Miljokonsekvensbeskrivning 2015 100389
Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning ansökan om nätkoncession för linje för Ny 150 kV kraftledning från vindkraftparken Vargträsk till Baksjöberg, för vidare anslutning mot ställverket vid Norrtjärn Åsele kommun, Västerbottens län 2015-02-06 MKB till ansökan om nätkoncession Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4–150 kV, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarar ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. Mer information finns på www.vattenfall.se. Vattenfall Eldistribution AB Org. Nr: 556417-0800 Projektledare: Tillståndsansvarig: MKB: Sweco , uppdragsansvarig , MKB-samordnare Foton, kartor och illustrationer har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Foto på framsida illustrerar en plats som planerad ledning passerar Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet MS 2008/08151 Sid 2 MKB till ansökan om nätkoncession INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ..................................................................................................................................... 2 SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................................... 4 1 2 3 4 5 6 7 INLEDNING........................................................................................................................................................ 5 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................. 5 1.2 Syfte ........................................................................................................................................................ 7 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND ........................................................................................................ 8 2.1 Tillståndsprocessen ................................................................................................................................. 8 2.2 Samråd .................................................................................................................................................... 9 2.3 Alternativ................................................................................................................................................ 10 2.4 Övriga markanspråk............................................................................................................................... 16 FÖRESLAGEN LEDNINGSSTRÄCKNING ....................................................................................................... 17 3.1 Sträckningsbeskrivning Vargträsk - Baksjöberg ..................................................................................... 18 3.2 Ledningens utformning – tekniskt utförande ........................................................................................... 19 FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING............................................................................. 20 4.1 Avgränsning........................................................................................................................................... 20 4.2 Nollalternativet ....................................................................................................................................... 21 4.3 Konsekvensbedömning.......................................................................................................................... 21 MILJÖKONSEKVENSER ................................................................................................................................. 23 5.1 Energi och klimat ................................................................................................................................... 23 5.2 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet........................................................................................ 23 5.3 Landskap ............................................................................................................................................... 24 5.4 Naturmiljö och fåglar .............................................................................................................................. 27 5.5 Kulturmiljö .............................................................................................................................................. 34 5.6 Rekreation och friluftsliv ......................................................................................................................... 35 5.7 Rennäring .............................................................................................................................................. 35 5.8 Naturresurser ......................................................................................................................................... 44 BESKRIVNING AV NÖDVÄNDIGA ARBETEN ................................................................................................. 45 6.1 Byggnation av ledning............................................................................................................................ 45 6.2 Framtida skogligt underhåll .................................................................................................................... 46 VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING ..................................................................................................... 47 7.1 Samlad bedömning ................................................................................................................................ 47 7.2 Miljömål och miljökvalitetsmål ................................................................................................................ 48 7.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler..................................................................................................... 50 7.4 Miljökvalitetsnormer ............................................................................................................................... 51 8 FORTSATT ARBETE OCH UPPFÖLJNING ..................................................................................................... 52 9 LITTERATUR OCH REFERENSER ................................................................................................................. 53 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Beslut om betydande miljöpåverkan Sid 3 MKB till ansökan om nätkoncession Sammanfattning Vargträsk är en av flera planerade vindkraftparker i Solbergsområdet i Åsele och Örnsköldsviks kommuner i Västerbottens län och Västernorrlands län. För att ansluta vindkraftparken Vargträsk planerar Vattenfall en ny kraftledning med driftspänning upp till 150 KV från Vargträsk till Baksjöberg och vidare till Kalvkullen. Aktuell MKB behandlar sträckan Vargträsk-Baksjöberg. Denna sträcka blir ca 6,7 km och planeras i sin helhet i obruten terräng. En ca 38 meter bred skogsgata krävs och ledningen planeras att byggas i 16-18 meter höga träportalstolpar. För att få bygga kraftledningen krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Koncession söks hos och beslutas av Energimarknadsinspektionen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Vattenfalls ansökan om nätkoncession. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön som kan förutses vid anläggandet av den nya kraftledningen. Förutom denna handling är MKB:n även en process som syftar till att påverka kraftledningens utformning och sträckning för att begränsa dess negativa effekter och miljökonsekvenser. Samråd har genomförts gemensamt med anslutningen av Fäbodbergets vindkraftpark. Samrådet genomfördes med berörda markägare, myndigheter inklusive Länsstyrelsen i Västerbotten och Åsele kommun samt andra berörda intressenter under hösten 2014. Inkomna synpunkter har beaktats vid arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och lämplig ledningssträckning. Föreslagen ledningssträckning berör i huvudsak produktiv skogsmark med få särskilt skyddsvärda områden eller objekt med avseende på bedömda miljöaspekter. För att minimera påverkan på omgivningen har ledningsdragningen anpassats efter fastighetsgränser och befintliga strukturer i landskapet som ledningar, skogsbilvägar och terrängförhållanden. Detta innebär att konsekvenserna för boendemiljö, kulturmiljö och rekreation och friluftsliv generellt bedöms som små eller obetydliga. Även de samlade konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små, lokalt för enskilda naturmiljöobjekt bedöms de dock kunna bli måttliga, främst på grund av avverkning av värdefull skog. Närområdet hyser höga ornitologiska värden, bland annat förekommer närvaro av kungsörn. Skyddsåtgärder har inarbetats i MKB:n för att undvika negativ påverkan på kungsörn och fågellivet i övrigt. Sammantaget bedöms kraftledningen innebära små konsekvenser för kungsörn och fågellivet i övrigt med de åtgärder som kommer att vidtas. Arealen produktiv skogsmark som tas i anspråk är begränsad i förhållande till andelen produktiv skogsmark i området som helhet varför konsekvenserna bedöms som små. Ledningen berör inga områden som är av riksintresse för rennäringen, men passerar strax norr om ett s.k. trivselland. De direkta konsekvenserna för rennäringen av den nu planerade ledningen bedöms som små medan det inte går att utesluta att de kumulativa konsekvenserna av planerade vindkraftparker och nya kraftledningar i Solbergsområdet blir större. Konsekvensernas storlek och omfattning är dock svåra att förutsäga inom ramen för det enskilda projektet. Den nya ledningens relevans för och påverkan på riksdagens antagna miljökvalitetsmål samt Miljöbalkens allmänna hänsynsregler har behandlats och värderats i MKB:n. Likaså ledningens påverkan på gällande miljökvalitetsnormer. Sid 4 MKB till ansökan om nätkoncession 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vindkraftparkerna Vargträsk och Fäbodberget är två av flera nya vindkraftparker som planeras av olika intressenter i Solbergsområdet i Åsele kommun i Västerbottens län (se Figur 1-1). Detta innebär att det parallellt krävs en förstärkning och utbyggnad av det regionala elnätet i området för anslutning av den planerade vindkraften till överliggande nät. För att kunna ansluta alla vindkraftparker till stamnätet behöver ett nytt 150/400 kV stamnätsställverk anläggas i området. Detta kommer att anläggas vid Norrtjärn, i anslutning till befintlig 400 kV ledning. Vattenfall har beslutat att anslutning av den planerade vindkraften lämpligast görs genom utbyggnad av flera ledningar med driftspänning upp till 150 kV. Vattenfall har arbetat parallellt med anslutningen av Vargträsk och Fäbodberget samt haft ett gemensamt samråd för de båda anslutningarna. Från respektive vindkraftpark planeras en ny ledning som ansluter till en gemensam ny ledning vid Baksjöberg. Från Baksjöberg planeras den nya gemensamma ledningen att uppföras parallellt med befintliga 400 kV stamnätsledningar fram till Kalvkullen. Vid Kalvkullen kan den planerade ledningen kopplas på en planerad ledning mellan Blaklidens vindkraftpark och en planerad transformatorstation vid Norrtjärn, det är endast sträckan Kalvkullen och Norrtjärn som är förberedd för att kunna ta emot strömlaster från Fäbodberget och Vargträsk. Från vindkraftparken Vargträsk till Baksjöberg kommer ledningen att byggas i tidigare obruten terräng, medan den nya ledningen från Fäbodberget huvudsakligen följer befintliga stamnätsledningar till Baksjöberg. Totalt innefattar anslutningen av Vargträsk och Fäbodbergets vindkraftparker alltså tre delsträckor; Fäbodberget till Baksjöberg, Vargträsk till Baksjöberg och Baksjöberg till Kalvkullen. Eftersom elanslutningen av parkerna Vargträsk och Fäbodberget totalt består av tre delsträckor har tre MKB:er upprättats parallellt. Denna MKB beskriver delsträckan Vargträsk-Baksjöberg (se röd linje i Figur 1-1), som är ca 6,7 km lång. På kartan visas också den planerade ledningen på delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg med blå linje och delsträckan Baksjöberg-Kalvkullen med grön linje. Förutom från Fäbodberget och Vargträsk planeras nya ledningar till Norrtjärn från vindkraftparkerna Bäckaskog och Kvällåliden i Åsele kommun, Blodrotberget och Blackfjället i Örnsköldsviks kommun. För anslutning av vindkraftparken Blakliden till Norrtjärn har Energimarknadsinspektionen beviljat koncession i september 2014. Sid 5 MKB till ansökan om nätkoncession Figur 1-1. Karta över samtliga planerade vindkraftparker och planerade kraftledningar inom Solbergsområdet. Föreslagen ledningssträckning från Vargträsk till Baksjöberg är markerad med rött. Planerade ledningar för delsträckorna Baksjöberg-Kalvkullen och Fäbodberget-Baksjöberg är markerade med grönt respektive blått. Övriga planerade sträckningar redovisas med gula linjer. 1.1.1 Vindkraftparken Vargträsk Den planerade vindkraftparken Vargträsk är belägen öster om Fäbodberget och ägs av Nordisk Vindkraft AB. Parken har tillstånd för ca 21 vindkraftverk med en total förväntad kapacitet på ca 63 MV. Tillståndet för parken vann laga kraft i november 2012 och detaljprojekteringen har påbörjats. Vindkraftparken är belägen inom Lycksele och Åsele kommun i Västerbottens län. Ledningssträckningen är dock i sin helhet belägen inom Åsele kommun. Sid 6 MKB till ansökan om nätkoncession 1.2 Syfte I syfte att möjliggöra planerad vindkraftsutbyggnad i området Vargträsk genom att omhänderta och ansluta den ökade elproduktionen planerar Vattenfall att anlägga en ny kraftledning från Vargträsk vindkraftpark. Ledningen utgår från en ny transformatorstation i vindkraftparken och ansluts vid Baksjöberg till en gemensam ny ledning för båda parkerna Fäbodberget och Vargträsk. För att anlägga en ny kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör underlag till koncessionsansökan. Arbetet med MKB:n omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. MKB:n ska också identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser som vald ledningssträckning kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Sid 7 MKB till ansökan om nätkoncession 2 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (EI) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). 2.1 Tillståndsprocessen Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningen inom berörda fastigheter. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalen ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall Eldistribution betalar ett engångsbelopp för att få använda marken. Processen för tillståndsprövning redovisas i Figur 2-1. Sid 8 MKB till ansökan om nätkoncession Figur 2-1. Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning 2.2 Samråd I MKB-processen och senare också i tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka projektet genom ett samrådsförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kap. 4-6 § i miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren, i detta fall Vattenfall Eldistribution AB, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade kraftledningen. Inför samrådet tas ett skriftligt underlag fram som beskriver den planerade verksamheten och översiktligt dess förutsedda miljöpåverkan och skyddsåtgärder. Samrådet syftar till att fånga upp de kunskaper, synpunkter och invändningar som kan finnas för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av kraftledningen. Samrådsförfarandet är en process som kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, till exempel skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet att inkomma med åsikter i brevform. Efter avslutad samrådsprocess tar länsstyrelsen beslut om den bedömer att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga berörda statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. 2.2.1 Genomförda samråd Samråd kring aktuell ledning har skett gemensamt med ledningen mellan Baksjöberg och Kalvkullen, samt ledningen mellan Fäbodberget och Baksjöberg eftersom ledningarna hänger ihop och behöver förklaras som en helhet. Samråd kring den planerade verksamheten har genomförts i flera steg. Ett samrådsmöte hölls med länsstyrelsen i Västerbottens län under december 2013 och med Åsele kommun i september 2014. Samråd har även skett skriftligt genom utskick av Sid 9 MKB till ansökan om nätkoncession samrådsunderlag till länsstyrelsen och kommunen, berörda myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare. Ett allmänt samrådsmöte med berörda fastighetsägare genomfördes den 9 september 2014. Särskilt berörda och fastighetsägare inom 150 m på vardera sida om ledningsmitt har inkluderats i samrådet. Fastighetsägarna har också uppmanats att meddela Vattenfall om arrenden eller andra upplåtelser finns på fastigheten. Annonsering för information om projektet till allmänheten har gjorts i Västerbottens folkblad och Västerbotten Kuriren samt Örnsköldsviks Allehanda. Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget genom att kontakta i annonsen angiven kontaktperson. Kontakter har under arbetet med att ta fram samrådsunderlaget fortlöpande tagits med Vapstens sameby och Vilhelmina norra sameby samt Kungsörnsgruppen i Västerbottens län. Vidare har samråd skett med Nordisk vindkraft och Vattenfall Vindkraft AB som är de intressenter som planerar att anlägga vindkraftparkerna Vargträsk och Fäbodberget. Inkomna synpunkter, minnesanteckningar från samrådsmöten med mera har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen är gemensam för ledningarna Vargträsk-Baksjöberg, Baksjöberg-Kalvkullen och Fäbodberget-Kalvkullen. Samrådsredogörelsen med Vattenfalls kommentarer till inkomna yttranden redovisas i bilaga A. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan. Vid de justeringar av sträckningsförslaget som gjorts utanför det stråk som avgränsats inför samrådet har de fastighetsägare som blivit berörda av ändringarna informerats. Detta gjordes genom ett utskick av kompletterande samrådsunderlag under hösten 2014. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Den 14 november 2014 beslutade länsstyrelsen i Västerbottens län att projektet tillsammans med de övriga nya ledningarna mellan Fäbodberget och Kalvkullen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Se bilaga B. 2.3 Alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7§ MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse, planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. Stationsläge/anslutningspunkt Nätägaren med områdeskoncession får i uppdrag av vindkraftbolaget att ansluta vindkraften. Nätägaren gör då en analys av vilka befintliga ledningar och stationer som finns tillgängliga och avgör hur stor kapacitet det finns att ta emot aktuella laster. Inledningsvis var avsikten att strömlasten från Fäbodbergets vindkraftpark skulle anslutas till en befintlig 150 kV ledning från Storrotliden 500 meter från planerad anslutningspunkt i vindkraftparken, för att sedan ledas in i stamnätsstationen Tuggen i Lycksele kommun. Svenska kraftnät avvisade dock detta förslag med anledning att stationen inte kunde ta Sid 10 MKB till ansökan om nätkoncession emot högre laster utan kostsamma ombyggnationer. Svenska Kraftnät hänvisade därför anslutningen av Vattenfalls ledningar från både Fäbodberget och Vargträsk till en planerad ny stamnätsstation vid Norrtjärn. Utredda alternativa stråk Vargträsk och Fäbodbergets vindkraftparker är belägna i varandras närhet och en samordning av anslutningarna av dessa är givna. Problematiken med vindkraft är dock att alla har sin egen tidplan och en del projekt aldrig realiseras. Därför har det varit en viktig parameter i hela arbetet att respektive vindkraftpark måste kunna anslutas till elnätet oberoende av den andra. Det har därav heller inte varit aktuellt att utreda något alternativ som direkt binder samman Vargträsk och Fäbodberget och har en gemensam ledning hela vägen. Istället beslutade Vattenfall om en gemensam punkt vid Baksjöberg, dit en ledning från vardera vindkraftpark ansluter, varifrån en gemensam ledning byggs som slutligen ansluter till den planerade nya stationen i Norrtjärn. För ledningen mellan Vargträsk och Baksjöberg har tre olika alternativ studerats. Dessa alternativ presenterades inledningsvis som 300 m breda stråk i samrådet. Figur 2-2. Karta över de tre alternativa stråken som presenterades i samrådet. 2.3.1 Alternativbeskrivning Ett samråd med berörda hölls under sommar/höst 2014. Inför detta togs ett samrådsunderlag fram där möjliga alternativa stråk (se färgade stråk i Figur 2-2) och utföranden presenterades. Nedan presenteras de stråk som visades i samrådet för sträckan Vargträsk-Baksjöberg. I det samrådsunderlaget presenterades också stråk för FäbodbergetBaksjöberg samt Baksjöberg-Kalvkullen. Sid 11 MKB till ansökan om nätkoncession Huvudalternativet utgörs av en luftledning och utgår i nordvästlig riktning från planerad anslutningspunkt i Vargträsk vindkraftpark, se Figur 2-2. Efter ca 400 meter ändrar stråket riktning till sydväst fram till södra delen av Fäbodbergets vindkraftpark. Stråket följer sedan den sydvästra kanten av Fäbodbergets vindkraftpark. Norr om berget Kullen viker stråket av västerut mot befintliga 400 kV ledningar där ledningen planeras att anslutas till delsträckan från Fäbodbergets vindkraftpark. Alternativet är ca 7,2 km långt. Vid luftledning krävs en ledningsgata på ca 38 meter. Andrahandsalternativet utgörs av ett markkabelalternativ. Stråket går från planerad transformatorstation i Vargträsk vindkraftpark, genom den centrala delen av Fäbodbergets vindkraftpark och fram till de två befintliga 400 kV ledningarna där ledningen planeras att gå ihop med delsträckan från Fäbodberget. Andrahandsalternativet går parallellt med en markkabelsträcka från Fäbodberget sista biten fram till befintliga ledningar. Alternativet är ca 4,4 km långt. Vid kabelförläggning krävs en ledningsgata på ca 8-10 meter där ingen byggnation får ske för att begränsa åtkomst till kabel. Vid markkabel krävs att en stationsanläggning (ställverk, kontrollanläggningsbyggnad, staket) måste etableras i anslutning till kabel. Vilket innebär ytterligare markintrång på ca 0,5 ha. Tredjehandsalternativet utgörs av en luftledning som går söder om byn Baksjöliden och fortsätter sedan mot nordväst fram till befintliga 400 kV ledningar där ledningen planeras att gå ihop med planerad delsträcka från Fäbodberget. Detta alternativ är ca 9 km långt. 2.3.2 Val av stråk och utförande Efter genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter samt en samlad bedömning av påverkan på rennäringen, naturmiljöintressen och tekniska förutsättningar har Vattenfall valt att gå vidare med huvudalternativet. Konsekvenserna av huvudalternativet beskrivs utförligare i kapitel 5. En jämförelse mellan alternativen visas i tabell 2-1 och 2-2. Ett antal markägare, Kungsörnsgruppen, länsstyrelsen i Västerbotten län, Åselekommun och samebyarna Vilhelmina norra och Vapstens förordade andrahandsalternativet som innebär en markkabel genom vindkraftparken Fäbodberget. Samtliga parter, förutom samebyarna, har dock accepterat ett luftledningsalternativ vid vidare samråd och diskussioner. Skälet till att andrahandsalternativet är bortvalt, är att de fördelar som andrahandsalternativet innebär för kungsörn och rennäring inte bedöms uppväga de kostnader och begränsningar som alternativet innebär. För såväl kungsörn som rennäring innebär anläggningen av vindkraftparkerna Vargträsk och Fäbodberget en förändring av landskapet medan anläggningen av kraftledningen i jämförelse kan ses som ett mindre intrång. Att huvudalternativet följer avgränsningen av vindkraftparken Fäbodberget begränsar konsekvenserna. En markkabel enligt andrahandsalternativet kan inte anläggas utan en transformatorstation i anslutning till de två stamnätsledningarna strax väster om Fäbodbergets vindkraftpark. En jordkabel har i förhållande till luftledning stor kapacitans. Denna kapacitans förorsakar en kapacitiv laddström och reaktiv last i kabel. Detta drifttekniska problem ställer högre krav på brytförmåga, där t.ex. en brytare kan krävas för att koppla bort felbehäftad anläggningsdel från nätet. Behovet av brytare ökar i sin tur intrånget då yta för stationsanläggning (ställverk, kontrollanläggningsbyggnad, staket) måste etableras i anslutning till kabel. Sid 12 MKB till ansökan om nätkoncession I tillståndsansökan för vindkraftparken Fäbodberget har Vattenfall Vindkraft gjort utfästelser om att inte bygga några anläggningar, utöver en transformatorstation i omedelbar anslutning till vindkraftparken, som skulle kunna begränsa framkomligheten för rennäringen. I samrådsprocessen för ledningen har samebyn ändå förordat markkabel före luftledning. Andra argument som talar emot markkabel enligt andrahansalternativet är att det är svårare att lokalisera och avhjälpa fel vid ett kabelbrott. Sannolikheten för fel stiger även med kabelns längd då antalet skarvar ökar. Tillverkningslängden på kablarna begränsas på grund av bl.a. tillverknings- och transporttekniska skäl. Vid längre kabelsträckor kan därför skarvning av flera kabeldelar krävas och risken för kabelfel ökar. Produktionsbortfallet i ett sådant scenario skulle innebära en hög kostnad för vindkraftexploatörerna. Det uppkommer fel på markkabel mer sällan än på luftledning, men konsekvenserna vid ett fel blir betydligt mer omfattande. Ett markkabelfel måste först och främst lokaliseras under jorden och för detta krävs speciell utrustning. Kabeln skall sedan grävas upp, repareras och testas innan den åter kan tas i drift. Detta kan ta allt från några dagar till veckor beroende på bl.a. tillgång till felsökningsutrustning, reparationsmateral och under vilken årstid felet sker. En markkabel påverkar landskapsbilden delvis på samma sätt som en luftledning eftersom även en kabel kräver en öppen ledningsgata. En markkabel innebär även en större markpåverkan i ledningsgatan. Förutom röjning av ledningsgatan utmed kabelsträckningen måste ytskiktet avlägsnas och kabelkanalen grävas. Att förlägga en markkabel i skogsmark innebär en kostsam schaktning då marken är svårgrävd. Skogsmark utgörs till största del av moränmarker. Även sprängning kommer krävas där berg i dagen finns. Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan vägs behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Både den omfattande arbetskostnaden, samt materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kostsamt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen ca 5-7 gånger dyrare. Då området utgörs av många våtmarker, bedöms påverkan på dessa bli avsevärt större om man behöver gräva breda schakt rakt igenom, istället för enstaka stolpplatser. En markkabel innebär begränsningar av hur Vattenfall Vindkraft kan nyttja sitt tillstånd. Platsen är därmed bedömd som olämplig för ändamålet. Markkabelalternativet har tillkommit efter tillståndsprocessen för vindkraftparken. Placeringen av vindkraftverken ska optimeras så att vindresursen nyttjas på bästa sätt. En kabeldragning för anslutningen av Vargträsk vindkraftpark genom vindkraftsområdet för Fäbobderget rikserar att innebära en i första hand försämrad vindkraftproduktion och i andra hand dyrare anläggningskostnad för dragning av internt elnät och internt vägnät för Fäbodbergets vindkraftpark. Det kan begränsa möjligheten att placera verken där det finns bäst vindresurs. Sammantaget bedöms därför Andrahandsalternativet inte vara den lösning som bäst bidrar till att långsiktig god hushållning tryggas, i enlighet med miljöbalkens inledande paragraf. Tredjehandsalternativet har inte ansetts lämpligt främst ur kungsörnsperspektiv. Detta alternativ berör värdefulla områden för kungsörn enligt Kungsörnsgruppen. Alternativet är också längre och påverkar till större del områden som invånarna i Baksjöliden nyttjar för friluftsliv. Detta alternativ kommer också närmare bebyggelsen. Sid 13 MKB till ansökan om nätkoncession 2.4 Övriga markanspråk 2.4.1 Gällande planer och program Åsele kommun har en ny översiktsplan som antogs i mars 2014. Kommunen har också tillsammans med grannkommunerna Dorotea och Vilhelmina tagit fram en Vindkraftsplan, vilken antogs 2010, som tillägg till översiktsplanen. Inga detaljplaner berörs. 2.4.2 Riksintressen Den planerade ledningssträckningen mellan Vargträsk och Baksjöberg berör inga riksintresseområden. Sid 16 MKB till ansökan om nätkoncession 3 Föreslagen ledningssträckning För att hitta en lämplig sträckning med så liten påverkan på omgivningen som möjligt inom förordat ledningsstråk har fältbesök och naturvärdesinventeringar genomförts. På några ställen har sträckningen justerats utanför det i samrådshandlingen redovisade ledningsstråket för att i möjligaste mån anpassa ledningen till befintlig infrastruktur och fastighetsgränser. Justeringar utanför ledningsstråken har också föranletts av inkomna synpunkter i samrådet och fördjupade kontakter med främst fastighetsägare. Fastighetsägarna har önskat att ledningen ska byggas längs fastighetsgränser. Sträckningen längs fastighetsgräns närmast Vargträsk går i sin helhet på fastigheten Lögda 19:1, vilket fastighetsägaren har godkänt, då denna har intressen i vindkraftparken. Se Figur 3-1 nedan för jämförelse av ursprungligt stråk samt slutlig planerad sträckning. Figur 3-1. Karta som jämför det ursprungliga stråket och planerad sträckning efter samrådet. Sid 17 MKB till ansökan om nätkoncession 3.1 Sträckningsbeskrivning Vargträsk - Baksjöberg Anslutningspunkten i Vargträsk vindkraftpark finns inom fastigheten Lögda 19:1 som ägs av SCA som har intressen i vindkraftparken. Sträckningen fortsätter i sydvästlig riktning på samma fastighet längs fastighetsgräns fram till södra delen av Fäbodbergets vindkraftpark. Där följer sträckningen vindkraftparkens södra gräns ca 700 meter västerut. Därefter ändrar sträckningen riktning till norvästlig och fortsätter så nära vindkraftparkens områdesgräns som möjligt. Efter ca 1,5 km fortsätter sträckningen västerut i fastighetsgräns fram till befintliga stamnätsledningar vid Baksjöberg där ledningen tillsammans med den nya ledningen från Fäbodberget planeras ansluta till en gemensam ny ledning mellan Baksjöberg och Kalvkullen. Den aktuella sträckningen mellan Vargträsk och Baksjöberg är totalt ca 6,7 km lång. Se Figur 3-2. Figur 3-2. Karta över planerad sträckning mellan Vargträsk och Baksjöberg. Sid 18 MKB till ansökan om nätkoncession 4 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till planerad utbyggnad av en ny 150 kV kraftledning mellan Vargträsk och Baksjöberg. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar inte den nya tranformatorstationen vid Vargträsk. 4.1.1 Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som kan antas beröras av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningen vilket antas motsvara ett område på cirka 100 meter på ömse sidor om kraftledningen. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även områden på större avstånd kan påverkas. 4.1.2 Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i MKB:n är satt till år 2030 då de flesta relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. 4.1.3 Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen och berörd kommun. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta vid planerad ny kraftledning mellan Vargträsk och Baksjöberg: • • • • • • • • Energi och klimat Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 m från ledningen. Påverkan från elektromagnetiska fält. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö- påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i jordbruks- och skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Sid 20 MKB till ansökan om nätkoncession Buller Från större luftledningar uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Ljudeffekterna är större vid stamnätsledningar (400 kV) än regionnätsledningar. Ljudnivåerna vid en 150 kV ledning understiger Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden 40-45 dB(A) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB. Barriäreffekt Ledningen kommer att kräva en trädfri korridor. Denna korridor kommer att åtminstone lokalt vara synlig främst där den går genom skogsmark men då ledningsgatan kan passeras fritt bedöms den inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna MKB. 4.1.4 Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. 4.2 Nollalternativet Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet innebär att den nya ledningen inte byggs, vilket i sin tur innebär att inte heller den planerade vindkraftsanläggningen vid Vargträsk kommer till stånd. Detta innebär att den förnyelsebara energin från denna vindkraftpark, motsvarande ca 63 MW installerad effekt uteblir. Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen) kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser. I området för den planerade ledningen sker ingen ytterligare påverkan vid ett nollalternativ. Inga direkta konsekvenser uppstår på berörda intressen. Det kan dock inte uteslutas att skogsmiljöer i området som inte är skyddade kommer att avverkas som en del i det normala skogsbruket, vilket kan innebära en viss förlust av värdefulla naturmiljöer. Då flera vindkraftparker och nya kraftledningar planeras i aktuellt område bedöms det som ett rimligt antagande att någon eller några av dessa kommer att byggas. 4.3 Konsekvensbedömning Effekterna och konsekvenserna av planerad verksamhet respektive nollalternativet redovisas i text nedan. Effekten är den direkta och mätbara påverkan som den planerade verksamheten medför och uttrycks neutralt. Konsekvensen utgörs av en analys av hur värdet påverkas och en bedömning av i vilken grad konsekvensen är negativ eller positiv. Konsekvenserna bedöms utifrån tre graderingar: stor, måttlig eller liten. Såväl positiva som negativa konsekvenser värderas. Skalan bygger på relationen mellan befintliga värden och ingreppets eller störningens omfattning. Se Tabell 4-1. Sid 21 MKB till ansökan om nätkoncession 5 Miljökonsekvenser 5.1 Energi och klimat 5.1.1 Förutsättningar Förändringar av klimatet på grund av utsläppen av växthusgaser är ett stort problem för samhällets utveckling globalt. Problematiken kring klimatfrågan är omfattande och det anses idag vara nödvändigt att snabbt vända dagens ökning av utsläppen av växthusgaser till en kraftig minskning. För att klara detta krävs insatser på alla nivåer. Riksdagen har bland annat beslutat att år 2020 ska halva Sveriges energianvändning komma från förnybara energikällor. En stor del av denna ökning består av en utbyggnad av vindkraften. 5.1.2 Inarbetade åtgärder Sträckningen av den planerade kraftledningen är utarbetad så den håller tillräckligt avstånd till planerade vindkraftverk så att inte ledningen blir en begränsande faktor för en optimal placering av vindkraftverken. 5.1.3 Konsekvenser av planerad verksamhet Ledningen möjliggör en utbyggnad av vindkraft och innebär att den förnybara energi som produceras kan omhändertas och överföras till elnätet. Projektet påverkar klimatet indirekt, det vill säga det bidrar i sig inte till någon märkbar förbättring av klimatet. Genom att projektet bidrar till en ökad produktion av förnyelsebar energi som kan ersätta fossilbaserad energiproduktion och minska koldioxidutsläppen blir projektet dock en del i omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Således innebär projektet små positiva konsekvenser för energi och klimat. 5.2 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.2.1 Metodik och bedömningsgrunder Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alernativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Sid 23 MKB till ansökan om nätkoncession 5.2.2 Förutsättningar Den planerade sträckningen planeras att uppföras genom ett glest bebyggt område med viss samlad bebyggelse i t.ex. Baksjöberg och Baksjöliden. Närmaste bebyggelse finns i Baksjöberg, där ledningen passerar närmaste bostadshus på ca 700 m. 5.2.3 Inarbetade åtgärder Vid framtagning av föreslagna stråk och slutligen en sträckning har bostadsbebyggelse funnits med som en parameter man tagit hänsyn till. 5.2.4 Konsekvenser av planerad verksamhet Någon magnetfältsberäkning har inte tagits fram för aktuell sträckning, då inga bostadshus finns inom 100 meter. Viss visuell påverkan kan uppstå vid bebyggelse på större avstånd, vilket beskrivs nedan under 5.3 Landskap. Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller uppstå från transporter om tillfartsvägar som används till ledningen passerar bostäder. Störningarna är tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små. 5.3 Landskap 5.3.1 Metodik och bedömningsgrunder Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har stor betydelse för ledningens påverkan på landskapet. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till kraftledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Dominansen anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till landskapets skala och struktur. Kontrast beskriver hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap och exponering beskriver hur synlig kraftledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Konsekvensbedömningen baseras på utförda inventeringar i fält och kartstudier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts. 5.3.2 Förutsättningar Här beskrivs landskapet både längs befintlig kraftledning och i området där den nya ledningen planeras. I Västerbottens landskapskaraktärisering ligger ledningen mellan Vargträsk och Baksjöberg inom skogslandet, delområdet ”kullig skogsbygd”. Landskapstypen anses vara relativt tålig för ingrepp. Landskapet är kuperat och ligger mellan 300 och 600 meter över havet. Området består av vågig bergkullterräng med relativt mjuka höjdskillnader. På ett fåtal ställen finns mer markerade höjder. Sid 24 MKB till ansökan om nätkoncession Figur 5-1. Bilden är från södra delen av Fäbodbergets vindkraftpark och visar det vågiga landskapet. Det är mest moränmark längs sträckningen, men några små våtmarker korsas och många små sjöar finns i omgivningen. Större sjöar finns på längre håll. Markerna längs större delen av ledningssträckningen domineras av skogsproduktion med hyggen, ungskog och medelålders skog. Skogsbruket gör att landskapets karaktär förändras lokalt över tid. I en större skala är landskapet ett enhetligt och storskaligt skogslandskap. Figur 5-2. Landskapet med små sjöar, våtmarker och skogsmark med stor stamnätsledning som skär genom landskapet. Sid 25 MKB till ansökan om nätkoncession Från höjderna och i anslutning till hyggen går det att få en utblick över landskapet. På många håll är dock skogslandskapet slutet och småkuperat så möjligheterna till utblickar är begränsade. Från de öppna markerna i Baksjöliden finns vida utblickar. Utmärkande inslag med eget formspråk är de stora kraftledningsgatorna som skär rakt genom landskapet. De befintliga kraftledningarna dominerar landskapsbilden lokalt, men ses på nära håll endast där de korsar vägarna i området. Vägarna är lågtrafikerade och endast enstaka människor bedöms röra sig i landskapet i övrigt. Den befintliga ledningen går strax väster om det känsliga öppna landskapet i Lögda, och framträder endast på avstånd från enstaka platser i byn. Ledningarna syns också på ca 1 km håll när man åker ut från Baksjöberg samt när man färdas norrut på väg 352 på väg ner mot Lögdeälven. Den nya ledningen planeras gå i skogslandskap ca 0,7-1 km norr om Baksjöberg och Baksjöliden. I övrigt saknas bebyggelse i ledningens närområde. Tätorten Fredrika ligger som närmast 6 km österut och berörs inte. Vindkraftparken på Stor-Rotliden är ett väl synligt och uppenbart byggt landskapselement som delvis framträder från många platser i närområdet och kontrasterar mot skogslandskapet. På samma sätt kommer planerade vindkraftparker förstärka detta landskapsrum. Landskapsbilden som kan påverkas av ledningen har i stort inga utpekade värden och området är mindre känsligt för påverkan av den typ som en ny kraftledning innebär. Vid Baksjöberg, och i ännu högre grad vid Baksjöliden, finns högre landskapsbildsvärden. 5.3.3 Inarbetade åtgärder Ledningens sträckning har anpassats så att den går längs sluttningarna och inte över höjderna. Det minskar synbarheten och därmed konsekvenserna för landskapsbilden. 5.3.4 Konsekvenser av planerad verksamhet Den nya ledningsgatan medför en ny påverkan på landskapsbilden. Ledningen blir ett nytt inslag med ett formspråk som kontrasterar mot skogsmiljön i övrigt. I uppvuxen skog ligger ledningen i trädtoppshöjd och smälter på håll in i landskapet. I yngre skog eller på hyggen blir givetvis ledningen mer dominerande. Endast enstaka personer bedöms uppehålla sig i ledningens närhet och den exponeras därför i liten grad för människor. Ledningen dras relativt nära bebyggelsen i Baksjöberg. Det är sannolikt att den kommer att döljas av skog. Avståndet till Baksjöliden är ca 1 km. Även här kommer ledningen att döljas av skog och topografi. I det fall sluttningarna mellan byar och ledning kommer att avverkas ligger båda byarna på sydsluttning och är alltså ”vända” bort från ledningen. Den nya ledningen kommer att dras intill vindkraftparker. Där kommer ledningens påverkan på landskapsbilden att vara underordnad den påverkan som sker av vindkraftparkerna och deras vägnät. Landskapsbilden i skogsproduktionslandskapet har låga värden. Ledningen exponeras i stort sett bara vid korsande vägar. Därför blir konsekvenserna för landskapsbilden små. Vid byarna är också synbarhet av ledningen tämligen liten. Sid 26 MKB till ansökan om nätkoncession 5.4 Naturmiljö och fåglar 5.4.1 Metodik och bedömningsgrunder Naturmiljö är ett mångtydigt och omfattande begrepp. I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive rödlistade arter. Dessa områden utgörs ofta av livsmiljöer som har goda förutsättningar för att hysa hotade och skyddsvärda arter. Både skyddade områden och områden utan skyddsstatus idag ingår i konsekvensbeskrivningen. De berörda områdenas skyddsvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Områdenas skyddsstatus indikerar deras skyddsvärde. Underlagsmaterialet är hämtat från genomförd naturinventering (Miljötjänst Nord 2014) för aktuell ledningssträckning mellan Vargträsk och Baksjöberg, befintligt underlag från Kungsörnsgruppen samt underlag från Åsele och Örnsköldsviks kommuner, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och Artdatabanken. Miljötjänst Nord har vid bedömning och klassificering av identifierade naturvärdesobjekt använt SIS standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014). Figur 5-3. Karta över naturmiljöintressen längs planerad kraftledning Vargträsk-Baksjöberg. Sid 27 MKB till ansökan om nätkoncession Den planerade ledningen korsar en torr myr med tranbär och tuvull (se område B i Figur 5-3) på en sträcka om ca 170 m. Med genomtänkt stolpplacering och övriga tidigare nämnda hänsynstaganden bedöms inte hydrologin påverkas. Träden är relativt små och senvuxna men kan behöva avverkas i samband med byggnation. Då värdena är knutna till våtmarkens naturlighet och inte särskilda strukturer bedöms konsekvenserna ändå som små eller obetydliga. Ledningen planeras att korsa en grandominerad ca 100 årig skog (se område G i Figur 5-3) där lågor börjar bildas och tidiga nedbrytande arter börjat visa sig. Lågorna är spridda i området, liksom stubbar som visar att skogen är genomhuggen. Den del av området som hamnar söder om kraftledningen riskerar att fragmenteras sönder då det är osäkert om detta lilla område efter intrånget kommer att vara tillräckligt stort för att dess värden ska kunna bestå. Konsekvenserna bedöms därför som måttliga. Den planerade sträckningen är i princip i sin helhet utanför den fattigmyr med varierad struktur (se område A Figur 5-3) som bedöms ha ett hydrologiskt värde. Ledningen korsar området på en sträcka om 30 meter och därför bedöms konsekvenserna som obetydliga. Område K är en kraftigt dikad våtmark, men innehar ändå vissa naturvärden bundet till våtmarksstruktur. Våtmarken innehar klass 3 i länsstyrelsens våtmarksinventering. Ledningen är planerad att mestadels gå i utkanten av våtmarken, men behöver också korsa den på en sträcka om ca 180 m. Då stolpplacering bedöms kunna undvikas i de blötaste strukturerna bedöms konsekvenserna som små. Figur 5-4. Exempel på dike som går genom objekt K. Sid 32 MKB till ansökan om nätkoncession Ledningen bedöms inte påverka Natura 2000-vattendraget, då kraftledningen som närmast planeras ca 50 meter från detta. Ledningssträckningen är anpassad för att byggnationen inte ska påverka naturvärdet BS 1/ NyBi 1. Värdena är inte lika höga i kanten närmast de befintliga stamnätsledningarna. Biotopen utgörs av en gammal grandominerad sumpskog med lågor i olika nedbrytningsstadier. Området är källpåverkat. Konsekvenserna bedöms som små på området. Söder om planerad sträckning finns ytterligare ett biotopskydd tillika nyckelbiotop (BS 2/NyBi 2 och 3). Ledningssträckningen är anpassad för att inte heller denna biotop ska påverkas. En placering söderut skulle innebära att träd kan behöva avverkas i utkanten av området. Biotopen består av relativt gammal gransumpskog med rikligt med hänglavar. Konsekvenserna bedöms som små så länge sträckningen på grund av tekniska orsaker inte kommer närmare biotopen. Fåglar Generellt finns en risk att fåglar dödas vid kollision med kraftledningar eller genom strömgenomföring. Strömgenomföring uppstår om en fågel samtidigt kommer i kontakt med två olika ledningsfaser eller strömförande och jordad del på en stolpe. I allmänhet är kollisionsrisken störst för fågelarter med ”dålig” flygförmåga (t.ex. änder och svanar) och risken för strömgenomföring störst för bl. a. rovfåglar (Bevanger 2000). Strömgenomföring förekommer framförallt på kraftledningar med lägre spänningsnivåer, som har korta avstånd mellan faserna, det vill säga korta avstånd mellan luftlinorna. För den valda typen av ledningsstolpar (träportalstolpar) är risken för strömgenomföring minimal eftersom avståndet mellan faserna är cirka fem meter och avståndet mellan fas och jord omkring två meter. Ledningen placeras huvudsakligen i ett slutet skogslandskap och kommer normalt att ha en lägre höjd än omgivande träd. Risken att fåglar kolliderar med kraftledningen bedöms vara störst i exponerade höjdlägen eller i öppna landskapsrum. Sådana landskapselement förekommer endast sparsamt längs den föreslagna sträckningen, vilket gör kollisionsrisken liten. Där kungsörnen vistas mer frekvent, exempelvis nära boplatser, är det av särskilt vikt att beakta kollisionsrisken. Detta gäller även kända ledstrukturer som fåglarna använder i landskapet. För att minimera kollisionsrisken kommer kraftledningen därför att förses med fågelvarnare på sådana avsnitt enligt ovan. Under häckningstiden är kungsörnen särskilt känslig för störningar. Om honan skräms bort från boet under ruvningen eller matning av de kläckta ungarna störs, minskar chansen för en framgångsrik häckning. Störningar under kraftledningens byggtid kan uppstå genom att fler människor vistas i nära anslutning till boplatser eller genom buller. Störande arbeten kommer därför att utföras under icke-häckningstid enligt ovan. Det berörda området hyser höga ornitologiska värden bland annat på grund av den täta förekomsten av kungsörnsrevir. Ledningens utformning och placering i skogslandskapet, tillsammans med ovan beskrivna skyddsåtgärder, innebär dock att endast en liten påverkan för kungsörn och övrigt fågelliv bedöms uppstå. Sammantaget bedöms kraftledningen innebära små negativa konsekvenser för fågellivet. Vattenmiljö Risken för att verksamheten ska påverka möjligheten för vattenförekomster i området att uppnå/uppfylla miljökvalitetskraven när det gäller ekologisk och kemisk status be- Sid 33 MKB till ansökan om nätkoncession döms mycket liten då ledningsdragningen inte påverkar de möjliga miljöproblem som Vattenmyndigheten identifierat: •försurning •övergödning •miljögifter •främmande arter •vattenuttag •flödesförändringar •kontinuitetsförändringar •morfologiska förändringar 5.5 Kulturmiljö 5.5.1 Metodik och bedömningsgrunder Med kulturmiljö avses den av människan påverkade fysiska miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Det kan handla om såväl enskilda objekt som stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. Detta omfattar i sin tur historiska, estetiska och upplevelsemässiga värden, berättar om människorna, bebyggelsen och markanvändningen genom tiderna och om rådande kulturer och samhällsförhållanden. Underlagsmaterialet är bland annat hämtat från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister samt genomförd skrivbordsstudie (Landskapsarkeologerna 2014) för aktuell ledningssträckning. 5.5.2 Förutsättningar Den kulturmiljöanalys som genomförts inom det aktuella området (Landskapsarkeologerna 2014) som underlag för bedömningen av påverkan på kulturmiljövärdena visar att endast enstaka kända fornlämningar berörs av den planerade ledningen. Inom 100 meter från planerad sträckning finns inga registrerade fornlämningar. Kulturmiljöanalysen visar att kulturmiljön längs den planerade ledningssträckningen kännetecknas av nybyggarnas byar och gårdar med småskalig bebyggelse och tillhörande odlingslandskap vid mindre sjöar eller en bit upp på moränsluttningar. Kännetecknande för kulturmiljövärdena i området är att de är utspridda på relativt många platser, dock huvudsakligen i dalgångar. Värdena är karaktäristiska och representativa för Västerbottens och Västernorrlands inland/skogsland. De speglar sammantaget en mycket lång bebyggelseutveckling och många årtusendens nyttjande av landskapet för jakt, fiske, renskötsel, jordbruk och skogsbruk. 5.5.3 Inarbetade åtgärder De topografiska förhållandena längs den planerade sträckningen ger en indikation på att lämningar kan komma att påträffas och ytterligare utredning. Länsstyrelsen önskar därför att närområdet som kommer att beröras avsöks och eventuella tidigare okända fornlämningar mäts in och dokumenteras. Vattenfall har som avsikt att en sådan inventering ska utföras före byggnation. Om lämningar påträffas kommer arbetsvägar och stolpplatser att anpassas efter dessa så att hittills okända fornlämningar inte kommer till skada. Om tidigare icke kända historiska lämningar påträffas under byggnation ska dessa hanteras i enlighet med gällande lagstiftning (2 kap kulturmiljölagen (1988:950)). Sid 34 MKB till ansökan om nätkoncession 5.5.4 Konsekvenser av planerad verksamhet Kraftledningens påverkan på kulturmiljön bedöms främst uppkomma genom visuell påverkan samt vid placering av stolparna. Under byggskedet har anläggande av körvägar och upplagsplatser stor betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. Med kunskap om kända kulturmiljövärden i det omgivande landskapet görs bedömningen att den planerade ledningen inte innebär någon påtaglig påverkan på viktiga kulturmiljöer och konsekvenserna bedöms bli obetydliga. 5.6 Rekreation och friluftsliv 5.6.1 Metodik och bedömningsgrunder Rekreations- och friluftslivsintressen omfattar dels markområden som har en särskild betydelse för allmänheten på grund av sitt geografiska läge, naturmiljö, skönhet osv., dels de anläggningar som skapats för människor som vistas i naturen och som utövar olika fritidsaktiviteter. Skogs- och vattenområden är i sig en resurs för det rörliga friluftslivet med möjlighet till svamp- och bärplockning, jakt, fiske m.m. För att identifiera områden av intresse för rekreation och friluftslivet har främst kommunens översiktsplan använts. 5.6.2 Förutsättningar Det finns inga särskilt utpekade områden av intresse för friluftslivet i anslutning till aktuell ledningssträckning. Detta innebär inte att skogarna som berörs inte utnyttjas av det lokala friluftslivet. Området i anslutning till ledningssträckningen är lämpat för både jakt, fiske, bär och svampplockning samt rekreation. I närheten av ledningssträckningen finns flera större och mindre sjöar lämpade för sportfiske. 5.6.3 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås 5.6.4 Konsekvenser av planerad verksamhet En luftledning påverkar friluftslivet främst visuellt. Ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av fordonstrafik. Den nya ledningen kommer att förstärka den visuella påverkan som finns i landskapet. Ledningsgatan innebär inga restriktioner för jakten i området. Däremot kan den öppna ledningsgatan fungera som födolokal för älg och rådjur vilket kan vara positivt med hänsyn till jaktintressena. Konsekvenserna för friluftsliv och rekreation bedöms sammantaget som obetydliga. Den planerade sträckningen går också i huvudsak genom sluten skogsmark med få utblickar som berörs. Dessutom förekommer friluftsliv och rekreation i begränsad omfattning i området. 5.7 Rennäring 5.7.1 Metodik och bedömningsgrunder Med rennäring menas det nyttjande av mark som inkluderas av renskötselrätten. Renskötselrätten är en rätt för samer att använda mark och vatten för sig och sina re- Sid 35 MKB till ansökan om nätkoncession nar. Den innefattar bl. a rätt till renbete, jakt och fiske, rätt att bygga hagar, stängsel, slakterier och andra anläggningar som behövs för renskötseln, rätt att ta skog till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke. Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen ska bedrivas så att den ger en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt. Underlaget utgår från offentligt material via Sametingets hemsida och tidigare utredningar för aktuella vindkraftsparker samt vad som framkommit vid samråd med samebyarna. 5.7.2 Förutsättningar Rennäringen styrs av renens vandringar över året. Renarna flyttas mellan olika betesområden utifrån årstid och tillgången på bete. Hur betesmarkerna nyttjas skiljer sig från år till år och beror på klimat, och andra yttre förutsättningar, inte minst påverkan genom mänsklig aktivitet och exploateringar. Detta innebär att inte bara områden utpekade som riksintressen är viktiga från ett rennäringsperspektiv. Renbetesmarkerna är formellt uppdelade i åretruntmarker, vinterbetesmarker och tidigare konventionsområden i Norge enligt 3 § Rennäringslagen (konventionen upphörde den 1 maj 2005 och det är för närvarande oklart om och i så fall när det blir en ny konvention). Åretrunt markerna omfattar området ovan odlingsgränsen i Lappland, statliga områden nedanför odlingsgränsen, vissa områden som av tradition använts inom skogs- och konventionssamebyarna nedanför odlingsgränsen, renbetesfjällen i Jämtlands län samt särskilt upplåtna områden i Jämtlands och Dalarnas län. Begreppet åretruntmark innebär att markerna kan användas för renskötsel hela året. Övriga marker inom renskötselområdet utgör vinterbetesmarker som får användas under perioden 1 oktober-30 april. Den föreslagna ledningssträckan mellan Vargträsk och Baksjöberg berör ett område som används som vinterbetesmarker av Vapstens och Vilhelmina norra samebyar. Den planerade ledningen går i den västra delen strax norr om ett så kallat trivselland, det vill säga ett område med goda beten dit renar kan söka sig för bete och vila. Se figur Figur 5-5. Vapstens sameby Vapstens sameby bedriver sin näring i Västerbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, ovan odlingsgränsen inom Storumans och Vilhelmina kommuner. Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas 1 oktober – 30 april, finns i kommunerna Lycksele, Vindeln, Bjurholm, Vännäs, Umeå och Nordmaling. I Vapstens sameby finns 8 renskötselföretag enligt uppgifter från 2006. Medlemmarna i samebyn livnär sig i huvudsak på renskötsel. Samebyn är uppdelad i tre till fem vintergrupperberoende av den aktuella betessituationen. Fragmenteringen av samebyns vinterbetesområden har medfört att man måste dela upp sig i fler och mindre vinterbetesgrupper. Uppdelningen av vinterbetesgrupper sker familjevis. Sid 36 MKB till ansökan om nätkoncession Den planerade ledningen går genom ett så kallat trivselland, det vill säga ett område med goda beten dit renar kan söka sig för bete och vila. Trivselland är också lämpliga uppsamlingsområden för större renhjordar. För Vapstens sameby sker flyttning av renarna på senhösten/förvintern, vanligen med lastbil direkt till vinterbetsområdet med avlastning nedanför Lycksele. Vinterbetesområdet börjar vid Bratten söder om Lycksele och sträcker sig till Järnnäsudden i Nordmalings kommun. Renar som blir kvar på Stöttningfjället strövar självmant söderut mot Lögdeälven som erbjuder goda vinterbetesmarker. Renskötarna genomför bevakning och aktiv flytt av renarna norrut för att förhindra sammanblandning med Vilhelmina norra sameby. Flytten tillbaks mot sommarlandet sker innan snön försvinner (mars-april). Vapstens sameby har redan idag sett konsekvenser av vindkraftetableringen på Storrotliden. Konkret handlar det om att renarna som blivit kvar på Stöttingfjället i större omfattning än tidigare styrts söderut efter vindkraftparken Vad detta beror på är oklart. Konsekvensen är i vart fall att det medför sammanblandningar av renar med Vilhelmina norra sameby med merarbete och ökade kostnader för bevakning, samlingar och renskiljningar som följd. Sammanblandningarna skapar konflikter mellan samebyarna vilket är påfrestande för alla parter och skapar motsättningar. Påverkan av de intrång som sker får därmed påverkan på hela familjer inom rennäringen. En grundläggande värdering som renskötarna har är att all planering av markanvändning ska ha sin utgångspunkt utifrån renens behov. Med renens behov i centrum, d.v.s. tillgång till föda, betesro och beskydd, kan också renskötseln bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i samebyn. Vilhelmina norra sameby Vilhelmina norra sameby bedriver sin näring i Västerbottens och Västernorrlands län. Samebyn har sina åretruntmarker i Vilhelmina kommun medan vinterbetesmarken omfattar Åsele, Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsvik kommuner. I Vilhelmina norra sameby finns 23 rennäringsföretag av varierande storlek enligt uppgifter från 2015. Medlemmarna i samebyn livnär sig i huvudsak på renskötsel. Samebyn är uppdelad i två vintergrupper; Marsfjällsgruppen och Vardofjällsgruppen. Grupperna är mer eller mindre åtskilda under hela renskötselåret. Vinterbetet för Marsfjällsgruppen är i huvudsak utmed Gideå älvdal och för Vardofjällsgruppen utmed Lögdeå älvdal. Den planerade ledningen ligger inom område som nyttjas av Vardofjällsgruppen. I början av vintern/hösten transporterar Vardofjällsgruppen i regel sina renar med lastbil ner till Grundsjön, ca 2 mil väster om den planerade vindkraftparken Fäbodberget. Därifrån sker bete i långsam takt, i sydostlig riktning till vårvintermarkerna kring Övre och Nedre Nyland. Transport från vårvinterlandet till fjällen sker sedan i april med lastbil. Aktuell forskning Forskning avseende hur ren påverkas av kraftledningar och vindkraft pågår i Sverige och Norge samt internationellt. Renarnas rörelsemönster följs till exempel genom att de förses med GPS-sändare eller genom spillningsinventeringar. Sid 37 MKB till ansökan om nätkoncession I en sammanställning av forskningsläget avseende vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bland annat kraftledningarnas påverkan på ren beskrivits (Naturvårdsverket 2012). Vissa studier pekar på att renar undviker områden nära kraftledningar och att ledningarna kan fungera som barriär för renarnas rörelser i fjällområden. Andra undersökningar visar dock att det inte skulle finnas någon sådan påverkan. Forskarna menar att skillnaderna antagligen beror på att man har studerat olika skalor, det vill säga i de studier som gjorts på regional nivå har man sett att renar undvikit kraftledningar, medan de studier som inte finner några effekter gjorts på lokal skala. Resultat från forskningsprojekt i ett vindkraftsprojekt i Malå visar att renar störs under anläggningstiden och visar på undvikande av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar (Naturvådsverket 2013). Det berörda området i Malå är jämförbart genom att det berör ett kuperat område med huvudsakligen skogsmark och att även påverkan av nya kraftledningar och vägar omfattas av projektet. Området i Malå utgör dock sommarbetesland och ligger framförallt inom deras försommar- och kalvningsland till skillnad från aktuellt område som berör vinter- och vårvinterland. Samebyarna påverkas av ett flertal verksamheter som inverkar på samebyarnas möjlighet att bedriva en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftig rennäring. Konkurrerande markanvändning utgörs exempelvis av annan infrastruktur, gruvnäring och ett flertal planerade vindkraftsparker. Förutom förlust av betesmark kommer de planerade vindkraftsparkerna inom Solbergsområdet samt den befintliga vindkraftparken Stor-Rotliden att innebära ökade barriär- och undvikelseeffekter enligt ovan. Inom området pågår aktivt skogsbruk och rovdjur förekommer. Hur robust samebyns renskötsel är idag och hur stor flexibilitet som behövs för att rennäringen långsiktigt ska kunna fungera är viktig kunskap som saknas för att kunna bedöma de kumulativa konsekvenserna till fullo. 5.7.3 Inarbetade åtgärder Sträckningen är anpassad att gå så nära vindraktparken Fäbodberget som möjligt, för att samla påverkan och minska fragmenteringen av landskapet. Anläggningsarbeten planeras att utföras under de tider på året som är lämpliga med hänsyn till renskötseln. Samebyn kommer informeras innan och under byggtiden. Kontaktpersoner utses så att dialogen med samebyn är enkel och snabb under byggtiden. Sid 38 MKB till ansökan om nätkoncession Figur 5-5 Rennäringens intressen i området Sid 39 MKB till ansökan om nätkoncession 5.7.4 Konsekvenser av planerad verksamhet Under byggtiden uppstår störningar för renar genom buller, fordonsrörelser och att människor vistas i området i större utsträckning än tidigare. I andra projekt har det konstaterats att detta innebär att renar undviker att vistas i området och att flyttning försvåras. Denna påverkan är tillfällig och begränsas av de inarbetade åtgärderna. Påverkan minskar också i ledningens driftfas. De bestående störningarna på renarnas beteende på grund av en kraftledning är mer osäkra. Den nya kraftledningen kan i viss utsträckning skapa en ny barriär, där den går i obruten terräng, och den kan förstärka barriäreffekten av den befintliga 400 kV ledningen genom samebyarna. Därtill kommer de ljudstörningar som alstras från kraftledningar vid vissa väder och som kan uppfattas som störande för renarna. Då den befintliga 400 kV ledningen funnits i området under lång tid kan viss tillvänjning antas ha skett. Eventuellt kommer en viss tillvänjning även ske över tiden avseende den nu aktuella kraftledningen. Störning av renars beteende är sannolikt mindre i skogsmark än i öppna fjällområden. Med hänsyn till detta och tillsammans med de åtgärder som föreslås bedöms kraftledningen sammantaget inte påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små negativa eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt, men den planerade kraftledningen bedöms inte påverka samebyarnas möjlighet att passera och använda för dem viktiga marker. Kumulativa konsekvenser Kumulativa effekter av exploateringar är de samlade och långvariga effekterna av en utbyggnad. Om renen undviker ett område med utbyggnader kan det ha stora konsekvenser genom att renarna trängs ihop på mindre områden, som också kan vara sämre betesområden. Det kan leda till överbetning och ökad konkurrens om betet i de områden som faktiskt används. Mindre bete per ren leder till sämre viktutveckling och sämre produktion för renskötseln genom täthetseffekter. Förlust av stora betesområden inom en sameby leder till att samebyn i förlängningen måste reducera sin renhjord eller göra anspråk på närliggande områden som oftast tillhör en annan sameby för att kompensera för förlusten av betesland. Detta kan orsaka interna konflikter inom rennäringen och leda till förlust av bete för andra renägare som inte direkt är inblandade i konflikten (Skarin, 2013). När renarna påverkas negativt av en utbyggnad försämras gradvis rennäringens resiliens eller bärkraft. Denna gradvisa försämring av betet är svår att mäta vilket kan leda till att man inte märker av effekterna förrän risken är stor att en sameby drabbas av en kollaps (Skarin, 2013). Utöver vindkraftsexploateringarna finns det ett antal faktorer som påverkar renskötseln. Av dessa är skogsbruket den omgivningsfaktor som har den största påverkan. Andra faktorer som påverkar är utbyggnaden av vägar, järnvägar och samhällsfunktioner i övrigt, vattenkraftsutbyggnaden, expansionen av gruvnäringen och täktverksamhet samt även jordbruket och förekomsten av rovdjur inom samebyn. Därtill kommer kraftledningar då betesmark och flyttleder tas i anspråk i takt med att mark tas i anspråk. Påverkan förstärks också i takt med att de ostörda områdena minskar. Skogsbruk Skogbruk bedrivs i stort sett inom hela samebyarnas marker. Framförallt i vinterbetesområdet sker kontinuerliga avverkningar. Skogsbruket påverkar direkt och indirekt för- Sid 40 MKB till ansökan om nätkoncession utsättningarna för rennäringens bedrivande. Dels kan skogsbruket innebära att bete i form av mark och hänglav försvinner och dels kan skogsbrukets arbetsmetoder innebära att renskötselarbetet försvåras genom att markerna fragmenteras och renarna störs av mänsklig aktivitet. Skogsägarnas samråd innebär också ett merarbete för samebyarna. Skogsbruket förväntas fortsätta inom vinterbetesområdet. Vägar och järnvägar Vägar och skoterleder genererar trafik som skapar allvarliga störningar på renskötseln. Generellt sett påverkar trafik den betesro renar behöver, bidrar till att renhjorden skingras och skapar tillbud och olyckor. Det finns ett samband mellan ett ökat trafikflöde och olyckor med ren och antalet trafikdödade djur har också ökat. Vägar och leder bildar barriärer och bidrar till att påverka riktningarna på renarnas naturliga strövande och vandringar efter föda. Samebyarna berörs även av järnvägstrafik. Förekomsten av vägar och skoterleder har i generaliserande ordalag negativa effekter på renskötseln, även om renskötare ibland har nytta av dem. Vattenkraft Både Vapstens och Vilhelmina norra samebyar har drabbats hårt av vattenkraftsutbyggnader. För Vapstens del så har utbyggnader av vattenkraften skett i de västra delarna av betesområdet. Vilhelmina norra sameby påverkades mycket när Ångermanälvens vattensystem reglerades för kraftproduktion på 1950-talet. I och med utbyggnaden förlorade samebyarna bland annat viktiga betesmarker och naturliga flyttvägar. Naturliga vattendrag, sjöar och myrar har historiskt varit viktiga flyttleder. Flyttningar längs ett reglerat vattendrag innebär stora risker. Iskvaliteten är opålitlig i ett reglerat vatten och iskanterna blir farliga när vattennivåerna fluktuerar och flödesförhållandena förändras. Isarnas osäkerhet har medfört ett större krav på framkomlighet och flexibilitet på vanlig mark. Mineralprospektering och gruvdrift Vapstens sameby påverkas av pågående och tidigare gruvverksamhet. Inom Vapsten finns idag Svartlidengruvan, mellan Lycksele och Storuman där Dragon Mining bryter guld. Förutom betesmarker påverkar gruvan fyra av Vapstens flyttleder. Vid Fäbodberget har Lappland Goldminers ett beviljat miljötillstånd och bearbetningskoncession men ingen gruvverksamhet bedrivs i dagsläget då projektet inte anses vara ekonomiskt hållbart. Den så kallade ”guldlinjen” (en geologisk formation där ett flertal guldfyndigheter har hittats under senare år) löper tvärs över samebyns flyttleder. Till följd av detta samt den rent allmänt mineralrika geologin så pågår det ofta prospektering i samebyns område. Inom Vilhelmina norra sameby finns ett antal undersökningstillstånd medgivna för mineralprospektering (karta se Figur 5-6 ). Undersökningar kan ske genom mätningar som görs genom överflygningar på låga höjder men i många fall tas borrkärnor upp vilket innebär aktivitet och körning i terrängen. Ingreppet i marken är oftast väldigt begränsat. Idag finns ingen aktiv gruva inom Vilhelmina norra sameby. Vindbruk Generellt kan utbyggnad av vindkraftparker ge upphov till ökade barriär- och undvikelseeffekter, betesförlust och störning. Störst är störningen under byggtiden, men upp- Sid 41 MKB till ansökan om nätkoncession följning av kontrollprogram för vindkraftparken i Storrotliden har visat på undvikelseeffekter även efter att vindkraftparken har tagits i drift (Enetjärn Natur AB, 2012,). Kraftledningar Renens instinktiva och naturliga beteende är att förflytta sig i västöstlig riktning på hösten och öst-västligt riktning på våren. De stora stamnätsledningar, som går i nord-sydlig riktning, kan medföra att renar styrs i oönskad riktning och spridningen av hjorden blir större, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning. Därtill kommer de ljud som alstras från kraftledningar vid vissa väder och som eventuellt kan uppfattas som störande för renarna. Kraftledningsgator används också ofta för skotertrafik som påverkar rennäringen. Vindbruk innebär även en omfattande utbyggnad av regionnätet. Ett flertal av de planerade vindkraftsparkerna inom Vapstens och Vilhelmina norra samebyar förväntas anslutas till transformatorstationen i Norrtjärn vilket kan innebära att den östra av de två befintliga 400 kV- ledningarna inom Vilhelmina Norra samebyn kommer att breddas genom hela samebyn. Rovdjur Inom samebyarna finns samtliga av de fem stora rovdjuren representerade. Samtliga har renen som bytesdjur och påverkar därmed rennäringen. Ingen vet exakt hur många renar som tas av rovdjur varje år. I en av statens offentliga utredningar gjord år 2012 anges ett spann på cirka 20 000-70 000 renar. Andra beräkningar, och intervjuer som Svenska Samernas Riksförbund har genomfört med samebyar, tyder på att det rör sig om någonstans mellan 45 000 - 70 000 renar per år. Rovdjurens närvaro kan också störa och påverka renarnas betesro och försvåra renskötselarbeten. Inom samtliga kommuner där samebyn bedriver rennäring förekommer frekvent björn, lo, järv och kungsörn. Varg förekommer tidvis inom samebyarna. Övrigt Annan mark- och vattenanvändning som har påverkat Vapstens och Vilhelmina norra samebyars renskötsel över tid, om än i mindre utsträckning än de tidigare beskrivna, är till exempel jordbruk och tätortsutveckling. Till redan nämnda påverkansfaktorer tillkommer intresset för täktverksamhet. Klimatförändringarna kommer att kräva anpassningar för rennäringen. Förväntade förändringar kan vara såväl positiva som negativa. Ökade nederbördsperioder, nya parasiter och förändrade årstidsland med kortare vinterbetsperiod kan förväntas. Sammantagna kumulativa konsekvenser Ledningens kumulativa påverkan tillsammans med befintliga och framtida verksamheter är det som sammantaget avgör vilka konsekvenser som uppstår för renskötseln på regional nivå. Betydande osäkerhet finns avseende hur detta långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar. De kumulativa konsekvenserna kan inte bedömas inom ramen för ett enskilt projekt och mer forskning behövs därför inom området. Sid 42 MKB till ansökan om nätkoncession Figur 5-6 Kumulativa effekter för Vilhelmina norra sameby och Vilhelmina södra sameby. Sid 43 MKB till ansökan om nätkoncession 5.8 Naturresurser 5.8.1 Metodik och bedömningsgrunder Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. 5.8.2 Förutsättningar Den planerade sträckningens totala längd uppgår till cirka 6,7 km. Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om modernt skogsbruk i form av trakthyggesbruk som bedrivs av såväl små privata markägare som stora skogsbolag. För byggnation och drift av ledningen behöver en ca 38 meter bred skogsgata avverkas och återkommande underhållsröjas. Inga undersökningstillstånd enligt minerallagen finns längs sträckningen. 5.8.3 Inarbetade åtgärder Ledningssträckningen har så långt det är möjligt anpassats till fastighetsgränser och bolagsskog för att begränsa andelen skogsmark som tas i anspråk från privatpersoner. 5.8.4 Konsekvenser av planerad verksamhet Byggnation av ledningen innebär att produktiv skogsmark tas i anspråk för kraftledningsändamål och inte kan brukas rationellt längre. Sammanlagt kommer en yta på omkring 25 hektar att påverkas. Denna yta består till största delen av produktiv skogsmark även om vattendrag, impediment i form av främst våtmarker med mera också förekommer. Med hänsyn till att arealen skogsmark som tas i anspråk är relativt begränsad i relation till skogsarealen i regionen bedöms konsekvenserna som små. Sid 44 MKB till ansökan om nätkoncession 6 Beskrivning av nödvändiga arbeten 6.1 Byggnation av ledning Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. En värdering görs av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan och träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena är klara och erforderliga markavtal är påskrivna avverkas skogen för att åstadkomma den nya skogsgatan samt breddningen av den befintliga skogsgatan vid parallellgång. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom skördare och skotare används vid avverkningen. Nästa moment, in-transport av material (bl.a. stolpar och reglar) till kraftledningsgatan kan ske med helikopter. I annat fall kommer körning att ske när marken är tjälad. Placeringen av upplagen optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och respektive stolpplats. Stolpresning sker genom att en bandgående grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 m djupt hål vari stolpen reses. I djupa myrar kan så kallade mossbockskonstruktioner nyttjas för grundläggning av stolpar. I de fall då Vattenfall nyttjar denna typ av konstruktion återanvänds gamla kraftledningsstolpar som fundament. De schaktmassor som uppkommer i och med stolpresningen bedöms som marginella och kräver inget specifikt omhändertagande. Massorna används som återfyllnad runt stolparna. Vid stolpresning med mossbockar som fundament är schaktningen något mer omfattande. Samtliga massor används dock för återfyllnad av schaktet när stolpen rests. När stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med bandvagn och spolverk placerade i ledningens ändar. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan, med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn. Under byggnadstiden är den miljöpåverkan som kan uppstå främst kopplad till störningar genom markintrång och fysiska störningar såsom körvägar i ledningsgatan, uppställningsplatser för maskiner och material. Körskador kan uppstå under avverkningen och vid byggnation av ledningen. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan uppstå initialt innan röjningsrester tas bort. Även störningar genom anläggningstrafik med tunga fordon och eventuell helikoptertrafik som ger ett visst buller, vibrationer och en del luftföroreningar i form av diselavgaser. Ledningsägaren är ansvarig att ersätta de skador som ledningen orsakar på omgivningen. Skadorna kan vara av antingen tillfällig eller bestående natur. Tillfälliga skador uppkommer oftast i skog och mark, diken, stängsel eller på vägar i samband med anläggningsarbeten eller underhållsarbeten av ledningar. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken mer än på kort sikt. Tillfälliga skador åtgärdas snarast eller värderas och ersätts. När tillfälliga skador har åtgärdatas eller ersatts inhämtas normalt en nöjdförklaring från fastighetsägaren. Sid 45 MKB till ansökan om nätkoncession Bestående skada, d.v.s. påverkan på marknadsvärdet regleras genom en intrångsvärdering som presenteras för respektive fastighetsägare. Om en frivillig överenskommelse inte kan nås bestäms ersättningen för den bestående skadan av Lantmäterimyndigheten. 6.2 Framtida skogligt underhåll Starkströmsförordningen (2009:22) innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farligakantträd avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet, ungefär vart åttonde år. Röjningen görs motormanuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger ca 3 meter. Sådana arter är t.ex. en och krypvide. Även bärande buskar som nypon sparas där det är möjligt. Växtlighet får aldrig sparas kring stolpar och stag så att dessa är svåra att arbeta kring. I ledningsgatan ska även en patrullstig med samma bredd som en traktor (ca 3 meter) hållas fri från all växtlighet, även om det handlar om lågväxande arter. Detta för att enkelt kunna felsöka, åtgärda eventuella fel samt underhålla själva ledningskonstruktionen. De farliga kantträden mäts in och markeras med färg, det vill säga stämplas. Sedan avverkas de vanligtvis med en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. Då underhållet genomförs vart åttonde år anpassar sig närmiljön till de återkommande störningarna. Åtgärderna innebär minskad beskuggning för arter i ledningsgatan. Detta kan missgynna de skogsarter som föredrar mörker och fuktiga biotoper. Naturmiljön anpassar sig dock och hävdgynnade arter som trivs i sol och värme kan etablera sig. Avverkningen och röjningen skapar värdefulla skogsbryn och kan i näringsfattiga marker skapa ett öppet landskap som gynnar ängslevande arter. Ledningsgatorna kan även fungera som spridningskorridorer för att arter ska kunna röra sig mellan olika habitatområden som i dagens landskap kan ligga spridda och isolerade. Den negativa påverkan som kan uppstå vid skogligt underhåll är körskador på marken, särskilt där marken blöt och därmed känslig. För att undvika sådana skador kan avverkning göras på vintern då marken är tjälad eller under torrperioder då marken är mer hållbar. Maskiner med band kan också användas då risken för skador blir mindre om marken har dålig bärighet. I mindre områden kan också avverkningen genomföras med motorsåg. Men i dessa fall låter man virket ligga kvar som död ved, då det inte är lämpligt att hämta virket med en skotare, och andra metoder inte är effektiva nog. Även i områden med höga naturvärden kan avverkningen göras med motorsåg. Enligt skogsvårdslagen är det endast tillåtet att lämna begränsade mängder med färsk ved från barrträd. Virke från stora arealer kan således inte lämnas kvar i skogen, om det inte barkas, vilket är mycket tidskrävande och arbetsamt. För enstaka passager med maskiner över mindre vattendrag läggs virke i vattendraget som gör det så hållbart att maskiner kan passera över. Oftast behöver varje vattendrag endast passeras enstaka gånger med skördare respektive skotare. När passagerna är gjorda plockas virket åter upp från vattendraget. För passage av känsliga vattendrag med höga naturvärden kan tillfälliga broar byggas, men detta är en tidskrävande metod och kan därför inte användas som standardåtgärd. Större vattendrag passeras inte alls med stora maskiner, utan istället används vägar och ledningsgatan för att komma till vattendragets motsatta sida. Sid 46 MKB till ansökan om nätkoncession 8 Fortsatt arbete och uppföljning Vattenfall fortsätter dialogen med Kungsörnsgruppen och samebyarna inför byggnation och drift. I övrigt bedömer Vattenfall att det inte krävs någon uppföljning avseende anläggningens påverkan på omgivningen. En arkeologisk inventering kommer också utföras där eventuella lämningar lokaliseras med GPS. Inventeringen används som underlag vid stolpplacering. Sid 52 MKB till ansökan om nätkoncession 9 Litteratur och referenser Elforsk, 2007. Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar. Effekter, sårbarhet och anpassning. Elforsk rapport 07:39 Enetjärn Natur AB, 2012. Vindkraft på Gabrielsberget. Uppföljning av konsekvenser för rennäringen. Resultat från sex års uppföljning. Svevind. Landskapsarkeologerna, 2014. Planerade elledningar från Vargträsk och Fäbodberget i Lycksele och Åsele kommuner, Västerbottens län, till stamnätet vid Norrtjärn i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Rapport 2014:9 Miljötjänst Nord, 2014. Skrivbordsstudie Naturmiljö – ledningsdragningen från vindkraftsparkerna Fäbodberget och Vargträsk. Miljötjänst Nord, 2014. Naturinventering för ledningsdragningar från Fäbodberget och Vargträsk. Naturvårdsverket 2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Rapport 6499 Naturvårdsverket, 2013. Renar och vindkraft -Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby. Rapport 6564 Nordiska ministerrådet, 1977, Naturgeografisk regionindelning av norden, NUB-serien B 1977:34. Skarin A, 2012, Sammanställning av forskning gällande störningar på ren- med perspektiv på etablering av vindkraft i renskötsel området. SLU. Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009. Magnetfält och hälsorisker – Myndigheternas rekommendationer. Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommun, Vindkraftplan för södra Lappland- tillägg till översiktsplan, 2009. Åsele kommun, 2014. Översiktsplan. Digitalt material Länsstyrelsen i Västerbottens län- Digitalt RUM-material Riksantikvarieämbetet, FMIS, digitalt underlagsmaterial Skogsstyrelsen, Skogsdataportalen, digitalt underlagsmaterial Sid 53 MKB till ansökan om nätkoncession Sid 54
© Copyright 2025