1. No category

DELKURS SKATTERÄTT
LAGD01
Övningstenta 2015:1
Fråga 1
Den framgångsrika entreprenören Anna O (fysisk person) är bosatt i Sverige sedan 25 år tillbaka. Ett av
hennes många uppdrag innebär att vara styrelseledamot i aktiebolaget Home Design Interiors, vilket är
hemmahörande och registrerat i Finland. Ersättningen hon får för detta uppdrag är 200 000 SEK per år.
Intern rätt i Finland stadgar följande:
Skattepliktig inkomst för utomlands bosatta fysiska personer omfattar (skattesats: 18 procent på
bruttoinkomsten):
Arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse
eller liknande organ i finskt aktiebolag, oavsett var verksamheten utövats.
Besvara följande frågor:
A) Vilken beskattningsprincip bygger den svenska interna beskattningen av Anna O:s inkomst på?
Motivera kortfattat och kärnfullt vad som motiverar denna beskattningsprincip.
B) Vilken beskattningsprincip bygger beskattningen enligt interna finska regler av Anna O:s inkomst
i Finland på? Motivera kortfattat och kärnfullt vad som motiverar denna beskattningsprincip.
C) Hur beskattas inkomsten från uppdraget i Home Design Interiors enligt svensk rätt? Motivera
väl.
A) Sverige: Hemviststatsprincipen: Anna O beskattas för alla sina inkomster i Sverige oavsett varifrån
de härrör (se kurslitteratur för motivering).
B) Finland: Källstatsprincipen: Beskattning pga. att inkomsten har anknytning till Finland (inkomsten
härrör från ett styrelseuppdrag hos ett bolag i Finland) (se kurslitteratur för motivering).
C) För att fastställa beskattningen av Anna O:s inkomst i Sverige måste vi börja i intern rätt.
Obegränsat skattskyldig pga. bosättning enligt 3 kap. 3 § 1 st. 1 p. IL, vilket innebär att Anna O är
skattskyldig i Sverige för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet 3 kap. 8 § IL.
Skatteavtalstillämpning:
Det nordiska skatteavtalet är tillämpligt (Anna omfattas: art. 1 och art. 4; skatten omfattas art. 2)
innebär att Anna O:s inkomst omfattas av skatteavtalet och att artikel 16 om styrelsearvode är
tillämplig.
Artikel 16 om styrelsearvode omfattar den aktuella inkomsten. Inkomsten får beskattas i Finland.
Således begränsar skatteavtalet inte Finlands rätt att beskatta inkomsten enligt intern finsk rätt
Eftersom Sverige är hemviststat, är det artikel 25.6 som är tillämplig; Sverige tillämpar avräkning.
Inkomsten får beskattas i Finland med 18 procent på bruttoinkomsten. Sverige har också rätt att
beskatta inkomsten, men måste medge avräkning av den finska skatten från den svenska skatten.
1
DELKURS SKATTERÄTT
LAGD01
Fråga 2
I mars 2014 köpte ett marknadsnoterat aktiebolag en villafastighet till tjänstebostad för företagets före
detta VD, för tillfället marknadschef. Inköpskostnaden var närmare 3,4 miljoner kronor. Huset, som var
byggt 1988, reparerades och byggdes genast om för omkring en miljon kronor. Bland annat byttes all
köksinredning ut liksom golv och väggbeklädnader och isolering i hela huset. En stor del av
byggnadsarbetena vidtogs för att marknadschefen var allergisk.
Bolaget yrkar i sin deklaration för beskattningsåret 2014 avdrag dels för införskaffandet av fastigheten i
form av värdeminskningsavdrag, dels för byggnationsarbetena med 660.000 kronor.
Utred det skatterättsliga läget:
A) Kan bolaget få avdrag för värdeminskning och byggkostnaderna, på vilka grunder i så fall?
B) Kan det uppstå skattekonsekvenser 2014 för marknadschefen och aktiebolaget pga. ovanstående,
vilka och på vilka grunder i så fall?
C) Hade det blivit någon skillnad i svaren ovan om aktiebolaget hade varit ett fåmansföretag och
marknadschefen delägare i det?
a)
Ja. Fastigheten är näringsfastighet i den enda inkomstslaget näringsverksamhet. Eftersom
den används som personalbostad är den sannolikt inte att betrakta som kapitaltillgång, utan
får skrivas av enligt reglerna för värdeminskning av byggnad i 19 kap. IL. Om
byggkostnaderna är skatterättsligt att betrakta som reparation i sin helhet och därmed
direkt avdragsgilla är tveksamt. Om hela eller del av de 660.000 kr är att anse som
reparation, dvs. återställande i ursprungligt skick, medges avdrag år 2014, 19:2 IL. Till den
del de inte är det måste de också skrivas av genom årlig värdeminskning.
b)
Ja. I den mån chefen inte betalar marknadsmässig hyra ska hen beskattas för
mellanskillnaden som en löneförmån i inkomstslaget tjänst, 11:1. IL. Utöver vad som anges i
a) sker för bolaget en ”tyst kvittning” mellan underhyran som uttag enligt 22 IL och
löneförmånen som kostnad enligt 16 IL. Bolaget ska också betala arbetsgivaravgifter, som är
avdragsgilla, på löneförmånsbeloppet.
c)
Nej, i princip inte. Det finns inga särregler för fåmansföretag som omfattar denna situation,
utan allmänna regler (dvs. som i a och b ovan) gäller. Eftersom fastighetsförvärv är som
omgärdat av strikta formalialkrav är det osannolikt att SKV skulle ha framgång med att
hävda att den verkliga innebörden är en annan. De 660.000 har lagts ned på en fastighet
som bolaget otvetydigt äger och inte heller här bör den verkliga innebörden kunna vara en
annan.
2
DELKURS SKATTERÄTT
LAGD01
Fråga 3
Dator AB, som ägs av Sven, har kalenderår som räkenskapsår. Bolaget har gjort ett antal olika
transaktioner som måste utredas inför bokslutsarbetet.
Dator AB har beställt komponenter från Japan. Hälften av komponenterna anlände före årsskiftet och
hälften beräknas komma först i februari. På grund av konjunkturen har värdet på komponenterna gått
ned med ca 30 procent.
Dator AB har den 31 december flera kundfordringar som man beräknar inte få fullt betalt för.
Dator AB har under december månad skrivit ett försäljningskontrakt avseende en mindre fastighet
(lagerlokal) som köparen ska tillträda i mars kommande år.
Dator AB har sålt börsnoterade aktier, vissa med vinst och vissa med förlust.
Dator AB har i december i förskott betalat ut lön till Svens dotter som ska börja studera och därför
behöver pengar till en flytt (100 000 kr för nästkommande halvårs arbete – hon sköter städning 2-3
timmar per vecka).
Din uppgift är att redogöra för hur transaktionerna ska bedömas skatterättsligt.
Motivera väl och ange lagrum!
Förvärvet av komponenter: Har komponenterna levererats till bolaget är det fråga om lagertillgångar
vilka ska tas upp till det lägre värdet enligt lägsta värdets princip. Har de inte mottagits aktualiseras
kontraktsnedskrivning, 17 kap. 22 § IL.
Kundfordringar: Kundfordringar är inte kapitaltillgångar, 25 kap. 2-3 §§ IL, utan värderingen sker enligt
bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed, 14 kap. 2 § IL. Värdenedgången ska redovisas
som kostnad om detta är förenligt med god redovisningssed.
Fastighetsförsäljningen: Med avyttring avses bl.a. försäljning, 44 kap. 3 § IL, och vinster ska tas upp
när tillgången avyttras medan förluster dras av som kostnad det beskattningsår förlusten är definitiv,
44 kap. 26 § IL. Kapitalvinsten beräknas enligt 44 kap. 13-14 §§ och 45 kap. IL. Eventuella
värdeminskningsavdrag ska återföras, 26 kap. 2 § IL. Uppstår en förlust kan den hamna i den s.k.
fastighetsfållan, 25 kap. 12 § IL.
Aktieförsäljning: Här kan man utgå från att andelarna inte är näringsbetingade. Vad gäller tidpunkten
ska tillämpas samma bestämmelser som gäller fastigheten. Vinstberäkning ska göras enligt 44 och 48
kap. IL. Förlusterna kvittas mot vinsterna. Överstiger vinsterna förlusterna är överskjutande del
skattepliktig. Överstiger förlusterna vinsterna hamnar överskjutande del i den s.k. aktiefållan, 48 kap.
26 § IL.
Löneutbetalning: Lönekostnaden är avdragsgill för Dator AB, 16 kap. 1 § IL. Utbetald lön utgör
underlag för arbetsgivaravgifter. Överstiger lönen marknadsmässig ersättning kommer överskjutande
3
DELKURS SKATTERÄTT
LAGD01
del att ses som förtäckt lön till Sven, jfr 60 kap. 12 § IL. Avdragsrätten i bolaget förändras inte av att
Sven eventuellt ska ta upp viss del av dotterns lön och ersättningen ligger även till grund för
arbetsgivaravgifter. Tidpunkten för avdragsrätt bestäms enligt 14 kap. 2 § IL, dvs. utgiften ska dras av
som kostnad enligt god redovisningssed. För dotterns del är det ett förskott som får dras av som
kostnad först när hon utfört arbetet. Vad gäller den förtäckta lönen torde denna vara hänförlig till av
Sven redan utfört arbete.
Fråga 4
För knappt två år sedan investerade Ann-Marie delar av sitt sparkapital i ett finansiellt instruments som
emitterats av den då nystartade svenska banken SAB, och som marknadsfördes under betäckningen
råvaruobligation. Obligationen ”garanterade” det satsade beloppet vid löptidens slut (3 år) och
eventuellt ytterligare avkastning om vissa råvaruprisindex utvecklades väl under obligationens löptid.
Eftersom råvarupriserna kan variera kraftigt under en treårsperiod fanns det, enligt SAB, goda
möjligheter till en avkastning som vida överstiger vad som skulle kunnat erhållas vid en motsvarande
investering i en vanlig obligation, dvs. om Ann-Marie istället hade satt in pengarna på ett sparkonto i
banken.
Ann-Marie lät sig övertygas av SABs argument och investerade 100 000 kr i deras råvaruobligationer.
Investeringen placeras på hennes värdpapperskonto i banken. På grund av kraftigt stigande råvarupriser
var värdet på Ann-Maries investering efter ett år närmare 150 000 kr. Strax efter detta glada
konstaterande önskade dock Ann-Marie att hon aldrig hade investerat i råvaruobligationerna eftersom
SAB försätts i konkurs. Ett par veckor efter beskedet om bankens konkurs får Ann-Marie meddelande
från konkursförvaltaren att hon inte kan förvänta sig att få tillbaka någonting av de pengar hon
investerat i bankens råvaruobligationer. Att meddelandet stämmer kan konstateras då konkursen
avslutas ett par månader senare.
Vad får Ann-Maries investering i råvaruobligationer för inkomstskatterättsliga konsekvenser?
För att kunna bedöma de inkomstskatterättsliga konsekvenserna måste man först fastställa hur det
finansiella instrumentet – råvaruobligationen – klassificeras. En investering i en svensk obligation
(fordran i svenska kronor) klassificeras som regel som en svensk fordringsrätt (48 kap. 3 § 1 st. IL).
Enda undantaget till en sådan klassificering är om obligationen anses vara en delägarrätt (48 kap. 3 § 3
st. IL). Eftersom värdet på råvaruobligationen inte påverkas av aktiekurser finns det dock ingenting
som tyder på att råvaruobligationen skall klassificeras som en delägarrätt.
Då en emittent av en fordran försätts i konkurs skall fordran anses som avyttrad (44 kap. 8 § IL). AnnMarie skall alltså räkna fram en kapitalvinst/förlust på obligationerna.
Kapitalvinst/förlust räknas som skillnaden mellan ersättning om omkostnadsbelopp (44 kap. 13 § IL).
Med omkostnadsbelopp avses utgifter för att anskaffa obligationen, alltså 100 000 kr. (44 kap. 14 § 1
st. IL) Eftersom Ann-Marie inte erhåller någon ersättning från konkursboet blir kapitalförlusten
100 000 kr.
4
DELKURS SKATTERÄTT
LAGD01
Kapitalförluster på svenska fordringsrätter är fullt avdragsgilla om fordringsrätten är
marknadsnoterad (48 kap. 23 § IL). Om fordringsrätten inte är marknadsnoterad är kapitalförlusten
bara avdragsgill med 70% (48 kap. 24 § IL). Definitionen på marknadsnoterad finns i 48 kap. 5 § IL.
Oavsett om du anser att obligationen är marknadsnoterad eller inte så medför kapitalförlusten ett
underskott i inkomstslaget kapital och därmed en skattereduktion (67 kap. 10 § IL). Om du anser att
hela förlusten är avdragsgill blir reduktionen 30 000 (30% av 100 000). Om du anser att 70% av
förlusten är avdragsgill blir reduktionen 21 000 (30% av 70 000).
5