1. No category

Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Tid: tisdag 10 mars 2015 18:00
Sluttid:
Plats: Debatten, kommunhuset
Ledamöter kallas
Ersättare underättas
Lena Gerby (M), ordförande
Ledamöter
Patrik Gadler (M)
Marzena Waligorska (M)
Ulla-Britt Lundgren (M)
Camilla Wallhed (M)
Britt Hellstadius (M)
Göran Hellmalm (FP), vice ordförande
Ove Wallin (C)
Annika Wibeck (KD)
Hanna Svensson (S), 2:e vice ordförande
Linda Spolén (S)
Ulrika Sandin (MP)
Anders Gustafsson (Ö)
Ersättare
Gunnar Mossberg (M)
Rolf Bergenstråhle (M)
Magnus Danielsson (M)
Michael Tranell (M)
Gabriella Ahlbom (M)
Andreas Sanneving (FP)
Jimmy Sjölund (C)
Mia Heurlin Norinder (C)
Marcus Micski (KD)
Johan Hammarström (S)
Madeleine Mjöberg (S)
Ulla Melin (MP)
Anne Richloow (Ö)
Övriga
Page 1 of 10
1
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Page 2 of 10
2
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
1.
Rapport Våga Visa Sånga Barnträdgård ( BUN15/47)
Sammanfattning
Information om verksamheten på Sånga Barnträdgård samt redovisning av Våga
Visarapport.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen
Beslutsunderlag

Rapport Våga Visa Sånga Barnträdgård
2.
Upphandling av vuxenutbildningen i Ekerö kommun (
BUN14/117)
Sammanfattning
Upphandlingsansvarig och rektor Vuxenutbildningen informerar om den pågående
upphandlingen av vuxenutbildning.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen.
3.
Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola
vårterminen 2014 ( BUN15/23)
Sammanfattning
Statistiken i denna redovisning visar att resultaten för elever i grundskolor i Ekerö
fortsätter att vara god. Statistiken visar också att resultaten fortsätter att förbättras.
Liksom tidigare år ökar resultaten när det gäller den fonologiska screeningen i
förskoleklass mellan mätningen i september och i maj. Jämförelser med tidigare år
visar att andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan 2012.
Andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i svenska varierar
mellan 86,6 och 99,3 procent och andelen elever som når kravnivån i nationella prov
i årskurs 3 i matematik varierar mellan 79,1 och 97,2 procent. Det är inte helt enkelt
Page 3 of 10
3
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
att tolka förändringar över tid, då provens utformning varierar mellan åren.
Skolverkets statistik saknar samlade mått för årskurs 3, viket gör att resultaten är
svåra att analysera och tolka på en aggregerad nivå. Det är dock viktigt att de skolor
där andelen som nått kravnivån är låg analyserar sina resultat. Att ca 14 procent har
problem med att skriva berättande text och ca 20 procent med mätning
längd/proportionella samband bör ses som en signal.
Liksom tidigare finns det skillnader mellan flickor och pojkars resultat i nationella
prov i årskurs 6 och 9. Skillnaderna behöver fortsätta följas och analyseras över tid.
Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. De två ämnen där elever i Ekerö får högst
genomsnittligt betyg är samhällsorienterande ämnen och engelska, medan resultatet
är lägst i fysik, teknik och biologi. Jämfört med riket ligger Ekerös betygsgenomsnitt
ca en betygspoäng över i flertalet ämnen.
Det sammantagna meritvärdet i årskurs 9, vårterminen 2014, för elever i Ekerös
skolor är 232,6. Det är en ökning jämfört med föregående år. De flesta elever fick
samma slutbetyg som de fick i det nationella provet i årskurs 9. Andelen elever som
fick högre slutbetyg än provbetyg var högre i Ekerö än i riket när det gäller engelska
och svenska, medan i matematik fick eleverna i genomsnitt lägre slutbetyg än
provbetyg.
Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört
med föregående år. Ökningen gäller alla gymnasieprogram utom med inriktning
NO/teknik, där syns en liten minskning.
När det gäller elever som är folkbokförda i Ekerö kommun noteras en ökning av
andelen som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år.
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Beslutsunderlag

§3 Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola läsåret 2013/2014

Tjänsteutlåtande Barn och Utbildningsnämnden beviljar ansökan från Sanduddens skola.

PM Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014
4.
Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse
2014 ( BUN15/4)
Page 4 of 10
4
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Sammanfattning
Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten.
För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på 10 543 tkr. Överskottet
utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på 690 837 tkr.
Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen.
Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och
därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall
i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsstatistik och nyckeltal.
Avvikelsen (+ 10 543 tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande:
1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna samt lägre
kostnader för tilläggbelopp har gett ett positivt resultat. (+1 292 tkr)
2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat (2 168 tkr). Lägre efterfrågan
på platser förklarar överskottet.
3. Förskoleklass och grundskola totalt fler elever (snitt 21) än i budget samt ökat
behov av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. (-5 969 tkr)
4. Totalt något färre elever i behov av särskilt stöd i grundsärskolan. (+2 040 tkr)
5. Totalt färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i
budget. (+6 526 tkr)
6. Vuxentutbildning visar totalt ett överskott (+1 654 tkr).
7. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510)
8. Nämndkontor och gemensamverksamhet visar ett överskott på grund av vakant
tjänst under del av året. (+580 tkr)
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt
ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta
meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret
2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014
är 237,1 och 88,3 procent av eleverna i åk 9 har betyg A-E (lägst godkänt) i alla
ämnen. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö
kommun.
Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent
år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i
riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser
avseende 2014 publicerades under våren 2015.
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2014 och
överlämnar den till Kommunstyrelsen
Expedieras till
Kommunstyrelsen
Page 5 of 10
5
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Beslutsunderlag

§1 Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2014

Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden

PM Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden rev

Bil 1 Ekonomitabell_utfall_2014

Bil 2 Verksamhetsmått 2014 rev
5.
Läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18 (
BUN15/44)
Sammanfattning
Nämndkontor barn och utbildning har reviderat läsårsdata för 2015/16 och 2016/17
samt tagit fram förslag på läsårsdata för 2017/18.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden antar förslag på läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och
2017/18.
Expedieras till
Produktionschef förskola och skola
Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande Läsårsdata 2015/16, 2016/17 och 2017/18

PM Läsårsdata 2015/16, 2016/17 och 2017/18
6.
Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan (
BUN15/35)
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för förskolorna i kommunen såväl
kommunala som friskolor att stödja pedagoger med allmän behörighet till
högskolestudier och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att
vidareutbilda sig till förskollärare.
Fem pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd
från nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till 45 000 kr per år och
pedagog och utbetalas till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att
den enskilde pedagogen till en viss del kan studera på arbetstid.
Page 6 of 10
6
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Förskolechefen gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en
ansökan med motivering till nämndkontoret.
Skogsbäckens förskola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat
sina studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen ca 2,5 år. Förskolechefen har
gjort bedömningen att detta är en målmedveten, uppskattad och engagerad pedagog
som varit drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med
styrdokumenten.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att bevilja ansökan från skogsbäckens
förskola.
Expedieras till
Skogsbäckens förskola
Beslutsunderlag

§4 Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan

Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan

Ansökan om ekonomiskt stöd vid studier - Skogsbäcken
7.
Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i
fritidshemmet. ( BUN15/36)
Sammanfattning
Sammanfattning av ärendet
Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för skolorna i kommunen såväl
kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till
högskolestudier och som har arbetat i fritidshem i Ekerö kommun i fem år att
vidareutbilda sig till lärare i fritidshem.
Tre pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från
nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till 45 000 kr per år och
pedagog och betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så
att den enskilde pedagogen till viss del kan studera på arbetstid.
Rektor gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansöka med
motivering till nämndkontoret.
Sanduddens skola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina
studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Rektor har gjort
bedömningen att detta är en för skolan värdefull pedagog med vana att studera på
Page 7 of 10
7
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
högskolenivå och är ansvarstagande och delaktig i att utveckla fritidshemmet på en
enhetsövergripande nivå.
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden beviljar ansökan från Sanduddens skola.
Expedieras till
Sanduddens skola
Beslutsunderlag

§5 Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet.

Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet

Ansökan studier Sandudden
8.
Åtgärder med anledning av Skolinspektionens
granskning av Klöverskolan i Ekerö kommun (
BUN15/49)
Sammanfattning
Sammanfattning av ärendet
Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört en s.k. regelbunden tillsyn i
kommunen. Kommunens samtliga skolor och verksamheter har granskats.
Klöverskolan besöktes i september 2014. I det beslut som följde på tillsynen förlade
Skolinspektionen kommunen att åtgärda brister inom områdena trygghet och
studiero, särskilt stöd, pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen,
erbjudanden av utbildning och uppföljning av elevens närvaro samt, omfattning och
resurstillgång.
I sin helhetsbedömning av verksamheten påtalar Skolinspektionen att det råder
osäkerhet kring Klöverskolans verksamhetsform och styrning.
I Skolinspektionens kommunbeslut i november 2014 påpekades även detta.
Skolinspektionen bedömde då att Ekerö kommun behövde vidta skyndsamma
årgärder för att komma tillrätta med oklarheterna i organisering och rutiner.
Skolinspektionen framhöll att kommunens så kallade resursskola bör rätteligen
betraktas som en särskild undervisningsgrupp.
Barn och utbildningsnämnden beslutade mot den bakgrunden i ett särskilt ärende,
2014-12-15, att Klöverskolan från och med 2015-01-01 skulle upphöra som egen
skolenhet och att övergå till att vara en särskild undervisningsgrupp inom Träkvista
skola.
Nämndkontoret kan nu notera att Träkvista skola i sin handlingsplan för den
särskilda undervisningsgruppen, Klövern, har vidtagit åtgärder och/eller har
handlingsplaner inom bedömningsområdena där Klöverskolans fått föreläggande.
Page 8 of 10
8
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Handlingsplanen uppfyller kraven på att åtgärdena är tidsatta vad gäller
genomförande och uppföljning/utvärdering. Ansvariga finns angivna.
Handlingsplanen kommer att följas upp av såväl produktionsledning som
Nämndkontor.
Nämndkontoret bedömer att den redovisade handlingsplanen kan överlämnas till
Skolinspektionen.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna redovisningen av åtgärder med
anledning av Skolinspektionens tillsyn till Skolinspektionen.
Expedieras till
Skolinspektionen
Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande Åtgärder med anledning av skolinspektionens tillsyn av Klöverskolan

Handlingsplan Klöverskolan

Skolinspektionens rapport Klöverskolan
9.
Långsiktig skolutbyggnad ( BUN15/26)
Sammanfattning
Ärendet redovisas på sammanträdet.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen.
Beslutsunderlag

Uppdrag från KSau om långsiktig skolutbyggnad
10.
Rapportering till huvudmannen om anmälan om
kränkande behandling eller trakasserier, 10 mars 2015 (
BUN15/37)
Page 9 of 10
9
Kallelse/föredragningslista
BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN
2015-03-10
Sammanfattning
Enligt 6 kap. 10§ skollagen ska förskolechef och rektor anmäla till huvudmannen om
denne får reda på att kränkande behandling eller trakasserier förekommit vid
förskolan/skolan där denne är chef. Anmälningsplikten till huvudmannen gäller alltså
Ekerö kommuns förskolor och skolor. Fristående verksamhet i kommunen anmäler
till sina respektive huvudmän.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapportering till huvudmannen om
anmälan om kränkande behandling eller trakasserier.
Expedieras till
Produktion skola och förskola
Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande Rapportering till huvudmannen om anmälan om kränkande behandling, 10
mars 2015

PM Rapportering till huvudman om anmälan om kräkande behandling eller trakasserier, 10
mars
11.
Ordförande informerar
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen.
12.
Nämndkontoret informerar
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen.
Page 10 of 10
10
Rapport Våga Visa Sånga
Barnträdgård
1
BUN15/47
11
Waldorf Sånga Barnträdgård
Ekerö kommun
Annelie Geilert-Jonsson, Sollentuna
Pelle Laag, Nacka
Vecka 45, 2014
12
Innehållsförteckning
VÅGA VISA _____________________________________________________________3
FAKTADEL _____________________________________________________________4
OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________5
SAMMANFATTNING ____________________________________________________5
Sammanfattande slutsats ________________________________________________________________5
Starka sidor __________________________________________________________________________5
Förbättringsområden ___________________________________________________________________6
MÅLOMRÅDEN _________________________________________________________8
Normer och värden_____________________________________________________________________8
Utveckling och lärande_________________________________________________________________10
Ansvar och inflytande för barn___________________________________________________________14
Förskolechefens ansvar ________________________________________________________________15
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________19
REFERENSER__________________________________________________________19
2
20141205
(mall 20140820)
13
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö,
Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.
Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera
verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala
observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och
gymnasieskolor.
VÅGA VISA:
 baseras på läroplaner för förskola och skola
 utgår från ett barn- och elevperspektiv
 stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
 jämför kommunernas förskolor och skolor
 sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling
Observationer inom Våga Visa
Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk
högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun.
Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden:
 Normer och värden
 Utveckling och lärande
 Ansvar och inflytande för barn
 Förskolechefens ansvar
Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat
inom målområden, baserat på
 Observationer i verksamheten
 Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn
 Förskolans styrdokument
Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade
observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda
frågeställningar.
Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa
3
20141205
(mall 20140820)
14
FAKTADEL
Fakta om enheten
Förskolan/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Avdelningar
Tillagningskök eller catering
Har förskolan någon
profilering?
Typ av demografiskt
upptagningsområde
Sånga Barnträdgård
Alternativ ej kommunal
Tre grupper
Kök, vegetarisk mat
Waldorfpedagogik
Landsbygd nära storstad
Statistik
Antal barn:
Antal pedagogisk personal
(heltidstjänster/årsarbetare)
Antal barn/årsarbetare
Antal personal med
förskollärarexamen (åa)
Förskolechef (åa)
Övrig ledning (åa)
16
3.47(inklusive kök och förskolechef)
4.6 (inklusive kök och förskolechef)
Två med statlig-och waldorfexamen. Två med
waldorfexamen (3.47)
25 %
Organisation /Ledning
Ledningsgrupp, pedagoggrupp
Arbetslag eller liknande kring
vilka barngrupper personalen är
organiserad.
Fyra fast anställda pedagoger inklusive förskolechef utgör
kollegiet, som är förskolans pedagogiska grupp.
Huvudman, Stiftelsen Sånga barnträdgård, utgörs av
två kollegierepresentanter, två föräldrarepresentanter, en
utomstående waldorfpedagog samt en suppleant som idag
är anställd som ekonomisk administratör.
Tre barngrupper, vardera med en ansvarig pedagog.
4
20141205
(mall 20140820)
15
OBSERVATIONENS METOD
Vi observerar Sånga Barnträdgård den 3-4 november 2014.
Innan observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt hemsidans
information.
Vi har intervjuat förskolechefen samt haft uppföljande samtal.
Vi har haft flera kortare samtal med samtliga pedagoger på förskolan och gjort djupintervjuer
med två pedagoger. Spontana samtal har förts med barn under våra dagar på förskolan.
Vi har närvarat i samtliga barngrupper och medverkat vid de flesta av dagens aktiviteter och
rutiner.
På ett flertal ställen i texten hänvisar vi till boken ”En väg till frihet” som är en
målbeskrivning för Waldorfförskolor. Enligt förskolechefen är det ett utgående dokument,
men vi använder citat ur denna för att ge en tydligare bild av Waldorfpedagogiken.
SAMMANFATTNING
Sammanfattande slutsats
Ett grundläggande mål för arbetet i Waldorfförskolan är att varje barn ska utveckla sin särart
och individualitet i ett socialt sammanhang. Waldorfpedagogen arbetar med utgångspunkt i
Rudolf Steiners antroposofi1. Pedagogen strävar efter att ur en helhetssyn på människans
utveckling, ge barnet bästa möjliga “jordmån” för att kunna utvecklas till en fri, harmonisk
och social vuxen människa. (Ur En väg till frihet)2
Waldorfpedagogiken ger pedagogerna en gemensam och förankrad värdegrund som i hög
grad präglar verksamheten på Sånga Barnträdgård. Barnen är indelade i mycket små grupper
och är större delen av tiden tillsammans med en och samma vuxna person. Pedagogerna är
mycket engagerade i sitt arbete med barnen och verksamheten genomsyras av pedagogernas
värme och arbetsglädje. Hela verksamheten präglas av arbetsro.
Barnen på förskolan ges inte möjlighet att utveckla sin förmåga att orientera sig i den
komplexa verkligheten och den snabba förändringstakten. Det stora informationsflödet ses av
förskolans personal som ovidkommande och störande för det lilla barnet.
1
människosyn
2 Målbeskrivning för Waldorfförskolor... Utgiven i samarbete med Waldorfskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas
samråd.
5
20141205
(mall 20140820)
16
Pedagogerna ger i hög grad barnen ansvar och inflytande i olika vardagssituationer. Vi hör
hur pedagogerna ofta frågar barnen om på vilket sätt de vill göra olika saker och barnen får
ofta hjälpa till i vardagssysslorna.
Dokumentation av barns lärprocesser förekommer sällan och används inte för att utveckla
verksamheten. Föräldrar har litet inflytande över planering och innehåll i dagens aktiviteter
och föräldrar saknar till stora delar möjlighet att ta del av verksamheten genom
dokumentationer. Förskolan har uppmärksammat denna brist på delaktighet och har ett
pågående arbete med att förbättra detta.
Pedagogernas vilja att få Waldorfpedagogiken och Förskolans läroplan (Lpfö98-10) att
samverka märks i de diskussioner som förs på förskolan. Ett stöd i dessa diskussioner är de
pedagoger som förutom Waldorflärarutbildning även har förskollärarutbildning från
lärarhögskolan/universitetet.
Starka sidor
Verksamhetens alla delar har i hög grad lugn och arbetsro.
Normer och värden
sid 8
Pedagogerna är engagerade och är goda föredömen som skapar en positiv stämning samt har
barnen i fokus.
Normer och värden
sid 8
Barn ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön. Barns tankar
och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten.
Ansvar och inflytande
sid 14
Pedagogerna har en vilja att få Waldorfpedagogiken och Förskolans läroplan (Lpfö98-10) att
samverka.
Förskolechefens ansvar
sid 15
Förbättringsområden
Dokumentation av barnens utveckling och lärande och verksamhetens utvärderingar sker inte
systematiskt.
Utveckling och lärande
sid 10
Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen saknas helt i förskolan.
Utveckling och lärande
sid10
Lärandematerial kan vara mer synligt för att inspirera och ge barnen fler alternativ.
Utveckling och lärande
sid 10
Barn och föräldrar har litet inflytande över planering och innehåll i dagens aktiviteter.
Ansvar och inflytande
sid 14
6
20141205
(mall 20140820)
17
Förskolechefen kan i högre grad använda sig av de möjligheter Lpfö98-10 ger för att utveckla
verksamheten tillsammans med förskolans pedagoger.
Förskolechefens ansvar
sid 15
7
20141205
(mall 20140820)
18
MÅLOMRÅDEN
Normer och värden
Ett grundläggande mål för arbetet i Waldorfförskolan är att varje barn ska utveckla sin särart
och individualitet i ett socialt sammanhang. Waldorfpedagogiken vill utveckla hela
människan, tanke-känsla-vilja. (Förskolans hemsida)
Beskrivning
Vi läser i “En väg till frihet”:
För de minsta barnen är det inte socialt samspel med en stor barngrupp som är aktuellt. Det är
god omsorg och omvårdnad som här är förskolans huvudsakliga uppgift. För barn under tre år
är därför målbeskrivningen som gäller omsorg och omvårdnad den mest centrala.
“När grundtryggheten finns kan barnet ur sin nyfikenhet börja visa intresse för andra barn och
vuxna och allt eftersom växa in i den stora barngruppen”.
Värdegrundsarbetet
Sånga Barnträdgård har en Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling som
utvärderats vid föregående läsårs slut. Under hösten har planen reviderats. I utvärderingen
läser vi att det behövs en tydligare information till föräldrar och att ”det inte räcker med att
visa den och tala om var den finns”.
Vi kan läsa att förskolechefen på ett föräldramöte berättat om förskolans likabehandlingsplan och att denna finns att låna och läsa i hallen. I förskolans Kvalitetsdokument läsåret
2013/2014 står: “Att prata om likabehandlingsplanen och hur vi arbetar med konflikter har
varit bra, men mer behövs. Återigen är det kommunikation som gäller!”
Personalen har påbörjat ett arbete med Nonviolence communication, NVC, som är en strategi
för kommunikation och konflikter. Vi ser hur förskolans pedagoger finns nära barnen och
förklarar och tolkar olika situationer och ger förslag på hur barnet ska handla. Vi ser två barn
som båda vill ha samma docka. Pedagogen hjälper barnen att lösa problemet genom att prata
med barnen “oj vill ni ha samma docka” och visar på att det finns en docka till. Barnen förstår
och blir överens genom att pedagogen ser och bekräftar deras önskemål och känslor. Vi ser att
de äldre barnen i sina lekar använder sig av det förhållningssätt och de ord pedagogerna
tidigare använt. De använder sig av ord som “vill du?”, “om du gör så här, så gör jag så här”,
“du kan få detta istället”.
Vi ser att flickor och pojkar av pedagogerna behandlas på ett likvärdigt sätt. Förskolans
lekmaterial är könsneutralt.
Förhållningssätt mellan barn och personal
Barnen möts på morgonen av välkomnande pedagoger som i lugn och ro slussar in dem till
sin avdelning. Vi ser barn som är glada när de lämnas på förskolan.
8
20141205
(mall 20140820)
19
Pedagogen berättar för oss att det är av stor vikt att barnet ska uppleva att “jag finns här för
dig”. Barnen är i små grupper och är större delen av tiden tillsammans med en och samma
vuxna person. Barnen samtalar och leker med varandra och det uppstår få konflikter.
När vi samtalar med pedagogerna lyfter de fram varandra och varandras kunskaper och
kompetenser som en av förskolans styrkor. De berättar att de ofta frågar varandra om råd och
hjälper varandra i arbetet med barnen på ett prestigelöst sätt.
Arbetsklimat för barn
De yngre barnens är uppdelade på två grupper med fyra barn i varje och de äldre barnens
grupp består av åtta barn. Pedagogerna ger barnen gott om tid i såväl planerade som friare
aktiviteter. Vi ser barn som får gott om tid att äta mat tillsammans med sina pedagoger och
ljudnivån är låg. Vi ser att pedagogerna, i sin barngrupp, hela tiden för samtal med barnen i
alla deras aktiviteter. Bland de yngsta barnen ser vi hur pedagogen arbetar för att skapa
trygghet för de nyinskolade barnen genom att finnas i deras omedelbara närhet.
Vid utomhusvistelser på förskolans gård ser vi hur barnen leker tillsammans i små eller större
grupperingar. Vi ser några barn som står vid odlingslådorna och pekar, några bygger en koja i
ett hörn, några bygger och leker buss som de för stunden gjort av träpallar medan andra sitter i
sandlådan. Allt sker i lugn och ro.
Bedömning i text
Waldorfpedagogiken ger pedagogerna en gemensam och förankrad värdegrund som i hög
grad präglar verksamheten.
Det bedrivs i stor utsträckning ett arbete mot diskriminering och kränkande behandling och
förståelsen för allas lika värde med utgångspunkt från en plan.
Alla pedagoger bemöter barnen med respekt och värme med mycket uppmuntran och
engagemang. Förhållningssättet mellan de som finns i verksamheten är i hög grad respektfullt.
Pedagogerna är mycket engagerade i sitt arbete med barnen. Verksamheten genomsyras av
pedagogernas värme och arbetsglädje.
Hela verksamheten präglas av arbetsro.
Bedömning enligt skala3
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
1.0
2.0
3.0
4.0
3
Stora brister i kvalitet
Verksamheten har stora förbättringsbehov
Mindre god kvalitet
Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden
God kvalitet
Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
Mycket god kvalitet
Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.
9
20141205
(mall 20140820)
20
Utveckling och lärande
“Förskollärarens uppgift kan jämföras med en odlares som strävar efter att ge den lilla plantan
den allra bästa jordmån för att den ska utveckla sin egenart och få rik blomning”. Detta är en
bild som är central för varje Waldorfpedagog. (Ur En väg till frihet)
Beskrivning
Barnens dag består av rutiner och rytmer som är återkommande och ska ingå i ett
sammanhang. Det finns en växling mellan stunder då barn och den vuxne samlas för till
exempel sagostund, rörelselekar, måltider. De äldre eleverna har aktiviteter som bakning eller
arbete med bivax. Dessa aktiviteter återkommer på en bestämd dag varje vecka.
Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och
samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta
målområde i läroplanen
Förskolechefen berättar att livet är indelat i sjuårsperioder. “Under förskoleperioden är den
fysiska kroppens utveckling mycket viktig. Under denna period ska barnet skyddas från för
mycket intryck utifrån. Det intellektualiserade lärandet kommer under nästa sjuårsperiod”.
En pedagog säger att dagen på förskolan är uppbyggd omkring “rutiner och ritualer” i en dags
rytm, där pedagogen fångar det som är aktuellt. Vi ser att arbetsformerna växlar under dagen.
Den fria leken varvas med samlingar runt matbordet, sagoberättande, sångstund, samling i
hallen vid av- och påklädning, utelek och utflykter. Alla barn har en “vilostund” under dagen.
En samlingsplats för barnen är runt matbordet. Vi närvarar vid mellanmålen och vid barnens
lunch. Hos de yngsta barnen dukas det vid lunchen fram ett stort antal skålar för att barnen
ska få känna dofter, se och känna smak. Det tänds ett ljus och måltiden inleds och avslutas
med en vers ”där man tackar sol och jord för det som serveras”. Måltiden tillåts att ta lång tid.
En barngrupp har bordet vid ett fönster mot vägen och utanför ser barnen en traktor under
arbete. Måltiden avbryts och under cirka tio minuter diskuteras vad traktorn gör och vad som
händer. Vid alla måltider ser vi hur alla barn deltar i samtal som leds av pedagogen utifrån
barnens tankar. Vi uppmärksammar att pedagogerna förutom språk använder måltiderna till
att tala om matematik såsom tid, storlek, siffror och antal.
När barnen ska gå ut gör de samtidigt en rörelselek genom att de får krypa ut till hallen under
det att en sång sjungs. Medan barnen klär på sig pratar, “ramsar” och sjunger de. Även
påklädningen får ta tid och används till flera former av lärande.
Vid utevistelsen varje dag har barnen en frihet att leka och pedagogerna finns i deras närhet.
Vi ser att pedagogerna fångar upp barns tankar och funderingar i dialoger. Ett barn undrar
över vad som finns i förskolans odlingslådor. Pedagogen och barnet upptäcker bland annat
några tomatplantor som håller på att vissna. De hittar små gröna tomater och tomater som är
ruttna. Samtalet övergår i att tala om komposten och senaste veckans besök av grävlingar.
Under samtalets gång ansluter sig några barn i diskussionen.
10
20141205
(mall 20140820)
21
Vi ställer frågor om natur och teknik till pedagogen för de äldre barnen och hon visar då en
bricka med små torkade lerbitar för oss. Hon berättar att barnen ute på gården har gjort dessa
“tegelstenar” av lera för att bygga ett stall. Vid nästa försök ska de blanda i lite gräs för att
armera de små tegelstenarna.
”tegelstenarna”
På gården har barnen tillsammans gjort en gungbräda av en stubbe och en bräda. En pedagog
berättar att barnen har prövat hur jämvikten fungerar genom att
placera sig på olika sätt på brädan. I en annan del av gården har en
grupp barn byggt en buss av lastpallar.
Vid brödbaket får de två äldsta barnen utmaningen att portionera
ut mjöl och dela degen i sju “lika” delar. Barnen får hålla på till de
till slut är nöjda.
Gungbrädan på gården
Vi får veta att barnen på sin utflyktsdag går till de närbelägna skogsområdena. I ett
skogsområde går det ibland kor.
Sagoberättandet och dockspel har en central roll i Waldorfpedagogiken. Vi hör i alla grupper
flera sagor och många små, av pedagogen i stunden påhittade sagor. Bland annat har en
pedagog en bakmus som visar sig när barnen bakar. Vi ser också sagor som illustreras med
hjälp av träfigurer. Vi ser och hör dessa sagor upprepas flera gånger. Under de äldre barnens
vila “läser” barnen böcker från en boklåda och ibland berättar pedagogen en saga.
Vi hör att pedagogerna ofta samlar barnen med sånger och ramsor. Vid ett mellanmål för de
yngsta barnen ser och hör vi hur pedagogen samtidigt som hon delar ett äpple sjunger en sång
om äpplet, “ Jag har ett litet äpple “. Sången handlar om hur äpplet ser ut med kärnor, kärnhus
och ”fröbarn”. När de äldre barnen delar äpple, hör vi också sång och där pratar pedagogen
och barnen om halva, fjärdedelar och femtedelar. Ofta har sångerna som pedagogen sjunger
egna påhittade texter och melodier. När en grupp ska städa sjunger pedagogen glatt och
melodiskt “städa, städa, städa” och så vidare. Barnen har lätt att sjunga med samtidigt som de
också städar.
Vi läser i utvärderingen av verksamhetsplanen att gemensam sångsamling för förskolans alla
barn har hållits en gång i månaden. En pedagog berättar att syftet har varit att träna barnen på
att vara i en lite större grupp.
De äldsta barnen har en planerad aktivitet varje dag. Varje vecka återkommer aktiviteter som
måla vått i vått, bakning, modellering, utflyktsdag och dockspel, berättar pedagogerna.
Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen
“Barn ska utveckla sitt intresse för bild, texter och olika medier samt sin förmåga att använda
sig av, tolka och samtala om dessa ...” står det i läroplanen. Förskolechefen säger att hon inte
har sett att ”IT/skärmtekniken” kan ge barnen något och att det finns viktigare saker i de lägre
åldrarna. En pedagog säger att “de missar inget då de gör lärandet på annat sätt”.
Det finns en dator på förskolan och pedagogerna fotograferar ibland med sina mobiler. I
övrigt finns det ingen modern teknik som används i lärprocessen.
Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd
11
20141205
(mall 20140820)
22
Förskolan har ett inkluderande arbetssätt. Vi ser att pedagogerna möter barnen där de är och
att de har genomtänkta metoder för att få alla barn att känna att de lyckas.
Vid behov kan förskolan efter samtal med berörda föräldrar ansöka om stöd från kommunen
för att anställa resursperson, eller få ytterligare konsultation av exempelvis talpedagog och
specialpedagog.
Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål än svenska
Förskolan har flera barn med annat modersmål. Vi ser att barnen får använda teckenspråk, till
exempel visar de tecknet för ost, när de vill ha mera ost. En pedagog försöker lära sig spanska
ord för sitt nya spansktalande barn. Vi hör henne sjunga Blinka lilla stjärna på spanska. En
pedagog säger att hon ser till barnets behov och den situation som är på förskolan just då.
Dokumentation av barns lärande
En pedagog visar oss en årsbok där pedagogerna ritat och berättat om olika händelser under
året. Denna bok har legat i hallen för att i första hand föräldrarna ska kunna se vad som
händer på förskolan. Just nu håller pedagogerna på att göra boken för det här läsåret. Boken
tecknas och skrivs för hand och det tar därför lång tid att göra den, säger en pedagog.
Dokumentationen av det enskilda barnets utveckling ser vi inte. De finns inga portfoliopärmar
eller liknande och ingen pedagogisk dokumentation på väggarna. Inför utvecklingssamtalet
har varje pedagog “koll på sin grupp” i vad som gäller utveckling och lärande, säger en
pedagog. Vi upplever att pedagogerna ofta för samtal och känner sin grupp väl men vi ser inte
någon gemensamt sätt att dokumentera.
Miljön som stöd för lärandet
Rummen på förskolan är sparsamt möblerade och har en liten mängd material tillgängligt för
barnen. Vi ställer frågan till en pedagog om den lilla mängden material och får svaret “allt ska
kunna användas till allt som barnen behöver”. Andra pedagoger säger att barnen ska skyddas
från ovidkommande intryck. Lekmaterialet är inte könsbundet.
Waldorfskolan strävar efter att främja kreativiteten i leken och då är färdiga leksaker av
underordnad betydelse. För den fria leken inomhus finns på Sånga Barnträdgård till exempel
Waldorfdockor, virkade band, djur och bilar i trä, klossar, tygdukar och barnspis. Hos de äldre
barnen finns också utklädningskläder, vävramar och i ett skåp siffror och bokstäver av trä.
Kritor, färger och papper finns inte synligt och lätt tillgängligt. Om ett barn vill rita kan
pedagogen ta fram material till detta.
Förskolan har en stor naturtomt som gård. På gården finns en sandlåda, stubbar, plankor,
lastpallar, odlingslådor och en kompost.
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Sånga Barnträdgård ligger lantligt belägen med en närhet till naturen. Varje vecka görs
utflykter i de närbelägna skogsområdena.
12
20141205
(mall 20140820)
23
Förskolans sexåringar deltar i kulturskolans verksamhet på vårterminen en gång i månaden.
De åker då i en av pedagogernas bilar. När förskolan lånar böcker från biblioteket är det en
förälder som ordnar med detta eftersom det är en lång resa till dit.
Bedömning i text
Verksamheten är i hög grad strukturerad genom att verksamheten är uppbyggd kring rutiner
samt dagens och årets rytm.
Barnen får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Språkutvecklande arbetssätt förekommer i
hög grad. Arbetsformer som utvecklar barnens matematiska tänkande förekommer i relativt
stor utsträckning. Arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap förekommer till
viss del bland de äldre barnen. Pedagogerna använder ofta estetiska arbetssätt som verktyg i
lärprocesser. Förskolans äldsta barn ges till viss del i olika aktiviteter möjlighet att utvecklas
så långt som möjligt.
Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande förekommer till viss del.
Undervisningen utgår i hög grad från Waldorfpedagogikens läroplan. Enligt förskolans
läroplan, Lpfö98-10 uppvisar förskolan vissa brister.


Barnen på förskolan ges inte möjlighet att utveckla sin förmåga att orientera sig i en
komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Att
modern teknik saknas helt är inte förenligt med Lpfö98-10. “Barn ska sträva efter att
varje barn utvecklar sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga
att använda sig av, tolka och samtala om dessa”. “... multimedia och
informationsteknik kan användas i såväl skapande processer som i tillämpning”. Vi
bedömer att ett fönster ut mot verkligheten i ett vidare perspektiv saknas.
Dokumentation av barns lärprocesser förekommer sällan och används inte för att
utveckla verksamheten. Föräldrar saknar till stora delar möjlighet att ta del av
dokumentationer.
Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn i behov av särskilt stöd
och för barn med annat modersmål än svenska.
Lärandemiljön inomhus och utomhus är delvis stimulerande och utmanande, men den är inte
mångsidig. Barnens nyfikenhet att undersöka kan ges en större stimulans. Synliga siffror och
bokstäver som väcker barnens intresse saknas. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre
utbildning förekommer mycket sällan i det pedagogiska arbetet. Närområdets möjligheter tas i
stora delar tillvara i verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
4,0
x
13
20141205
(mall 20140820)
24
Mycket god kvalitet
Ansvar och inflytande för barn
Beskrivning
“Det är av stor pedagogisk betydelse om maten kan tillredas i förskolan … Barnen har då
möjlighet att hjälpa till att laga mat eller duka bordet, de känner dofterna och ser hur den goda
maten läggs upp vackert. (Ur En väg till frihet)
Barns ansvar för det egna lärandet och över verksamheten
Verksamhetens innehåll är i huvudsak styrt av rutiner och rytmer enligt Waldorfs årshjul.
Enligt förskolechefen betyder det att man inspireras av och följer årstiderna i verksamheten.
Under de dagar vi besöker förskolan ser vi att pedagogerna ger barnen tillfällen till ansvar och
inflytande i olika vardagssituationer. Vi hör hur pedagogerna ofta frågar barnen på vilket sätt
de vill göra olika saker och ser hur barnen får hjälpa till. Vid måltiderna hjälper de stora
barnen till att duka och att hämta glas, bestick och tallrikar i köket och hjälper till att bära
tillbaka när de ätit färdigt. De äldre barnen tar mat och brer sina smörgåsar själva. Ett av de
äldsta barnen får i uppgift att servera vatten till alla de andra vid bordet. De yngre barnen får
maten serverad men de får själva välja vad de vill ha ur de olika skålarna.
I hallen när barnen ska gå ut eller in får de god tid att klä på och av sig själva med stöd av
pedagogerna vid behov.
En pedagog berättar att hon hade tänkt arbeta med bondgården och djuren på gården. När
hon presenterar detta för barnen blir de inte intresserade. Pedagogen berättar att det därför inte
blev något av med det arbetet.
I en av grupperna med de yngre barnen ska pedagogen berätta sagan om den “Lilla, lilla
gumman”. Hon ber barnen hämta figurer för att illustrera sagan. Vi ser hur barnen hämtar
gumman, katten och kossan. Pedagogen berättar sagan och när hon är klar frågar hon om det
är något av barnen som vill göra sagan. Ett barn vill och berättar sagan en gång till och ett
annat barn ber pedagogen att hon ska berätta ytterligare en gång till vilket pedagogen gör.
Efter den tredje omgången av sagan ber pedagogen barnen att de ska ställa tillbaka figurerna i
fönstret, vilket de gör.
De äldre barnen ska baka. De har gjort en deg och pedagogen ber en av sexåringarna att
portionera ut mjöl till var och en. En annan sexåring får i uppgift att dela degen i sju delar så
att alla barn får en degbit. Vi ser hur barnen ges tid och förtroende att lösa de uppgifter de fått.
Vi ser hur de jobbar för att kamraterna ska få lagom med mjöl och att dela degen på sju lika
stora delar. Pedagogen låter barnen lösa sina uppgifter på egen hand.
Demokratiska arbetsformer
På förskolan finns inga formella forum för ett demokratiskt arbetssätt såsom barnråd eller
matråd, där barnen kan träna sig att diskutera och fatta demokratiska beslut.
Vi ser hur barnen ges möjligheter till ansvar och inflytande genom pedagogernas sätt att fråga
barnen om olika saker i vardagen och lyhört ta tillvara deras tankar och önskemål.
14
20141205
(mall 20140820)
25
Samverkan med föräldrar
Föräldrar på Sånga Barnträdgård ges möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten
genom föräldramöten, utvecklingssamtal samt genom att på olika sätt delta i det praktiska
arbetet på förskolan.
Vi läser på förskolans hemsida att föräldrar ansvarar för den praktiska skötseln av förskolan.
De städar och bakar bröd varje dag, en vecka i taget enligt ett schema. Det händer även att
föräldrar hjälper till att laga maten. När biblioteksböckerna behöver bytas ut är det en förälder
som åker till biblioteket och lånar nya böcker. Föräldrar deltar också i utestäddagar för att
göra fint på förskolans gård och är delaktiga i de olika festerna som är ett viktigt och
återkommande inslag i året på förskolan.
I hallen finns en loggbok där föräldrar får information om saker som hänt på förskolan.
Loggboken innehåller bland annat protokoll från föräldramöten.
Pedagogerna berättar att föräldrar har uttryckt önskemål om att barnen ska få arbeta med flera
teman. En följd av detta är att förskolan har som mål att arbeta mer med kommunikation för
att öka föräldrars förståelse för Waldorfpedagogikens innehåll.
Bedömning i text
Barn ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön. Barns tankar
och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten.
Vi bedömer att barn har möjligheter att påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll
men möjligheterna begränsas av de många fasta rutinerna.
Formella forum för demokrati saknas helt.
Föräldrar ges stor möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet men få möjligheter att
påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Förskolechefens ansvar
Beskrivning
Hos Waldorfskolorna eftersträvas en ickehierarkisk organisation enligt mottot: De som utför
arbetet ska i största möjliga utsträckning ges ansvaret härför.
15
20141205
(mall 20140820)
26
Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten
Sånga Barnträdgård har utsett en förskolechef som också är ansvarig för barnens mat.
Pedagogerna i barngruppen har avlastats det allt mer omfattande administrativa arbetet som
de tidigare delat på, berättar förskolechefen. På vår fråga hur den pedagogiska verksamheten
leds svarar hon att “inom Waldorf arbetar vi med platta organisationer”, även om
förskolechefen är ansvarig för verksamheten. Alla pedagoger ansvarar för det pedagogiska
arbetet för sin barngrupp. Som en följd av att pedagogerna är ombud i kommunens olika
fortbildningsgrupper har de fått uppdraget att skriva handlingsplaner för hela förskolan om
“Språket”, “Matematik” och “Barn i behov av särskilt stöd”.
Vi frågar förskolechefen vilken pedagogisk drivkraft hon har och får till svar att ”det är det
Waldorfpedagogiska arbetssättet som inspirerar och driver mig” och att hon har ett mål att
”öka föräldrarnas kunskap och förståelse för hur vi arbetar”. Förskolechefen poängterar dock
att hon tycker att “det är bra att vi tvingats in i arbetet med den nya läroplanen” och fortsätter
att “det är bra att vi genom det måste reflektera”.
När vi frågar förskolechefen om vad som är det bästa med verksamheten i Sånga
Barnträdgård svarar hon att:
 Förskolan har en fantastisk miljö där barnen inte blir störda. Det är bra eftersom
barnen under förskoleåren/perioden ska skyddas från för många intryck.
 Det är pedagogiskt bra med småbarn i små grupper.
Det systematiska kvalitetsarbetet
I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i ett
kvalitetsdokument utifrån en mall som Ekerö kommun sammanställt. Förskolan ska där
utifrån kundundersökningens resultat kommentera och analysera nämndens mål och
likabehandlingsplanen samt föreslå förbättringar och utvecklingsförslag.
En verksamhetsplan skrivs som beskriver förskolans mål utifrån Lpfö98-10, Skollagen4 och
En väg för frihet, som är Waldorfskolans kursplan. Den beskriver också hur målen ska
genomföras. I årets plan beskrivs målen och hur de ska genomföras för språk, matematikteknik, barn och föräldrars inflytande, likabehandlingsplanen och dokumentationen på
förskolan. Under rubriken ”Dokumentation” läser vi att ”Vi ska/måste finna en väg för vad
som ska dokumenteras när det gäller det enskilda barnets lärande. Varje grupp får hitta sin
modell som fungerar. Vi fortsätter med ”bloggen på dörren” och ”periodhäftet”.
Vi fortsätter att fotografera med fokus på de olika verksamheterna som vi gör på förskolan
och ska försöka hitta en bra modell att visa de för föräldrarna”.
Detta läsår har barn och föräldrars inflytande och kommunikationen med föräldrar tagit stor
plats i diskussioner som förts, berättar pedagogerna. I anteckningar från ett föräldramöte läser
vi att förskolechefen har gått igenom och diskuterat kundundersökningens resultat. Hon har i
enlighet med förskolans verksamhetsplan på mötet ber
om likabehandlingsplanen, Skollagen och Läroplanen för förskolan.
En löpande utvärdering av verksamheten sker veckovis på avdelningsplaneringen samt på de
gemensamma kollegierna. Verksamheten i sin helhet, följs upp på pedagogdagar en eller två
4
SFS 2010:800
16
20141205
(mall 20140820)
27
gånger/termin. I juni görs en utvärdering av verksamhetsplanen och verksamhetsåret som
varit, med den samlade dokumentationen som grund. Resultatet och analysen av denna
utvärdering ligger till grund för nästa års planering. (Verksamhetsplan Sånga Barnträdgård
2014-15).
Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov
Pedagogerna säger att de kan gå kurser om de hittar något som intresserar.
Stockholms västra distrikt av Waldorfförskolor har distriktsmöten en lördag varje termin och
Waldorfförskolornas samråd har samrådsmöten en helg varje termin då alla pedagoger bjuds
in. Waldorflärarhögskolan bedriver utbildningar av olika slag.
Pedagoger på Sånga Barnträdgård deltar i kommunens språkgrupp och i en grupp för arbetet
med barn i behov av särskilt stöd där utbyte av tankar och idéer sker. ”Det har varit mycket
bra”, säger pedagoger.
Pedagogerna har tid för pedagogisk planering varje vecka. En pedagog berättar att denna tid
mest används till planering för den egna gruppen. Gemensamma kollegier sker 1½ timme i
veckan. Samverkan och kunskapsutbyte med de andra pedagogerna sker till stor del vid
samtal på gården.
Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer
Utifrån Waldorfpedagogiken är det betydelsefullt att få vara kvar i förskolegruppen som
sexåring. Waldorfförskolan ansvarar för att sexåringarna får särskild verksamhet samt att de
förbereds inför skolstarten. (Ur En väg till frihet)
När barnen byter grupp förbereds de genom att hälsa på den nya gruppen och att dörren
mellan gruppernas rum hålls öppen. Pedagogerna försöker innan övergången se till att barnet
får kontakt med den andra gruppens barn i lekar på gården, berättar en pedagog.
De flesta av barnen på Sånga Barnträdgård går när de är sju år till Waldorfskolan i
Drottningholm. På våren gör lärare från skolan besök på förskolan. Därefter inbjuds föräldrar
och barn till ett besök under en dag på skolan. Sexåringarna får en gång i månaden under
vårterminen delta i KIS (Kultur i skolan) arrangemang tillsammans med sexåringarna från
Drottningholms Waldorfskola. Pedagogen berättar att detta har varit mycket uppskattat.
De barn som inte ska gå i Waldorfskolan lämnar förskolan som 5-åringar för att börja i
förskoleklass. Detta händer inte ofta enligt en pedagog och då gäller det bara något barn och
det sker då enligt mottagande skolas rutiner.
Bedömning i text
Förskolechefen har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet enligt
Waldorfpedagogikens mål och intentioner. Hon reflekterar över och har kännedom om
Lpfö98-10, men använder inte fullt ut de möjligheter som denna ger för att utveckla
verksamheten tillsammans med förskolans pedagoger.
17
20141205
(mall 20140820)
28
Förskolechefen tar ansvar för att systematiskt planera, följa upp och utvärdera verksamheten.
Personalen medverkar i hög grad i detta arbete. Föräldrar medverkar i viss mån i
kvalitetsarbetet. Ett arbete har inletts för att öka föräldrars delaktighet.
Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i viss utsträckning.
Pedagogerna erbjuds kompetensutveckling som i viss mån är kopplad till verksamhetens
behov.
Det finns i viss mån fungerande rutiner för samverkan och kunskapsutbyte mellan
pedagogerna.
Det finns en i hög grad fungerande samverkan inom verksamheten och ett väl fungerande
arbete med övergångar till skolan.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
4,0
x
18
20141205
(mall 20140820)
29
Mycket god kvalitet
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION
Tidigare relevant observation finns inte för Sånga Barnträdgård.
REFERENSER
Dokumentationer: Bilder på avdelningarna
En väg till frihet, Utgiven i samarbete med Waldorfskolefederationen och Riksföreningen
Waldorfförskolornas samråd. Målbeskrivning för Waldorfförskolor
Hemsida http://www.sanga.se/
Kalendarium 2014-15
Kalendarium HT-14, Sånga Barnträdgård
Kvalitetsdokument läsåret 2013-2014 , Ekerö kommun
Lpfö98/10, Läroplan för förskolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, odaterad
Matematik på Sånga Barnträdgård (under arbete…)
Personal - Sånga Barnträdgård 2014/15
Pilen, Kundundersökning, mars 2014
Språket i verksamheten odaterad
Språkplan odaterad
Språkutveckling- Sånga Barnträdgård odaterad
Utvärdering av verksamhetsplan 2013-14 Sånga Barnträdgård
Utvärdering - Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2013-14
Verksamhetsplan Sånga Barnträdgård, 2014-15
Våga Visa, Bedömningsmatris Förskola 20140612
Våga Visa, metodbok för observationer 2014
Våga Visa, frågebank vid observation på förskola 2014-06-12
19
20141205
(mall 20140820)
30
Resultatredovisning för
förskoleklass och grundskola
vårterminen 2014
3
BUN15/23
31
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
§3
Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola läsåret 2013/2014
(BUN15/23)
Sammanfattning
Utvecklingsledaren informerar om det systematiska kvalitetsarbetet och beskriver det
dokument som kommer att presenteras för Barn- och utbildningsnämnden den 10 mars.
Beslut
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott noterar informationen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
32
1
Tjänsteutlåtande
2015-02-25
Dnr BUN15/23
Anna-Maria Svensson
Utvecklingsledare/utvärderingsexpert
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola
vårterminen 2014
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Sammanfattning av ärendet
Statistiken i denna redovisning visar att resultaten för elever i grundskolor i Ekerö
fortsätter att vara god. Statistiken visar också att resultaten fortsätter att förbättras.
Liksom tidigare år ökar resultaten när det gäller den fonologiska screeningen i
förskoleklass mellan mätningen i september och i maj. Jämförelser med tidigare år
visar att andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan 2012.
Andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i svenska varierar
mellan 86,6 och 99,3 procent och andelen elever som når kravnivån i nationella prov
i årskurs 3 i matematik varierar mellan 79,1 och 97,2 procent. Det är inte helt enkelt
att tolka förändringar över tid, då provens utformning varierar mellan åren.
Skolverkets statistik saknar samlade mått för årskurs 3, viket gör att resultaten är
svåra att analysera och tolka på en aggregerad nivå. Det är dock viktigt att de skolor
där andelen som nått kravnivån är låg analyserar sina resultat. Att ca 14 procent har
problem med att skriva berättande text och ca 20 procent med mätning
längd/proportionella samband bör ses som en signal.
Liksom tidigare finns det skillnader mellan flickor och pojkars resultat i nationella
prov i årskurs 6 och 9. Skillnaderna behöver fortsätta följas och analyseras över tid.
Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. De två ämnen där elever i Ekerö får högst
genomsnittligt betyg är samhällsorienterande ämnen och engelska, medan resultatet
är lägst i fysik, teknik och biologi. Jämfört med riket ligger Ekerös betygsgenomsnitt
ca en betygspoäng över i flertalet ämnen.
33
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/23
Det sammantagna meritvärdet i årskurs 9, vårterminen 2014, för elever i Ekerös
skolor är 232,6. Det är en ökning jämfört med föregående år. Andelen elever som fick
högre slutbetyg än provbetyg var högre i Ekerö än i riket när det gäller engelska och
svenska, medan i matematik fick eleverna i genomsnitt lägre slutbetyg än provbetyg.
Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört
med föregående år. Ökningen gäller alla gymnasieprogram utom med inriktning
NO/teknik, där syns en liten minskning.
När det gäller elever som är folkbokförda i Ekerö kommun noteras en ökning av
andelen som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år.
Beslutsunderlag
PM Dnr BUN15/23-600
Ärendet
Denna redovisning ingår i barn- och utbildningsnämndens utvärderingsplan och
visar resultat för vårterminen 2014 för elever som gick i skolor i Ekerö. Statistiken
har hämtats från Skolverkets databas SIRIS. I redovisningen ingår också
gymnasieelever och den statistiken omfattar alla elever som vid ett givet år är
folkbokförda i Ekerö kommun, oavsett vilken skola dessa går. Uppgifterna gällande
gymnasieskolan bygger på statistik från ”Öppna jämförelser” från Sveriges
kommuner och landsting (SKL) och avser vårterminen 2013.
Följande resultatmått redovisas:




Fonologisk screening i förskoleklass
Nationella prov i årskurs 3, 6 och 9
Betygsstatistik för årskurs 6 och 9
Andel fullföljt gymnasieutbildning på tre år
Beslutet expedieras till
Produktionsledning förskola och skola
Anna-Maria Svensson
34
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/23
35
PM
2015-02-25
Anna-Maria Svensson
Utvecklingsledare/utvärderingsexpert
[email protected]
Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen
2014
Dnr BUN15/23-600
Sammanfattning
Statistiken i denna redovisning visar att resultaten för elever i grundskolor i
Ekerö fortsätter att vara god. Statistiken visar också att resultaten fortsätter att
förbättras.
Liksom tidigare år ökar resultaten när det gäller den fonologiska screeningen i
förskoleklass mellan mätningen i september och i maj. Jämförelser med
tidigare år visar att andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat
sedan 2012.
Andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i svenska
varierar mellan 86,6 och 99,3 procent och andelen elever som når kravnivån i
nationella prov i årskurs 3 i matematik varierar mellan 79,1 och 97,2 procent.
Det är inte helt enkelt att tolka förändringar över tid, då provens utformning
varierar mellan åren. Skolverkets statistik saknar samlade mått för årskurs 3,
viket gör att resultaten är svåra att analysera och tolka på en aggregerad nivå.
Det är dock viktigt att de skolor där andelen som nått kravnivån är låg
analyserar sina resultat. Att ca 14 procent har problem med att skriva
berättande text och ca 20 procent med mätning längd/proportionella samband
bör ses som en signal.
Liksom tidigare finns det skillnader mellan flickor och pojkars resultat i
nationella prov i årskurs 6 och 9. Skillnaderna behöver fortsätta följas och
analyseras över tid.
Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. De två ämnen där elever i Ekerö får
högst genomsnittligt betyg är samhällsorienterande ämnen och engelska,
1 (24)
36
PM
medan resultatet är lägst i fysik, teknik och biologi. Jämfört med riket ligger
Ekerös betygsgenomsnitt ca en betygspoäng över i flertalet ämnen.
Det sammantagna meritvärdet i årskurs 9, vårterminen 2014, för elever i
Ekerös skolor är 232,6. Det är en ökning jämfört med föregående år. Andelen
elever som fick högre slutbetyg än provbetyg var högre i Ekerö än i riket när det
gäller engelska och svenska, medan i matematik fick eleverna i genomsnitt
lägre slutbetyg än provbetyg.
Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat
jämfört med föregående år. Ökningen gäller alla gymnasieprogram utom med
inriktning NO/teknik, där syns en liten minskning.
När det gäller elever som är folkbokförda i Ekerö kommun noteras en ökning
av andelen som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år.
Fonologisk screening i förskoleklassen
Elevernas språkliga medvetenhet kartläggs i förskoleklass, genom s.k.
fonologisk screening. Syftet med screeningen är att kunna ge elever
individualiserad stimulans och träning under förskoleklassåret och att tidigt
upptäcka eventuella svårigheter för att kunna sätt in åtgärder. Screeningen av
eleverna genomförs i september och följs sedan upp med ytterligare en i maj.
Redovisningen av resultaten gäller fyra deltest som har fenomen i fokus
(begynnelseljud, antal ljud, jämförelser av ordlängd och skriva ord).
Skolorna får konkret stöd av Resursteamet i hur elever med olika fonologiska
medvetenhet kan stimuleras genom träningsmaterial med språklekar och
erfarenhetsutbyte. Samtliga av elever i kommunen har kartlagts, såväl från
kommunal som fristående verksamhet.
I screeningen som genomfördes under läsåret 2013/14 deltog 436 elever på
höstterminen och lika många elever på vårterminen. Mätningen på hösten
2013, när eleverna precis börjat förskoleklassen, visar att 42 procent av
eleverna har god förmåga, 27 procent har måttliga svårigheter och 30 procent
har stora svårigheter.
2 (24)
37
PM
Figur 1: Genomsnittlig poäng i fonologisk screening i förskoleklass (elever i skolor i Ekerö,
endast elever som deltagit i screeningen)
Liksom tidigare år ökar resultaten väsentligt mellan den första kartläggningen i
september och motsvarande mätning i slutet av förskoleklassen. Uppgången är
ett resultat av uppföljningsprogrammet och tidiga insatser. Mätningen på våren
2014, när eleverna är på väg att avsluta förskoleklassen, visar att 90 procent
har god förmåga, 7 procent har måttliga svårigheter och 3 procent har stora
svårigheter.
Jämförelser med tidigare läsår visar att resultaten när det gäller elever med
stora svårigheter ligger på samma nivå, 3 procent maj 2012, 2013 och 2014.
Däremot har andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan 2012
(13 procent) och ligger ungefär på samma nivå 2013 (6 procent) och 2014 (7
procent). Gruppen elever med god förmåga har ökat från 87 procent (2012) till
90 procent (2014).
3 (24)
38
PM
Årskurs 3
Nationellt prov i årskurs 3
Så gott som samtliga elever, 99 procent, genomförde samtliga delprov i svenska
och matematik.
Tabell 1: Nationellt prov i årskurs 3 i svenska, vårterminen 2014
Ekerö
Riket
Åk 3, Svenska
Delprov
Antal
elever
Tala: muntlig uppgift
Läsa: berättande text
Läsa: faktatext
Läsa: enskild högläsning
Läsa: enskilt textsamtal
Skriva: berättande text
Skriva: stavning och interpunktion
Skriva: faktatext
416
416
416
416
416
416
416
416
Andel (%) som
nått kravnivån
av samtl.
elever
96,2
95,7
92,8
93,3
99,3
85,6
86,5
87,0
Andel (%) som
nått kravnivån
av samtl.
elever
97,9
94,4
91,8
94,4
97,5
90,3
89,7
86,2
Andelen elever som nått kravnivån i svenska varierar mellan 86,6 och 99,3
procent mellan de olika delproven våren 2014, motsvarande variation i riket
var 86,2 och 97,9 procent. Delprovet där flest elever hade svårigheter med
handlade om att skriva berättande text. Även stavning och interpunktion samt
skrivande av faktatext hade lägre resultat. Det samma gäller för resultaten i
riket. När det gäller svenska hade Ekerö högre resultat än riket i delproven läsa
berättande text, läsa faktatext, läsa enskilt textsamtal och skriva faktatext, dvs.
i fyra av åtta delprov.
Tabell 2: Nationellt prov i årskurs 3 i matematik, vårterminen 2014
Ekerö
Riket
Åk 3, Matematik
Delprov
Muntlig kommunikation
Antal elever
416
Andel (%) som Andel (%) som
nått kravnivån nått kravnivån
av samtl. elever av samtl. elever
95,2
93,8
Överslagsräkning, huvudräkning
416
93,0
88,0
Mönster i talföljder, geometriska mönster
416
97,1
94,1
Positionssystemet, enkla problem
416
95,0
93,1
Mätning längd, proportionella samband
416
79,1
71,6
Symmetri, skriftliga räknemetoder
416
84,1
82,0
Huvudräkning, förståelse för räknesätten
416
93,0
91,0
Andelen elever som nått kravnivån i matematik våren 2014 varierar mellan 79,1
och 97,2 procent mellan de olika delproven. Det prov där flest elever hade
4 (24)
39
PM
svårigheter var mätning/längd, proportionella samband och
symmetri/skriftliga räknemetoder. Samma delprov hade lägre resultat i riket.
När det gäller matematik hade Ekerö högre resultat än riket på samtliga
delprov.
En jämförelse mellan flickor och pojkars resultat visar att flickor i högre grad
klarat kravnivån i proven i svenska. Störst skillnad syns i resultaten för läsa
enskild högläsning samt stavning och interpunktion. I matematik är det istället
pojkarna som nått bättre resultat som grupp, men skillnaden är inte lika tydlig
som när det gäller svenska. I tre delprov har pojkarna högre resultat än
flickorna och i fyra delprov ungefär lika resultat. De delprov där pojkarna har
högre resultat är muntlig kommunikation, positionssystemet och mätning
längd/proportionella samband.
Årskurs 6
Nationella prov i årskurs 6
De flesta elever, 97-98 procent, deltog i samtliga delprov.
Tabell 3: Nationellt prov i årskurs 6 i svenska, matematik och engelska, vårterminen 2014
Resultat på ämnesprov
i åk 6, läsåret 2013/14
Andel (%) elever som
deltagit av samtliga
Andel (%) elever med
provbetyg A-E
Genomsnittlig
provbetygspoäng
Totalt
Totalt
Totalt
Ämne
Delprov
Svenska
Svenska
Svenska
Svenska
Provbetyg
Muntlig förmåga
Läsförståelse
Skriftlig förmåga
96,8
98,1
98,4
98,1
Flickor Pojkar
98,8
98,8
100
100
94,9
97,4
96,8
96,2
97,7
~100
97,1
91,3
Flickor
100
100
~100
96,3
Pojkar
95,3
~100
96
86
13,8
14,6
15,7
11,8
Flickor
14,8
15,4
16,4
13
Pojkar
12,8
13,7
14,9
10,5
Matematik
Provbetyg
98,1
98,8
97,5
91,4
90,7
92,2
12,8
12,8
12,9
Engelska
Engelska
Engelska
Engelska
Provbetyg
Muntlig förmåga
Receptiv förmåga
Skriftlig förmåga
97,2
99,7
98,4
97,2
98,2
100
99,4
98,2
96,2
99,4
97,5
96,2
97,1
95,6
94,3
94,9
96,9
96,3
93,2
95,6
~100
94,9
95,5
94,1
15,4
15,2
14,8
14,8
15,3
15,3
14,6
15
15,5
15,1
15,1
14,6
Ett stort antal elever får godkänt provbetyg, dvs. lägst E, i det nationella provet
i årskurs 6. Andelen varierar mellan 91,4 i matematik och 97,1 i engelska. Det
är mycket få elever som fått F i provbetyg. De flesta som inte fått E eller högre
betyg har inte deltagit i alla delprov och har därför inte fått något provbetyg.
Andelen elever som når provbetyg A-E i de olika delproven i svenska varierar
mellan 91,3 och 100 procent. Andelen med provbetyg A-E i svenska är 95,5
procent. Motsvarande siffra för riket är 96,7 procent. När det gäller svenska
visar resultaten att det delprov där flest har svårigheter är skriftlig förmåga.
Detsamma gäller för riket. Det delprov där många har höga provbetygspoäng är
läsförståelse (motsvarande för riket är muntlig förmåga).
5 (24)
40
PM
Andelen som når provbetyg A-E i matematik är 91,4 procent, motsvarande
siffra för riket är 90,9 procent.
Andelen elever som får provbetyg A-E i engelska varierar mellan 94,3 och 95,6
procent. Andelen med provbetyg A-E i engelska är 97,1 procent, motsvarande
siffra för riket är 93,4.
En jämförelse mellan flickor och pojkars resultat visar att flickor i högre grad
klarar godkänt provbetyg i svenska. Störst skillnad syns när det gäller delprovet
skriftlig förmåga. När det gäller matematik och engelska är skillnaderna mellan
flickor och pojkar små. Motsvarande trender syns också i riket.
I bilagan finns resultat per skola. På flertalet skolor är andelen elever som fått
minst provbetyg E ca 86 procent eller högre. Spridningen är större när det
gäller andelen elever som nått högre betyg i provet. Samma tendens syns
avseende skillnader mellan pojkar och flickors provresultat.
Nedanstående tabell visar resultaten avseende nationella prov SO- och NOämnen i årskurs 6. Skolverket som beslutar vilket prov varje skola ska
genomföra. Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Skolverket arbetat fram
en modell för hur fördelningen av de olika provämnena ska gå till för att urvalet
ska bli så representativt som möjligt. Ungefär en vecka innan provet ska
genomföras får skolan information om vilket ämne skolan tilldelats. Skolan
meddelar då eleverna vilket ämnesprov som eleven ska genomföra.
Anledningen till att skolan inte får information om ämnestilldelning tidigare är
att proven inte ska styra planeringen av undervisningen.
6 (24)
41
PM
Tabell 4: Nationellt prov i årskurs 6 i SO-ämnen, vårterminen 2014
So, åk 6
Antal
elever
Andel med provbetyg A-E
Ämne
Totalt
Flickor
Genomsnittligt provbetyg
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
53
Histora
100
100
100
15,7
16,5
14,7
Färentuna skola
30
Samhälls
100
100
100
13,9
14,3
13,5
Tappströmskolan
97
Religion
100
100
100
13,6
14,8
12,3
Träkvista skola
44
Geografi
~100
~100
100
13,5
13,8
13,1
Uppgårdskolan
No,
åk 6
Birkaskolan
56
Antal
31
elever
Samhälls Andel med
89,3 provbetyg
~100A-E
~100 Genomsnittligt
11,1
12
10,1
provbetyg
Geografi Totalt 100 Flickor 100 Pojkar 100 Totalt 13,4 Flickor12,7 Pojkar14,0
Ämne
Om resultatuppgiften baseras på 50
färre än Kemi
10 elever dubbelprickas
Ekebyhovskolan
100 den (..) 100
Om
antalet elever
F är 1-4,Kemi
så visas andelen med
A-E som ~100
Färentuna
skola med provbetyg 30
100
100
100
13,8
14,5
12,8
100
12,6
12,5
12,7
Tappströmskolan
97
Biologi
~100
~100
~100
11,5
12,1
11,0
Träkvista skola
44
Kemi
~100
~100
~100
10,6
11,6
9,5
Uppgårdskolan
62
Biologi
91,9
~100
~100
11,5
12,5
10,4
Birkaskolan
30
Biologi
~100
~100
~100
10,8
10,9
10,6
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100
Flertalet elever får godkänt (lägst E) i de nationella proven i SO- och NOämnena. Spridningen är större när det gäller andelen elever som nått högre
betyg i provet. Samma tendens syns avseende skillnader mellan pojkar och
flickors provresultat. Flickor har i genomsnitt högre provbetyg är pojkarna när
det gäller SO- ämnena, förutom på Birkaskolan. Även när det gäller NOämnena har flickorna högre betyg än pojkarna, även om skillnaderna här är
mindre. Samma tendens syns i riket.
Betyg i årskurs 6
Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. Tabellen nedan redovisar andel som
uppnått kunskapskraven vårterminen 2014.
Tabell 5: Genomsnittligt betyg i årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven
vårterminen 2014
Andel (%) som
uppnått
kunskapskraven
i alla ämnen
Andel (%) som
ej uppnått
kunskapskraven
i ett ämne
Andel (%) som
ej uppnått
kunskapskraven
i flera eller alla
ämnen
Ekerö
86,7
8
5,3
Stockholms län
81,3
7,5
11,2
Riket
79,5
7,9
12,6
Betyg åk 6, andel som
uppnått kunskapskraven, vt 2014
Vårterminen 2014 uppnår 86,7 procent att alla elever i årkurs 6 i Ekerö
kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande siffra för Stockholms län är 81,3
procent och riket 79,5 procent. Andel elever som inte uppnår kunskapskraven i
7 (24)
42
PM
flera eller alla ämnen är 5,3 procent. Ekerös resultat står sig väl vid jämförelse
med andra kommuner i Stockholms län och i riket.
Nedanstående tabell visar genomsnittligt betyg i årskurs 6 uppdelat per ämne
och kön.
Tabell 6: Genomsnittligt betyg i årskurs 6 uppdelat per ämne och kön, vårterminen 2014
Andel (%) med A-E
Ämne
Bild
Engelska
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Modersmål
Musik
Naturorienterande ämnen
Biologi
Fysik
Kemi
Samhällsorienterande ämnen
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teckenspråk
Teknik
Total
Genomsnittlig betygspoäng
Flickor
~100
96,6
~100
98,1
93,5
100
~100
100
97,1
97,5
~100
100
~100
~100
~100
~100
~100
97,5
..
.
100
Pojkar
100
96,4
100
~100
92,1
..
100
100
~100
~100
100
100
100
100
100
100
100
~100
..
.
100
Total
~100
96,8
~100
96,8
94,9
..
~100
100
96,3
~100
~100
100
~100
~100
~100
~100
~100
95,5
..
.
100
Flickor
14,2
15
14,2
14,6
13
14,8
14,4
13,6
12,8
12,5
13,1
15,4
13,7
13,7
13,8
13,7
13,8
13,8
..
.
12,6
Pojkar
15,4
15
15,6
14,7
13
..
15
14
13,3
12,7
13,5
15,4
14,2
14,3
14,4
14,5
14,7
14,8
..
.
12,4
12,9
15,1
12,7
14,5
13,1
..
13,8
13,2
12,1
12,4
12,7
15,3
13,2
13
13,1
12,9
12,8
12,8
..
.
12,7
Samhällsorienterande ämnen och engelska är de ämnen där Ekerös elever fick
högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst resultat är det i fysik, teknik och
biologi. Ekerös genomsnitt ligger ungefär en betygspoäng över riket i flertalet
ämnen, men i samhällsorienterande ämnen ligger Ekerös genomsnitt två
betygspoäng över riket. När det gäller matematik och fysik ligger Ekerös
genomsnitt precis lika som riket.
Flickor har i genomsnitt ett betygspoäng högre betyg än pojkar. Störst
försprång har flickor i hem- och konsumentkunskap, bild, svenska samt slöjd,
medan skillnaden är minst i teknik, matematik, engelska, samhällsorienterade
ämnen, idrott och hälsa samt fysik. Betygsskillnaden mellan könen i åk 6 i
Ekerö är något lägre än i riket i flertalet ämnen.
8 (24)
43
PM
Årskurs 9
Meritvärden årskurs 9
Våren 2014 var andra året som elever i årskurs 9 fick betyg i betygsskolan med
A-F, där F inte är godkänt betyg.1 Nytt för 2014 är att eleven får räkna med
betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. När Skolverket
redovisar den nationella statistiken beräknas fortfarande meritvärdet på de 16
bästa betygen, precis som tidigare. Det sammantagna meritvärdet för elever i
åk 9 i Ekerö 2014 är 232,6 (motsvarande siffra för riket är 214,8). Det är en
ökning med 4,9 meritvärdespoäng jämfört med året innan, motsvarande
ökning för riket är knappt 2 betygspoäng.
Tabell 7: Slutbetyg åk 9, vårterminen 2014
Slutbetyg i åk 9, läsåret 2013/13
Genomsnittligt
meritvärde (16)
Antal elever
Kommunala skolor
Ekebyhovskolan
Tappströmsskolan
Träkvista skola
Uppgårdskolan
Fristående skolor
Birkaskolan
Drottningholmskolan
Sundsgården skola
Kommunala skolor
Samtliga skolor
Riket (samtliga huvudmän)
Andel (%)
som uppnått
kunskapskraven i
alla ämnen
22
102
45
79
249,9
231,2
226
221,6
86,4
84,3
84,4
92,4
30
12
2
262,5
253,8
..
93,3
91,7
.
248
292
228,6
232,6
214,8
87,1
87,3
77,4
.. redovisas ej då antalet elever är färre än 10
. data saknas
De flesta skolor har höga meritvärden och spridningen mellan skolorna måste
anses som ganska liten. Meritväret varierar från 221,6 (Uppgårdskolan) till
262,5 (Birkaskolan). Andelen elever som uppnår kravnivån i alla ämnen är 87,3
procent 2014 i Ekerö, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år.
Nedanstående figur visar meritvärdet i årskurs 9 i Ekerö jämfört med riket
under åren 2000-2014.
1
Liksom tidigare räknas betygen samman till ett meritvärde av elevens 16 bästa ämnen där betygsteg A,
B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5 , 10. Ej godkänt betyg, F, är 0 poäng.
9 (24)
44
PM
Figur 2: Meritvärde årskurs 9, Ekerö jämfört med riket åren 2000-2014
Ekerös meritvärde i årskurs 9 går stadigt uppåt. Det syns en uppåtgående trend
sedan 2004.
För behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkänt i tre ämnen:
matematik, engelska och svenska eller svenska som andra språk samt godkänt i
ytterligare fem ämnen. För högskoleföreberedande program behövs godkänt i
nio ämnen utöver de tre angivna. Andelen som är behöriga till gymnasieskolans
yrkesförberedande program i Ekerö våren 2014 är 93,8 procent, vilket är en
ökning sedan föregående år (1,3 procentenheter). Ekerös andel är betydligt
över riksgenomsnittet, som är 86,9 procent.
Tabell
8: Ekerös skolor – behörighet till gymnasiet, vårterminen 2014
Ekerös skolor - behörighet till gymnasiet
Yrkesförb
Ekerö
Riket
2012
93,7
87,5
Estetisk
2013
92,5
87,6
2014
93,8
86,9
2012
93,3
86,5
2013
91,3
86,5
Samh,
ek,
hum.
2014
2012
93,8
91
85,9
85
No, tekn.
2013
89,4
84,8
2014
93,5
84,2
2012
90,3
83,4
2013
90,9
83,2
2014
89,7
82,9
Andelen behöriga elever har framförallt ökat på två skolor (Ekebyhovskolan
och Tappströmskolan), medan andelen på övriga skolor är ungefär samma eller
en marginell ökning.
10 (24)
45
PM
Meritvärdet har ökat för både flickor och pojkar sedan föregående år, ökningen
är större för pojkar. Studeras trenden sedan 2005 syns att resultaten har ökat
för båda grupperna. Skillnaden mellan flickor och pojkars resultat varierar
mellan åren och här går det inte att utläsa någon tydlig trend. År 2011 var
skillnaden som minst, men sedan har skillnaden ökat igen. Den är fortfarande
mindre än 2012, då skillnaden var störst (35,8 meritvärdespoäng).
Figur 3: Meritvärde för flickor, pojkar i åk 9 i Ekerö (=Urval) jämfört med
Stockholms län (=Jmf)
11 (24)
46
PM
Skillnad i resultat utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund
Meritvärdet har ökat både för elever med föräldrar med gymnasial utbildning
(heldragen linje längst ned i bilden nedan) och för elever med föräldrar med
eftergymnasialutbildning (heldragen linje längst upp i bilden nedan). Eleverna
i Ekerö har i genomsnitt högre resultat än vid motsvarande jämförelser med
Stockholms län.
Figur 4: Meritvärde åk 9 fördelat efter föräldrars utbildningsbakgrund i Ekerö (=Urval)
jämfört med Stockholms län (=Jmf)
När det gäller föräldrars utbildningsbakgrund visar resultaten att det finns en
skillnad i meritvärde beroende på om elevens föräldrar har gymnasial eller
eftergymnasial utbildning. Skillnaderna ligger i linje med Stockholms län. Det
kan dock konstateras att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har
haft lägre resultat jämfört med elever i Stockholms län. År 2014 var första året
som elever från Ekerö ligger över genomsnittet i Stockholms län. Om det är ett
trendbrott eller inte är för tidigt att säga. Det behöver följas över flera år.
Om det totala genomsnittliga meritvärdet jämförs med Stockholms län syns att
elever från Ekerö ligger över genomsnittet och har gjort det sedan år 2012. Här
är trenden något tydligare, även om det också behöver följas under flera år.
12 (24)
47
PM
Vid jämförelser med riket ligger Ekerö betydligt över genomsnittet. Den
trenden började år 2006 (gymnasial utbildning) och 2007 (eftergymnasial
utbildning).
Betyg i årskurs 9
I slutbetygen i åk 9 är bild, engelska, moderna språk samt idrott och hälsa de
fyra ämnen där Ekerö får högst genomsnittligt betyg, medan resultatet är lägst i
fysik, kemi och matematik.
Ekerös genomsnitt ligger ungefär en betygspoäng över riket i flertalet ämnen,
men när det gäller moderna språk, teknik, geografi och bild ligger Ekerös
genomsnitt nästan två betygspoäng över riket. När det gäller modersmål ligger
Ekerös genomsnitt två betygspoäng under riket.
Tabell 9: Genomsnittlig betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämnen, för elever i
åk 9, år 2014. Resultaten avser alla skolor i Ekerö.
Ämne
Bild
Engelska
Hem och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Moderna språk, elevens val
Moderna språk, språkval
Modersmål
Musik
Biologi
Fysik
Kemi
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
Antal elever
Totalt
Total
Andel
Andel
Andel
Betygs- (%)
Betygs- (%)
Betygs- (%)
poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E
287
287
286
288
288
..
211
15
286
286
286
287
286
287
287
287
287
282
..
286
Flickor
126
125
125
126
126
..
103
..
125
126
126
126
125
126
126
126
126
126
.
126
Pojkar
161
162
161
162
162
..
108
10
161
160
160
161
161
161
161
161
161
156
..
160
15,8
15,8
14,7
15,5
13,6
..
15,8
14,3
14,9
14
13,6
13,4
15,1
14,6
14,3
15
15,3
14,4
..
15,3
Flickor
97,9
97,2
98,3
94,8
96,5
..
97,2
100
97,2
94,1
95,1
94,1
96,9
97,2
97,2
97,2
97,9
98,2
..
96,5
17,3
15,9
16,2
16,1
13,9
..
16,8
..
15,8
14,7
14,2
14,1
15,7
15,3
14,8
15,7
16,1
15,6
.
15,6
Pojkar
97,6
98,4
98,4
95,2
96,8
..
96,1
..
97,6
93,7
94,4
95,2
96,8
97,6
96,8
96,8
98,4
97,6
.
96,8
14,6
15,8
13,4
15
13,3
..
14,8
14
14,2
13,5
13,1
12,8
14,7
14,1
13,8
14,4
14,6
13,5
..
15,1
98,1
96,3
98,1
94,4
96,3
..
98,1
100
96,9
94,4
95,6
93,2
96,9
96,9
97,5
97,5
97,5
98,7
..
96,3
Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprick as den (..)
Flickor har i genomsnitt drygt ett betygspoäng högre betyg än pojkar. Störst
försprång har flickor i hem- och konsumentkunskap, bild, svenska samt
moderna språk, medan skillnaden är minst i engelska, teknik och matematik.
Betygsskillnaden mellan könen i åk 9 i Ekerö är ungefär lika som riket. Det
13 (24)
48
PM
gäller även i stort sett vilka ämnen som flickorna har högre resultat. Pojkarna i
riket har högre betygspoäng i idrott och hälsa samt teknik. Här är skillnaderna
mellan könen mindre i Ekerö. När det gäller modersmål är det fler pojkar än
flickor som läser detta ämne i Ekerö och betyget är, jämfört med riket, ca 2
betygspoäng lägre.
Nationella prov i årskurs 9
De flesta elever, 91,2-93,8 procent beroende på ämne, har genomfört alla
delprov och fått provbetyg.
Tabell 10: Nationellt prov i årskurs 9 i Ekerö (svenska, matematik och engelska)
Resultat nationellla prov i åk 9
Andel (%) elever som deltagit
Andel (%) med provbetyg A-E
Genomsnittlig provbetygspoäng
Prov/delprov
Totalt
Totalt
Totalt
Svenska
Sammanvägt provbetyg
Tala (delprov A)
Läsa (delprov B)
Skriva (delprov C)
Matematik
Provbetyg
Engelska
Sammanvägt provbetyg
Tala (delprov A)
Läsa och lyssna (delprov B)
Skriva (delprov C)
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
91,2
96,1
94,4
94,4
91,9
95,2
95,2
96
90,6
96,9
93,8
93,1
~100
~100
94,4
91
~100
100
95,8
94,1
~100
~100
93,3
88,6
14,2
15,6
14,2
12,5
15,2
16,6
15,2
13,7
13,5
14,9
13,3
11,5
93,8
92,7
94,6
95,6
94,8
96,2
12,9
12,9
13
93,4
95,2
94,5
94,5
94,4
96
94,4
95,2
92,8
94,6
94,6
94
~100
~100
~100
97,4
100
100
100
~100
~100
~100
~100
96,8
15,8
15,6
16,6
14,8
16
15,6
16,6
15
15,6
15,6
16,6
14,7
Flertalet elever har fått godkänt betyg i det nationella provet, dvs. lägst E.
Bland de elever som inte fått godkänt finns både de som fått F, och elever som
inte deltagit i alla delprov och därför inte fått något provbetyg.
Andelen elever som når provbetyg A-E i de olika delproven i svenska varierar
mellan 91 och 100 procent. Andelen med provbetyg A-E i svenska är ungefär
100 procent. Motsvarande siffra för riket är 96,4 procent. När det gäller
svenska visar resultaten att det delprov där flest har svårigheter är skriva.
Detsamma gäller för riket. Det delprov där många har höga provbetygspoäng är
tala (delprov A). Det samma gäller för riket.
Andelen som når provbetyg A-E i matematik är 95,6 procent, motsvarande
siffra för riket är 87,5 procent.
Andelen elever som får provbetyg A-E i engelska varierar mellan 97,4 och
ungefär 100 procent. Andelen med provbetyg A-E i engelska är ungefär 100
procent, motsvarande siffra för riket är 96,8 procent.
En jämförelse mellan flickor och pojkars resultat visar att flickor i högre grad
klarar godkänt provbetyg i svenska. Störst skillnad syns när det gäller delprovet
14 (24)
49
PM
skriftlig förmåga. När det gäller matematik och engelska är skillnaderna mellan
flickor och pojkar små. Motsvarande trender syns också i riket.
I bilagan finns resultat per skola. På flertalet skolor är andelen elever som fått
minst provbetyg E drygt 94 procent eller högre. Spridningen är större när det
gäller andelen elever som nått högre betyg i provet. Samma tendens syns
avseende skillnader mellan pojkar och flickors provresultat.
Nedanstående tabell visar resultaten avseende nationella prov SO- och NOämnen i årskurs 9.
Tabell 11: Nationellt prov i årskurs 9 i Ekerö (SO- och NO-ämnen)
Flertalet elever får godkänt (lägst E) i de nationella proven i SO- och NOämnena. Spridningen är större när det gäller andelen elever som nått högre
betyg i provet. Samma tendens syns avseende skillnader mellan pojkar och
flickors provresultat. Flickor har i genomsnitt högre provbetyg är pojkarna när
det gäller SO- ämnena. Även när det gäller NO- ämnena har flickorna högre
betyg än pojkarna. Samma tendens syns i riket.
15 (24)
50
PM
Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9
Ungefär sju av tio elever i åk 9 fick samma slutbetyg som de fick i det nationella
provet i engelska och matematik. I svenska gäller sex av tio elever.
Figur 5: Andel elever som fick lägre, lika resp. högre slutbetyg än provbetyg i åk 9,
vårterminen 2014 (svenska, matematik och engelska)
Något färre elever i Ekerö än i riket fick högre slutbetyg än provbetyg i
matematik. Det gäller alla skolor utom Birkaskolan. Något fler elever i Ekerö
än i riket fick högre slutbetyg än provbetyg i svenska. Det gäller alla skolor
utom Uppgårdskolan och Träkvista skola. När det gäller engelska fick något
fler elever i Ekerö än i riket högre slutbetyg än provbetyg. Det gäller alla skolor
utom Ekebyhovskolan (Träkvista skola ligger ungefär lika som riket).
16 (24)
51
PM
Gymnasieskolan
Statistiken i nedanstående tabell omfattar alla gymnasieelever som vid angivet
år är folkbokförda i Ekerö kommun, oavsett vilken skola dessa går.
Tabell 12: Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom tre år*
Gymnasieelever som fullföljer sin
utbildning inom tre år
Efter programinriktning
StudieförYrkesförberedande
beredande
År
2013
2012
2011
2010
2009
Andel
77,3
76,3
78,0
74,5
75,3
Andel
Andel
80,7
79,8
82,6
78,1
76,0
71,9
68,7
69,7
67,1
73,7
* Källa: Öppna jämförelser 2014, Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Statistiken i SKL:s Öppna jämförelser 2014 avser läsåret innan dvs. 2012/2013.
Av de elever som var folkbokförda i Ekerö och som påbörjade en
gymnasieutbildning hösten 2010 hade drygt 77 procent fått slutbetyg tre år
senare. Här räknas även om eleven fått slutbetyg på annat program eller i
annan kommun än där hon eller han började. Motsvarande siffra för riket är
drygt 78 procent.
Andelen elever som fullföljer har fluktuerat de senaste åren men ligger år 2013
nästan i nivå med de senaste fem årens högsta notering. Det är fler som
fullföljer när det gäller de studieförberedande programinriktningarna jämfört
med de yrkesföreberedande.
Om jämförelsen istället görs avseende andelen elever som fullföljer gymnasiet
på fyra år konstateras att andelen ökar till knappt 82 procent. Motsvarande
siffra för riket är knappt 77 procent. När det gäller studieförberedande program
fullföljer 87 procent sin gymnasieutbildning på fyra år, motsvarande när det
gäller yrkesförberedande program är 78,4 procent. Detta är något över snittet
för riket.
17 (24)
52
PM
Bilaga
Årskurs 3
Tabell 13: Nationellt prov i årskurs 3 i svenska, vårterminen 2014
Åk 3, Svenska
Andel elever som nått kravnivån i provet (%)
Läsa:
Tala: muntlig
Antal elever
Läsa:
Läsa:
enskild
Läsa: enskilt
text berättande text
faktatext
högläsning
textsamtal
Skriva:
Skriva:
berättande
stavning och
Skriva:
text interpunktion
faktatext
Ekebyhovskolan
53
91,3
90,6
90,6
90,6
96,2
79,2
79,2
Färentuna skola
27
100
100
96,3
96,3
100
100
100
Munsö skola
21
100
100
95,2
100
100
100
100
Närlundaskolan
53
96,2
100
100
96,2
100
86,8
86,8
Sanduddens skola
50
100
100
94,0
94,0
100
84,0
98,0
Skå skola
20
100
100
100
100
100
100
90,0
Stenhamraskolan
58
100
98,3
100
94,8
100
98,3
96,6
Sundby skola
27
81,5
92,6
88,9
96,3
100
85,2
77,8
Träkvista skola
52
100
94,2
86,5
90,4
100
75
69,2
Birkaskolan
31
100
90,3
83,9
87,1
100
93,5
100
Drottningholmskolan
Ekerö, Totalt
20
75,0
90,0
80,0
80,0
95,0
..
55,0
92,5
96,3
81,0
90,6
90,0
100
93,1
70,4
82,7
83,9
70,0
416
96,2
95,7
92,8
93,3
99,3
85,6
86,5
87,0
97,9
94,4
91,8
94,4
97,5
90,3
89,7
85,1
Riket
Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Tabell 14: Nationellt prov i årskurs 3 i engelska, vårterminen 2014
Åk 3, Matematik
Andel elever som nått kravnivån i provet (%)
ÖverslagsMuntlig
Antal elever kommuniktion
Mönster i
Positions-
Mätning
talföljder,
systemet,
längd,
räkning, geometriska
enkla proportionella
huvudräkning
mönster
problem
Symmentri, Huvudräkning,
skriftliga
förståelse för
samband räknemetoder
räknesätten
Ekebyhovskolan
53
90,6
88,7
94,3
90,6
71,7
86,8
90,6
Färentuna skola
27
100
100
100
100
85,2
100
100
Munsö skola
21
100
95,2
100
95,2
95,2
85,7
100
Närlundaskolan
53
88,7
96,2
98,1
96,2
81,1
77,4
94,3
Sanduddens skola
50
100
92,0
100
100
90,0
92,0
100
Skå skola
20
95,0
95,0
100
95,0
100
100
100
Stenhamraskolan
58
100
94,8
98,3
98,3
89,7
98,3
94,8
Sundby skola
27
100
96,3
96,3
92,6
81,5
92,6
92,6
Träkvista skola
52
96,2
88,5
98,1
90,4
53,8
73,1
92,3
Birkaskolan
31,0
90,8
96,8
96,8
93,5
83,9
74,2
83,9
Drottningholmskolan
Ekerö, Totalt
20,0
90,0
85,0
85,0
95,0
50,0
..
70,0
416
95,2
93,0
97,1
95,0
79,1
84,1
93,0
93,8
88,0
94,1
93,1
71,6
82,0
91,0
Riket
Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
18 (24)
53
PM
Årkurs 6
Tabell 15: Nationellt prov i årskurs 6 i svenska, per skola, vårterminen 2014
Svenska, åk 6
Antal
elever
Andel med provbetyg A-E
Genomsnittligt provbetyg
Totalt
Totalt
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
50
100
100
100
15,2
16,0
14,2
Färentuna skola
30
100
100
~100
13,2
13,4
12,9
Tappströmskolan
98
~100
100
~100
14,0
15,3
12,7
Träkvista skola
40
~100
100
~100
14,8
16,0
13,9
Uppgårdskolan
57
91,2
100
80
11,9
13,6
9,8
Birkaskolan
30
100
100
100
13,9
13,9
13,9
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100
Tabell 16: Nationellt prov i årskurs 6 i matematik, per skola, vårterminen 2014
Matematik, åk 6
Antal
elever
Andel med provbetyg A-E
Genomsnittligt provbetyg
Totalt
Totalt
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
50
90,0
~100
~100
13,7
13,5
13,8
Färentuna skola
30
~100
~100
100
13,2
12,6
13,8
Tappströmskolan
98
89,8
89,8
89,8
12,2
12,4
12,0
Träkvista skola
41
~100
100
~100
12,7
13,2
12,4
Uppgårdskolan
64
85,9
82,4
~100
11,9
11,7
12,2
Birkaskolan
31
~100
~100
100
15,2
14,6
15,6
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100
Tabell 17: Nationellt prov i årskurs 6 i engelska, per skola, vårterminen 2014
Engelska, åk 6
Antal
elever
Andel med provbetyg A-E
Genomsnittligt provbetyg
Totalt
Totalt
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
53
~100
~100
~100
16,2
15,6
17,1
Färentuna skola
30
~100
~100
~100
12,9
13,2
12,5
Tappströmskolan
99
~100
~100
~100
15,2
15,3
15,2
Träkvista skola
41
100
100
100
15,7
15,9
15,3
Uppgårdskolan
57
~100
100
~100
15,4
15,8
14,8
Birkaskolan
31
100
100
100
16,7
15,5
17,6
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100
19 (24)
54
PM
Årskurs 9
Figur 6: Meritvärden i åk 9, per skola, åren 2007-2014
Figur 7: Andel flickor och pojkar som når kunskapskraven i alla ämnen åk 9, Ekerö jämf.
med riket åren 2000-2014
20 (24)
55
PM
Figur 8: Behörighet till gymnasiet, Ekerö jämfört med riket åren 2012-2014
Tabell 18: Slutbetyg åk 9, jämförelser flickor och pojkar
Flickor
Antal
elever
Ekebyhovskolan
Tappströmsskolan
Träkvista skola
Uppgårdskolan
Birkaskolan
Drottningholmskolan
Sundsgården skola
Ekerö, Totalt
Ekerö, Kommunal
Ekerö, Fristående
Pojkar
Andel (%)
uppnått
kunskapsGenomAndel kraven i Andel (%)
snittlig
(%)
alla
behörig
meritv
elever
ämnen yrkesprog.
(16)
Antal
elever
Andel (%)
uppnått
kunskapsGenomAndel kraven i Andel (%) snittlig
(%)
alla
behörig meritv.
elever
ämnen yrkesprog.
(16)
..
42
24
30
16
..
.
126
41
41
53
38
53
42
.
43
..
90
88
93
94
..
.
90
..
~100
100
~100
~100
..
.
95
..
251,1
241,7
235,1
267
..
.
248,2
13
60
21
49
14
..
..
166
59
59
47
62
47
58
100
57
92
80
81
92
93
..
.
85
100
83
100
~100
100
..
..
93
241
216,5
208,1
213,3
257,3
..
..
220,7
105
21
42
48
90
95
95
~100
245,3
262,9
143
23
58
52
85
83
92
100
216,4
247,2
Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprick as den (..)
Om data sak nas visas en prick (.) istället för utfall.
21 (24)
56
PM
Tabell 19: Slutbetyg åk 9 – föräldrars utbildningsbakgrund
Gymnasial utbildning
Antal
elever
Ekebyhovskolan
Sundsgården skola
Tappströmsskolan
Träkvista skola
Uppgårdskolan
Birkaskolan
Drottningholmskolan
Ekerö, Totalt
Ekerö, Kommunal
Ekerö, Fristående
Eftergymnasial utbildning
Andel (%)
uppnått
Andel
kunskaps(%) GenomAndel kraven i behörig snittligt
(%)
alla yrkespr meritvär
elever
ämnen ogram de (16)
Antal
elever
Andel (%)
uppnått
Andel
kunskaps(%) GenomAndel kraven i behörig snittligt
(%)
alla yrkespr meritvär
elever
ämnen ogram de (16)
..
..
27
10
36
..
..
94
41
50
26
22
46
23
33
32
..
.
78
..
92
..
..
82
..
..
~100
100
~100
..
..
94
..
..
206,8
187,5
204,9
..
..
210,3
13
.
62
35
39
23
..
180
59
.
61
78
49
77
67
62
92
.
97
91
92
91
..
94
~100
.
~100
100
~100
~100
..
~100
257,7
.
257,3
237
234,2
267
..
249,7
82
12
33
27
82
83
93
100
206,7
234,6
149
31
60
70
94
94
~100
~100
246,3
265,9
Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
Figur 9: Meritvärde åk 9 fördelat efter föräldrars utbildningsbakgrund i Ekerö (=Urval)
jämfört med Stockholms län (=Jmf)
22 (24)
57
PM
Tabell 20: Nationellt prov i årskurs 9 i svenska, per skola, vårterminen 2014
Svenska, åk 9
Antal
elever
Andel med provbetyg A-E
Genomsnittligt provbetyg
Totalt
Totalt
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
13
~100
~100
~100
14,1
..
13,3
Tappströmskolan
88
100
100
100
14,7
16,0
13,8
Träkvista skola
43
~100
~100
100
13,2
14,0
12,4
Uppgårdskolan
66
100
100
100
13,8
14,9
13,1
Birkaskolan
29
100
100
100
15,0
15,0
15,0
Drottningsholmskolan
11
100
..
..
15,2
..
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100
Tabell 21: Nationellt prov i årskurs 9 i matematik, per skola, vårterminen 2014
Matematik, åk 9
Antal
elever
Andel med provbetyg A-E
Genomsnittligt provbetyg
Totalt
Totalt
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
13
100
100
100
14,4
..
14,4
Tappströmskolan
90
94,4
~100
~100
12,9
13,6
12,4
Träkvista skola
43
~100
~100
100
11,8
12,3
11,3
Uppgårdskolan
77
~100
~100
~100
13,1
12,7
13,3
Birkaskolan
29
~100
~100
100
16,1
16,1
16,2
Drottningsholmskolan
11
100
..
..
15,0
..
..
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Tabell 22: Nationellt prov i årskurs 9 i engelska, per skola, vårterminen 2014
Engelska, åk 9
Andel med provbetyg A-E
Antal
elever
Totalt
Flickor
Genomsnittligt provbetyg
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Ekebyhovskolan
13
100
100
100
17,8
..
17,5
Tappströmskolan
92
100
100
100
16,3
16,2
16,4
Träkvista skola
44
100
100
100
15,3
15,5
15
Uppgårdskolan
74
~100
100
~100
14,7
15,6
14,2
Birkaskolan
29
100
100
100
16,1
16,1
16,2
Drottningsholmskolan
11
100
..
..
15,9
..
..
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..)
Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100
23 (24)
58
PM
Tabell 23: Andel elever som fick lägre, lika resp. högre slutbetyg än provbetyg i åk 9,
vårterminen 2014 (No- och So-ämnen)
Resultat nat.prov
åk 9, NO och SO Biologi
Kem i
Lägre
Ekebyhovskolan
Lik a
H ö gre
Geografi
Lägre
Lik a
H ö gre
Lägre
Religion
Lik a
H ö gre
10,0
80,0
10,0
..
..
..
Tappströmskolan
..
..
..
14,4
63,3
22,2
..
74,7
Träkvista skola
..
..
..
..
52,3
47,7
..
Uppgårdskolan
..
..
..
5,6
52,8
41,7
Birkaskolan
..
62,1
37,9
..
..
7,2
63,1
29,7
4,8
61,4
Riket
Lägre
Sam hällskunskap
Lik a
H ö gre
Lägre
Lik a
H ö gre
..
..
..
15,0
70,0
15,0
25,3
..
..
..
..
..
..
79,5
20,5
..
..
..
..
..
..
12,9
44,3
42,9
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
72,4
27,6
..
..
..
33,8
6,6
69,2
24,2
4,7
68,0
27,3
4,5
63,7
31,0
Om data saknas visas två prickar (..). Nationella prov i NO och SO genomförs i ett urval av rikets skolor
24 (24)
59
Barn och
utbildningsnämndens
verksamhetsberättelse 2014
4
BUN15/4
60
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
§1
Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2014 (BUN15/4)
Sammanfattning
Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten. För det
gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på 10 543 tkr. Överskottet utgör 1,5 procent
av nämndens totala nettoomslutning på 690 837 tkr.
Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen. Sker
förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och därmed i de
intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall i förhållande till
budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsstatistik och nyckeltal.
Avvikelsen (+ 10 543 tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande:
1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna samt lägre kostnader för
tilläggbelopp har gett ett positivt resultat. (+1 292 tkr)
2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat (2 168 tkr). Lägre efterfrågan på platser
förklarar överskottet.
3. Förskoleklass och grundskola totalt fler elever (snitt 21) än i budget samt ökat behov av
tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. (-5 969 tkr)
4. Totalt något färre elever i behov av särskilt stöd i grundsärskolan. (+2 040 tkr)
5. Totalt färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i budget. (+6
526 tkr)
6. Vuxentutbildning visar totalt ett överskott (+1 654 tkr).
7. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510)
8. Nämndkontor och gemensamverksamhet visar ett överskott på grund av vakant tjänst under
del av året. (+580 tkr)
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat
och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena.
Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret 2013/2014 uppgår till 93
procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 är 237,1 och 88,3 procent av
eleverna i åk 9 har betyg A-E (lägst godkänt) i alla ämnen. Uppgifterna här avser elever i
kommunala och fristående skolor i Ekerö kommun.
Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent år 2013),
motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i riket (år 2012
plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser avseende 2014
publicerades under våren 2015.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
61
1
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden godkänner reviderat tjänsteutlåtande och PM för
verksamhetsberättelsen för 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen.
Beslut
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar om fortsatt beredning av ärendet.
Beslutsunderlag



Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden
Ekonomitabell_utfall_2014
Verksamhetsmatt_2014
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
62
2
Tjänsteutlåtande
2015-03-02
Dnr BUN15/4
Anders Anagrius
Chef nämndkontor barn och utbildning
Tel. 08 560 391 92
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Verksamhetsberättelse 2014 för barn och
utbildningsnämnden
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelse för 2014 och
överlämnar den till kommunstyrelsen.
Sammanfattning av ärendet
Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna
budgeten. För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på 10 543 tkr.
Överskottet utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på 690 837 tkr.
Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen.
Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna
och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets
utfall i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsmått.
Avvikelsen (+ 10 543 tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande:
1.
Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna, lägre
kostnader för tilläggbelopp samt högre intäkter från andra kommuner än beräknat
gett ett positivt resultat. (+1 192 tkr)
2.
Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat (+2 168 tkr). Lägre
efterfrågan på platser förklarar överskottet.
3.
Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig angående möjligheten att ansöka
om omsorg på obekväm arbetstid men ingen ansökan har inkommit vilket innebär ett
överskott i budget på 1 000 tkr.
4.
Antalet vårdnadsbidrag har minskat och visar ett överskott på 200 tkr.
5.
Förskoleklass och grundskola visar ett underskott (– 5 969 tkr). Fler
elever än budgeterat, ökat behov av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd,
63
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/4
ökade kostnader för skolskjuts. I det negativa utfallet ligger även kostnaden för den
särskilda satsning på matematik och IT som kommunstyrelsen beslutade om våren
2014.
6.
Totalt något färre elever i grundsärskolan. (+2 040 tkr)
7.
Färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i
budget (+6 526 tkr).
8.
Vuxenutbildning visar totalt ett överskott (+1 654 tkr), främst pga. färre
särvuxelever och lägre kostander för SFI än budgeterat.
9.
Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510
tkr).
10.
Nämndkontor och gemensam verksamhet visar ett överskott på grund av
vakanta tjänster under del av året (+580 tkr).
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt
ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta
meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret
2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014
är 232,6. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö
kommun.
Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent
år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i
riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser
avseende 2014 publicerades under våren 2015.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-03-02. Dnr 15/4
PM Verksamhetsberättelse 2014 för barn och utbildningsnämnden, 2014 -02-10
Beslutet expedieras till
Kommunstyrlelsen
Anders Anagrius
Chef nämndkontor barn och utbildning
64
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/4
65
PM
2015-02-10
reviderat 2015-03-02
Anders Anagrius
Chef nämndkontor barn och utbildning
[email protected]
Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden
Dnr BUN15/4-043
Sammanfattning
Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten.
För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på 10 543 tkr. Överskottet
utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på 690 837 tkr.
Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen.
Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna
och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets
utfall i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsmått.
TOTALT
tkr
Utfa l l
2013
Budget
2014
Utfall
2014
Avvik
2014
Intä kter
Kos tna der
-62 299
734 857
-51 457
752 837
-62 013
752 850
-10 556
13
Nettokostnad
672 559
701 380
690 837
-10 543
Förä ndri ng jä mfört föregå ende å r, tkr
, procent
18 279
2,7
Förändring (+) = ökad nettokostnader, (-) minskad nettokostnad
Avvikelsen (+ 10 543 tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande:
1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna,
lägre kostnader för tilläggbelopp samt högre intäkter från andra
kommuner än beräknat gett ett positivt resultat. (+1 192 tkr)
2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat (+2 168 tkr). Lägre
efterfrågan på platser förklarar överskottet.
1 (30)
66
PM
3. Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig angående möjligheten att
ansöka om omsorg på obekväm arbetstid men ingen ansökan har
inkommit vilket innebär ett överskott i budget på 1 000 tkr.
4. Antalet vårdnadsbidrag har minskat och visar ett överskott på 200 tkr.
5. Förskoleklass och grundskola visar ett underskott (– 5 969 tkr). Fler
elever än budgeterat, ökat behov av tilläggsbelopp för elever i behov av
särskilt stöd, ökade kostnader för skolskjuts. I det negativa utfallet ligger
även kostnaden för den särskilda satsning på matematik och IT som
kommunstyrelsen beslutade om våren 2014.
6. Totalt något färre elever i grundsärskolan. (+2 040 tkr)
7. Färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i
budget (+6 526 tkr).
8. Vuxenutbildning visar totalt ett överskott (+1 654 tkr), främst pga. färre
särvuxelever och lägre kostander för SFI än budgeterat.
9. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510
tkr).
10. Nämndkontor och gemensam verksamhet visar ett överskott på grund
av vakanta tjänster under del av året (+580 tkr).
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt
ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta
meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret
2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014
är 232,6. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö
kommun.
Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent
år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i
riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser
avseende 2014 publicerades under våren 2015.
1. Uppdrag och omfattning
Barn och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola
samt vuxenutbildning. Totalt handlar det om verksamheter för ca 7 000 barn,
ungdomar och vuxna som bedrivs i kommunal regi inom kommunen, som fristående
verksamheter inom och utanför kommunen eller i kommunal regi utanför
kommunen. Exempel på viktiga områden är verksamheternas kvalitet och resultat i
förhållande till prioriterade områden som meritvärden i årskurs 9, andel godkända i
samtliga ämnen m.m.
2 (30)
67
PM
2. Verksamhetsuppföljning
Volymer
Volymantagandena i budget utgår från befolkningsprognos inklusive planerad
nybyggnation som görs årligen. Redan små avvikelser framförallt när det gäller inoch utflyttning påverkar nämndens resultat. I bilaga 2 redovisas antal barn/elever i de
olika verksamhetsformerna. Under avsnittet verksamhetsstatistik redogörs för
volymernas utfall jämfört budget. Sammantaget kan sägas att en del av det
redovisade sammanlagda resultatet kan hänförs till färre barn i förskola och färre
elever i gymnasieskola än budgeterat.
Pedagogisk omsorg i form av familjedaghem
Under 2014 har Söderläges familjedaghem avslutat sin verksamhet inom pedagogisk
omsorg i form av familjedaghem. Söderläge har haft ett godkännande för 8 barn.
Vårdnadsbidrag
Under 2014 har i snitt ca 8 familjer i månaden fått beviljat vårdnadsbidrag. Det kan
jämnföras med att i snitt 10 familjer under 2013 blev beviljade vårdnadsbidrag.
Omsorg på tid då förskola och fritidshem inte erbjuds
Enligt skollagen 25 kap 5 § ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg under tid
då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och
inte själva kan ordna omsorgen. Utgångspunkten för bestämmelsen är att det ska gå
att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstiden är förlagd, helt
eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid).
Det är viktigt att notera att bestämmelsen inte innebär någon rättighet för föräldrar
att få omsorg på obekväm arbetstid. Föräldrarna har ansvar för att hitta lösningar på
omsorgsbehovet för sina barn.
Omsorg på obekväm arbetstid har under 2014 upphandlats och erbjuds i hemmet för
ett eller flera barn till vårdnadshavare som regelbundet och återkommande i sitt
ordinarie arbete har arbetstid förlagd på kvällar, nätter och/eller helger.
Öppen fritidsverksamhet
Intresset för att delta i fritidsklubbarnas verksamhet inom kommunen har stabiliserat
sig och ökar inte nämnvärt längre. 2014 har i snitt 657 barn befunnit sig i
3 (30)
68
PM
verksamheten. Motsvarande siffra för 2013 var 655, 2012 609 barn och för 2011 449
barn.
Matematiklyftet
Ekerös kommunala skolor och Birkaskolan har deltagit i matematiklyftet som syftar
till att öka elevernas måluppfyllelse i matematik genom att stärka
matematikundervisningen. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande mellan
matematiklärare och med professionellt stöd av särskilt utbildade handledare. Det
ingår också en utbildning för rektorer vars lärare deltar i fortbildningen. Skolorna
som deltar i matematiklyftet vittnar om den positiva effekt som det kollegiala lärandet
har och hur lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin egen
undervisning och vardag utifrån lokala förutsättningar och behov. Nästan alla
matematikundervisande lärare i de kommunala skolorna har deltagit i
matematiklyftet.
Förskollärar- och lärarlegitimation
Under året har en s.k. kompetensmodul köpts in. Den är en del av det större program
som kommunen använder för personaladministration. I modulen kartläggs
förskollärares och lärares behörigheter. Alla lärares och förskollärares legitimation
och behörigheter samt i vilka ämnen och årskurser som de undervisar i anges i
systemet.
Kartläggningen syftar till att uppfylla lagstiftningens krav på att lärare ska har rätt
behörighet för den undervisning som bedrivs. Det gäller då uppgifter om respektive
lärare har en lärarexamen, om de fått sin legitimation och i vilka ämnen och med vilka
årskurser som de har behörighet att arbeta med. Om läraren är obehörig redogörs i ett
kommentarsfällt för vilka planer som finns för att läraren ska nå en lärarexamen för
att sedan kunna ansöka om legitimation. Motsvarande skickades till de kommunala
förskolorna.
För de kommunala förskolornas har 80 av 82 förskollärare en lärarexamen men bara
57 har tagit ut sin lärarlegitimation vilket är 69 procent.
Av de kommunalt anställda lärarna har 214 av 257 lärare en lärarexamen. Av de 43
lärare som saknar examen finns några i kompletterande utbildning och några på väg
att få sin examen. Det är 183 lärare som har legitimation, vilket motsvarar 71 procent.
Vid uppföljning och möten med flera av de som nu bedriver kompletterande studier
ser det positivt ut att de ska hinna nå sin examen innan sommaren 2015.
4 (30)
69
PM
Vuxenutbildning
Ekerö vuxenutbildning består av SFI (svenska för invandrare), grundläggande och
gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildning, UMJ (unga mot jobb) samt
vägledningsenheten. Ekerö vuxenutbildning har också speciella uppdrag avseende
kommunens aktivitetssansvar, ungdomar 16-20 år, gymnasieuppföljning och
kommunens sommarpraktik för unga.
SFI (svenska för invandrare)
Antalet deltagare i SFI ökade från 155 st 2012 till 181 st 2013. Antalet
undervisningstimmar ökade från 40 721 år 2012 till 45 528, år 2013. Eftersom antalet
timmar ökade så pass mycket räknades budgeten upp för SFI inför 2014. Resultatet
visar att även om antalet personer har ökat med 26 stycken (ca 16 %) så har inte
kostnaden ökat. Det beror på att antalet timmar som de studerande har läst under
2014 (45 043) nästan är desamma som under 2013, vilket gör att det svårt att
budgetera för SFI utifrån antal elever. De studerande kan lika väl välja att läsa fler
timmar och det skulle då kunna innebära att kostnaderna ökar.
Gymnasial vuxenutbildning
Efterfrågan på utbildning gäller i hög grad yrkesutbildningar, men även inom området
allmänna ämnen har söktrycket ökat under året. Många har haft som mål med
studierna att bli behöriga till högskolan. Andelen unga som inte har klarat gymnasiet
ökar som ett resultat av det idag krävs avslutade gymnasiestudier för att ha någon
chans på arbetsmarknaden. Den av staten initierade satsningen på Yrkesvux, gav
kommunen totalt 830 000 kr 2014 i statsbidrag, att jämföra med 2013, 1 530 000 kr.
Kommunen har under 2014 inte kunnat bevilja samtliga ansökningar utan har fått
göra urval utifrån vuxenutbildningens förordning, SFS 2011:1108, 3 kap 8§ samt
förordning för yrkesvux, SFS 2009:43, 3§.
Kommunen har upphandlad distansutbildning via företaget InfoKomp. Under 2013
har avtalet med InfoKomp förlängts t.o.m. 2015-06-30. Övriga komvuxkurser köper
kommunen av andra kommuner via interkommunal ersättning.
UMJ (unga mot jobb) och sommarpraktik
Unga Mot Jobb startade sin verksamhet hösten 2011. Målsättningen med verksamheten är framför allt att hjälpa ungdomar 16-24 år vidare mot studier och/eller
arbete. UMJ bedriver individanpassade program, där bland annat studie- och
yrkesvägledning, arbetsgivarkontakter, och andra jobbsökande aktiviteter utgör en
central del i avdelningens verksamhetsområden. UMJ har även ett välfungerande och
aktivt samarbete med arbetsförmedlingen (AF) i Solna, vilket har möjliggjort att de
statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatserna kunnat koordineras och
effektiviseras. UMJ har dessutom sedan hösten 2012 upprättat ett separat avtal med
5 (30)
70
PM
AF om att ta emot 10 stycken anvisade ungdomar. Avtalet har förnyats under 2014.
Parallellt med detta samarbete har UMJ haft nära samverkan med Ekerö Socialtjänst
kring gemensamma klienter.
En central uppgift i UMJ´s roll är att förmedla arbetslivskontakter till arbetssökande
ungdomar och detta arbete har varit mycket framgångsrikt. Sedan starten 2011 har
mellan 60- 70 ungdomar fått någon form av anställning. I de flesta fallen har
anställningarna förmedlats via UMJ´s arbetsgivarnätverk. Ett flertal ungdomar har
haft praktik/arbetsträning hos en arbetsgivare eller återupptagit sina studier antingen
på Komvux, folkhögskola, eller annan skolform.
Sammanlagt har 12 personer dessutom länkats via UMJ till den funktion på
arbetsförmedlingen som specifikt handlägger arbetssökande med psykiska och/eller
fysiska funktionshinder för fördjupad kartläggning av arbetsförmåga. Sedan starten
2011 har UMJ lyckats hjälpa 10-15 individer som anvisats från Ekerö Socialtjänst till
någon form av anställning.
2014 erbjöds 100 ungdomar sommarpraktik under 2 tre-veckorsperioder.
Fördelningen var 56 killar och 46 tjejer. Det var också färre tjejer som sökte
sommarpraktik totalt. Av dessa fick 13 st ungdomar någon form av extraarbete på
praktikplatsen efteråt.
Vägledningsenheten
I Ekerö kommun är studie- och yrkesvägledarna organiserade i en fristående
vägledningsenhet med en gemensam chef. För att säkerställa en hög kvalitet på
studie- och yrkesvägledningen i kommunen anställs endast behöriga studie- och
yrkesvägledare. Vägledningsenheten ansvarar för vägledning i grundskolans år 8 och
9, Individuella gymnasiet, Vuxenutbildningen samt kommunens aktivitetsansvar för
ungdomar 16-20 år och gymnasieuppföljning. De tre studie- och yrkesvägledarna på
grundskolan arbetar på Birkaskolan, Ekebyhovskolan, Ekebyhovs grundsärskola,
Tappströmskolan, Träkvista skola och Uppgårdsskolan.
Studie- och yrkesvägledarnas arbete på grundskolorna inriktar sig på elever i år 8-9
med särskilt fokus på år 9 inför elevernas viktiga val av gymnasieutbildning.
Den utvärdering som görs årsvis i år 9 visade att
 94 % av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med den information de har fått
inför sitt gymnasieval.
 97 % är nöjda eller mycket nöjda med den studie- och yrkesvägledning de har
fått inför sitt gymnasieval.
 98 % är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till studie- och
yrkesvägledare.
6 (30)
71
PM
Kommunens informationsansvar, ungdomar 16-20 år
Informationsansvaret regleras i skollagen 29 kap. 9§ och säger att en hemkommun
ska löpande hålla sig informerad i syfte att erbjuda lämpliga stödåtgärder för de
ungdomar i kommunen som har fullgjort sin skolplikt men som inte går i gymnasiet
eller har annan sysselsättning. Under 2014 har 13 ungdomar varit föremål för
uppföljning, vilket kan jämföras med 18 st 2013.
Gymnasieuppföljning
Ungdomarna i Ekerö kommun går till mer än 95 procent i gymnasieskola utanför
kommunen. För att få bättre överblick och information om hur det går för
ungdomarna på gymnasiet ingår det i Vägledningsenhetens ansvar att följa upp dessa
elever. Alla studievägledare i kommunen ansvarar för att följa upp eleverna på ett
antal förutbestämda gymnasieskolor, totalt cirka 25 skolor. Syftet är att stödja och om
möjligt komplettera gymnasieskolornas arbete med att förebygga avhopp och
studiemisslyckanden.
Inom ramen för gymnasieuppföljningen finns också uppdraget att handlägga
förfrågningar från gymnasieskolor som rör förlängd studiegång.
Andelen 20 åringar i Ekerö kommun som fullföljt gymnasial utbildning har ökat från
73 procent 2009 till 77 procent 2013. Motsvarande siffra för riket 2013 är 74 procent.
Den grundläggande behörigheten till universitet och högskola bland Ekerö kommuns
20 åringar har ökat från 62 procent 2009 till 66 procent 2013. Motsvarande siffra för
riket 2013 är 64 procent.
År 2013 började 45 procent av Ekerös elever att läsa på högskola eller universitet efter
avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra i riket är 42 procent.
I dagsläget finns inga siffror för 2014 tillgängliga i Skolverkets statistik.
Särskilt stöd
Flera förändringar har genomförts av organisationen för det särskilda stödet till barn i
förskola och elever i skolan. Nya tillämpningsregler trädde i kraft i början av året.
Ansvar för beslut och uppföljning av tilläggsbelopp och placeringar på olika
resursskolor m.m. har förts från resursteamet till nämndkontoret. Nämndkontoret tar
ett helhetsgrepp kring den systematiska uppföljningen av arbetet med elevhälsa.
Resursteamets huvuduppgift att stödja förskolechef/rektor m fl. med spetskompetens
och insatser kring barn och ungdomars hälsa, lärande och utveckling har därmed
förtydligats. Under hösten inleddes arbetet med att utforma en elevhälsoplan.
7 (30)
72
PM
PRISMA
PRISMA (preventivt inriktad samverkan) är beteckningen på nämndövergripande
insatser där målgruppen framförallt är barn och unga i riskzon samt deras föräldrar.
De övergripande målen för denna samverkan är:
• Föräldrar, förskola, pedagogisk omsorg, skola och fritidsverksamhet har kunskap
och kompetens att främja barns positiva utveckling och förebygga att barn far illa.
• Barn, ungdomar och familjer med behov av stöd får adekvat hjälp i ett tidigt skede.
• Samverkan för långsiktigt effektiva åtgärder och bättre utnyttjande av
samhällsresurser.
Under 2014 har flera olika insatser gjorts. Dels handlar det om insatser som görs
direkt inom de olika verksamhetsområdena som exempelvis utbildningar för att öka
kompetensen kring likabehandling i förskola och grundskola, dels det 30-tal
utbildningsinsatser som gjorts inom föräldrastödsprogrammet Vägledande Samspel.
Likaså har insatserna som görs inom UMJ – Unga Mot Jobb en tydlig koppling till
samverkan med socialtjänst, arbetsförmedling och vägledning.
Under 2014 har inom ramen för PRISMA en uppföljning genomförts över hur väl
samverkan fungerar mellan verksamheter inom socialtjänsten, skola och fritiden.
Dessa verksamheter spelar en viktig roll i stödet till barn och unga i riskzon och en
fungerande samverkan dem emellan är synnerligen viktigt. Resultaten från
uppföljningen redovisades för Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och
Kultur- och fritidsnämnden i juni. Uppföljningen tydliggjorde några
utvecklingsområden som produktionen för skola och kultur- och fritid samt
socialtjänsten behöver förbättra. Ett uppdrag till produktionen kring detta gavs, vilket
de ska återkomma till nämnderna för en särskild redovisning i mars 2015.
BUS-avtal
Under 2014 har ett lokalt BUS- avtal tecknats mellan Ekerö kommun och landstinget
som utgår ifrån BUS-överenskommelsen. Verksamheter som omfattas av avtalet är
från Ekerö kommun: socialtjänsten-individ och familj, förskola, skola och elevhälsa
och från landstinget: BUP Brommaplan, BUMM Brommaplan och Habiliteringen
Brommaplan.
BUS-överenskommelsen mellan kommunerna i länet och Stockholms läns landsting
anger viktiga utgångspunkter och principer i samverkan mellan landsting och
kommun för att tillgodose att barn i behov av särskilt stöd ges stöd.
Överenskommelsen ska preciseras i avtal mellan lokala företrädare, vilket nu gjorts.
8 (30)
73
PM
Konferens
I april hölls PRISMA-konferensen med temat barnrätt i praktisk verksamhet. Totalt
deltog ca 100 personer. Inbjudna verksamheter var förskola, skola, kultur- och fritid,
polis samt landstingsdriva verksamheter. Utvärderingar visar att nöjdheten var
mycket hög bland deltagarna.
Tjänstegarantier
Ekerö kommun har antagit tjänstegarantier inom de olika verksamhetsområdena.
Inom nämndens område finns fem tjänstegarantier.
1. Plats i förskolan erbjuds inom 4 månader efter det att föräldrar anmält behov
Uppföljning: Garantin följs kontinuerligt upp via kommunens webbaserade
självservice.
Under året har alla kunnat erbjudas plats inom den garanterade tiden.
2. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet som stimulerar till en
positiv utveckling och ett positivt lärande
Uppföljning: i kundenkät och i kvalitetsuppföljning.
Kundundersökningen för 2014 visar att en mycket stor andel av föräldrar som har
barn i förskolan och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem är nöjda med den
verksamhet som bedrivs där.
Det finns i förskolan och i familjedaghemmen en medvetenhet om vikten av att tidigt
lägga grunden för en god språkutveckling. Många förskolor och familjedaghem,
oberoende av pedagogisk inriktning, ger beskrivningar om hur de tänker och stödjer
barns språkutveckling och hur de gör för att stimulera vidare utveckling.
Flera förskolor arbetar enligt arbetssättet pedagogisk dokumentation. Här utgår
förskolorna från barnens egna idéer och där arbetet med olika projekt kan vara korta
eller sträcka sig över en termin eller ett läsår. Ofta tas avstamp i barnintervjuer,
barnobservationer och/eller samtal tillsammans med barngruppen. Barnen
uppmuntras att reflektera över sina upplevelser och tankar och berätta om saker de
gjort eller funderar över. Detta beskrivs som att pedagogerna är medforskande i
barnens lärprocesser. Arbetssättet tar fasta på barnens egna tankar och intressen och
fokuserar på vad barnen kan och gör – inte på vad de ännu inte kan och gör. Några
förskolor har börjat använda Förskoleappen, ett blogg- och informationsverktyg för
pedagogisk dokumentation.
9 (30)
74
PM
Det finns en medvetenhet om vikten av bra lärmiljöer och det är synligt i många
verksamheter att man arbetar aktivt att säkerställa detta.
3. Barn/elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola. Alla garanteras en
plats vid något av tre valda alternativ eller vid den reserverade skolan.
Uppföljning: i samband med skolvalet.
I skolvalet 2014 uppfylldes garantiåtagandet.
4. Alla kan läsa och skriva efter sitt tredje skolår
Förutsättning: eleven deltar i lektioner och i skolarbetet
Uppföljning: nationella prov i år 3 och i bedömning av måluppfyllelse enligt
kursplanen för åk 3.
Andelen elever i åk 3 som nått kravnivån i svenska varierar mellan 99,3 och 85,6
procent mellan de olika delproven våren 2014 (nuvarande åk 4). Det är ungefär
liknande resultat som i riket.
Med den kommunala produktionens Läsutvecklingsplan systematiserar skolorna
arbetet kring tidig upptäckt och god läsförmåga. Detta systematiska arbete påverkar
även skrivutvecklingen.
5. Undervisningen i skolan ger eleven möjlighet att uppnå godkända betyg i alla
ämnen efter åk 9.
Förutsättning: eleven deltar i lektioner och i skolarbetet.
Uppföljning: betygsstatistik, nationella prov år 9 samt övrig kvalitetsuppföljning.
För skolans del har 2014 inneburit en fortsatt förbättrad kvalitet för eleverna. Stort
fokus har legat på utbildningsinsatser Genom dessa har pedagogernas medvetenhet
och kunskap kring styrdokumenten och deras innehåll ökat och fördjupats.
Resultaten utvecklas över tid och grunden till denna utveckling är duktiga pedagoger
och chefer som praktiserar ett fungerande pedagogiskt ledarskap, parallellt med de
satsningar som görs avseende utbildningsinnehållet i både förskolan och grundskolan.
Våga Visa
Våga Visa är ett utvärderingssamarbete mellan fem kommuner i Stockholmsområdet:
Ekerö, Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Danderyd. Syftet med samarbetet är
att öka måluppfyllelsen i förskola och skola.
10 (30)
75
PM
Våga Visa:
•
Baseras på läroplanerna för förskola och skola
•
Utgår från ett barn- och elevperspektiv
•
Stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
•
Jämför kommunernas förskolor och skolor
•
Sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling
En del i Våga Visa är kollegiala observationer av förskolor och skolor.
Observationerna styrs av en metodbok med tillhörande stödmateriel.
Utifrån utvärderingen av Våga Visas metod som gjordes 2013 av Ann Öhman
Sandberg på APeL Forskning & utveckling har det stödmaterial som används under
observationerna reviderats under 2014 och nu tagits i bruk. Materialet kommer att
justeras ytterligare efter att det använts under två terminer.
Under 2014 gjordes en studieresa till London som syftade till att få inspiration till att
ytterligare utveckla Våga Visa. Under resan besöktes flera olika skolor och förskolor
samt skolinspektionsmyndigheten Ofsted, som nyligen reformerat sina
inspektionsmetoder. Efter studiebesöken har ett arbete påbörjats i samordnargruppen
med att erbjuda enheter att stödja andra alternativt bli stöttade i det fortsatta
utvecklingsarbetet efter observationerna. Ett arbete som tydligare ska lyfta fram goda
exempel som framkommit i observationerna har också påbörjats.
Våga Visa i Ekerö kommun
I Ekerö har fyra förskolor observerats under 2014. Observationerna har
uppmärksammat styrkor i enheternas arbete men även pekat på viktiga
förbättringsområden. De förskolor som har observerats uttrycker att rapporterna
speglar deras verksamhet och den används i det fortsatta utvecklingsarbetet. Efter
genomförd observation blir förskolechef/rektor inbjuden till nämnden för att berätta
hur man tänker arbeta vidare.
Det utvecklingsarbete som pågått kring Våga Visa i kommunen, där både kommunalaoch fristående enheter deltagit, har resulterat i en samlad syn på hur observationens
olika delar bör samspela för att observationerna ska vara till så stor nytta som möjligt.
Ett utvecklingsområde som kvarstår är att Ekerö behöver rekrytera fler observatörer
från alla skolformer.
Systematiskt kvalitetsarbete
Under 2014 har BUNs kvalitetssystem fortsatt att utvecklas i syfte att systematiskt
följa upp, utvärdera och återkoppla verksamheternas kvalitet och nämndens mål.
Nämndens kvalitetshjul (se Verksamhetsplan 2014) har utvecklats och preciserats.
Nämndkontoret har fortsatt att utveckla utvärderingsplanen där alla
utvärderingsaktiviteter och indikatorer finns dokumenterade och beskrivna.
11 (30)
76
PM
I kvalitetssystemet ingår olika komponenter:
• Uppföljning och utvärdering av:
- måluppfyllelse och betyg
- nationella prov
- lästester och screeningar
• Kundenkäten
• Observationer
• Självvärdering (förskolans personal)
• Enheternas och produktionsledningens analys i förhållande till nämndmålen
(skriftlig redovisning)
• Nämndkontorets uppföljningsdialoger
• Eventuella inspektioner från Skolinspektionen
Under 2014 har utvecklingsarbetet fortsatt i syfte att systematiskt följa upp, utvärdera
och återkoppla nämndmålen. En del av detta utvecklingsarbete har varit att förankra
och vidareutveckla mallen för enheternas dokumentation av deras arbete för att
uppnå nämndmålen. Fokus i denna dokumentation ligger på analys och
framåtblickande. Alla enheter, såväl kommunala som fristående, har deltagit i detta
arbete. Läsåret 2013/14 var det andra läsåret då alla enheter, kommunala som
fristående, använde mallen för kvalitetsanalys. Enheternas dokumentation av
nämndens mål har utvecklats vidare och kommer på ett tydligare sätt än tidigare att
innefatta det nationella uppdraget. Indikatorerna har setts över, vässats och i några
fall utökats. Detta utvecklingsarbete fortsätter under 2015.
När det gäller förskolan har nämndens mål till stora delar baserats på
kundundersökningen och den är givetvis viktig att förhålla sig till, men det har
saknats indikatorer som speglar andra förhållanden och perspektiv i verksamheten.
Tillsammans med kommunerna i utvärderingssamarbetet Våga Visa har
nämndkontoret utvecklat en självvärdering för pedagoger i förskolan. Tanken är att
den ska spegla kundundersökningen och på så sätt få pedagogernas syn på de
spörsmål som kunderna tar ställning till.
Under hösten 2014 genomförde nämndkontoret uppföljningsdialoger med alla
fristående enheter i kommunen. Uppföljningsdialoger med de fristående enheterna är
en del av kommunens tillsynsansvar. Dialogerna utgick ifrån kvalitetsdokumenten
och intervjuer/samtalsfrågor. De kommunala enheterna fick inga
uppföljningsdialoger hösten 2014 eftersom Ekerö kommun omfattades av
Skolinspektionens tillsyn under samma period.
Under 2014 har en rutin för anmälan till huvudman om kränkande behandling eller
trakasserier utarbetats. Rutinen implementerades i början av mars 2014 och har
12 (30)
77
PM
kontinuerligt följts upp och utvärderats. En rutin för hantering av barn- och
elevombudsärenden har också utvecklats under 2014.
3. Måluppfyllelse
Ekerö kommuns verksamhetsmål
Mål 1 Grundskola
Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner.
Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt
Skolverket, ”ranking” i Öppna jämförelser.
Det genomsnittliga meritvärdet har ökat jämfört med föregående år. I 2014 års
ranking som utgår från betygsdata från vårterminen 2013 ligger Ekerö på plats 14.
Mål 2 Äldre i kommunen
Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i
kommunen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av
tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa
äldreomsorgskommuner.
Inom detta område bedriver inte nämnden något strukturerat arbete.
Mål 3 Service och bemötande
Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög
servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen.
Skolvalet inför förskoleklass har gjorts tydligare och vid det senaste skolvalet fick mer
än 90 procent sitt första handsalternativ tillgodosett.
Utöver den vägledning som alla grundskolelever har rätt till erbjuds alla elever i
gymnasieskolans år 1 studievägledning av SYV-enheten.
Mål 4 Valfrihet
Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har
rätt till, ska öka jämfört år 2010.
Tillgången på förskoleplatser i kommunen är god, särskilt i de centrala delarna. Detta
innebär att föräldrars/vårdnadshavares möjlighet att välja utförare har ökat och
flertalet kan få sina förstahandsval tillgodosedda.
13 (30)
78
PM
I valet till förskola har föräldrar/vårdnadshavare möjlighet att göra upp till fem val.
Föräldrar/vårdnadshavare har också möjlighet att stå kvar på samtliga sina högre
rankade val vilket ökar valfriheten för föräldrar.
Mål 5 Hållbar utveckling
Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten,
natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Ekerö kommun ska därför under mandatperioden minska klimatpåverkan genom
effektivare energianvändning och transporter samt säkerställa att Mälaren och
områden med höga natur- och rekreationsvärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart
sätt.
I de delar som rör förskola och grundskola inom kommunen följs målet främst upp
inom den kommunala produktionen och inom ramen för den tekniska nämndens
ansvarsområde.
Mål 6 Samhällsutveckling
Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande
karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden,
kulturvärden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas
av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete.
Kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i
våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg.
Samhällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen.
I samband med planering för bostadsbebyggelse är nämnden aktiv. Viktiga frågor för
nämnden är att förskole- och skolkapaciteten följer utvecklingen med fler barn/elever
i kommunen liksom att elever på ett trafiksäkert sätt ska kunna ta sig själva till och
från skolan.
Mål 7 Ekonomi
Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget.
Utgångspunkten är att årets resultat ska vara minst 1 procent och sträva mot 2
procent.
Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering.
Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till
genomsnittet av länets kommuner 2009.
För nämndens del är målet om ett positivt resultat aktuellt och viktigt. I budget finns
viss beredskap för oförutsedda kostnader under året. Det handlar främst om
beredskap för att kunna möta förändringar i barn och elevantal. Något uttalat mål för
nämnden om ett visst bestämt positivt resultat finns inte utan det föreligger endast på
14 (30)
79
PM
kommunnivå och det är där som indikatorerna för uppföljning är relevanta. De övriga
ekonomimålen avser den kommungemensamma nivån.
Egna mål
Inom barn och utbildningsnämndens områden har uppföljningsbara och mätbara mål
formulerats med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål att Ekerö ska vara en
av landets bästa skolkommuner mätt i genomsnittligt meritvärde för årskurs 9. För
vart och ett av målen har indikatorer för uppföljning angetts.
Nämndkontoret redovisar till nämnden vilka insatser som pågår och vilka resultat
som nås. Det sker under våren huvudsakligen i form av information vid nämndens
sammanträden. När det t ex gäller meritvärden, görs uppföljningen årligen, medan
andra saker följs upp mer frekvent under året.
Nedan redovisas målen för förskola, skola respektive vuxenutbildning med en
prognos av måluppfyllelsen i en fyrgradig skala, där 1 står för att målet uppfylls, 2 inte
helt uppfyllt men är på väg, 3 inte uppnått men påbörjat och 4 inte uppnått/inte
startat.
Allteftersom utvecklingen går framåt och fler och fördjupade resultat och
bedömningar presenteras beträffande verksamheternas resultat och kvalitetsarbete,
kan mer nyanserade bilder presenteras. Detta gör att bedömningen av
måluppfyllelsen i vissa delar skulle t ex kunna vara 1 eller ibland 3, men
helhetsbedömningen landar på 2.
Förskolan
a. Enheterna ska säkerställa att varje barn som lämnar
förskolan har fått adekvat stöd i sin tal- och språkutveckling
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Resultat av språklekar enligt Bornholmsmodellen i förskoleklass
•
Observationer inom Våga Visa
•
Enheternas egna analyser av målet
•
Årlig uppföljningsdialog med nämndkontoret
•
Kundundersökning
Kommentar: Uppföljningen av språklekarna visar att det finns utrymme för
utveckling mot att fler barn som börjar förskoleklass har en god språklig och
fonologisk förmåga (se ärende Dnr BUN 15/23-600).
15 (30)
80
PM
Det finns en medvetenhet om vikten av att tidigt lägga grunden för en god
språkutveckling och att upparbeta en språkmedvetenhet bland pedagogerna i det
dagliga arbetet. Många förskolor, oavsett pedagogisk inriktning eller regi, ger tydliga
beskrivningar hur de tänker och stödjer barns språkutveckling och hur de gör för att
stimulera till ytterligare utveckling.
I kommunen finns ett språknätverk som leds av resursteamets talpedagog.
Språkombud från både fristående och kommunala förskolorna deltar i detta nätverk. I
nätverket lyfts bl.a. aktuella frågeställningar och nya språkmaterial presenteras av
talpedagogen.
Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som många förskolor använder för att
följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det
som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten. I analysen av
dokumentationen får man sedan syn på hur verksamheten kan utvecklas.
Det finns en medvetenhet om vikten av bra lärmiljöer och det är synligt i många
verksamheter att man arbetar aktivt att säkerställa detta.
b. Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Kundundersökning
•
Enheternas egna analyser av målet
•
Årlig uppföljningsdialog med nämndkontoret
•
Observationer inom Våga Visa
Kommentar: Kundundersökningen för 2014 visar att en stor andel föräldrar som har
barn i förskolan och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem är trygga i den
verksamhet som deras barn befinner sig i. 96 % av de svarande föräldrarna som har
barn i förskola anser att mitt barn är tryggt i förskolan. I familjedaghemmet tycker
100 % av föräldrarna att mitt barn är tryggt.
De flesta förskolor arbetar aktivt med trygghet och flera förskolor använder sig av
olika modeller i arbetet för att skapa trygghet. Arbetet med likabehandlingsplanen är
ett viktigt redskap i arbetet med att skapa trygghet och motverka kränkande
handlingar. Arbetet med planen har kommit olika långt på förskolorna. Flera
förskolor beskriver ett fördjupat arbete med likabehandlingsplanerna och arbetet med
trygghet, trivsamhet och säkerhet. Samtidigt tar andra förskolor upp arbetet med
likabehandlingsplanen som ett förbättringsområde. Generellt har det skett en
förflyttning i resultatet sedan föregående år.
16 (30)
81
PM
c. Barn och föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av
förskola
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
Uppföljning sker kontinuerligt av nämndkontoret
Kommentar: För närvarande är tillgången på förskoleplatser god i Ekerö tätort,
Munsö, Lovö och Sundby men mer begränsad på Färingsö. Detta medför att flertalet
föräldrar därmed kan få sitt förstahandsalternativ tillgodosett.
d. Barn ska ha rätt till inflytande över sitt lärande
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Kundundersökning
•
Enheternas egna analyser av målet
•
Årlig uppföljningsdialog med nämndkontoret
•
Observationer inom Våga Visa
Kommentar: Barns inflytande i verksamheten varierar mycket, det gäller både
förskolorna och familjedaghemmen. 82 % av föräldrarna i förskolan tycker att
barnens tankar och intressen tas till vara. I familjedaghemmen tycker 93 % av
föräldrarna att deras barns tankar och intressen tas till vara. Mellan enheterna är
variationen större. Nämndkontorets uppföljningsdialoger, och föräldrarnas svar i
kundenkäten, visar att många enheter kommit långt i arbetet med barns inflytande
över sitt lärande, medan andra inte kommit lika långt.
Grundskolan
a. Elevernas läsförståelse i test och prov ska vara god
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Resultat språklekar i förskoleklass (HLO – Hur Låter Orden?)
•
Nationella prov åk 3, 6 och 9
•
Betygsstatistik åk 9
På samma sätt som tidigare läsår har förskoleklasselevernas resultat kartlagts
avseende språklig och fonologisk förmåga. Testet genomförs först i september och
sedan i maj för att tydliggöra hur den fonologiska förmågan utvecklas under
förskoleklassåret. Skolorna får konkret stöd av Resursteamet i hur elever med olika
17 (30)
82
PM
fonologisk medvetenhet kan stimuleras genom träningsmaterial med språklekar och
erfarenhetsutbyte. Samtliga elever i kommunen har kartlagts, såväl från kommunal
som fristående verksamhet.
I screeningen som genomfördes under läsåret 2013/14 deltog 436 elever på
höstterminen och lika många elever på vårterminen. Mätningen på hösten 2013, när
eleverna precis börjat förskoleklassen, visar att 42 procent av eleverna har god
förmåga, 27 procent har måttliga svårigheter och 30 procent har stora svårigheter.
Liksom tidigare år ökar resultaten väsentligt mellan den första kartläggningen i
september och motsvarande mätning i slutet av förskoleklassen. Uppgången är ett
resultat av uppföljningsprogrammet och tidiga insatser. Mätningen på våren 2014,
när eleverna är på väg att avsluta förskoleklassen, visar att 90 procent har god
förmåga, 7 procent har måttliga svårigheter och 3 procent har stora svårigheter.
Nationella prov genomfördes vårterminen 2014 i årskurs 3, 6 och 9. Samtliga skolor
ska genomföra proven som gäller svenska, matematik och engelska (åk 6 och 9). För
andra året genomförs även prov i NO och SO i årskurs 6 och 9. Alla elever på en skola
gör provet i ett av NO-ämnena, dvs. något av de naturorienterade ämnena biologi,
fysik och kemi. Eleverna på skolan gör också prov i ett av SO-ämnena, dvs. något av
de samhällsorienterade ämnena historia, geografi, samhällskunskap och
religionskunskap. Tendensen är att resultaten förbättras något jämfört med
föregående läsår (2012/2013). En bredare och djupare analys görs i ärende Dnr
BUN15/23 -600.
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt
ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta
meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret
2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014
är 232,6. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö
kommun.
b. Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Resultat språklekar i förskoleklass (HLO – Hur Låter Orden?)
•
Nationella prov åk 3, 6 och 9
•
Betygsstatistik åk 9
Kommentar: Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent
(86,6 procent år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar
Ekerö på plats 29 i riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s
Öppna jämförelser avseende 2014 publicerades under våren 2015.
18 (30)
83
PM
En bredare och djupare analys görs i ärende Dnr BUN15/23 -600.
c. Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Kundundersökning
•
Enheternas egna analyser av målet
•
Observationer inom Våga Visa
Kommentar: Elever i förskoleklass, åk 2, 5 och 8 förefaller trygga i sina skolor, både
utifrån elev- och föräldrasvaren. Resultaten skiljer sig dock åt mellan enheter, ibland
syns också stora skillnader inom enheter. Även enheternas egna analyser och
observationerna inom Våga Visa pekar i samma riktning, dvs. i det stora hela är
eleverna trygga, men det finns skillnader mellan och inom enheter.
d. Elever och föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av skola och
skolbarnsomsorg
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
Uppföljning av nämndkontoret skedde efter genomfört skolval (februari 2014).
Kommentar: I skolvalet inför förskoleklass, åk 1 och åk 6 som genomfördes i början av
året fick över 90 procent sitt förstahandsalternativ.
e. Elever ska ha rätt till inflytande över sitt lärande
Måluppfyllelse: 2
Uppföljning/indikator för måluppfyllelse:
•
Kundundersökning
•
Enheternas egna analyser av målet
Kommentar: Generellt uppfattar eleverna i grundskolan att de inte har särskilt stort
inflytande över sitt lärande. Det syns dock stora skillnader i elevernas svar i
Kundenkäten. Vid någon skola instämmer många elever att de är med och planerar
sitt skolarbete medan vid en annan skola anser en stor andel av eleverna att de inte är
med och planerar sitt skolarbete.
Enheternas egna analyser visar att flera lyfter fram elevernas delaktighet i
framtagandet av de pedagogiska planeringarna. Med större insikt hos eleverna om
vad som förväntas av dem kan de vara med och påverka vägen dit.
19 (30)
84
PM
Vuxenutbildningen
a. Det ska vara möjligt att inom vuxenutbildningen i Ekerö kommun
studera utifrån sina egna förutsättningar
Måluppfyllelse: 1
Kommentar: Genom att kommunen kan erbjuda alla vuxenstuderande såväl
traditionell vuxenutbildning som distansutbildning bedöms målet ha nåtts.
Måluppfyllelse BUN – översikt
Bedömning
T
1
2
3
4
måluppfyllelse
Kunskap
Enheterna ska säkerställa att varje barn som lämnar förskolan har fått
adekvat stöd i sin tal- och språkutveckling
√
Elevernas läsförståelse i test och prov ska vara god
√
Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen
√
Det ska vara möjligt att inom vuxenutbildningen i Ekerö kommun att
studera utifrån sina egna förutsättningar.
√
Varje medborgare ska erbjudas en professionell, kvalificerad och neutral
studie- och yrkesvägledning
√
Trygghet
√
Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker
Inflytande/ valfrihet
Barn/ elever ska ha rätt till inflytande över sitt lärande
√
Barn/ elever och vårdnadshavare ska ges stora valmöjligheter vid val av
förskola, skola och skolbarnsomsorg
√
20 (30)
85
PM
4. Verksamhetsstatistik och nyckeltal
I bilaga 2 redovisas verksamhetsstatistik och nyckeltal. Nedan kommenteras detta per
verksamhet med jämförelser av det ekonomiska utfallet.
Förskola och pedagogisk omsorg
Totalt antal barn i omsorg 1 - 5 år
Antal barn
Våren*)
Utfall Budget
Avvik
Hösten*)
Utfall Budget Avvik
Snitt helår 2014
Utfall snitt
Utfall Budget Avvik
2013
Totalt
1840
1855
-14,3
1688
1669
19,4
1777
1777
-0,2
1 796
Förskolor egen regi
1042
1042
0,0
947
903
43,6
1002
984
18,2
1 027
Friförsk./Fsk i an kom
747
739
7,7
696
692
4,2
726
719
6,3
709
Ped. oms enskild regi
52
74
-22,0
46
74 -28,4
49
74
-24,7
61
Antalet barn inom förskola och pedagogisk omsorg stämmer väl men varierar i antal
över året jämfört med budget 2014.
I förhållande till budget 2014 har de fristående förskolorna i snitt under året haft 6
fler barn inskrivna. I de kommunala förskolorna har det i snitt varit 18 barn fler än i
2014 års budget. Inom pedagogisk omsorg har i snitt under året haft 25 barn färre i
förhållande till 2014 års budget. Ett mindre antal föräldrar har under året valt att
utnyttja möjligheten till att ansöka om vårdnadsbidrag. I genomsnitt har ca 8
vårdnadsbidrag betalts ut per månad under 2014.
Ett positivt nettoresultat i förskolan på 1 192 tkr kan bland annat bero på att
kommunen tillämpar dag-för-dag-ersättning till enheterna. Det vill säga att
kommunen betalar för de dagar som barnet är inskriven i verksamheten. I budget har
det varit svårt att beräkna vilken månad samt när i en månad barnen ska börja vilket
bidrar till överskottet. I utfallet finns också ett överskott jämfört budget när det gäller
utbetalning av tilläggsbelopp och specialförskolor samt att intäkter för
föräldraavgifter har ökat.
Pedagogisk omsorg redovisar ett positivt nettoresultat för 2014 om 2 168 tkr. Det är
färre barn inom pedagogisk omsorg bland annat beroende på att kommunen har god
tillgång på förskoleplatser samt att föräldrar i allt större utsträckning väljer förskola.
Resultatet påverkas också av att en enhet har avslutat sin verksamhet.
21 (30)
86
PM
Ett mindre antal föräldrar har under året valt att utnyttja möjligheten till att ansöka
om vårdnadsbidrag. I genomsnitt ca 8 vårdnadsbidrag har betalts ut per månad under
2014. I förhållande till budget innebär det ett positivt resultat om 200 tkr.
Under senare delen av 2014 upphandlades och möjliggjordes det för vårdnadshavare
att ansöka om omsorg på obekväm arbetstid. Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig
men ingen ansökan har inkommit. I förhållande till budget innebär det ett överskott
1 000 tkr.
Förskoleklass, antal elever
Förskoleklass
Våren
Hösten
Helår 2014
Utfall
Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013
Totalt
452
451
1
449
442
7
451
447
4
422
Skolor egen regi
388
390
-2
381
381
0
385
386
-1
359
Friskolor i kommunen
51
54
-3
59
54
5
55
54
1
53
Skolor utanför kommunen
13
7
6
9
7
2
11
7
4
11
Förskoleklassverksamheten redovisar ett mindre underskott på 79 tkr, vilket beror på
en något fler elever i verksamheten än vad som antogs i budget. Kostnaderna för
tilläggsbelopp tillkommer då dessa återfinns i grundskolans utfall.
Grundskola inkl. skolbarnomsorg och grundsärskola
Grundskolor År 1 - 9, antal elever
Grundskolor År 1- 9
Våren
Hösten
Helår 2014
Utfall
Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013
Totalt
3630
3624
6 3741
3714
27 3686
3669
17
3555
Skolor egen regi
-10 2942
2963
-21 2889
2836
2846
2905
-16
2766
Friskolor i kommunen
344
344
0
346
345
1
345
345
1
343
Skolor utanför kommunen
427
412
15
431
383
48
429
398
32
424
20
21
-1
21
21
0
21
21
-1
21
3
1
2
1
2
-1
2
2
1
2
Särskola egen regi
Särskola utanf. kommunen
Antalet elever i grundskolan är något fler än budgeterat sett till det gångna helåret.
Avvikelserna är dock relativt stora mellan egen regi som haft 16 elever färre än
budgeterat och antalet elever i skolor utanför kommunen/fristående skolor som haft
33 elever fler än budgeterat. Det sammanlagda underskottet för området är 5 890 tkr.
Kostnaderna för särskilda insatser avviker också negativt i förhållande till budget.
22 (30)
87
PM
Den negativa avvikelsen påverkas fortfarande av att det under 2012 skrevs ut elever ur
särskolan som enligt nu gällande skollag inte längre hör till grundsärkolans
personkrets. Det har medfört betydande ökning av kostnaderna för särskilt stöd
samtidigt som kostnaderna för grundsärskolan minskat. Förändringen skedde under
andra halvåret 2012 och omhändertogs inte i tillräcklig omfattning i budget för 2013.
Grundsärskolan har ett positivt utfall på 2 040 tkr. Under året har det varit något
färre i verksamheten än budgeterat. Ersättningen till särskolan är nivåbaserad och i
budget finns en marginal för att det kan tillkomma elever med en mycket hög
ersättning. Det är inte huvudorsaken till den relativt stora avvikelsen utan det är
förändringen som redovisats ovan.
Skolbarnsomsorg/Fritidshem, antal inskrivna
Skolbarnsoms./Fritidshem
Våren
Hösten
Helår 2014
Utfall
Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013
Totalt
1731
1678
53 1806
1710
96 1769
1694
75
1669
Skolor egen regi
1457
1408
49 1518
1454
64 1488
1431
57
1399
221
223
-2
232
216
16
227
220
7
226
53
47
6
56
40
16
55
44
11
45
Friskolor i kommunen
Skolor utanför kommunen
Fritidsklubbar, antal anmälda
Fritidsklubbar År 4-6
Våren
Hösten
Helår 2014
Utfall
Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013
Totalt
597
615
-18
716
703
13
657
659
Skolor egen regi
594
605
-11
714
693
21
654
3
10
-7
2
10
-8
3
Friskolor inkl annan kom
-2
654
649
5
650
10
-7
3
Antalet barn i fritidshem är fler än vad som beräknades i budget 2014. Avvikelserna
är relativt små mellan egen regi och friskolor i kommunen. Den största avvikelsen
jämfört med budget finns i skolor i egen regi med 57 barn fler än budgeterat.
Intresset för att delta i fritidsklubbarnas verksamhet inom kommunen har stabiliserat
sig och ligger i ungefär samma nivå som föregående år. Under 2014 har 657 i snitt
befunnit sig i verksamheten. Motsvarande siffra för 2013 var 655 barn, 2012 609 barn
och för 2011 449 barn.
Trots fler barn i verksamheterna redovisas ett positivt resultat om 451 tkr främst
beroende på ökade intäkter samt färre barn i särskolans fritidshem.
23 (30)
88
PM
Gymnasieskola
Gymnasieskolan Totalt antal elever
Antal
Elever
vårterminen
Utfall Budget Avvik
höstterminen
Utfall Budget Avvik
Snitt helår 2014
Snitt utfall
Utfall Budget Avvik år 2013
Totalt
1014
1071
-57,0
1003
1071
-68,0
1009
1071
-62,5
1 077
Gy kom regi
443
460
-17,0
483
460
23,0
463
460
3,0
470
Frist Gy
524
549
-25,0
480
549
-69,0
502
549
-47,0
553
Folkhögsk
4
6
-2,0
2
6
-4,0
3
6
-3,0
4
Individuella gy. eg regi
28
38
-10,0
23
38
-15,0
26
38
-12,5
34
Gy sär
15
18
-3,0
15
18
-3,0
15
18
-3,0
17
I Gy kom regi ingår även landstingsskolor
Gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskola och folkhögskola visar ett överskott om
6 526 tkr. För gymnasieskolan handlar överskottet främst om färre elever, 60 st. i
genomsnitt under året. Andelen elever som väljer yrkesinriktade nationella program
minskar vilket ger lägre kostnader för kommunen då de högskoleförberedanden
programmen är billigare. Det är också färre elever som söker inackorderingstillägg.
Gymnasiesärskolan har också färre elever. Kostnaden per elever kan variera stort
beroende på vilket behov en enskild elev har. Några elever studerar på annan ort och
är därmed berättigade till skolresor som kan uppgå till förhållandevis betydande
belopp vilket visas i att kostnaderna för skolresor visar ett underskott om 178 tkr.
Vuxenutbildning
Behovet av vägledning på komvux har ökat under de senaste åren. Kravet på att varje
sökande ska ha en individuell studieplan kräver mycket vägledningstid. Det märks
även en ökning av spontana besök och elever som kommer flera gånger för
information och vägledning. Utbildningsystemet och yrkeslivet blir alltmer
svåröverskådligt och det är allt färre som klarar att orientera sig utan hjälp.
Antalet beviljade kurser har sjunkit något från 1264 stycken år 2013 till 1 118 år 2014,
vilket beror på att inte samtliga sökande kunde beviljas utbildning 2014. På grund av
att det är svårt att förutse hur mycket stadsbidrag kommunen får beviljat under året
är vi tvungna att göra urval bland de sökande. Samtliga, som enligt lag och förordning
ska få läsa på komvux, har kunna erbjudits utbildning. Det är studerande inom SFI,
grundläggande vuxenutbildning samt de som behöver komplettera sina studier för att
kunna läsa på universitet och yrkeshögskola.
Under 2014 hade Skolverket två ansökningsomgångar för stadsbidrag vilket innebär
att budgeten blir ryckig. Antalet individer är det samma år 2014 som de var 2013, 428
stycken.
24 (30)
89
PM
Vuxenutbildningens distansutbildning i upphandlad regi har haft 606 kurser under
året, varav ca 25 % aldrig har påbörjat eller avbrutit sin kurs. 77 % (75 % 2013) av de
studerande har fått minst godkänt, betyg E. Effektmålet är 80 % vilket innebär att
utbildningsanordnaren här har ett utvecklingsområde. Utbildningsanordnaren anger
att de t.ex. ska utveckla uppföljningen av nyckeltal såsom betygsstatistik per lärare
samt avbrott per lärare. Komvux kommer kontinuerligt att följa detta
utvecklingsarbete. En viss förbättring har skett under 2014.
Antalet deltagare i SFI ökade 2014, ca 181 stycken (155 st. 2013). Antalet
undervisningstimmar har ökade från 40 721 år 2012 till 45 528 år 2013. Eftersom
antalet timmar ökade så pass mycket räknades budgeten upp för SFI inför 2014.
Resultatet visar att även om antalet personer har ökat med 26 stycken (ca 16 %) så har
inte kostnaden ökat. Det beror på att antalet timmar som de studerande har läst
under 2014 (45 043) nästan är desamma som under 2013, vilket gör att det svårt att
budgetera för SFI utifrån antal elever. De studerande kan lika väl välja att läsa fler
timmar och det skulle då kunna innebära att kostnaderna ökar. I det här fallet betyder
det att SFI gör ett överskott.
5. Årets resultat
TOTALT
tkr
Utfa l l
2013
Budget
2014
Utfall
2014
Avvik
2014
Intä kter
Kos tna der
-62 299
734 857
-51 457
752 837
-62 013
752 850
-10 556
13
Nettokostnad
672 559
701 380
690 837
-10 543
Förä ndri ng jä mfört föregå ende å r, tkr
, procent
18 279
2,7
Förändring (+) = ökad nettokostnader, (-) minskad nettokostnad
Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten.
För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott om 10 543 tkr. Sett till
nämndens nettobudgetomslutning på 690 837 tkr är avvikelsen 1,5 procent.
Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen.
Sker förändringar märks det snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna
och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets
utfall i förhållande till budget. I detta avsnitt görs jämförelser av utfallet per
verksamhetsområde i förhållande till verksamhetsstatistiken med nyckeltal.
25 (30)
90
PM
Totalt sett har nämnden en ökande andel köp av platser i fristående verksamheter,
mer än vad som beräknades i budget. Det påverkar också intäktssidan då också
flertalet av de fristående verksamheterna väljer att låta kommunen ta in
föräldraavgifterna.
Ersättningar till förtroendevalda
Kostnader förtroendevalda
tkr
Ersättningar till förtroendevalda
Övriga kostnader nämnden*)
Summa:
Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2014
Avvik
442
460
516
56
38
42
84
42
480
502
600
98
*) Exkl kostnader för tjänstemannastöd, tex nämndsekreterare
Ersättningarna till nämndens förtroendevalda visar ett positivt resultat i förhållande
till budget. Nämnden har under året inte haft något extrasammanträde eller några
andra större kostnader som det finns en viss budgetmarginal för.
Förskola
Förskolan visar samma antal inskrivna barn som beräknat i budget. Ett positivt
nettoresultat på 1 192 tkr kan bland annat tyda på att kommunen tillämpar dag-fördag-ersättning till enheterna. Det vill säga att kommunen betalar för de dagar som
barnet är inskriven i verksamheten. Det är svårt att beräkna när i en månad barnen
ska börja vilket bidrar till överskottet i förhållande till budget. I utfallet finns också ett
överskott jämfört budget när det gäller utbetalning av tilläggsbelopp, specialförskolor
och interkommunala ersättningar (IKE).
Pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag och omsorg på obekväm arbetstid
Pedagogisk omsorg redovisar ett positivt nettoresultat för 2014 om 2 168 tkr. Det är
färre barn inom pedagogisk omsorg bland annat beroende på att kommunen har god
tillgång på förskoleplatser samt att föräldrar i allt större utsträckning väljer förskola.
Resultatet påverkas också av att en enhet har valt att avsluta sin verksamhet inom
pedagogisk omsorg. I genomsnitt ca 8 föräldrar/vårdnadshavare har under året valt
att utnyttja möjligheten att ansöka om vårdnadsbidrag, vilket är något färre än 2013.
I förhållande till budget innebär det ett positivt resultat om 200 tkr.
26 (30)
91
PM
Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig angående möjligheten att ansöka om omsorg
på obekväm arbetstid men inga ansökningar har inkommit. I förhållande till budget
innebär det ett överskott på 1 000 tkr.
Skolbarnomsorg inklusive fritidsklubb
Det är fler elever inskrivna i fritidshemmen än vad som var planerat i budget (i snitt
75 elever fler). Antalet anmälda barn i fritidsklubbarna har stabiliserat sig och i snitt
657 barn har varit i verksamheten. Ersättning till enheterna sker för de dagar som
eleven har varit inskriven i (eller anmäld till) verksamheten. Det är svårt att beräkna
när en elev ska börja eller sluta verksamheten. Överskottet beror på högre
interkommunala intäkter än budgeterat.
Förskoleklass
Förskoleklassverksamheten redovisar ett mindre underskott på 79 tkr (exkl. lokaler
egen regi) vilket beror på något fler elever i verksamheten än vad som antogs i budget.
Grundskola
Antalet elever i grundskolan är något fler än budgeterat sett till det gångna helåret.
Avvikelserna är dock relativt stora mellan egen regi som har 16 elever färre än
budgeterat och antalet elever i fristående skolor som är 33 fler än budgeterat. Det
sammanlagda underskottet för området är 5 890 tkr.
I det negativa utfallet ligger utbetalning av den särskilda satsning på matematik och
IT om 1 000 tkr som kommunstyrelsen beslutade om under våren 2014. Ökade
kostnader för skolskjuts om 598 tkr bidrar också till underskottet.
Volymavvikelserna påverkar resultatet då kostnaderna för elever i fristående
verksamheter genererar en något högre kostnad med de generella påslagen som enligt
lag görs för administration m.m.
Kostnaderna för särskilda insatser avviker också negativt i förhållande till budget
(-3 242 tkr). Kostnaderna för särskilda insatser är fortsatt höga liksom antalet
placeringar i särskilda skolformer. Antalet elever i behov av särskilt stöd har också
ökat något.
Grundsärskola
Grundsärskolan har ett positivt utfall på 2 040 tkr. Under året har det i snitt varit
något färre elever i verksamheten än i budget. Ersättningen till särskolan är
nivåbaserad och i budget finns en marginal för att det kan tillkomma elever med en
mycket hög ersättning.
27 (30)
92
PM
Gymnasium, gymnasiesärskola, folkhögskola
Gymnasieskolan visar ett överskott om 6 526 tkr. Det är färre elever innevarande läsår
än 2013 och färre än vad som antogs i budget. Det är också färre elever som sökt
inackorderingstillägg vilket påverkat resultatet positivt. Elever väljer i högre
utsträckning högskoleförberedande program vilka har en lägre kostnad än
yrkesförberedande program.
Gymnasiesärskolan har också något färre elever och redovisar ett överskott om 855
tkr.
SYV-vägledning-vuxenutbildningen
Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har ekonomi i balans pga. ett aktivt
arbete under hösten med urval till kurser där strikta prioriteringar gjordes utifrån
vuxenutbildningens regelverk. UMJ och vägledningsenheten har ekonomi i balans
med ett litet överskott. SFI och särvux fick ett överskott på ca 1 400 tkr pga. färre
elever som startade utbildning inom särvux och lägre kostnader för SFI än budgeterat.
Nämndkontor – gemensam verksamhet
För verksamhetsområdet redovisas ett överskott om 580 tkr. Under året har
nämndkontoret haft vakanser som förklarar större delen av överskottet. Även lägre
kostnader för konsulttjänster bl.a. rörande uppföljning och utvärdering påverkar
utfallet.
6. Investeringar
Nämnden har inga investeringar.
7. Framåtblick
Erbjudande om förskola inom fyra månader
I 8 kap. 14 § skollagen (2010:800) anges att ”när vårdnadshavare har anmält
önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet
förskola inom fyra månader”. Genom bestämmelsen garanteras barnet en plats i
förskola inom fyra månader om önskemålet avser en av kommunens förskolor. Det är
hemkommunens ansvar att barnen får utbildning i förskola. Kommunen kan välja om
man vill erbjuda plats i kommunal eller fristående förskola.
28 (30)
93
PM
Bestämmelsen om att kommunen ska erbjuda en förskoleplats inom fyra månader
gäller erbjudande om just förskola och inte annan pedagogisk verksamhet, som till
exempel familjedaghem. Kommunen kan inte uppfylla skollagens krav genom att i
stället erbjuda plats i annan pedagogisk verksamhet. På sikt kan detta innebära ett
ökat behov av förskolelokaler.
Omsorg under tid då förskola eller fritidhem inte erbjuds
Enligt skollagen 25 kap 5 § ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg under tid
då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och
inte själva kan ordna omsorgen. Utgångspunkten för bestämmelsen är att det ska gå
att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstiden är förlagd, helt
eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid).
Det är viktigt att notera att bestämmelsen inte innebär någon rättighet för föräldrar
att få omsorg på obekväm arbetstid. Föräldrarna har ansvar för att hitta lösningar på
omsorgsbehovet för sina barn.
Omsorg på obekväm arbetstid har under 2014 upphandlats och erbjuds i hemmet för
ett eller flera barn till vårdnadshavare som regelbundet och återkommande i sitt
ordinarie arbete har arbetstid förlagd på kvällar, nätter och/eller helger.
Under 2014 hörde ett fåtal vårdnadshavare av sig om möjligheten att ansöka om
omsorg på obekväm arbetstid. Under 2015 behöver tjänsten synliggöras och
förtydligas för medborgarna.
Lokaler
I september godkände barn och utbildningsnämnden kapacitetsplanen för 2013 –
2022. Planen som tar sin utgångspunkt i den byggbaserade befolkningsprognosen år
2013 anger att behovet av platser i förkoleklass och grundskola i hela kommunen
kommer att öka med drygt 500 till år 2021. Det motsvarar en tvåparallellig F-9 skola.
Behovet av förskoleplatser i sin helhet förväntas dock inte öka i motsvarande grad
utan behovet förväntas i stor utsträckning kunna täckas av befintliga förskoleplatser
samt av redan planerade nya förskolor i anslutning till nybebyggelse. På Färingsö har
dock det totala antalet platser inom förskola och pedagogisk omsorg minskat vilket
innebär att under vissa tider på året får inte alla barn en placering i sitt närområde.
Utökningen av skolkapaciteten omhändertas dels genom att bygga ut befintliga skolor
och genom att genomföra en skolorgansation som är i överenstämmelse med den nya
läroplanen för grundskolan (LGR-11).
29 (30)
94
PM
Mot slutet av tioårsperioden är det därutöver nödvändigt att ha förutsättningar klara
för var minst en ny skola bör uppföras.
Vuxenutbildningen
Antalet beviljade kurser 2014 har sjunkit något jämfört med 2013. Orsaken till det
minskade antalet beviljade kurser är att komvux har varit tvungna att göra ett urval av
de sökande och inte haft möjlighet att bereda alla plats. Det har att göra med att
stadsbidragen för yrkesvux har kommit stötvis under året och försvårat den löpande
budgetuppföljningen. Urvalet regleras i Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning,
3 kap. 8 §.
Under 2014 påbörjades en gemensam upphandling tillsammans med 5 andra
kommuner i länet för att kunna fortsätta erbjuda Ekerös invånare ett brett utbud av
utbildning med hög kvalitet. Målet är att komma igång 2015-07-01.
Fortsatt fokus på resultat genom utvärdering och uppföljning
Systematisk uppföljning och utvärdering kommer även fortsättningsvis att utvecklas
och förstärkas. Det är en ständigt pågående process. Som ett led i denna utveckling
kommer bl.a. analyser av kvalitetssystemets olika komponenter att genomföras på ett
systematiskt sätt. Under 2014 bildades en arbetsgrupp med fem rektorer och
nämndkontorets utvecklingsledare/utvärderingsexpert. Arbetsgruppens arbete
fortsätter under 2015. Arbetsgruppen kommer att genomlysa det systematiska
kvalitetsarbetet på olika nivåer och utarbeta förslag avseende mål och indikatorer för
värdegrundsarbetet och kunskapsresultaten samt metoder för uppföljning och
utvärdering. Arbetsgruppen kommer också att fokusera på analys och hur dessa
analyser kan utvecklas på alla nivåer. Analyserna behöver bygga på genomtänkta
uppföljningar och bidra till slutsatser där värdegrunds- och kunskapsresultaten
kopplas samman. Dessa analyser bidrar i nästa skede till slutsatser och formuleringar
av utvecklingsområden på alla nivåer.
Bilagor
Bilaga 1:
Bilaga 2:
Ekonomisk sammanställning
Verksamhetsmått
30 (30)
95
Utfall och resultat år 2014:
Budget helår
Utfall 2013
tkr
netto
TOTALT
672 559
Nämndsverksamhet
Simskola
Öppen förskola
Förskola (inkl allm fsk), eg regi
Friförskola o annan kommun
Vårdnadsbidrag
Omsorg på obekväm tid
Ped.omsorg, Enskild regi
Öp fh/Fritidsklubb (alla)
Fritidshem, Särfritids egen regi
Fritidshem, Friskola/an kom.
Förskoleklass, egen regi
Förskoleklass, Friskola/an kom.
Grundskola, inkl "Högre måluppf"
Skolskjutsar grundskola
Friskola o annan kommun
Särskola, egen regi
Skolskjutsar särskola
Särskola - Fristående/an kom.
Gy gem kostn/ Ekerö IV/IM
Gy.skola - Inack.bidr/skolskj
Gy.skola, Fristående/an kom.
Gy.särskola, Frist./annan kom.
Gymnasiesärskola - skolskjuts
Folkhögskola, inkl resor mm
Nämndkontoret BoU
Gemensam verksamhet BoU
Vuxenutb, grund, gy, SFI, särvux
Syv-vägledning-UMJ
480
130
2 068
76 263
72 076
326
4 371
3 852
46 137
9 048
10 870
2 610
175 242
53 025
63 410
7 234
911
545
6 005
1 757
93 797
5 498
1 417
43
4 636
4 136
6 671
1 086
Barn- och Utbildningsnämnden
Utfall helår
Avvikelse
Intäkter
Kostnader
Netto
Intäkter
Kostnader
Netto
-51 457
752 837
701 380
-62 013
752 850
690 837
-10 543
600
144
2 100
121 354
78 663
500
1 000
6 112
4 855
58 919
9 226
11 764
2 465
234 266
6 612
65 183
8 464
1 400
1 169
6 515
2 484
97 349
5 796
1 063
200
6 433
4 460
9 819
3 923
600
136
2 100
98 640
74 231
360
1 000
5 770
4 455
49 079
8 752
11 764
2 328
231 786
6 612
61 766
8 464
1 400
1 169
6 415
2 484
93 972
5 666
1 063
200
5 965
4 460
8 759
1 986
502
143
2 096
120 554
85 135
300
502
134
2 096
95 952
75 627
260
4 211
4 784
58 550
11 301
11 658
2 694
236 830
7 210
68 733
7 883
877
633
6 177
1 669
92 695
4 937
1 241
66
6 151
4 661
7 739
3 420
3 601
4 367
47 785
9 595
11 632
2 539
233 871
7 210
64 973
7 522
877
595
6 015
1 669
89 473
4 811
1 241
63
5 184
4 661
7 105
1 476
-98
-2
-4
-2 688
1 396
-100
-1 000
-2 168
-88
-1 294
843
-132
211
2 085
598
3 207
-942
-523
-574
-400
-815
-4 499
-855
178
-137
-781
200
-1 654
-510
-8
-22 714
-4 432
-140
-342
-400
-9 840
-474
-137
-2 480
-3 417
-100
-3 377
-130
-469
-1 060
-1 938
-9
-24 603
-9 508
-40
-609
-417
-10 765
-1 706
-26
-156
-2 960
-3 760
-361
-38
-161
-3 222
-126
-3
-967
-634
-1 943
netto
Bilaga 1
96
Verksamhetsmått
Avvik (+) fler än budget
(-) färre än budget
Budget
2014
2013
2012
2011
2010
0
18
6
-25
1 777
984
719
74
1 777
1 002
726
49
1 796
1 027
709
61
1 821
1 048
691
82
1 771
1 053
630
87
1 760
1 071
591
98
Skolbarnsomsorg 6 - 9 år
- Antal barn fh i egen regi
- Antal barn fh i friskola/an. kom
- Antal barn i pedagogisk omsorg
75
57
18
0
1 694
1 431
263
0
1 769
1 488
281
0
1 669
1 399
270
0
1 666
1 407
259
0
1 644
1 382
261
1
1 587
1 335
249
3
Öp fh/fritidsklubb 10 - 12 år
- Antal anm öp fh i egen regi
- Antal anm öp fh i friskola/an. kom
- Antal anm i pedagogisk omsorg
-2
5
-7
0
659
649
10
0
657
654
3
0
654
650
3
0
609
579
2
28
449
408
3
38
0
Förskoleklass
- Antal elever i egen regi
- Antal elever i friskola/an. kom
4
-1
5
447
386
61
451
385
66
422
359
63
407
343
64
416
352
64
414
353
61
Grundskola År 1 - 9
- Antal elever i egen regi
- Antal elever i friskola
- Antal elever i annan kommun
17
-16
30
2
3 648
2 905
685
58
3 664
2 889
715
60
3 532
2 766
706
61
3 430
2 689
684
57
3 334
2 629
645
60
3 327
2 618
646
63
Särskola År 1 - 10
- Antal elever i egen regi
- Antal elever i friskola/an. kom
0
-1
1
23
21
2
23
21
2
23
21
2
26
24
2
34
29
5
35
32
3
Gymnasieskola/folkhögskola
- Antal elever IV/IM egen regi
- Antal elever i friskola
- Antal elever i annan kommun
- Antal elever i folkhögskola
-59
-12
-47
3
-3
1 053
38
549
460
6
994
26
502
463
3
1 061
34
553
470
4
1 162
39
603
516
5
1 217
24
624
564
6
1 260
19
605
625
11
Gymnasie Särskola
- Antal elever i friskola/an. kom
-3
-3
18
18
15
15
17
17
16
16
18
18
15
15
606
243
512
185
181
566
233
697
195
155
2
541
227
812
247
156
8
782
275
485
193
140
677
318
535
158
113
Förskola/Ped omsorg barn 1 - 5 år
- Antal barn fsk i egen regi
- Antal barn i friförskola/an. kom
- Antal barn i pedagogisk omsorg
Avvik
Vuxenutbildning
- Bevilj. kurser inkl upphandl. eg regi
- Antal individer kurser eg regi
- Beviljade kurser externa köp
- Antal individer, kurser externa köp
- Antal deltagare SFI
- Antal elever särvux
Bilaga 2
97
Läsårsdata för 2015/16,
2016/17 och 2017/18
5
BUN15/44
98
Tjänsteutlåtande
2015-02-25
Dnr BUN15/44
Johanna Stjernlöf
Utvecklingsledare
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden antar förslag på läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och
2017/18.
Sammanfattning av ärendet
Nämndkontor barn och utbildning har reviderat läsårsdata för 2015/16 och 2016/17
samt tagit fram förslag på läsårsdata för 2017/18.
Beslutsunderlag
PM 2015-02-25
Tjänsteutlåtande 2015-02-25
Beslutet expedieras till
Produktionsledning förskola och skola
Johanna Stjernlöf
99
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/44
100
PM
2015-02-24
Johanna Stjernlöf
utvecklingsledare
[email protected]
Läsårsdata 2015/16, 2016/17 och 2017/18
Dnr BUN15/44-608
Höstterminen 2015
Onsdagen den 19 augusti, höstterminens första skoldag.
Fredagen den 18 december, höstterminens sista skoldag.
Skoldagar per månad:
augusti
9
september 22
oktober
17
november
21
december
14
___________
Totalt
83 (1 studiedag ej utlagd)
Lov:
Höstlov v 44, 26/10-30/10 (3 studiedagar och 2 lovdagar)
Vårterminen 2016
Fredagen den 8 januari, vårterminens första skoldag (studiedag den 7 januari).
Torsdagen den 9 juni, vårterminens sista skoldag.
Skoldagar per månad:
januari
16
februari
20
mars
14
april
20
maj
20
juni
6
______________
Totalt 96
1 (4)
101
PM
Lov:
Sportlov v 9, 29/2 – 4/3
Påsklov v 13, 29/3 – 1/4
Lovdag 6/5
Totalt omfattar läsåret 178 skoldagar.
Höstterminen 2016
Onsdagen den 17 augusti, höstterminens första skoldag.
Onsdagen den 21 december, höstterminens sista skoldag.
Skoldagar per månad:
augusti
11
september 22
oktober
20
november
18
december
15
_____________
Totalt
86 (1 studiedag ej utlagd)
Lov:
Höstlov v 44, 31/10 – 4/11 (3 studiedagar och 2 lovdagar)
Vårterminen 2017
Tisdagen den 10 januari, vårterminens första skoldag (studiedag den 9 januari).
Fredagen den 9 juni, vårterminens sista skoldag.
Skoldagar per månad:
januari
februari
mars
april
maj
juni
_______________
Totalt
16
18
20
14
20
5
93
Lov:
Sportlov v 9, 27/2 – 3/3
2 (4)
102
PM
Påsklov v 15, 10/4 – 13/4
Lovdagar: 26/5 och 5/6
Totalt omfattar läsåret 178 skoldagar.
Höstterminen 2017
Torsdagen den 17 augusti, höstterminens första skoldag.
Torsdagen den 21 december, höstterminens sista skoldag.
Skoldagar per månad:
augusti
11
september 21
oktober
20
november
19
december
15
_____________
Totalt
86 (1 studiedag ej utlagd)
Lov:
Höstlov v 44, 30/10 – 3/11 (3 studiedagar och 2 lovdagar)
Vårterminen 2018
Tisdagen den 9 januari, vårterminens första skoldag (studiedag den 8 januari).
Fredagen den 8 juni, vårterminens sista skoldag.
Skoldagar per månad:
januari
17
februari
17
mars
19
april
15
maj
20
juni
5
_______________
Totalt
93
Lov:
Sportlov v 9, 26/2 – 2/3
Påsklov v 14, 3/4 – 6/4
Lovdagar: 30/4 och 11/5
Totalt omfattar läsåret 178 skoldagar.
3 (4)
103
PM
4 (4)
104
Öka andelen
högskoleutbildade pedagoger i
förskolan
6
BUN15/35
105
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
§4
Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan (BUN15/35)
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för förskolorna i kommunen såväl
kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till högskolestudier
och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att vidareutbilda sig till
förskollärare.
Fem pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från
nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till 45 000 kr per år och pedagog och
betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att den enskilde
pedagogen till viss del kan studera på arbetstid.
Förskolechefen gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansöka med
motivering till nämndkontoret.
Skogsbäckens förskola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina
studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Förskolechefen har gjort
bedömningen att detta är en målmedveten, uppskattad och engagerad pedagog som varit
drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med styrdokumenten.
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden beslutar att bevilja ansökan från Skogsbäckens förskola.
Expedieras till
Skogsbäckens förskola
Beslutsunderlag


Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan
Ansökan om ekonomiskt stöd vid studier - Skogsbäcken
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
106
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
107
2
Tjänsteutlåtande
2015-02-10
Dnr BUN15/35
Eva Darselius
Förskoleansvarig
Tel. 08 560 39 205
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden beslutar att bevilja ansökan från Skogsbäckens
förskola.
Sammanfattning av ärendet
Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för förskolorna i kommunen såväl
kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till
högskolestudier och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att
vidareutbilda sig till förskollärare.
Fem pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd
från nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till 45 000 kr per år och
pedagog och betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så
att den enskilde pedagogen till viss del kan studera på arbetstid.
Förskolechefen gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en
ansöka med motivering till nämndkontoret.
Skogsbäckens förskola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat
sina studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Förskolechefen
har gjort bedömningen att detta är en målmedveten, uppskattad och engagerad
pedagog som varit drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med
styrdokumenten.
Beslutsunderlag
Ansökan 2015-01-30
Beslutet expedieras till
108
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/35
Skogsbäckens förskola
Eva Darselius
Förskoleansvarig
109
Till
Eva Darselius
Förskoleansvarig
Ansökan om ekonomiskt stöd för vidareutbildning till förskollärare
Skogsbäckens förskola ansöker härmed om medel för att stödja vår barnskötare Hannah
Nesbeth, personnummer 880830-7428, under hennes utbildning till förskollärare.
Hannah Nesbeth är en mycket engagerad och uppskattad medarbetare på förskola.
Målmedvetet och systematiskt har hon tillsammans med sitt arbetslag varit drivande i att
utveckla förskolans verksamhet i enlighet med de nya styrdokumenten.
Hannahs studier vid Stockholms universitet startade den 21 januari 2015, beräknad studietid
är 5 år.
Hannah har den 1 februari 2015 en sammanlagd anställningstid på 2 år och
5 månader på Skogsbäckens förskola.
Stenhamra den 30 januari 2015
Chatarina Östlund
Rektor/förskolachef
Skogsbäckens förskola
110
Öka andelen
högskoleutbildade pedagoger i
fritidshemmet.
7
BUN15/36
111
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
§5
Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet. (BUN15/36)
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för skolorna i kommunen såväl
kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till högskolestudier
och som har arbetat i fritidshemmen i Ekerö kommun i fem år att vidareutbilda sig till lärare i
fritidshem.
Tre pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från
nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till 45 000 kr per år och pedagog och
betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att den enskilde
pedagogen till viss del kan studera på arbetstid.
Rektor gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansökan med
motivering till nämndkontoret.
Sanduddens skola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina studier i
januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Rektor har gjort bedömningen att detta
är en för skolan värdefull pedagog med vana att studera på högskolenivå och är
ansvarstagande och delaktig i att utveckla fritidshemmet på en enhetsövergripande nivå.
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden beviljar ansökan från Sanduddens skola.
Expedieras till
Sanduddens skola
Beslutsunderlag


Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet
Ansökan studier Sandudden
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
112
MÖTESPROTOKOLL
Mötesdatum
Barn- o utbildningsnämndens au
2015-02-18
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
113
2
Tjänsteutlåtande
2015-02-10
Dnr BUN15/36
Eva Darselius
Förskoleansvarig
Tel. 08 560 39 205
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet.
Förslag till beslut
Barn och Utbildningsnämnden beviljar ansökan från Sanduddens skola.
Sammanfattning av ärendet
Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för skolorna i kommunen såväl
kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till
högskolestudier och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att
vidareutbilda sig till lärare i fritidshem.
Tre pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från
nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till 45 000 kr per år och
pedagog och betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så
att den enskilde pedagogen till viss del kan studera på arbetstid.
Rektor gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansöka med
motivering till nämndkontoret.
Sanduddens skola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina
studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Rektor har gjort
bedömningen att detta är en för skolan värdefull pedagog med vana att studera på
högskolenivå och är ansvarstagande och delaktig i att utveckla fritidshemmet på en
enhetsövergripande nivå.
Beslutsunderlag
Ansökan 2015-02-15
Beslutet expedieras till
Sanduddens skola
114
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/36
Eva Darselius
Förskoleansvarig
115
116
Åtgärder med anledning av
Skolinspektionens granskning
av Klöverskolan i Ekerö
kommun
8
BUN15/49
117
Tjänsteutlåtande
2015-03-02
Dnr BUN15/49
Anders Anagrius
Chef nämndkontor barn och utbildning
Tel. 08 560 391 92
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Åtgärder med anledning av Skolsinspektionens tillsyn av
Klöverskolan
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar att överlämna redovisningen av åtgärder med
anledning av Skolinspektionens tillsyn till Skolinspektionen.
Sammanfattning av ärendet
Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört en s.k. regelbunden tillsyn i
kommunen. Kommunens samtliga skolor och verksamheter har granskats.
Klöverskolan besöktes i september 2014. I det beslut som följde på tillsynen förlade
Skolinspektionen kommunen att åtgärda brister inom områdena trygghet och
studiero, särskilt stöd, pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen,
erbjudanden av utbildning och uppföljning av elevens närvaro samt, omfattning och
resurstillgång.
I sin helhetsbedömning av verksamheten påtalar Skolinspektionen att det råder
osäkerhet kring Klöverskolans verksamhetsform och styrning.
I Skolinspektionens kommunbeslut i november 2014 påpekades även detta.
Skolinspektionen bedömde då att Ekerö kommun behövde vidta skyndsamma
årgärder för att komma tillrätta med oklarheterna i organisering och rutiner.
Skolinspektionen framhöll att kommunens så kallade resursskola bör rätteligen
betraktas som en särskild undervisningsgrupp.
Barn och utbildningsnämnden beslutade mot den bakgrunden i ett särskilt ärende,
2014-12-15, att Klöverskolan från och med 2015-01-01 skulle upphöra som egen
skolenhet och att övergå till att vara en särskild undervisningsgrupp inom Träkvista
skola.
Nämndkontoret kan nu notera att Träkvista skola i sin handlingsplan för den
särskilda undervisningsgruppen, Klövern, har vidtagit åtgärder och/eller har
handlingsplaner inom bedömningsområdena där Klöverskolans fått föreläggande.
118
Tjänsteutlåtande
2015-03-03
Dnr BUN15/49
Handlingsplanen uppfyller kraven på att åtgärdena är tidsatta vad gäller
genomförande och uppföljning/utvärdering. Ansvariga finns angivna.
Handlingsplanen kommer att följas upp av såväl produktionsledning som
Nämndkontor.
Nämndkontoret bedömer att den redovisade handlingsplanen kan överlämnas till
Skolinspektionen.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-03-02
Träkvista skolas handlingsplan med anledning av skolinspektionens föreläggande,
2015-02-25.
Skolinspektionens beslut efter tillsyn i Klöverskolan, 2014-11-12
Beslutet expedieras till
Skolinspektionen
Anders Anagrius
Chef nämndkontor barn och utbildning
119
Datum
2015-02-25
Klövern –
särskild undervisningsgrupp
tillhörande Träkvista skola.
Handlingsplan utifrån Skolinspektionens förelägganden
Bedömningsområde
Trygghet och studiero


Se till att personal som får känndedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande
behandling anmäler detta till rektor och att rektor anmäler signaler om kränkande
behandling till huvudmannen.
Utarbeta en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av elever och en redogörelse för vilka av
dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året samt
innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts.
Vilka åtgärder planeras för att utveckla bedömningsområdet?
Personalen känner nu till rutinen om att kränkningar ska rapporteras till rektor och att
rektor rapporterar till huvudmannen. Rutinen finns nedskriven i likabehandlingsplanen.
Det är elevens bedömning om huruvida den känner sig kränkt eller inte som ska
rapporteras till rektor även om personalen gjort en annan värdering av händelsen.
Klöverskolan övergår vårterminen 2015 från att vara en egen skolenhet till att bli en
särskild undervisningsgrupp på Träkvista skola. Detta efter beslut i barn- och
utbildningsnämnden 2014-12-15. I dokumentet kommer Klöverskolan fortsättningsvis att
benämnas Klövern, som då är namnet på Träkvista skolas särskilda undervisningsgrupp.
Det innebär att planen för Likabehandling som finns på Träkvista skola även inkluderar
den särskilda undervisningsgruppen Klövern.
Då Klövern rent geografiskt är avskild från Träkvista skola kommer personalen på
Klövern att göra en egen kartläggning och utifrån den ta fram en handlingsplan med
åtgärder anpassad för Klövern. Den handlingsplanen blir sedan del av Träkvista skolas
Likabehandlingsplan.
1
120
Hur planerar ni att genomföra dessa åtgärder?
Rutinen med att anmäla kränkningar till rektor är klar i och med att vi tog upp det på ett
personalmöte i december.
Arbetet med likabehandlingsplanen pågår och nu gör vi en kartläggning på Klövern som
ska ligga som underlag för planen.
Tidplan och ansvariga
Rutinen om att rapportera kränkningar till rektor är nu känd hos all personal på Klövern.
Arbetet med likabehandlingsplanen för Klövern blir klar under vt-15. Ansvariga är två ur
fritidspersonalen som ska presentera planen för övrig personal på en personalkonferens
under våren och för eleverna på elevrådet
Uppföljning och utvärdering
Det sker som ett led i Träkvista skolas systematiska kvalitetsarbete.
Under våren 2015 sker en sammanställning av kartläggningen som gjorts under läsåret
via Friendsenkäten åk 3-9, personal F-9 samt ”Se om ditt hus” åk F-3.
Sammanställningen presenteras på en personalkonferens, för elevrådet samt för TRÄFF
(skolans föräldraförening) där alla får komma med förslag på handlingsplan för
kommande läsår, som ska presenteras till läsåret 2015/16.
Handlingsplanen skrivs av representanter ur skolans Trygghetsteam i samarbete med
skolledningen. I handlingsplanen beskrivs hur denna ska utvärderas och när.
2 (8)
121
Bedömningsområde
Särskilt stöd




Rektor ska fatta beslut om anpassad studiegång enligt författningarnas krav.
Säkerställ att den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen, eller har andra svårigheter i skolsituationen
anmäler detta till rektor.
Vid utredning om särskilt stöd samverka med elevhälsan, om det inte är uppenbart
obehövligt.
Utarbeta åtgärdsprogram och där ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och när
åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Vilka åtgärder planeras för att utveckla bedömningsområdet?
Vi håller nu på att utarbeta rutiner angående extra anpassningar, pedagogiska
utredningar, åtgärdsprogram och anpassad studiegång utifrån att Klövern från och med
denna termin är en särskild undervisningsgrupp.
I dagsläget har inte alla elever pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram då detta
tidigare inte har varit ett krav vid i intagningen till Klöverskolan. På Klöverskolan har det
för vissa elever varit tillräckligt att arbeta inom ramen för extra anpassningar för att
eleven ska lyckas i skolan varför inga pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram
skrivits. Alla elever har individuella utvecklingsplaner där de extra anpassningarna finns
beskrivna.
Under vårterminen -15 när verksamheten övergått från att vara en egen skola till en
särskild undervisningsgrupp kommer vi att göra pedagogiska utredningar på samtliga
elever och rektor kommer att fatta beslut om att åtgärdprogram ska upprättas där det
bland annat kommer att stå att eleven går i en särskild undervisningsgrupp. I
åtgärdsprogrammet kommer det också att beskrivas vilka ytterligare åtgärder som behövs
för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och hur, när och av vem det
ska följas upp och vem som är ansvarig. För varje elev kommer rektor också att fatta
beslut om anpassad studiegång där eleven har någon form av anpassningar.
Nya elever i den särskilda undervisningsgruppen kommer från och med vt 2015 att ha en
pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram med sig där det står att eleven ska tillhöra
en särskild undervisningsgrupp.
Specialpedagogen på Klövern kommer från och med vt-15 att ingå i elevhälsoteamet på
Träkvista skola där samverkan med övriga kompetenser i teamet kommer att ske vid
utredningar och i det förebyggande elevhälsoarbetet.
3 (8)
122
Hur planerar ni att genomföra dessa åtgärder?
Det som är beskrivet ovan har redan börjat genomföras och rutinerna blir klara under vt
2015.
Tidplan och ansvariga
Klart vt 2015.
Ansvarig rektor i samarbete med Klöverns personal och elevhälsoteamet.
Uppföljning och utvärdering
I juni 2015 kommer vi att se över att samtliga elever har pedagogiska utredningar,
åtgärdsprogram samt beslut om anpassad studiegång där det är behövligt.
Vi kommer att utvärdera hur rutinerna fungerar utifrån att vi ska uppfylla lagkraven och
om vi i utvärderingen ser att vi inte gör det eller hittar andra svagheter i
dokumentationen vi får revidera skolans rutiner.
Bedömningsområde
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen


Bedriva ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i
planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Genomföra det systematiska kvalitetsarbetet med personal, elever och ge vårdnadshavare
möjlighet att delta.
Vilka åtgärder planeras för att utveckla bedömningsområdet?
I och med att Klövern nu är en särskild undervisningsgrupp på Träkvista skola blir den
särskilda undervisningsgruppens verksamhet en del i det systematiska kvalitetsarbetet på
Träkvista skola.
Hur planerar ni att genomföra dessa åtgärder?
På Träkvista skola har vi en plan för det systematiska kvalitetsarbetet med ett antal
avstämningspunkter under läsåret med fokus på elevers resultat utifrån kunskapskraven,
tester, screeningar, elevers upplevelse av trygghet, upplevt elevinflytande samt effekter av
lärares undervisning utifrån uppnådda resultat. ”Varför blir det som det blir när vi gör
som vi gör?”
4 (8)
123
Efter att utvärderingarna gjorts så tar vi fram en verksamhetsplan för kommande läsår
där vi lyfter fram satsnings/förbättringsområden som leder till en ökad skolkvalitet
utifrån forskning och beprövad erfarenhet.
För att implementera Klövern i de rutiner vi har på Träkvista skola kommer personalen i
Klövern att ingå i det gemensamma arbetet på skolan via utvärderingar, konferenser och
studiedagar.
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet tas även upp på medarbetarsamtalen där
personalen får beskriva hur de arbetar med de områden som finns i verksamhetsplanen.
Tidplan och ansvariga
Arbetet pågår och rektor är ansvarig tillsammans med skolans ledningsgrupp.
I augusti sammanställer vi resultaten av det gångna årets systematiska kvalitetsarbete och
där kommer Klöverns utvärderingar att ingå som en helhet tillsammans med övriga
utvärderingar.
Uppföljning och utvärdering
Juni – aug 2015 i samband med utvärdering av VP för 2014/15 och framtagandet av ny
handlingsplan för 2015/16.
5 (8)
124
Bedömningsområde
Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro


Ge eleverna tillgång till personal med kompetens för att tillgodose deras behov av
vägledning inför utbildning och yrkesval.
Se till att elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande samt stödjer elevernas
utveckling mot målen.
Vilka åtgärder planeras för att utveckla bedömningsområdet?
I Ekerö kommun finns en plan framtagen från SYV-enheten hur detta arbete ska bedrivas
i skolorna och Träkvista skola kommer att arbeta utifrån den planen och det involverar då
självklart även den särskilda undervisningsgruppen Klövern.
När det gäller de yngre eleverna så ska vi i den ordinarie undervisningen ge eleverna
möjlighet att:
 Bli medvetna om sig själva och om olika valalternativ de kan göra inför framtiden.
 Vilka olika utbildningar och yrken det finns.
 Lära sig att fatta och genomföra beslut.
Inom SO undervisningen ligger naturligt en del av detta arbete.
På Träkvista skola pågår ett arbete med att elevhälsan ska arbeta förebyggande och
hälsofrämjande. Vi ser just nu över våra arbetsformer för att arbetet ska bli mindre
åtgärdande och mer förebyggande. Det sker dels inom elevhälsoteamet under ledning av
rektor och dels mellan elevhälsoteamet och skolans personal.
Till vår hjälp har vi Skolverkets och Socialstyrelsens bok om Elevhälsa, Petri Partanens
bok Elevhälsa. Vi kommer även att arbeta med kommunens nya elevhälsoplan både
övergripande i kommunen och på vår skola.
Hur planerar ni att genomföra dessa åtgärder?
Arbetet med vägledningen sker inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Arbetet med elevhälsan sker inom ramen för träffarna med elevhälsoteamet varje vecka.
Under vt-15 har vi att påbörjat ett arbete med elevhälsoteamet och det förebyggande
elevhälsoarbetet där arbetet ska varvas med traditionella elevhälsoteamsmöten och
möten där elevhälsoteamet träffar skolans personal och pratar elevhälsa ur ett
6 (8)
125
förebyggande perspektiv. Syftet med det arbetet är att flytta fokus från åtgärdande arbete
till förebyggande arbete.
Vi har under läsåret även påbörjat ett arbete som vi benämner ”Har du en minut?” där
elevhälsoteamet tar emot personal som har frågor rörande elever, verksamhet som de vill
få snabb handledning i. Varje torsdag finns det möjlighet att boka upp sig på 10, 20 eller
30 min för att få detta stöd. Målet är att snabbt kunna få stöd i akuta ärenden så att dessa
inte ska behöva växa sig större utan att personalen känner att de kan få stöd. Det krävs
ingen dokumentation för att få detta stöd. Stödet erbjuds en gång per vecka när hela
elevhälsoteamet finns på skolan 30 min 09.30 – 10.00 och 30 min 14.00 – 14.30.
Tidplan och ansvariga
Under vt-15 har vi gjort en plan för tre typer av möten med elevhälsoteamet:



Elevhälsoteamet bestående av rektor, biträdande rektor, specialpedagoger,
kurator, skolsköterska, skolpsykolog har egna möten ca varannan vecka då vi bl.a.
går igenom pedagogiska utredningar för att göra bedömningar om ÅP ska
upprättas och vilka åtgärder skolan ska vidta utifrån elevens behov.
Elevhälsoteamet träffar arbetslagen. Den typen av möten sker varannan vecka för
elevhälsoteamet och en gång/termin för arbetslagen som är 7 st.
”Har du en minut?” en gång per vecka 2 x 30 min. För beskrivning, se sista stycket
under rubriken ”Hur planerar ni att genomföra dessa åtgärder?” ovan.
Målet med arbetet är att vi ska skapa en skola där miljön och personalens förhållningssätt
skapar förutsättningar för lärande.
Ansvarig för planen är rektor.
Uppföljning och utvärdering
I juni 2015 gör vi en utvärdering med personal och elevhälsoteamet av det vi gjort och en
plan för kommande läsår där revideringar kan ske utifrån utvärderingen.
7 (8)
126
Bedömningsområde
Omfattning och resurstillgång

Ge alla elever den totala undervisningstid de har rätt till.
Vilka åtgärder planeras för att utveckla bedömningsområdet?
På individnivå kommer vi att se över varje elevs undervisningstid och i de fall
anpassningar ska ske från den garanterade undervisningstiden så kommer beslut att
fattas av rektor i varje enskilt fall.
På gruppnivå kan det innebära att vi får göra förändringar i de undervisningsgrupper vi
arbetar med och den tidigare generella anpassningen av tid för eleverna i den särskilda
undervisningsgruppen kommer att upphöra.
På organisationsnivå ser rektor till att alla som arbetar på Träkvista skola kan vara en del
av genomförandet av arbetet i den särskilda undervisningsgruppen för att säkerställa att
eleverna får den tid de har rätt till.
Hur planerar ni att genomföra dessa åtgärder?
Rektor tillsammans med lärarna som undervisar i den särskilda undervisningsgruppen
ser över varje elevschema och ser till att eleverna får den tid de har rätt till och rektor
fatta beslut om individuella anpassningar om behov av detta finns.
På grupp- och organisationsnivå får rektor se över lärares scheman och behörigheter för
att kunna erbjuda eleverna i den särskilda undervisningsgruppen sin garanterade
undervisningstid. Rektor tillsammans med lärarna som undervisar i den särskilda
undervisningsgruppen och elevhälsoteamet gör en utvärdering av elevens möjlighet att få
viss del av sin undervisning i den klass där eleven har sin klasstillhörighet. Rent praktiskt
kan det innebära svårigheter då den särskilda undervisningsgruppen är geografiskt
avskild från Träkvista skola. Det är svårt att hitta naturliga flöden mellan skolan och den
särskilda undervisningsgruppen.
Tidplan och ansvariga
Klart under vt -15.
Ansvarig rektor
Uppföljning och utvärdering
Vi följer upp tidsutlägget för eleverna nu under vt-15 och utvärderar hur skoldagen
fungerar för eleverna och har den utvärderingen som grund för schemat läsåret 2015/16.
8 (8)
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
Långsiktig skolutbyggnad
9
BUN15/26
146
147
Rapportering till
huvudmannen om anmälan
om kränkande behandling
eller trakasserier, 10 mars
2015
10
BUN15/37
148
Tjänsteutlåtande
2015-02-25
Dnr BUN15/37
Johanna Stjernlöf
Utvecklingsledare
[email protected]
Barn- och
utbildningsnämnden
Rapportering till huvudmannen om anmälan om kränkande
behandling eller trakasserier, 10 mars 2015
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapportering till huvudmannen om
anmälan om kränkande behandling eller trakasserier.
Sammanfattning av ärendet
Enligt 6 kap. 10§ skollagen ska förskolechef och rektor anmäla till huvudmannen om
denne får reda på att kränkande behandling eller trakasserier förekommit vid
förskolan/skolan där denne är chef. Anmälningsplikten till huvudmannen gäller
alltså Ekerö kommuns förskolor och skolor. Fristående verksamhet i kommunen
anmäler till sina respektive huvudmän.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-02-25
PM 2015-02-25
Johanna Stjernlöf
Utvecklingsledare
Beslutet expedieras till
Produktionsledning
149
PM
2015-02-25
Johanna Stjernlöf
Utvecklingsledare
[email protected]
Rapportering till huvudman om anmälan om kränkande behandling
eller trakasserier, 10 mars 2015
Dnr BUN15/37-606
Uppföljningar av ärenden sedan föregående nämnd 20/1.
Skola
Händelse
Lägesbeskrivning
Uppgårdskolan
Dnr 2014-09
Kränkning via sociala
medier
Närlundaskolan
Dnr 2014.116
Verbal kränkning
Träkvista skola
Dnr 2014:7
Kränkning
Uppföljning har gjorts men
fler uppföljningar kommer att
göras.
Kränkningen har upphört
men ärendet avslutas inte
förrän uppföljning skett.
Uppföljning håller på att
göras.
Ärendet är inte avslutat.
Uppföljning håller på att
göras.
Mellan den 14 januari och den 25 februari 2015 har 15 anmälningar gjorts
av 6 kommunala skolor enligt 6 kap. 10§ skollagen.
Skola
Färentuna skola
Dnr 2014/7
Närlunda skola
Dnr 2015/1
Sanduddens skola
Dnr VT1501
Sanduddens skola
Händelse
Fysisk kränkning
Lägesbeskrivning
Ärendet är avslutat.
Verbal kränkning
Ärendet är inte avslutat.
Uppföljning håller på att göras.
Ärendet är inte avslutat.
Uppföljning håller på att göras.
Ärendet är inte avslutat.
Verbal kränkning
Verbal kränkning
1 (2)
150
PM
Dnr VT1502
Sundby skola
Dnr 2015:14
Sundby skola
Dnr 2015:12
Sundby skola
Dnr 2015:20
Sundby skola
Dnr 2015:22
Tappströmskolan
Dnr 2015:1
Tappströmskolan
Dnr 2015:2
Tappströmskolan
Dnr 2015:3
Tappströmskolan
Dnr 2015:4
Tappströmsskolan
Dnr 2015:6
Träkvista skola
Dnr 2015:1
Träkvista skola
Dnr 2015:2
Fysisk kränkning
Uppföljning håller på att göras.
Ärendet är avslutat.
Verbal kränkning
Ärendet är avslutat.
Verbal kränkning
Ärendet är avslutat.
Fysisk kränkning
Ärendet är avslutat.
Verbal kränkning
Ärendet är avslutat.
Verbal kränkning
Ärendet är avslutat.
Fysisk kränkning
Ärendet är avslutat.
Fysisk och verbal
kränkning
Kränkande handling
Ärendet är avslutat.
Fysisk kränkning
Ärendet är avslutat.
Fysisk och verbal
kränkning
Ärendet är inte avslutat.
Ärendet är avslutat.
2 (2)
151