Stödformer
FUB Regionalt bidrag till företagsutveckling, RIS Regionalt investeringsstöd, SÅDD Innovationsfinansiering
5 Befintliga och nystartade företag
Antal beviljade ärenden Under 2014 har knappt 40 % av de företag
som beviljats företagsstöd varit nystartade
och resterande ca 60 % befintliga (med minst
två fastställda bokslut). Det är något fler befintliga företag som beviljats företagsstöd i år
jämfört med förra året. Skillnaden ses framförallt inom innovationsfinansieringen. Under 2013 beviljades ca 60 % av innovationsstöden till nystartade företag, i år är förhållandet det omvända, 60 % av stöden har beviljats befintliga företag.
Sett till antalet har flest nystartade företag
beviljats Regionalt bidrag till företagsutveckling, vilket har sin förklaring i den stora
ärendemängden inom den stödtypen.
Antal beviljade ärenden Bland de som beviljats företagsstöd under
2014 driver kvinnorna i större utsträckning
nystartade företag, 60 % av beviljade stödärenden till kvinnors företag utgörs av nystartade företag. Bland de företag som drivs av
män är bilden den motsatta, drygt 30 % av
beviljade stöd har gått till nystartade företag.
Detta överensstämmer även med utfallet för
2013.
Kvinnor beviljas i större utsträckning mikrobidrag, en stödform inom det regionala bidraget till företagsutveckling som kan sökas av
nystartade företag. Detta kan vara en av anledningarna till utfallet.
Stödformer
FUB Regionalt bidrag till företagsutveckling, RIS Regionalt investeringsstöd, SÅDD Innovationsfinansiering
6 Sysselsättning
Företagsstöden ska bidra till tillväxt i länet
och ett av syftena är nya arbetstillfällen.
De stöd som beviljades under 2014 beräknas,
enligt företagens egna prognoser, skapa ca
310 nya årsarbetskrafter. Det kan innebära
nya arbetstillfällen eller att redan anställd
personal går upp från deltid till heltid.
En årsarbetskraft utgörs av 1650 timmar, vilket motsvarar en ”heltid”.
Beräknade sysselsättningseffekter registreras
för stödformerna Regionalt bidrag till företagsutveckling och Regionalt investeringsstöd.
Stöd till kommersiell service
Länsstyrelsen beviljar stöd till kommersiell service till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i länet i syfte att upprätthålla vardagsservice i serviceglesa områden. Stödet till butiker
och drivmedelsstationer lämnas i form av investeringsbidrag och servicebidrag. Inom stödformen beviljas även hemsändningsbidrag till kommuner som subventionerar butiker som
tillhandahåller hemsändning av varor till hushåll.
Under 2014 beviljades stöd till kommersiell service med ca 8,9 miljoner kr fördelat enligt
figuren till höger.
Beviljat stöd kr (avrundat) Antal ärenden Hemsändningsbidrag 1 900 000 12 Investeringsbidrag 4 880 000 9 Servicebidrag 2 090 000 9 7 Investeringsbidrag
Investeringsbidraget ges till dagligvarubutiker
och drivmedelsstationer som planerar att investera i exempelvis energibesparandeåtgärder, modernisering eller arbetsmiljöåtgärder.
Det kan även gälla insatser för kompetensutveckling.
Under 2014 har 3 dagligvarubutiker, 1 drivmedelsstation och 5 dagligvarubutiker med
drivmedelsförsäljning beviljats investeringsstöd. De har främst investerat i om- eller tillbyggnationer, se figur till höger. Detta till
skillnad mot 2013, då investeringsbidraget
främst beviljades till investeringar i inredning
och utrustning.
Fördelning per kommun
Precis som med de regionala företagsstöden varierar det från år till år vilka företag som är i
färd med att genomföra större investeringar som de söker investeringsbidrag för, samt vilka
företag som är i behov av servicebidrag. Under 2014 har investeringsbidrag beviljats till företag i 7 av länets kommuner och servicebidrag har beviljats till företag i 6 av kommunerna i
länet. Det skiljer sig något mellan 2014 och 2013 var dessa företag är lokaliserade. Under
2013 genomförde flera företag i Vilhelmina kommun investeringar med hjälp av stöd från
Länsstyrelsen, under 2014 är det ett flertal företag framförallt i Storuman som beviljats investeringsstödet.
De gula punkterna i diagrammet visar antal beviljade ärenden och läses av mot skalan i diagrammets högerkant. Det ger en indikation på storleken på investeringarna som görs.
8 Avslutande kommentarer
Under 2014 beviljades knappt 72 miljoner kronor i stöd till företag i länet. De
olika stödformerna har något olika specifika syften och ändamål men ska alla
bidra till ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv i länet. Företagen
som beviljats regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling och investeringsbidraget inom stödet till kommersiell service beräknar att
deras insatser ska leda till ungefär 310 nya årsarbetskrafter varav ca 48 % beräknas tillfalla kvinnor.
Det går inte att urskilja några stora skillnader över tid i hur stöden har fördelats eller vilken typ av investeringar som genomförts. I mångt och mycket investerar företagen i liknande saker år från år, den största delen av beloppen
går till hårda investeringar så som maskiner, inventarier och byggnationer.
Även de branscher som företagen återfinns i återkommer från år till år men
det varierar lite vilken av dem som ligger i topp. Fördelningen mellan kommunerna är det där det är störst variation från år till år, vilket framförallt beror
på vilka företag som planerar investeringar som de i sin tur söker stöd för och
var dessa företag är lokaliserade. Det som är relativt konstant när det gäller
kommunfördelningen är att majoriteten av de företag som beviljas innovationsfinansiering befinner sig i Umeå kommun.
De fyra branscher där det i år beviljats mest stöd är övrig tillverkning, turism,
skog och trä samt byggverksamhet. Intressant att notera är att i tre av dessa är
den geografiska spridningen liten, stöden inom turismnäringen är lokaliserade
till Storumans kommun, inom skog och trä finns företagen framförallt i Norsjö kommun och byggverksamhet domineras av ett stort ärende i Vilhelmina.
Inom övrig tillverkning däremot, är spridningen betydligt större, företagen
återfinns i 11 av länets 15 kommuner.
Mer information om de olika stödtyperna finns på länsstyrelsens hemsida,
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.
9 10