1. No category

Årgång 32 • Nummer 3, september 2015
Medlemsblad för Forskarföreningen ALIR, Söderhamn med omnejd
Så högtidlighöll vi minnet av
emigranterna från Skog
s. 15
Ny !
t
u
o
y
la
Järnvägen i Bergvik
och Vansäter s. 9
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
STYRELSEN FÖR FORSKARFÖRENINGEN
Alir
Ordförande
Krister Rundqvist
E-post: [email protected]
Vice ordförande
Torbjörn Goude
E-post: [email protected]
Sekreterare
Monica Lindh
E-post: [email protected]
Kassör
Ann-Catrine Lundström
E-post: [email protected]
Ledamöter
Peter Johansson
Lars Kjellgren
E-post: [email protected]
Carina Mowald Haglund
E-post: [email protected]
Ersättare
Rigmor Strandberg
E-post: [email protected]
Anna Persson
E-post: [email protected]
Medlemsansvarig
Redaktören
av ALIR anor! Från
och med detta nummer,
så har det hänt en del. Den
förra redaktören Lars-Olof
Eklund har tackat för sig
och en norrlänning har tagit
över och som ni märker, har
detta nummer även fått ett
annat utseende.
Det vore kanske på sin
plats att börja med att presentera mig. Tony Jonsson
heter jag och kommer från
Örnsköldsvik men är född
och uppvuxen i brukssamhället Utansjö, vid foten av det södra pylonbenet vid Höga
Kustenbron i Högsjö socken, som jag brukar säga.
Hur kommer det sig att jag har tagit över redaktörskapet? Jag fick ett telefonsamtal från sekreteraren som hade
några frågor kring hemsidan, om jag hade några tips och
idéer och på något sätt kom vi in på Alir anor.
– ”Om styrelsen inte får tag på någon redaktör så kan jag
ställa upp”, sade jag. Jag är även redaktör för Härnösands
Släktforskares medlemstidning ”Bäfvernytt” och administratör för hemsidan också. Så på den vägen är det och
jag hoppas att ni gillar det nya utseendet!
Vad jag skulle vilja veta, är vad ni som forskare skulle
vilja läsa om. Det är trots allt ni som utformar innehållet!
Min mejladress finner ni här till vänster.
En närmare presentation kommer i nästa nummer!
V
ÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER
Ann-Catrine Lundström, se kassör
Kursansvarig
Anna Persson, se ersättare
Webbmaster
Elenor Svensson
E-post: [email protected]
Föreningens hemsidor
www.alir.se
www.facebook.com/ forskarforeningenalir
Redaktionskommitté
Redaktör Tony Jonsson
E-post: [email protected]
Krister Rundqvist, se ovan
Tryck:
Söderhamns kommun
2
Om ALIR
Forskarföreningen ALIR, lokalförening för släkt-, person- och
bygdeforskning, bildades i mars 1977. Föreningens namn är
taget efter folklandsnamnet Alir, en medeltida beteckning för
området kring Ljusnans dalgång i södra Hälsingland. Föreningen
har som sitt främsta intresseområde socknarna Söderala, Mo,
Norrala, Trönö, Skog och Söderhamns stad med närområden. Föreningen är medlem i Sveriges Släktforskarförbund.
Medlemsbladet ALIR anor utkommer 4 gånger per år, den 25:e
i månaderna mars, juni, september, december. Manusstopp
är den 25:e månaden före utgivning. Du kan bli medlem i Alir
genom att sätta in 120 kr på Plusgiro 913009-7.
Artiklar i denna publikation får, med angivande av källa, kopieras
eller på annat sätt återges.
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Ordföranden har ordet
S
å nalkas denna sommar sitt slut. Men mycket till sommar har det inte
varit, Det bästa som jag hört om denna sommar är följande: “Till helgen blir det 30 grader, 15 på lördag och 15 på söndag”. Fördelen har varit
att man har kunnat släkt-forska en hel del utan att få dåligt samvete. För egen del har det
blivit besök både i Västerbotten och Dalarna.
Besöken har varit berikande då man lär sig en hel om trakten där anorna kommer ifrån
samt vilka insatser som krävts för att etablera sig. En av mina anor begav sig från Hjulsjö
socken i Västmanland upp till Jävre, strax söder om Piteå
en sträcka på drygt 800 km i slutet på 1700-talet, en resa
som verkar tagit nästan 3 år att tillryggalägga. Det blev
dock ett stopp i Nianfors, för där föddes en dotter och
fadern jobbade som kolare. I dag tar det ca 10 timmar att
resa motsvarande sträcka så man kan reflektera en del över
hur deras resande gått till.
Resan till Sundborn blev dock lite av en besvikelse, allt
där handlar om Carl Larsson och jag som ville veta mer
om järn/koppar hanteringen och hyttor och gruvor drog
en verklig nitlott. Synd då jag har både smältare och
bergsmän från Sundborn i mina anor så jag får försöka
hitta information på annat sätt.
Ett museum som verkligen
är värt ett besök
Det har också blivit ett besök på Finnskogsmuseet i
Skräddarbo. En riktig höjdarupplevelse! Mats Östberg
med all sin kunskap tog väl hand om besöket med visning av utställning samt att han visade
det gedigna referensbibliotek som finns där. HELT OTROLIGT, ett museum som verkligen
är värt ett besök om man har skogsfinnar i anorna.
Utöver detta så kan jag konstatera att det rör sig en hel del på datafronten. Nya släktforskarprogram har dykt upp, varav ett är gratis, Microsoft har slutat med Windows XP och
lanserat Windows 10 i slutet av juli. Sedan så är Disgen 2015 på gång, troligen med släpp
sista kvartalet 2015. Har även hittat ett program som heter Släkttrim, som gör det möjligt
att hitta olika varianter av fel som man kan ha i sin databas. Genom detta program så hittade
jag ett fåtal dubletter som jag hade samt att jag hade ca 20 personer som hade fel kön. Så det
har också städats i databasen i sommar.
Hoppas att ni har vilat upp er så att vi kan träffas under hösten då vi kommer att fortsätta
med våra tisdagsträffar samt att vi kommer att ha träffar den 1:a onsdagen varje månad i
Kulturens Hus och diskutera och hjälpas åt runt vår släktforskning, Utöver detta så kommer
vi även att försöka få till någon föreläsning/besök runt något som kan vara intressant, Sedan
så kommer vi att köra en nybörjarkurs och en fortsättningskurs i Släktforskning.
Så, väl mött till en höst full med aktiviteter hälsar
www.alir.se
3
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Innehåll
SEPTEMBER 2015
Föreningsspalten
Redaktören
Ordföranden har ordet
Människor jag mött - händelser jag minns...
Sudoku
Sudokulösning
En lång parentes
Järnvägen i Bergvik och Vansäter
Affärer i Vansäter
Aktiviteter
Minnet av emigranterna från Skog
4
2
2
3
5
6
7
8
9
12
14
15
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Människor jag mött –
händelser jag minns…
”Konstiga prickar” inom skolans värld och även utom densamma av Anders Willborg
Fortsättning från förra numret, sid. 9.
kvinnliga slöjden och ville i varje fall
se materialen för samma. Jag följde
med honom till den bofasta Sara
Å LANDSTINGEN I SLÖJDENS
Anogrins. Prästen Hemming Gardell
BÖRJAN stod för utgifterna till
slöjdundervisningen sköttes inbeskrev denna fru genom liknelsen ett
spektionen av särskilda slöjdinspektöhår av hin, men han sade att ”hon
var nog en hel peruk” av detta slag.
rer. Så en dag kom en trevlig farbror
och presenterade sej. Det var under
Sara hade tacklat sin get och släpade
pågående lektion. Denne gamle joomkring med det oskyldiga djuret, då
vialiske typ, som väl knappast hade
vi kom.
pedagogisk utbildning förstod sin sak.
Inspektören sade vem han var och
Han såg först på verktygen och
ville ha en hel del upplysningar om
syntes fullt belåten. Och det var ej
flickslöjden. Det blev en förströelseatt undra på, ty jag slipade samtliga
stund för mej av hög klass, ty Saras
slöjd var mer munväder än arbete.
eggjärn. De utförda modellerna godkändes utan tvekan när han rivit allt
Men inspektören pinade henne och
huller om buller i lådan och packlåren.
ville se något av de arbeten, som hon
råkade nämna var ofullbordade.
Så sa han:
– ”Bra, men tänk inte på att jaga på
Gumman satt i klistret men nödgaså här, herr Willborg sliter ut sej redan
des gå med in för åskådning. Tyvärr
ung”.
fanns intet att se utom ett linne som
Anders Gustaf Willborg verkade använt och otvättat efteråt.
Tre grupper med 20 elever i vardera
Lärare i Ljusne 31/12 1904 – 1948 Det var två slags minspel att betrakta!
gav fullt skäl för det rådet. Så pratade
* 9/10 1879 + 16/1 1960
vi slöjd i ett, varpå det bar av ned till
Men nog fick inspektören en del
kaffe, och han slog upp språklådan om
att fundera över. Då vi skilts från get
sina besök hos en del lärare.
och Sara frågade jag om det skulle smaka med kaffe på
Han såg hur många var svårligen isolerade från um- aftonen. Då dummade sej den nya bekantskapen och
gänge som kunde giva innehåll åt samvaron. Nämnde så svarade:
– ”Ja, lärarna brukar bli så glada, om jag säger ja”.
en skogsbygd, där han blivit bjuden på så dåligt bännvin
att det var svårt supa det, sa han. Tog det som tydligt bevis Mitt svar rätt i sak:
för ”tråkigheten på landsbygden”.
– ”Det blir inte jag, och det gör mej detsamma hur inHan var tydligen en hedersman, som kom en enda spektörn svarar, men jag anser det som en artighet bjuda
gång och försvann för alltid.
även inspektörer som så många andra på kaffe, mat blir
N:o två som kom något år efter föregående var en typ det ej tal om”.
av obestämbart slag. Han kom av okänd anledning sedan Jo, nog smakade det bra sedan på mitt arbetsrum och
terminen var slut hos oss. Han skulle även se till den brådskan som framhölls, då han kom, försvann och
Slöjdinspektörer
D
Forts. på sid. 7
www.alir.se
5
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Sudoku
Fyll i siffrorna 1-9 i de tomma rutorna så att alla siffror finns i varje vågrät och lodrät rad samt i varje
box bestående av 3x3 rutor. Varje siffra får endast finnas med en gång per rad och låda.
Rätt sudokulösning hittar du på nästa sida men försök inte att titta! Lycka till!
NYBÖRJARE
1
8
3
6
7
4
5
9
2
6
9
4
2
3
5
8
1
7
7
2
5
9
8
1
4
6
3
8
5
1
7
2
9
6
3
4
9
3
2
4
6
8
7
5
1
4
7
6
1
5
3
2
8
9
MEDEL
2
6
9
5
1
7
3
4
8
3
1
7
8
4
6
9
2
5
5
4
8
3
9
2
1
7
6
3
9
4
5
8
1
2
6
7
8
1
6
2
3
7
4
5
9
2
5
7
9
6
4
3
1
8
9
2
5
4
1
8
6
7
3
7
4
3
6
5
9
8
2
1
1
6
8
3
7
2
5
9
4
6
7
9
8
2
3
1
4
5
5
8
1
7
4
6
9
3
2
4
3
2
1
9
5
7
8
6
Till medlemmar i Forskarföreningen Alir
vilja få mailadresser
från de medlemmar som har en sådan. Detta
skulle innebära att vi får ytterligare en kommunikationskanal där vi kan nå er inför aktiviteter etc.
Det skulle också innebära att vi, till dem som så
önskar, kan distribuera vår medlemstidning Alir Anor
i form av pdf, och i färg.
Tidningen kommer dock, så länge, även att finnas
kvar i pappersformat, fast då i svartvitt. Den kommer
även, med lite fördröjning, att publiceras i pdfformat
på vår nya hemsida www.alir.se.
Där kommer också tillgång till ett antal äldre tidningar att finnas.
V
I SKULLE VÄLDIGT GÄRNA
6
Om ett antal av er skulle kunna tänka sig att enbart få
tidningen i pdf via mail så skulle även portokostnaden minska. Detta skulle innebära större möjlighet att
även i fortsättningen ha en utgåva på fyra nummer/år.
Vi ber därför er som har mailadress att skicka den
till [email protected] Om ni dessutom kan
tänka er att övergå till Alir Anor i digital form ber vi
er att skriva det i mailet.
Vi finns nu också på Facebooksidan
”Forskarföreningen Alir”.
https://www.facebook.com/forskarforeningenalir
Styrelsen
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Människor jag mött...
Forts. från sid. 5
utbyttes i en mängd historier av rätt lätt art – minst sagt.
Hörde ej av någon slöjdinspektör sedan. Och lika gott
var det.
Gymnastikinspektör Svensson
Denne man var i det borgerliga livet major. Visst satt
militärtypen i även under inspektionerna men det var en
respektabel människa bakom militären. Vi fann varandra
genast, måhända därför att jag råkat komma i hans synfält
som den lärare, vilken infört allvarlig gymnastikundervisning i Söderala.
Nu är förstås barn helt olika det klientel Svensson som
militär var van med, och skolpedagogik ingick ej i den
militära lärdomen.
De krav som Svensson ställde på gymnastiken var
alltför betungande för de minsta och svaga i alla årsklasser. I synnerhet var småskolan hårt pressad av den
Thörngrenska (Lings-) systematiken. De år Svensson var
gymnastikinspektör var han en ren fasa för lärarinnorna,
som i flera fall hörde till en äldre generation.
Vi fick i regel meddelanden om när inspektion kunde
väntas. Då var elden lös i flera klasser. Han började i regel
hos mej och efter första året blev det just ingen lektion
utan resonemang om behov för olika skolor. Sista gången
han kom hade jag barnen uppställda på utsatt tid, ty han
hade verkligen skäl för att kräva punktlighet, men han
sa bara:
– ”Bra, låt barnen gå in i salen, får vi talas vid”.
Troligen hade han fått reda på den nervositet, som fanns
här och där. Då han antydde något däråt bad jag honom
ta med stor försiktighet inpektionen hos fröken von
Wotcher på Ala, så ingen olycka d v s kollaps skulle hända
henne. Då det gått kanske 20 minuter var det en hastig
knackning på dörren och i korridoren stod inspektor
Svensson.
– ”Jag kommer för att tacka herr Willborg för upplysningen. Utan den såg jag att det kunnat bli sammanbrott,
så jag bara tackade fröken von W. Och nu är jag glad det
är gjort”.
Detta var troligen i slutet av oktober eller början av
november månad, ty på middagen började det snöa.
Då hade lärarinnan fru Timan sin småskoleklass på Ala
idrottsplan, där hon skulle visa barnens färdigheter.
Givetvis var det ur alla synpunkter fel att i kylan föra
ut småbarnen. Jag såg eländet från mitt arbetsrum och
tänkte på att fotografen Calle Falk från sitt fönster väl
kunde taga en plåt av det hela, men telefonen fick vara
i fred, ty jag ville ej Svensson något ont. Hur som helst
var det sista året han tjänstgjorde.
Efter dagens lektioner var det vid varje besök efteråt
instruktion i gymnastik av Svensson. För varje gång sade
han att det och det skulle inövas för att vid nästa in-spektion visas upp, vilket alltsammans glömdes bort helt och
www.alir.se
fullt. Svensson bodde över en natt hos oss. En natt till
söndag. På morgonen tog vi en promenad för att se på
den sjunkna ”Doggen” vid Ljusnekajen. Vi mötte en hel
del unga finklädda pojkar.
Dessa hälsade som alltid på mej artigt. Så och nu.
– ”Vilka var dessa som var så artiga och fint klädda?”
frågade Svensson.
– ”De flesta var mina gamla elever”, svarade jag sanningsenligt. Han uttryckte sin beundran för dessa ungdomars sätt och uppträdande. Detta blev sista minnet av
Svensson. ■
Sudoku
1. logikspel i form av rutmönster där (vanligen) siffrorna 1 till 9 skall
pusslas in i speciell ordning.
Etymologi: Japanska (sudoku), från början kallat suuji wa dokushin
ni kaguru, ”en siffra som måste förbli utan par”, senare avkortat till su
doku, ”ensam siffra”Sammansättningar: sudokufantast, sudokukonstruktör, sudokulösare, sudokuplan. (sv.wiktionary.org/wiki/sudoku)
SUDOKULÖSNING
1
6
7
8
9
4
2
3
5
8
9
2
5
3
7
6
1
4
3
4
5
1
2
6
9
7
8
6
2
9
7
4
1
5
8
3
7
3
8
2
6
5
1
4
9
4
5
1
9
8
3
7
6
2
5
8
4
6
7
2
3
9
1
9
1
6
3
5
8
4
2
7
2
7
3
4
1
9
8
5
6
8
9
5
1
2
6
3
4
7
1
7
4
9
3
8
2
5
6
6
2
3
4
7
5
8
9
1
9
3
2
6
4
1
7
8
5
7
4
1
8
5
3
6
2
9
5
6
8
2
9
7
1
3
4
3
1
9
5
6
2
4
7
8
2
5
6
7
8
4
9
1
3
4
8
7
3
1
9
5
6
2
7
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
En lång parentes
Redaktören Lars-Olof Eklund tackar för sig
År 2010 behövde Alir hjälp med att sätta samman texten till Anorna och redaktören
Sigvard Bodin ville trappa ner från att vara redaktör. Efter att ha satt ihop Anorna i några
nummer fick jag förfrågan om att även ta över som redaktör. Min kontakt med Alir
hade tidigare varit Elenor Svensson och därefter Rutger Brodd som var ordförande i Alir.
EN ENDA I ALIR som jag har träffat under åren
D
är Elenor. Jag höll på med att rota i mina
anor och genom Anbytarforum på
Släktforskarförbundets hemsida hade jag
sett hennes namn.
Inför en resa till Söderhamn ringde jag
henne och vi träffades och hon hjälpte mig
med en hel del material.
Redaktörskapet för Anorna har inte varit
en optimal lösning för mig. Jag har 70 mil
till Söderhamn och har inte vid något tillfälle haft möjlighet att besöka någon aktivitet eller något möte.
Det har fungerat främst genom kontakten medföreningens ordförande och Lilian
Hansen via mail och telefon. Inledningsvis var
Karl Erik Laurin min medhjälpare och han bidrog
medmaterial till bladet.
Andra skribenter som förutom Karl Erik är
värda att nämnas är Lars-Erik Almberg och Jan
Erik Hallström. Ett stort tack för era bidrag!
Det har varit svårt många gånger att få medlemmarna att skriva om sin släktforskning. Är det
månne en rädsla för att sätta ner sina resultat på
papper i en text?
Under mina år har Anorna förändrats utseendemässigt. En annan fråga som har varit
uppe är distributionen av Anorna. Att framställa
den på papper har blivit ganska kostsamt, men
8
föreningen var inte beredd att publicera Anorna
enbart på föreningens hemsida. Det har inte varit
ett så betungande arbete med att sätta ihop de
olika numren och vad som är glädjande är att för
närvarande finns en kö med material som väntar
på publicering. Vad jag har saknat är material om
alla fiskarsläkter från Söderhamn.
Jag kommer att fortsätta med att skriva om
mina anor. En är min mormors anor från släkten
Röstlund med hundraåriga anor från Prästgrundet.
Den andra är min morfar och gården på Norr
där Nejlikan ligger idag och under 1950-talet
Kungsgatan 20 i hörnet av Norralagatan där min
morfar hade sin bleckslagarverkstad där det senare
blev ett tvätteri.
Tack för mig och jag önskar den nye redaktören
lycka till! ■
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Järnvägen i Bergvik
och Vansäter
Den äldre smalspåriga av Rolf Svensson
För bruken väster om Söderhamn och sågarna i Bergvik var transportproblemen stora vid mitten av
1800 talet då de strida strömmarna mellan sjöarna Bergviken och Marmen och öster om Marmen
satte stopp för all båttrafik. Det var då förslag väcktes om en järnväg mellan Söderhamn och Bergvik
och vidare med båt västerut mot Bollnäs.
Bergviks station och
bostadshus.
Platsen och verksamheten
hade stor betydelse
från det att den första
järnvägsrälsen lades ut
mellan Söderhamn och
Bergvik. Den förlängdes
ganska snart för att bli
en viktig länk mellan
Söderhamn och stambanans station i Kilafors.
Under regementstiden
i Mohed var stationen
också betydelsefull på
grund av att tågtransporterna radikalt kom
att förändra soldaternas
möjlighet att komma till
sitt regemente när inkallelseordern kom.
Text och bild: Dibis.se
D
EN 24 SEPTEMBER 1858 igångsattes
järnvägsbygget under ledning
av major C. Adelsköld. Den
15 mars öppnades banan för trafik
men invigdes först den 15 september samma år. Den ledande kraften
bakom detta trafikföretags uppkomst
var förste lantmätaren P.H.Widmark
som tillsammans med brukspatron
C.A.Rettig i Kilafors och rådman
www.alir.se
J.G.Brolin i Söderhamn, svärfar till
major Adelsköld, bildat järnvägsbolaget 1858. Söderhamn-Bergviksbanan
yggdes smalspårig med en bredd av
4,1 fot.
Banan hade samma sträckning som
dagens, inom Bergviksområdet men
slutade vid före detta färjesundet
där det fanns kajplats och magasin.
Stationshuset var beläget cirka 100
meter före och det byggdes 1859
som slutstation. Stora mängder gods
fraktades på banan, ända upp till 28
tåg per dygn. Timmer och färdiga
trävaror, tackjärn, dannemoramalm
till järnbruken, fotogen, kol, kolonialvaror, livsmedel, färdiga järn och
stålprodukter fraktades.
Järnvägen blev en god affär för bolaget och bragte i snitt 21 000 kronor
9
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
per år och bankilometer. På tågen
fanns en konduktör Naucklér som
heta sommardagar öppnade vagnsdörrarna och anmälde: Bergvik!
Passagerare till Landa och Bollnäs
ombedes gå ner till kajen.
Hela stationsområdet var beläget
på Vansäter nr.8, i kyrkoarkivalierna
benämnt Bergviksstation å nr.8.
Här bodde många människor under
1860-talet och framåt, alla anställda
av järnvägsbolaget eller poststationen som också var belägen på detta
område.
Ett stort bostadshus byggdes ett
femtiotal meter rakt väster om stationen men det brann ned till grunden
1885. I husförhörslängderna ser man
när järnvägsfolk börjar flytta in till
Bergviks stationsområde.
1860 kommer den förste stationschefen, Carl Albert Arell, född i
Husby 1824. Med sig har han hustru och två döttrar varav den yngste
avlider i Bergvik den 10 maj 1863.
Familjen blir ej kvar så länge utan
flyttar till Gävle redan i september
samma år.
Antalet anställda vid järnvägen
tycks inte ha varit så stort de allra
första åren. Järnvägsarbetaren Jöns
Persson, född 1844, kommer till
Bergvik 1863 men blir bara kvar två
år. Ytterligare en person med titeln
järnvägsarbetare är Jan Jansson som
först bor på Sunnanå sub. 3, sedan
hos Hedsand på Van. 8 .
Han kommer till Bergvik i november 1862 med hustru och 6
barn. Granskar man var barnen till
Arell och Jansson är födda ser man
att dessa två familjer flyttar ofta precis som många familjer som kommer
efter dem.
Stor rörlighet var antagligen vanlig bland folk anställda vid järnvägen under den här perioden.
Banmästaren Erik Sundelin flyttar
till Bergvik den 19 oktober 1866, och
stationsinspektör Fredrik Link kommer den 18 november 1868, med
hushållerskan Elisabeth Brodin.
Banvakten, senare banvaktsförman
Karl Ludvig Malmström, med familj
finns också på Van. 8 från 1865 och
10
Året är omkring 1880 och ett tåg har just ankomit från Söderhamn.
Passagerarvagnarna syns till höger och från ångloket syns en ångstråle från en
öppen säkerhetsventil. Bergviks stationshus är det vita huset till höger i bild.
Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.
framåt. Hans son, Viktor, blir siste
båtsman på Vansäter rote nr. 105.
Stationsbokhållare Henrik Petrus
Collini flyttar in från Bollnäs 1883
men blir kvar endast tre år varefter
han flyttar vidare till Söderhamn.
Stationskarlen Anders Magnus
Svensson med familj, flyttar till
Bergvik 1884.
Efter två år flyttar han vidare till
Stockholm men återvänder 1888.
Detta är i stort sett alla personer
som arbetar vid järnvägen fram till
1883 när trafiken på den smalspåriga
banan upphör. Då har banan genom
riksdagsbeslut övergått i statens ägo.
Båttrafiken på Bergviken
Järnvägsbolaget erbjöds köpa
Söderhamns ångbogseringsbåt
”Christian IV” för 17 700 rdr Rmt
vilket skedde den 8 november 1860.
För sjötrafiken hade bolaget anlagt
ångbåtsbrygga och magasin i Bergvik.
Christian användes till bogseringar
på Bergviken men såldes sedemera
till Kilafors bruk.
Av invigningen ger tidningen
”Helsingen” en målande skildring:
Vid Bergviks brygga lågo även festligt prydda, järnvägsbolagets ångbåt
Christian samt Kilafors bruksägares
ångbåt, ombord å vilken vi snart
befunno oss ute på Bervikens klara
bölja på väg till Segersta. På 1860talet var Per Oskar Fernquist skeppare och befälhavare på Christian.
Hans fru hade restauration ombord och var mästare i att steka
strömming.
Hennes kotletter var delikata och
filbunkarna höjda över allt beröm.
Fernquist hade tidigare varit kopparslagare i Söderhamn men efter
en eldsvåda i hans verkstad fick han
ett anbud om att få platsen som kapten på Christian, ett erbjudande han
antog.
Vintertid, då båttrafiken låg nere,
drev han ett kopparslageri i Bergvik
och hade eget pråmvarv. (Kan ha
varit den smedja som låg vid nuvarande badplatsen) När Christian
såldes blev Fernquist kapten på propellerångaren ”Bergviken” som var
33 meter lång och 6 meter bred.
Fartyget var huvudsakligen avsett
för passagerartrafik och hade en 30
hästkrafters maskin. Den märkligaste
dagen för ortsbefolkningen i den
gamla trafikledens historia var den
dag, då konung Oscar I reste här på
sin Eriksgata till Trondheim.
Han skall ha varit mycket tagen av
den vackra utsikten över Bergviken
Vänd
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
och Hamnäsbergen. En tvärbana
Söderhamn-Bollnäs stod klar 1885
och i början av juli 1886 förrättade
konung Oscar II invigning av den
nya förbindelsen. Därmed lades
också båttrafiken ned på Bergviken.
Bredspåriga banan
Sedan järnvägen blivit statlig drogs
banan vidare längs Bergviken och
genom Vansäter över bland annat
hemman nr. s1:s ägor. Ägaren fick
följande brev från SJ den 5 april 1884:
Till hemmansägaren Anders
Andersson. Sedan kongl. Majts.
Genom nödigt brev av den 27
april 1883 förordnat om anläggande för statens räkning av järnväg från Stugsunds lastageplats
till Kilafors järnvägsstation, samt
ifrågavarande järnväg, enligt den
av kongl. Majts. i nåder därför
fastställda planen, kommer att
framgå över bland annat Vansäters
hemman nr. s1 inom Söderala
socken av södra Hälsinglands
östra tingslag och Gävleborgs län
får jag härmed meddela: att berörda järnvägsarbeten, på grund
av kongl. Majts. ovanberörda nådiga beslut komma å lägenheten
nr.1 sub. taga sin början någon
dag efter den 20 februari innevarande år, att för järnvägsarbetets
utförande erfodra icke allenast
jordområdet för själva järnvägen,
utan även sådana intäkter av grus
och jordbankar, stenbrott samt
utmål för kör och gångvägar med
mera som äro behövliga antigen
för all framtid eller för den tid,
varunder arbetet pågår samt, att
om ej överenskommelse ej kan
träffas om den ersättning, som
bör tillkomma vederbörande
för avsöndrad jord, eller genom
järnvägsanläggningen tillskyndad
skada, dessa frågor komma att,
i enlighet med kongl. förordningen den 14 april 1866, avgöras
av särskild i laga ordning utsedd
nämnd. Söderhamn den 12 februari 1884. undertecknat SJ
och markägare.
www.alir.se
ETT SÅDANT BREV fick
troligtvis alla
berörda markägare. Antagligen erbjöd staten låg ersättning för marken för den 16 februari 1885 kom
en gemensam stämning från alla
markägare som lyder enligt följande:
delägare, Per Larsson och Karin
Larsdotter samt omyndige Märta
Larsdotter genom förmyndaren P.Wannquist, avlidne Simon
Jonssons änka Gertrud Nilsdotter
samt dennes man A. Andersson, A.
Andersson nr. sub1.
I slutet av brevet uppmanas alla att i
Söderhamn inställa sig på tingsstället
i Mo, Myskje för att föra sin talan
och därvid vara beredda att i ändamål
av instämning uppgiva den som i anseende till nyttjanderätt med honom
kan hava del i saken vid äventyr om
detta underlåtes, att efter rättens beprövande hålla sådan part skadelös.
Skrivelsen undertecknas:
”Tingstället i Myskje den 16 februari 1885. På rättens vägnar
Oskar Carlquist.”
I juli månad 1886 var sträckan färdigbyggd och den invigdes samma
Som enligt den av kongl. Majts.
i nådiga brev den 6 juli och 16
november 1883 till kongl. Vatten
och byggnadsstyrelsen, fastställda
plan för statsbanan, KilaforsStugsundet banan inom södra
Hälsingland östra tingslag som
skall framgå över hemmanen och
lägenheterna Mobodarne, Tyby,
östra Vansäter, västra Vansäter,
Myskje, Kinsta, Skale, Kinsta
båtsmanstorp, Skale båtsmanstorp, Söderala sockens folkskoleboställe, Berga, Heden, Håf. Sund
samt Kongl. Väg och vattenstyrelsen anhållit om tillsättande av
sådan särskild nämd
Vattenpåfyllningstornet för ånglok i Bergvik, i baksom omförmäldes i
grunden syns godsmagasinet som revs på 2000-talet
§2 av kongl. förordoch flyttades till Vannsätter.
Fotot Dibis.se.
ningen, angående
jord och lägenhets
avstående för allmänt
behov, den 14 april
1866, för prövning av
frågan om den ersättning som bör utgå till
ägare och innehavare
av hemmanen och
lägenheterna för all
den marks avstående
tillskyndande skada,
var såsom ägare och
innehavare, vilka uppgivits i saken del här
igenom kallade och
stämde för.
HÄR FÖLJER NAMNEN på alla markägare.
För östra Vansäters området var dessa:
Erik Nilsson, Jon Jonsson, riksdagsman Magnus Jonsson, avlidne O.
Perssons änka Karin Persdotter och
omyndiga barn genom A.Nilsson
i Norrbon, Per Söderblom, Erik
Nilsson, Bergvik och Ala sågverksaktiebolag genom disponenten Uno
Uhlin, N.O.Norberg.
För västra Vansäter: Jon Jonsson,
avlidne Lars Perssons sterbhus
månad. Nu kommer mycket nytt
folk till ”Bergviksstation å nr. 8.”
Banmästaren Olof Forsberg med
familj från Skog den 25januari
1886, banvaktsförman Johan Alfred
Johansson med familj från Ockelbo
den 6 januari 1886, senare utflyttad
till Skog 25 november 1890. ■
Fortsättning i nästa nummer.
11
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Affärer i Vansäter
Mo-Vansäters Konsumtionsförening av Rolf Svensson.
Mo Vansäters Konsumtionsförening. Ur protokoll 22/4 1919, 1/3 1924, 13/5 1931 samt ur protokollböckerna 1929-1960. (Ej färdigredigerad).
ID ETT MÖTE I MO den 21/4 1919,
V
bildades Mo konsumtions förening med hjälp av medlemmar från Kilafors konsumtionsförening, (Svea) som bildats 1904. 123
medlemmar tecknade sig före mötet
mot ett insats kapital på 11 500 kr.
I styrelsen invaldes bland andra
kyrkoherden och skoläraren
som ”vore livligt intresserade”.
Protokollet undertecknat ”med kooperativ hälsning Albin Krigh. Koop.
Svea Kilafors.”
Vid distriktsmöte i Vansäter med
Mo konsumtionsförenings medlemmar lördagen den 1 mars 1924 upptog styrelsen tillbehandling angående
att föreningen utökat sin verksamhet
genom filialen i Vansäter, även skulle
utöka antalet ledamöter från 5 till 7.
Till nya medlemmar i styrelsen valdes Anders Åkerblom och
Kristian Jansson samt till suppleanter A Wiberg och L Sundström.
Filialen öppnades i maj 1923 vid
Österbacken, den var inrymd i
mangårdsbyggningen där rum stod
tomma.
Mjölkföreningen för utskänkning
till fabriksarbetarnas hushåll hade
sedan en tid hållit till i det stora kallrum som avslutade ladugårdslängan
mot norr. Men snart kom beslut om
rivning av Österbacken.
På möte upptogs lokalfrågan i
Vansäter till behandling. Mötet beslutade att åläggastyrelsen för
12
Vansäter att ”utlysa ett möte fortast
möjligt för att dryfta denna fråga.”
Vansäter skall ha öppnat egen butik
1925 (kan inte säga bestämt att så
är fallet p.g.a. att protokollböcker
saknas.) Vid möte den 27/1 1929
redovisade föreståndare Stockzell
redogörelse för 1928, hela omsättningssumman var 196 372 kronor
en ökning med 14 362, en ökning på
Vansäter med 11 793, i Mo 3804 och
i Bodarne en minskning med 1681.
På årsmötet den 17 mars 1929
föreslog Stockzell att förlägga huvudaffären till Vansäter, men frågan
bordlades så länge.
I april 1929 firade föreningen 10
års jubileum, och man diskuterade frågan angående förutsättning
för fortsatt utveckling i Vansäter
och eventuellt byggande av filial i
Bergvik. Bergviks-kommittén fick i
uppdrag att undersöka lämplig plats
för lokal.
Butikföreståndarnas lön1929 var
225 kronor i månaden samt husrum, lyse och vedbrand medan
biträdena fick endast 50 kronor i
månaden, föreståndare i Vansäter
var Ivar Söderberg och biträde Olle
Andersson.
I augusti 1929 beslutades att en 10
års fest skulle hållas på Högbacka ordenshus söndagen den 10 september
1929. Omsättningen ökade stadigt i
Vansäter och Hälsingmo men sjönk
i Bodarne. Det egna kapitalet hade
från 1924-1929 ökat från 15 000 till
41 000. Av protokoll den 23 oktober
1929 framgår, att Gunnar Redin var
föreståndare i Vansäter och Oskar
Lindberg var biträde.
Vid extra möte i samstugan
Bergvik november 1929 kom förslag om att köpa F Larssons fastighet i Bergvik samt befintligt varulager vilket troligtvis var Bergviks
Handelsaktiebolag man beslutade
att inköpa denna fastighet, avsöndrad från Sunnanå nr. 2, för 22 000 kr.
samt att föreningen övertager lager
och inventarier och att därefter flytta
huvudaffären till Bergvik till denna
affär överflyttades Märta Stockzell
och Oskar Lindberg som tillsvidare
anställda.
Den 5 januari 1930 anställdes
Gunnar Thorn som springpojke
för filialen i Vansäter och Gunnar
Andersson i Bergvik mot en lön av
40 kronor i månaden.
30 mars 1930 beslutades att frimärksförsäljning skulle startas vid
Vansäters filial samt att postlåda
skulle uppsättas. Vid nästa möte i
september 1930 beslöts att personal
över 20 år som varit anställd minst
ett år får 12 dagars semester, personal
under 20 år som varit anställd minst
tre år får 9 dagar.
I kooperativa förbundets arkiv
finns en handling i vilken följande
står:
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Under förutsättning, att respektive bolagsstämma och
föreningsmöte godskänner
detsamma, är emellan Bergviks
Handels Aktiebolag och Mo
Konsumtionsförening, här benämnda bolaget och föreningen,
följande avtal upprättat:
Fastigheten i Vansäter (femman) för 12 000:- Byggnaderna
i Bergvik med nyttjanderätt till
mark i enlighet med kontrakt för
5152:82. Varulager i Vansäter till
inventerat nettopris med 15 %
avskrivning. Inventarierna i såväl
Vansäter som Bergviksaffärerna
till överenskommet pris.
Betalningen erlägges genom debitering i kontokuranträkning med
kooperativa förbundet. Av detta
avtal äro två ex. upprättade och
växlade. Bergvik den 13 maj 1931.
Undertecknat Georg Lindberg
och Nils Stockzell.
anställdes Fred
Hillborg som springpojke den 1 juli
1931 med en begynnelselön av 40
kronor i månaden, vidare beslöts
att anställa Astrid Andersson från
Vansäter som biträde vid huvudaffären i Bergvik samt som skrivbiträde
på kontoret Elin Jansson Vansäter.
I januari 1932 beslöts permitteringar på grund av nedgång i omsättningen, de permitterade var i butik
4 Georg Bergström i butik 3 Göte
Frohm och i butik 5 Paul Pettersson
men efter förhandling fick Georg
Bergström stanna och istället Astrid
Larsson permitteras i Bergvik.
I styrelsen avgick Lars Persson, AM
Kriström , Anders Åkerblom och J
Blank i mars 1932. I deras ställe invaldes Lars Jansson Flor och Karin B
Hintze, Åkerblom omvaldes.
Medlemsantalet var nu uppe i
över 500. Styrelsen var enligt följande i mars 1932: ordförande CJ
Lundberg, Hälsingmo, sekreterare
Anders Åkerblom, Vansäter, vice
ordförande AJ Nordin, Bodarne, vice
sekreterare Johan Blank, Bergvik och
kassör Birger Hintze. Föreningen
hade nu fem butiker Nr.1 Bodarne,
VID FILIAL 5 VANSÄTER
www.alir.se
“Konsum har öppnat i ny snabbköpsaffär i Vansäter.”
Här med föreståndaren Ivar Söderberg, andre fr. h. och personal.
Faksimil från Söderhamns Tidning den 5 december 1956 genom Monica Lindh.
Nr.2 Hälsingmo, Nr.3 Österbacken,
Nr. 4 Bergvik, Nr.5 Vansäter västra,
av vilka Nr. 4 Bergvik var huvudaffär.
I oktober 1932 överflyttades G Redin
från filial 3 till filial 5 och i hans ställe
som föreståndare kom istället Gösta
Sjöholm.
Styrelsen hade även funnit att
smygkredit förekommit vid samtliga butiker och med hänsyn till det
tryckta läget för konsumenterna, beslöt man att hålla möte med samtliga
butiksföreståndarna.
Vid samma möte upptogs även
frågan om reparation av fastigheten Källaren med berikning att uthyra lokalen som telefonstation åt
telegrafverket.
1933 var Bergvik med huvudaffär distrikt 1, Vansäter distrikt 2,
Mobodarne distrikt 3. Ombud för
Vansäter var Gottfrid Fagerström,
Kristina Jansson, Gunnar Redin,
Olov Törnblom, Konrad Johansson,
August Lindquist, Martin Kriström,
Gunnar Adolfsson och Adolf
Gustafsson. Hintze, Örhn, Jansson
och Åkerblom avgick som styrelseledamöter i april 1933. Vid
samma möte hördes medlemsrådets mening om indragning av
Österbackensbutiken med anledning av nedgång i omsättningen i
Vansätersbutikerna, vilket skulle
motivera att distriktet borde underhållas av endast en butik, men frågan
bordlades efter långa diskussioner.
I maj 1933 beslutades att föreståndaren i Bergvik, Ivar Söderberg
skulle överta Nils Stockzells jobb att
övervaka ledningen för butikerna,
Stockzell hade blivit sjuk. ■
Fortsättning i nästa nummer.
13
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Aktiviteter
Program och aktiviteter som anordnas av Släktforskarföreningen ALIR.
Forskarföreningen ALIR i Söderhamn erbjuder såväl nybörjar- som fortsättningskurs i
släktforskning under hösten 2015. Medlemsmöten för utbyte av information, idéer och
släktforskarhjälp 1:a onsdagen varje månad med början 2/9-2015. Ta gärna med egen
bärbar dator!
Till nybörjarkursen behöver du inte ha några förkunskaper, och vi använder oss av de datorer som
finns i utbildningslokalen.
(Min. 7, max. 10 deltagare.)
Fortsättningskusrsen vänder sig till dig som har
tillgång till egen bärbar dator samt släktforskningsprogram och viss erfarenhet från släktforskning.
(Min. 5, max. 10 kursdeltagare.)
Intresseanmälan och mer information om nybörjarkursen får du via Anna Persson.
Intresseanmälan och mer information om fortsättningskursen får du via Krister Rundqvist.
Mail: [email protected]
Telefon: 070-212 19 67.
Mail: [email protected]
Telefon: 0270-42 47 01.
Tveka inte utan gör slag i saken!!
Övriga höstaktiviteter i
Forskarföreningen Alir
Medlemsmöten för utbyte av information, idéer och släktforskarhjälp 1:a onsdagen varje månad med
början 2/9-2015. Ta gärna med egen bärbar dator!
14
Tid: 18.30- 21.30.
Plats: Kulturens. Hus Rum ”Söderala.”
Släktforskarhjälp tisdagar jämn vecka med början
1/9-2015.
”Forskarföreningen Alir” samt i medlemstidningen Alir Anor i god tid.
Tid 10.00–13.00.
Plats: Söderhamns Bibliotek, släktforskarsalen.
Visning av Söderhamns kommunarkiv någon kväll
under oktober eller november. Tid och plats tillkännages på hemsidan Alir.se, på facebooksidan
Dessutom kommer föreläsning om Migrantforskning att hållas en lördag i månadsskiftet
oktober/november, där allmänheten kommer att
bjudas in. Annonsering kommer att ske under
Föreningsnytt!
Grötträff innan jul, annonsering kommer senare!
Forskarföreningen ALIR
ALIR anor • ÅRGÅNG 32 • NUMMER 3 • SEPTEMBER 2015
Så högtidlighöll vi minnet
av Emigranterna
från Skog den 18 juli
En genomförd aktvitet i Söderhamn med omnejd av Birgitta Jonsson.
Minnesdagen av den 18 juli 1865 i skog blev mycket lyckad och besöktes av 150 personer. 112 personer som lämnade Skog just den dagen för 150 år sedan, färden började klockan 4 på morgonen
med båt över sjön Bergviken till tågstationen i Bergvik för vidare färd till Söderhamn.
med båt till
Stockholm och sedan vidare med tåg till Göteborg.
Sen blev det båt igen till Englands östkust. Tåg
genom England till Liverpool där de tar fartyget ”City
of Boston” över Atlanten till New York.
F
RÅN SÖDERHAMN FÄRDADES MAN
mycket då som man gör nu, så det har ibland varit riktigt
svårt att hitta födelseort.
DÄR FINNS OCKSÅ KORT på några familjer där vi fått kontakt med ättlingar till emigranter. T ex. har vi fått låna
ett kort på familjen Justus från Norrbo som författaren
VI VET ATT DE ANLÄNDE till Castle Garden, som då var och journalisten Lennart Persson skrivit om i sin bok
mottagningsstation för invandrare, den 7 augusti, för att ”Den nya världen 1.”
sedan spridas över hela Amerika. Minnesdagen bestod av
Den första familjen som utvandrade 1850. I ett rum
en utställning i gamla Sockenstugan vid kyrkan i Skog har vi passagerarlistorna från just det året och reklam
och föredrag i Staffans Hus där Tönnångers byalag ser- för släktforskning med bl. a släktutredningar, släkttavlor
verade kaffe med hembakat bröd under dagen.
gamla Alirtidningar m.m. Föredragen i Staffans Hus hölls
Utställningen innehöll en dokumentation om varje av Sven Olof Åkerlund, Sivert Engblom och Britt-Marie
familj och ensamresande
Sjökvist. Avslutning hölls i
som lämnade Skogs
skogs kyrka med sång och
socken och var de bosatte
S/S City of Boston
musik av Janne Bolldén
sig i Amerika. Något om
och tal av Ingrid Belfrage.
deras närmaste släktingar
”S/S City of Boston”, Inman Line, byggd 1864 i Glasgow,
Dokumentationen finns att
i Sverige finns också med,
Skottland, av Tod & McGregor. År 1870 försvann skeppet spårköpa hos Ingrid Belfrage
folk flyttade omkring lika
löst med 177 personer ombord, destination New York-London.
tel. 070-640 9384. ■
www.alir.se
15
B Föreningsbrev
Forskarföreningen Alir
Söderhamns stadsbibliotek
Box 203
826 25 SÖDERHAMN
Släktforskning är
Beroendeframkallande
www.alir.se // www.facebook.com/forskarforeningenalir