Lönsamhet & tillväxt.

Lönsamhet
& tillväxt.
En artikelserie i sex delar.
1. Affärsplanen
4. Ledningen
2. Ekonomin
5. Marknadsföringen
3. Riskerna
6. Strategin
Tillväxt nr 2 2014.
Tillväxt nr 3 2014.
Tillväxt nr 4 2014.
Tillväxt nr 1 2015.
Tillväxt nr 2 2015.
Tillväxt nr 3 2015.
Handelsbanken Skog & Lantbruk, [email protected], 08-701 10 00
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
1
r sä
ff
A nen
pla
NY SERIE: LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Hur driver man ett framgångsrikt och stabilt företag?
Hur håller man koll på sina risker? Vad krävs för att växa?
I vår nya artikelserie om lönsamhet och tillväxt börjar
vi med affärsplanen – en tydlig beskrivning av vad
företaget är och vill göra.
Affärsplanen ger
företaget struktur
Väldigt få av de svenska lantbruken har en nedskriven affärsplan, men de flesta
borde ha en. Det finns mycket att vinna på att få jobbet gjort, menar affärsrådgivaren Jonas Nilsson på LRF Konsult i Halmstad.
Text Carina Gerken Christiansen Illustration Martin Gradén
AFFÄRSPLANEN BESKRIVER företa­
gets resurser, vad man har i hektar, djur
och arbetskraft, man beskriver sin
marknad, kunderna – allt ska med.
Affärsplanen är främst ett internt doku­
ment och inget man visar för kunder.
– Man visar skriftligt att man har
kunskap och en strategi framåt för sitt
företag, säger Jonas Nilsson.
Den som söker investeringsstöd
måste ha en affärsplan eftersom Jord­
bruksverket kräver det. Och den som
söker lån för en större investering
behöver oftast ha en affärsplan att visa
upp för banken. Men det finns fler
fördelar med att skriva ner på papper
det som oftast redan finns i ägarnas
huvud, menar Jonas Nilsson.
– Finns planen på papper har man
samma budskap över tid så att man
24 Tillväxt
inte är på olika humör och har olika
uppfattning beroende på hur man
känner sig. Det blir mer stabilt. Man
förmedlar samma budskap till flera
olika aktörer och för egen del vet man
vad man har tänkt när man tittar efter
ett halvår.
Men det är inte särskilt vanligt att
lantbrukare använder sig av affärspla­
ner. I alla fall inte skriftliga sådana.
n Ny serie
Artikelseriens delar
1. Affärsplanen 2. Ekonomin 3. Riskerna
4. Ledningen
5. Marknadsföringen
6. Strategin
CHRISTER SVENSSON på företaget
Lilluns Ägg AB, söder om Halmstad,
har inte sett något behov av att beskri­
va sitt företag i en affärsplan. Han har
tre anställda och en affärsidé – pro­
duktion av ägg – som inte ändrar sig
dramatiskt över tid.
– Visst har man en plan för hur man
ska vidare, man vet vad man vill. Men
Jonas Nilsson
man har det i huvudet, säger han och
tillägger att det gäller allt på företaget.
Han har aldrig skrivit ner något
och har inte ens en kalender.
– Jag är ingen pappersmänniska,
förklarar han.
Resonemanget är på inget sätt
unikt, enligt Jonas Nilsson.
– Att planen finns på pränt, skrift­
ligt, är inte särskilt vanligt. Man har
den i huvudet men man har inte satt
ner den på papper. Med under tio
anställda är det inte alls vanligt. De vet
var de har sin marknad och sina kun­
der, men de har det inte på papper.
Om man inte har några anställda
ska man ändå ha en affärsplan?
– För en mjölkproducent som
levererar till Arla gäller det att vara
duktig på att producera. Men om de
skulle producera nischprodukter kan
jag tycka att det är bra att ha gjort en
affärsplan. Som ensamföretagare kan
man klara sig utan den, men den ska­
par struktur. Det är lättare att svara för
sitt företag när man har den på papper.
Vad ska affärsplanen egentligen
innehålla?
– Ägaren eller ägarna ska beskrivas.
Det kan vara resurser som kunskap.
Om man har ett gårdsmejeri ska man
redogöra för vilken kompetens man
har, att man kan marknadsföring,
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Min affärsplan 2014
Delägare
Tjänster
Delägare
andel %
Kunder
Investerare
Varor
marknadsanalysen är viktig, var finns
kunderna, hur effektiviseras produk­
tionsapparaten, är ägarförhållandena
stabila, behövs extern kompetens i
form av gårdsråd. Riskanalysen blir
allt viktigare att hålla uppdaterad, det
har de senaste turbulenta åren smärt­
samt visat. Det är väldigt bra att kun­
na se sina brister, att veta var man ska
sätta in sina insatser, om det är kapi­
talmässigt eller tekniskt. Affärsidén
ska förstås formuleras och den ska
vara kortfattad.
Hur kort då?
– Gärna två meningar eller en
mening. ”Att med lönsamhet produ­>
Med en affärsplan
blir det tydligt
vad företaget har
för inriktning och
mål. Något man
som företagare
har nytta av
både gentemot
anställda och
finansiärer.
n FAKTA
Fem steg till ny affärsplan
1. Företagsidé.
Vilken produkt eller
tjänst ska du
erbjuda? Som
skogsägare, vilket
sortiment handlar
det om? Vilken är
din nisch?
2. Omvärlden.
Undersök omvärlden; kunder, marknad och konkurrenter. Finns det förutsättningar att bygga
ett företag på idén?
Vad har kunderna
för behov, värderingar, köpkraft? Ju
mer man vet om
företagets omvärld,
desto bättre kan
man utforma det
företag som ska bli
framgångsrikt.
3. Erbjudandet.
Hur ska produkten
eller tjänsten tilltala
kunden? Utforma
marknadsföringen
och skapa en verk-
samhet som är
effektiv. Vilka priser
ska du hålla? Hur
ska produkten eller
tjänsten nå kunden? Hur ska kunden upptäcka dig?
Genom annonser,
reklamblad, personlig påverkan
eller vad?
4. Budgeten.
Räkna – det vill
säga gör en budget. Blir verksam-
heten lönsam? Får
du tag i de pengar
som behövs? Börja
med att göra en
försäljningsbudget.
Om du tagit reda
på en del om
marknadens storlek, kunders köpbeteenden med
mera kan du
bedöma hur
mycket du kan
sälja under ett år.
Planera för en god
likviditet innan du
startar. Det är en
besvärlig tid innan
försäljningen kommer i gång och
pengarna flyter in i
företaget.
5. Uppföljningen.
Blev resultatet bra
eller mindre bra?
Behöver du ändra
något?
KÄLLA: ALMI.SE
Tillväxt 25
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Affärsplanen bör vara så stark att
den kan stå på egna ben, för det är
inte säkert att man är med på bankmötet
och kan förklara den.
> cera mjölk av god kvalitet till svenska
konsumenter”, eller ”Gårdsmejeri
som gör dessertost till ett premium­
segment av svenska kunder”.
Vilka är dina viktigaste argument
för en affärsplan?
– Affärsplanen är ett bra instru­
ment att lämna till finansiärer, för att
själv veta vad man har tänkt, det är ett
levande dokument. Man har den mot
sin personal för att kunna visa att så
här ser företaget ut. Det är ett sätt att
visa att man kan sitt företag och det
kan också finnas andra ägare som vill
ha en strukturerad företagsbeskriv­
ning.
– Affärsplanen bör vara så stark att
den kan stå på egna ben, för det är inte
säkert att man är med på bankmötet
och kan förklara den. Vissa banker
flyttar upp besluten på högre nivå i
takt med att investeringarna blir allt
större. Är det lite större grejer är det
inte säkert att man får vara med på
bankmötet där beslutet tas. Då är det
viktigt att den är tydlig och bra.
I EN AVTALSFÖRHANDLING inför ett
odlingskontrakt är affärsplanen bra
för båda parter. – Om du saknar en affärsplan har
du svårare att visa värdet av just dig
som leverantör och din förhandlings­
position försvagas, säger Hans An­
dersson.
Han säger att kontraktsodlingen
också kräver en god uppfattning av
ekonomin i det egna företaget för att
kunna beräkna produktionskostna­
den för varan. Sedan krävs väl utfor­
made system för redovisning och
efterkalkyl, det vill säga en ekono­
misk uppföljning av den enskilda
produkten.
Hur gör man den?
– Antingen kan man anlita en
konsult, en affärsrådgivare, eller så
kan man gå in på nätet på Almi och
söka och se på deras mallar. Det är bra
att börja med en sådan mall och sedan
ta hjälp med att finslipa för att se det
med fler ögon. Det allra viktigaste är
att affärsplanen inte blir något som
man bara får gjort för att någon annan
ville ha den, säger Jonas Nilsson.
HANS ANDERSSON är professor i lant­
bruksekonomi på Sveriges lantbruks­
universitet, SLU, i Uppsala. Han me­
nar att affärsplanen är extra viktig när
det handlar om kontraktsbunden
produktion.
Den kontraktsbundna produktio­
nen, fleråriga kontrakt mellan en
producent och en förädlingsindustri,
ökar både i Sverige och i USA.
– Förr var det mest sockerbetor,
potatis och gröna ärter som odlades
på kontrakt medan det nu blir alltmer
vanligt även i andra verksamhetsgre­
PEFC/05-31-5
26 Tillväxt
nar som spannmål och grisköttpro­
duktion. Man ser detta tydligt i USA.
I Sverige handlar det främst om kon­
trakt inom fjäderfä och gris, säger
han.
Hans Andersson
DEN VIKTIGASTE DELEN i affärspla­
nen är enligt Hans Andersson visio­
nen och strategin.
– Om företagaren inte riktigt vet
vad denne vill uppnå på sikt med
företaget blir det svårt att arbeta med
de övriga delarna i affärsplanen. Men, varnar han, visioner och mål
bör vara någorlunda realistiska och
mätbara. Risken är annars att de blir
”papperstigrar” utan förankring i
verkligheten och det kan i värsta fall
innebära ett hinder. n
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
TRE ÅR EFTER STARTEN
Sprittillverkarens
nya planer
Tevsjö brännvin grundades för drygt tre år sedan.
Sedan dess har företaget tagit en ny riktning – och
det är hög tid för ett omtag på affärsplanen.
NÄR JONAS LARSSON från Järvsö i
Hälsingland skulle starta företag,
följde han sin gamla pojkdröm. Han
skulle göra egen sprit. Hans fru Anna
Larsson drev redan en kvarn så råva­
ran fanns på gården.
Inför företagsstarten av Tevsjö
brännvin krävde banken och skatte­
verket en affärsplan.
– Vi har en, en gammal i alla fall,
säger Jonas Larsson.
I sommar har han tänkt uppdatera
den för det är inte mycket som stäm­
mer längre. Företaget tog nämligen en
annan vändning än vad han hade trott.
– JAG HAR ÅKT runt mycket i Skott­
land och Irland och alltid varit fasci­
nerad av processen att göra sprit. När
jag och min fru träffades funderade vi
på hur vi kunde utveckla kvarnen och
detta är ju en form av spannmålsför­
ädling, säger Jonas Larsson.
Men även om spritförsäljningen
går hyfsat handlar de stora intäkterna i
Jag tror
att det är bra
att justera
affärsplanen
efter något år
då man har
mer kött på
benen.
Jonas Larsson
utvecklar ständigt
verksamheten.
Näst på tur står
glasstillverkning.
FOTO : STEFAN ESTASSY
Text Carina Gerken Christiansen
dag inte om spritförsäljningen utan
om besöken på gården. Här kan grup­
per prova snaps, besöka destilleriet
och äta i restaurangen.
Kunderna är företag, busslaster,
event och födelsedagsfirare.
SPECIELLT ÄR ATT gården har hela
kedjan, från odling av kornet till malning
i kvarnen, mäskning och destillering.
Allt precis invid vägen söder om
Järvsö där många turister passerar
sommar som vinter och med en skylt
som är högre än ladan.
– Nu ser vi vad som drar in mest
pengar. Att visningsbiten skulle blir så
pass stor som den är hade vi inte
räknat med, inte så fort, säger han.
Men tanken att med tiden bredda
verksamheten fanns med från bör­
jan. Nästa steg i utvecklingen av
gården blir glasstillverkning.
– Vi har tagit över en glassfabrik som
vi drar i gång i sommar. Vi flyttar maski­
nerna hit och restaurangen ska vara
öppen varje dag med större servering
och sådant, säger Jonas Larsson.
OCH I SOMMAR är det som sagt dags att
ta fram en ny affärsplan.
– Det är svårt direkt när man
startar att se exakt var man kommer
hamna, därför tror jag att det är bra
att justera affärsplanen efter något år
då man har mer kött på benen så att
säga. n
VI HJÄLPER DIG ATT
FÖRVERKLIGA DIN DRÖM
LRF Konsult är Sveriges största mäklare av jord- och skogsfastigheter. Besök lrfkonsult.se eller
ladda ner appen ”Köpa Gård” för att ta del av de över tusen fastigheter som vi förmedlar varje år.
Köpa
Köpa gård!
gård!
lrfkonsult.se - 0771-27 27 27
Tillväxt 27
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
KOMMENTAR
Stabil grund ger
lönsam tillväxt
ORDET STABIL betyder stadig, hållfast,
varaktig och bestående. Många av oss
vill uppfattas av vår omgivning som
personer i balans; trygga och stabila.
Driver vi en verksamhet vill vi att den
ska vara stabil. Vi inser att ett genom­
tänkt strukturerat arbete ska resultera
i en verksamhet som har ekonomisk
uthållighet och förutsättningar för
fortsatt utveckling i takt med markna­
dens behov.
En företagsstart är ofta riskfylld men
målet är att den ska leda till stabilitet.
Den som äger mark och vill bygga
ett hyreshus behöver först undersöka
marken. Och därefter fråga sig om
hyreshuset kan drivas kostnadseffek­
tivt? För att få svar krävs undersök­
ningar av marken och avstämning
med myndigheter för att säkerställa
vilka krav som ställs. För att få veta vad
framtida hyresgäster efterfrågar kan
enkäter genomföras.
Därefter får arkitekten i uppdrag att
komma med ett förslag till konstruk­
tion, som sedan granskas utifrån de
ekonomiska förutsättningarna. Är
hyresgästerna villiga att betala den
hyresnivå som krävs för att denna
investering ska vara ekonomiskt moti­
verad? Håller kalkylen? Om svaret är
”ja” behöver tjänsterna för byggnatio­
nen handlas upp. Och långsiktiga
samarbetsavtal tecknas för fastighets­
skötsel och förvaltning.
HUSET BYGGS, hyresgästerna flyttar in
och löpande följs verksamheten upp:
Betalar alla hyresgäster i tid? Är allt
uthyrt? Det handlar om en ständigt
löpande kostnadsöversyn.
Missar man något i förberedelse­
fasen medför det försening, ofta med
28 Tillväxt
ökade kostnader som följd. Detta är
samma ”resa” som en företagare inom
skog och lantbruk måste göra. Först
måste han eller hon lära känna sin
egen fastighet och vilken driftsinrikt­
ning den har förutsättningar för.
DET SOM OFTA slår oss i bankvärlden
är att de personer som lyckas bygga
och utveckla verksamheter ser vad
som krävs, vågar tänka nytt, har ofta
med sig erfarenhet från andra bran­
scher och, kanske framför allt, stude­
rar andra som har lyckats och lär av
deras erfarenheter.
De har en målbild och en inre drivkraft som kommer av att de gjort ett
I affärsplanen
ger man sig
själv chansen att
titta på sin egen
verksamhet utifrån
och in.
aktivt val för verksamhetens inrikt­
ning. De involverar samarbetspart­
ners, medarbetare och ibland även
kunder eftersom ökad insyn och delaktighet får fler att jobba åt samma håll.
För att öka säkerheten och stabilite­
ten i verksamheten är de noga med att
dokumentera sina förberedande arbe­
ten, sina analyser och beslutsunderlag.
De kommunicerar sin vision och
sina mål till sin omvärld. De har en tät
uppföljning, ofta månadsvis, för att
säkerställa att utvecklingen går åt rätt
håll. I annat fall har de möjlighet att i
ett tidigt skede göra förändringar.
Allt detta kommer fram i affärs­
planen. Där ger man sig själv chan­
sen att titta på sin egen verksamhet
utifrån och in. Det är en av de vikti­
gaste anledningarna till att upprätta
en affärsplan. Inte bara för en ny­
startad verksamhet utan även när
man som befintlig lantbruksföreta­
gare står inför en större investering
eller ett generationsskifte. För att få
avsedd effekt ska den naturligtvis
både genomföras och följas upp!
OM OLYCKAN skulle vara framme så
är det fler än enbart lantbrukaren
eller företagaren som känner till de
övergripande målen, är delaktiga
och har ansvar i verksamheten.
Leverantörer, finansiärer, samar­
betspartners och anställda känner
till strukturen och verksamheten
kan fortsätta.
Om inte så är risken stor att en
verksamhet försvinner om företaga­
ren drabbas av olycka. Ingen annan
person är på allvar involverad i
verksamheten. Det är en av de stör­
re riskerna som man utsätter sin
verksamhet för, ofta helt i onödan.
En väl genomarbetad affärsplan
sparar tid längre fram i företagsbyg­
get. Du vet vad du vill, vart du är på
väg och vilket resesällskapet är och
ni har en stabil grund att utgå från
om resplanen behöver ändras. n
LENA LUNDH,
regionchef Handelsbanken
Skog och lantbruk
Västra Sverige
[email protected]
Vill du att både skogen och pengarna
ska växa mer?
Då är oberoende förvaltning
något för dig.
Hushållningssällskapet är Sveriges oberoende skogsrådgivare. Vi sysslar inte med
virkesförsäljning för egen räkning. Enda syftet med vår rådgivning är att skogen
och pengarna på ditt konto ska växa mer.
Hushållningssällskapet
www.hushallningssallskapet.se/skog
Tillväxt 29
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
2
min
o
n
Eko
Ett vinstmål för verksamheten ökar möjligheten till vinst. Men utan regelbunden uppföljning gör de uppsatta målen inte lika stor
nytta. För det är genom att följa upp som du
kan utveckla din rörelse. I del två av serien
Lönsamhet & tillväxt har vi kommit till ekonomin.
Tydliga mål stärker
verksamheten
Att sätta vinstmål i ekonomisk uppförsbacke kanske inte känns självklart.
Men en resultatbudget för hela året och en likviditetsbudget för varje månad
är bra för nattsömnen.
Text Carina Gerken Christiansen Illustration Martin Gradén
VINSTMÅL UNDERLÄTTAR vinst, säger
forskningen, men när ekonomin är
pressad och man bara försöker komma i kapp, är vinst kanske inte att
tänka på för tillfället.
Så ser situationen ut för många
lantbrukare i dag, enligt Jonas Nilsson
på LRF Konsult i Halmstad.
– Flera av de företag vi träffar har
inte möjlighet att tänka på vinst. De
har det tufft, de har expanderat och
har kommit efter i tidigare kriser,
säger han.
Däremot rekommenderar han en
resultatbudget för hela året där förväntade inkomster och planerade
utgifter finns med.
– Jag kan hålla med om att det är
jättesvårt att göra en budget, men utgå
från förra året, försök gissa lite och se
hur det slår, säger han.
22 Tillväxt
Den som gör en resultatbudget och Artikelexempelvis driver en mjölkgård vet
seriens delar
förstås inte exakt hur mjölkpriset
1. Affärsplanen
kommer att variera framöver. Därför
2. Ekonomin
är det lika viktigt att minst ett par
3. Riskerna
gånger om året följa upp budgeten,
4. Ledningen
stämma av och korrigera för att se hur 5. Marknadsföringen
6. Strategin
man ligger till.
– Det är då man får styrningen av
den, säger Jonas Nilsson.
Som exempel tar Jonas Nilsson en
mjölkbonde, men liknande räkneexempel kan göras för exempelvis en
spannmåls- eller köttbonde.
Mjölkbonden kan inte påverka
Arlas internationellt satta mjölkpris,
däremot kan han eller hon i viss mån
påverka avräkningspriset genom olika
halter av fett och protein på mjölken.
Jonas Nilsson på
– Det kan variera mycket mellan
LRF Konsult i
två gårdar på grund av foderstaten.
Halmstad.
Det ska vara ett bra grundfoder och
kraftfoder i rätt mängd i rätt tid. Det
handlar om management och det kan
lätt skilja 15 öre kilot fastän det är
samma mejeri, säger Jonas Nilsson.
Det ekonomiska utfallet med 15
öres skillnad i avräkningspriset kan
mellan två gårdar – med till synes
samma grundförutsättningar – påverka intäkten med 200 000–300 000
kronor under ett år.
Eftersom mjölken ofta är den
största intäkten på mjölkgården rekommenderar Jonas Nilsson starkt att
en känslighetsanalys görs där företagaren kan se hur skillnader i avräkningspriset påverkar resultatet.
(se tabell på sid 24)
FÖRUTOM RESULTATBUDGET och en
känslighetsanalys rekommenderar
han alla sina kunder att göra en likviditetsbudget för året. Det är en beräkning av penningflödet, månad för
månad.
– Då får man en viss känsla under
året så att man inte plötsligt kommer
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Med god kontroll på både utgifter och
intäkter och genom att ständigt följa
upp resultat och likviditet skapas en
tydligare bild av hur företaget ligger
till. Och det blir lättare att sova gott
om natten. Det gäller för mjölkbonden såväl som i andra
verksamheter.
Marknads­
pris på
mjölk
Ny djur­
besättning
Renovera
byggnader
Transporter
Driv­
medel
Veterinär
Nya
maskiner
Vinst
på grön kvist och sedan ser man efter
två månader att det fattas pengar igen.
Likviditeten under året kan variera
mycket, säger Jonas Nilsson.
rekommenderar starkt alla lantbruksföretagare att sätta vinstmål.
Många kan inte ta ut lön i förhållande
till den tid de arbetar. Kan det inte vara
provocerande att då uppmanas sätta
HAN SÄGER ATT likviditetsbudgeten
kan ge en signal, att den visar trender
men aldrig kommer att vara helt rätt.
– Budgeten måste vara trovärdig,
man kan inte frisera siffrorna för att
skapa ett resultat. Om man ska ta ut
en vanlig lön gäller det först att få
ihop likviditeten. Ett rimligt krav är
minst samma lön som personalen.
Jimmy Larsson, LRF Konsult,
vinstmål?
– Ja, för en del kan det vara det. För
alla är det inte naturligt att sätta ett
vinstkrav. Det handlar om vilka mål
man har i sitt företag, om det är högsta
möjliga vinst per timme eller om
själva jobbet är målet. Att det bara ska
gå runt och ge mat för dagen.
Han säger att även den som nöjer
sig med nollresultatet har nytta av att
Jimmy Larsson,
LRF Konsult.
sätta ett vinstmål för att klara de globala svängningarna.
– Vi måste börja prata mer vinst.
Utvecklingen är att det blir lägre och
lägre marginaler inom jordbruket. Om
du har 200 kor och priset sjunker med
60 öre per kilo mjölk så behöver du en
buffert på 1,2 miljoner kronor, för så
mycket rör sig resultatet under vissa år.
För att få ihop buffert på 1,2 miljoner
måste du ha en vinstmarginal på fyra
procent per år i tre år, vid en omsättning på tio miljoner kronor.
Han säger att det inte i första hand
handlar om avkastning eller enskilda >
Tillväxt 23
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
> kostnader som avgör vinst eller för-
Christinelunds gård:
lust i ett företag.
– Det handlar om ledarskap och
ekonomistyrning hos dem som har
aningen bättre lönsamhet. Det är den
lilla skillnaden varje dag, och lite tur
såklart. Men man kan minska påverkan av oturen med den där bufferten
och risktänkandet.
De flesta lantbrukare driver enskild firma, vilket betyder att den
egna lönen inte automatiskt dras av
från resultatet. I stället brukar lönen
definieras som det som blir över när
allt annat är betalt.
Hur räknar man då på vinsten?
– Man tar resultat efter planenliga
avskrivningar och gör en uppskattning av arbetstimmarna under året.
Antalet timmar multiplicerar man
sedan med en timpenning, kanske
200 kronor eller 250 kronor med
sociala avgifter. Dra sedan bort arbetskostnaden från resultatet efter
avskrivningar. Då får du fram vinsten.
Här jobbar alla m
Att våga prata
vinst är viktigt.
Med pressade
marginaler gäller
det att ha koll på
siffrorna.
Text Carina Gerken Christiansen
102 MJÖLKKOR har blivit 480 mjölk-
kor och 185 hektar har vuxit till 1 900
hektar. Senaste köpet var 186 hektar
skog i våras.
– De senaste sju åren har varit
fantastiska, säger Björn Cedergren.
Han tror att siffrorna – sex miljoner
i vinst på 30 miljoner i omsättning år
2013 – gjorde att gården fick utmärkelsen Årets mjölkbonde 2014.
VINSTEN SÄTTS SEDAN i förhållande
till omsättningen och då får man fram
vinstmarginalen. Vinstmarginalen
bör vara minst 5 procent för att man
ska kunna hantera prisvariationer,
enligt Jimmy Larsson. I beräkningen
av resultatet bör man ta hänsyn till om
man sålt en maskin och plötsligt fått in
ett större belopp som inte direkt har
med resultatet att göra.
– Då får man fram hur själva företaget går, säger han. n
Känslighetsanalys
Förutsättning
Mjölkpris
3 100 000 kg/år
Förändring
+/–
Påverkan
0,15 kr/kg
465 000 kr
Mjölkavkastning
255 kor, 3,50 kr/kg
300 kg/ko & år
268 000 kr
Kraftfoder
300 kor, 2,50 kr/kg
200 kg/ko & år
150 000 kr
Kraftfoder
756 000 kg
0,20 kr/kg
151 000 kr
36 000 000 kr
0,75 %
270 000 kr
Arbetstid/ko
300 kor, 190 kr/tim
2 tim/ko
114 000 kr
Ränteförändring
KÄLLA: LRF KONSULT
Man bör göra en känslighetsanalys när man gör budgeten, anser
Jonas Nilsson på LRF Konsult. För en mjölkföretagare kan 15 öre
på mjölken vara skillnaden mellan vinst och förlust.
24 Tillväxt
Björn och Agneta Cedergren
köpte en mjölkgård utanför
Kalmar 1985. Resultatet var
uselt de första åren och räntan
hög. Ett yrkesliv, närmare
bestämt 29 år senare, har
Christinelunds gård utnämnts
till Årets spjutspetsföretag och
Årets mjölkbonde.
DEN STÖRSTA anledningen till det goda
resultatet, enligt Björn Cedergren, är
att personalen på nio personer har god
inblick i ekonomin och tänker ekonomiskt i vardagen.
– Alla på gården ska känna sig lika
betydelsefulla. Är det något viktigt
så tar jag det på månadsmötet. Det
ska inte sägas till en person och
sedan gå runt på lunchen. Vi sätter
mål som alla känner till. Hur dåligt
det än är så ser vi ändå möjligheter.
Vi säger aldrig att ”gud så dåligt
mjölkpriset är”. Det finns inte i världen. I stället pratar vi positivt, säger
Björn Cedergren.
EN SÅDAN VIKTIG sak kan vara att
Björn Cedergren på månadsmötet
säger att han vill ha två miljoner
kronor i kassan vid slutet av 2014.
Detta eftersom han bedömer att
Aron Cedergren i kostallet.
det kan bli handelshinder mellan
USA och Ryssland som skulle kunna påverka mjölkpriset negativt.
– Då ska vi helst inte gå till banken
och vi ska kanske inte köpa en ny
traktor utan veta att vi har de här
pengarna på kontot, säger han.
Han berättar att gården nästan inte
har någon personalomsättning.
– Många har varit här i femton år
med mig.
Han tror att gårdens rullande
schema är en framgångsfaktor. Alla
FOTO: ANN CHRISTIN OLSSON
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
a med ekonomin
Björn och Agneta Cedergren har ägt
Christine­lunds gård i 30 år. Sonen Aron är
med och sköter driften.
FOTO: JENNY ANDRÉN
FOTO: JENNY ANDRÉN
kan flera jobb och byter av varandra.
Ingen ska behöva stå och mjölka mer
än 2,5 timmar i sträck.
GÅRDEN HAR ENKLA nyckeltal som
alla medarbetare kan se. Det handlar
om hur mycket mjölk som produceras
varje dag. Vad fodret kostar. Vad arbetet kostar. Hur mycket kött gården
levererar i pengar varje månad. Veterinärkostnader.
– Vi tänker mycket på hygienen.
Ett sjukt djur ska inte kunna smitta ett
Vi sätter
mål som alla
känner till.
Hur dåligt det
än är ser vi
ändå möjligheter.
friskt djur, säger Björn Cedergren.
Energikostnader jobbar de ständigt med.
– Hur smart kör vi med maskinerna? Du ska lasta foder. Om du sätter
maskinen fel när du lastar så går det åt
extra energi i vridmomentet. När vi
mal foder, hur kort tid kan vi mala för
att det ändå ska bli bra? Det ska inte
bara stå och gå.
MINST VAR FJÄRDE månad repeteras
varje ny rutin för att den verkligen ska
Christinelunds gård
På Christinelunds
gård odlas på 570
hektar vall, spann­
mål, majs, oljeväxter
och utsäde till Findus.
120 hektar är natur­
bete och 1 200
hektar skog. På
gården finns 1 200
nötkreatur.
sitta. För alla vet att det är svårt att byta
ut det som är gammalt och invant.
På gården finns inga mjölkrobotar.
De 480 korna mjölkas i en dubbel
tolva med fiskben, alltså med 24 maskiner. Varje dag produceras här
14 000 kilo mjölk.
Den senaste energibesparande
investeringen är kylning av mjölken
med vatten. Vattnet som används blir
sedan dricksvatten till korna.
– Korna får dricka ljummet vatten,
säger Björn Cedergren. n
Tillväxt 25
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Uppföljning ger resultat
De företagare som regelbundet
följer upp det ekonomiska
resultatet har en tendens att
lyckas lite bättre. Det gäller
både små och stora lantbruk –
oavsett var i världen de är. Det
menar Hans Andersson, professor i lantbruksekonomi på SLU.
Text Carina Gerken Christiansen
FRÅGAN ÄR FÖRSTÅS vad ”följa upp”
egentligen betyder. Forskning inom
lantbruksekonomin visar att ekonomiska beslut ofta kan baseras på relativt enkla kalkyler och överväganden
som inte alltid är formellt nedskrivna.
Hans Andersson rekommenderar
alltid en återkommande uppföljning
av ekonomiskt utfall. Oavsett hur den
sker.
– Du kan jämföra med faktiskt
resultat från tidigare år och med likar-
tade företag, och du kan även jämföra
med den övriga varu- och tjänsteproduktion som bedrivs i Sverige, säger
han och fortsätter:
– Egentligen är lantbruksföretagets ekonomi inte särskilt olik hushållets ekonomi. Kommer pengarna
att räcka till de planerade framtida
aktiviteterna och finns det reserver
vid oväntade händelser? Det är vad
det handlar om, säger Hans Andersson.
Här följer några vanliga nyckeltal
som Hans Andersson rekommenderar att företagaren följer:
skulle sälja samtliga tillgångar och för
inkomsten betala av lånen så är den
summa du har kvar i handen efter alla
transaktioner detsamma som det
egna kapitalet.
l Soliditet
Hans Andersson
l Eget kapital i rörelsen
Om du till exempel har 40 procent
eget kapital innebär detta att av de
totala tillgångarna, djur, maskiner,
byggnader, mark och skog, så är 60
procent finansierat av lån. Om du
Andelen eget kapital i förhållande till
tillgångarnas marknadsvärde.
l Vinstmarginalen
Vinsten i förhållande till omsättningen. Vinstmarginalen är viktig, har du
inte en positiv vinstmarginal kan du
inte bygga upp reserver. Om du inte
har reserver måste all tillväxt och
förändring i företaget ske med lånat
kapital. Då får du en låg självfinansieringsgrad och blir mer räntekänslig.
Det är den första uppenbara effekten.
Den andra effekten är att du vid
varje förändring i företagets verksam-
KOMMENTAR
Rätt finansierad när tillfället dyker upp
MÅNGA MARKÄGARE drömmer om
att köpa grannfastigheten eller köpa
till ett grannskifte. Det är naturligtvis
ett hårt slag om många års väntan på
det rätta tillfället går en ur händerna.
Detta kan ske om man är för högt
belånad på sin befintliga fastighet.
Det är lätt att lura sig själv när
man pratar om finansiering i lantbruket. Med fastigheter som stigit
kraftigt i marknadsvärde är det lätt
att lockas till att använda fastigheten
som säkerhet oavsett investering.
Marknaden erbjuder fastighetsfinansiering till historiskt låg ränta,
kanske även i kombination med
amorteringsbefrielse. Då är det lätt
26 Tillväxt
I många
fall är det
bättre att använda själva
investeringen som
säkerhet för
finansieringen.
att falla i fällan att låna på fastigheten
för att köpa till exempel en maskin.
Men i många fall är det bättre att
använda själva investeringen som
säkerhet för finansieringen.
Då ingår en investeringskalkyl som
tar hänsyn till maskinens ekonomiska
livslängd och detta matchas med
kreditens återbetalningstid. I annat
fall riskerar man att bygga upp en
kreditbörda som i verkligheten har
finansierat en verksamhet som inte
varit tillräckligt lönsam.
Detta förutsätter naturligtvis att man
är ärlig mot sig själv som företagare.
Snabbare återbetalningstider på
investeringar kräver en högre lönsam-
het. Ibland resulterar det i att man
får avstå från en investering för att
lönsamheten inte är på plats. Det i
sig blir då en signal om att det krävs
ökat fokus på lönsamhet, översyn av
kostnader, effektivare arbetsmetoder och så vidare för att åter få den
ekonomiska balans som gör att
verksamheten klarar nya investeringar. n
LENA LUNDH,
regionchef Handelsbanken
Skog och lantbruk
Västra Sverige
[email protected]
het får en fördröjning i ditt beslutsfattande eftersom du måste ansöka om
lån eller söka finansiering på annat vis.
Om du vill köpa till åker eller skog kan
detta vara avgörande.
Kan du enkelt uttryckt inte betala en
handpenning kan du ha svårt att vara
med i en snabb budgivningsprocess.
För varje krona du producerar, alltså
omsätter i företaget, bör du tjäna minst
5–10 öre för att lönsamheten i ditt
företag ska vara någorlunda jämförbart
med svenskt näringsliv.
Om du
inte kan ha
reserver
måste all
tillväxt och
förändring i
företaget ske
med lånat
kapital.
l Avkastning på eget kapital
Detta anger hur mycket ditt egna kapital ger i avkastning i procent. Om du
har en avkastning på 3 procent och om
du kan finna en annan placering på
6–10 procent skulle du enligt strikta
ekonomiska termer ”tjäna” på att avveckla företaget.
l Omsättning / helårsarbetare
I näringslivet som helhet ligger den
siffran på cirka 2,5 miljoner.
l Justerad räkenskapsanalys
Särskilt viktig för företag som växer och
förändras snabbt och kanske har mycket underhåll och ombyggnationer. En
hel del reparationer, underhållskostnader, ombyggnationer med mera kan
kostnadsbokföras direkt. Om du till
exempel lägger om ett tak för 500 000
har det ofta en varaktighet på 30–50 år.
Den som tar hela kostnaden på ett
år i bokföringen kan då få ett resultat
som ser missvisande svagt ut. Detsamma gäller om andelen höstsådd plötsligt ökar, då bokförs kostnaderna för
utsäde, drivmedel och gödsel ett år
medan intäkten kommer nästa år. Därför är en justerad räkenskapsanalys
viktig.
l Enskilda produktionsgrenar
Driver du till exempel integrerad
slaktsvinsproduktion, kycklinguppfödning eller liknande är det väldigt viktigt
att följa upp varje omgång, liksom att
följa varje enskild gröda. n
Visning
av nya
Alstor 821
Nu åker vi runt och visar nya Alstor 821. För mer information om när och vart, se vår hemsida eller kontakta oss.
Nu åker vi runt och visar nya Alstor 821.
För mer information om när och vart,
se vår hemsida eller kontakta oss.
www.alstor.se | Tel 0524-407 45 | [email protected]
Tillväxt 27
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
3
na
r
e
k
Ris
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Som skogs- och lantbrukare är man van att
hantera risker. Men i stället för att ta hand om
dem när de kommer borde varje företagare
både förutse och räkna på sina potentiella
risker för att kunna minimera följderna av dem.
Ökade risker
kräver nya
strategier
Som företagare måste man vara beredd att ta risker. Det kan vara ett sätt att utveckla
företaget och i slutändan förbättra lönsamheten. Men för många lantbrukare har den
logiken satts ur spel. Riskerna ökar – och intäkterna går åt andra hållet.
Text Carina Gerken Christiansen Illustration Annika Bergström
LANTBRUKARE HAR alltid varit utsatta
för ett stort mått av osäkerhet i fråga
om väder och vind och inte minst
politiska beslut. Det är ”business as
usual”, inte annorlunda mot tidigare.
Men i dag finns en ny stor risk som
stavas världsmarknaden. Priserna på
insatsvaror som foder till djuren eller
betalningen för spannmål, mjölk och
kött styrs numera av tillgång och
efterfrågan på en internationell marknad med prispress.
Särskilt utsatt för denna prispress
blir den som finns längst ut på värdekedjan och producerar råvaran. Carl
Johan Lagerkvist, forskare på Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU, har forskat
på hur enskilda lantbrukare upplever
risker i företaget och hur denna uppleArtikelseriens delar velse påverkar lönsamheten. Han
1. Affärsplanen 2. Ekonomin 3. Riskerna
4. Ledningen
5. Marknadsföringen
6. Strategin
menar att det svenska lantbruket
generellt hamnat i en ”underleverantörsfälla”.
– På en global marknad blir det
prispress. Lantbrukarna står som sista
utpost och får ta en större del av prispressen, det kommer sig av att vara
producent av en bulkvara, säger han.
Situationen kräver nya strategier
för den som vill minska sårbarheten
och riskerna. Utmaningen, säger Carl
Johan Lagerkvist, är att ta ett kliv framåt och agera längre fram i värdekedjan
där värdet i produkten börjar uppstå.
– Vi ser lantbruksföretag som anpassat sig och hittat en marknad och
som kan skriva avtal på vissa kvalitetsnivåer, som korn till sprittillverkning
och vissa typer av köttproduktion.
Eller som mejeriföretaget Sju gårdar
i Uppland som tagit kontroll över
värdeskapandet.
Givetvis finns risker i alla typer av
företagande. Risker måste man ta för
att utveckla företaget, men man ska
också vara medveten om dem och
avsätta resurser till att hantera dem.
Det som skiljer många lantbruk
från andra företag tycks vara uthålligheten i en situation där glappet mellan riskens storlek och den förväntade
intäkten ständigt tycks öka.
– Normalt borde man kräva mer
avkastning om man utsätter sig för
>
Tillväxt 21
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
utsätter sig för mer risk utan att få eller
kräva högre avkastning, säger Carl
Johan Lagerkvist.
Han jämför med en professionell
investerare. Investeraren skulle kanske
kräva 15 procent i avkastning på satsat
kapital och det finns inga större känslomässiga band till verksamheten. Om
investeringen ger mindre än 15 procent i avkastning säljer investeraren.
Lantbrukaren som bedriver enskild näringsverksamhet är samma
person som företaget, och bor på
gården där företaget finns. I familjen
finns ofta en lång tradition av odling
på markerna.
– Man kan tänka att de står ut med
mycket mer risker för att de vill gripa
tag i halmstrået att ha kvar gården. De
håller kvar och det kanske de ska ha
all heder för, men detta skiljer lantbrukaren från en extern investerare,
säger Carl Johan Lagerkvist.
ETT SÄTT ATT TA kontroll över sina
risker är att genomföra en känslighetsanalys för att se vad som händer med
siffrorna om förutsättningarna ändras.
Erik Engelbrekts på konsultbolaget
Växa Sverige anser att det är något
som fler lantbruksföretag borde göra.
– I dag sker det ganska sällan.
I stället blir det verkligheten som
”stresstestar” i skarpt läge, vilket är
olyckligt för då står man inför fullbordat faktum, säger Erik Engelbrekts.
Vad händer då?
– Då måste du göra förändringar
rätt så snabbt. Men om du hade gjort
en känslighetsanalys tidigare hade du
kunnat vidta åtgärder i produktionen
så att du klarat de här ändringarna på
ett bättre sätt och, i värsta läget, klarat
dig undan en konkurs.
Vad tycker du om prissäkringar för att
försäkra sig om att till exempel kunna
köpa foder till ett förutbestämt pris?
– Man måste ha kunskap om hur
det fungerar. Man ska inte tro att det
är ett självspelande piano. Men jag
tror att vi kommer att se mer av det i
framtiden, just för att hantera de
kortsiktiga och medellånga fluktuationerna på marknaden, säger Erik
Engelbrekts.
Den allt högre medelåldern hos
landets lantbrukare är en annan faktor som påverkar riskbilden generellt
i lantbruket och därmed givetvis
många enskilda lantbruk.
– MEDELÅLDERN BLAND de kvarva-
rande lantbruksföretagarna har glidit
uppåt de senaste tio, femton åren.
Och då har vi problemet med en ny
generation blivande lantbrukare som
får problem att finansiera köp av
mark, säger Carl Johan Lagerkvist.
Höga markvärden och små marginaler i de blivande företagen är ingen
lyckad kombination. På sikt kan det
handla om en omstrukturering som
innebär att lantbrukskartan förändras. Carl Johan Lagerkvist har i sin
forskning även kommit fram till vilka
faktorer som har betydelse för upplevelsen av trygghet, och i förlängningen lönsamheten, bland lantbrukare.
Det allra viktigaste är att vara uppdaterad om det som dagligen händer
på gården och jobba systematiskt,
gärna efter en checklista.
DET KAN VARA ETT växtodlingsprogram enligt en förutbestämd standard,
som till exempel Svenskt sigill, Kravproduktion eller ekologisk produktion.
– Frihetsgraden minskar, men du
har en röd tråd. Det finns en tanke
Noggrannhet och planering framåt
påverkar också lönsamheten.
5 risker
...och exempel på hur
man kan minska risken
Produktionsrisk
Osäkerheten kring yttre
faktorer som torka, frost
och stora mängder regn
vid skörd. Även skadedjur
eller sjukdomar och maski­
ner som går sönder eller
kvaliteten på insatsvaror
kan också äventyra pro­
duktionen.
Lösning: Förebyggande
arbete för att minska r­ isken
för sjukdom och oplanerat
underhåll. Checklistor utifrån ­produktionsinriktning.
Finansiell risk
Finansiella risker kan upp­
komma om ränte­nivåerna
stiger.
Lösning: Lämplig fördelning av löptider utifrån
den egna ekonomiska
situationen.
Pris och
marknadsrisk
Betalningen för kött, mjölk,
ägg, spannmål, stråfoder
och andra produkter kan
sjunka och priset på
insatsvarorna kan öka.
Förändringar i valutakur­
sen kan också få effekter.
Lösning: Med produktionskalkylen som utgångspunkt säkra prisnivåer
genom olika fastprisavtal
och terminskontrakt
avseende räntor, valuta
och råvaror.
Personlig risk
Livskriser som sjukdomar,
dödsfall eller skilsmässor.
Sjukdomar och olycksfall
hos anställda kan också
leda till produktionsbortfall
och ökade kostnader.
Lösning: Upprätthålla
lokala nätverk bland lantbruksföretag för praktisk
hjälp och stöd som komplement till ett försäkringsskydd för sjukdom,
sjukvård och nyckelperson.
Institutionell risk
Lagar och regler gällande
bidrag, skatter och restrik­
tioner kan ändras, liksom
regler för bekämpnings­
medel. Politiska och utländ­
ska risker hör också hit.
Lösning: Vara uppdaterad
på regelverk och följa
debatten.
KÄLLOR: RISK I LANTBRUKET, 2013,
SEBASTIAN JOHANSSON, SLU,
SAMT HANDELSBANKEN
22 Tillväxt
KRONOR
> mer risk. Men det vi ser nu är att man
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Han sålde
grödan före
skörden
Att genomföra en
känslighetsanalys
kan vara ett sätt att
ta kontroll över
riskerna. För personliga risker, som
skilsmässa, kan
avtal som exempelvis äktenskapsförord ge ett skydd.
Per Sandberg på Torphälla
gård i Glanshammar utanför
Örebro odlar spannmål
på 430 hektar. En femtedel
av årets skörd sålde han
på vårvintern för att säkra
sig mot fallande spannmålspriser.
Text Carina Gerken Christiansen
REDAN I JANU-
ÅR
som är omsatt i en handlingsplan och
det visar sig påverka lönsamheten
positivt, säger Carl Johan Lagerkvist.
En annan viktig aspekt är social
uppbackning från familj och vänner.
– DET HANDLAR OM hälsa och välmå-
ende, nätverk, normer och värderingar. Den som har stöd från familjen
känner sig mer säker och upplever
mindre ekonomisk risk, säger Carl
Johan Lagerkvist.
Noggrannhet och planering framåt
påverkar också lönsamheten. Det
handlar om en balanserad växtföljd,
Carl Johan
Lagerkvist.
låg skuldsättning, att man köpt in
insatsvaror i tid, har bra maskiner
och undviker korta krediter, enligt
Carl Johan Lagerkvist.
Något förvånande känner de flesta
lantbrukare ingen större trygghet av
ökad kunskap från studiecirklar,
professionella rådgivare, nya maskiner jämfört med gamla, maskinsamarbeten eller tillgång till avbytare i
ladugården. n
Fotnot: Helena Hansson och Carl Johan
Lagerkvist är författare till rapporten om
hur upplevelsen av risk påverkar lönsamheten i lantbruksföretag.
ARI gjorde han
första affären
om en del av
den kommande skörden
och senare på
vårkanten
Per Sandberg
nästa affär.
Köpare var Lantmännen och BM
Agri.
– Jag sålde på fastpriskontrakt
med vete på 1,55 kronor kilot och
havre 1,50 kronor kilot, säger han.
Det visade sig vara rätt tänkt.
Skördarna i Sverige och internationellt var ovanligt goda 2014,
vilket fick till följd att spannmålspriserna sjönk.
Hade han väntat med att sälja
hade priset varit runt 30 öre lägre
per kilo.
ANDRA ÅR HAR HAN använt prissäkring på börsen för att försäkra
sig mot fallande spannmålspriser.
– Det ena utesluter inte det
andra. Det är lätt att säga med facit
i hand att man skulle ha prissäkrat
mer. Som lantbrukare har man
mycket att stå i och ibland blir det
inte av. Men vi behöver bli bättre
på det, säger han.
Per Sandberg odlar höstvete på
hälften av arealen och vårsådda
grödor på resterande. n
Tillväxt 23
Samarbete
sprider riskerna
Att samarbeta med andra
gårdar kan vara ett sätt att
sprida sina risker. Då minskar
investeringarna i maskiner och
risker förenade med krediter
och räntenivåer.
FOTO. MARIA HANSSON
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Text Carina Gerken Christiansen
DET ÄR FRAMFÖR ALLT inom växtodlingen som det går att minska risken
betydligt genom samarbeten.
– Då har du en form av riskspridning och kan få hjälp. Du behöver
kanske inte ha alla maskiner själv,
någon har en tröska, någon har en
avancerad såmaskin, eller du kanske
hyr alla tjänster, säger Hans Andersson, professor i lantbruksekonomi på
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Dessutom blir det en social gemenskap och det är också en viktig del.
Om olyckan är framme kan en
försäkring vara till stor nytta. Men att
försäkra sig mot den kunskap som
försvinner när företagaren blir sjukskriven är desto svårare.
– De flesta lantbruksföretag består
av en eller två personer och även om
det finns anställda är företaget ändå
ofta helt beroende av en person, alltså
ägaren. Om något händer är man i hög
grad riskexponerad.
Sjukförsäkring och försäkring mot
inkomstbortfall minskar risken till
viss del. Men detta räcker inte hela
vägen. Ägaren är oftast den som sitter
på värdefullt ”know-how”, kunskap
om vad som ska göras och hur.
– Det är svårt att försäkra sig mot
det kompetensglapp som uppkommer
i en sådan situation.
Det är stora kapitalvolymer som indirekt är beroende av
kunskapen och
kompetensen hos
den här företagaren, säger han. n
Hans Andersson
24 Tillväxt
Inge Samuelsson
driver Persbo gård
i Stora Skedvi i
Säters kommun
i södra Dalarna.
En skada i fingret
i somras fick
effekter på
verksamheten.
Ser över försäkringarna
efter skadan i handen
Inge Samuelsson, skogsentreprenör och spannmålsodlare i södra Dalarna, skadade höger
pekfinger i vedmaskinen i somras. En mindre
skada, tänkte han från början. Men skadan fick
ansenlig påverkan på företaget.
Text Carina Gerken Christiansen
ETT SKADAT FINGER borde kanske
inte vara så allvarligt. Men om resultatet blir gips från armbågen ut till fingertopparna mitt i skördetid är det ett
stort problem. Särskilt när sjukförsäkringen inte täcker kostnaden för inkomstbortfall eller kostnaden för att
hyra in en annan förare till tröskan.
I skrivande stund är gipset borta
och läkarna tror att Inge Samuelsson
kan bli helt återställd i sitt skadade
finger. Men oron finns där.
– JAG KÄNNER VISS rädsla för att pek-
fingret inte ska fungera som det ska.
Skördaren körs med joystick och
kräver mycket fingertoppskänsla,
säger han.
Inge Samuelsson bedriver spannmålsodling på 50 hektar och kör tröska åt sig själv och andra. På vintern
sköter han egen skog på 100 hektar
med egna maskiner. Cirka 10–15
procent av årets omsättning kommer
från vedmaskinen, som förvandlar en
stock till färdig ved på mindre än tio
sekunder.
– Vi gör brännved för att ta tillvara
en del av råvaran, säger han.
VID DAGEN FÖR olyckan, den 29 juli,
var Inge ute med sin vedmaskin på
grannens mark och hade som tur var
sällskap av både sin far och grannen.
– Det var ett moment som egentligen är helt ofarligt. Det var en stock
som gått för långt in i vedmaskinen
som jag bara skulle flytta tillbaka. Det
gjorde jag, men när jag gjort det star-
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
tade inmatningen av stocken och jag
fick handen med i klyven.
KOMMENTAR
Vad hände sedan?
– Jag trodde inte att det var så stort
fel på handen och fingrarna. Jag hade
ganska rejäla handskar men när jag
fick av mig dem såg jag. Jag åkte hem
för att tvätta av handen lite. Men det
sved något fruktansvärt så jag lindade
runt en handduk och så skjutsade min
pappa i väg mig till akuten.
På sjukhuset blev det en omfattande operation där de bland annat
lappade ihop fingret och sydde ihop
nerver.
Hur har det påverkat din arbetsförmåga?
– Jag är ju högerhänt och har haft
gips från armbågen till fingertopparna. Så det var en väldig frustration mitt
i skördetider.
Hur löste du det?
Både
min fru och
jag är egna
företagare
och vi har fått
oss en tankeställare båda
två.
– Jag ringde till försäkringsbolaget.
Jag undrade om man fick någon ersättning för att hyra in en chaufför men
det fick jag inte så det har jag kostat på
själv. Jag har även en privat sjukvårdsförsäkring men den behövde jag inte
utnyttja eftersom det gick så fort till
operation.
Kommer du att ta en försäkring som
täcker inkomstbortfall?
– Jag kommer helt klart att se över
vad jag har för försäkringsskydd. Både
min fru och jag är egna företagare och
vi har fått oss en tankeställare båda
två. n
Olycksfall inom skogs- och lantbruk
7%
16%
33%
7%
7%
10%
20%
Skog och vedhantering
Djur
Hantering av föremål
samt fallande föremål
Rörlig maskindel
Klämskada
Fall
Fordon
33 procent av olyckorna sker i skogen och 20 procent
när djuren hanteras.
KÄLLA: LRF FÖRSÄKRING
Våga se dig själv
som värdefull!
få snabbare vård och slippa köer samt
VEM SKULLE VILJA bedriva en
en inkomstförsäkring som täcker
verksamhet i byggnader som inte
mellanskillnaden mellan sjukpenär brandförsäkrade? Knappast
ningen och den inkomst man skulle
någon. En försäkring vid brand ser
ha haft om man jobbat som vanligt.
man som något helt självklart.
Men det många inom lantbru2. Nästa tårtbit är livförsäkring för att
ket inte tänker på är att den brandskydda familj och företag om man går
försäkrade egendomen förlorar en
bort.
stor del av sitt värde om den person 3. Tredje tårtbiten är en olycksfallssom ska sköta egendomen inte
försäkring.
finns tillgänglig. Det kan hända
4. Fjärde tårtbiten är en pensions­
som ett resultat av olycksfall, sjukförsäkring eller pensionssparande.
dom eller i värsta fall dödsfall.
Många lantbrukare och skogsägare
Människor inom skogen och
gör misstaget att ha allt sparande i fast
lantbruket hör
till de grupper i
Människor inom skogen och lantbruket
Sverige som är
hör till de grupper i Sverige som är allra
allra sämst
sämst försäkrade mot personliga risker.
försäkrade mot
personliga risker.
egendom, i skog, mark och byggnaLägg därtill det faktum att just
der. Man sätter ofta för stor tilltro till
denna grupp är särskilt drabbad av
att pensionsförsäkringen finns inom
risker, till exempel olycksfall i arbetet.
ägorna när i stället en ansenlig del
Varför de som drabbas mest är
borde finnas i ett pensionskapital i
bland de minst försäkrade är en
reda pengar.
stor gåta. Kanske är det av gammal
hävd, att man inte ska bry sig om
I DAG LEVER VI mycket längre och
sig själv för mycket? Man ska inte
pengar är viktigt. Om en del av pengnälla över lite magont eller en
sionsförsäkringen finns i pengar unstukad fot. Hellre då ta en tablett
derlättar det vid generationsskiften.
och bita ihop.
Den som vill överlåta egendom till ett
Skogs- och lantbrukare måste
bra pris till en släkting ska inte behöva
tänka om och börja se på sig själva
lämna gården närmast lottlös för sitt
som den stora resurs de är i företaget. fortsatta liv. n
NÄR JAG GER RÅD brukar jag tala
om fyra tårtbitar när det gäller de
personliga försäkringarna.
1. Första tårtbiten handlar om
sjukdom och där finns två viktiga
försäkringar: vårdförsäkring för att
ANDERS KLANG,
Försäkringsrådgivare,
Handelsbanken
[email protected]
Tillväxt 25
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Viktigt med avtal inom familjen
Affärsplaner och känslighetsanalyser missar ofta ett av de
allra största hoten mot verksamheten. Risken att något händer
i familjen. En skilsmässa i en
familj som bedriver lantbruk
kan få stora följder.
Text Carina Gerken Christiansen
Illustration Annika Bergström
JOSEFIN MÖRNER ÄR jurist och
specialiserad på familjerätt på
konsultbolaget Argum.
– Det är väldigt vanligt i alla företag,
inte bara lantbruksföretag, att man
glömmer att det finns saker som kan
hända som har stor påverkan på verksamheten men som inte är direkt
kopplade till den, säger hon.
Dessvärre är lantbruksföretaget
ofta extra utsatt när något händer eftersom familjen ofta bor på gården och
det saknas skarpa gränser mellan familjen och företaget.
– En skilsmässa eller ett dödsfall
påverkar ofta både verksamheten och
boendesituationen.
EN VANLIG SITUATION , enligt Josefin
Mörner, är att en part driver gården,
oftast den som är uppvuxen på gården,
och den andra parten jobbar utanför
gården. Om det kommer till situationen
att någon vill skiljas, och om det saknas
äktenskapsförord, ska gården bodelas
och makarna ska ha hälften var.
Här blir det ofta problem eftersom
gårdens värde vanligen är långt högre
än dess möjlighet till avkastning.
– Det är ett stort glapp däremellan
så det är många gånger inte ekonomiskt möjligt att lösa ut sin partner,
säger Josefin Mörner.
Det som händer är att gården måste
säljas och då blir den som brukat gården av med både arbete och bostad.
Josefin Mörner säger att det finns
sätt att undvika detta. Men det måste
ske före skilsmässan och innan kon26 Tillväxt
En skilsmässa kan påverka både
verksamheten och boendesituationen.
flikter uppstått. Ofta blir hon tillkallad
när skilsmässan redan är ett faktum
och då är det för sent.
Finns det människor som varit gifta
länge och skriver äktenskapsförord?
ETT SÄTT ATT UNDVIKA situationen
där gården måste säljas är ett äktenskapsförord vid giftermålet. Det är ett
avtal mellan makarna där man avtalar
att all egendom eller viss specifik
egendom ska vara enskild. Egendom
som är enskild kan aldrig ingå i en
bodelning.
– Det är ett sätt, man ska diskutera
detta och träffa någon sakkunnig och
höra vilka rättigheter, skyldigheter
och risker som finns. Särskilt om man
är på väg att gifta sig.
Ett annat sätt att undvika situationen är att föräldrar som överlåter
gården som gåva eller i ett testamente
särskilt anger att gården ska vara barnets enskilda egendom.
– DET ÄR EN VÄLDIGT bra försäkring
som föräldrarna kan ge till sina barn.
Då behöver inte barnet själv ta diskussionen om äktenskapsförord. Då är
gården mottagen som enskild egendom, säger Josefin Mörner.
Josefin Mörner
Det är
många gånger inte ekonomiskt möjligt
att lösa ut sin
partner. Den
ekonomiska
kalkylen går
inte ihop.
– Ja, det finns det. Jag har haft par
som varit gifta i 10–20 år som vill
reglera detta.
Hon tycker generellt att dokument
som äktenskapsförord, testamente
och samägandeavtal för dem som äger
en gård ihop är att betrakta som försäkringar för att undvika framtida
problem.
– Ett testamente minskar risken för
tvister mellan barn vid ett arv. Man kan
förklara hur man tänker och hur man
vill att barnen ska tänka runt egendomen. Ett barn kan ha fått gåvor under
förälderns livstid och då vill man kanske
kompensera det andra barnet.
ETT SAMÄGANDEAVTAL ser hon som
en försäkring mot tvister som ganska
ofta uppkommer mellan syskon som
ärvt en fastighet.
– De bör ha ett inbördes avtal som
reglerar förvaltningen av fastigheten.
Man måste skriva när man är sams.
Har man hunnit bli osams är det oftast
omöjligt att ingå den typen av avtal,
säger hon. n
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
KOMMENTAR
Ordning och reda i vardagen – nyckeln till långsiktig lönsamhet
ENLIGT ORDLISTAN definieras
ordet risk som ”ett mått på skadliga konsekvenser av en framtida
händelse”. Risker utsätts vi för hela
livet, men utan att vi tänker på det
så vidtar vi olika åtgärder för att
minska eller hantera vår risk. När
vi färdas i en bil så tar vi till exempel på oss säkerhetsbältet för att
minska risken för personskada vid
en krock.
Livet som skog och lantbruksföretagare innebär olika former av
risker. En del av dessa kan vara
lättare att upprätta kalkyler eller
prognoser för, och därmed ha en
strategi för hur risken kan minimeras. Åtgärderna ser olika ut
beroende på vilken typ av risk det
är, och vilka risker man har råd att ta.
Faktorer som egen hälsa och
­familjesituation är svårare att kalkylera. Här kan istället olika försäkringslösningar lindra den värsta effekten av
ett oönskat scenario.
Hur kan talet om risker, som ofta
upplevs som något negativt, bli till en
möjlighet? Den som varit noggrann i
att identifiera sin verksamhets olika
risker och tänkt igenom vad ett värsta
scenario skulle innebära för dem, ser
till att påverka sin vardag så att de
skadliga effekterna av en framtida
ogynnsam händelse minimeras.
Forskningen visar att de som är
noggranna i vardagen och följer
­rutiner, checklistor och upprätthåller
dagliga rutiner i sin verksamhet,
Åtgärderna ser
­olika ut
­beroende på
­vilken typ av
risk det är,
och vilka
­risker man
har råd
att ta.
minskar risken för en ogynnsam
situation. Deras sätt att hantera det
dagliga arbetet är en framgångs­
faktor som leder till att de uppnår
sina långsiktiga mål, goda arbets­
resultat och lägger grunden till en
god lönsamhet.
Det är tack vare en långsiktig plan
som vikten av noggrannheten i vardagen blir tydlig. Att hela tiden bli
lite bättre. Inget hokus pokus utan
bara sunt förnuft. Precis som vanligt,
men avgörande för att lyckas! n
LENA LUNDH,
regionchef Handelsbanken
Skog och lantbruk
Västra Sverige
[email protected]
Vill du att både skogen och pengarna
ska växa mer?
Då är oberoende förvaltning
något för dig.
Hushållningssällskapet är Sveriges oberoende skogsrådgivare. Vi sysslar inte med
virkesförsäljning för egen räkning. Enda syftet med vår rådgivning är att skogen
och pengarna på ditt konto ska växa mer.
Hushållningssällskapet
www.hushallningssallskapet.se/skog
Tillväxt 27
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Ledarskapet är av yttersta betydelse för att
ett skogs- och lantbruksföretag ska kunna
blomstra, både för den som har anställda
och för den som jobbar ensam i sitt fören
e
g
tag. Det handlar bland annat om att kunna
in
n
d
e
L
delegera, att ha tydliga, mätbara mål och att
kunna ta hjälp utifrån när det behövs.
4
Erik Bengtsson, tio anställda
De anställda får
ta stort ansvar
På Karlsfälts gård i Skåne finns det tio medarbetare. De arbetar
under ledning av gårdens vd Erik Bengtsson. Han delegerar en
stor del av arbetet och ansvaret.
Text Marina Tell Eskildsen Foto Helge Rubin
EFTER EN FLERÅRIG karriär i närings­
livet är Erik Bengtsson noggrann med
att anställa rätt ­människor på sin gård
som ligger nordost om Ystad i Skåne.
Han tror på en organisation som
är starkt ­delegerad och har ansvaret
långt ut.
– Jag försöker sköta ordergivning­
en i dialogform. Vi har medarbetare
som är över 60 år och de kan jordarna
mycket bättre än jag, säger han och
poängterar hur viktigt det är att ta
tillvara kunskapen i företaget.
Erik Bengtsson berättar att hans
livsfilosofi – som baserar sig på ett
antal halvbuddistiska betraktelser
– också ligger till grund för hur han
22 Tillväxt
ser på sina medarbetare.
– Allt man gör kommer tillbaka, det
finns all anledning att sköta sina kort.
– VI ANSTÄLLER inga ratthållare. Jag
vill ha folk som kan tänka själva och
förstå vår halvreligiösa inställning till
tillvaron. Jag kan inte ha folk som inte
är snälla mot grisar. Man måste ha en
stor kärlek till det man gör, säger han
Jag kan inte ha folk som
inte är snälla mot grisar.
Man måste ha en stor
kärlek till det man gör.
och tillägger:
– Det måste vara värme och kärlek
i saker annars ramlar vi in i en kall
värld som inte är angenäm för någon.
Karlsfälts gård använder ekonomi­
programmet ”Affärsanalys för
­lantbruksdrift” som bryter ner i detalj
varje produktionsgren såsom gris,
nöt, lamm och växtodling.
Alla medarbetare skriver varje dag
var de har lagt sin tid. När ett ton vete
läggs i silon vet man därför exakt vad
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Efter lantbruksutbildning i Danmark
och en omfattande utlandskarriär
bland annat som Europachef för ett
stort amerikanskt bolag återvände
Erik Bengtsson hem till gården.
Karlsfälts
gård
Areal: 700 hektar.
Företagsform:
Verksamheten är
uppdelad i tre före­
tag: ett aktiebolag,
som ansvarar för två
vindkraftverk, ett
handelsbolag som
ansvarar för växt­
odlingen och djur­
produktionen (drivs
tillsammans med
Eriks far, Olof
­Bengtsson) samt en
enskild firma som
ansvarar för produk­
tionen av gourmet­
mat och andra
förädlade ­produkter,
skinnvaror och
­möbler från
­djurproduktionen.
det har kostat att producera detta.
I DAG SÄLJER Karlsfälts gård sitt nötoch griskött under egna varumärken
till saluhallar, som till exempel till
Östermalms saluhall i Stockholm och
till olika krogar – även i Köpenhamn.
– Vi säljer griskött till de finaste
krogarna. De vill ha kött från grisar
som inte har stressats. Vi laddar våra
produkter med andra värden och tar
betalt för vår etiska uppfödning, säger
Erik Bengtsson.
Han säger att han har influerats
starkt från Danmark.
– I Danmark är lantbruk mycket
mer en affär. Man har mer fokus på
ekonomiska perspektiv och det
­tycker jag är härligt. Det ger lite
­annan stuns i det.
MEN OM AFFÄRSTÄNKET kommer
från Danmark gäller en annan filosofi i
grishuset. Målet är en ”extremt djur­
Djur: Grisar (basen i
den integrerade
­grisproduktionen är
100 s­uggor), 150 får
(tackor) och cirka 80
nötkreatur (dessa
produceras tillsam­
mans med grannen).
Växtodling:
­Spannmål, raps,
socker­betor och
gräsfrö.
Certifiering:
Svenskt Sigill.
Omsättning:
25 miljoner kronor
årligen.
Antal anställda:
10.
vänlig grishållning” som i sina detaljer
kanske till och med överträffar
­standarden i ”Bullerbyns stia”.
Gården driver ett system med
enhetsboxar där griskullen stannar i
15 veckor. I stället för spaltgolv av
betong bökar grisarna i djupströ­
bäddar av halm som brinner och ger
värme underifrån.
– De gillar att böka och busa, det är
fartfyllda djur. Halmen är bra för
magarna och vi har inga diarréer. De
lever där och har fri tilldelning på
foder. Det finns alltid mat. De känner
ingen stress. Alla våra grisar har
­svansen kvar. Det är ingenting jag
fejkar, det är så, säger han.
BESÖKARE PÅ GÅRDEN är välkomna
att titta in och hälsa på grisarna som
lever i mindre avdelningar för att
minska smittorisken. Halmen suger
upp ammoniaken och grishusen
slipper dålig lukt.
– Verksamheten måste vara
­transparent. Annars håller det inte,
anser Erik Bengtsson.
Han berättar vidare om sin livsfilo­
sofi som också är en företagsfilosofi.
– Vi brukar jorden på ett sätt som
gagnar jorden och vi sköter djuren på
ett sätt som gagnar djuren. Vi ska inte
göra som i Danmark och fylla djuren
med antibiotika. n
Tillväxt 23
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Marie André, inga anställda
Ledarskapet viktigt
också för ensamföretagaren
Marie André är skogsägare med
500 hektar skog nordost om Uppsala.
Hon anser att ett bra ledarskap är av­
görande även i företag utan anställda.
Viktigast är att ha en tydlig målsättning.
Text Carina Gerken Christiansen och Marina Tell Eskildsen
LEDARSKAP FÖR DEN som driver eget,
utan anställda, innefattar precis som i
företag med personal tydliga mål­
sättningar vad gäller resultat och
­utveckling. Det är viktigt att kunna
motivera sig själv, planera, hålla
­ordning och veta vart man är på väg.
– Man måste kunna analysera och
tänka och sedan arbeta metodiskt
mot ett mål. Medan man gör det
måste man ta hänsyn till yttre fakto­
rer, säger Marie André, som äger en
lantbruksfastighet nordost om
­Uppsala tillsammans med sin syster,
Cathrine Brooling.
SYSTRARNA FATTAR ALLA viktiga
beslut gemensamt och är överens om
synen på sig själva som företagare
med skogsinnehav.
– Vår strategiska bas är att bedriva
ett produktivt skogsbruk så att vi kan
investera och värna om de byggnader
som finns på fastigheten och göra de
investeringar som behövs i skogs­
bruket, som vägar, markberedningar
och dikning, säger Marie André.
Företaget står på tre ben med 500
hektar skog, 100 hektar åker (som
arrenderas ut) och sex bostäder och
sommartorp som hyrs ut. Systrarna bor
inte själva permanent på fastigheten.
För att skapa ett fungerande
­ledarskap när man är två ägare till ett
24 Tillväxt
företag måste man, enligt Marie
­André, ha en gemensam målbild.
– Man måste vara överens om vart
man är på väg, om vilken målsättning
man har, säger hon.
MARIE ANDRÉ SLÅR också fast att det
är av stor vikt att man kan kompetens­
dela och ha en tydlig delegering
­sinsemellan.
– Var och en ska göra det som den
är bra på.
När det gäller delegeringen så ser
den olika ut beroende på diverse
omgivningsfaktorer.
– En tid bodde min syster till
­exempel utomlands, då delegerade
hon hela arbetet till mig. När jag
disputerade så var det lämpligt att
hon skötte en större del av skogs­
företaget.
Systrarna arbetar till viss del själva
i skogen, främst med plantering och
en del röjning. Men till största del
anlitas entreprenörer genom Mellan­
skog där Marie André också sitter i
styrelsen som vice ordförande.
– När jag började min skogs­
ägarkarriär insåg jag snabbt vikten av
att kompetenshöja mig själv och hitta
bra samarbeten med kunniga aktörer.
Jag provade olika varianter, men det
som skogsägarföreningen erbjöd
passade mig bäst, säger Marie André.
Marie André är
skogsägare nordost
om Uppsala.
Man måste kunna
­analysera och tänka
och sedan arbeta
metodiskt mot ett mål.
– I min värld har det inte varit ett
självändamål att hamna i olika styrel­
ser utan det är mitt engagemang och
min strävan efter ökad kompetens
samt möjligheten att påverka, som
har medfört att jag nu sitter i Mellan­
skogs styrelse.
MARIE ANDRÉ, SOM har varit aktiv
skogsbrukare sedan 1980-talet, är
också sjukgymnast och chef för 30
personer på Fysioterapikliniken på
Karolinska Universitetssjukhuset i
Stockholm.
FOTO: MELLANSKOG
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Hon har även bedrivit forskning
inom sitt ämnesområde och tycker
att livet som forskare och skogsägare
har många gemensamma nämnare.
– Det är en långsiktig insats och
investering man gör. Det är vanligen
inga snabba beslut som måste tas,
säger hon, och menar att forskaren
måste förhålla sig till de vetenskapliga
belägg som finns och metodiskt
­arbeta för fortsatt utvecklingsarbete
och finna finansiering för forskning.
Skogsägaren måste förhålla sig till
världsekonomin, timmerpriser,
­stormar, ränta på banklån och
politiska­beslut. Utmaningen blir att
jobba långsiktigt i en föränderlig
värld.
ETT AV MARIE Andrés första mål
med sin skog var att hon ville öka
­virkesförrådet.
– Vi har haft en tillväxt på 2 000
kubik per år och en avverkningstakt
på 1 000 kubik per år. Det gör att vi
har byggt upp hela beståndet på
­fastigheten.
När hon satte målet fanns 113
kubik per hektar som nu förvandlats
till 170 kubik per hektar.
– Det kanske är lite onödigt högt.
Det finns inget egenvärde i att kom­
ma upp i 200 kubik per hektar. Jag vill
ha skog som växer och inte bara står.
Dessutom kan det bli stormkänsligt
på vissa områden.
En utmaning som skogsägare, det
vill säga som ledare i ett skogsföretag,
är, enligt Marie André, att utveckla
sitt tänkande och sin nyfikenhet runt
förvaltningen i skogsföretaget och
inte bara se det som att man har några
timmertravar som ligger vid vägen. n
Det goda ledarskapet
handlar om att motivera
Kunniga medarbetare ställer högre krav på
chefen. Ordergivning uppifrån och ner
fungerar inte, enligt Nina Vestlund, ledarskapskonsult med erfarenhet bland annat
ifrån IT-branschen.
Text Carina Gerken Christiansen
PÅ FRÅGAN OM hur man får
­ änniskor att känna att de är viktiga
m
svarar Nina Vestlund, ledarskaps­
konsult i egen regi, att det handlar
mycket om att samtala om och visa
vilket resultat man vill ha.
– Chefen bör kunna ta fram
papper och visa hur mycket man
ska producera och hur det gick ett
bra år eller ett halvbra år och
­resonera utifrån det om hur man
kan maximera utfallet.
I ett lantbruksföretag handlar
det om att kunna förmedla insik­
ten att hela gården är en enhet som
ska vara lönsam för att alla ska ha
jobbet kvar. Alla på gården behö­
ver jobba mot samma mål.
Nina Vestlund säger att en
Nina Vestlund,
ledarskapskonsult.
r­ iktigt bra ledare inte är rädd för att
omge sig med folk som är kunnigare
än sig själv. Det gäller att våga vara
prestigelös, våga fråga och vara beredd
på svaret.
– Det viktigaste är att ledaren är
trygg i sig själv. En duktig ledare är
inte rädd. De sämsta är de som går i
försvar och gömmer sig bakom en
opersonlig ordergivning eller som
måste tuppa sig.
Ledaren bör jobba med sin egen
rädsla.
– Man får kolla varje dag: Hur mår
jag? Kan jag fatta stora beslut i dag
eller ska jag vänta? Ska jag sitta ner
och ta en kopp kaffe innan jag går ut
och pratar med Kalle?
Olika verksamheter kräver
olika ledarskap. Monotona uppgifter,
vid ett löpande band till exempel,
kan kräva ett tydligare ledarskap
för att hålla motivationen levande.
Enligt Nina Vestlund kan den
typen av a­ rbetsmoment kräva mer
ordergivning. n
Tillväxt 25
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Gårdsrådet hjälper
den expansive
Större gårdar, fler djur, mer mark och fler med­
arbetare ställer ökade krav på företags­ledaren.
Många tar hjälp av ett gårdsråd eller en styrelse.
Text Carina Gerken Christiansen
GUSTAF SAMUELSSON, LRF Konsult,
sitter i åtta gårdsråd.
– Det är ingen rocket science över
huvud taget. Det är bara att driva en
förändring. Vad är nuläge, vad är vi
dåliga på och hur ska vi kunna förbätt­
ra det och så driver man ärendet
­framåt helt enkelt, säger han.
Ett gårdsråd fungerar som en
­bolagsstyrelse men utan formellt
juridiskt ansvar för företaget. Rådet
sammanträder mellan två och fyra
gånger per år och består ofta av tre till
fem personer, inklusive gårdsägarna.
Mötet ska inte vara längre än två, max
tre timmar.
Enligt Gustaf Samuelsson finns
främst två vinster med gårdsråd.
Gustaf Samuelsson
Dels att företagaren får stöttning,
nya perspektiv på saker och rådgivning
runt strategier.
Men det kanske viktigaste är proto­
kollet. I det skriver man ner vad man
bestämt och vem som gör vad för att
man ska åstadkomma det man be­
stämt. Vid nästa möte följer man upp.
Gustaf Samuelsson säger att kon­
troll och uppföljning är avgörande för
resultatet, särskilt när gårdarna växer.
– Det gäller att inte tappa kontrol­
len. Det handlar om större volymer
och högre omsättning, men om det
inte fungerar går det fort nedåt, för de
stora gårdarna har höga fasta kostna­
der. Sex månader utan koll kan vara sex
månader för sent.
Särskilt med lantbrukets små mar­
ginaler har man inte råd att tappa tid,
poängterar han.
Gårdsrådet bör bestå av människor
med kompetens som behövs just för
den gården. Vanligen finns förutom
företagaren en ekonom, en produk­
tionsrådgivare, någon från en annan
bransch och kanske någon från banken.
– Om man har problem med djur­
välfärden kanske man ska ta in en
veterinär, men den veterinären behö­
ver inte sitta med hela tiden. Det kan
vara en stomme och sedan lite flytande
på de andra kompetenserna, säger
Gustaf Samuelsson.
DE GÅRDSRÅD HAN själv sitter i gäller
företag med problem som påminner
om varandras. Många har nyinvesterat
men har svårt att plocka hem stor­
driftsfördelarna.
– Växer man får man anställda.
Man klarar inte av allting själv. Man
ökar men hittar inte effektiviserings­
vinsterna. Det kan ha med manage­
ment att göra för det är svårt att nå ut
med det sista.
Vad är management?
– En jättejättebra fråga. Man sväng­
er sig med termer. Det är att hitta ett
sätt att leda sig själv och de anställda på
ett strukturerat sätt.
Han säger att gårdsrådet börjar
med att göra en analys av företagets
­behov och sedan börjar arbetet.
Om lönsamheten är svag börjar
man med att ta tag i den. n
KOMMENTAR
Att vara en god ledare är A och O
ATT VARA FÖRETAGSLEDARE ställer
stora krav på att vara just en ledare, att
få alla att jobba mot ett gemensamt
mål. Det krävs att man är förberedd
inför dagens uppgifter och att man har
sett till att material och maskiner
också finns på plats och är i gott skick.
Om något saknas, eller ännu värre
inte hittas, ger det en tidsförlust och
leder oftast till irritation hos inblan­
dade. Det är av stor vikt att ha rutiner,
ordning och reda på inventarier och
även papper. En positiv attityd sprider
oftast arbetsglädje och håller motiva­
tionen uppe, vilket skapar mindre
stress. Det kan hjälpa till att se miss­
tag, problem och bakslag med andra
ögon och hitta nya vägar.
26 Tillväxt
Planering
och uppföljning brukar
­oftast löna sig
och leda till
tidsbesparing
till slut.
Har man varit i gång som lant­
bruksföretagare några år har man
ganska bra koll på säsongens variatio­
ner. Hur kan man utnyttja tiden effek­
tivast under den period när det är
mindre arbetsbelastning för att under­
lätta när det är högt tryck? Planering
och uppföljning brukar oftast löna sig
och leda till tidsbesparing till slut.
GÅRDSRÅD ELLER LIKNANDE kan göra
det lättare att lyfta blicken och se på
företaget med utifrån-och-in-perspek­
tiv så man inte fastnar i gamla vanor.
Man kan få upp ögonen för nödvän­
diga förändringar eller för att en av­
veckling av någon verksamhetsgren
bör ske. Hur ser den långsiktiga strate­
gin för företaget ut? Finns det någon
som tar över? Vågar du släppa taget
och låta andra vara delaktiga? Kan du
delegera?
Även som ensamföretagare är det
av stor vikt med framförhållning och
planering, och att hålla fast vid sin
strategi. Jag kan inte nog betona vik­
ten av att omge sig av nätverk i både
med- och motgång. Det är många
arbetstimmar som läggs ner för den
enskilde näringsidkaren och det är
inte alla som går att räkna hem eko­
nomiskt, så det är av stor vikt att
använda tiden på bästa sätt. n
TUA MÅRTENSSON
Regionchef södra Sverige
Handelsbanken
Skog och lantbruk
[email protected]
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
FOTO: SHUTTERSTOCK
Vissa kopplar Lean till en massa
­städning?
– Ja, men det är synd för det
i­ nnebär så otroligt mycket mer. Lean
innebär en stor potential att utveckla
ett företag. Målet är inte städning.
Varför ingår städning?
Leanmetoden är
hämtad från
bilföretagetToyota.
Lean: ledaren frågar
i stället för att svara
Text Carina Gerken Christiansen
Kan man styra ett lantbruk på samma
sätt som en bilfabrik?
– Oavsett om det är en bilfabrik, en
akutmottagning eller ett lantbruk så
är det människor som jobbar där.
Det handlar om tankesätt, sätt att
vara på och sätt att jobba, säger
Hanna Åström.
Har ni sett något resultat vad gäller
ökad lönsamhet i de lantbruksföretag
som har provat detta?
– Man kan snabbt konstatera att
det tar lång tid att se effekter. Det är
svårt att veta om en effekt är en årsva­
riation eller om det beror på Lean.
Vetenskapligt tar detta tid att faststäl­
la, men vi har ändå goda exempel.
Vilka då?
– Om en mjölkgård infört standar­-
d­iserade arbetssätt och alla mjölkar
och arbetar på bästa sättet kan man
snabbt se effekter på kvalitet och
levererad mängd mjölk till mejeriet.
Det ger pengar i plånboken direkt.
Vi har deltagare som har minskat sin
övertid rejält på grund av att de
blivit bättre på underhåll, ordning
och reda och kommunikation.
Vad ingår mer?
– Alla ska ha koll på vilka visioner
f­ öretaget har. Om varje medarbetare
varje dag funderar på hur man utifrån
visioner och mål kan hitta förbättring­
ar så finns en stor potential.
Vad är ekonomisk företagsstyrning
Hittills har 106 svenska gårdar, från Ystad till Hammarstrand, försökt sig på det
japanska bilföretaget Toyotas sätt att styra. Konceptet heter ”Lean”, vilket betyder
smal eller slimmad. Slöseri får inte finnas, vare sig med tid eller med annat.
Hanna Åström på Hushållningssäll­
skapet i Halland arbetar med Lean.
– En av grundprinciperna är att
sträva efter stabilitet. Det blir stabilt
om det är ordning och reda, om man
hittar sina saker när man ska ut. Man
slösar inte en halv dag på att leta.
Utrustningen ska fungera när man ska
använda den, man ska inte p­ aniklaga
saker. Det blir stort fokus på städning
eftersom det syns ­tydligt, men det är
inget ­självändamål.
enligt Lean?
– En av de viktigaste principerna i
Lean är långsiktighet. Fokus är inte
kvartalsbokslutet. Man ska fatta det
bästa beslutet på lång sikt. Även om
det kostar på kort sikt.
Hur beskriver du ledarstilen i Lean?
Hanna Åström
– Det vi har lärt oss är att ledar­
skapet spelar stor roll. Toyota utgår
från det coachande ledarskapet som
frågar i stället för att ge svar. Var och
en är expert på sitt arbete och den
som gör jobbet måste komma med
­lösningarna.
Vilken ledarskapsstil använder
­lantbrukarna i dag?
Exempel på ­slöserier
i ett lantbruksföretag
1 Väntan – stå
och titta på foder­
blandaren.
2 Överproduktion –
att producera mer
foder än vad som
behövs.
3 Överarbete – göra
någonting mer nog­
grant än vad som är
nödvändigt.
4 Lager – kan jäm­
föras med över­
produktion.
5 Transporter – långa
ensilage- och gödsel­
transporter.
6 Kassation – dåligt
lagrat foder.
7 Onödig rörelse – att
undvika det ständiga
letandet efter saker
och ting på gården.
KÄLLA: SLU, CAROLINE PERSSON
– Många har gemensamt att deras
företag vuxit och när de själva gick in
Läs mer om Lean
som företagare kanske de var
Det finns ett sam­
­ensamma. Nu har de fått flera
arbetsprojekt inom
lantbruket som heter
­anställda på kort tid. Det kan vara en
Lean Lantbruk. Det
ovan situation. Man har inte lämnat
samordnas av en
ifrån sig ansvar i samma takt som det
styrgrupp. Dess upp­
gift är att samordna
kommit in människor i företaget. Allt
olika Leanprojekt
ska inte hänga på ägaren eller en
och certifiera landets
Leancoacher. Den
­väldigt engagerad förman. Man ska
som vill veta mer
arbeta strukturerat med kommunika­
kan gå in på
www.leanlantbruk.se
tion och alla ska vara delaktiga. n
Tillväxt 27
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
5
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
På gotländska Ejmunds gård är kund­
relationen viktigast. Även Johan Mattson
med 40 000 slaktsvin om året i Skåne
- säger att kommunikationen med kunden
s
d
a
kn
är helt avgörande. Framgångsrika Saltå
Marringen kvarn
och företaget Oatly håller med.
fö
I serien Lönsamhet & Tillväxt, nu med temat
­marknadsföring, berättar även Ica hur en
­produkt ska se ut för att platsa i deras sortiment.
Relationer viktigast
för Ejmunds gård
På Ejmunds gård har omsättningen
ökat från 100 000 kronor per år till
cirka 25 miljoner kronor. Märtha
Norman, ansvarig för marknads­
föring, ­berättar om framgången.
Gården har funnits i samma familj
sedan 1862. Nuvarande ägaren Odd
Norman tog över 1976. Omsättningen låg då på 100 000 kronor om året.
I dag ser siffrorna annorlunda ut med
en omsättning runt 25 miljoner kronor om året.
Text Carina Gerken Christiansen
PÅ EJMUNDS GÅRD i Roma på Gotland
finns 800 köttdjur som livnär sig i
huvudsak på naturbete och vallodling
på 500 hektar.
Det som gör gården annorlunda är
satsningen på livsmedelsbranschen. På
Ejmunds har man skapat det som
många drömmer om – en rad egna
varumärken som finns i butiker över
hela landet. Produkterna är bland
andra Gotländska köttbullar, ­Tex-Mex
Flakes, Gotländsk hamburgare, Ranch
burgers och köttfärs. Förutom det säljs
även köttlådor till privat­kunder, främst
på Gotland och i Stockholm. En lång
rad restauranger väljer också att
­servera kött från ­Ejmunds.
22 Tillväxt
Märtha Norman är
ansvarig för
marknadsföringen.
TROTS EFTERFRÅGAN OCH stor
k­ undkrets är marginalerna tuffa
och gården har inte råd med stora
­reklamkampanjer.
– Vi har en reklambyrå som tog
fram loggan och vepor, men sedan har
vi gjort mycket själva, berättar Märtha
Norman, som är dotter i huset med
planer på att i en nära framtid ta över
gården tillsammans med sin man
Pontus.
– Det här är ett familjeföretag och
varumärket är byggt på det. Det blir
väldigt personligt, ärligt och öppet,
säger hon.
Familjen Norman är tydliga med
vad de vill att kunderna ska veta.
­Detta är en gård där djuromsorgen
kommer främst. Målet är ett mört kött
med extraordinär smak.
PÅ EJMUNDS GÅR alla djur på djupa
halmbäddar vintertid. De får massage
och långa betesperioder under
­sommarhalvåret. Resan till slakteriet i
Visby tar 15 minuter. Djuren åker i
samma grupper som de vuxit upp i
under hela produktionsperioden.
Stress ska inte finnas någonstans i
uppfödningen av Ejmunds köttdjur.
FOTO: EJMUNDS GÅRD
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
gården. Ibland lägger vi ut recept och
länkar till restauranger som köper vårt
kött.
MED RELATIONSMARKNADSFÖRINGEN BLIR många nyfikna på att besöka
g­ ården där det också finns en
­gårds­butik. Dessvärre kan familjen
­Norman inte bemanna den utan
­besökarna tar sina varor och betalar
själva med kort eller kontant.
– Vi kan inte göra tv-reklam, men
än så länge har det gått bra i alla fall.
Har man en produkt man kan stå för
är det inte så komplicerat att sälja den,
säger Märtha Norman.
Men helt okomplicerat är det inte
att etablera sig i en ny bransch, fylld
med regler.
– Det är mycket som ska fyllas i när
det gäller märkningar på produkterna,
det gäller att sätta sig in i det.
Är det avskräckande krångligt?
Odd och Maud Norman har byggt upp ett
framgångsrikt företag på Ejmunds gård.
– Vi ser det mer som en utmaning.
Man måste ha ganska bred kunskap,
säger Märtha Norman.
Alla gårdens djur slaktas i Visby.
Ejmunds köper tillbaka djur­
kropparna, som hängs i bilen och körs
till styckningsföretaget Grantelius i
Farsta i Stockholm. Charkvarorna
tillverkas av Svenska Hamburgare i
Sävsjö och Sven P. Matkompaniet i
Stockholm.
En säljare är anställd för att ta upp
beställningar från butikerna.
Det låter så enkelt men sådana här
saker är väl inte så enkla att få till?
Med denna tydliga affärsidé har
­familjen gjort den mesta marknads­
föringen själva, främst då pappa Odd
Norman.
– Min pappa är väldigt företagsam
och vill träffa folk så han var uppe i
Stockholm och gick in i butikerna och
berättade om vårt kött. Då var det
flera butiker som ville köpa direkt av
oss, säger Märtha Norman.
På den vägen har det fortsatt.
­Familjemedlemmarna åker själva till
butikerna och ordnar provsmakning.
– Det är relationsmarknadsföring.
Kunderna uppskattar om bonden
själv kommer ut och bjuder på
­köttbullar.
MEN DET TAR inte slut där. Ejmunds
gård är också aktiv på sociala medier.
– Vi twittrar och uppdaterar Facebook och Instagram. Vi berättar om
jobbet på gården, när vårbruket
kommer i gång, sånt som händer på
Ejmunds
Gård AB
Odd Norman tog
över Ejmunds gård
1976. Han gifte sig
1980 med Maud Ardgren och tillsammans
har de barnen Ida,
Märtha och Leo.
Under bolagsnamnet
Ejmunds Gård AB
säljs i dag gårdens
produkter till butiker
och restauranger i
hela Sverige.
– Nej, och man måste vara beredd
på förändringar hela tiden. Man kan
inte luta sig tillbaka och tro att det
sköter sig. Till exempel sålde vi
­konsumentpackat kött, men vi har
märkt en förändring hos kunderna.
Nu vill de köpa i manuell disk och då
har vi fått gå tillbaka till hela detaljer
igen och ta bort småförpackningarna.
Framtidsplanerna inbegriper en ny
produkt, en korv på nötkött, och en
utbyggnad av gården till 1 000 djur. n
Tillväxt 23
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Ica letar
efter ”det
lilla extra”
Många drömmer om att se sin
­produkt på Icas hyllor. Men hur
tar man sig dit med sin vara? Dan
­Jacobson, färskvaruchef på Icas
huvudkontor, berättar att Ica är
ute efter varor som kan tillföra
något extra.
Text Carina Gerken Christiansen
PÅ ICAS FÄRSKVARUAVDELNING i
Solna tas besluten om vilka produkter
som ska ingå i det centrala sortimentet som Icas 1 321 handlare kan köpa
ifrån. Här i Solna väljs varorna ut,
avtalen skrivs och inköpspriserna
förhandlas med leverantörerna.
– Det är många som kontaktar min
avdelning, även om leverantörsbasen
är rimligt stabil, säger Dan Jacobson.
Han betonar att Ica består av
­enskilda handlare som bestämmer
sina egna sortiment och priser i
­butikerna.
– De behöver inte köpa något av oss
centralt. De kan välja andra
l­everantörer om de vill. Det är det som
gör Ica unikt. Varje handlare är sin
egen företagare. De sätter sitt sortiment efter sin lokala marknad. Det kan
vara stor skillnad mellan en butik mitt i
Stockholm och en butik ute i landet.
Varför finns ni då?
– Vi kan erbjuda konkurrens­
kraftiga priser till butikerna som gör
att de kan erbjuda konkurrenskraftiga
priser till konsumenterna. Det finns
en samköpsfördel. Man får väl alltid
ett lite bättre pris om man köper
mycket jämfört med lite.
För små producenter är det dock
inte lätt att accepteras som leverantör
24 Tillväxt
Varje Icahandlare är sin egen
företagare och bestämmer
över sitt eget sortiment.
av Ica centralt.
– Det normala är att de små vänder
sig till den lokala Icabutiken i sin
närhet. Då får de en första indikation
på om produkten bör vara med över
huvud taget.
DAN JACOBSON SÄGER att handlarna
är mycket intresserade av att hitta
lokala produkter. Men de enda som
­egentligen kan utvärdera produkten
är förstås konsumenterna.
Om det visar sig att produkten går
hem lokalt kan producenten välja att
öka produktionen och utöka
­marknaden. En kontakt med Ica
centralt kan bli nästa steg.
– Vi funderar då på om vi vill göra
produkten tillgänglig för alla 1300
butikerna.
Dan Jacobson
Det finns vissa utvalda mindre
leverantörer som trots allt skrivit
­kontrakt med Ica centralt. En del av
de produkterna säljs under Ica-­
varumärket ”God smak från”.
– Vi har små leverantörer, till
­exempel rökta produkter från
­Vindelns rökeri, 5–6 mil från Umeå,
säger Dan Jacobson.
Även det lilla bageriet Söder­
vidinge utanför Kävlinge i Skåne
­levererar till Ica centralt.
– Det ska vara en produkt som
tillför något extra. Södervidinge har
en vetelevain och en råglevain som
är hantverksmässigt gjorda med
surdeg och så. Det gäller för oss att
hitta den typen av små, väldigt unika
­produkter som gör lite skillnad,
säger Dan J­ acobsen. n
FOTO: SHUTTERSTOCK
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Bulkproducent med kundkänsla
Johan Mattsson föder upp 40 000 slaktsvin per år men har
nästan bara en kund, slakteriet i Kristianstad. En stor del av hans
tid som företagare går åt till kontakter med kunden.
– Jag måste vara attraktiv på marknaden och ha rätt produkt vid
rätt tillfälle, säger han.
FOTO: ICA
Text Carina Gerken Christiansen
Det ska
vara en produkt
som tillför ­något
extra. Det gäller
för oss att hitta
den typen av
små, väldigt unika ­produkter
som gör lite
skillnad.
JOHAN MATTSSON TOG över
mig att fixa det. Det spelar ingen roll
familje­gården tre mil norr om
om du producerar spannmål, grisar
Ystad, på gränsen till Österlen,
eller korv, har du inte rätt korv vid rätt
1991. Efterhand som grann­
tillfälle så når du ingen framgång,
fastigheter blivit till salu har han
säger han.
ökat arealen och köpt till gårdar.
I dag har han 15 medarbetare,
ÖNSKEMÅLEN FRÅN JOHAN Mattsodlar 1 100 hektar med raps och
sons kund kan handla om tid för
spannmål och levererar 40 000
­leverans eller leveransvikt.
slaktsvin varje år under företags– När de kan sälja sina produkter
namnet Bäretofta AB.
vill det till att jag kan leverera det de
Johan Mattsson sitter sällan
önskar, eller åtminstone försöka så
själv på traktorn.
gott det går. Det är ju biologiskt
Tiden går åt till styrning av
­material. Man har en dialog med sina
företaget, externa styrelse­uppkunder om hur de vill ha det.
drag och kontakter med ­kunden
Med den storlek det handlar om
minst en gång varje
på företaget sker leveranser
vecka.
varje vecka till slakteriet
– Precis som Volvo
med företagets egen lastbil.
har kunder så har jag en
Den tid som Johan
kund som jag säljer mina
Mattsson lägger praktiskt i
produkter till. Vill kunverksamheten handlar
den ha något speciellt
nästan uteslutande om
och leverans vid ett visst
grisproduktionen.
tillfälle är det upp till
– Vi har 95 procent av
Johan Mattsson
omsättningen från djuren så det
­betyder mycket för mig. Jag lägger
min huvudtid på det och går runt i
verksamheten ett antal gånger i
­veckan, säger han.
HAN HAR ALDRIG haft någon önskan
om att själv skapa egna varumärken
och sälja direkt till affärer och
­konsumenter.
– Det är väl egentligen för att jag
inte är någon nischproducent med den
volym vi har. Vi är bulkproducenter.
Han tror att det skulle innebära
problem att sälja stora volymer själv.
– Då ska man ha egen slaktning
och tillverkning av korv och sådant,
och det är en helt annan industri än
det jag håller på med.
Han påpekar också att nischproduktionen med direktförsäljning av
egna produkter har dykt upp de senaste fem, sju åren.
– När jag började för 25 år sedan
var det nästan ingen som höll på med
det.
Varför tror du att det har kommit?
– Det finns en del som är jätte­
intresserade av det och älskar att ha
den kontakten med konsumenten.
Men ska man göra det effektivt ska
man ha något slags befolknings­
centrum i närheten, tror jag. n
Tillväxt 25
FOTO: YOUTUBE/OATLY
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Oatlys marknadsföring
har fått bra genomslag.
De flesta som gör reklam vill att den ska se
proffsig ut. Men varumärket Oatly har gjort
tvärtom med reklam som ser hemmagjord ut.
Text Carina Gerken Christiansen
LARS ELFMAN PÅ reklambyrån
­ orsman & Bodenfors i Göteborg är
F
en av personerna bakom varumärkets
nya uttryck.
Varför ser reklamen ut som om den är
gjord hemma vid köksbordet?
– Vi tyckte att det skulle finnas en
tydlig röst bakom varumärket och att
det skulle synas att det var riktiga
människor bakom med mycket tankar
och åsikter om hälsa och hållbarhet.
Den design som Oatly hade tidigare
kändes som storföretag och väldigt
osvensk. Få hade koll på att det var en
svensk innovation att göra en dryck av
havre.
Men det handlar väl också om att nå en
viss målgrupp?
– Målgruppen är alla människor.
26 Tillväxt
Lars Elfman
Förut var det mer mat­
intoleranta och allergiker
som köpte. Det var mer
läkemedel över det, det
kändes som ett kosttillskott
som man använde för att
det inte stod rätt till med
­hälsan. Nu är det mer
­öppet för alla. Vi vill nå ut
till den stora massan, men
har kvar f­ ot­fästet i miljö- och vegan­
rörelsen. Det ska kännas öppet,
­trevligt och glatt.
FOTO: YOUTUBE/OATLY
Oatly kör med ”hemmagjord” reklam
Hur kom ni på att det skulle se hand-
per har upptäckt Oatly på grund av det
grafiska uttrycket, reklamen i tv och så
historien med Svensk Mjölk i höstas,
att vi blev stämda av dem.
skrivet ut?
Har det hjälpt försäljningen?
– Det är mycket tycke och smak.
Det är ett uttryck som jag tycker om
mycket själv. Vi har inte varit så beräknande. Tycker vi om det har vi kört.
– Ja, det tror jag absolut. Vi såg
verkligen att det tog fart med sökningar på Google. Den allmänna känne­
domen om Oatly stack i väg där i
­samma veva. På övriga europeiska
marknader har vi också haft en positiv
utveckling. n
Har det fungerat?
– Ja, jättebra. Man kan se det på den
gamla gruppen som alltid gillat Oatly,
på veganbloggar och så. Sedan har det
avspeglat sig i försäljningen, nya grup-
FOTNOT: OATLY ÄGS AV PÅGENGRUPPEN, INDUSTRIFONDEN,
ÖSTERSJÖSTIFTELSEN, GRUNDARNA, PRIVATPERSONER OCH
ANSTÄLLDA.
Saltå kvarn konverserar
med kunderna
FOTO: SALTÅ KVARN
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Trägen vinner, kan man säga om Saltå Kvarn, som är ett av Sveriges
mest kända ekologiska varumärken. Stenkvarnen i Järna söder om
Stockholm har malt ekologisk spannmål i mer än ett halvt sekel.
Text Carina Gerken Christiansen
FÖR 50 ÅR sedan låg inte ekologiska
livsmedel överst på inköpslistan hos
den breda allmänheten. Men tiderna
förändras och i dag finns Saltå Kvarns
havregryn och mjölsorter på Coop i
hela landet. Susanne Skånberg är
marknads- och kommunikationschef
på Saltå Kvarn.
– Vi står på tre ben. Vi har egen
produktion av kvarnprodukter, ett
bageri och ett affärsområde som heter
Mat från hela världen. Det som binder
ihop det är att allt är ekologiskt. Just nu
ser vi en otroligt stor efterfrågan på
marknaden.
Hur märker ni av den?
– Vi märker det från konsumenterna, man nöjer sig inte med ett ekologiskt alternativ, man vill ha en bredd
och en variation.
Tar ni hjälp med designen när ni nu
lanserar nya produkter?
– Ja, vi har en designer, Karin Huber, som vi jobbat med i tio år.
Vilka är era konkurrenter?
– Väldigt många olika beroende på
vilken kategori man tittar på. Vi har
160 produkter. På kvarnsidan är våra
största konkurrenter Coops Änglamark, Icas I love Eko och Axfoods
Garant.
Ni har legat på en jämn omsättning på
155 miljoner kronor under flera år och
även uppvisat en förlust.
– Under året har vi bland annat
lanserat nya produkter. En apelsin­
juice, russinmix och bruna bönor från
Öland.
– Ja, vi har legat stilla nu under tre
år. Det beror på att vår expansion på
Ica inte gick så snabbt som vi trodde
och på att bageridelen gått sämre. Men
2014 vände det uppåt igen.
Använder ni en reklambyrå?
Hur har ni uppmärksammat ert 50-års-
– Nej, vi gör ingen marknadsföring
med köpt reklam. Det har vi aldrig
gjort. Vi jobbar med konversationsmarknadsföring. Vi vill prata direkt
jubileum?
Hur hanterar ni detta?
Susanne Skånberg
med våra konsumenter.
– Vi har lyft fram 44 personer som
våra hjältar, till exempel många av de
bönder som levererar till oss. n
KOMMENTAR
Lägg örat mot marknaden
NÄR MAN GOOGLAR ordet ”marknadsföring” får man via Wikipedia veta
följande:
”Marknadsföring omfattar alla de
aktiviteter ett företag utför på marknaden, till exempel val av produkt att
sälja, val av målgrupp, prissättning etc.
Marknadsföring handlar också om
att definiera och ta fram erbjudanden
som svarar mot behoven, möter utmaningarna och skapar kundvärde.
Det omfattar också arbetet med att
positionera sina produkter på marknaden.
Till sist omfattar marknadsföring
att kommunicera erbjudandet, konkretisera värdena och, som en del i
säljarbetet och i den fortsatta kundrelationen, säkerställa att förväntningarna infrias.”
Redan när man beslutar sig för att
Som lantbrukare eller
skogsägare är
det lätt att tänka att det bara
är de som inriktar sig direkt
till slutkonsument som behöver fundera
på marknadsföring.
producera något måste man därför ha
klart för sig hur målgruppen ser ut –
vilka man vill sälja till, vad de är beredda betala och hur man når dem.
Som lantbrukare eller skogsägare
är det lätt att tänka att det bara är de
som inriktar sig direkt till slutkonsument som behöver fundera på marknadsföring. Men slakterier har olika
inriktningar och försäljningskanaler.
Sågverken har också olika sortiment
och kanaler ut på marknaden. En
löpande kontakt med olika aktörer
kan därför vara en nyckel till framgång. Vad efterfrågas hos slakterierna? Hur påverkas slakterierna av
konsumenternas beteenden och
krav? Kan jag som producent justera
något i den egna verksamheten för att
uppfylla kraven? Inför en föryngringsavverkning kan de olika skogs-
bolagens erbjudanden variera. Deras
försäljningskanaler och sortiment
kan vara avgörande. När det är dags
att återplantera är frågan vad som
kommer att efterfrågas om 70–80 år.
Det är omöjligt att svara på i dag, men
en riskspridning kanske kan vara en
väg framåt.
Att optimera produktionen avseende effektivitet, volym och kvalitet
uppfattas i dag som en självklarhet.
Den företagare som också inser värdet av att ha ett öra mot marknaden
för både slutkonsument och mellanled kommer troligtvis att vara en
attraktiv leverantör och affärspartner.
Det är en viktig faktor för god lönsamhet. n
LENA LUNDH
Regionchef västra Sverige
Handelsbanken
Skog & Lantbruk
[email protected]
Tillväxt 27
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Lars Håkansson har en strategi. Han vill
utveckla flera blomstrande företag med
gården som bas. Några som vet hur man
utformar en bra strategi är Ove Karlsson,
n
i
g
SLU, och Claes Krokéus, Rådgivarna. Ta
Strate
del av deras tips i sista delen av vår serie
Lönsamhet & tillväxt. Här berättar vi också
om projektet Grön Attraktion, vars strategi är att
öka det gröna näringslivets attraktionskraft.
6
Lars Håkanssons långsiktiga mål
är att skapa en ekonomiskt
bärkraftig verksamhet med flera
anställda som går att lämna över
till nästa generation.
På Västergård är
laget viktigast
När Lars Håkansson abrupt fick ta över föräldragården i Skåne
visste han genast att han inte ville arbeta ensam. Hans strategi
handlade om att få till en ekonomiskt bärkraftig verksamhet
med plats för flera anställda.
Text Marina Tell Eskildsen
ETT ÖVERGRIPANDE MÅL för Lars
Håkansson har varit att skapa många
arbetsplatser på gården.
– Jag har alltid tyckt om att arbeta
tillsammans med andra människor,
säger Lars Håkansson.
Hans vägledande princip handlar
om att alla ska trivas och ha tillräckligt
med resurser för att kunna utföra de
arbeten som ska göras under dagen.
– Jag vill att de som jobbar här ska
vilja gå till jobbet varje morgon och
inte önska att de fick ligga kvar i sängen.
Verksamheten omsätter 12–15
miljoner kronor per år. Den kan delas
in i fem delar – jordbruk, utsädes­
22 Tillväxt
Jag har all­
tid tyckt om att
arbeta tillsam­
mans med an­
dra människor.
produktion, bygg och snickerier, VVS
och rörläggning samt fastigheter.
– Det började med att vi utvecklade
den utsädesproduktion som fanns på
gården när min far rycktes bort i slutet
av 1980-talet. Kraven på att bygga ut
kom snabbt. Eftersom dåvarande bygg­
firmor inte levererade i tid skapade vi en
egen byggfirma. Lika naturligt var det
tre år senare när VVS-avdelningen kom
till, säger Lars ­Håkansson.
DÄREFTER HAR arbetslaget på
­ ästergård byggt en förskola till
V
­Svalöfs kommun. Västergårdsgänget,
som består av 12 personer, står för
fastighetsskötseln medan kommunen
driver verksamheten.
Lars Håkansson menar att allt
företagande i grunden handlar väldigt
mycket om etik och moral. Han dis­
kuterar det ofta med sina medarbe­
tare. De talar mycket om hur viktigt
det är att skapa tillit till kunderna så
att kunderna känner stort förtroende.
– När vi utför en tjänst, ett arbete,
så tänker vi att det ska göras lika bra
som om vi gjorde det till oss själva,
säger Lars Håkansson.
Även om hans strategitankar tycks
handla mycket om arbetslaget så är
han också hundraprocentigt medve­
FOTO: HANS JONSSON
FOTO: HANS JONSSON
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
På Västergård finns det fem ben att stå på
– jordbruket, utsädesproduktionen, byggfirman,
VVS-firman samt fastighetsbolaget.
ten om hur beroende de alla är av en
­väl­fungerande företagsekonomi.
För närvarande vidareutbildar han sig
på Lunds universitet där han lär sig
allt han inte redan visste om ekono­
miska nyckeltal.
– Med stor sannolikhet kommer vi
framöver att luta hela verksamheten
mot 10–15 nya nyckeltal, som vi just
nu håller på att ta fram. De kommer att
vara effektiva både för verksamheten
och i kommunikationen med persona­
len och omgivningen. Vi ska bland
annat ta fram hur många debiterbara
timmar vi har och bör ha i företaget
med nuvarande personal.
Det långsiktiga målet för Lars
Håkansson är att ha en bärkraftig
verksamhet med flera anställda som
går att lämna över till nästa
­generation.
– Jag har tre barn och har tänkt att
en stor sammanhållen gård är svår att
dela på. I värsta fall slutar ett sådant
generationsskifte med syskonbråk. En
verksamhet med flera inriktningar är
lättare att dela upp. Jordbruket har jag i
en enskild firma. De andra delarna är
egna aktiebolag som lånar personal av
varandra.
Det kortsiktiga målet för Lars
­Håkansson är att han själv inte ska
behövas i den dagliga driften utan
kunna ägna sig åt det han tycker är
roligast– att kläcka nya idéer, ­formulera
nya strategier och blicka framåt.
– Det här får jag stöd och hjälp med
via mina nätverk, Lantbruksnian och
gårdsrådet på Västergård, säger Lars
Håkansson.
LANTBRUKSNIAN ÄR EN grupp på nio
lantbrukare där Lars Håkansson ingår.
De träffas under okonventionella
former en gång i månaden och
­diskuterar allt som rör deras företag.
De kan även samtala om sådant som
händer i privatlivet och allting som
känns viktigt.
– Vi är tillräckligt få personer som
känner varandra väl. Vi litar på
­varandra och kan prata om allt.
Gårdsrådet, som Lars Håkansson
själv har satt samman, består av fyra
personer från olika branscher. De
har inget ekonomiskt ansvar för
verksamheten på Västergård men
utgör ett bra bollplank för Lars
­Håkansson när han formulerar sina
tankar om framtiden. n
ByniByn
AB
Det nya projektet på
Västergård – ByniByn
AB – handlar om att
uppföra 200 bostä­
der, ett äldreboende,
en skola och idrotts­
plats i skånska
Tågarp. Hälften av
bostäderna kommer
att vara hyresrätter.
Tanken är att erbjuda
ett tryggt och ekono­
miskt boende för
vanliga människor.
Man vänder sig
främst till människor
från landsbygden
som tvingas flytta till
lägenhet i staden.
Tanken är också att
kunna erbjuda ett
ekonomiskt boende
för familjer med en
vuxen och barn eller
ett boende för unga
människor som har
flyttat hemifrån.
KÄLLA: VÄSTERGÅRD
Tillväxt 23
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Ett oskrivet
mål är bara
en dröm
Saker ska inte bli som de blir, de ska bli
som man vill. En affärsstrategi är den
långsiktiga planen för hur företaget ska
nå de uppsatta målen.
Text Magnus J Stark
— DEN VANLIGASTE strategin är att inte
ha någon alls. Det betyder att andra
bestämmer åt dig. En strategi bygger
på att man vet vad man vill. Strategin
är sättet att uppfylla målbilden på
smartaste sättet.
Det säger Ove Karlsson, som
arbetar vid Kompetenscentrum för
företagsledning på SLU Alnarp. Han
har många års erfarenhet från råd­
givning i bank och som ekonomiråd­
givare i Hushållningssällskapet.
– En del lantbrukare säger att
företagets mål är att de ska ha 300
kor, men antalet kor är bara ett
medel för att nå målet. Målet är
kanske att kunna ha anställda, att ha
ett inkomstmål, att de anställda
tycker det är roligt eller att rörelsen
ska vara säljbar.
ALLT BÖRJAR MED att man sätter upp
mål för företaget, men målen ska vara
företagsmål och inte privata mål. Det
är ibland lätt att blanda ihop när det
NÄR DET GÄLLER att ta fram företagets
gäller ägarledda företag, menar Ove
mål kommer ofta frågan: Vilken
Karlsson. Är målen ned­
produktionsgren ska jag
skrivna går det alltid att gå
syssla med? Ove Karlssons
tillbaka och följa upp och
råd är tydligt:
revidera. Man ska tänka på
– Satsa på det huvudet
att alla mål ska kunna om­
är fullt av. Det man är mest
vandlas till krav på resultat i
intresserad är det störst
företagets lönsamhet och
chans att man blir bäst på.
brytas ner i en operativ plan,
Många lantbruksföretag
hävdar Ove Karlsson.
vill bli bättre på att arbeta
Ove Karlsson
24 Tillväxt
Centrum
i Alnarp
Ove Karlsson är
­ekonomagronom
och arbetar vid Kom­
petenscentrum för
företagsledning vid
SLU Alnarp. Genom
att kombinera forsk­
ning, utbildning och
samverkan inom
området företags­
ledning ska centret
bidra till lönsamhet,
utveckling och håll­
bar tillväxt i de gröna
näringarna.
med sin affärsstrategi, men enligt
Ove Karlssons uppfattning är det
färre än tio procent som arbetar på
det viset och många affärsplaner är
otydliga.
– Jag kanske kan låta lite tjatig,
men allt börjar och slutar med vad
man vill med sitt företag. En bra
fråga att ställa sig är hur man vill att
det ska se ut om tio år. Hur ser man
till exempel på skuldsättning? Den
som har målet att vara skuldfri när
han går i pension har troligtvis en
annan strategi än den som har målet
att ha en säljbar rörelse vid pensio­
neringen.
Hur får man med de anställda för att
skapa delaktighet?
– Det är effektivt att vara ­öppen
med sina mål och strategier för då får
FOTO: SHUTTERSTOCK
FOTO: SOFIA JÖNGREN
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Emelie Löthgren är
projektledaren för
Grön attraktion.
Ny strategi för att
öka det gröna intresset
Grön attraktion är ett projekt vars syfte är att öka
intresset för att arbeta i eller starta nya företag i
de gröna näringarna. Strategin är klar och det
finns flera tydliga mål med projektet.
Text Niklas Åkesson
Det är viktigt att
ha en strategi i
sitt företag.
medarbetarna veta vad som dri­
ver dig som före­tagare och ägare.
Öppenhet tar bort osäkerhet och
dolda a­ gendor, säger Ove Karls­
son.
Han slår ett slag för Lean
­Lantbruk (www.leanlanbruk.se)
som Tillväxt skrivit om tidigare.
– Lean handlar om förbättra
rutiner och hålla fokus på företa­
gets värdeskapande. Involvera
medarbetare för att skapa lös­
ningar och förbättringar. Ta hand
om deras kreativitet. Det är en
väldig motivationshöjare för alla.
Lean är ett kraftfullt verktyg.
Men ändå är det viktigaste av
allt det som är enklast:
– Sätt ned allting på papper, ett
oskrivet mål är bara en dröm. n
SKOGS- OCH trädgårds­näringen i Sve­
rige har redan brist på arbetskraft.
Dessutom är ­möjligheterna goda för
tillväxt i lantbruk-, skog- och
trädgårds­företagen framöver. Men för
att det ska kunna bli verklighet ­behövs
kompetens och driftighet. Med det
menas människor med kunskap och
intresse, både av att starta nya företag
och av att ta anställning. Detta är bak­
grunden till LRF:s och SLA:s fyra­
åriga ­projekt Grön ­attraktion.
GRÖN ATTRAKTION ÄR ett kommuni­
kationsprojekt som ska öka intresset
för att arbeta i eller starta nya företag i
de gröna näringarna. Men innan
­kommunikationen drar i gång görs en
analys av de tre branschernas
­utvecklingsmöjligheter och vilken
kompetens som kommer att behövas i
framtiden. Vissa målgrupper är
­ganska givna.
– Ungdomar och karriärbytare är
Ett av
­ ålen är att
m
­antalet ny­
startade företag
inom jordbruk,
skogsbruk och
trädgård
ska öka.
naturligtvis intressanta för oss att nå,
säger Emelie Löthgren, projekt­ledare
för Grön attraktion.
Exakt hur det ska gå till är fort­
farande en öppen fråga.
– Vi kommer att lägga en hel del
arbete på att analysera målgrupperna
så att vi kan bli så precisa som möjligt
i kommunikationen, säger Emelie
Löthgren.
FÖR ATT FÖLJA effekten av arbetet ska
mätbara mål sättas upp. Ett av målen
är att antalet nystartade företag inom
jordbruk, skogsbruk och trädgård ska
öka. Ett annat mål är att det ska bli
­lättare för befintliga företag att hitta
­kompetent arbetskraft. Det senare
mäts via de halvårsvisa undersökning­
ar som redan görs bland SLA:s
­medlemmar, med frågor om hur lätt
man tycker det är att rekrytera nya
medarbetare.
Projektet löper i fyra år och har en
budget på fem miljoner kronor per år.
De första kommunikations­insatserna
förväntas starta i höst och medlems­
organisationerna i LRF och SLA
kommer att vara involverade i projek­
tets alla faser. n
Tillväxt 25
FOTO: SHUTTERSTOCK
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Styrkortet
ett bra verktyg
Det balanserade styrkortet i boken Ledar­
praktikan hjälper lantbrukare att ta ut en
färdriktning – en strategi – för sitt företagande.
Claes Krokéus, Rådgivarna i Sjuhärad, hjälper
dem som vill vässa sitt lantbruksföretag.
Text Marina Tell Eskildsen
— DET ÄR nödvändigt att ha en tydlig
strategi. En strategi som går att
­kommunicera, säger Claes Krokéus.
– Det är stor skillnad jämfört med
tidigare när man som lantbrukare
kanske kunde skjuta lite mer från
höften. Nu handlar det ofta om hög
skuldsättning, flera anställda och krav
på att kunna redovisa nyckeltal för
kreditgivare och andra.
Claes Krokéus understryker att det
är stora krav som ställs på dagens
­växande, kapitaltunga lantbruks­
företag. Han berättar om ”ett verktyg”,
det balanserade styrkortet, ett hjälp­
medel med vilket det går att göra en
strategisk översiktsplan.
– Det handlar först om att skapa en
vision. Därefter tittar man på de områ­
den man vill arbeta med i sitt företag,
till exempel det finansiella perspekti­
vet, kundperspektivet, utvecklings­
perspektivet, det interna perspektivet
och medarbetarperspektivet.
FRÅGAN BLIR SEDAN vad som krävs
för att nå de mål man sätter upp inom
de olika områdena man väljer att
fokusera på, till exempel vilka mål
man har inom det finansiella perspek­
tivet.
– Det kan handla om att öka
lönsamheten genom att minska skuld­
sättningen och öka det egna kapitalet.
Inom medarbetarperspektivet kan
en målsättning vara att öka delaktig­
heten hos medarbetarna gentemot
företaget. Det kan ske genom att man
har regelbundna medarbetarsamtal,
26 Tillväxt
Alla lantbruksföretag bör ha
en strategisk översiktsplan.
planerar varje vecka detaljerat samt
håller regelbundna personalmöten.
– Det är också viktigt att slå fast
vem som gör vad samt hur och när
olika saker ska bli gjorda, säger Claes
Krokéus.
Tillsammans med Åsa-Lina
­Olsson på Växa Sverige i Halland, har
han just hållit i tredje säsongen av
utvecklingskonceptet Ledarprakti­
kan, som riktar sig till före­
tagsledare som vill utvecklas
i sin ledarroll. Där är det
balanserade styrkortet ett av
verktygen.
Varje omgång av Ledar­
praktikan pågår i nätverks­
form med plats för 8–12
deltagare under åtta månader.
Koncep­tet är uppdelat i bo­
kens tre delar – Konsten att
leda mig själv, mina medarbe­
tare och min verksamhet.
– Företagsledarna i nätver­
ket träffas vid tre tillfällen.
Utifrån företags­ledarens
gårdsspecifika förut­sättningar sker det
individuell coachning. Alla deltagare
har ett antal uppgifter att lösa, säger
Claes Krokéus.
Claes Krokéus
DE GEMENSAMMA träffarna pågår i
ungefär ett dygn, ibland under en hel
dag och ibland startar kursträffen vid
lunch och slutar vid lunch nästa dag.
– Man ska inte underskatta
­sam­varon på kvällen. Den tillit
som ­uppstår när man får um­
gås efter f­ öreläsningarna leder
ofta till bra ­diskussioner.
Claes Krokéus poängterar
att det viktigaste är att alla i ett
företag kan se nyttan av insat­
sen för att nå det ­slut­giltiga
målet.
– Det är jätteviktigt att alla
kan koppla ihop det som görs
med r­ esultatet. Jag strävar efter
att alla ska fatta aktiva beslut.
Det man ytterst vill undvika är
att ”det bara blir som det blir” i
ett företag. n
LÖNSAMHET & TILLVÄXT
Läs hela artikelserien
om Lönsamhet
& tillväxt:
På www.handelsbanken.se/skogochlantbruk kan du
ladda ner en pdf med hela serien samlad.
1. Affärsplanen
Tillväxt nr 2 2014.
2. Ekonomin
Tillväxt nr 3 2014.
3. Riskerna
Tillväxt nr 4 2014.
4. Ledningen
Tillväxt nr 1 2015.
5. Marknadsföringen
Tillväxt nr 2 2015.
6. Strategin
Tillväxt nr 3 2015.
KOMMENTAR
Som man sår får man skörda
”SOM MAN SÅR får man skörda” är ett
ordspråk som passar särskilt bra inom
skog och lantbruk. Alla förstår kopp­
lingen till markens avkastning, men
det kanske går att tillämpa samma
ordspråk när det gäller andra paramet­
rar än produktionsrelaterade frågor.
Precis som i naturen måste goda
tankar, rutiner och strategier
­planteras, gödslas, vattnas och vårdas
för att kunna växa till bärkraftiga idéer
och verksamheter. Ibland måste man
till och med medvetet vara i kreativa
miljöer, typ växthus, för att skapa
stabilitet. Inget kommer helt enkelt
av sig själv. Precis som markägare har
fokus på att skapa goda förutsättning­
ar för produktionen måste man också
göra det för sig själv och den egna
Precis
som i naturen
måste goda
tankar, rutiner
och strategier
­planteras,
gödslas, vatt­
nas och vårdas
för att kunna
växa till bär­
kraftiga idéer
och verk­
samheter.
utvecklingen. Denna goda ”­ tillväxt­miljö” måste sedan också implemen­
teras hos eventuella medarbetare för
att hela verksamheten ska få del av
samma goda förutsättningar. I annat
fall blir det ingen skillnad i arbetssätt
och resultat.
DET ÄR NOG medvetenheten om den
egna betydelsen för att utveckla verk­
samheten och vad som krävs av mig
som företagare som är avgörande för
att man ska klara av både dagens och
morgondagens utmaningar. Att vara
förberedd genom att ha en stabil
grund att bygga på. Ett gott arbets­
team samt ett gott samarbete med
både rådgivare och andra lantbrukare
som samtalspartners. Vara tydlig med
vilka målen är och kunna kommuni­
cera dem så att alla i verksamheten vet
vart man är på väg och vilken roll varje
enskild medarbetare har.
Vi hoppas att artikelserien Lön­
samhet & tillväxt har gett dig inspira­
tion till den egna verksam­heten och
att du har fått nya insikter och framför
allt energi framåt. Att varje dag blir
lite bättre gör att du kommer lite
närmare det egna målet.
När man läser om hur andra har
gjort sätter det ofta i gång tankar och
processer i det egna sinnet. ”Kan dom
så kan väl jag” är en tanke som skapar
energi till egen förändring. n
LENA LUNDH
Regionchef västra Sverige
Handelsbanken
Skog & Lantbruk
[email protected]
Tillväxt 27