Tid 24-25 november med början tisdag kl. 09.00 Plats
Kallelse och föredragningslista 1 (3) Landstingsfullmäktige Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Johanna Orre 2015-11-24-25 LK/152760 Tid 24-25 november med början tisdag kl. 09.00 Plats Sessionssalen, Bibliotekshuset i Karlstad kl. 09.00 Upprop Val av justerare och rösträknare Anmälan av inkomna interpellationer, frågor, medborgarförslag och motioner Informationer - Sjuksköterskeutbyte mellan Centralsjukhuset och den Bosch Hospital i s’Hertogenbosch, Holland - Medborgardialog om Utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård - Värmlands beredskap angående flyktingsituationen i Värmland - Regionbildningsprocessen Föredragningar inför beslutsärenden - Reviderad budget och investeringsplan 2016 samt ekonomisk flerårsplan 2016-2018 kl.11.30 Utdelning av Frödingstipendium och Folkrörelsestipendium Partiernas gruppmöten LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-24-25 LK/152760 2 (3) Onsdag den 25 november kl. 09.00 Upprop Beslutsärenden 1. LK/152193 Prioriterade uppdrag 2016 för landstingsfullmäktiges beredningar 2 Patientavgifter för vård på distans LK/130968 3. LK/152509 Fastställande av ägarbidrag för Svensk Luftambulans för perioden 2015-2016 4. Anslutning av ny medlem till Svensk Luftambulans LK/152510 5. Tandvårdstaxa 2016 LK/152300 6. LK/150579 Verksamhetsbidrag år 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området 7. LK/151023 Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor 8. LK/151030 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna för biomedicinsk analytiker att vara mer närvarande vid provtagning 9. LK/151035 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL 10. LK/150890 Svar på medborgarförslag om förmånsbeskattning av frukost 11. LK/152249 Tidigare återremitterat ärende Årsrapport informationssäkerhet 2014 12. LK/152244 Landstingsfullmäktiges beslut 2014- kompletterande återrapportering 13. Skattesats för år 2016 LK/152190 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-24-25 LK/152760 14. LK/152610 Reviderad budget och investeringsplan 2016 samt ekonomisk flerårsplan 2016-2018 15. Förrättande av val (ärendet delas ut vid sammanträdet) LK/150036 Interpellationsdebatt - Svar på interpellation av Anders Ahl (SD) om källarlokalerna i Säffle brandstation 3 (3) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Marina Tilderlindt 2015-11-17 LK/152193 Prioriterade uppdrag 2016 för landstingsfullmäktiges beredningar Utifrån § 89, första stycket, fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige årligen fastställa prioriterade uppdrag för fullmäktiges beredningar. Fullmäktige har tre beredningar som inom sina respektive områden tagit fram förslag på prioriterade områden att gälla för 2016. Demokratiberedningen kommer under 2016 att genomföra den fullmäktigeenkät, som genomförs två gånger per mandatperiod och riktar sig till de förtroendevalda i fullmäktigeförsamlingen. Demokratiberedningen kommer också att se över möjligheten att utlokalisera ett fullmäktigesammanträde under 2016 till annan ort än i Karlstad, fortsatt vara drivande i medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård samt bevaka regionbildningsprocessen. Framtidsberedningen kommer fortsatt att rikta in sig på de framtida folkhälsofrågorna under 2016, detta framförallt med ett perspektiv på barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor i Värmland. Framtidsberedningen kommer bl.a. att fördjupa sig i hur det politiska ansvaret kan utvecklas avseende användandet av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser vid beslut. Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer under 2016 att särskilt fördjupa sig inom området psykisk hälsa. Psykisk hälsa är ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål i landstinget och är ett av fyra prioriterade målområden inom utvecklingssamarbetet Nya perspektiv. Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer att fördjupa sig i hur befolkningens psykiska hälsa ser ut i länet och i vilka förutsättningar och utmaningar som finns avseende det förebyggande arbetet för psykisk hälsa. Förslag till beslut ./. att godkänna demokratiberedningens förslag att gälla under 2016, ./. att godkänna framtidsberedningens förslag att gälla under 2016, samt ./. att godkänna hälso- och sjukvårdsberedningens förslag att gälla under 2016. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef 1 (2) PM Sekretariatet Marina Tilderlindt 2015-11-17 LK/152193 Prioriterade uppdrag demokratiberedningen 2016 Bakgrund Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bland annat fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område.1 Demokratiberedningen har dels i uppgift att bevaka demokrati-, inflytandeoch informationsfrågor som handlar om de förtroendevaldas förutsättningar att fullgöra sina uppdrag, dels tillsammans med övriga beredningar verka för att utveckla formerna för medborgardialogen och fullmäktiges arbetsformer. Under 2015 har demokratiberedningen bl.a. arrangerat ett halvdagsseminarium om samtalstonen i politiken samt tagit initiativ till medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Prioriterade uppdrag 2016 Fullmäktigeenkät 2016 – genomförande, analys och redovisning I syfte att undersöka de förtroendevaldas upplevelse av villkoren för landstingspolitiken, genomför demokratiberedningen två gånger per mandatperiod en enkätundersökning. För mandatperioden 2014-2018, skickas den första enkäten ut under våren 2016. Resultatet analyseras och redovisas inför fullmäktige. Utlokalisering av fullmäktigesammanträde Demokratiberedningen har fått i uppdrag av landstingsfullmäktiges presidium att se över möjligheterna att anordna ett fullmäktigesammanträde i annan ort än i Karlstad. Fördjupning SOM-undersökningen 2015 Värmland Under 2014 genomförde SOM-institutet, för andra gången, en SOMundersökning i Värmland, detta i samarbete med Karlstads universitet. Resultatet kommer att offentliggöras under hösten 2015. Demokratiberedningen kommer att fördjupa sig i resultatet och föra det vidare till fullmäktige. Följa upp handlingsplanen för jämställdhet 2013-2015 Landstinget har antagit en handlingsplan för jämställdhet i enlighet med CEMR-deklarationen. Demokratiberedningen kommer att följa upp hur handlingsplanen har implementerats i landstinget. 1 Arbetsordning för landstingsfullmäktige, §§ 84-89, LK/142184. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-17 LK/152193 2 (2) Undersöka möjligheten att utbilda utvalda politiker till barnrättsombud Demokratiberedningen kommer att bevaka barnrättsarbetet i landstinget och se över möjligheterna att utbilda utvalda politiker som barnrättsombud. Vara drivande i medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård Demokratiberedningen har tagit initiativ till att medborgardialog ska genomföras om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Demokratiberedningen kommer fortsätta att driva denna fråga under 2016. Bevaka regionbildningsprocessen Demokratiberedningen kommer under 2016 att hålla sig uppdaterad i pågående regionbildningsprocess. Övrigt Demokratiberedningen kommer att ta initiativ till ett närmare samarbete beredningarna emellan, bl.a. i syfte att anordna seminarier i aktuella ämnen för landstingsfullmäktige. Demokratiberedningen kommer i övrigt fortsatt att arbeta utifrån det program som framlades till fullmäktige den 21 april 2015. Malin Berglund (M), ordförande Hans Magnusson (S), vice ordförande 1 (2) PM Sekretariatet Marina Tilderlindt 2015-11-17 LK/152193 Prioriterade uppdrag framtidsberedningen 2016 Bakgrund Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bl.a. fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område.1 Framtidsberedningens uppgift är att framtidsinriktat arbeta med frågor som rör landstinget och dess verksamheter. Detta är ett tämligen brett område och framtidsberedningen har under år 2015 särskilt valt att fördjupa sig inom folkhälsoområdet. Beredningen har bl.a. tagit del av analyser som visar hur folkhälsoläget för närvarande ser ut i länet och hur prognoserna ser ut för värmlänningarnas hälsa framöver. Prioriterade uppdrag 2016 Framtidsberedningen kommer fortsatt att rikta in sig på de framtida folkhälsofrågorna under 2016, detta framförallt med ett perspektiv på barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor i Värmland. Grunden för en god hälsa läggs tidigt i livet. Om barn i Värmland har en god hälsa och i övrigt erbjuds goda uppväxtvillkor, kommer detta att påverka, inte bara enskilda individers livskvalitet, utan också värmlänningarnas framtida behov av hälso- och sjukvård. Framtidsberedningen kommer under 2016 att fördjupa sig i barns och ungas uppväxtvillkor i Värmland, bl.a. genom att: 1 Fortsatt fördjupa sig i folkhälsofrågorna (med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens elva målområden), framförallt med ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv Bevaka arbetet kring att göra barnkonventionen till svensk lag och hur landstinget på bästa sätt ställer om inför detta Bidra till att öka kunskaperna om barnkonventionen bland landstingsfullmäktiges ledamöter och ersättare Fördjupa sig i hur det politiska ansvaret kan utvecklas avseende användandet av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser vid beslut Följa och bevaka pågående utvecklingsarbete kring ökad samverkan för barn och ungas rättigheter och uppväxtvillkor i Värmland (initierat av Samhällsråd Värmland) Arbetsordning för landstingsfullmäktige, §§ 84-89, LK/142184. 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/152193 2 (2) Fördjupa sig i hur barns och ungas delaktighet inför politiska beslut kan stärkas i landstinget Följa och delta i landstingets arbete med utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård Övrigt Framtidsberedningens presidium ingår i styrgruppen för medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård och kommer löpande att rapportera om medborgardialogens utveckling till beredningens ledamöter och ersättare. Framtidsberedningen har som ambition att anordna ett seminarietillfälle under 2016 som handlar om barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor utifrån ett rättighetsperspektiv. Margareta Ivarsson (C), ordförande Kenneth Johannesson (S), vice ordförande 1 (2) PM Sekretariatet Marina Tilderlindt 2015-11-17 LK/152193 Prioriterade uppdrag hälso- och sjukvårdsberedningen 2016 Bakgrund Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bl.a. fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område.1 Hälso- och sjukvårdsberedningens uppgift är att arbeta med frågor som rör hälso- och sjukvården och tandvården för länets invånare. Hälso- och sjukvårdsberedningen har under 2015 särskilt satsat på att tillhandahålla ett utbildningsår för beredningens ledamöter och ersättare, detta för att sedan kunna göra fördjupningar inom särskilt valda ämnesområden under 20162018. Prioriterat uppdrag 2016 – psykisk hälsa Under 2016 kommer hälso- och sjukvårdsberedningen särskilt att fördjupa sig inom området psykisk hälsa. Psykisk hälsa är ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål i landstinget och detta fastställs bl.a. i landstingets folkhälsostrategi för planperioden. Psykisk hälsa är också ett av fyra prioriterade målområden inom utvecklingssamarbetet Nya perspektiv. Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer under 2016 att fördjupa sig i: 1 Hur befolkningens psykiska hälsa ser ut i länet – hur den ser ut i nuläget och vilka utvecklingstendenser som kan prognosticeras. Vilka förutsättningar och utmaningar som finns i länet avseende det förebyggande arbetet för psykisk hälsa. Det förebyggande och behandlande arbetet som riktar sig till barn och unga – framgångsfaktorer och utmaningar. Framgångsrika modeller och former för samverkan och samarbete för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Arbetsordning för landstingsfullmäktige, §§ 84-89, LK/142184. 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/152193 2 (2) Översikt fördjupning 2016 – Psykisk hälsa Nulägesbeskrivning– denpsykiskahälsanibefolkningen Attförebyggapsykiskohälsa– framgångsfaktorer,utmaningar ochutvecklingspotential Styrdokumentochnationellariktlinjer Nyaperspektivochsamverkanförpsykiskhälsailänet Attförebyggaochbehandlapsykiskohälsablandbarnoch unga PsykiatriniVärmland– framgångsfaktorerochutmaningar Suicidprevention Forskningochevidensförattfrämjapsykiskhälsaochbe‐ handlapsykiskohälsa Övrigt Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer att anordna ett seminarietillfälle under 2016 inom området psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdsberedningens presidium ingår även i styrgruppen för medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård och kommer löpande att rapportera om medborgardialogens utveckling till beredningens ledamöter och ersättare. Ingvar Klang (M), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Planerings- och uppföljningsenheten Annika Kardemark 2015-11-17 LK/130968 Patientavgifter för vård på distans Landstingsstyrelsen beslutade den 2 juni, att avslå förslaget om avgiftsfri internetbaserad behandling. Då vårdformen är ny och under införande, finns behov att fastställa vilka patientavgifter som ska gälla. Även andra områden för vård på distans planeras och kan bli aktuella under kommande år. Genom vård på distans kan landstinget erbjuda patienter möjlighet till en alternativ vårdform och därmed ett utvidgat utbud. Utöver traditionella vårdbesök och behandlingar kan patienten via video och distansmöten samt internetbaserade behandlingsprogram få tillgång till kvalificerad vård. Vård på distans är ett komplement till traditionell behandling och passar olika beroende på patientens behov och preferenser. Utgångspunkten för förslaget är att samma grundläggande regelverk för patientavgifter ska gälla oavsett vårdform. Förslag till beslut att för vård på distans gäller samma grundläggande regelverk för patientavgifter som för traditionella besök/behandlingar och uteblivna besök. Undantaget är telefonkonsultation där fortsatt avgiftsfrihet gäller. Förändringen träder i kraft från den 1 januari år 2016. att för internetbaserad behandling som t ex kognitiv beteendeterapi, gäller utöver avgift för besök, avgift per modul. Avgiften uppgår till 200 kr och ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Avgift gäller även vid uteblivet besök med vissa undantag. Förändringen träder i kraft från den 1 januari år 2016. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Chef staben för verksamhets- och ledningsstöd Ärendebeskrivning 1 (4) Planerings- och uppföljningsenheten Handläggare Datum Diarienummer Annika Kardemark 2015-10-16 LK/130968 Patientavgifter för vård på distans Landstingsstyrelsen beslutade den 2 juni, att avslå förslaget om avgiftsfri internetbaserad behandling. Då vårdformen är ny och under införande, finns behov att fastställa vilka patientavgifter som ska gälla. Även andra områden för vård på distans planeras och kan bli aktuella under kommande år. Genom vård på distans kan landstinget erbjuda patienter möjlighet till en alternativ vårdform och därmed ett utvidgat utbud. Utöver traditionella vårdbesök och behandlingar kan patienten via video och distansmöten samt internetbaserade behandlingsprogram få tillgång till kvalificerad vård. Vård på distans är ett komplement till traditionell behandling och passar olika beroende på patientens behov och preferenser. Inom landstinget pågår införande av internetbehandling som ger patienter en alternativ möjlighet att få stöd och behandling via internet. Metoden bygger på att patienten själv är aktiv och engagerad i sin behandling. Det kan t ex vara för kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT går ut på att förändra tankar och beteenden och traditionellt förmedlas KBT-behandling av en terapeut antingen enskilt eller i grupp med andra. KBT-behandling på nätet innebär att patienten stegvis får följa ett skriftligt behandlingsprogram där även övningar ska utföras på egen hand. Under behandlingen har patienten regelbunden kontakt med behandlare. Behandlingsmetoden är ett komplement till traditionell behandling. Patienten har själv möjlighet att påverka valet och det görs även en inledande bedömning om metoden är lämplig med hänsyn till behov och åkomma. Efter det inledande besöket påbörjas internetbehandlingen. Behandlingsprogrammet är uppdelat i moduler, som patienten stegvis får tillgång till under behandlingen. Modulerna innehåller behandlingsinformation, samt övningar och självskattningar. Införande av internetbaserad behandling sker etappvis och börjar med införande av KBT mot mild och måttlig ångest. I pilotstudien som påbörjas hösten 2015 kommer cirka 10-15 personer erbjudas behandlingen. En utökning sker efter det, men bedöms vara aktuell först under år 2016. Vård på distans kan även bli aktuellt inom andra områden. I utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård föreslås en inriktning där vård på distans har en betydande del. Genom att utnyttja tekniken finns möjlighet att både möta förväntningar och lägga resurser där de behövs som mest. Regelverket för patientavgifter har formats utifrån nuvarande utbud och behöver kompletteras med vård på distans. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-16 LK/130968 2 (4) Inom öppen sjukvård gäller sedan några år tillbaka en enhetlig avgift som uppgår till 200 kr per besök och ingår i det nationella högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Avgiften gäller även för ambulanssjukvård och vissa förebyggande insatser som riktade hälsokontroller. Landstinget har även avgift för vissa indirekta besök som receptförnyelse och förlängd sjukskriving som uppgår till 100 kr och ingår i högkostnadsskyddet. Tidigare gällde även avgift för telefonkonsultation men avgiften togs bort på grund av risken för en olikartad tolkning och hantering. Avgiftsfrihet gäller även i andra fall som t ex barn och unga (0-19) år. Vid uteblivet besök uppgår avgiften till 200 kr med vissa undantag. För barn och ungdomar till och med 19 år är avgiften 100 kronor för uteblivet besök. Avgifter för uteblivna besök ingår inte i något högkostnadsskydd. Jämförelse med andra landsting Utbudet av vård på distans ser olika ut i landet och i flera landsting pågår införande i olika omfattning. Exempel på avgifter i andra landsting är veckopris för internetbehandlingen eller avgift för besöket och avgiftsfritt för internetbehandlingen. Örebro har infört avgifter för indirekta besök som uppgår till 80 kr, vilket är lägre jämfört med andra besök. Med indirekta besök avses receptförnyelse eller besök utan personlig läkarkontakt, telefonrådgivning som motsvarar ett läkarbesök eller förlängning av sjukskrivning och internetbaserad behandling. I Västerbotten gäller samma avgift för videosamtal som för traditionella besök/behandlingar. Avgiftsfrihet gäller för telefonkonsultation och internetbehandling. Överväganden och förslag Grundtanken med nuvarande regelverk är att samma besöksavgift ska gälla oavsett när var eller av vem som patienten vårdas. Det ska även vara enkelt att förstå och tillämpa. Högkostnadsskyddet skyddar patienter med stora vårdbehov från för höga vårdkostnader. Vård på distans är ett komplement till traditionell vård och kan utifrån bedömning och patientens preferenser vara aktuellt för vissa patienter. Besök ersätts då t ex av videosamtal eller internetbehandling. Möjlighet till traditionell behandlingsmetod kvarstår och patienten betalar då en avgift per besök. Utifrån utgångspunkten att avgift gäller oavsett när, var eller av vem som patienten vårdas och i syfte att skapa jämlikhet oavsett vårdform föreslås samma grundläggande regelverk, som vid traditionella besök/behandlingar. Det innebär t ex att för videosamtal som ersätter ett besök uppgår avgiften till 200 kr. Besöksavgiften är i vissa fall avgiftsfri som t ex för barn och unga, det gäller då även vid vård på distans. Telefonkonsultation är en annan form av vård på distans som tillämpas redan idag. Då tidigare avgift LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-16 LK/130968 3 (4) för telefonkonsultation innebar problem med tolkning och hantering och därmed ojämliket bör det vara fortsatt avgiftsfritt. För internetbaserade behandlingsprogram som ersätter vissa besök föreslås avgiften uppgår till 200 kr per modul. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Även när det gäller uteblivna besök, är förslaget att utgå från nuvarande regelverk och tillämpa det även för vård på distans. Det skulle t ex innebära att om patienten uteblir från videosamtalet eller internetbehandlingen, debiteras en avgift som uppgår till 200 kr. Om patienten avslutar internetbehandlingen i förväg eller det finns ett godtagbart skäl debiteras ingen avgift. För barn och unga (0-19 år) uppgår avgiften till 100 kr. Undantaget för avgift är telefonkonsultation och asylsökande där avgiftsfrihet gäller. Avgifter för uteblivna besök ingår i inte i något högkostnadsskydd. Nyttobeskrivning och ekonomi Vård på distans är redan under införande och förväntas öka kommande år, bland annat utifrån föreslagen inriktning i utvecklingsplanen för framtidens hälso och sjukvård. Förändringen förutsätter att det finns regelverk för patientavgifter som stödjer inriktningen. Påverkan på intäkter för patientavgifter bedöms inte få några större ekonomiska effekter jämfört med idag. Förslaget bygger på att avgifterna är lika oavsett vårdform. Vårdformen införs succesivt och innebär även en viss förskjutning från traditionella besök till vård på distans. På sikt kan det beroende på behov innebära att fler behandlas och därmed ökade intäkter, men intäkterna påverkas samtidigt av högkostnadsskyddets effekter. Laglighetsbedömning Regelverket för patientavgifter styrs till viss del av lagar och förordningar. Förslaget gäller generellt med undantag där det finns begränsningar i lag och förordning. Barnperspektiv I landstinget gäller generellt avgiftsfrihet för barn och unga med vissa undantag som t ex vaccinationer och intyg, vilket gäller fortsatt. Jämställdhet Förslaget gäller generellt och jämställdhetsperspektivet har beaktats. Samråd med brukarorganisationer Ärendet har löpande behandlats i samråd med brukarorganisationer i form av avstämningsmöten. Uppföljning Landstinget gör årligen en översyn av patientavgifter i syfte att förbättra och förenkla regelverket. En del är att följa upp och utvärdera behov av LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-16 LK/130968 4 (4) förändring, en annan del är att anpassa regelverket utifrån förändrade förutsättningar. En förutsättning för uppföljning och analys är att det finns statistik och underlag och generellt finns ett behov av en utvecklad uppföljning. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist 2015-11-17 LK/152509 Fastställande av ägarbidrag för Svensk Luftambulans, för perioden 2015-2016 Bakgrund Landstinget i Värmland har tillsammans med Landstinget Dalarna bildat ett kommunalförbund med uppdrag att svara för driften av landstingens ambulanshelikopterverksamhet. Under våren 2015 har Västra Götalandsregionen anslutits till Svensk Luftambulans (SLA). Driften av Västra Götalandsregionens helikopterverksamhet togs över av SLA från i juli innevarande år. Det har därför varit nödvändigt att revidera SLA:s budget för andra halvåret. Grundprincipen vid beräkning av ägarbidragen är att varje medlem svarar för kostnaderna för den egna basen. Kostnader för gemensam ledning och administration delas lika mellan medlemmarna. I förbundsordningen framgår att medlemslandstingen ska fastställa årligt ägarbidrag till kostnadstäckning. Förslag Kommunalförbundets direktion har, 2015-09-02 samt 2015-10-08, tagit beslut om verksamhetsplan och budget för andra halvåret 2015 samt för 2016. Verksamhetsplan och budget bifogas. Budgetförslagen innebär att ägarbidraget för Landstinget i Värmland uppgår till 12,6 mkr för andra halvåret 2015 samt 33,8 mkr för 2016. Förslag till beslut att godkänna reviderad budget för 2015 och fastställa ägarbidraget enligt förslaget för 2015 och anvisa medel ur innevarande års anslag samt att godkänna budget och fastställa ägarbidraget för 2016. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 1 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Innehåll 0 Inledning ................................................................................... 3 1 Svensk Luftambulans uppdrag .............................................. 3 2 Medlemmar ............................................................................... 3 2.1 Landstinget i Värmland ........................................................................... 3 2.2 Landstinget Dalarna ................................................................................ 3 2.3 Västra Götalandsregionen (VGR) ........................................................... 4 3 Värdegrund, vision och verksamhetsidé ............................... 4 3.1 Värdegrund............................................................................................... 4 3.2 Vision ........................................................................................................ 4 3.3 Verksamhetsidé ....................................................................................... 5 4 Säkerhetspolicy ....................................................................... 5 5 Mål ............................................................................................. 5 5.1 Mål för 2015 .............................................................................................. 5 5.2 Mål för 2016 .............................................................................................. 6 6 Budget ...................................................................................... 6 2 Svensk Luftambulans 0 Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Inledning Landstingen i Dalarna och Värmland bildade under våren 2014, ett gemensamt kommunalförbund för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Landstinget i Värmland startade upp sin verksamhet i augusti 2014 medan Landstinget Dalarna planerar driftstart januari 2016. Sedan april 2015 är även Västra Götalandsregionen medlem. Svensk Luftambulans (SLA) tog över den operativa driften på Säve, den 1 juli. 1 Svensk Luftambulans uppdrag Svensk Luftambulans ansvarar för att driva ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt kunna tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom verksamhetsområdet. SLA ska också aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning inom prehospital ambulanssjukvård såväl hos medlemmarna som nationellt. 2 Medlemmar 2.1 Landstinget i Värmland Landstinget i Värmland bedriver verksamhet med en inhyrd EC135P2 fram till den 12 december. Därefter planeras verksamheten med upphandlad helikopter H145. Leverans är beräknad till slutet av november och skulle då kunna innebära kontinuerlig drift av basen med helikopter. Om leveransen blir försenad riskerar verksamheten att bli begränsad till akutbil under en kortare tid då piloter och HCM utbildas på den levererade helikoptern efter leverans. Värmland bedöms flyga totalt ca 700 timmar 2016 med en H145 och en reserv H145 (SLA gemensam). I Värmland är besättningssammansättningen en Pilot, en HCM och en Läkare. 2.2 Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna startar upp verksamheten med att anställa tekniker, HCM och piloter kontinuerligt från 1a juni. Driftstart förväntas bli först efter årsskiftet 2015-2016 då lokaler blir färdigbyggda på Mora flygplats samt piloter och HCM är influgna på helikoptertypen och i det geografiska området. 3 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Landstinget Dalarna bedöms flyga ca 600 timmar 2016 med en H145 och en reserv H145 (SLA gemensam). Något färre timmar än i Värmland, då där kommer att vara operativa mörkerbegränsningar första vintern. I Dalarna är besättningssammansättningen en Pilot, en HCM och en Läkare. 2.3 Västra Götalandsregionen (VGR) VGR bedriver verksamhet med en Sikorsky 76 C+. VGR äger själv helikoptern men den opereras av SLA. Tekniskt underhåll för Sikorsky 76 hanteras år 2015 av Patria på ett förlängt kontrakt övertaget från tidigare operatör Norrlandsflyg Ambulans. Detta kommer att behöva upphandlas. VGR flyger ca 1000 timmar per år med en S76 och en reserv H145 (SLA gemensam). VGR har en besättningssammansättning av två piloter samt en läkare och en sjuksköterska. 3 Värdegrund, vision och verksamhetsidé 3.1 Värdegrund Säkerheten kommer alltid först Alla människor har lika värde och ska bemötas med empati och respekt. Värdegrunden innebär att SLA genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekten för människors lika och okränkbara värden, jämlikhet och jämställdhet betonas. Alla patienter och anhöriga ska känna sig säkra och trygga samt bli väl bemötta av alla verksamhetens företrädare. Synen ska också prägla medarbetarnas förhållningssätt mot varandra. Alla insatser och synpunkter är viktiga i denna specialiserade verksamhet. Gott samarbete och goda relationer är också en förutsättning för ett väl utvecklat säkerhetsarbete. Alla i ledningen och alla anställda är ansvariga för att säkerheten genomsyrar hela organisationen. 3.2 Vision SLA ska vara en förebild för den nationella ambulanshelikopterverksamheten SLA ska verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet SLA ska aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning inom prehospital ambulanssjukvård. Visionen innebär att Svensk Luftambulans inte bara ska driva utvecklingen av ambulanshelikopterverksamheten åt medlemmarna utan också verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet. 4 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 SLA ska också aktivt bidra till utvecklingen av den prehospitala vården nationellt. Detta ska ske i samverkan både mellan medlemmarna och övriga landsting och regioner. 3.3 Verksamhetsidé Bedriva prehospital akutsjukvård och intensivvård av sjukhuskvalitet, av skadade och sjuka patienter på plats och under transport direkt till rätt vårdnivå. Utföra sekundärtransporter mellan vårdinrättningar såväl inom som utanför det egna landstinget/regionen. Verksamheten bedrivs med hög säkerhet och god kostnadseffektivitet. Verksamheten ska ha hög tillgänglighet och kort insatstid, för att snabbt kunna vara på plats och påbörja prehospital akutsjukvård och intensivvård. Man ska också göra en bedömning av patientens vårdbehov så att transport kan ske direkt till rätt vårdnivå. Säkerheten sätts ALLTID i första rummet. Vid behov av prioriteringar mellan olika uppdrag är det patientens behov som är styrande. Genom god samordning inom SLA och nära samverkan med medlemmarna ska verksamheten bedrivas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 4 Säkerhetspolicy För att understryka att säkerheten alltid ska prioriteras har en säkerhetspolicy tagits fram och fastställts av direktionen. Den är även inskriven i de operativa manualerna och gäller som utgångspunkt för all verksamhet. Att rädda liv utan att riskera liv. Säkerhet är en kärnfråga i SLA:s verksamhet. Vår ambition är att säkerställa och kontinuerligt utveckla vårt sätt att arbeta, så att våra operationer genomförs med högsta möjliga flygsäkerhet och kvalitet med nationell och internationell säkerhetsstandard som lägsta nivå. 5 Mål 5.1 Mål för 2015 Säkra SLAs administrativa rutiner och klargöra ansvarsfördelningen mellan medlemmarna. Verka för att kontinuerligt förbättra operativ och teknisk tillgänglighet. Starta upp ambulanshelikopterverksamheten i Dalarna. Driftsätta de två helikoptrar, H145, som levereras i november. 5 Svensk Luftambulans 5.2 Starta upp Med-SLA inom organisationen som kommer att verka för ytterligare kvalitetshöjning och utveckling av den medicinska prehospitala verksamheten. Starta Flygskola (ATO) för att inom organisationen kunna utbilda piloter på den upphandlade helikoptern H145. Starta helikopterverkstad (Part 145) för att inom organisationen kunna sköta underhållet av den upphandlade helikoptern H145. Påbörja upphandling av framtida större sekundärhelikopter. Påbörja upphandling av tekniskt underhåll för VGR Sikorsky 76 C+. Bygga en egen hemsida för SLA inklusive Med-SLA Mål för 2016 6 Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Verka för att minst ett landsting/region till blir medlemmar i förbundet Att ha minst ett mötestillfälle där personal från alla baser får träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter i form av stort APT eller CRM utbildning. Säkerställa långsiktig lösning för verkstadshangar Part 145. Samtliga piloter får typutbildning för H145. Driftsätta den gemensamma reservhelikoptern, H145, som leveraras i april. Överflytta ekonomi- och personaladministration till Landstinget i Värmland Samtliga baser flyger NVIS (Night vision). Påbörja utvecklingen av en gemensam verksamhetsdatabas. Utveckla utlarmningsfunktionen tillsammans med medlemmarna. Ta fram studieupplägg för en första prehospital studie med SLA som huvudman. Budget Budget för perioden 2015 1 juli till 31 december samt 2016 har beslutats av direktionen 2 september. Framgår av bilaga 1 och 2. Då SLA kommer att bedriva verksamhet med nya helikoptrar, H145, har budget tagits fram baserat på leverantörens uppgifter. De uppgifterna är inte prövade. Budgeten är även för första gången baserad på tre medlemmar och en utökad lednings och administrativ organisation. Även här har budgeten lagts baserad på de underlag som finns tillgängligt idag, men har därmed inte prövats. Det är därför viktigt att SLA kontinuerligt följer upp utgifter mot den beräknade budgeten för att säkerställa att bedömningarna stämmer. 6 Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Svensk Luftambulans Svensk Luftambulans Bilaga 1 Rapport 1 [2015.08.26] Budget 6 månader juli till december 2015 Summa av Totalt Radetiketter 3 Intäkter 4 Personalkostnader 46 Utbildning mm 60 Lokaler 62‐64 Förbrukningsmaterial 66 Bränsle och fordonskostnader 67 Frakter 68 Hotell och Resor 72 Tele 73 Försäkringar 7531 Redovisningstjänster 7551 Konsultarvoden 76 Övriga avgifter 7656 AOC 79 Avskrivningar Totalsumma SEK 101 SLA Gemensamt delat på tre Kolumnetiketter 101 SLA 201 Bas 202 Bas 203 Bas Totalsumma Gemensamt Värmland Dalarna VGR SEK ‐300 000 0 0 ‐300 000 5 316 639 6 517 016 4 170 320 7 069 429 23 073 404 145 000 394 833 772 833 591 833 1 904 500 0 0 0 0 0 154 000 273 600 552 825 304 800 1 285 225 12 000 0 90 000 60 000 100 000 0 397 200 6 000 0 0 6 280 839 1 747 500 85 000 532 158 9 000 610 000 0 322 012 0 83 333 176 789 10 451 241 663 500 4 724 000 25 000 55 000 764 658 426 658 9 000 9 000 94 000 440 000 0 0 262 012 222 012 0 0 83 333 83 333 59 221 9 150 7 456 703 13 935 215 7 147 000 165 000 1 813 474 87 000 1 244 000 0 1 203 235 6 000 250 000 245 160 38 123 998 2 093 613 12 544 854 9 550 316 16 028 828 38 123 998 7 Verksamhetsplan och Budget 2015-2016 2015-09-22 KFA/150038-39 Svensk Luftambulans Svensk Luftambulans Bilaga 2 Budget 12 månader januari till december 2016 Summa av Totalsumma Radetiketter 3 Intäkter 4 Personalkostnader 46 Utbildning mm 56 Med. material o gaser 60 Lokaler 62‐64 Förbrukningsmaterial 66 Bränsle och fordonskostnader 67 Frakter 68 Hotell och Resor 72 Tele 73 Försäkringar 7531 Redovisningstjänster 7551 Konsultarvoden 76 Övriga avgifter 7656 AOC 79 Avskrivningar 81 Medlemsbidrag Totalsumma SEK 101 SLA Gemensamt delat på tre Kolumnetiketter 201 Bas 202 Bas 101 SLA Gemensamt Värmland Dalarna 0 0 13 424 190 15 656 213 13 476 899 264 400 924 000 904 000 144 000 144 000 0 40 000 40 000 308 000 392 200 581 867 203 Bas VGR Totalsumma SEK 0 17 461 640 1 076 500 144 000 40 000 567 604 0 60 018 942 3 168 900 432 000 120 000 1 849 671 24 000 0 240 000 120 000 920 000 0 594 000 12 000 0 0 0 15 906 590 7 386 150 300 000 586 500 18 000 1 040 000 0 225 333 0 166 667 1 599 382 0 28 478 445 6 411 000 9 436 000 300 000 300 000 586 500 719 000 18 000 18 000 1 040 000 940 000 0 0 225 333 225 333 0 0 166 667 166 667 1 493 338 1 191 058 0 0 25 387 604 32 285 802 23 257 150 900 000 2 132 000 174 000 3 940 000 0 1 270 000 12 000 500 000 4 283 778 0 102 058 441 5 302 197 33 780 642 30 689 800 37 587 999 102 058 441 8 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist 2015-11-17 LK/152510 Anslutning av ny medlem till Svensk Luftambulans Landstingsfullmäktige beslutade 2014 att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Kommunalförbundet ombildades, 2015-03-15, till Svensk Luftambulans, då Västra Götalandsregionen blev medlem i förbundet. Ambitionen, från nuvarande medlemmar, har redan från början varit att verka för att fler landsting och regioner ansluter sig till kommunalförbundet, för att utveckla en god nationell samordning samt skapa en kostnadseffektiv verksamhet. Uppsala Läns Landsting har nu ansökt om medlemskap i Svensk Luftambulans. De bedriver idag en ambulanshelikopterverksamhet genom en privat utförare. Man har valt att avveckla avtalet med dem och ansöker nu om medlemskap i kommunalförbundet. Deras nuvarande avtal löper ut under 2017. Uppsala Läns Landsting har tagit dela av och klargjort att man ställer man sig bakom förbundets värderingar och grundprinciper. Enligt kommunalförbundets förbundsordning krävs ett godkännande från nuvarande medlemmars fullmäktige för att ansluta en ny medlem. Utökningen av medlemsantalet innebär också att förbundsordning och samverkansavtal måste revideras och anpassas. Förslag till beslut att godkänna Uppsala Läns Landstings ansökan om medlemskap i Svensk Luftambulans, att godkänna bifogat förslag till förbundsordning, att godkänna bifogat förslag till samverkansavtal samt att uppdra åt landstingsdirektören att teckna avtalet samt hantera eventuella framtida justeringar och kompletteringar av avtalet. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef 1 (6) PM GBt 2015-11-03 KFA/150052 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans § 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). § 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. § 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, 232100-0156, Landstinget Dalarna, 232100-0180, Västra Götalands Läns Landsting, 232100-0131 och Uppsala Läns Landsting 232100-0024. § 4 Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. § 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid fyra baser, en för varje medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar. Kommunalförbundet ska i förekommande fall, under förutsättning att finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal med en eller flera medlemmar, upphandla helikoptrar för verksamheten. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. § 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion. § 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av åtta ledamöter och åtta ersättare. Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet. 2015-11-03 2 (6) Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. § 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha fyra revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige i Landstinget i Värmland på förslag från medlemmarna. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. § 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet. § 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse. Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation. 2015-11-03 3 (6) § 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. § 12 Sammanträdesformer Direktionens möten får genomföras som video- och telefonsammanträden. § 13 Beslutsärenden § 13.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst § 13.2 Underställande av beslut I nedan följande frågor, föreskrivs för att beslut skall äga giltighet, att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 50 prisbasbelopp i andra fall än som avses i § 17. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. § 14 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Landstingets i Värmland officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. § 15 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Medlemmar, som ännu inte ingår i den operativa driftverksamheten, svarar endast för del av kostnader som rör direktionsadministrationen samt gemensamma kostnader för Med-SLA. Storleken på den andelen av kostnaderna fastställs samtidigt som budgeten fastställs för kommande verksamhetsår. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms. 2015-11-03 4 (6) Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland. § 16 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. § 17 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. § 18 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Vid upphandling av helikoptrar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet vilken eller vilka medlemmar som ansvarar för finansieringen, vilken eller vilka medlemmar som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. § 19 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i §§ 15 och 16. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år, tertial 1, tertial 2, tillika delårsbokslut samt årsbokslut. § 20 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar. 2015-11-03 5 (6) Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 28 februari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. § 21 Anslutningsavgift Varje medlem inbetalar en anslutningsavgift om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av anslutningsavgift genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. Anslutningsavgiften får endast disponeras efter särskilt beslut i direktionen. § 22 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andelar i kommunalförbundets tillgångar och skulder, motsvarande förbundsmedlemmens antal invånare senast föregående årsskifte. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. § 23 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i §§ 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. § 24 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt § 22 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i § 25. 2015-11-03 6 (6) Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i § 22. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. § 25 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. § 26 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. § 27 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. § 28 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft. 2015-10-23 KFA/150052 Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar § 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. § 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. § 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten • Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar. • Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet. • Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem. • Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter från medlemmarna och kommunalförbundet • Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp. • Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre. • Flygverksamheten bedrivs antingen genom enpilotsystem med HEMS-crew (sjuksköterska med navigations- och kommunikationsuppdrag i helikoptern) eller tvåpilotsystem. • Reservhelikopterns kostnader delas lika mellan de medlemmar som utnyttjar den. Vid längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren. • Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting/regioner enligt prislista fastställd av den samverkansnämnd utföraren tillhör. 2015-10-23 KFA/150052 • Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting. • De medlemmar som inte redan överlåtit driften av sin ambulanshelikopterverksamhet till Svensk Luftambulans, ska verka för att detta sker så snart det är praktiskt möjligt. § 4 Parternas åtaganden § 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar • Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal, alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska. • Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen. • Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas. • Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel. • Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård. • Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal. • Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets samtliga helikoptrar. • Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. En strävan ska vara att, så långt som möjligt, komma överens om gemensamma larmkriterier, anspänningstider och tillgänglighet mellan medlemmarna. • Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern. • Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration; flygande personal (piloter och HEMS-crew) och medicinsk personal (läkarbemanning är obligatorisk). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen. Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (medåkare). • Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen. § 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar • Kommunalförbundet ansvarar för upprätthållandet av verksamhetens flygtillstånd, AOC (Air Operativ Certificate) 2015-10-23 KFA/150052 • Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet. • Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna. • Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten. • Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen. • Kommunalförbundet svarar för upphandling av helikopter i den mån finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal mellan en eller flera medlemmar. § 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att vara medlem i kommunalförbundet. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet 2015Paul Carbonnier Förbundschef För Landstinget i Värmland 2015Gunilla Andersson Landstingsdirektör För Landstinget i Dalarna 2015Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör För Västra Götalandsregionen 2015Ann-Sofi Lodin Regiondirektör 2015-10-23 Joakim Björk Ekonomidirektör För Uppsala Läns Landsting 2015- Kerstin Westholm Landstingsdirektör KFA/150052 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Folktandvården Birgitta Haglund 2015-11-17 LK/152300 Tandvårdstaxa 2016 Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Taxan ska vara utformad så att konkurrensneutralitet gentemot privattandvården och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård av god kvalitet. Inför 2015 höjdes tandvårdstaxan med i genomsnitt 1,9 procent. För att kunna vara konkurrensneutrala behöver tandvårdstaxan ligga på en sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna. Genom fortsatt internt utvecklingsarbete förväntas Folktandvården Värmland klara den beräknade kostnadsökningen 2016 med en oförändrad taxenivå. Förslag till beslut att godkänna förslaget om en oförändrad nivå av tandvårdstaxan 2016. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Birgitta Haglund Tandvårdschef 1 (2) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Anna-Carin Johansson 2015-11-17 LK/150579 Verksamhetsbidrag år 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området Sjutton frivilligorganisationer inom det sociala området har till landstinget ansökt om verksamhetsbidrag för år 2016 till en summa om drygt 6, 5 miljoner kronor. Summan att fördela uppgår till 2 625 000 kronor och fördelas enligt förslag i tabell nedan. Ärendets beredning: Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag 2016 har beretts av folkhälsooch tandvårdsutskottet den 10 oktober 2015. Ärendebeskrivning bifogas. Organisation Erhöll 2015 Sökt belopp Förslag 2016 Amningshjälpen 35 000 45 000 40 000 Bris region mitt 75 000 90 000 75 000 60 000 200 000 60 000 310 000 360 000 310 000 442 000 155 000 500 000 190 000 Brottförebyggande Cent‐ rum Brottsofferjourernas reg‐ ionråd Bufff Värmland ( fd Bryg‐ gan) 160 000 EBL ‐ skolan 190 000 EBL Barn 60 000 30 000 Fritidsbanken Värmland Ideell Förening Föreningen (H)järnkoll i Värmland 964 000 90 000 200 000 75 000 avslag Personligt ombud Värm‐ land Hanteras landstingsöver‐ gripande NTF 220 000 390 000 190 000 RFSL Värmland 200 000 230 000 150 000 200 000 65 000 ‐ Suicid Zero LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-17 LK/150579 2 (2) Svenska Röda Korset 100 000 145 000 125 000 Värmlands länkråd 110 000 150 000 100 000 520 000 1 425 000 520 000 60 000 190 000 50 000 400 000 550 000 400 000 2 625 000 Värmlands läns kvinno‐ jourer Värmlands Mansforum Värmlands läns nykter‐ hetsförbund Summa Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till fördelning av verksamhetsbidrag Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdstaben 1 (5) Ärendebeskrivning Folkhälsa- och samhällsmedicinska enheten Anna-Carin Johansson 2015-11-17 LK/150579 Verksamhetsbidrag för år 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området Bakgrund Det övergripande syftet med landstingets bidrag är att förstärka och komplettera den offentliga sektorns insatser inom det sociala området. Bidraget ska möjliggöra att organisationen kan bedriva olika former av hälsofrämjande, förebyggande och stödjande socialt arbete som når ut i hela länet. Landstinget i Värmland har valt att luta sig mot Socialstyrelsen som hanterar statsbidrag för nationella organisationer inom samma typ av områden. Syftet bakom statsbidragen liksom landstingsbidraget är att stödja utvecklingen av ett civilt samhälle som bidrar till att människor som befinner sig i eller riskerar att befinna sig i en utsatt levnadssituation, kan förbättra sina levnadsvillkor, eller skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 2016 års bidrag utannonserades i LiV-journalen vecka 18, 2015. Annonsen har funnits på landstingets webbplats från maj månad till sista ansökningsdag den 28 augusti, 2015. De inkomna ansökningarna har granskats och bedömts enligt fastställda kriterier (LK090008) av hälso-och sjukvårdsstabens folkhälso- och samhällsmedicinska enhet i samarbete med enheten för ledningsstöd. Från och med 2014 tillämpas principen att det endast är möjligt att erhålla ett/en typ av landstingsbidrag. Ansökningshandlingar har kommit från 17 organisationer. Det finns 2 625 000 kronor att fördela för år 2016.1 Organisationernas ansökningar uppgår totalt till en summa om drygt 6,5 miljoner konor. Sammanställning över beviljade verksamhetsbidrag 2010 – 2016 se sidan 7. Vid bedömning och fördelning har hänsyn tagits till: 1 Vilket belopp organisationerna tidigare erhållit, för stora skillnader mellan åren har möjligaste mån undvikits, samtidigt som nya sökanden ska ha möjlighet att erhålla verksamhetsbidrag. Fokus på de prioriterade områdena i landstingets folkhälsostrategi. För året 2015, fanns 2 524 0000 att fördela på 15 organisationer som sammantaget sökte 5,3 miljoner. 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/150579 2 (5) Verksamhet för barn och unga samt särskilt sårbara barn och unga har prioriterats högt. Direkta insatser för organisationernas målgrupper har prioriteras högre än insatser inriktade mot marknadsföring/information/administration eller samverkansparter. En principdiskussion har förts kring krav på organisationer för att erhålla verksamhetsbidrag. Dagens förändrade föreningsformer och strukturer ger anledning att, med hänvisning till särskilda skäl, ge möjlighet att ”testa” nya föreningar. Redovisning och uppföljning kommer att följas extra noggrant för sådana. Organisation Amningshjälpen Sökt belopp 45 000 Förslag till beslut 40 000 Bris region mitt 90 000 75 000 Brottförebyggande Centrum 200 000 60 000 Brottsoffer‐ jourernas regionråd Buff Värmland (fd Bryggan) Personligt ombud EBL ‐ skolan 360 000 442 000 372 000 500 000 Förtydligande text Amningshjälpen arbetar via hjälpmammor med rådgivning via tele‐ fon, e‐post till föräldrar och närstående. Samarbete med vårdked‐ jan, barnmorskemottagn barnavårdscentraler, verksamheter vid Centralsjukhuset Karlstad. Övervakar WHO‐koden om marknadsfö‐ ring av bröstmjölksersättningar. BRIS arbetar för att stärka barn och ungas rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor, särskilt fokus på utsatta barn. Barn och ungdo‐ mar har möjlighet att föra dialog med vuxna genom Bris telefon, Bris‐ chatten, Bris‐mejlen, Bris forum. Bris har även en vuxentelefon ‐ om barn. Bris fungerar även som remissinstans och arbetar med opin‐ ionsbildning och utbildning utifrån den kunskap som alla kontakter (ca 30 000 år 2013) med barn och ungdomar genererar. Ideell paraplyorganinsation, medlemmar är myndigheter, organisat‐ ioner, företag och andra som vill bedriva och stödja brottsförebyg‐ gande verksamhet. Driver verksamhet och projekt som syftar till ett säkrare och tryggare Värmland. Samordnar medlingsverksamheten i Värmland. 310 000 Brottsofferjourernas arbete utgår från hjälp till självhjälp till personer som utsatts för brott. Tre huvudinriktningar; brottofferstöd, vittnes‐ stöd och information. Huvuduppgiften för regionrådet är att stödja de lokala styrelserna i deras arbete, samordna utbildning och konfe‐ renser. 80 % av bidraget fördelas till de fyra lokala jourerna för stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga. 155 000 Bufff – Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse. Föreningens bedriver verksamhet som stödjer och hjälper barn vars ena eller båda föräldrar är/har varit aktuella inom kriminalvården. Pedagogisk verksamhet för en meningsfull fritid, regelbundna öppen hus kvällar samt lovaktiviteter för barn från hela länet. avslag Hanteras landstingsövergripande 190 000 Övergripande mål är att med olika aktiviteter verka för att människor med psykisk funktionsnedsättning psykisk ohälsa, långtidssjukskriv‐ ning eller långtidsarbetslöshet får möjlighet till återfunnen tilltro till egna och god livskvalitet och resurser genom medlemsmöten och kurser. 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND EBL Barn 60 000 30 000 LK/150579 3 (5) En förening som bildades 2014 med syfte att ge stöd till barn vars förälder har eller har haft psykisk ohälsa. Verksamheten ska med FN:s konvention om Barnets rättigheter som ledstjärna bedriva ett stödjande, kunskapsspridande och opinionsbildande arbete. En paraplyorganisation för lokala fritidsbanker i Värmland. Fritidsbanken Värmland Ideell Förening 964 000 90 000 Föreningen (H)järnkoll i Värm‐ land 200 000 75 000 Föreningen bildades under 2015. Målsättningen är att förändra ne‐ gativa attityder och diskriminerande beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 190 000 NTF Värmland paraplyorganisation med 65 medlemsorganisationer. Syftet är att förverkliga nollvisionen (ingen ska dödas eller allvarligt skadas i vägtransportsystemet) genom att på olika sätt påverka människor beteende i trafiken samt att skapa opinion för säker trafik och trafikmiljö. NTF Värmland söker verksamhetsbidrag för aktivite‐ ter inriktade på cykling o hjälmanvändning, nykterhet, bältesanvänd‐ ning, konsumentupplysning. 150 000 RFSL arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner samt andra personer med Queera uttryck och identiteter sak ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Verk‐ samhet genom sociala medlemsaktiviteter, påverkan, information, utbildning. Ingår i länets hiv/STI nätverk. Samverkar med kommunal verksamhet sant hälso‐ och sjukvården 65 000 Suicide Zero är en nationell organisation som arbetar för att minska självmord. Föreningen vill utveckla sitt arbete i Värmland. NTF RFSL Värmland Suicide Zero Svenska Röda Korset Värmlands länkråd Värmlands läns kvinnojourer Värmlands Mans‐ forum Värmlands läns nykterhetsförbund Summa 390 000 230 000 200 000 145 000 150 000 1 425 000 190 000 550 000 Fritidsbanken är en bank där du kan låna sport‐ och idrottsprylar gra‐ tis, ungefär som ett bibliotek. Syftet är att uppmuntra barn och ung‐ domar till spontanidrottande och att bidra till en mer hållbar miljö där saker tas tillvara som andra kan ha glädje av. 125 000 Region Mellan av svenska röda korset arbetar bland annat med hälsa och social omsorg i lokalsamhället. I Värmland finns 44 lokala före‐ ningar (kretsar) i 16 kommuner. RK vill under 2015 utveckla de lo‐ kala mötesplatserna (Kupan) för att främja integration och kunna möta behov hos asylsökande i Värmland samt möta behov hos män‐ niskor i ofrivillig ensamhet. 100 000 Värmlands länkråd företräder fem länksällskap i Värmland. Fokus är kontakt och hjälp till de som frivilligt försöker komma från sitt miss‐ bruk. Verksamheten präglas av starkt socialt kamratstöd och gemen‐ skap. Flera sällskap ingår i lokala brukar råd och man deltar i länssty‐ relsens ANDT‐arbete. 520 000 Länsjouren är en paraplyorganisation för de sju lokala kvinnojourer som finns i länet, merparten av bidraget fördelas till de lokala jourer‐ na som alla erbjuder skyddat boende för kvinnor och barn och stödinsatser. 50 000 Verkar för jämställdhet, kvinnofrid, ge män möjlighet att dela erfa‐ renheter och främja utvecklingen av ett positivt och hälsosamt bete‐ ende. Erbjuda stöd för män som är eller har varit utsatta för våld och övergrepp. Föreningen driver en bemannad jour. Målsättning att skapa mansgrupper i samtliga kommuner. 400 000 Värmlands läns nykterhetsförbund samlar 10 medlemsorganisationer vilka verkar för ett samhälle fritt från alkohol, narkotika och andra droger. Opinionsbildning genom upplysning, kampanjer, föreläsning‐ ar, personliga möten, teaterföreställningar, sociala medier. 2 625 000 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010 2011 2012 2013 2014 LK/150579 2015 Sökta medel 2016 4 (5) Förslag till beslut 2016 Pågående dialogprocess Positionspappret Civilsamhället som utvecklingskraft antogs av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) januari 2009. Former och omfattning för samspel med civilsamhället idag har bland annat påverkats av den ekonomiska krisen, det svenska EU-medlemskapet och förändringar i människors ideella engagemang. Landstingsstyrelsen godkände i december 2013 (LK/131828) ett förslag om en dialogprocess mellan landstinget och länsövergripande frivilligorganinsationer inom det sociala området i syfte att komma överens om en långsiktig ömsesidig plattform för samspel. En sådan överenskommelse och framför allt processen fram till överenskommelsen syftar till att skapa klarhet över förväntningar, inriktning och omfattning över vårt ömsesidiga beroende mellan offentlig och idéburen sektor. Dialogprocessen påbörjades i början av 2015 och en mindre arbetsgrupp bildades som tillsammans med landstinget har fortsatt planeringen. Ett stormöte är planerat till den 23 oktober 2015. Ärendets beredning Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag 2016 bereds av folkhälso- och tandvårdsutskottet den 9 oktober 2015. 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND Amningshjälpen Bris region mitt Brottförebyggande Centrum Brottsofferjourernas regionråd i Värmland Bryggan Civilförsvarsförbundet EBL skolan EBL‐skolan Barn Fritidsbanken Föreningen (H)järnkoll i Värmland Hela människan Insolvens NTF RFSL Värmland 35 000 50 000 35 000 35 000 35 000 35 000 35 000 50 000 50 000 50 000 60 000 70 000 160 000 160 000 110 000 100 000 100 000 45 000 90 000 200 000 300 000 300 000 100 000 70 000 200 000 140 000 300 000 100 000 65 000 140 000 300 000 100 000 40 000 190 000 310 000 310 000 160 000 155 000 avslag 190 000 190 000 360 000 442 000 30 000 150 000 300 000 150 000 100 000 250 000 180 000 100 000 200 000 190 000 100 000 220 000 200 000 200 000 100 000 250 000 180 000 RFSU Värmland Personligt ombud Studieförbundet Vuxenskolan Suicide Zero Svenska Röda Korset Värmlands länkråd Värmlands läns kvinnojourer Värmlands mansforum Värmlands läns nykterhets‐ förbund IOGTJunior +värmlandsdistrikt Värmlands Orienterings‐ förbund reserveras dialogprocess LK/150579 5 000 30 000 50 000 120 000 100 000 100 000 100 000 110 000 500 000 500 000 500 000 510 000 520 000 25 000 50 000 100 000 200 000 200 000 erhållit projektbidrag 500 000 60 000 964 000 390 000 230 000 372 000 100 000 110 000 520 000 60 000 200 000 145 000 150 000 1 425 000 190 000 350 000 385 000 385 000 385 000 400 000 400 000 155 000 550 000 avslag 22 000 2 340 000 2 370 000 2 370 000 2 365 000 2 505 000 2 572 000 6 513 000 5 (5) 40 000 75 000 60 000 310 000 155 000 190 000 30 000 90 000 75 000 190 000 150 000 Avslag pga landstings‐ övergripande hantering 65 000 125 000 100 000 520 000 50 000 400 000 2 625 000 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-17 LK/151023 Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 anmäldes en motion med förslaget att landstingsstyrelsen tar fram incitament som styr och/eller stimulerar till minskade tjänsteresor med personbil till förmån för bättre miljöval. I motionen framförs att det är ett bakvänt incitament om val av kollektiva transporter redovisas som en kostnad för verksamheten medan resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto. Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 13 oktober lämnades en redovisning av resultat i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet. Av redovisningen framgick att både klimatavtryck från tjänsteresor med bil samt körlängd har ökat. Landstingsstyrelsen instämmer i behovet av att överväga hur ytterligare incitament för att minska bilresandet ska utformas. I samband med redovisningen av resultatet i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet beslutade landstingsstyrelsen att uppdra till landstingsdirektören att utreda hur ett nytt system för klimatkompensering av tjänsteresor kan utformas och införas. I samband med utredningen kommer olika alternativa incitament, så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga, till att minska resandet med bil vid tjänsteresor att övervägas. ./. Svar på motionen bifogas. Förslag till beslut att bifalla motionen. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef Svar på motion Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Anna Haag Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-17 LK/151023 Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 anmäldes en motion med förslaget att landstingsstyrelsen tar fram incitament som styr och/eller stimulerar till minskade tjänsteresor med personbil till förmån för bättre miljöval. I motionen framförs att det är ett bakvänt incitament om val av kollektiva transporter redovisas som en kostnad för verksamheten medan resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto. Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 13 oktober lämnades en redovisning av resultat i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet. Av redovisningen framgick att både klimatavtryck från tjänsteresor med bil samt körlängd har ökat. Nedan följer en sammanfattning av redovisningen. Landstingsstyrelsen instämmer i behovet av att överväga hur ytterligare incitament för att minska bilresandet ska utformas. Det miljöpolitiska programmet Ett mål i landstingets miljöpolitiska program är att klimatpåverkan på grund av tjänsteresor ska minska med 25 procent under programperioden 20122016. Trots mellanårsvariationer har den långsiktiga trenden, både ur ett klimat- som körlängdsperspektiv, varit positiv. Under senare år förefaller trenden ha brutits. Både klimatavtryck samt körlängd har ökat. Orsaken till detta negativa trendbrott kan främst knytas till två omständigheter. De leasingbilar som upphandlades 2012 visade sig inte uppfylla de krav på bränsleförbrukning (koldioxidemissioner) som landstinget ställt vid upphandlingen. För att täcka vakanser inom hälso- och sjukvården har kvarvarande ordinarie personal i ökad omfattning fått ansvara för ett större geografiskt område vilket bland annat bidragit till ökad total körlängd. Målet i det miljöpolitiska programmet för perioden 2012-2016 om en 25procentig reduktion av klimatpåverkan kommer inte att kunna uppfyllas. För att ändå vända den negativa utvecklingen har ett antal åtgärder vidtagits alternativt planerats; - Leasingbilarna håller successivt på att bytas ut mot mera miljö- och klimatvänliga. Riktlinjen för resor och möten kommer att uppdateras för att bättre svara mot gällande lagstiftning. Laddstolpar har installerats i anslutning till flera vårdinrättningar för att möjliggöra användning av fler elbilar. Förutsättningar för att i ökad utsträckning genomföra virituella arbetsmöten har ökat. 2015-11-17 LANDSTINGET I VÄRMLAND - LK/121643 2 (2) En ny möjlighet att på ett enklare sätt utnyttja kollektivtrafiken för tjänsteresor införs hösten 2015. Ramstyrning Landstingets ekonomiska styrmodell är ramstyrning, vilket innebär att budget och kostnader följer med respektive verksamhets uppdrag. Styrformen beslutades 2010 och en konsekvens är att verksamheterna inte köper och säljer mellan varandra. Nyttan med att renodla styrformen är minskad administration och hantering i ekonomiadministrativa system, tydligare ansvar mellan kärn- och stödprocesser och minskade gränsdragningsproblem eller tolkningsproblem när resurser ska tas i anspråk. Landstinget har under en rad år arbetat för att renodla styrmodellen, för att åstadkomma dessa fördelar. I dag debiteras biljettkostnaden för kollektiva transporter den verksamhet som köpt biljetten. Kostnaden för reseersättningar vid utnyttjande av privatbil debiteras också den egna verksamheten. Uppdraget att tillhandahålla leasingbil för landstingets verksamheter ligger hos Landstingsservice, som därmed har budget och kostnader för leasingbilarna. Det finns några få undantag där vissa verksamheter ansvarar för sin egen bil. En modell som innebär att landstingsservice säljer sina tjänster till verksamheterna skulle innebära en avvikelse från den ekonomiska styrmodell som valts. För närvarande övervägs upphandling som alternativ till att erbjuda bilar i egen regi. Ytterligare åtgärder Som framgår ovan vidtas redan åtgärder för att minska klimatavtrycket från tjänsteresor med bil. Landstingsstyrelsen är dock angelägen om att ytterligare åtgärder vidtas. I samband med redovisningen av resultatet i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet beslutade landstingsstyrelsen att uppdra till landstingsdirektören att utreda hur ett nytt system för klimatkompensering av tjänsteresor kan utformas och införas. I samband med utredningen kommer olika alternativa incitament, så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga, till att minska resandet med bil vid tjänsteresor att övervägas. 2a15 -514Socialdemokraterna 2015 - 04 - 17 Landstingsfullmäktige Motion om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor Vårt mål att minska klimatavtrycket från tjänsteresor ser ut att misslyckas. En viktig förklaring är att användningen av både leasingbilar och privata bilar ökat. Det kan finnas flera förklaringar till denna ökning, men en bidragande orsak kan handla om vilka incitament som styr valet av transportmedel. Om vi förstått rätt är det idag så att val av kollektiva transporter hamnar på den egna verksamhetens konto, medan kostnaden för resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto. Detta låter för oss som ett bakvänt incitament. Vi vill att vårt landsting ska utvecklas på ett hållbart sätt och att vi arbetar aktivt för att förbättra miljön och minska vår negativa klimatpåverkan. Därför är det viktigt att alla verksamheter stimuleras och eventuellt styrs för att kontinuerligt minska miljöpåverkan. Vi föreslår därför att landstingsstyrelsen tar fram incitament som styr och/eller stimulerar till minskade tjänsteresor med personbil till förmån för bättre miljöval. Per Gruvberger Socialdemokraterna Aina Wåhlund Socialdemokraterna Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-11-17 1 (2) LK/151030 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att vara mer närvarande vid provtagning Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 anmäldes en motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att vara mer närvarande vid provtagning. Motionen anför att det idag diskuteras en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll fullt ut och att en av dessa yrkeskategorier som ofta drabbas är Biomedicinska analytiker (BMA). Vidare pekar motionen på att det finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller vara mer närvarande vid provtagning. Idag utförs provtagning av patient inför eller efter mottagningsbesök vid de laboratorier som finns på sjukhusen och på flertalet vårdcentraler. Därutöver medverkar biomedicinska analytiker i dialoger med vårdverksamheter om val av instrument vid analyser som utförs på plats på vårdavdelningar och mottagningar. En tydlig utvecklingstrend som ses i hela landet är att mängden patientnära analyserande (PNA) ökar. Vid dessa analyser används utrustning som utför analysen utan någon särskild kvalificerad hantering av provet. Allt fler vårdenheter utför PNA som snabbt kan ge ett analysresultat och därmed påskynda diagnosticering och eventuella åtgärder. Valet av vilka analyser som ska utföras och val av instrument garanterar kvaliteten. Att utöka antalet BMA för att sköta provtagning inom slutenvården med mera är inte realiserbart och förmodligen finns det bättre sätt att ta vara på biomedicinska analytikerns kompetens. BMA kan använda sin specifika kompetens till att i högre utsträckning än i dag förmedla kunskap om provtagning och den preanalytiska fasen till de som utför provtagningen, sjuksköterskor och undersköterskor, och som verkar i det sammanhang där patienten är. För att bibehålla kompetensen hos sjuksköterskor är det också positivt att de utför provtagning på inneliggande patienter. Biomedicinska analytiker utför även internrevisioner för att säkerställa att gällande rutiner och regelverk följs. ./. Svar på motionen bifogas. Förslag till beslut att anse motionen besvarad LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-17 LK/151030 2 (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben Svar på motion Landstingsstyrelsen 1 (2) Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-11-17 LK/151030 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att vara mer närvarande vid provtagning Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april anmäldes en motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att vara mer närvarande vid provtagning. Motionen anför att det idag diskuteras en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll fullt ut och att en av dessa yrkeskategorier som ofta drabbas är biomedicinska analytiker (BMA). Vidare pekar motionen på att här finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller vara mer närvarande vid provtagning. Om BMA gör provtagningar oftare så avlastas sjuksköterskorna och undersköterskorna som då kan få mer tid till andra viktiga arbeten som ingår i deras profession. Idag utförs provtagning av patient inför eller efter mottagningsbesök vid de laboratorier som finns på sjukhusen och på flertalet vårdcentraler. Att utöka antalet BMA för att sköta provtagning inom slutenvården med mera är inte realiserbart och förmodligen finns det bättre sätt att ta vara på biomedicinska analytikerns kompetens. BMA kan använda sin specifika kompetens till att i högre utsträckning än i dag förmedla kunskap om provtagning och den preanalytiska fasen till de som utför provtagningen, sjuksköterskor och undersköterskor, och som verkar i det sammanhang där patienten är. För att bibehålla kompetensen hos sjuksköterskor är det också positivt att de utför provtagning på inneliggande patienter. Biomedicinska analytiker har den specifika kompetensen som är en förutsättning för att analysresultaten levereras med största möjliga kvalitet från provtagning till färdigt analyssvar. Kompetensen om den preanalytiska fasen, som omfattar alla moment omkring provtagningen innan analysen påbörjas, är central för kvalitén på svaret. Därutöver medverkar biomedicinska analytiker i dialoger med vårdverksamheter om val av instrument vid analyser som utförs på plats på vårdavdelningar och mottagningar. En tydlig utvecklingstrend som ses i hela landet är att mängden patientnära analyserande (PNA) ökar. Vid dessa analyser används utrustning som utför analysen utan någon särskild kvalificerad hantering av provet. Allt fler vårdenheter utför PNA som snabbt kan ge ett analysresultat och därmed påskynda diagnosticering och eventuella åtgärder. Valet av vilka analyser som ska utföras och val av instrument garanterar kvaliteten. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-17 LK/151030 2 (2) Biomedicinska analytiker utför även internrevisioner för att säkerställa att gällande rutiner och regelverk följs. BMA kan idag höja sin akademiska utbildning till magister- och masternivå och därefter inom ramen för specifika specialisttjänster utföra arbetsuppgifter som tidigare utfördes av läkare. Ovan beskrivna arbetssätt visar på rätt kompetensanvändning utifrån rådande förutsättningar. Provtagningar och patientnära analyser utförs i allt högre utsträckning patientnära och av personal på plats. Detta sker med stöd från biomedicinska analytiker. I det systematiska kvalitetsarbetet är det naturligt med internrevisioner för att säkra kvalitet och säkerhet. 2015-04-20 L:r4V/SM39 Pei'l eikfrktfOkAP ~ 141j1/4.- Motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker, att vara mer närvarande vid provtagning Det diskuteras idag en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll fullt ut. Många läkare, lärare och poliser med mera känner frustration över att de pga tidsbrist inte har möjlighet att till fullo få ägna sig åt sysslor som ingår i deras akademiska utbildning. En yrkeskategori som ofta drabbas är Biomedicinska analytiker (BMA). Det har förts en del debatt den senaste tiden om att BMA borde få vara mer aktiva i själva provtagningen. Som det ser ut idag så är BMA alltför ofta inne på labbet. Själva provtagningen på sjukhus sköts i regel av sjuksköterskor, i vissa fall av undersköterskor. Här finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller vara mer närvarande vid provtagning. Om BMA gör provtagningar oftare så avlastas sjuksköterskorna och undersköterskorna som då kan få mer tid till andra viktiga arbeten som ingår i deras profession. Nu när det råder brist på sjuksköterskor, kan andra professioner vara behjälpliga. Tilläggas bör också att BMA är speciellt utbildade vad gäller provtagning vilket ökar patientsäkerheten. Vissa patienter kan dessutom vara svåra att göra provtagning på av olika skäl. Även säkerheten för själva analysen ökar då BMA är utbildade i hur fel analysen kan bli om inte proverna görs på rätt sätt. Detta skulle också innebära en social vinst, då BMA får mer patientkontakt och även kontakt med andra yrkesgrupper inom vården, något som uteblir om BMA är inne på laboratoriet i den utsträckning som idag. Med anledning av vad som ovan anförts yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting: Att möjligheterna och fördelarna undersöks med att låta biomedicinska analytiker ta hand om provtagningarna i större utsträckning än idag. Att det utifrån ovan undersökning görs en plan för hur BMA skallta mer provtagningar med målet att öka patientsäkerheten och avlasta sjuksköterskor och eventuellt andra yrkesgrupper. Karlstad den 16 april 2015 Anders Ahl (SD) Runar Filper (SD) Anina Laroma (SD) Marcus Karlsson (SD) Harriet Ulricci (SD) Lisbeth Jarnbro (SD) /5 Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen 1 (2) Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-11-17 LK/151035 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april anmäldes en motion om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL. Motionen pekar på att patienter som drabbats av KOL har behov av vård och stöd inom flera områden och att ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid KOL är att utföra 6 minuters gångtest. Motionsställarna anger att Socialstyrelsen rekommenderar starkt att detta gångtest införs vid stadie 2 till 4. Motionen yrkar på att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där det anses motiverat. Sex minuters gångtest; six minutes walk test (6MWT) bör enligt ”Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL” erbjudas till personer med stabil KOL i stadium 2-4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet. I prioriteringsnivå ligger denna rekommendation på nivå 1 (de rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan, nivå 1–10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst). 6MWT kan vara ett instrument för att bedöma fysisk förmåga och vara en grund för ställningstagande till fysisk träning. Fysisk träning innefattande konditions- och styrketräning är också högt prioriterad (prioritet 3) i riktlinjerna. Enligt Socialstyrelsens bedömning (2014) görs 6MWT i mycket begränsad omfattning vid KOL i dag i Sverige. Så är det även i Värmland, eftersom det är först nu som denna gångtest prioriteras högt i nationella riktlinjer för KOL. Om det i befolkningen i Värmland finns cirka 17 000 personer med KOL (600 000 i Sverige), så beräknas 43 procent av dessa vara i stadium 2-4. Det skulle innebära 7 300 personer. Om man utifrån Socialstyrelsens exempel räknar lågt på att totalt 5-10% av alla personer med KOL bör utföra 6MWT under ett år, blir antalet tester per år 850-1700 i Värmland. För närvarande finns inte detta uppdrag definierat inom ramen för vårdval fysioterapi men frågan hanteras i de vårdprogram som är aktuella utifrån nationella riktlinjer för målgruppen. ./. Svar på motionen bifogas. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-17 LK/151035 Förslag till beslut att motionen anses besvarad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben 2 (2) Svar på motion Landstingsstyrelsen 1 (2) Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-11-17 LK/151035 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april anmäldes en motion om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL. Motionen pekar på att patienter som drabbats av KOL har behov av vård och stöd inom flera områden och motionen menar vidare att det finns både enkla och avancerade metoder för att vårda och diagnostisera patienter som har KOL. Ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid KOL är att utföra 6 minuters gångtest. Gångtest är en känd och beprövad metod som dessutom är ofarlig för patienten. Motionsställarna menar att ett 6 minuters gångtest är billigt, säkert och ger mycket värdefull information samt att Socialstyrelsen rekommenderar starkt att detta gångtest införs vid stadie 2 till 4. Motionen anger därför att här finns utvecklingspotential och anser att detta bör införas i större grad i vårt landsting. Motionen yrkar på att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där det anses motiverat. Sex minuters gångtest; six minutes walk test (6MWT) bör enligt ”Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL” erbjudas till personer med stabil KOL i stadium 2-4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet. I prioriteringsnivå ligger denna rekommendation på nivå 1 (de rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan, nivå 1–10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst). 6MWT kan vara ett instrument för att bedöma fysisk förmåga och vara en grund för ställningstagande till fysisk träning. 6MWT med en gångsträcka på under 350 meter identifierar patienter med dålig prognos, där behov av närmare bedömning och insatser finns. Det kan påpekas att 6MWT kan vara en naturlig länk till bedömning och möjlighet till skräddarsydd fysisk träning, initialt ledd av fysioterapeut/sjukgymnast. Fysisk träning innefattande konditions- och styrketräning är också högt prioriterad (prioritet 3) i riktlinjerna. 6MWT kan ledas av person som är väl insatt i testproceduren och behöver inte vara en speciell yrkeskategori, även om fysioterapeut/sjukgymnast ofta kan bli aktuell. Testledaren skall ha erfarenhet, utbildning och kompetens för att utföra testen. En standardiserad manual ska LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-17 LK/151035 2 (2) finnas och dokumentation ska enkelt och stukturerat kunna göras i journalsystemet. Enligt Socialstyrelsens bedömning (2014) görs 6MWT i mycket begränsad omfattning vid KOL i dag i Sverige. Så är det även i Värmland, eftersom det är först nu som denna gångtest prioriteras högt i nationella riktlinjer för KOL. 6MWT används även vid bedömning av andra sjukdomar såsom höftoch knäåkommor och är därför inte okänt i samband med rehabilitering. Åtgärdskod AV076 kan användas i Cambio Cosmic för dokumentation av gångtest som åtgärd, men i dagens läge är endast få sådana åtgärder registrerade. 6MWT utförs säkerligen i ett visst antal, men åtgärdskoden är inte känd och använd. Användning av AV076 skulle kunna vara ett medel för att följa upp hur många gångtester som görs och förändring över tid. Detta bör då också kunna kombineras med aktuell diagnoskod. Om det i befolkningen i Värmland finns cirka 17 000 personer med KOL (600 000 i Sverige), så beräknas 43 procent av dessa vara i stadium 2-4. Det skulle innebära 7 300 personer. Om man utifrån Socialstyrelsens exempel räknar lågt på att totalt 5-10 procent av alla personer med KOL bör utföra 6MWT under ett år, blir antalet tester per år 850-1700 i Värmland. Som information kan nämnas att detta uppdrag inte finns definierat inom ramen för vårdval fysioterapi. För övrigt hanteras denna fråga inom landstingets arbete för implementering av nationella riktlinjer och därmed det vårdprogramsarbete som blir aktuellt i samband med detta. 15-04-20 /5/03 7- 5 Motion om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL Patienter som drabbats av KOL har behov av vård och stöd inom flera områden. Det finns både enkla och avancerade metoder för att vårda och diagnostisera patienter som har KOL. Ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid KOL är att utföra 6 minuters gångtest. Gångtest är en känd och beprövad metod som dessutom är ofarlig för patienten. Vid ett gångtest övervakar personalen patientens hjärtfrekvens, syrgasmättnad samt andningspåverkan. Mätningarna från detta gångtest är viktig information när man senare skall fastställa patientens sjukdomsstatus och göra en prognos. Således får man fram ett starkt underlag för att säkerställa att KOL-patienten får en fortsatt korrekt behandling. Detta underlag kan även ligga till grund för ett eventuellt träningsprogram. Ett 6 minuters gångtest är billigt, säkert och ger mycket värdefull information. Socialstyrelsen rekommenderar starkt att detta gångtest införs vid stadie 2 till 4. Vi ser att här finns utvecklingspotential och anser att detta bör införas i större grad i vårt landsting. Med anledning av vad som anförs ovan yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting: Att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där det anses motiverat. Karlstad den 13 april 2015 Anders Ahl (SD) Runar Filper (SD) Anina Laroma (SD) Marcus Karlsson (SD) Lisbeth Jarnbro (SD) Harriet Ulricci (SD) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Verksamhetsstöd Harald Ludviksen 2015-11-17 LK/150890 Svar på medborgarförslag om förmånsbeskattning av frukost Vid landstingsfullmäktige den 21 april 2015 anmäldes ett medborgarförslag från Peter Blom, Molkom, om förmånsbeskattning av frukost. Landstingsfullmäktige remitterade förslaget till landstingsstyrelsen för beredning. Peter Blom har inkommit med ett medborgarförslag om att: ”Landstinget i Värmland beslutar om att samtliga anställda skall omfattas av likvärdiga förmåner vad gäller kaffe och/eller frukost. Och att Landstinget till varje enhet bekostar likvärdiga kaffeautomater, och att dessa förses med Fairtrade kaffe”. Initialt bör det påpekas att landstinget inte erbjuder anställda frukost. Kostnadsfritt kaffe kan erbjudas till anställda på samtliga enheter. Landstinget har upphandlat ett standardsortiment av kaffebryggare och kaffeautomater som varje verksamhet kan avropa från. Även kaffe är upphandlat och i stort sett allt kaffe är dessutom Fairtrade märkt. Kaffet kan beställas av alla enheter från leverantören. Förslag till beslut att medborgarförslaget anses besvarat. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef tillika bitr. landstingsdirektör 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Håkan Lindström 2015-11-17 LK/152249 Tidigare återremitterat ärende om Årsrapport informationssäkerhet 2014 Enligt socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) skall informationssäkerhetsansvarig till vårdgivaren minst en gång per år rapportera vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn vilka riskanalyser som har utförts avseende informationssäkerheten och förbättringsåtgärder som observerats. Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Det är ett arbete som nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten samt under 2016. ./. Årsrapport för informationssäkerhet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättad årsrapport för informationssäkerhet 2014. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Årsrapport Informationssäkerhet 2014 Handläggare: Håkan Lindström, Sekretariatet Datum: 2015-11-02 Dokumenttyp: Årsrapport Diarienummer: LK/152249 Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-02 LK/152249 2 (4) Sammanfattning Inledning Tjänsten som informationssäkerhetsansvarig har under en tid varit vaknat, till följd av en pensionsavgång i november 2014. Nuvarande informationssäkerhetsansvarig tillträdde sin tjänst 1 september 2015. Utifrån ovanstående förutsättningar redogörs för tre viktiga händelser under 2014 längre ner i rapporten. Nuläge Den nytillträdde informationssäkerhetsansvarige har inte kunnat spåra några strategiska åtgärder som gjorts inom informationssäkerhetsområdet, då tjänsten som informationssäkerhetsansvarig varit vakant samt att Strategiska gruppen för informationssäkerhet (SGI) inte har varit aktiv. De större informationssäkerhetshändelser som rapporteras, har skett under tiden mellan informationssäkerhetsansvariga och rör Cosmic som system. Innehållet i revisionsrapporten från PwC ”Revisionsrapport - Granskning av informationssäkerhet – patientinformation 18 november 2014” kommer att ha stor betydelse för upplägget av informationssäkerhetsarbetet inom landstinget framåt. Där framlades som prioriterad uppgift att de viktigaste områdena är att se till att det fastställs en handlingsplan för informationssäkerhetsarbetet samt att skapa organisatoriska förutsättningar så att informationssäkerhetsarbetet kan bedrivas på ett integrerat och effektivt sätt. Pågående aktiviteter Nuvarande informationssäkerhetsansvarig planerar för utökat strategiskt arbete inom området samt översyn av organisationen kring informationssäkerhet under 2015-2016. SGI är i uppstartsläge, där gruppen kommer att revidera arbetssätt och positionering i framtiden för att kunna möta de anmärkningar som gjordes i ovan nämnd revisionsrapport. Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Detta är ett arbete som nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten 2015 samt under 2016. Rekommendation till beslut Godkännande av årsrapport enligt nedan. Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-02 LK/152249 3 (4) Bakgrund Enligt patientdatalagen och socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:14 har vårdgivaren ansvaret för informationssäkerheten inom landstinget. Föreskriften anger att informationssäkerhetsansvarig ska rapportera till vårdgivaren minst en gång per år vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts enligt informationssäkerhetspolicy och riktlinjer. Dessutom skall rapporten innehålla information om eventuella riskanalyser och händelseanalyser som genomförts samt vilka förbättringsåtgärder som har utförts för ökad informationssäkerhet inom landstinget. Beskrivning av uppdraget Uppdragsgivare Landstingsstyrelsen Uppdragstagare Informationssäkerhetsansvarig Viktiga händelser 2014 1. LK/142894 – Journalanteckningar utan koppling till vårdkontakt i IT-systemet Cosmic. Landstinget har en omfattande avvikelse rörande fler än 35 000 journalobjekt som saknade vårdkontakt. Avvikelsen har utretts, händelseanalyseras, rapport ska redovisas den 4/11 2015. Två olika händelser som föranlett händelseanalysen: I. II. Det finns journalanteckningar utan koppling till vårdkontakt, detta gör att de inte syns i den kronologiska journalen på ett korrekt sätt. I Cosmic har vårdkontakter makulerats som det finns journalanteckningar knutna till. (Efter en rättning av leverantören Cambio har dock dessa anteckningar återskapats i Cosmic) 2. Revisionsrapporten från PWC ”Granskning av informationssäkerhet – patientinformation Landstinget i Värmland” 18 november 2014. PwC fick av revisorerna i uppdrag att genomföra en granskning av informationssäkerhet avseende patientinformation. Syftet med den granskningen var att ta fram underlag för att bedöma om landstingsstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig informationssäkerhet rörande patientinformation samt hur landstingsstyrelsen hanterat de frågeställningar som togs upp i revisorernas rapport nr 5 -11, Granskning av efterlevnad av patientdatalagen (2008:355). Rapportens samlade bedömning är att landstingsstyrelsen sedan föregående granskning, bland annat genom framtagande av informationssäkerhetspolicy, riktlinjer för informationssäkerhet samt andra Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-02 LK/152249 4 (4) styrande dokument, har förbättrat förutsättningarna för styrning, uppföljning och intern kontroll gällande informationssäkerhetsarbetet och därmed också för efterlevnad av gällande regelverk. Rapporten bedömer dock att det kvarstår ett antal brister och att ett fortsatt arbete måste ske, där några av de viktigaste områdena är att se till att det fastställs en handlingsplan för informationssäkerhetsarbetet samt att det tillskapas organisatoriska förutsättningar för att patientsäkerhetsarbetet och informationssäkerhetsarbetet kan bedrivas på ett integrerat och effektivt sätt. 3. Strategisk grupp för informationssäkerhet (SGI) Strategisk grupp för informationssäkerhet (SGI) ligger vilande tills vidare från januari 2014. Detta efter beslut av gruppen, då det saknades representanter från divisionerna, samt tydlighet kring SGI funktion i organisationen. Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Detta är ett arbete som nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten 2015 samt under 2016. Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-10-19 LK/152244 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------§ 191 Utdrag Landstingsfullmäktige LK/150439 Landstingsfullmäktiges beslut 2014 – kompletterande återrapportering Med anledning av revisorernas rekommendation har landstingsstyrelsen tidigare beslutat att återrapportering av fullmäktiges beslut ska ske till fullmäktige två gånger per år – på våren respektive hösten. Vid det andra tillfället lämnas av naturliga skäl endast kompletterande information. Bilagda redovisning lämnades vid fullmäktiges sammanträde den 21 april 2015. Kompletterande information lämnas med kursiv stil samt röd teckenfärg. Under år 2014 beslutade fullmäktige i sammanlagt 84 ärenden fördelat på 6 sammanträden. Av dessa ärenden var sex stycken motioner (dessutom anmäldes sex), och tolv medborgarförslag (dessutom anmäldes tolv). Övriga ärenden behandlar allt från relativt avgränsade frågor till övergripande frågor som landstingsplan, miljöpolitiskt program och budget. Hur de övergripande frågorna hanteras redovisas löpande till fullmäktige, främst i de två delårsrapporterna samt i årsredovisningen. Redovisning till styrelsen sker i princip månatligen vad gäller viktigare parametrar som tillgänglighet och ekonomi. Fullmäktiges behandling av interpellationer (två stycken), frågor (två stycken) samt valärenden ingår inte i redovisningen av beslut. Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 9 /11 2015 Fredrik Larsson Ulric Andersson 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Administrativa staben Anna-Lena Wingqvist 2015-10-19 LK/150439 Landstingsfullmäktiges beslut 2014 – kompletterande återrapportering Med anledning av revisorernas rekommendation har landstingsstyrelsen tidigare beslutat att återrapportering av fullmäktiges beslut ska ske till fullmäktige två gånger per år – på våren respektive hösten. Vid det andra tillfället lämnas av naturliga skäl endast kompletterande information. ./. Bilagda redovisning lämnades vid fullmäktiges sammanträde den 21 april 2015. Kompletterande information lämnas med kursiv stil samt röd teckenfärg. Under år 2014 beslutade fullmäktige i sammanlagt 84 ärenden fördelat på 6 sammanträden. Av dessa ärenden var sex stycken motioner (dessutom anmäldes sex), och tolv medborgarförslag (dessutom anmäldes tolv). Övriga ärenden behandlar allt från relativt avgränsade frågor till övergripande frågor som landstingsplan, miljöpolitiskt program och budget. Hur de övergripande frågorna hanteras redovisas löpande till fullmäktige, främst i de två delårsrapporterna samt i årsredovisningen. Redovisning till styrelsen sker i princip månatligen vad gäller viktigare parametrar som tillgänglighet och ekonomi. Fullmäktiges behandling av interpellationer (två stycken), frågor (två stycken) samt valärenden ingår inte i redovisningen av beslut. Förslag till beslut att lägga redovisningen till handlingarna. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Landstingsfullmäktiges beslut 2014 - återrapportering Fullmäktigesammanträde Nr 1, 11 mars 2014 § Beslut, att-sats Ärenden Status Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 25/3 2015, beslut LF 21/4 2015. LF beslutade den 21/4 2015 att medborgarförslaget ska anses besvarat LF behandlade ärendet 16 dec 2014 § 152 att anse medborgarförslaget besvarat. LF behandlade ärendet 16 dec 2014 § 151 att anse medborgarförslaget besvarat. LF behandlade ärendet 16 dec 2014, § 149 att anse medborgarförslaget besvarat. LF behandlade ärendet 11 mars 2015 § 26 att anse medborgarförslaget besvarat LF behandlade ärendet 16 december 2014 § 150 att anse medborgarförslaget besvarat. LF behandlade ärendet 16 december 2014 § 148 att anse medborgarförslaget besvarat LF behandlade ärendet 16 december 2014 § 145 att anse motionen besvarad. Anmälan av medborgarförslag om ögon- och hörselavdelningarna i Hagfors 5 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av medborgarförslag om wifi uppkoppling på CSK 6 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av medborgarförslag om patientresor 7 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av medborgarförslag parkering på CSK 8 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av medborgarförslag kostrådgivning LCHF 9 att remitera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av medborgarförslag om remisser och kallelser 10 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av medborgarförslag om byte av lokal för Pensionärsrådets möten 11 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Anmälan av motion av Anders Ahl (SD) om att motverka underskott av läkare i andra länder 12 att remittera motionen till LS för beredning Motion av Anders Ahl (SD) om utveckling av klarspråket 19 att anse motionen besvarad Arkivreglemente för landstinget i Värmland Införande av vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering 20 att godkänna förslag till nytt arkivreglemente för Landstinget i Värmland 21 att återremittera ärendet LF behandlade ärendet 29 april 2014 § 48. att remittera motionen till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 dec 2014 § 146 att anse motionen besvarad. Nr 2, 29 april 2014 Anmälan av motion av Anders Ahl (SD) om att ge tandläkare större möjlighet att anmäla barnmisshandel 28 Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Anmälan av medborgarförslag att strålskador i munhåla och tänder ska omfattas av vanliga sjukvårdsavgifter Årsredovisning 2013 Revisionsberättelse 2013 Ansvarsfrihet 2013 Revidering av budget 2014 respektive budgetprocess för revisionen Landstingsfullmäktiges beslut 2013 - återrapportering Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler vårdplatser - med fokus på mellanvårdsplatser Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att införa videotolk Medborgarförslag om ögonoperationer för anställda för bruttolöneavdrag att remittera medborgarförslaget till LS för beredning 29 31 att godkänna årsredovisning för 2013 32 att godkänna revisionsberättelse för 2013 33 beviljades för ls, nämnder och beredningar att revisionens budget år 2014 revideras på så sätt att anslaget ökas med 467 000 kronor, genom att anslaget till förtroendemannaorganisation, landstingsfullmäktige, reduceras med motsvarande belopp samt att reglemente för landstingets revisorer, 7 §, får följande lydelse: Revisionens budgetframställan till landstingsfullmäktige bereds av fullmäktiges presidium, och tas därefter in i det samlade budgetförslaget för landstinget. 34 35 att lägga redovisningen till handlingarna 36 att återremittera ärendet 37 att anse motionen besvarad 38 att avslå medborgarförslaget Medborgarförslag om att utbilda invandrare till sjuksköterskor 39 Medborgarförslag om att skriva kontrakt med sjukvårdspersonal spm fått betald utbildning 40 att anse medborgarförslaget besvarat Medborgarförslag om att sluta rekommendera Miniderm 41 att anse medborgarförslaget besvarat Patientsäkerhetsberättelse 2013 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för Samordningsförbunden Ändring av förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Ändring av förbundsordning för Arvika Eda Samordningsförbund Ändring av förbundsordning för Fryksdalens Samordningsförbund Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelokopterverksamhet 42 43 att godkänna upprättad Patientsäkerhetsberättelse att bevilja styrelsens ledamöter i Samordningsförbunden ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 44 att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet 45 att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Arvika Eda Samordningsförbund 46 att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Fryksdalens Samordningsförbund 47 att återremittera ärendet 48 bilagor som förfrågningsunderlag för Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering, att ge landstingsdirektören i uppdrag att i det fortsatta uppdraget att förvalta föreliggande vårdval bevaka utvecklingen enligt de farhågor som framförts i konskekvensbeskrivningar och riskbedömningar som genomförts av referensgrupper och personal, att vårdvalet i och med beslutet annonseras på valfrihetswebben och i och med detta anses infört, att handdläggning samt godkännande av ansökningar sker enligt gängse ordning, att ge upphandlingschef och divisionschef HHR i uppdrag att gemensamt teckna avtal med de sökande som efter handläggning bedöms leva upp till kraven i förfrågningsunderlagen samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Införande av vårdval Fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering LF behandlade ärendet 16 dec 2014, § 147 att anse medborgarförslaget besvarat. Ärendet behandlades av LF 15 maj 2014, § 55 att anse medborgarförslaget besvarat Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Ärendet behandlades av LF 15 maj 2014, § 56 Nr 3, 15 maj 2014 Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler vårdplatser - med fokus på mellanvårdsplatser 55 Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelikopterverksamhet 56 att mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle ska införas och driftsättas till årsskiftet 2014/2015, att fortsatt dialog ska föras med kommunerna i Värmland om mellanvårdsplatser, att dialysverksamhet på sjukhuset i Arvika ska införas och driftsättas under 2015, att förutsättningarna för ökad tillgänglighet till rehabilitering för patienter boende norr om Torsby ska utredas, att hänsyn tas till ovanstående i det fortsatta arbetet med budget och landstingsplan Pågår, verkställighetsprojekt 2015 samt att förklara denna paragraf omedlbart justerad. att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, med uppgift att driva en gemensam ambulanshelikopterverksamhet, att fastställa bifogad förbundsordning för kommunalförbundet, att utse två ledamöter och två ersättare till kommunalförbundets direktion för tiden från bildandet till och med 2014-12-31, att utse en revisor i kommunalförbundet, för tiden från bildandet till och med 2014-12-31 samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Nr 4, 17-18 juni 2014 Anmälan av medborgarförslag om att landstinget ska hjälpa till att få fram fler utbildningsplatser till sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads Universitet 64 Delårsrapport 1 t.o,m. april 77 Landstingsplan med budget och investeringsplan 2015 Svar på motion av Ulric Andersson (S) m.fl. om ökad tillgänglighet i primärvården 78 79 Förändring av patientavgifter 80 Frisktandvårdstaxa 2015 81 Nya bidragsregler för de politiska ungdomsorganisationerna 82 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning att godkänna delårsrapport 1 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut och helårsprognos att godkänna budget och investeringsplan för 2015, att under 2015 frångå målet om ett årligt överskott på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Ärendet behandlades av LF 16 dec 2014, § 153 att anse medborgarförslaget besvarat. att motionen anses besvarad att införa avgiftsfrihet för patienter som tvångsvårdas i psykiatrisk vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och att förändringen träder i kraft från den 1 januari år 2015, att avgift för uteblivet besök uppgår till 200 kr för besök inom öppen sjukvård, dvs även de besök som är avgiftsfria.Förändringen föreslås träda i kraft från den 1 januari 2015. Förändringen gäller inte för telefonkonsultation, asylsökande, barn till och med 19 år samt undersökningar och åtgärder utan samband med sjukdom, att Landstinget i Värmland inför kostnadsfri Hepatit B vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar med start under 2014 samt att finansiering för 2014 sker från division allmänmedicin och finansiering för 2015 tas inom läkemedelsbudgeten, att fastställa regelverket enligt utarbetat förslag "Patientavgifter och högkostnadsskydd" efter justering med ovanstående föreslagna och beslutade förändringar, eventuella lagstadgade förändringar samt en årlig uppräkning i enlighet med tidigare beslut om slutenvårdsavgiften, högkostnadsskydd samt bidrag till peruker och liknande, att se över och Forsatt utredning och fortsatt utreda hur avgiftsmodellen kan stödja en sammanhållen vårdkedja, avgifter för utvärdering av nuvarande hjälpmedel, egenavgifter avseende sjukresor för barn samt avgift för KBT-behandling på nätet avgiftsmodell pågår. att den genomsnittliga nivån på folktandvårdens avgifter i Frisktandvård 2015 höjs med 1,6 % samt att förklara denna paragraf omedlbart justerad att godkänna demokratiberedningens förslag på nya bidragsregler för de politiska ungdomsorganisationerna samt att förlänga ansökningstiden under 2014 till och med den 31 augusti. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Revidering av Hälsoval Värmlands förfrågningsunderlag/kravoch kvalitetsbok inför år 2015 83 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Arvika Eda Samordningsförbund 84 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅDESÅ) 85 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Fryksdalens Samordningsförbund 86 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Klarälvdalens Samordningsförbund 87 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Samspelet 88 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Östra Värmland 89 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Medborgarförslag angående utveckling av ambulanssjukvården i Värmland att godkänna föreslagna principiella revideringar av Hälsoval Värmlands krav- och kvalitetsbok (del 2 och 3) inför år 2015 samt de föreslagna områdena för målrelaterad ersättning, att godkänna skapandet av ny del 4 i krav- och kvalitetsboken, "Tilläggsuppdrag för verksamhetsförlag dutbildning i Hälsoval Värmland" samt att uppdra till landstingsstyrelsen att fastställa häslopeng för år 2015 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Arvika Eda Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 90 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅDESÅ) beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Fryksdalens samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Klarälvdalens Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Samspelet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Östra Värmland beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att anta bestämmelser om omställningsstöd och pensioner för förtroendevalda i enlighet med förslag från Sveriges kommuner och Landstings styrelse samt att utse landstingsstyrelsen till pensionsmyndighet, d.v.s. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensionsoch omsällningsbestämmelserna 91 att anse medborgarförslaget besvarat Nr 5 26-27 november 2014 Medborgarförslag av Elis Engholm om ögonmottagningen i Hagfors 97 att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning Medborgarförslag av Anders Ajaxson och Göran Persson om akutsjukhusens patienters rätt att ta del av det norska teveutbudet 98 att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning Medborgarförslag av Kjell Fredriksson om Richtersalen att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning 99 Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning LF behandlade ärendet 11 mars § 25 att anse medborgarförslaget besvarat. Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse medborgarförslaget besvarat. Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse medborgarförslaget besvarat. Medborgarförslag av Anne Garin om införande av glukosmätare som slår larm när blodsockret sjunker 100 Landstingets förtroendemannaorganisation 2015-2018 inkl arvoden och ersättningar för förtroendevalda 2014 107 Revidering av arbetsordning för landstingsfullmäktige samt reglemente för landstingsstyrelsen och övriga nämnder 108 att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning att fastställa redovisade förändringar i landstingets förtroendemannaorganisation, att de ekonomiska konsekvenserna beaktas i förestående budgetbehandling samt att under mandatperioden 2014-2018 arbeta fram förslag till politisk organisation när Landstinget i Värmland och Region Värmland ska bilda ny regional organisation att fastställa förslag till förändring i arbetsordningen för landstingsfullmäktige samt i revisorernas reglemente enligt Fredrik Larssons yrkande, att fastställa förslag till förändring av arbetsordningen § 82 för landstingsfullmäktige enligt Ulric Anderssons yrkande, att fastställa reviderat reglemente för landstingsstyrelsen samt att fastställa reviderade reglementen för hjälpmedelsnämnden, kost- och servicenämnden, krisledningsnämnden och patientnämnden Skattesats för år 2015 116 att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 koronor per skattekrona Delårsrapport 2 Landstingsfullmäktiges beslut 2013, kompletterande återredovisning 117 118 Regler om lokalt partistöd 119 Ändring av förbundsordningen Samordningsförbundet Östra Värmland 120 Revidering av vårdval Fysioterapis förfrågningsunderlag inför år 2015 121 att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning, att en rapport över uppdraget ska lämnas till styrelsen senast i januari 2015 samt att godkänna delårsrapport 2 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut samt helårsprognos att lägga redovisningen till handlingarna att godkänna föreslagna regler för lokalt partistöd i landstinget i Värmland att gälla fr.o.m. 1 januari 2015 att godkänna framställan om reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Värmland att godkänna uppräkning av den ekonomiska ersättningen i vårdval fysioterapi på 1,9 % till år 2015 samt att godkänna omformuleringen av bilaga 5 till förfrågningsunderlaget Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse medborgarförslaget besvarat. åtgärder gällande tillgänglighet och kompetensförsörjning har uppfyllts genom löpande muntlig rapportering vid landstingsstyrelsens sammanträden. En samlad rapport över uppdraget kommer att redovisas till landstingsstyrelsen i april. LS beslutade den 20/4 2015 att godkänna rapporten om åtgärder för att förbättra hälsooch sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Tandvårdstaxa för särskilda patientgrupper 122 Tandvårdstaxa 2015 123 Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF Ägarbidrag till kommuanlförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna för perioden 2014-2015 124 125 p g g g "tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning" ska vara folktandvårdens priser för de i referensprislistan upptagna ersättningsberättigade åtgärderna, att förhöjd normaltaxa i allmäntandvård med 15 % kan debiteras av vårdgivare när mertid åtgår för tandvårdsbehandling till dessa särskilda patientgrupper, att legitimerad tandläkare med bevis om specialistkompetens kan debitera ersättning enligt förhöjd allmäntandvårdstaxa inom sin specialitets verksamhetsfält samt att taxejusteringar och ändringar i lokalt regelverk delegeras för beslut till hälso- och sjukvårdschef efter beredning av Patient- och medborgarstödsenheten och Folktandvården att godkänna förslaget om en genomsnittlig höjning av tandvårdstaxan 2015 med 1,9 % att godkänna förslaget till ny bolagasordning enligt bilaga 5, att tillskjuta landstinget i Värmlands andel av garantikapitalet till LÖF om 34 068 000 kronor fördelat i två poster med utbetalning i maj och november 2015 samt att inlösa landstinget i Värmlands revers till LÖF om 177 202 000 kronor senast 2015-12-31. att godkänna ägarbidraget med 6 659 000 kronor för 2014 och anvisa medel ur innevarande års anslag samt att godkänna ägarbidraget med 21 381 000 kronor för 2015 Nr 6 16 december 2014 Anmälan av motion om eventuell anställning av avancerade specialistsjuksköterskor 133 att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning Anmälan av motion om att återuppta dynet runt akutvård i Hagfors 134 att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse motionen besvarad. Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att avslå motionen. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att Landstinget i Värmland genom Folktandvården, ska fortsätta satsningen på Frisktandvård samt att därmed anse motionen besvarad. Anmälan av motionom utökat åldersspann för avgiftsfri tandvård 135 Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Anmälan av motion om att förbättra patienternas delaktighet 136 Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 20152017 140 Godkännande av mätplan/uppföljningsplan för landstingsplan 141 Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram 144 Förslag till förändring av ersättning inom Hälsoval Värmland för särskilda uppdrag och målrelaterade ersätttningar 2015 Avgiftsfri telefonkonsultation Förändringar av arvodesbestämmelser för sammanträde med fullmäktiges grupper 155 156 157 att motionen fick framställas g och remitteras till landstingsstyrelsen g gför beredning , förtroendemannaorganisationens budget för 2015 revideras med en utökning av anslaget på 2 674 000 kr varvid anslaget till styrelsens förfogande reduceras med motsvarande belopp samt att den totala förtroendemannabudgeten för 2015 utökas till ett totalbelopp på 33 257 000 kr, att godkänna ekonomisk flerårsplan för 2015-2017, att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 722 miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader och att under 2016 och 2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna, att anse motionen besvarad att år 2015 upphöra med målrelaterade ersättningen för kvalitet, att år 2015 upphöra med särskild ersättning för läkemedelsverkan i kommunal hemsjukvård gällande eget boende samt att beloppen för målrelaterad ersättning (16 mkr) och särskild ersättning för läkarmedverkan vid eget boende i kommunal hemsjukvård inklusive alla läkemedelsgenomgångar (10,6 mkr) överförs till ersättning för ålder och kön. att införa avgiftsfrihet för telefonkonsultation och att förändringen träder i kraft från den 1 januari 2015 att fastställa redovisade förändringar i landstingets regler om arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. Ändrad tidplan enligt följande: LS den 12-13/10 och LF den 20/10. Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-10-19 LK/152244 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Utdrag Landstingsfullmäktige § 195 LK/152190 Skattesats 2016 I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. Landstingsstyrelsen tillstyrkte oförändrad skattesats och beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 kronor per skattekrona. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 9 /11 2015 Fredrik Larsson Ulric Andersson 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-10-19 LK/152190 Skattesats för år 2016 I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. Landstingsstyrelsen tillstyrker oförändrad skattesats och föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 kronor per skattekrona. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-17 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016–2018 Den 6 juli 2015 fastställde landstingsfullmäktige flerårsplan 2016-18 samt landstingsplan och budget för 2016. Efter julibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2016 och framåt. Dessa förändringar har arbetats in i det reviderade förslaget till budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-18. I övrigt gäller landstingsfullmäktiges beslut, enligt § 111 i protokollet från landstingsfullmäktiges möte 6 juli 2015. Förslag till beslut om reviderad budget 2016 att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2016. att fastställa ny nettokostnadsram för 2016 till 7 772 miljoner kronor. att till pensionskostnader för 2016 anvisa 609 miljoner kronor. Förslag till beslut om ekonomisk flerårsplan 2015–2017 att godkänna reviderad ekonomisk flerårsplan för 2016–2018. att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2017 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 975 miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader. att under 2017 och 2018 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-17 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Bakgrund Den 6 juli 2015 fastställde landstingsfullmäktige Flerårsplan 2016-2018 samt landstingsplan med budget och investeringsplan 2016. Efter julibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2016 och framåt. I det reviderade budgetförslaget har förändringarna arbetats in. Här finns också förtydligande tillägg till den beslutade planen för 2016 och en ekonomisk flerårsplan för perioden 2017–2018. SKL levererade sin nya prognos i oktober 2015. I den är skatteintäkter och generella statsbidrag justerade. Landstingets verksamheter finansieras under 2016 av en skatteintäkt som utifrån en skattesats på 11,20 kronor per skattekrona (100 kronor beskattningsbar inkomst) beräknas till 5 901 miljoner kronor. De generella statsbidragen beräknas till 1 273 miljoner kronor och statsbidrag för läkemedel beräknas till 701 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige beslutade i juli om verksamhetens nettokostnadsramar för 2016. Fem förändringar har därefter påverkat beslutet. Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40-74 år kommer att införas 1 juli 2016. Det blir en kostnadsökning som påverkar nettokostnadsramen för landstinget i Värmland med cirka 3 miljoner kronor. Detta ger ingen påverkan på resultatet eftersom de generella statsbidragen ökar i samma omfattning. En annan påverkan på nettokostnadsramen är beslutet om ändrade patientavgifter som beslutades av landstingsfullmäktige i juli 2015. Beslutet beräknas ge en kostnadsökning på cirka 10 miljoner kronor för 2016. Prognosen för personalkostnader och övrig löpande drift har uppdaterats med nytt landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedel som SKL presenterade i oktober. Det ger en lägre prognos på cirka 8 miljoner kronor 2016. 2017 är prognosen för LPIK oförändrad men 2018 är prognosen 4,4 procent mot tidigare 3,1 procent. Prognosen för läkemedelskostnaden har uppdaterats på grund av att både SKL och Socialstyrelsen har justerat sina prognoser. De prognostiserar en ökning med 4,5 procent 2016 när det gäller förmånsläkemedel. I den beslutade prognosen beräknades en minskning med 1,75 procent. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 2 (9) Flera av de nya onkologiska läkemedlen finns inte med i de nationella prognoserna från SKL och Socialstyrelsen men den prognos som ligger med som grund till förslag om justerad budget 2016 samt den ekonomiska flerårsplanen 2017-2018 är prognosen kompletterad med dessa kostnader. Detta ger en påverkan på nettokostnadsramen med 13,6 miljoner kronor. Prognosen för pensionskostnader, som kommer ifrån KPA, visar en ökning på drygt 4 miljoner kronor 2016. Den ökningen är också inarbetad i den justerade nettokostnadsram som är framtagen. För 2017 visar prognosen på minskad pensionskostnad med 6 miljoner kronor och för 2018 en ökad kostnad med 31 miljoner kronor. För att hamna på ett resultat på plus 50 miljoner kronor 2016 har ett ytterligare tryck på 11 miljoner kronor lagts på verksamheten. Det totala trycket 2016 är fördelat med 25 miljoner kronor på läkemedelskostnaden och resterande 31 miljoner kronor på personalkostnaden. Det totala trycket under planperioden redogörs under avsnitt Förväntad nettokostnad för verksamheten. Totalt ökar nettokostnadsramen med 12 miljoner kronor 2016 mot den som beslutades i juli 2015. Förslag till ny nettokostnadsram 2016 är 7 772 miljoner kronor. Resultatet uppgår till 50 miljoner kronor. Tekniska justeringar, på grund av förflyttad verksamhet, har gjorts jämfört med julibeslutet. Anslag och ramar från julibeslut samt ovanstående förändring framgår av bilaga 1. Reviderad resultatbudget inklusive balanskravsutredning och balansbudget för 2016 framgår nedan. Resultatbudget Resultatbudget 2016 Verksamhetens nettokostnadsram Skatteintäkter Utjämningssystem Läkemedelsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Mnkr -7 772 5 901 1 273 701 18 -71 50 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 3 (9) Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Årets resultat mnkr 50 avgår samtliga realisationsvinster tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantag tillägg för vissa realisationsförlust enligt undantag tillägg för orealiserade förluster i värdepapper avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar mnkr avgår medel till resultatutjämningsreserv tillägg medel från resultatutjämningsreserven beslut om vissa synnerliga skäl Årets balanskravsresultat mnkr Balanskravsunderskott från tidigare år Summa balanskravsresultat mnkr Balanskravsresultat att reglera ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 50 ‐ ‐ ‐ 50 ‐ 50 ‐ Augustiprognosen visar ett prognostiserat resultat för 2015 på -137 miljoner kronor. Ett negativt resultat medför återställningskrav. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 4 (9) Balansbudget Balansbudget 2016 (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anlägningstillgångar Mark och byggnader Maskiner och inventarier Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anlägningstillgångar 2016 22 3 303 818 10 33 4 186 Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 6 674 1 712 193 2 585 SUMMA TILLGÅNGAR 6 771 SKULDER O EGET KAP Eget kapital därav årets resultat därav RUR därav övrigt eget kapital 1 044 50 38 956 Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar 2 361 16 2 377 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristig upplåning Summa skulder 1 400 1 460 490 3 350 SUMMA SKULDER O EK 6 771 Augustiprognosen visar ett prognostiserat resultat för 2015 på -137 miljoner kronor. Ett negativt resultat medför återställningskrav. Budgeten för eget kapital baseras på budgeterade årsresultat. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 5 (9) Förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag I SKL prognostiserar skatteintäkter och generella statsbidrag. Beräkningarna utgår från SKL:s prognos för rikets skatteunderlagsförändring och befolkningstillväxt. De generella statsbidragen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringsavgift, strukturbidrag och läkemedelsbidrag. Den reviderade budgeten baseras på SKL:s senaste prognos från oktober 2015. Skatteintäkterna har minskat med 49 miljoner kronor för 2016 jämfört med den prognos som ligger till grund för den beslutade budgeten i juli. De generella statsbidragen inklusive läkemedelsbidraget har ökat med 37 miljoner 2016. För 2017 minskar skatteintäkterna med 46 miljoner kronor och de generella statsbidragen ökar med 49 miljoner kronor. 2018 minskar skatteintäkterna med 23 miljoner kronor och de generella statsbidragen ökar med 81 miljoner kronor jämfört med den prognos som ligger till grund för den beslutade flerårsplanen. Finansiella poster I de finansiella intäkterna ingår den budgeterade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen. Förutsättningarna för avkastningsprognosen är att årliga avsättningar görs enligt landstingets finansiella mål och att den tänkta avkastningen återinvesteras. Finansiella kostnader för pensionsskulden avser ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, och är beräknad enligt KPA:s senaste prognos. Prognosen för 2016 har justerats och det beror till största delen på att KPA:s prognoser för de finansiella kostnaderna inklusive löneskatt har förändrats sedan januari 2015. Dessutom har den förväntade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen justerats upp. I de finansiella kostnaderna ingår kostnader för upplåning. Beräkningarna av låneskuld och finansiella kostnader är grundade på nuvarande intäkter. Vid väsentligt ändrade intäkter, till exempel som en följd av stora konjunkturförändringar eller stora förändringar i utjämningsystemen, förändras också förutsättningarna för låneskulden och de finansiella kostnaderna. Förväntade nettokostnader för verksamheten I delårsrapport 2, för perioden januari-augusti 2015, redovisas en prognos för årets 2015 på minus 137 miljoner kronor. Nettokostnaderna prognostiseras att överstiga den budgeterade ramen med 198 miljoner kronor. Prognosen visar också att utfallet inom hälso- och sjukvården inte ryms inom beslutade budgetramar. Redan efter första delårsrapporten 2015 framgick att verksamheterna inte bedömdes klara de budgeterade nettokostnadsramarna och att landstinget inte heller skulle klara det LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 6 (9) budgeterade årsresultatet. Hälso- och sjukvårdsledningen initierade då åtgärder för nå kortsiktig ekonomisk effekt, med fokus på bemanningsfrågor. Här ingick bland annat gemensam hantering av anställningar, kapacitetsstyrning och bemanningsplanering, kompetenseffektivitet samt styrning i utbildningar, möten och konferenser. Under året har läget försämrats ytterligare. Det föranleder skärpta åtgärder. Omställningsbehov fram till utgången av 2016 har beräknats till 380 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen har beslutat att ställa sig bakom landstingsdirektörens förslag till åtgärder inom följande områden: Bemanning Läkemedel Hyrpersonal Nivåstrukturering och verksamhetsförändringar Åtgärder i linje med utvecklingsplanen Fortsatt arbete med hantering arbetstider, produktionsplanering De senaste årens flerårsprognoser har visat att underliggande kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna under planperioden, om verksamhet och arbetssätt inte förändras. Ett skäl till detta är länets befolkningsförändringar som påverkar landstingets skatteintäkter negativt. För att klara de ekonomiska utmaningarna krävs verksamhetsförändringar. Landstinget har också omfattande investeringsbehov. Flera stora investeringar har genomförts och flera andra pågår, däribland nya lokaler för operationsverksamhet. Investeringarna påverkar ekonomin när de tas i bruk. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård, bland annat genom den demografiska utvecklingen som ställer allt högre krav på vården. Ledorden för landstingets arbete under de kommande åren fortsätter att vara kvalitet och förbättringsarbete. I en verksamhet som genomsyras av god tillgänglighet och hög kvalitet får patienterna en god och säker vård, vilket också bedöms kunna medföra lägre kostnader, då kostnader som orsakas av kvalitetsbrister kan undvikas. Landstingsfullmäktige beslutade i juli 2015 om en flerårsplan för åren 2016–2018. Den beskriver den framtida inriktningen för landstinget. Här ingår landstingets roll i den regionala utvecklingen och folkhälsoarbetet. Under 2015 pågår också ett arbete med en utvecklingsplan för den framtida hälso- och sjukvården i Värmland. Utvecklingsplanen syftar till att på längre sikt utveckla ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de ekonomiska utmaningarna för den värmländska hälso- och sjukvården. Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2015 att ställa sig bakom en fortsatt hantering av planen. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 7 (9) Det totala trycket på verksamheterna under planperioden för att dämpa kostnadsutvecklingen beräknas till följande: År Totalt tryck, mnkr 2016 56 2017 97 2018 190 Detta tryck räcker inte för att klara god ekonomisk hushållning, det vill säga ha ett resultat på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I juli tog landstingsfullmäktige avsteg från att klara målet god ekonomisk hushållning för 2016. Riskanalys Flerårsprognosen visar fortfarande att de underliggande kostnadsökningarna är högre än intäktsökningarna under perioden vid oförändrad verksamhet. Ett skäl till detta är länets befolkningsförändringar som påverkar landstingets skatteintäkter negativt. För att klara de ekonomiska utmaningarna krävs verksamhetsförändringar. För att hålla kostnadsutvecklingen på en jämn nivå som ligger lägre än intäktsutvecklingen, krävs ett långsiktigt arbete för att anpassa kostnaderna till beslutade ramar. Det är en anpassning som måste göras för att uppnå överskottsmålet på 2 procent. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård och den demografiska utvecklingen ställer allt högre krav på vården. Det har inneburit och innebär ett tryck på kontinuerliga förändringar och förbättringar, framförallt inom hälso- och sjukvården. I prognosen ligger ett tryck på verksamheterna med drygt 340 miljoner kronor under planperioden. Mot bakgrund av det prognostiserade underskottet för 2015 tillkommer utöver det ytterligare omställningsbehov. Som framgår ovan har omställningsbehovet på kort sikt till och med utgången av 2016, inklusive tryck för 2016, beräknats till 380 miljoner kronor. Landstingets totala nettokostnadsutveckling jämfört med riket och några utvalda landsting redovisas i diagrammet nedan. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 8 (9) Nettokostnad Hälso- och sjukvård ink. Läkemedel Ytterligare riskområden under planperioden. Läkemedel är fortfarande ett riskområde. Flera dyra nya läkemedel har kommit ut på marknaden. En annan faktor som kan komma att påverka läkemedelskostnaden är den nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015. Ett annat riskområde är investeringarna, där många stora projekt pågår. En kontinuerlig uppföljning och följsamhet till beslutade ramar krävs för att avskrivnings- och räntekostnader ska rymmas i budgeten. Pensionskostnader är ännu ett riskområde. Prognosen för pensionskostnaden från KPA är osäker. Prognosen för asylkostnaden är osäker, enligt Riksgäldens beräkningar kommer kostnaden för migration att öka. De ekonomiska förutsättningarna i bilaga 1 visar resultatet med nu kända förutsättningar, ovan beskrivna åtgärder och med skattesats 11,20. Investering Inga förändringar sedan juli beslutet. Laglighetsbedömning Den reviderade budgeten och den ekonomiska flerårsplanen för 2016–2018 har tagits fram i enlighet med 8 kap. 4-12 §§ i kommunallagen. Uppföljning Ekonomin följs upp kontinuerligt med månads- och tertialrapporter och efter avslutat år i årsredovisningen. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-11-17 LK/152610 Bilaga 1. Ekonomisk flerårsprognos 2016-2018 (mnkr) 9 (9) INTERPELLATIONSSVAR LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2015-11-24 LK/152448 Svar på interpellation av Anders Ahl (SD) om källarlokalerna vid Säffle brandstation Anders Ahl (SD) har i en interpellation ställt frågan om planeringen för att ställa i ordning källarlokalerna i ambulansstationen i Säffle. Ambulansstationen i Säffle invigde i maj helt moderna lokaler i alla avseenden, såväl vad gäller planlösning, funktioner, inredning som arbetsmiljö. Dessvärre har sedan dess fukt upptäckts i delar av källarplanets väggar. Åtgärder för att rätta till detta pågår. Totalentreprenören genomför för närvarande provtagning och analyser inför kommande förslag till åtgärder. Arbetet genomförs i samråd med verksamheten. Med hänsyn till det pågående arbetet är tiden för att få lokalerna helt i ordning ännu något oklar. En bedömning är att de ska kunna tas i bruk efter årsskiftet. Fredrik Larsson Landstingsstyrelsens ordförande
© Copyright 2024