1. No category

PR O J EKT B ES K RI V NI NG
Pr oj ek te t b es t år a v f yr a d el ar :
1.
Inventering av restvärmepotentialen i Kronobergs län. Energimängd, tillgänglighet över året,
energiform, ev CO2-produktion etc. Exempel på branscher där vi ser en stor potential är
livsmedelsindustrier, processindustrier, avloppreningsverk, producenter av absorbtionskyla
och gjuterier.
2.
Sammanställning av olika tekniker för lågtemperaturvärmda växthus samt LED-belysning för
växthus.
3.
Planering för demonstration av konceptet vid lämplig anläggning som har restvärme i Växjö
kommun. Möjliga affärsmodeller utarbetas. Möjligheten att driva växthuset som ett socialt
företag undersöks. Möjligheten att producera grönsaker till den kommunala verksamheten
utreds. Detta görs i samarbete med föreningarna Macken och Miljöresurs Linné samt en
erfaren växthusodlare. Finansieringsmöjligheter undersöks.
4.
Spridning av resultaten och potentialen till grönsaksproducenter i Norden. Länets
kommunala näringslivskontor informeras också. Intresserade odlingsföretag kan sedan
själva ta kontakt med aktören som har restvärme för att göra avtal, eller gå via kommunens
näringslivslots.
M ÅL
Pr oj ek tm ål p å k or t s ik t
•
Att hitta minst 5 lämpliga lokaliseringar för stora (>5000 m2) kommersiella växthus som
värms med restvärme i Kronobergs län.
•
Att hitta minst 1 lokalisering per kommun som är möjlig för mindre växthus (8 st.)
•
Att hitta affärsmodeller för att kunna bygga ett växthus vid lämplig restvärmekälla i Växjö
kommun som demonstration av konceptet.
•
Att alla större grönsaksproducenter i Norden och alla i regionen har fått information om
potentialen för att värma växthus med restvärme.
Pr oj ek tm ål p å l å ng s ik t
•
Att en demonstration av konceptet byggs i Växjö kommun inom 1 år från projektslut.
•
Minst en grönsaksproducent har etablerat sig i länet och producerar grönsaker i växthus
värmt med restvärme inom 2 år från projektslut.
Spillvärme till växthus
PR O J EKT G R U P P
Växjö kommun ansvarar för utvecklande av affärsmodeller och planering av demonstrationen och
samarbetar då med föreningarna Macken och Miljöresurs Linné.
LOKALPRODUCERADE GRÖNSAKER ÅRET
RUNT MED SMART ÅTERVINNING AV VÄRME
Miljöresurs Linné ansvarar för att sprida information om potentialen till aktörer i Norden,
näringslivsansvariga på kommuner och regionen samt rådgivning till mindre aktörer. Miljöresurs Linné
är en ideell förening som sedan 1991 arbetat med hållbarhetsfrågor.
Maten står för en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp,
mellan 20-30%. Projektet vill öka lokalproduktionen av grönsaker
genom att använda restvärme för att värma växthus.
Länsstyrelsen deltar i styrgruppen och arbetar med förankring av projektet i näringslivet och i
jordbruksnäringen och bidrar även med kunskap inom dessa områden.
Energikontor Sydost är projektledare och ansvarar för samordning, utvärdering och rapportering av
projektet. De genomför inventeringen av restvärmepotentialen, av olika tekniker för
lågtemperaturvärmda växthus samt LED-belysning och sammanställer rapporten tillsammans med
Grönsakerna kan då produceras utan extra energiåtgång och
koldioxidutsläpp, att jämföra med importerade grönsaker som ofta
produceras i växthus uppvärmda med fossila bränslen och
transporteras med fossila bränslen.
övriga deltagare.
Eftersom energi är en stor kostnad för odlarna både för investering
och drift bör restvärmepotentialen vara attraktiv för produktion av
grönsaker och för att förlänga säsongen.
Projektet genomförs med stöd av Energimyndigheten.
70 % av Sveriges
grönsakskonsumtion
är importerad
Bakgrund
Sverige importerar större delen av sitt
Fler
grönsaksbehov,
av
demonstrationsanläggningar behövs för att
grönt
öka kunskaperna och lägga en ordentlig
MILJÖVINST
importeras. För tomater finns en viss egen
grund
av
Idag finns odlingar som värms med
produktion från april till november.
restvärmeuppvärmda växthus. Det är en
restvärme, till exempel Elleholms
MÅLGRUPP
Trots egen produktion kan inte efterfrågan på
sådan studie som görs i detta projekt. I nästa
tomater som köper restvärme från
marknaden mötas, inte ens på sommaren.
steg behöver tekniken demonstreras för att få
Mörrums bruk som också levererar
Det finns alltså stora potentialer för lokal
genomslag, därför planeras en andra fas med
till fjärrvärmenätet.
produktion och ökad självförsörjning, givet att
demonstration efter detta projekt.
svenska tomater i genomsnitt avger
De huvudsakliga
målgrupperna för projektet
är privata och offentliga
anläggningar som har
restvärme samt grönsaksodlare. Andra målgrupper är
kommunerna och regionen
som har intresse av tillväxt
och näringslivsutveckling
och inte minst arbetstillfällen
som nyetableringar skulle
kunna ge.
förbrukningen
runt
av
70
frukt
%
och
riktade
studier
för
en
på
lokal
nivå
och
konceptutveckling
Medan övriga
0,5 kilo koldioxidekvivalenter per
priserna för detta kan matcha priset på det
importerade, eller att konsumenterna av andra
Idag odlas en mycket liten del av grönsaker
kilo tomat, så ligger Elleholms
anledningar
som konsumeras i Kronobergs län, mindre än
tomater på 0,2. Siffrorna kommer från en livscykelanalys som SIK
Producentorganisationerna menar till exempel
intilliggande
(Institutet för Livsmedel och Bioteknik), på uppdrag av Ica, gjorde på
vad gäller tomater att det finns en potential att
restvärmepotentialen
femdubbla marknaden i Sverige.
användas
väljer
svenskodlat.
län.
för
att
Genom
att
synliggöra
kunna
1 000 utvalda matvaror under 2008. Som en jämförelse så ligger
värma växthusen kan
utsläppen i Danmark, Holland och Spanien på 2,7 till 2,9 kilo
som
skulle
producenter lockas att etablera produktion i
I KTH-studien Potentialen för spillvärme-
länet
uppvärmda
arbetstillfällen.
växthus
i
Sverige
ur
ett
vilket
också
skulle
kunna
koldioxidekvivalenter per kilo tomat.
ge
Det finns flera andra uppgifter på hur stor klimatpåverkan är för närodlat
respektive importerat. Till exempel gjorde IVL en större studie i våras där
hållbarhetsperspektiv görs en övergripande
beräkning av potentialen i Sverige på mellan
Ett problem har varit att det naturliga ljuset
man konstaterar att det ger betydligt större minskning av växthusgaser
11,7-15,4 TWh per år vilket kan jämföras med
inte räckt till för odling under vinterhalvåret
att äta vegetariskt än att äta säsongsanpassat och närodlat. Det är
1,33 TWh som idag används i växthus visar
och att det har varit kostsamt med energi till
möjligt att med ökad kvalitet på grönsaker – tomater som smakar gott
vidare att det finns stora potentialer med
vanliga lampor. Utvecklingen av LED-lampor
OCH
även påAPPLIKATIONSvintern – så kan konsumtionen
av grönsaker öka och därmed
växthus, även sådana som inte studerats
erbjuder
SYSTEMADMINISTRATION
kan konsumtionen
av kött minska med lägre utsläpp av växthusgaser
tidigare till exempel andra samarbetsformer
Energiförbrukningen kan minskas med 80 %
än renodlat kommersiella. Detta gäller till
jämfört med traditionell belysning. Dessutom
exempel växthus för skolor och äldreomsorg.
finns möjligheten att skräddarsy ljuset efter
tristique volutpatkan
immitto
abbassin
minim
olim eros.
För anläggningsägare
detta voco
att upplåta
restvärme
innebära en
växternas
olika
extra inkomst, eller ett sätt att visa ansvar för hållbar utveckling och få
våglängder och beroende på vilken färg man
goodwill genom att låta någon annan utnyttja den utan ersättning. En del
en
lösning
behov.
LED
på
verkar
detta.
i
utsätter växterna för, reagerar de annorlunda.
som följd.
Vulputate iaceo, volutpat eum mara ut accumsan nut.
Aliquip FÖR
exputo
abluo, aliquam suscipit euismod te
FÖRDELAR
MÅLGRUPPEN
restvärme används redan, framför allt från energiintensiv industri, vars
högtempererade värme är lämplig för fjärrvärmenät. Man kan därför anta
Hållbarheten hos LED-lampor är längre än
att mer restvärme av lägre temperaturer än 60 °C kan vara intressant
hos
eftersom växthusen inte kräver lika hög temperatur som fjärrvärmenäten.
vanliga
lampor
men
investerings-
kostnaden är betydligt högre.
För grönsaksodlare tydliggörs potentialen för att odla med restvärme;
energikostnaden, som är en stor del av investeringskostnaden och
driftkostnaden, blir låg och miljöpåverkan från energi/uppvärmning blir
Detta är ett område under snabb utveckling.
minimal. En stor kostnad för vissa odlare är, förutom restvärme, även
koldioxid vilket finns som restprodukt vid vissa anläggningar t ex
biogasproducenter.
Att
synliggöra denna potential
kan leda till
etableringar både av större kommersiella bolag och stadsodling och
socialt företagande och därmed en växande inhemsk näring.
INGEN EXTRA
ENERGI FÖR MER
SVENSKA
GRÖNSAKER
Sverige skulle kunna
producera 10 gånger så
mycket grönsaker som idag
utan att använda mer
primärenergi, genom
spillvärmeuppvärmda växthus
enligt KTH-studien
Potentialen för spillvärmeuppvärmda växthus i Sverige
ur ett hållbarhetsperspektiv