Ladda ned verksamhetsplan 2015
VP 2015 Dnr: 2011-19183 Upplaga: 50 ex. Utgåva nr. 1 Tryck: Tekniska nämndhuset, december 2011 Budget och verksamhetsplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden På intranät http://intranat.stockholm.se/styrdokument På internet www.stockholm.se/miljoforvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde 2015-01-27, § 8 Tid Tisdagen den 27 januari 2015 kl 17.00 – 19.00 Plats Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset Justerat Tisdagen den 27 januari 2015 Katarina Luhr Jonas Naddebo Närvarande Beslutande ledamöter: Katarina Luhr (MP) ordföranden Jonas Naddebo (C) vice ordföranden Maria Östberg Svanelind (S) Mattias Vepsä (S) Mervi Mäkinen Andersson (S) Måns Lönnroth (S) Roger Orwén (MP) Rikard Warlenius (V) Lars Jilmstad (M) Christoffer Järkeborn (M) § 1-7 Torbjörn Erbe (M) Helena Ljungberg (M) Joar Forssell (FP) Tjänstgörande ersättare: John Myhrman (M) för Christoffer Järkeborn (M) §§ 8-18 Ersättare: Ellinor Rindevall (S) Jonas Svanfeldt (S) Linnéa Joandi (MP) Maria Sävström (MP) John Myhrman (M) §§ 1-7 Alicja Lindell (M) Tapani Juntunen (M) Ola J Hedin (FP) Märta Martin Åkesson (C) Göran Sydhage (KD) Tjänstemän: Förvaltningschefen Gunnar Söderholm, Håkan Andersson, Monika Gerdhem, Emma Hedberg, Jenny Holmberg, Gustaf Landahl, Luis Lopez, Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Daniel Selin, Maria Svanholm, Emily Tjäder samt borgarrådssekreteraren Ida Mohlander. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 2 (12) §8 Verksamhetsplan 2015 för miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr 2014-17840 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag: Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till Verksamhetsplan 2015 enligt bilaga 2 till tjänsteutlåtandet, samt överlämna den till kommunstyrelsen. 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära omslutningsförändring med 16,7 mnkr för ökade kostnader och intäkter för externt finansierade projekt och för tillsyn enligt bilaga 2.1 till tjänsteutlåtandet. 3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om budgetjustering med 0,4 mnkr ur central medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för 2015 för skyddsåtgärder för groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat samt undersökning av kryptogamfloran i flera reservat. 4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om budgetjustering med 0,3 mnkr ur central medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för 2015 avseende medel för förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat, för att följa upp, utveckla och samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur och kulturreservat. 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om budgetjustering med 5,4 mnkr på grund av felskrivning avseende budgeterade intäkter i KFs budgetförslag. 6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till tillsynsplan enligt bilaga 2.2 till tjänsteutlåtandet. 7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till miljöövervakningsplan enligt bilaga 2.3 till tjänsteutlåtandet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 3 (12) 8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till internkontrollplan enligt bilaga 2.4 till tjänsteutlåtandet. 9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till risk- och väsentlighetsanalys - KF indikatorer enligt bilaga 2.5 till tjänsteutlåtandet. 10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till risk- och väsentlighetsanalys nämndens väsentliga processer enligt bilaga 2.6 till tjänsteutlåtandet. 11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till jämställdhets- och mångfaldsplan enligt bilaga 2.7 till tjänsteutlåtandet. 12 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart. Handlingar i ärendet Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut 1) Ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP), Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Rikard Warlenius (V) föreslår (se beslutet). 2) Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. Delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut samt i övrigt anföra följande: Staden har under den senaste mandatperioden, under Centerpartiet och alliansens styre, växlat upp miljöarbetet. 2010 blev Stockholm Europas första gröna huvudstad. 2013 blev stadens arbete med grön tillväxt prisat av OECD i en rapport om Stockholm. 2014 blev staden utnämnd till Årets klimatstad av WWF:s internationella expertjury. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Staden har nått sitt klimatmål 3,0 ton CO2 per invånare och år i förtid. Luftkvaliteten har blivit avsevärt bättre avseende PM10-partiklar till följd av en lång rad åtgärder som den förra Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 4 (12) majoriteten prioriterade. Stockholms stads fordonsflotta består numera av miljöbilar. Energikraven på nybyggnation är de skarpaste i landet. Stora projekt har påbörjats för att införa matavfallsinsamling i stor skala och för att radikalt förbättra avloppsreningen i staden. Stora satsningar på hållbara transporter genom cykelmiljarden och utbyggnad av tunnelbanan har inletts. Arbetet med miljöprogrammen har effektiviserats, likaså tillsynsverksamheten vid miljöförvaltningen. En kemikalieplan har tagits fram, Kemikaliecentrum startats och färden mot en giftfri stad påbörjats. Mot denna bakgrund har Stockholm och den nya majoriteten mycket att leva upp till. Centerpartiet hänvisar till sin reservationsbudget för Stockholms stad 2015 avseende ingångsvärdena i nämndens verksamhetsplan. De planer som presenteras i bilagorna 2.2-2.7 är rimliga utifrån de förutsättningar som nämnden givits i stadens budget. Vi noterar med förvåning en rad felskrivningar och övriga korrigeringar som tydligen måste göras i majoritetens budget. Dessa tar vi inte ställning till. I majoritetens budget noterar vi frånvaron av aktiviteter för internationellt utbyte. Vi befarar att Stockholm kommer att förlora sin plats som en framstående stad i det internationella miljöarbetet. Därmed riskerar vi att förlora inflytande, kompetens och svenska företag som skapar gröna jobb får svårare att hävda sig i konkurrensen. Målet om ett fossilfritt Stockholm till 2040 blir svårt att uppnå på grund av faktorer som staden inte fullt rår över men vi är beredda att ge det en chans och jobba för det. En viktig faktor är hur majoriteten tänker definiera fossilfritt och stadens systemgränser samt huruvida kommunal klimatkompensation kommer att medges eller ej. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsverksamhet har efter ett gediget arbete på miljöförvaltningen blivit både effektiv och uppskattad. Från Centerpartiets sida betonar vi att den även framgent ska vara kostnadseffektiv och präglas av transparens. Tillsynen ska kombinera omsorgen om stockholmarna och miljön med en insikt om företagandets villkor. Därför ska nämnden löpande arbeta med regelförenkling. Nämnden ska noga följa NKI (Nöjd kundindex) för verksamheten. Nämndens tillsynsfunktioner Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 5 (12) besitter vidare en mycket stor kompetens. Därför ska resultat och rapporter i möjligaste mån delges allmänheten via etjänster och appar. Självkostnadsprincipen för tillsynen är viktig och nämnden ska därför bevaka att denna princip tillämpas i nationell lagstiftning och EU-lagstiftning. Samma sak gäller rätten att bedriva tillsyn på kommunal nivå. Den kompetens som miljöoch hälsoskyddsnämnden besitter och som kommer stockholmarna till del är beroende av att dessa uppgifter ligger på den lokala nivån. Utvecklingen av tillsynens taxor för 2016 ska så långt det är möjligt följa prisutvecklingen och självkostnadstäckningen ska hållas hög. Vi anser det vara viktigt att den höga kompetensen på miljöförvaltningen bibehålls, därför har vi i Centerpartiets budget fortsatt den satsning på kompetenshöjande insatser som alliansen avsatte 3 miljoner kronor för 2014. I vårt förslag avsätter vi 3 miljoner för detta även 2015. 3) Lars Jilmstad m.fl. (M) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. 2. 3. Förvaltningens förslag till beslut avslås. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en verksamhetsplan i överensstämmelse med vad som anförs i detta beslut samt i enlighet med Moderaternas budgetreservation i kommunfullmäktige. Därutöver anförs följande: Vårt mål är att Stockholm ska påbörja omställningen till att bli en hållbar stad med höga ambitioner inom klimat och miljö. Stockholmarnas hälsa ska gynnas genom ett långsiktigt arbete med sikte på en ren stadsmiljö. Det ska vara lätt för stockholmarna att göra miljömedvetna val i sin vardag. Målet ska vara att minska stockholmarnas ekologiska fotavtryck. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Tack vare att Alliansen drivit på för hållbarhetsarbetet i Stockholm, utsågs staden av EU-kommissionen till Europas miljöhuvudstad 2010. Utnämningen har bidragit till ett ökat intresse för Stockholms miljöarbete, där staden fungerar som inspiratör och föredöme för andra städer runt om i världen. Utnämningen har också bidragit till att stockholmarnas medvetenhet kring stadens miljöarbete och krav på en aktiv miljö- och klimatpolitik har ökat. Staden prioriterar ett aktivt och målinriktat miljö- och klimatarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska delta i EU- och forskningsprojekt för att i samarbete med andra svenska och europeiska städer Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 6 (12) påverka EU-regelverket, driva åtgärdsarbete och utvecklingen framåt och utbyta erfarenheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för det övergripande miljö- och hälsoskyddet i staden. Nämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels-, skyddssmittskydds- och tobakslagstiftningen. Tillsynen omfattar bland annat miljöfarlig verksamhet, livsmedelshantering, inomhusmiljö och offentliga lokaler. Nämnden är även prövningsmyndighet för vissa av de verksamheter som omfattas av nämnda lagstiftningar. Till uppgifterna hör också miljö- och luftövervakning, bullerbekämpning samt planering och samordning inom miljöskydds- och naturvårdsområdet. Nämnden ska också stödja stadens bolag och nämnder i deras miljöarbete. Inom tillsynsarbetet är det viktigt att arbeta förebyggande genom god information till stadens verksamhetsutövare. Nämnden ska även informera om miljöoch hälsofrågor till stadens invånare och företag. Nämnden har ett särskilt rapporteringsansvar för arbetet med: att Stockholm är klimatneutralt, att Stockholm har ren luft och rent vatten, samt att det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil. Parker och naturreservat är viktiga för stockholmarna och ska underhållas bättre. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha ett särskilt ansvar för att stötta ansvariga nämnder när det gäller skötseln av stadens grönområden och naturreservat. Nämnden ska medverka tidigt i processen när större stadsutvecklingsområden planeras och när strategidokument för stadens verksamhet tas fram. Nämnden ska medverka i framtagandet av den strategi för ekosystemtjänster och grönytekompensation som ska utarbetas och användas i planprocessen. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en fortsatt viktig roll att bistå övriga nämnder och bolag i att uppfylla målsättningarna i Miljöprogrammet för 2012-2015. Kommunstyrelsen har ett samordnande och övergripande uppföljningsansvar för miljöprogrammet, men miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett utpekat huvudansvar för 11 av 29 delmål samt ett delat ansvar för uppföljning av ytterligare fem delmål. Arbetet för framtagande av ett nytt miljöprogram för kommande period ska påbörjas där miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bistå kommunstyrelsen i detta arbete. Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser ska minskas till 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare och år till 2020 inom Stockholms stad. Nämnden ska medverka i arbetet med att ta fram en strategi för att nå klimatmålet 2,3 ton koldioxidekvivalenter per Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 7 (12) stockholmare och år till 2020. Genom investeringar i energieffektiviseringar och förnybar energiproduktion ska stadens utsläpp från egna byggnader och anläggningar minska. Energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska med tio procent till 2019 jämfört med 2011. Nämnden ska också involveras i åtgärder för klimatanpassning av staden, som finansieras med medel från klimatmiljarden. Energicentrum är en servicefunktion inom miljö- och hälsoskyddsnämnden som fyller en viktig roll i att sänka stadens kostnader och CO2-utsläpp. Åtgärder som stadens fastighetsägare tillsammans med Energicentrum planerar att genomföra till 2019 syftar till att sänka energianvändningen med tio procent. Energicentrum ska utvecklas för att effektivt samordna och påskynda energieffektivisering och klimatåtgärder, och ha tät interaktion med den centrala klimatfunktion som ska inrättas under stadsledningskontoret. Energikrav vid byggprojekt ska följas upp och skärpas. EU:s vattendirektiv har stor betydelse för stadens vattenvårdsarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en viktig roll för stadens vattenprogram och arbetar enligt stadens handlingsplan för att nå målet om att samtliga vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status senast år 2021. Nämnden ansvarar även för det 151 samordnade arbetet enligt strategin för rening av Bällstaån. Projektet att restaurera sjön Magelungen fortskrider. Olika alternativ ska utredas. Arbetet leds av exploateringsnämnden i samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnden. 3) Joar Forssell (FP) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. 2. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut samt i övrigt anföra följande: En hållbar stad är en stad som växer i takt med människor och miljö. Vi är övertygade om att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling arbetar med, och inte mot, varandra. Liberal miljöpolitik är tillväxtvänlig, teknikpositiv och utvecklingsinriktad. För stockholmarna ska det vara lätt att agera miljösmart, miljövänliga val i vardagen ska vara enkla och effektiva. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Stockholms stad ska som konsument, producent och Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 8 (12) myndighetsutövare ta ett stort ansvar för ett hållbart samhälle. Såväl upphandling av varor och tjänster som kraven på nyoch ombyggnation ska präglas av höga ambitioner på energieffektiviseringar, miljövänlighet och tillgänglighet. Det är helt nödvändigt när vi bygger staden framåt att nämndens kompetens inom miljö- och klimatfrågor tas tillvara i de allra tidigaste skedena i exploaterings- och byggprojekten. Samordningen mellan Exploateringsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Trafiknämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden måste ske tidigt i produktionsplaneringen. Klimatet Stockholm har nått fossilbränslemålet på 3,0 ton CO2 /stockholmare fram till 2015. Den nya målsättningen ska vara att nå 2,3 ton CO2-ekvivalent till och med 2020 och att energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska med tio procent till 2018 jämfört med 2011. Huvudmålet är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2040. Energicentrum ska fortsätta arbetet med att vara en servicefunktion till stadens fastighetsägare och fyller en viktig roll i att sänka stadens kostnader och CO2-utsläpp. Arbetet med projektet Järva-Solstaden ska utvecklas liksom möjligheterna att använda överskottsvärme och överskottskyla i fjärrvärmenätet. Miljöbilsprojektet har varit framgångsrikt. Fordon i stadens tjänst ska drivas av fossilfritt bränsle. Tillsammans med trafik- och renhållningsnämnden ska nämnden fortsätta att utreda och implementera ytterligare incitament för supermiljöbilar i staden inom parkeringsområdet. Matavfall och återvinning Stockholms stad har med Folkpartiet och alliansen höjt ambitionen avsevärt när det gäller matavfallsinsamling för att öka tillgången till biogas i regionen. Det ska vara lätt att göra miljövänliga val som stockholmare. En enkel och tillgänglig avfalls- och återvinningshantering bör vara målet. Tillsynsplanen måste spegla att dagens problem med nedskräpning och överfulla återvinningscentraler är oacceptabelt. Fler fraktioner ska på sikt införlivas i den optiska sorteringen. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Luftkvalitet Att komma till rätta med luftkvaliteten i staden har varit en av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 9 (12) Folkpartiets mest prioriterade lokala miljöfrågor under den gångna mandatperioden. Staden har redan infört en rad verkningsfulla åtgärder, såsom dubbdäcksförbud, hastighetsbegränsning och dammbindning, och arbetar kontinuerligt med att inventera och testa nya lösningar. Arbetet ger resultat och bör fortsatt kompletteras av den lokala dubbdäcksavgift som alliansregeringen beslutade att utreda. En god inomhusmiljö är angelägen, särskilt för barn. Arbetet med att säkerställa luftkvaliteten genom ventilationen på skolor och förskolor ska fortsätta. Nära till naturen Alla stockholmare ska kunna besöka naturreservaten och då behöver vi satsa på tillgängligare entréer till reservaten. En tydlig skyltning och bra belysning behöver också komma på plats för att öka tillgängligheten och göra det lättare att ta sig fram. Intrång i övriga grön- och vattenområden bör vara så små som möjligt och ersättas på lämpligt sätt genom kompensation. Vi behöver bygga staden med tanke på kommande klimatförändringar. Det betyder att förändringar i mark- och vattenområden måste ta hänsyn till detta. God kommunikation med medborgarna Service och tillgänglighet gentemot stadens medborgare och företag ska alltid vara i fokus för tillsynsverksamheten. Information och tillsynsresultat vara lättillgängliga Nämnden ska fortsätta sitt arbete med att vara ett föredöme för öppen kommunikation med medborgarna. Det ska vara lätt att skaffa sig kunskap som medborgare och konsument. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Ett giftfritt Stockholm Det tydliga fokuset i förvaltningens förslag på att undvika barns exponering för skadliga kemikalier är bra. Däremot behövs det att stadens nämnder och bolag engageras tydligare i kemikalieplanens implementering. Inför det strategiska ärendet behövs ett proaktivt arbete med tydliga förslag till uppföljningsåtgärder som kan tillämpas av förvaltningar, bolag och stadsdelsnämndernas övriga verksamhet utöver förskolan. Annars riskerar kemikalieplanen bli en punktinsats som klingar av efter bara några år. Arbetet med kemikalier finns framför allt beskrivet under kommunfullmäktiges mål 2.4 ”Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil”. Ändå riktar sig stora delar av arbetet med förskolan mot Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 10 (12) stadsdelsnämnderna och SISAB, inte mot barn och föräldrar. För att uppnå det övergripande målet bör riktade kommunikationssatsningar också vända sig till föräldrar med barn i förskolan och föräldrar som står inför val av förskola för sina barn. Att bygga den hållbara staden Det är utmärkt att majoriteten fortsätter att driva den linje allianspartierna fört i miljö- och hälsoskyddsnämnden om att miljöförvaltningen måste komma in tidigt i exploaterings- och planärenden. I budget och förslag till verksamhetsplan saknas dock så väl medel som planer för hur detta ska genomföras, och ingen av nämnderna utpekas som ansvarig för att den nya samverkansmodellen ska komma till stånd. Nämndmål bör också utformas så att förvaltningen intar en aktiv roll som bärare och förmedlare av erfarenheter. Beslutsgång Ordföranden Katarina Luhr (MP) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Katarina Luhr m.fl. (MP), Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Rikard Warlenius (V). Reservation Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Lars Jilmstad m.fl. (M) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Joar Forssell (FP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Ersättaryttrande Ersättaryttrande lämnas av Göran Sydhage (KD) enligt följande: Om jag hade haft rösträtt skulle jag ha yrkat enligt följande: 1. 2. 3. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Att avslå miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en verksamhetsplan i överensstämmelse med vad som anförs i detta beslut samt i enlighet med Kristdemokraternas budgetreservation i kommunfullmäktige Att därutöver anföra följande: Stockholm har gjort stora framsteg inom miljöområdet under Alliansens styre. Stockholm utsågs av EU-kommissionen till Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 11 (12) Europas miljöhuvudstad 2010. Utnämningen har bidragit till ett ökat intresse för Stockholms miljöarbete, där staden fungerar som inspiratör och föredöme för andra städer runt om i världen. Utnämningen har också bidragit till att stockholmarnas medvetenhet kring stadens miljöarbete och krav på en aktiv miljö- och klimatpolitik har ökat. Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser ska minskas till 3,0 ton CO2 ekvivalenter till 2015 och energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska med tio procent till 2015 jämfört med 2011. Huvudmålet är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2050. Nämnden ska vidare bistå kommunstyrelsen i implementerandet av en fossiloberoende organisation 2030. Det är av central betydelse att arbetet med energieffektiviseringar fortsätter samt att stora ansträngningar görs för att inte huvudmannaskap, organisation eller administrativa svårigheter leder till ett sämre resultat. Stockholms stad har höjt ambitionen avsevärt när det gäller matavfallsinsamling för att öka tillgången till biogas. Insamlingen ska ske genom modern optisk teknik och vara anpassad efter stadens olika förutsättningar. Staden har antagit en handlingsplan för insamling av matavfall för biologisk behandling och ska nå det nationella målet om 50 procent år 2018. Staden har även antagit en biogasstrategi som ska fortgå. Implementeringen av den antagna miljöbilsstrategin ska fortgå. Nämnden ska fortsatt bistå trafiknämnden i att bygga ut laddinfrastrukturen. Staden ska också fortsätta arbetet med att successivt byta ut stadens fordonsflotta till elbilar. I linje med miljöbilsstrategin ska nämnden inom ramen för detta arbete också samordna arbetet med att stadens nämnder och bolag där det är lämpligt ska använda sig av bilpooler som supplement till att själva äga fordon. Kontrollen av inomhusmiljön i stadens fastigheter är viktig för att säkerställa en god inomhusmiljö. Brister som uppdagas i samband med uppföljningen efter luftkvalitetsmätningar ska åtgärdas. Det är särskilt angeläget att säkerställa en giftfri och bullerfri arbetsmiljö i stadens förskolor och skolor. Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen För stockholmarnas hälsa är det viktigt att uppnå en god Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sida 12 (12) utomhusmiljö, vilket inbegriper såväl bullerfrågor som luftkvalitet. Dubbdäcken utgör den enskilt viktigaste källan till partikelemissioner. Staden har tidigare infört dubbdäcksförbud på Hornsgatan vilket har minskat men inte löst problemen. Kristdemokraternas inställning är att en dubbdäcksavgift är att föredra framför ytterligare förbud. Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbete med att kartlägga och sanera historiskt förorenade områden ska fortgå. Arbetet syftar till att minska spridningen av gifter från numera nedlagda verksamheter i exempelvis parker och grönområden och kan även möjliggöra nya områden för exploatering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden är samordningsansvarig för stadens vattenprogram och arbetar enligt stadens handlingsplan för att nå målet om att samtliga vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status senast år 2021. Nämnden ansvarar även för det samordnade arbetet enligt strategin för rening av Bällstaån. Projektet att restaurera sjön Magelungen fortskrider. Som ett led i intensifieringen av stadens vattenarbete krävs ökat deltagande i regionala vattensamarbeten då många vattendrag är regionala eller mellankommunala angelägenheter. Vid protokollet Jenny Holmberg Rätt utdraget intygar: _________________________________ Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Handläggare John Areschoug Tjänsteutlåtande Dnr:2014-17840 Sid 1 (8) Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden Telefon:0850828994 Verksamhetsplan 2015 för Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande: 1. Godkänna förvaltningens förslag till Verksamhetsplan 2015 enligt bilaga 2 samt överlämna den till kommunstyrelsen. 2. Hos kommunstyrelsen begära omslutningsförändring med 16,7 mnkr för ökade kostnader och intäkter för externt finansierade projekt och för tillsyn enligt bilaga 2.1. 3. Ansöka om budgetjustering med 0,4 mnkr ur central medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för 2015 för skyddsåtgärder för groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat samt undersökning av kryptogamfloran i flera reservat. 4. Ansöka om budgetjustering med 0,3 mnkr ur central medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för 2015 avseende medel för förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat, för att följa upp, utveckla och samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur och kulturreservat. 5. Ansöka om budgetjustering med 5,4 mnkr på grund av felskrivning avseende budgeterade intäkter i KFs budgetförslag. 6. Godkänna förvaltningens förslag till tillsynsplan enligt bilaga 2.2 7. Godkänna förvaltningens förslag till miljöövervakningsplan enligt bilaga 2.3. 8. Godkänna förvaltningens förslag till internkontrollplan enligt bilaga 2.4. Miljö- och hälsoskyddsnämnden stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 2 (8) 9. Godkänna förvaltningens förslag till risk- och väsentlighetsanalys - KF indikatorer enligt bilaga 2.5. 10. Godkänna förvaltningens förslag till risk- och väsentlighetsanalys - nämndens väsentliga processer enligt bilaga 2.6. 11. Godkänna förvaltningens förslag till jämställdhets- och mångfaldsplan enligt bilaga 2.7. 12. Justera beslutet omedelbart. Gunnar Söderholm Håkan Andersson Förvaltningschef Avdelningschef stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 3 (8) Nämndens ekonomi och verksamhet Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram som uppgår till 186,1 mnkr i kostnader och 93,1 mnkr i intäkter, dvs. en nettobudget om 93,0 mnkr. Dessa siffror inkluderar inte justering för minskade intäkter om 5,4 mnkr pga. skrivfelet i kommunstyrelsens budget som ska rättas till i avstämningsärendet. Jämfört med år 2014 ökar därmed nettobudgeten med 15,1 mnkr (inkl. justering). Tas hänsyn till att 2014 års budget utökades med 1,8 mnkr för medel från Centrala medelsreserven (för ökad effektivitet i bostadsproduktionen, gemensam produktionsplaneringer för nya bostäder och skyddsinsatser för grodor) blir ökningen 13,3 mnkr. Förstärkningen av nämndens budget svarar mot ett antal satsningar från kommunfullmäktige. Här märks främst satsningen på Kemikaliecentrum och på information- och kunskapsförsörjning rörande kemikalier säkrar driften av verksamheten och gör att den kan ta sig an kommunfullmäktiges uppdrag. Satsningen omfattar också Energicentrum som på likande sätt har flera uppdrag i budget. Här finns en koppling både till stadens energibesparing och klimatarbetet. Genom förstärkningen av tillsynen kan nämnden satsa på angelägna områden vilket det annars skulle vara svårt att göra pga. kravet på avgiftsfinansiering. Här märks bland annat information till förskolor och skolor om inomhusmiljö och kemikalier och information till fastighetsägare om egenkontroll. Härigenom får livsmedelskontrollen också möjlighet att utreda misstänkta livsmedelsbrott. Här finns en koppling till den av Livsmedelsverket under 2014 inrättade Livsmedelsombudsmannen som är avsedd att vara en kanal för visselblåsare inom livsmedelsbranschen. Många tips om livsmedelsfusk kommer inifrån livsmedelsföretagen. Bland satsningarna märks också medel till ekosystemtjänster och grönyteplanering. Här består nämndens arbete bland annat i att bistå exploateringskontoret att ta fram en strategi för ekosystemtjänster i Stockholm. Slutligen finns bland satsningarna också medel för elbilar. Elbilsupphandlingen slutförs under året och medlen används för ersättning av förvaltningars och bolags inköp av elbilar. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 4 (8) Nedan redogörs för de områden som nämnden erhållet extra medel för i budget: Nytt miljöprogram (2,0 mnkr); Kommunstyrelsen ska under 2015 utarbeta ett reviderat miljöprogram för perioden 20162019. MHN har en fortsatt roll i att stödja nämnder och bolag i uppfyllandet av målsättningarna och ska även bistå kommunstyrelsen i framtagandet av det nya programmet. Giftfri förskola - fortsatt verksamhet vid Kemikaliecentrum (3,0 mnkr); Ett särskilt fokus i Kemikalieplanen är att minska barns exponering för farliga ämnen. Kemikaliecentrum, som genom budgeten är fullt ut finansierat, arbetar särskilt med att göra förskolemiljön giftfri och kommer därvid att stödja huvudaktörerna stadsdelsnämnderna och SISAB. Ökade insatser för information och kunskapsförsörjning (5,0 mnkr); Informations- och kommunikationsarbetet rörande kemikalier intensifieras i syfte att verksamhetsutövare och konsumenter ska få ökad kunskap. En årlig plan för kommunikationsaktiviteter kommer att tas fram och Stockholms kemikalieforum som sedan flera år drivs i samarbete med Svensk handel kommer att utvecklas till att omfatta fler branscher. Samverkan ekosystemtjänster och grönyteplanering (1,0 mnkr); Nämnden ska medverka i framtagandet av den strategi för ekosystemtjänster och grönytekompensation som ska utarbetas och användas i planprocessen. Energicentrum (2,0): Satsningen på Energicentrum ska bidra till att effektivt samordna och påskynda energieffektivisering och klimatåtgärder och därvid ha ett nära samarbete med den centrala klimatfunktion som ska inrättas under stadsledningskontoret Elbilsupphandlingen (1,5 mnkr); Nämnden ska slutföra elbilsupphandlingen och sprida resultaten och erfarenheterna samt ett antal andra aktiviteter. Ökade kostnader för tillsynen (10,0 mnkr, netto 7,0 mnkr); Tillsynen lyfts fram i KFs budget. Myndighetsutövningen och tillsynsfrågorna ska prioriteras och utvecklas. I budet finns en felskrivning, dvs. att budgeterade intäkterna ökar med 8,3 mnkr, ökningen ska i stället vara 3,0 mnkr vilket ska justeras i avstämningsärendet. Samtidigt som nämnden erhåller ovan nämnden extra medel i budget dras budgeten ned med 3,0 mnkr för stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 5 (8) kompetenshöjande insatser för vilket medel erhölls i budget för 2014 och allmän effektivisering om 3,4 mnkr. Nedanstående aktiviteter har beslutats av KF för MHN och ska leda till att KF:s mål för verksamhetsområdet och inriktningsmål uppnås: • Miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden ska tillsammans bilda en projektgrupp för att förbereda planeringen för en framtida stadsutveckling på nuvarande Bromma flygplats.; Av KF:s budget framgår att detta förutsätter att förhandlingarna med den av regeringen utsedda förhandlingspersonen visar att Bromma flygplats kan avvecklas utan att förutsättningarna för jobb och utveckling i regionen försämras. • Exploateringsnämnden ska tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en strategi för ekosystemtjänster och grönytekompensation; Nämnden tar upp detta i mål 1.6.2 angående sitt särskilda ansvar för att stötta nämnder när det gäller skötsel av grönområden och naturreservat. • En kartläggning av miljögifter/förorenad mark ska påbörjas på Bromma flygplats. Enligt avtalet mellan Stockholms stad och Luftfartsverket 2007 ansvarar Swedavia för detta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska medverka till denna kartläggning; Nämnden avvaktar den vidare förhandlingarna om Bromma inför sin medverkan i kartläggningen • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och trafiknämnden ska tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en arbetsordning för hur miljöoch hälsoskyddsnämnden bättre kan integreras tidigt i planeringsarbetet; Nämnden har tagit upp denna aktivitet i sin planering, se mål 1.6.2 • Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram en beräkningsmodell som visar stockholmarnas faktiska klimatpåverkan, inklusive flygresor och konsumtion som sker utanför Stockholms stad; Nämnden avser att så långt som det är möjligt ta fram en beräkningsmodell som visar detta, se mål 2.1.8. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 6 (8) • Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska medverka i kommunstyrelsens arbete med att ta fram en strategi för att nå klimatmålet 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare per år 2020; MHN ska på olika sätt medverka i stadens klimat- och energibesparingsarbete. Huvudmålet är ett fossilbränslefritt Stockholm år 2040. • Kommunstyrelsen ska tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta farm en färdplan mot ett fossilfritt Stockholm; Aktiviteten har tagits omhand i nämndens planering. Färdplanen avser år 2040. Här ingår också att ta fram en strategi för att nå nya utsläppsmål per invånare 2020 (2,3 ton per invånare) och nämnden kommer även att bistå Kommunstyrelsen i arbetet med en fossiloberoende organisation till 2040. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska initiera ett tillsynsprojekt av båtklubbar för att bristerna hos båtklubbarna ska åtgärdas; Tillsyn planeras på 53 båtklubbar med mål att minska användningen av skadliga båtbottenfärger och miljömässigt omhändertagande av avfall. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden, ska tillsammans med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden verka för att det inrättas ett naturreservat i Rågsveds friområde; Nämnden har tagit hand om detta uppdrag inom tillsynen av skyddade områden, mål 2.1.1 • Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda förutsättningarna för att göra Norra och Södra Djurgården samt Lillsjön till naturreservat; Nämnden har tagit omhand detta uppdrag inom tillsynen av skyddade områden, mål 2.2.1. Utredningen leds av exploateringsnämnden. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor inom ramen för kemikalieplanen; Nämnden tar upp detta i sitt mål 2.1.7. Kemikaliecentrum ansvarar för detta arbete i samverkan med stadsdelarna/ SISAB som är nyckelaktörer i arbetet. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 7 (8) • Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att i samverkan med stadens nämnder och bolag genomföra ett utvecklingsarbete med syfte att stadens praktikplatser ska anpassas till de behov som finns hos jobbtorgens aspiranter. Stadens nämnder och bolag ska medverka i denna samverkan och i arbetet med att bereda aspiranterna praktiktillfällen; Kontakten med arbetsmarknadsnämnden kan eventuellt klargöra hur praktiktillfällen kan anordnas och hur dessa kan utformas. Under 2015 avser nämnden att på motsvarande sätt som under 2014, ta emot 10 sommarjobbare som främst ska sysselsättas inom Klimatvågen och även anordna cirka 10 praktikplatser för studenter. • Nämnderna ska möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar och lärlingsanställningar inom sina verksamheter; Nämndens verksamhet är högt specialiserad och kräver som regel högskoleutbildning vilket försvårar denna typ av anställningar. Nämnden behöver närmare undersöka förutsättningarna för Kf:s uppdrag. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i verksamhetsplan 2015 klargöra hur den kommer att genomföra det verksamhetsspecifika EUpositionspappret den har antagit i enlighet med policy om EU-politik med påverkan på Stockholm och stockholmarna; Åtaganden och aktiviteter inom målet 2.2.4 visar på nämndens internationella arbete och är även nämndens redogörelse för hur arbetet kommer att utföras för genomförande av dess EU-positionspapper. • Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön; Här måste nämnden närmare undersöka förutsättningarna och tillvägagångssätt. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 8 (8) Samverkan Arbetstagarorganisationerna har ingen erinran mot det framlagda förslaget till VP 2015. SACO lämnar ett särskilt uttalande vilket framgår av bilaga 1. Bilagor 1. Särskilt uttalande från SACO. 2. Förslag till VP 2015. 2.1 SLK:s blankettset. 2.2 Tillsynsplan för 2015. 2.3 Miljöövervakningsplan. 2.4 Internkontrollplan. 2.5 Risk- och väsentlighetsanalys - KF indikatorer. 2.6 Risk- och väsentlighetsanalys - nämndens väsentliga processer. 2.7 Jämställdhets- och mångfaldsplan. stockholm.se Yrkanden och synpunkter i samband med förhandling om Verksamhetsplan 2015 Sacos lokalförening på miljöförvaltningen är en del av Saco kollektivet i Stockholms Stad. Det är dels vår uppgift att föra fram de yrkande som centralt ställs på arbetsgivaren. Dels är det vår uppgift att föra fram de yrkanden som enbart berör våra medlemmar på miljöförvaltningen. Lön Saco lokalförening yrkar på att lokal handlingsplan för jämställda löner snarast tas fram för 2015. En handlingsplan kan även vara en plan att inte göra något under förutsättning att data visar att ingen diskrimenering förekommer. Lön/budget Arbetsgivaren, i den centrala budgetförhandlingen på Cesam nivå, konsekvent för ned budgeten som en fråga för respektive nämnd att ta ställning till när det gäller omprioriteringar. ”Eventuella kostnadsökningar finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget”. Förvaltningar får i uppdrag att göra en 1-2% årlig effektivisering. Saco yrkar på full pris och lönekompensation. Saco yrkar att arbetsgivaren avsätter utrymme för löneökningar baserat på lönekartläggning och analys av löneökningsbehov för förvaltningen som helhet. Saco yrkar att förvaltningen budgeterar medel för kostnadsökningar för ingångna och kommande avtal på ett övergripande plan och på den nivå där verkställigheten ligger. Saco yrkar att det ska finnas ett samband mellan den löpande lönebildningsprocessen och en tidplan kopplat till budgetarbetet. Parterna ska innan budget fastställs försöka uppnå en samsyn kring förändringar på kort och lång sikt för att nå ändamålsenlig lönespridning som är gynnsamma för verksamhetens mål och resultat. Vidare ska parterna försöka uppnå en samsyn av löneökningsbehov och önskvärda lönerelationer mellan yrkesgrupper och verksamheter för att motverka osakliga löneskillnader inom akademikergruppen. Budget Saco lokalförening yrkar på att en sammanställning görs av samtliga, unika för förvaltningen, datasystem, databaser, E-tjänster och egna andra program (inklusive appar) som förvaltningen sköter. Exemplen på sådana system är Ecos, E-tjänster, Behörighetsportalen, Miljöbarometern, Miljödata, Personec, Upptäck Stockholm. Sammanställningen ska inkludera (per system osv.) namn, kostnad (senaste tre åren och beräknad kostnad 2015), nedlagd arbetstid på att sköta/”drifta”, vilken avdelning som ”driftar” och vilka som är användare. Är systemet tillgängligt för andra användare än förvaltningens medarbetare via Internet ska detta anges inklusive antal externa användare. System som är gemensamma för hela staden ska inte tas med i denna sammanställning (t ex Lisa, Agresso och Microsoft Office). Saco lokalförening vill ha sammanställningen inte senare än 15 mars, 2015. 1 Saco lokalförening yrkar på att en sammanställning görs av samtliga projekt på förvaltningen. Sammanställning ska innehålla följande: Namn, startdatum, stoppdatum, vilken avdelning projektet tillhör, procent finansiering av extern part, antal årsarbetskrafter som kommer arbeta i projektet år 2015. Det ska även anges om någon extern part i projektet även är ett av förvaltningens tillsynsobjekt i relaterad verksamhet (till exempel bostadsföretag, Stockholm Vatten AB). Saco lokalförening vill ha sammanställningen inte senare än 25 augusti, 2015. Saco lokalförening yrkar på att en sammanställning görs av samtliga nätverk som nämns i verksamhetsplanen. Sammanställning ska innehålla följande: Namn, vilken avdelning som representerar förvaltningen, antal arbetsdagar från förvaltningen som kommer tas i anspråk i/för nätverket år 2015. Saco lokalförening vill ha sammanställningen inte senare än 30 april, 2015. Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Förvaltningen har under år 2014 haft problem med att hitta fysisk arbetsplats åt praktikanter/examensjobbare. Det har även förekommit klara indikationer om att ordinarie arbetsuppgifter skulle utföra av praktikanter/examensarbetare. Detta är oroande och Saco behöver därför övervaka denna typ av situationer för att säkerställa att lagar, avtal och överenskommelser följs i dessa situationer. Saco lokalförening yrkar på att under år 2015 förhandling förs i förvaltningsgruppen innan erbjudande om praktik, sommarjobb eller så kallad ”examensarbete” framförs till andra parter. Dessa förhandlingar kommer inkludera arbetsmiljökonsekvensbeskrivning samt en tydlig beskrivning av vilka arbetsuppgifter som kommer utföras. Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Förvaltningen skriver i Verksamhetsplanen under rubriken” Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar”: ”Administrativa rutiner förenklas och nya lösningar övervägs ständigt för att dra ner kostnaden samtidigt som lika mycket eller mer arbete utförs inom nämndens uppdrag.”. Förvaltningen skriver även i samma stycke: ” Köp av tjänster övervägs när det är effektivt. ” Saco lokalförening yrkar på att vid omfördelning av arbetsuppgifter ska samtal föras mellan närmaste lönesättande chef och den medarbetare som förlorar arbetsuppgift. Detta ska ske innan samtal förs med medarbetare som ska få arbetsuppgiften. Det ska klart framgå vilken konsekvens detta får på lönen och framtida löneförhöjningar. Är inte berörda medarbetare och chef överens ska fackliga representanter automatiskt kallas till överläggning utan att berörd medarbetare behöver påkalla sådana. Saco lokalförening yrkar på att samtliga lösningar som bygger på att arbetsuppgifter omfördelas mellan avdelningar ska förhandlas i förvaltningsgruppen. Dessa förhandlingar kommer inkludera arbetsmiljökonsekvensbeskrivning samt en tydlig beskrivning av vilka arbetsuppgifter som påverkas, vilka medarbetare som påverkas och hur detta kommer påverka dessa medarbetars löneutveckling. Saco lokalförening yrkar på att samtliga köp av tjänster där tjänsten tidigare har utförts av anställd på förvaltningen eller där anställd kan utföra tjänsten ska förhandlas på förvaltningsgruppen enligt MBL 38§. Förhandling ska ske innan inköps/upphandlingsprocessen når den punkt att kontakt tas med presumpriva leverantörer. 2 Indikatorer Saco yrkar att ytterligare indikatorer tas fram för att mäta arbetsmiljön i förvaltningen som ett komplement till de indikatorer som redan anges i stadens budget, för att följa upp om förvaltningens medarbetare har goda arbetsvillkor (ledarskap-, motivation- och styrningsindex, antalet medarbetare på ofrivillig deltid som erbjuds heltid, antalet utrikesfödda chefer i staden och sjukfrånvaro dag 1-14). Saco yrkar på förvaltningsspecifika indikatorer tas fram av parterna för att mäta personalomsättningen för att bättre möjliggöra jämförelser över staden och kunna agera mer proaktivt och inte tappa i kompetens och kontinuitet. SACO lokalförening yrkar på att förvaltningen vidtar försiktighetsteg vid registrering och registerhållande av medarbetarnas födelseort. Användning av sådan information ska endast vara vid rekrytering av chefsposition samt framställdande av statistik. Annan än denna användning ska förhandlas i förvaltningsgruppen. Tystnadskultur Arbetsgivaren har i budgeten pekat ut problem med en kultur av tystnad i stadens verksamheter som motverkar att de anställda mår bra och vågar och vill bidra till utveckling. Saco yrkar att det därför tillsätts partsgemensamma grupper på förvaltning för att arbeta med frågeställningen. Chefer Saco yrkar att personer som är nya i sin chefsroll i förvaltningen alltid utbildas i stadens samverkansavtal och systematiskt arbetsmiljöarbete, stadens rehabiliteringsprocess, får grundläggande kunskaper i arbetsrätt samt erbjuds en mentor. Kompetensutvecklingsplaner & karriärmöjligheter Saco yrkar att kompetensutvecklingsplanerna för varje medarbetare används som ett instrument för att utveckla medarbetarna så att det kommer verksamheten och medarbetaren till del. Att förvaltningen tydliggör vikten av fortlöpande vidareutbildning samt finansiering av denna för Saco:s medlemsgrupper med inriktning att höja kvaliteten i verksamheten. Saco yrkar att förvaltningen tar fram en samlad plan för kompetensförsörjningen när det gäller att tillgodose behovet av akademiker, specialister i förvaltningar och karriärmöjligheter för akademiker i förvaltningen samt finansiering till detta. Korttidsfrånvaro När en anställd blir föremål för rehabiliteringsprocessen finns det ett givet sätt enligt ”En gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad” att arbeta kring den personen. Emellertid blir givetvis en sjukskrivning även kännbar för den verksamhet som personen är anställd vid. Saco erfar att just denna situation uppkommer på flertalet arbetsplatser i staden. Att behöva täcka för andra i samband med sjukskrivningar är en vanlig anledning till att våra medlemmar upplever stress och behöver jobba över. Detta får även konsekvenser i verksamheternas kvalitet och rättssäkerhet. 3 Saco yrkar att arbetsgivaren har som rutin att alltid i samband med sjukskrivningar ser över behovet av vikarie för den sjukskrivne. Sacos lokalförening yrkar att arbetsgivaren har som rutin att alltid i samband med alla typer av frånvaro ser över behovet av vikarie för den medarbetare som är frånvarande. 4 Bilaga 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Verksamhetsplan 2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 2 (76) Innehållsförteckning Bilaga 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................................. 1 Verksamhetsplan 2015 ............................................................................................................. 1 Innehållsförteckning ................................................................................................................ 2 Inledning ................................................................................................................................... 4 1. Ett Stockholm som håller samman ..................................................................................... 5 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar .................................5 1.5.1 Bistå stadens ledning och övriga förvaltningar med expertkunskap om hot mot miljö och hälsa ..............................................................................................................................6 1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo ...............................................6 1.6.1 MHN ska medverka i arbetet med de tre av Kf beslutade miljöprofilområdena; Norra Djurgårdsstaden, NV Liljeholmen och miljonprogramområdena. ......................................7 1.6.2 MHN ska stödja stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och trafiknämnden med kompetens inom områdena hälsa, miljö och naturvård för att möjliggöra en attraktiv, hälsosam, trygg och växande stad...........................................................8 2. Ett klimatsmart Stockholm ................................................................................................. 9 2.1 Stockholm är klimatneutralt .........................................................................................................9 2.1.1 Bättre miljö och hälsa genom ökade effekter av tillsyn .....................................................10 2.1.2 Utföra tillsyn motsvarande avgiften. ..................................................................................37 2.1.3 Alla flerbostadsfastigheter, skolor och förskolor i staden ska vara kontrollerade avseende radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq /m3 luft. ......................................37 2.1.4 Genom en långsiktig miljöövervakning följa miljötillståndet som underlag för tillsyn, programarbete samt övrigt miljöarbete ...........................................................................38 2.1.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig information om stadens miljösituation och miljöarbete. .............................................................43 2.1.6 Genom MHN:s expertkompetens utveckla stadens miljöarbete och bidra till att målen i Stockholms miljöprogram och andra program uppfylls och följs upp. ..........................44 2.1.7 Stadens mål för hållbar energianvändning och minskad klimatpåverkan ska uppnås........48 2.1.8 Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller ska uppfyllas. ............................................51 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara ...........................................................................................52 2.2.1 Nya personbilar som säljs i Stockholms län ska år 2015 till minst 20 % vara miljöbilar*. Vidare ska 10 procent av nyregistrerade tunga fordon vara miljölastbilsklassade. Försäljningen av miljöbränsle ska uppgå till 16 procent i Stockholms län vid utgången av 2015. * Enligt den skärpta definitionen 2013 .........................52 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 3 (76) 2.2.2 Uppnå 100 % miljöbilar i stadens flotta. Uppnå att stadens biodrivmedels- elbilar till 85 % tankas/laddas med miljöbränsle och att upphandlade transporttjänster till minst 55 % utförs med miljöfordon. .....................................................................................................53 2.2.3 MHN ska samarbeta och utbyta erfarenheter med andra städer och aktörer i Europa för att påverka EU-regelverket samt driva åtgärdsarbete och utveckling framåt ........................54 2.3 Stockholm har ren luft och rent vatten .......................................................................................55 2.3.1 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.........56 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil ..............................................................................58 2.4.1 Aktivt bidra till genomförandet av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 ..............58 2.4.2 Snabb och effektiv service .................................................................................................60 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm .................................................................................. 61 3.2 Företag väljer att etablera sig i Stockholm .................................................................................61 3.2.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden ...........................................................................61 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva .....................................................62 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar .......................................................................62 3.5.1 Bibehålla en hög intäktsfinansieringsgrad..........................................................................63 3.5.2 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer ...............................72 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................... 73 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering........................................................................................73 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ................................................73 4.2.1 Miljöförvaltningen ska erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, en hälsosam arbetsmiljö, ett tydligt och inspirerande ledarskap och möjlighet till delaktighet och utveckling ....................................................................................................................................74 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning..........................................................76 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 4 (76) Inledning Året 2015 präglas av att verksamheten förstärks och utvecklas genom de satsningar och uppdrag som framgår av budget. Tillsynen som är den ojämförligt största verksamheten och svarar för största delen av nämndens verksamhet har i budget erhållit förstärkning med netto 7,0 mnkr. Då räknas med att en felskrivning i budget justeras i avstämningsärendet. Förstärkningen gör det möjligt att öka insatserna inom delar av tillsynen som prioriteras såsom tillsynen av skolor och förskolor och sådant som är svårt att finansieras via taxan. Inom livsmedelskontrollen innebär det att misstänkta livsmedelsbrott kan utredas och att samarbete därvid kan ske med den nyinrättade livsmedelsombudsmannen. Kemikaliecentrum inrättades under 2014 för att ge stöd till stadens verksamheter i enlighet med förslaget till Kemikalieplan för Stockholm, Kemikalieplanen beskriver hur stadens ska bedriva ett arbete för att undvika skadliga kemikalier i stadens alla verksamheter. Genom uppdrag i budget stärks MHNs möjligheter att på ett tidigt stadium kunna integreras i planeringsarbetet t.ex. vid bostadsbyggandet. Ett stort uppdrag där nämnden kommer in tidigt i planenering gäller Bromma flygplats där nämnden ska ingå i en projektplan för framtida stadsutveckling på den nuvarande flygplatsens område. Detta förutsätter dock att Bromma avvecklas. Inom den fysiska planeringen märks också nämndens uppdrag att medverka vid nybildandet av flera nya naturreservat. Genom satsning i budget förstärks nämndens möjlighet att stödja stadens användning av ekosystemtjänster och grönytekompensation. Energi- och klimatarbetet utvecklas vidare. Här finns till exempel nyheten att nämnden ska ta fram en modell för beräkning av stockholmarnas faktiska klimatpåverkan utanför staden. Dessutom fortsätter nämndens strategiska arbete att stödja utvecklingen mot en fossilbränslefri stad bland annat genom att ta fram en färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040 och en strategi för att nå det nya utsläppsmålet 2,3 ton per invånare till 2020. Inom arbetet med energieffektivisering planeras en mängd aktiviteter. Här finns ett stort inslag av projektmedel och samarbete med externa intressenter. Nämnden har beviljats bidrag från EU för att leda projektet GrowSmarter 2015 – 2019. Projektet innebär bland annat att Stockholm, Barcelona och Köln ska energieffektivisera befintliga byggnader, tillföra förnybar energi, genomföra åtgärder för hållbara transporter mm. Detta är ett stort projekt där bidragsmedlen från EU- totalt kommer att uppgå till 25 miljoner euro varav 8 miljoner euro till Stockholm. Inom miljöövervakningen sker en förstärkning framförallt av vattenarbetet där ett stort arbete planeras för framtagande av lokala åtgärdsprogram och genomförande av fysiska åtgärder i prioriterade vattenförekomster. Här planeras också en utökad miljögiftövervakning och undersökning av förekomst av giftiga båtbottenfärg. Förutsättningen för detta arbete är att budgetförstärkning kan erhållas i samband med att kommunfullmäktige beslutar om Handlingsplan för god vattenstatus i början av 2015. Utvecklade driftåtgärder för sänka halterna av partiklar PM10 kommer att testas och utvärderas under år 2015. Miljö och hälsoskyddsnämnden arbetar systematiskt för att effektivisera verksamheten och höja kvalitén på förvaltningens interna processer. Metoder som används är ökad digitalisering, stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 5 (76) utveckla e-tjänster, modernisering av ärendehanteringssystemet Ecos, klarspråksarbete, kompetensutveckling, processkartläggningar och Lean. 2015 går förvaltningen in i ett intensivt arbete med att förnya förvaltningens ärendehanteringssystem ECOS. Fyra delprojekt ingår, genomgång av processer, registervård, e-arkivering av ärenden samt genomgång av teknik och integrationer. Förnyelsen möjliggör effektiviseringar och modernare arbetssätt. Framför allt underlättas mobilt arbete. Det är det största IT-projektet på 10 år och kräver insatser från många anställda. Införandet av det nya ekonomisystemet kommer att förändra arbetssätt och ta resurser i anspråk från hela förvaltningen. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman En stor del av nämndens verksamhet har betydelse för den fysiska miljön, trygghet och välbefinnande. Nämnden har sitt utpräglade ansvar för miljö och hälsoaspekter i risk och sårbarhetsarbetet. Nämnden har också ett stort engagemang i byggande av infrastruktur, tillvaratagande och utveckling av naturområden och nybyggnation/utveckling av befintliga bostadsområden och inte minst då ytterstadsområdena där stora satsningar gjorts på miljöinvesteringar samt även projekt med social anknytning. Tillsynen ger ett viktigt bidrag till ökad trygghet på många områden, t.ex. olägenhetshantering i boendemiljön, renhållning och kontrollen av livmedel. Nämnden har ett ansvar som gäller lika för hela staden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Det finns ett flertal områden där nämnden bedriver tillsyn som bidrar till en ökad trygghet. Hit hör till exempel hjälp med problem angående. olägenheter i boendemiljön, tillsyn på hälsovådliga ämnen inom detaljhandeln, tillsyn på badvatten, kontroll av livsmedlen. Det finns också en direkt koppling till städning och renhållning genom tillsynen på återvinningsstationer där problem med nedskräpning och buller hanteras. Nämnden deltar med sin expertkompetens i risk- och sårbarhetsarbetet och kan bistå med expertkompetens vid allvarligare incidenter inom miljöområdet. Allvarligare incidenter inom miljöområdet, t.ex. bränder o. dyl. där giftiga kemikalier är inblandade, inträffar dock relativt sällan. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 100% 100 % År Kommentar: Förvaltningen har i risk- och sårbarhetsanalysen 2014 inte identifierat risker som behöver hanteras inom det egna ansvarsområdet. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 6 (76) Nämndmål: 1.5.1 Bistå stadens ledning och övriga förvaltningar med expertkunskap om hot mot miljö och hälsa Förvaltningens viktigaste roll vid allvarliga händelser som har påverkan på miljön och hälsa är att bidra med expertkunskaper inom kemikalier, luft, vatten och biologi. Förvaltingen är här en resurs för hela Stockholms stad. Genom den befintliga informationsverksamheten, bland annat i form av servicetelefoner finns beredskap för information till allmänheten. Risk- och sårbarhetsscenarierna pekar ofta på att informationsverksamheten får en stor betydelse vid allvarliga händelser. Förvaltningen står även till stadens förfogande vid förebyggande arbete som t.ex. klimatanpassning. Stadsledningskontoret samordnar klimatanpassningsarbetet och förvaltningen tillsammans med bland annat stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret bidrar med expertkunskap och utför en stor del av arbetet. Luftkvaliteten följs löpande, vilket ligger till grund för åtgärder. Miljö- och hälsoundersökningen är ett värdefullt bidrag för att identifiera miljö- och hälsoproblem och kunna vidta åtgärder. Nämndens risk- och väsentlighetsanalys avser till stor del Kf-indikatorer som har inverkan på miljö- och hälsa.Vid kemikalieolyckor tar Storstockholms brandförsvar regelmässigt kontakt med förvaltningen Förvaltningen har tagit fram en intern miljöhandlingsplan som kan fungera som vägledning och inspiration för andra förvaltningars interna miljöarbete. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stadens ambition för bostadsproduktionen ökar, 40 000 bostäder fram till år 2020 och 140 000 bostäder ska planeras och byggas till år 2030 vilket innebär 7-8 000 bostäder per år. En arbetsordning ska tas fram för hur MHN bättre kan integreras tidigt i planarbetet. Förvaltningen kommer aktivt att bidra till målet genom att tillföra expertkompetens inom miljö- och hälsoområdet. En av de mest diskuterade miljöfrågorna i stadsplaneringen är hur trafik- och industribuller ska hanteras. Nämnden har en i övrigt aktiv roll i bostadsbyggandet vilket inte minst framgår i arbetet med miljöprofilområden. Inom ramen för arbetet med miljöprofileringen av miljonprogramområden har nämnden en stor erfarenhet från huvudprojektledarskapet för "Hållbara Järva" som omfattat bland annat energieffektiv renovering, satsning på förnyelsebar energi, hållbara transporter och informationsinsatser. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 7 (76) Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden ska tillsammans bilda en projektgrupp för att förbereda planeringen för en framtida stadsutveckling på nuvarande Bromma flygplats 2015-01-01 2015-12-31 Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och trafiknämnden ska tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en arbetsordning för hur miljö- och hälsoskyddsnämnden bättre kan integreras tidigt i planeringsarbetet. 2015-01-01 2015-12-31 Nämndmål: 1.6.1 MHN ska medverka i arbetet med de tre av Kf beslutade miljöprofilområdena; Norra Djurgårdsstaden, NV Liljeholmen och miljonprogramområdena. Förvaltningen ska bidra med miljö- och hälsokompetens i arbetet med miljöprofilområden och småskaliga miljöspetsområden. Förvaltningschefen ingår i styrgruppen för miljöprofilområdena och förvaltningen ingår i samtliga fokusgrupper samt i den samordnade miljöprofilgruppen som utsetts för genomförandet av miljöprofileringen. Förvaltningen ingår i projektgruppen för småskaliga miljöspetsområden. Aktiviteter: Delta i styrgrupp och utpekade fokusgrupper samt i miljöprofilgrupp i Norra Djurgårdsstaden. Erfarenheter från miljöprofilområdena förs över till den ordinarie planeringsprocessen. Delta i projektgrupp för småskaliga miljöspetsområden. Projektleda ”Urbana ekosystemtjänster” c/o-city steg 3. Förvaltningen har sökt bidrag av Vinnova för att driva projektet c/o – city om Urbana ekosystemtjänster vidare under perioden april 2015 - maj 2017. Syftet är att vidareutveckla resultat från tidigare projektsteg och konkreta lösningar för att arbeta med ekosystemtjänster i urban miljö. Förutsatt att bidrag lämnas kommer miljöförvaltningen att vara projektägare och projektledare Aktiviteter Genomföra åtgärder enligt projektmål för ”Urbana ekosystemtjänster” fram till och med år 2017. Bistå med resultat och erfarenheter från C/O City i arbetet med att utveckla strategi för ekosystemtjänster i Stockholm. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 8 (76) Bistå exploateringsnämnden med att utveckla strategi för ekosystemtjänster i Stockholm. Leda EU projektet GrowSmarter 2015-2019 Förvaltningen har beviljats bidrag för att leda EU projektet GrowSmarter, där Stockholm, Barcelona och Köln ska energieffektivisera befintliga byggnader, tillföra förnybar energi, genomföra åtgärder för hållbara transporter samt med hjälp av informations och kommunikationsteknologi underlätta en hållbar utveckling i respektive stads utvalda stadsdel och en hållbar livsstil. Total budet för hela projektet är 25 miljoner euro (bidragsmedel från EU exkl. egenfinansiering). Stockholms del beräknas till 2,5 miljoner euro och MHNs beräknas bli 1,6 miljoner euro. Koordinationen ska: Samordna arbetet i de tre städerna och arrangera gemensamma möten. Tillsammans med delprojekt(WP)-ledarna och siteprojektledarna se till att åtgärder genomförs i enlighet med projektbeskrivningen och att de uppfyller projektmålen. Tillsammans med WP-ledarna och siteprojektledarna se till att projektmålen följs upp och resultaten sprids. Rapportera hur projektet fortskrider till EU. Nämndmål: 1.6.2 MHN ska stödja stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och trafiknämnden med kompetens inom områdena hälsa, miljö och naturvård för att möjliggöra en attraktiv, hälsosam, trygg och växande stad Bevaka att miljö- och hälsofrågor uppmärksammas och integreras i stadsplaneringen. Förvaltningen utarbetar underlag för de miljö- och hälsoaspekter som är relevanta vid planeringen av ett nytt område samt anger vilka utredningar som behöver göras. Förvaltningen bidrar även i planarbetet genom att delta i arbetsgrupper med mera för att i ett tidigt skede medverka till en god miljö och hälsa i stadsmiljön. Förvaltningen möter upp de behov som finns på andra förvaltningar, men prioriterar arbete i tidiga skeden, övergripande planering som exempelvis områdesplanering och program, samt de tyngdpunkter som finns i översiktsplanen (ex City, Brommaplan, Ulvsunda, Norra Djurgårdsstaden, Farsta, Högdalen). Förvaltningen deltar även i övergripande arbeten där riktlinjer och vägledningar tas fram för planeringen t ex strategier för ekosystemtjänster och grönytekompensation, vattenfrågor (dagvatten, MKN för vatten), buller, luft, fördjupningar av översiktsplanen när det gäller ex klimatanpassning, Den gröna promenadstaden, översyn av översiktsplan som ska ske under 2015. Under 2015 ska förvaltningen tillsammans med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret ta fram en arbetsordning för hur förvaltningen bättre ska integreras i stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 9 (76) planeringsarbetet och på så sätt kan bidra med sin expertkunskap i ett tidigare stadium Förvaltningen ska även i projektgrupp för att förbereda planeringen för en framtida stadsutveckling på nuvarande Bromma flygplats. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer, utöver tillsynsansvaret enligt miljöbaken, på grund av uppdrag i budget, att ha ett särskilt ansvar för att stötta ansvariga nämnder när det gäller skötseln av stadens grönområden och naturreservat. Aktiviteter: Arbeta uppströms i plan- och exploateringsarbetets tidiga skede genom att delta i planarbetet, samt upprätta underlag för miljö- och hälsofrågor. Bereda planremisser enligt fastställd rutin. Genomföra aktiviteter enligt fastställd aktivitetsplan. Bistå exploateringsnämnden med att utveckla strategi för ekosystemtjänster i Stockholm. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm Detta är stadens övergripande mål inom miljöområdet och berör såväl klimatarbetet som hållbarhetsfrågor i stort inom ett stort antal områden. Här hamnar därför huvuddelen av nämndens verksamhet. Arbetet för minskade klimatutsläpp är en väsentlig del och tas upp inom flera av nämndmålen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämnden har en stor del i stadens klimatarbete. Här märks t.ex. arbetet för hållbar energianvändning och minskad klimatpåverkan, med ett stort antal aktiviteter inom områden som energirådgivning, kommunikation med allmänhet och företag, energieffektivisering och förnybar energiproduktion. Här märks också andra verksamheter som tillsynen, miljöövervakningen, arbetet mot buller, arbetet mot gifter och nämndens expertstöd till stadens miljöarbete t.ex. i form av miljöprogrammet. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 10 (76) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elbilar 14% 10 % År Andel miljöbilar i stadens bilflotta 100% 100 % Tertial Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon 100% tas fram av nämnd/ styrelse Halvår Växthusgasutsläpp per stockholmare (ton/inv) 3,0 fastställs 2015 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en färdplan mot ett fossilfritt Stockholm 2040 2015-01-01 2015-12-31 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska medverka i kommunstyrelsens arbete med att ta fram en strategi tillsammans med berörda nämnder ta fram en klimatplan för att nå klimatmålet 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare per år 2015-01-01 2015-12-31 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram en beräkningsmodell som visar stockholmarnas faktiska klimatpåverkan, inklusive flygresor och konsumtion som sker utanför Stockholms stad 2015-01-01 2015-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Bättre miljö och hälsa genom ökade effekter av tillsyn Under detta mål redogörs mer utförligt för tillsynsarbetet och effekterna av detta. Redogörelsen nedan sker efter lagstiftning, ansvarig tillsynsavdelning och område/bransch. Nämnden vill få en ökad resultatorientering genom att visa på trendutveckling med befintliga effektindikatorer och där det finns behov, ändra eller ta fram nyckelindikatorer som ska visa på effekter av tillsynen eller tillståndet inom olika branscher. Dessa framgår av tillsynsplanen i bilaga 2.2. liksom uppgifter om planerad tidsåtgång för olika tillsynsområden. Härutöver finns fyra andra mål som avser tillsynen. De övriga mål är: 2.1.2 Utföra tillsyn motsvarande avgiften. Taxan är satt enligt självkostnadsprincipen och den avgift som verksamhetsutövare betalar för tillsyn ska i stort motsvara den tillsyn man också får. Nämnden fäster stor vikt vid att verksamhetsutövarna ska uppfatta taxan som rimlig i förhållande till insatsen. 2.1.3 Alla flerbostadshus, skolor och förskolor i staden ska vara kontrollerade avseende radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Tillsynen av radon har lyfts fram särskilt i samband med beslut om indikatorer för uppföljning av det tidigare miljöprogrammet stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 11 (76) då målsättningar beträffande radon ingick i detta likväl som det även finns i det nu gällande miljöprogrammet. 2.4.2 Snabb och effektiv service. Målet tar fasta på servicen till allmänheten och är nämndens bidrag till KF:s mål 2.3 Stockholmarna upplever att de får en god service och omsorg. 3.2.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden. Målet tar fasta på tillsynens mycket viktiga relation till företagen och följs upp framförallt med punktlighetsmål och genom NKIundersökningen (NöjdKundIndex). Utöver de tillsynsåtgärder som redovisas i det följande kommer samarbetet inom Miljösamverkan Stockholms län (MSL) att få en konkret utformning under 2015. Tanken är att flera gemensamma tillsynskampanjer skall bedrivas för 5-10 branscher. Inom livsmedelskontrollen pågår en liknande samordning inom länet. Stockholm har här en ledande roll på samma sätt som Stockholm fått när det gäller den nationella tillsynskampanjen som leds av Folkhälsomyndigheten när det gäller städning och ventilation i skolor. Vilka branscher det blir fråga om och den närmare utformningen av tillsynskampanjerna är ännu inte klart, men dessa tillkommer utöver vad som framgår av den redovisade tillsynsplanen. Tillsyn enligt miljöbalken (MB) 7 Kap MB Skyddade områden, avdelningen Plan och miljö I tillsynen av stadens skyddade naturområden kontrolleras efterlevnad av syften, föreskrifter, dispenser och andra beslut som fattats med stöd av miljöbalken. Inom ramen för tillsynsarbetet bidrar förvaltningen med kunskapsunderlag och råd lämnas till reservatsförvaltarna och andra förvaltningar om skötsel och åtgärder som syftar till att bevara och utveckla de skyddade områdenas värden. Förvaltningen avser fortsätta arbeta med att analysera, utveckla och kommunicera rekreationsvärden i reservaten, både internt och externt. Som ett led i att följa upp reservatens bevarandestatus kommer under 2015 särskilt fokus läggas på lavar och fladdermöss. Under 2015 tillkommer tillsyn av tre nya reservat; Årstaskogen, Älvsjöskogen samt Kyrkhamnsområdet. Därtill ligger uppdrag att skydda Rågsveds friområde samt utredningsuppdrag för ytterligare reservatsbildning vad gäller Lillsjön, Norra och Södra Djurgården . Förvaltningen avser att bistå i detta säkerställandearbete. I januari avser förvaltningen att genomföra ett informationsseminarium riktat till förvaltarna för att skötselinsatser i reservaten ska ske på ett ändamålsenligt sätt. 9 Kap MB, Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avdelningen Plan och miljö Granskning/inspektion av miljöarbete och egenkontroll för att minska miljöpåverkan i verksamheterna. För varje bransch upprättas årsvis tillsynsplan där det framgår vilka aktiviteter som ska genomföras gentemot objekten. Variationen mellan branscherna är stor och tillsynsfrekvens för de enskilda objekten kan variera från flera gånger per år till ett besök vart 3-4 år. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 12 (76) Vägtrafik Inom tillsynen av vägtrafik kan konstateras att insatser för att minska höga halter luftföroreningar längs hårt trafikerade gator har gett resultat men att fortsatt fokus på luftkvaliteten kommer att krävas för att miljökvalitetsnormer för luft ska klaras kommande år. Miljökvalitetsnormen för PM10 klaras 2014, men halten kvävedioxid ligger över dygnsnormen på flera gator i staden. Ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar fastställdes vid årsskiftet 2012/2013. Åtgärder utifrån åtgärdsprogrammet inleddes under 2013 och fortsätter 2015. Åtgärdsprogrammet kommer att revideras under våren 2015. Det finns även en miljökvalitetsnorm för buller men den utgör inte en gränsvärdesnorm på motsvarande sätt som för luft. Enligt förordningen (2004:675) om omgivningsbuller ska buller kartläggas och ett åtgärdsprogram fastställas som syftar till att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. De åtgärder utifrån åtgärdsprogrammet mot buller som hittills vidtagits för att uppfylla syftet med förordningen om omgivningsbuller har inte varit tillräckliga. Det nya åtgärdsprogrammet som antogs i fullmäktige 2014 fokuserar i större utsträckning på uppföljningsbara åtgärder än tidigare program. Bland annat behövs såväl fortsatt utveckling och användning av källåtgärder såsom lågbullrande beläggningar som lokala insatser vid särskilt utsatta platser som att vägarnas akustiska egenskaper beaktas i det dagliga drift- och underhållsarbetet. Nämnden ska fortlöpande följa upp att de åtgärder som Kommunfullmäktige beslutat om i åtgärdsprogrammet för buller kommer till utförande. Utöver åtgärdsprogrammen enl ovan kommer tillsynen under 2015 fokusera på kemikalieanvändning i verksamhetsutövarnas egenkontroll. Tillsynen över trafikdagvatten ska under 2015 fokusera på de avrinningsområden där tillsynen gör mest nytta. Ett av underlagen för detta är den analys som Stockholm Vatten AB gör i sin egenkontroll kring avrinningsområden och utsläppspunkter. Motorbanor I Stockholm finns två större motorbanor utomhus som nämnden har löpande tillsyn över, därutöver några inomhusbanor som inte bedöms ha någon större miljöpåverkan. Den viktigaste miljöfrågan för dessa utomhusbanor, Hansta motorcross och Gubbängens speedwaybana bedömer förvaltningen vara buller till omgivningen. För inomhusbanorna är buller till omgivningen ingen stor fråga och hanteringen av bränslen mm är mindre omfattande. För motorcrossverksamheten i Hansta naturreservat inriktas tillsynen särskilt mot skyddsåtgärder i motorklubbens egenkontroll för att minska störningar i det känsliga område där verksamheten bedrivs fram till år 2017. Spårtrafik Tillsyn bedrivs över befintliga spårtrafikanläggningar omfattande totalt ca 15 mil spår (Trafikverket och SL). Förvaltningen kan konstatera att tillsynen behöver fortsatt fokusera på att minska dess påverkan på Stockholmarna vad gäller i första hand buller. Buller från spårtrafiken ingår också i arbetet med förordningen om omgivningsbuller. Fortfarande utsätts stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 13 (76) många stockholmare för höga bullernivåer från spårtrafiken. Även luftföroreningar i tunnelmiljö och vibrationer är områden som tas omhand i tillsynen av spårtrafiken. Flyg I tillsynen på Bromma flygplats ska buller även fortsättningsvis prioriteras samt utsläpp till luft, mark och vatten. Tillsynen har ökat och kommer under 2015 att fortsätta vara intensiv på grund av arbete med bullerisolering av bostäder, buller från markbundna källor, den relativt omfattande ombyggnationen och omdisponering av flygplatsens mark samt diskussioner om nya bostäder nära flygplatsen. Förvaltningen följer upp att beslutade villkor följs. MHN kommer under vår 2015 att få en särskild rapport om Bromma flygplats som inkluderar en fördjupad granskning av bullervillkor och hur dessa har innehållits under 2014 samt även en särskild redogörelse för luftföroreningssituationen vid Bromma till följd av flyg och övrig verksamhet vid flygplatsen. I det ärendet kommer också redovisas förutsättningarna för miljöförvaltningen att genomföra verifierande mätningar för att kontrollera de beräkningar och mätningar som Swedavia utför. Trafikverket arbetar tillsammans med länsstyrelsen, Swedavia och staden med en precisering av riksintresset Bromma flygplats. Länsstyrelsen har begärt att Trafikverket preciserar sitt riksintresseanspråk. Staden har att beakta riksintresset och Länsstyrelsen har att undersöka att anspråken tas tillvara. Förvaltningen deltar i detta arbete vars huvudsyfte är att klarlägga var och hur ny bebyggelse kan tillkomma utan att riskera att skada flygplatsens funktion. Förvaltningen kommer att bevaka att det efterbehandlingsansvar som åligger Swedavia enligt särskilt avtal med staden genomförs enligt miljöbalkens bestämmelser. Hamn och sjöfart Verksamheterna inom branschen består av tillståndspliktiga hamnar/kajer som kan ta emot fartyg med större bruttodräktighet än 1350. För närvarande finns det fyra stycken sådana hamnar som tillhör Stockholms Hamn AB samt en tillfällig hamn i Hjorthagen som Exploateringskontoret tagit i bruk. En tillfällig hamn i Sätra tas i bruk under byggtiden av Förbifarten. På Skeppsholmen och Riddarholmen finns det även hamnar/ kajer som inte är tillståndspliktiga som ägs av Statens Fastighetsverk. Tillsyn bedrivs även mot rederier och annan kommersiell båttrafik. Bullerstörningar till omgivningen är den mest prioriterade frågan för tillsynen. Utöver bullerstörningar inriktas tillsynen för de tillståndspliktiga hamndelarna framförallt mot kemikalie- och avfallshantering och under 2015 tillsyn av utbyggnad av Värtapiren. Prövningen av hamnens villkor går in i sitt slutskede och de permanenta villkor för buller som skall gälla för hamnen i Värtan ger förutsättningar för eventuell bostadsutbyggnad i Norra Djurgårdsstaden. Exploateringsprojekt Stockholm är en starkt växande stad med många pågående exploateringsprojekt som t.ex. byggande av Citybanan, Norra länken, Norra stationsområdet, Förbifarten, förberedelse för stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 14 (76) ombyggnad av Slussen samt byggen av nya bostadsområden. Vad gäller slussen utgår tillsynen från de villkor som mark- och miljödomstolen meddelar samt det kontrollprogram som ska tas fram för byggnationen. Kontrollprogrammet tas fram efter att mark- och miljödomstolen meddelat villkor för projektet. Ett betydande arbete blir även att kontrollera att villkoren följs vid ombyggnationer. Prioriterade frågor i tillsynen av stora och små exploateringsprojekt är bullerstörningar, länshållningsvatten, kemikalie- och bränslehantering, de mycket omfattande transporterna till och från verksamheterna samt kontroll av att arbetena sker inom gällande arbetstider för att minska störningarna till omgivningen samt till stadens skyddade områden. Tillsynen sker dels genom regelbundna möten med de större projektens miljöorganisationer och dels genom riktade inspektioner hos byggherrarnas entreprenörer ute på arbetsplatserna. Förvaltningens erfarenhet är att de större byggföretagen ofta har bättre egenkontroll än de mindre. Prioriteringen kommer under 2015 att vara identifiering av ”riskobjekt”, dvs projekt som ligger i störningskänsliga områden för människor och miljö. Energianläggningar I branschen ingår ett trettiotal verksamheter. De större energiproduktions-anläggningarna som är kopplade till fjärrvärmenätet (A-anläggningar, B-anläggningar), men även mindre olje- och fastbränslepannor (C-anläggningar och U-anläggningar) ingår i branschen liksom biogasproduktionsanläggningar. Därutöver ingår ett distributionsnät för stadsgas samt anmälningspliktiga värmepumpar med en effekt över 10 MW. Spaltgasverket är avvecklat (efterbehandling pågår) och har ersatts med blandstationer för naturgas/biogas i Mårtensdal och Högdalen. Fjärrkyleanläggningarna är ofta samlokaliserade med fjärrvärmeanläggningarna och ingår därför i branschens tillsynsansvar. Fortum Värme har överfört vissa av värmepumps- liksom fjärrkyleanläggningarna till Fortum Vindvärme. Kraftledningar och jordförlagda elkablar ingår också i branschen, liksom distributionsnäten för fjärrvärme och fjärrkyla. Det s.k. oljekabelnätet har varit en viktig fråga under de senaste åren och fortsatt fokus på dokumentation, egenkontroll och avvecklingsplaner gäller för år 2015. De viktigaste frågorna för tillsynen är att verka för att utsläpp till luft, mark och vatten från verksamheterna begränsas och att verksamheterna bedrivs så energieffektivt som möjligt. För närvarande pågår byggandet av den biobränsleeldade panna 8 vid Värtaverket och en rad frågeställningar (och även klagomål) uppkommer under byggskedet. Remissvar i pågående prövningsärenden prioriteras. En eventuell ersättande av Hässelbyverket, med nytt verk i Lövsta, kan innebära mycket arbete. Sju stycken stora förbränningsanläggningar (samtliga Fortum) omfattas av Industriemissionsdirektivet som gäller fullt sedan år 2014. Avfallsanläggningar Branschen består av 71 anläggningar som betalar årlig avgift. Av dessa är ca 40% mellanlager för farligt avfall där tillsynsintervallet är vart tredje till femte år. Därutöver finns en stor mängd mindre anläggningar för mellanlager av farligt avfall, butiker etc. som tidigare stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 15 (76) omfattades av anmälningsplikt enligt FMH-bilagan. Målet för tillsynen är att nå en miljöeffektiv avfallshantering, att hushålla med våra resurser och även begränsa klimatpåverkan. EU:s avfallshierarki utgör grunden för avfallslagstiftningen. En god och miljöriktig hantering av avfall är nödvändig för att minska spridningen av farliga ämnen, som t.ex. bromerade flamskyddsmedel, PCB, bly och kvicksilver och nå målet Giftfri miljö. Att minska spridningen av CFC som finns i visst avfall har även bäring mot målet Skyddande ozonskikt. Utifrån de senaste årens erfarenheter bedöms dagvattenhanteringen vid avfallsanläggningarna vara den viktigaste tillsynsfrågan. I detta sammanhang prioriteras framarbetande av ramar för hur befintliga respektive tillkommande anläggningar ska hanteras gentemot miljökvalitetsnormerna för vatten. Deltagande i avdelningsövergripande projekt (Bällstaån) för att studera tillsynens roll i arbetet för att uppnå god vattenkvalitet. Arbete med masshantering i vid bemärkelse tas upp under Avfall kap 15. Kemisk industri, inkl. läkemedel Läkemedels-, färg- och kemikaliebranschen tillverkar och hanterar stora volymer riskkemikalier. Branschen omfattar 15-talet verksamheter varav två omfattas av Industriemissionsdirektivet (IED) som gäller fullt ut sedan år 2014. Förutom villkorskontroll, är tillsynen koncentrerad på hantering och förvaring av kemikalier, företagens egenkontroll samt upp-följning av tidigare kända brister som framkommit vid inspektioner, insända rapporter samt genomgång av verksamheters egenkontroll. Många av företagen genomför sk. periodiska besiktningar där förvaltningen deltar. En del av företagen är stora energiförbrukare och transportintensiva. Energifrågan, liksom företagens ansvar som nedströmsanvändare enligt Reach, är fortsatt prioriterat i tillsynen. Fortsatt uppföljning/utredning av utsläpp av oktylfenoler, till avlopp, och ev följande åtgärdskrav gäller för två av läkemedelstillverkarna. Tre av branschens företag omfattas av IED-direktivet och den pågående översynen av miljöprövningsförordningen kan innebära att verksamheter behöver klassas om. Grafiker Branschen, som omfattar dryga 20-talet företag, är i omvandling genom övergång till digital tryckteknik. En relativt stor mängd små företag, > 60 %, har inte årlig tillsyn. Utsläpp av lösningsmedel bidrar till bildningen av marknära ozon och växthusgaser. Vattenutsläppen påverkar funktionen hos reningsverken och slamkvaliteten. Lokalt är det buller och lösningsmedelslukt som utgör den största risken för påverkan på människors hälsa. Den omfattande kemikalie- och avfallshanteringen utgör, om den inte sköts rätt, risker för människors hälsa och miljö. Kemikaliefrågan i vid bemärkelse, produktval, kemikalieförteckning etc. är fortsatt i fokus för tillsynen. Verkstad/elektronik/mönsterkort I branschen finns 70-talet företag varav många är små med tillsyn vart tredje år. Många av de tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna arbetar aktivt med att identifiera utfas- stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 16 (76) nings- och/eller riskminskningsämnen som används i produktionen. Flera av dem har också bytt ut kemiska produkter där det finns mer miljö- och hälsovänliga alternativ. Under 2015 fortsätter tillsynen inriktas mot verksamheter som ännu inte har en godtagbar kemikalieförteckning och som inte tagit reda på om använder utfasnings- och/eller riskminskningsämnen. Det är viktigt att höja kunskapsnivån om kemikalier hos dessa företag. Verkstäder, U-verksamheter Många av verkstäderna, främst bilverkstäder, är små och konjunkturkänsliga företag som ofta byter ägare. Under år 2015 fortsätter tillsynen som tidigare, med ambitionen att den ska omfatta 80 till 100 små verkstäder. För närvarande finns dryga 400 verksamheter registrerade i tillsynsregistret men ytterligare ett antal återstår att besöka och klassa in - den tidigare bedömningen om att det finns mellan 400 och 500 verksamheter kvarstår. Prioriteringen är främst kvantitativ, dvs. att årligen besöka tillräckligt många verksamheter så att ett tillsynsintervall i storleksordningen fem år kan upprätthållas. Kemtvättar/tvätterier Branschen består av dryga 40-talet kemtvättar och tio vit-/mattvättar. Tillsynen över tvättar är främst inriktad på förebyggande åtgärder och sker genom kontroll av kemikalie- och avfallshanteringen samt av verksamhetsutövarnas egenkontroll. Genom de årliga rapporterna har förvaltningen kontroll på kemtvättarnas användning av perkloretylen och efterlevnaden av de föreskrifter som gäller för utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Förvaltningen får också in uppgifter om uppkommen avfallsmängd. Återkoppling på verksamheternas redovisningar och fokus på tänkbara förbättringsåtgärder prioriteras. Då verksamheterna relativt ofta byter ägare är tillsynen, till stor del, inriktad på grundläggande miljökrav och egenkontroll. Bensinstationer/biltvätt Branschen består av sammanlagt 146 verksamheter och omfattar drivmedelsförsäljning samt större och mindre fordonstvättar, inkluderande depåer för bussar och tåg. Omkring 70 av anläggningarna besöks årligen. Tillsynen kommer fortsatt främst vara inriktad på kontroll och uppföljning av kvalitén på det avloppsvatten som släpps ut. I övrigt kommer arbete att ske med att förbättra företagens egenkontroll samt att kontrollera hantering och förvaring av kemikalier och avfall samt arbete med energieffektivisering. Underlag kring utsläppen från depåer har tagits fram och målet är att under året fastställa riktvärden för utsläpp. En annan viktig inriktning för branschen som helhet är att slå fast vilka krav som framgent ska ställas vad avser dimensionering och skötsel av oljeavskiljare. Kross/betong/asfalt Tillsynen på branschens för närvarande 11 anläggningar fokuseras även fortsättningsvis på verksamheternas egenkontroll. En bristande egenkontroll kan lätt medföra att omgivningen utsätts för damm och buller från verksamheterna. För de tillfälliga bergkrossarna, som blir stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 17 (76) vanliga när många stora byggen är i gång, är lokaliseringsfrågan den viktigaste. I takt med att staden byggs ut kan även, sedan länge, permanent lokaliserade anläggningar komma att störa tillkommande bebyggelse. Avloppsreningsverk De centrala frågorna att arbeta med är: att minska bräddningarna från avloppsnätet, i synnerhet till de små recipienterna och till den del av Mälaren som ligger inom vattenskyddsområdet för östra Mälaren att öka gasproduktionen genom att öka mängden rötat organiskt material, att slamkvalitén uppfyller kraven för spridning på jordbruksmark, att se till att kraven i vattendirektivet innehålls att miljökvalitetsnormerna för vatten följs att arbetet med energieffektiviseringen fortskrider att egenkontrollen utvecklas. Stockholm Vatten har fattat ett principbeslut om att lägga ner Bromma reningsverk och överföra allt avloppsvatten till Henriksdal. Tillståndsansökan, enligt såväl 9 som 11 kap förväntas lämnas in i början av år 2015. Mycket arbete kommer att krävas i tillståndsprocessen. Förvaltningen kommer att behöva delta i avdelningsövergripande projekt (Bällstaån) för att studera tillsynens roll i arbetet för att uppnå god vattenkvalitet. Livsmedelsindustri Branschen består för närvarande av 23 verksamheter och den är i omvandling. Bland annat beror detta på den planerade avvecklingen av Slakthusområdet. Företag avvecklas eller köps upp och antalet huvudmän minskar därför. De viktigaste miljöfrågorna inom branschen gäller miljöpåverkan genom energiförbrukning och transporter Oljehamnen Oljehamnen har under en lång tid stått under ett nedläggningshot. När sedan kontrakten förlängdes till 2019 ansökte flera företag om nya tillstånd. Under 2012, har de flesta också meddelats nya tillstånd. Huvuddelen har efter, efter överklaganden, fastställts i högre instans, enstaka frågeställningar kring villkor återstår. Då slutligt avvecklingsbeslut nu fastställts kommer deltagande i diskussioner kring avveckling/sanering bli en viktig del under det kommande året. Då sanering av bergrum är ett långdraget arbete söker förvaltningen, genom kontakter med berörda aktörer, få igång inledande arbete i form av inventering, ägarförhållanden etc. Ett antal av anläggningarna omfattas av Sevesodirektivet, dvs. bestämmelser med syfte att undvika stora kemikalieolyckor. Sevesotillsynen bedrivs av länsstyrelsen men stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 18 (76) förvaltningen deltar normalt i besöken då det finns kopplingar mellan Seveso- och miljöbalkstillsyn. Avdelningen Hälsoskydd Bostäder – risk för olägenhet Målet för arbetsområdet är att undanröja risk för olägenhet för människors hälsa. Avdelningen handlägger olägenhetsärenden avseende buller, lukt, fukt och ventilation, nedskräpning, temperaturärenden med mera. Ca 600 klagomålsärenden inkommer per år via e-tjänst, telefonsamtal, e-post eller brev. Totalt finns per den 14 januari 2015 713 st pågående klagomålsärenden. Av dessa påbörjades 16 st 2015, 325 st 2014, 148 st 2013, 107 st 2012 och 51 st 2011. Det återstår även ett fåtal pågående ärenden från tidigare år. År 2014 startades 644 klagomålsärenden och avslutades 637 ärenden. Avdelningen arbetar fortlöpande med att korta handläggningstiderna. Att äldre ärenden från tidigare år fortfarande ligger öppna och belastar ärendebalansen kan ha sin grund i olika orsaker. Några ligger öppna för att de har överklagats till överinstans medan andra bara är svårutredda. Det förklarar dock inte alla äldre ärenden. Det finns ett behov av att effektivisera klagomålshanteringen och att snabbare säkerställa att befogade klagomål på olägenheter verkligen åtgärdas. Under hösten 2014 har ett översynsarbete rörande klagomålshanteringen påbörjats. Det handlar framför allt om att ytterligare korta ledtiderna och att lägga resurserna på klagomål som är befogade. Inom ramen för översynen ska även indikatorer utarbetas som kan visa hälsonytta respektive effektivitet. Skola och förskola Inom Stockholms stad finns 1049 förskolor, 266 grundskolor och 97 gymnasieskolor i kommunal regi och enskilt drivna. Tillsynens mål är att successivt förbättra inomhusmiljön i Stockholms skolor och förskolor, och därmed se till att eleverna/barnen inte utsätts för hälsorisker och inte hindras i sin utveckling och i sitt lärande. Målet är att alla verksamheter ha en väl fungerande egenkontroll. Fokus för tillsynen är ventilation, installationsbuller samt hygien och städning, utifrån att det är dessa delar som oftast brister. Verksamheterna har ofta låg kunskap om ventilationen; om kapaciteten räcker till för antalet personer som vistas i lokalen eller om ljudnivån från ventilationen utgör en hälsorisk. Förvaltningen följer även upp anmärkningar som erhållits vid föregående inspektion. Förvaltningen deltar i Folkhälsomyndighetens nationella projekt ”Inomhusmiljön i skolan” och samverkar i detta med kommunerna i Stockholms län inom ramen för Miljösamverkan Stockholms län, MSL. Fokus ligger där på tillsyn av ventilation och städning. Gällande förskolor är kemikalier ett prioriterat område i tillsynen. En metod för kartläggning av förekomst av farliga ämnen i varor och material i förskolemiljön kommer att tas fram och insamling av dammprover för analys av farliga ämnen kommer att göras i samarbete med Karolinska Institutet. Under året ska det säkerställas att de skolor och förskolor (ca 26% av det totala beståndet) som ännu inte har tillräckliga radonmätningar genomför sådana. Cirka 74 % är mätta och klara, innebärande att mätningarna har utförts i enlighet med stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 19 (76) Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning och att mätresultaten ligger under 200 Bq/m3. Det skall också säkerställas att de som har värden över 200 Bq/m3vidtar erforderliga åtgärder. Under året kommer förvaltningen bjuda in berörda parter; verksamhetschefer, lokalintendenter, förvaltare m f l från förskolor och skolor till utbildning om egenkontroll och verksamheternas anmälningsskyldighet till förvaltningen. Bostadsfastigheter Fastighetsägare ska ha en god egenkontroll avseende inomhusmiljön vilket förebygger olägenheter för människors hälsa. Målet med tillsynen är att medverka till att stadens ca 7 000 fastighetsägare genom sin drift av flerbostäder, minimerar sin hälso- och miljöpåverkan genom god egenkontroll. Tillsynen bedrivs med traditionell tillsyn, dvs. inspektion på plats och genomgång av egenkontrollen. Ca 600 fastighetsägares egenkontroll skall granskas 2015. Under 2014 togs legionallaprov i 14 fastigheter med bergvärmepump varav 1 visade sig ha legionella i sitt varmvattensystem. Provtagning planeras fortsätta under 2015 för att möjliggöra ett bättre statistiskt underlag. Förvaltningen kommer bjuda in fastighetsägare till utbildning i egenkontroll och om hur man bäst hanterar brister i bostadsmiljön. Erfarenheten är att detta är uppskattat och underlättar för både fastighetsägare och oss som tillsynsmyndighet att kommunicera kring och komma tillrätta med uppkomna brister i bostäderna. Bassängbad I Stockholm finns 79 registrerade anläggningar med sammanlagt 140 pooler. Av dessa kan ca 50 anläggningar beskrivas som mindre anläggningar med bara en bassäng. I det fall det rör sig om bubbelpooler är erfarenheten i tillsynen att dessa anläggningar är de som, vid brister i egenkontrollen, innebär högst hälsorisker. Mål för arbetsområdet är att bassängbaden ska ha rent vatten, bra luft och fräscha anläggningar. Tillsynen visar att behovet av myndighetsbevakning är stort. Stort fokus har fått läggas på fungerande rutiner för kontroll av badvattenkvalitet och drift/skötsel av reningsanläggningar. Andelen bassängbad med överskridanden vid provtagning på badvattnet ligger på en hög nivå över åren, i genomsnitt 40 % av tillsynsobjekten. Fokus har under 2014 lagts på hygien och städning där stora brister kunnat konstateras. Under 2014 har också genomförts ett provtagningsprojekt avseende legionella på varmbassänger. Genomfört tillsynsarbete leder till följande prioriteringar inför 2015: Förvaltningen kommer fortsätta med tillsynen avseende legionellasäkerhet vid framförallt varmvattenbassänger. Fortsatt fokus på hygienrutiner och städinstruktioner med målet rena anläggningar. Förutom inspektioner kommer förvaltningen att hålla utbildning för verksamhetsutövare i hygien och städning. Det finns behov av att inventera småbassänger (oftast bubbelpooler) på hotell. Miljöförvaltningen har genom stickprovsvis sökning hittat tre oanmälda anläggningar under 2014. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 20 (76) Hygienverksamheter Målet för arbetsområdet är att ingen ska bli sjuk eller skadad av skönhetsvård. Förvaltningen har ca 600 registrerade anmälningspliktiga hygienverksamheter (tatuerare, piercare, fotvårdare och akupunktörer). Risk för blodsmitta föreligger genom att man använder skärande eller stickande verktyg. Erfarenhet från tillsynen är att de vanligaste bristerna gäller handhygien och instrumentrengöring. Under året kommer riktad tillsyn ske av tatuerare med fokus på hygien, samt att märkningen av tatueringsfärger är korrekt. Förvaltningen kommer dessutom att göra en tillsynsinsats av fotvårdare eftersom det finns indikationer på bristande egenkontroll. Handläggning av uppskattningsvis 40 anmälningar av nya verksamheter tillkommer. Plaskdammar Målet för arbetsområdet är att stadens 56 plaskdammar ska ha ett rent vatten för plask och lek. Miljön i och runt plaskdammarna ska vara hälsosäker. Tidigare års tillsyn har gett stora vinster gällande status på anläggningarna (år 2014 är 80 % utrustade med sandfilter år 2009 var andelen 32 %), förbättrad egenkontroll och bättre badvattenkvalitet. Andelen överskridanden är dock fortfarande högt, 19 % av analyssvaren visar på bakterieöverskridanden utspritt på 54 % av dammarna. Tas också avvikelser på kemiska parametrar med blir ca 70 % av analyssvaren avvikande. Det har sommaren 2014 fungerat väl med incidentrapportering gällande driftproblem, men stadsdelarna har brustit i att incidentrapportera vid allvarligare förekomster av bakterier. Det bör nämnas att rutiner för badvattenövervakning och teknisk drift är god. Fokus kommer under 2015 riktas mot stadsdelarna gällande incidentrapportering, renovering av tekniskt dåliga anläggningar samt förbättrad parkskötsel. Badvattenövervakning kommer ske i nära dialog med stadsdelarna och deras entreprenörer. 10 inspektioner med fokus på norra Stockholm. Tillsynen läggs upp så att samtliga norra stadsdelar får tillsyn och med inriktning på de dammar som visat sämst resultat. Om ingen godtagbar förklaring presenteras för förvaltningen, kommer plaskdammar med otjänliga badvattenprover att kontrolleras på plats, Under hösten, efter avslutad badsäsong, arrangeras en konferens för stadsdelarna och deras förvaltare med genomgång av resultatet och analys av egenkontrollen. Vård- och omsorgsboenden Avdelningen har sedan några år tillbaka utfört tillsyn på stadens samtliga äldreboenden och funnit att inomhusmiljön är tillfredsställande. Ingen riktad tillsyn kommer därför utföras på stadens vård- och omsorgsboenden under 2015. Resurserna kommer användas för tillsyn av idrottssanläggningar och migrationsboenden. Idrottsanläggningar Enligt 45 § Förordningen om miljö- och hälsoskydd (FMH) ska kommunen i sin tillsyn ägna särskild uppmärksamhet åt bland annat idrottsanläggningar. Målet med tillsynen är att ingen stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 21 (76) ska bli sjuk eller smittad till följd av ett gymbesök eller annat besök vid idrottsanläggningarna. Tillsyn planeras av obemannade kommersiella gym eftersom dessa bedöms vara anläggningar med stora risker. Eftersom rengöring av redskap som utförs av besökarna inte kan kontrolleras, eller kompletteras av personal, vilket medför hygieniska risker. Även i omklädnings-, dusch- och toalettutrymmen bedöms det föreligga ökad risk eftersom städning och rengöring inte utförs tillräckligt ofta. Tillsynen kommer att fokusera på verksamheternas egenkontroll utifrån smittorisker, information om dessa, städning/rengöring, buller (från musikanläggningar) och ventilation. Migrationsboenden Migrationsboenden räknas som tillfälliga boenden och är enligt 45 § FHM verksamheter som kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt i sin tillsyn. I Stockholms stad finns 4 asyl/ankomstboenden samt 22 boenden för ensamkommande barn. Migrationsboenden bedöms vara ett prioriterat tillsynsområde utifrån att det där bor personer som många gånger har svårt att föra sin egen talan och därigenom påverka sitt val av boende. Erfarenhet från andra kommuner visar att det funnits stora brister i standard, underhåll och hygien/städning på dessa boenden. Tillsynen kommer att fokusera på inomhusmiljön samt verksamheternas egenkontroll utifrån framförallt hygien och städrutiner. Målet med tillsynen är att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa och därmed en god boendestandard. Radon Målet med radontillsynen är att alla flerbostadshus i Stockholm ska vara kontrollerade avseende radon och ha halter under riktvärdet 200 Bq/m3. Effekten av hittills utförd tillsyn är att hälften av de ca 17 000 flerbostadshusen i Stockholm är radonmätta och har radonvärden under 200 Bq/m3. Under 2015 kommer tillsynen att omfatta ca 1500 fastigheter. I arbetsområdet ingår även förvaltning och utveckling av en e-tjänst där man kan söka uppgifter om radonmätningar på en viss adress eller fastighet. E-tjänsten har ca 8 000 användare per år. Strandbad Tillsynen på strandbaden har som mål att ingen ska bli sjuk av att bada vid stadens officiella strandbad och att inget strandbad ska ha badvatten som klassificeras som dåligt. Det finns i dagsläget 30 officiella strandbad. De kan komma att utökas med Kristinebergs strand och Hornsbergs strand om beslut om detta fattas i Kommunfullmäktige. Utöver tillsyn på alla strandbad utför miljöförvaltningen också badvattenprovtagning på uppdrag av de verksamhetsutövare (stadsdelar och privata fastighetsägare) som anlitar förvaltningen för detta. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 22 (76) Värmepumpar Under året uppskattar förvaltningen att ca 420 ansökningar om villavärmepump och 50 ansökningar om större anläggningar inkommer. E-tjänsten för ansökan om tillstånd har uppgraderats under 2014 men ytterligare utveckling är nödvändig under åren framöver. Andelen e-tjänstansökningar är fortsatt hög men har minskat något sedan tidigare år vilket kan förklaras med att fler har behov av ett andra borrhål på sin fastighet. Det är ännu inte möjligt att göra en sådan ansökan via e-tjänsten. Restauranger och evenemang, höga ljud och alkoholremisser Målet är att avlägsna och förebygga störningskällor kopplade till buller. Tillsynen bidrar till förebyggande åtgärder avseende att minimera bullerstörningar från evenemang. Staden tar emot klagomål på flertalet av de större evenemang som arrangeras i Stockholms innerstad. I dagsläget inkommer klagomål till flera instanser. Genom att samverka i ”Tillståndsnätverket” och delta i trafikkontorets utredning ”Evenemangsplatser” skapar vi en samlad bild av klagomålsförekomsten. På platser dit allmänheten har tillträde med höga ljudnivåer ska avdelningen mäta dessa för att avlägsna och förebygga olägenheter kopplat till buller från ljudanläggningarna. Främst kommer mätningar (15 st) att ske på nattklubbar och biografer. Avdelningen förebygger olägenheter för människors hälsa genom remissvar till Socialförvaltningen avseende serveringstillstånd. Målet är att remisserna besvaras inom en treveckorsperiod. Totalt beräknas ca 380 remisser besvaras. Direktservice – information och rådgivning Direktservice (DS) är en central funktion på Hälsoskydd som ger information och rådgivning via telefonsamtal och mejl till medborgare och verksamhetsutövare. Årligen besvaras ca 3 000 mejl. I DS påbörjas även handläggningen av alla inkomna bostadsklagomål. Funktionen bemannas dagligen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Som en första linjens kundservice anlitas serviceförvaltningens Kontaktcenter (KC) som tar emot ca 17 000 inkommande telefonsamtal till avdelningen. De flesta enklare frågor tas om hand av KC, men ca 40 procent slussas vidare till DS. Målet är att KC ska kunna ta hand om 75 % av inkommande samtal. För att komma ner till denna önskade svarsfrekvens, kommer handläggare på KC få tittbehörighet i Ecos, tydligare informationsmaterial, uppdatering av hemsidan, fortsatta utbildningsinsatser vid behov. Enskilda avlopp Målet med tillsynen av enskilda avlopp är att minska näringsläckaget till omgivande mark och vattendrag. Under 2015 kommer uppföljande tillsyn att ske på enskilda avlopp där brister konstaterats vid tidigare tillsyn. I Stockholm finns det för närvarande 292 registrerade enskilda avloppsanläggningar. Tillsyn ska även utföras på avloppslösningar hos de 25 ”Food trucks” som finns i Stockholm. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 23 (76) Fortfarande finns områden i Stockholm där vi inte vet hur avloppsvattnet hanteras. Under året kommer därför industriområden att inventeras för att hitta eventuella oanmälda slutna tankar eller andra avloppslösningar. Gödselanläggningar Målet med tillsynen är att minska näringsläckaget till omgivande mark och vattendrag genom att säkerställa att gödselanläggningarna inte läcker. Inspektion kommer att ske på 10 av de 19 befintliga gödselanläggningarna. Djurtillstånd Prövning sker av de uppskattningsvis 10 tillståndsansökningar som inkommer gällande orm, fjäderfä och pälsdjur. 10 Kap MB, Förorenade områden Avdelningen Plan och miljö Tillsynen avser fastigheter, byggnader, deponier eller mark som är så förorenad, att föroreningarna innebär risk för hälsa och miljö. Vanligt är att tillsynen initieras av att mark, som behöver tas i anspråk för byggande eller annan användning, befaras vara eller visar sig vara så förorenad att sanering krävs. PCB De slutdatum som gäller för sanering, 30 juni 2014 respektive 2016, innebär rimligen att antalet anmälda saneringar fortsätter att ligga på en relativt hög nivå, dock inte lika hög som under år 2014. Handläggningen av saneringsärenden består av beslut efter anmälan, inspektion samt hantering av slutredovisning respektive bedömning av huruvida anförda skäl för dispens kan godtas. Enligt PCB-förordningen ska även avlägsnandet av fogmassor med PCB-halt mellan 50 och 500 mg/kg anmälas. Statusen i november 2014 är att av de 791 saneringspliktiga fastigheter som finns i det särskilda PCB-registret, är cirka 67 % sanerade, helt eller delvis. Ca 80 fastigheter har fog med lägre PCB-halt och där gäller krav på sanering vid ombyggnad/rivning. Omkring 70-talet saneringsärenden är pågående, varav ett antal berör fastigheter som tidigare inte varit kända av förvaltningen eller där redovisade inventeringar visat sig felaktiga. I likhet med vad som gäller om sanering görs utan föregående anmälan är det förvaltningens uppfattning att det är straffbelagt att inte genomföra sanering inom föreskrivna tidsfrister. Med hänsyn till de ovan redovisade sluttiderna för sanering kan 2015 förväntas bli något av ett mellanår. Inkomna anmälningar respektive dispensansökningar ska dock hanteras och förvaltningen ska vidare bevaka de saneringsdispenser som gäller t.o.m år 2015. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 24 (76) Kvicksilver Arbetet med att nå kvicksilverfria tandvårdslokaler bedrivs genom tillsyn av ca 80 verksamheter årligen. Om avskiljare saknas uppmanas verksamheten installera sådan/sådana. I arbetet ingår även att behandla anmälningar om sanering av kvicksilverhaltiga rör. I staden finns ca 450 registrerade tandläkare som betalar årlig tillsynsavgift. Under 2014 påbörjades, genom info till 30-talet tandläkare på Norrmalm, en aktiv insats i syfte att få till stånd sanering av de kliniker där förvaltningen inte har kännedom om tidigare saneringar. Arbetet fortsätter med flera områden under år 2015. Sanerade kliniker klassas om och ambitionen är vidare att genom offentliga register etc inventera branschen som helhet i syfte att fånga upp ev. verksamheter som förvaltningen inte har kännedom om. Tillsyn utövas också över krematorierna där kvicksilver i rökgaserna är den viktigaste frågan. I branschen ingår även sjukhus och laboratorier som SöS, KTH och SU. Förorenade områden Tillsynen av förorenade områden består av granskning av upplysningar om upptäckt och/eller innehav av förorenad mark, tidiga samråd med verksamhetsutövare, beslut efter anmälan av sanering, inspektioner och granskning av slutrapporter. Tillsynen kan i stor utsträckning sägas vara händelsestyrd till följd av exploatering för ny markanvändning, främst bostäder, på mark som tidigare använts för industriella ändamål. En stor del av tillsynsarbetet i större exploateringsprojekt sker i form av rådgivning på planeringsstadiet, d.v.s. innan miljöbalkens krav på upplysning om markföroreningar eller saneringsanmälan inträtt. Detta har visat sig vara en framgångsrikt arbetssätt och förvaltningen avser att fortsätta i den riktningen, dvs. att så långt möjligt fokusera på tillsynsarbete uppströms. De senaste åren har omkring 100-talet ärenden om år behandlats. 14 Kap MB, Kemiska produkter Avdelningen Plan och Miljö Miljögifter i varor, systemtillsyn av detaljister Tillsynen avser kemikalier i varor och produkter där varuområdet är under utveckling. Tillsynsansvaret delas med Kemikalieinspektionen och rådigheten är emellanåt begränsad, t.ex. när tillsynen avser oönskade men likväl tillåtna kemikalier. Samarbete sker med Göteborg. Malmö och Helsingborg kring dessa tillsynsaktiviteter. Ambitionen är att utveckla tillsynen och att på sikt bedriva återkommande tillsyn mot de verksamheter som saluför kemiska produkter och varor. Fokus ligger fortsättningsvis på detaljhandelns hantering av kemiska produkter och kemiska ämnen i varor. Erfarenheten är att olika branscher har hunnit olika långt och erfarenheterna från genomförda tillsynsprojekt liksom tillkommande regleringar får tillåtas styra insatserna. En aktuell fråga som diskuteras inom området är den enskilde detaljistens ansvar i förhållande till tillverkare/importörer. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 25 (76) Inom området kan även regionala tillsynsprojekt vara av intresse, t.ex. tillsyn av märkning av poolkemikalier, arbetssätt vad avser klottersanering mm. Sådana gemensamma tillsynsprojekt skulle kunna inledas med informationsmöten för de verksamheter som sedan kommer att få tillsyn. Avdelningen Hälsoskydd Köldmedier Målet med tillsynen är att begränsa läckaget av fluorerade växthusgaser. Förvaltningen granskar de kontrollrapporter som årligen inkommer från de ca 1900 anläggningar som omfattas av krav avseende kontroll av läckage i köldmedieanläggningar. Under 2015 kommer en inventering av livsmedelsanläggningar utföras för att säkerställa att alla rapporteringsskyldiga anläggningar finns i förvaltningens register. Anpassning till kommande nationell lagstiftning rörande köldmedier kommer också att ske under året och väntas bli en tämligen omfattande förändring, vilket kräver ett omfattande arbete. Naturvårdsverket kommer under våren presentera den svenska förordningen baserad på EUs nya köldmedieförordning. Vidareutveckling av befintlig e-tjänst kommer också att utföras. Kosmetiska produkter Målet med tillsynen är att förebygga allergier och sjukdom genom kontroll av märkning och innehåll i kosmetiska produkter. Kosmetiska produkter säljs i många olika typer av butiker och kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna varierar. Inom större butikskedjor och hos större distributörer som specialiserar sig på kosmetik är kunskapsnivån i regel högre, medan det bland mindre handlare är högre risk att fel uppstår. Årets tillsyn kommer att fokusera på butiker som inte har kosmetiska produkter som sin huvudinriktning, t ex leksaks- och livsmedelsbutiker.30-tal inspektioner planeras att utföras. Cisterner Målet är att förebygga olägenheter för miljön och människors hälsa genom att tillse att cisternägare utför regelbunden kontroller vid avlägsnande av cistern gör det på rätt sätt. Cirka 90 fastighetsägare ska lämna in kontrollrapporter för cisterner som ska kontrolleras under 2015 (inklusive cisterner i flerbostadshus). Fastighetsägarna kommer att få en påminnelse om deras skylighet att genomföra kontroller. I de fall där cisternägaren inte inkommit med kontrollrapport, eller utfört kontroll inom kontrollintervallet, påförs miljösanktionsavgift. 15 Kap MB, Avfall. 15 kap miljöbalken handlar om avfall och producentansvar. Alla verksamheter som ger upphov till avfall ska följa EU:s avfallshierarki och ha en fungerande egenkontroll för att minska miljöpåverkan och risken för störning. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 26 (76) Avdelningen Plan och Miljö Avfallsanläggningar ingår i tillsynen enligt 9 kap miljöbalken och aktiviteterna inom tillsynen enligt 15 kap miljöbalken handlar om hantering av avfall i andra sammanhang. Det kan t.ex. gälla tillsyn över rivningar, med tonvikt på hanteringen av farligt avfall, eller hantering av elektronikavfall i radiohandeln. Förvaltningens arbete med gränsöverskridande avfallstransporter hamnar också under denna rubrik. Under år 2014 påbörjades ett arbete i syfte att kartlägga hantering av massor inom staden. Möten har bland annat hållits med verksamhetsutövare som Stockholm Vatten m.fl. och transportörer. Syftet är att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt vad avser masshanteringen, dvs. krav på provtagning, transport, återanvändning, deponering med mera. Arbetet kommer att fortsätta under det kommande året och involverar även andra branscher/delar av branscher som avfall kap 9, rivningstillsyn och exploateringsprojekt. En aktivitet som diskuteras är seminarium/informationsmöte för berörda i frågan. Inom området genomförs också inventeringar av industriområden etc. utifrån de behov, t.ex. skydd av vattenförekomster, som identifieras av förvaltningens miljöövervakning, se även under Avfallsanläggningar. Stor del av den avsatta tiden åtgår till funktionen som intern branschexpert samt att svara på frågor från såväl allmänhet som andra kommuner m.fl. Rivningsverksamhet Tillsynen över hur farligt avfall, som uppkommer i samband med rivningar hanteras fortsätter. Många farliga ämnen finns inbyggda i våra fastigheter och det är viktigt att dessa identifieras och tas omhand på ett bra sätt. Ett exempel på rivningsavfall som vi vet hanteras fel är isolermaterial med CFC. Det ska hanteras som farligt avfall men deponeras oftast. Ytterligare information om vad som gäller för denna typ av avfall behövs. I den nya plan- och bygglagen ges stadsbyggnadsnämnden ett ökat ansvar vad gäller att ta in uppgifter om och följa upp det farliga avfallet vid rivning och samarbete mellan/samordning av de två myndigheternas arbete är ett viktigt utvecklingsområde. Genom ett närmare samarbete med SBK har tiden för att ”leta upp” tillsynsobjekten avsevärt förkortats. För närvarande pågår cirka 75 ärenden och ambitionen är att starta omkring 40-talet nya varje år. Övrigt arbete med avfall Övrigt arbete med avfall består till stor del av rådgivning till allmänhet, företag, internt inom förvaltningen etc. Interna och externa remisser behandlas under denna rubrik. Andra aktiviteter är inventering av avfallshantering i industriområden, tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 27 (76) Avdelningen Hälsoskydd Avfall Målet för tillsynen är att inlämning och omhändertagandet av avfall ska öka. Detta sker genom följande insatser: Tillsyn av transportörer av avfall med avseende på hushållsavfall. Avfallskontroll av restauranger, livsmedelsbutiker och andra verksamheter med hushållsavfall som lämnar hushållsavfall till annan än stadens upphandlade entreprenörer efter tips från Stockholm Vatten avfall. Vid kontroller hos dessa undersöks även sortering av förpackningar och matavfall. Idag finns ca 1100 verksamheter i Stockholm, som sorterar ut matavfall. För att öka antalet kommer riktad tillsyn ske mot restauranger, med matavfallsmängder > 50 kg per vecka. Förvaltningen kommer under året vända sig till ca 100 restauranger. Uppskattningsvis finns det 2 000 verksamheter (restauranger, skolor etc) som potentiellt sett skulle kunna sortera ut matavfall idag, men som av någon anledning inte gör det. Informationsprojektet skolinformation ”sortera avfall rätt” planeras ske till 30 grundskoleklasser (åk 2-5). REPA producentansvar innebär löpande tillsyn med tips från Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) om verksamheter som inte är med i retursystemet. Retursystem Tillsynsansvaret för det svenska pantsystemet är delat mellan kommunerna och Jordbruksverket. Tillsynen innebär kontroll av kiosker, butiker, restauranger om de säljer burkar och flaskor som inte ingår i ett godkänt retursystem. Genom tillsynen ökar förvaltningen insamlingen och skapar en nylägesbild av omfattningen av produkter som inte ingår i returssystemet. Under 2015 kommer ett antal verksamheter med trolig försäljning av drycker i burkar och flaskor som inte ingår i ett retursystem att granskas. Granskningen innebär att verksamheternas efterlevnad av förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar kontrolleras. Enligt förordningen är det förbjudet att saluföra metallburkar och plastflaskor som inte ingår i ett retursystem som är godkänt av Jordbruksverket. Det finns också krav på märkning av produkterna som visar att de ingår i ett godkänt retursystem. Överträdelse av reglerna om saluhållande och märkning utgör grund för påförande av miljösanktionsavgift. Återvinningsstationer Verksamhetsutövaren ska ha en god egenkontroll avseende avfallshantering vilket förebygger olägenheter för människors hälsa. Målet är att tillse att de ca 254 återvinningsstationerna i Stockholm stad nyttjas utan att orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön. Färre antal klagomål inkommer varje år avseende nedskräpning kring stationerna och buller vid tömning av glasflaskor. I samarbete med de olika aktörerna ska förebyggande åtgärder bidra till minskat antal klagomål. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 28 (76) Båtklubbar Genom att minska skadliga utsläpp till östra Mälaren samt dess stränder förhindrar vi och förebygger olägenheter för människors hälsa samt miljön. Målet är att minska nyttjandet av skadliga båtbottenfärger och att omhändertagande av avfall ska ske på ett ur miljön gynnsamt sätt. Genom tillsynen ska förvaltningen verka för att fler båtklubbar får tillgång till spolplattor och båtbottentvättar. Totalt ska 53 båtklubbar inspekteras avseende deras egenkontroll. I samarbete med båtklubbarna ska förvaltningen verka för att användningen av skadliga båtbottenfärger minskar och på sikt fasas ut. I samarbete med grannkommunerna och HaV följa utvecklingen kring riktlinjerna samt KEMi’s arbete med förbjudna båtbottenfärger. Kontroll enligt livsmedelslagen Varje medlemsstat har en fleråriga Nationell Kontrollplan för Livsmedelskedjan som uppdateras årligen. De nationella målen strävar mot visionen "Professionell livsmedelskontroll - för konsumenternas och företagens bästa" och införlivas i de mål och åtaganden som beslutas av MHN. Genom deltagande i kundundersökningar följs upp hur MHN uppfattas som myndighet. Kontrollen ska vara risk- och redlighetsbaserad i syfte att nå målet att ingen blir sjuk eller lurad av maten. De ca 7700 verksamheter som finns registrerade har klassats utifrån en nationell riskmodell och avgör vilka verksamheter som ska kontrolleras och hur ofta. Större verksamheter med stora risker granskas flera gånger per år medan mindre verksamheter med små risker granskas med några års mellanrum. Målsättningen är att 80 % av alla verksamheter ska kontrolleras varje år. Ungefär 1000-1500 verksamheter byts ut varje år genom ägarbyten eller andra orsaker. Det är därför inte möjligt att kontrollera alla verksamheter som finns registrerade hos myndigheten då det är omöjligt att förutsäga vilka verksamheter som byts ut eller stänger under det kommande året. Varje ny verksamhet som startar kontrolleras inom 2 månader efter att verksamheten har startat. Totalt planeras motsvarande 37 000 timmar inom livsmedelsområdet. Den överlägset största delen av timantalet, 27 000 timmar, avsätts för planerad årlig kontroll. Den resterande tiden åtgår till andra avgiftsbelagda aktiviteter (registrering, kontroll av nyregistrerade verksamheter samt extra offentlig kontroll vid påvisade brister), besvarande av telefonsamtal och e-post samt utredning av klagomål och misstänkta matförgiftningar. I Sverige fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelskedjan framgår två huvudsakliga inriktningsmål för livsmedelskontrollen1. 1. Att avvikelser upptäcks och 2. Att avvikelser åtgärdas 1 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2014-2017 (SLV, SJV, SVA, LST, SKL samt Generalläkaren) stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 29 (76) Samtidigt ska kontrollen vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektivt. Det är avgörande för systemets framgång att dessa övergripande mål översätts till konkreta målsättningar för den operativa verksamheten. Med mål menas här ett önskat framtida tillstånd eller resultat. Sådana resultat är summan av de prestationer som utförs i kombination med de effekter som prestationerna leder till. Med effekt menas en förändring som inträffar till följd av vidtagna åtgärder. Livsmedelkontrollen har identifierat ett antal högprioriterade målsättningar och formulerat indikatorer som mäter effekten för dessa mål vilka redovisas nedan inom varje område. Hygienkontroll Den absoluta majoriteten av verksamheter kontrolleras mot det s k ”hygienpaketet”, ett regelverk avsett att säkerställa god hygienpraxis samt att eliminera eller minimera livsmedelsburna faror i verksamheter som fysiskt hanterar livsmedel. Det inkluderar alla former av ”storkök” såsom restauranger, caféer, skolkök eller personalmatsalar. Utöver dessa grundläggande kriterier gäller även allmänna regler om spårbarhet av livsmedel som innebär att företag ska kunna spåra livsmedel ett steg fram och ett steg bak i livsmedelskedjan. Livsmedel som saknar spårbarhet eller vars ursprung är oklart är att betrakta som osäkra och får inte säljas på den europeiska marknaden. Det finns även särskilda spårbarhetsregler om nötkött och fiskeriprodukter som omfattar alla verksamheter som handhar sådana livsmedel. Under 2015 tillkommer även nya spårbarhetsregler för ytterligare fyra djurslag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i tidigare remissyttranden avstyrkt alltför detaljerade spårbarhetskrav då dessa redan idag innebär en stor administrativ börda för företagen och medför stora kostnader utan att positiv nytta i motsvarade grad uppnås. Kraven fick dock ökat stöd efter ”hästköttskandalen” men fler regler motverkar inte fusk vars syfte är att kringgå reglerna. En av mekanismerna bakom en stor andel matförgiftningar beror på bristfällig nedkylning av livsmedel. Sker inte nedkylning på ett korrekt sätt riskerar sporbildande bakterier att tillväxa vilket ökar risken för matförgiftningar då flera av dessa är toxinbildare (gift). 1000 kontroller ska utföras med fokus på detta. Förväntad andel som brister är 10%. Samtliga brister som identifieras ska åtgärdas under innevarande år. En av de viktigaste säkerhetsaspekterna inom barnomsorgen är en säker hantering av allergikost. En majoritet av samtliga kontroller som utförs mot dessa verksamheter bör därför tydligt fokusera på detta kritiska moment. Förväntad andel som brister är 5%. Brister följs upp skyndsamt och åtgärder vidtas omgående. KF:s Periodicit årsmål et Indikator Årsmål Säker nedkylning av livsmedel på restauranger 10 % År Säker allergikost på förskola/skola 5% År stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 30 (76) Märkning och information om livsmedel Den 13 december 2014 trädde EU:s nya Informationsförordning i kraft. Förordningen reglerar märkning och information om livsmedel. En stor del av de tidigare reglerna består men flera nya regler har därmed också trätt i kraft. Alla företag som ansvarar för utformning av märkning, säljer färdigförpackade livsmedel eller oförpackade livsmedel med information på annat sätt såsom delikatessdiskar eller restaurangmenyer omfattas av reglerna i varierande utsträckning. Det ställs numera krav på minsta teckenstorlek, kontrast och läsbarhet vilket inte har funnits tidigare. Information om allergener har skärpts och allergena ingredienser måste framhävas i relation till övriga ingredienser genom annat typsnitt, stil eller bakgrundsfärg exempelvis. Ännu en nyhet är att det nu blir obligatoriskt med näringsdeklaration för många livsmedel. Näringsdeklarationen ska ge information om energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt. Ytterligare regler om spårbarhet för djurslagen svin, får, get och fjäderfä träder i kraft i april 2015. Tillämpningen av dessa regler innebär krav på fördjupade spårbarhetskontroller och med all sannolikhet även viss ökning av administrativa krav på företagare. Sedan tidigare gäller även regler om obligatorisk märkning för alla färdigförpackade livsmedel och dessa består i mer eller mindre oförändrad form. Sådan märkning inkluderar livsmedlets beteckning, ingredienser, nettokvantitet, användning- eller förvaringsanvisningar, uppgifter om hållbarhet och ursprungsmärkning. Ytterligare märkningslagstiftning har parallellt med denna informationsförordning växt fram under de senaste åren. Det rör närings- och hälsopåståenden, märkning av livsmedel avsedda för speciella medicinska ändamål, märkning av kosttillskott, livsmedel för särskilda näringsändamål (gluten- och laktosfria livsmedel), skyddade beteckningar och ekologiska livsmedel för att nämna några. Kontroll av märkning utgör en alltmer betydande del av avdelningens uppgifter och kompetensutvecklingen inom området är ständigt pågående för att säkerställa att kontrollerna kan utföras korrekt, effektivt och ändamålsenligt. I syfte att säkra en enhetlig tillämpning samarbetar Miljöförvaltningen med en majoritet av kontrollmyndigheter inom länet i ett gemensamt MSL-projekt om kontroll enligt informationsförordningen. Inom ramen för projektet tas ett antal stöddokument och prioriteringsordningar fram så att företagarna i hela länet kontrolleras på ett likvärdigt sätt. Utöver säkra livsmedel har konsumenter också rätt att få korrekt information om livsmedel som de konsumerar. Tidigare erfarenheter visar att uppsåtligt fusk eller omedvetna fel förekommer i viss utsträckning och detta området bör därför prioriteras. Menyer på restauranger som saluhåller ädlare livsmedel, märkningsutformning hos producenter och analys av djurslag i köttfärs hos butiker är tre om typer av riktade kontroller som kommer att utföras för att säkerställa riktigheten i den information om konsumenten får. 500 kontroller kommer att utföras inom detta målområde och brister åtgärdas skyndsamt och senast inom stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 31 (76) innevarande år. Indikator Redlighet och riktighet på restauranger, producenter och butiker Årsmål KF:s Periodicit årsmål et 10 % År Dricksvattenkontroll Kontroll sker även av Stockholms dricksvattennät genom omfattande provtagning och granskning av reservoarer. Underhållet av stadens dricksvattennät är ett område som anses särskilt riskabelt då den nuvarande underhållstakten kommer att leda till skador på nätet. Med Stockholms nuvarande underhållsambition kommer dricksvattenledningar som är anpassade för användning i maximalt 70 år att behöva användas i 300 år. Risken för kontaminering av dricksvattnet är ett uppenbart problem som ökar snabbt. Livsmedelsbrott De "matfuskskandaler" som uppdagades under 2012 och 2013 visar på komplexiteten och bristerna i den globala handeln med livsmedel. De visade också hur lönsamt det är att fuska med livsmedel genom att riskerna är små och konsekvenserna obefintliga. Även om fusket ofta sker i ett långt tidigare led, inte sällan med kriminella kopplingar, så är det hos konsumenten det uppdagas. Av den anledningen behöver kontrollen utveckla nya arbetsmetoder för att hitta de som fuskar med mat samt utveckla samarbetet med rättsvårdande instanser så att de kriminella handlingar som kan ligga bakom ett utbrett och systematiskt fuskande får ett slut. Nya kontrollmetoder utarbetas på flera håll inom Europeisk livsmedelskontroll. Även nya regler är under framtagande i syfte att öka kontrollmyndigheternas möjligheter att identifiera olika former av matbedrägerier eller brott. Eftersom kontrollens fokus ligger på att utföra inspektioner på verksamheter som är registrerade hos myndigheterna och verkar inom lagens råmärken är det mycket svårt att upptäcka sådan verksamhet som pågår utanför myndighetens synfält. Det har tidigare inte funnits vare sig resurser eller vilja att myndigheterna ska aktivt söka efter brottslig verksamhet. Även framgent är möjligheterna begränsade men kontrollmyndigheterna bör genom nya arbetsmetoder och ett mer effektivt användande av exempelvis provtagning och analyser bidra till att fusk med livsmedel upptäcks i högre utsträckning. Miljöförvaltningen deltar även tillsammans med andra lokala kontrollmyndigheter och Tullverket i särskilda insatser ledda av Europol i syfte att identifiera förfalskade livsmedel eller livsmedel som genom illegala vägar tagits in i livsmedelskedjan. Samtliga livsmedel ska kunna spåras ett steg bak och ett steg framåt i livsmedelskedjan. För nötkött finns dessutom mer detaljerade regler till följd av galna ko-sjukan i Storbritannien på 1990-talet. De livsmedelsskandaler som uppdagats de senaste åren har visat att informationen om animaliska livsmedel såsom nötkött inte alltid har varit korrekt. Det har även förekommit stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 32 (76) uppsåtligt fusk och förfalskning av information och spårbarhetsuppgifter. Denna kontrollpunkt står därför i fokus för 500 kontroller riktade mot grossister, restauranger och butiker. Den förväntade andelen som brister är 10%. Identifierade brister åtgärdas skyndsamt och inom innevarande år. Indikator Årsmål Spårbart nötkött i livsmedelskedjan <20 % KF:s årsmål Periodicit et År Kosttillskott Kosttillskottsgruppen genomför varje år kontroller på de verksamheter som saluhåller, importerar eller producerar kosttillskott. Det är en typ av livsmedel som är avsedda att komplettera en normal kost, utgör koncentrerande källor för ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan och som tillhandahålls i avdelade doser d.v.s. kapslar, pastiller, tabletter, piller eller liknande. I dagligt tal används ibland uttrycket ”hälsokost” vilket är ett vidare begrepp som utöver kosttillskott omfattar biodynamiskt odlade livsmedel, örter, traditionellt växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Det är producenten och säljaren som ansvarar för att kosttillskottet är säkert. Det finns inget godkännande eller registreringsförfarande. Eftersom denna typ av livsmedel inte förknippas med mikrobiologiska risker, så är den avsatta kontrolltiden för verksamheterna mycket begränsad. Samtidigt så är det ett mycket omfattande område med en stor mängd olika preparat vilka omfattas av ett komplext regelverk. Kontrollen kräver både anseenliga specialistkompetenser och ett stort (operativt) fokus för att bli effektiv och ändamålsenlig. Tidigare år har syntetiska prestationshöjande och viktminskande preparat, växtbaserade asiatiska kosttillskott och vissa vitaminprodukter kontrollerats. I samtliga fall har osäkra produkter identifierats och åtgärder har vidtagits för att säkerställa att skadliga produkter inte ska finnas tillgängliga för konsumenter. Inom samtliga tidigare kontrollerade områden har allvarliga brister påträffats och dessa kontroller fortsätter därför med samma fokusområden. Det är samtidigt en bransch som snabbt omsätter nya produkter och det bör därför finnas resurser som snabbt kan granska nya substanser som sätts på marknaden. Tidigare års erfarenheter visar att det förekommer kosttillskott, eller ”hälsokost”, som kontaminerats eller spetsats av hälsoskadliga ämnen såsom tungmetaller. Analyser av dessa produkter är därför prioriterat inom kosttillskottskontrollen med fokus på växtbaserade kosttillskott och s k ”pre-workouts”. 40 produkter ska analyseras för tungmetaller. Förväntad andel som brister är 20% och åtgärder vidtas omedelbart mot produkter där tungmetaller över gränsvärden påträffas. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 33 (76) Indikator Årsmål Säkra kosttillskott <10% KF:s årsmål Periodicit et År Huvudkontor och Matmäklare Ungefär 30 verksamheter klassade som huvudkontor eller matmäklare kontrolleras kontinuerligt. Dessa kontroller skiljer sig från andra kontroller genom att verksamheterna sällan fysiskt hanterar livsmedel. Huvudkontoren ansvarar ofta för utformning av märkning eller menyer för butiks- eller restaurangkedjor vilket gör att märkningskontroll ofta är effektivast i detta led. Matmäklare köper och säljer livsmedel, ofta över internet, men hanterar sällan dessa själv. De har emellertid ändå ett ansvar för information om livsmedel, spårbarheten och i vissa fall märkningen. Kontrollernas utförs genom revisioner som är förhållandevis tidskrävande då det är stora mängder dokumentation som ska granskas. Huvudkontorsgruppen utför kontrollerna under 2015 med fokus på att informationsförordningens krav på obligatoriska märkningsuppgifter är tillgodosedda och att system för spårning och återkallande av livsmedel finns på plats i händelse av livsmedelslarm som berör företagets produkter. Genom informationsförordningen så förtydligas huvudkontorens ansvar och skyldigheter för att produkter som de ansvarar för är korrekt märkta. Huvudkontor och producenter har ett större ansvar för utformning av livsmedelsinformation (märkning) för de produkter som säljs i deras namn. Särskilt bör allergiinformationen uppmärksammas vid kontroller då brister här kan leda till allvarliga konsekvenser för allergiska konsumenter. 50 kontroller riktade mot huvudkontor eller producenter ska fokusera på att allergimärkning är korrekt. Samtliga brister åtgärdas skyndsamt. Indikator Årsmål Säker märkning av livsmedel <10% KF:s årsmål Periodicit et År Provtagning och analyser Provtagning av livsmedel ökar i betydelse. Utöver reglerad provtagning enligt det nationella salmonellaprogrammet ingår övervakning av andra patogener, kontroll av kemisk agens och verifiering av livsmedlens innehåll i provtagningsplanen för 2015. Med anledning av det stora utbrottet i Danmark så kommer analyser för listeria i ätfärdiga kylda livsmedel att genomföras. Artanalyser av animaliska råvaror fortsätter och utökas. Verifiering av deklarerade näringsvärden är en nyhet i samband med informationsförordningens ikraftträdande. Kemiska faror som glykoalkaloider i potatis, mykotoxiner i spannmål och PAH i direktrökta produkter kommer att genomföras i nationella provtagningsprojekt. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 34 (76) Möjligheten att analysera för GMO-produkter i importerade livsmedel undersöks och genomförs om det finns analytiska förutsättningar. Äkthet av ädlare livsmedel som exempelvis basmatsiris ingår också i de tänkta analyserna. Även inom området material i kontakt med livsmedel finns anledningar att öka provtagning, exempelvis avseende migrering av tryckfärgsrester samt polyamid eller melamin i köksredskap från Kina och Hong Kong. Växtbaserade kosttillskott analyseras avseende tungmetaller och vissa vitaminpreparat undersöks för att verifiera innehållet. Extra offentlig kontroll Om en verksamhet visar sig ha allvarliga brister vid en planerad kontroll, eller om ett inkommet klagomål eller misstänkt matförgiftning visar sig vara befogat, så blir omdömet ”extra kontroll krävs” vilket är att jämställa med uttrycket ”underkänd” som användes tidigare. Detta innebär att ytterligare kontroller kommer att utföras i syfte att följa upp de brister som myndigheten har noterat. Dessa kontroller debiteras per timme separat i efterhand. Under 2015 beräknas ca 700 extra offentliga kontroller utföras baserat på tidigare års siffor. Det motsvarar de 7-8% av alla utförda kontroller som bedöms ha så allvarliga brister att omedelbara åtgärder måste vidtas. Anmälan om registrering och prövning för godkännande I genomsnitt registreras 100 nya verksamheter per månad inom staden. 1200 registreringar för 2015 planeras därför. Det tidigare kravet på godkännande och förprövning har i princip försvunnit och endast en handfull verksamheter omfattas av detta (animalieanläggningar). Majoriteten av verksamheterna omfattas i stället av en anmälningsplikt vilket leder till en registrering hos myndigheten. När verksamheten har påbörjats så kontrolleras den inom 2 månader från starten. Detta gäller även vid ägarbyten. Utredning av misstänkta matförgiftningar Misstänkta matförgiftningar ska utredas skyndsamt och med hög grad av professionalitet. Under 2014 beräknas 600 anmälningar inkomma. Antalet anmälningar ökar stadigt i takt med att det blir lättare för allmänheten att komma i kontakt med myndigheten via e-tjänst. Antalet större utbrott har inte ökat och ökningen av antalet anmälningar får närmast ses som en minskning av mörkertalet. Livsmedelsverket har vid två omfattande undersökningar med minst 10 års mellanrum konstaterat att ca 500.000 personer i landet årligen blir matförgiftade, varav hälften i sitt hem och hälften via mat eller vatten de har konsumerat utanför hemmet. Denna siffra har inte förändrats över tid även om orsaker till ohälsa har förändrats. Nya faror har ersatt gamla faror. Under 2015 deltar Stockholm, Uppsala och Livsmedelsverket i ett MSB-finansierat projekt avsett att utreda möjligheterna för ett nationellt rapporteringssystem för misstänkta matförgiftningar. I dagsläget har 9 av 10 drabbade personer aldrig varit i kontakt med sin kommun och värdefull data går till spillo. Ett nationellt realtidssystem skulle ur stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 35 (76) beredskapssynpunkt vara ett mycket värdefullt verktyg som tidigare skulle kunna urskilja exceptionella händelser. Behandling och utredning av klagomål Även antalet inkomna klagomål ökar stadigt som en konsekvens av att det har blivit enklare att komma i kontakt med myndigheten. Ungefär 400 klagomål utöver misstänkta matförgiftningar beräknas under 2015 där många kan omhändertas i den reguljära kontrollen och andra kräver mer akuta insatser. Telefonsamtal och e-post från allmänhet och andra myndigheter Telefonsamtal och e-post från allmänhet och andra myndigheter ökar. På årsbasis beräknas cirka 4 500 telefonsamtal och mer än 2 200 e-post inkomma. Telefonsamtalen har minskat något i omfattning medan mängden e-post ökar stadigt jämfört med tidigare år. E-tjänsten ”Livsmedelsinspektioner” lanserades under 2012 och genererar en del frågor som kommer in via telefon eller e-post. Genom att förbättra informationen på webbplatsen kommer förhoppningsvis frågorna att minska på sikt. Sammantaget har servicenivån ökat. I samband med att Livsmedelsverket stängde sin jourtelefon för livsmedelsinspektörer i hela landet så har en ökning av antal samtal från andra myndigheter noterats. Många mindre förvaltningar behöver stöd eller vägledning i specifika situationer och då Livsmedelsverket under tidigare år minskat sin tillgänglighet har den uppgiften alltmer fallit på Stockholms stad. Andra storstäder har gjort samma iakttagelse. Nätverk och samverkan • SILK (Samverkan Inom Livsmedelskontrollen) – chefsnätverk inom MSL för Stockholmsregionens chefer/samordnare inom livsmedelskontroll • Samverkan Göteborg-Malmö-Stockholm – samverkan mellan de stora kommunerna (Livsmedelsverket brukar även delta vid dessa träffar) • SÖVU (Stockholm, Örebro, Västerås och Uppsala) – chefsnätverk, men också utbyte mellan inspektörer. Arbetar bl a med gemensamma spårbarhetsprojekt, samverkan vid remisser, utbyte av inspektörer för kompetensutveckling etc) • Livssamverkan Sverige - samverkan med chefsrepresentanter från några av de större kommunerna (Stockholm, Malmö, Göteborg, Borås, Uppsala, Östersund, Västerås, Linköping, Norrköping, Örebro, Helsingborg) samt representanter för SKL, Livsmedelsverket och Länsstyrelserna. Särskilda kontrollinsatser 2015 • Gemensamt MSL-projekt om kontroll av livsmedelsinformation. • Gemensam provtagningskampanj inom länet i syfte att utveckla kunskaper om och effekten av provtagning i livsmedelskontrollen. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 36 (76) • Deltagande i nationella kontrollprojekt som odeklarerade allergener, glykoalkaoider i potatis, mögelgifter i spannmål, PAH i direktrökta livsmedel och vitaminer i kosttillskott. Livsmedelsverket samordnar dessa aktiviteter. Övrig lagstiftning Strålskyddslagen, solarier Det finns 90 aktiva registrerade solarier i förvaltningens register, varav ca hälften är obemannade. Tillsynen inom detta område syftar till att minska smittspridning och uppkomst av hudcancer. Kontroll av att solarierna följer strålsäkerhetsmyndighetens solarieföreskrifter och att godkända solarierör används enligt den nya lagstiftningen. Information om planerad tillsyn har tagits fram och kommer att skickas ut i början av 2015 till alla registrerade verksamheter. Tillsynen syftar till att minska smittspridning och uppkomst av hudcancer. Riskerna med solariesolande är allvarliga. Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer. Särskilt den elakartade formen malignt melanom kopplas till solariesolning. SSM avråder personer under 18 år, personer med ljus och känslig hud och de som har många eller stora födelsemärken, att sola solarium. Lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Målet med tillsynen är att förhindra att en eventuell objektburen smitta förs in i landet via anländande fartyg i internationell trafik. Ungefär 10 saneringsintyg per år brukar utfärdas. Smittskyddslagen Förvaltningen förhindrar och förebygger olägenheter för människor genom att utreda inkomna anmälningar av misstänkt Legionella. Inom fastighetsägartillsynen utökas tillsynen till att omfatta legionellaprovtagning i de fall där fastighetsägare har bergvärme som uppvärmningskälla. Målet är att utreda och spåra källan vid anmälningar om legionella. Tobakslagen Genom att granska verksamhetsutövares egenkontroll av inbyggda uteserveringar förebyggs olägenheter för människors hälsa med avseende på tobaksrök. Målet är att inspektera 10 till 15 restauranger. Vidare ska avdelningen bevaka Folkhälsomyndighetens arbete kring hur EU’s nya tobaksdirektiv ska genomföras i Sverige. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 37 (76) Nämndmål: 2.1.2 Utföra tillsyn motsvarande avgiften. Den tid som verksamhetsutövarna har betalat för ska motsvaras av tillsynstid som ägnas dem. För tillsynens avgifter gäller den grundläggande principen att tid för vilken verksamhetsutövarna har betalat, ska återgäldas med tillsynstid. Detta är ett fundament för legitimering av den kommunala tillsynen. Varje tillsynsobjekt besöks dock inte årligen utan för många objekt sker tillsynen med något eller några års mellanrum. Nämnden följer upp detta på objektsnivå och per tillsynsområde. Nämndmål: 2.1.3 Alla flerbostadsfastigheter, skolor och förskolor i staden ska vara kontrollerade avseende radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq /m3 luft. Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i mark och blåbetong. Gasen ger ökad risk för lungcancer, men kan ventileras ut genom god ventilation. Alla bostäder i flerbostadshus samt förskolor och skolor ska vara mätta och ha radonvärden under det nationella riktvärdet på 200 Bq/ m3 luft. KF:s årsmål Periodicit et Indikator Årsmål 6.2.1 Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som är kontrollerade avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft i %.(56% i nov 2014) Kommentar: Med anledning av den stora nybyggnationen blir den procentuella ökningen mellan åren liten. Förslag om att komplettera denna indikator med Antal. 58 % År 6.2.2. Andel flerbostadsfastigheter i de kommunala bostadsbolagen som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Kommentar: Med anledning av den stora nybyggnationen blir den procentuella ökningen mellan åren liten. Förslag om att komplettera denna indikator med Antal. 78 % År 6.2.3. Andel förskolor och skolor som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under 200 Bq/m3 luft. 80% År stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 38 (76) Nämndmål: 2.1.4 Genom en långsiktig miljöövervakning följa miljötillståndet som underlag för tillsyn, programarbete samt övrigt miljöarbete Samordna och långsiktig planera miljöförvaltningens miljöövervakning Förvaltningen ansvarar för att genom miljöövervakning följa tillstånd och förändringar i miljön. Resultaten används som underlag för miljöförbättrande åtgärder, tillsyn, rådgivning med mera. Årligen tas en samlad plan fram över miljöövervakningsinsatser för nästkommande år samt övergripande planering för nästkommande treårsperiod. Prioriterad miljöövervakning utgår från lagstiftning, miljömål, aktuella resultat från miljöövervakningen, miljöprogrammet, vattenprogrammet, miljö- och hälsoutredningen samt behov som uttrycks inom tillsynen liksom från andra förvaltningar och bolag. Aktiviteter: Samordna och presentera årlig miljöövervakningsplan. Uppdatera övergripande miljöövervakningsplanering för 2016 – 2019. Miljöövervakning inom biologisk mångfald Naturmiljön övervakas på olika nivåer för att ge kunskaper om tillstånd och trender som stöd för miljöbedömningar, tillsyn, fysisk planering, programarbete, åtgärdsförslag med mera. Övervakningen kommer att ske enligt särskilt program som färdigställs och presenteras för miljö- och hälsoskyddsnämnden i början av 2015. På landskapsnivå görs fortsatta analyser av stadens ekologiska infrastruktur. På biotopnivå följs förändringar av särskilt värdefulla naturtyper. På artnivå fokuseras på växt- och djurarter som är lagskyddade, hotade eller utgör indikatorarter. Ekosystemtjänster relaterade till biologisk mångfald ingår även. Aktiviteter: Färdigställa ett program för övervakning av tillståndet för valda delar av stadens växtoch djurliv samt därmed relaterade ekosystemtjänster. Analyser av konnektivitet (samband) m. fl. parametrar på landskapsnivå inom stadens ekologiska infrastruktur. Analyser med fokus på arter som lyfts fram i lagstiftning och nationell rödlista samt utvalda indikatorarter. Kontinuerlig uppdatering och utveckling av databasen ArtArken och dess koppling till den nationella databasen Artportalen. Fördjupning av förändringsanalys och utveckling av förslag till kompensatoriska åtgärder stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 39 (76) Miljöövervakning klimatförändringar och klimatanpassning Under 2015 fortsätter inventeringen av data till grund för miljöövervakning av klimatförändringar, dess effekter och klimatanpassning. Exempel på klimatfaktorer som kommer att redovisas på Miljöbarometern är vattenstånd i sjöar och kustvatten, vattenföring i vattendrag, nederbördsdata med fokus på skyfall, vattenkvalitet, lufttemperatur med fokus värmeböljor, antal dagar med snötäcke med mera. Detta utgör en utvidgning av den befintliga väderstatistik som finns på Miljöbarometern idag. Arbetet innefattar inventering, kvalitetssäkring, bearbetning och analys av grunddata. Målet är att under året utveckla ett antal nya indikatorer som redovisar klimatförändringar, och i den mån det kan göras, även klimatanpassning. En del indikatorer kan hämtas från Norra Djurgårdsstaden och projekt C/O City. Viktiga samarbetsparter är Stockholm Vatten, SMHI och MSB. Bevakning och analys av nya forskningsrön som kan föranleda nya ställningstaganden är en central del av arbetet. Aktiviteter: Sammanställning, bearbetning och analys av meteorologiska, hydrologiska och limnologiska grunddata. Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på Miljöbarometern. Kommunicera naturvetenskapliga underlag genom förvaltningsövergripande seminarium (bla översvämningskartering, värmekartering av Stockholm). Miljöövervakning mark Förvaltningen karterar historiskt förorenade områden i syfte att undanröja risker för miljö och hälsa samt möjliggöra ökat bostadsbyggande. Kartering och miljöövervakning inom detta område omfattar under 2015 i första hand undersökningar av ett urval som omfattar några tiotal objekt som klassats som högt prioriterade vad gäller markföroreningar. Dessutom sammanställs befintlig information om markföroreningar i stadens miljödatabas. Aktiviteter: Genomföra undersökning av markföroreningshalter i områden som klassats högt i länsstyrelsens MIFO-arbete. Sammanställa tidigare information om markföroreningar till miljödatabasen Genomföra undersökning av markföroreningshalter i stadens lekparker och parker. Sammanställa tidigare information om mark- och grundvattenföroreningar. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 40 (76) Hälsorelaterad miljöövervakning Tillsynen är i behov av övervakningsdata om hur barn exponeras för farliga ämnen i förskolemiljön. En studie av detta där damm och urin kommer att analyseras kommer därför att påbörjas i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och med medfinansiering från Naturvårdsverket. Påbörja hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering tillsammans med Karolinska Institutet. Kommunikation och lansering av resultat från rapportserien "Trafikbuller och planering" i produktionsplaneringen för 140 000 bostäder i Stockholm. Förvaltning och utveckling av bullerdatabasen som bland annat utgör bas för E-tjänst buller och som verktyg i tillsynen. Synliggöra och presentera resultat från uppdaterad bullerkartläggning. Samla in mätdata från stadens fasta mätstationer för buller. Uppföljning och utveckling av genomförda enkätundersökningar med syfte att öka rekreation och tillgänglighet till och inom reservaten. Tillgängliggöra naturreservaten genom att utarbeta ”Guide till tystnaden” Miljöövervakning vattenmiljön Löpande miljögiftsövervakning utförs i syfte att övervaka vattendirektivets prioriterade ämnen (ingår i bedömning av kemisk status) samt nationella så kallade särskilda förorenande ämnen (ingår i bedömning av ekologisk status). Övervakning av vatten och fisk bedrivs i Årstaviken, Drevviken, Brunnsviken och Saltsjön där fiskprover tas årligen och vattenprover månatligen. Under 2014 har en utvärdering gjorts av de resultat som erhållits hittills. Ett förslag på nytt övervakningsprogram har tagits fram utifrån denna utvärdering och förändringar i vattenförvaltningen. Ett nytt utökat miljöövervakningsprogram för miljögifter för perioden 2015-2020 har tagits fram. Om medel beviljas ur central medelsreserv utökas det löpande programmet med fler lokaler, fler ämnen och fler matriser (vatten, sediment och biota) enligt det nya utökade programmet Löpande övervakning av kvalitetsfaktorer som ingår i bedömning av ekologisk status utförs enligt vattendirektivet i ett urval av stadens sjöar/vattendrag. Parametrar och platser avgörs av preliminärt övervakningsprogram som utarbetats 2012. Ett nytt övervakningsprogram för ekologiska kvalitetsfaktorer tas fram under våren 2015. Genomföra löpande miljögiftsövervakning i Drevviken, Årstaviken, Brunnsviken och Saltsjön. Övervakning av fler ämnen i fler lokaler och fler matriser enligt nytt övervakningsprogram för miljögifter 2015-2020. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 41 (76) Utvärdera tidigare års övervakning av ekologisk status och utifrån resultatet av detta samordna och planera kommande övervakningsinsatser, samt ta fram nytt övervakningsprogram. I samverkan med Stockholm Vatten planera övervakning av fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer. Genomföra undersökningar i enlighet med övervakningsprogram för ekologiska kvalitetsfaktorer (t.ex. fisk, vattenväxter och bottenfauna). Redovisa rapport om miljötillståndet i Stockholm till stöd för miljöprogram och tillsynsarbete (utveckling av miljö- och hälsoutredningen) Samordning och framtagande av rapporten Miljön i Stockholm 2015 med syfte att beskriva utvecklingen och bedöma miljö- och hälsotillståndet i Stockholm. Utredningen ska utgöra ett kunskaps- och beslutsunderlag för stadens miljöarbete och ligga till grund för det nya miljöprogrammet. Rapporten omfattar avsnitt om klimat, luft, mark, vatten, natur, bebyggd miljö, kemikalier och miljögifter, trafik, energi, avfall och livsmedel. Rapporten kommer att presenteras för miljö- och hälsoskyddsnämnden tidig vår 2015. Aktivitet: Färdigställa rapporten Miljön i Stockholm 2015. Miljöövervakning luftkvalitet I Stockholm mäts luftkvaliteten kontinuerligt på Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan och Norrlandsgatan. Dessa platser fyller en viktig funktion för övervakning och jämförelse mot miljökvalitetsnormer. Sett utifrån rådande miljökvalitetsnormer är de mest problematiska luftföroreningarna i Stockholm partiklar mätt som PM10 samt kvävedioxid (NO2) och ozon (O3). Halterna av ozon orsakas av intransport från andra länder vilket medför att vi inte har lokal rådighet över dessa halter vilket vi däremot har för halterna av PM10 och NO2. SLBanalys mäter dock inte enbart de ämnen som regleras utan även t ex ultrafina partiklar och sot. Detta krävs för att kunna kartlägga partiklars ursprung och föreslå effektiva åtgärder. Utöver mätningar används olika spridningsmodeller för att kunna beräkna halter av olika ämnen i stadsluften. Haltberäkningar är ett viktigt komplement till mätningar när luftkvaliteten ska utvärderas mot gällande normer och även då åtgärders effekter ska utvärderas. Genom framtagande av tydliga beslutsunderlag gällande halter av olika ämnen, effektiva åtgärder och luftföroreningarnas hälsoeffekter kan miljöförvaltningen bidra till en hållbar stadsutveckling ur luftkvalitetssynpunkt. Resultat av mätningar kan följas i realtid på Östra Sveriges Luftvårdsförbunds hemsida, http://www.slb.nu/lvf. På denna hemsida kan ni även kontinuerligt följa antal överskridanden av miljökvalitetsnormerna för PM10 och NO2 på Stockholms fyra gator. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 42 (76) Åtgärder för att minska luftföroreningshalter i staden Till följd av beslutat åtgärdsprogram för partiklar och kvävedioxid genomför Trafikkontoret omfattande dammbindning med på 34 gator i Stockholm. Under vinter 2014/2015 kommer SLB-analys utvärdera effekterna av den optimerade drifthållning som genomförs av Trafikkontoret Aktiviteter: SLB-analys kommer utvärdera om ersättning av sand med salt på gång- och cykelvägar har effekt på halterna av partiklar(PM10). Detta genomförs för att avgöra om sand som transporteras ner på gatan från gång och cykelbanor kan vara en viktig partikelkälla. SLB-analys kommer även utvärdera kvartersvis behandling med dammbindning för att avgöra i vilken utsträckning PM10-halterna påverkas av damm från anslutande gator. Erbjuda förvaltningens expertkompetens inom luftövervakningsområdet till externa aktörer. Uppdrag till externa aktörer genomförs som del i avtalet med Östra Sveriges luftvårdsförbund och styrs av efterfrågan på våra tjänster. Konsekvenser på luftkvalitet utreds främst i samband med bostadsexploatering och infrastrukturprojekt. Utredningar bidrar till en samhällsutveckling som inte motverkar förbättringar av luftkvaliteten. Det råder även stor efterfrågan på utvärdering av olika åtgärders effekter så att de mest effektiva åtgärderna kan vidtas. Därutöver efterfrågas vår expertkompetens inom den miljömedicinska forskningen då luftföroreningars hälsoeffekter ska utredas. Slutligen så bidrar vi även med vår expertkompetens till centrala myndigheter och regeringskansliet. SLB-analys sitter exempelvis med som expert i den statliga partikelhaltutredningen där införande av eventuell dubbskatt avhandlas. Utredningen presenterar sitt underlag i mars år 2015. Genomföra drift av regionalt system för övervakning av luftmiljö på uppdrag Östra Sveriges luftvårdsförbund enligt avtal för år 2012 - 2015. Mätningar i det regionala luftövervakningssystemet fyller en viktig funktion för Stockholm eftersom import av luftföroreningar från andra länder mäts. Tack vare detta kan det lokala haltbidraget från enskilda gator tas fram och behov av lokala åtgärder kan analyseras. SLBanalys driver det regionala systemet som omfattar 50 kommuner inom Södermanlands, Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län i enligt gällande avtal. Under år 2015 kommer ny konkurrensutsatt upphandling ske gällande driften åren 2016 – 2020. Genomföra miljöövervakning inom området miljöns inverkan på människors hälsa För att öka kunskapen om luftkvalitetens inverkan på människors hälsa så samverkar SLBkontinuerligt med miljömedicinska forskare. Det som kommer att studeras under år 2015 är stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 43 (76) hälsorisker förknippade med exponering av bl.a. sotpartiklar. Detta genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC). SLBanalys åtagande inom ramen för SCAC handlar om att kartlägga sektorsvisa utsläpp av sot, kväveoxider (NOx), och partiklar (PM10) samt beräkna halterna och därefter exponering för personer som ingår i sex olika kohorter där man följt vuxna med hjärt- kärl sjukdomar, barn med allergi och astma samt mammor med olika graviditetsutfall från början av 1990-talet till idag. Avsikten är att studera hur luftföroreningsexponeringen kan ha påverkat sjukdomsutfall bland deltagarna i kohorterna. Dessutom ska SLB-analys beräkna framtida halter för år 2035 för att göra en riskbedömning av framtida luftföroreningspåverkan. Det geografiska området som omfattas är Stockholms och Uppsala län. Nämndmål: 2.1.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig information om stadens miljösituation och miljöarbete. Kommunicera miljösituationen i Stockholm och stadens miljöarbete via Miljöbarometern Genom Miljöbarometern lagras miljödata om miljösituationen i Stockholm på ett strukturerat sätt och utgör därmed ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag för miljöarbetet. Här redovisas resultatet av förvaltningens miljöövervakning och hur tillståndet och förändringar i miljön utvecklas. Likaså redovisas påverkan från olika källor eller bakomliggande orsaker och miljöarbetet relaterat till stadens miljömål. Miljöbarometern är tillgänglig via stadens webbplats: stockholm.se/miljobarometern. Aktivitet: Projektledning och samordning av Miljöbarometern. Utveckling och kommunikation av miljöstatistik och miljödata. Anpassa och förbättra webbdesignen utifrån stadens grafiska profil. Genomföra användartester. Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på Miljöbarometern. Utveckla och anpassa vatteninformationen utifrån vattendirektivet samt förbättra kopplingarna mellan Miljöbarometern och VISS. Lagra och tillgängliggöra miljöförvaltningens mät- och geodata via Miljödata Genom Miljödata lagras och tillgängliggörs miljöförvaltningens mät-och geodata via ett internt gränssnitt för miljöförvaltningens handläggare. Mät- och geodata kan här hanteras i tabell- och kartform. Via elektroniska tjänster kan miljöförvaltningens mät- och geodata även levereras externt. Data som levereras externt publiceras på stadens webbportal: open.stockholm.se stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 44 (76) Aktivitet: Samordna förvaltning och utveckling av Miljödata, miljöförvaltningens GISverksamhet och Öppen data. Undersöka möjligheten till att tillgängliggöra miljödataportalen för andra förvaltningar. Nämndmål: 2.1.6 Genom MHN:s expertkompetens utveckla stadens miljöarbete och bidra till att målen i Stockholms miljöprogram och andra program uppfylls och följs upp. Bevaka och utveckla MHN:s och stadens intressen i externa miljö- natur- och vattenvårdssamarbeten. Som representant för MHN och Stockholms stad deltar förvaltningen i olika externa samarbetsformer för att utveckla arbetet och bevaka nämndens och stadens miljö- och naturvårdsintressen. Dessa är: Länsstyrelsens Regionala Miljömålsråd som utformar och utvärderar miljömålen på regional nivå. Länsstyrelsens Regionala miljömålsgrupp med uppdrag att följa upp miljöarbetet i länet. Miljömålsnätverket; representera Stockholms stad i Miljömålsnätverket. Nätverket leds av Lst och KSL, och är ett beredningsorgan till Nationella miljömålsrådet. Styrgruppen för MSL Miljösamverkan Stockholms län. Arbetsgrupper för MSL, bl a nationellt tillsynsprojekt för skolor – ventilation och städning. Miljöchefsgruppen Sveriges kommuner och landsting. Brunnsvikensamarbetet med Solna och Sundbybergs kommuner som inriktas på att förbättra statusen i sjön. Under 2015 ska gemensamt miljöövervakningsprogram tas fram. Arbetet leds av Solna kommun Bällstaågruppen; Leder och samordnar det kommunövergripande samarbetet kring Bällstaån. För mer detaljerad information se 2.3.1 Igelbäcksgruppen; representera Miljöförvaltningen i samarbetsorgan för Igelbäcken bestående av kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och föreningar. Provtagning enligt övervakningsprogram i samarbete med övriga kommuner. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 45 (76) Kustvattenvårdsförbundet; representera Stockholms stad i SKVVF:s beredningsgrupp och därmed påverka förbundets inriktning. Redovisa till MHN om förbundets verksamhet. Mälarens Vattenvårdsförbund; representera Stockholms stad i Mälarens Vattenvårdsförbunds arbetsgrupp och därmed påverka förbundets inriktning. Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund som övervakar regionens luftkvalitet. Naturvårdsverkets referensgrupp för screening av miljögifter; deltagande i nationell referensgrupp, ca 2 möten per år. Regionala samverkansgrupper för vidareutveckling av analysverktyg för grönstruktur; delta i regionala samverkansgrupper för utveckling av en länsomfattande biotopkarta samt vidareutveckling av GIS-verktyget MatrixGreen, som stöd för bedömning av spridningssamband i landskapet, som underlag till fysisk planering, miljöövervakning med mera. Stadens Naturvårdsnätverk; med fokus på miljöövervakning och åtgärdsarbete representera miljöförvaltningen i stadens samlade forum för naturvårdsfrågor. Medverkande förvaltningar är: miljöförvaltningen, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, idrottsförvaltningen, stadsmuseet och Hässelby-Vällingby SDF. Storstadsdialog och -samarbete om kemikalier med Malmö och Göteborg; erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande kemikalier. Sveriges Ekokommuner; representera Stockholm stad och samordna stadens arbete i det kommunala nätverket och föreningen Sveriges Ekokommuner. Föreningen som består av 97 kommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker i ledande ställning. Södertörnsekologerna; representera Miljöförvaltningen i det kommunala naturvårdsnätverket och samverkansorganet Södertörnsekologerna. I nätverket ingår, förutom Stockholms stad, kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö. Ordförandeskapet delas mellan kommunerna. Verksamhetsrapporter delges MHN. Tyresåns Vattenvårdsförbund, representera Stockholms stad i Tyresåns Vattenvårdsförbund, arbetsgruppen med tjänstemän från berörda kommuner och Stockholm Vatten. Medverka i framtagandet av nytt åtgärdsprogram för Tyresån 2016-2021. Storstadsdialog och -samarbete om fysisk planering med Malmö och Göteborg; erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande miljöfrågor i fysisk planering. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 46 (76) Storstadsdialog och -samarbete om stadens ljud med Malmö och Göteborg; erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande trafikbuller samt externt industribuller. Bullerskyddsgruppen: Stadens samlade kompetens vad gäller bullerskydd från stadens centrala förvaltningar; Mf, Tk, SBK, Explo. Bullernätverket i Stockholms län; Nätverk för samverkan i bullerfrågor i samarbete mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län. Stadens samordningsgrupp för klimatanpassning: gruppen leds av SLK, medverkande parter är Mf, Sbk, Explo, Tk samt SVAB. Uppdrag att under 2015 inleda framtagandet av en klimatanpassningsplan för Stockholm. Biogas - Öst; Ett regionalt samarbete kring biogas i Mälardalen lett av Energikontoret i Mälardalen. Storstadsdialog och -samarbete om energieffektiviserings- och klimatarbete med Malmö och Göteborg; erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande energieffektivisering och klimat. Projektledning av det regionala energi- och klimatrådgivningsarbetet med Stockholms läns kommuner samt Håbo kommun. Klimatkommunerna; representera Stockholm stad i det kommunala nätverket Klimatkommunerna. Klimatkommunerna som består av 32 kommuner och ett landsting (Stockholms län) arbetar för att Sveriges kommuner ska minska utsläppen av växthusgaser. Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker. Länsstyrelsens hälsoskyddsnätverk. Medverka i VINNOVA-finansierat projekt om utveckling av bullerskärmar i stadsmiljöer ”urbana aukustikskärmar”. Deltagande i den statliga partikelhaltsutredningen som utreder dubbskatt. Bidra till att utveckla nytt miljöprogram för Stockholm. Nuvarande miljöprogram gäller till och med 2015. Ett arbete med att ta fram ett nytt miljöprogram kommer att påbörjas under ledning av stadsledningskontoret. Miljöförvaltningen kommer att ha en aktiv roll i detta arbete. Aktiviteter: Bistå i framtagandet av ett nytt stadsövergripande miljöprogram. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 47 (76) Bidra till att målen i Stockholms miljöprogram uppfylls och följs upp. I stadens miljöprogram 2012-2015 har MHN eget eller delat uppföljningsansvar för huvuddelen av delmålen. Uppföljning av miljöprogrammet 2012-2015 sker årligen i ett separat ärende till kommunfullmäktige. Aktiviteter: Bistå i framtagandet av en årlig redovisning av arbetet med miljöprogrammet. Samordning, uppföljning och kommunikation av miljöprogrammets delmål som berör MHN. Miljösamverkan Stockholms län Kommunerna i länet, KSL och länsstyrelsen finansierar tillsammans Miljösamverkan i Stockholms län. Stockholm, länsstyrelsen och KSL betalar 150 000 kr per år och övriga kommuner efter storlek. Samarbetet syftar till att skapa större likhet i bedömningarna inom tillsynen, men också utvecklingsarbete, erfarenhetsutbyte och utbildning. Under 2015 kommer MSL att få en mer konkret inriktning. Tanken är att inom 5-10 branscher genomföra gemensamma tillsynskampanjer. Inom livsmedelskontrollen pågår redan ett motsvarande arbete – särskilt när det gäller kontroll av märkning. Avsikten är också att genomföra möten för inspektörer för de mer komplicerade tillsynsobjekten inom olika branscherna där erfarenhetsutbyte, likriktning m m kan ske. Arbetet syftar också till att skapa nätverk för inspektörer inom olika branscher. Till dessa möten kommer de centrala statliga tillsynsvägledningsmyndigheterna att inbjudas. Även företrädare för berörda branscher bör inbjudas för att ge feedback på den tillsyn som genomförts. Den nya inriktningen inom MSL borde egentligen ske på nationell nivå i enlighet med vad nämnden uttalade i yttrandet över Statskontorets förslag till ny organisation för den statliga tillsynsvägledningen. Förhoppningen är att det arbete som påbörjas inom MSL kan bli ett gott exempel för de centrala myndigheterna om hur man kan utnyttja landets miljöinspektörer till att förbättra Sverige. Stödja arbetet med miljötillsyn, klimatanpassning, miljömål, planhandläggning mm Miljöförvaltningen utgör en expertfunktion som på eget initiativ eller på uppdrag av MHN och kommunledningen genomför utredningar, föreslår åtgärder samt besvarar remisser som rör miljöövervakning, miljömål, påverkan, tillståndet i miljön med mera. Exempelvis underlag för fysisk planering, klimatanpassning, ansökningar för extern finansiering av projekt, stöd i kemikaliearbetet samt urbana ekosystemtjänster. Exempel på aktiviteter: Expertfunktion vid interna och externa förfrågningar. Bidra till att varor som säljs i staden inte innehåller farliga kemikalier däribland allergiframkallande. Mål 1 Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016. Medverka i stadens arbete med klimatanpassning och framtagande av en klimatanpassningsplan. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 48 (76) Ta fram naturvetenskapliga underlag, bl.a översvämningskartering och kartering av strålningstemperaturer och hälsoeffekter, i samarbete med berörda förvaltningar och bolag. Kommunicera framtagna underlag för klimatanpassning genom förvaltningsövergripande seminarier och på webben. Från projekt c/o city bistå exploateringsnämnden att utveckla grönytefaktorn. Bidra med resultat från projekt c/o-city i arbetet med att ta fram en strategi för Urbana ekosystemtjänster i Stockholm. Hit hör också arbetet inom Norra Djurgårdsstaden och arbetet med 140K. Informera om miljögiftsprojekt där förvaltningen deltagit. Nämndmål: 2.1.7 Stadens mål för hållbar energianvändning och minskad klimatpåverkan ska uppnås Analysera växthusgasutsläpp och ta fram underlag för utsläppsmål och strategiska planer. Utifrån systemanalyser sammanställer förvaltningen energistatistik och emissionsfaktorer för beräkningar av växthusgasutsläppen inom stadens gränser. Beräkningarna omfattar utsläpp från transportarbete och användning av el, värme, kyla och gas. Nämnden beslutade 2009 om grunderna för beräkningarna. Förändringar i statistikunderlag förekommer och nya data tillkommer. Beräkningsmetodiken, inom de ramar som nämnden beslutat om, vidareutvecklas därför kontinuerligt för att förbättra kvalitén i den årliga uppföljningen av växthusgasutsläppen till nämnden. Rapportering av utsläppen sker årligen i januarinämnden. Förvaltningen kommer därtill att, så långt det är möjligt, ta fram en beräkningsmodell som visar stockholmarnas faktiska klimatpåverkan, inklusive flygresor och konsumtion som sker utanför Stockholms stad i enlighet med budgetuppdrag. Under året kommer förvaltningen att, tillsammans med kommunstyrelsen, ta fram en färdplan mot en fossilbränslefritt Stockholm 2040. Förvaltningen ska även medverka i kommunstyrelsens arbete med att ta fram en strategi för att nå stadens nya utsläppsmål att minska växthusgasutsläppen till 2,3 ton per invånare 2020. Förvaltningen kommer även att bistå Kommunstyrelsen i arbetet med en fossiloberoende organisation till 2030. Aktiviteter Redovisa beräknade växthusgasutsläpp för år 2012 med prognos för år 2013 till MHN på januarinämnden 2015 samt beräkna växthusgasutsläppen för 2013 med prognos för 2014 för redovisning till MHN på januarinämnden 2016 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 49 (76) Medverka i Kommunstyrelsens arbete med att ta fram en färdplan mot en fossilbränslefritt Stockholm 2040 samt en strategi för att nå stadens nya utsläppsmål att minska växthusgasutsläppen till 2,3 ton per invånare 2020. Bistå Kommunstyrelsen i arbetet med en fossiloberoende organisation 2030. Bistå stadens verksamheter med stöd till energieffektiviseringsåtgärder och förnybar energiproduktion Energicentrum är en servicefunktion för stadens verksamheter när det gäller energieffektivisering och solenergiproduktion. Energicentrum ger stöd till fastighetsägare för att sänka energianvändningen med tio procent under kommande miljöprogramsperiod samt att nå fastighetsägarnas mål i budget vad gäller solenergiinstallationer. Det utåtriktade arbetet mot t.ex. bostadsrättsföreningar kommer att vidareutvecklas. Aktiviteter: Leda arbetet inom Årstasajten i EU-projektet GrowSmarter. Fortsätta uppbyggnaden av en testbädd för solcellsinstallationer med produktionsdata och visualisering om projektmedel beviljas från Vinnova. Bistå verksamheter i staden vid upphandling av solenergianläggningar. Anordna seminarier för kunskapsöverföring mellan stadens fastighetsägande organisationer. Genomföra förstudier och utredningar för att föra stadens energieffektiviseringsarbete vidare. Ge stöd till förvaltningar och bolag vid ansökan om energieffektiviseringsbidrag där sådana möjligheter finns. Leda arbetet med fokusgrupp energi i Norra Djurgårdsstaden och i övrigt bistå stadens organisationer med energikompetens vid byggande av nya bostäder. Vidareutveckla samarbetet med bostadsrättsföreningar och fastighetsägarorganisationer. Vara värdkommun för den regionala energi- och klimatrådgivningen samt ansvara för den lokala rådgivningen i Stockholm Energi- och klimatrådgivningen finansieras med statliga bidrag. I Stockholms län delas bidraget upp i en del för regionalt arbete och en del för lokalt arbete. Förvaltningen utgör en av tre värdkommunen för den regionala energi- och klimatrådgivningen och projektleder samarbetet. Förvaltningen administrerar även rådgivningens gemensamma medel för kommunikation. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 50 (76) För den lokala energi- och klimatrådgivningen prioriteras rådgivningen till bostadsrättsföreningar, där genomförande av energieffektiviseringsåtgärder av olika orsaker generellt sett går mycket långsamt. Flerbostadsbeståndet består till drygt 50 procent av bostadsrätter i Stockholm. Målet är att ge rådgivning till ca 50 bostadsrättsföreningar, vilket är den volym det statliga bidraget räcker till. Aktiviteter Projektleda det regionala samarbetet för energi- och klimatrådgivning Ge energi- och klimatrådgivning till ca 50 bostadsrättsföreningar i Stockholm. Engagera stockholmare och verksamma i Stockholm till minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser För att nå stadens mål för klimatarbetet och energieffektivisering så behövs delaktighet från stadens invånare och verksamheter. Klimatsmarta Stockholmare och Klimatpakten kommer att tillsammans med informationen på webbplatsen www.stockholm.se utgöra navet i förvaltningens klimat- och energikommunikation till allmänheten. Klimatsmarta Stockholmare genomför löpande kommunikationsarbete i sociala medier med mera, samt en årlig tematisk fördjupningsaktivitet för att särskilt lyfta vissa områden. Under 2015 kommer fördjupningsaktiviteten att handla om hållbar konsumtion och klimatsmart resande till och från arbetet. Arbetet leds av en styrgrupp med representanter från förvaltningen och SLK. Informationen på webben uppdateras regelbundet. Inom Klimatpakten sker kommunikation med näringslivsmedlemmarna via blogg och sociala medier samt en årlig konferens. Aktiviteter: Genomföra tematisk fördjupningsaktivitet kring hållbar konsumtion och klimatsmart resande till och från jobbet. Löpande kommunicera klimatfrågan via sociala medier, Uppdatera appen Upptäck Stockholm Dela ut Pingvinpriset för goda insatser inom staden för att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Anordna sommarjobb för skolungdomar med klimatvågen. Informera om stadens energi- och klimatarbete på stadens webb och via övriga kanaler. Anordna konferens för Klimatpaktens medlemmar. Löpande kommunicera med klimatpaktsföretagen via blogg och sociala medier. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 51 (76) Söka flera medlemmar till Klimatpakten och följa upp nuvarande arbete för att utveckla Klimatpakten. Informera stadens klimat- och energieffektiviseringsarbete via www.stockholm.se. Delta i utvecklingen av Stockholmsrummet 2.0. Nämndmål: 2.1.8 Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller ska uppfyllas. Öka kunskapen om stadens ljud bland boende och verksamma i Stockholm Förvaltningen kommunicerar och tillgängliggör stadens bullerkartläggning för allmänhet och andra intressenter. Kartläggningen låg till grund för det reviderade åtgärdsprogrammet mot omgivningsbuller som antogs av fullmäktige 2014. Kartläggningen är ett viktigt verktyg i nämndens tillsynsinsatser och för att öka det allmänna intresset för bullerproblemen. Den möjliggör dessutom nationella och internationella jämförelser och pekar på behovet även av internationellt samordnade insatser framförallt mot källåtgärder. Aktiviteter: Delta i utvecklingsarbetet om buller för Stockholm samt medverka i seminarier och informationsinsatser om buller. Bistå trafikkontoret i arbetet med en grön bullerskärm Ingå i stadens bullerskyddsgrupp (förvaltningsövergripande expertfunktion om omgivningsbuller) Delta i nationell arbetsgrupp för genomförande av förordningen om omgivningsbuller. Följa upp att åtgärder genomförs i enlighet med åtgärdsprogram för omgivningsbuller. Kommunicera den strategiska bullerkartläggning av Stockholm som genomförts enligt förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Öka kunskapen om effektiva åtgärder mot buller genom medverkan i internationella projekt och extern samverkan i övrigt. För att komma tillrätta med bullerproblemen krävs många olika insatser från en mängd olika intressenter. Kunskap om vad som kan göras behöver både öka och spridas. Aktiviteter: Delta i EUROCITIES arbetsgrupp för bullerfrågor. Delta i samordningsgruppen för det regionala bullernätverket för Stockholm län. Samverka med universitet och andra forskningsinstitutioner om buller. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 52 (76) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara Under detta mål kan framför allt nämnas nämndens särskilda ansvar för stadens miljöbilsarbete som drivs i det mångåriga projektet Miljöbilar i Stockholm. Här finns ett stort antal planerade aktiviteter. Nämndmål: 2.2.1 Nya personbilar som säljs i Stockholms län ska år 2015 till minst 20 % vara miljöbilar*. Vidare ska 10 procent av nyregistrerade tunga fordon vara miljölastbilsklassade. Försäljningen av miljöbränsle ska uppgå till 16 procent i Stockholms län vid utgången av 2015. * Enligt den skärpta definitionen 2013 Verka för att uppnå nämndmål 2.2.1 bland annat genom att arbeta efter den av KF antagna strategin för miljöfordon och förnybara bränslen i de delar som rör bilar och tunga fordon i staden. Aktiviteter: Kommunicera 5 nyhetsbrev och www.stockholm.se/miljobilar samt vidareutveckla miljöfordon.se. Stärka biogasanvändningen genom att samverka med biogasaktörer. Stötta andra aktörer inom stadens arbete för ökat genomslag för bilpooler. Ta fram och sprida uppdaterade faktamaterial om drivmedels klimat- och hållbarhetspåverkan. Arbeta för att få en nationell miljölastbilsdefinition Verka för incitament och förmåner som gynnar (eller undanröjer missgynnande av) miljöfordon och miljöbränslen. Verka för att under innevarande miljöprogramsperiod få till stånd 5 nya tankmöjligheter med förnybart bränsle för tunga fordon. Stötta trafiknämnden i deras arbete för en förbättrad godslogistik. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 53 (76) Vara behjälplig och verka för att krav avseende miljöfordon och förnybara drivmedel tillämpas i samband med relevanta upphandlingar i staden. Aktiviteter: Delta i Konkurrensverkets arbete om uppdatering av miljökrav inom områdena transporter, fordon och drivmedel. I samarbete med servicenämnden ta fram en mall för hur krav på fordon och transporter bör ställas i relevanta upphandlingar i staden, samt hur dessa avtal bör följas upp. I samarbete med trafiknämnden utveckla gemensamma miljökrav för entreprenadupphandlingar Verka för att andelen elbilar växer i Stockholms stad Aktiviteter: Slutföra elbilsupphandlingen och sprida resultaten och erfarenheterna. Utvärdera de 10 snabbladdningsstationer och 100 normalladdningsstationer som staden medverkade till under år 2014.Ta fram en plan för fortsatt arbete med publika laddmöjligheter. Tillsammans med trafiknämnden få till stånd en demonstrationsanläggning för smart citylogistik med elfordon Genomföra EU-projektet E-facts med syfte att främja infrastrukturen för laddning av elfordon. Nämndmål: 2.2.2 Uppnå 100 % miljöbilar i stadens flotta. Uppnå att stadens biodrivmedelselbilar till 85 % tankas/laddas med miljöbränsle och att upphandlade transporttjänster till minst 55 % utförs med miljöfordon. Verka för att uppnå nämndmål 2.2.2 bland annat genom att arbeta efter den av KF antagna strategin för miljöfordon och förnybara bränslen i de delar som rör Stockholms Stads egna fordon. Aktiviteter: Ersätta förvaltningars och bolags merkostnader för miljöfordon inom de medel som avsatts i budgeten. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 54 (76) Stötta förvaltningar och bolag vid deras fordonsanskaffning och framtagande av utbytesplaner. Stötta förvaltningar och bolag vid uppföljning av fordonsinnehav och tankning, i såväl ILS som till MHN. Verka för att det finns minst 130 elbilar i stadens fordonsflotta vid slutet av år 2015. Genomföra försök med induktionsladdning på fem elbilar i stadens flotta. Föreslå en ny skärpt miljöbilsdefinition att gälla från och med 2016. Nämndmål: 2.2.3 MHN ska samarbeta och utbyta erfarenheter med andra städer och aktörer i Europa för att påverka EU-regelverket samt driva åtgärdsarbete och utveckling framåt Samtliga åtaganden och aktiviteter nedan visar på nämndens internationella arbete och är även nämndens redogörelse för hur arbetet kommer att utföras för genomförande av dess EUpositionspapper. Utveckla förvaltningens internationella miljöarbete genom att bevaka, påverka och aktivt driva stadens intressen i organisationer, nätverk och projekt Förvaltningen bevakar EU-frågor inom nämndens verksamhetsområde och driver staden och nämndens intressen genom ett aktivt deltagande i stadens samarbetsorganisationer, nätverk och projekt. Påverkansarbete i särskilda frågor bedrivs framför allt genom Eurocities miljöforum och arbetsgrupperna: Green Areas & Biodiversity (ordförandeskap 2015) Noise, Climate Change Energy Efficiency Air Quality, Water. Utöver detta genomför förvaltningen punktinsatser när det gäller EU-påverkan. Förvaltningen sätter Stockholm på kartan genom att visa upp stadens erfarenheter och goda exempel samt lär av andra städer. Aktiviteter: Bevaka EU-initiativ och påverka EU-regelverket inom nämndens verksamhetsområde. Lyfta och driva stadens och nämndens intressen i Eurocitiesnätverket. Bidra med fackkunskap när staden uppvaktar staten och EU t.ex. om behoven av minskad användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Samverka kring miljömärkning, miljönyttobedömningar och harmonisering av miljöbilsdefinitioner och andra styrmedel på nationellt och internationellt plan. Delta i ICLEI, Covenant of mayors, C40, Carbon Disclosure Projekt och Klimatkommunernas nätverksarbete. Hålla presentationer på nationella och internationella konferenser. Ta emot studiebesök. Leverera underlag till nationella och internationella jämförande studier. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 55 (76) Samordna förvaltningens internationella miljöarbete och genomföra kompetenshöjande insatser, t.ex. semiarier. Delta i Stadens interna internationella nätverk. Genomföra europeiska projekt för att underlätta arbetet lokalt Aktiviteter: Delta i minst en ny projektansökan för större demonstrationsprojekt. Genomföra och förvalta resultaten från EU-projekten Freight Evue, E-facts, Cleantruck, NeZeR och Clean Fleets samt tidigare utförda projekt. Genomföra EU-projektet GrowSmarter och tillsammans med andra städer, företag och akademi demonstrera smarta lösningar inom energieffektivisering, integrerad infrastruktur och hållbar mobilitet. Öka kunskapen om effektiva åtgärder mot buller genom medverkan i internationella projekt och extern samverkan i övrigt. Undersöka förutsättningarna att söka medel för att utveckla miljöbilssatsningarna och energieffektivisering ur Horisont 2020. Undersöka förutsättningar för att söka medel för att samarbeta med andra städer eller organisationer i syfte att minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i staden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har ren luft och rent vatten Under detta mål tas nämndens vattenarbete upp. Nämnden har ett omfattande ansvar för framtagande av lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster. Andra verksamheter inom nämnden som är relevanta för detta mål är strategi för ekosystemtjänster och grönytekompensation, se avsnitt 1.6.2. Det samma gäller nya reservatsbildningar som tas upp i avsnittet 2.1.1 ang tillsyn avseende miljöbalken, kap 7 samt områden. Brommas efterbehandling behandlas under tillsynsavsnitt 2.1.1 Flygtrafik. KF:s årsmål Periodicit et 0% tas fram av nämnden/s tyrelsen År Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som har radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m3 luft 58% tas fram av nämnd/styr else År Antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft 0 tas fram av nämnd År Indikator Årsmål Andel dubbdäck Kommentar: Avser förvaltningens förhållanden. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 56 (76) KF:s årsmål Periodicit et 0 tas fram av nämnd År 83% 83 % År Indikator Årsmål Antal dygn över normvärdet för PM 10 i luft Total fosforhalt i sjöar Kommunfullmäktiges indikator ”total fosforhalt i sjöar” visar den andel av sjöarna där fosforhalten uppvisar sjunkande trend. Indikatorn bör på ersättas med de indikatorer för miljöövervakning och vattenförvaltning som föreslås i samband med KF uppdraget att ta fram effektivitetsindikatorer, dvs Andelen vattenförekomster som uppnår miljökvalitetsnormerna för ekologisk respektive kemisk ytvattenstatus. Trender över utvalda ämnen som ingår i normsättningen för kemisk ytvattenstatus och som ingår i miljöförvaltningens miljögiftsövervakning. Nämndmål: 2.3.1 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus. Samordna och planera arbetet med framtagande av lokala åtgärdprogram för de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna. Miljöförvaltningen ansvarar för samordning, planering och i vissa fall projektledning för framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Arbetet sker i nära samarbete med framförallt Stockholm Vatten AB, andra kommuner samt vattensamarbeten. Medel för att ta fram åtgärdsprogrammen kommer att sökas ur central medelsreserv. Genomföra handlingsplanen för vatten och särskilt fokusera på framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster samt bidra till att genomföra en organisationsförändring för att effektivisera arbetet med åtgärder för bättre vatten. Utifrån senaste kunskapsläge prioritera vattenförekomster för åtgärdsarbete. Undersöka möjligheten för staden att använda Åtgärder i VISS som planerings- och prioriteringsverktyg för åtgärdsarbetet. Redovisa förslag till lokalt åtgärdsprogram för Bällstaån och stödja framtagandet av åtgärder Bällstaåns ekologiska status är dålig och miljökvalitetsnormerna för några av vattendirektivets prioriterade ämnen klaras inte. 2014 har ett underlag till ett lokalt åtgärdsprogram tagits fram med inriktning på konstaterade förbättringsbehov och rening/utjämning av dagvatten inom Stockholm stad. 2015 fortsätter arbetet med utarbetande och förankring av ett förslag till lokalt åtgärdsprogram. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 57 (76) Komplettera framtaget åtgärdsprogram med ytterligare förslag till åtgärder för att förbättra Bällstaåns vattenkvalitet samt ta fram en samlad kostnads/nyttoanalys för åtgärderna. Utarbeta en kommunikationsplan för förslag till lokalt åtgärdsprogram samt genomföra workshop/seminarium. Genomföra övervakning enligt miljöövervakningsprogrammet för Bällstaån samt revidera programmet för perioden 2016-2021. Utreda förutsättningar för gemensam dagvattenanläggning i Lunda industriområde. Stärka/formalisera organisationen inom Bällstaåns samarbete för att effektivisera arbetet med åtgärder. Intensifiering av tillsyn i samarbete med miljöanalys i syfte att kartlägga verksamheter som riskerar att påverka åns kvalitet. Samordna, följa upp och kommunicera stadens vattenarbete enligt Handlingsplan för god vattenstatus Miljöförvaltningen ansvarar för samordning, uppföljning och information om stadens vattenvårdsarbete via Miljöbarometern. Förvaltningen deltar också i genomförandet av åtgärder tillsammans med berörda förvaltningar och Stockholm Vatten. Samordna och informera om arbetet med Stockholms nya handlingsplan för god vattenstatus Bidra till implementering av stadens dagvattenstrategi genom framtagande av vägledningsdokument för den praktiska tillämpningen av strategin. Framtagande av årsrapport för 2011-2014. Kommunfullmäktiges aktiviteter nedan hör till ett antal andra mål i VP 2015 men ligger här pga. systemtekniska skäl och stadens gemensamma disposition av ILS Webb. Aktivitet Startdatum Slutdatum Exploateringsnämnden ska tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en strategi för ekosystemtjänster och grönytekompensation. Kommentar: Under mål 1.6.1 finns beskrivet hur nämnden tar hand om denna aktivitet. 2015-01-01 2015-12-31 En kartläggning av miljögifter/förorenad mark ska påbörjas på Bromma flygplats. Enligt avtalet mellan Stockholms stad och Luftfartsverket 2007 ansvarar Swedavia för detta. Miljöförvaltningen ska medverka till denna kartläggning. Kommentar: Frågor om tillsyn av Bromma finns redogörelse för under målet om tillsyn 2.1.1 och liksom arbetet avseende förorenad mark. Markföroreningar har även tagits upp i målet avseende miljöövervakning 2.1.4. 2015-01-01 2015-12-31 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 58 (76) Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska initiera ett tillsynsprojekt av båtklubbar för att bristerna hos båtklubbarna ska åtgärdas. Kommentar: I målet 2.1.1 ang tillsyn finns även båtklubbarna upptagna. 2015-01-01 2015-12-31 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda förutsättningarna för att göra Norra och Södra Djurgården samt Lillsjön till naturreservat. Kommentar: I målet om tillsyn 2.1.1 finns även arbetet med naturområdena upptaget. 2015-01-01 2015-12-31 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, ska tillsammans med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden verka för att det inrättas ett naturreservat i Rågsveds friområde. Kommentar: I målet om tillsyn 2.1.1 finns även arbetet med naturområdena upptaget. 2015-01-01 2015-01-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämnden har omfattande verksamheter inom flertalet av de områden som tas upp inom målet. Inom arbetet med Kemikalieplanen sker inte minst ett arbete till skydd för barn och ungdomar inom skolan och förskolan. Detta redovisas under målet 2.4.1 nedan. Inom hälsoskyddstillsynen, mål 2.2.1 sker ett omfattande arbete för en god inomhusmiljö. Inom tillsynen finns för bättre skötsel av återvinningsstationerna. Nämnden har ett omfattande kommunikation i miljö- och hälsofrågor som bland annat riktar sig till stadens invånare. Här kan nämnas arbetet med att engagera stockholmare till minskad energianvändning och minskade klimatutsläpp, dvs målet 2.1.7 men samt även kemikaliearbetet. Nämndmål: 2.4.1 Aktivt bidra till genomförandet av Stockholms stads kemikalieplan 20142019 Lansera kemikalieplanen och stödja dess implementering Stadens förvaltningar och bolag har olika uttalade ansvar för genomförandet av Kemikalieplan för Stockholm. Genom inrättandet av kemikaliecentrum ges efterfrågat stöd till stadens verksamheter. Lanserings- och informationsarbetet innebär att berätta om planen och det stöd kemikaliecentrum erbjuder för verksamheter i staden och för omvärlden. Som stöd för genomförandet ska ett vetenskapligt råd inrättas, bestående av ledande forskare och experter inom olika områden av betydelse för stadens arbete med kemikalier. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 59 (76) Aktivitet: Lansera och informera om kemikalieplanen och kemikaliecentrum Etablera kontakt med ledande forskare i ett vetenskapligt råd Ge stadens verksamheter stöd och kompetensutveckling inom området kemikalier i varor och produkter Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 beskriver hur staden ska bedriva ett kvalificerat arbete med att undvika farliga kemikalier i alla stadens verksamheter. Kemikaliecentrum kommer att stödja verksamheterna i genomförandet av planen genom att utifrån sin sakkompetens erbjuda stöd och vägledning. Det innebär bland annat att erbjuda seminarier och utbildningar till nyckelgrupper, att hjälpa till att formulera och följa upp kemikaliekrav på byggmaterial och i upphandlingar, erbjuda stöd i val och substitution av kemiska produkter och att erbjuda tillsynen hjälp med riskbedömning och prioriteringar. Dessutom kommer vi att delta i Konkurrensverkets utveckling av kemikaliekriterier för upphandling inom bland annat förskoleområdet och i Byggvarubedömningens kriteriearbete. Arbetet görs i samarbete med andra städer, bland annat Göteborg och Malmö. Aktiviteter: Ge stöd och kompetensutveckling inom området kemikalier i varor och produkter Stödja serviceförvaltningen i att teckna ramavtal om system för kemikalieregister Stödja stadsdelarnas och SISABs arbete med kemikalier på förskolor Ett särskilt fokus i Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 ligger på att minska barns exponering för farliga ämnen. Förskolan blir därför en viktig fråga att arbeta med. Stadsdelarna och SISAB är nyckelaktörer här i sina roller som verksamhetsutövare respektive fastighetsägare för en stor del av stadens förskolor. Aktiviteter: Ta fram en mall för lokala handlingsplaner för stadsdelarna Hålla utbildningar för stadsdelarnas personal Utveckla en webb-utbildning för förskolepersonal Stödja SISABs arbete för en giftfri skolmiljö Medverka i Konkurrensverkets framtagande av kriterier för Giftfri förskola Påbörja hälsorelaterad miljöövervakning inriktad på barns exponering Stödja tillsynen på förskolor med avseende på kemikalier Kemikalier är ett prioriterat område i tillsynen på förskolor. Kemikaliecentrum kommer att bistå med metoder och checklistor för att kontrollera förekomst av farliga ämnen i varor och material i förskolemiljön. Tillsynen är också i behov av övervakningsdata om hur barn exponeras för farliga ämnen i förskolemiljön. En studie av detta där damm och urin kommer att analyseras kommer därför stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 60 (76) att påbörjas i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och med medfinansiering från Naturvårdsverket. Aktiviteter: Utveckla metod och checklista för kontroll av förekomst av farliga ämnen i varor och material Påbörja hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering tillsammans med Karolinska Institutet Kommunicera om kemikalier med medborgare och verksamhetsutövare Genom olika kommunikationsinsatser får stadens verksamhetsutövare och konsumenter ökad kunskap om kemikalier. Stockholms kemikalieforum som sedan flera år drivs i samarbete med Svensk handel utvecklas till att omfatta fler branscher. Aktiviteter: Ta fram en årlig plan för kommunikationsaktiviteter Utveckla Stockholms kemikalieforum Ta fram en utställning om kemikalier i vardagen i samarbete med Stockholm Vatten och stadsdelsförvaltningar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor inom ramen för kemikalieplanen 2015-01-01 2015-12-31 Nämndmål: 2.4.2 Snabb och effektiv service Detta mål hör till tillsynen och tar upp servicen till allmänheten. Detta görs framförallt genom de punktlighetsmål som beskriver hur snabbt man får hjälp i vissa ärenden vid kontakter med nämnden. KF:s årsmål Periodicit et Indikator Årsmål Handläggning av värmepumpansökningar ska påbörjas senast efter 5 arbetsdagar. 95% Tertial Påbörja utredning om misstänkta matförgiftningar inom ett dygn 80% Tertial Respons på klagomål lämnas och kontakt med utpekad störningskälla tas inom två veckor. 95% Tertial stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 61 (76) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Nämnden bidrar till ett väl fungerande samhälle och en attraktiv miljö både för boende och företagande. I ett större perspektiv bidrar därför MHN till attraktiv stad som har goda utvecklingsmöjligheter. Nämnden har visat på god budgethållning och bevakar noga den ekonomiska utvecklingen under året. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Företag väljer att etablera sig i Stockholm Effektiva och väl fungerande kontakter med väl fungerande myndigheter hör till Stockholms konkurrensfördelar. Nämnden har mycket stora kontaktytor ut mot företagen och har en hög prioritering av servicen. Att detta har givit resultat visar mycket goda omdömen från företagen i olika undersökningar, tex. resultaten från NKI (NöjdKundIndex) som trendmässigt har stigit. Sannolikt är Stockholms goda miljö en konkurrensfaktor när det gäller företagsetableringar, likaväl som en utvecklad miljöprofil hos företag, kan vara en konkurrensfördel för dessa. Nämndmål: 3.2.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden Nämnden har en hög prioritering av den professionella nivån på sin myndighetsutövning och service till företagen. Målen följs framförallt upp genom punktlighetensmålen för tidsåtgång vid vissa ärenden och genom den årliga NKI-undersökningen (NöjdKundIndex) som ger en utförlig bild av hur förtagen uppfattar tillsyns- och kontrollverksamheten. KF:s årsmål Periodicit et Indikator Årsmål Behandla anmälningar enligt miljöbalken inom sex veckor 90% Tertial Företagen uppfattar inspektörerna som professionella NKI=70 År Miljörapporter besvaras senast 30 juni. 95% Tertial Påbörja prövning av inkomna ansökningar inom livsmedelskontroll om registreringar eller godkännande inom 14 arbetsdagar. 90% Tertial stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 62 (76) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Nämnden har en högt specialiserad verksamhet vilket påverkar möjligheten att erbjuda sommarjobb och praktikplatser. Samverkan med arbetsmarknadsnämnden kan ev. ge ökad klarhet i möjligheterna härvidlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 4 500 st Tertial Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 10 5100 st År Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att i samverkan med stadens nämnder och bolag genomföra ett utvecklingsarbete med syfte att stadens praktikplatser ska anpassas till de behov som finns hos jobbtorgens aspiranter. Stadens nämnder och bolag ska medverka i denna samverkan och i arbetet med att bereda aspiranterna praktiktillfällen 2015-01-01 2015-12-31 Nämnderna ska möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar och lärlingsanställningar inom sina verksamheter 2015-01-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Miljö- och hälsoskyddsnämnden har efter tidigare års kraftiga minskningar av nettobudgeten nu ett effektiviseringsarbete i form av fortlöpande vardagsrationaliseringar. Administrativa rutiner förenklas och nya lösningar övervägs ständigt för att dra ner kostnaden samtidigt som lika mycket eller mer arbete utförs inom nämndens uppdrag. Ett redskap för detta är Lean. Frågor om kostnaderna för att bedriva verksamheten är ständigt aktuella eftersom detta har samband med de totala prioriteringarna och möjligheten att bedriva verksamheten. Köp av tjänster övervägs när det är effektivt. Nämnden är uppmärksam på när det går att finansiera projekt och verksamheter genom externa bidrag vilket möjliggjort mycket av utvecklingsinsatserna. Nämndens budget har några osäkerheter varav kan nämnas slutredovisningen av projektet Hållbara Järva och Elbilsupphandlingen. Under projektet Hållbara Järva har det uppstått en del avvikelser samt i vissa fall svårigheter att uppnå uppsatta mål. Boverket, som ansvarar för uppföljningen av projektet har inte redovisat hur de kommer att bedöma dessa ändringar och hur det kan påverka ersättningen till staden. En bedömning är dock att risken kan ligga i nivån stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 63 (76) 1,7 mnkr och besked om denna fråga erhålls under 2015. Därtill finns en osäkerhet om elbilsupphandlingen som staden driver tillsammans med Vattenfall. Där motfinansieras projektet bland annat av de fordon som köps i projektet. Eftersom antalet avropade fordon understiger budgeten så kan detta innebära ett bortfall motsvarande 2,9 mnkr varav stadens del är hälften av detta. Förvaltningen arbetar aktivt för att minimera dessa risker och har sedan förra året lyckats minska risken för BEST och BiogasMax projekten eftersom EU revisionen givit staden rätt i huvuddelen av de synpunkter som staden hade tidigare. På motsvarande sätt kommer de nya riskerna försöka minimeras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Administrationens andel av de totala kostnaderna 17% minska År Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen 0 st tas fram av nämnden År Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100% 100 % Tertial Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100% 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 100% +/- 1 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i verksamhetsplan 2015 klargöra hur den kommer att genomföra det verksamhetsspecifika EU-positionspappret den har antagit i enlighet med policy om EUpolitik med påverkan på Stockholm och stockholmarna 2015-01-01 2015-12-31 Nämndmål: 3.5.1 Bibehålla en hög intäktsfinansieringsgrad Resursanvändning Budget 2015 Under 2014 gjordes en sedvanlig taxeöversyn. Taxan är i linje med lagstiftarens intentioner om självkostnadsfinansiering av tillsynen. Beräkningen av taxan har inom ramen för årets taxearbete kvalitetssäkrats genom en kontrollräkning som utgått från de totala kostnadsmassorna för tillsynen istället för kostnaderna nedbrutna per inspektör. Detta alternativa sätt att räkna har visat sig ge närmast exakt samma resultat som det traditionella beräkningssättet. I den årligt återkommande jämförelsen mellan ett tiotal miljöförvaltningar i Stockholms län framgår att Stockholms miljöförvaltning har en hög självkostnadsfinansiering både vad gäller Miljöbalken och kontrollen enligt livsmedelslagstiftningen. Under 2012 finns en nedgång i självfinansieringsgraden för miljöbalkstillsynen som beror på minskad efterfrågan på tillstånd för bergvärmepumpar. Under 2013 överfördes resurser till stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 64 (76) fastighetsägartillsynen. Tillsynen inom detta område effektiviserades och bidrog därmed till en ökad självfinansieringsgrad för 2013. Hälsoskydds prognos för 2014 är något lägre än budget pga. heltidsoch deltidssjukskrivningar som har resulterat i lägre intäkter men högre kostander. Livsmedelskontrollen prognostiserar den högsta självfinansieringsgrad sedan 2006. Självfinansierings grad på 87 % beror på att avdelningen lyckades utföra fler timmar trots en del sjukfrånvaro och föräldraledigheter. Budget för 2015 ligger på en mer hållbar nivå, dvs. 84 %. Självfinansieringsgraden för miljöbalkstillsynen är också något lägre för år 2015 eftersom avdelningarna har fått utökat rambudget för icke-debiterbar tillsyn för särskilt prioriterade områden. Självfinansieringsgrad inkl OH för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll 2006 - 2015 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 B 2014 P 2014 B 2015 Intäkter n/a n/a 18 659 21 582 20 855 21 864 21 501 24 662 25 508 25 283 28 241 Kostnader inkl. OH n/a n/a 27 438 29 042 30 725 33 145 35 081 36 875 37 060 38 702 42 704 Netto HS n/a n/a 8 779 7 460 9 870 11 281 13 580 12 213 11 552 13 419 14 463 Självfin.grad HS n/a n/a 68% 74% 68% 66% 61% 67% 69% 65% 66% n/a n/a 13 947 14 615 14 269 14 500 14 874 14 859 14 492 14 572 15 243 Kostnader inkl. OH n/a n/a 22 746 20 682 20 864 22 046 22 661 20 512 19 904 21 057 21 513 Netto PoM n/a n/a 8 799 6 067 6 595 7 546 7 787 5 653 5 412 6 485 6 270 Självfin.grad PoM n/a n/a 61% 71% 68% 66% 66% 72% 73% 74% 71% Intäkter n/a n/a 32 606 36 197 35 124 36 364 36 375 39 521 40 000 39 855 43 484 Kostnader inkl. OH n/a n/a 50 184 49 724 51 589 55 191 57 742 57 387 56 964 59 759 64 217 tkr Miljöbalkstillsyn (MB) Hälsoskydd Plan och Miljö Intäkter n/a n/a 17 578 13 527 16 465 18 827 21 367 17 866 16 964 19 904 20 733 40% 43% 65% 73% 68% 66% 63% 68% 70% 68% 68% n/a n/a 25 174 31 063 31 169 31 888 35 714 36 347 38 078 40 407 40 750 Kostnader inkl. OH n/a n/a 34 952 37 960 36 676 37 993 42 830 42 127 45 598 46 330 48 480 Netto Livs n/a n/a 9 778 6 897 5 507 6 105 7 116 5 780 7 520 5 923 7 730 47% 63% 72% 82% 85% 84% 83% 86% 84% 87% 84% Intäkter n/a n/a 57 780 67 260 66 293 68 252 75 868 78 078 80 262 Kostnader inkl. OH n/a n/a 85 136 87 684 88 265 93 184 Netto MHN tillsyn n/a n/a 27 356 20 424 21 972 24 932 72 089 100 572 28 483 44% 52% 68% 77% 75% 73% 72% 77% 76% 77% Netto MB Självfin.grad MB Livsmedelskontroll Intäkter Självfin.grad Livs MHN tillsyn MHN tillsyn 99 514 23 646 84 234 112 102 562 106 089 697 24 484 25 827 28 463 stockholm.se 75% Tjänsteutlåtande Sid 65 (76) Nämndens ekonomiska förutsättningar Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram som uppgår till 186,1 mnkr i kostnader och 93,1 mnkr i intäkter, dvs. en nettobudget om 93,0 mnkr. Felskrivning i budgeten om 5,4 mnkr förväntas justeras i samband med avstämningsärendet och därmed blir nämndens nettobudget 98,4. Förvaltningen har planerat efter den aviserade nettobudgeten, dvs. 98,4 mnkr. Jämfört med KFs budget för 2014 som beslutades i oktober 2013 ökar nettobudgeten med 15,1 mnkr. Under 2014 fick nämnden budgetjusteringar om 1,8 mnkr som inte tas med till 2015. Kommunfullmäktiges budget innebär satsningar inom några områden till ett bruttobelopp om 24,5 mnkr. Samtidigt finns effektiviseringskrav om 6,4 mnkr och intäktsökning om 3 mnkr. Satsningarna utgörs av medel för tillsyn (10,0 mnkr), giftfri förskola (3,0 mnkr), Elbilsupphandling (1,5 mnkr), Energicentrum (2,0 mnkr), Ökad insatser för information och kunskapsförsörjning (5,0 mnkr), nytt miljöprogram (2,0 mnkr) samt samverkan ekosystemtjänster och grönyteplanering (1,0 mnkr). Nämndens resurser måste disponeras på effektivast möjliga sätt vilket medför behov av ständiga anpassningar och denna utveckling drivs på av kostnadsutvecklingen och effektiviseringskraven i budget. Det är viktigt att framhålla att detta effektiviseringskrav måste nämnden klara inom den del av budgeten som inte är tillsyn eftersom tillsynens effektivisering har redan har diskonterats genom taxeöversynen. Den kvarvarande kostnadsmassan blir då begränsad att kunna utföra besparingar i och dessa kommer att slå hårdare än om hela kostnadsbudgeten kunde omfattas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska år 2015 fortsätta fokusera på kärnverksamheten, dvs. tillsynen, med hög självfinansieringsgrad inom detta område. Tabellen nedan visar nämndens intäkter och kostnader i detalj per kostnadsslag med särskilt fokus på tillsynsområdet. Tabellen visar bland annat på en fortsatt ökning av tillsynsrelaterade intäkter för 2015. Övriga intäkter minskar vilket förklaras av minskade aktiviteter inom utveckling av e-tjänster samt övriga projekten. De befintliga övriga intäkterna består till största delen av medel för projektet Hållbara Järva, energirådgivning, projekt Testbädd solceller och MSL. Kostnaderna för Volvo IT ingår i Tele- och datakostnader från 2015. Lokalkostnaderna minskar år 2015 eftersom lokalanpassningar för Kemikaliecentrum om 1,3 mnkr slutfördes under 2014. Personalkostnaderna ökar till följd av lönekostnadsökningar och förstärkningar inom tillsyn, planarbete och miljöövervakning inkl. satsning på Kemikaliecentrum. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 66 (76) MHN intäkter/kostnader 2010-2015 Intäkter Fasta årliga avgifter, MB Timdebitering, MB Ansökning/Anmälan, MB Undersökning, MB S:a intäkter, MB Fasta årliga avgifter, Livs Extraordinära avgifter, Livs Registrering, Livs Godkännanden, Livs 1:a årliga, Livs S:a intäkter, Livs Övriga tillsynsintäkter S:a tillsynsintäkter SLB-analys Miljöbilar Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Personal Konsult/köpta tjänster Lokaler Utbildning och konferenser Resor Bilbidrag/bidrag Kontor Information Fordon Inventarier Tele/Data Frisk/hälsovård Övriga personalkostnader Avgifter Kundförluster Volvo IT* Övrigt S:a kostnader Netto 2010 19,0 9,2 5,1 0,7 34,0 25,1 2011 20,1 8,2 5,6 0,1 34,0 26,2 2012 20,7 10,3 4,3 0,1 35,4 28,9 2013 23,0 10,3 4,8 0,0 38,1 28,9 B 2014 24,3 11,7 4,3 0,0 40,3 32,8 P 2014 23,8 10,1 4,8 0,2 38,9 33,2 B 2015 24,7 13,4 4,2 0,0 42,3 33,8 1,6 2,9 0,0 1,5 31,1 0,8 65,9 7,2 4,3 13,9 91,4 1,4 2,8 0,0 1,4 31,8 1,2 67,0 7,5 2,8 12,7 90,0 1,3 2,6 0,1 2,5 35,4 1,0 71,8 8,5 3,6 9,2 93,1 1,6 3,1 0,0 2,6 36,3 1,2 75,6 8,1 2,0 8,7 94,5 1,3 2,9 0,0 2,2 39,2 0,9 80,4 9,7 8,2 13,9 112,2 1,5 3,0 0,0 2,7 40,4 1,4 80,7 9,8 8,8 14,0 113,2 1,5 3,0 0,0 2,5 40,8 1,2 84,2 7,9 6,5 5,8 104,5 101,5 18,4 11,1 106,8 19,1 11,4 112,0 17,8 11,9 113,9 18,3 12,1 124,1 26,5 14,8 123,1 24,3 13,9 134,7 20,2 13,2 1,5 1,5 3,3 2,6 0,9 0,8 0,7 3,6 0,4 1,3 1,0 2,3 2,4 0,6 1,0 1,9 4,9 0,6 2,9 1,4 5,3 2,4 0,7 1,3 0,7 4,7 0,7 2,6 0,9 3,6 3,2 0,5 0,7 0,7 6,4 0,5 2,5 1,4 3,0 2,9 0,9 1,7 1,1 9,9 0,6 3,1 1,4 3,4 3,9 0,3 0,7 0,7 10,4 0,9 2,8 1,5 6,4 3,1 0,2 0,8 1,1 11,9 0,7 1,3 1,8 0,0 1,3 2,6 153,2 -61,8 2,7 1,8 0,4 3,0 1,6 162,8 -72,8 1,6 2,0 0,5 3,2 3,8 172,8 -79,7 1,2 2,2 0,5 3,0 2,8 173,1 -78,7 1,7 2,0 0,3 2,9 1,1 197,3 -85,1 1,5 2,1 0,6 3,3 2,3 196,1 -82,9 1,2 2,1 0,6 0,0 2,2 202,9 -98,4 *Från 2015 ingår Volvo-It i Tele- och data kostnader stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 67 (76) Nedan redovisas intäkter och kostnader per avdelning för år 2013-2015. Intäkter och kostnader per avdelning (tkr) Utfall 2013 Plan och miljö, Intäkter Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 -23 182 -32 112 -33 771 -25 243 Plan och miljö, Kostnader 52 656 60 253 60 308 58 745 Netto 29 474 28 141 26 537 33 502 -24 622 -25 883 -25 283 -28 241 29 363 30 001 31 005 34 297 4 741 4 118 5 722 6 056 -36 347 -39 379 -40 407 -40 750 Livsmedelskontroll Kostnader 34 153 38 177 37 720 40 031 Netto -2 194 -1 202 -2 687 -719 -713 -540 -555 -840 Miljöanalys, Kostnader 13 571 16 385 16 477 19 361 Netto 12 858 15 845 15 922 18 521 SLB Intäkter -8 149 -9 700 -9 750 -7 900 SLB Kostnader 13 608 14 895 14 845 14 401 5 459 5 195 5 095 6 501 -702 -627 -537 -487 FC och nämnd *Kostnader 6 013 7 928 8 229 8 522 Netto 5 311 7 301 7 692 8 035 -685 -4 006 -3 079 -1 010 Verksamhetsstöd Kostnader 17 125 22 888 20 746 20 374 Netto 16 440 18 882 17 667 19 364 -50 0 0 0 Gem. kostnader Kostnader 6 661 6 820 6 952 7 140 Netto 6 611 6 820 6 952 7 140 -94 450 -112 247 -113 382 -104 471 173 150 197 347 196 282 202 871 78 700 85 100 82 900 98 400 Hälsoskydd Intäkter Hälsoskydd Kostnader Netto Livsmedelskontroll Intäkter Miljöanalys , Intäkter Netto FC och nämnd *Intäkter Verksamhetsstöd Intäkter Gem. kostnader Intäkter Totalt Intäkter Kostnader Netto * Inkl. MSL Nettobudget 2015 inkluderar aviserad budgetjustering som följd av feskrivning i KF-budget. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 68 (76) Ansökan om budgetjusteringar avseende naturreservat 1. Ansökan om budgetjustering för skyddsinsatser för groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat samt undersökning av kryptogamfloran i flera reservat Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,4 mnkr ur central medelsreserv 2 avseende medel avsatta för skötsel av naturreservat, för fortsatta insatser till skydd av groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat samt för undersökningar av kryptogamfloran i flera naturreservat. Inga satsningar finns att tillgå i ordinarie budget för denna verksamhet. Ansökan avser medel för att återinplantera den EU-skyddade arten större vattensalamander och följa upp dess reproduktionsframgång i Kyrksjölöten, förbättra dess lekhabitat i Judarskogen samt undersöka kryptogamfloran i flera reservat. Kostnaden avser huvudsakligen konsult- och entreprenörskostnader för dessa åtgärder. Insatserna innebär delvis samarbete med Bromma stadsdelsförvaltning och bedöms kunna avslutas under 2015. 2. Ansökan om budgetjustering för att följa upp, utveckla och samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur- och kulturreservat Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,3 mnkr ur central medelsreserv 2 avseende medel avsatta för förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat, för att följa upp, utveckla och samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur- och kulturreservat. Inga satsningar finns att tillgå i ordinarie budget för denna verksamhet. Insatserna innebär samarbete med i första hand berörda stadsdelsförvaltningar och Idrottsförvaltningen och bedöms kunna avslutas under 2015. Ansökan avser medel för att på olika sätt förbättra tillgänglighet till och inom stadens samtliga befintliga och tillkommande natur och kulturreservat genom att Följa upp genomförda enkätundersökningar i reservaten 2014. Här handlar det om att göra ytterligare analyser och ev. enkätundersökningar/besöksräkningar samt att ta fram rapporter med analyser och åtgärdsförslag. Ev. kan konkreta åtgärdsförslag bekostas. Kostnad för konsulthjälp ca 150 tkr. Utveckla och samordna stadsdelarnas skötsel av stadens skyddade områden. Här handlar det om att anordna 1-2 reservatsdagar under 2015 för berörda förvaltare, varav en med tema gräsmarksskötsel. Konsulthjälp för att erbjuda skötselrådgivning specifikt för gräsmarksskötsel i prioriterade reservat. Kostnad ca 80 tkr. Utveckla och samordna kommunikation kring stadens skyddade områden. Detta innebär konsulthjälp för att vidarutveckla ”Guide till tystnaden” och/eller bekosta engånganslutning samt konsulthjälp till ”Naturkartan” för ”Guide till tystnaden”. Kostnad ca 80 000 kr. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 69 (76) Framtagande av lokala åtgärdsprogram och genomförande av fysiska åtgärder i prioriterade vattenförekomster under 2015 Genom implementeringen av vattendirektivet i miljöbalken har kommunerna fått en nyckelroll i att genomföra och driva på arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Miljöförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsplan som pekar ut vägen mot att uppnå god vattenstatus i Stockholms vattenförekomster enligt vattendirektivet. Syftet med planen är att visa hur vattenarbetet behöver utvecklas för att få ett tydligt fokus på operativa åtgärder. En central del är att utarbeta lokala åtgärdsprogram. Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus ligger för beslut i KF. Framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster bör utgå från de erfarenheter som vunnits inom pilotområdet Bällstaån. Utökade resurser behövs för att ta fram de underlag som behövs till åtgärdsprogrammen. Enligt SLKs anvisningar för VP 2015 kommer medel att kunna sökas från Central medelsreserv 2 för genomförandet av insatser enligt Handlingsplan för god vattenstatus. KFs beslut om Handlingsplanen för god vattenstatus, måste dock avvaktas för närmare besked om ansökan. Idag kan nämnden se att en ansökan kan uppgår till cirka 6,8 mnkr och omfatta nedanstående områden: Framtagande av lokala åtgärdsprogram för sju prioriterade vattenförekomster 3, 8 mnkr Utökad miljögiftsövervakning 2,2 mnkr Undersökning av förekomst av giftig båtbottenfärg 0,8 mnkr Investeringar För år 2015 uppgår nämndens investeringsutgifter till 0,8 mnkr vilket fördelas som kostnad på flera år. Investeringarna avser i sin helhet utrustning för SLB-analys. Budgetjusteringar Ansökan om budgetjustering med minskade intäkter pga av felskrivning avseende budgeterade intäkter för tillsyn i KFs budgetförslag (5,4 mnkr). Ansökan om budgetjustering för ökade kostnader för skyddsinsatser för groddjur i Kyrksjölöten och Judarskolgens naturreservat samt undersökning av kryptogamfloran i flera reservat (0,4 mnkr). Ansökan om budgetjustering för ökade kostnader för att följa upp, utveckla och samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur- och kulturreservat (0,3 mnkr). Omslutningsförändringar Totalt begärs 16,7 mnkr i omslutningsförändringar enligt nedan: Tillsyn 4,0 mnkr; Ökade intäkter och kostnader inom tillsynen som följd av volym och taxeförändringar. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 70 (76) MSL 1,3 mnkr; Extern finansiering av Miljösamverkan i Stockholms län som miljöförvaltningen projektleder. Miljöbilsprojekten 6,5 mnkr; EU:s bidrag för miljöförvaltningens kostnader för miljöbilsprojekten. Miljöövervakning 0,3 mnkr; Ökade intäkter och kostnader för SLB:s verksamhet. Utveckling av e-tjänster 1,5 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet. Regional energirådgivning 1,5 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för den regionala energirådgivningen. Energi- och klimat 0,6 mnkr; Extern finansiering av energi- och klimatarbetet. Miljöövervakning 0,4 mnkr; Ökade intäkter och kostnader för luftmätningar. Övrig projektverksamhet 0,9 mnkr; Extern finansiering för ökade kostnader och intäkter för flera mindre projekt. Övrigt Särskilda redovisningar Uppdrag att formulera nämndindikatorer som mäter effektiviteten Stadens nämnder fick i VP 2014 uppdraget att formulera indikatorer som mäter effektiviteten i respektive verksamhet. Nämndens olika indikatorer har presenterats under respektive verksamhet. Nedan framgår en sammanställning av de indikatorer som formulerats. Förvaltningen tolkar uppdraget som att det är relevant med både med indikatorer som visar på miljönyttan och sådana som visar kostnadseffektiviteten. Nämnden har använt sig av redan befintliga mätetal/nyckeltal. Nya mätetal ska kunna motiveras därigenom att de tillför kärnverksamheten nytta i form av styrning och uppföljning. Nedan finns en förteckning med förlag till indikatorer som tagits fram. Flertalet indikatorerna som avser livsmedelskontrollen finns utlagda i VP under avsnittet som behandlar livsmedelskontroll, för dessa har angivits under vilket mål de sorterats in. För andra indikatorer har målvärden ännu inte kunnat tas fram och dessa återges endast nedan. I vissa fall saknas målvärden som måste tas fram senare. Indikatorerna måste för övrigt inte ha målvärden för att vara meningsfulla. Bara det att de finns och medverkar till att verksamheten följs upp och utvärderas har ett värde i sig. Självfinansieringsgrad, Miljöbalken Självfinansieringsgrad, Livsmedelslagen. Andel verksamhetsutövare med tillsyn, Hälsoskydd. Andel verksamhetsutövare med tillsyn, Miljöskydd. Andel verksamhetsutövare med tillsyn, Livsmedelskontroll. Andel underkända kontroller som behöver följas upp med extra kontroll. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 71 (76) Andelen vattenförekomster som uppnår miljökvalitetsnormerna för ekologisk respektive kemisk ytvattenstatus Trender över utvalda ämnen som ingår i normsättningen för kemisk ytvattenstatus och som ingår i miljöförvaltningens miljögiftsövervakning. Data över trend från miljöförvaltningens luftövervakning jämfört mot miljökvalitetsnormer för god luftkvalitet. Externfinansieringsgrad för projekt. Säker nedkylning av livsmedel på restauranger Mål 2.1.1 Säker allergikost på förskola/skola. Mål 2.1.1 Spårbart nötkött i livsmedelskedjan. Mål 2.1.1 Säkra kosttillskott. Mål 2.1.1 Redlighet och riktighet. Mål 2.1.1 Säker märkning av livsmedel. Mål 2.1.1 Aktiviteter för ökad delaktighet Nämnden har sedan tidigare formulerat aktiviteter för ökad delaktighet för funktionshindrade. Dessa aktiviteter finns integrerade med arbetet på olika avdelningar och ingår i det långsiktiga arbetet. Genom kontakter med funktionshinderrådet under året finns en pågående dialog om utveckling. Plan för upphandling Nämnden lämnar ingen bilaga ”Plan för upphandling” enligt SLKs anvisningar eftersom någon upphandling över tröskelvärdet som avses inte är aktuell under 2015. Dessutom finns inte heller något verksamhets- eller entreprenadavtal. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 72 (76) Nämndmål: 3.5.2 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer Miljö och hälsoskyddsnämnden arbetar systematiskt för att effektivisera verksamheten och höja kvalitén på förvaltningens interna processer. Metoder som används är ökad digitalisering, utveckla e-tjänster, modernisering av ärendehanteringssystemet Ecos, klarspråksarbete, kompetensutveckling, processkartläggningar och Lean. Miljöförvaltningen påbörjar 2015 ett förvaltningsgemensamt systematiskt arbete för att påskynda digitaliseringen av förvaltningens ärende- och informationshantering. Syftet är att i högre utsträckning använda sig av digitalisering som ett redskap för att nå förvaltningens verksamhetsmässiga mål. Det handlar t.ex. om att öka tillgängligheten till förvaltningens information, höja kvalitén i våra tjänster samt att förenkla och effektivisera arbetet. Samtliga avdelningar har fått i uppgift att identifiera processer som kan digitaliseras. Målen är att: • • • • • • Alla ärenden finns digitalt. Att all information finns digitalt. Förvaltningens ärenden och information är tillgängliga från vilken plats som helst och vid vilken tidpunkt som helst. Förvaltningen har digitala ärende- och informationsflöden från början till slut. Förvaltningen strävar efter att kommunicera digitalt med medborgare, företagare, andra förvaltningar och myndigheter. Arbetet utförs digitalt inom förvaltningen. Insatser görs för att få fler att använda befintliga e-tjänster, utveckla dem, konsolidera arbetssättet och säkerställa att möjliggjorda effektiviseringar genomförs. Möjligheten att utveckla fler e-tjänster och appar undersöks. 2015 går förvaltningen in i ett intensivt arbete med att förnya förvaltningens ärendehanteringssystem ECOS. Fyra delprojekt ingår, genomgång av processer, registervård, e-arkivering av ärenden samt genomgång av teknik och integrationer. Förnyelsen möjliggör effektiviseringar och modernare arbetssätt. Framför allt underlättas mobilt arbete. Det är det största IT-projektet på 10 år och kräver insatser från många anställda. Förvaltningens information på webben, i broschyrer utvecklas med stöd av ett förvaltningsövergripande ”Klarspråksprojekt”. Om informationen är komplett och begriplig innebär det bättre service till företagare och medborgare. Det innebär också effektivare administration om färre ringer, skriver och mailar för att få kompletterande information och behöver få texter förklarade. Det ligger en hög effektiviseringspotential i att fler gör rätt från början. Därför genomförs ett omfattande utbildningsprogram som syftar till att höja den juridiska kompetensen, öka stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 73 (76) kunskapen i ärendehanteringssystemet ECOS, effektivisera ekonomiadministrationen bland annat med hjälp av nya Agresso, höja den kommunikativa kompetensen, bli bättre på att rekrytera och introducera ny personal. Processkartläggningar och Lean används för att identifiera och eliminera alla faktorer i processer som inte tillför nytta. Målet är att förenkla, höja kvalitén och säkerställa att teknikens möjligheter utnyttjas maximalt. KF:s inriktningsmål 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Nämnden har en aktiv personalpolitik med en jämställdhets- och mångfaldsplan som är väl känd i hela organisationen. En aktiv personalpolitik är en förutsättning för att kunna driva en expertorganisation som MHN där verksamheten är kraftigt beroende av medarbetarnas kompetens och tillfredsställelse med sitt arbete. Nämndens verksamhet riktar sig till alla oavsett kön eller härkomst. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering Miljöförvaltningen ska vara en jämställd arbetsplats, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Ett jämställt och gott bemötande människor emellan gäller både medarbetare i förhållande till varandra och medarbetare i förhållande till alla andra som förvaltningen har kontakt med i det dagliga arbetet. Miljöförvaltningen har sedan flera år en jämställdhets och mångfaldsplan som genomsyrar verksamheten och ett ständigt förbättringsarbete pågår. I samband med medarbetarenkät och lönerevision undersöks och analyseras alltid skillnader utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön 2015-01-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Miljöförvaltningens möjlighet att klara sitt uppdrag är beroende av förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla chefer och medarbetare med hög kompetens och motivation. Miljöförvaltningen är en kunskapsintensiv verksamhet och den höga kompetensen utgör en viktig attraktionskraft vid rekrytering av nya medarbetare. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 74 (76) För att främja kompetensutveckling och stimulera hög motivation involverar förvaltningen medarbetarna i beslut och utvecklingsarbeten, samt erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling både i arbetet och genom olika utbildningsinsatser. Arbetets innehåll både kräver och stimulerar ständig kompetensutveckling. För att säkerställa en god arbetsmiljö och att verksamhetens mål uppnås så ska förvaltningen sträva efter att samtliga medarbetare har tydliga mål och får regelbunden återkoppling så att alla har en tydlig bild av vad som förväntas av dem. Friskvård uppmuntras och förvaltningen erbjuder en rad förmåner och möjligheter på det området. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats Kommentar: Förvaltningen föreslår årsmålet 100 %. 100 % fastställs 2015 År fastställs 2015 År Andel utrikes födda chefer i staden Ledarskapsindex 82 78 År Motivationsindex 82 82 År Sjukfrånvaro 2,4% 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 Kommentar: Förvaltningen föreslår årsmålet 1,0 % 1,0% tas fram av nämnden Tertial Styrningsindex 82 82 År Nämndmål: 4.2.1 Miljöförvaltningen ska erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, en hälsosam arbetsmiljö, ett tydligt och inspirerande ledarskap och möjlighet till delaktighet och utveckling Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats som erbjuder stora möjligheter för de anställda att förbättra staden, utveckla sig själva samt växa och ha roligt tillsammans. Förvaltningen strävar efter ett inspirerande ledarskap, en god arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter för alla och en lön kopplad till prestation. Både chefer och medarbetare uppmuntras att ständigt utveckla sig själva, sina kollegor och verksamheten i stort för att skapa förbättringar i staden. Chefsutveckling sker kontinuerligt både genom individuella och förvaltningsgemensamma insatser. Bland annat kommer cheferna erbjudas möjlighet till individuell coaching för att utvecklas sitt ledarskap. Under året kommer utveckling av förvaltningens chefer att fortsätta stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 75 (76) genom bland annat de månatliga chefsgruppsmötena som används för information, erfarenhetsutbyte, utbildning, avstämning och dialog i gemensamma ledarfrågor. Miljöförvaltningen kommer att genomföra gemensamma utbildningsinsatser för medarbetare och chefer för att ytterligare förbättra arbetsplatsens kommunikation, prestation och arbetsmiljö. Miljöförvaltningen vill även öka och stärka det interna samarbetet och utbytet mellan de olika avdelningarna.. Den gemensamma Jämställdhet och Mångfaldsplanen kommer att sättas i tydligare fokus och en ny 3 års plan kommer att tas fram. Miljöförvaltningen ska fortsätta att arbeta för att förbättra utvecklingsmöjligheterna för medarbetarna. I det årliga medarbetarsamtalet tas behovet av kompetensutveckling upp och planeras utifrån verksamhetens mål. I möjligaste mån ska medarbetarnas önskan om utveckling genom att få pröva nya arbetsuppgifter tillgodoses och den interna rörligheten uppmuntras. Interna utbildningsinsatser planeras under året rörande kommunikation och feedback, värderingar, produktivitet, juridik, it samt ärendehantering. Arbetet för att öka delaktigheten för medarbetarna följs upp i medarbetarenkäten och genom fortsatt utveckling av arbetsplatsträffarna. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förebygger arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa. Varje avdelning har en arbetsplan för arbetsmiljöarbetet och arbetsrelaterad ohälsa. Skyddsronder ska genomföras och riskbedömningar ska göras både av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala skyddsronden sker genom den årliga medarbetarenkäten och dess uppföljning på avdelningar, enheter och i medarbetarsamtal. Arbetsmiljöfrågor lyfts vid de förvaltningsgemensamma introduktionerna för nya medarbetare och följs särskilt upp genom medarbetarenkäten, i medarbetarsamtalen, förvaltningsgruppen samt på arbetsplatsträffarna. Sjukfrånvaron ska hållas på en fortsatt låg nivå genom aktivt friskvårdsarbete med satsningar på hälsofrämjande aktiviteter. Alla chefer följer sjukfrånvaron på sina respektive enheter och avdelningar. Treårsplanen för jämställdhet och mångfald (bilaga 8) innehåller delmål och aktiviteter för 2015. I planen framgår hur förvaltningen arbetar för jämställdhet mellan olika könsidentiteter och mot alla former av diskriminering. Aktiva åtgärder för att skapa en jämställd arbetsplats finns beskrivna såsom vida flexramar, möjlighet till arbete på distans, hänsyn till olika familjesituationer vid planering av mötestider. I jämställdhet och mångfaldsplanen ingår även åtaganden kring uppföljning och analys av skillnader i lön samt utfall i medarbetarenkäten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Där beskrivs även hur förvaltningen strävar efter att anpassa arbetsuppgifter och arbetsplats till personer med funktionsnedsättning. Under 2015 kommer planen att revideras för kommande 3-års period. Miljöförvaltningen har begränsade möjlighet att erbjuda sommarjobb till ungdomar eftersom förvaltningen saknar lämpliga arbetsuppgifter för ungdomarna, dessutom är handledningsresurserna mycket begränsade under sommaren. Ytterligare en utmaning är att stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 76 (76) lösgöra tid för handledning. Ambitionen är ändå att öka antalet sommarjobb och även möjligheterna att erbjuda praktik och ex-jobb. Aktivitet Startdatum Slutdatum Coaching för chefer och medarbetare 2015-01-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Rollen som myndighet ger begränsningar i möjligheterna att handla upp verksamheter. Trots detta köps en betydande del av nämndens verksamhet in även om detta inte räknas som verksamhetsentreprenader. Miljöaspekten tas hänsyn till när det bedöms relevant. Indikator Årsmål Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår 100 % KF:s årsmål Periodicit et tas fram av nämnd/styr else År stockholm.se Miljö- och hälsoskyddsnämnden vr r2~ ·o;l-~11- A ~ --/(}'/dot 1 Nämndens budget/verksamhetsplan 2015 m n kr Nämndens ursprungliga budget 2015 Av nämnden redovisade omslutningsförändringar 1 2 Av nämnden Nämndens budget begärda budget- efter omslutningsjusteringar förändringar och begärda · budgetjusteringar Utfall 2013 (VB 2013) Prognos 2014 (Tertialrapport 2) 5 6 (1+2+3) 3 4 Driftverksamhet Kostnader Tillsyn/myndighetsutövning MiljööveNakning Miljöbilar Energi och klimat Gemensam verksamhet Externfinansierade projekt 185,2 99,1 31,2 9,8 11,5 33,6 0,0 16,8 4,0 0,4 6,5 0,6 0,0 5,2 0,7 0,3 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 202,7 103,41 32,0 16,3i 12,1' 33,6 Intäkter(-} Tillsyn/myndighetsutövning Miljöövervakning Miljöbilar Energi och klimat Gemensam verksamhet Externfinansierade projekt -93,1 -85,6 -7,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -16,8 -4,0 -0,4 -6,5 -0,6 0,0 -5,2 5,4 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 92,1 0,0 6,1 0,9 0,0 0,0 0,0 186,1 -93,1 93,0 5,21 173,1 87,7 26,0 11,2 9,8 29,2 9,1 198,7 96,7 29,3 14,7 11,3 32,8 13,8 -104,5' -84,21 -7,9 -6,5 -0,6 0,0 -5,2 -94,5 -75,9 -8,2 -2,2 -1,0 -0,8 -6,4 -115,8 -80,9 -9,0 -10,5 -1,2 -0,1 -14,1 98,2 78,6 82,9 0,0 0,0 0,9 0,0 0,1 0,0 0,3 0,0 16,8 -16,8 0,7 5,4 203,6 -104,5 173,2 -94,5 199,0 -115,8 0,0 6,1 99,1 78,7 83,2 l Verksamhetens nettokostnader exkl kap kostnad l avskrivningar internräntor lSumma kostnader Summa intäkter lNetto ' Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens budget/verksamhetsplan 2015 Specifikation av omslutningsförändringar och budgetjusteringar Driftverksamhet (-) =minskade kostnader/ökade intäkter IMnkr lNämndens budget 2015 (kolumn 1 i agressorapporten) Kostnader Intäkter Avskrivn Internränta Netto l 186,1 -93,1 0,0 0,0 93,01 Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3 agressorapporten) Ökade kostnaderlintäkter för: Tillsyn/myndighetsutövning (ökade IT-, lokal- och personalkostnader samt ökade intäkter via volymökning, effektivisering och taxehöjning) 4,0 -4,0 0,0 0,0 0,0 Miljöövervakning (ökad produktion som medför ökade kostnader) 0,4 -0,4 0,0 Miljöbilsprojekt (Eu-projekten) 6,5 -6,5 0,0 Energi och klimat (ej extern finansierade projekt), ökad personalstyrka och insatser 0,6 -0,6 0,0 Externfinansierade projekt Miljösamverkan i Stockholms län (MSL) projekt Regional energirådgivning Utveckling av e-ljänster övriga projekt (NeZer, Guide till tystnaden, Gradkontrollen mf) 1,3 1,5 115 0,9 -1,3 -1,5 -1,5 -0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,8 -16,8 0,0 0,0 0,0 0,0 5,4 0,0 0,0 5,4 0,4 0,3 0,7 0,0 0,0 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,3 6,1 203,6 -104,5 0,0 0,0 99,1 Summa omslutningsförändringar: Av nämnden begärda budgetjusteringar• (kolumn 4 agressorapporten) Felskrivning l KF-budget (tillsynsintäkter) Skyddsåtgäeder för groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat Förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat Summa budgetjusteringar: Nämndens driftbudget efter redovisade omslutningsförändringar och begärda budgetjusteringar (kolumn 5 i agressorapporten) Investeringar (-) =minskade utgifter/ökade inkomster IMnkr lNämndens budget 2015 (kolumn 1 i agressorapporten) Utgifter Inkomster Netto 0,8 0,0 o,81 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3 agressorapporten) Ökade utgifter/inkomster för: Minskade utgifter/inkomster för: Summa omslutningsförändringar: l Av nämnden begärda budgetjusteringar• (kolumn 4 agressorapporten) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens budget/verksamhetsplan 2015 Prognos (mnkr) Inventarier och maskiner 2015-01-15 10:58 Prognos 2014 VP 2015 1,4 lnvent o maskiner 0 ,8 Plan 2016 0 ,8 Plan 2017 0,8 Plan 2018 0 ,8 Plan 2019 0 ,8 Bilaga 2.2 Tillsynsplan 2015 Tillsyn enligt 9 kap Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Summa (miljöskyddstillsyn) Vägtrafik Granskning av egenkontroll avseende miljöpåverkan från Trafikverkets och Trafikkontorets väganläggningar samt från Trafikförvaltningens busstrafik. Nyckelindikatorer: 1) Antal dygn då MKN för PM10 överskridits. Årsmål max 35 dygn. 2) Antal dygn då MKN för NO2 överskridits. Årsmål max 7 dygn. 3) Andel bostäder som uppfyller de riktvärden som fastställts av riksdagen (prop. 1996/97:53) inomhus. Årsmål 100 % 1 3 3 -varav ej debiterbara 10 - varav indirekt debiterbara timmar 10 -varav direkt debiterbara timmar Tillsyn enligt 7 kap Miljöbalken Skyddade områden Summering av all tillsyn som bedrivs enligt Miljöbalken. Kapitlen 7, 9, 10, 14 och 15. Granskning sker av efterlevnad av syften, föreskrifter, dispenser mm. Rådgivning, information och stödjande verksamhet. Tillsynstimmar utgår från en tillsynsintäkt motsvarande två nya reservat ska tillses från 1 januari på helårsbasis, tidplan är dock osäker för närvarande. Totalt väntas tre nya NR träda ikraft någon gång under året vilket isf innebär totalt 11 tillsynsobjekt. Nyckelindikatorer: 1. Andel reservat som uppfyller gynnsam bevarandestatus. Årsmål 100% (10 av 10). Totalt antal timmar tillsyn Tillsyn enligt Miljöbalken Totalt Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 70169 41043 24448 4678 1696 1258 338 100 18931 12839 4348 1744 3289 2581 610 98 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Varav antal med planerad tillsyn Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Granskning av motorbanors egenkontroll med avseende på miljöpåverkan samt efterlevnad av miljöbalken och myndigheters beslut. Stor andel ej debiterbar tid går även åt till samordning inom stadens förvaltningar, frågor från allmänhet etc. Nyckelindikatorer: 1) Antal befogade klagomål på motorsportverksamheter. Årsmål 0 st. 6 4 122 32 50 40 Granskning av egenkontroll. Miljöpåverkan från Trafikförvaltningens och Trafikverkets spåranläggningar. Nyckelindikatorer: 1. Andel bostäder som uppfyller de riktvärden som fastställts av riksdagen (prop. 1996/97:53) inomhus. Årsmål 100 % 2 2 374 300 50 24 Granskning av egenkontroll. Miljöpåverkan från Bromma flygplats. Nyckelindikator: 1) Antal överskridande av bullervillkoret avseende FBN 55 dBA. Årsmål 0 st. 1 1 362 209 113 40 Granskning av egenkontroll. Hamnverksamhet/skärgårdstrafik. Domstolsremisser; Stadsgården-Skeppsbron, samt prövotidsredovisning Värtan förväntas 2015. Även obefogade klagomål kommer att hanteras trots god egenkontroll. Nyckelindikator: 1. Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st. 6 5 592 292 100 200 Byggherrars och entreprenörers egenkontroll vid stora (7st) och små (ca 10st) exploateringsprojekt. Stor andel rådgivning, information, domstolsremisser (ex Förbifarten). Även obefogade klagomål kommer att hanteras trots god egenkontroll. Indirekt tid för att identifiera mindre exploateringsprojekt för timdebitering. Antal objekt som redovisas till höger avser stora exploateringsprojekt med återkommande tillsyn. Nyckelindikatorer: 1) Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st. 7 7 1340 790 150 400 Lagområde/bransch Motorbanor Spårtrafik Flyg Hamn & Sjöfart Exploateringsprojekt 2 - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara 31 -varav direkt debiterbara timmar Mellanlagring, sortering, behandling av avfall. Inspektioner, granskning av 35 Totalt antal timmar tillsyn Energianläggningar Egenkontroll avseende stora energiproduktionsanläggningar och fjärrvärmenät. Stor andel rådgivning, information, och domstolsremisser. Indirekt tid för inläsning av förändrad lagstiftning, direktiv för förbränningsanläggningar, kylanläggningar etc. Nyckelindikatorer: 1) Antal överskridanden av riktvärden. Årsmål 0 st. 2) Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st. Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 1767 1117 350 300 72 42 1409 1061 268 80 2 2 560 260 200 100 147 85 1392 1042 300 50 miljörapporter mm. Avfall Nyckelindikatorer: 1) Antalet befogade klagomål. Årsmål 0 st. 2 ) Andel företag, där dagvattenpåverkan kan befaras som installerat Avloppsreningsverk Bensinstationer rening. Årsmål 100% Tillsyn av avloppsreningsverkens skötsel. Bl.a. till skydd för kustvattnen från närsalter mm. Nyckelindikatorer: 1) Andelen slam som enligt slamöverenskommelsen håller sådan kvalitet att det kan spridas på åkermark. Årsmål 100 %. 2) Halten fosfor i renat avloppsvatten till Saltsjön ska inte överstiga 0,3 mg/liter. Årsmål 100 % Fordonstvätt/hantering av motorbränsle. Kommentar: Depåer som består av både tvätt- och verkstadsanläggningar har tillförts. Nyckelindikatorer: 1) Andelen besökta företag utan anmärkning på kemikaliehanteringen. Årsmål. 100 %. 2) Andel anmälningspliktiga fordonstvättar som uppfyller gällande utsläppsriktvärden. Årsmål 100% 3 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Varav antal med planerad tillsyn Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Tillverkande industri, bl.a. ytbehandling, metallbearbetning. Minska utsläpp av metaller till vatten. Nyckelindikatorer: 1) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 % 3) Andel företag som uppfyller samtliga gällande tillståndsvillkor. Årsmål 100% 77 35 659 496 163 0 Kampanj med inspektion av minst 100 små verkstäder inkl bilverkstäder, hantering och förvaring av kemikalier/avfall. Nyckelindikatorer: Ej indikatorer pga kampanj. 300-500 100 470 295 150 25 Miljöpåverkan av farliga kemikalier, uppföljning av miljörapporter/tidigare kända brister. Motivera till förbättrad egenkontroll. Nyckelindikatorer: 1) Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2) Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 % 3) Andel företag som uppfyller samtliga gällande tillståndsvillkor. Årsmål 100% 13 11 480 374 50 56 Kontrollera utsläpp till luft och vatten från tryckerier och fotolab. Kommentar: Indirekt debiterbar tid ingår i uppdrag som branschexpert åt Naturvårdsverket. Nyckelindikatorer: 1) Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 % 28 10 417 267 120 30 Lagområde/bransch Verkstad, elektronik, mönsterkorttillv. Verkstäder, U-verksamheter Kemisk industri inkl läkemedelsindustri Grafiker 4 Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Varav antal med planerad tillsyn Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. Kontrollera att utsläppen av perkloretylen till miljön är minimala. Nyckelindikator: 1) Andel kemtvättar där lösningsmedelsförlusterna per kilo tvättgods ligger under 1,5 %. Årsmål 100%. 54 18 249 209 32 8 Påverkar med buller, damm och i vissa fall lukt. Transportintensiv bransch. Begränsa störning av närboende. Nyckelindikator: 1) Antal befogade klagomål på damning och buller Årsmål 0 st. 12 12 210 175 25 10 Anmälningar, klagomål, besiktningar, förfrågningar från verksamhetsutövare, allmänheten m.fl. Nyckelindikatorer: 1) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100%. 2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 %. 27 20 316 266 50 0 9 9 640 371 89 180 292 25 565 82 440 43 Lagområde/bransch Kemtvättar, tvättverksamhet Kross och betong asfalt Livsmedelsindustri Oljehamnen Enskilda avlopp Främst företag med stora mängder oljeprodukter/ kemikalier på Loudden. Fel kan ge stora utsläpp och allvarliga konsekvenser. Kommentar: Några tillståndsfrågor återstår, kartläggning/förberedelse för avvecklingen – ej debiterbar tid. Nyckelindikatorer: 1) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 % Tillsyn på avloppslösningar i food trucks (25 stycken). Uppföljning av anläggningar där brister konstaterats. Inventering av avloppslösningar i industriområden (390h). Hantering av anmälningar, tillstånd. Kommentar: Antal registrerade tillsynsobjekt avser enbart kända anläggningar. 5 -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Gödselanläggningar Totalt antal timmar tillsyn Inspektion av gödselanläggningar på hästgårdar och ridanläggningar. Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 19 10 136 38 58 40 485 3582 2582 980 20 Nyckelindikator: 1) Antal inspekterade anläggningar utan läckage till omgivningen. Årsmål: 100 % Tillståndsprövning av värmepumpsansökningar. Överklagandehantering Se och upprätthållande av e-tjänst. Kommentar: Objekt med planerad tillsyn kommentar avser uppskattat antal ansökningar om tillstånd. Finns ej registrerat antal tillsynsobjekt i vanlig mening. Nyckelindikator: 1) Antal hanterade värmepumsansökningar. Uppskattat antal ansökningar: 470 ansökningar + 15 ansökningar om ändring av befintligt tillstånd. Värmepumpar 6 - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara 33801 17841 13518 2442 1200 10567 2589 7728 250 560 5671 3627 1644 400 Nyckelindikatorer: 1) Andel avslutade ärenden där risk för olägenhet eller brist i fastighetsägarens egenkontroll konstaterats, och där olägenhet undanröjts eller krav på ytterligare åtgärder inte är rimligt. Årsmål:100% 2) Andel obefogade klagomål som inkommit under året och som avslutats inom 6 månader. Årsmål: 75 % Riktad tillsyn av fastighetsägares egenkontroll. Målet med tillsynen är att Se tillse att en god egenkontroll finns gällande drift och underhåll av kommentar flerbostadshus. Detta medverkar till att minska hälso- och miljöpåverkan. Kommentarer: Antalet registrerade tillsynsobjekt utgörs av antalet flerbostadshus vilka är ca 11 100 till antalet. Fastighetsägartillsyn -varav direkt debiterbara timmar Olägenhetsärenden Handläggning av olägenhetsärenden. Målet är att undanröja risk för olägenhet för människors hälsa i bostäder i flerfamiljshus. Kommentarer: Antalet med planerad tillsyn utgörs av antalet hanterade olägenhetsärenden. Swecos prognos för årskskiftet 2014/2015 är 452 563 bostäder i flerbostadshus i Stockholm. Totalt antal timmar tillsyn Tillsyn enligt 9 kap Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Summa (hälsoskyddstillsyn) Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. Nyckelindikatorer: 1) Andel av inspekterade flerbostadshus som uppvisar brister som kräver uppföljning. Årsmål: 20 % 7 Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Skolor och förskolor Målet med tillsynen är att verka för en god inomhusmiljö i stadens skolor och förskolor. Riktad tillsyn på skolor och förskolor, samt uppföljning av anmärkningar. Projekttillsyn "Kemikalier i förskolan" - kartläggning i samarbete med miljöanalys. Kontroll av radonhalter i skolor och förskolor. Handläggning av anmälningar av nya verksamheter, samt förändring av befintliga verksamheter. Kommentarer: Antalet objekt med tillsyn utgörs av 430 besök inom den riktade tillsynen och 50 inspektioner med anledning av anmälan. Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 1343 480 8804 7056 948 800 20 260 120 100 40 Nyckelindikator: 1. Andel skolor och förskolor som inspekterats inom den riktade tillsynen med anmärkningar som kräver uppföljning eller där det föreligger risk för olägenhet. Årsmål: < 50 %. 2) Andel förskolor och skolor som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under 200 Bq/m3 luft. Årsmål: 80 % Riktad tillsyn idrottsanläggningar. Målet med tillsynen är att tillse att det finns en god egenkontroll gällande drift och underhåll. Granskning av ventilation, hygien, samt risk för legionella. Idrottsanläggningar Nyckelindikator: 1) Andel verksamheter som inspekterats med anmärkningar som kräver uppföljning. Årsmål: 0 % 8 -varav ej debiterbara Bassängbad 10 120 60 50 10 15 390 87 273 30 380 505 380 105 20 23 1156 856 200 100 Nyckelindikator: 1) Andel verksamheter som inspekterats med anmärkningar som kräver uppföljning. Årsmål: 0 % Riktad tillsyn främst bullermätning på evenemang samt riskbaserad tillsyn på höga ljudnivåer. Evenemang (5 stycken) och remisser från polisen, samverkansmöten med polis och tillståndsenheten. Mätning av buller på nattklubbar och biografer (10 stycken). Nyckelindikator: 1. Andel av de inspekterade objekten som har brister som behöver följas upp. Årsmål: 0% Handläggning av alkoholremisser. Alkoholremisser - varav indirekt debiterbara timmar Restaurang och evenemang samt höga ljudnivåer -varav direkt debiterbara timmar Migrationsboenden 26 Totalt antal timmar tillsyn Riktad tillsyn av migrationsboenden. Målet med tillsynen är att tillse att det finns en god egenkontroll. Granskning av bl.a. ventilation och hygien. Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. Nyckelindikator: 1) Antal handlagda alkoholremisser Årsmål: 380 stycken Målet med tillsynen är rent vatten, bra luft och fräscha anläggningar genom en bra egenkontroll. Granskning av egenkontroll och analysrapporter vid samtliga badanläggningar. Uppföljning av ärenden från tidigare års tillsyn. Handläggning av nyanmälningar och eventuella klagomål. Kommentar: Det planerade antalet objekt med tillsyn utgörs av 20 besök på befintliga anläggningar och 3 besök med anledning av anmälningar. Nyckelindikator: 1) Andel bassängbad som fått anmärkning på badvattenkvaliteten. Årsmål: 30 % 9 79 - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Plaskdammar -varav direkt debiterbara timmar Strandbad Totalt antal timmar tillsyn Målet med tillsynen är god vattenkvalitet och att ingen ska bli sjuk av att bada vid stadens officiella strandbad. Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 30 30 222 150 0 72 56 10 500 300 100 100 586 30 470 300 100 70 Nyckelindikatorer: 1) Andel strandbad där badvattnet visat otjänliga provresultat. 2) Andel provtagningsplatser där algblomning indikerats. Målet med tillsynen är rent vatten för plask och lek genom en väl fungerande egenkontroll. Granskning av egenkontroll och analysrapporter för samtliga plaskdammar. Förebyggande informationsinsatser bland annat genom en årligen återkommande konferens. Systemtillsyn på 10 anläggningar, inklusive stickprovskontroll av badvattenkvaliteten. Nyckelindikator: 1) Andel plaskdammar där badvattnet visat otjänliga provresultat. Hygienverksamheter Målet för tillsynen är att ingen ska bli sjuk eller skadad av skönhetsvård. Riktad tillsyn, samt handläggning av ca 40 nyanmälda verksamheter inklusive tillsynsbesök. Riktad tillsyn tatuerare - 20 verksamheter. Kontroll av tatueringsfärger samt hygien. Riktad tillsyn fotvårdare - 10 verksamheter. Tillsyn av egenkontrollen. Nyckelindikator: 10 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Varav antal med planerad tillsyn Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Målet är att alla flerbostadshus ska var kontrollerade avseende radon och ha radonhalter under riktvärdet 200 Bq/m3. Syftet med tillsynen är att kontrollera att fastighetsägare mäter, åtgärdar samt redovisar radonhalter. Upprätthållande av e-tjänst. Kommentarer: Det finns ca 11 100 flerbostadsfastigheter i Stockholm. Antalet med planerad tillsyn utgörs av antalet handlagda ärenden. Se kommentar 1500 5050 2300 2200 550 Se kommentar 10 86 16 70 0 3873 2841 960 72 1101 961 100 40 Lagområde/bransch Radon Nyckelindikatorer: 1) Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som är kontrollerade avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft. Årsmål: 58 %. 2) Andel flerbostadsfastigheter i de kommunala bostadsbolagen som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Årsmål: 78 %. 3) Antal användare av e-tjänster för uppmätta radonhalter. Årsmål 8 000. Prövning av tillstånd för hållande av orm, fjäderfä och pälsdjur. Kommentarer: Antalet registrerade tillsynsobjekt är inte relevant här. Objekt med tillsyn avser uppskattat antal ansökningar om tillstånd. Djurtillstånd Nyckelindikator: 1) Antal tillstånd för orm, fjäderfä och lantbruksdjur. Uppskattat antal: 10 stycken. Tillsyn enligt 10 kap Miljöbalken Förorenade områden Summa Verksamheter där kvicksilver hanteras eller har hanterats. Inspektion av saneringsbehov mm. hos ca 60 tandvårdskliniker. Kvicksilver inom tandvård, Nyckelindikator: krematorier, sjukhus, labb och 1) Andelen tandläkare som bedriver verksamhet i lokaler med neonrörstillverkare avloppsrör som bedömts vara fria från kvicksilver. Årsmål 100 %. 11 448 80 -varav ej debiterbara Förorenad mark Att förorenad mark inte medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Upplysningar, kap 10, resp Anmälningar, kap 9 MB. Nyckelindikator: 1) Antal upplysningar om förorenad mark. 2) Antal anmälningar om efterbehandling - varav indirekt debiterbara timmar PCB i fogmassor -varav direkt debiterbara timmar 186 Totalt antal timmar tillsyn Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Ta emot och besvara PCB-inventeringar från alla fastigheter som är berörda av PCB-förordningen. Behandla anmälningar om sanering (ca 50 70 st). Nyckelindikator: 1) Andelen fastigheter byggda mellan år 1956-1973 som är fria från PCB. Årsmål 100 %. Lagområde/bransch Varav antal med planerad tillsyn Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 50 1181 1181 0 0 1591 699 860 32 6973 4581 2327 65 Reg saknas Händelsst yrt Tillsyn enligt 14 kap Miljöbalken Kemiska produkter Summa Kampanjer med tillsyn och information till berörda verksamheter och aktörer om riskerna med kemikalier, kandidatförteckning, Miljögifter i varor, systemtillsyn begränsningar/förbud mm. Kommentar: Ett stort antal tillsynsobjekt kan vara aktuella. Går ej att precisera registrerat antal objekt. Antal med av detaljister planerad tillsyn är ej känt. Ej indikatorer pga kampanj. Se Se kommentar komment ar 768 143 600 25 Stödja övriga handläggare med expertkompetens, kemilänken (regionalt samarbete), storstadssamarbete, omvärldsbevakning, utbildningar, Kemikalieforum, besvara remisser, besvara frågor från allmänhet mm, uppdatera hemsidan. Kommentar: Går ej att precisera storlek eller omfattning av objekt med planerad tillsyn. Nyckelindikatorer: Ej relevant med indikator pga. ej eg. bransch, mycket kunskapsområdesbevakning. Se Se kommentar komment ar 1500 0 1500 0 Övrigt arbete med kemikaliefrågor 12 Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Cisterner Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 90 345 148 177 20 Se kommentar 34 280 210 50 20 1921 1921 4080 4080 0 0 Handläggning rapporter om cisterner som tagits ur bruk, årlig kontroll Se samt informationsutskick till alla cisternägare med information om de nya kommentar lagstiftningen. Kommetar: Antalet cisterner innevarande kontrollår uppgår till 90 stycken. Nyckelindikatorer: 1) Antal cisterner som tagits ur bruk under innevarande år. 2) Totalt antal cisterner i drift. Årsmål: Minska från dagens nivåer. Kosmetiska produkter Målet är att förebygga allergier och sjukdom genom kontroll av märkning och innehåll i kosmetiska produkter. Tillsyn på detaljister som säljer kosmetiska produkter. Fokus på butiker som inte har kosmetiska produkter som sin huvudinriktning, såsom leksaks- och livsmedelsbutiker. Kommentar: Det går inte att ange antal tillsynsobjekt eftersom dessa produkter säljs i ett mycket stort antal butiker. Nyckelindikator: 1) Andel inspekterade försäljningsställen med felaktigt märkta produkter. Årsmål: 0% Målet är att begränsa läckaget av flourerade växthusgaser. Granskning av kontrollrapporter på anläggningar innehållande 10 kg köldmedium eller mer. Upprätthållande av e-tjänst. Handläggning av miljösanktionsavgifter. Inventering av potentiella objekt som saknas i registret. Köldmedier Nyckelindikator: 1) Antal kg läckage från köldmedieanläggningar. 2) Andel köldmedierapporter som inkommit elektroniskt via e-tjänst. Årsmål 20 %. 13 Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 4895 1683 2957 255 1180 276 754 150 Tillsyn enligt 15 kap Miljöbalken Farligt avfall och övrigt avfall Summa Avfall - Hälsoskydd Under 2015 kommer tillsynen bl.a. att bestå av skolinformation sortera avfall rätt ”soppoliserna”, tillsyn av transportörer av avfall med avseende på hushållsavfall, avfallskontroll av restauranger, livsmedelsbutiker och andra verksamheter med hushållsavfall (35 st.), riktad tillsyn mot restauranger som inte har matavfallsinsamling (100 st.), REPA producentansvar (5 st.), matavfall inom fastighetsägartillsynen, internt arbete på MF med avfallshanteringen, avfallsminimering inom Stockholms stad, kompostanmälningar och dispensansökningar. Vidare kommer HS hantera dispenser för bl.a. kärlplacering enligt renhållningsordningen samt klagomål på bristfällig avfallshantering.” Nyckelindikator: 1) Antal handlagda kompostanmälningar. 2) Andel inspekterade verksamhetsutövare som fått anmärkning på avfallshanteringen. 14 140 Totalt antal timmar tillsyn -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara Retursystem - Hälsoskydd Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 30 1160 612 548 0 254 254 608 508 70 30 53 53 339 159 150 30 Tillsynsansvaret för det svenska pantsystemet är delat mellan kommunerna och Jordbruksverket. Jordbruksverket uppmanade till tillsyn av pantsystemet. Tillsynen innebära kontroll av kiosker, butiker, restauranger om de säljer burkar och flaskor som inte ingår i ett godkänt retursystem. I de fall där försäljning sker utan att erbjuda omhändertagande av burkar och flaskor i pantsystemet kan MSA utgå. Nyckelindikator: 1) Andel inspekterade försäljningsplatser som fått anmärkning på hanteringen av retursystem. Inspektion av ÅVS, hantering av olägenhetsärenden samt information. Återvinningsstationer (ÅVS) Nyckelindikator: 1)Andel inspekterade ÅVS:er med bristande städ eller tömningsrutiner (indikator finns under avfall idag) Målet är att fler båtklubbar har tillgång till spolplattor och båtbottentvättar samt att verka för att skadliga båtbottenfärger på sikt fasas ut. Brister i egenkontrollen ska åtgärdas. fokus för tillsynen är att granska båtklubbarnas egenkontroll. Brister i egenkontrollen ska åtgärdas senast 2017. Båtklubbar Nyckelindikator: 1) Andel inspekterade verksamheter som fått anmärkningar efter inspektion. Årsmål: < 20 % 2) Andel båtklubbar med riktlinjer för båtbottenfärger. 3) Andel båtklubbar med riktlinjer för hantering av farligt avfall. 15 -varav direkt debiterbara timmar - varav indirekt debiterbara timmar -varav ej debiterbara 200-300 Totalt antal timmar tillsyn Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Tillsyn avseende farligt avfall som måste tas om hand på särskilt sätt, vid rivning av fastigheter. Indirekt tid för att identifiera projekt för timdebitering. Varav antal med planerad tillsyn Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 40+ 303 123 150 30 1305 5 1285 15 37160 32600 4560 0 27000 27000 Extraordinär kontroll vid behov 1200 1200 Godkännandeprövning/1:a års kontroll enligt livsmedelslagen 2000 2000 Lagområde/bransch Rivningstillsyn Övrigt arbete med avfall Diverse övrigt arbete avseende avfallsområdet, dvs. farligt avfall, CFC, elektronikavfall, producentansvarsområdet mm. Stödja övriga handläggare med expertkompetens, omvärldsbevakning, utbildningar, besvara remisser, besvara frågor från allmänhet, politiker mm, uppdatera hemsida och annat infomaterial. Ej relevant med indikator pga. ej eg. bransch, mycket kunskapsområdesbevakning. Livsmedelslagen Summa Planerad årlig kontroll Övrigt arbete med livsmedelskontroll Enligt nationella kontrollplanen ska alla verksamheter i riskklass 1-4 kontrolleras varje år. I Stockholm har vi 800 verksamheter i riskklass 1-4. Enligt vår egen tillsynsplan har vi 5760 objekt som ska ha tillsyn under året. 7500 6000 Kontroll av nyregistrerade verksamheter, uppföljande kontroller vid avvikelser, bedömning och utredning av matförgiftning och klagomål, godkännandeprövning och registrering vid nya verksamheter inklusive ägarbyten, besvara frågor från allmänhet, företag och andra myndigheter. 16 2400 Utredningar av misstänkta matförgiftningar 910 910 Behandling och utredning av klagomål 650 650 3000 3000 Telefonsamtal och e-post från allmänhet och företag Livsmedelskontrollen, allmänt. Nyckelindikator. Andelen underkända kontrollbesök ska minska till under 10 %. Nyckelindikator. Antal mottagna telefonsamtal i servicetelefon. Livsmedelskontrollen, allmänt. Nyckelindikator.Antal mottagna och besvarade e-post servicebrevlådan. Livsmedelskontrollen, allmänt. Livsmedelskontrollen, allmänt. Nyckelindikator. Antal inspekterade objekt. Nyckelindikator. Antal inspektioner. Livsmedelskontrollen, allmänt. 17 -varav ej debiterbara -varav direkt debiterbara timmar 2400 - varav indirekt debiterbara timmar Totalt antal timmar tillsyn Registrering enligt livsmedelslagen Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 45 Smittskyddslagen Handläggning av legionellaärenden där konstaterad smittförekomst föreligger samt kontakt med Smittyskyddsinstitutet. Utredning av källan till smittan. Se komment ar -varav ej debiterbara 90 - varav indirekt debiterbara timmar Solarier Målet är att minska smittspridning och uppkomst av hudcancer orsakat av solarieanvändning. Riktad tillsyn med syftet att kontrollera hygien samt att godkända rör används. Handläggning av nyanmälningar. Uppföljning av tidigare års tillsyn. -varav direkt debiterbara timmar Strålskyddslagen Summa Totalt antal timmar tillsyn Varav antal med planerad tillsyn Lagområde/bransch Ant reg. tillsynsobjekt 2015 Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål. 228 78 100 50 228 78 100 50 105 15 80 10 105 15 80 10 80 30 0 50 80 30 0 50 90 12 78 0 90 12 78 0 Kommentar: Uppskattat antal: 3-5 Legionella Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Karantän & Saneringsbevis Målet är att förhindra att objektburen smitta förs in i landet via anländande fartyg i internationell trafik. Utfärdande av saneringsintyg och tillsyn på fartyg enligt Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. 10 Tobakslagen Tobakslagen Riktad tillsyn avseende rökning på inbyggda uteserveringar. Handlägga klagomål gällande rökning på offentliga lokaler inomhus dit allmänheten har tillträde. 18 10 Bilaga 2.3 Miljöövervakningsplan 2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har enligt reglementet i uppdrag att genom miljöövervakning följa och informera om tillståndet i miljön och miljöns inverkan på människors hälsa. Miljöövervakning ger genom insamling av data och miljöanalyser besked om tillstånd och förändringar i miljön. Resultaten används som underlag för analys av källor till miljö- och hälsopåverkan och för att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas. Miljöövervakning möjliggör uppföljning av lagstiftning, mål och åtgärder för miljö och hälsa på lokal nivå, samt är stöd för flera av nämndens uppgifter som tillsyns- och prövningsmyndighet enligt miljöbalken. I föreliggande miljöövervakningsplan redovisas förslag till prioriterad miljöövervakning och särskilda insatser knutna till övervakningen under 2015. Miljöövervakningen struktureras utifrån sex miljöövervakningsområden samt ett övergripande insatsområde: Luft – kontinuerlig luftövervakning samt övervakning inom ramen för förvaltningens särskilda klimatarbete. Klimatförändringar och klimatanpassning – miljöövervakning av klimatförändringar, dess effekter och klimatanpassning påbörjas under 2015. Mark – uppföljning av grundvattenkartering samt undersökningar inriktade på markföroreningar. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster – övervakning och verktyg som följer upp och beskriver växt- och djurliv, ekologiska funktioner i landskapet och ekosystemtjänster, såväl på land som i vatten. Miljöns inverkan på människors hälsa – med övervakning och särskilda insatser som inriktas på källor, exempelvis buller, och tillstånd i miljön som påverkar människors hälsa. Vatten – övervakning av miljögifter, fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer och ekologisk status. Övergripande insatser – t.ex. datalagring och publicering av miljödata. Områdesspecifika program (nya eller uppdatering av befintliga) är på gång för övervakning av miljögifter, ekologisk status, biologisk mångfald samt mark. Miljöövervakningen styrs av: EU-direktiv, nationell lagstiftning och uppsatta miljömål. Miljöövervakningen är i delar lagreglerad. Lagstadgade miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, omgivningsbuller, ekologisk och kemisk status i sjöar, vattendrag och hav samt badvatten. Flera aktiviteter i miljöövervakningsplanen har koppling till vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Miljö- och hälsoutredningen, där kunskapsbrister och prioriterade källor bakom miljöproblem beskrivs. Stöd för tillsyn, fysisk planering och kompensationsåtgärder samt uppföljningsbehov. Miljöövervakning finansieras i huvudsaklig med interna medel. Den övervägande delen av aktiviteterna finansieras inom miljö- och hälsoskyddsnämnden budgetram genom personalkostnader och konsultmedel, medan vissa insatser beviljas särskilda medel från kommunfullmäktige. Ett mindre antal miljöövervakningsinsatser finansieras helt eller delvis av andra nämnder inom staden eller med externa medel. 1 Miljöövervakningsplan 2015 ID Miljöövervakningsinsatser Luft L01 Finansiering Beskrivning Status Partiklar PM10 och kvävedioxid: SLB-analys Uppföljning av åtgärder för att klara gällande och överskridna normer Partiklar PM10 och kvävedioxid: SLB-analys Lokal luftkontroll och utvärdering av miljökvalitetsnormer för ämnen som ligger över den nedre utvärderingströskeln Extern finansiering Lagreglerad och nationellt/regionalt samordnad miljöövervakning. Behovsställare: Trafikverket, Naturvårdsverket, länsstyrelser, trafikkontoret m.fl. Kontinuerlig miljöövervakning Finansieras inom ram Lagreglerad miljöövervakning. Utöver PM10 samt NO2, mäts PM2,5 samt NOx, CO, Kontinuerlig O3, sot och antalet partiklar kontinuerligt. miljöövervakning Nya rapporteringsbestämmelser för luftkvalitetsdirektiven(dir 2008/50EG och 2004/107/EG) fördes in i svensk lagstiftning och börja gälla från 1 januari 2014. Detta har inneburit ett ökat fokus på redovisning av kvalitet och spårbarhet för mätningar och beräkningar. Ett kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar har upprättats under året i enlighet med lagkrav. Behovsställare: Stockholms stad L03 Partiklar PM10, kvävedioxid och SLB-analys ozon: Regional luftövervakning och utvärdering av miljökvalitetsnormer för ämnen som ligger över den nedre utvärderingströskeln Finansieras inom ram -genom medlemsavgift till luftvårdsförbund Lagreglerad och nationellt/regionalt samordnad regional och urban miljöövervakning. Utöver PM10 samt NO2 och O3, mäts PM2,5 samt NOx, SO2, sot och antalet partiklar kontinuerligt. Under år 2014 utökades samverkansområdet till att omfatta även Södermanlands län. Eftersom det geografiska samverkansområdet nu omfattar fyra län har förbundet bytt namn till Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Avtalet med Östra Sveriges Luftvårdsförbund sträcker sig fram till och med år 2015. Behovsställare: Östra Sveriges Luftvårdsförbund Kontinuerlig miljöövervakning L05 Kunskapsutveckling: Följa och bidra med ny kunskap om luftföroreningars effekter på hälsa, miljö och klimat. SLB-analys Extern finansiering SLB-analys samverkar kontinuerligt med miljömedicinska forskare för att öka kunskapen om luftföroreningars hälsoeffekter. Det som aktivt studerats de senaste åren är grova partiklars hälsoeffekter, dvs slitagepartiklar från dubbdäck, som kan leda till akuta fall av hjärt-kärlsjukdom och förtida dödsfall. Behovsställare: Naturvårdsverket, EU, forskningsprojekt i samarbete med andra organisationer Kontinuerlig miljöövervakning L06 Växthusgaser: Uppföljning av växthusgasutsläpp/person Plan och miljö Finansieras inom ram (personalkostnad, konsultmedel) Årliga beräkningar av utsläpp samt underlag för nytt miljöprogram och ny åtgärdsplan för klimat och energi. Underlag för rapportering till Carbon Disclosure Project samt till olika internationella jämförande studier mellan städer samt ev. revidering av Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm. Behovsställare: Stadsledningskontoret Kontinuerlig miljöövervakning L02 Budget ansvar 2 ID Miljöövervakningsinsatser Mark och grundvatten Budget ansvar Finansiering Beskrivning Status M02 Mark: Markföroreningshalter i stadens parker och lekplatser Företag Finansieras inom ram (personalkostnad) ev. behov av konsultmedel Visar undersökningarna 2014 att ytterligare undersökningar av parker/lekplatser är relevanta kan det komma att göras omprioriteringar av användningen av medel för markundersökningar 2015. Behovsställare: Plan och miljö, hälsoskydd Engångsinsats M05 Mark, grundvatten: Miljöanalys Markföroreningar vid båtklubbars uppställningsplatser Medel från KF krävs Miljöövervakningsinsats för att stödja förvaltningens tillsyn på båtklubbar. Sammanställning av befintlig information kring miljögifter i anslutning till båtklubbar genomfördes i huvudsak 2012, med rapport 2013. Aktivt arbete har också gjorts inom forumet för miljösamverkan i länet, kring hur tillsynen ska bedrivas kring båtklubbar och båtbottenfärg/behandling. Under 2014 genomförde Stockholms Universitet en utredning om ansvarsfrågor och 2015 planeras samarbete med Stockholms universitet för fortsättning dels i form av utredning av spärrfärgers effektivitet och dels i form av utredning av påverkan av båtbottenfärg och markföroreningar på recipient. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö, hälsoskydd Engångsinsats M08 Mark: Markföroreningar undersökningar av mark med tidgare plantskolor som MIFOklassats som riskklass 2 Företag Medel från KF krävs Länsstyrelsen har funnit 13 objekt inom Stockholms kommun där det tidigare funnits plantskolor som kan ha spritt bekämpningsmedel. Dessa 13 objekt kan täcka en del, en eller flera fastigheter idag. Samtliga 13 objekt är klassade som riskklass 2. Detta innebär en potentiell risk men för att avgöra om det finns någon reell risk krävs provtagning. Två av objekten provtas 2014, då det idag finns lekplatser på dessa platser, för övriga planeras provtagning 2016, med förberedelser 2015. Behovsställare: Plan o miljö. Engångsinsats pågående M09 Mark: Markföroreningar undersökningar av mark med tidigare verkstadsindustri som MIFO-klassats som riskklass 1 eller 2 Företag Medel från KF krävs Länsstyrelsen inventerade under 2013 objekt inom Stockholms kommun där det tidigare funnits verkstadsindustri som kan ha spritt skadliga ämnen. Objekten har delvis blivit klassade som riskklass 1 eller 2. Detta innebär en potentiell risk men för att avgöra om det finns någon reell risk krävs provtagning. Behovsställare: Plan o miljö. Engångsinsats pågående 3 ID Miljöövervakningsinsatser Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Budget ansvar Finansiering Beskrivning B01 Program: Framtagande av program för övervakning av biologisk mångfald och dess koppling till ekosystemtjänster Miljöanalys Finansieras inom ram (personalkostnad) Program för övervakning av tillståndet för valda delar av stadens växt- och djurliv Engångsinsats samt dess koppling till ekosystemtjänster. Fokus på naturtyper och arter av särskild pågående ekologisk betydelse eller känslighet. Karteringar och analyser med olika verktyg ger data till indikatorer inom bland annat miljöprogram och City Biodiversity Index. Preliminärt program har tagits fram 2013-2014 och fastställs 2015. Övervakning på landskaps-, biotop-, ekosystem- och artnivå. Ska ge kunskapsunderlag och verktyg som stöd för fysisk planering, tillsyn och miljöförbättrande åtgärder. Lokalt och delvis regionalt samordnad insats. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö. B02 Landskap: Landskapsekologiska analyser för information om särskilt värdefulla områden m.m. Miljöanalys, Finansieras inom ram plan och (personalkostnad) miljö Miljöövervakning på landskapsnivå enligt preliminärt program. Stöd för stadens Kontinuerlig strategiska program, fysisk planering, tillsyn och miljöförbättrande åtgärder. miljöövervakning Kunskapsbrist identifierad i Miljö- och hälsoutredningen. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret B03 Naturtyper/biotoper: Naturtypsövervakning med mätning och källrelaterad förändringsanalys Miljöanalys Kontinuerlig miljöövervakning B04 Arter/artgrupper: Miljöanalys, Finansieras delvis Artövervakning – uppföljning av plan och inom ram tillstånd och trender samt effekt miljö (personalkostnad, av åtgärder konsultmedel) Miljöövervakning på naturtypsnivå enligt preliminärt program. Stöd för stadens fysiska planering, tillsyn och miljöförbättrande åtgärder. Förändringsanalys av biotoper med särskild ekologisk betydelse eller känslighet. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret Miljöövervakning på artnivå enligt preliminärt program. Inventeringar och analyser med fokus på arter som lyfts i artskyddsförordningen, hotade arter samt indikatorarter. Lokalt och eventuellt delvis regionalt samordnad miljöövervakning. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret, idrottsförvaltningen. B05 Arter/artgrupper: Ajourhållning och utveckling av ArtArken Inhämtning, inmatning, kvalitetssäkring samt publicering av ny data till ArtArken, Stockholms databas för observationer av skyddsvärda arter. Datafångst sker bland annat via nationella Artportalen. Anpassning av webb-applikation till nya versionen av Artportalen har inletts 2014 och fortsätter 2015. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö Kontinuerlig förvaltning Miljöanalys Konsultmedel Finansieras inom ram (personalkostnad, konsultmedel) Status 4 Kontinuerlig miljöövervakning ID Miljöövervakningsinsatser Biologisk mångfald och ekosystemtjänster forts. Budget ansvar Finansiering Beskrivning Status B08 Ekosystemtjänst: Uppdatera data om avstånd mellan grönytor och förskolor samt skolor Hälsoskydd Finansieras inom ram (personalkostnad) Inom tillsynen kartlägga barns tillgång till utevistelse. Nya skolor ställer krav på Engångsinsats aktualisering av stadens kartering "Barns tillgång till lekområden". Informationen pågående behövs som stöd för tillsyn på bygglov samt på skolor och förskolor. Sammanställning av data från 2013 har gjorts och visar på att gårdsytan skiljer sig åt mellan innerstad och ytterområden. Vissa parker är hårt belastade av många förskolor. Möte med utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och exploateringskontoret har skett och det kan konstateras att samtliga upplever att den höga belstningen av vissa parker är ett problem. Frågan drivs vidare inom projektet "Staden i ögonhöjd". Arbete med att kartlägga förskolor och skolors användning av parker och naturområden planeras genomföras av stadsbyggnadskontoret under 2015. Behovsställare: Hälsoskydd, miljöanalys, plan och miljö. B09 Ekosystemtjänst: Kartläggning av stadens ekosystemtjänster Miljöanalys, Finansieras inom ram plan och (personalkostnad, miljö konsultmedel) Vinnovaprojektet "Urbana ekosystemtjänster - c/o City" har färdigställts och avrapporteras 2014. I samarbete med stadsbyggnadskontoret planeras kartläggning av ekosystemtjänster genom gis-analys inom projektet Stockholms urbana ekosystemtjänster. Behovsställare: Miljöanalys, hälsoskydd, plan och miljö Engångsinsats pågående ID Miljöövervakningsinsatser Klimatförändringar och klimatanpassning Budget ansvar Finansiering Beskrivning Status K01 Inleda miljöövervakning av klimatförändringar, dess effekter och klimatanpassning Miljöanalys Finansieras inom ram (konsultmedel) Med start 2015 påbörjas miljöövervakning av klimatförändringar och dess effekter, med fokus på extrema väderhändelser. Ett utvecklingsarbete inleds med syfte att identifiera vilka klimataspekter som ska redovisas på Miljöbarometern. I en inledande fas inventeras vilka data som finns tillgängliga, och vilka behov av kompletterande övervakning som finns. Arbetet kommer också att innefatta bearbetning och analys av grunddata. Mål att också utveckla indikatorer på klimatanpassning. Behovsställare: Miljöanalys, stadsmiljö, SLB Kontinuerlig miljöövervakning - ny insats 5 ID Miljöövervakningsinsatser Miljöns inverkan på människors hälsa Budget ansvar Finansiering Beskrivning Status H02 Buller: Uppdatering av bullerkartläggning Plan och miljö Finansieras inom ram (konsultmedel) Kartläggningen slutförs 2014 och publiceras 2015. H03 Buller: Fortsatt utveckling av bullerdatabasen Plan och miljö Finansieras inom ram (personalkostnader) Kontinuerlig miljöövervakning (vart 5:e år). Kontinuerlig förvaltning H04 Buller: Beräkning av antal exponerade i olika ljudintervall Plan och miljö Finansieras delvis inom ram (personalkostnad, konsultmedel) Beräkning av antal exponerade genomförs när kartläggningen är helt klar. Engångsinsats pågående H06 Buller: Mätdata från våra fasta mätstationer för buller SLB-analys Finansieras delvis inom ram (personalkostnad) Kontinuerliga mätningar genomförs av SLB-analys. Kontinuerlig miljöövervakning H15 Förekommande hustyper och Hälsoskydd risker: Undersökning av upplevd inomhusmiljö Extern finansiering undersöks Engångsinsats - ny H16 Program: Framtagande av program för övervakning av inomhusmiljö Hälsoskydd Finansieras inom ram (personalkostnad). Medel från KF krävs Enkät för upplevd inomhusmiljö. Målgrupp är boende i relativt nybyggda eller ombyggda (t ex miljonprogramhusen) bostäder. Studien ska ge en översikt om status för nybyggda och ombyggda hus, i kunskapsuppbyggande syfte för att förutse eventuell risk för möjliga problem kommande år. Aktiviteten förbereds under 2015. Behovsställare: Hälsoskydd. Program för övervakning av tillståndet i stadens nybyggda och ombyggda bostäder. Insatsen förbereds 2015. Övervakning av upplevd boendemiljö (ventilation, fukt, lukt mm). Behovsställare: Hälsoskydd H17 Buller: Inventering av vägtrafikbuller nattetid Plan och miljö Finansieras inom ram (personalkostnad, konsultmedel) Genom att trafikflödesdata för olika delar av dygnet blir tillgängligt, ökar möjligheten att kontrollera bullret nattetid. Trafikbuller nattetid är en prioriterad fråga inom EU och sömnpåverkan den största orsaken till hälsoeffekter av buller. Engångsinsats - ny H18 Inomhusmiljö: Hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering för farliga ämnen Miljöanalys Finansieras inom ram Påbörja hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering (konsultmedel) och tillsammans med Karolinska Institutet med medfinansiering från samarbetspartner 6 Engångsinsats pågående Engångsinsats - ny ID Miljöövervakningsinsatser Vatten V01 Övervakning av ekologisk Miljöanalys status/ytvatten: Övervakning av ekologiska kvalitetsfaktorer som ingår i bedömning av ekologisk status enligt vattendirektivet V04 Miljögifter: Genomförande av reguljärt miljöövervakningsprogram Budget ansvar Miljöanalys Finansiering Beskrivning Status Finansieras inom ram (personalkostnad, konsultmedel) Enligt preliminärt övervakningsprogram. Enligt preliminärt övervakningsprogram. År 2015 genomförs undersökning av vattenkemi, plankton, kiselager och provfiske i utvalda vattenområden i syfte att kunna göra bedömningar av ekologisk status enligt vattendirektivet för Stockholms sjöar och vattendrag. Under året ska även utförd övervakning 2012-2014 utvärderas och ett reviderat övervakningsprogram tas fram. Behovsställare: Miljöanalys, plan- och miljö. Kontinuerlig miljöövervakning - kompletterad för att möta förändringar i I Drevviken, Årstaviken, Brunnsviken och Saltsjön tas månatliga vattenprover och årliga fiskprover. Vattnet analyseras med avseende på metaller samt PFOS och PFOA. Fisken analyseras med avseende på PCB, HBCD, PBDE och PFOS. Från och med 2015 revideras programmet utifrån förslag på nytt program framtaget under 2014. Det nya programmet ska möta ökat antal vattenförekomster och ökat antal prioriterade ämnen i vattendirektivet. Behovsställare: Miljöanalys Kontinuerlig miljöövervakning - kompletterad för att möta förändringar i Finansieras inom ram vattenförvaltningen vattenförvaltningen V08 Vatten: Badvattenprovtagning enligt badvattendirektivet Hälsoskydd Extern finansiering Badvattenprovtagningen utförs endast av förvaltningen om vi får uppdraget att utföra den. Behovsställare: Strandbadens huvudmän Kontinuerlig miljöövervakning ID Miljöövervakningsinsatser Övergripande Budget ansvar Finansiering Beskrivning Status Miljöanalys Finansieras inom ram (konsultmedel) Kontinuerligt underhåll och utveckling av miljöinformationen i Miljöbarometern. Kontinuerlig Under 2015 ska vatteninformationen ses över och anpassas utifrån handlingsplan för miljöövervakning god vattenstatus och vattendirektivet. Nytt avsnitt om lokala klimateffekter ska utvecklas. Texter bearbetas med den nya miljö- och hälsoutredningen som underlag. Ny årlig uppföljning av stadens miljömål presenteras. Webbplatsens layout förbättras med ny responsiv design. Behovsställare: Miljöförvaltningen O04 Datalagring: Samordna Miljöanalys förvaltning och utveckling av Miljödata, miljöförvaltningens GIS-verksamhet och Öppen data Finansieras inom ram Samordna förvaltning och utveckling av Miljödata, miljöförvaltningens GISverksamhet och Öppen data genom att: - Leda förvaltningsgrupp för Miljödata - Informationsinsatser för miljöförvaltningens användare av Miljödata - Hantera intern och extern support för Miljödata - Företräda miljöförvaltningen i förvaltningsgruppen för e-GIS - Företräda miljöförvaltningen i stadens GIS-samordningsgrupp - Kommunicera stadens GIS-arbete med förvaltningens GIS-användare. Behovsställare: Miljöförvaltningen, stadsledningskontoret O01 Miljöbarometern: Tillgängliggöra resultat från miljöövervakningen. 7 Kontinuerlig förvaltning Bilaga 2.4 Internkontrollplan - 2015 (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Indikator Väsentliga processer Sjukfrånvaro (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) Risk Sannolikhet Väsentlighet Kontrollmoment Risk för att arbetsmiljöfaktorer/ influensa drar upp frånvaron. 2 - Mindre sannolikt 3 - Kännbar Avgångsenkät Ansvarig Frekvens Medarbetarsamtal med närmaste chef VB/ÅR Stadens medarbetarenkät VB/ÅR Uppföljning av sjukfrånvaron på individ- och organisationstionivå Uppföljningen görs månadsvis av personalfunktionen. Löpande uppföljning av chef. Debitering av avgifter (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) Verksamhetssystemet och dess manuella hantering, som bla omfattar fakturering och ärendehantering, fungera r inte optimalt. 3 - Möjlig Mindre problem vid faktureringar kan förekomma under året pga brister i registrerade kunduppgifter. Sen fakturering av avgifter bör undvikas. 4 - Allvarlig Internkontroll med avseende på korrekt debitering av tillsyn. Bl.a. tas ett statistikunderlag fram som visar möjlig fakturering. månad Kontroll av filen för debitering månad Inför varje debitering tas en fil ut från försystemet Ecos som granskas med avseende på att uppgifterna är korrekta (bla orgnr, adresser, objekt). 1 Indikator Väsentliga processer Risk Sannolikhet Väsentlighet Kontrollmoment Förtroende gentemot 3:e man (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Risk för skadlig publicitet och uppmärksamhet. 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Fråga om bisyssla till samtliga nyanställda Förvaltningen måste vara oförvitlig i sin myndighetsutövning, tex risken för mutor, jäv och överdriven representation. Det är också viktigt att förvaltningen har en kompetent och korrekt myndighetsutövning. Ansvarig Frekvens VB/ÅR Förfrågan om bisyssla till samtliga anställda vartannat år. Uppföljning Frågorna tas upp vid årliga kontakter med avdelningsledningarna. Hot mot förvaltningens anställda. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Medarbetare som arbetar med tillsyn eller kontroll riskerar att utsättas för hot i sin tjänsteutövning. 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Förekomst av hot mot tjänsteman Vid hot mot de anställda i tjänsteutövningen ska dessa rapporteras till närmaste chef. Rutinen kontrolleras vid årligt besök vid avdelningarna. Dokumentation ska finnas tillgänglig på intranätet. 2 VB/ÅR Indikator Väsentliga processer Risk Sannolikhet Väsentlighet Kontrollmoment Ansvarig Frekvens IT-funktionalitet (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Risk att väsentliga system inte fungerar eller fungerar tillräckligt bra inkl med tillräckling kapacitet. 5 - Mycket sannolikt 3 - Kännbar Ingår i årliga genomgången med avdelningarna, dvs hur systemen fungerar ev problem. Jonas Arnqvist VB/ÅR Särskilda kontroller vid fakturering pga problem med intetration och funktionalitet hos Ecos Tomas Sjölande r månad Det kan både handla om att väsentliga system inte alls fungerar och försvårar verksamhet. Det handlar också om att system har en otillräcklig kapacitet och därigenom skapar problem. Tex har Ecos haft en för låg kapacitet vilket medfört att förvaltningen måst anskaffa en särskild server. IT-säkerhet (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Vid faktureringen är det lätt att det uppstår fel pga känslig process med många kontroller. Det finns ett flertal olika risker, allvarligt är tex om verksamhetskritiska system inte fungerar korrekt, brister i behörighetskontrollen mm 3 - Möjlig 4 - Allvarlig tertial Löpande kontroller av verksamhetskritisk information i förvaltningens större ITsystem. Särskilt intressant är uppgifter intressenter m.fl. uppgifter i Ecos som är viktiga b.la för fakturering av avgifter. I Agresso görs behörighetskontroller flera gånger per år. IT-miljön har blivit allt mer komplicerad som medför ökat behov av kontroll. Kompetens/Arbetsmiljö (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Registervård Risken är framför allt att förvaltningen inte har kompetent och motiverad arbetskraft. 3 - Möjlig 3 5 - Mycket allvarlig Avgångsenkät Löpande uppföljning. Medarbetarsamtal med närmaste chef. VB/ÅR Stadens medarbetarenkät VB/ÅR Indikator Väsentliga processer Risk Sannolikhet Väsentlighet Kontrollmoment Löneutbetalningar (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) Felaktiga utbetalningar 3 - Möjlig 3 - Kännbar Kontroll av löneutbetalningar Serviceförvaltningen har övertagit lönehanteringen. Lönekostnaderna är den största kostnaden för förvaltningen med ett mycket högt antal transaktioner. Det måste finnas en bra kontroll av ansvariga chefer. Upphandling/Inköp/Faktureri ng leverantör (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Ansvarig Frekvens månad Kontroll av både ansvariga chefer och av personalfunktionen. Ansvariga chefer kontrollerar månatligen lönelistorna före lönekörningar. Felaktig hantering i förhållande till gällande regler 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Rutinmässiga kontroller betalningsflöden Inköpen kontrolleras mot delegationsordningen. Kontroll ern utgörs framför allt av att man följer den ordningen för attest och godkännande som finns samt andra regelverk, tex beträffande representation. Serviceförvaltningen har tagit över transaktionsflödet. Inköp över visst belopp, rapporterade till nämnden, diarieförs i Ecos. Vad gäller faktureringen sker en omfattande registerkontroll i det verksamhetssystem där faktureringsunderlagen skapas. Kontrollerna är dels automatiska, dels systematiska med avseende på riktigheten och komplettheten i uppgifterna. Risk att fakturahanteringen inte är korrekt i förhållande till beloppsgränser och attestordning. Risk att förfarandet vid upphandling inte är korrekt. 4 månad Bilaga 2.5 Risk & Väsentlighet Indikatorer - 2015 (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Verksamhetsområd e Indikator Arbetsmarknadsåtgärder Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) 1600 st Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) 5100 10 st minska KF:s årsmål Risk Årsmål Finns rutinbeskr . Genomför s löp. kontroller Sannolikhe t Väsentlighe t Risk för att lämpligt arbetsuppgift inte hittas. Nej Ja 2 - Mindre sannolikt 2 - Lindrig 17 % Risken är att administrationskostnaderna ökar, exempelvis för integration mellan Ecos och nya Agresso. Behov kan finnas av administrativa förstärkningar. Nej Ja 3 - Möjlig 3 - Kännbar 4 st Risk att ej hitta lämplig praktikuppgift Miljöförvaltningen har högt specialiserade arbetsuppgifter och det begränsar möjligheten att hitta lämpliga praktikplatser. Effektivitet Administrationens andel av de totala kostnaderna (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) Ekonomi Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) 100 % 100 % Risk att utfallet avviker från budget. Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) 100 % 100 % Risk att utfallet avviker från budget. Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Aktivite t Verksamhetsområd e Miljö Indikator KF:s årsmål Årsmål Risk Finns rutinbeskr . Genomför s löp. kontroller Sannolikhe t Väsentlighe t Nämndens prognossäkerhet T2 (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) +/- 1 % +/-100 % Risk att prognosen för utfallet i T 2 avviker mer än +-1 procent. Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Andel elbilar (Miljöoch hälsoskyddsnämnden) 9% 16 % 16,6 utfall i Tert 2 Brist på bilar och behov av nyinköpta bilar och eltankställen. Ja Ja 1Osannolikt 1Försumbar 100 % 100 % Risk att policyn frångås vid bilinköp. Ja Ja 1Osannolikt 4 - Allvarlig Nej Ja 3 - Möjlig 3 - Kännbar Andel miljöbilar i stadens bilflotta (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Total fosforhalt i sjöar (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Kommentar: Indikatorn avser kvoten av antalet vattenområden med minskad eller bibehållen fosforhalt och totala antalet vattenområden. Urvalet görs utifrån en bedömning av vilka vattenområden som tillsammans bäst representerar Stockholms totala vattenkvalitet. Allvarligt då MF ska föregå med gott exempel. 83 % 83 % Risk för försämrad situation avseende försurning. Fluktuationer uppstår naturligt pga väderlek utan att långsiktiga tillståndet förändras. Aktivite t Verksamhetsområd e Personalpolitik Indikator KF:s årsmål Årsmål Risk Finns rutinbeskr . Genomför s löp. kontroller Sannolikhe t Väsentlighe t Risk att utsläppen av växthusgaser kommer att överstiga målvärdet. Nej Nej 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Växthusgasutsläpp per stockholmare (ton/inv) (Miljö- och hälsoskyddsnämnden ) 3,0 ton/inv Antar att detta är målvärde t 3,0 ton Aktivt Medskapandeindex (Miljö- och hälsoskyddsnämnden ) 80 80 Uppdatera s Risk att förvaltningen inte får tillräckligt bra omdömen på de frågor i medarbetarindex som bygger upp indexet. Nej Nej 3 - Möjlig 2 - Lindrig Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid (Miljö- och hälsoskyddsnämnden ) 100 % 100 % Uppdatera s Risk att förvaltningens målvärde om 100 % inte uppnås Ej aktuell Ej aktuell 2 - Mindre sannolikt 2 - Lindrig Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare (Miljö- och hälsoskyddsnämnden ) 80 % 100 % Uppdatera s Risk att målvärdet inte uppnås vid medarbetarenkäten Nej Nej 3 - Möjlig 3 - Kännbar Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. (Miljöoch hälsoskyddsnämnden ) 92 % 100 % Uppdatera s Risk att nämndens målvärde inte uppnås vid medarbetarenkäten. Nej Nej 3 - Möjlig 3 - Kännbar Sjukfrånvaro (Miljöoch hälsoskyddsnämnden ) 4,4 % 2,4 % Uppdatera s Risk för att arbetsmiljöfaktorer/influens a drar upp frånvaron. Ja Ja 2 - Mindre sannolikt 3 - Kännbar Beräkningar görs av utsläppen, går dock inte att göra regelrätta kontroller. Aktivite t Verksamhetsområd e Indikator Säkerhet Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA (Miljö- och hälsoskyddsnämnden ) 100 % 100 % Valfrihet Andel upphandlad verksamhet i konkurrens (Miljöoch hälsoskyddsnämnden ) 37 % 0% KF:s årsmål Årsmål Risk Finns rutinbeskr . Genomför s löp. kontroller Sannolikhe t Väsentlighe t Risk att arbetet inte hinns me. Nej Nej 2 - Mindre sannolikt 4 - Allvarlig Nämndens roll att bedriva myndighetsutövning begränsar kraftigt möjligheterna till upphandling av verksamhetsentreprenader. Ej aktuell Ej aktuell 5 - Mycket sannolikt 2 - Lindrig Förvaltningens planering utgår från den politiska prioriteringen att verksamheter ska kunna upphandlas i konkurrens och prioriteringen av avknoppning. Nämndens specialreglerade roll såsom tillsynsmyndighet dvs. av att vara ett expertorgan och även svara för myndighetsutövningen påverkar dock i hög grad möjligheterna till konkurrensutsättning. Förvaltningens verksamhet är till 80 procent lagreglerad. I övrigt finns en specialistinriktad verksamhet som inte lämpar sig för entreprenadupphandling. Aktivite t Bilaga 2.6 Risk & Väsentlighet väsentliga processer - 2015 (Miljö- och hälsoskyddsnämnden) Verksamhet Väsentliga processer Risk Finns rutinbeskr. Genomförs löp. kontroller Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet Debitering av avgifter Verksamhetssystemet och dess manuella hantering, som bla omfattar fakturering och ärendehantering, fungerar inte optimalt. Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Med början under 2015 ska särskilda statistikunderlag tas fram ur Ecos, som visar på möjlighet och behov av fakturering. Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Här handlar det om en teknikrisk att förvaltningens verksamhetssystem inte fungerar optimalt inkl hanteringen av detta. Hantering kan också ge upphov till fördröjningar. Förtroende gentemot 3:e man Mindre problem vid faktureringar kan förekomma under året pga brister i registrerade kunduppgifter. I viss mån sen fakturering av avgifter vilket bör undvikas. Risk för skadlig publicitet och uppmärksamhet. Mediakontakter. Förvaltningen måste vara oförvitlig i sin myndighetsutövning, tex risken för mutor, jäv och överdriven representation. Det är också viktigt att förvaltningen har en kompetent och korrekt myndighetsutövning. Hot mot förvaltningens anställda. Medarbetare som arbetar med tillsyn eller kontroll riskerar att utsättas för hot i sin tjänsteutövning. Verksamhet Väsentliga processer Risk IT-funktionalitet Risk att väsentliga system inte fungerar eller fungerar tillräckligt bra inkl med tillräckling kapacitet. En risk för förvaltningen är att ITsystem inte fungerar eller fungerar tillräckligt bra. Finns rutinbeskr. Genomförs löp. kontroller Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet Ja 4 - Sannolikt 3 - Kännbar Beställa applikationsövervakning från Volvo-IT av Ecos En projektplan och extra resurser krävs för att minimera risken. Det kan både handla om att väsentliga system inte alls fungerar och försvårar verksamhet. Det handlar också om att system har en otillräcklig kapacitet och därigenom skapar problem. Tex har Ecos haft en för låg kapacitet vilket medfört att förvaltningen måst anskaffa en särskild server. Ecos byggs om i grunden av leverantören. Risk finns vid övergång från gamla till nya Ecos IT-säkerhet Det finns ett flertal olika risker, allvarligt är tex om verksamhetskritiska system inte fungerar korrekt, brister i behörighetskontrollen mm IT-miljön har blivit allt mer komplicerad som medför ökat behov av kontroll. Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Verksamhet Väsentliga processer Risk Finns rutinbeskr. Genomförs löp. kontroller Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet Kompetens/Arbetsmiljö Risken är framför allt att förvaltningen inte har kompetent och motiverad arbetskraft. Ja Ja 3 - Möjlig 5 - Mycket allvarlig Skyddsrond Löneutbetalningar Felaktiga utbetalningar Ja Ja 3 - Möjlig 3 - Kännbar Här ingår personaladmin, tid, bilersättning, utlägg mm. Serviceförvaltningen har övertagit lönehanteringen. Lönekostnaderna är den största kostnaden för förvaltningen med ett mycket högt antal transaktioner. Det måste finnas en bra kontroll av ansvariga chefer. Upphandling/Inköp/Fakturering leverantör Felaktig hantering i förhållande till gällande regler Ja Ja 3 - Möjlig 4 - Allvarlig Förvaltningens hantering av rekrytering, utbildning, sjukfrånvaro, arbetsmiljö och lön mm. Verksamhetskritiskt att det finns kompetent personal. Det finns ett omfattande regelverk för upphandling/inköp tex beloppsnivåer, tillvägagångssätt för upphandling, ramavtal, delegation för attest mm. Korrekt fakturahantering i förhållande till attestordning. Risk att regler för upphandling inte tillämpas. MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (15) 2014-12-17 BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Inledning Stockholm ska vara en mångsidig storstad i världsklass. Staden vill därför tillvarata alla de erfarenheter, egenskaper och livsåskådningar som stadens invånare och anställda har. Att bejaka människors lika värde och mänskliga rättigheter är en förutsättning för att staden ska kunna följa de politiska intentionerna i staden och diskrimineringslagstiftningen ur såväl ett demokrati-, kvalitets-, arbetsgivar-, som servicegivarperspektiv. Miljöförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete Miljöförvaltningen övervakar den inre och yttre miljön i Stockholm och arbetar för att alla i Stockholm ska leva i en frisk och hälsosam miljö. Arbetsområdena är mycket varierande och rör sig om bl.a. frågor så som mathygien, inomhusmiljö, trafikbuller, vattenkvalité och kemikalier. Frågor som rör jämställdhet och mångfald ska ingå som en naturlig del av Miljöförvaltningens verksamhet. Miljöförvaltningen ser mångfald som en tillgång. Människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla för alla på Miljöförvaltningen, i kontakten med varandra såväl som i kontakten med omvärlden. Arbetsklimatet ska kännetecknas av respekt för och kunskap om olikheter mellan människor och kulturer. Alla medarbetare ska bidra för att intentionerna i förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete ska kunna förverkligas även om chefer har ett särskilt ansvar. Jämställdhets- och mångfaldsplanen är en treårsplan som har upprättas i samverkan med de fackliga organisationerna och anställda. Varje år ska planen följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska säkerställa att vi rör oss mot de mål vi satt upp, att våra arbetsmetoder är de rätta samt att vi identifierar orsaker till eventuella avvikelser. Syftet med jämställdhet- och mångfaldsplanen är att öka kunskaperna kring frågor som rör jämställdhet och mångfalds samt säkerställa att vi ständigt rör oss i riktning mot förvaltningens mål; Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats fri från alla former av diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 2 (15) Miljöförvaltningens viktigaste resurs är medarbetarna Vi är omkring 230 medarbetare, fördelade på flera avdelningar och enheter. Medarbetarnas kompetens och engagemang är en förutsättning för att vi ska nå vårt övergripande mål, att alla i Stockholm ska leva i en frisk och hälsosam miljö. Vi betraktar alla medarbetares enskilda bidrag som lika viktiga för att nå ett Stockholm i världsklass. Lagstiftning och styrdokument Arbetet med jämställdhet och mångfald styrs av gällande lagstiftning och stadens interna styrdokument. Diskrimineringslagens ändamål är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mot instruktioner att diskriminera. Lagen ställer krav på att arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Stockholms stads personalpolicy och riktlinjer för arbetet med jämställdhet och mångfald är styrande för förvaltningarnas arbete. Kränkande behandling och trakasser ier I stadens personalpolicy framgår att stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Miljöförvaltningen följer stadens rutiner för att motverka kränkande behandling inkluderande trakasserier i olika former. Rutinerna bifogas, se bilaga 1. Mål för Miljöförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete 2013-2015 1. Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats fri från alla former av diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. 2. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ska vara känd och förankrad i organisationen och kunskap om värdet av mångfald ska finnas hos alla chefer och medarbetare. 3. Miljöförvaltningen ska sträva efter en jämn könsfördelning och en ökad mångfald bland medarbetarna. 4. Det ska vara möjligt för både kvinnor och män att förena föräldraskap och förvärvsarbete. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 3 (15) 5. Arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet ska diskuteras och följas upp av ledningsgruppen i samband med tertialrapporter och årsredovisning. Delmål Andelen män ska vara minst 40 procent vid utgången av 2015. I medarbetarenkäten, på frågan "Har du personligen, under de senaste året, varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling (ex. mobbing) eller trakasserier på din arbetsplats", ska 100% svara nej. I medarbetarenkäten, på frågan "Jag känner mig respekterad av mina kollegor på min arbetsplats", ska 100% svara högt (8-10 på en skala mellan 1 - 10). Aktiva åtgärder 2013-2015 Aktiva åtgärder ska vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. Åtgärderna ska vara kopplade till både mål och delmål, fungera pådrivande, för att motverka alla former av diskriminering. Mål 1-2 Aktivitet/aktiva åtgärder Jämställdhets- och mångfaldsplanen ska varje år göras känd och tas upp på: -introduktionsutbildningar för nya medarbetare (2ggr/år). -arbetsplatsträffar samt i chefsgruppen (minst 1 gång/år) Ansvarig Ansvarig: HR-funktionen Ansvarig: Alla chefer -En arbetsplatsträff varje år ska ha jämställdhet och mångfald som tema. Ansvarig: Alla chefer -Resultatet av medarbetarenkät och avgångsenkät ska analyseras ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och används i planering av fortsatt arbete för att förbättra arbetsförhållandena (1 gång/år). Ansvarig: HR-funktionen -Jämställdhets- och mångfaldsplanen Ansvarig: Chefer och HR-funktionen ska integreras och följas upp i internkontrollen samt i det systematiska arbetsmiljöarbetet (1 gång/år, sker under hösten). BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 4 (15) Mål 1-2 Aktivitet/aktiv åtgärd -En lönekartläggning genomförs inför löneöversyn (1 gång/år) -Inför den årliga löneöversynen ska uppmärksammas att lönesättning inte får vara diskriminerande (1 gång/år). Mål 3 Aktiviteter/aktiva åtgärder -Nyanställda chefer ska informeras om rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv (sker löpande under året) Ansvarig Ansvarig: HR-funktionen Ansvarig: HR-funktionen Ansvarig Ansvarig: HR-funktionen -Om möjligt ska både män och kvinnor delta i rekryteringsarbetet (löpande aktivitet) Ansvarig: Rekryterande chef -Miljöförvaltningen ska arbeta aktivt för en jämn könsfördelning i arbetsoch projektgrupper (löpande aktivitet). Ansvarig: Alla chefer Mål 4 Aktiviteter/aktiva åtgärder -Flexibla arbetstider ska underlätta för medarbetarna att förena arbete med privatliv (löpande aktivitet). Ansvarig Ansvarig: Alla chefer -Hemarbete och distansarbete kan användas där så är möjligt och lämpligt (löpande aktivitet). Ansvarig: Alla chefer -Obligatoriska utbildningar och möten ska läggas på tider så även deltidsarbetande kan delta (löpande Ansvarig: Alla chefer BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 5 (15) aktivitet). Mål 4 Aktiviteter/aktiva åtgärder -Inför längre föräldraledighet ska chef och medarbetare ha ett samtal för att komma överens om hur kontakten under ledigheten ska se ut samt stämma av vilken information som medarbetaren önskar under ledigheten (löpande aktivitet). Ansvarig: Alla chefer -Föräldralediga ska bjudas in till internutbildningar, konferenser och sociala sammankomster (löpande aktivitet). Ansvarig: Alla chefer -Föräldralediga ska erbjudas en anpassad introduktion vid återgång i arbete (löpande aktivitet, sker i samråd med medarbetaren). Ansvarig: Alla chefer -Chefer bevakar att föräldralediga inte halkar efter i löneutvecklingen på grund av sin ledighet (1 gång/år, i samband med löneöversynen). Ansvarig: Alla chefer Ansvar Ansvaret för att förverkliga målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen ligger på Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förvaltningschefen har huvudansvaret för att arbetet genomförs med mätbara mål och åtgärder enligt gällande lagstiftning, att en plan upprättas i samband med verksamhetsprogrammet och att arbetet följs upp och utvärderas. Avdelningschefer och enhetschefer har ansvar för att aktiva åtgärder i planen genomförs. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor ska inte behandlas enskilt eller vid sidan av ordinarie verksamhet. Det ska vara en integrerad och given del i den dagliga verksamheten. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 6 (15) Uppföljning av 2014 års plan Merparten av de aktiva åtgärderna har genomförts eller kommer att genomföras innan 2014 års slut. Nedan följer en uppföljning av målen samt de delmål som ställts upp i relation till dessa. Det första målet som formulerats i planen är att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla medarbetare. Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats fri från alla trakasserier. Utifrån medarbetarenkätens resultat verkar förvaltningen vara bra på det området och har blivit något bättre jämfört med föregående år. I den årliga medarbetarenkäten fick miljöförvaltningen 95% svarsfrekvens vilket är betydligt bättre än föregående år. En fråga är: ”Jag känner mig respekterad av mina kollegor på min arbetsplats”. På en skala från 1 – 10 svarar 88% högt dvs 810. Något medelvärde redovisas inte men som jämförelse svarade 87% högt vid 2013 års medarbetarenkät. Förvaltningens delmål var att medelvärdet på frågan skulle uppgå till 10,0 i 2014 års enkät. Resultatet på 88% som svarar högt (8-10) innebär inte att förvaltningen når det högt uppsatta målet men resultatet är bättre än föregående år och som jämförelse är det bara 81% i Stockholms stad som helhet som svarar högt. Ett annat delmål kopplat till medarbetarenkäten är frågan om diskriminering. Även på det området verkar förvaltningen klara sig relativt bra. Då 2014 års medarbetarenkät skiljer från tidigare år vad gäller innehåll och frågekonstruktion finns i år inget medelvärde att ta del av vad gäller denna fråga. I 2014 års medarbetarenkät ställs frågan; ”Har du personligen, under det senaste året, varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier?” Resultatet på frågan redovisas i procent varav 92 procent svarat nej, 4% ja och 4% vet ej. De 4% som säger att de varit utsatta är något som måste tas på allvar. Samtidigt är siffran betydligt lägre än Stockholms stad som helhet där 10% svarar att de blivit utsatta. Eftersom förvaltningen har mycket kontakter med både verksamhetsutövare och invånare så är det ett gott tecken att förvaltningen har så pass få som svarar att de blivit utsatta jämfört med Stockholms stad som helhet. Anledningen till att någon svarar ”vet ej” kan vara på grund av osäkerhet kring hur sådant de varit utsatta för ska tolkas. Som jämförelse anger 5% ”Vet ej” i Stockholms stad som helhet. Ett annat mål för förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete är att jämställdhets- och mångfaldsplanen ska vara känd och förankrad i organisationen och kunskap om värdet av mångfald ska finnas hos alla chefer och medarbetare. I introduktionsprogrammet för nyanställda har förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan lyfts fram. Planen har även gjorts känd på avdelningarnas och BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 7 (15) enheternas arbetsplatsträffar och i förvaltningens chefsgrupp. Under året har de haft jämställdhet och mångfald som tema vid en av sina träffar. Nyanställda chefer har löpande under året fått information om diskrimineringslagstiftningen. En utbildning i kompetensbaserad rekrytering för chefer har genomförts. Vid utbildningstillfället behandlades särskilt diskrimineringslagen samt rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och när det har varit möjligt har både män och kvinnor deltagit i rekryteringsarbetet. Diskriminering har särskilt uppmärksammats vid löneöversynen och lönerna har kartlagts och analyserats för män och kvinnor. Medarbetarenkäten har analyserats ur ett köns- och ålderperspektiv. Resultatet för 2014 pekar på att kvinnorna är något mer nöjda AMI (+1) än männen eftersom de har högre på styrningsindex (+3). Analyserat ur ett åldersperspektiv är den största skillnaden att anställda mellan 25-34 år har betydligt lägre AMI (mellan -5 och -7) jämfört med äldre åldersgrupperna. Skillnaden finns på samtliga index och är störst på styrning och motivation (-6 eller mer) jämfört med övriga åldersgrupper. Ett annat mål i förvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplan under planperioden 2013-2015 är att göra det möjligt för båda kvinnor och män att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Aktiva åtgärder som har vidtagits för att uppnå detta mål är att i möjligaste mån förlägga obligatoriska möten och utbildningar på tider så även deltidsarbetande kan närvara. En annan del av denna åtgärd är att undvika att förlägga möten till tidig förmiddag alternativt sen eftermiddag för att förenkla hämtning och lämning på förskola/skola. Förvaltningen utnyttjar även teknikens möjligheter till att förenkla arbetet såsom erbjuda medarbetarna s.k. smartphones och möjlighet att arbeta hemifrån eller på distans när arbetet tillåter. Inför längre föräldraledigheter har chef och medarbetare haft ett samtal om hur kontakten ska ske och vilken typ av information som medarbetaren önskar att ta del av. Föräldralediga har fått den information de önskat och hållit kontakt med sin arbetsplats. De har även bjudits i till internutbildningar, konferenser och andra sociala sammankomster som anordnas i förvaltningens regi. Ett annat mål i Miljöförvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplan under planperioden 2013-2015 är att sträva efter en jämn könsfördelning och en ökad mångfald bland medarbetarna. Ett delmål är att andelen män ska vara minst 40 procent vid utgången av 2014. En viss förbättring kan skönjas men det är ett mål som förvaltningen fortfarande inte uppnår. Könsfördelningen på förvaltningen har BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 8 (15) under de senaste åren sett ungefär likadan ut. Andelen anställda kvinnor är 66,5% vilket är en liten nedgång från 67,6% 2013. På miljöutbildningarna vid landets högskolor tenderar en övervägande del vara kvinnliga studenter vilket även avspeglas i andelen kvinnliga sökande till jobb på miljöförvaltningen. Andelen män som söker på miljöförvaltningens annonser har dock ökat till 38,2% män vilket är en uppgång från 2013 då det var 32,7% manliga sökande. Målet att arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet ska diskuteras och följs upp av ledningen i samband med tertialrapporter och årsredovisning åtgärdas löpande i Förvaltningsgruppen och Ledningsgruppen. En del i detta är att jämställdhets- och mångfaldsplanen har integrerats i internkontrollen samt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under året har inga diskrimineringsärenden förekommit. Jämställda löner En kartläggning görs inför varje års löneöversyn. Vid kartläggningen och analysen i årets löneöversyn framkom inga osakliga löneskillnader. Det finns en skillnad i lön mellan män och kvinnor men den är procentuellt lika stor som skillnaden i ålder vilket ytterligare stödjer att de löneskillnader som finns är kopplade till erfarenhet och har saklig grund. Någon handlingsplan har därför inte tagits fram. 2014 års kartläggning och analys kommer att delges de fackliga organisationerna i samband med löneöversyn. Verksamhet i förhållande till verksamhetsutövare och medborgare Huvuddelen av förvaltningens arbete utgörs av myndighetsutövning. Genom ett korrekt myndighetsarbete tillförsäkras alla lika behandling oavsett bakgrund. Jämställdhet och mångfald är här viktiga aspekter. Förvaltningen följer upp tillsynsbesök genom en enkät till verksamhetsutövarna. Enkäten tar bland annat upp frågor om bemötande. En dialog förs fortlöpande inom avdelningarna för att kunna möta mångfalden hos de olika verksamhetsutövarna. Internutbildning inom juridik förstärker medarbetarnas kunskaper. Inom ramen för miljösamverkan i Stockholms län har en utbildning i ”Kommunikation och bemötande i tillsynen” tagits fram. Utbildning ges också i att skriva enkelt och tydligt. Samtliga medarbetare får möjligheter att delta i en utbildning i”klarspråk”. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 9 (15) I all vår externa information strävar vi efter ett enkelt och tydligt språk för att underlätta för alla att ta till sig och förstå informationen. På detta sätt tar vi hänsyn till den mångfald som finns bland invånarna i staden. Utvecklingen av e-tjänster innebär en ökad tillgänglighet till förvaltningens tjänster. E-tjänsterna ska vara enkla, tydliga och lätta att använda för alla. När förvaltningen anordnar större konferenser är ambitionen att jämställdhet och mångfald ska speglas i deltagande talare och moderatorer. Samverkan och uppföljning Planen är framtagen i samverkan i förvaltningsgruppen. Åtgärderna följs upp i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar, i förvaltningsgruppen gemensamt med de fackliga organisationerna, i medarbetarenkät, i avgångssamtal och i avgångsenkät. HR-funktionen ansvarar för att följa upp planen på förvaltningsnivå vilket sker i samband med tertialrapport två och i årsberättelsen. Kartläggning avser oktober 2014 Anställda 66,4 % kvinnor 33,6 % män Avdelningschefer 1 kvinna 3 män Enhetschefer 7 kvinnor 5 män Ledningsgrupp 4 kvinnor 4 män Sökande på Miljöförvaltningens anställningsannonser 61,8% kvinnor 38,2 % män Bilaga 1 Rutiner för att motverka kränkande behandling inkluderande trakasserier i olika former. ”Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier” Ur Personalpolicy för Stockholms stad 2013 BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 10 (15) Rätten att inte bli diskriminerad är en grundläggande mänsklig rättighet som funnits under lång tid och tagit sig uttryck i internationella deklarationer och konventioner. Stadens riktlinjer och rutiner syftar till att motarbeta alla former av kränkande beteende för att skapa en organisationskultur präglad av respekt. Riktlinjer och rutiner ska vara kända av samtliga medarbetare i staden. Respektive chef ansvarar för att sprida informationen till alla anställda, oavsett anställningsform, samt till praktikanter och inhyrd personal. Alla former av diskriminering och trakasserier innebär en lagöverträdelse och bekämpas aktivt av stadens förvaltningar och bolag. Kränkande beteenden är ett allvarligt hot mot en god arbetsmiljö och motverkar stadens arbete för jämställdhet och mångfald. Kränkande beteenden ska aldrig accepteras inom Stockholms stad. Kränkande behandling och trakasserier är ett allvarligt hot mot medarbetarnas arbetsglädje, hälsa och möjligheter till utveckling i arbetet. Det leder till ett sämre arbetsresultat och påverkar därigenom verksamheten. Om trakasserierna får pågå under en längre tid leder det till negativa konsekvenser både för den enskilde medarbetaren och för övriga på arbetsplatsen. Konsekvenser för den enskilde Konsekvenser för arbetsgruppen Fysisk och psykisk ohälsa Minskad självkänsla Social isolering Lägre prestation Depression Minskad effektivitet Låg tolerans mot påfrestningar Personalomsättning Sjukfrånvaro Sökande efter nya syndabockar KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling är ett sammanfattande ord för bl.a. vuxenmobbing, psykiskt våld, social utstötning och sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter ges vägledning för när en situation eller händelse ska betraktas som kränkande behandling: Handlingarna ska vara av stötande eller negativt präglad natur. Ske vid upprepade tillfällen eller, vid enstaka särskilt anmärkningsvärda fall. Personen som utsätts upplever situationen som kränkande. Det räknas inte som en kränkande behandling om två personer har en konflikt eller meningsmotsättning. Exempel på kränkande behandling enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:17 Förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj. Förringande, förödmjukande eller förnedrande agerande gentemot en arbetstagare/chef eller dennes familj. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 11 (15) Uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av arbetstagaren. Förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla, förnedringar t.ex. sexuella trakasserier. Medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt (hån, ovänlighet etc.). Kontroll av arbetstagaren utan dennes vetskap med skadande syfte. Kränkande s.k. ”administrativa straffsanktioner” som plötsligt riktas mot enskild arbetstagare utan sakliga skäl, förklaringar eller försök att gemensamt lösa eventuella bakomliggande problem. Sanktioner kan utgöras av t.ex. omotiverat fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarade omplaceringar eller övertidskrav, tydliga försvåranden vid behandling av ansökningar om utbildning, ledigheter och dylikt. Diskriminering Med diskriminering avses direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Direkt diskriminering: När någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder. Indirekt diskriminering: När någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. INSATSER FÖR ATT SKAPA GODA ARBETSFÖRHÅLLANDEN Alla har skyldighet att medverka till att det på våra arbetsplatser utvecklas ett gott arbetsklimat med en ärlig vilja till problemlösning. Som människor och arbetskamrater är vi alla olika men med ett respektfullt beteende mot varandra skapar vi förutsättningar för att kränkande behandlingar och trakasserier inte ska uppstå. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 12 (15) Arbetsgivaren är skyldig att skapa en arbetsmiljö som alla medarbetare kan trivas i. Arbetsgivaren har också skyldighet att snabbt utreda och vidta åtgärder för att få slut på eventuell kränkande behandling. Det är viktigt att arbetsgivaren snabbt får reda på om någon upplever sig bli trakasserad eller kränkt. En arbetsgivare som inte skyndsamt utreder och vidtar åtgärder för att få stopp på kränkande behandling kan bli skadeståndsskyldig gentemot den trakasserade. Förvaltnings/Bolagsledningens ansvar Ledningen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Ledningen ansvarar för styrning och uppföljning samt att chefer och arbetsledare får den utbildning som behövs för att kunna driva ett aktivt arbetsmiljöarbete fritt från diskriminering och trakasserier. Chefens ansvar Chefer och arbetsledande personal är arbetsgivarens representanter och har nyckelroller när det gäller att forma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsplatserna. Arbetsgivaren Stockholms stad ser särskilt allvarligt på kränkande behandling som riktas från arbetsgivarrepresentanter gentemot anställda då anställda står i ett beroendeförhållande till sina chefer. Kom ihåg att du som chef är en förebild för dina medarbetare! Som chef ansvarar du för att: skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respektfullt klimat på arbetsplatsen, uppmärksamma beteenden och missförhållanden som motverkar en god arbetsmiljö, vid kännedom om kränkande behandling omedelbart vidta åtgärder enligt stadens riktlinjer och rutiner, göra riktlinjer och rutiner mot kränkande behandling kända bland samtliga medarbetare på arbetsplatsen. Kom ihåg att lagarna omfattar även personer som, utan att vara anställda, utför arbete på en arbetsplats som inhyrd eller inlånad arbetskraft eller utför yrkespraktik. Bevisbördan Den gemensamma bevisbörderegel som finns i diskrimineringslagarna kommer från EG-rätten. Parterna har en ”delad bevisbörda” vilket innebär att arbetstagaren/arbetssökanden har bevisbördan för de av honom eller henne påstådda faktiska omständigheterna. Om dessa styrkta fakta ger anledning anta att diskriminering eller repressalier förekommit, övergår bevisbördan till arbetsgivaren som då har att visa att missgynnandet inte har samband med diskrimineringsgrunden. Arbetsgivaren måste på ett övertygande sätt visa att det är de av honom åberopande skälen som faktiskt varit styrande. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 13 (15) Vad gör du som chef om det ändå händer: När en anmälan om kränkande behandling gjorts eller så snart arbetsgivaren på annat sätt får kännedom om det inträffade ska ärendet behandlas seriöst, skyndsamt och konfidentiellt. Allmänna principer för en utredning: Utan dröjsmål inleda en utredning för att ta reda på vad som hänt genom att ha inledande samtal, med den drabbade respektive den/ de utpekade. En representant från personalavdelningen, eller motsvarande, samt en facklig företrädare kan också bjudas in. Utredningen ska vara oberoende och objektiv och kan göras antingen av personalavdelning eller motsvarande, företagshälsovård eller i samarbete mellan båda. I samtalet med den som sägs ligga bakom trakasserierna är det viktigt att chefen är observant på om personen förstår att hans/hennes handlingar kan uppfattas som kränkande. Snabbt se till att den kränkande behandlingen upphör. Chefen ansvarar för skydd mot trakasserier som skulle kunna bli en följd av att en anmälan gjorts. Vid behov erbjuda professionellt stöd. Dokumentera handläggningen av utredningsprocessen genom skriftliga anteckningar. Sådana anteckningar kan vara avgörande vid en eventuell rättslig tvist. Följ upp den fortsatta utvecklingen samt de eventuella åtgärder som vidtagits. Som chef kan du få stöd av din närmaste chef samt av personalkonsult eller motsvarande funktion. Medarbetarnas ansvar Alla medarbetare har ett eget ansvar för sitt beteende med rätt till sin egen åsikt och skyldighet att respektera andras. Som medarbetare ansvarar du för att: bidra till ett bra arbetsklimat genom att tänka på uppträdande och ordval uppmärksamma och påtala problem och missförhållanden aktivt delta för att lösa problem på arbetsplatsen. Kom ihåg att du som medarbetare är en viktig förebild för arbetskamrater, praktikanter och elever. Så här kan du få stöd BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 14 (15) Om du känner dig kränkt eller trakasserad är det viktigt att du: 1. tydligt talar om att du inte tolererar ett sådant beteende 2. skriver ner dina upplevelser, det kan vara ett bra stöd om du behöver gå vidare och göra en anmälan till arbetsgivaren 3. I första hand ska du kontakta din närmaste chef men du kan också kontakta en personalkonsult, skyddsombud eller facklig företrädare. Om du upplever dig vara utsatt för trakasserier kan du alltid kontakta Diskrimineringsombudsmannen SANKTIONER Arbetsgivaren kan vidta sanktioner mot en anställd som kränker eller trakasserar andra genom att: Ge en disciplinpåföljd i form av varning Avstängning Omplacering eller uppsägning Avsked Om kränkningen är grov kan även en polisanmälan ske REGELVERK Diskriminering är förbjudet enligt ett flertal av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. EU bygger på principen om respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är svensk lag sedan 1995. Alla människors lika värde slås fast i grundlagen, Regeringsformen 1:2 RF. Regeringsformen innehåller bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Från deklarationer och konventioner i internationell rätt och EG-rätt samt Regeringsformen har diskrimineringsförbuden i svensk rätt konkretiseras i diskrimineringslagen Ett starkare skydd mot diskriminering (jan 2009) Övriga arbetsrättsliga bestämmelser: Anställningsskyddslagen (1982:80) Föräldraledighetslagen (1995:584) – förbud mot missgynnande av arbetssökande eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning SFS 2002:293 Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet: AFS 1980:14 – Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se SID 15 (15) AFS 1993:17 – Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 2001:1/ ändring 2003:04 – Systematiskt arbetsmiljöarbete Straffrättsliga bestämmelser Inom straffrätten finns en bestämmelse som direkt tar sikte på diskriminering. Det gäller Brottsbalkens bestämmelse om olaga diskriminering och hets mot folkgrupp Bilaga 2 Definitioner Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män. Jämlikhet betyder att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Jämlikhet utgår från alla människors lika värde. Mångfald förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Ett samhälle med mångfald som grund utgår från alla människors lika värde och att varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och önskningar, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering omfattar direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, instruktioner att diskriminera samt strukturell diskriminering. Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskriminering. BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808 www.stockholm.se miljön i Stockholm. Förvaltningen har tillsyn över bland annat livsmedelshantering, inomhusmiljö, miljöfarlig verksamhet (t.ex. industrier) och kemikalieanvändning. Hit hör också miljö- och luftövervakning, bullerfrågor samt bevakning av miljöaspekter i stadens planer för byggande och trafikleder. Miljöförvaltningen är också ansvarig för att samordna stadens energieffektiviserings- och klimatarbete med bland annat Miljöbilar i Stockholm. www.stockholm.se/miljoforvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN TEKNISKA NÄMNDHUSET Box 8136, 104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen Dnr: 2014-17840 Upplaga: 130 ex. Utgåva nr.1 Tryck: Tekniska nämndhuset, januari 2015 MILJÖFÖRVALTNINGEN övervakar den inre och yttre
© Copyright 2024