begränsande ytor

En tidning om Bromma
Stockholm Airport
Nummer 2 2015
NYA
BANLJUS
//SID 4
Fokus på förnybart
På gång sommaren 2015
// SID 8
Flygplatsens räddningstjänst
// SID 12
Smidigt och effektivt resande
// SID 16
// SID 14
VÄLKOMMEN TILL CITYFLYGPLATSEN
HÅLLBAR UTVECKLING
MED RESENÄRERNA I FOKUS
VÄLKOMNA TILL CITYFLYGPLATSENS sommarnummer!
I skrivande stund har det hunnit bli sommar och vi befinner oss i en
spännande tid då mycket händer på Bromma, hela Sveriges
cityflygplats.
Som ni säkert känner till är flygplatsen under utveckling de närmaste åren och redan nu har flera insatser för att förbättra flygplatsen
påbörjats. Samtidigt som vi gör detta har resandet fortsatt att öka, då
fler har valt att resa via Bromma under första delen av 2015.
Nu fortsätter vi vårt utvecklingsarbete. Terminalen är ett av de
områden som vi arbetar med att lyfta, för att ge en ännu bättre
reseupplevels­e. Under våren har flera nya och modernare selfservice-­check-in-maskiner tagit plats i vår avgångshall och i sommar
fördubblar vi antalet toaletter i gaten.
vi också för flera förbättringar på flygplatsens
bansystem. Läs mer på sidorna 4-7.
Att vi utvecklas i rätt riktning kan vi se i vår senaste kundnöjdhetsmätning, som visar att nöjdheten ökat bland våra
resenärer med hela 18 procentenheter till 76 procent. Det är
extra roligt att ta del av detta resultat, då vi arbetar hårt just
för att flygplatsen ska bli en ännu bättre mötesplats för
effektivt resande.
I SOMMAR PLANERAR
TILL SIST VILL JAG passa på att berätta en glad nyhet. I slutet av maj genomfördes den första flygningen någonsin
från Bromma med inblandning av förnybart bränsle, när
Malm­ö Aviation och Sverigeflyg flög tur och retur
Bromma-­Visby. Det här är en milstolpe i vårt högt prioriterade hållbarhetsarbete tillsammans med våra partners
på flygplatsen, och nu fortsätter detta arbete. För oss på
Swedavia är det självklart att vara med och bidra till att
utvecklingen av förnybart flygbränsle går fort framåt,
se sidorna 14-15.
Att vi utvecklas i
rätt riktning kan
vi se i vår senaste
kundnöjdhetsmätning.
2
Glad sommar!
Peder Grunditz, flygplatsdirektör
Bromma Stockholm Airport
TIPSA
OSS!
INNEHÅLL
#2 2015
KONTAKTA
REDAKTIONEN
Om du har tips till vår tidnin­g
eller vill komma i kontakt med oss,
kontakt­a chefredaktör Ellen Laurin:
[email protected]
SID 12–13 // SÅ FUNKAR GROUND SAFETY & RESCUE
En brandstation med räddningstjänst måste finnas på alla kommersiella flygplatser
om olyckan mot förmodan skulle vara framme.
Bromma är
en smidig lösning.
PIA JÖNSSON-RAJGÅRD,
VD, TOURISM IN SKÅNE
Se sid 9
KONTAKTA BROMMA
STOCKHOLM AIRPORT
[email protected]
010–109 00 00
SID 14–15 // DIALOG
Det pågår en ambitiös satsning på
förnybart flygbränsle. Therese
Forsström, miljöchef, och Linnéa
Franzén, miljö­­rådgivare, på
Brommas miljöavdelning berättar
vad det innebär.
LÄS MER OM OSS
Du kan hålla dig uppdaterad om
vad som händer på flygplatsen
via våra kanaler:
brommaairport.se
swedavia.se
NYHETSBREV
Om du vill veta mer om flygplatsen
kan du få vårt nyhetsbrev direkt
i din mejl. Anmäl dig till:
[email protected]
SID 4 // BANLJUS
Nu påbörjas arbetet med
moderniseringen av
banljusen på Bromma
Stockholm Airport.
FACEBOOK
facebook.com/brommaairport
SID 18 // RESTIPS
Konst, miljö och uteliv. Bara 1 timme
och 20 minuter från Bromma ligger
kulturstaden Århus i det vackra
danska fjordlandskapet. En weekenddestination i världsklass.
Cityflygplatsen är en tidning som
ges ut av Bromma Stockholm
Airport som ägs och drivs av
Swedavia. Tidningen Cityflygplatsen delas ut gratis till fler än
För miljö- och grannfrågor,
kontakta David Karlsson:
[email protected]
27 000 hushåll och verksamheter
i flygplatsens närområde fyra
gånger per år.
Ansvarig utgivare: Ulrika Fager,
[email protected]
PRESS
mynewsdesk.com/se/swedavi­a
Swedavias pressrum, sök på
”Bromma Stockholm Airport”.
Produktion: Åkesson & Curry,
akessoncurry.se
Distribution: SDR
Tryck: Hylte Tryck, hyltetryck.se
Omslagsfoto: Christian Hagward
3
TEXT: Mats Janson FOTO: Ola Jacobsen
50 000
METER BEFINTLIGA
KABLAR SKA
DEMONTERAS
715
NYA SERIETRANS­
FORMATORER KOMMER
ATT INSTALLERAS
49
VÄGLEDNINGSSKYLTAR
SKA FLYTTAS
4
NEDFÄLLD BELYSNING
TAXIBANA
Kommer bland annat att installeras
mitt i taxibanan för att underlätta för
piloter.
Så kallas transportbanorna till
och från rullbanan där flyg­
planen startar och landar.
487
BLIXTLJUS
Ljusen som visar piloten
vägen in mot rullbanan.
Både de i Ulvsunda och norr
om Bällstavägen kommer att
bytas ut.
SÅ MÅNGA NYA BANLJUS KOMMER
ATT INSTALLERAS PÅ RULLBANAN
LJUS PÅ
EN NY
NIVÅ
För att modernisera flygplatsen ska Swedavia
uppgradera banljusen på Bromma Stockholm Airport
med start i sommar. Genom noggrann planering och
god kommunikation ska arbetet genomföras så smidigt
som möjligt.
I FÖRRA NUMRET av Cityflygplatsen kunde man läsa om det stora
utvecklingsprogram som genomförs på
Bromma Stockholm Airport under de
närmaste åren. Ett av de viktigaste delprogrammen är Bansystem, som bland
annat syftar till att modernisera flygplatsen genom ny och bättre banbelysning. Johan Bergstrand har jobbat på
Swedavia sedan 2011. Sedan december
i fjol leder han detta arbete.
– Alla flygplatser har banljus i någon
form och i Brommas fall är systemet i
behov av utveckling, förklarar han.
En av anledningarna till förbättringarna är också att flygplatsen ska leva
upp till sin nya certifiering. Eftersom
förändringarna inte påverkar banlängden syftar den varken till att öka kapaciteten eller möjligheten att ta emot nya
flygplanstyper.
– Däremot, menar Johan Bergstrand,
gör moderniseringen att sikten för pilo-
ter i mörker eller svåra väderförhållanden blir bättre.
Förändringsarbete är även nödvändigt för att anpassa Bromma Stockholm
Airport efter internationella regelverk
som gradvis förändras.
– Hade man år 2000 vetat att flygplatsen skulle få vara kvar till åtmin­
stone 2038 hade detta förmodligen
gjorts tidigare. Istället gjordes endast
mindre förbättringar fram till år 2008.
Då skrevs arrendeavtalet med Stockholms stad under och man kunde börja
planera för framtiden.
Bättre lampor
Arbetet med det nya bansystemet är
tidskrävande. Bara mängden kablar som
behöver dras motsvarar sträckan mellan
Stockhom och Norrköping. Materialet är
delvis fortfarande under upphandling,
en del av det är nya banljus.
– Det är lättare för piloten att följa
5
lampor om man följer en mittlinje jämfört med att hålla sig inom ett fält med
upplysta sidor. Därför satsar vi på nedfälld belysning som man följer på banan.
Lamporna sticker upp någon centimeter ovanför banan. Den här typen av
lampor kommer att grävas ner i rullbanan, alltså den bana som flygplanen
startar ifrån och landar på. Även taxi­
banorna, det vill säga de banor som
leder flygplanen till och från rullbanan,
får samma typ av nedfällda belysning.
Utöver det ska rullbanan få nya ljus
som visar banans kanter. Även
utanför flygplatsområdet
kommer ljusen att bytas ut.
Det är de ljus som står på
fältet norr om Bällsta­
vägen och söder om
Ulvsundavägen och leder
flygplanen in till rull­
banan. I Johans arbete
ingår också att vindstrutarna
ska lysas upp av ny belysning
samt att bredda och justera några av
taxibanorna.
– Mycket har hänt sedan Bromma
Stockholm Airport invigdes för 79 år
sedan. En flygplats måste ständigt
utvecklas för att fortsätta vara säker och
effektiv. Det vi gör nu är nödvändigt för
att vi ska kunna utvecklas och bli en
ännu bättre flygplats, säger Johan
Bergstrand.
Ny banljusanläggning
En stor utmaning som Johan Bergstrand
ser, är att utföra arbetet samtidigt som
flygplatsverksamheten bedrivs.
– Eftersom vi bara har en rullbana
måste vi utföra jobb nattetid. Detta
gälle­r särskilt arbetena på banorna.
Men när det gäller den nya banljusanläggningen där all teknik ska förvaras
kommer det mesta av arbetet att utföras
under dagtid, säger han.
Den nya anläggningen ska ligga på
flygplatsens västra sida, vid den gamla
ladan som ursprungligen byggdes till
flygplatsens betande får år 1942, och
6
blir nästan identisk med den. Fasaden
kommer att vara av trä med ett tak som
även det liknar den ursprungliga byggnadens.
De närmaste grannarna kommer att
märka av bygget, tror Johan Bergstrand,
men målet är att verksamheten ska
påverka så lite som möjligt. Därför
kommer man till exempel att försöka
styra transporter till dagtid och fort­
löpande informera om hur arbetet
fortskride­r.
Valet av plats för banljusanläggningen är resultatet av en
grundlig analys.
– Vi har sökt med ljus
och lykta efter den bästa
placeringen och har
kommit fram till att dett­a är den plats
som bäst upp­f yller de viktigaste
kriteriern­a, säger han.
– Den nya banljusstationen kommer
att se ut som en vanlig lada trots att den
innehåller 450 kvadratmeter teknik,
bland annat ett reservkraftsaggregat.
Eftersom banljussystemet är så viktigt
för flygsäkerheten är säkerheten för
själv­a byggnaden och dess system också
väldigt hög.
Systemet beräknas att vara färdig­
installerat och klart för användning om
ett drygt år. Då kommer Bromma
Stockhol­m Airport att vara än bättre
rustat för att ta hand om sina tre huvud­
uppdrag: reguljärflyget, statsflyget och
Affärsflyget för Stockholm.
Johan Bergstrand, programledare,
Bansystem.
NYA BANLJUS
Moderniseringen gör att sikten
blir bättre i mörker och svåra
väderförhållanden.
Johan Bergstrand programledare för Bansystem:
FRÅGOR OCH SVAR
OM ARBETET MED NYA
BANLJUSSYSTEMET
Vad är projektets syfte?
– Syftet är att säkerställa en så hög
flygsäkerhet som möjligt. Kriterier för
flygplatsens nya certifiering ska också
uppfyllas. I förlängningen görs allt detta
för att flygplatsen ska kunna utföra sina
tre huvuduppdrag.
Vad ska ni göra?
– Den nya banljusstationen ska byggas
och ny belysning installeras över stora
delar av flygplatsen. För detta ändamål
borras hål för ljusen och mellan hålen fräser vi spår för kablarna. När det är gjort
gjuts cylindern som ska innehålla banljusen fast och spåren gjuts igen. När allt är
sammankopplat monteras armaturen.
Varför utförs en del av arbetet nattetid?
– Ju närmare rullbanan arbetena
utförs desto svårare är det att utföra
dem medan flygplatsverksamheten
pågår. Arbetena på och närmast rull­
banan måste därför utföras när flyg­
platsen är stängd. Andra arbeten, längre
från rullbanan och taxibanorna, är
lättar­e att hantera under dagtid.
Vad gör ni för att begränsa eventuella
störningar?
– Vår ambition är att begränsa störningarna så mycket som möjligt i samarbete med entreprenören. Hur mycket
det låter beror bland annat på vilka
verktyg och fordon som används. Vi har
upprättat ett kontrollprogram i dialog
med Miljöförvaltningen.
Hur informerar ni grannarna?
– Vi håller löpande kontakt med de
närmaste grannarna för att hålla dem
informerade om vad vi gör och när vi
gör det. Detta hjälper dem att planera
sin vardag. Vi informerar genom våra
tryckta och digitala kanaler, genom
tidninge­n Cityflygplatsen och möten.
Vad är det första som sker?
– De första förberedande arbetena är
redan igång, som att städa undan och
ställa i ordning för kommande arbeten.
När det kommer till sågande börjar vi
med detta i början på juli och fortsätter
till slutet av augusti. Flera faktorer
spela­r in för att vi ska kunna hålla tiden,
såsom leveranser och klimat. I september har vi förhoppningsvis börjat med
schaktningsarbeten som pågår under en
stor del av hösten när vi sågar kanalerna
för kablarna på västra sidan. Detta görs
till stor del dagtid. Merparten av utrustningen till stationen levereras under
hösten.
Till vintern fokuserar verksamheten
på själva banljusstationen. Det arbetet
märks inte utåt. Till slut driftsätts och
provas hela systemet. Allra sist sker
tillsy­n av Transportstyrelsen.
När är allt klart?
– Vi räknar med att börja använda de
nya banljusen under andra halvan av
2016.
7
PÅ GÅNG: SOMMAREN 2015
ILLUSTRATION: Marc Martínez
BANLJUSARBETEN
TERMINALEN
Flygplatsen ska få ett
nytt, modernare banljussystem. Arbetena kommer att påbörjas under
sommaren.
Projektering av terminalen
pågår. Under sommaren
kommer flera nya toaletter
att byggas i flygplatsens
gate för att förbättra reseupplevelsen för resenärerna.
INFARTEN
MARKBULLER­
AVSKÄRMNING
En markbulleravskärmning
ska byggas mot bostads­
området Bromma Kyrka.
Projekteringen fortsätter
under 2015.
Breddning av infartsvägen
för att förbättra fram­
komligheten närmast
terminalen. Arbetet startar
under sommaren.
TVÄRBANANS KISTAGREN
En etapp av tvärbanans Kista­gren
byggs intill flygplatsinfarten. SL
ansvarar för arbete och tidsplan.
8
PERSPEKTIV: TOURISM IN SKÅNE
TEXT: Mats Janson FOTO: Ola Jacobsen
Pia Jönsson-Rajgård:
”EN SNABB
OCH SMIDIG
LÖSNING”
Vad man än ska göra – besöka evenemang,
resa i affärer, gå på konserter eller hälsa på
mormor och morfar – så är Bromma Stockholm
Airport en viktig flygplats. Det säger Pia
Jönsson-Rajgård som är vd för Tourism in
Skåne. I sin nyckelroll inom turistnäringen är hon
ofta på resande fot. Att hon gärna väljer att flyga
till och från Bromma beror på smidigheten.
9
Den allra största reseanledningen är
att hälsa på släkt och vänner. Och
då är flyget viktigt eftersom man inte
har tid att sitta i en bil när det gäller
så kort tid som det ofta är frågan om.
PIA JÖNSSON-RAJGÅRD, VD TOURISM IN SKÅNE
SOM VD FÖR Tourism in
Skåne har Pia Jönsson-Rajgård järnkoll
på resandet inom Sverige i allmänhet
och till och från Skåne i synnerhet. För
henne är det uppenbart att Bromma
Stockholm Airport är en betydelsefull
flygplats för Skåne och för andra destinationer runt om i Sverige. Den är lika
viktig, menar hon, när det gäller att ta
sig dit som att ta sig därifrån till andra
delar av landet, oavsett om det är i
affärs- eller fritidssyfte.
– Man måste vara lite ”streetsmart”
när man väljer färdsätt för att resan ska
bli så effektiv som möjligt, säger Pia
Jönsson-Rajgård. Tiden är så viktig att
man inte har tid att byta trafikslag tre
gånger när man ska ha ett möte på morgonen. Ofta är Bromma den snabbaste
och smidigaste lösningen när jag ska till
och från Stockholm.
Växande turistnäring
Jordbruket är fortfarande tongivande
när det gäller arbetstillfällen i Skåne,
menar Pia Jönsson-Rajgård, men liksom
10
för övriga västvärlden växer Skånes
privat­a tjänstesektor medan andelen
sysselsatta inom tillverkningsindustri
och lantbruk minskar. För Skånes del
innebär det att bland annat turistnäringen ökar, inte minst tack vare svenskarna
själva som fortfarande är den allra
störst­a gruppen av turister i Skåne
likso­m i resten av landet.
Av besökarna i Skåne är 75 procent
från Sverige. De andra marknaderna är,
i turordning, Tyskland som är störst och
växer, Danmark som också är på uppåtgående och sedan Storbritannien, Norge
och Nederländerna.
– Den allra största reseanledningen
är att hälsa på släkt och vänner, säger
Pia Jönsson-Rajgård. Och då är flyget
viktigt eftersom man inte har tid att
sitt­a i en bil när det gäller så kort tid
som det ofta är frågan om. För
Bromma­s del blir detta extra intressant
eftersom det bor jättemycket människor
i Stockholms­området som ska ut och
häls­a på släkt och vänner, säger Pia som
själv har släkt i Stockholm och ofta åker
via Bromma när hon ska besöka dem.
– För turister som kommer längre bort
ifrån, till exempel från Asien eller
Amerik­a, finns det förstås inget annat
kommunikationsmedel än flyg. Men ju
närmare man kommer desto mer
konkurren­s får flyget av tåg och bil.
Nära samarbete
I sin roll som vd för Tourism in Skåne är
Pia Jönsson-Rajgårds viktigaste arbetsuppgift att marknadsföra Skåne. Det gör
hon dels genom att utveckla innehållet i
varumärket Skåne när det kommer till
produkter, tjänster och nya reseanledningar, dels genom att marknadsföra
135
SÅ MÅNGA FLIGHTER GÅR
FRÅN BROMMA TILL SKÅNE
EN NORMAL VECKA
vad som finns i Skåne för att locka dit
fler besökare. När det gäller att nå
utlandsmarknaderna har hon ett nära
samarbete med andra organisationer.
– Då jobbar vi tillsammans med
nationella aktörer som Visit Sweden och
Swedavia eller andra regioner i Sverige.
Det är för den typen av forum jag ofta
reser till Stockholm och Bromma, säger
Pia och fortsätter:
– Att få besöksnäringen att förstå var
tillväxten finns är en rejäl utmaning,
speciellt bland de små och mellanstora
företagen. Stora aktörer som hotell­
kedjor har också sitt största fokus på
Sverige, med all rätt, men de har samtidigt möjlighet att lyfta blicken och titta
utanför landsgränserna. Annars blir det
lätt att man tänker på marknaden som
’local, local, local’ – i den ordningen,
även om det finns potential att skapa nya
affärer längre bort. Man tittar där man
står, helt enkelt, och slåss mot varandra.
Bromma – en inrikesflygplats
Ur Pias perspektiv skulle Bromma också kunna vara intressant för exempelvis
kineser och amerikaner som kommer
långt bort ifrån och rör sig runt i Skandinavien. Men hon understryker samtidigt att hon tycker att Brommas roll
främst är att vara en inrikesflygplats.
– För inrikes resande spelar Bromma
en stor roll. Både för näringslivet generellt och för affärsresandet som också är
en del av turismen då det kommer till
konferensresor och liknande event. Det
är jätteviktigt att man kan transportera
sig fram och tillbaka och ha sina möten
i Skåne, avslutar hon.
I Pia Jönsson-Rajgårds arbete med
att marknadsföra Skåne reser hon
mycket, bland annat till och från
Bromma Stockholm Airport.
BROMMA I SIFFROR 2014:
• Antal resenärer: Cirka 2,4 miljoner.
• 90 % av resenärerna är inrikes­
resenärer.
• Flest resenärer reste via Bromma
till eller från Malmö.
• 66 % av inrikesresenärerna
är affärsresenärer.
Källa: Swedavias resvaneundersökning för
Bromma Stockholm Airport 2014
11
SÅ FUNKAR DET: GROUND SAFETY & RESCUE
TEXT: Sanna Jurelius, Ellen Laurin FOTO: Ola Jacobsen
FULL BEREDSKAP
Bromma Stockholm Airport har en egen brandstation med en räddningstjänst
anpassad för flygplatsen. Det måste finnas på alla kommersiella flygplatser
om olyckan skulle vara framme. Men då det sällan går ett larm av allvarligare
karaktär består vardagen också av andra arbetsuppgifter. Det kan vara allt
ifrån renhållning, snöröjning och halkbekämpning av passagerargångar till att
hjälpa resenärer med nedsatt rörelseförmåga av och på flygplanen. Samtidigt
är brandstyrkan alltid beredd för att rycka ut om larmet skulle gå.
MAGNUS NILSSON OCH
Chris Warrener är teamledare för
av­delningen GSR, Ground Safety &
Rescu­e, där räddningstjänsten ingår på
Bromma Stockholm Airport. De leder
varsitt skift, som består av en insats­
ledare och fyra brandmän inom
räddningstjänsten.
– Även om det är väldigt ovanligt att
det sker en flygrelaterad incident måste
beredskapen enligt internationella lagar
alltid finnas på flygplatsen, förklarar
Magnus Nilsson.
Som flygplatsbrandman måste man
alltid klara av de förväntade kraven som
ställs i yrket. Därför är en viktig del i
arbetet som brandman på flygplatsen att
öva enligt ett strikt övningsschema.
– Vi övar på alla moment inom flygplatsräddningstjänsten två gånger var
tredje vecka för att alltid ha våra kunskaper uppdaterade, säger Chris Warrener.
Höga krav för fysisk kapacitet
För att säkerställa att brandmännen har
den fysik som krävs testas de varje år.
De får bland annat genomgå en läkar­
undersökning och ett rullbandstest med
full utrustning, i åtta graders lutning,
på en viss tid och en viss hastighet.
Även under övning testas den kroppsliga fysiken, eftersom räddningstjäns12
tens primära uppgift är
att skapa en överlevnadsbar miljö, både in- och
utvändigt, för att därigenom ha en bra förutsättning att kunn­a rädda liv.
Styrkan behövs, både
för att klara tuffa utmaningar vid räddnings­
arbete men också för att
arbeta med olika typer av
underhållsarbete likväl
som att hjälpa resenärer
vid olika situationer.
De är alltid redo att åka på ett larm
och planerar sitt arbete efter det. Tre
minuter efter att ett haverilarm har gått
ska de vara på plats och ha påbörjat
släckningsarbetet. Larm av detta slag är
dock mycket ovanliga inom branschen.
Den vanligaste typen av larm som flygplatsens räddningstjänst får åka på är
sjukvårdslarm. Alla flygplatsbrandmän
har sjukvårdsutbildning. De är först på
plats och kan göra en bedömning av
läget innan en eventuell ambulans
tillkalla­s. Larmen gäller allt från feber
till hjärtstopp, och med tillgång till
defibrillato­r kan när­varon av flygplatsbrandmännen rädda liv.
ASSISTANSSERVICE
När resenärer med nedsatt rörelse­
förmåga ska flyga finns assistansservice
som kan hjälpa till med ombordstigningen. Här hjälper Anders Strömbäck
och Felix Dahlberg en kvinna att komma
in i flygplanet med hjälp av assistansservicebilen och en specialanpassad,
smalare rullstol.
180
SEKUNDER – SÅ LÅNG TID HAR BROMMA STOCKHOLM AIRPORTS BRANDMÄN
PÅ SIG ATT PÅBÖRJA SLÄCKNINGSARBETET VID ETT HAVERILARM.
ÖVNING
Brandmannen Natasha
Sundin visar hur man
använder släckningsbilen.
Den innehåller 10 kubikmeter
vatten och 600 liter skum.
Även om det är väldigt ovanligt
att det sker en flygrelaterad
incident måste beredskapen enligt
internationella lagar alltid finnas
på flygplatsen.
MAGNUS NILSSON
I BEREDSKAP
RUTINKONTROLL ALLA SKIFT
Inför varje skift görs en rutinkontroll av
all utrustning och fordon för att säkerställa att allt fungerar som det ska.
Med hjälp av denna mask kan brandmännen arbeta i krävande miljöer.
– När den stora skogsbranden i Västmanland
härjade förra sommaren
åkte vi dit med två av
våra brandbilar och två
personer per dygn var
där och stöttade i en
vecka. Vi fick en förfrågan
av räddningsledningen
och ställde gärna upp,
berätta­r Magnus Nilsson.
13
DIALOG: FRÅGA MILJÖAVDELNINGEN
TEXT: David Karlsson
FOKUS PÅ
FÖRNYBART
Foto: Ola Jacobsen
Foto: Christian Hagward
I varje nummer av Cityflygplatsen svarar Bromma Stockholm Airports
miljöavdelning på läsarnas miljöfrågor. I det här numret svarar de på frågor
om Swedavias och flygbranschens högt satta klimatmål som är kopplade till
att minska utsläppen av fossil koldioxid. För att nå målen behövs en ambitiös
satsning på förnybart flygbränsle, menar de.
Therese Forsström, miljöchef
14
Linnéa Franzén, miljörådgivare
52,1
PROCENT AV SVERIGES ENERGIPRODUKTION VAR FÖRNYBAR
ENERGI ÅR 2013. DET ÄR ÖVERLÄGSET MEST INOM EU.
Vi vill stimulera efterfrågan på förnybart
flygbränsle så att produktionen ökar.
Mycket av kunskapen finns redan men
det saknas en storskalig produktion.
LINNÉA FRANZÉN
BULLERKURVA
FÖR 2014 ÅRS
TRAFIK
SWEDAVIA UTREDER
Varför är det viktigt att satsa på
förnybart flygbränsle?
– Fossila bränslen släpper ut fossil
koldioxi­d, vilket bidrar till klimatförändringar. För att minska påverkan på
klimatet behöver vi alla ta vårt ansvar
och minska utsläppen. Swedavia och
flygbranschen har högt satta klimatmål
kopplade till detta. En ambitiös satsning
på förnybart flygbränsle är en förutsättning för att vi ska nå dessa mål, säger
Therese Forsström, miljöchef på
Bromm­a Stockholm Airport.
Vad innebär Swedavias satsning?
– Vi vill stimulera efterfrågan på
förnybart flygbränsle så att produktionen ökar. Mycket av kunskapen finns
redan men det saknas en storskalig produktion. Det i sin tur gör att förnybart
flygbränsle är relativt dyrt. Genom
partner­program som Fly Green Fund
vill vi vara med och uppmuntra företag
att finansiera merkostnaden för biobränsle till flyget.
Vi tycker att vi har ett ansvar att öka
kunskapen hos beslutsfattare så att de i
sin tur kan skapa bättre förutsättningar
för en storskalig produktion av bioflygbränsle av lokala råvaror i Sverige. Man
kan till exempel behöva se över lagar och
regelverk för att på så vis ställa krav på
inblandning av biobränsle även för flyget.
Det är viktigt att produktionen av
biobränsle inte konkurrerar med matproduktion eller hotar den biologiska
mångfalden. I Sverige kan det till
exempe­l vara aktuellt att producera bio­
bränsle av rester från skogsbruket för att
på så vis använda resurserna effektivt.
På så sätt tas ingen mark i anspråk som
annars skulle kunna användas för
matproduktio­n, säger Linnéa Franzén,
miljö­rådgivare på Bromm­a Stockholm
Airport.
När flyger man på förnybart
flygbränsle från Bromma?
– I maj gjordes en första flygning med
inblandning av förnybart bränsle från
Bromma. Liknande flygningar har ocks­å
gjorts och genomförs från andra flygplatser, både i Sverige och Europa.
Plane­n är att flygbolagen ska genomföra
ytterligare flygningar från Bromma i
sommar. Ett av syftena med dessa är att
visa på att det här inte är någon avlägsen
utopi, utan något som är tekniskt
genomförbart redan idag, säger Therese
Forsström.
Har du frågor som rör miljön?
Kontakta David Karlsson, kommunikatör
med ansvar för miljö- och grannfrågor:
[email protected]
år­ligen behovet av bullerisolering för
de bostäder, skolor och vårdinstitutioner som utvändigt har en maximal
bullernivå överstigande 80 dB(A)
orsakat av flygtrafiken. För att utreda
vilka byggnader som omfattas av
bullerutredningen genomförs årliga
bullerberäkningar. Resultatet visas
i karta med föregående års buller­
kurva. På flygplatsens hemsida kan
du nu ta del av flygbullerkurvorna för
2014 års trafik. Om en fastighet ska
bullerutredas kontaktas fastighets­
ägaren av Swedavia.
BROMMA EN DEL
AV STOCKHOLMS
KLIMATPAKT
BROMMA STOCKHOLM
är sedan starten 2007
medle­m i Stockholms klimatpakt.
Klimatpakten är ett samarbete mellan Stockholms stad och närmare 200
företag verksamma i Stockholms­
regionen. Syftet är samarbeta för att
minska klimatpåverkan och annan
miljöpåverkan från de som lever och
verkar i staden. Klimatpakten är också ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyten, där de medverkande
företagens klimat- och miljöarbete
lyfts fram vilket öppnar upp för bra
diskussioner och förbättringar.
AIRPORT
15
FOKUS PÅ: FLÖDEN
TEXT: Sanna Jurelius FOTO: Christian Hagward
BRA FLYT I
TERMINALEN
På Bromma Stockholm Airport finns
högt satta mål för smidighet och
effektivitet. Därför finns det mål för
hur lång tid en kö till incheckningen,
säkerhets­kontrollen och bagage­
utlämningen får pågå. För att säker­
ställa att målen hålls genomförs
kontroller flera dagar i veckan.
Säkerhetskontrollen
Säkerhetskontrollen – och
hur lång tid man upplever
att den tar – är en viktig
del i kundupplevelsen.
Målet är att man inte ska
behöva köa i längre än
fem minuter. I genomsnitt
är det också så snabbt det
går, men under peaktider,
framförallt torsdagseftermiddagar, kan det ta lite
längre tid.
– Vi har stort fokus på
kötiderna och arbetar kontinuerligt för
att effektivisera våra flöden, och samtidigt uppfylla det regelverk och lagkrav
vi har. Det främsta syftet är att göra en
säkerhetskontroll som uppfyller kraven
som finns, inte att det ska gå fort, säger
Mikael Pettersson som är kvalitetssamordnare på Bromma Stockholm Airport.
Incheckningen
Manuell incheckning finns fortfarande
– men det är de automatiska incheckningsdiskarna som de flesta väljer. Där
är målet att man inte ska behöva vänta
längre än fem minuter och för det allra
mesta går det betydligt snabbare än så.
16
PEAK-PERIODER – NÄR DET
ÄR SOM FLEST RESENÄRER
PÅ BROMMA
En anledning till detta är att det nu finns
fler automatiska incheckningsdiskar,
som i sin tur är placerade i avgångs­
hallen för att inte störa de andra flöden
som finns.
Bagageutlämningen
I genomsnitt tar det bara åtta minuter
innan det första bagaget är på bandet
efter att ett inrikesflyg har landat och
står på sin parkeringsplats. Och bara en
minut senare rullar det sista bagaget ut.
Det genomsnittlige inrikesresenären
behöver alltså inte vänta mer än nio
minuter på sin väska. Detta mäts löpande och om något avviker följs det upp.
Morgon 7.00–8.30
Eftermiddag 16.00–17.30
Under torsdagseftermiddagar är det
flest resenärer på Bromma Stockholm
Airport. Då kan köerna bli längre än
målsättningen.
FAKTORER SOM GÖR FLÖDET
SNABBARE
• Terminalvärdar som är aktiva
och svara­r på frågor.
• Extra påminnelser om att
ha boarding­kortet redo.
• Kontrollanterna som är aktiva och
har förberedda lådor när resenären
kommer till bandet.
PÅ RADARN: SOMMAREN 2015
Bromma Stockholm Airport
Illustration av hinderbegränsande ytor
EASA CS-ADR-DSN
2015-05-20
159 200
ANTAL METER KABEL
OCH LEDNING SOM SKA
INSTALLERAS PÅ OCH
OMKRING BANSYSTEMET.
LÄS MER PÅ SID 4-7
SATSNING PÅ FÖRNYBART
FLYGBRÄNSLE
NYTT EASA-REGELVERK
PÅVERKAR HINDER­
BEGRÄNSANDE YTOR
FRÅN OCH MED 2016 kommer EASA:s, den europeiska byrån för
luftfartssäkerhet, nya regelverk börja
tillämpas på Bromma Stockholm Airport. Bromma är först ut av Swedavias
tio flygplatser med denna tillämpning.
Hinderbegränsade ytor, även kallade
hinderytor, är områden runt en flygplats
där höjder på byggnader, master och
andra permanenta eller tillfälliga objekt
måste begränsas för att flygsäkerheten
ska kunna säkerställas.
EASA:s nya regelverk som också
omfattar hinderytor innebär att flyg­
platser med rullbanor kortare än 1 800
meter, så som Bromma som har en rullbana på 1 668 meter, kan definiera
hinder­y torna runt flygplatsen från rullbanans mitt istället för från respektive
ändpunkt. Det nya regelverket medger i
och med detta att objekt runt flygplatsen
i viss mån kan uppföras högre än tidigare, då hinderytorna med denna tillämp-
ning blir mindre begränsande. För
Bromma Stockholm Airport innebär
den nya tillämpningen att det blir
möjlig­t att bygga eller uppföra objekt
som är 30-40 meter högre än vad som
tidigare medgivits inom vissa områden
i Stockholms stad och Solna.
– Förändringen innebär att Swedavia
redan nu kommer att ta de nya hinder­
ytorna i beaktning, exempelvis när vi
kontaktas som remissinstans för detaljplaner, bygglovsärenden och andra
situatione­r där högre föremål ska eller
planera­s uppföras inom Stock­holms­
området, säger Mikael Agnegård,
Flygsäkerhets­­koordinator och Chef
Safety för Bromma Stockholm Airport,
Swedavia.
EASA-regelverket har anpassats på
grund av teknik- och säkerhetsutvecklingen som skett inom flygbranschen,
samt för att nå harmonisering mellan
olika europeiska flygplatser inom EU.
Foto: Saskia Sundell
Hinderbegränsande ytor
Som första flygplatsoperatör i Norden
har Swedavia anslutit sig till Fly Green
Fund – ett nordiskt initiativ som ska
kick-starta marknaden för flygningar
med bioflygbränsle. Det sker genom
samfinansiering av den extra kostnaden
som finns idag för biobränsle jämfört
med fossilt bränsle, samt för att starta
upp tillverkning av bioflygbränsle
i Norde­n av lokala råvaror.
SKYDDANDE GÄRDESGÅRD
På det norra inflygningsområdet mot
Bromma Stockholm Airport inramas
inflygningsutrustningen som guidar flygplanen av en Jämtgård, en gärdesgård
gjord av senvuxen stavagran. Stava­
granens ålder gör gärdesgården stabil
och hållbar. Den känsliga utrustningen
begränsar valet av skyddsstaket som kan
sättas upp runt den och gärdesgården
ersatte det tidigare plaststaketet som
krävde mycket underhåll. Stabiliteten,
hållbarheten och utseendet gör den till
ett passande val som även är uppskattat
av grannarna i närliggande områden.
17
TOPP 4 SOMMARRESMÅL
MÅNGSIDIGT
RESMÅL
1. Malmö
2. Göteborg
3. Umeå
4. Visby
Dessa fyra resmål valde flest resenärer
att resa till via Bromma Stockholm
Airport under sommarmånaderna 2014.
BROMMAS RIKSINTRESSE­
PRECISERING KLAR
Restips: Århus
Restid: 1 timme och 20 minuter från
Bromma Stockhol­m Airport.
Läs mer: visitaarhus.com,
visitdenmark.se.
ÅRHUS ÄR EN mångsidig
destination som har mycket att erbjuda
och är ett perfekt resmål för weekendresan. Det stora universitetet, den unga
befolkningen och stadens historiska prägel gör Århus till både den yngsta och
en av de äldsta städerna i Danmark. Här
finns ett brett utbud av kultur och historia, nöjen och naturupplevelser. I Århus
kan du ta dig tillbaka i tiden och besöka
det världsklassiga friluftsmuseet Den
Gamle By, leta upp din favorit bland
restaurangerna, caféerna och barerna
på gatorna längs ån eller upptäcka det
vackra danska fjordlandskapet som
is­tiden lämnat efter sig. Århus erbjuder
också ett utbud av de stora modehusen
och mindre nordiska designers.
Den unga klangen i Århus lockar
fler­a stora festivaler och museerna
ARoS och Moesgård med sina unika
blandningar av konst, historia och
arkitektu­r är måsten.
Sun Air flyger direkt från Bromma
Stockholm Airport till Århus 18 gånger
i veckan.
18
Foto: Gustaf Brundin
NY BILPOOL MED MILJÖKLASS
Sundbyberg och Kista mellan flyg­
platserna. Busslinjen gynnar resenärer
som ska byta flyg mellan Bromma och
Arlanda, såväl som boende och företag
i områdena i Stockholmsregionen,
genom det enkla sätt som nu finns för
att ta sig mellan flygplatserna och de
större affärsdistrikten.
Hyrbilpoolen Sunfleet är ett nytt tillskott
på Bromma Stockholm Airport.
Sunfleet erbjuder de flygresenärer som
är medlemmar i bilpoolen två miljöklassade hyrbilar, Volvo V40 och V60.
Hyrbilarna finns tillgängliga på parkeringsområde P1 ovanför terminalen.
Registrering och hyrning sker enkelt via
webben och bilen låses upp med ett
klick på mobiltelefonen. Bilpoolen bidrar
till ytterligare ett sätt för flygresenärer
att smidigt och snabbt ta sig vidare på
sina resor via Bromma.
För aktuell tidtabell,
se flygbussarna.se
Läs mer på: brommaairport.se och
sunfleet.com
NY FLYGBUSS MELLAN BROMMA – ARLANDA
Nu kan Bromma Stockholm Airports
och Stockholm Arlanda Airports resenärer resa direkt mellan flygplatserna med
Flygbussarnas direktlinje. Bussarna
avgår var
20:e minut,
har 570
avgångar i
veckan och
stannar i
Bromma,
Rapporten går att ta del av på
trafikverket.se
Foto: Saskia Sundell
Foto: VisitAarhus
Alla Swedavias flygplatser är riksintressen för kommunikation. Det innebär att
deras funktion ska skyddas. Bromma
har varit ett riksintresse sedan 1989. I
maj publicerade Trafikverket en rapport
som förtydligar riksintresset och ska
vara till stöd när till exempel bostäder
planeras i flygplatsens närhet.
TILLBAKABLICK: 50-ÅRSJUBILEUM
FOTO: SAS arkiv
1936
BROMMA STOCKHOLM AIRPORT
INVIGDES DEN 23 MAJ 1936
FLYGUPPVISNING
Var: Airside När: Den 23-24 augusti 1986
Under 1980-talet var flyguppvisningar
och flygutställningar vanliga inslag när
flygplatser och flygklubbar firade sina
jubileer runt om i Sverige. Så också på
Bromma när flygplatsen firade sitt
50-årsjubileum med pompa och ståt.
På Stockholm Air Show, som
föreställningen kallades, flög sju
engelska Hawk-plan i formation, och
rariteter som Saab Fairchild SF-340,
DC-3 Daisy och Europas enda flygande
exemplar av Convair CV-440
Metropolitan visades upp. I förgrunden
syns i en Tiger Moth från engelska De
Havilland.
19
I SVERIGES TJÄNST
UTE I VÄRLDEN
Statsflyget består av två flygplan som enligt Statsflygsförordningen har sin bas på
Bromma Stockholm Airport. Det ena är parkerat på Stockholm Arlanda Airport
medan det andra, en Gulfstream IV, står på Bromma när det inte flyger. Statsflyget
är tillsammans med reguljärflyget och Affärsflyget för Stockholm, flygplatsens
huvuduppdrag. Statsflyget leds av Försvarsmaktens flygflottilj i Skaraborg.
MED HELA VÄRLDEN INOM RÄCKHÅLL
Foto: Försvarsmakten
När Gulfstream IV designades var syftet att öka
räckvidden jämfört med tidigare modeller. Genom
aerodynamiska förbättringar som vingar med lägre
luftmotstånd och större bränslevolym ökade räckvidden
med över 550 kilometer.
FLYGPLANSMODELL:
Gulfstream IV.
BETECKNING: TP 102C.
MOTORTYP: Två
Rolls-Royce Tay 611-8.
LÄNGD: 26,92 meter.
HÖJD: 7,44 meter.
MAX FLYGHÖJD:
13 700 meter.
MAXFART: 935 km/h
RÄCKVIDD: 7815 kilometer.
SPÄNNVIDD: 23,7 meter.
FLYGTID: Cirka 8 timmar.
TOMVIKT: 16 100 kilo.
MAX STARTVIKT:
33 200 kilo.
PLATS OMBORD:
12 passagerare, en befäl­
havare, en styrman, en
färdmekaniker och en
flygvärdinna.
PASSAGERARE: Följande
prioriteringsordning ska
gälla för flygningar med
statsflyget: statschefen,
riksdagens talman, stats­
ministern, utrikesministern,
övriga statsråd, överbefälhavaren, generaldirektören
i Försvarsmakten. Utöver
detta kan riksdagen och en
statlig myndighets ledning
beställa resor med statsflyget i mån av tillgänglighet.
DESTINATIONER: Alla
kontinenter i världen.