Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2015 1 Ansvarig utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND BARNHÄLSOVÅRDEN Innehåll: Framsida: Klok i solen - tänk på att skydda barnen! Restsituationen av Tetravac s 04 Akutask Anafylaxi - BVC s 04 Vaccination av små barn inför utlandsres s 04 Mässling i Europa s 05 Råd om kikhosta s 05 Klok i solen s 06 Björnloka s 06 Införandet av det nya barnhälsovårdsprog s 07 Frågeformullär vid 3- och 4-årsbesöket s 07 Rikshandboken för jämlik och orättvis barnhälsov s 08 FN:s konvention om barnets rättigheter s 09 Våld mot barn s 09 Våga se, våga agera! s 09 Frågor & Svar barnhälsovård s 10 Folktandvården i Värmland s 11 BHV-journalen i Cosmic s 12 Information och nyheter från Livsmedelsverket s 13 Syna saltet s 13 Komjölksallergi s 14 Matkultur s 15 Info från Livets tråd s 16 Fortbildning s 17 Lästips för barn, föräldrar & personal s 18 Info från Barn och familjehälsa s 19 Sommarhälsning! Språkvetaren och estradören Fredrik Lindström skrev för några år sedan en bok där han berättade om vilket ord han tyckte var det vackraste i det svenska språket. Valet föll på kvällssol. Smaka på ordet- och visst ger det en lång fruktig eftersmak med doft av syren, samt en förnimmelse om ljumma lediga sommarkvällar på verandan tillsammans med goda vänner. Känslan är att vi har en lång väg dit då dunjackan fortfarande inte är inhängd i garderoben och semesterschemat är olöst. Men misströsta inte och låt er hänföras av glimten i barnaögat när berättelsen kommer om sommarens stundande resa till kusinen i Sunne eller djurparken i Eskilstuna. Våren inom barnhälsovården har varit fylld av tankar på våra treåringar och hur vi ska bete oss när vi träffar dessa finurliga och rättframma personer. I höst börjar vi med det nya teambesöket och det känns både som en utmaning och som en möjlighet att göra betydelsefulla insatser både för det enskilda barnet och för dess familj. //Staffan Skogar 2 Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård önskar alla en trevlig sommar! 3 Aktuellt Restsituationen av Tetra- Vaccination av små barn vac, information till BVC inför utlandsresa Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare och Text: Staffan Skogar Ingemar Hallén, Smittskydd Värmland, juni 2015 Allt fler av våra barn reser utomlands i tidig ålder. Detta beror dels på att allt fler barnfamiljer åker på semesterresor och att vi har många invandrande familjer som tidigt åker tillbaka till släkt i sina hemländer. Här kommer ett underlag för hur vi hanterar den uppkomna restsituationen av det upphandlade tetravalenta kombinationsvaccinet mot Difteri, Tetanus, Pertussis och Polio-Tetravac. Vaccinet ges på BVC vid fem års ålder. Alternativen används i turordning beroende av tillgång på vaccin: Att resa till fjärran länder med små barn ska vi på BVC ha kritiska synpunkter på, men vi kan inte ändra denna trend. Vaccinationer av dessa barn kan ofta leda till huvudbry, både inom det allmänna vaccinationsprogrammet och när kompletterande vaccinationer krävs och resemedicinsk kunskap behövs. En särskild riskgrupp är de familjer som åker till sina hemländer och inte alltid är medvetna om att kompletterade vaccinationer behöver att ges, till exempel hepatit A. • Fyrvalent vaccin med annat namn men med samma komponenter, Infanrix-polio • Femvalent vaccin (utan att ta bort Hib delen), infanrixpolio-Hib, Pentavac • Infanrix hexa till de barn som förut fått infanrix hexa • Senarelägga vaccinationerna, sämre alternativ då det då kan innebära att vaccinationen överförs till skolhälsovården Socialstyrelsen har skickat ut en remiss för att undersöka om vi kan använda femvalent vaccin, men där Hib delen ej tas med. Innan något beslut kommit i frågan så avråds från detta. Viktigt med information till föräldrarna att även om vi avviker från det upphandlade vaccinet och det står ett annat namn på sprutan så är det samma vaccinkomponenter som barnet kommer att få. Om barnet skulle få en spruta med fler komponenter än avsett t.ex. extra Hib så ger detta ger ingen risk för ytterligare biverkningar. Vaccinationscentrum i Karlstad är en resurs som kan bistå oss på BVC med denna kunskap och även vaccinera barnen inför resan. Detta gäller framförallt barn under 2 års ålder men även äldre barn vid längre resor där det finns ett behov resemedicinsk kunskap. Vid korta semesterresor till Medelhavet och liknande uppstår sällan några större oklarheter och då kan vaccinationerna skötas via BVC. De aktuella familjerna hänvisas till Vaccinationscentrum ( ingen remiss behövs) som både vaccinerar och ger reseråd till familjen. De vacciner som inte ingår i det nationella programmet och om det blir fråga om extradoser får familjerna betala själva. Registrera som vanligt i Svevac. Om vaccinationen avviker från det anvisade vaccinet krävs läkarordination. Beställningen görs som vanligt via sjukhusapoteket Vaccinationscentrum kan även kontaktas för rådgivning för er på BVC i de fall där föräldrar endast vill ge sina barn enskilda vacciner. I dagsläget är detta komplicerat då det oftast behövs en lokal licensansökning, vaccinationscentrum kan bistå med information hur man går tillväga. Akutask Anafylaxi - BVC Nu finns en ny akutask avsedd för BVC att beställa: Akutask Anafylaxi - BVC APL . Pris till apotek är 1225,00 kr. Den innehåller Aerius 2,5 mg 2 st, betapred 0,5 mg, 10st och adrenalin, Emerade , autoinjektor 0,15 mg, 2 st. Innehållet är i överensstämmelse med Akut barn i Rikshandboken. Information kan hämtas på APLs hemsida Hit kan du hänvisa föräldrar - klicka här 4 Mässling i Europa Råd om Kikhosta Text: Ingemar Hallén Smittskydd Värmland , måndag 18 maj 2015 Informera Mässling fortsätter att skapa utbrott i Europa och i övriga världen. Det finns också färska rapporter om mässlingsfall i Sverige, senast en person som blivit smittad i Tyskland och efter hemkomst smittat flera i sin omgivning. I Europa pågår utbrott på flera håll. Det senast rapporterade utbrottet är i Alsace, Frankrike, men det pågår även ett stort utbrott i Tyskland samt på Balkan, bl.a. i Kroatien. Inför sommarens semesterresor bör man se över sitt mässlingsskydd. Många är immuna men inte alla. För fullgott skydd mot mässling krävs att man fått två doser mässlingsvaccin eller att man haft mässling. Genomgången mässling infektion ger livslångt skydd. I Sverige infördes vaccination mot mässling med en dos 1971 och sedan 1982 erbjuds vaccination med två doser inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Anslutningen till vaccinationerna har varit hög sedan 1980-talet. Personer som är födda före 1960 har nästan alltid haft mässling som barn och är därmed immuna. De som är födda på 1960-talet, särskilt den senare delen, och på 1970-talet kan däremot ha undgått mässling infektion och inte heller fått två doser vaccin. Extra viktigt är det att tänka på skyddet av små barn, som inte hunnit få sin första mässlingsvaccin dos. Denna ges vid 18 månaders ålder. Väljer man att resa utomlands med barn under 18 månader bör barnet få en vaccindos (MPRvaccin) innan resan. Ges vaccin innan 12 månaders ålder ger man även den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder eftersom immunsvaret inte är lika bra. Text: Folkhälsomyndigheten Kikhosta har ökat och alltfler spädbarn insjuknar. De som drabbas allvarligast av kikhosta är framförallt barn under sex månader som inte hunnit få de två första vaccindoserna. För att skydda dessa behövs en hög uppmärksamhet för misstänkt kikhosta i omgivningen under tiden strax innan barnet föds och de första sex månaderna. Kikhosta kan uppstå även om man är vaccinerad eller har haft sjukdomen. Det är viktigt att vårdgivare informerar föräldrar om att kikhosta har ökat och att spädbarn yngre än sex månader har en större risk att få allvarlig sjukdom och därmed bör skyddas genom att undvika nära kontakt med personer som har besvärlig hosta. Provtag Vårdgivare ska ta prov på spädbarn och på personer som vistas nära barnet, framförallt på föräldrar och syskon, och som har symtom på långvarig hosta även om kikningar inte förekommer. Diagnostik görs med fördel med PCR-teknik (påvisning av bakterien i nasopharynx) och svar fås inom ett dygn. Patienten är PCR-positiv minst tre veckor efter insjuknandet. Vid mer än tre veckors hosta kan serologi användas för diagnostik. Behandla med antibiotika Behandling med antibiotika kan bli aktuell, och utgör en väsentlig del av den förebyggande behandlingen för att undvika allvarlig sjukdom hos spädbarn. Om kikhosta misstänks hos barn eller vuxna som lever nära ett spädbarn ska antibiotikaprofylax ges till barn som är yngre än 6 månader. Om kikhosta konstaterats hos ett spädbarn har antibiotikabehandling effekt på sjukdomsdurationen även om behandling påbörjas efter symtomdebut. Om kikhosta konstateras hos en gravid kvinna eller i en familj där ett barn snart ska födas ska det nyfödda barnet få behandling med antibiotika direkt efter födseln, och särskilda åtgärder avseende smittskydd på BB/förlossningsavdelning ska vidtas. Läs mer om antibiotikaprofylax här Erbjuda vaccin i tid Spädbarnen får ett visst skydd och har en lägre risk för allvarlig kikhosta redan efter första vaccindosen. Därmed är det viktigt att inte fördröja administrationen av den första dosen vaccin. Den bör ges i rätt tid, när barnet är 2,5 till 3 månader gammalt. 5 Du har väl inte glömt att boka in information om solprevention! Sjuksköterskorna Monica Grönqvist, Anita Skoogh och Sara Rosengren, som till vardags jobbar på hudmottagningen i Karlstad, åker ut till länets barnavårdscentraler och familjecentraler och informerar föräldrar och personal om solprevention. En dag i veckan, oftast onsdagar, turas de tre trallande jäntorna om att åka ut och berätta hur man med ökad medvetenhet kan minska riskerna med solen. Det lilla barnet har en tunnare och känsligare hud och bränner sig lättare, vi ska vara rädda om våra små. Kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Björnloka Björnloka är en vanlig växt som växer vilt i Sverige och som kanske inte är känd för människor inflyttade från andra länder. Eftersom den kan ge kraftiga hudskador kan det vara extra viktigt att informera om detta enligt nedan. Björnloka innehåller furokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för solbestrålning (fototoxisk reaktion). Förgiftningar genom förtäring av växten är inte kända hos människa. Brännskadeliknande symtom med kraftig hudirritation, rodnad och blåsor, som kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan komma efter 1-2 dagars fördröjning kan kvarstå i veckor, eventuellt även ärrbildning och mörkfärgning av huden. Symtom: 6 PM Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård BHV-enheten 1 (1) 2015-05-28 Införandet av det nya Barnhälsovårdsprogrammet i Värmland Införandet av det nya Barnhälsovårdsprogrammet pågår för närvarande enligt vägledningen från SoS och detaljerna preciseras i Rikshandboken. Efter vårens workshops där fokus legat på treåringen, införs treårsbesöket från den första september 2015 i Värmland. Detta innebär att de barn som fyller tre år från september i år kommer att erbjudas detta teambesök med både sjuksköterska och läkare. Besöket vid 18 månader kommer att fortsättningsvis vara enbart ett sjuksköterskebesök. BHV-enheten arbetar för att införa hela det nya barnhälsovårdsprogrammet i Värmland men detta ser vi inte möjligt innan ökade resurser till BVC kommer till stånd. Ärendet har diskuterats i hälso- och sjukvårdsledningen och budgetarbetet pågår inför 2016 men några beslut har ännu inte tagits i frågan. Nya BHV programmet är således inte infört i sin helhet ännu men vi måste arbeta i denna riktning tillsammans med övriga Sverige. Hembesöket vid åtta månader kommer därför att anstå tills vidare och de riktade besök som programmet preciserar får också göras i möjligaste mån. Det första hembesöket till alla barn är dock en prioriterad fråga där vi fått oroande signaler att hembesöksfrekvensen sjunker på flera platser. Om man lokalt upplever att man inte hinner med sitt uppdrag får diskussion föras i första hand med sin enhetschef. Vi kommer att fokusera på hur man arbetar med programmet under höstens rundresor och då kommer vi att efterfråga hur arbetssituationen ser ut på er lokala BVC. Från BHV-enheten vill vi tacka för många synpunkter under vårens möten och vi är övertygade om att det nya besöket kommer att bli givande för både barnet, familjen och för oss som arbetar på BVC. Rapporter från övriga landet vi tagit del av pekar i denna riktning. Alla barn har rätt till en jämlik och rättvis barnhälsovård och även om vi inte kommit ända fram med det nya programmet så låt oss tillsammans arbeta i denna riktning och ha barnets bästa som vår ledstjärna. BHV-enheten i Värmland Frågeformulär vid 3- och 4- årsbesöket Vi vill tacka för alla kloka och intressanta synpunkter som vi fått vid nätverksträffarna gällande frågeformulären vid det nya 3 års teambesöket och 4-årsbesöket. Vi tar till oss era synpunkter, reviderar formulären och kommer inledningsvis att lägga dem på Barnhälsovårdsenhetens hemsida för att senare lägga dem som bilagor i Cosmic. 7 Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård Text: Nyheter på webben [2015-04-15], Inera Grunden för svensk barnhälsovård är att erbjuda barnfamiljer ett universellt program på lika villkor. En jämlik barnhälsovård är förutsättningen för att kunna ge riktat stöd till dem som behöver, det vill säga, en rättvis barnhälsovård. Det säger Johanna Tell, som forskar om det nya barnhälsovårdsprogrammet och Rikshandboken i barnhälsovård. År 2011 genomförde jag tillsammans med två kollegor en kartläggning som visade att det finns stora skillnader i landet avseende barnhälsovårdens utbud och metoder. Året därpå disputerade en annan kollega vars studier visade att barnhälsovården inte heller är rättvis. Som ett led i detta publicerade Socialstyrelsen år 2014 en vägledning för barnhälsovård och ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram togs fram i samverkan mellan professionen och myndigheten. Arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet, som börjar implementeras år 2015 är www.rikshandboken-bhv.se. Målet med vägledningen, programmet och Rikshandboken är att skapa möjlighet till en jämlik och rättvis barnhälsovård och bidra till en evidensbaserad praktik. Johanna Tell, Distriktssköterska och samordnare för barnhälsovården i Blekinge. Doktorand i Tillämpad hälsoteknik, Blekinge Tekniska Högskola. Fotograf: Håkan Linder Djupare kunskap om användandet En viktig förutsättning för att nå målet är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Inför implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet var det därför värdefullt att få djupare kunskap om hur Rikshandboken används av BVC-sjuksköterskor för att söka kunskapsunderlag och metodunderlag likväl hur frekvent websidan används och vilka faktorer som påverkar an-vändandet. Detta blev syftet med min andra studie som genomfördes år 2013 och som kommer att publiceras i en vetenskaplig tidsskrift våren 2015. BVC-sjuksköterskor litar på Rikshandboken Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskor i hög grad vänder sig till Rikshandboken för att inhämta kunskapsunderlag och metodhandledning. De litar på att informationen är korrekt, anser att innehållet håller hög kvalitet, är pedagogiskt och lätt att ta till sig. BVC-sjuksköterskorna ansåg också att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nationellt barnhälsovårdprogram och en gemensam rikshandbok i barnhälsovård. Ställer krav på utveckling Detta kan ses som en viktig framgångsfaktor för att Rikshandboken ska kunna vara arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet och bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Samtidigt ställer det krav på att Rikshandboken utvecklas och uppdateras efterhand som ny kunskap tillkommer. Så webbsidan inte tappar i trovärdighet, inte accepteras och därmed inte blir använd i den utsträckning som förväntas. Implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet och användningen av Rikshandboken följer jag i mina fortsatta doktorandstudier. Här finner du sidan som artikeln är hämtad från 8 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och föräldrarna har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om ett barn har funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbing i skolan kan till exempel vara diskriminering. Aktuell rapport från BRIS och stiftelsen Tryggare Sverige Våld mot barn Få misshandelsbrott mot små barn klaras upp. Knapp en av tio anmälningar om våld mot barn mellan 0-6 år klaras upp och det är stora skillnader mellan polismyndigheterna. Av de sammanlagt 14137 brott som anmäldes 2009-2013 klarades endast 1319 upp i den meningen att en gärningsperson kunde knytas till brottet. Vid polismyndigheten i Värmland var personuppklaringsprocenten under perioden 2009-2013, 20 procent, medan den i polismyndigheterna i Örebro och Skåne endast var 6 procent. I snitt inkommer nio anmälningar om misshandel mot barn 0-6 år i Sverige varje dag. År 2009 gjordes 2195 anmälningar till polisen, medan det 2013 gjordes sammanlagt 3261. Vilket är en ökning på hela 49 procent under perioden. De stor skillnaderna mellan polismyndigheterna visar att det finns goda möjligheter att klara upp betydligt fler brott än vad som är fallet i dagsläget. Rätt mängd resurser måste avsättas för att skapa möjligheter för socialsekreterare och åklagare att utföra ett professionellt jobb. Detta kräver ett ledarskap som prioriterar frågan. Hela rapporten finns att läsa här Våga se, våga agera! Barnhuset har i samarbete med överläkare Steven Lucas och Gabriel Otterman, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala, tagit fram en folder om tidiga tecken på att barn och ungdomar far illa. - Läs mer på tidigatecken.nu Foldern har skickats till alla BVC-sjuksköterskor samt informerat om rutinen inom allmänmedicin ”Våld i nära relationer” 9 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Flicka född i v 29. Fick vaccinationer vid 6 veckors ålder. Ska hon ändå ha vid 3 månader , mamma säger att de vaccinationerna inte skulle ”räknas”. Staffan Skogar: Det är rätt, prematura barn under v 32 får en extrados som inte ”räknas” Staffan Skogar: Ge enligt det svenska programmet. Familjen kan vända sig till vaccinationscentrum om de vill ha de vacciner som ingår i dubai. Vi ska inte tillhandahålla de övriga vaccinarna.Om de bosätter sig i Dubai där så kan även fortsatta vacciner ges där. BVC-sjuksköterska: Jag har fått frågan från en pedagog anställd vid en förskola i kommunen om vad som gäller vid läkemedelshantering inom förskolan. De känner att det är lite olustigt uppgift ibland. Hon nämnde ett exempel där de fått penicillin som oral suspension uppdraget i en omärkt spruta. De efterfrågar rutiner för säker hantering och tydlig ansvarsfördelning, dels för barnets säkerhet men också för pedagogens trygghet i sitt yrkesutövande. BVC-sjuksköterska: Har en 2 månader gammal pojke som ska bo både i Sverige och Dubai. Kommer att resa till Dubai för första gången slutet av maj månad. Vi har planerat att vaccinera honom med sedvanlig vaccinering + hep. B, första dosen vid 2,5 månad. Familjen kommer även att vara i Sverige vid det andra vaccinationstillfället, vid ca. 5 månaders ålder. Därefter oklart vart de kommer att befinna sig framöver, Sverige eller Dubai. Pojken är redan Hittar en övergripande vårdrutin i samband med vård under eget BCG vaccinerad. ansvar – Egenvård för barn under Mor visar idag upp vaccinations- sju år enligt SOSFS 2009:6, samt programmet för Dubai som ser en blankett för praktiskt handhalite annorlunda ut. Tätare inter- vande av akutmedicinering. Hittar valler mellan doserna de första dock ingen bra blankett för tillfällig sex månaderna + en påfyllnad vid medicinering som kan klassas som 18 mån. Även Rota-vaccin från egenvård. Finns det mera material 2 månader, Varicella vaccin vid eller är detta något vi behöver ut12 mån. samt Meningokockvirus veckla i Värmland? Hittar ett exvaccin och vaccin mot Hepatit A empel från Laxå kommun som ser ingår i programmet. Är det rätt att förhålla vi oss till det svenska och låter familjen få vaccinera mot Rota och Varicella samt övrig vaccinering , på egen bekostnad? Har du några andra synpunkter gällande vaccinering av denna pojke? 10 ganska bra ut angående överlåtelse av medicinering: Riktlinjer för läkemedelshantering inom förskola och grundskola Cristina Gillå: Jag kollat med Karlstad kommun hur de gör angående läkemedel inom skolan och det samma gäller inom förskolan. Rektor har ansvar för att alla barn får det stöd de behöver under den tid de vistas i förskola/ skola. Rektorn ska också göra en bedömning att personal finns och är lämplig för att kunna ge detta stöd. Rutiner ska finnas för ansvar, förvaring och distribution av läkemedel. Vid frågor kan BVC vara ett stöd. Karlstad kommun använder en särskild blankett när barn ska ha läkemedel under den tid de är i förskolan, där föräldrarna skriver vad som gäller. Förskolan tar över ansvaret när föräldrarna inte finns där. Så du kan hänvisa tiil förskolepersonalens chef i detta ärende. Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Vi har nyss blivit kontaktade av en familj vars dotter är född i april 2009, alltså 6 år fyllda (prematurfödd i v 26). De flyttade strax efter 3-årsbesöket till Karlstad men har inte tagit kontakt med något BVC förrän nu. De har alltså inte gjort 4-årsbesöket och inte 5½-årsbesöket. Vad ska vi göra på det besöket när vi tar emot dem, ska vi ”ta ikapp” 4-årsbesöket? Är vårt hörsel- och syntest anpassat för en sexåring eller ska hon remitteras till annat ställe för det? Tänker på att hon i förskoleklass med KM-tavlan också är prematurfödd, då känns men det är ju bra om en ev syndet extra angeläget. nedsättning upptäcks så tidigt som möjligt. Om vi använder HVOT är det 3 m och 0,65 eller 1,0? HVOT-testet görs på 3 m. Vi godkänner 0,65 utan sidodiffeLena Hilmertz: Egentligen ska rens vid 4 årskontrollen men då hon testas med KM-tavlan (pga hon nu är 6 år tycker jag hon bör ålder) men tycker att ni kan göra klara 0,8. ett sedvanlig 4-årstest och remittera vid synnedsättning. Cristina Gillå: Hörselscreening Man kommer ju testa henne är samma som vid 4 år. också inom SHV då hon börjar Hälsningar från: Camilla Andersson - Folktandvården i Värmland Nu har jag varit anställd på Hälsoodontologiska utvecklingsenheten, Folktandvården Värmland sen 1 november 2014 och jag efterträder till Agneta Engström som gått i pension – tiden går fort när man har roligt! Jag vill passa på att slå ett slag för erbjudandet om fluoranalyser av vatten i egen brunn, till barnfamiljer med barn upp till 6 år. Glöm inte att erbjuda Era berörda barnfamiljer som besöker Er! En vädjan till Er är att var noga med att märka analyslappen med enhetstillhörighet (Ert kliniknamn) samt förälderns- och barnets uppgifter. Dessa uppgifter är viktiga för den årliga statistiska sammanställningen ut till samtliga Folktandvårdskliniker, gällande värden på inskickade fluoranalyser i området. Fluoranalysmaterial, fluorstatistik och broschyren ”Dricksvattnets fluorhalt i Värmlands län” beställer Ni via mig – ring eller maila, så skickar jag ut material så snart som möjligt till Er klinik. Som sagt, hör nu av Er vid frågor och funderingar – kontaktuppgifter ser Ni nedan Vänliga hälsningar Camilla Andersson, Munhälsostrateg/Leg. tandhygienist, Hälsoodontologiska utvecklingsenheten,054-61 94 61, [email protected] 11 BHV-journalen i Cosmic Nya BHV-mallen Text: Isabel Lindgren BHV-enheten har tillsammans med allmänmedicins cosmicgrupp arbetat fram ett nytt förslag på mall i BHVjournalen. Förslaget i mallen är att man slår ihop Inskrivningsmallen, besök BHV och tabellerna uppfödning och föräldrars rökvanor till en enda mall. Den nya mallen finns inlagd i ”Cosmic utbildning” och BHV-enheten vill att så många som möjligt går in och testar och kommenterar mallen innan den läggs in i driftmiljön. I den nya mallen har vi även försökt att minska storleken på mallen och har därför gjort flera sökord dynamiska [D], vilket innebär att du öppnar sökordet bara när du behöver komma åt fler alternativ. Ett nytt sökord där läkaren ordinerar vaccinationer som avviker från basprogrammet ska också läggas in i nya BHV-mallen, mer information om detta kommer. Föräldrars rökvanor Här kommer du först att väjla vilket tidpunkt det gäller och sedan pilar man över om det är ingen, modern, fadern eller annan rökare i barnets hemmiljö. Man kommer att kunna lägga in flera värden vid ett och samma tillfälle. Uppfödning Här kommer du först att väjla vilket tidpunkt det gäller och sedan pilar man över hur uppfödningen sett ut vid de olika tidpunkterna. Man kommer att kunna lägga in flera värden vid ett och samma tillfälle. 12 Dietist mödra- och barnhälsovård Information och nyheter från Livsmedelverket Livsmedelsverket har reviderats kostråden Kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationer 2012 och har reviderats i en ny broschyr som heter ”Hitta ditt sätt”. Kostråden i broschyren är enkla och skrivna på ett sätt som öppnar upp för variation och anpassning efter individuella skillnader och förutsättningar. Broschyren tar även upp vikten av regelbunden motion. Kostråden passar för de flesta och handlar om att må bra på lång sikt. I de nya råden integreras hälsa och miljö på ett tydligare sätt än tidigare. Hitta ditt sätt - fem enkla tips 1. Låt grönsakerna ta plats – utgå från grönsakerna när du planerar middagen, och lägg sedan till fisk, kyckling, ägg eller lite kött. 2. Ät mindre socker – fundera på var det är enklast att skära ner. Även små förbättringar räknas! 3. Minska på saltet, inte på smaken – använd färska och torkade örter, citron, vitlök, chili, curry och andra kryddor istället, så smakar maten ändå mycket och gott. 4. Ät långsamt, var närvarande och njut av alla smaker! Går det för fort hinner man inte njuta av maten och det är lätt att äta för mycket. 5. Sitt inte stilla för länge, utan ta många aktiva mikropauser – lägg in en påminnelse i mobilen! För att läsa broschyren klicka här Ny kampanj från Livsmedelsverket Syna saltet! I Sverige äter vi nästan dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Hälften vore nog! Det är lätt att äta för mycket salt. Det kan räcka med två smörgåsar och en tallrik flingor till frukost och en portion färdiga köttbullar med pulversås till lunch för att komma upp till ohälsosamma saltnivåer. Läs mer om salt på Livsmedelsverkets hemsida Barn med fetma klarar skolan sämre Text: www.dn.se/nyheter/sverige/barn-med-fetma-klarar-skolan-samre-1/ Det är svårare för feta barn att klara skolan, v isar en ny studie. Samtidigt kommer positiva resultat från pågående forskning – det tycks vara möjligt att förebygga problemen. 13 Ny tydligare flödesschema vid misstanke av komjölksprotein allergi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Rutin Version Division allmänmedicin 1 Antal sidor 1 Vi har nu en tydligare flödeschema vid Fastställare misstanke komjölksprotein allergi. Flödeschemat innebär bland annat Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. snabbare remiss till barndietisten för kostråd om komjölksfrikost. Flödeschemat2015-06-01 ligger ute på våra lokala Staffan Skogar, Karin Malmqvist, divisionschef 2018-05-31 anvisningar där du finner även en bilaga med information om komjölksfri kost. barnhälsovårdsöverläkare Dokumentägare Komjölksproteinallergi Gäller för: BVC i Värmland Flödesschema för BVC vid misstänkt reaktion på komjölksprotein Kolik Komjölksproteinfri kost vid amning eller användande av komjölksfri modersmjölkersättning kan prövas (Bilaga)Ordination via BVC-läkare/SSK. Förälder får köpa själv via apotek BVC följer upp efter 5 - 7 dagar Ingen förbättring Återintroduktion mjölk Vid misstanke om komjölksproteinallergi och symtom som: • • • • • • • Eksem Diarré Kräkningar Förstoppning Dålig viktuppgång Sömnstörningar Luftvägssymtom Vid en klar förbättring Fortsatt mjölkfrikost Remiss till BUM för barnläkarbedömning Remiss till BUM dietist för kostråd och förskrivning av Hydrolysat Återintroduktion av mjölk kan övervägas vid ca 4 mån ålder Remiss till BUM för uppföljning /provtagning om försatt problematik av mjölk Remiss till BUM dietist för kostrådgivning mjölkfrikost Utarbetad av: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare och Jannette Grahn Vera, dietist för mödra- och barnhälsovården i Värmland Titel Komjölksproteinallergi 14 Version 1 Giltig t.o.m. 2018-05-31 Matkultur Ett slag för min supermat SVT har visat första delen av ett dokumentär kal�lad ”Världens bästa diet” där de programledarna åker runt i världen och rangordnar länderna utifrån deras matvanor och påverkan på folkhälsan. I första programmet kunde man se hur maten i fattiga Eritrea var bland de nyttigaste. Maten bland annat dels av den mycket järnrika injera bröd gjort på teffmjöl som jag också har tidigare nämnt i denna ruta. Fyllningen i injera bröd innehåller alltid någon eller några sort bönor, linser och kikärter. Detta fick mig att tänka på maten jag är uppväxt med och som jag gärna vill kalla supermat, min supermat. Bönor, linser och kikärter i olika former och färger. Dessa livsmedel är inte bara fulladdade med nyttigheter som bland annat fibrer, järn och kalcium utan är riktigt billig mat! Därför vill jag slå ett slag för det jag kallar min supermat. Bönor, linser och kikärter passar alldeles utmärkt till sommarens sallader, kan blandas med grönsaker, i pastasallader eller varför inte ha de som dipp (som exempelvis hummus =kikärtsröra från medelhavsländerna)till grönsaker eller att bre på gott grovt bröd. Även livsmedelverket i sina kostråd rekommenderar att öka intaget av bönor, linser och kikärter . Så… ät gärna mer av supermaten!! Till dokumentär ”Världens bästa diet” Livsmedelsverket ger rådet att koka frysta importerade hallon i en minut innan de äts Livsmedelsverket har hittat norovirus i det parti hallon som misstänktes ha orsakat matförgiftningar i Ljungby. Koka därför alltid importerade frysta hallon i en minut då dör viruset. 15 Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Frågor och svar om amning Livets tråd är en arbetsgrupp Vi önskar få till ett forum för amningsfrågor i Lilla LiV:et och Tratten till detta behöver vi er hjälp. Skicka intressanta fallbeskrivningar, frågor och synpunkter, som efter behandling i Livets tråd publiceras i respektive tidning. Amningsutbildning Uppdragsutbildning i amning på avancerad nivå 7,5hp startar vid Karlstad universitet vecka 40. Det är begränsat antal platser som fördelas inom verksamheterna i vårdkedjan. Intressanta artiklar: BB-ronden kan med små medel stärka mammor som vill amma ”Tillägg på BB kan vara en orsak till att amningen sjunker i Sverige” Inbjudan från Livets tråd Amning och bröstmjölk - Ny kunskap om fysiologi och praktik Tid Torsdag 27 augusti 2015 Kl. 09:00 – 12:00 Plats Samlingssalen Centralsjukhuset Karlstad Målgrupp Öppen föreläsning om amning och bröstmjölk Vårdkedjegruppen Livets tråd bjuder in till öppen föreläsning med Jenny Ericson, barnsjuksköterska och doktorand från landstinget i Dalarna. Program 09:00 – 10:00 Livet tråd informerar 10:00 – 12:00 Jenny Ericson föreläser All personal i vårdkedjan som möter blivande föräldrar och föräldrar Anmälan till Ingen anmälan krävs Välkommen! Livets tråds arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2015: Anette Andersson, Anita Arn Dahl Ann-Sofie Skog Anna Brundin Cristina Gillå Eva Nilsson Eva Norberg Inger Johansson Margareta Billebo Towe Magnusson Ward Frågor och synpunkter: Information och närmare upplysning [email protected] Cristina Gillå 054-61 66 76 [email protected] [email protected] Eva Nilsson 054-61 67 08 [email protected] 16 Inbjudan Fortbildningsdagar för all BVC-personal 15 – 16 oktober 2015 på Selma Spa Tid Torsdag - fredag 2015-10-15/16 Dag 1: Kl. 09:00 – 17:00 (fika från kl 08:30) Dag 2: 08:00 – 16:00 Plats Selma Spa Sunne Målgrupp BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Psykolog MBHV Enhetschefer Sista anmälningsdag 1 oktober 2015 Länk till anmälan https://www.webropolsurveys. Klicka här com/S/FC3097583B749845.p ar Kostnad Ingen avgift för LiV-anställd personal inom BVC Enkelrum: 2140 kr (ex moms) Dubbelrum: 1940 kr (ex moms) Information och närmare upplysning Cristina Gillå 054-61 66 76 [email protected] Staffan Skogar 054-61 66 78 [email protected] Isabel Lindgren 054-61 66 77 [email protected] Lars Kullenberg 054-61 40 41 [email protected] Jannette Grahn Vera 054-61 86 68 [email protected] Anna Bodin 054-61 67 91 [email protected] Barnhälsovårdsenheten i Värmland bjuder in till fortbildningsdagar på Selma Spa med aktuella ämnen för all BVC-personal. Eftersom fler än vanligt kommer att delta vid dessa fortbildningsdagar, gäller din bokning i första hand att bo i dubbelrum. Program för dagarna Dag ett o Barns behov i centrum (BBIC) o Föräldragruppsarbetet – presentation och hur går vi vidare? o Vad händer i en grupp - några tankar om föräldragruppens utveckling o Cosmic och statistik - hur dokumenterar vi för att få ut rätt statistiken o Information och nyheter från nutritionsföretagen o Nationella barnhälsovårdsprogrammet Dag två o Förstoppning & enures – information och föreläsning från barnoch ungdomsmedicin o Barnets motoriska utveckling under förskoleåldern – information och föreläsning av sjukgymnaster barn- och ungdomshabiliteringen o Att prata om övervikt och fetma o Vaccinationsnytt o Nationella barnhälsovårdsprogrammet o Information och nyheter från nutritionsföretagen Tema för kvällen Visa dina okända/kända förmågor – anmäl dig till kvällens BVCtalangjakt! Selma Spa erbjuder under eftermiddagen bad och träning. Du kan också boka behandlingar, salongsbokning tel. 0565-166 10 eller [email protected] och uppge boknings nummer: 100225 Välkommen! Barnhälsovårdsenheten 17 I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket Lästips för barn, föräldrar & personal Svea bygger Av Linda Palm Linda Palm är förskolelärare och har skrivit boken för att ge småbarnsföräldrar och barn en mysig stund genom läsningen. I slutet av boken finns en sk. storyline så att boken kan sammanfattas tillsammans med barnet efteråt. Boken handlar om Svea som är ett och ett halvt år och som genom att busa upptäcker världen. 0-3 år. Skrattar bäst som skrattar sist Av Mati Lepp Nils har en kompis som heter Sollan och en dag är han så rolig på samlingen att Nils skrattar så mycket att han råkar kissa på sig. Retstickan Bertil kan inte hålla tyst och retar Nils för det. Men allt får ett oväntat slut och det blir som i ordspråket ”Skrattar bäst som skrattar sist.” 3-6 år. Märta och sagohästarna Av Erika Eklund Wilson Det här är en perfekt läsa-lätt-bok med korta meningar och många uttrycksfulla och humoristiska färg-illustrationer. Det finns en serie om Märta - hästälskaren som börjat på ridskola men samtidigt är rädd för hästar. Underhållande läsning som beskriver kärleken till hästar, livet i stallet, känslor och vänskap. Nybörjarläsaren får också en del fakta på köpet. 6-9 år. Brandkårsmysteriet Av Martin Widmark och Helena Willis Martin Widmark kan konsten att berätta en historia som är ”lättläst, men inte lättlöst!” Det betyder ett enkelt och rakt språk, med en välplanerad och klurig intrig. Detta, parat med det vitala samspelet med Helena Willis skruvade bilder, gör varje bok till ett oemotståndligt läsäventyr. Inte undra på att nästintill varje barn i Sverige har full koll på Lasse och Maja! 6-9 år. Skriv gärna ut och tipsa föräldrar! 18 Barn och familjehälsa Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård är stängd vecka 31. Rådgivningstelefonen för småbarnsföräldrar är öppen hela sommaren, under v 28, 29, 30, 32 med begränsning. Psykologer som nås för konsultation under sommaren är: Vecka 26 Lars Kullenberg 054-614041 Caroline Runstrand 054-614004 Lisa Bodland-Fielding 054-614150 Eva Nahnfeldt 054-64017 Maria Gybrant 054-614050 Vecka 32 Anna Lindgren 054-16146, tisdag och onsdag Vecka 33 Anna Lindgren 054-616146 Lena Granath 054-614114 Lisa Bodland-Fielding 054-614150 Sandra Hernfridsson 054-614101 Eva Nahnfeldt 054-614004 Maria Gybrant 054-614050 Vecka 27 Caroline Runstrand 054-614004 Lena Granath 054-614114 Lisa Bodland-Fielding 054-614150 Maria Gybrant 054-614050 Sandra Hernfridsson 054-614101 Föräldrastödsmottagningen är stängd vecka 29-31 Förskoleteam Tummen är stängt vecka 28-31 Vecka 28 Caroline Runstrand 054-614004 Lena Granath 054-614114 Vårdadministratörer Marita Nilsson 054-614393 Yvonne Karlsson 054-616066 Vecka 29 Lars Kullenberg 054-614041 Caroline Runstrand 054-614004 Vi tackar för gott samarbete och önskar er en ledig och solig sommar! Vecka 30 Lars Kullenberg 054-614041 Caroline Runstrand 054-614004 Vecka 31 Mottagningen är stängd Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl [email protected] Cristina Gillå, verksamhetsutv [email protected] Lars Kullenberg, psykolog MBHV, [email protected] Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, [email protected] Anna Bodin, versamhetsutv FC [email protected] Isabel Lindgren, assistent, [email protected] Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad 054-61 66 77 e-post: [email protected] Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 19
© Copyright 2024