Forsmarks tidning 2015
Sommar 2015 Årgång 33 En informationstidning från Forsmarks Kraftgrupp AB Biotestsjön – ett forskningsakvarium i jätteformat Utbildning i vardagssäkerhet Stärkt haveriberedskap Ny WANO-granskning i höst Arbetet med en förbättrad säkerhetskultur är prioriterat. Samtliga arbetsledare som jobbar med underhåll och drift övar vardagliga arbets moment innan de utförs i anläggningen. Sid 5 Mobila reservkraftdieslar, pumpar och slang ar har köpts in för att snabbt kunna höja anläggningens robusthet vid störningar och kunna stärka beredskapen för det oväntade. Att identifiera förbättringsområden, styrkor och bra arbetssätt står på dagordningen när internationella kollegor från andra kärnkraft verk kommer för att granska Forsmark i oktober. Sid 5 Sid 6–7 Innehåll: 3 Årets revisioner 4 Utbildning i vardagssäkerhet 5 Förstärkt haveriberedskap 6–7 Kontrollrummets ögon och öron 8 Jobba på Forsmark 9 Besöksmålet Engelska parken 10–11 SKB:s nya transportföretag 12 WANO-granskning i höst 13 En guidad tur på kärnkraftverket 14–15 Historiskt vingslag från Forsmark 16 Vad kan du om kärnkraft? 17 Forskningsprojekt i Biotestsjön 18 Sommarens turer och event 19 Korsord 20 Gemensamt kärnkraftsbolag Adress: Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tel: 0173-81 000 E-post till redaktionen: [email protected] Forsmarks Tidning distribueras till alla hushåll i kommunerna Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Norrtälje. Tidningen skickas till personer som är verksamma inom den svenska energibranschen samt distribueras internt inom Vattenfall. Under några veckor i sommar exponeras tidningen även i Uppsalatidningens tidningsställ på olika platser i Uppsala län. Om du bor utanför ovan nämnda spridningsområde och är intresserad av att läsa Forsmarks Tidning, kan du teckna dig för en gratis prenumeration. Ring, skriv eller skicka e-post till redaktionen. Omslagsbild: Anders Adill, Anna Gårdmark och Fredrik Landfors från SLU:s Kustlab oratorium i Öregrund förbereder sjösätt ning av de ramar där abborryngel ska placeras ut. Foto: Anna Ek Upplaga: 85 000 exemplar Ansvarig utgivare: Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Redaktör: Sara Söderström Form & layout: Byrå 4, Uppsala Tryck: Pressgrannar, Uppsala, Juni 2015 2 LEDARE 2014 blev ett mycket bra år för Forsmark. För andra året i rad sattes nytt rekord. Produktionen uppgick till 25,3 miljarder kilowattimmar, vilket är ungefär en sjättedel av hela den svenska elproduktionen. Ett viktigt bidrag till rekordet är den problemfria provdriften på en högre effektnivå som sedan våren 2013 genomförts vid Forsmark 2. Effekten är höjd med 120 megawatt, vilket är tolv procent högre jämfört med den tidigare effektnivån. För några månader sedan lämnade Forsmark en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få övergå till permanent drift på den högre effektnivån. Vid förtroendemätningen 2014 fick Forsmark återigen ett bra resultat. Av alla tillfrågade i Uppland- och Gävle/Sandviken-regionen svarade 81 procent att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Forsmark, 2013 var motsvarande siffra 76 procent. Och ju närmare kraftverket, desto högre förtroende. I de närliggande kommunerna Östhammar, Tierp och Älvkarleby har 87 procent ganska stort eller mycket stort förtroende för Forsmark, 2013 var siffran 84 procent. Mindre bra för svensk elproduktion är att priset på elmarkanden fortsätter att sjunka. En stor bidragande orsak är att olika kraftslag inte til�låts konkurrera på lika villkor, där kärnkraften extrabeskattas och andra kraftslag subventioneras. Ett lågt elpris kan för stunden verka bra för kunderna. Men för att ha ekonomisk möjlighet till en hållbar kraftproduktion även i framtiden behöver alla kraftslag på en avreglerad marknad vara konkurrensneutrala och priset följa den faktiska produktionskostnaden. Exklusive extra effektbeskattning och särskilda subventioner. Effektskatten slår hårt mot svensk kärnkraft. Bara Forsmark betalar drygt 1,4 miljarder kronor per år i extra effektskatt. Efter den föreslagna Foto: Elina Meuller skattehöjningen stiger kostnaden till cirka 1,7 miljarder kronor. Det är omkring 35 procent av den totala produktionskostnaden för elen som produceras i Forsmark. I realiteten är det här en straffskatt som inte har någon direkt motsvarighet för övriga kraftslag. Det går därför inte att med trovärdighet hävda att kärnkraften konkurrerar på lika villkor med övriga kraftslag på en avreglerad marknad. Svensk kärnkraft är drygt 40 procent av den svenska elproduktionen. Den bidrar tillsammans med vattenkraften till att vi har mycket låga CO2-utsläpp från vår elproduktion. Eftersom kärnkraften dessutom är väderoberoende är den en viktig förutsättning för utveckling av förnyelsebara energikällor. Befintlig kärnkraft är planerad att drivas ytterligare 25–30 år. Det ger oss möjligheten att utan tidspress välja väg för framtidens energisystem. Men för att behålla den möjligheten måste effektskatten kraftigt reduceras. Eller helst av allt slopas helt. Claes-Inge Andersson, kommunikationschef på Forsmark Ökat förtroende för Forsmark Den årliga förtroendemätningen som Demoskop gör på uppdrag av Forsmark visar stärkt förtroendet i hela området – som omfattar Uppland och Gävle/Sandviken-området samt i det så kallade närområdet som omfattar Östhammars, Tierps och Älvkarleby kommuner. 81 procent av de tillfrågade i hela området säger att de har stort eller mycket stort förtroende för Forsmark vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med förra året. Förtroendet för Forsmark i närområdet har under de senaste åren legat stabilt över 80 procent och har nu ökat med tre procentenheter till 87 procent. Nya utmaningar föder synergier Omvärlden förändras och kärnkraften ställs inför nya utmaningar. I dag är elpriset rekordlågt samtidigt som förnybar kraftproduktion subventioneras runtom i Europa. Men Vattenfall, Forsmark och Ringhals är redo för de nya utmaningarna. Forsmar k En ny omvärld och en förändrad energibransch påverkar stort och smått. Elproducenter i hela världen tvingas till stora besparingar, likaså Vattenfall och Forsmark. I Forsmark pågår sedan i september ett förändringsarbete i syfte att stärka samarbetet med Ringhals. – Det handlar bland annat om att jobba enklare och effektivare, utnyttja synergieffekter mellan Forsmark och Ringhals, och även med andra delar inom Vattenfall och Svensk Kärnbränslehantering AB – och samtidigt kunna upprätthålla en säker och stabil produktion, säger Sven-Anders Andersson som leder projektet. Ringh a l s Naturligt steg I och med omorganisationen kommer Forsmark och Ringhals att likna varandra och ett annat steg i det ökade samarbetet är en gemensam stabsfunktion. Det betyder bland annat att cheferna för de olika staberna kommer att verka både på Forsmark och Ringhals. – Det är naturligtvis en utmaning att samorganisera staber mellan Ringhals och Forsmark. Det handlar om ett geografiskt avstånd och två olika företag.Vi ska driva ett verkligt förändringsarbete på två fronter och måste ta den här utmaningen på rätt sätt, säger Peter Selting som leder delprojektet. I dag har Forsmark och Ringhals samma vd, samma personaltidning och i höst en gemensam stabsfunktion. Den naturliga utvecklingen är ett gemensamt kärnkraftsbolag. I mars meddelande Vattenfall att ett analysarbete har påbörjats för att undersöka möjligheterna till just detta. Tidiga uppskattningar av en sammanslagning visar en besparingspotential på flera hundra miljoner kronor. Resurser och erfarenheter – Det här säkerställer vår långsiktiga kompetensutveckling. Samtidigt ser vi möjligheter till ett effektivt resursutnyttjande av befintlig verksamhet som gör att antalet inhyrd personal kan minskas. Vi ser även en stor potential till förbättrad samordning av resurser och erfarenheter. En samman- slagning kon soliderar båda kärnkraftverkens verksamheter och skapar utrymme för synergieffekter, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Norden. Det nu inledda analysarbetet beräknas pågå i ett år. Om Vattenfall tillsammans med de övriga delägarna går vidare med planerna kommer en ansökan enligt kärntekniklagen att lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) vid halvårsskiftet 2016. Därefter gör SSM en granskning och ansökan lämnas så småningom vidare till regeringen för beslut. Hela processen bedöms ta flera år. Text: Alexander Åberg Illustration: Linda Colm Utredning om ersättningsreaktorer i vänteläge Sommaren 2012 ansökte Vattenfall hos Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om tillstånd att bygga en eller två ersättningsreaktorer för de äldsta Vattenfallägda kärnkraftsreaktorerna i Sverige. Nu har arbetet med att utreda ersättningsreaktorer tillfälligt stoppats. Vattenfall är majoritetsägare i två av de tre anläggningar där ersättningskärnkraft kan bli aktuell enligt kärntekniklagen. Dessa platser är Forsmark och Ringhals. Vattenfall har sedan 2012 bland annat inlett en dialog med Varbergs kommun om mark vid Ringhals som skulle kunna bli aktuell för eventuell ersättningskärnkraft. Kärnkraften står i dag för 40 procent av den svenska elproduktionen och för 50 procent av Vattenfalls nordiska produktion.Vattenfall ana- lyserar vilka villkor som ska gälla för kärnkraft i framtiden och om det kommer att vara lönsamt att investera i ersättningsreaktorer. Analysarbetet handlar bland annat om att få kunskap om nya säkerhets- och miljökrav på framtida reaktorer, hitta och säkerställa tillgång till mark, titta på hur olika tänkbara teknologier kan leva upp till den kommande kravbilden, undersöka ekonomiska villkor för kärnkraft i framtiden och söka tillstånd för ersättningsreaktorer. Men nu har alltså utredningen om ersätt- ningsreaktorer lagts i vänteläge. Främsta orsaken är att behovet av ersättningskraft ligger längre fram i tiden än vad man tidigare trott. Dessutom aviserade regeringen tillsättandet av en energikommission vars uppgift är att lägga upp de långsiktiga förutsättningarna för det framtida elsystem. Och innan de långsiktiga förutsättningarna är klarställda går Vattenfall inte vidare med utredningen om ersättningsreaktorer. Text: Sara Söderström 3 Nytt system för bättre strålskydd Forsmark har infört ett nytt sys tem för arbetsdosimetri på alla tre reaktorer. Det innebär modernare utrustning, nya rutiner och ännu bättre personsäkerhet gällande strålskydd. Det gamla systemet för dosimetri var omodernt och behövde bytas ut till ny och internationell standard. Därför har alla arbetsdosimetrar, 1 400 stycken, bytts till nya och all strålskyddskontroll är numera kopplad till individen genom kortläsare. – Tidigare har personalen identifierat sig via kortläsare vid uthämtning av dosimeter. Nu måste alla också identifiera sig vid monitorerna som kontrollerar kontamination vid utpassering. Detta innebär att eventuell kontamination kan kopplas direkt till individen, förklarar Åsa Nordgren, projektledare på Forsmarks teknikenhet. I det nya systemet måste en kod anges på väg in i anläggningen som beskriver vilket arbete som ska utföras.Tidigare gjordes detta på väg ut. – Det här gör det möjligt att sätta larmgränser för personalen på olika typer av jobb, vilket i förlängningen handlar om förhöjd personsäkerhet, säger Åsa Nordgren. På Forsmark är alla som går in på kontrollerat område utrustade med dosimetrar. Den elektroniska arbetsdosimetern kan läsas av direkt och kan dessutom ställas in för att larma på en viss nivå, beroende på vilket slags jobb personalen ska utföra i anläggningen. Text: Sara Söderström, Elin Bergqvist Foto: Alexander Åberg Fakta om strålskydd Stråldoser till människor ska vara så låga som möjligt. Det är en grundprincip som gäller i allmänhet och i synnerhet när arbete ska utföras på ett kärnkraftverk. Ingen får i sitt arbete utsättas för mer stråldos än de dosgränser som Strålsäkerhetsmyndigheten har fastställt. Det kontrolleras med hjälp av arbetsdosimetrar. Dosgränsen är högst 50 millisievert (mSv) under ett enskilt år eller 20 mSv i genomsnitt per år under fem år. Medeldosen per år för personalen i svenska kärntekniska anläggningar ligger på strax över 2 mSv. 4 Dustin Pischke från Areva förbereder en så kallad frame scanner i reaktorhallen på Forsmark 1. Frame scannern används för att inspektera stutsar (röranslutningar) i reaktortanken. I reaktorhallen används inte hjälm, eftersom den kan trilla ned i bassängen och smutsa ned det rena vattnet. Årets revisioner på Forsmark Under våren och sommaren är det revisionstider på Forsmark. Då kopplar kraft verken ner från elnätet och man utför underhåll, förnyelsearbeten och inspek tioner. Ungefär som tusenmilaservicen på en bil. När den här texten skrivs pågår revisionen på Forsmark 1, som är planerad att avslutas mitten av juni. Revisionen är en så kallad förnyelserevision, vilket innebär att vissa komponenter i anläggningen byts ut och förnyas. – Den största arbetsinsatsen är bytet av samtliga lågtrycksförvärmare, säger Victoria Davidsson, revisionsprojektledare på Forsmark 1. Lågtrycksförvärmarna är en del av processen som värmer upp vattnet från kondensorn, på sin väg tillbaka till reaktortanken. Det är fullt upp på turbinanläggningen, samtidigt som de nya lågtrycksförvärmarna monteras byter man ut en del av turbinbladen i turbinanläggningen. – Det innebär att avloppskovelbladen som sitter på den yttersta delen av turbinen monteras ned och kontrolleras. En rad kommer att återmonteras och en rad ersätts med nya, säger Victoria Davidsson. 15-dygns revision på Forsmark 2 Årets kortaste revision genomförs på Forsmark 2, mellan den 5 och 20 juli. På den korta tiden ska mycket hinnas med. Störst bland årets arbetsinsatser på Forsmark 2 är översynen av reservkraftdieselmotorerna. – Det finns totalt fyra reserverkraftdieslar, oberoende av varandra, som bistår med reservkraft vid behov. Under årets revision på Forsmark 2 ska generatorn bytas ut på ett av aggregaten, säger Fredrik Jensen, revisionsprojektledare på Forsmark 2. Forsmark 3 störst i år igen Forsmark 3 har revision mellan den 2 augusti och den 22 september. Precis som förra året är den längst, revisionslängden beror på att kraftverkets generator ska bytas ut. Bytet är årets största jobb och spänner över hela revisionsperioden. Den nya generatorn väger 780 ton och kommer att ersätta den gamla som suttit på plats sedan starten 1985. I samband med bytet kommer även sex transformatorer att bytas ut. – De nya transformatorerna är anpassade till den nya generatorn som levererar en högre spänning än den gamla, säger Kenneth Stensson, revisionsprojektledare på Forsmark 3. Utanför kraftverket ska man reparera betongen i kylvattenkanalerna. – Skadad betong i kylvattenkanalerna bilas bort och ersätts med ny. Arbetet kommer att pågå i två etapper under revisionsperioden, säger Kenneth Stensson. Text och foto: Alexander Åberg 400 utbildas i vardagssäkerhet En ny utbildning som tar upp säkerhetsfrågor i vardagen har tagits fram på Forsmarks underhållsavdelning. Här får kurs deltagarna öva praktiskt och i rollspel förbereda vanliga arbetssituationer med säkerheten i fokus. – Under kursen har jag bland annat lärt mig vikten av att alltid kontrollera arbetsplatsen ur ett säkerhetsperspektiv innan jag börjar arbeta, säger Markus Persson, underhållstekniker. Att alltid förbättra säkerhetskulturen är något som Anna Högström, gruppchef på montagesektionen, och Rolf Fernroth, i underhållsavdelningens ledningsgrupp, har tagit fasta på. De håller i en utbildning för 400 personer som jobbar med underhåll eller drift på Forsmark och har en arbetsledande roll. – De som går kurRolf Fernroth och Anna sen har yrkesroller Högström. med stor betydelse för säkerheten och kvaliteten på de arbeten som utförs, säger Rolf Fernroth. Kursen ska göra deltagarna mer säkra i sitt arbete och förbättra säkerheten i olika arbetsmoment. Teori blandas med grupparbeten och praktiska rollspel där främst förberedelser inför olika arbetsuppgifter tränas i underhållssimulatorer byggda i containrar. – Den praktiska delen där deltagarna tränar på vanliga arbetssituationer är uppskattad, berättar Anna Högström. Markus Persson, underhållstekniker, är en av dem som har gått utbildningen. Wullger & Mimmi Familjeshow Provkör minisegway för barn! Ko stn ad sfri a akt iviteter ! Helgevenemang i Forsmarks bruk Trollerishow söndag 19/7, 2/8 Rid på islandshäst lördag 11/7, söndag 26/7 Familjeshow Wullger & Mimmi Ansiktsmålning för barn lördag 4/7, 25/7, 1/8, 8/8 söndag 12/7, 26/7, 2/8, 9/8 Barn/ungdomar upp till 15 år. Minimivikt 18 kg. lördag 4/7, 18/7 – Att vi som går kursen har olika yrkesroller är jättebra för erfarenhetsutbytet. Vi arbetar ofta på lite olika sätt och kursen skapar en gemensam syn på hur olika moment ska genomföras och vad som är viktigt att tänka på, säger han. Dan Andersson, gruppchef på elunderhåll, håller med Markus: – Vi får inblick i varandras arbete och ökad förståelse. Jag får också möjlighet att förmedla mina kunskaper om vilka risker som finns när man arbetar med el. Text och foto: Elin Bergqvist Välkommen till Forsmark Läs mer visitforsmark.se Spelmän lördag 1/8 Häst & Vagn söndag 19/7, lördag 25/7 Samt styltmingel och figurballongknytning. Typiska arbetsmiljöer har byggts upp i två containrar, ”simulatorer”. Mats Andreasson och Stefan Ahlund övar praktiska arbetsmoment med de skyddskläder som arbetet kräver i en verklig arbetsmiljö. Provkör ”minisegway” söndag 12/7, 2/8 Läs mer visitforsmark.se 5 Övning i haveriberedskap med mobil utrustning Boosterpumpen suger vatten från havet och levererar det till högtryckspumpen. Ny mobil utrustning stärker Forsmarks haveriberedskap. Pumpar, slangar och mobila elverk testas här i en övning tillsammans med Skadeservice i Östhammar. Forsmark har fasta installerade system för händelser som kan förutses i anläggningen. Efter stresstesterna, som utfördes på kärnkraftsanläggningar runt om i Europa efter haveriet i Fukushima, höjdes kraven på kärnkraftverkens haveriberedskapsorganisationer, vilket innebar att mobil utrustning i form av bland annat mobila reservkraftsdieslar, belysningsmaster och uppvärmningsutrustning köptes in. Mobil utrustning i form av pumpar, slangar och kopplingar har också införskaffats. Utrustningen, som tillhandahålls av Skadeservice, ska vid en störning eller händelse kunna användas för att till exempel vattensprinkla reaktorinneslutningen och på så vis få ner trycket, eller för 6 att pumpa bort vatten vid exempelvis en översvämning. tade, händelser som i dagsläget inte kan förutses, säger Erik Dandanell, tidigare projektledare inom haverihantering på Forsmark. Flexibel utrustning Andra användningsområden kan vara att säkra vattennivån i de haverifilter (scrubbersystem) som tryckavlastar reaktorinneslutningen vid behov och filtrerar den ånga som släpps ut till omgivningen. – Vi vill dock inte fastna i tankebanor om på förhand specificerade händelser, utan det ska finnas en stor flexibilitet med utrustningen. Syftet med den nya utrustningen och kontraktet med Skadeservice är att snabbt höja robustheten mot störningar och stärka beredskapen för det ovän- Haveriberedskap stärks Forsmark lever upp till myndigheternas krav på både utrustning och organisation i dag. – Förstärkningen som vi har gjort är helt baserat på våra egna slutsatser från stresstesterna och något som vi än så länge är ensamma om i Sverige, säger Erik Dandanell. På sikt kommer dock kraven att höjas och år 2020 kommer ett nytt oberoende härdnödkylningssystem att installeras vid alla tre reaktorer på Forsmark. Dessa nya system för inpumpning Mobila dieslar på plats Totalt sju mobila dieselaggregat finns nu placerade vid Forsmarks tre reaktorbyggnader. Under som marens revisioner kommer det att införas fasta anslutningspunkter för dieslarna. Montage av boosterpump till den mobila högtryckspumpen. Slangar ansluts mot en mobil högryckspump. En av mobila dieslarna på väg till Forsmark 1. I spåren efter haveriet i Fukushima i Japan 2011 och de stresstester som gjordes vid de europeiska kärnkraftverken, identifierade Forsmark ett antal säkerhetshöjande åtgärder att arbeta vidare med. Programmet för detta heter FOSH, Forsmarks säkerhetshöjning, och där ingår ett tiotal projekt. Inom FOSH finns ett delprojekt som fokuserar på mobil utrustning i form av bland annat dieseldrivna elaggregat. Dieselaggregaten levererades till Forsmark förra sommaren. – Aggregaten ska fungera som en reservelkraft och kan sättas in som en extra säkerhetsåtgärd om befintlig elkraftsförsörjning, inklusive det yttre elnätet, faller bort. Det skulle exempelvis kunna inträffa vid extrema oväder, säger Andreas Eklund, projektledare för de mobila dieslarna. Anslutningspunkter installeras En ponton med en boosterpump som suger vatten från havet och levererar det till högtryckspumpen lyfts i vattnet. Samtliga sju dieselaggregat är nu på plats vid respektive reaktorbyggnad. Vid Forsmark 1 och 2 finns det två aggregat vardera och vid Forsmark 3 finns det tre stycken. Under sommarens revisioner kommer det att förberedas för fasta anslutningspunkter vid respektive reaktorbyggnad. Så fungerar dieslarna av vatten till reaktortankarna och härden är helt oberoende av befintliga system. Att anlita en extern aktör, som Skadeservice, under en övergångsperiod, är en del i förstärkningen av haveri beredskapen. Övningar i Forsmark Utöver samarbetet med Skadeservice har Forsmark en egen omfattande haveriberedskapsorganisation. Forsmark har också en egen lokal beredskapsstyrka vars uppgift är att hantera den mobila utrustning som ägs av Forsmark. – Den lokala beredskapsstyrkan består av personer från räddningstjänsten och bevakningscen- tralen som agerar som driftorganisationens förlängda arm när det gäller hantering av utrustning utanför själva anläggningarna, säger Ove Nilsson, nuvarande projektledare för haverihantering på Forsmark. Forsmarks haveriberedskapsorganisationen, den lokala beredskapsstyrkan liksom Skadeservice över kontinuerligt olika scenarier i Forsmark. – Bara i vinter har den lokala beredskapsstyrkan övat ett dussintal gånger. En av de viktigaste sakerna i en haveriberedskapsorganisation är övning, säger Ove Nilsson. Text och foto: Anna Ek Vart och ett av aggregaten är tre gånger starkare än en stor lastbilsmotor och väger tillsammans med containern som de monterats i cirka 30 ton vardera. Aggregaten körs parallellt och kan upprätthålla en elkraftsförsörjning i 24 timmar utan att behöva tankas. Vidare är aggregaten mobila, vilket betyder att de kan flyttas dit de behövs med hjälp av en terminaltruck, till exempel om det skulle uppstå problem med något aggregat vid ett annat block. Samtliga aggregat drivs på Ecopar, vilket är en syntetisk form av diesel. Den är miljövänlig och kan lagras lång tid utan att kvaliteten försämras. Text: Julia Rydberg. Foto: Anna Ek 7 Fakta En av de vanligaste arbetsuppgifterna som processoperatör är att rondera anläggningen. Då kontrolleras status på bland annat ventiler, pumpar och värmeväxlare. – Vi läser av mätvärden och använder oss av syn, hörsel och känsel för att upptäcka eventuella fel, säger Marcus Zackariasson. UTBILDNING Det första årets utbildningsprogram för nyanställda innehåller bland annat en allmän teknisk grundutbildning och skyddsutbildning. Den innehåller också systemkunskap, anläggningskunskap, och driftkunskap. Efter avslutad grundutbildning följer praktik med ett skiftlag. ARBETSUPPGIFTER Processoperatörens huvudsakliga arbetsuppgifter är: • Rondering av anläggningen • Driftläggning och provning av process- och säkerhetssystem • Uppföljning av processfunktioner • Utveckling och kvalitetssäkring av rutiner och instruktioner • Felsökning och problemlösning KARRIÄRSSTEGE Processoperatörerna: ”Vi är kontrollrummets ögon och öron” Det finns över 80 processoperatörer på Forsmark och varje år anställs 10–15 nya. Som nyanställd väntar först ett års utbildning och praktik innan arbetet börjar tillsammans med ett skiftlag. Ulrika Berg och Marcus Zackariasson är två av Forsmarks processoperatörer. Ett av de vanligaste yrkena på Forsmark är processoperatör. Deras uppgift är att fungera som kontrollrummets förlängda arm genom att utföra olika arbetsmoment i anläggningen och samtidigt ha kontakt med operatörerna i kontrollrummet. Ulrika Berg och Marcus Zackariasson har den yrkesrollen på Forsmark 3. – En av våra uppgifter är att hjälpa turbin- och reaktoroperatören under olika provningar då allt kontrolleras att det fungerar som det ska. Vi får bland annat en lång lista på de ventiler som vi ska ändra läge på för att kunna göra provningen, berättar de. Arbetsdagarna som processoperatör är varierande med många olika arbetsuppgifter. – Förutom rutinmässiga prov och rondering av anläggningen då vi kontrollerar status på bland annat ventiler och pumpar, är dagarna aldrig lika. Variationen och att jag alltid lär mig något nytt är det roligaste med det här jobbet, säger Ulrika. Gillar skiftgång Arbetet innebär skiftgång med för-, eftermiddags-, och nattpass. Efter fyra veckors skiftarbete har personalen en och en halv vecka ledigt. Ofta finns möjlighet att ta ut tre veckors sammanhängande ledighet. Både Marcus och Ulrika 8 tycker att fördelarna väger över nackdelarna när det gäller skiftarbete. – Ibland missar jag helger med vänner och familj eftersom vi jobbar tre helger under en sjuveckorsperiod. Men det är jätteskönt att inte behöva gå upp tidigt på morgonen lika ofta som i andra yrken, säger Marcus. – Jag uppskattar den tid jag får på skiftgångens lediga förmiddagar att kunna uträtta ärenden på. En nackdel är att nattpass sliter, men vi har långa ledighetsperioder istället och det är skönt. Det bästa av allt är ändå skiftkompisarna som blir som en andra familj, säger Ulrika. Ett års utbildning Både Ulrika och Marcus började anställningen med ett års internutbildning på Forsmark. Ulrika hade tidigare läst yrkeshögskola med inriktning process och produktion medan Marcus läst en ettårig eftergymnasialutbildning i Forsmark med inriktning kraft och värme. – Man måste vara förberedd på att sitta i skolbänken om man vill bli processoperatör, men teori varvas med praktik och jag fick lära mig så mycket om hur ett kärnkraftverk fungerar, berättar Marcus. Text och foto: Elin Bergqvist Efter några år som processoperatör finns möjlighet att utvecklas genom att utbilda sig vidare till eloperatör, avfallsoperatör, turbinoperatör och reaktoroperatör. Dessutom finns framtida möjligheter inom ledande befattningar som driftvakt och därefter skiftchef. ”Det är ett varieran de jobb där man alltid lär sig något nytt. Och skiftkompisarna är toppen!” ”Det är ett självstän digt och ansvarsfullt arbete tillsammans med ett skiftlag som blir som en familj.” Arbetsmöjligheter för dig För dig som är intresserad av att arbeta och utvecklas i en teknisk miljö är möjligheterna på Forsmark stora. Vi är mitt uppe i en spännande fas med stora tekniskt komplexa utmaningar. Med 1 200 anställda finns en enorm bredd på de olika yrkesrollerna inom Forsmark. Forsmark kommer under de närmaste tio åren ha ett fortsatt stort rekryteringsbehov. Vi kommer att rekrytera högskole- och civilingenjörer samt från tekniskt gymnasium och yrkeshögskoleutbildningar. ROBERT KNISTRÖM, 33 ÅR, PROCESSINGENJÖR. CIVILINGENJÖR I ELEKTROTEKNIK. Vad arbetar du med? Jag arbetar med strategisk och långsiktig investeringsplanering för utrustning till kontrollsystemen på Forsmark 3. Det innebär att jag ansvarar för systemens tekniska status. Vad är det roligaste med ditt arbete? De varierande arbetsuppgifterna och att jag har hand om helhetsbilden för mitt ansvarsområde. Min roll innebär även att jag kan dyka ner i tekniken när det behövs, vilket jag uppskattar mycket. Hur är Forsmark som arbetsplats? Forsmark är en inspirerande och lärorik arbetsplats. Det finns mycket att lära från andra och det finns många olika tjänster, vilket gör att karriärmöjlig heterna är goda ANNIKA MELLBERG, 27 ÅR, SYSTEMKONSTRUKTÖR. CIVILINGENJÖR I KEMI. Vad arbetar du med? Jag jobbar med komponentersättning. Min uppgift är att hitta delar som behöver bytas ut i reaktorerna. Sen skriver jag rapporter som innehåller alla tekniska krav. KIMMO HALONEN, 27 ÅR, BRÄNSLEINGENJÖR. CIVILINGENJÖR I TEKNISK FYSIK. Vad arbetar du med? Jag jobbar med hantering av kärnbränsle. Bland annat projektleder jag bränsleinköp och planerar uttransporter av använt kärnbränsle. Under revisionsavställningarna arbetar jag i reaktorhallen som inspektionsledare. Vad är det roligaste med ditt arbete? Att det är så varierande. Ena dagen sitter jag på kontoret och nästa dag kan jag befinna mig ute i anläggningen för att se hur systemet ser ut. Hur är Forsmark som arbetsplats? Forsmark är en väldigt bra arbetsplats där man satsar på personalen. Jag tycker det är kul att känna att arbetsgivaren investerar i och värdesätter mig. Vad är det roligaste med ditt arbete? Det roligaste är att ha möjligheten att gå in i reaktorbyggnaden för att se det jag arbetar med. Hur är Forsmark som arbetsplats? Forsmark är en utmanande arbetsplats. Jag får ta ansvar och jag har stor frihet kring hur jag lägger upp arbetet. Stämningen är genomgående både seriös och trevlig. Bli en av oss! Vi söker ständigt nyfikna, ambitiösa ingenjörer för bland annat drift, underhåll och konstruktion, med en bakgrund från till exempel elkraft, bygg, mekanik, teknisk fysik, energi med mera. Forsmarks Kraftgrupp AB är ett av de viktigaste företagen i Sverige då vi försörjer motsvarigheten till tre städer av Stockholms storlek med elektricitet. Vi satsar på framtiden och gör mångmiljardinvesteringar i anläggningen för att säkerställa säkerhet och produktion i minst 20 år till. Forsmark ligger vackert beläget i naturskön omgivning norr om Östhammar. Trots att vi sysselsätter nästan 1200 anställda är vi ett Välkommen! vattenfall.se/jobb familjärt företag i den internationella Vattenfallkoncernen. Forsmark står inför en rad spännande, tekniska utmaningar där du har stora möjligheter att lära och utvecklas. Sammantaget innebär det att du kan arbeta ett helt yrkesliv på Forsmark och fortfarande utmanas! Välkommen in på vattenfall.se/jobb för att se vad vi har att erbjuda just nu. 9 Forsmarks bruk är ett populärt besöksmål i Roslagen. Inte minst Engelska parken som fick nationell uppmärksamhet när den kom på delad fjärde plats i tävlingen Sveriges vackraste park. Den är även arbetsplats för Göran Wallerstig. Sedan snart 30 år är han parkförvaltare i Forsmarks bruk. Promenad i Engelska parken Från parken har man fin utsikt över Köksdammen och den Nya herrgården. Foto: Elin Bergqvist Forsmarks nya herrgård stod klar 1774. Landskapet bakom herrgården var stenigt, kuperat och där fanns även många gamla byggnadsgrunder. Det är svårt att tro i dag, när man vandrar i den gröna och lummiga parken. När Samuel af Ugglas köpte Forsmarks bruk 1781 fanns det en fransk park i anslutning till den nya herrgården. Anläggningen av Engelska parken började när Samuel tog över bruket. Det var ett arbete som pågick under många år. När parken var klar användes den främst av herrgårdsfolket för promenader och spel som exempelvis fjäderboll, något som i dag skulle jämföras med badminton. Under 1960- och 70-talet restaurerades Engelska parken av Walter Bauer. Han var en känd trädgårdsarkitekt som bland annat återuppbyggt parken vid Drottningholms slott i Stockholm och Botaniska trädgården i Uppsala. Ordning och reda Göran Wallerstig är parkförvaltare i Forsmarks bruk sedan 1987. Ett av hans uppdrag är att ta hand om Engelska parken. När han började jobba i Forsmarks bruk var Walter Bauer verksam där samtidigt. Håligheter i trädstammen visar att trädet inte mår bra. Göran Wallerstig inspekterar trädet. Foto: Juliette Smulders 10 - Att jobba med honom gav mig en bra grund att stå på, jag lärde mig mycket. Göran förvaltar bland annat Bauers idéer om hur planteringen av blomsterlökar ska göras, exempelvis påsk- och pingstliljor och krokusar som det finns många av i Forsmarks bruk. – Det här med parkförvaltning tycks vara någonting som går igen i familjen. I dag jobbar min son tillsammans med mig i Forsmarks bruk. Min pappa jobbade också som parkförvaltare i Gimo herrgårds park, där även jag började min yrkeskarriär. Det Göran fick med sig därifrån är att ordning Göran Wallerstig, parkförvaltare i Forsmarks bruk. Foto: Juliette Smulders Brukets dammar fyller en viktig funktion för många fågelarter. Foto: Elina Meuller Fina sommarblommor vid en av broarna i Engelska parken. Foto: Elina Meuller – Ulla Fant, friherrinnan Ulla af Ugglas äldsta dotter, berättade för mig att hennes mamma alltid ville ha ett fritt synfält från herrgården till Spegelpaviljongen. När jag planterade en allé med alträd blev hon väldigt splittrad även om hon tyckte det var fint. Hon tänkte på hur hennes mamma ville kunna se till paviljongen, säger Göran. Att promenera i Engelska parken med Göran, och höra alla historier, gör att man ser byggnaderna, blommorna och träden på ett annat sätt än tidigare. trivs bättre här i Uppland, säger Göran. Vid Källhuset ligger ett dött träd. Det är en svartpoppel. Göran vill ha kvar den i parken, även om den bara ligger där. – Den ser ut som ett gammalt dinosaurieskelett. Sådant ger området karaktär och det hör till parken. Och från ”dinosaurien” kommer det ett nytt skott som står levande bredvid sin döda släkting. Göran tycker att våren och försommaren är den vackraste årstiden att besöka parken, när skira försommarblommor kommer upp och man fortfarande kan se trädens karaktär och grenverk ordentligt. – Sen kommer sommaren och då blir parkens sommarängar mer framträdande. Passa på att följa med på en guidad tur för att höra mer om parkens historia och dess sevärdheter varje onsdag klockan elva till och med den femte augusti. Ger området karaktär och reda är förutsättningen för att kunna jobba på ett bra sätt. – Det är ett sätt att visa respekt för området. I Engelska parken finns det många sevärdheter som bland annat Belisars tempel, Spegelpaviljongen och fågelhuset, som även kallas Volièren. I slutet på 1700-talet hade man orrar och pärlhönor där och under en tid även berguvar. Idag står originalstatyn av Neptunus som är havsguden i romersk mytologi i Volièren, skyddad från väderleken. En kopia står i Verkstadsdammen.Volièren revs 1962 men byggdes upp igen i början på 1990-talet. Fortsätter man förbi Volièren kommer man till en hundkyrkogård. – Här vilar flera av familjen af Ugglas hundar. När jag började jobba här så röjde jag undan sly, ställde upp stenarna och fixade gräsgången, eftersom det var helt övervuxet, berättar Göran. En bit bort ligger Belisars tempel. Templet, som är vishetens boning, är helt klätt med granbark. Möblerna som står där har Greta Garbo använt vid filminspelningen av Gösta Berlings saga, skriven av Selma Lagerlöf. Promenaden fortsätter över grusgången och kommer till Spegelpaviljongen. På byggnadens tak, som även är en altan, höll brukets egen musikkår sina sommarkonserter. Vi stannar vid en lind och Göran berättar bekymrat att den inte mår bra. – Jag har haft trädexperter här som kan mycket om lindar. De har berättat att det här trädet inte mår bra och då kan det bli som hål i stammen. Eftersom det är en så kallad Bohuslänlind skulle den helt enkelt trivas bättre i Bohuslän. Den här tänker vi ersätta med en annan lind som Text: Juliette Smulders I Belisars tempel kan man se porträtt av Athena, vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi, och Sokrates, grekisk filosof. Foto: Eva Fischer 11 Sigrid kommer lastad med en utställning SKB:s nya transportfartyg m/s Sigrid har nu varit i drift i ett och ett halvt år. Redan under första året hann hon med 16 resor till Forsmarks hamn. Men veckan efter midsommar kommer hon för första gången med en utställ ning istället för radioaktivt avfall i lasten. Det var en bitande kall vintermorgon i början av december 2013 som m/s Sigrid för första gången lade till i en svensk hamn, Videbergs hamn vid Ringhals kärnkraftverk. Då hade hon precis genomfört den långa resan från varvet i Galati i Rumänien där hon byggdes. Systemet för transporterna av radioaktivt avfall byggdes upp i början av 1980-talet i samband med att fartyget m/s Sigyn togs i drift. Och det säger sig självt att mycket har hänt sedan dess. Bland annat är kraven på säkerhet högre än för 30 år sedan. Det nya fartyget är dessutom både miljövänligare och större än sin föregångare. Något som kommer att komma väl till pass i framtiden när rivningsavfall från kärnkraftverken ska tas om hand. När Sigrid kunde ta över transporterna med radioaktivt avfall och använt kärnbränsle från m/s Sigyn i början av 2014 tog en ny era vid. Sedan dess har det rullat på och både sommargäster och kommuninvånare har fått vänja sig vid att se det blåa fartyget (till skillnad från orangeröda Sigyn) trafikera kusten. Att intresset för SKB:s transportfartyg är stort är något som Ann-Kristin From. kommunikationsFoto: Martin Svärd Så här såg det ut förra året när m/s Sigrid var på plats med den nya utställningen i Almedalen i Visby. Foto: Oscar Engström enheten i Forsmark/Östhammar känner väl till. Sigyn var i många år något av en symbol för företaget och hanteringen av radioaktivt avfall. Även den rollen har Sigrid nu fått axla. Förra året deltog hon för första gången vid Almedalsveckan på Gotland med en nybyggd utställning i lastrummet ombord. Den 23–25 juni kommer hon nu med samma utställning till Forsmarks hamn. – Vi är väldigt glada över att vi nu kommer att kunna visa den här utställningen även i Östhammars kommun. Den här kommunen är viktig för oss.Vi har verksamhet här redan i dag men vi planerar också stora projekt här i framtiden, berättar enhetschef Ann-Kristin From. Hon var på plats i Almedalen och såg den nya utställningen redan förra året. – Där får man verkligen veta allt om SKB:s verksamhet - vår historia, nutid, och framtid. Alla fakta om det vi håller på med. Det finns bland annat mycket information om vår omfattande forskning, inte minst den spännande forskning som SKB utfört på Grönland. Våra kommunikatörer och experter kommer att guida runt i utställningen och det blir många tillfällen att ställa frågor. Turerna till Sigrid kommer att utgå från Forsmarks bruk och det krävs en föranmälan för att få åka med. Senast den 22 juni går det bra att anmäla sig till [email protected] Eva Nevelius Buskhe/SKB Sigyn sätter punkt Sigrid har för länge sedan tagit över. Vad händer då med Sigyn? Jo, hon slutar nu sitt liv som fartyg. Från början var ambitionen att sälja SKB:s trotjänare vidare till en ny ägare. Men efter att ha tagit hjälp av en mäklarfirma för att sondera marknaden kunde SKB konstatera att det var bättre att montera ner fartyget och återvinna materialet på ett miljövänligt sätt. – Även om Sigyn varit mycket väl underhållen och därför är i utmärkt skick, så är hon gammal och liten vilket inte passar marknaden, som ju från början dessutom är rätt begränsad. En jämförande analys visade att återvinning är ett bättre alternativ, säger Susanne Andersson, driftchef på SKB. Sigyn hade varit i drift i 30 år när hon ersattes av det nya transportfartyget m/s Sigrid. Efter att Strålsäkerhetsmyndigheten friklassat Sigyn har fartyget nu sålts till Stena Recycling AB, som för en tid sedan påbörjade nedmontering och återvinning på Falkvarv i Falkenberg. Nedmonteringen beräknas vara klar i början av hösten. 12 Sigyn på en av de sista resorna till Forsmark. Foto: Lasse Modin Forsmark gör sig redo för WANO-granskning Under Pre-visit gjorde WANO bland annat en anläggningstur på Forsmark 1. Foto: Samuel Petersson Som en del i Forsmarks säkerhetsarbete anlitas externa granskningsorgan för att utvärdera verksamheten. I höst kommer den internationella kärnkraftsorga nisationen WANO, (World Association of Nuclear Operators), att genomföra en tre veckor lång granskning av Forsmarks kärnkraftverk. Forsmark tog 2010 beslut att genomgå en granskning av ett externt organ vart fjärde år med en uppföljande granskning två år senare. Syftet är att förbättra säkerheten på anläggningen. Förutom att ge förslag på förbättringsåtgärder identifierar granskningsorganet även styrkor och bra arbetsätt där Forsmark kan vara en bra förebild för andra kärnkraftverk. – En granskning är en läroprocess där vi lär av både själva granskningen men även av förberedelsearbetet, då vi gör en utförlig genomgång av hur vi arbetar, säger Cecilia Eriksson, Forsmarks värd för WANO-granskningen. Den senaste WANO-granskningen på Forsmark som gjordes 2011, resulterade i 134 förbättringsåtgärder. De åtgärder som genomfördes var både av större och av mindre karaktär som bland annat att sätta etiketter på kemipreparat till förbättrade möjligheter att följa upp verksamheten. – Det var ett omfattande arbete, som stundtals var tufft men lärorikt för hela organisationen, säger Cecilia Eriksson. WANO:s uppföljande granskning, 2013, visade att arbetet hade gett resultat. – Det genomCecilia Eriksson, värd för snittliga betyget är WANO-granskningen. att få godkänt i 70- 75 procent av förbättringsområdena. Forsmark klarade 80 procent, det är ett resultat som vi känner oss mycket nöjda med, säger Cecilia Eriksson. Gränsöverskridande samarbete I höst, den 20 oktober till den 9 november, kommer WANO tillbaka för att genomföra en ny granskning. Granskningen genomförs av kollegor från andra kärnkraftverk över hela värden. – Eftersom det är kollegor som kommer att granska oss är en WANO-granskning ett utmärkt tillfälle för alla inblandade att dela med sig av erfarenheter och insikter för att förbättra säkerheten, säger Cecilia. Det som skiljer årets granskning från den som genomfördes 2011 är det dokument som beskriver WANO:s riktlinjer för hur en anläggning bör drivas, Performance Objectives and Criterias. I den nya revideringen har man även tagit med erfarenheter från händelsen i Fukushima. Förberedelserna inför stundande granskning pågår för fullt. I början av året kom representanter från WANO till Forsmark för ett förberedande möte, en så kallad Pre-visit. Syftet var att bilda sig en uppfattning om anläggningen, gå igenom praktiska förberedelser och informera om hur granskningen kommer att gå till. – Vi ser fram emot den stundande WANOgranskningen som spelar en viktig roll i Forsmarks säkerhetsutveckling, säger Cecilia Eriksson. Text och foto: Eva Fischer WANO granskar FKA – Syftet med granskningen är att förbättra säkerheten på anläggningen. Förutom att ge förslag på förbättringsåtgärder identifieras även styrkor och bra arbetsätt där Forsmark kan vara en bra förebild för andra kärnkraftverk. Kort om WANO I oktober 1987, efter de två kärnkraftsolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl, möttes representanter från samtliga världens kärnkraftverk för att etablera ett öppet utbyte av kunskap och erfarenheter. Som en följd av det invigdes två år senare den internationella kärnkraftsorganisationen WANO (World Assoiciation of Nuclear Operators) vars mål är att förbättra säkerheten på kärnkraftverk. WANO har ingen koppling till någon myndighet, utan består av medlemmar och en styrelse. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med sammanlagt cirka 440 kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Vattenfall hör till WANO:s Pariskontor. 13 En guidad tur på Forsmark Genom panorama fönstret vid reaktorhallen har besöksgrupper möjligheten att se in i hallen där bland annat bränslebytet sker under revisionerna. Allmänhetens intresse att besöka ett kärnkraftverk är stort. Sedan Forsmark startade sin första reaktor för 35 år sedan har över 850 000 besökare guidats i området och anläggningen. Den senaste tidens ökade säkerhetskrav försvårar öp penheten, vilket gör att endast prioriterade grupper numera kan tas emot. Så här går en guidad tur på Forsmark till. På somrarna körs dagliga guidade turer förbi kärnkraftverket i Forsmark. Turerna utgår från Forsmarks bruk, där besökarna checkas in. Från samma ställe utgår även de besök av prioriterade grupper som ska guidas i kärnkraftverket. Flertalet som kommer är högskole- och universitetsstuderande, journalister och representanter från olika företag. Besöken är bokade med framförhållning och deltagarna som registrerats med namn och person- nummer behöver legitimera sig för att få följa med bussen förbi fordonskontrollen till Forsmark, som är ett skyddsobjekt. Här är det förbjudet att fotografera och filma, så alla mobiltelefoner med kameror får låsas in i skåp på väg in i kärnkraftverket. Säkerheten främst Så få personliga tillhörigheter som möjligt får följa med in i anläggningen av säkerhetsskäl och på grund kontaminationsrisken. Guiden och be- söksgruppen får sällskap av en skyddsvakt, och passerar en säkerhetskontroll som påminner om den som finns på flygplatser. Besökarna passerar en metalldetektorbåge som reagerar på olika typer av metallföremål. De passerar också en Sentinel, som även kallas bombsniffer, med vilken kemikalier och sprängämnen kan detekteras. – Säkerheten har hög prioritet. Det här är rutin också för dem som jobbar här, berättar Christoffer Ågstrand, besöksguide på Forsmark. VÄLKOMMEN TILL HUNDUPPVISNING Söndag 9/8 kl 12–14 Forsmarks bruk Forsmarks HandkraFt Lokala konsthantverkare och konstnärer. Öppettider 22 juni – 9 augusti. Alla dagar 11:00 – 16:00. Välkomna! www.forsmarkshandkraft.se 14 Östhammars Brukshundklubb www.osthammarsbk.com Bakom skogränsen är besökarna på zonindelat område och där kan joniserande strålning förekomma. Alla besökare klär på sig skyddskläder, skoskydd och hjälm. – Om en partikel skulle fastna på någons kläder skulle de behöva lämnas kvar och tvättas i 70-80 grader varmt vatten, därav skyddskläderna, säger Christoffer Ågstrand. Promenaden fortsätter till strålskyddsexpeditionen. Här möts vi av rejäla snurrgrindar och här gäller personligt kort, pinkod och biometrisk fingeravtrycksskanning. Det är bara den som har behörighet som får passera igenom. Alla som går in i anläggningen bär personliga dosimetrar som registrerar eventuell stråldos. Vakten låser upp en dörr som gör det möjligt för besöksgruppen att fortsätta in i kärnkraftverket. Gruppen åker hiss till den nionde våningen i reaktorbyggnaden, där det är möjligt att via ett panoramafönster se ut över reaktorhallen. Bassängens vatten skimrar blått, reaktorinneslutningens kupol skymtar under vattenytan och laddmaskinen som används vid bränslebyten står stilla. – Under drift är det få eller inga arbeten som pågår i reaktorhallen. Underhåll och bränslebyte görs under sommarens revisioner, berättar Christoffer Ågstrand. Skapa förtroende Med utsikt över reaktorhallen förklarar han för besöksgruppen hur reaktorn kokar vatten till ånga, som med högt tryck får de stora turbinbladen att snurra. I slutet av turbinsträngen sitter generatorn som omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi. På vägen ut registreras eventuell dos och besökarna passerar två stationer med monitorer som skannar eventuella radioaktiva partiklar som inte får följa med ut. Nya säkerhetsregler gör besöken både tidsoch arbetskrävande men de är värdefulla för att öka kunskapen om och skapa förtroende för verksamheten som bedrivs. – Att med egna ögon få ta del av arbetssätt, säkerhetskontroller och miljöer i ett kärnkraftverk är ofta mycket uppskattat av våra besökare, avrundar Christoffer Ågstrand. Text: Therese Herrgård Foto: Elin Bergqvist Festival Östhammar öppnar med konsert i Forsmarks bruk I år ersätts den traditionella Musikveckan av Festival Östhammar där Östhammars kommun är samordnare för de artister, föreningar, kyrkor och näringsliv som står för programmet. Under tio dagar mellan den 3–9 juli arrangeras musik, konst, teater, dans, guidningar samt natur- och smakupplevelser på olika platser i kommunen. Forsmark är arrangör för öppningskonserten med Sveriges souldrottning LaGaylia och hennes band Soul Unit. Under kvällen i Forsmarks kyrka bjuder de på såväl eget material som handplockade favoriter från legender som bland annat Aretha Franklin, Marvin Gaye och Stevie Wonder. Under dagen och kvällen den tredje juli kommer Forsmarks Wärdshus och Forsmarks Café att servera hembakade kakor samt en grillbuffé med smaker från Roslagen. Biljetter köper du på Visit Roslagens turistbyråer eller på: www.visitroslagen.se Med hjälp av processmodellen kan man enkelt se hur en kokvattenreaktor fungerar. Forsmarks Café I Forsmarks vackra 1700-talsbruk ligger Forsmarks Wärdshus med stor uteservering mot Bruksdammen. Servering av kaffe, smörgåsar, pajer, fikabröd, kulglass och lättare luncher Lunch, middag, fest, catering, bröllop och högtidsmiddagar Öppet dagligen juni–augusti Öppet dagligen 15 juni till 9 augusti, kl 10:45-16:00 Stängt under midsommarhelgen Tel: 0173-501 09 Stängt midsommarhelgen. För öppettider ring 0173-501 00 www.forsmarkswardshus.se 15 Ett historiskt vingslag: Luftförsvarsövning med nedslag i Forsmarks bruk Vintern 1925–1926 skulle en luftförsvarsövning hållas i Östhammar. Ledningen utgjordes av dåvarande försvarsmyndigheten. För att övningen skulle bli så realistisk som möjligt inkallades flygplan från skolflottiljen i Söderhamn. Flottiljen ställde upp med flera flygplan under ledning av skolchefen Nils Söderberg. De öppna och enkla flygmaskinerna startade resan mot Östhammar en grå och mulen vinterdag. När de närmade sig Tierp och Hållnäsområdet tilltog det dåliga vädret och det började snöa kraftigt. Detta resulterade i att några flygmaskiner fick vända om och en blev tvungen att nödlanda på en åker utanför Tierp. Söderberg däremot fortsatte resan trots alla svårigheter tillsammans med sin mekaniker som satt bakom honom med en verktygslåda och en dunk bensin. När de två närmade sig Forsmark hostade motorn till och stannade på grund av bensinbrist. De blev tvungna att nödlanda. En sjö fanns under dem och på den valde de att landa. Sjön var Bruksdammen i Forsmark och landningen gick bra på isen och snön eftersom planet var utrustat med skidor istället för hjul. Landningen gjordes långt norrut på dammen. En skogshuggare som hade hört planets hostningar och sett nödlandningen skyndade till undsättning. Efter landningen klev piloten och mekanikern ut och tankade planet från den medförda bensindunken. Planet startade och skogshuggaren och mekanikern gick före planet och visade vägen mot bruket. Plötsligt brast isen under planet – propellern slogs av mot iskanten och planet sjönk till hälften genom isen. Därmed fick även piloten fortsätta till fots mot bruket tillsammans med de andra två. När de kom fram bjöds piloten Söderberg till herrgården på middag. Han var nämligen på denna tid en nationellt känd ”flygbaron” som de kallades då. Söderberg var också Sveriges första pilot som räddats ur ett flygplan som kommit i okontrollerat spinn och landat lyckligt tack vare att han använt fallskärm. Efter middagen rekvirerades taxi åt Söderberg så att han kunde ta sig till Östhammar. Mekanikern telegraferade hem till Söderhamn efter en ny propeller. De var dock inte säkra på vilken storlek propellern som satt på planet hade och därför skickades två olika. Det är därför det både finns en ny och en begagnad, trasig propeller på Bruksmuséet i Forsmarks bruk. Där kan besökare även ta del av tidningsklipp från händelsen, som väckte stor uppmärksamhet i bruket. Då man aldrig tidigare sett något flygplan i Forsmarks bruk blev det folkvandring ut på isen de närmaste dagarna. Bruksborna hjälptes också åt att lyfta upp planet ur vaken. Mekanikern monterade sedan en ny propeller som hade kommit med tåg från Ockelbo till Dannemora, där den hämtats. Incidenten slutade lyckligt. Någon vecka senare kunde piloten Söderberg och mekanikern resa hem till Söderhamn igen. Text: Christer Gustafsson Foto: Eva Fischer och IStockphoto Källor: Bruksmuséet, Upsala Nya Tidning och P Å Wahlström Brunch:00 12 Från kl ållning Underhkl 13:00 Från MNA! VÄLKO -501 00 Tel: 0173 ardshus.se ksw forsmar JA Z Z BRU NC H forsmarks wärdshus Söndag 5 juli – Lill-Bengts Svänggäng Söndag 19 juli – Brunch Bandet Söndag 12 juli – Django Friends Söndag 26 juli – Brunch Bandet Jörgen Anderstig och Guy Eriksson Bandet spelar en Gypsy Swing som hyllar den legendariska gitarristen Django Reinhardt. Gruppen spelar mest i Stockholmstrakten bland annat på Mosebackes Jazzbrunch. Jörgen Anderstig, Agge Eriksson och Classe Brodda Jörgen Anderstig, Agge Eriksson och Classe Brodda Forsmark Meet Utställning av amerikanska bilar Utställning av amerikanska bilar och motorcyklar. Insläpp av fordon och motorcyklar. Insläpp av fordon mellan kl 10-11. Vid eventuell mellan kl 10-11. Vid eventuell platsbrist förbehåller vi oss rätten platsbrist förbehåller vi oss rätten Lör 10/8 kl 11-15 i Forsmarks bruk att gallra bland fordonen. att gallra bland fordonen. Välkomna! Information: Tel: 070-339 08 22. www.visitforsmark.se Välkomna! Arrangör: East Coasters Roselaw FORSMARK Meet ’n’ cruising Lördag 8/8 kl 11.00–14.30 Forsmarks bruk Arrangör: East Coasters Roselaw 16 Vad kan du om kärnkraft och Forsmark? Forsmark producerar en sjättedel av Sveriges el och är en av de största arbetsgivarna i Östhammars kommun. Vad vet du om kärnkraft och om verksamheten i Forsmark? Här får du chansen att testa dina kunskaper eller läsa Forsmarks Tidning extra noga. På www.vattenfall.se/forsmark kan du också hitta svaren på våra frågor. Tävla om fina priser! I början av september dras tio vinnare bland de korrekta svaren. 1 Forsmarks produktionsresultat för 2014 blev 25,3 miljarder kilowattimmar. Hur många hushålls års behov av el räcker det till? Svar:................................................................................................... 2 Vad heter programmet som arbetar med säkerhets höjande projekt på Forsmark? 6 Vad är syftet med Biotestsjön i Forsmark? 7 I ett kärnkraftverk utvinns energi genom klyvning av atomkärnor. Vad kallas den processen? Svar:............................................................................................................... Svar:............................................................................................................... 3 Hur många gästar besöksverksamheten i Forsmark varje år? Svar:............................................................................................................... 4 I Vattenfalls säkerhetsarbete ingår att ha gedigna interna rutiner för uppföljning och kontroll. Vilka har det yttersta ansvaret för kontroll av de svenska kärnkraftverken? Svar:............................................................................................................... 8 Vilka är de två vanligaste reaktortyperna? Svar:............................................................................................................... 9 2009 kom en park i Forsmarks bruk på delad fjärdeplats i tävlingen Sveriges vackraste park. Vad heter parken? Svar:............................................................................................................... Svar:............................................................................................................... 5 Hur mycket väger en reaktortank? Svar:............................................................................................................... Skicka dina svar till Forsmarks Tidning, 742 03 Östhammar, senast den 31 augusti. Märk kuvertet ”Kärnkraft och Forsmark”. Du kan även skicka dina svar med e-post, se adress på sidan två. 10 . ilken av årets revisoner är den längsta (antal dygn) på V Forsmark? Svar:............................................................................................................... Namn:...................................................................................................................... Adress:.................................................................................................................... Postnr/ort.............................................................................................................. SCENSOMMARGIGET ® Välkommen till Forsmark SOMMARSOUL presenterar - en upplevelse för hela familjen L a Gaylia Frazier Soul Unit Band • • • • • • • FREDAG 3 JULI KL 20:00 FORSMARKS KYRKA Forsmarks KÖP DINA BILJETTER PÅ: Visit Roslagens Turistbyråer eller www.roslagen.se serverar ka Café kbuffé “Sju sorte rs kakor” Forsmarks W serverar frå ärdshus n kl. 17 “Sommar Grillbuffé” Tel. 0173 -501 00 Elbilar för barn Experimentverkstad Hoppborg Guidade visningar och bussturer Bruksmuseum Hantverk Café och värdshus Öppet dagligen 15 juni–9 augusti, kl 10:45–16. Kostnadsfria aktiviteter Läs mer visitforsmark.se Arrangör: Forsmarks Kraftgrupp AB 17 Det sjuder av liv – abborryngel i Biotestsjön Anna Gårdmark och Fredrik Landfors, från SLU:s Kustlaboratorium i Öregrund, förbereder sjösättning av ramar där abborryngel ska placeras ut vid Biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Anna Ek Anders Adill och Ylva Ericson drar in en av de ramar i Biotestsjön där yngel ska placeras ut. Foto: Anna Ek I Biotestsjön utanför Forsmark bedrivs flera forskningsprojekt. Kustlaboratoriet i Öregrund studerar just nu hur vattentemperatur påverkar abborryngels tillväxt och födointag. Utöver årliga omgivningskontroller bedriver Kustlaboratoriet i Öregrund också forskning i Biotestsjön, som består av ett kvadratkilometer stort vattenområde utanför Forsmarks kärnkraftverk. Havet i det inhägnade området är upp till tio grader varmare än omgivande hav på grund av det upphettade kylvattnet från Forsmarks kärnkraftverk som släpps ut här. Det innebär att forskarna kan göra intressanta jämförelser. – Vi jämför bland annat om abborrynglen utvecklas annorlunda i den varmare miljön jämfört med den kalla omgivande miljön, men också hur ynglen påverkas av att byta miljö.Yngel från den varma Biotestsjön sätts i det kallare omgivande havet och yngel från det kallare vattnet sätts i Biotestsjön, säger Fredrik Landfors, fiskeriassistent på Kustlaboratoriet i Öregrund vid Sveriges lantbruksuniversitets, SLU:s, institution för akvatiska resurser. Yngel planteras ut Fredrik Landfors sköter den praktiska delen av forskningsprojektet och har varit med och samlat in rommen som nu utvecklats till fiskyngel i de akvarier som han själv har byggt och driftsatt. Yngel sattes ut i början av maj och kommer att tas upp i juni. – Då mäter vi hur långa fiskarna blivit och studerar också deras magar för att se vad de har ätit, säger Fredrik Landfors. Temperatureffekter Stora runda ramar har satts ut både i Biotestsjön och i havet utanför. I ramarna sitter plastpåsar, mesokosmer, där ynglen planteras ut. Anna Gårdmark är professor på Kustlaboratoriet i Öregrund och leder projektet tillsammans med forskaren Magnus Huss. – Studier av temperatureffekter gjordes på 1990-talet, men sedan dess har inte liknande forskning bedrivits. Kustlaboratoriet övervakar kontinuerligt effekterna av tillförseln av varmvatten på fisksamhället. Det här forskningsprojektet vill bidra med kunskap om hur samspelet mellan abborrar och djurplanktonen, som de äter tidigt i livet, påverkas av den högre temperaturen, säger Anna Gårdmark. Mängden djurplankton i plastpåsarna mäts två gånger i veckan. – Det görs för att se hur djurplanktonsamhället påverkas av att yngel i det varmare vattnet växer fortare och därmed äter mer, säger Anna Gårdmark. Att just abborre är så intressant att studera beror på att arten är vanlig i området och i övriga Sverige. Den används därför som indikator, indikatorart, i miljöövervakning. Abborren är också viktig för fritidsfisket. – Målet är att vi ska förstå hur den varma miljön påverkar både fisken och dess föda. På grund av klimatförändringen kan effekter av varmvattenutsläppen vara större, eller i alla fall annorlunda, än vad som setts i studier som gjordes för 20-30 år sedan, säger Anna Gårdmark. Text: Anna Ek Kort om Biotestsjön Magnus Huss fyller plastpåsarna med vatten där abborrynglen ska placeras ut. Foto: Fredrik Landfors 18 Abborrom i Kustlaboratoriets akvarium vid Biotestsjön. Foto: Fredrik Landfors Kylvattnet från Forsmarks kärnkraftverk pumpas ut i ett kvadratkilometer stort område och håller en temperatur på upp till tio grader över omgivande hav. Syftet med Biotestsjön är att ta tillvara det varma vattnet för att undersöka hur växter och djur påverkas om exempelvis temperaturen i Östersjön stiger. Det är främst Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:s, Kustlaboratorium i Öregrund som forskar i området. De utför också omgivningskontroller i och utanför Biotestsjön åt Forsmarks Kraftgrupp AB. Mycket att uppleva i Forsmarks bruk Att flytta sommarens besöksverksamhet från Infocenter till Forsmarks bruk var ett succédrag. I dag är bruket ett av Östhammars kommuns främsta besöksmål. – Vi har utvecklat konceptet. Nytt för i år är bland annat guidning i Engelska parken och radiostyrda båtar som barnen får köra i bruksdammen, säger Kerstin Karusseit, besökschef i Forsmark. Bara under fjolåret summerades drygt 10 000 besökare i Forsmarks bruk under sommaren, som antingen följde med på guidade turer, visningar av Forsmarks bruk och herrgården eller besökte Experimentverkstaden där både unga och äldre får lära sig mer om elektricitet. De populära guidade bussturerna är det som drar mest besökare. Turerna går förbi kärnkraftverket, till Biotestsjön samt till Infocenter vid vattentornet där du kan åka 44 meter upp i utsiktstornet, alternativt till slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Under sommaren arrangeras även event i samarbete med lokala föreningar. Ett exempel är Forsmark Meet den 8 augusti, som arrangeras för femte året i rad. Då visar bilklubben East Coasters Roselaw upp amerikanska bilar och motorcyklar i bruket. Utöver nämnda evenemang bjuds besökare i Forsmarks bruk någonting extra varje helg under sommaren. Det kan till exempel vara trolleriföreställningar, ponnyridning och ansiktsmålning. Nya aktiviteter för i år är familjeshowen ”Wullger & Mimmi, med Gycklarkompaniet från Gävle, samt möjlighet att provköra en minisegway. I Forsmarks bruk finns även en hantverksbutik, ett värdshus och ett café. – Det bästa med Forsmarks sommarverksam- Vill du boka plats på någon av våra guidade turer eller läsa mer om de olika aktiviteterna i Forsmarks bruk? Titta in på vår hemsida www.visitforsmark.se het är att den passar alla åldrar. Den är väl värd ett besök i sommar, säger Kerstin Karusseit. Text: Eva Fischer Foto: Tint Produktion Öppettider Forsmarks bruk 15 juni–9 augusti, öppet dagligen Måndag–söndag: kl. 10:45–16:00 Stängt under midsommarhelgen 10 augusti–4 september: Måndag–fredag öppet endast för bussturen kl. 13:00 Korsordsvinnare juni 2014 Anna Gustafsson och Johan Elfström, Knivsta Anton Gisterå, Stockholm Agneta och Kent Höök, Norrtälje Arne Johansson, Grisslehamn Ann-Marie Jung, Uppsala Anita Törnblom, Sala Ann-Christin Fransson, Vetlanda Ann-Christin Mårtensson, Uppsala Anne-Maria Österberg, Alunda Barbro Persson, Tierp Bengt Lindh, Östhammar Berndt Karlsson, Lidingö Britt-Sofi Karlsson, Uppsala Christer Tjäder, Uppsala Doris och Ove Ström, Kista Elenore Ericsson, Skärplinge Evert Pettersson, Hallstavik Eva Ulriksson, Uppsala Gerd Lanner Berg, Lidingö Gunborg Lundgren, Karlholmsbruk Hans Wahlgren, Norrtälje Inga Lill Åkerström, Huddinge Inger Bothén, Bromma Ingrid Nyberg, Älta Ingmarie Öberg, Uppsala Karin Engström, Örbyhus Kerstin Köhler, Östhammar Kerstin Lindblom, Östhammar Lars Johansson, Östhammar Lars Linusson, Hallstavik Lena Kjelldahl, Edsbro Lennart Magnusson, Bälinge Lilian Sandin, Enskede Maria Bengtsson, Knivsta Maud Andersson, Uppsala Marie-Louise Jansson, Tobo Marie-Lousie Selander, Stockholm Mats Jansson, Hållnäs Michael Forslund, Alunda Monica Thunberg, Uppsala Nils-Göran Ahlström, Väddö Ove Pettersson, Örbyhus Per Calmäng, Norrtälje Per-Olof Eriksson, Hargshamn Per och Kerstin Sandunger, Sollentuna Ragnhild Johansson, Mora Rose Marie Svensson, Öregrund Sonja Kähäri, Tierp Sten Adebäck, Gävle Yvonne Degerman, Norrtälje 19 B SVERIGE PORTO BETALT FORSMARKS KRAFTGRUPP FORSMARKSKRYSSET Skicka in din korsordslösning till Forsmarks Tidning, 742 03 Östhammar. Märk kuvertet ”Korsord”. Lösningen kan skickas in till och med den 22 april 2016. Därefter sker dragningen av 50 vinnare, som får ett pris. På föregående sida presenterar vi namnen på vinnarna som dragits bland de inskickade lösningarna från förra årets Forsmarks Tidning. Grattis till er och varmt lycka till alla, med det nya korsordet! Namn Adress Postnr Postadress
© Copyright 2024