dec 2015 - feb 2016 tema ....... Du som går före oss tema: ...Du som går före oss Du som går före oss av Åke Jansson, pastor När man tittar tillbaka på vår hundrafemtioåriga historia, där jag helt otroligt fått var med om en tredjedel, så måste man inse att någon "gått före oss” och skänkt inspiration, mod, skaparglädje och framtidstro. Även i de tider då man klart upplevt motgång, viss förföljelse och bristande framtidstro upplevde man trots detta att tron och hoppet levde. V i är många i församlingen som är en del av dess fantastiska historia. Vi har med oss många rika och inspirerande minnen från vår tid i församlingen. Här finns starka upplevelser av ett oerhört rikt barn- och ungdomsarbete, ett imponerande sång och musikliv, levande gudstjänster med angelägen förkunnelse. Vi är alla fyllda av tacksamhet över att ha fått vara med om detta. tema: ...Du som går före oss Jag tror det är viktigt att vi i ett historiskt ögonblick som vårt, inte stannar vid att se bakåt och gläds över det som varit utan att vi ser framåt och vågar tro att vad som än händer med den egna församlingen och vår historia så går Guds verk vidare. Vi måste våga tro att kyrkan, och för att vara konkret även Immanuelskyrkan, även i fortsättningen kommer att ha en viktig funktion i att föra Guds kärleks budskap ut till människorna i Norrköping. Formerna kommer kanske att förändras, även utseendet, men kunskapen och erfarenheten av att det alltid finns en som ”går före oss” inspirerar och ger framtidstro oavsett vilken ålder och erfarenhet vi har. Jag har sett och följt den här utvecklingen som både vanlig medlem och som pastor. Som medlem känns det lite svårt att se hur förnyelsen och föryngringen av församlingen lyser med sin frånvaro. Som pastor försöker jag att se det lite annorlunda. Jag kan ibland förlika mig med att "allting har sin tid” och glädjas åt det värdefulla arbete som församlingen uträttat under den tid som varit vår. Jag har under alla dessa år fått massor av vittnesbörd om hur värdefull vår verksamhet varit. Man har sagt: ”Den tiden glömmer jag aldrig och den har betytt mycket för mig.” Sådana yttranden stärker min övertygelse om att det alltid funnits någon som ”gick före oss” och banade väg, gav inspiration och frimodighet. "oavsett vilken ålder och erfarenhet vi har" . Om man nu tittar framåt i tiden, så är det väldigt lätt att börja fundera på hur vi skall avsluta det hela. Medelåldern är hög, de olika verksamhetsformerna begränsade och gudstjänstdeltagandet inte mycket att skryta över. Även om vi vet att vi som kyrka inte är ensamma om dessa upplevelser, så kan det ibland kännas lite svårt att hitta inspirationen. Framsidesbild: Gamla Immanuelskyrkan - teckning av Harry Carlsson tema: ...Du som går före oss 2 3 tema: ...Du som går före oss Bröd, vänskap och fred av Ingvar Almrot, ordförande I snart två år har jag umgåtts med Immanuelskyrkans historia. Berättelsen fick namnet ”Du som gick före oss” och är ett citat från Olof Hartmans psalm nr 74. Det är en nattvards- och bönepsalm som leder tankarna till den omskakande tid då församlingens tillblivelse tog form. 1858 avskaffades konventikelplakatet som förbjudit offentliga andaktssammankomser som ej leddes av Svenska Kyrkans präster. Arton år senare bildades en nattvardsförening som i frihet önskade mötas och fira nattvard tillsammans. Krafter försökte förgäves motarbeta människors vilja att bryta bröd och dricka vänskapens vin tillsammans. Ofta har det handlat enbart om ett andligt plan - den enskildes relation till Gud och gemenskapen med de andra som också deltar i nattvarden. Men ytterst handlar nattvarden om hela mänskligheten och dess vardag – om det dagliga brödet samt om vänskap och fred. J betsbörda. Men pengar fanns inte till att anställa ytterligare predikant, varvid tanken uppstod att söka få frivilliga krafter till hjälp, unga män, som på sin lediga tid voro villiga att vittna om sin tro och om Jesus Kristus. Många slöt upp – några folkskollärare, men ofta hantverkare som exempelvis snickare, vävare, bagare, verkmästare, handlande och vaktmästare. De samlades till möte en kväll i veckan, för talövningar, bibelläsning och vittnesbörd inför varandra. De ville genom Guds nåd i all enkelhet berätta om Guds rike. ag har i arbetet fångats av de många människor som strömmat genom Immanuelskyrkans församling under 150 år. Det är ingen tvekan om att de i tro och förväntan ville leva nära Guds rike i det sammanhang de fanns. De måste ha upplevt Guds närhet och anat hans spår och ljus inom sig vid sina livsbeslut och handlingar. Jag upplever flera exempel på det och vill främst nämna två – evangelistkåren och söndagsskolan. Föreningens första predikant och föreståndare A.F. Lundmark hade en stor ar- tema: ...Du som går före oss börjats många år före Missionsföreningens bildande 1865. När föreningens lokaler utvidgades så växte söndagsskolan och trots att flytten till Immanuelskyrkan vid Gamla Rådstugugatan ökade förutsättningarna, så fortsatte grupperna att växa så att verksamheten fick spridas till tio andra områden, både i staden och utanför, som exempelvis Marielund, Fredriksdal, Kneippen och Navestad. År 1911 fanns 1655 barn och 90 lärare i verksamheten. Den vikt med vilken man såg på söndagsskolan inom församlingen märktes också i att flera av styrelsens medlemmar var aktiva i dess arbete. De behövde vara besjälade av uppdraget för det fanns inte alltid någon missionsförening på platsen som de besökte, eller det var en svag nybildad förening med små resurser. Ibland fick de bekosta resan själv och ta med sig den reskost de behövde för resan och ibland var ingen intresserad av att det hölls möte när de kom fram. Det fanns ingen järnväg, cykel var inte i var mans ägo, utan de fick gå långa sträckor eller ibland åka hästskjuts. Ett besök kunde alltså ta lång tid för evangelisten. "De behövde vara besjälade av uppdraget..." Många är de platser som finns uppräknade som väntade på besök ibland varje söndag, men oftare någon söndag i månaden. De besökte bland annat Tingstad, Styrstad, Arkösund, Mogata, Söderköping, V. Husby, Ö.Ryd, Norsholm, Skärkind, Örtomta, Linköping, Boxholm, Lotorp, Finspång, Hults bruk, Rodga, Sandviken, Strångsjö, Rejmyre, Kalbo och Björkvik. Det är detta som griper tag i mig. Det omfattande arbetet med att leda församlingens utveckling ekonomisk och verksamhetsmässigt genom styrelse och kommittéer fick inte vara allt, utan i söndagsskolan fanns varje söndag alltid församlingens ledning med som barnens lärare. Dessa två upplevelser trängde in i mig när jag ”lyssnade” till de församlingsbor i boken som gått före oss. Samtidigt som de förstärktes av de levande personliga möten jag har haft under mitt långa liv i församlingen, med evangelister och församlingsledare som verkade som lärare i söndagsskolan. Vi kan genom historien inspireras till handling i nutid, trots att kontexten är helt annorlunda. Det är svårt att inte bli berörd av människor, som trots stora praktiska umbäranden och tveksamhet inför det svåra uppdraget, ändå valde att ställa sig till förfogande. De måste ha burits av en övertygelse att Gud fanns vid deras sida på resan och i vittnesbördet. Söndagsskolan, en socialt fostrande rörelse som innehöll både bibelundervisning och ett socialt ansvarstagande för barn, hade på- Forts. på sid 11 tema: ...Du som går före oss tema: ...Du som går före oss 4 5 tema: ...Du som går före oss Du som går före oss ut i en trasig värld, sänd oss med fred och bröd, Herre, i världen tema: ...Du som går före oss När Jesus Kristus instiftade nattvarden, tog han bröd och vin – krossade korn och trampade druvor – vardagsmat hämtat från den trasiga värld som Gud själv hade skapat god och hel. Han gör sig till ett med nattvardens bröd och vin och han ger därmed sig själv till lärjungarna och till oss. Om och om igen påminner han oss om att vi har del av hans död, uppståndelse och liv. När vi har tagit emot gåvan i Kristus, har vi fått fred och bröd – i överflöd – och vi kallas att dela med oss i både ord och handling. Mai-Britt Lundtoft, pastor i Immanuelskyrkan åren 1989-95. D en psalm som rubriken är hämtad ur är både en Kristus-, böne- och nattvardspsalm, där Olov Hartman i fyra korta strofer fångar såväl den enskilda människans som församlingens livsfundament och kallelse. Närvaro – Kristus är närvarande, även i mörkret, Psalmens tre första strofer handlar om vad Kristus är och ger oss, alltså vårt livs grund: Livets bröd – Kristus går genom tid och rum och ger oss livets bröd. Förlåtelse och fred – Kristus bär vår skuld och är vår fred, Vid församlingens jubileum är det stort att tänka på, att varje gång vi deltar i nattvardsmåltiden, har vi gemenskap med alla dem som genom församlingens tid här har tagit mot bröd och vin. Det är en gemenskap som fortsätter bortom tid och rum. Och genom församlingens alla år har kallelsen till Herrens bord ljudit. Egentligen behöver vi inte be Gud sända oss med fred och bröd i världen, för han har redan sänt oss! I Johannesevangeliet 17:1819 säger Jesus Kristus till sin fader: ”Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen”. Kristus går före oss Att Kristus ”går före” oss kännetecknar honom. Han skickar inte någon människa framför sig eller ut i situationer eller utmaningar som han själv inte har varit i. Detta läser vi på flera ställen, till exempel i Markusevangeliet 10:32: ”De var nu på väg upp mot Jerusalem, och Jesus gick först. De var fyllda av bävan […]”. "... har vi gemenskap med alla dem som genom församlingens tid här har tagit mot bröd och vin." Vår kallelse – som enskilda och som församling – är därför att vara Kristi efterföljare. Vem är församlingen i dag? Jo, församlingen är du, jag och alla andra kristustroende. Men det finns alltid en risk att ”vi” i våra tankar kommer att betyda ”de” - alltså ”de andra”. Men när du och jag tror att Jesus Kristus är vår frälsare, då är vi redan Kristi sändebud – Kristi representanter bland människor. Psalmens fjärde strof – "Du som går före oss ut i en trasig värld, sänd oss med fred och bröd, Herre, i världen" – mynnar ut i en bön om att också vi, år 2015, ska sändas och dela med oss. tema: ...Du som går före oss tema: ...Du som går före oss 6 7 tema: ...Du som går före oss tema: ...Du som går före oss Att vara i sig själv Anna Flärd intervjuad av Per Jennervall Vi var med på begravningen av Annas farbror. Anna talade vid minnesstunden varmt och kärleksfullt om farbrodern och hans familj och hur hon alltid varit självklart hemmastadd hos dem. Inför det här programbladet kände jag att jag ville prata med Anna om dem som gått före oss och om hur hon tänker om en annan Närvaro i livet. Jag ber henne om en kort presentation. " -Jag heter Anna Flärd, är 57 år, född och uppväxt i Åby. Fanns med i SMU-arbetet i scout och tonår. Konfirmerades i Immanuelskyrkan för pastor Åke. Lämnade Åby och familjen som 18-åring för flytt till Göteborg och en tidig kärlek. Jag gick en kurs i Skåne om naturenlig odling, vilken sen bidrog till att jag blev kvar i Skåne, i Höör. " " - Du växte upp i en familj och i en släkt, där kyrka och tro var naturligt. Var det så för dig? -Nej. På högstadiet läste vi om allt ont som gjorts i religionens namn, och jag tyckte att kyrkan tyngdes av ett hemskt förflutet. Individens rätt att själv välja åsikt och religion har alltid varit viktig för mig, och jag är medlem i Amnesty sedan tonårstiden. På den tiden blev man automatiskt medlem i Svenska kyrkan så fort man föddes, dvs tvångsansluten till en religiös organisation innan man ens kunde prata. Det var ännu en sak med religionen som störde mig, så jag gick ur så fort jag blev myndig”. -Jag fanns med i SMU-verksamheten men utan en egen tro. Ändå trivdes jag, inte minst med gemenskapen på lägren, lägerbålen, sångerna och naturlivet. Oförglömliga upplevelser! Konfirmationsläsningen var också positiv. Där togs de stora livsfrågorna upp utan att det fanns något tryck på oss att tänka på ett visst sätt.” " - De som gick före dig, t ex släktingarna, hur viktiga var de? " -Att få växa upp i Åby med många släktingar betydde mycket. Hos dem kunde jag slinka in och och alltid känna mig välkommen. När släkten träffades upplevde jag en glad och trygg gemenskap mellan de vuxna, och att de hela tiden hjälpte varandra och ville varandra väl. Släktens och min egen familjs kristna värderingar, som tydliggjorde alla människors lika värde och som manade till att göra gott för andra, har påverkat mig mycket. Oändligt många utflykter i blåbärsskog och svampmarker tillsammans med pappa gav mig en kärlek och anknytning till naturen, som har betytt och betyder mycket för mig.” - Det framgår ju tydligt att miljö, odling, natur och en ansvarsfull livshållning alltid varit viktiga för dig, eller hur? -Absolut. För att återgå till min ungdom, så odlade jag och min ex-man grönsaker naturenligt och ekologiskt i fem år. Men det var svårt, tidsmässigt och ekonomiskt, utan egna marker. Vi fick ge upp den drömmen och jag fick anställning i en nystartad medicinteknisk firma i Hörby. Firman växte och med det också mitt ansvar. Efter några år blev jag produktionschef på företaget som gjorde inplantat och förbrukningsartiklar för öron-näsa-hals. ” - Men inte så att du levde med en gudstro själv? " - Du är inte kvar där? -Nej, efter 28 år så slutade jag i somras. Efter en svår period i mitt liv hamnade tema: ...Du som går före oss tema: ...Du som går före oss 8 9 forts. från sid 5 "Bröd, vänskap och fred" tema: ...Du som går före oss jag i ett tillstånd med utmattningssyndrom 2008. Jag var sjukskriven en period och behövde trappa ner mitt ansvar på företaget, där jag ändå blev kvar tills nyligen, då jag fick möjligheten att arbetsbefrias vid en omorganisation,” säger hon utan ett uns av besvikelse. " är inget som lockar mig. Men numera tycker jag att det är viktigt att vi bevarar kyrkorna, som är en värdefull del av vår histotia. Idag kan de erbjuda andrum, en fristad från stress och prestationskrav, där det viktigaste, vårt inre liv har mera fokus. Och till musiken dras jag, till kyrkorummet, som en plats för andlighet och närvaro i nuet. - Och utmattningen? " -Det var tufft att gå igenom. Jag har alltid upplevt så mycket arbetsglädje i allt jag har gjort, och att plötsligt inte orka någonting, var väldigt jobbigt att möta. Men då startade också den process som hjälpte mig att hitta till mig själv och till en gudstro. Även då var naturen en väsentlig del av helandet. Jag känner att det är i skapelsen och inom oss som det gudomliga finns. Genom yoga kom jag i kontakt med närvaron i kroppen. Och det som också blev till hjälp var zenmeditation, som en präst i Höör ledde. Där gavs möjlighet till rådgivande samtal som hjälpte mig att släppa prestationskraven och vara närvarande i mig själv. I stillheten mötte jag mig själv och det gudomliga. Det var stort!” " - Hur hanterar du kristendomens mindre vackra förflutna? -Idag tänker jag istället att det är nuet som är det viktiga, och det görs väldigt mycket gott genom kristna organisationer. Och jag tänker att det gudomliga fanns långt före det skrivna ordet och människors tankar om det fördolda. För mig är skogen på nåt sätt är en sinnebild av Gud: du är alltid välkommen och den kräver ingenting, bara ger”. " - Arbetsbefriad – vad ska du göra nu, då? -Nu ska jag jobba med miljöfrågor, med matjorden, med ekologiska frågor! Förutom att vara närvarande i nuet, så är det viktigaste i livet att själv försöka göra gott och möta andra med ett öppet sinne,” avslutar en inspirerad Anna Flärd - Så nu är du aktiv i kyrkan? -Nej. Jag gick med igen 2005, då jag upplevt så underbara stunder på fina konserter som gavs i kyrkan i Höör, men jag går inte i kyrkan annars. De gamla bibeltexterna tema: ...Du som går före oss 10 . Om vi för 150 år sedan sökte kollektiva sanningar, lösningar och gemenskaper, så har individualismen idag förändrat allt i grunden. Allt mer formar var och en sin egen livstro och litar på sin egen förmåga. Kvar finns fortfarande en känsla för medmänniskor och samhälle, men alltmer bygger vi på våra egna livsprojekt, där familjen och de nära är viktigast. Svårigheten att upprätthålla och organisera gemenskaper som fordrar långsiktigt ansvar för ekonomi, fastigheter och personal blir allt tydligare. församlingar som en väg att öppna upp för nya synsätt och som en beredskap att bättre möta människor från skilda sammanhang. Samtidigt ökar mångfalden genom en ökad internationalisering och människor med olika bakgrunder möts för att leva och skapa tillsammans. Vi återvänder då till psalm 47 och citerar med förtröstan Olof Hartmans ord i vers 4. I de orden får vi vila och handla. Vi vill att Immanuelskyrkan vid Vasaparken ska få vara en mötesplats för människor ännu i många år, där tilliten till varandra och livet får växa och utvecklas. Där brödet delas och vänskapens vin dricks. Om detta vet vi intet och en oro finns för vad som sker i framtiden med det som är och har varit så värdefullt i våra liv. . ”Du som går före oss ut i en trasig värld, sänd oss med fred och bröd, Herre, i världen.” I allt detta finns vi i vår traditionsbundna församling. Idag ser vi samverkan med andra Forts. på sid 11 forts från sid 7 "Du som gick före oss..." I Matteusevangeliet 28:18-20 sammanfattar Kristus både vårt uppdrag och sitt löfte till oss: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar […] Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” ”Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen”, sa ju Kristus til sin fader i sitt avskedstal enligt Joh. 17. Men vi behöver få vår kallelse förnyad om och om igen. Ja, varje generation behöver uppleva en förnyad kallelse. På det löftet och med det uppdraget har Immanuelskyrkans församling nu levt i 150 år, och på den grunden ska församlingen fortsätta att leva för Kristus och för världen. I en annan av våra psalmer sjunger vi ”Herre, du vandrar försoningens väg, själv både flykting och fredlös […]”. Kristus gick själv försoningens väg till Golgata och han gick försoningens väg från Golgata och ut i världen. Just försoningens väg är en väg ut till människor, och på den vägen vill Kristus att vi ska följa honom med både fred och bröd. Då vi nu vet att vi är kallade, ber vi: ”Du som går före oss ut i en trasig värld, sänd oss med fred och bröd, Herre, i världen.” . Jag önskar församlingen Guds rika välsignelse i förverkligandet av denna kallelse! 11 Glimtar från hösten I en samling kring ”ORDET och orden. Måste de ha varandra” fick vi möta f.d. ärkebiskop Anders Wejryd. Med var också hans mor som berättade några minnen när hennes man Harald Wejryd var ungdomspastor i den gamla Immanuelskyrkan 1943-1947 . Jubileumsprogram under hösten bjöd på en rad olika samlingar med utgångspunkt i Ordet och Musiken. I september fick vi möta Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Förutom predikan vid söndagens gudstjänst, anordnades en särskild samling ”Kyrka i vår tid”, där Sofia ledde ett samtal kring kyrkans uppdrag och vara i vår tid. Samtliga Equmeniakyrkor i kommunen fanns representerade i samlingen. Årets kulturnatt bjöd bland annat på ett Jazz-collage med Red Hot Jazzband och med Tage Danielssons tankar, samt en konsert Appassionata av Beethoven och Tre Bilder av Valkare, med Mats Jansson vid pianot. På söndagen fick vi lyssna till ”Den vilda pojkens sånger” med Olle Persson och Mats Jansson. Björn Ranelid vår tids mest språkligt innovativa och nyskapande författare besökte Immanuelskyrkan. Han är samtidigt en intellektuell mångsysslare som inte räds de existentiella frågorna, samt skildrar ofta utsatthet i det han skriver och ställer sig då på de utsattas sida. Ann-Christin Hallgren, Marcus Österlund och Bosse Lindström öppnade höstens jubileumsprogram med jazzprogrammet ”En näktergal sjöng….” och här är Ann-Christin tillbaka med ”Lyrik och Visa” vid Lunchmusik med Sopplunch. En fin upplevelse var folkmusikmässan ”I välsignan och fröjd” av Alf Hambe och Hans Kennemark med kör, solister och spelmän. Berättelsen om Immanuelskyrkan under 150 år presenterades i boken ”Du som gick före oss …”. Linnéa Norlér, författare, Henric Daréus, layout och Ingvar Almrot, redaktör och författare är den kärntrupp som arbetat med boken under två år. Vid en orgelkväll med Hans Fagius invigdes den, till jubiléet, nyrenoverade orgeln. Hans bjöd på en varierad konsert där många av orgelns möjligheter vackert, rent och distinkt tonade i kyrkorummet, 12 13 Glimtar från Equmeniakyrkan och Region Öst Arbetsvecka I månadsskiftet September-Oktober, när Ölands Skördefest var över, började arbetsveckan på Klintagården. Husvagnar, trädgårdsmöbler och annat kördes in för vintern. Campingen och övriga uteområden städades. Sängkläder från rum och stugor tvättades plus mycket annat jobb utfördes Ett stort arbete påbörjades med ombyggnad av rum i huvudbyggnaden, till 2-bäddsrum med dusch och toa på rummen. Ett 30 tal personer arbetade under veckan, god mat serverades och trevlig gemenskap. Som tack till alla volontärer och frivilliga under säsongen avslutades veckan med en kräftskiva. Även Du är välkommen!! Församlingsdagarna på Klintagården. Sista helgen i augusti var det församlingsdagar på Klintagården för Region Öst. Åtta församlingar var representerade. Ledare var Peter Bernhardsson och Gunnel Noreliusson. Ämnen som togs upp var ”Rätt focus på Gud”, ”Församlingarnas arbete: Var, Hur och Varför”. Andra ämnen var ”Den helige Anden” och ”Bönen”. Lördagskvällen avslutades med nattvardsfirande och söndagen med gudstjänst. Samlingarna präglades av god gemenskap och goda måltider serverades. Vi som var där/Arne o Sigbritt Karlsson Boknyhet Verbum KG Hammar kommer nu med en ny och efterlängtad bok. ”Frigör Gud från gudsbildernas begripliga fängelser! Eller öppna åtminstone en dörr på glänt!” En viktig bok om språk och tro, berättelsers kraft, metaforers möjlighet och när orden vi använder gör Gud mindre – och till vår fånge. Marianne och Bengt Helmerud Tänd ett ljus. Gudstjänsterna Söndagen 3 januari kl 11 och Trettondag jul kl 16 vill sätta Equmeniakyrkans internationella insamling i centrum. ”Att inte tro på vad vi själva tänker om Gud utan på Gud som är bortom åra tankar och det språk vi använder för att uttrycka dessa tankar.” EQUMENIAKYRKANS INTERNATIONELLA INSAMLING 1 advent – 31 januari ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” Joh 8:12 Ge din gåva på gudstjänsten eller på pg: 90 03 28-6 Handbok om orgelverket Gunnel Jonsson hittade i sin bokhylla en facsimilutgåva av ”Handbok om orgverket till ledning för organister, organistelever, musikdirektörer, kyrkoherdar, kantorer, m.fl.”, författad 1850 av domkyrkoorganisten Carl Ludvig Lindberg. Inledningen till boken är en underbar kärleksförklaring till orgeln. ”Bland Snillets och Konstens verk förtjenar Orgverket en hög rang. Det är det största och fullkomligaste af alla musikaliska instrumenter, och har derföre blifvit ställdt i Guds hus, Herranom till ett herrligt Psaltarespel. Mångfaldig är tonskiftningen och verkan af detta instrument. Än frambryta dess toner i glada, jublande lofsånger, manande oss, att med tacksamma hjertan instämma till Hans lof, ifrån hvilken all god gåfva kommer. Än svävfa dess milda ljud, som ”röster från Gud, som osynliga andar i hvalfvet”,*) hviskande frid och hugsvalelse öfver det af sorgerna och qvalen bestormande hjertat. Än bryta tonmassorna löst, som ett thordön från Sinai, som tyckes vilja skaka sjelfva tempelmurarna, väcka den sofvande syndaren ur sin slummer och gifva oss en allvarlig påminnelse om Guds oändliga makt och majestät; och de må uppenbara sig på det ena sättet eller det andra, så känner sig dock alltid själen vid de mäktiga, högtidliga ljuden lyft ur gruset, känner, att ”rummet som vi stå uppå, är ett heligt rum, der visserligen Gud bor.” *) Tegnérs ord i Poemet ”Nattvardsbarnen." Jubileumsinsamlingen Vårt mål, att samla in en jubileumsgåva om 150 tkr, bar på förhoppningen av vi skulle klara av kostnaden för renoveringen av vår orgel. Det är inte alltid vi når målet, särskilt inte när det är högt satt, men kanske är det möjligt denna gång. I bokslut tom oktober ser vi att strax över 100 tkr kommit in. Med ett krafttag under återstående två månader kan vi vara i mål. Tack... ... till alla i församlingen och till vänner som var med på mitt kyrkkaffe 23 augusti.Tack för det fina resultatet till församlings jubileumsinsamling. Ett varmt tack till alla Er som varit med och bidragit, samt alla Er som kommer att vara med och bidra, till det goda resultatet. Anna-Lisa Fogelström Ingvar Almrot 14 15 Julkrubbans historia av Bengt Gårsjö oxen och åsnan skulle det vara en krubba med ett litet barn i. vandrade upp mot den plats där Franciskus väntade för att tillsammans med dem fira julnattens mässa. På själva julaftonen var befolkningen i trakten runt omkring väldigt undrande över vad Franciskus och några av hans vänner egentligen höll på med uppe på berget. När de så fick klarhet i vad det handlade om begav de sig framåt natten upp till grottan där Franciskus och de andra höll till. De kom vandrade uppför bergets branta stigar med facklor och ljus i händerna för att lysa upp den mörka natten. Under de stora träden blev det alldeles ljust. Mellan klipporna kastades ekot från de fromma människornas psalmsång när de För alla blev detta en oförglömlig upplevelse och Franciskus själv var fylld av glädje över att på detta sätt ha kunnat konkretisera hur det gick till vid Jesu födelse – yttersta fattigdom, i ett lånat stall, med lukten från djurens gödsel och andedräkt alldeles inpå. Här har vi alltså upprinnelsen till alla julkrubbor, och när Kolmårdens djurpark de senaste åren arrangerat julkrubbor med levande djur och människor, har man därför återknutit till det som enligt traditionen är ursprunget till det hela. Bengt Gårsjö i full aktion Julbön V id reformationen gjorde den protestantiska kyrkan rent hus med den helgondyrkan, som var ett viktigt inslag i den katolska religionsutövningen. Med ett enda undantag upphörde vördandet av helgonen. Undantaget var den helige Franciskus av Assisi – ”Guds lille fattige”. Han är än idag, nära 800 år efter sin död, i högsta grad uppmärksammad och aktuell även i sekulariserade länder som Sverige. Så här års är han dessutom aktuell på ett alldeles särskilt sätt. I nästan varje hem, kyrka och shoppinggalleria kan man till jul se en krubba med scenen från Betlehem och Jesus födelse. Inte många vet att denna sed med julkrubba går tillbaka på en händelse i Franciskus liv. Han var vid denna tid mycket vördad och respekterad och betraktades av sin omgivning närmast som ett blivande helgon. De franciskanska munk- och nunneordnarna omfattar för närvarande ca 1 miljon medlemmar spridda över hela världen. 1980 utsågs han av påven till ett av Europas skyddshelgon. Franciskus blev ekologins särskilda skyddshelgon. Hans fattigdomsideal inspirerar än idag många unga människor, som söker djupare värden i livet än den ensidiga inriktning på materiell välfärd som är så dominerande i vår tid. Så här gick det till: När julen närmades sig år 1223, uppsökte han en av sina vänner, storgodsägaren i Greccio, en by utanför Franciskus hemstad Assisi. På dennes marker fanns det ett berg med talrika grottor och klyftor. Här ville Franciskus fira en julnattsmässa med mycket konkret utformning. Bland annat ville han att man i en av grottorna skulle arrangera ett riktigt stall och där placera en oxe och en åsna. Mellan 16 Julafton kl 11 Samling kring julkrubban Åke Jansson Julsånger VÅRENS PROGRAMBLAD Tema, fler skribenter och Manusstopp Programbladet inbjuder på nytt skribenter till vårens programblad. Vi vill också få tips på ”skribent” eller någon vi kan intervjua. Vi har lyckats få kontakt med fler och fler, men saknar ännu DIG. Hör gärna av dig och tala om vad du eller någon annan kan bidra med. Temat för nästa programblad är; ”När orden inte räcker …” Låt dina tankar hämta inspiration från möten du gjort med människor, erfarenhet i natur eller andra upplevelser. Hör av dig till expeditionen eller till ansvarig utgivare Ingvar Almrot så kommer vi att kunna bredda deltagandet och inslagen i programbladet. Manusstopp för nästa programblad är den 14 februari. 17 "Du som gick före oss..." Berättelsen om Immanuelskyrkan under 150 år Musik i Immanuel Boken släpptes vid särskild releasefest i november. En berättelse på 167 sidor om församlingens långa historia och med tidigare Minnesskrift 18651940 med som bilaga i boken. Tre personer har varit extra starkt engagerade för bokens framväxt, Linnéa Nolér, författare, Henric Daréus, layout och Ingvar Almrot, författare och redaktör. Boken kostar 150 kronor och kan köpas genom expeditionen. Kanske en helt utmärkt julklapp! Ingvar Almrot Öppen Kyrka Varje måndag kl 12-14 fylls vår kyrka av en brokig skara människor. Här finns nyanlända flyktingar, romska tiggare och luggslitna svenskar. Man erbjuds varm mat, kaffe och en kaka, tid för samtal och gemenskap och lite värme för kropp och själ. Vid behov kan man besöka läktarhallens klädförråd och byta ut de utslitna skorna och kanske få en varmare jacka inför vintern. Behovet av vinterkläder är konstant och vi tar tacksamt emot mer, främst jackor, mössor, vantar och varma skor. Det handlar om 80 – 100 besökare varje gång. Det är ett samarbete mellan vår församling och Vineyard, där medlemmarna i Vineyard drar det största lasset med Mia Blomgren som samordnare. Ekonomiskt är det ett stort åtagande för de båda församlingarna, men när man ser behovet så finns det ingen tvekan. Måndagen den 21 december skall vi försöka ordna med julbord och lite julstämning för de som kommer. 18 31 december kl 16.00 NYÅRSBÖN med musik och lyrik Christian Zell läsning Mats Jansson piano Per Jennervall 21 januari kl. 12.10 LUNCHKONSERT med Daniel Jarl Daniel Jarl går sista året på det Konstnärliga Kandidatprogrammet vid Musikhögskolan, Örebro Universitet. Han har medverkat vid Sommarmusik i Immanuel de senaste två åren och framför nu pianomusik av Haydn och Brahms, 14 februari kl. 19.00 MUSIK I IMMANUEL med Jazzkvintett Jazzkvintett från Bollnäs Folkhögskola som spelar såväl egen musik som originella tolkningar av andras låtar och alltid med betoning på improvisation och lekfullhet. Med Agnes Persson gitarr, Joel Nordström bas, Stina Ingmar piano, Kristian Remnelius trummor och Channa Riedel sång rör de sig mellan amerikansk standardjazz och skandinaviska klanger. 18 februari kl. 12.10 LUNCMUSIK MED SOPPLUNCH med elever från De Geergymnasiet Musik Eleverna vid De Geergymnasiets estetiska program har ofta medverkat vid olika arrangemang här i Immanuelskyrkan, alltid lika uppskattat och inspirerande. 19 RPG i Norrköping avslutar verksamheten Med sorg i hjärtat tar vi del av RPG-föreningens brev till RPG Riks och Distriktsstyrelsen Sörmland-Östergötland. De begär utträde ur RPG från och med 1 januari 2016 och betraktar föreningen som nedlagd i samband med den sista sammankomsten den 9 december 2015. RPG-föreningen i Norrköping har bedrivit en livaktig och omtyckt verksamhet under många år i Immanuelskyrkan. Men de ansvariga blir äldre och färre och trots ett intensivt arbete att finna ersättare till styrelsen så har det inte lyckats. Vi känner stor tacksamhet för de insatser, framför allt Solweig och Lars Blom, Kärstin Almén och Carl-Johan Petersson gjort, för att under de senaste åren kunna erbjuda fina program och trivsam gemenskap var 14:e dag. Immanuelskyrkans styrelse får, i samverkan med övriga intresserade kyrkor, överväga om någon form av dagledigträff ska kunna upprätthållas under kommande år. Ingvar Almrot Årsmöte Lördag den 5 mars kl. 14.00 kallas församlingen till årsmöte i Immanuelskyrkan. Valberedningen Vi närmar oss bokslut och ett nytt verksamhetsår. Valberedning börjar sitt arbete för år 2016 nu i december. Du som vill ändra på ditt uppdrag hör av dig till valberedningen före den 15 december, annars räknar vi med din insats även nästa verksamhetsår. I kommande årsmöteshandlingar kan du läsa om verksamheten och den ekonomiska redovisningen för 2015. Framtiden speglas i val, målbild, verksamhetsplan och budget för år 2016. Vi behöver samtidigt hjälp och förstärkning på flera insatser, så tala gärna om vilka uppgifter som du vill bidra med. Handlingarna utdelas via omsorgsgrupperna. De kommer inte att utsändas utanför kommunen. Handlingarna kommer att finnas tillgängliga på årsmötet och kan erhållas efter begäran till expedition. Rune Almroth, sammankallande, Gunnel Jonsson, Gunilla Wallstedt och Nils Öfverberg. Ny medlemsmatrikel Vår nuvarande medlemsmatrikel är nu två år och det finns behov av att skriva en ny. Vi vädjar därför att den som vet med sig ha bytt - adress, telefonnummer i bostaden, mobilnummer eller e-postadress - hör av sig till expedition före 14 januari 2016. Vi ser fram emot en fin eftermiddag och en välfylld församlingsvåning. Ingvar Almrot, ordförande Ingvar Almrot 20 to 31 NOVEMBER sö 29 1:a söndagen i advent "Ett nådens år" 11.00 Gudstjänst. Per Jennervall, Åke Jansson. Barnkör, Kyrkokören och kören Halsbandet. Liturgisk dans. Kyrkkaffe. DECEMBER lö 05 18.00 Jubileumsfest. Åke Jansson, Per Jennervall, m fl. sö 06 2:a söndagen i advent "Guds rike är nära" 11.00 Jubileumsgudstjänst. Åke Jansson, Per Jennervall, m fl. Jubileumskör med Kerstin Jannesson. Kyrkkaffe. sö 13 3:e söndagen i advent "Bana väg för Herren" 11.00 Gudstjänst med nattvard. Krister Wos Andersson. Kyrkkaffe. sö 20 4:e söndagen i advent "Herrens moder" 11.00 Gudstjänst i Centrum kyrkan. Vi sjunger in julen. to 24 Julafton 11.00 Julbön. Samling kring julkrubban Åke Jansson. Julsånger. fr 25 Juldagen "Jesus födelse" 08.00 Julotta i Centrumkyrkan. sö 27 Söndagen efter jul "Guds barn" 11.00 Gudstjänst i Centrum kyrkan. Nyårsafton 16.00 Nyårsbön med musik och lyrik. Christian Zell, läsning, Mats Jansson, Per Jennervall. JANUARI fr 01 Nyårsdagen "I Jesus namn" 17.00 Gudstjänst i Centrum kyrkan. sö 03 Söndagen efter Nyår "Guds hus" 11.00 Gudstjänst med nattvard. Åke Jansson. David Josephson, saxofon. Kyrkkaffe. on 06 Trettondedag Jul "Världens ljus" 16.00 Gudstjänst. "Tänd ett ljus" Per Jennervall och Åke Jansson. Kören. Kyrkkaffe. sö 10 Första söndagen eft trettondagen "Jesu dop" 11.00 Gudstjänst. Krister Wos Andersson. Ebba Lejonclou, sång. Kyrkkaffe. sö 17 Andra söndagen eft trettondagen "Livets källa" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Kyrkkaffe. to 21 12.10 Lunchkonsert. Daniel Jarl, piano. (se sid 19) sö 24 Septuagesima "Nåd och tjänst" 11.00 Gudstjänst med nattvard. Åke Jansson. Elisabeth Gustafsson, tvärflöjt. Kyrkkaffe. sö 31 Kyndelsmässodagen "Uppenbarelsens ljus" 11.00 Gudstjänst. Per Jennervall. Kyrkkaffe. 21 Barnkör FEBRUARI sö 07 Fastlagssöndag "Kärlekens väg" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Kyrkkaffe. sö 14 Första söndagen i fastan "Prövningens stund" 11.00 Gudstjänst med nattvard. Per Jennervall. Clara Jonsson, sång. Kyrkkaffe. 19.00 Musik i Immanuel. Jazzkvintett från Bollnäs Folkhög skola. (se sid 19) to 18 12.10 Lunchmusik med sopp lunch. Elever från De Geer gymnasiet Musik. sö 21 Andra söndagen i fastan "Den kämpande tron" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Marcus Josephson, sång. ' Kyrkkaffe. sö 28 Tredje söndagen i fastan "Kampen mot onskan" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Ann-Christin Hallgren, sång. Kyrkkaffe. IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING tisdagar kl 17.00-17.45 start 26 januari Ledare; Sara Holmberg Dans för barn & ungdom måndagar - start 18 januari Dans o rörelse ... kl 17.30-18.30 (omsorgsgrupp) tisdagar - start 19 januari Bodycondition... kl 18.00-19.30 *) onsdagar - start 20 januari från 4 år... kl 16.30-17.15 från 5 år... kl 17.15-18.00 från 7 år... kl 18.00-19.00 Ledare; Anki Eklund (danspedagog) Pris: 250:- / termin *) 400:- / termin (12 ggr) Välkomna... Nyanmälningar senast 14 januari till Immanuelskyrkans exp. 011 - 12 15 50 (tisd & torsd 10-13) IMMANUELSKYRKAN Södra Promenaden 106 i samverkan med Bilda EXPEDITIONSTIDER Under vecka 52, 53 och 1 är expeditionen stängd. Behöver ni kontakt under den tiden så sök pastor eller ordförande per telefon. Telefonnummer hittar Du på programbladets näst sista sida. Vecka 2 öppnas expeditionen igen, och på tisdagar och torsdagar kl. 10-13 kan ni möta vår personal på nytt. Kom gärna in på besök och samtal. IMMANUELSKYRKAN Södra Promenaden 106 602 34 Norrköping 011 - 12 15 50 011 - 13 38 08 (församlingsvåning) Expeditionstider: Tisdag och torsdag 10 - 13. (v 52, 53 o 1 är expeditionen stängd) E-post: [email protected] PASTOR / FÖRSAMLINGSFÖRESTÅNDARE Åke Jansson 0706 - 59 19 38 [email protected] PASTOR Per Jennervall 0706 - 74 01 74 [email protected] KÖRLEDARE / KANTOR: Bengt-Göran Sköld 011 - 31 89 33 0735 - 40 30 24 ORDFÖRANDE: Ingvar Almrot 0703 - 13 22 44 [email protected] www.immanuelnorrkoping.se 22 SJUKHUSKYRKAN i Norrköping Eva Gudmundson, Sjukhuspastor 011 - 24 11 55 ANDLIG VÅRD I KRIMINALVÅRDEN Sören Johansson, Pastor 0709 - 47 41 44 (mob) IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING Bankgiro 5592 - 0409 Plusgiro 16 13 90 - 0 Swish 1232184141 RPG i NORRKÖPING Plusgiro 494 51 46 - 1 GETSJÖTORPS FRILUFTSGÅRD Plusgiro 79 26 75 - 1 www.getsjotorp.se Immanuelskyrkan en del av Equmeniakyrkan och vi samarbetar med: Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle POSTTIDNING B avsändare: Immanuelskyrkans Församling Södra Promenaden 106 602 34 NORRKÖPING sista sidan... Jag varnar dig: följ honom inte. Lyssna inte till hans ord, se inte in i hans ögon. Sov aldrig under hans mantel, håll dig fast i dörren när han kommer på morgonen och går förbi. hur han kommer att ta dig med på dom kalla trottoarerna Jag varnar dig, hur han kommer att cykla med dig vid dikeskanten på dom du som har känt att hans anrop är din längtan, dåliga vägarna på landet du som börjar förstå att han angår dig, kilometer för kilometer in i ett land som du aldrig hade att någonstans möts ni, jag varnar dig fast jag vet att det redan är försent. Han har dig redan i blommorna har han dig tänkt dig mindre och mindre din egen, mer och mer hans och överströmmad av dom andras outhärdliga ensamhet, i kamomillen som växer på alla övergivna fält längre och längre ut till platser som du aldrig visste i deras frökorgar som inte samlar in någonting namnet på, bara torkar och sprids med vinden han har dig redan mer och mer bränd, sakta och hjälplöst bränd av hans i sparvarna som befolkar dom tomma buskarna outhärdliga kärlek, handfull efter handfull som små bruna löv mer och mer hans bland dom andra, jag varnar dig, tills det är försent fast jag vet att det redan är försent: och ingenting kan hålla dig kvar längre – Ylva Eggehorn
© Copyright 2024