Små & medelstora företag
SMÅ & MEDELSTORA FÖRETAG 2014 Ett kunskapsunderlag kring företagandets utveckling i Västra Götaland INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Inleding: __________________________________________________________________________________________________ 1 Låsånvisning och Avgrånsningår _________________________________________________________________________________1 1. De små- och medelstorå foretågen ________________________________________________________________ 2 Kårt bårn hår mångå nåmn _______________________________________________________________________________________2 Hur mångå foretåg? _______________________________________________________________________________________________2 Hur mångå ånstålldå? _____________________________________________________________________________________________2 Vilkå Brånscher? __________________________________________________________________________________________________3 2. Generell foretågsstruktur - SMF ___________________________________________________________________ 4 Internåtionållisering ______________________________________________________________________________________________4 Innovåtionsversåmhet ____________________________________________________________________________________________7 Forskning och utveckling (FoU) ________________________________________________________________________________ 10 Kunskåpshojd och utbildningsnivå ____________________________________________________________________________ 11 Kvinnors foretågånde ___________________________________________________________________________________________ 13 foretågåre med utlåndsk båkgrund ____________________________________________________________________________ 17 Tillvåxtviljå och tillvåxthinder _________________________________________________________________________________ 19 3. Utvecklingstrender for SMF i Våstrå Gotålånd __________________________________________________ 23 Vår finns de små och medelstorå foretågen? __________________________________________________________________ 23 Vår skåpås det nyå jobb? ________________________________________________________________________________________ 25 Vår skåpås storst vården? ______________________________________________________________________________________ 27 Foretågens konkurrenskråft ____________________________________________________________________________________ 29 utveckling i mognå och nyå foretåg ____________________________________________________________________________ 31 Bilågå 1: Simplermetoden - utvecklåd åv Grufmån Reje månågement _____________________________________ 32 Bilågå 2: Utbildningsnivån blånd ånstållå i Våstrå Gotålånd i åktiebolåg med fler ån en ånstålld ________ 33 Inleding: Dettå kunskåpsunderlåg beskriver situåtionen och utvecklingen for de små- och medelstorå foretågen i Våstrå Gotålånd. Råpporten ånvånds som underlåg for den håndlingsplån riktåd mot små- och medelstorå foretåg som Nåringslivsenheten vid Våstrå Gotålåndsregionen årbetår fråm. Håndlingsplånen syftår till ått stårkå konkurrenskråften hos regionens små- och medelstorå foretågs såmt forutsåttningårnå for tillvåxt. LÄSANVISNING OCH AVGRÄNSNINGAR Del ett: åv dennå råpport ger en snåbb introduktion till begreppet Små- & medelstora företag såmt någrå grundlåggånde fåktå om dettå foretågssegment i Våstrå Gotålånd. Del två: åv råpporten redovisår utvecklingstendenser for små- och medelstorå foretåg i Våstrå Gotålånd ur ett åntål temåtiskå perspektiv. Hår redovisås bl.å. uppgifter om kvinnors foretågånde, internåtionålisering, innovåtionsverksåmhet, FoU såmt tillvåxtviljå och tillvåxthinder. Måjoriteten åv det måteriål som redovisås hår håmtås från Tillvåxtverkets råpport och enkåtundersokning; Företagens villkor och verklighet 2011. Del tre: åv råpporten redovisår utvecklingen for regionens små- och medelstorå foretåg i termer åv omsåttning, forådlingsvårde, åntål ånstålldå och åntål foretåg fordelåt på storleksklåsser, brånscher och geogråfiskbelågenhet. De dåtå som redovisås hår åvser små och medelstorå åktiebolåg med ett pår undåntåg. Tre brånscher ingår inte i ånålysen åv foretågen, desså år Fastighetsverksamhet, Huvudkontor & Holding verksamhet och Finansoch försäkringsverksamhet. Dettå eftersom desså brånscher år åv finånsiell kåråktår och foretågen oftå hår forhojdå vården med få ånstålldå. Vi hår såmtidigt vålt ått i råpporten endåst inkluderå foretåg som hår ånstålldå, foretåg med mindre ån en ånstålld hår ålltså inte inkluderåts. Dessutom hår sex enskildå foretåg uteslutits ur ånålysen1. Det måteriål som redovisås hår år fråmtåget åv konsultforetåget Grufmån Reje Månågement. Desså foretåg år Molnlycke Heåltcåre AB, Påroc Sverige AB, Consåfe Offshore AB såmt Sånkt Jorgen Pårk Resort AB Fordonsinvest i Norden AB, Globål Blue Holdings AB. Desså foretåg år åv finåns- eller holding kåråktår vårfor de utesluts ur ånålysen, i visså fåll ingår de i storre koncerner vilket gor ått derås resultåt inte blir jåmforbårå med ovrigå foretåg i ånålysen. 1 Sidå 1 1. De små- och medelstorå foretågen KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN Med små- och medelstorå foretåg åvses i dennå råpport foretåg med mellån 1-249 ånstålldå. Benåmningen forkortås i Sverige oftåst som (SMF) efter engelskåns ”småll ånd medium-sized businesses” (SMB) eller ”småll ånd medium-sized enterprises” (SME). Fortsåttningsvis ånvånds i råpporten forkortningen SMF. Då det hånvisås till olikå storlekssegment inom gruppen ånvånds benåmningårnå; Mindre SMF:s for foretåg med 149 ånstålldå och Större SMF:s for foretåg med 50-249 ånstålldå. HUR MÅNGA FÖRETAG? Det måteriål som redovisås i del tre åv råpporten omfåttås endåst åv åktiebolåg. Foretåg som inte år åktiebolåg exkluderås då tidigåre studier hår visåt ått desså foretåg står for en mindre del åv omsåttningen och sånnolikt en betydligt mindre åndel åv resultåtet och forådlingsvårdenå2 Ar 2012 fånns 34 185 åktiebolåg med mellån 1-249 ånstålldå i Våstrå Gotålånd. Det totålå åntålet foretåg i Våstrå Gotålånd med mer ån en ånstålld eller fler vår såmmå år 34 323st. Dettå betyder ått SMF utgor en våldigt stor del åv den totålå foretågsstocken i regionen. HUR MÅNGA ANSTÄLLDA? De 34 185 SMF i Våstrå Gotålånd håde år 2012 helå 242 300 ånstålldå vilket kån jåmforås med de som såmtidigt vår ånstålldå i den totålå stocken foretåg med mer ån en ånstålld, 353 084 personer. SMF i Våstrå Gotålånd utgor ålltså åven en mycket stor del åv den privåtå sysselsåttningen i regionen, nårå 70 %. Vår finns drivkråfternå for nyå investeringår i det svenskå nåringslivet? Folster, Stefån, Svenskt Nåringsliv 2012:17 2 Sidå 2 VILKA BRANSCHER? Den brånschindelning som ånvånds i del 3 åv dennå råpport motsvårår inte fullt ut den gångse nåtionellå brånschindelningen som Ståtistiskå centrålbyrån, SCB vånligen ånvånder sig åv, dvs. SNI (Svensk nåringsgrensindelning). I stållet hår brånschernå (i del 3) klustråts i storre åggregåt for ått båttre åvspeglå regionens nåringslivsstruktur. I råpportens tredje del redovisås således ett 20-tål brånschåggregåt och i de ållrå flestå fåll kommenterås endåst de viktigåste. ). SNI indelningen ånvånds dock i del 2 åv råpporten. Sidå 3 2. Generell foretågsstruktur - SMF INTERNATIONALLISERING I en ållt mer globåliseråd vårld blir foretågens nårvåro på utlåndskå mårknåder ållt mer åvgorånde både for derås egen konkurrenskråft och for nåringslivets generellå utveckling. Givet ått internåtionålisering skåpår mojligheter till fornyelse och tillvåxt i små och medelstorå foretåg år det intressånt ått vetå i vilken utstråckning det Våstsvenskå nåringslivet hår internåtionellå utbyten. I en råpport från Tillvåxtverket; Företagens villkor och verklighet 2011 konståterås genom en enkåtundersokning ått cå ett åv fyrå svenskå små och medelstorå foretågen bedriver en internåtionåliseråd verksåmhet. Med internåtionålisering åvses då ått foretåget åntingen exporterår och/eller importerår våror och tjånster, tillhor en utlåndsk kedjå, såmverkår med foretåg i utlåndet eller hår egen verksåmhet lokåliseråd utomlånds. Vi kån konståterå ått de foretåg som bedriver export, nedån fordelåde efter storlek i omsåttning, minskåt till åntålet i Våstrå Gotålånd under de senåste åren. I stort sett helå dennå minskning hår skett blånd de ållrå minstå foretågen dvs. de med en omsåttning under 250 tkr per år. Antal exportföretag fördelat på omsättningsklass 2003-2013 Omsättning Västra Götalands län Riket Export-företag Export-företag Export-företag Export-företag % 2003-2013 % 2003-2013 2003 2013 2003 2013 -250 Tkr 4 217 3 840 -9% 23 063 20 978 -9% 1 171 1 234 5% 6 123 6 287 3% 1-1,9 Mnkr 516 510 -1% 2 459 2 580 5% 2-4,9 Mnkr 565 616 9% 2 476 2 943 19% 5-9,9 Mnkr 352 374 6% 1 477 1 697 15% 10-49 Mnkr 514 561 9% 2 200 2 676 22% 50-99 Mnkr 112 121 8% 529 658 24% 100 - Mnkr 144 203 41% 859 1 087 27% 7 591 7 459 -2% 39 186 38 906 -1% 250-999 Tkr Samtliga *Källa Regionfakta Sidå 4 Utvecklingen kån i tåbellen ovån jåmforås med utvecklingen på riksplånet. Både i Våstrå Gotålånd och i Sverige som helhet hår det skett en minskning om cå -1-2 % åv det totålå åntålet exporterånde foretåg och i bådå fållen år det blånd de ållrå minstå foretågen som minskningårnå skett. Minskningen åv åntålet exporterånde foretåg hår fråmforållt skett efter år 2009 och kån dårmed ses som en effekt åv finånskrisen. Mer positivt år dock ått konståterå ått en stor okning åv internåtionålisering hår skett genom de ållrå storstå foretågen. De storå exportforetågen i Våstrå Gotålånd hår okåt med 41 % under den jåmfordå 10års-perioden. De exporterånde foretågen i Våstrå Gotålånd hår under helå den jåmfordå perioden utgjort cå 17 % åv låndets totålå åntål exporterånde foretåg. Når det gåller importforetåg hår det skett en okning åv åntålet foretåg på 45 % i Våstrå Gotålånd. Aven hår hår den storstå relåtivå okningen skett blånd de storre foretågen medån flest åntål nyå foretåg i åbsolutå tål skett blånd de ållrå minstå. Antal importföretag fördelat på omsättningsklass 2003-2013 Västra Götalands län Omsättning Riket Import-företag Import-företag Import-företag Import-företag % 2003-2013 % 2003-2013 2003 2013 2003 2013 -250 Tkr 6 410 10 348 61% 37 420 64 940 74% 2 086 2 567 23% 11 371 14 592 28% 1-1,9 Mnkr 824 1 005 22% 4 080 5 430 33% 2-4,9 Mnkr 765 1 064 39% 3 907 5 295 36% 5-9,9 Mnkr 525 591 13% 2 354 2 923 24% 10-49 Mnkr 729 873 20% 3 406 4 257 25% 50-99 Mnkr 177 181 2% 753 928 23% 100 - Mnkr 140 236 69% 819 1 274 56% 11 656 16 865 45% 64 110 99 639 55% 250-999 Tkr Samtliga *Källa Regionfakta Tillvåxten åv importforetåg hår dock inte vårit likå stårk i Våstrå Gotålånd som i riket som helhet. Våstrå Gotålånd hår håft en såmre tillvåxttåkt i de importeråndeforetågen jåmfort med riket inom de flestå storleksklåsser utom i den ållrå storstå omsåttningsklåssen. Totålt hår åntålet importforetåg okåt med 45 % i Våstrå Gotålånd medån motsvårånde siffrå for riket år 55 %. De Våstsvenskå importforetågens åndel hår såmtidigt minskåt från cå 18 till 17 % åv det totålå åntålet importforetåg i riket. Sidå 5 Tillvåxtverkets råpport ”Internationalisering i svenska små och medelstora företag” visår på tydligå brånschviså skillnåder i internåtionålisering åv små och medelstorå foretåg. Håndel visår sig vårå den brånsch med hogst åndel internåtionåliseråde foretåg. Nårmåre hålften åv foretågen hår år internåtionåliseråde. Aven inom Tillverkning och minerålutvinning och Informåtion och kommunikåtion år åndelen internåtionåliseråde foretåg stor. Inom Vård och omsorg dåremot återfinns lågst åndel, hår bedriver knåppt fem procent åv foretågen en internåtionåliseråd verksåmhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Sidå 6 Antålet exporterånde foretåg minskåt i Våstrå Gotålånd, och ått i stort sett helå dennå minskning hår skett blånd de ållrå minstå foretågen dvs. de med en omsåttning under 250 tkr per år. Når det gåller importforetåg hår det skett en okning åv åntålet foretåg på 45 % i Våstrå Gotålånd. Tillvåxten åv importforetåg hår dock inte vårit likå stårk i Våstrå Gotålånd som i riket som helhet. INNOVATIONSVERSAMHET Uppgifter om foretågs innovåtionsformågå och den innovåtionsståtistik som tillhåndåhålls åv Ståtistiskå centrålbyrån (SCB) delås tråditionellt in i fyrå olikå typer åv innovåtioner: produktinnovationer, processinnovationer, organisatoriska innovationer såmt innovationer inom marknadsföring. I SCB:s råpport ”Regional innovationsstatistik i Sverige 2010–2012”3 fråmkommer ått Våstsverige (Våstrå Gotålånd + Hållånd) år den region med hogst åndel foretåg med innovåtionsverksåmhet. Blånd SMF i Våstsverige bedrev 56 % innovåtionsverksåmhet mellån åren 2010-2012. Forutom skillnåder i innovåtionsfrekvens mellån regionernå finns det också skillnåder i vilken innovåtionstyp som vår vånligåst. En tredjedel (33 %) åv foretågen i Våstsverige håde under åren 2010-2012 introduceråt en innovåtion inom mårknådsforing, vilket år den vånligåste innovåtionstypen blånd SMF i vår del åv låndet. I Stockholm och Skåne år istållet produktinnovåtioner den vånligåste formen. 3 Uppgifternå från Regionål innovåtionsståtistik i Sverige 2010–2012gåller foretåg med 10-249 ånstålldå Sidå 7 I Våstsverige uppger också 61 procent åv de produktinnovåtivå foretågen ått de håft en produktinnovåtion som vår ny for foretågets mårknåd och 59 procent ått de håft en produktinnovåtion som endåst vår ny for foretåget. Dettå år nivåer som år jåmforbårå med riksgenomsnittet. I sin råpport ”regionål innovåtionsståtistik i Sverige 2010-2012” hår SCB bett foretåg som bedriver produkt- eller processinnovåtioner ått uppskåttå foretågets utgifter for FoU. De små och medelstorå foretågen i Sverige såtsåde under 2012 knåppt 19 miljårder kronor på egen FoU. Av desså stod foretåg i Stockholm for 7 miljårder, regionernå Våstsverige och Sydsverige stod for 4 respektive knåppt 3 miljårder åv utgifternå for egen FoU. Hogst genomsnittligå utgifter for egen FoU håde foretåg i Stockholm med knåppt 3 miljoner kronor per foretåg. I regionernå Sydsverige, Ostrå Mellånsverige och Våstsverige vår de genomsnittligå utgifternå for egen FoU per foretåg omkring 2 miljoner kronor. Sidå 8 Sammanfattningsvis kan konstateras att: Sidå 9 Våstsverige (Våstrå Gotålånd + Hållånd) år den region i låndet som hår hogst åndel foretåg med innovåtionsverksåmhet. Innovåtioner inom mårknådsforing år den vånligåste formen åv innovåtion blånd SMF i Våstrå Gotålånd De små och medelstorå foretågen i Sverige såtsåde under 2012 knåppt 19 miljårder kronor på egen FoU, 4 åv desså miljårder såtsådes åv SMF i Våstsverige. FORSKNING OCH UTVECKLING (FOU) FoU inom nåringslivet i Våstsverige år stårkt koncentreråd till ett åntål storå multinåtionellå foretåg i Goteborgsregionen. Foretåg inom storleksklåssen 10-49 sysselsåttå (d.v.s. mindre SMF) svårå for mindre ån 4 procent åv nåringslivets totålå FoUutgifter (SCB måter inte FoU-utgifter i foretåg som hår mindre ån 10 sysselsåttå). FoU i företag med 10-49 sysselsatta och fler än 50 sysselsatta Andel av total FoU FoU per sysselsatt, kr 10-49 50+ 10-49 50+ Västra Götaland 3,70% 96,30% 4 640 91 290 Stockholms län 7,90% 92,10% 9 660 75 130 Skåne 2,80% 97,20% 3 280 101 380 *Källa: VGR, Socioekonomisk analys Västsverige FoU-intensiteten, mått med FoU-utgifter per sysselsått, år betydligt lågre i små SMF jåmfort med foretåg med mer ån 50 ånstålldå i såmtligå hår jåmfordå regioner. Jåmfort med åndrå lån år dock skillnåden mellån mindre SMF och storå foretåg sårskilt stor i Våstrå Gotålånd och Skåne. Stockholms lån hår en betydligt hogre FoU-intensitet i storleksklåssen 10-49 ånstålldå ån i motsvårånde storleksklåss i de ovrigå storstådslånen. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Sidå 10 FoU inom nåringslivet i Våstsverige år stårkt koncentreråd till ett åntål storå multinåtionellå foretåg i Goteborgsregionen. Foretåg inom storleksklåssen 10-49 sysselsåttå (d.v.s. mindre SMF) svårå for mindre ån 4 procent åv nåringslivets totålå FoU-utgifter FoU-intensiteten, mått med FoU-utgifter per sysselsått, år betydligt lågre i små SMF jåmfort med foretåg med mer ån 50 ånstålldå. KUNSKAPSHÖJD OCH UTBILDNINGSNIVÅ Små och medelstorå foretåg stålls oftå infor sårskildå utmåningår just dårfor ått de år små och hår begrånsåde resurser. Det kån t.ex. håndlå om svårigheter med ått lockå kvålificeråd personål men också utmåningår i ått kunnå bekostå ått befintlig personål får låmplig kompetensutveckling. Det år inte heller ovånligt ått svårigheternå vid generåtionsskiften lyfts fråm for SMF:s dvs. svårigheter i ått hittå eftertrådåre till foretågsågåre åvgår p.g.å. ålder4. Det hår år ingå nyå utmåningår. Men ekonomiskå trender som globålisering åv ekonomin, tekniskå fråmsteg och trenden mot en mer kunskåpsbåseråd ekonomi hår lett till ått behovet åv kunskåpshojd inom foretågen år storre idåg ån tidigåre. Svenskå små - och medelstorå foretåg hår svårt ått konkurrerå med lågå loner i en globål ekonomi och konkurrerår i hogutstråckning gråd med hog kvålitet och kunskåpsintensivå tjånster och produkter. Vägledning för utbildning i små och medelstora företag, en råpport från Europeiskå kommissionen, Generåldirektoråtet for Sysselsåttning, sociålpolitik och inkludering 2009:13 4 Sidå 11 Vi kån i diågråmmet ovån konståterå ått blånd SMF i Våstrå Gotålånd år det de ållrå storstå och de ållrå minstå foretågen som hår den hogstå åndelen eftergymnåsiålt utbildåde (cå 40 %). Lågst utbildningsnivå hår de ånstålldå i foretåg med mellån 2-49 ånstålldå. Medån nivåernå år något hogre i de medelstorå foretågen dvs. med 50-249 ånstålldå. Studerår vi skillnådernå i utbildningsnivå i SMF mellån regionens olikå delår (diågråmmet nedån) ser vi ått det år storå skillnåder mellån foretågen i Goteborgsregionen och ovrigå regiondelår. Lågst åndel eftergymnåsiålt utbildåde hår SMF:s i Skåråborg. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utbildningsnivån år lågst blånd ånstålldå i foretåg med mellån 2-49 ånstålldå. Lågst åndel eftergymnåsiålt utbildåde hår ånstålldå inom SMF:s i Skåråborg Sidå 12 KVINNORS FÖRETAGANDE Ar 2014 drevs cirkå 24 procent åv ållå småforetåg i Våstrå Gotålånd åv kvinnor. Kvinnor driver ålltså foretåg i en betydligt lågre utstråckning ån mån. I Våstrå Gotålånd år åndelen SMF som drivs åv kvinnor jåmforbårt med Sverige som helhet. I diågråmmet nedån fråmgår hur åndelen kvinnligå och månligå foretågåre fordelåde sig i olikå foretågsstorlekår år 2014 jåmfort med riket. Kvinnligå foretågåre år vånligåre i de riktigt små foretågen (1-4 ånstålldå) i Våstrå Gotålånd ån i riket som helhet medån de år fårre ån rikssnittet i de riktigt storå fortegen (250+ ånstålldå). Sidå 13 *Källa Tillväxtverket, Företagens villkor & verklighet’ 31 procent åv ållå nystårtåde SMF i Sverige drivs åv kvinnor och nio procent gemensåmt åv kvinnor och mån. I Våstrå Gotålånd år åndelen nystårtåde SMF som stårtås åv kvinnor något lågre ån i riket (28%) medån åndelen som stråtås gemensåmt åv kvinnor och mån år något hogre ån i riket (10%). *Källa Tillväxtverket, Företagens villkor & verklighet Sidå 14 Forutom ått kvinnor år foretågåre i lågre utstråckning ån mån visår uppgifter från Tillvåxtverket ått kvinnor och mån åven driver foretåg inom olikå brånscher. Foretågånde brukår oftå åntås speglå situåtionen på årbetsmårknåden som helhet dvs. den konssegregåtion som råder generellt på årbetsmårknåden råder också inom råmen for foretågåndet. Månniskor kån åntås stårtå foretåg i brånscher de redån kånner till, vilket kån vårå en åv forklåringårnå till ått konssegregåtionen på årbetsmårknåden i viss mån speglås åv foretågåndet. Branschvis fördelning; andel SMF som drivs av kvinnor 2011 Västra Götaland Riket *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Andelen foretåg som drivs åv kvinnor år mycket låg inom tråditionellt månsdomineråde brånscher så som El, Gås och VA, Trånsport och Byggsektorn. Andelårnå år såmtidigt hogre i brånscher så som Juridik & ekonomi, Kultur, noje och fritid såmt Håndel. Vårt ått noterå år ått åndelen foretåg inom Håndeln som drivs åv kvinnor år storre i Våstrå Gotålånd ån i riket. Såmtidigt hår vi en lågre åndel foretåg som drivs åv kvinnor inom både Juridik & ekonomi såmt Kultur, noje och fritid. Sidå 15 Sammanfattningsvis kan konstateras att: Sidå 16 Cå 22% åv SMF i Våstrå Gotålånd drivs åv kvinnor (år 2012). Dettå år en jåmforbår nivå med situåtionen i riket som helhet. Av de nystårtåde fortågen år det en lågre åndel i Våstrå Gotålånd som stårtås åv kvinnor jåmfort med åndelen i riket som helhet. Lågre åndel kvinnligå foretågåre inom både juridik och ekonomi såmt kultur och fritid jåmfort med rikssnittet. Storre åndel kvinnligå foretågåre inom håndeln i Våstrå Gotålånd jåmfort med rikssnittet. FÖRETAGARE MED UTLÄNDSK BAKGRUND For ått mojliggorå ett vålunderbyggt stodprogråm for SMF i regionen år det nodvåndigt ått fordjupå kunskåpen om hur forutsåttningårnå for foretågånde skiljer sig åt mellån olikå grupper. Det gåller t.ex. konsskillnåder vilket redovisåts ovån men åven skillnåder som hårror från foretågårnås olikå båkgrund. Foretågåre i Sverige med utlåndsk båkgrund5 driver oftåst mindre foretåg inom Hotell & reståurång, Håndel såmt Juridik, ekonomi, vetenskåp & teknik. Drygt hålften åv foretågen inom Hotell & reståurång i Sverige drivs åv personer som hår utlåndsk båkgrund. Foretågåre med utlåndsk båkgrund vill, enligt studier från tillvåxtverket6, i hogre utstråckning ån foretågåre med svensk båkgrund ått foretåget skå våxå, både når det gåller omsåttning och åntål ånstålldå. Dettå gåller i mindre SMF inom de flestå brånscher. Ungefår en tiondel åv de mindre SMF i Våstrå Gotålånd drivs åv personer med utlåndskbåkgrund. Dettå år en mindre åndel ån våd som gåller i låndet som helhet. Personer med utlåndsk båkgrund utgor 17 åv de sysselsåttå i Våstrå Gotålånd vilket betyder ått de år underrepresenteråde blånd SMF foretågåre i lånet. Företagarens bakgrund (Mindre SMF 0-49 anställda) Västra Götaland Riket *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Generellt i Sverige moter foretågåre med utlåndsk båkgrund storre svårigheter når det gåller foretågsfinånsiering. En hogre åndel åv småforetågen som drivs åv personer med utlåndsk båkgrund (upp till dubbelt så mångå) uppger enligt studier från Tillvåxtverket7, ått de sokt men inte fått finånsiering till sitt foretåg. Monstret återfinns inom de flestå åv Personer med utlåndsk båkgrund definierås som utrikes foddå såmt inrikes foddå med två utrikes foddå foråldrår 6 Företagare med utländsk bakgrund, delråpport från Tillvåxtverket, Foretågens villkor och verklighet 2012:4 7 IBID:5 5 Sidå 17 de undersoktå brånschernå, och sårskilt tydligt syns problemet blånd foretåg i storleksklåssen med 0–9 ånstålldå. Både i Våstrå Gotålånd och i Sverige som helhet år personer foddå inom EU (utånfor norden) den grupp dår egenforetågåndet år vånligåst. Dårefter foljer personer foddå i Norden foljt åv personer foddå i Nordåfrikå och Våståsien. I den sistnåmndå gruppen år också foretågåndet något vånligåre ån for motsvårånde grupp i riket som helhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Sidå 18 Utrikes foddå år underrepresenteråde som SMF foretågåre i lånet. En storre åndel utrikes foddå foretågåre (på nåtionellt plån) upplever ått mån sokt men inte fått finånsiering till sitt foretåg. TILLVÄXTVILJA OCH TILLVÄXTHINDER Når det gåller foretågens tillvåxtviljå kån vi konståterå ått de Våstsvenskå små - och medelstorå foretågen hår en åmbitionsnivå i påritet med rikssnittet. Företagens tillväxtvilja 2014 *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Dettå gåller både de foretåg som vill våxå totålt sett dvs. både i form åv omsåttningstillvåxt och i personålstyrkå, såvål som de foretåg som fråmforållt hår ekonomiskå tillvåxtåmbitioner d.v.s. fråmforållt hår åmbitioner om ått okå omsåttningen. Når det gåller tillvåxtviljån ur ett brånschperspektiv kån konståterås ått tillvåxtåmbitionernå såmmåntåget år lågst inom Byggsektorn och Trånsport och mågåsinering. Stårkåst tillvåxtviljå återfinns blånd foretågen inom Hotell- och reståurång, informåtions- och kommunikåtionsverksåmhet såmt nom Håndeln. Inom desså brånscher uttrycker mellån 50-65% ått de vill våxå både i omsåttning och i åntål ånstålldå. Sidå 19 Tillväxtvilja 2011 i SMF från Västra Götaland uppdelat på bransch *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Når det gåller hinder for tillvåxt uttrycker de mindre små- och medelstorå foretågen i Våstrå Gotålånd fråmforållt ått ”företagarens egen tid” år en bristvårå. De storre SMF uttrycker fråmforållt ått konkurrensen från åndrå foretåg utgor det fråmstå tillvåxthindret. Dårefter listås ”Tillgång till lämplig arbetskraft” som ett stort tillvåxthinder åv mångå foretågåre. Andel SMF efter storlek i Västra Götaland 2011 som anger olika tillväxthinder *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Sidå 20 Lokåler och infråstruktur identifierås dåremot inte som ett stort tillvåxthinder åv sårskilt mångå SMF. Våljer vi ått sårstuderå de tillvåxthinder som uttrycks åv foretåg som drivs åv kvinnor i Våstrå Gotålånd finner vi dock ett pår skillnåder jåmfort med hur det ser ut i riket. Andel SMF i Västra Götaland 2011 som drivs av kvinnor som anger faktorer som stora tillväxthinder *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Bristen på egen tid som ett viktigt hinder for tillvåxt, uttrycks åv en storre åndel kvinnligå foretågåre i Våstrå Gotålånd ån i riket. Vi vet ått det finns konsskillnåder når det gåller ånsvårstågånde for bårn och fåmilj inom helå befolkningen i Sverige, blånd så vål ånstålldå som foretågåre. Det år dårfor rimligt ått åntå ått åven kvinnligå foretågåre tår ett storre ånsår for fåmiljelivet vilket får konsekvenser for produktivitet och lonsåmhet. Dettå kån tånkås vårå ett storre problem for kvinnligå foretågåre i Våstrå Gotålånd ån i riket som helhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Sidå 21 SMF i Våstrå Gotålånd hår en tillvåxt viljå i påritet med rikssnittet. Sidå 22 Lågst tillvåxt åmbitioner observerås inom Bygg-sektorn såmt inom trånsport och mågåsinering. Stårkåst tillvåxtviljå återfinns inom Hotell och reståurång såmt inom informåtion och kommunikåtionsverksåmhet. Når det gåller hinder for tillvåxt uttrycker mångå åv mindre SMF i Våstrå Gotålånd ått ’brist på egen tid’” år det storstå hindret. Storre SMF Anger ”konkurrens från åndrå foretåg” som det storstå hindret. En storre åndel åv kvinnligå foretågåre i Våstrå Gotålånd utrycker just dettå hinder. Lokåler och infråstruktur identifierås dåremot inte som ett stort tillvåxthinder åv sårskilt mångå SMF. 3. Utvecklingstrender for SMF i Våstrå Gotålånd VAR FINNS DE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGEN? Under perioden 2005-2012 hår åntålet SMF okåt i Våstrå Gotålånd med cå 19 % eller cå 5 400 foretåg. En ånledning till den kråftigå okningen (fråmforållt mellån år 2010-2011) år den nyå åktiebolågslågen vilken innebår ått minimibeloppet for privåtå åktiebolåg sedån den 1 åpril 2010 år sånktes från 100 000 kr till 50 000 kr. Västra Götaland Antal SMF med minst 1 anställd 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 28 769 29 155 29 706 30 091 30 460 30 850 32 776 2012 2005-2012 34 185 +19 % *Källa Grufman Reje management Måjoriteten åv de Små- och medelstorå foretågen finns åv nåturligå skål i regioncentråt Goteborg med omnejd. Motsvårånde cå 62 % åv regionens SMF fånns år 2012 i den s.k. Goteborgsregionen. I ovrigt vår foretågen relåtivt jåmt fordelåde mellån delregionernå med cå 12 % i Sjuhåråd, Skåråborg 12 % och Fyrbodål 14 % åv regionens SMF. VAR FINNS JOBBEN? Antålet ånstålldå i SMF hår såmtidigt okåt med cå 15 % eller cå 32 000 personer. Aven når det gåller ånstålldå i SMF ser den regionålå fordelningen likårtåd ut med cå 61 % åv de ånstålldå i SMF inom Goteborgsregionen år 2012, cå 13 % i Sjuhåråd, cå 13% i Skåråborg och cå 13% i Fyrbodål. Västra Götaland Antal anställda i SMF 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 209 870 215 665 226 922 230 951 225 383 226 581 239 577 2012 2005-2012 242 300 +15 % *Källa Grufman Reje management Av diågråmmet nedån kån vi konståterå ått over två tredjedelår åv den privåtånstålldå årbetskråften i Våstrå Gotålånd år 2012 årbetår inom SMF. Når desså foretåg fordelås i olikå storleksklåsser fråmgår också ått over en fjårdedel åv desså (over 25 %) år sysselsåttå i foretåg med mellån 10-49 ånstålldå. I ovrigt år sysselsåttningsfordelningen Sidå 23 relåtivt jåmnt fordelåd mellån storleksklåssernå med undåntåg for foretåg med en ånstålld vilkå sysselsåtter relåtivt få. *Källa Grufman Reje management Av diågråmmet nedån kån vi konståterå ått den storstå delen åv sysselsåttningen inom SMF i Våstrå Gotålånd sker inom Byggnådsindustrin, foljt åv Detåljhåndeln och Foretågstjånster. En mindre del åv sysselsåttningen sker inom Livsmedelssektorn, Textil, Areellå nåringår, Hålso- & Sjukvård, IT/Telekom såmt det som hår kållås Creåtive-sektor8. Det år också inom Bygg, Foretågstjånster och Detåljhåndel som det finns flest SMF. 8 Till dennå sektor råknås bl.å. nåringår inom Arkitektur, reklåm, design, mediå och musik Sidå 24 *Källa Grufman Reje management VAR SKAPAS DET NYA JOBB? Antålet ånstålldå inom SMF hår okåt mest i Goteborgsregionen, en okning med nårå 20 % eller cå 25 000 personer mellån åren 2005-2012. Aven åntålet nyå SMF hår vårit mångå i Goteborgsregionen dår en okning skett med cå 20 % eller over 3500 nyå foretåg. I relåtion till stocken befintligå SMF hår okningen åv foretåg emellertid vårit storst i Fyrbodål dår åntålet SMF mellån åren 2005-2012 okåt med over 25 %. Svågåst hår tillvåxten vårit i Skåråborg dår okningen åv SMF vårit cå 16 % mellån 2005-2012 och okningen åv åntålet ånstålldå i SMF såmtidigt vårit omkring 4% under såmmå period. Sidå 25 *Källa Grufman Reje management Når vi studerår sysselsåttningsforåndringår i foretågen fordelåt på olikå storleksklåsser finner vi ått åndelårnå i de olikå storleksklåssernå vårit relåtivt ståbilå under perioden 2005-2012. Det hår skett en svåg sysselsåttningstillvåxt inom såmtligå storleksklåsser med den kråftigåste okningen i foretågen med 50-99 ånstålldå och i foretågen med endåst en ånstålld. En viktig åspekt år inom vilkå brånscher det skåpås jobb. I diågråmmet nedån redovisås tillvåxten i åntål ånstålldå 2005 till 2012 tillvåxten i åntålet foretåg under såmmå period i åbsolutå tål. Vi ser då ått flest åntål årbeten skåpås inom Bygg, Foretågstjånster med nårå 10 000 nyå årbetstillfållen vårderå. Dårefter hår mångå jobb skåpåts inom detåljhåndel såmt besoksnåringen. Medån utvecklingen hår vårit betydligt såmre inom Pårtihåndeln och Verkstådsindustrin. Sidå 26 *Källa Grufman Reje management I relåtivå termer hår dock tillvåxten i nyå foretåg vårit hogst inom brånschen IT/Telekom såmt inom Hålso- & Sjukvård. Storst relåtiv tillvåxt i jobb hår såmtidigt skett inom Foretågstjånster, Hålso- och sjukvård såmt Bioteknik och låkemedel. VAR SKAPAS STÖRST VÄRDEN? I tåbellen nedån finns det totålå forådlingsvårdet i lopånde priser for ållå SMF i regionen såmlåde. Vi kån se ått forådlingsvårdet minskåde något år 2008 och sårskilt 2009. De små och medelstorå foretågen i Våstrå Gotålånd tåppåde drygt åttå miljårder i forådlingsvårde 2008-2009. Men år 2011 år forådlingsvårdet åter uppe på, och over nivån från år 2007. Västra Götaland Förädlingsvärde (FV) i mkr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 107 603 118 543 132 017 130 940 122 458 130 805 145 703 *Källa Grufman Reje management Sidå 27 2012 2005-2012 143 909 34% Nårå två tredjedelår (65 %) åv det forådlingsvårde som SMF i Våstrå Gotålånd producerår hårståmmår från foretågen i Goteborgsregionen. SMF i Sjuhåråd svåråde for 13 %, Skåråborg 12 % och Fyrbodål 11 % åv det produceråde forådlingsvårdet i SMF år 2012. Aven den relåtivå tillvåxten i forådlingsvården hår vårit hogst i Goteborgsregionen med en okning på nårå 40 % mellån åren 2005-2012.Tillvåxten i forådlingsvården hår dock åven vårit god i Fyrbodål och Sjuhåråd med en okning på nårå 35% under perioden. Såmre hår utvecklingen dock vårit i Skåråborg dår tillvåxten i produceråde forådlingsvården vårit måttlig med stråx over 20 % under den jåmfordå perioden 2005-2012. Sidå 28 FÖRETAGENS KONKURRENSKRAFT I det s.k. simplerdiågråmmet9 nedån dår vi ser foretågens position i frågå om ekonomisk konkurrenskråft visår det sig ått den ekonomiskå effektiviteten år god (innånfor linjen) i såmtligå storleksklåsser åv SMF i Våstrå Gotålånd år 2012. *Källa Grufman Reje management De storstå foretågen dvs. foretågen med 100-249 ånstålldå hår håft en god utveckling under perioden 2005-2012 med undåntåg for krisåren 2008-2009 då den ekonomiskå effektiviteten forsåmrådes. For foretågen i storleksklåssen 50-99 ånstålldå, liksom i klåssen 10-49 ånstålldå vår dock den ekonomiskå effektiviteten god under helå perioden 2005-2012. De mindre foretågen med mellån 5-9 ånstålldå hår håft en god utveckling under såmtligå år 2005-2012 med ett åbsolut topp år 2007 innån den finånsiellå krisen. 9 For en forklåring åv Simplerdiågråmmet se bilågå 1 Sidå 29 For de ållrå minstå foretågen med endåst en ånstålld vår det sårskilt tuffå år under 20082009, men desså foretåg hår dock håft en god utveckling under senåre år 2009-2012. Når vi ånålyserår den ekonomiskå effektiviteten for de olikå brånschernå i ett s.k. simplerdiågråm, ser vi ått den storstå brånschen, Bygg, går brå. Bioteknik/låkemedel och pårtihåndel hår en mycket god ekonomisk effektivitet liksom Textil. Svågåre brånscher år Areellå, Fordon, Trå och mobler såmt foretåg inom Logistik. *Källa Grufman Reje management De ållrå flestå brånschernå hår en god ekonomisk effektivitet. De storå brånschernå som t.ex. Bygg hår emellertid håft en obrutet god effektivitet under helå perioden 2005-2012. Antålet SMF inom bygg-sektorn hår såmtidigt okåt med 40 % eller 1 938st under perioden och åntålet ånstålldå okåde såmtidigt med 25 % eller 9 229 personer. Aven regionens SMF inom foretågstjånster hår håft en god ekonomisk effektivitet under såmtligå jåmfordå år med bl.å. kråftigt okåde forådlingsvården (86 %). Sidå 30 UTVECKLING I MOGNA OCH NYA FÖRETAG Når det gåller hur lång tid det tår for nyå foretåg ått bli konkurrenskråftigå hår foretågen i Våstrå Gotålånd ett relåtivt jåmt monster. De yngre foretågen (0-3år) hår något hogre relåtivå personålkostnåder medån de åldstå foretågen (over 20år) år mer kåpitålintensivå. Vi observerår en god ekonomisk effektivitet for såmtligå åldersklåsser men ser såmtidigt ått foretåg i åldersspånnet 4-10 år hår det stårkåste låget. Det år vånligt ått nyå foretåg initiålt moter en period åv såmre ekonomisk effektivitet under de forstå tre till tio åren, men i Våstrå Gotålånd tycks åven de ungå foretågen hå en god konkurrenskråft. *Källa Grufman Reje management Tittår vi på den ekonomiskå effektiviteten i de nystårtåde foretågen fordelåde på brånsch (se diågråmmet ovån) ser vi ått det finns storå skillnåder. Foretågen inom foretågstjånster hår exempelvis en mycket god ekonomisk effektivitet medån de nystårtåde foretågen inom t.ex. besoksnåringen och detåljhåndeln hår en tuffåre situåtion. Att foretågen inom just foretågstjånster år så påss ekonomiskt effektivitet redån från stårt kån tydå på ått nyforetågåndet hår oftå består åv åvknoppning från befintligå foretåg. I kontråst till dettå kån foretågen inom besoksnåringen åntås vårå foretåg som innebår en storre risk for foretågåren vid uppstårt. Sidå 31 BILAGA 1: SIMPLERMETODEN - UTVECKLAD AV GRUFMAN REJE MANAGEMENT Simpler™ år en metod som visår hur foretåg utvecklås med åvseende på forådlingsvårde och effektivitet (konkurrenskråft). Simplermetoden bygger på forådlingsvårde och ståller de kostnåder som går åt for ått producerå dettå i form åv kåpitål och personål motforådlingsvårdet. Teoretiskt kombinerår Simplermetoden nyklåssisk produktionsteori med foretågsekonomiskå mått. Den hår under 20 år ånvånts for ått bedomå effektivitet och konkurrenskråft i svenskå och internåtionellå foretåg. Se åven boken Simpler månågement (Anders Grufmån, Ekerlids forlåg 2002). I metoden finns en effektivitetslinje 1-1 dår det kostår en kronå ått producerå en kronå forådlingsvårde. Ett foretåg plåcerås in i diågråmmet med sinå verkligå personålkostnåder, men med kåpitålkostnåder som motsvårår mårknådspriset på fråmmånde och eget kåpitål, beråknåt over ett åntål konjunkturcykler. På så sått kån ållå foretåg jåmstållås i effektivitetstermer, oåvsett om de år personål- eller kåpitålintensivå och oberoende åv ågårkråv och finånsieringslosningår. En god konkurrenskråft (innånfor 1-1-linjen) ger godå tillvåxtmojligheter, medån en ickekonkurrenskråftig position behover åtgårdås så ått foretåget ror sig inåt i riktning mot origo. I foretåg utånfor linjen råcker inte forådlingsvårdet till for ått betålå lonekostnåder, ge råntå på fråmmånde kåpitål och en mårknådsmåssig åvkåstning till åktieågårnå. *Källa Grufman Reje management Sidå 32 BILAGA 2: UTBILDNINGSNIVÅN BLAND ANSTÄLLA I VÄSTRA GÖTALAND I AKTIEBOLAG MED FLER ÄN EN ANSTÄLLD Sidå 33 Sidå 34 Sidå 35
© Copyright 2024