Oskarshamns plan för klimat och energi 2016-2020
Oskarshamns plan för klimat och energi 2016-2020 Remissversion 2015-03-23 2 (38) Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 2 Lägesbeskrivning av energianvändningen 2012................................................................. 6 Energianvändningen minskar stadigt...................................................................................... 6 Mer biobränsle har minskat koldioxidutsläppen .................................................................... 8 3 Långsiktiga mål och strategier .......................................................................................... 10 Vision och övergripande mål ................................................................................................ 10 Delmål för kommunens geografiska område.................................................................... 10 Delmål för kommunala verksamheter .............................................................................. 10 Fossilbränslefri kommun ...................................................................................................... 10 Fem strategiska områden ...................................................................................................... 11 Hållbar bebyggelse ........................................................................................................... 11 Hållbar konsumtion .......................................................................................................... 13 Hållbara transporter .......................................................................................................... 14 Hållbar energianvändning och energiproduktion ............................................................. 17 Information och samverkan .............................................................................................. 19 4 Genomförande och uppföljning ........................................................................................ 21 Ansvar ................................................................................................................................... 21 Beaktas i budgetprocessen .................................................................................................... 21 Uppföljning av nyckeltal ...................................................................................................... 21 5 Åtgärdskatalog .................................................................................................................. 22 Läsanvisning ......................................................................................................................... 22 Prioritering ............................................................................................................................ 22 5.1 Hållbar bebyggelse .................................................................................................... 23 Samhällsplanering ............................................................................................................ 23 Fastighetsskötsel ............................................................................................................... 23 Riktlinjer och information vid ny- och ombyggnation ..................................................... 24 5.2 Hållbar konsumtion.................................................................................................... 26 Upphandling och inköp .................................................................................................... 26 Uppföljning och information ............................................................................................ 27 5.3 Hållbara transporter ................................................................................................... 28 Mobilitetssamordnare ....................................................................................................... 28 Tjänsteresor ...................................................................................................................... 29 Arbetspendling ................................................................................................................. 30 Parkering och trafikplanering ........................................................................................... 30 Transporter av varor och gods .......................................................................................... 31 Hållbara transporter för kommuninvånarna ..................................................................... 32 5.4 Hållbar energianvändning och energiproduktion....................................................... 33 Remissversion 2015-03-23 3 (38) Belysning .......................................................................................................................... 33 Energieffektivisering ........................................................................................................ 34 Energiproduktion .............................................................................................................. 35 5.5 Information och samverkan ....................................................................................... 36 Remissversion 2015-03-23 4 (38) 1 Inledning Klimatförändringen är en av nutidens största utmaningar, och Oskarshamns kommun har satt höga mål för att bidra till lösningar på problemen. Målet är att kommunen ska bli fossilbränslefri till år 2030, och därmed bidra till Kalmar läns mål om att bli en fossilbränslefri region 2030. Oskarshamn har en stark energiprofil med utgångspunkt i det lokala näringslivet, med kopplingar till kärnkraftsindustrin och till energi- och miljöforskning. I kommunens egen verksamhet arbetar vi sedan 2011 strategiskt för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Bakgrund Den första kommunala energi- och klimatrelaterade strategin, Energieffektiviseringsstrategi 2010-2014, omfattade kommunens egna verksamheter, inklusive de kommunala bolagen. Strategin utarbetades med hjälp av stöd från Energimyndigheten, det så kallade energieffektiviseringsstödet. I september 2011beslutade kommunfullmäktige att skriva under det europeiska borgmästaravtalet, Covenant of Mayors. I avtalet förbinder sig deltagarna att arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser med mer än 20 procent mellan 1990 och 2020. Oskarshamn satte målet att minska koldioxidutsläppen med 50 procent till 2020, och den första handlingsplanen antogs 2013 och kallas Energi- och klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Tills skillnad från den tidigare strategin omfattades nu även det geografiska området Oskarshamns kommun. Energi- och klimatstrategin utgör även kommunens gällande energiplan enligt Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). Under 2014 beslutade kommunen att formellt ställa sig bakom det regionala målet Fossilbränslefri region 2030, även kallat NoOil, genom att anta det som ett lokalt mål; fossilbränslefri kommun 2030. Syftet med en ny plan för klimat och energi I det här dokumentet samlas kommunens alla klimatmål och strategierna för att nå dem. Dessutom formuleras en ny plan för det fortsatta arbetet både för kommunen som organisation och för Oskarshamn som geografiskt område. Takten måste öka för att målen ska nås till 2020. Åtgärdsplanen är fokuserat på områden som är viktiga för att minska klimatpåverkan och effektivisera energianvändningen. Oskarshamns kommun ska inspirera, uppmuntra och engagera företag, föreningar och hushåll att minska sina klimatpåverkande utsläpp. Detta är en del i att bidra till en hållbar utveckling och en god livskvalitet i kommunen. Åtgärdsplanen är ett vägledande dokument och ska ses som ett underlag i budget- och verksamhetsplaneringen för kommunen. Avgränsningar Detta dokument innefattar energi- och klimatmålen för både kommunens egen verksamhet och för det geografiska området. Dokumentet ersätter de tidigare styrdokumenten på området: Remissversion 2015-03-23 5 (38) Energieffektiviseringsstrategi 2010-2014 samt Energi- och klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 I strategin och tillhörande åtgärdsplan, liksom i den lokala statistiken, ingår inte utsläpp eller inköp av fossila bränslen som sker utanför kommungränsen. Utsläpp av flyg- och båttrafik samt från produktion av livsmedel och andra varor som Oskarshamnarna konsumerar men som tillverkats utanför kommunen ingår inte heller. Klimatutmaningen består av att både hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. Det här dokumentet avgränsas till att behandla utsläppsbegränsning, det vill säga att hindra negativ klimatpåverkan. Energi- och klimatarbetet: en del av kommunens hållbarhetsarbete Hållbar utveckling definieras så som det beskrevs av Bruntlandkommissionen 1987: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Kommunfullmäktige beslutade 2014 att Oskarshamns kommun ska bli en Ekokommun. Det innebär att det uthålliga samhället ska vara ett övergripande mål för verksamheten. I organisationen ska ett systematiskt arbete starta för att säkerställa att verksamheten bidrar till en hållbar utveckling, sett utifrån principer om naturens fysiska begränsningar och människors behov och rättigheter. Mycket av det som kommunens verksamheter gör bidrar på olika sätt till en hållbar utveckling. Allt från att övervaka utsläpp av föroreningar till miljön, till att ge människor möjlighet till utbildning. Energi- och klimatarbetet är en av dessa bitar som bidrar till helheten. Metod och arbetsprocess Åtgärdsplanen har tagits fram av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Åtgärderna har i huvudsak samlats in genom tematiska arbetsmöten med berörda representanter från förvaltningar och bolag, som utgick från de fem fokusområden som lyfts i strategin. Projektets styrgrupp har varit Energi- och klimatstyrgruppen, som 2014 bytt namn till Ekokommunstyrgruppen och bemannas av 1a och 2a vice ordföranden från kommunstyrelsen, samt ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Från 2015 bemannas styrgruppen av ordförande samt 1a och 2a vice ordförande i SBN, 1a vice ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i tekniska nämnden och ordförande Bildningsnämnden. Kommunens interna nätverk för energieffektiviseringsarbete, där representanter för samtliga förvaltningar och bolag deltar, har varit referensgrupp och bidragit till arbetet med gallring och prioritering av åtgärder. Remissversion 2015-03-23 6 (38) 2 Lägesbeskrivning av energianvändningen 2012 En översikt över energiflödena i kommunens område visas i det så kallade Sankeydiagrammet nedan (Figur 1). Kärnkraftverket räknas som en nationell producent, och finns inte med i den lokala lägesbeskrivningen, eftersom de volymerna skulle dränka de lokala trenderna. På grund av eftersläpning i redovisning av energistatistik är de senast tillgängliga siffrorna från 2012. Figur 1. Sankeydiagram för år 2012 som visar energiflödena i Oskarshamns kommun (exkl Kärnkraftverket). Totalt var bruttotillförseln 0,86 TWh och slutanvändningen 0,84 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Energianvändningen minskar stadigt I Oskarshamn användes under år 2012 totalt 840 GWh energi i olika former. Detta motsvarar 7 % av länets totala energiförbrukning. Den totala årliga energianvändningen i Oskarshamn har minskat stadigt sedan 90-talet, med undantag för 2010 som var ett kallt år (se Figur 2). Jämfört med 1990 minskade den totala energianvändningen med 18 procent till 2012. Framför allt minskade användningen av icke förnybara bränslen till knappt hälften. De övriga energislagen har ökat. Remissversion 2015-03-23 7 (38) Energianvändning i Oskarshamn kommun 1990-2012 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Förnybara bränslen 60 104 46 59 84 79 Icke förnybara bränslen 638 499 523 385 351 300 Fjärrvärme 44 56 64 96 149 132 El 285 310 310 347 345 331 Figur 2. Energianvändningens utveckling i Oskarshamns kommun 1990-2012. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Vid en närmare titt på hur mycket energi respektive sektor använder i Oskarshamns kommun (se Figur 3) syns det att trenden är minskande för hushåll och transporter medan industrin håller en relativt jämn nivå. Jämfört med 1990 har tjänstesektorn ökat med drygt 50 procent och den offentliga sektorns med 16 procent. Jordbrukets energianvändning förefaller också öka, men det beror snarare på bättre insamling av statistisk data för jordbrukssektorn än en reell ökning. Remissversion 2015-03-23 8 (38) Sektorvis energianvändning (GWh) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Industri 180 257 199 221 209 199 Hushåll 401 331 323 288 252 229 Transport 304 250 303 268 250 218 Jordbruk 9 9 8 18 18 14 Offentlig verksamhet 61 41 50 60 77 71 Övriga tjänster 72 81 61 102 123 109 Figur 3. Sektorsvis energianvändning i Oskarshamns kommun för 1990-2012. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Mer biobränsle har minskat koldioxidutsläppen Koldioxidutsläppen i kommunen som är kopplade till fossil förbränning har minskat med knappt 30 procent jämfört med 1990 (se Figur 4). Sedan toppen år 2000 har utsläppen minskat med 38 procent. Transporternas koldioxidutsläpp har minskad med 13 procent sedan 2000 medan utsläppen kopplade till el och värme minskat med hela 66 procent. Från 2000 syns en övergripande trend att utsläppen minskar, förutom det kalla året 2010. De största minskningarna av utsläppen, i absoluta tal räknat, har skett främst till följd av att olja och diesel har ersatts med mer miljöriktig fjärrvärme och centralvärme baserat på biobränslen. Konvertering från oljepannor till värmepumpar har troligtvis också bidragit. Huvuddelen av utsläpp från transportsektorn kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat, mest beroende på att vi har mer energieffektiva bilar och på en ökad inblandning av biobränslen. Koldioxidutsläppen per person (från energi- och transportsektorn) var 3,4 per kommuninvånare år 2012, en minskning från 4,6 år 1990 (5,4 år 2000). Då alla växthusgaser räknas med var utsläppen 4,7 ton koldioxidekvivalenter per person. I dessa siffror räknas bara de utsläpp som sker direkt i kommunen, det vill säga att utsläpp på grund av produktion av varor som konsumeras här inte räknas med. Inte heller utsläpp från flyg- och båttrafik räknas. Remissversion 2015-03-23 9 (38) Koldioxidutsläpp från energi- och transportsektorn i kommunen (kton CO2) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 2000 … 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetsmaskiner 7 6 7 6 7 7 7 7 7 7 Transporter 63 66 70 68 68 67 67 67 66 58 Energiförsörjning (inklusive industrins energianvändning) 56 71 48 45 29 31 37 43 35 24 Figur 4. Sektorsvisa utsläpp av koldioxid kopplade till energi- och transportsektorn i Oskarshamns kommun år 1990 till 2012. Data kommer från RUS. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun År 1990 släpptes 126 tusen ton koldioxid ut från energi- och transportsektorn i kommunen. År 2012 hade utsläppen minskat till 89 tusen ton koldioxid. Kommunens mål är att utsläppen minskar med 50 procent till 2020, vilket betyder att ytterligare 26 tusen ton koldioxidutsläpp ska minskas. Remissversion 2015-03-23 10 (38) 3 Långsiktiga mål och strategier Oskarshamns kommun har högt satta mål inom energi- och klimatområdet. Målsättningen är högre än nationella mål och mål på EU-nivå. Den höga ambitionsnivån grundar sig i undertecknandet av Borgmästaravtalet och att Oskarshamns kommun, liksom övriga kommuner i länet, har ställt sig bakom det regionala målet fossilbränslefri region 2030. Klimat- och energiarbetet är startpunkten för kommunens strukturerade arbete för en hållbar samhällsutveckling. Vision och övergripande mål Det övergripande målet är att bli en fossilbränslefri kommun år 2030, då vi också ska vara del av en fossilbränslefri region. Kommunens vision är att Oskarshamn, liksom Sverige, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Delmål för kommunens geografiska område Utsläppen av koldioxid1 ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 Minst 50 % av den använda energin ska komma från förnyelsebara källor 2020 Produktionen av förnyelsebar energi ska öka till 2020 Delmål för kommunala verksamheter Kommunens fordonsflotta består av 100 % miljöbilar 2020, år 2030 består flottan av bara fossilbränslefria fordon Alla person- och godstransporter som betalas av kommunen ska vara klimatneutrala2 år 2020 Köpt energi till den kommunala verksamheten, inklusive bolagen, räknat per invånare ska minska med 10 % till 2020 (jämfört med 2014) Arbetet för att uppnå målen ska bedrivas så att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Den lokala produktionen av förnyelsebar energi ökar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar Energitillförseln är säker och tillräcklig Fossilbränslefri kommun När begreppet fossilbränslefri kommun eller region används menas att det inte ska ske några nettoutsläpp av koldioxid inom Oskarshamns kommun eller Kalmar läns geografiska område. Med nettoutsläpp menas att lokal produktion av förnybar energi som vindkraft, solenergi eller biogas kan kompensera för utsläpp från fossila energikällor. När produktionen av förnybar 1 Mätt i ton koldioxidutsläpp Med klimatneutrala transporter menas att utsläppen från transporterna ska minskas så mycket som möjligt, och de utsläpp som kvarstår ska kompenseras. (Klimatneutral definieras enligt FN:s definition). 2 Remissversion 2015-03-23 11 (38) energi är lika med eller större än motsvarande utsläpp från fossil energi har vi nått målet fossilbränslefri kommun. Fem strategiska områden Oskarshamns omställning till en fossilbränslefri kommun utgår från fem strategiska områden: Hållbar bebyggelse Hållbar konsumtion Hållbara transporter Hållbar energianvändning och energiproduktion Information och samverkan Områdena har ingen inbördes ordning utan är lika viktiga för att nå målen. Varje strategiskt område beskrivs nedan utifrån målen för det geografiska området och i den interna organisationen. Här presenteras även en kort analys av nuläget för respektive område. Hållbar bebyggelse Det här vill Oskarshamns kommun En hållbar stadsutveckling och ett hållbart byggande är viktigt för Oskarshamns kommun. För att bebyggelsen ska vara hållbar behöver kommunen ta hänsyn till många olika intressen, till exempel befolkningsutveckling, ekologi, ekonomi, sociala aspekter, barnperspektivet, energianvändning och anpassning till framtidens klimat. Översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner är viktiga kommunala styrmedel för att nå energi- och klimatmålen. Ett helhetsperspektiv är viktigt i samhällsplaneringen för att lösa behoven av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning och så vidare. I Oskarshamn planeras flera viktiga utvecklingsprojekt, bland annat omvandling av området Inre hamnen, som ska gå från industri- och kajområde till en levande stadsdel, där effektiv energianvändning är en viktig del. Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och styr därmed vad som får byggas var och på vilket sätt. Den fysiska planeringen och samhällsbyggandet ska ha ett tydligt energi- och klimatperspektiv och skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem. Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas. När kommunen skriver exploateringsavtal ska det föras en dialog om hur man kan tillgodose en utveckling med miljöanpassade och energieffektiva byggnader ställas, och möjligheten att ställa krav på detta. Nuläge Energianvändningen i hushållen har minskat betydligt de senaste decennierna. Oljeanvändningen har i princip upphört och till stor del ersatts av fjärrvärme. Detta är en nationell trend som dessutom förstärks av att fjärrvärmen de senaste decennierna gått från att till stor del produceras med fossila bränslen till att produceras med hjälp av biobränslen. År Remissversion 2015-03-23 12 (38) 2013 var endast 1,5 procent av bränslet i Oskarshamn Energis fjärrvärmeproduktion av fossilt ursprung. Hushållens energianvändning (GWh) 500 400 300 200 100 0 1990 Förnybart 45 Icke-förnybart 239 Fjärrvärme 22 El 95 1995 2000 2005 2010 2012 62 46 55 70 65 143 135 31 5 2 30 39 52 70 63 97 103 151 108 100 Figur 5. Hushållens energianvändning i Oskarshamn 1990-2012. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Energianvändningen i kommunala byggnader I den kommunala förvaltningen såväl som i bolagen arbetar man kontinuerligt med att effektivisera energianvändningen, inte minst för att det leder till att driftskostnaderna minskas. De senaste åren har oljeeldade värmepannor fasats ut, från att ha eldat drygt 200 m3 olja 2009 eldades 6 m3 olja 2012. Det har lett till kraftigt minskade energikostnader såväl som minskade koldioxidutsläpp. Samma kraftiga minskning syns däremot inte när det gäller använd energi räknat i kilowattimmar. Mellan 2011 och 2013 minskade den totala inköpta energin till fastigheter (lokaler och bostäder) med 5 %. I de fastigheter som sköts av Tekniska kontoret minskades elanvändningen med 8,5 % från 2009 till 2013. Vad gäller nyckeltalet kilowattimme per kvadratmeter uppvärmd yta är förändringen i energianvändning försumbar under perioden 2009 till 2013. Det kan bero på att kommunen avvecklat fastigheter som inte utnyttjats (och därmed värms upp) så mycket, men det bör också finnas potential att minska mer. Det har inte genomförts några större kampanjer för att minska energianvändningen genom att påverka användarnas beteenden. Forskning på energiområdet visar att åtgärder för att ändra beteendet hos användare kan minska så mycket som 10 procent av energianvändningen. Remissversion 2015-03-23 13 (38) Hållbar konsumtion Det här vill Oskarshamns kommun Konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön och klimatet i flera olika led, från jord till bord när det gäller livsmedel och från vaggan till graven när det gäller varor och tjänster. Därför är det viktigt att välja produkter och tjänster som har så liten negativ miljö- och klimatpåverkan som möjligt, eller om möjligt sådant som ger positiv påverkan. Oskarshamns kommun ska ta ansvar för konsumtion inom den egna verksamheten och för att ha positiv påverkan på samhället och miljön. Genom information och rådgivning till allmänhet, företag och föreningar kan kommunen påverka invånarnas konsumtion i riktning mot en hållbar konsumtion och minskad miljö- och klimatpåverkan. Kommunen som organisation Kommunen handlar upp varor och tjänster för stora belopp varje år. Genom att ställa krav i upphandlingen på bland annat energianvändning och koldioxidutsläpp kan kommunen minska sin klimatpåverkan. Det gäller allt från energieffektiva lokaler, verktyg, maskiner och förbrukningsvaror till energieffektiva och fossilbränslefria transporter och leveranser. Oskarshamns kommun ska vara en medveten beställare av varor och tjänster samt använda upphandling som instrument för att ställa miljö- och energikrav. Kompetensen inom klimatsmart upphandling ska ökas kontinuerligt och rutiner för att inköpen ska bli miljö- och klimatsmarta bör utvecklas. Nuläge Kommunens upphandlingar sköts genom upphandlingscentralen i Västervik, där det finns god kunskap om hur miljö- och klimatkrav kan ställas. Men att krav ställs i upphandlingen så att klimatsmarta varor finns att välja, garanterar inte att den som gör inköpet faktiskt väljer dessa. Uppföljning av genomförda upphandlingar och inköp bör utvecklas. Vad gäller finansiella investeringar finns det riktlinjer som gäller sociala värden, men inte något som tar hänsyn till investeringens påverkan på klimat, energisäkerhet eller miljön. Remissversion 2015-03-23 14 (38) Hållbara transporter Det här vill Oskarshamns kommun Trafiken är troligtvis den enskilt svåraste utmaningen för att nå klimat- och energimålen. Det är viktigt att minska biltrafiken och överföra kortare resor till exempelvis cykel och gång, liksom att ersätta fossila bränslen som bensin och diesel med förnybara bränslen. Den fysiska planeringen av trafiken ska inkludera alla trafikslag, och tillgodose att olika trafikslag fyller sin uppgift på rätt plats. Genom regional samverkan ska Oskarshamn bidra till utvecklingen av hållbara transporter och en samhällsutveckling som ger god tillgänglighet och minskade transportbehov. Oskarshamns kommun kan arbeta för energisnålare och klimatsmarta transporter, till exempel genom att planera och förbättra infrastrukturen, och förbättra förutsättningarna för kommuninvånarna att resa klimatsmart både inom kommunen och över kommungränsen. I rollen som beställare kan kommunen skapa behov av fossilbränslefria lösningar genom sina val av fordon. Ett aktivt samarbete med Kalmar länstrafik ska stödja utvecklingen av pendling till och från kommunen med kollektivtrafik. I det regionala målet för Fossilbränslefritt Kalmar län 2030 ingår också ett mål om att alla transporter som betalas av samhället ska vara fossilbränslefria år 2020. (”Samhällsbetalda transporter” är exempelvis tjänsteresor, skolskjutsar, varutransporter, sopbilar och sjuktransporter) Målet om att minska utsläppen av koldioxid från fordonsflottan med 20 procent till 2020 jämfört med 1990 innebär en ytterligare minskning från 2012 med 7600 ton koldioxid. Det motsvarar utsläppen från 5500 svenskars genomsnittliga bilkörning på ett år3, eller utsläpp från förbränning av 2533 000 liter diesel. Kommunen som organisation Kommunen är en av de största arbetsgivarna i Oskarshamn med cirka 2500 anställda, vilket utgör närmare 10 procent av kommuninvånarna. Kommunen har stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänst, men har också möjlighet att motivera och stimulera sina anställda till en hållbar arbetspendling. Oskarshamns kommun har en stor fordonspark och det finns goda möjligheter att styra vilka fordon som används och vilka bränslen som driver fordonen. Genom planering och styrning av resor i tjänst samt samordning av godstransporter kan antalet körda mil och transporterna inom kommunens gränser minska. Upphandling och inköp är viktiga instrument för att styra fordonsparken i rätt riktning. Information och samtal om kommunens resepolicy krävs för att göra den känd och levande, och den bör följas upp regelbundet. Genom trafikplanering, fysisk planering och eftertanke vid exploatering kan kommunen påverka det framtida resandet i rätt riktning. Nuläge Transportsektorn i det geografiska området Precis som i Sverige som helhet står transporterna i för merparten av de fossila bränslen som används. Totalt tankades det 205 GWh bensin och diesel under 2012. Utvecklingen för sålda 3 Beräknat utifrån en ”vanlig” körsträcka på 1000 mil/ år med en genomsnittlig bil, vilket ger 1,4 ton koldioxidutsläpp. Källa: konsumentverket.se Remissversion 2015-03-23 15 (38) drivmedel i Oskarshamn redovisas i Figur 6 nedan. Trenden för transporternas energianvändning är minskande, men det finns osäkerheter i statistiken. En tydlig trend är att andelen dieseldrivna personbilar har ökat de senaste åren. Sedan 2012 är det också möjligt att tanka biogas på en mack i Oskarshamns stad, vilket har möjliggjort att antalet gasdrivna fordon ökar, dock från en låg nivå. Transporternas energianvändning (GWh) 350 300 250 200 150 100 50 0 Förnybart Icke förnybart 1990 1995 2000 2005 2010 2012 0 0 0 4 14 13 304 249 287 262 235 205 Figur 6. Drivmedelsförsäljning i Oskarshamns kommun 1990 till 2012. Datakälla: SCB. Låginblandad etanol och FAME är fördelad enligt riksgenomsnittet för 2005. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Arbetspendling och tjänsteresor i kommunorganisationen Under hösten 2013 genomfördes en resvaneundersökning bland anställda inom Oskarshamns kommun, där både arbetspendling och tjänsteresor undersöktes. Kartläggningen visar att anställda inom Oskarshamns kommun reser ungefär 1,1 miljoner mil per år, eller cirka 430 mil per år och anställd, för att ta sig till och från arbetet. Det motsvarar 275 varv runt jorden. Strax över häften av de anställda bor mindre än 5 kilometer från sin arbetsplats. 2013 genererade arbetspendlingen utsläpp på 1 800 ton koldioxid, vilket blir knappt 0,7 ton koldioxid per anställd och år. I undersökningen kartlades även tjänsteresorna, det vill säga arbetsrelaterade resor och ärenden. Det finns dock brister i underlaget. Sammanställningen visade att tjänsteresorna uppgår till minst 240 000 mil per år och kostar minst 8,1 miljoner. Det innebär att varje anställd i genomsnitt reser cirka 140 mil per år i tjänsten. Strax över 87 % av resorna utförs med bil, 8 % med tåg och buss (bokat via resebyrå) och resterande 5 % med flyg. Tjänsteresorna genererar koldioxidutsläpp på cirka 550 ton för 2012, vilket motsvarar 0,2 ton per anställd. Kommunens fordon och planering Kommunen är långt ifrån att klara målet om fossilbränslefritt i fordonsflottan, även om andelen miljöbilar nu är nära 40 % av de lätta fordonen, och fler och fler bilar byts ut mot gasdrivna. Figur 7 nedan visar en tydlig ökning av andelen biogas i de drivmedel som Remissversion 2015-03-23 16 (38) används i kommunala bilar. Vid upphandling av skoltrafik ställs miljö- och klimatkrav på leverantörer. Däremot ställs i inte krav på energieffektivisering eller fossilbränslefria transporter vid upphandling av varor eller godstransporter. Kommunen har inget aktivt arbete för att påverka den lokala trafikutvecklingen mot minskad klimatpåverkan (t.ex. genom så kallad ”mobility management”). Kommunens inköp av drivmedel, andel av totalen 100% 80% Biogas MWh/år 60% Etanol MWh/år 40% Diesel MWh/år 20% Bensin MWh/år 0% 2009 2011 2012 2013 Figur 7 Förändring av andel av olika bränslen som används i kommunala lätta fordon (både förvaltning och bolag), mätt i köpt energi. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Remissversion 2015-03-23 17 (38) Hållbar energianvändning och energiproduktion Det här vill Oskarshamns kommun En kommun kan styra sin energianvändning och energitillförsel på flera olika sätt. Energieffektivisering och optimering av den energi som används är viktiga verktyg och arbetsområden för att minska energianvändning i kommunen, vilket ger både en ekonomisk och miljömässig vinst. Det krävs en omställning från fossila bränslen (främst till fordonen) till energi från förnybara källor, för att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel i framtiden. Att öka den lokala produktionen av el skulle också förbättra kommunens energisituation, och minska beroendet av fossila bränslen. Förutom tekniska åtgärder är det även viktigt att motivera och inspirera människor att förändra sina vanor för att nå en hållbar energianvändning och energiproduktionen. Kommunen som organisation Som fastighetsägare har Oskarshamns kommun stor möjlighet att påverka sin energianvändning genom tekniska åtgärder, till exempel inom ventilation, uppvärmning, isolering, belysning och underhåll. Där kommunorganisationen är hyresgäst finns det möjlighet att minska energianvändningen genom dialog med hyresvärden, och genom beteendepåverkan. Genom att välja att köpa förnybar el och uppvärmning med förnybar energi kan kommunen nå en hållbar energianvändning. Kommunen kan även undersöka möjligheten till att investera i egen produktion av förnybar el från exempelvis sol och vind, och underlätta för en ökad lokal produktion av förnybar energi genom fysisk planering, ägarinflytande i det delägda lokala energibolaget samt genom aktiv information och rådgivning om egen energiproduktion riktad till invånare, företag och föreningar. Nuläge Energianvändning Fördelningen mellan förnybar och icke-förnybar energi av det som totalt används i form av el och bränslen i kommunen har haft en positiv utveckling sedan år 2000. Då var andelen ickeförnybara bränslen 75 % och förnybart stod för 25 %. År 2012 hade andelen förnybara bränslen ökat till 47 %, främst tack vare skiftet till biobränsle i värmesektorn. Elproduktion och förnybar energi Oskarshamn Energis nytt kraftvärmeverk tas i bruk 2015, vilket kommer att ge ungefär 100 GWh värme. Det motsvarar uppvärmningen av 7000 villor. Kraftvärmeverket kommer även att producera 19 GWh el, vilket motsvarar el till 2300 hushåll. Kraftvärmeverket kommer att drivas av skogsbränsle. Kärnkraftverket i Oskarshamn ses som en nationell angelägenhet och räknas därför inte på lokal nivå. Det finns ingen större vind- eller vattenkraftsproduktion i kommunen. Det finns färdiga tillstånd för två vindkraftsparker med sammanlagt 30 verk, men alltså ingen utbyggd effekt. Remissversion 2015-03-23 18 (38) Inom Oskarshamn energis elnät finns nio nätanslutna mikroproducenter av solel. Samtliga är privatpersoner. Kommunen har två egna solenergianläggningar som producerar värme. De producerar ungefär 27 MWh värme per år. Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmeleveranserna har ökat de senaste decennierna. Figur 8 visar hur stor mängd bränslen och el som använts för att producera fjärrvärmen. År 2010 var kallt vilket också ledde till en relativt hög produktion. Mängden förnybart bränsle har ökat markant. Tillförd energi i fjärrvärmeproduktionen (GWh) 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 El 13 1 27 2 7 5 Förnybart 0 0 0 58 93 126 Ej förnybart 42 62 35 34 64 19 Figur 8. Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Oskarshamn. Datakällor: SCB och Svensk Fjärrvärme. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Remissversion 2015-03-23 19 (38) Information och samverkan Det här vill Oskarshamns kommun Oskarshamns kommuns vision lyder Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Samverkan med näringsliv, föreningar, akademi och regionala aktörer är viktigt för att arbeta mot visionen. Genom att engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning kan kommunen verka för att minska Oskarshamns energianvändning och klimatpåverkan. Genom att informera och erbjuda aktiv rådgivning kan kommunen arbeta med beteendepåverkan. Det bästa är att göra detta i kombination med åtgärder som underlättar miljösmarta beteenden, exempelvis att cykla i en tätort. Det ska vara svårt att göra fel. Samverkan mellan olika aktörer är en annan viktig framgångsfaktor. Kommunen som organisation Kommunen kan påverka medborgarna genom att uppmuntra anställda, brukare, elever och övriga som har regelbunden kontakt med kommunen att göra klimatsmart val på arbetet och på fritiden. I kommunens olika verksamheter, exempelvis i äldreomsorgen eller teknisk service, kan information och uppmuntran hjälpa människor att göra miljösmarta val. Även vid energi- och klimatrådgivning och tillsyn av verksamheter enligt lagstiftning ska vi arbeta för att uppmuntra och inspirera medborgare och företag att göra rätt. Kommunen ska informera om miljö- och klimatfrågor då det är relevant i samband med större förändringar i det kommunala arbetet, liksom när det är lämpligt i den vanliga driften. Nuläge Internt finns ett nätverk med representanter från alla förvaltningar, bolag samt företagarföreningen FCO. Nätverkets främsta uppgift är att följa upp energianvändning samt att vara en ingång för samarbete och utbyte mellan olika verksamheter. Genom olika energirelaterade projekt, såsom Energi i skolan, framtagande av resepolicy, Energy forum med mera, skapas kompetens och kontakter inom och mellan olika verksamheter, som är värdefulla för den fortsatta utvecklingen av det lokala energi- och klimatarbetet. På regional nivå deltar kommunen i klimatkommissionen i Kalmar län, samt är medlem i Energikontor sydost. Det finns ett samarbetsavtal mellan kommunen och E.On kopplat till det gemensamma ägandet av Oskarshamn Energi. Oskarshamn är också en aktiv medlem i Östersjönätverket UBC (Union of the Baltic Cities) och engagerar sig främst i frågor om hållbara och uthålliga städer samt ungdomsfrågor. Nova är en del av Oskarshamns kommun och arbetar med utbildning, forskning och affärsutveckling som ett verktyg för regionutveckling. Arbetet är nära kopplat till energi, miljö och klimat genom samarbetsavtal med Kungliga tekniska högskolan, Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet och Svensk kärnbränslehantering. Internt i kommunens verksamhet sprids information om energiarbetet på intranätet och via andra kanaler. Externt sprids information oftast via pressmeddelanden. Att informera om det Remissversion 2015-03-23 20 (38) arbete som görs, kommunens mål, resultat och utmaningar är något som verkligen behöver utvecklas. Detta är viktigt för att öka medborgarnas kunskap om arbetet och därmed öka möjligheten att ha inflytande över det som görs. Remissversion 2015-03-23 21 (38) 4 Genomförande och uppföljning Ansvar Kommunstyrelsen genom Ekokommunstyrgruppen bär det yttersta ansvaret för att leda och fördela arbetet så att kommunens mål uppnås. Nämnder och bolagsstyrelser har ansvar att styra verksamheterna så att de bidrar till att nå målen. De ansvarar för att planera och genomföra åtgärder som gäller deras verksamhet. Förvaltningarna ansvarar för att bidra till uppföljningen av mål och åtgärder. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för att samordna uppföljningen av den kommunala verksamhetens energi- och klimatarbete, och att kommunicera mål, åtgärder och uppföljning av dessa både in i organisationen och externt till medborgare och andra intresserade. Beaktas i budgetprocessen Åtgärdsplanen ska vara ett vägledande dokument som ska beaktas i budgetprocessen. Varje förvaltning ansvarar för att se över vilka föreslagna åtgärder som berör dem, och ansvarar för att ta in dessa i sin planering och i budgetprocessen för att se till att de genomförs fram till 2020. Det bör aktivt undersökas vilka möjligheter som finns för att finansiera åtgärder, exempelvis genom anslag och projektfinansiering från myndigheter, EU, med flera. Uppföljning av nyckeltal Följande nyckeltal bör användas för att följa upp utvecklingen framåt. Vissa av nyckeltalen tas fram årligen, medan en uppföljning av alla görs med längre intervall (2-3 år). Geografiska området Energitillförsel; totalt för det geografiska området Energitillförsel; per invånare Koldioxidutsläpp per invånare och år Utsläpp från vägtransporter per år, i ton koldioxid Installerad effekt av förnybar energi samt produktion kWh/ år Kommunorganisationen Energianvändning för uppvärmning i fastigheter (lokal/ bostad) som ägs av kommunal verksamhet o kWh per kvadratmeter (BRA) o Nyckeltal kopplat till användning, tex kWh per invånare Andel miljöbilar och fossilbränsleoberoende fordon inom kommunal verksamhet och bolag, i procent Köpt energi i den kommunala organisationen, inklusive bolagen, kWh/invånare Andel förnybar och återvunnen energi i kommunägda lokaler Producerad förnybar energi inom den kommunala organisationen, kWh/ år Andel av totalkostnad för inköpta person- och godstransporter där krav ställts på att transporterna ska vara klimatneutrala år 2020 Remissversion 2015-03-23 22 (38) 5 Åtgärdskatalog Här följer en samling av åtgärder som bör genomföras för programperioden. Katalogen ska ses som underlag och inspiration för förvaltningars och bolags planering av kommande energi- och klimatinsatser. Åtgärderna har formulerats utifrån tematiska arbetsmöten med nyckelpersoner i kommunens förvaltningar och bolag under 2014. Åtgärderna gäller energioch klimatarbetet 2016 - 2020. Katalogen ska ses som ett underlag med förslag på åtgärder som olika delar av kommunkoncernen kan genomföra för att nå kommunens mål. Om andra åtgärder kan anses ge likvärdiga eller bättre resultat så kan dessa vidtas istället. Arbetet för att uppnå målen ska bedrivas så att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Den lokala produktionen av förnyelsebar energi ökar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar Energitillförseln är säker och tillräcklig Läsanvisning Åtgärderna är indelade utifrån de fem strategiska områdena hållbar bebyggelse, hållbar konsumtion, hållbara transporter, hållbar energianvändning och energiproduktion samt information och samverkan. Under rubriken för det strategiska området följer en kort beskrivning av området och dess utmaningar. Därefter listas åtgärder uppdelade i mindre grupper utifrån åtgärdsområde. För varje åtgärd anges målgrupp, ansvarig förvaltning, bolag och/ eller funktion samt en prioritering. Åtgärderna har numrerats från 1 till 41. Prioritering För att prioritera åtgärderna och underlätta planering och implementeringen av åtgärderna i verksamheterna och i budgetarbetet har åtgärderna prioriterats med 1, 2 och 3 enligt nedan. 1. Åtgärden ska påbörjas så snart som möjligt och är av stor vikt för att nå kommunens uppsatta mål inom energi och klimat. 2. Åtgärden är viktig för att nå kommunens mål och ska vara genomförd under programperioden 2015-2020. 3. Åtgärden genomförs i mån av tid, budget och eventuella samordningsvinster med andra projekt. Innebär att åtgärden kan vara enkel och snabb att genomföra, en ”lättplockad frukt” Remissversion 2015-03-23 23 (38) 5.1 Hållbar bebyggelse Oskarshamns kommun står inför stora utmaningar kring framtidens samhällsutveckling och byggande. Fler bostäder behövs för att nå visionen om 30 000 invånare 2030 och befintlig bebyggelse behöver underhållas och åtgärdas för att klimatpåverkan ska minska. Åtgärderna för att arbeta med det strategiska området hållbar bebyggelse delas in i grupperna samhällsplanering, fastighetsskötsel och riktlinjer och information vid ny- och ombyggnation Samhällsplanering Kommunen har monopol på att planera den fysiska miljön i tätorter och bebyggelse. Den fysiska planeringen i Oskarshamn ska främja en hållbar samhällsutveckling, och bidra till ett energieffektivare och klimatsmartare levnadssätt. 1. Utveckla kriterier/ arbetssätt för hållbar samhällsplanering med hänsyn till energioch klimatfrågor Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Den fysiska planeringen följer en lagstadgad process, och i processen tas underlag in från många områden som rör det som ska utvecklas. En översyn bör göras över hur energi- och klimatfrågor samt transporter med mera behandlas, och när i processen det ska ske för bäst resultat. Syftet är att utveckla dagens arbetssätt. Planavdelningen Samhällsbyggnadsnämnden 3 Fastighetsskötsel De flesta av byggnaderna som finns i Oskarshamn idag kommer att finnas kvar inom en överskådlig framtid. Därför är det viktigt att följa upp energianvändningen kontinuerligt och göra ständiga förbättringar där det är möjligt, exempelvis i samband med vanligt underhåll eller vid större ombyggnation eller andra förändringar. 2. Samverkansforum för fastighetsansvariga Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Ansvaret för fastigheter ligger på flera olika grupper och funktioner i kommunens förvaltning och i de kommunala bolagen. För att de som arbetar med fastighetsskötsel och fastighetsutveckling ska kunna dela med sig och dra nytta av varandras kunskaper ska ett samverkansforum startas. Uppföljning av energianvändning och energisparande åtgärder är exempel på frågor som kan tas upp i forumet. Forumet kan utökas på sikt och bjuda in privata aktörer. Fastighetsskötare och ansvariga på kommunens förvaltning och bolag Tekniska nämnden 1 Remissversion 2015-03-23 24 (38) 3. Nyckeltal för energianvändning i fastigheter Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Kommunen använder det etablerade nyckeltalet kWh/ uppvärmd m2 för uppföljning av energianvändningen i lokaler och bostäder. Detta är dock inte rättvisande då verksamheten ändras för att utnyttja lokaler effektivare med mer aktivitet och människor på mindre yta. Utveckling av ett nyckeltal som sätter energianvändningen i relation till effektivt utnyttjande av lokalerna skulle kunna komplettera bilden. Fastighetsskötare och ansvariga på kommunens förvaltning och bolag Tekniska nämnden 3 Riktlinjer och information vid ny- och ombyggnation Plan- och bygglagen reglerar krav på fastigheter vid ombyggnation och nybyggnation. Kommunen har möjlighet att ställa högre krav på byggnader som man själv äger, förvaltar eller bygger och kan även ställa krav och uppmuntra fastighetsägare att höja ambitionen över lagstiftad nivå när man säljer kommunal mark. 4. Riktlinjer för kommunägda fastigheter Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet När kommunen bekostar ombyggnationer eller bygger nytt finns stora möjligheter att påverka byggnadens energiprestanda. Vid ombyggnation eller nyproduktion ska utgångspunkten vara att nå lägsta möjliga användning av energi utifrån ett livscykelperspektiv. Riktlinjer för hur energi- och miljöprestanda ska inkluderas i projektering och genomförande av ny- och ombyggnation av kommunens fastigheter ska tas fram för att tydliggöra vad som ska gälla. Även produktion av förnybar energi ska finnas med i riktlinjerna. Ansvariga för ny- och ombyggnation av kommunala fastigheter Tekniska nämnden 1 5. Riktlinjer för markanvisning Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Vid markanvisning och upprättande av exploateringsavtal för nyproduktion av byggnader kan kommunen ställa krav på energianvändning och miljöprestanda. Ny lagstiftning kräver att kommunen ska ha riktlinjer för markanvisningar från 2015. När kommunens riktlinjer för markanvisningar tas fram bör energi- och miljöprestanda ingå i dessa. Ansvariga för ny- och ombyggnation av kommunala fastigheter Kommunstyrelsen 1 6. Information om energianvändning till privatpersoner i tomtkö Remissversion 2015-03-23 25 (38) Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Vid försäljning av villatomter till privatpersoner kan kommunen informera och vägleda köparen om krav på till exempel energianvändning och uppvärmningssätt. Ett informationspaket om hållbart småhusbyggande tas fram och skickas till de som ställer sig i tomtkö eller i samband med köp av tomt. Kommunen bör även erbjuda energi- och klimatrådgivning i samband med tomtköp. Privatpersoner i tomtkö och de som köper villatomt. Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden 3 Remissversion 2015-03-23 26 (38) 5.2 Hållbar konsumtion En stor del av dagens klimatpåverkan består av det vi konsumerar, det vill säga inköp i form av varor och tjänster. Det kan vara allt från mat till arbetskläder, lastbilar, utbildningar och batterier. Konsumtionen utgör en stor del av Sveriges indirekta koldioxidutsläpp, men den inkluderas inte i statistiken, eftersom en stor del av produktionen finns utanför Sveriges gränser och utsläppen räknas vid fabriken. Konsumenten har ändå stort ansvar för utsläppen eftersom efterfrågan styr produktionen. Sveriges offentliga sektor och däribland Oskarshamns kommun kan påverka utsläppen från konsumtion genom att ställa krav på det vi upphandlar och köper in. Därför är det viktigt att arbeta aktivt med upphandling och inköp utifrån ett energi- och klimatperspektiv. Åtgärderna inom det strategiska området Hållbar konsumtion delas in i grupperna Upphandling och inköp samt uppföljning och information. Upphandling och inköp För att minimera klimatpåverkan från varor och tjänster är det viktigt att kommunen ställer rätt krav i upphandlingen. Upphandling regleras av lagen om offentlig upphandling (LOU), som kommunen måste följa, men det finns utrymme för att ställa krav på energi- och miljöprestanda på det som upphandlas. 7. Elpolicy Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet I kommunens energieffektiviseringsstrategi för perioden 2010-2014 har en av åtgärderna varit att ta fram en elpolicy för upphandling eller förnyelse av elavtal för kommunen. Elpolicyn har inte färdigställts utan åtgärden ska genomföras 2016-2020. En elpolicy är viktig eftersom elanvändningen och elavtalet påverkar kommunens utsläppsstatistik. Väljs enbart förnybar el bidrar det till att nå målet om fossilbränslefri kommun 2030. Elpolicyn bör omfatta den kommunala förvaltningen samt bolagen genom ägardirektiv. Ansvariga för upphandling av elavtal Kommunstyrelsen 1 8. Energi- och klimatkrav vid upphandling och inköp Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Vid utvecklingen av kommunens upphandlings- och inköpsprocesser, ska hänsyn till påverkan på energianvändning och klimatförändringar inkluderas. En utredning bör göras angående när och hur miljö-/ energi-/ klimatkrav ska ställas, för att göra störst nytta (för att nå kommunens mål). En modell bör tas fram för att säkerställa att dessa krav och mål genomsyrar hela kedjan från beställning och upphandling till inköp, då det är relevant. Anställda som upphandlar och köper in varor och tjänster Kommunstyrelsen 2 Remissversion 2015-03-23 27 (38) Uppföljning och information Förutom att krav ställs vid upphandling och inköp är det även viktigt att det går att följa upp vilka inköp som görs inom kommunen, för att se om klimatpåverkan minskar. Inköpen sker ofta ute i verksamheterna och det ställer i sin tur krav på att inköparen har rätt kunskap för att handla rätt produkter utifrån kommunens policys, mål och riktlinjer. 9. Uppföljning av inköp av varor och tjänster Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Kommunen behöver införa uppföljning av vilken klimatpåverkan inköpen har, helst inom det ordinarie systemet för uppföljning av inköp. Det kan handla om inköp av livsmedel, drivmedel, förbrukningsartiklar, textilier och elektronik. Genom att ställa krav på att uppföljning ingår när vi upphandlar ett nytt avtal för inköp av varor eller tjänster kan kommunen enkelt följa upp klimatpåverkan från just den varan eller tjänsten. Upphandlingsansvarig Kommunstyrelsen 1 10. Utbildning och samordning av inköpare Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Det är många som köper varor och tjänster ute i de olika kommunala verksamheterna. För att inköparen ska ha kunskap om kommunens policys, mål och riktlinjer inom klimat och hållbar konsumtion behövs utbildning och samordning av inköpare samt tydliga riktlinjer inom olika varugrupper. Inköpsansvariga ute i verksamheterna Kommunstyrelsen 1 11. Informationsinsatser för att visa och prova nya tekniker Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Teknikutvecklingen går snabbt framåt och det är svårt att hålla reda på vad som är nytt, vad som är tillgängligt för kommunal verksamhet och framförallt hur det fungerar. Genom att regelbundet demonstrera nya tekniker och lösningar (som upphandlats) kan kommunen uppmuntra anställda att göra bra val när det är dags att byta gammal teknik mot ny. Det kan exempelvis handla om att visa hur man tankar biogas, hur en elbil fungerar, vilken typ av belysning som är bra i en viss verksamhet, elcyklar, resfri mötesteknik och så vidare. Inköpsansvariga ute i verksamheterna Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Samhällsbyggnadsnämnden 12. Definiera krav som ska ställas vid upphandling och inköp av transporter Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Definiera vilka krav som ska ställas vid upphandling och inköp av person- och godstransporter för att nå målet om att de ska vara klimatneutrala år 2020. Samtidigt bör det också definieras hur uppföljningen av kraven ska ske. Inköpsansvariga ute i verksamheterna Kommunstyrelsen 1 Remissversion 2015-03-23 28 (38) 5.3 Hållbara transporter Transporter är den största utmaningen på vägen mot en fossilbränslefri kommun. De allra flesta transporterna av både gods, varor och personer sker idag med fossila bränslen. För att nå målen krävs ett aktivt arbete med både utbyte av fordon och beteendeförändringar. Åtgärderna inom det strategiska temaområdet hållbara transporter delas in i fem grupper; tjänsteresor, arbetspendling, parkering och trafikplanering, transporter av varor och gods samt hållbara transporter bland kommuninvånarna. Inom transportområdet finns även den övergripande åtgärden att tillsätta en mobilitetssamordnare. Mobilitetssamordnare För att samordna arbetet med hållbara transporter och så kallade mobility managementåtgärder inom kommunen finns det ett behov av samordning och ett övergripande ansvar för att de beslutade åtgärderna genomförs och följs upp. 13. Mobilitetssamordnare Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Ansvaret för att samordna arbetet med hållbara transporter kan med fördel läggas på en mobilitetssamordnare. Uppdraget för mobilitetssamordnaren bör vara att genomföra och initiera åtgärder för hållbart resande både inom den kommunala organisationen och inom kommunens geografiska område. Samordnaren kan antingen finnas inom den befintliga organisationen, tillsättas genom rekrytering eller genom en regional samordningsfunktion för exempelvis Kalmar län. Kommunorganisationen Kommunstyrelsen 2 14. Inventera ”samhällsbetalda transporter” Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Målet för Kalmar län är att alla samhällsbetalda transporter ska vara fossilbränslefria år 2020. I kommunorganisationen har kunskapen ökat om hur tjänsteresandet ser ut i och med Energieffektiviseringsprojektet och det kommer att förbättras ytterligare med införandet av en central fordonsavdelning. Men kunskapen är begränsad om övriga samhällsbetalda resor (exempelvis godstransporter och sjuktransporter), och vilka möjligheter som finns för att göra dem fossilbränslefria. Ett första steg på vägen vore att utreda detta, och att föreslå åtgärder för att nå målet. Kommunorganisationen Kommunstyrelsen 2 Remissversion 2015-03-23 29 (38) Tjänsteresor Kommunens resepolicy anger att resor ska ske på ett kostnadseffektivt, miljöeffektivt och säkert sätt. Policyn gäller för alla resor som betalas av kommunen, och ska följas av både medarbetare och folkvalda. 15. Plan för ökad andel fossilbränslefria fordon i den kommunala fordonsflottan Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet En plan tas fram för hur fordonsflottan ska utvecklas för att år 2030 vara oberoende av fossila bränslen. Utbytestakt, finansiering, effektivisering och val av bränsle vid byte av bil är exempel på viktiga frågor att behandla. Inköpsansvariga, alla som kör bil i tjänsten Kommunstyrelsen 1 16. Resfria mötesalternativ Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet I kommunens resepolicy uppmanas anställda att när det är möjligt välja mötesformer som inte kräver resor. Idag finns tekniska lösningar tillgängliga i kommunorganisationen för att både delta i och anordna resfria möten och konferenser. För att tekniken ska kunna användas måste förutsättningarna förbättras och de anställda informeras och utbildas inom de resfria mötesalternativ som finns tillgängliga. Chefer samt anställda som reser i tjänsten Kommunstyrelsen 17. Förbättra förutsättningarna för att cykla i tjänsten Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet För att anställda ska kunna cykla i tjänsten är det en förutsättning att det finns god tillgång på cyklar och cykelfaciliteter som cykelparkering, luftpumpar, cykelservice, regnkläder och så vidare. Attraktiviteten för att cykla ökar om cykelparkeringen är nära och det är enkelt att boka en cykel för sin tjänsteresa. Minst 25 % av tjänstecyklarna bör vara elcyklar. Alla anställda som gör kortare resor i tjänst, det vill säga främst resor under 5 kilometer. Tekniska nämnden 2 18. Förbättra förutsättningarna för att resa hållbart i tjänsten Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Åtgärden innebär att se över hur Oskarshamns kommun kan förenkla för sina anställda när det gäller att välja transportslag vid tjänsteresa samt underlätta för kollektivt resande i tjänsten. Inför verktyg som underlättar valet av transportslag utifrån gällande resepolicy, liksom system för användning av kollektivtrafikkort och för samåkning i tjänst. Verktyg och system för kollektivtrafikkort och samåkning lanseras med informationsinsatser. Samtliga anställda som reser i tjänsten Kommunstyrelsen 2 Remissversion 2015-03-23 30 (38) Arbetspendling Resvaneundersökningen från 2013 visar att medarbetarna inom Oskarshamns kommun till stor del reser med bil till jobbet. Genom att arbeta med pendlingsresor och uppmuntra anställda till att resa mer hållbart till och från arbetet kan kommunen minska koldioxidutsläppen. 19. Förbättrade cykelfaciliteter och service Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet För att anställda ska kunna cykla till och från arbetet i högre utsträckning är det en förutsättning att det finns god tillgång på cykelfaciliteter som cykelparkering, luftpump, möjlighet att ladda elcykel och tillgång till dusch och omklädningsrum. Åtgärden bör samordnas med åtgärd 2.2. Bilister med upp till 10 km till arbetsplatsen samt de som redan cyklar. Tekniska nämnden 2 20. Kampanjer för hållbart resande Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Kampanjer är ett sätt att uppmuntra de anställda att resa hållbart till och från arbetet och kan ge motivation till att prova nya vanor. Det kan till exempel vara stegräkningstävlingar, cykelutmaningar, testresenärsprojekt och information i kombination med cykelservice. Åtgärden kan genomföras på egen hand eller genom regionala eller nationella kampanjer som kommunen ansluter sig till. Arbetet kan med fördel kombineras med kommunens friskvårdsarbete. Vanebilister som har förutsättningen att välja bort bilen till förmån för gång och cykel, samt de som redan går och cyklar. Samhällsbyggnadsnämnden 3 Parkering och trafikplanering I Oskarshamns kommun finns det gott om parkering vid handelsplatser och arbetsplatser, samtidigt som det är korta avstånd inom tätorterna. För att flytta över bilister till hållbara alternativ krävs ett aktivt arbete som är kollektivtrafik- och cykelfrämjande. 21. Etablera samarbetsforum kring trafikplaneringsfrågor Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet För att samverka över förvaltnings- och organisationsgränser med trafikplaneringsfrågor, kollektivtrafikfrämjande arbete och samordning av transporter inom kommunen behövs ett utökat samarbete a. inom kommunen, b. med lokala och regionala aktörer som Kalmar länstrafik, Regionförbundet, lokala transportföretag och åkerier, näringslivet och så vidare Nyckelfunktioner inom kommunorganisationen och regionala aktörer Kommunstyrelsen 1 Remissversion 2015-03-23 31 (38) 22. Ta fram en lokal trafik- och cykelplan Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Hur ska trafiken utformas så att vi får ett hållbart samhälle med god tillgänglighet där vi också kan känna oss trygga i framtiden? En hållbar trafiksituation är en förutsättning för en trevlig, säker och lättframkomlig kommun. Genom fokus på gående, cyklister och kollektivtrafik och med betoning på miljö, hälsa och säkerhet är målsättningen att ta fram en trafikplan som aktivt bidrar till det hållbara samhället. Trafikplanen ska omfatta all trafik, gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik. Trafik och cykelplanen bör innehålla en strategisk del och en åtgärdsdel. Samtliga kommuninvånare Tekniska nämnden, Samhällsbyggnadsnämnden 2 23. Se över och uppdatera befintlig parkeringsstrategi och parkeringsnorm Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Antalet parkeringsplatser och möjligheten att parkera nära sitt resmål påverkar hur vi väljer att transportera oss. Genom att underlätta för gång, cykel och kollektivtrafik och göra det svårare att ta bilen till centrala platser går det att flytta trafik från bil till just gång, cykel och kollektivtrafik. En medveten parkeringsstyrning kan bidra till att skapa en balans mellan utbud och efterfrågan på parkering, vilket i förlängningen ger en effektivare markanvändning. De som reser med bil inom tätort Tekniska nämnden och Samhällsbyggnadsnämnden 2 Transporter av varor och gods Transporter av varor och gods utgör en del av kommunens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Många och tunga transporter inne i tätorterna ställer krav på breda vägar och framkomlighet för större fordon och bidrar till sämre luftkvalitet och annan problematik i form av till exempel buller, vibrationer och trafiksäkerhet. 24. Utred möjligheten att samordna varudistribution i kommunens verksamhet Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet För att minska transporterna inne i tätorterna kan en lokal samlastningscentral vara ett bra alternativ. Åtgärden syftar till att utreda om samordning är möjligt utifrån transportbehov och ekonomi, om det går att samarbeta med grannkommuner i frågan samt vilka miljöeffekter som samordning skulle kunna ge. Kommunorganisationen Kommunstyrelsen 1 Remissversion 2015-03-23 32 (38) Hållbara transporter för kommuninvånarna Transporter och hur vi reser i vardagen, till arbete och fritidsaktiviteter är en viktig del i det strategiska arbetet med klimat och energi, eftersom transporter och resor står för en stor del av koldioxidutsläppen i kommunen. 25. Information och aktiviteter för att främja hållbart resande Beskrivning Återkommande informationskampanj och aktiviteter för att öka intresset för hållbart resande, till exempel i samband med Europeiska trafikantveckan. Målgrupp Ansvar Prioritet Kommuninvånare, näringslivet. Samhällsbyggnadsnämnden 1 26. Samåkningsprojekt Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet I de mindre orterna och på landsbygden är kollektivtrafiken svår att planera eftersom det saknas tillräckligt med resenärer för att få tillräckligt nära busslinjer med täta turer. Ett alternativ till busslinjer är samåkningsplattformar, där invånarna samåker med varandra till exempelvis arbete, skola och fritidsaktiviteter. Åtgärden syftar till att stötta utvecklingen av samåkning i kommunen. Mindre tätorter där tillräcklig kollektivtrafik saknas. Samhällsbyggnadsnämnden 2 27. Öka intresset för förnybara bränslen Beskrivning Informationskampanj och aktiviteter för att öka intresset för förnybara fordonsbränslen som till exempel biogas och el. Målgrupp Ansvar Prioritet Kommuninvånare, näringslivet. Samhällsbyggnadsnämnden 2 Remissversion 2015-03-23 33 (38) 5.4 Hållbar energianvändning och energiproduktion En hållbar energianvändning är viktig för Oskarshamns framtida energiförsörjning och bidrar till att minska miljö- och klimatpåverkan. Både energieffektivisering och förnybar energiproduktion är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Åtgärderna inom det strategiska området hållbar energianvändning och energiproduktion delas in i grupperna belysning, energieffektivisering och energiproduktion. Belysning Inom belysningsområdet finns det energi att spara genom smart planering och tekniska åtgärder. Lagkrav på ekodesign och teknisk utveckling gör att belysningen blir energieffektivare och att möjligheterna att styra belysningen förbättras. 28. Uppdaterat program för gatu- och utomhusbelysning Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet I det befintliga belysningsprogrammet saknas övergripande riktlinjer för vilka energikrav som ska ställas på gatu- och utomhusbelysningen i kommunen. För att få en helhetssyn på gatubelysningen behöver belysningsprogrammet uppdateras med energiprestanda och inkludera en plan för framtida utbyte av befintlig belysning till modern teknik. När ny belysning installeras är det viktigt att informera exempelvis närboende och andra som vistas i området om den nya belysningen, särskilt om den fungerar på ett annat sätt än tidigare belysning. Medarbetare som arbetar med gatu- och utomhusbelysning Tekniska nämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Byggebo 2 29. Aktivt arbete med styrning och reglering av inomhusbelysning Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Genom att styra och reglera inomhusbelysning går det att spara energi. Närvarostyrning, dimrad belysning och andra tekniska hjälpmedel kan effektivisera belysningen i kommunens lokaler. Åtgärden syftar till att se över vilka lokaler som kan förbättras och genomföra lämpliga åtgärder. Även utbyte av gammal belysning mot ny, effektivare teknik är en viktig del i arbetet. När gammal belysning byts mot ny är det viktigt att informera berörd personal, särskilt om den nya belysningen fungerar på ett annat sätt än tidigare. Man bör också regelbundet följa upp hur det går med utbytestakten och hur stor del av belysningen som är utbytt mot modern energibesparande teknik. Medarbetare som arbetar med inomhusbelysning Tekniska nämnden 2 Remissversion 2015-03-23 34 (38) Energieffektivisering Många åtgärder har redan genomförts för att energieffektivisera kommunens fastigheter, men det finns fortfarande stora möjligheter att effektivisera. 30. Åtgärder för att minska vattenförbrukningen Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Kommunens bostadsbolag Byggebo har sedan en tid tillbaka sett att varmvattenförbrukningen blivit en ökande kostnad för bolaget. Varmvattnet ingår i hyran och införande av individuell vattenmätning är inte ekonomiskt försvarbart. För att försöka få hyresgästerna att minska sin vattenförbrukning behöver en vattenbesparingskampanj genomföras. Tekniska åtgärder som snålspolande munstycken i kök och badrum och byte av läckande kranar är också viktiga i samband med kampanjen. I samband med kampanjen riktad till hyresgäster kan även vattenförbrukningen i kommunens lokaler ses över och uppmärksammas genom kampanjer riktade till personalen. Eventuellt kan den utökas till att riktas till alla medborgare. Hyresgäster hos Byggebo och kommunanställda Byggebo och Tekniska nämnden 1 31. Införande av avstängningsfunktion på nätverksanslutna datorer Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet De flesta datorer och bildskärmar som finns inom kommunen har någon form av energisparfunktion eller standbyläge. Men trots att de minskar sin energiförbrukning drar de fortfarande energi helt i onödan, eftersom många användare inte stänger av helt när de lämnar datorn. Idag finns det flera ITlösningar för central avstängning av datorer när de inte används, genom till exempel tidsintervall eller aktivitetsnivå, som kan spara onödig energi. Datoranvändare Kommunstyrelsen 32. Beteendepåverkande kampanjer Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att spara energi är olika kampanjer för att uppmärksamma hur vårt beteende gör att vi använder onödig energi. Det kan vara på jobbet, i skolan, hemma eller i föreningslokalen. En åtgärd är därför att delta i lämpliga nationella och/eller regionala projekt som handlar om beteendeförändring och energiförbrukning i lokaler och bostäder. Kommunanställda och medborgare Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Byggebo 2 Remissversion 2015-03-23 35 (38) Energiproduktion Energi i form av värme, el och drivmedel till fordon ingår alla i energisystemet. Åtgärder för att öka andelen förnybar energi ska göras utifrån ett perspektiv som förbättrar systemet i stort. Störst nytta gör åtgärder som minskar användningen av fossila bränslen och/eller växlar högkvalitativ energi som elektricitet till lågkvalitativ energi i form av värme. 33. Kontinuerlig utbyggnad av fjärrvärmenätet Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Fjärrvärmen i Oskarshamn produceras nästan helt av förnybara bränslen. Kontinuerlig utbyggnad av fjärrvärmenätet ska göra så att fler aktörer får möjlighet att använda fjärrvärmen. Företagare, fastighetsägare inom Oskarshamns stad Oskarshamn energi 2 34. Riktlinjer för bygglov vid installation av solenergi Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Solenergi kan användas direkt i byggnader i form av el eller värme eller matas ut på elnätet. Intresset för solenergi har ökat hos allmänhet, lantbrukare och företag de senaste åren. För att underlätta för installation av solceller eller solpaneler för privata fastighetsägare ska kommunen tydliggöra vilka lokala regler och taxor som gäller, exempelvis om bygglov krävs och vad det i så fall kostar. Tydliga riktlinjer och information ska tas fram och göras lättillgängliga för allmänhet och företag. Fastighetsägare Samhällsbyggnadsnämnden 2 35. Ta fram en långsiktig plan för lokal produktion av förnybar energi Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet En långsiktig plan för hur Oskarshamn som geografiskt område och kommunal förvaltning kan minska sitt beroende av nationella energiproducenter tas fram. Syftet är att öka andelen lokalproducerad förnybar energi. Det kan vara i form av exempelvis lokal vindkraft, solenergi, vågkraft, biogas eller småskaliga kraftvärmeverk. (Kärnkraftverket OKG ses här som en nationell energiproducent.) Alla inom Oskarshamns kommun Kommunstyrelsen 3 Remissversion 2015-03-23 36 (38) 5.5 Information och samverkan Många av energi- och klimatutmaningarna som vi står inför går att lösa med nya tekniska lösningar och smarta innovationer. Men en stor del av utmaningen ligger i hur vi beter oss och vilka vanor vi har. Det kan handla om att sänka inomhustemperaturen, att stänga av elektronik istället för att ställa den i standby och att byta bilresan mot cykel. Det handlar även om vad vi väljer att handla i affären och hur vår energianvändning och klimatpåverkan styrs av samhället vi skapat och lever i. Vilka normer och värderingar är det som styr? Går de att påverka? För att nå målet om fossilbränslefri kommun är det viktigt att informera, uppmuntra och samverka. 36. Utred modeller för att finansiera energieffektiviseringsåtgärder Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Många utsläppsminskande och energibesparande åtgärder sparar pengar på sikt, men det krävs investeringar för att göra besparingen. Det bör utredas hur åtgärder ska finansieras, och om sparade driftskostnader kan investeras i ytterligare besparande åtgärder. Verksamhetsledning och chefer kommunstyrelsen 1 37. Utveckling av den interna organisationen för uppföljning och kommunikation Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Åtgärden innebär att uppföljning och genomförande av energi- och klimatåtgärder integreras i kommunens vanliga uppföljnings- och ledningssystem. Exempelvis genom att inkluderas i den ordinarie årsredovisningen och i budgetprocessen. Kommunala förvaltningar och bolag, kommunfullmäktige, medborgare Kommunstyrelsen 2 38. Utveckling av nätverk för förvaltnings- och bolagsrepresentanter Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Nätverkets främsta roll har hittills varit att bistå i insamling av data för den årliga energiuppföljningen i organisationerna. Nätverket har även haft en viktig roll för kunskapsutbyte och samarbete i specifika frågor. Det bör utredas hur det interna samarbetet ska se ut i framtiden och vilken roll och mandat deltagarna bör ha. Kommunala förvaltningar och bolag Kommunstyrelsen 2 Remissversion 2015-03-23 37 (38) 39. Informationskampanjer med fokus på energianvändning och förnybar energi Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet Genom att utveckla kommunens kommunikation kring energi och klimat, ge smarta tips och ha regelbundna kampanjer kan kommunen inspirera till klimatsmarta val i vardagen. Informationsinsatser kan bland annat handla om miljö- och klimatpåverkan av transporter, konsumtion och elförbrukning, energieffektivisering av bostaden eller företaget. Invånare, besökare, företag och föreningar Samhällsbyggnadsnämnden 2 40. Lokal plattform för energi- och klimatfrågor i Oskarshamn Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet I Oskarshamn finns många goda exempel och initiativ som handlar om energi och klimat. Genom att starta en gemensam, lokal plattform där lokala goda exempel från näringsliv och kommunal verksamhet kan lyftas kan vi inspireras av varandra och komma längre i arbetet mot en fossilbränslefri kommun. Plattformen kan kartlägga initiativ, genomföra gemensamma åtgärder och göra gemensamma studieresor för att inspireras av andra och öka samarbetet. Kommunen, närningslivet och ekonomiska föreningar Kommunstyrelsen och Företagscentrum Oskarshamn 2 41. Satsa på samhällskunskap för barn och unga Beskrivning Målgrupp Ansvar Prioritet För ett långsiktigt energi- och klimatarbete är det viktigt att satsa på barn och unga. Vanor och ovanor är något vi lär oss tidigt i livet och genom att arbeta aktivt med energi och klimat från förskola och upp genom skolåren kan kommunen bidra till att lägga en bra grund för framtiden. I skolan tas detta upp i ämnet samhällskunskap. Genom att utvärdera och lyfta arbetet med att nå kunskapskraven i ämnet kan skolan bidra till att vi blir en fossilbränslefri kommun. Barn och unga i Oskarshamns kommun Bildningsnämnden 2 Remissversion 2015-03-23 38 (38) Bilaga 1: Ordlista Begrepp Fossilbränslefri kommun/ region 2030 Fossila bränslen Fossil koldioxid Förnybar energi Klimatneutral Köpt energi Miljöbil ”No Oil 2030” Förklaring När begreppet fossilbränslefri kommun eller region används menas att det inte ska ske några nettoutsläpp av koldioxid inom Oskarshamns kommun eller Kalmar läns geografiska område. Detta innebär att vi fortfarande kan använda ett antal kWh fossil energi någonstans i länet, om vi samtidigt producerar ett överskott av förnybar energi (från exempelvis vindkraft och biobränslen) någon annanstans i energisystemet. Se fossil koldioxid Koldioxid är en växthusgas som frigörs vid förbränning. Vid förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas frigörs ”fossil koldioxid” som varit bunden i marken under lång tid. Då den släpps ut i atmosfären påverkzas det globala klimatsystemet, vilket bidrar till klimatförändringar. Förnybar energi kommer från källor som kan förnyas i minst lika snabbt takt som de används. Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi. Bioenergi är energi som framställs av biomassa som till exempel växter och växtdelar av olika slag. Eftersom biomassa kontinuerligt nybildas är bioenergi en förnybar energikälla. Begreppet klimatneutral ska tolkas enligt FN:s definition. Det innebär att reducera klimatpåverkan så mycket som möjligt, och använda kompensation för resterande utsläpp Begreppet innefattar den energi som tillförs utifrån, exempelvis som el, fjärrvärme, olja, diesel. Energi som produceras lokalt på en fastighet, exempelvis från solfångare eller solceller. Som definition av miljöbil används den nationella definitionen som ger miljöbilar befrielse från vägtrafikskatt i fem år. Då definitionen skärps efter hand så räknas de befintliga bilarna som miljöbilar så länge som de är skattebefriade. På webbsidan www.miljofordon.se kan man söka efter miljöbilar som säljs i Sverige. se Fossilbränslefri region 2030
© Copyright 2024