Ladda ned verksamhetsplan 2015

VP 2015
Dnr: 2011-19183 Upplaga: 50 ex. Utgåva nr. 1 Tryck: Tekniska nämndhuset, december 2011
Budget och verksamhetsplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden
På intranät
http://intranat.stockholm.se/styrdokument
På internet
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Utdrag ur protokoll, fört vid
sammanträde 2015-01-27, § 8
Tid
Tisdagen den 27 januari 2015 kl 17.00 – 19.00
Plats
Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset
Justerat
Tisdagen den 27 januari 2015
Katarina Luhr
Jonas Naddebo
Närvarande
Beslutande ledamöter:
Katarina Luhr (MP) ordföranden
Jonas Naddebo (C) vice ordföranden
Maria Östberg Svanelind (S)
Mattias Vepsä (S)
Mervi Mäkinen Andersson (S)
Måns Lönnroth (S)
Roger Orwén (MP)
Rikard Warlenius (V)
Lars Jilmstad (M)
Christoffer Järkeborn (M) § 1-7
Torbjörn Erbe (M)
Helena Ljungberg (M)
Joar Forssell (FP)
Tjänstgörande ersättare:
John Myhrman (M) för Christoffer Järkeborn (M) §§ 8-18
Ersättare:
Ellinor Rindevall (S)
Jonas Svanfeldt (S)
Linnéa Joandi (MP)
Maria Sävström (MP)
John Myhrman (M) §§ 1-7
Alicja Lindell (M)
Tapani Juntunen (M)
Ola J Hedin (FP)
Märta Martin Åkesson (C)
Göran Sydhage (KD)
Tjänstemän:
Förvaltningschefen Gunnar Söderholm, Håkan Andersson, Monika
Gerdhem, Emma Hedberg, Jenny Holmberg, Gustaf Landahl, Luis Lopez,
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Daniel Selin, Maria Svanholm, Emily Tjäder samt borgarrådssekreteraren
Ida Mohlander.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 2 (12)
§8
Verksamhetsplan 2015 för miljö- och
hälsoskyddsnämnden
Dnr 2014-17840
Beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens
förslag:
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
1
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till Verksamhetsplan 2015 enligt bilaga
2 till tjänsteutlåtandet, samt överlämna den till
kommunstyrelsen.
2
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att hos
kommunstyrelsen begära omslutningsförändring
med 16,7 mnkr för ökade kostnader och intäkter för externt
finansierade projekt och för tillsyn enligt bilaga 2.1 till
tjänsteutlåtandet.
3
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om
budgetjustering med 0,4 mnkr ur central medelsreserv 2 i
kommunfullmäktiges budget för 2015 för skyddsåtgärder för
groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat samt
undersökning av kryptogamfloran i flera reservat.
4
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om
budgetjustering med 0,3 mnkr ur central medelsreserv 2 i
kommunfullmäktiges budget för 2015 avseende medel för
förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat, för att följa
upp, utveckla och samordna kommunicering av
rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur
och kulturreservat.
5
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om
budgetjustering med 5,4 mnkr på grund av felskrivning
avseende budgeterade intäkter i KFs budgetförslag.
6
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till tillsynsplan enligt bilaga 2.2 till
tjänsteutlåtandet.
7
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till miljöövervakningsplan enligt bilaga
2.3 till tjänsteutlåtandet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 3 (12)
8
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till internkontrollplan enligt bilaga 2.4
till tjänsteutlåtandet.
9
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till risk- och väsentlighetsanalys - KF
indikatorer enligt bilaga 2.5 till tjänsteutlåtandet.
10
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till risk- och väsentlighetsanalys nämndens väsentliga processer enligt bilaga 2.6 till
tjänsteutlåtandet.
11
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna
förvaltningens förslag till jämställdhets- och mångfaldsplan
enligt bilaga 2.7 till tjänsteutlåtandet.
12
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att justera
paragrafen omedelbart.
Handlingar i ärendet
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
1)
Ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP), Maria Östberg
Svanelind m.fl. (S) och Rikard Warlenius (V) föreslår (se
beslutet).
2)
Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) föreslår att nämnden
beslutar enligt följande:
1.
Delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut samt i
övrigt anföra följande:
Staden har under den senaste mandatperioden, under
Centerpartiet och alliansens styre, växlat upp miljöarbetet.
2010 blev Stockholm Europas första gröna huvudstad. 2013
blev stadens arbete med grön tillväxt prisat av OECD i en
rapport om Stockholm. 2014 blev staden utnämnd till Årets
klimatstad av WWF:s internationella expertjury.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Staden har nått sitt klimatmål 3,0 ton CO2 per invånare och år
i förtid. Luftkvaliteten har blivit avsevärt bättre avseende
PM10-partiklar till följd av en lång rad åtgärder som den förra
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 4 (12)
majoriteten prioriterade. Stockholms stads fordonsflotta
består numera av miljöbilar. Energikraven på nybyggnation är
de skarpaste i landet. Stora projekt har påbörjats för att införa
matavfallsinsamling i stor skala och för att radikalt förbättra
avloppsreningen i staden. Stora satsningar på hållbara
transporter genom cykelmiljarden och utbyggnad av
tunnelbanan har inletts. Arbetet med miljöprogrammen har
effektiviserats, likaså tillsynsverksamheten vid
miljöförvaltningen. En kemikalieplan har tagits fram,
Kemikaliecentrum startats och färden mot en giftfri stad
påbörjats. Mot denna bakgrund har Stockholm och den nya
majoriteten mycket att leva upp till.
Centerpartiet hänvisar till sin reservationsbudget för
Stockholms stad 2015 avseende ingångsvärdena i nämndens
verksamhetsplan.
De planer som presenteras i bilagorna 2.2-2.7 är rimliga
utifrån de förutsättningar som nämnden givits i stadens
budget.
Vi noterar med förvåning en rad felskrivningar och övriga
korrigeringar som tydligen måste göras i majoritetens budget.
Dessa tar vi inte ställning till.
I majoritetens budget noterar vi frånvaron av aktiviteter för
internationellt utbyte. Vi befarar att Stockholm kommer att
förlora sin plats som en framstående stad i det internationella
miljöarbetet. Därmed riskerar vi att förlora inflytande,
kompetens och svenska företag som skapar gröna jobb får
svårare att hävda sig i konkurrensen.
Målet om ett fossilfritt Stockholm till 2040 blir svårt att
uppnå på grund av faktorer som staden inte fullt rår över men
vi är beredda att ge det en chans och jobba för det. En viktig
faktor är hur majoriteten tänker definiera fossilfritt och
stadens systemgränser samt huruvida kommunal
klimatkompensation kommer att medges eller ej.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsverksamhet har efter
ett gediget arbete på miljöförvaltningen blivit både effektiv
och uppskattad. Från Centerpartiets sida betonar vi att den
även framgent ska vara kostnadseffektiv och präglas av
transparens. Tillsynen ska kombinera omsorgen om
stockholmarna och miljön med en insikt om företagandets
villkor. Därför ska nämnden löpande arbeta med
regelförenkling. Nämnden ska noga följa NKI (Nöjd
kundindex) för verksamheten. Nämndens tillsynsfunktioner
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 5 (12)
besitter vidare en mycket stor kompetens. Därför ska resultat
och rapporter i möjligaste mån delges allmänheten via etjänster och appar.
Självkostnadsprincipen för tillsynen är viktig och nämnden
ska därför bevaka att denna princip tillämpas i nationell
lagstiftning och EU-lagstiftning. Samma sak gäller rätten att
bedriva tillsyn på kommunal nivå. Den kompetens som miljöoch hälsoskyddsnämnden besitter och som kommer
stockholmarna till del är beroende av att dessa uppgifter
ligger på den lokala nivån. Utvecklingen av tillsynens taxor
för 2016 ska så långt det är möjligt följa prisutvecklingen och
självkostnadstäckningen ska hållas hög.
Vi anser det vara viktigt att den höga kompetensen på
miljöförvaltningen bibehålls, därför har vi i Centerpartiets
budget fortsatt den satsning på kompetenshöjande insatser
som alliansen avsatte 3 miljoner kronor för 2014. I vårt
förslag avsätter vi 3 miljoner för detta även 2015.
3)
Lars Jilmstad m.fl. (M) föreslår att nämnden beslutar
enligt följande:
1.
2.
3.
Förvaltningens förslag till beslut avslås.
Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden
med en verksamhetsplan i överensstämmelse med vad
som anförs i detta beslut samt i enlighet med
Moderaternas budgetreservation i kommunfullmäktige.
Därutöver anförs följande:
Vårt mål är att Stockholm ska påbörja omställningen till att
bli en hållbar stad med höga ambitioner inom klimat och
miljö. Stockholmarnas hälsa ska gynnas genom ett långsiktigt
arbete med sikte på en ren stadsmiljö. Det ska vara lätt för
stockholmarna att göra miljömedvetna val i sin vardag. Målet
ska vara att minska stockholmarnas ekologiska fotavtryck.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Tack vare att Alliansen drivit på för hållbarhetsarbetet i
Stockholm, utsågs staden av EU-kommissionen till Europas
miljöhuvudstad 2010. Utnämningen har bidragit till ett ökat
intresse för Stockholms miljöarbete, där staden fungerar som
inspiratör och föredöme för andra städer runt om i världen.
Utnämningen har också bidragit till att stockholmarnas
medvetenhet kring stadens miljöarbete och krav på en aktiv
miljö- och klimatpolitik har ökat. Staden prioriterar ett aktivt
och målinriktat miljö- och klimatarbete. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden ska delta i EU- och forskningsprojekt
för att i samarbete med andra svenska och europeiska städer
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 6 (12)
påverka EU-regelverket, driva åtgärdsarbete och utvecklingen
framåt och utbyta erfarenheter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för det
övergripande miljö- och hälsoskyddet i staden. Nämnden
ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels-, skyddssmittskydds- och tobakslagstiftningen. Tillsynen omfattar
bland annat miljöfarlig verksamhet, livsmedelshantering,
inomhusmiljö och offentliga lokaler. Nämnden är även
prövningsmyndighet för vissa av de verksamheter som
omfattas av nämnda lagstiftningar. Till uppgifterna hör också
miljö- och luftövervakning, bullerbekämpning samt planering
och samordning inom miljöskydds- och naturvårdsområdet.
Nämnden ska också stödja stadens bolag och nämnder i deras
miljöarbete. Inom tillsynsarbetet är det viktigt att arbeta
förebyggande genom god information till stadens
verksamhetsutövare. Nämnden ska även informera om miljöoch hälsofrågor till stadens invånare och företag.
Nämnden har ett särskilt rapporteringsansvar för arbetet med:
att Stockholm är klimatneutralt, att Stockholm har ren luft och
rent vatten, samt att det är enkelt att välja en miljövänlig
livsstil.
Parker och naturreservat är viktiga för stockholmarna och ska
underhållas bättre. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha ett
särskilt ansvar för att stötta ansvariga nämnder när det gäller
skötseln av stadens grönområden och naturreservat. Nämnden
ska medverka tidigt i processen när större
stadsutvecklingsområden planeras och när strategidokument
för stadens verksamhet tas fram. Nämnden ska medverka i
framtagandet av den strategi för ekosystemtjänster och
grönytekompensation som ska utarbetas och användas i
planprocessen.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en fortsatt viktig roll att
bistå övriga nämnder och bolag i att uppfylla målsättningarna
i Miljöprogrammet för 2012-2015. Kommunstyrelsen har ett
samordnande och övergripande uppföljningsansvar för
miljöprogrammet, men miljö- och hälsoskyddsnämnden har
ett utpekat huvudansvar för 11 av 29 delmål samt ett delat
ansvar för uppföljning av ytterligare fem delmål. Arbetet för
framtagande av ett nytt miljöprogram för kommande period
ska påbörjas där miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bistå
kommunstyrelsen i detta arbete. Stockholmarnas utsläpp av
växthusgaser ska minskas till 2,3 ton koldioxidekvivalenter
per stockholmare och år till 2020 inom Stockholms stad.
Nämnden ska medverka i arbetet med att ta fram en strategi
för att nå klimatmålet 2,3 ton koldioxidekvivalenter per
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 7 (12)
stockholmare och år till 2020. Genom investeringar i
energieffektiviseringar och förnybar energiproduktion ska
stadens utsläpp från egna byggnader och anläggningar
minska. Energianvändningen i stadens egna byggnader och
anläggningar ska minska med tio procent till 2019 jämfört
med 2011.
Nämnden ska också involveras i åtgärder för
klimatanpassning av staden, som finansieras med medel från
klimatmiljarden. Energicentrum är en servicefunktion inom
miljö- och hälsoskyddsnämnden som fyller en viktig roll i att
sänka stadens kostnader och CO2-utsläpp. Åtgärder som
stadens fastighetsägare tillsammans med Energicentrum
planerar att genomföra till 2019 syftar till att sänka
energianvändningen med tio procent. Energicentrum ska
utvecklas för att effektivt samordna och påskynda
energieffektivisering och klimatåtgärder, och ha tät
interaktion med den centrala klimatfunktion som ska inrättas
under stadsledningskontoret. Energikrav vid byggprojekt ska
följas upp och skärpas.
EU:s vattendirektiv har stor betydelse för stadens
vattenvårdsarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en
viktig roll för stadens vattenprogram och arbetar enligt
stadens handlingsplan för att nå målet om att samtliga
vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status
senast år 2021.
Nämnden ansvarar även för det 151 samordnade arbetet enligt
strategin för rening av Bällstaån. Projektet att restaurera sjön
Magelungen fortskrider. Olika alternativ ska utredas. Arbetet
leds av exploateringsnämnden i samverkan med miljö- och
hälsoskyddsnämnden.
3)
Joar Forssell (FP) föreslår att nämnden beslutar
enligt följande:
1.
2.
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
samt i övrigt anföra följande:
En hållbar stad är en stad som växer i takt med människor och
miljö. Vi är övertygade om att ekonomisk tillväxt och hållbar
utveckling arbetar med, och inte mot, varandra. Liberal
miljöpolitik är tillväxtvänlig, teknikpositiv och
utvecklingsinriktad. För stockholmarna ska det vara lätt att
agera miljösmart, miljövänliga val i vardagen ska vara enkla
och effektiva.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Stockholms stad ska som konsument, producent och
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 8 (12)
myndighetsutövare ta ett stort ansvar för ett hållbart samhälle.
Såväl upphandling av varor och tjänster som kraven på nyoch ombyggnation ska präglas av höga ambitioner på
energieffektiviseringar, miljövänlighet och tillgänglighet.
Det är helt nödvändigt när vi bygger staden framåt att
nämndens kompetens inom miljö- och klimatfrågor tas
tillvara i de allra tidigaste skedena i exploaterings- och
byggprojekten. Samordningen mellan Exploateringsnämnden,
Stadsbyggnadsnämnden, Trafiknämnden och Miljö- och
hälsoskyddsnämnden måste ske tidigt i
produktionsplaneringen.
Klimatet
Stockholm har nått fossilbränslemålet på 3,0 ton CO2
/stockholmare fram till 2015. Den nya målsättningen ska vara
att nå 2,3 ton CO2-ekvivalent till och med 2020 och att
energianvändningen i stadens egna byggnader och
anläggningar ska minska med tio procent till 2018 jämfört
med 2011. Huvudmålet är att Stockholm ska vara
fossilbränslefritt år 2040.
Energicentrum ska fortsätta arbetet med att vara en
servicefunktion till stadens fastighetsägare och fyller en viktig
roll i att sänka stadens kostnader och CO2-utsläpp. Arbetet
med projektet Järva-Solstaden ska utvecklas liksom
möjligheterna att använda överskottsvärme och
överskottskyla i fjärrvärmenätet.
Miljöbilsprojektet har varit framgångsrikt. Fordon i stadens
tjänst ska drivas av fossilfritt bränsle. Tillsammans med
trafik- och renhållningsnämnden ska nämnden fortsätta att
utreda och implementera ytterligare incitament för
supermiljöbilar i staden inom parkeringsområdet.
Matavfall och återvinning
Stockholms stad har med Folkpartiet och alliansen höjt
ambitionen avsevärt när det gäller matavfallsinsamling för att
öka tillgången till biogas i regionen. Det ska vara lätt att göra
miljövänliga val som stockholmare. En enkel och tillgänglig
avfalls- och återvinningshantering bör vara målet.
Tillsynsplanen måste spegla att dagens problem med
nedskräpning och överfulla återvinningscentraler är
oacceptabelt. Fler fraktioner ska på sikt införlivas i den
optiska sorteringen.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Luftkvalitet
Att komma till rätta med luftkvaliteten i staden har varit en av
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 9 (12)
Folkpartiets mest prioriterade lokala miljöfrågor under den
gångna mandatperioden. Staden har redan infört en rad
verkningsfulla åtgärder, såsom dubbdäcksförbud,
hastighetsbegränsning och dammbindning, och arbetar
kontinuerligt med att inventera och testa nya lösningar.
Arbetet ger resultat och bör fortsatt kompletteras av den
lokala dubbdäcksavgift som alliansregeringen beslutade att
utreda.
En god inomhusmiljö är angelägen, särskilt för barn. Arbetet
med att säkerställa luftkvaliteten genom ventilationen på
skolor och förskolor ska fortsätta.
Nära till naturen
Alla stockholmare ska kunna besöka naturreservaten och då
behöver vi satsa på tillgängligare entréer till reservaten. En
tydlig skyltning och bra belysning behöver också komma på
plats för att öka tillgängligheten och göra det lättare att ta sig
fram.
Intrång i övriga grön- och vattenområden bör vara så små som
möjligt och ersättas på lämpligt sätt genom kompensation. Vi
behöver bygga staden med tanke på kommande
klimatförändringar. Det betyder att förändringar i mark- och
vattenområden måste ta hänsyn till detta.
God kommunikation med medborgarna
Service och tillgänglighet gentemot stadens medborgare och
företag ska alltid vara i fokus för tillsynsverksamheten.
Information och tillsynsresultat vara lättillgängliga Nämnden
ska fortsätta sitt arbete med att vara ett föredöme för öppen
kommunikation med medborgarna. Det ska vara lätt att skaffa
sig kunskap som medborgare och konsument.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Ett giftfritt Stockholm
Det tydliga fokuset i förvaltningens förslag på att undvika
barns exponering för skadliga kemikalier är bra. Däremot
behövs det att stadens nämnder och bolag engageras tydligare
i kemikalieplanens implementering. Inför det strategiska
ärendet behövs ett proaktivt arbete med tydliga förslag till
uppföljningsåtgärder som kan tillämpas av förvaltningar,
bolag och stadsdelsnämndernas övriga verksamhet utöver
förskolan. Annars riskerar kemikalieplanen bli en punktinsats
som klingar av efter bara några år. Arbetet med kemikalier
finns framför allt beskrivet under kommunfullmäktiges mål
2.4 ”Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil”. Ändå
riktar sig stora delar av arbetet med förskolan mot
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 10 (12)
stadsdelsnämnderna och SISAB, inte mot barn och föräldrar.
För att uppnå det övergripande målet bör riktade
kommunikationssatsningar också vända sig till föräldrar med
barn i förskolan och föräldrar som står inför val av förskola
för sina barn.
Att bygga den hållbara staden
Det är utmärkt att majoriteten fortsätter att driva den linje
allianspartierna fört i miljö- och hälsoskyddsnämnden om att
miljöförvaltningen måste komma in tidigt i exploaterings- och
planärenden. I budget och förslag till verksamhetsplan saknas
dock så väl medel som planer för hur detta ska genomföras,
och ingen av nämnderna utpekas som ansvarig för att den nya
samverkansmodellen ska komma till stånd. Nämndmål bör
också utformas så att förvaltningen intar en aktiv roll som
bärare och förmedlare av erfarenheter.
Beslutsgång
Ordföranden Katarina Luhr (MP) ställer förslagen mot varandra och
finner att nämnden beslutar enligt förslag från Katarina Luhr m.fl.
(MP), Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Rikard Warlenius (V).
Reservation
Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet
med hänvisning till sitt förslag.
Lars Jilmstad m.fl. (M) reserverar sig mot beslutet med hänvisning
till sitt förslag.
Joar Forssell (FP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till
sitt förslag.
Ersättaryttrande
Ersättaryttrande lämnas av Göran Sydhage (KD) enligt följande:
Om jag hade haft rösträtt skulle jag ha yrkat enligt följande:
1.
2.
3.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Att avslå miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till
beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att
återkomma till nämnden med en verksamhetsplan i
överensstämmelse med vad som anförs i detta beslut
samt i enlighet med Kristdemokraternas
budgetreservation i kommunfullmäktige
Att därutöver anföra följande:
Stockholm har gjort stora framsteg inom miljöområdet under
Alliansens styre. Stockholm utsågs av EU-kommissionen till
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 11 (12)
Europas miljöhuvudstad 2010. Utnämningen har bidragit till
ett ökat intresse för Stockholms miljöarbete, där staden
fungerar som inspiratör och föredöme för andra städer runt
om i världen. Utnämningen har också bidragit till att
stockholmarnas medvetenhet kring stadens miljöarbete och
krav på en aktiv miljö- och klimatpolitik har ökat.
Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser ska minskas till 3,0
ton CO2 ekvivalenter till 2015 och
energianvändningen i stadens egna byggnader och
anläggningar ska minska med tio procent till 2015
jämfört med 2011. Huvudmålet är att Stockholm ska vara
fossilbränslefritt år 2050. Nämnden ska vidare bistå
kommunstyrelsen i implementerandet av en fossiloberoende
organisation 2030.
Det är av central betydelse att arbetet med
energieffektiviseringar fortsätter samt att stora
ansträngningar görs för att inte huvudmannaskap,
organisation eller administrativa svårigheter leder till ett
sämre resultat.
Stockholms stad har höjt ambitionen avsevärt när det gäller
matavfallsinsamling för att öka tillgången till biogas.
Insamlingen ska ske genom modern optisk teknik och vara
anpassad efter stadens olika förutsättningar. Staden har
antagit en handlingsplan för insamling av matavfall för
biologisk behandling och ska nå det nationella målet om 50
procent år 2018. Staden har även antagit en biogasstrategi
som ska fortgå.
Implementeringen av den antagna miljöbilsstrategin ska
fortgå. Nämnden ska fortsatt bistå trafiknämnden i att bygga
ut laddinfrastrukturen. Staden ska också fortsätta arbetet med
att successivt byta ut stadens fordonsflotta till elbilar. I linje
med miljöbilsstrategin ska nämnden inom ramen för detta
arbete också samordna arbetet med att stadens nämnder och
bolag där det är lämpligt ska använda sig av bilpooler som
supplement till att själva äga fordon.
Kontrollen av inomhusmiljön i stadens fastigheter är viktig
för att säkerställa en god inomhusmiljö.
Brister som uppdagas i samband med uppföljningen efter
luftkvalitetsmätningar ska åtgärdas. Det är särskilt angeläget
att säkerställa en giftfri och bullerfri arbetsmiljö i stadens
förskolor och skolor.
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
För stockholmarnas hälsa är det viktigt att uppnå en god
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Sida 12 (12)
utomhusmiljö, vilket inbegriper såväl bullerfrågor som
luftkvalitet. Dubbdäcken utgör den enskilt viktigaste källan
till partikelemissioner. Staden har tidigare infört
dubbdäcksförbud på Hornsgatan vilket har minskat men inte
löst problemen. Kristdemokraternas inställning är att en
dubbdäcksavgift är att föredra framför ytterligare förbud.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbete med att kartlägga och
sanera historiskt förorenade områden ska fortgå. Arbetet
syftar till att minska spridningen av gifter från numera
nedlagda verksamheter i exempelvis parker och grönområden
och kan även möjliggöra nya områden för exploatering.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är samordningsansvarig för
stadens vattenprogram och arbetar enligt
stadens handlingsplan för att nå målet om att samtliga
vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och
kemisk status senast år 2021. Nämnden ansvarar även för det
samordnade arbetet enligt strategin för
rening av Bällstaån. Projektet att restaurera sjön Magelungen
fortskrider. Som ett led i intensifieringen av stadens
vattenarbete krävs ökat deltagande i regionala
vattensamarbeten då många vattendrag är regionala eller
mellankommunala angelägenheter.
Vid protokollet
Jenny Holmberg
Rätt utdraget intygar:
_________________________________
Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4
Box 8136
104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Handläggare John Areschoug
Tjänsteutlåtande
Dnr:2014-17840
Sid 1 (8)
Till
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Telefon:0850828994
Verksamhetsplan 2015 för Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
1. Godkänna förvaltningens förslag till Verksamhetsplan
2015 enligt bilaga 2 samt överlämna den till
kommunstyrelsen.
2. Hos kommunstyrelsen begära omslutningsförändring
med 16,7 mnkr för ökade kostnader och intäkter för
externt finansierade projekt och för tillsyn enligt bilaga
2.1.
3. Ansöka om budgetjustering med 0,4 mnkr ur central
medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för 2015
för skyddsåtgärder för groddjur i Kyrksjölötens och
Judarskogens naturreservat samt undersökning av
kryptogamfloran i flera reservat.
4. Ansöka om budgetjustering med 0,3 mnkr ur central
medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för 2015
avseende medel för förbättringsåtgärder och skötsel av
naturreservat, för att följa upp, utveckla och samordna
kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga
och tillkommande natur och kulturreservat.
5. Ansöka om budgetjustering med 5,4 mnkr på grund av
felskrivning avseende budgeterade intäkter i KFs
budgetförslag.
6. Godkänna förvaltningens förslag till tillsynsplan enligt
bilaga 2.2
7. Godkänna förvaltningens förslag till
miljöövervakningsplan enligt bilaga 2.3.
8. Godkänna förvaltningens förslag till internkontrollplan
enligt bilaga 2.4.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 2 (8)
9. Godkänna förvaltningens förslag till risk- och
väsentlighetsanalys - KF indikatorer enligt bilaga 2.5.
10. Godkänna förvaltningens förslag till risk- och
väsentlighetsanalys - nämndens väsentliga processer
enligt bilaga 2.6.
11. Godkänna förvaltningens förslag till jämställdhets- och
mångfaldsplan enligt bilaga 2.7.
12. Justera beslutet omedelbart.
Gunnar Söderholm
Håkan Andersson
Förvaltningschef
Avdelningschef
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 3 (8)
Nämndens ekonomi och verksamhet
Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram som
uppgår till 186,1 mnkr i kostnader och 93,1 mnkr i intäkter,
dvs. en nettobudget om 93,0 mnkr. Dessa siffror inkluderar
inte justering för minskade intäkter om 5,4 mnkr pga.
skrivfelet i kommunstyrelsens budget som ska rättas till i
avstämningsärendet. Jämfört med år 2014 ökar därmed
nettobudgeten med 15,1 mnkr (inkl. justering). Tas hänsyn till
att 2014 års budget utökades med 1,8 mnkr för medel från
Centrala medelsreserven (för ökad effektivitet i
bostadsproduktionen, gemensam produktionsplaneringer för
nya bostäder och skyddsinsatser för grodor) blir ökningen
13,3 mnkr.
Förstärkningen av nämndens budget svarar mot ett antal
satsningar från kommunfullmäktige. Här märks främst
satsningen på Kemikaliecentrum och på information- och
kunskapsförsörjning rörande kemikalier säkrar driften av
verksamheten och gör att den kan ta sig an
kommunfullmäktiges uppdrag. Satsningen omfattar också
Energicentrum som på likande sätt har flera uppdrag i budget.
Här finns en koppling både till stadens energibesparing och
klimatarbetet. Genom förstärkningen av tillsynen kan
nämnden satsa på angelägna områden vilket det annars skulle
vara svårt att göra pga. kravet på avgiftsfinansiering. Här
märks bland annat information till förskolor och skolor om
inomhusmiljö och kemikalier och information till
fastighetsägare om egenkontroll. Härigenom får
livsmedelskontrollen också möjlighet att utreda misstänkta
livsmedelsbrott. Här finns en koppling till den av
Livsmedelsverket under 2014 inrättade
Livsmedelsombudsmannen som är avsedd att vara en kanal
för visselblåsare inom livsmedelsbranschen. Många tips om
livsmedelsfusk kommer inifrån livsmedelsföretagen.
Bland satsningarna märks också medel till ekosystemtjänster
och grönyteplanering. Här består nämndens arbete bland
annat i att bistå exploateringskontoret att ta fram en strategi
för ekosystemtjänster i Stockholm.
Slutligen finns bland satsningarna också medel för elbilar.
Elbilsupphandlingen slutförs under året och medlen används
för ersättning av förvaltningars och bolags inköp av elbilar.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 4 (8)
Nedan redogörs för de områden som nämnden erhållet extra
medel för i budget:
Nytt miljöprogram (2,0 mnkr); Kommunstyrelsen ska under
2015 utarbeta ett reviderat miljöprogram för perioden 20162019. MHN har en fortsatt roll i att stödja nämnder och bolag
i uppfyllandet av målsättningarna och ska även bistå
kommunstyrelsen i framtagandet av det nya programmet.
Giftfri förskola - fortsatt verksamhet vid Kemikaliecentrum
(3,0 mnkr); Ett särskilt fokus i Kemikalieplanen är att minska
barns exponering för farliga ämnen. Kemikaliecentrum, som
genom budgeten är fullt ut finansierat, arbetar särskilt med att
göra förskolemiljön giftfri och kommer därvid att stödja
huvudaktörerna stadsdelsnämnderna och SISAB.
Ökade insatser för information och kunskapsförsörjning (5,0
mnkr); Informations- och kommunikationsarbetet rörande
kemikalier intensifieras i syfte att verksamhetsutövare och
konsumenter ska få ökad kunskap. En årlig plan för
kommunikationsaktiviteter kommer att tas fram och Stockholms
kemikalieforum som sedan flera år drivs i samarbete med Svensk
handel kommer att utvecklas till att omfatta fler branscher.
Samverkan ekosystemtjänster och grönyteplanering (1,0
mnkr); Nämnden ska medverka i framtagandet av den strategi
för ekosystemtjänster och grönytekompensation som ska
utarbetas och användas i planprocessen.
Energicentrum (2,0): Satsningen på Energicentrum ska bidra
till att effektivt samordna och påskynda energieffektivisering
och klimatåtgärder och därvid ha ett nära samarbete med den
centrala klimatfunktion som ska inrättas under
stadsledningskontoret
Elbilsupphandlingen (1,5 mnkr); Nämnden ska slutföra
elbilsupphandlingen och sprida resultaten och erfarenheterna
samt ett antal andra aktiviteter.
Ökade kostnader för tillsynen (10,0 mnkr, netto 7,0 mnkr);
Tillsynen lyfts fram i KFs budget. Myndighetsutövningen och
tillsynsfrågorna ska prioriteras och utvecklas. I budet finns en
felskrivning, dvs. att budgeterade intäkterna ökar med 8,3
mnkr, ökningen ska i stället vara 3,0 mnkr vilket ska justeras i
avstämningsärendet.
Samtidigt som nämnden erhåller ovan nämnden extra medel i
budget dras budgeten ned med 3,0 mnkr för
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 5 (8)
kompetenshöjande insatser för vilket medel erhölls i budget
för 2014 och allmän effektivisering om 3,4 mnkr.
Nedanstående aktiviteter har beslutats av KF för MHN och
ska leda till att KF:s mål för verksamhetsområdet och
inriktningsmål uppnås:
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och
trafiknämnden ska tillsammans bilda en projektgrupp för att
förbereda planeringen för en framtida stadsutveckling på
nuvarande Bromma flygplats.; Av KF:s budget framgår att
detta förutsätter att förhandlingarna med den av regeringen
utsedda förhandlingspersonen visar att Bromma flygplats kan
avvecklas utan att förutsättningarna för jobb och utveckling i
regionen försämras.
•
Exploateringsnämnden ska tillsammans med
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och miljö- och
hälsoskyddsnämnden ta fram en strategi för ekosystemtjänster
och grönytekompensation; Nämnden tar upp detta i mål 1.6.2
angående sitt särskilda ansvar för att stötta nämnder när det
gäller skötsel av grönområden och naturreservat.
•
En kartläggning av miljögifter/förorenad mark ska påbörjas på
Bromma flygplats. Enligt avtalet mellan Stockholms stad och
Luftfartsverket 2007 ansvarar Swedavia för detta. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden ska medverka till denna kartläggning;
Nämnden avvaktar den vidare förhandlingarna om Bromma
inför sin medverkan i kartläggningen
•
Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och
trafiknämnden ska tillsammans med miljö- och
hälsoskyddsnämnden ta fram en arbetsordning för hur miljöoch hälsoskyddsnämnden bättre kan integreras tidigt i
planeringsarbetet; Nämnden har tagit upp denna aktivitet i sin
planering, se mål 1.6.2
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram en
beräkningsmodell som visar stockholmarnas faktiska
klimatpåverkan, inklusive flygresor och konsumtion som sker
utanför Stockholms stad; Nämnden avser att så långt som
det är möjligt ta fram en beräkningsmodell som visar
detta, se mål 2.1.8.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 6 (8)
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska medverka i
kommunstyrelsens arbete med att ta fram en strategi för att nå
klimatmålet 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare per
år 2020; MHN ska på olika sätt medverka i stadens
klimat- och energibesparingsarbete. Huvudmålet är ett
fossilbränslefritt Stockholm år 2040.
•
Kommunstyrelsen ska tillsammans med miljö- och
hälsoskyddsnämnden ta farm en färdplan mot ett fossilfritt
Stockholm; Aktiviteten har tagits omhand i nämndens
planering. Färdplanen avser år 2040. Här ingår också att ta
fram en strategi för att nå nya utsläppsmål per invånare 2020
(2,3 ton per invånare) och nämnden kommer även att bistå
Kommunstyrelsen i arbetet med en fossiloberoende
organisation till 2040.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska initiera ett tillsynsprojekt
av båtklubbar för att bristerna hos båtklubbarna ska åtgärdas;
Tillsyn planeras på 53 båtklubbar med mål att minska
användningen av skadliga båtbottenfärger och
miljömässigt omhändertagande av avfall.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, ska tillsammans med
exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden verka för
att det inrättas ett naturreservat i Rågsveds friområde;
Nämnden har tagit hand om detta uppdrag inom tillsynen av
skyddade områden, mål 2.1.1
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med
exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda
förutsättningarna för att göra Norra och Södra Djurgården
samt Lillsjön till naturreservat; Nämnden har tagit omhand
detta uppdrag inom tillsynen av skyddade områden, mål 2.2.1.
Utredningen leds av exploateringsnämnden.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med
stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns
exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor inom
ramen för kemikalieplanen; Nämnden tar upp detta i sitt mål
2.1.7. Kemikaliecentrum ansvarar för detta arbete i samverkan
med stadsdelarna/ SISAB som är nyckelaktörer i arbetet.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 7 (8)
•
Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att i samverkan med
stadens nämnder och bolag genomföra ett utvecklingsarbete
med syfte att stadens praktikplatser ska anpassas till de behov
som finns hos jobbtorgens aspiranter. Stadens nämnder och
bolag ska medverka i denna samverkan och i arbetet med att
bereda aspiranterna praktiktillfällen; Kontakten med
arbetsmarknadsnämnden kan eventuellt klargöra hur
praktiktillfällen kan anordnas och hur dessa kan utformas.
Under 2015 avser nämnden att på motsvarande sätt som under
2014, ta emot 10 sommarjobbare som främst ska sysselsättas
inom Klimatvågen och även anordna cirka 10 praktikplatser
för studenter.
•
Nämnderna ska möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar
och lärlingsanställningar inom sina verksamheter; Nämndens
verksamhet är högt specialiserad och kräver som regel
högskoleutbildning vilket försvårar denna typ av anställningar.
Nämnden behöver närmare undersöka förutsättningarna för
Kf:s uppdrag.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i verksamhetsplan 2015
klargöra hur den kommer att genomföra det
verksamhetsspecifika EUpositionspappret den har antagit i
enlighet med policy om EU-politik med påverkan på Stockholm
och stockholmarna; Åtaganden och aktiviteter inom målet
2.2.4 visar på nämndens internationella arbete och är även
nämndens redogörelse för hur arbetet kommer att utföras för
genomförande av dess EU-positionspapper.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet ska
jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av
nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön; Här måste
nämnden närmare undersöka förutsättningarna och
tillvägagångssätt.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 8 (8)
Samverkan
Arbetstagarorganisationerna har ingen erinran mot det
framlagda förslaget till VP 2015. SACO lämnar ett särskilt
uttalande vilket framgår av bilaga 1.
Bilagor
1. Särskilt uttalande från SACO.
2. Förslag till VP 2015.
2.1 SLK:s blankettset.
2.2 Tillsynsplan för 2015.
2.3 Miljöövervakningsplan.
2.4 Internkontrollplan.
2.5 Risk- och väsentlighetsanalys - KF indikatorer.
2.6 Risk- och väsentlighetsanalys - nämndens väsentliga
processer.
2.7 Jämställdhets- och mångfaldsplan.
stockholm.se
Yrkanden och synpunkter i samband med förhandling om
Verksamhetsplan 2015
Sacos lokalförening på miljöförvaltningen är en del av Saco kollektivet i Stockholms Stad. Det är
dels vår uppgift att föra fram de yrkande som centralt ställs på arbetsgivaren. Dels är det vår
uppgift att föra fram de yrkanden som enbart berör våra medlemmar på miljöförvaltningen.
Lön
Saco lokalförening yrkar på att lokal handlingsplan för jämställda löner snarast tas fram för 2015. En
handlingsplan kan även vara en plan att inte göra något under förutsättning att data visar att ingen
diskrimenering förekommer.
Lön/budget
Arbetsgivaren, i den centrala budgetförhandlingen på Cesam nivå, konsekvent för ned budgeten som
en fråga för respektive nämnd att ta ställning till när det gäller omprioriteringar. ”Eventuella
kostnadsökningar finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget”. Förvaltningar får i
uppdrag att göra en 1-2% årlig effektivisering.
Saco yrkar på full pris och lönekompensation.
Saco yrkar att arbetsgivaren avsätter utrymme för löneökningar baserat på lönekartläggning och
analys av löneökningsbehov för förvaltningen som helhet.
Saco yrkar att förvaltningen budgeterar medel för kostnadsökningar för ingångna och kommande
avtal på ett övergripande plan och på den nivå där verkställigheten ligger.
Saco yrkar att det ska finnas ett samband mellan den löpande lönebildningsprocessen och en tidplan
kopplat till budgetarbetet. Parterna ska innan budget fastställs försöka uppnå en samsyn kring
förändringar på kort och lång sikt för att nå ändamålsenlig lönespridning som är gynnsamma för
verksamhetens mål och resultat. Vidare ska parterna försöka uppnå en samsyn av löneökningsbehov
och önskvärda lönerelationer mellan yrkesgrupper och verksamheter för att motverka osakliga
löneskillnader inom akademikergruppen.
Budget
Saco lokalförening yrkar på att en sammanställning görs av samtliga, unika för förvaltningen,
datasystem, databaser, E-tjänster och egna andra program (inklusive appar) som förvaltningen
sköter. Exemplen på sådana system är Ecos, E-tjänster, Behörighetsportalen, Miljöbarometern,
Miljödata, Personec, Upptäck Stockholm. Sammanställningen ska inkludera (per system osv.) namn,
kostnad (senaste tre åren och beräknad kostnad 2015), nedlagd arbetstid på att sköta/”drifta”, vilken
avdelning som ”driftar” och vilka som är användare. Är systemet tillgängligt för andra användare än
förvaltningens medarbetare via Internet ska detta anges inklusive antal externa användare. System
som är gemensamma för hela staden ska inte tas med i denna sammanställning (t ex Lisa, Agresso
och Microsoft Office). Saco lokalförening vill ha sammanställningen inte senare än 15 mars, 2015.
1
Saco lokalförening yrkar på att en sammanställning görs av samtliga projekt på förvaltningen.
Sammanställning ska innehålla följande: Namn, startdatum, stoppdatum, vilken avdelning projektet
tillhör, procent finansiering av extern part, antal årsarbetskrafter som kommer arbeta i projektet år
2015. Det ska även anges om någon extern part i projektet även är ett av förvaltningens
tillsynsobjekt i relaterad verksamhet (till exempel bostadsföretag, Stockholm Vatten AB). Saco
lokalförening vill ha sammanställningen inte senare än 25 augusti, 2015.
Saco lokalförening yrkar på att en sammanställning görs av samtliga nätverk som nämns i
verksamhetsplanen. Sammanställning ska innehålla följande: Namn, vilken avdelning som
representerar förvaltningen, antal arbetsdagar från förvaltningen som kommer tas i anspråk i/för
nätverket år 2015. Saco lokalförening vill ha sammanställningen inte senare än 30 april, 2015.
Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva
Förvaltningen har under år 2014 haft problem med att hitta fysisk arbetsplats åt
praktikanter/examensjobbare. Det har även förekommit klara indikationer om att ordinarie
arbetsuppgifter skulle utföra av praktikanter/examensarbetare. Detta är oroande och Saco behöver
därför övervaka denna typ av situationer för att säkerställa att lagar, avtal och överenskommelser
följs i dessa situationer.
Saco lokalförening yrkar på att under år 2015 förhandling förs i förvaltningsgruppen innan
erbjudande om praktik, sommarjobb eller så kallad ”examensarbete” framförs till andra parter. Dessa
förhandlingar kommer inkludera arbetsmiljökonsekvensbeskrivning samt en tydlig beskrivning av
vilka arbetsuppgifter som kommer utföras.
Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar
Förvaltningen skriver i Verksamhetsplanen under rubriken” Stockholms stads ekonomi är långsiktigt
hållbar”: ”Administrativa rutiner förenklas och nya lösningar övervägs ständigt för att dra ner
kostnaden samtidigt som lika mycket eller mer arbete utförs inom nämndens uppdrag.”.
Förvaltningen skriver även i samma stycke: ” Köp av tjänster övervägs när det är effektivt. ”
Saco lokalförening yrkar på att vid omfördelning av arbetsuppgifter ska samtal föras mellan
närmaste lönesättande chef och den medarbetare som förlorar arbetsuppgift. Detta ska ske innan
samtal förs med medarbetare som ska få arbetsuppgiften. Det ska klart framgå vilken konsekvens
detta får på lönen och framtida löneförhöjningar. Är inte berörda medarbetare och chef överens ska
fackliga representanter automatiskt kallas till överläggning utan att berörd medarbetare behöver
påkalla sådana.
Saco lokalförening yrkar på att samtliga lösningar som bygger på att arbetsuppgifter omfördelas
mellan avdelningar ska förhandlas i förvaltningsgruppen. Dessa förhandlingar kommer inkludera
arbetsmiljökonsekvensbeskrivning samt en tydlig beskrivning av vilka arbetsuppgifter som påverkas,
vilka medarbetare som påverkas och hur detta kommer påverka dessa medarbetars löneutveckling.
Saco lokalförening yrkar på att samtliga köp av tjänster där tjänsten tidigare har utförts av anställd
på förvaltningen eller där anställd kan utföra tjänsten ska förhandlas på förvaltningsgruppen enligt
MBL 38§. Förhandling ska ske innan inköps/upphandlingsprocessen når den punkt att kontakt tas
med presumpriva leverantörer.
2
Indikatorer
Saco yrkar att ytterligare indikatorer tas fram för att mäta arbetsmiljön i förvaltningen som ett
komplement till de indikatorer som redan anges i stadens budget, för att följa upp om förvaltningens
medarbetare har goda arbetsvillkor (ledarskap-, motivation- och styrningsindex, antalet medarbetare
på ofrivillig deltid som erbjuds heltid, antalet utrikesfödda chefer i staden och sjukfrånvaro dag 1-14).
Saco yrkar på förvaltningsspecifika indikatorer tas fram av parterna för att mäta
personalomsättningen för att bättre möjliggöra jämförelser över staden och kunna agera mer
proaktivt och inte tappa i kompetens och kontinuitet.
SACO lokalförening yrkar på att förvaltningen vidtar försiktighetsteg vid registrering och
registerhållande av medarbetarnas födelseort. Användning av sådan information ska endast vara vid
rekrytering av chefsposition samt framställdande av statistik. Annan än denna användning ska
förhandlas i förvaltningsgruppen.
Tystnadskultur
Arbetsgivaren har i budgeten pekat ut problem med en kultur av tystnad i stadens verksamheter som
motverkar att de anställda mår bra och vågar och vill bidra till utveckling.
Saco yrkar att det därför tillsätts partsgemensamma grupper på förvaltning för att arbeta med
frågeställningen.
Chefer
Saco yrkar att personer som är nya i sin chefsroll i förvaltningen alltid utbildas i stadens
samverkansavtal och systematiskt arbetsmiljöarbete, stadens rehabiliteringsprocess, får
grundläggande kunskaper i arbetsrätt samt erbjuds en mentor.
Kompetensutvecklingsplaner & karriärmöjligheter
Saco yrkar att kompetensutvecklingsplanerna för varje medarbetare används som ett instrument för
att utveckla medarbetarna så att det kommer verksamheten och medarbetaren till del. Att
förvaltningen tydliggör vikten av fortlöpande vidareutbildning samt finansiering av denna för Saco:s
medlemsgrupper med inriktning att höja kvaliteten i verksamheten.
Saco yrkar att förvaltningen tar fram en samlad plan för kompetensförsörjningen när det gäller att
tillgodose behovet av akademiker, specialister i förvaltningar och karriärmöjligheter för akademiker i
förvaltningen samt finansiering till detta.
Korttidsfrånvaro
När en anställd blir föremål för rehabiliteringsprocessen finns det ett givet sätt enligt ”En gemensam
rehabiliteringsprocess i Stockholms stad” att arbeta kring den personen. Emellertid blir givetvis en
sjukskrivning även kännbar för den verksamhet som personen är anställd vid. Saco erfar att just
denna situation uppkommer på flertalet arbetsplatser i staden. Att behöva täcka för andra i samband
med sjukskrivningar är en vanlig anledning till att våra medlemmar upplever stress och behöver
jobba över. Detta får även konsekvenser i verksamheternas kvalitet och rättssäkerhet.
3
Saco yrkar att arbetsgivaren har som rutin att alltid i samband med sjukskrivningar ser över behovet
av vikarie för den sjukskrivne.
Sacos lokalförening yrkar att arbetsgivaren har som rutin att alltid i samband med alla typer av
frånvaro ser över behovet av vikarie för den medarbetare som är frånvarande.
4
Bilaga 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Verksamhetsplan 2015
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 2 (76)
Innehållsförteckning
Bilaga 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................................. 1
Verksamhetsplan 2015 ............................................................................................................. 1
Innehållsförteckning ................................................................................................................ 2
Inledning ................................................................................................................................... 4
1. Ett Stockholm som håller samman ..................................................................................... 5
1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar .................................5
1.5.1 Bistå stadens ledning och övriga förvaltningar med expertkunskap om hot mot
miljö och hälsa ..............................................................................................................................6
1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo ...............................................6
1.6.1 MHN ska medverka i arbetet med de tre av Kf beslutade miljöprofilområdena;
Norra Djurgårdsstaden, NV Liljeholmen och miljonprogramområdena. ......................................7
1.6.2 MHN ska stödja stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och
trafiknämnden med kompetens inom områdena hälsa, miljö och naturvård för att
möjliggöra en attraktiv, hälsosam, trygg och växande stad...........................................................8
2. Ett klimatsmart Stockholm ................................................................................................. 9
2.1 Stockholm är klimatneutralt .........................................................................................................9
2.1.1 Bättre miljö och hälsa genom ökade effekter av tillsyn .....................................................10
2.1.2 Utföra tillsyn motsvarande avgiften. ..................................................................................37
2.1.3 Alla flerbostadsfastigheter, skolor och förskolor i staden ska vara kontrollerade
avseende radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq /m3 luft. ......................................37
2.1.4 Genom en långsiktig miljöövervakning följa miljötillståndet som underlag för
tillsyn, programarbete samt övrigt miljöarbete ...........................................................................38
2.1.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig
information om stadens miljösituation och miljöarbete. .............................................................43
2.1.6 Genom MHN:s expertkompetens utveckla stadens miljöarbete och bidra till att
målen i Stockholms miljöprogram och andra program uppfylls och följs upp. ..........................44
2.1.7 Stadens mål för hållbar energianvändning och minskad klimatpåverkan ska uppnås........48
2.1.8 Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller ska uppfyllas. ............................................51
2.2 Transporter i Stockholm är hållbara ...........................................................................................52
2.2.1 Nya personbilar som säljs i Stockholms län ska år 2015 till minst 20 % vara
miljöbilar*. Vidare ska 10 procent av nyregistrerade tunga fordon vara
miljölastbilsklassade. Försäljningen av miljöbränsle ska uppgå till 16 procent i
Stockholms län vid utgången av 2015. * Enligt den skärpta definitionen 2013 .........................52
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 3 (76)
2.2.2 Uppnå 100 % miljöbilar i stadens flotta. Uppnå att stadens biodrivmedels- elbilar
till 85 % tankas/laddas med miljöbränsle och att upphandlade transporttjänster till minst
55 % utförs med miljöfordon. .....................................................................................................53
2.2.3 MHN ska samarbeta och utbyta erfarenheter med andra städer och aktörer i Europa
för att påverka EU-regelverket samt driva åtgärdsarbete och utveckling framåt ........................54
2.3 Stockholm har ren luft och rent vatten .......................................................................................55
2.3.1 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.........56
2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil ..............................................................................58
2.4.1 Aktivt bidra till genomförandet av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 ..............58
2.4.2 Snabb och effektiv service .................................................................................................60
3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm .................................................................................. 61
3.2 Företag väljer att etablera sig i Stockholm .................................................................................61
3.2.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot
företag och andra verksamhetsutövare i staden ...........................................................................61
3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva .....................................................62
3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar .......................................................................62
3.5.1 Bibehålla en hög intäktsfinansieringsgrad..........................................................................63
3.5.2 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer ...............................72
4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................... 73
4.1 Stockholm är fritt från diskriminering........................................................................................73
4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ................................................73
4.2.1 Miljöförvaltningen ska erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, en hälsosam
arbetsmiljö, ett tydligt och inspirerande ledarskap och möjlighet till delaktighet och
utveckling ....................................................................................................................................74
4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning..........................................................76
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 4 (76)
Inledning
Året 2015 präglas av att verksamheten förstärks och utvecklas genom de satsningar och
uppdrag som framgår av budget. Tillsynen som är den ojämförligt största verksamheten och
svarar för största delen av nämndens verksamhet har i budget erhållit förstärkning med netto
7,0 mnkr. Då räknas med att en felskrivning i budget justeras i avstämningsärendet.
Förstärkningen gör det möjligt att öka insatserna inom delar av tillsynen som prioriteras
såsom tillsynen av skolor och förskolor och sådant som är svårt att finansieras via taxan. Inom
livsmedelskontrollen innebär det att misstänkta livsmedelsbrott kan utredas och att samarbete
därvid kan ske med den nyinrättade livsmedelsombudsmannen.
Kemikaliecentrum inrättades under 2014 för att ge stöd till stadens verksamheter i enlighet
med förslaget till Kemikalieplan för Stockholm, Kemikalieplanen beskriver hur stadens ska
bedriva ett arbete för att undvika skadliga kemikalier i stadens alla verksamheter.
Genom uppdrag i budget stärks MHNs möjligheter att på ett tidigt stadium kunna integreras i
planeringsarbetet t.ex. vid bostadsbyggandet. Ett stort uppdrag där nämnden kommer in tidigt
i planenering gäller Bromma flygplats där nämnden ska ingå i en projektplan för framtida
stadsutveckling på den nuvarande flygplatsens område. Detta förutsätter dock att Bromma
avvecklas. Inom den fysiska planeringen märks också nämndens uppdrag att medverka vid
nybildandet av flera nya naturreservat. Genom satsning i budget förstärks nämndens möjlighet
att stödja stadens användning av ekosystemtjänster och grönytekompensation.
Energi- och klimatarbetet utvecklas vidare. Här finns till exempel nyheten att nämnden ska ta
fram en modell för beräkning av stockholmarnas faktiska klimatpåverkan utanför staden.
Dessutom fortsätter nämndens strategiska arbete att stödja utvecklingen mot en
fossilbränslefri stad bland annat genom att ta fram en färdplan för ett fossilbränslefritt
Stockholm 2040 och en strategi för att nå det nya utsläppsmålet 2,3 ton per invånare till 2020.
Inom arbetet med energieffektivisering planeras en mängd aktiviteter. Här finns ett stort
inslag av projektmedel och samarbete med externa intressenter. Nämnden har beviljats bidrag
från EU för att leda projektet GrowSmarter 2015 – 2019. Projektet innebär bland annat att
Stockholm, Barcelona och Köln ska energieffektivisera befintliga byggnader, tillföra förnybar
energi, genomföra åtgärder för hållbara transporter mm. Detta är ett stort projekt där
bidragsmedlen från EU- totalt kommer att uppgå till 25 miljoner euro varav 8 miljoner euro
till Stockholm.
Inom miljöövervakningen sker en förstärkning framförallt av vattenarbetet där ett stort arbete
planeras för framtagande av lokala åtgärdsprogram och genomförande av fysiska åtgärder i
prioriterade vattenförekomster. Här planeras också en utökad miljögiftövervakning och
undersökning av förekomst av giftiga båtbottenfärg. Förutsättningen för detta arbete är att
budgetförstärkning kan erhållas i samband med att kommunfullmäktige beslutar om
Handlingsplan för god vattenstatus i början av 2015. Utvecklade driftåtgärder för sänka
halterna av partiklar PM10 kommer att testas och utvärderas under år 2015.
Miljö och hälsoskyddsnämnden arbetar systematiskt för att effektivisera verksamheten och
höja kvalitén på förvaltningens interna processer. Metoder som används är ökad digitalisering,
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 5 (76)
utveckla e-tjänster, modernisering av ärendehanteringssystemet Ecos, klarspråksarbete,
kompetensutveckling, processkartläggningar och Lean. 2015 går förvaltningen in i ett
intensivt arbete med att förnya förvaltningens ärendehanteringssystem ECOS. Fyra delprojekt
ingår, genomgång av processer, registervård, e-arkivering av ärenden samt genomgång av
teknik och integrationer. Förnyelsen möjliggör effektiviseringar och modernare arbetssätt.
Framför allt underlättas mobilt arbete. Det är det största IT-projektet på 10 år och kräver
insatser från många anställda. Införandet av det nya ekonomisystemet kommer att förändra
arbetssätt och ta resurser i anspråk från hela förvaltningen.
KF:s inriktningsmål:
1. Ett Stockholm som håller samman
En stor del av nämndens verksamhet har betydelse för den fysiska miljön, trygghet och
välbefinnande. Nämnden har sitt utpräglade ansvar för miljö och hälsoaspekter i risk och
sårbarhetsarbetet. Nämnden har också ett stort engagemang i byggande av infrastruktur,
tillvaratagande och utveckling av naturområden och nybyggnation/utveckling av befintliga
bostadsområden och inte minst då ytterstadsområdena där stora satsningar gjorts på
miljöinvesteringar samt även projekt med social anknytning. Tillsynen ger ett viktigt bidrag
till ökad trygghet på många områden, t.ex. olägenhetshantering i boendemiljön, renhållning
och kontrollen av livmedel. Nämnden har ett ansvar som gäller lika för hela staden.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande
stadsdelar
Det finns ett flertal områden där nämnden bedriver tillsyn som bidrar till en ökad trygghet. Hit
hör till exempel hjälp med problem angående. olägenheter i boendemiljön, tillsyn på
hälsovådliga ämnen inom detaljhandeln, tillsyn på badvatten, kontroll av livsmedlen. Det
finns också en direkt koppling till städning och renhållning genom tillsynen på
återvinningsstationer där problem med nedskräpning och buller hanteras. Nämnden deltar
med sin expertkompetens i risk- och sårbarhetsarbetet och kan bistå med expertkompetens vid
allvarligare incidenter inom miljöområdet. Allvarligare incidenter inom miljöområdet, t.ex.
bränder o. dyl. där giftiga kemikalier är inblandade, inträffar dock relativt sällan.
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA
100%
100 %
År
Kommentar: Förvaltningen har i risk- och sårbarhetsanalysen 2014
inte identifierat risker som behöver hanteras inom det egna
ansvarsområdet.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 6 (76)
Nämndmål:
1.5.1 Bistå stadens ledning och övriga förvaltningar med expertkunskap om
hot mot miljö och hälsa
Förvaltningens viktigaste roll vid allvarliga händelser som har påverkan på miljön och hälsa
är att bidra med expertkunskaper inom kemikalier, luft, vatten och biologi. Förvaltingen är här
en resurs för hela Stockholms stad. Genom den befintliga informationsverksamheten, bland
annat i form av servicetelefoner finns beredskap för information till allmänheten. Risk- och
sårbarhetsscenarierna pekar ofta på att informationsverksamheten får en stor betydelse vid
allvarliga händelser.
Förvaltningen står även till stadens förfogande vid förebyggande arbete som t.ex.
klimatanpassning. Stadsledningskontoret samordnar klimatanpassningsarbetet och
förvaltningen tillsammans med bland annat stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret
bidrar med expertkunskap och utför en stor del av arbetet. Luftkvaliteten följs löpande, vilket
ligger till grund för åtgärder. Miljö- och hälsoundersökningen är ett värdefullt bidrag för att
identifiera miljö- och hälsoproblem och kunna vidta åtgärder. Nämndens risk- och
väsentlighetsanalys avser till stor del Kf-indikatorer som har inverkan på miljö- och hälsa.Vid
kemikalieolyckor tar Storstockholms brandförsvar regelmässigt kontakt med förvaltningen
Förvaltningen har tagit fram en intern miljöhandlingsplan som kan fungera som vägledning
och inspiration för andra förvaltningars interna miljöarbete.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo
Stadens ambition för bostadsproduktionen ökar, 40 000 bostäder fram till år 2020 och 140 000
bostäder ska planeras och byggas till år 2030 vilket innebär 7-8 000 bostäder per år. En
arbetsordning ska tas fram för hur MHN bättre kan integreras tidigt i planarbetet.
Förvaltningen kommer aktivt att bidra till målet genom att tillföra expertkompetens inom
miljö- och hälsoområdet. En av de mest diskuterade miljöfrågorna i stadsplaneringen är hur
trafik- och industribuller ska hanteras. Nämnden har en i övrigt aktiv roll i bostadsbyggandet
vilket inte minst framgår i arbetet med miljöprofilområden. Inom ramen för arbetet med
miljöprofileringen av miljonprogramområden har nämnden en stor erfarenhet från
huvudprojektledarskapet för "Hållbara Järva" som omfattat bland annat energieffektiv
renovering, satsning på förnyelsebar energi, hållbara transporter och informationsinsatser.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 7 (76)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och
trafiknämnden ska tillsammans bilda en projektgrupp för att
förbereda planeringen för en framtida stadsutveckling på nuvarande
Bromma flygplats
2015-01-01
2015-12-31
Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och trafiknämnden
ska tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en
arbetsordning för hur miljö- och hälsoskyddsnämnden bättre kan
integreras tidigt i planeringsarbetet.
2015-01-01
2015-12-31
Nämndmål:
1.6.1 MHN ska medverka i arbetet med de tre av Kf beslutade
miljöprofilområdena; Norra Djurgårdsstaden, NV Liljeholmen och
miljonprogramområdena.
Förvaltningen ska bidra med miljö- och hälsokompetens i arbetet med
miljöprofilområden och småskaliga miljöspetsområden.
Förvaltningschefen ingår i styrgruppen för miljöprofilområdena och förvaltningen ingår i
samtliga fokusgrupper samt i den samordnade miljöprofilgruppen som utsetts för
genomförandet av miljöprofileringen.
Förvaltningen ingår i projektgruppen för småskaliga miljöspetsområden.
Aktiviteter:



Delta i styrgrupp och utpekade fokusgrupper samt i miljöprofilgrupp i Norra
Djurgårdsstaden.
Erfarenheter från miljöprofilområdena förs över till den ordinarie planeringsprocessen.
Delta i projektgrupp för småskaliga miljöspetsområden.
Projektleda ”Urbana ekosystemtjänster” c/o-city steg 3.
Förvaltningen har sökt bidrag av Vinnova för att driva projektet c/o – city om Urbana
ekosystemtjänster vidare under perioden april 2015 - maj 2017. Syftet är att vidareutveckla
resultat från tidigare projektsteg och konkreta lösningar för att arbeta med ekosystemtjänster i
urban miljö. Förutsatt att bidrag lämnas kommer miljöförvaltningen att vara projektägare och
projektledare
Aktiviteter


Genomföra åtgärder enligt projektmål för ”Urbana ekosystemtjänster” fram till och
med år 2017.
Bistå med resultat och erfarenheter från C/O City i arbetet med att utveckla strategi för
ekosystemtjänster i Stockholm.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 8 (76)

Bistå exploateringsnämnden med att utveckla strategi för ekosystemtjänster i
Stockholm.
Leda EU projektet GrowSmarter 2015-2019
Förvaltningen har beviljats bidrag för att leda EU projektet GrowSmarter, där Stockholm,
Barcelona och Köln ska energieffektivisera befintliga byggnader, tillföra förnybar energi,
genomföra åtgärder för hållbara transporter samt med hjälp av informations och
kommunikationsteknologi underlätta en hållbar utveckling i respektive stads utvalda stadsdel
och en hållbar livsstil. Total budet för hela projektet är 25 miljoner euro (bidragsmedel från
EU exkl. egenfinansiering). Stockholms del beräknas till 2,5 miljoner euro och MHNs
beräknas bli 1,6 miljoner euro. Koordinationen ska:

Samordna arbetet i de tre städerna och arrangera gemensamma möten.

Tillsammans med delprojekt(WP)-ledarna och siteprojektledarna se till att åtgärder
genomförs i enlighet med projektbeskrivningen och att de uppfyller projektmålen.

Tillsammans med WP-ledarna och siteprojektledarna se till att projektmålen följs upp
och resultaten sprids.

Rapportera hur projektet fortskrider till EU.
Nämndmål:
1.6.2 MHN ska stödja stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och
trafiknämnden med kompetens inom områdena hälsa, miljö och naturvård för
att möjliggöra en attraktiv, hälsosam, trygg och växande stad
Bevaka att miljö- och hälsofrågor uppmärksammas och integreras i stadsplaneringen.
Förvaltningen utarbetar underlag för de miljö- och hälsoaspekter som är relevanta vid
planeringen av ett nytt område samt anger vilka utredningar som behöver göras.
Förvaltningen bidrar även i planarbetet genom att delta i arbetsgrupper med mera för att i ett
tidigt skede medverka till en god miljö och hälsa i stadsmiljön. Förvaltningen möter upp de
behov som finns på andra förvaltningar, men prioriterar arbete i tidiga skeden, övergripande
planering som exempelvis områdesplanering och program, samt de tyngdpunkter som finns i
översiktsplanen (ex City, Brommaplan, Ulvsunda, Norra Djurgårdsstaden, Farsta, Högdalen).
Förvaltningen deltar även i övergripande arbeten där riktlinjer och vägledningar tas fram för
planeringen t ex strategier för ekosystemtjänster och grönytekompensation, vattenfrågor
(dagvatten, MKN för vatten), buller, luft, fördjupningar av översiktsplanen när det gäller ex
klimatanpassning, Den gröna promenadstaden, översyn av översiktsplan som ska ske under
2015.
Under 2015 ska förvaltningen tillsammans med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret
och trafikkontoret ta fram en arbetsordning för hur förvaltningen bättre ska integreras i
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 9 (76)
planeringsarbetet och på så sätt kan bidra med sin expertkunskap i ett tidigare stadium
Förvaltningen ska även i projektgrupp för att förbereda planeringen för en framtida
stadsutveckling på nuvarande Bromma flygplats.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer, utöver tillsynsansvaret enligt miljöbaken, på grund
av uppdrag i budget, att ha ett särskilt ansvar för att stötta ansvariga nämnder när det gäller
skötseln av stadens grönområden och naturreservat.
Aktiviteter:

Arbeta uppströms i plan- och exploateringsarbetets tidiga skede genom att delta i
planarbetet, samt upprätta underlag för miljö- och hälsofrågor.

Bereda planremisser enligt fastställd rutin.

Genomföra aktiviteter enligt fastställd aktivitetsplan.

Bistå exploateringsnämnden med att utveckla strategi för ekosystemtjänster i
Stockholm.
KF:s inriktningsmål:
2. Ett klimatsmart Stockholm
Detta är stadens övergripande mål inom miljöområdet och berör såväl klimatarbetet som
hållbarhetsfrågor i stort inom ett stort antal områden. Här hamnar därför huvuddelen av
nämndens verksamhet. Arbetet för minskade klimatutsläpp är en väsentlig del och tas upp
inom flera av nämndmålen.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.1 Stockholm är klimatneutralt
Nämnden har en stor del i stadens klimatarbete. Här märks t.ex. arbetet för hållbar
energianvändning och minskad klimatpåverkan, med ett stort antal aktiviteter inom områden
som energirådgivning, kommunikation med allmänhet och företag, energieffektivisering och
förnybar energiproduktion. Här märks också andra verksamheter som tillsynen,
miljöövervakningen, arbetet mot buller, arbetet mot gifter och nämndens expertstöd till
stadens miljöarbete t.ex. i form av miljöprogrammet.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 10 (76)
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Andel elbilar
14%
10 %
År
Andel miljöbilar i stadens bilflotta
100%
100 %
Tertial
Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon
100%
tas fram av
nämnd/
styrelse
Halvår
Växthusgasutsläpp per stockholmare (ton/inv)
3,0
fastställs
2015
År
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kommunstyrelsen ska tillsammans med miljö- och
hälsoskyddsnämnden ta fram en färdplan mot ett fossilfritt
Stockholm 2040
2015-01-01
2015-12-31
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska medverka i kommunstyrelsens
arbete med att ta fram en strategi tillsammans med berörda
nämnder ta fram en klimatplan för att nå klimatmålet 2,3 ton
koldioxidekvivalenter per stockholmare per år
2015-01-01
2015-12-31
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram en beräkningsmodell
som visar stockholmarnas faktiska klimatpåverkan, inklusive
flygresor och konsumtion som sker utanför Stockholms stad
2015-01-01
2015-12-31
Nämndmål:
2.1.1 Bättre miljö och hälsa genom ökade effekter av tillsyn
Under detta mål redogörs mer utförligt för tillsynsarbetet och effekterna av detta.
Redogörelsen nedan sker efter lagstiftning, ansvarig tillsynsavdelning och område/bransch.
Nämnden vill få en ökad resultatorientering genom att visa på trendutveckling med befintliga
effektindikatorer och där det finns behov, ändra eller ta fram nyckelindikatorer som ska visa
på effekter av tillsynen eller tillståndet inom olika branscher. Dessa framgår av tillsynsplanen
i bilaga 2.2. liksom uppgifter om planerad tidsåtgång för olika tillsynsområden. Härutöver
finns fyra andra mål som avser tillsynen. De övriga mål är:
2.1.2 Utföra tillsyn motsvarande avgiften. Taxan är satt enligt självkostnadsprincipen och den
avgift som verksamhetsutövare betalar för tillsyn ska i stort motsvara den tillsyn man också
får. Nämnden fäster stor vikt vid att verksamhetsutövarna ska uppfatta taxan som rimlig i
förhållande till insatsen.
2.1.3 Alla flerbostadshus, skolor och förskolor i staden ska vara kontrollerade avseende
radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Tillsynen av radon har lyfts fram
särskilt i samband med beslut om indikatorer för uppföljning av det tidigare miljöprogrammet
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 11 (76)
då målsättningar beträffande radon ingick i detta likväl som det även finns i det nu gällande
miljöprogrammet.
2.4.2 Snabb och effektiv service. Målet tar fasta på servicen till allmänheten och är nämndens
bidrag till KF:s mål 2.3 Stockholmarna upplever att de får en god service och omsorg.
3.2.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot
företag och andra verksamhetsutövare i staden. Målet tar fasta på tillsynens mycket viktiga
relation till företagen och följs upp framförallt med punktlighetsmål och genom NKIundersökningen (NöjdKundIndex).
Utöver de tillsynsåtgärder som redovisas i det följande kommer samarbetet inom
Miljösamverkan Stockholms län (MSL) att få en konkret utformning under 2015. Tanken är
att flera gemensamma tillsynskampanjer skall bedrivas för 5-10 branscher. Inom
livsmedelskontrollen pågår en liknande samordning inom länet. Stockholm har här en ledande
roll på samma sätt som Stockholm fått när det gäller den nationella tillsynskampanjen som
leds av Folkhälsomyndigheten när det gäller städning och ventilation i skolor. Vilka branscher
det blir fråga om och den närmare utformningen av tillsynskampanjerna är ännu inte klart,
men dessa tillkommer utöver vad som framgår av den redovisade tillsynsplanen.
Tillsyn enligt miljöbalken (MB)
7 Kap MB Skyddade områden, avdelningen Plan och miljö
I tillsynen av stadens skyddade naturområden kontrolleras efterlevnad av syften, föreskrifter,
dispenser och andra beslut som fattats med stöd av miljöbalken. Inom ramen för
tillsynsarbetet bidrar förvaltningen med kunskapsunderlag och råd lämnas till
reservatsförvaltarna och andra förvaltningar om skötsel och åtgärder som syftar till att bevara
och utveckla de skyddade områdenas värden. Förvaltningen avser fortsätta arbeta med att
analysera, utveckla och kommunicera rekreationsvärden i reservaten, både internt och externt.
Som ett led i att följa upp reservatens bevarandestatus kommer under 2015 särskilt fokus
läggas på lavar och fladdermöss. Under 2015 tillkommer tillsyn av tre nya reservat;
Årstaskogen, Älvsjöskogen samt Kyrkhamnsområdet. Därtill ligger uppdrag att skydda
Rågsveds friområde samt utredningsuppdrag för ytterligare reservatsbildning vad gäller
Lillsjön, Norra och Södra Djurgården . Förvaltningen avser att bistå i detta
säkerställandearbete. I januari avser förvaltningen att genomföra ett informationsseminarium
riktat till förvaltarna för att skötselinsatser i reservaten ska ske på ett ändamålsenligt sätt.
9 Kap MB, Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Avdelningen Plan och miljö
Granskning/inspektion av miljöarbete och egenkontroll för att minska miljöpåverkan i
verksamheterna. För varje bransch upprättas årsvis tillsynsplan där det framgår vilka
aktiviteter som ska genomföras gentemot objekten. Variationen mellan branscherna är stor
och tillsynsfrekvens för de enskilda objekten kan variera från flera gånger per år till ett besök
vart 3-4 år.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 12 (76)
Vägtrafik
Inom tillsynen av vägtrafik kan konstateras att insatser för att minska höga halter
luftföroreningar längs hårt trafikerade gator har gett resultat men att fortsatt fokus på
luftkvaliteten kommer att krävas för att miljökvalitetsnormer för luft ska klaras kommande år.
Miljökvalitetsnormen för PM10 klaras 2014, men halten kvävedioxid ligger över
dygnsnormen på flera gator i staden. Ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar
fastställdes vid årsskiftet 2012/2013. Åtgärder utifrån åtgärdsprogrammet inleddes under 2013
och fortsätter 2015. Åtgärdsprogrammet kommer att revideras under våren 2015.
Det finns även en miljökvalitetsnorm för buller men den utgör inte en gränsvärdesnorm på
motsvarande sätt som för luft. Enligt förordningen (2004:675) om omgivningsbuller ska
buller kartläggas och ett åtgärdsprogram fastställas som syftar till att omgivningsbuller inte
ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. De åtgärder utifrån åtgärdsprogrammet
mot buller som hittills vidtagits för att uppfylla syftet med förordningen om omgivningsbuller
har inte varit tillräckliga. Det nya åtgärdsprogrammet som antogs i fullmäktige 2014 fokuserar
i större utsträckning på uppföljningsbara åtgärder än tidigare program. Bland annat behövs
såväl fortsatt utveckling och användning av källåtgärder såsom lågbullrande beläggningar
som lokala insatser vid särskilt utsatta platser som att vägarnas akustiska egenskaper beaktas i
det dagliga drift- och underhållsarbetet. Nämnden ska fortlöpande följa upp att de åtgärder
som Kommunfullmäktige beslutat om i åtgärdsprogrammet för buller kommer till utförande.
Utöver åtgärdsprogrammen enl ovan kommer tillsynen under 2015 fokusera på
kemikalieanvändning i verksamhetsutövarnas egenkontroll.
Tillsynen över trafikdagvatten ska under 2015 fokusera på de avrinningsområden där tillsynen
gör mest nytta. Ett av underlagen för detta är den analys som Stockholm Vatten AB gör i sin
egenkontroll kring avrinningsområden och utsläppspunkter.
Motorbanor
I Stockholm finns två större motorbanor utomhus som nämnden har löpande tillsyn över,
därutöver några inomhusbanor som inte bedöms ha någon större miljöpåverkan. Den
viktigaste miljöfrågan för dessa utomhusbanor, Hansta motorcross och Gubbängens
speedwaybana bedömer förvaltningen vara buller till omgivningen. För inomhusbanorna är
buller till omgivningen ingen stor fråga och hanteringen av bränslen mm är mindre
omfattande. För motorcrossverksamheten i Hansta naturreservat inriktas tillsynen särskilt mot
skyddsåtgärder i motorklubbens egenkontroll för att minska störningar i det känsliga område
där verksamheten bedrivs fram till år 2017.
Spårtrafik
Tillsyn bedrivs över befintliga spårtrafikanläggningar omfattande totalt ca 15 mil spår
(Trafikverket och SL). Förvaltningen kan konstatera att tillsynen behöver fortsatt fokusera på
att minska dess påverkan på Stockholmarna vad gäller i första hand buller. Buller från
spårtrafiken ingår också i arbetet med förordningen om omgivningsbuller. Fortfarande utsätts
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 13 (76)
många stockholmare för höga bullernivåer från spårtrafiken. Även luftföroreningar i
tunnelmiljö och vibrationer är områden som tas omhand i tillsynen av spårtrafiken.
Flyg
I tillsynen på Bromma flygplats ska buller även fortsättningsvis prioriteras samt utsläpp till
luft, mark och vatten. Tillsynen har ökat och kommer under 2015 att fortsätta vara intensiv på
grund av arbete med bullerisolering av bostäder, buller från markbundna källor, den relativt
omfattande ombyggnationen och omdisponering av flygplatsens mark samt diskussioner om
nya bostäder nära flygplatsen. Förvaltningen följer upp att beslutade villkor följs.
MHN kommer under vår 2015 att få en särskild rapport om Bromma flygplats som inkluderar
en fördjupad granskning av bullervillkor och hur dessa har innehållits under 2014 samt även
en särskild redogörelse för luftföroreningssituationen vid Bromma till följd av flyg och övrig
verksamhet vid flygplatsen. I det ärendet kommer också redovisas förutsättningarna för
miljöförvaltningen att genomföra verifierande mätningar för att kontrollera de beräkningar och
mätningar som Swedavia utför.
Trafikverket arbetar tillsammans med länsstyrelsen, Swedavia och staden med en precisering
av riksintresset Bromma flygplats. Länsstyrelsen har begärt att Trafikverket preciserar sitt
riksintresseanspråk. Staden har att beakta riksintresset och Länsstyrelsen har att undersöka att
anspråken tas tillvara. Förvaltningen deltar i detta arbete vars huvudsyfte är att klarlägga var
och hur ny bebyggelse kan tillkomma utan att riskera att skada flygplatsens funktion.
Förvaltningen kommer att bevaka att det efterbehandlingsansvar som åligger Swedavia enligt
särskilt avtal med staden genomförs enligt miljöbalkens bestämmelser.
Hamn och sjöfart
Verksamheterna inom branschen består av tillståndspliktiga hamnar/kajer som kan ta emot
fartyg med större bruttodräktighet än 1350. För närvarande finns det fyra stycken sådana
hamnar som tillhör Stockholms Hamn AB samt en tillfällig hamn i Hjorthagen som
Exploateringskontoret tagit i bruk. En tillfällig hamn i Sätra tas i bruk under byggtiden av
Förbifarten. På Skeppsholmen och Riddarholmen finns det även hamnar/ kajer som inte är
tillståndspliktiga som ägs av Statens Fastighetsverk. Tillsyn bedrivs även mot rederier och
annan kommersiell båttrafik. Bullerstörningar till omgivningen är den mest prioriterade frågan
för tillsynen. Utöver bullerstörningar inriktas tillsynen för de tillståndspliktiga hamndelarna
framförallt mot kemikalie- och avfallshantering och under 2015 tillsyn av utbyggnad av
Värtapiren. Prövningen av hamnens villkor går in i sitt slutskede och de permanenta villkor
för buller som skall gälla för hamnen i Värtan ger förutsättningar för eventuell
bostadsutbyggnad i Norra Djurgårdsstaden.
Exploateringsprojekt
Stockholm är en starkt växande stad med många pågående exploateringsprojekt som t.ex.
byggande av Citybanan, Norra länken, Norra stationsområdet, Förbifarten, förberedelse för
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 14 (76)
ombyggnad av Slussen samt byggen av nya bostadsområden. Vad gäller slussen utgår
tillsynen från de villkor som mark- och miljödomstolen meddelar samt det kontrollprogram
som ska tas fram för byggnationen. Kontrollprogrammet tas fram efter att mark- och
miljödomstolen meddelat villkor för projektet. Ett betydande arbete blir även att kontrollera
att villkoren följs vid ombyggnationer.
Prioriterade frågor i tillsynen av stora och små exploateringsprojekt är bullerstörningar,
länshållningsvatten, kemikalie- och bränslehantering, de mycket omfattande transporterna till
och från verksamheterna samt kontroll av att arbetena sker inom gällande arbetstider för att
minska störningarna till omgivningen samt till stadens skyddade områden. Tillsynen sker dels
genom regelbundna möten med de större projektens miljöorganisationer och dels genom
riktade inspektioner hos byggherrarnas entreprenörer ute på arbetsplatserna. Förvaltningens
erfarenhet är att de större byggföretagen ofta har bättre egenkontroll än de mindre.
Prioriteringen kommer under 2015 att vara identifiering av ”riskobjekt”, dvs projekt som
ligger i störningskänsliga områden för människor och miljö.
Energianläggningar
I branschen ingår ett trettiotal verksamheter. De större energiproduktions-anläggningarna som
är kopplade till fjärrvärmenätet (A-anläggningar, B-anläggningar), men även mindre olje- och
fastbränslepannor (C-anläggningar och U-anläggningar) ingår i branschen liksom biogasproduktionsanläggningar. Därutöver ingår ett distributionsnät för stadsgas samt anmälningspliktiga värmepumpar med en effekt över 10 MW. Spaltgasverket är avvecklat
(efterbehandling pågår) och har ersatts med blandstationer för naturgas/biogas i Mårtensdal
och Högdalen. Fjärrkyleanläggningarna är ofta samlokaliserade med fjärrvärmeanläggningarna och ingår därför i branschens tillsynsansvar. Fortum Värme har överfört vissa av
värmepumps- liksom fjärrkyleanläggningarna till Fortum Vindvärme. Kraftledningar och
jordförlagda elkablar ingår också i branschen, liksom distributionsnäten för fjärrvärme och
fjärrkyla. Det s.k. oljekabelnätet har varit en viktig fråga under de senaste åren och fortsatt
fokus på dokumentation, egenkontroll och avvecklingsplaner gäller för år 2015. De viktigaste
frågorna för tillsynen är att verka för att utsläpp till luft, mark och vatten från verksamheterna
begränsas och att verksamheterna bedrivs så energieffektivt som möjligt. För närvarande
pågår byggandet av den biobränsleeldade panna 8 vid Värtaverket och en rad frågeställningar
(och även klagomål) uppkommer under byggskedet. Remissvar i pågående prövningsärenden
prioriteras. En eventuell ersättande av Hässelbyverket, med nytt verk i Lövsta, kan innebära
mycket arbete. Sju stycken stora förbränningsanläggningar (samtliga Fortum) omfattas av
Industriemissionsdirektivet som gäller fullt sedan år 2014.
Avfallsanläggningar
Branschen består av 71 anläggningar som betalar årlig avgift. Av dessa är ca 40% mellanlager
för farligt avfall där tillsynsintervallet är vart tredje till femte år. Därutöver finns en stor
mängd mindre anläggningar för mellanlager av farligt avfall, butiker etc. som tidigare
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 15 (76)
omfattades av anmälningsplikt enligt FMH-bilagan. Målet för tillsynen är att nå en
miljöeffektiv avfallshantering, att hushålla med våra resurser och även begränsa
klimatpåverkan. EU:s avfallshierarki utgör grunden för avfallslagstiftningen.
En god och miljöriktig hantering av avfall är nödvändig för att minska spridningen av farliga
ämnen, som t.ex. bromerade flamskyddsmedel, PCB, bly och kvicksilver och nå målet Giftfri
miljö. Att minska spridningen av CFC som finns i visst avfall har även bäring mot målet
Skyddande ozonskikt. Utifrån de senaste årens erfarenheter bedöms dagvattenhanteringen vid
avfallsanläggningarna vara den viktigaste tillsynsfrågan. I detta sammanhang prioriteras
framarbetande av ramar för hur befintliga respektive tillkommande anläggningar ska hanteras
gentemot miljökvalitetsnormerna för vatten. Deltagande i avdelningsövergripande projekt
(Bällstaån) för att studera tillsynens roll i arbetet för att uppnå god vattenkvalitet. Arbete med
masshantering i vid bemärkelse tas upp under Avfall kap 15.
Kemisk industri, inkl. läkemedel
Läkemedels-, färg- och kemikaliebranschen tillverkar och hanterar stora volymer riskkemikalier. Branschen omfattar 15-talet verksamheter varav två omfattas av Industriemissionsdirektivet (IED) som gäller fullt ut sedan år 2014. Förutom villkorskontroll, är
tillsynen koncentrerad på hantering och förvaring av kemikalier, företagens egenkontroll samt
upp-följning av tidigare kända brister som framkommit vid inspektioner, insända rapporter
samt genomgång av verksamheters egenkontroll. Många av företagen genomför sk. periodiska
besiktningar där förvaltningen deltar. En del av företagen är stora energiförbrukare och
transportintensiva. Energifrågan, liksom företagens ansvar som nedströmsanvändare enligt
Reach, är fortsatt prioriterat i tillsynen. Fortsatt uppföljning/utredning av utsläpp av
oktylfenoler, till avlopp, och ev följande åtgärdskrav gäller för två av läkemedelstillverkarna.
Tre av branschens företag omfattas av IED-direktivet och den pågående översynen av
miljöprövningsförordningen kan innebära att verksamheter behöver klassas om.
Grafiker
Branschen, som omfattar dryga 20-talet företag, är i omvandling genom övergång till digital
tryckteknik. En relativt stor mängd små företag, > 60 %, har inte årlig tillsyn. Utsläpp av
lösningsmedel bidrar till bildningen av marknära ozon och växthusgaser. Vattenutsläppen
påverkar funktionen hos reningsverken och slamkvaliteten. Lokalt är det buller och lösningsmedelslukt som utgör den största risken för påverkan på människors hälsa. Den omfattande
kemikalie- och avfallshanteringen utgör, om den inte sköts rätt, risker för människors hälsa
och miljö. Kemikaliefrågan i vid bemärkelse, produktval, kemikalieförteckning etc. är fortsatt
i fokus för tillsynen.
Verkstad/elektronik/mönsterkort
I branschen finns 70-talet företag varav många är små med tillsyn vart tredje år. Många av de
tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna arbetar aktivt med att identifiera utfas-
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 16 (76)
nings- och/eller riskminskningsämnen som används i produktionen. Flera av dem har också
bytt ut kemiska produkter där det finns mer miljö- och hälsovänliga alternativ. Under 2015
fortsätter tillsynen inriktas mot verksamheter som ännu inte har en godtagbar kemikalieförteckning och som inte tagit reda på om använder utfasnings- och/eller riskminskningsämnen. Det är viktigt att höja kunskapsnivån om kemikalier hos dessa företag.
Verkstäder, U-verksamheter
Många av verkstäderna, främst bilverkstäder, är små och konjunkturkänsliga företag som ofta
byter ägare. Under år 2015 fortsätter tillsynen som tidigare, med ambitionen att den ska
omfatta 80 till 100 små verkstäder. För närvarande finns dryga 400 verksamheter registrerade
i tillsynsregistret men ytterligare ett antal återstår att besöka och klassa in - den tidigare
bedömningen om att det finns mellan 400 och 500 verksamheter kvarstår. Prioriteringen är
främst kvantitativ, dvs. att årligen besöka tillräckligt många verksamheter så att ett
tillsynsintervall i storleksordningen fem år kan upprätthållas.
Kemtvättar/tvätterier
Branschen består av dryga 40-talet kemtvättar och tio vit-/mattvättar. Tillsynen över tvättar är
främst inriktad på förebyggande åtgärder och sker genom kontroll av kemikalie- och avfallshanteringen samt av verksamhetsutövarnas egenkontroll. Genom de årliga rapporterna har
förvaltningen kontroll på kemtvättarnas användning av perkloretylen och efterlevnaden av de
föreskrifter som gäller för utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Förvaltningen får
också in uppgifter om uppkommen avfallsmängd. Återkoppling på verksamheternas redovisningar och fokus på tänkbara förbättringsåtgärder prioriteras. Då verksamheterna relativt
ofta byter ägare är tillsynen, till stor del, inriktad på grundläggande miljökrav och egenkontroll.
Bensinstationer/biltvätt
Branschen består av sammanlagt 146 verksamheter och omfattar drivmedelsförsäljning samt
större och mindre fordonstvättar, inkluderande depåer för bussar och tåg. Omkring 70 av
anläggningarna besöks årligen. Tillsynen kommer fortsatt främst vara inriktad på kontroll och
uppföljning av kvalitén på det avloppsvatten som släpps ut. I övrigt kommer arbete att ske
med att förbättra företagens egenkontroll samt att kontrollera hantering och förvaring av
kemikalier och avfall samt arbete med energieffektivisering. Underlag kring utsläppen från
depåer har tagits fram och målet är att under året fastställa riktvärden för utsläpp. En annan
viktig inriktning för branschen som helhet är att slå fast vilka krav som framgent ska ställas
vad avser dimensionering och skötsel av oljeavskiljare.
Kross/betong/asfalt
Tillsynen på branschens för närvarande 11 anläggningar fokuseras även fortsättningsvis på
verksamheternas egenkontroll. En bristande egenkontroll kan lätt medföra att omgivningen
utsätts för damm och buller från verksamheterna. För de tillfälliga bergkrossarna, som blir
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 17 (76)
vanliga när många stora byggen är i gång, är lokaliseringsfrågan den viktigaste. I takt med att
staden byggs ut kan även, sedan länge, permanent lokaliserade anläggningar komma att störa
tillkommande bebyggelse.
Avloppsreningsverk
De centrala frågorna att arbeta med är:

att minska bräddningarna från avloppsnätet, i synnerhet till de små recipienterna och
till den del av Mälaren som ligger inom vattenskyddsområdet för östra Mälaren

att öka gasproduktionen genom att öka mängden rötat organiskt material,

att slamkvalitén uppfyller kraven för spridning på jordbruksmark,

att se till att kraven i vattendirektivet innehålls

att miljökvalitetsnormerna för vatten följs

att arbetet med energieffektiviseringen fortskrider

att egenkontrollen utvecklas.
Stockholm Vatten har fattat ett principbeslut om att lägga ner Bromma reningsverk och
överföra allt avloppsvatten till Henriksdal. Tillståndsansökan, enligt såväl 9 som 11 kap
förväntas lämnas in i början av år 2015. Mycket arbete kommer att krävas i tillståndsprocessen. Förvaltningen kommer att behöva delta i avdelningsövergripande projekt
(Bällstaån) för att studera tillsynens roll i arbetet för att uppnå god vattenkvalitet.
Livsmedelsindustri
Branschen består för närvarande av 23 verksamheter och den är i omvandling. Bland annat
beror detta på den planerade avvecklingen av Slakthusområdet. Företag avvecklas eller köps
upp och antalet huvudmän minskar därför. De viktigaste miljöfrågorna inom branschen gäller
miljöpåverkan genom energiförbrukning och transporter
Oljehamnen
Oljehamnen har under en lång tid stått under ett nedläggningshot. När sedan kontrakten
förlängdes till 2019 ansökte flera företag om nya tillstånd. Under 2012, har de flesta också
meddelats nya tillstånd. Huvuddelen har efter, efter överklaganden, fastställts i högre instans,
enstaka frågeställningar kring villkor återstår. Då slutligt avvecklingsbeslut nu fastställts
kommer deltagande i diskussioner kring avveckling/sanering bli en viktig del under det
kommande året. Då sanering av bergrum är ett långdraget arbete söker förvaltningen, genom
kontakter med berörda aktörer, få igång inledande arbete i form av inventering, ägarförhållanden etc. Ett antal av anläggningarna omfattas av Sevesodirektivet, dvs. bestämmelser
med syfte att undvika stora kemikalieolyckor. Sevesotillsynen bedrivs av länsstyrelsen men
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 18 (76)
förvaltningen deltar normalt i besöken då det finns kopplingar mellan Seveso- och
miljöbalkstillsyn.
Avdelningen Hälsoskydd
Bostäder – risk för olägenhet
Målet för arbetsområdet är att undanröja risk för olägenhet för människors hälsa. Avdelningen
handlägger olägenhetsärenden avseende buller, lukt, fukt och ventilation, nedskräpning,
temperaturärenden med mera. Ca 600 klagomålsärenden inkommer per år via e-tjänst,
telefonsamtal, e-post eller brev. Totalt finns per den 14 januari 2015 713 st pågående
klagomålsärenden. Av dessa påbörjades 16 st 2015, 325 st 2014, 148 st 2013, 107 st 2012 och
51 st 2011. Det återstår även ett fåtal pågående ärenden från tidigare år. År 2014 startades 644
klagomålsärenden och avslutades 637 ärenden. Avdelningen arbetar fortlöpande med att korta
handläggningstiderna. Att äldre ärenden från tidigare år fortfarande ligger öppna och belastar
ärendebalansen kan ha sin grund i olika orsaker. Några ligger öppna för att de har överklagats
till överinstans medan andra bara är svårutredda. Det förklarar dock inte alla äldre ärenden.
Det finns ett behov av att effektivisera klagomålshanteringen och att snabbare säkerställa att
befogade klagomål på olägenheter verkligen åtgärdas. Under hösten 2014 har ett översynsarbete
rörande klagomålshanteringen påbörjats. Det handlar framför allt om att ytterligare korta ledtiderna
och att lägga resurserna på klagomål som är befogade. Inom ramen för översynen ska även indikatorer
utarbetas som kan visa hälsonytta respektive effektivitet.
Skola och förskola
Inom Stockholms stad finns 1049 förskolor, 266 grundskolor och 97 gymnasieskolor i
kommunal regi och enskilt drivna. Tillsynens mål är att successivt förbättra inomhusmiljön i
Stockholms skolor och förskolor, och därmed se till att eleverna/barnen inte utsätts för
hälsorisker och inte hindras i sin utveckling och i sitt lärande. Målet är att alla verksamheter
ha en väl fungerande egenkontroll. Fokus för tillsynen är ventilation, installationsbuller samt
hygien och städning, utifrån att det är dessa delar som oftast brister. Verksamheterna har ofta
låg kunskap om ventilationen; om kapaciteten räcker till för antalet personer som vistas i
lokalen eller om ljudnivån från ventilationen utgör en hälsorisk. Förvaltningen följer även upp
anmärkningar som erhållits vid föregående inspektion.
Förvaltningen deltar i Folkhälsomyndighetens nationella projekt ”Inomhusmiljön i skolan”
och samverkar i detta med kommunerna i Stockholms län inom ramen för Miljösamverkan
Stockholms län, MSL. Fokus ligger där på tillsyn av ventilation och städning. Gällande
förskolor är kemikalier ett prioriterat område i tillsynen. En metod för kartläggning av
förekomst av farliga ämnen i varor och material i förskolemiljön kommer att tas fram och
insamling av dammprover för analys av farliga ämnen kommer att göras i samarbete med
Karolinska Institutet. Under året ska det säkerställas att de skolor och förskolor (ca 26% av
det totala beståndet) som ännu inte har tillräckliga radonmätningar genomför sådana. Cirka 74
% är mätta och klara, innebärande att mätningarna har utförts i enlighet med
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 19 (76)
Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning och att mätresultaten ligger under 200 Bq/m3.
Det skall också säkerställas att de som har värden över 200 Bq/m3vidtar erforderliga åtgärder.
Under året kommer förvaltningen bjuda in berörda parter; verksamhetschefer,
lokalintendenter, förvaltare m f l från förskolor och skolor till utbildning om egenkontroll och
verksamheternas anmälningsskyldighet till förvaltningen.
Bostadsfastigheter
Fastighetsägare ska ha en god egenkontroll avseende inomhusmiljön vilket förebygger
olägenheter för människors hälsa. Målet med tillsynen är att medverka till att stadens ca 7 000
fastighetsägare genom sin drift av flerbostäder, minimerar sin hälso- och miljöpåverkan
genom god egenkontroll. Tillsynen bedrivs med traditionell tillsyn, dvs. inspektion på plats
och genomgång av egenkontrollen. Ca 600 fastighetsägares egenkontroll skall granskas 2015.
Under 2014 togs legionallaprov i 14 fastigheter med bergvärmepump varav 1 visade sig ha
legionella i sitt varmvattensystem. Provtagning planeras fortsätta under 2015 för att
möjliggöra ett bättre statistiskt underlag.
Förvaltningen kommer bjuda in fastighetsägare till utbildning i egenkontroll och om hur man
bäst hanterar brister i bostadsmiljön. Erfarenheten är att detta är uppskattat och underlättar för
både fastighetsägare och oss som tillsynsmyndighet att kommunicera kring och komma
tillrätta med uppkomna brister i bostäderna.
Bassängbad
I Stockholm finns 79 registrerade anläggningar med sammanlagt 140 pooler. Av dessa kan ca
50 anläggningar beskrivas som mindre anläggningar med bara en bassäng. I det fall det rör sig
om bubbelpooler är erfarenheten i tillsynen att dessa anläggningar är de som, vid brister i
egenkontrollen, innebär högst hälsorisker.
Mål för arbetsområdet är att bassängbaden ska ha rent vatten, bra luft och fräscha
anläggningar. Tillsynen visar att behovet av myndighetsbevakning är stort. Stort fokus har fått
läggas på fungerande rutiner för kontroll av badvattenkvalitet och drift/skötsel av
reningsanläggningar. Andelen bassängbad med överskridanden vid provtagning på badvattnet
ligger på en hög nivå över åren, i genomsnitt 40 % av tillsynsobjekten. Fokus har under 2014
lagts på hygien och städning där stora brister kunnat konstateras. Under 2014 har också
genomförts ett provtagningsprojekt avseende legionella på varmbassänger.
Genomfört tillsynsarbete leder till följande prioriteringar inför 2015: Förvaltningen kommer
fortsätta med tillsynen avseende legionellasäkerhet vid framförallt varmvattenbassänger.
Fortsatt fokus på hygienrutiner och städinstruktioner med målet rena anläggningar. Förutom
inspektioner kommer förvaltningen att hålla utbildning för verksamhetsutövare i hygien och
städning. Det finns behov av att inventera småbassänger (oftast bubbelpooler) på hotell.
Miljöförvaltningen har genom stickprovsvis sökning hittat tre oanmälda anläggningar under
2014.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 20 (76)
Hygienverksamheter
Målet för arbetsområdet är att ingen ska bli sjuk eller skadad av skönhetsvård. Förvaltningen
har ca 600 registrerade anmälningspliktiga hygienverksamheter (tatuerare, piercare,
fotvårdare och akupunktörer). Risk för blodsmitta föreligger genom att man använder
skärande eller stickande verktyg.
Erfarenhet från tillsynen är att de vanligaste bristerna gäller handhygien och
instrumentrengöring. Under året kommer riktad tillsyn ske av tatuerare med fokus på hygien,
samt att märkningen av tatueringsfärger är korrekt. Förvaltningen kommer dessutom att göra
en tillsynsinsats av fotvårdare eftersom det finns indikationer på bristande egenkontroll.
Handläggning av uppskattningsvis 40 anmälningar av nya verksamheter tillkommer.
Plaskdammar
Målet för arbetsområdet är att stadens 56 plaskdammar ska ha ett rent vatten för plask och lek.
Miljön i och runt plaskdammarna ska vara hälsosäker.
Tidigare års tillsyn har gett stora vinster gällande status på anläggningarna (år 2014 är 80 %
utrustade med sandfilter år 2009 var andelen 32 %), förbättrad egenkontroll och bättre
badvattenkvalitet. Andelen överskridanden är dock fortfarande högt, 19 % av analyssvaren
visar på bakterieöverskridanden utspritt på 54 % av dammarna. Tas också avvikelser på
kemiska parametrar med blir ca 70 % av analyssvaren avvikande. Det har sommaren 2014
fungerat väl med incidentrapportering gällande driftproblem, men stadsdelarna har brustit i att
incidentrapportera vid allvarligare förekomster av bakterier. Det bör nämnas att rutiner för
badvattenövervakning och teknisk drift är god.
Fokus kommer under 2015 riktas mot stadsdelarna gällande incidentrapportering, renovering
av tekniskt dåliga anläggningar samt förbättrad parkskötsel. Badvattenövervakning kommer
ske i nära dialog med stadsdelarna och deras entreprenörer. 10 inspektioner med fokus på
norra Stockholm. Tillsynen läggs upp så att samtliga norra stadsdelar får tillsyn och med
inriktning på de dammar som visat sämst resultat. Om ingen godtagbar förklaring presenteras
för förvaltningen, kommer plaskdammar med otjänliga badvattenprover att kontrolleras på
plats, Under hösten, efter avslutad badsäsong, arrangeras en konferens för stadsdelarna och
deras förvaltare med genomgång av resultatet och analys av egenkontrollen.
Vård- och omsorgsboenden
Avdelningen har sedan några år tillbaka utfört tillsyn på stadens samtliga äldreboenden och
funnit att inomhusmiljön är tillfredsställande. Ingen riktad tillsyn kommer därför utföras på
stadens vård- och omsorgsboenden under 2015. Resurserna kommer användas för tillsyn av
idrottssanläggningar och migrationsboenden.
Idrottsanläggningar
Enligt 45 § Förordningen om miljö- och hälsoskydd (FMH) ska kommunen i sin tillsyn ägna
särskild uppmärksamhet åt bland annat idrottsanläggningar. Målet med tillsynen är att ingen
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 21 (76)
ska bli sjuk eller smittad till följd av ett gymbesök eller annat besök vid
idrottsanläggningarna. Tillsyn planeras av obemannade kommersiella gym eftersom dessa
bedöms vara anläggningar med stora risker. Eftersom rengöring av redskap som utförs av
besökarna inte kan kontrolleras, eller kompletteras av personal, vilket medför hygieniska
risker. Även i omklädnings-, dusch- och toalettutrymmen bedöms det föreligga ökad risk
eftersom städning och rengöring inte utförs tillräckligt ofta. Tillsynen kommer att fokusera på
verksamheternas egenkontroll utifrån smittorisker, information om dessa, städning/rengöring,
buller (från musikanläggningar) och ventilation.
Migrationsboenden
Migrationsboenden räknas som tillfälliga boenden och är enligt 45 § FHM verksamheter som
kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt i sin tillsyn. I Stockholms stad finns 4 asyl/ankomstboenden samt 22 boenden för ensamkommande barn.
Migrationsboenden bedöms vara ett prioriterat tillsynsområde utifrån att det där bor personer
som många gånger har svårt att föra sin egen talan och därigenom påverka sitt val av boende.
Erfarenhet från andra kommuner visar att det funnits stora brister i standard, underhåll och
hygien/städning på dessa boenden.
Tillsynen kommer att fokusera på inomhusmiljön samt verksamheternas egenkontroll utifrån
framförallt hygien och städrutiner. Målet med tillsynen är att hindra uppkomst av olägenhet
för människors hälsa och därmed en god boendestandard.
Radon
Målet med radontillsynen är att alla flerbostadshus i Stockholm ska vara kontrollerade
avseende radon och ha halter under riktvärdet 200 Bq/m3. Effekten av hittills utförd tillsyn är
att hälften av de ca 17 000 flerbostadshusen i Stockholm är radonmätta och har radonvärden
under 200 Bq/m3. Under 2015 kommer tillsynen att omfatta ca 1500 fastigheter.
I arbetsområdet ingår även förvaltning och utveckling av en e-tjänst där man kan söka
uppgifter om radonmätningar på en viss adress eller fastighet. E-tjänsten har ca 8 000
användare per år.
Strandbad
Tillsynen på strandbaden har som mål att ingen ska bli sjuk av att bada vid stadens officiella
strandbad och att inget strandbad ska ha badvatten som klassificeras som dåligt. Det finns i
dagsläget 30 officiella strandbad. De kan komma att utökas med Kristinebergs strand och
Hornsbergs strand om beslut om detta fattas i Kommunfullmäktige.
Utöver tillsyn på alla strandbad utför miljöförvaltningen också badvattenprovtagning på
uppdrag av de verksamhetsutövare (stadsdelar och privata fastighetsägare) som anlitar
förvaltningen för detta.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 22 (76)
Värmepumpar
Under året uppskattar förvaltningen att ca 420 ansökningar om villavärmepump och 50
ansökningar om större anläggningar inkommer.
E-tjänsten för ansökan om tillstånd har uppgraderats under 2014 men ytterligare utveckling är
nödvändig under åren framöver. Andelen e-tjänstansökningar är fortsatt hög men har minskat
något sedan tidigare år vilket kan förklaras med att fler har behov av ett andra borrhål på sin
fastighet. Det är ännu inte möjligt att göra en sådan ansökan via e-tjänsten.
Restauranger och evenemang, höga ljud och alkoholremisser
Målet är att avlägsna och förebygga störningskällor kopplade till buller. Tillsynen bidrar till
förebyggande åtgärder avseende att minimera bullerstörningar från evenemang. Staden tar
emot klagomål på flertalet av de större evenemang som arrangeras i Stockholms innerstad. I
dagsläget inkommer klagomål till flera instanser. Genom att samverka i ”Tillståndsnätverket”
och delta i trafikkontorets utredning ”Evenemangsplatser” skapar vi en samlad bild av
klagomålsförekomsten.
På platser dit allmänheten har tillträde med höga ljudnivåer ska avdelningen mäta dessa för att
avlägsna och förebygga olägenheter kopplat till buller från ljudanläggningarna. Främst
kommer mätningar (15 st) att ske på nattklubbar och biografer.
Avdelningen förebygger olägenheter för människors hälsa genom remissvar till
Socialförvaltningen avseende serveringstillstånd. Målet är att remisserna besvaras inom en
treveckorsperiod. Totalt beräknas ca 380 remisser besvaras.
Direktservice – information och rådgivning
Direktservice (DS) är en central funktion på Hälsoskydd som ger information och rådgivning
via telefonsamtal och mejl till medborgare och verksamhetsutövare. Årligen besvaras ca 3 000
mejl. I DS påbörjas även handläggningen av alla inkomna bostadsklagomål. Funktionen
bemannas dagligen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Som en första linjens kundservice
anlitas serviceförvaltningens Kontaktcenter (KC) som tar emot ca 17 000 inkommande
telefonsamtal till avdelningen. De flesta enklare frågor tas om hand av KC, men ca 40 procent
slussas vidare till DS. Målet är att KC ska kunna ta hand om 75 % av inkommande samtal.
För att komma ner till denna önskade svarsfrekvens, kommer handläggare på KC få tittbehörighet i Ecos, tydligare informationsmaterial, uppdatering av hemsidan, fortsatta
utbildningsinsatser vid behov.
Enskilda avlopp
Målet med tillsynen av enskilda avlopp är att minska näringsläckaget till omgivande mark och
vattendrag. Under 2015 kommer uppföljande tillsyn att ske på enskilda avlopp där brister
konstaterats vid tidigare tillsyn. I Stockholm finns det för närvarande 292 registrerade
enskilda avloppsanläggningar. Tillsyn ska även utföras på avloppslösningar hos de 25 ”Food
trucks” som finns i Stockholm.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 23 (76)
Fortfarande finns områden i Stockholm där vi inte vet hur avloppsvattnet hanteras. Under året
kommer därför industriområden att inventeras för att hitta eventuella oanmälda slutna tankar
eller andra avloppslösningar.
Gödselanläggningar
Målet med tillsynen är att minska näringsläckaget till omgivande mark och vattendrag genom
att säkerställa att gödselanläggningarna inte läcker. Inspektion kommer att ske på 10 av de 19
befintliga gödselanläggningarna.
Djurtillstånd
Prövning sker av de uppskattningsvis 10 tillståndsansökningar som inkommer gällande orm,
fjäderfä och pälsdjur.
10 Kap MB, Förorenade områden
Avdelningen Plan och miljö
Tillsynen avser fastigheter, byggnader, deponier eller mark som är så förorenad, att
föroreningarna innebär risk för hälsa och miljö. Vanligt är att tillsynen initieras av att mark,
som behöver tas i anspråk för byggande eller annan användning, befaras vara eller visar sig
vara så förorenad att sanering krävs.
PCB
De slutdatum som gäller för sanering, 30 juni 2014 respektive 2016, innebär rimligen att
antalet anmälda saneringar fortsätter att ligga på en relativt hög nivå, dock inte lika hög som
under år 2014. Handläggningen av saneringsärenden består av beslut efter anmälan,
inspektion samt hantering av slutredovisning respektive bedömning av huruvida anförda skäl
för dispens kan godtas. Enligt PCB-förordningen ska även avlägsnandet av fogmassor med
PCB-halt mellan 50 och 500 mg/kg anmälas. Statusen i november 2014 är att av de 791
saneringspliktiga fastigheter som finns i det särskilda PCB-registret, är cirka 67 % sanerade,
helt eller delvis. Ca 80 fastigheter har fog med lägre PCB-halt och där gäller krav på sanering
vid ombyggnad/rivning. Omkring 70-talet saneringsärenden är pågående, varav ett antal berör
fastigheter som tidigare inte varit kända av förvaltningen eller där redovisade inventeringar
visat sig felaktiga. I likhet med vad som gäller om sanering görs utan föregående anmälan är
det förvaltningens uppfattning att det är straffbelagt att inte genomföra sanering inom
föreskrivna tidsfrister.
Med hänsyn till de ovan redovisade sluttiderna för sanering kan 2015 förväntas bli något av
ett mellanår. Inkomna anmälningar respektive dispensansökningar ska dock hanteras och
förvaltningen ska vidare bevaka de saneringsdispenser som gäller t.o.m år 2015.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 24 (76)
Kvicksilver
Arbetet med att nå kvicksilverfria tandvårdslokaler bedrivs genom tillsyn av ca 80 verksamheter årligen. Om avskiljare saknas uppmanas verksamheten installera sådan/sådana. I arbetet
ingår även att behandla anmälningar om sanering av kvicksilverhaltiga rör. I staden finns
ca 450 registrerade tandläkare som betalar årlig tillsynsavgift. Under 2014 påbörjades, genom
info till 30-talet tandläkare på Norrmalm, en aktiv insats i syfte att få till stånd sanering av de
kliniker där förvaltningen inte har kännedom om tidigare saneringar. Arbetet fortsätter med
flera områden under år 2015. Sanerade kliniker klassas om och ambitionen är vidare att
genom offentliga register etc inventera branschen som helhet i syfte att fånga upp ev.
verksamheter som förvaltningen inte har kännedom om. Tillsyn utövas också över
krematorierna där kvicksilver i rökgaserna är den viktigaste frågan. I branschen ingår även
sjukhus och laboratorier som SöS, KTH och SU.
Förorenade områden
Tillsynen av förorenade områden består av granskning av upplysningar om upptäckt och/eller
innehav av förorenad mark, tidiga samråd med verksamhetsutövare, beslut efter anmälan av
sanering, inspektioner och granskning av slutrapporter. Tillsynen kan i stor utsträckning sägas
vara händelsestyrd till följd av exploatering för ny markanvändning, främst bostäder, på mark
som tidigare använts för industriella ändamål. En stor del av tillsynsarbetet i större exploateringsprojekt sker i form av rådgivning på planeringsstadiet, d.v.s. innan miljöbalkens krav
på upplysning om markföroreningar eller saneringsanmälan inträtt. Detta har visat sig vara en
framgångsrikt arbetssätt och förvaltningen avser att fortsätta i den riktningen, dvs. att så långt
möjligt fokusera på tillsynsarbete uppströms. De senaste åren har omkring 100-talet ärenden
om år behandlats.
14 Kap MB, Kemiska produkter
Avdelningen Plan och Miljö
Miljögifter i varor, systemtillsyn av detaljister
Tillsynen avser kemikalier i varor och produkter där varuområdet är under utveckling.
Tillsynsansvaret delas med Kemikalieinspektionen och rådigheten är emellanåt begränsad,
t.ex. när tillsynen avser oönskade men likväl tillåtna kemikalier. Samarbete sker med
Göteborg. Malmö och Helsingborg kring dessa tillsynsaktiviteter. Ambitionen är att utveckla
tillsynen och att på sikt bedriva återkommande tillsyn mot de verksamheter som saluför
kemiska produkter och varor. Fokus ligger fortsättningsvis på detaljhandelns hantering av
kemiska produkter och kemiska ämnen i varor. Erfarenheten är att olika branscher har hunnit
olika långt och erfarenheterna från genomförda tillsynsprojekt liksom tillkommande
regleringar får tillåtas styra insatserna. En aktuell fråga som diskuteras inom området är den
enskilde detaljistens ansvar i förhållande till tillverkare/importörer.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 25 (76)
Inom området kan även regionala tillsynsprojekt vara av intresse, t.ex. tillsyn av märkning av
poolkemikalier, arbetssätt vad avser klottersanering mm. Sådana gemensamma tillsynsprojekt
skulle kunna inledas med informationsmöten för de verksamheter som sedan kommer att få
tillsyn.
Avdelningen Hälsoskydd
Köldmedier
Målet med tillsynen är att begränsa läckaget av fluorerade växthusgaser. Förvaltningen
granskar de kontrollrapporter som årligen inkommer från de ca 1900 anläggningar som
omfattas av krav avseende kontroll av läckage i köldmedieanläggningar.
Under 2015 kommer en inventering av livsmedelsanläggningar utföras för att säkerställa att
alla rapporteringsskyldiga anläggningar finns i förvaltningens register. Anpassning till
kommande nationell lagstiftning rörande köldmedier kommer också att ske under året och
väntas bli en tämligen omfattande förändring, vilket kräver ett omfattande arbete.
Naturvårdsverket kommer under våren presentera den svenska förordningen baserad på EUs
nya köldmedieförordning. Vidareutveckling av befintlig e-tjänst kommer också att utföras.
Kosmetiska produkter
Målet med tillsynen är att förebygga allergier och sjukdom genom kontroll av märkning och
innehåll i kosmetiska produkter. Kosmetiska produkter säljs i många olika typer av butiker
och kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna varierar. Inom större butikskedjor och hos större
distributörer som specialiserar sig på kosmetik är kunskapsnivån i regel högre, medan det
bland mindre handlare är högre risk att fel uppstår. Årets tillsyn kommer att fokusera på
butiker som inte har kosmetiska produkter som sin huvudinriktning, t ex leksaks- och
livsmedelsbutiker.30-tal inspektioner planeras att utföras.
Cisterner
Målet är att förebygga olägenheter för miljön och människors hälsa genom att tillse att
cisternägare utför regelbunden kontroller vid avlägsnande av cistern gör det på rätt sätt. Cirka
90 fastighetsägare ska lämna in kontrollrapporter för cisterner som ska kontrolleras under
2015 (inklusive cisterner i flerbostadshus). Fastighetsägarna kommer att få en påminnelse om
deras skylighet att genomföra kontroller. I de fall där cisternägaren inte inkommit med
kontrollrapport, eller utfört kontroll inom kontrollintervallet, påförs miljösanktionsavgift.
15 Kap MB, Avfall.
15 kap miljöbalken handlar om avfall och producentansvar. Alla verksamheter som ger
upphov till avfall ska följa EU:s avfallshierarki och ha en fungerande egenkontroll för att
minska miljöpåverkan och risken för störning.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 26 (76)
Avdelningen Plan och Miljö
Avfallsanläggningar ingår i tillsynen enligt 9 kap miljöbalken och aktiviteterna inom tillsynen
enligt 15 kap miljöbalken handlar om hantering av avfall i andra sammanhang. Det kan t.ex.
gälla tillsyn över rivningar, med tonvikt på hanteringen av farligt avfall, eller hantering av
elektronikavfall i radiohandeln. Förvaltningens arbete med gränsöverskridande avfallstransporter hamnar också under denna rubrik. Under år 2014 påbörjades ett arbete i syfte att
kartlägga hantering av massor inom staden. Möten har bland annat hållits med
verksamhetsutövare som Stockholm Vatten m.fl. och transportörer. Syftet är att komma fram
till ett gemensamt förhållningssätt vad avser masshanteringen, dvs. krav på provtagning,
transport, återanvändning, deponering med mera. Arbetet kommer att fortsätta under det
kommande året och involverar även andra branscher/delar av branscher som avfall kap 9,
rivningstillsyn och exploateringsprojekt. En aktivitet som diskuteras är
seminarium/informationsmöte för berörda i frågan.
Inom området genomförs också inventeringar av industriområden etc. utifrån de behov, t.ex.
skydd av vattenförekomster, som identifieras av förvaltningens miljöövervakning, se även
under Avfallsanläggningar. Stor del av den avsatta tiden åtgår till funktionen som intern
branschexpert samt att svara på frågor från såväl allmänhet som andra kommuner m.fl.
Rivningsverksamhet
Tillsynen över hur farligt avfall, som uppkommer i samband med rivningar hanteras fortsätter.
Många farliga ämnen finns inbyggda i våra fastigheter och det är viktigt att dessa identifieras
och tas omhand på ett bra sätt. Ett exempel på rivningsavfall som vi vet hanteras fel är
isolermaterial med CFC. Det ska hanteras som farligt avfall men deponeras oftast. Ytterligare
information om vad som gäller för denna typ av avfall behövs. I den nya plan- och bygglagen
ges stadsbyggnadsnämnden ett ökat ansvar vad gäller att ta in uppgifter om och följa upp det
farliga avfallet vid rivning och samarbete mellan/samordning av de två myndigheternas arbete
är ett viktigt utvecklingsområde. Genom ett närmare samarbete med SBK har tiden för att
”leta upp” tillsynsobjekten avsevärt förkortats. För närvarande pågår cirka 75 ärenden och
ambitionen är att starta omkring 40-talet nya varje år.
Övrigt arbete med avfall
Övrigt arbete med avfall består till stor del av rådgivning till allmänhet, företag, internt inom
förvaltningen etc. Interna och externa remisser behandlas under denna rubrik. Andra aktiviteter är inventering av avfallshantering i industriområden, tillsyn över gränsöverskridande
avfallstransporter.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 27 (76)
Avdelningen Hälsoskydd
Avfall
Målet för tillsynen är att inlämning och omhändertagandet av avfall ska öka. Detta sker
genom följande insatser:
Tillsyn av transportörer av avfall med avseende på hushållsavfall.
Avfallskontroll av restauranger, livsmedelsbutiker och andra verksamheter med hushållsavfall
som lämnar hushållsavfall till annan än stadens upphandlade entreprenörer efter tips från
Stockholm Vatten avfall. Vid kontroller hos dessa undersöks även sortering av förpackningar
och matavfall. Idag finns ca 1100 verksamheter i Stockholm, som sorterar ut matavfall. För att
öka antalet kommer riktad tillsyn ske mot restauranger, med matavfallsmängder > 50 kg per
vecka. Förvaltningen kommer under året vända sig till ca 100 restauranger. Uppskattningsvis
finns det 2 000 verksamheter (restauranger, skolor etc) som potentiellt sett skulle kunna
sortera ut matavfall idag, men som av någon anledning inte gör det.
Informationsprojektet skolinformation ”sortera avfall rätt” planeras ske till 30
grundskoleklasser (åk 2-5).
REPA producentansvar innebär löpande tillsyn med tips från Förpacknings- och
tidningsinsamlingen (FTI) om verksamheter som inte är med i retursystemet.
Retursystem
Tillsynsansvaret för det svenska pantsystemet är delat mellan kommunerna och
Jordbruksverket. Tillsynen innebär kontroll av kiosker, butiker, restauranger om de säljer
burkar och flaskor som inte ingår i ett godkänt retursystem. Genom tillsynen ökar
förvaltningen insamlingen och skapar en nylägesbild av omfattningen av produkter som inte
ingår i returssystemet. Under 2015 kommer ett antal verksamheter med trolig försäljning av
drycker i burkar och flaskor som inte ingår i ett retursystem att granskas. Granskningen
innebär att verksamheternas efterlevnad av förordning (2005:220) om retursystem för
plastflaskor och metallburkar kontrolleras. Enligt förordningen är det förbjudet att saluföra
metallburkar och plastflaskor som inte ingår i ett retursystem som är godkänt av
Jordbruksverket. Det finns också krav på märkning av produkterna som visar att de ingår i ett
godkänt retursystem. Överträdelse av reglerna om saluhållande och märkning utgör grund för
påförande av miljösanktionsavgift.
Återvinningsstationer
Verksamhetsutövaren ska ha en god egenkontroll avseende avfallshantering vilket förebygger
olägenheter för människors hälsa. Målet är att tillse att de ca 254 återvinningsstationerna i
Stockholm stad nyttjas utan att orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön.
Färre antal klagomål inkommer varje år avseende nedskräpning kring stationerna och buller
vid tömning av glasflaskor. I samarbete med de olika aktörerna ska förebyggande åtgärder
bidra till minskat antal klagomål.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 28 (76)
Båtklubbar
Genom att minska skadliga utsläpp till östra Mälaren samt dess stränder förhindrar vi och
förebygger olägenheter för människors hälsa samt miljön. Målet är att minska nyttjandet av
skadliga båtbottenfärger och att omhändertagande av avfall ska ske på ett ur miljön gynnsamt
sätt. Genom tillsynen ska förvaltningen verka för att fler båtklubbar får tillgång till spolplattor
och båtbottentvättar.
Totalt ska 53 båtklubbar inspekteras avseende deras egenkontroll. I samarbete med
båtklubbarna ska förvaltningen verka för att användningen av skadliga båtbottenfärger
minskar och på sikt fasas ut. I samarbete med grannkommunerna och HaV följa utvecklingen
kring riktlinjerna samt KEMi’s arbete med förbjudna båtbottenfärger.
Kontroll enligt livsmedelslagen
Varje medlemsstat har en fleråriga Nationell Kontrollplan för Livsmedelskedjan som
uppdateras årligen. De nationella målen strävar mot visionen "Professionell
livsmedelskontroll - för konsumenternas och företagens bästa" och införlivas i de mål och
åtaganden som beslutas av MHN. Genom deltagande i kundundersökningar följs upp hur
MHN uppfattas som myndighet.
Kontrollen ska vara risk- och redlighetsbaserad i syfte att nå målet att ingen blir sjuk eller
lurad av maten. De ca 7700 verksamheter som finns registrerade har klassats utifrån en
nationell riskmodell och avgör vilka verksamheter som ska kontrolleras och hur ofta. Större
verksamheter med stora risker granskas flera gånger per år medan mindre verksamheter med
små risker granskas med några års mellanrum. Målsättningen är att 80 % av alla verksamheter
ska kontrolleras varje år. Ungefär 1000-1500 verksamheter byts ut varje år genom ägarbyten
eller andra orsaker. Det är därför inte möjligt att kontrollera alla verksamheter som finns
registrerade hos myndigheten då det är omöjligt att förutsäga vilka verksamheter som byts ut
eller stänger under det kommande året. Varje ny verksamhet som startar kontrolleras inom 2
månader efter att verksamheten har startat.
Totalt planeras motsvarande 37 000 timmar inom livsmedelsområdet. Den överlägset största
delen av timantalet, 27 000 timmar, avsätts för planerad årlig kontroll. Den resterande tiden
åtgår till andra avgiftsbelagda aktiviteter (registrering, kontroll av nyregistrerade
verksamheter samt extra offentlig kontroll vid påvisade brister), besvarande av telefonsamtal
och e-post samt utredning av klagomål och misstänkta matförgiftningar.
I Sverige fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelskedjan framgår två huvudsakliga
inriktningsmål för livsmedelskontrollen1.
1. Att avvikelser upptäcks och
2. Att avvikelser åtgärdas
1
Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2014-2017 (SLV, SJV, SVA, LST, SKL samt Generalläkaren)
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 29 (76)
Samtidigt ska kontrollen vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektivt. Det är avgörande för
systemets framgång att dessa övergripande mål översätts till konkreta målsättningar för den
operativa verksamheten. Med mål menas här ett önskat framtida tillstånd eller resultat. Sådana
resultat är summan av de prestationer som utförs i kombination med de effekter som
prestationerna leder till. Med effekt menas en förändring som inträffar till följd av vidtagna
åtgärder.
Livsmedelkontrollen har identifierat ett antal högprioriterade målsättningar och formulerat
indikatorer som mäter effekten för dessa mål vilka redovisas nedan inom varje område.
Hygienkontroll
Den absoluta majoriteten av verksamheter kontrolleras mot det s k ”hygienpaketet”, ett
regelverk avsett att säkerställa god hygienpraxis samt att eliminera eller minimera
livsmedelsburna faror i verksamheter som fysiskt hanterar livsmedel. Det inkluderar alla
former av ”storkök” såsom restauranger, caféer, skolkök eller personalmatsalar. Utöver dessa
grundläggande kriterier gäller även allmänna regler om spårbarhet av livsmedel som innebär
att företag ska kunna spåra livsmedel ett steg fram och ett steg bak i livsmedelskedjan.
Livsmedel som saknar spårbarhet eller vars ursprung är oklart är att betrakta som osäkra och
får inte säljas på den europeiska marknaden. Det finns även särskilda spårbarhetsregler om
nötkött och fiskeriprodukter som omfattar alla verksamheter som handhar sådana livsmedel.
Under 2015 tillkommer även nya spårbarhetsregler för ytterligare fyra djurslag. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden har i tidigare remissyttranden avstyrkt alltför detaljerade
spårbarhetskrav då dessa redan idag innebär en stor administrativ börda för företagen och
medför stora kostnader utan att positiv nytta i motsvarade grad uppnås. Kraven fick dock ökat
stöd efter ”hästköttskandalen” men fler regler motverkar inte fusk vars syfte är att kringgå
reglerna.
En av mekanismerna bakom en stor andel matförgiftningar beror på bristfällig nedkylning av
livsmedel. Sker inte nedkylning på ett korrekt sätt riskerar sporbildande bakterier att tillväxa
vilket ökar risken för matförgiftningar då flera av dessa är toxinbildare (gift). 1000 kontroller
ska utföras med fokus på detta. Förväntad andel som brister är 10%. Samtliga brister som
identifieras ska åtgärdas under innevarande år.
En av de viktigaste säkerhetsaspekterna inom barnomsorgen är en säker hantering av
allergikost. En majoritet av samtliga kontroller som utförs mot dessa verksamheter bör därför
tydligt fokusera på detta kritiska moment. Förväntad andel som brister är 5%. Brister följs upp
skyndsamt och åtgärder vidtas omgående.
KF:s
Periodicit
årsmål
et
Indikator
Årsmål
Säker nedkylning av livsmedel på restauranger
10 %
År
Säker allergikost på förskola/skola
5%
År
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 30 (76)
Märkning och information om livsmedel
Den 13 december 2014 trädde EU:s nya Informationsförordning i kraft. Förordningen reglerar
märkning och information om livsmedel. En stor del av de tidigare reglerna består men flera
nya regler har därmed också trätt i kraft. Alla företag som ansvarar för utformning av
märkning, säljer färdigförpackade livsmedel eller oförpackade livsmedel med information på
annat sätt såsom delikatessdiskar eller restaurangmenyer omfattas av reglerna i varierande
utsträckning.
Det ställs numera krav på minsta teckenstorlek, kontrast och läsbarhet vilket inte har funnits
tidigare. Information om allergener har skärpts och allergena ingredienser måste framhävas i
relation till övriga ingredienser genom annat typsnitt, stil eller bakgrundsfärg exempelvis.
Ännu en nyhet är att det nu blir obligatoriskt med näringsdeklaration för många livsmedel.
Näringsdeklarationen ska ge information om energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter,
protein och salt.
Ytterligare regler om spårbarhet för djurslagen svin, får, get och fjäderfä träder i kraft i april
2015. Tillämpningen av dessa regler innebär krav på fördjupade spårbarhetskontroller och
med all sannolikhet även viss ökning av administrativa krav på företagare.
Sedan tidigare gäller även regler om obligatorisk märkning för alla färdigförpackade
livsmedel och dessa består i mer eller mindre oförändrad form. Sådan märkning inkluderar
livsmedlets beteckning, ingredienser, nettokvantitet, användning- eller förvaringsanvisningar,
uppgifter om hållbarhet och ursprungsmärkning.
Ytterligare märkningslagstiftning har parallellt med denna informationsförordning växt fram
under de senaste åren. Det rör närings- och hälsopåståenden, märkning av livsmedel avsedda
för speciella medicinska ändamål, märkning av kosttillskott, livsmedel för särskilda
näringsändamål (gluten- och laktosfria livsmedel), skyddade beteckningar och ekologiska
livsmedel för att nämna några.
Kontroll av märkning utgör en alltmer betydande del av avdelningens uppgifter och
kompetensutvecklingen inom området är ständigt pågående för att säkerställa att kontrollerna
kan utföras korrekt, effektivt och ändamålsenligt. I syfte att säkra en enhetlig tillämpning
samarbetar Miljöförvaltningen med en majoritet av kontrollmyndigheter inom länet i ett
gemensamt MSL-projekt om kontroll enligt informationsförordningen. Inom ramen för
projektet tas ett antal stöddokument och prioriteringsordningar fram så att företagarna i hela
länet kontrolleras på ett likvärdigt sätt.
Utöver säkra livsmedel har konsumenter också rätt att få korrekt information om livsmedel
som de konsumerar. Tidigare erfarenheter visar att uppsåtligt fusk eller omedvetna fel
förekommer i viss utsträckning och detta området bör därför prioriteras. Menyer på
restauranger som saluhåller ädlare livsmedel, märkningsutformning hos producenter och
analys av djurslag i köttfärs hos butiker är tre om typer av riktade kontroller som kommer att
utföras för att säkerställa riktigheten i den information om konsumenten får. 500 kontroller
kommer att utföras inom detta målområde och brister åtgärdas skyndsamt och senast inom
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 31 (76)
innevarande år.
Indikator
Redlighet och riktighet på restauranger, producenter och butiker
Årsmål
KF:s
Periodicit
årsmål
et
10 %
År
Dricksvattenkontroll
Kontroll sker även av Stockholms dricksvattennät genom omfattande provtagning och
granskning av reservoarer. Underhållet av stadens dricksvattennät är ett område som anses
särskilt riskabelt då den nuvarande underhållstakten kommer att leda till skador på nätet. Med
Stockholms nuvarande underhållsambition kommer dricksvattenledningar som är anpassade
för användning i maximalt 70 år att behöva användas i 300 år. Risken för kontaminering av
dricksvattnet är ett uppenbart problem som ökar snabbt.
Livsmedelsbrott
De "matfuskskandaler" som uppdagades under 2012 och 2013 visar på komplexiteten och
bristerna i den globala handeln med livsmedel. De visade också hur lönsamt det är att fuska
med livsmedel genom att riskerna är små och konsekvenserna obefintliga. Även om fusket
ofta sker i ett långt tidigare led, inte sällan med kriminella kopplingar, så är det hos
konsumenten det uppdagas. Av den anledningen behöver kontrollen utveckla nya
arbetsmetoder för att hitta de som fuskar med mat samt utveckla samarbetet med
rättsvårdande instanser så att de kriminella handlingar som kan ligga bakom ett utbrett och
systematiskt fuskande får ett slut.
Nya kontrollmetoder utarbetas på flera håll inom Europeisk livsmedelskontroll. Även nya
regler är under framtagande i syfte att öka kontrollmyndigheternas möjligheter att identifiera
olika former av matbedrägerier eller brott. Eftersom kontrollens fokus ligger på att utföra
inspektioner på verksamheter som är registrerade hos myndigheterna och verkar inom lagens
råmärken är det mycket svårt att upptäcka sådan verksamhet som pågår utanför myndighetens
synfält. Det har tidigare inte funnits vare sig resurser eller vilja att myndigheterna ska aktivt
söka efter brottslig verksamhet. Även framgent är möjligheterna begränsade men
kontrollmyndigheterna bör genom nya arbetsmetoder och ett mer effektivt användande av
exempelvis provtagning och analyser bidra till att fusk med livsmedel upptäcks i högre
utsträckning.
Miljöförvaltningen deltar även tillsammans med andra lokala kontrollmyndigheter och
Tullverket i särskilda insatser ledda av Europol i syfte att identifiera förfalskade livsmedel
eller livsmedel som genom illegala vägar tagits in i livsmedelskedjan.
Samtliga livsmedel ska kunna spåras ett steg bak och ett steg framåt i livsmedelskedjan. För
nötkött finns dessutom mer detaljerade regler till följd av galna ko-sjukan i Storbritannien på
1990-talet. De livsmedelsskandaler som uppdagats de senaste åren har visat att informationen
om animaliska livsmedel såsom nötkött inte alltid har varit korrekt. Det har även förekommit
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 32 (76)
uppsåtligt fusk och förfalskning av information och spårbarhetsuppgifter. Denna
kontrollpunkt står därför i fokus för 500 kontroller riktade mot grossister, restauranger och
butiker. Den förväntade andelen som brister är 10%. Identifierade brister åtgärdas skyndsamt
och inom innevarande år.
Indikator
Årsmål
Spårbart nötkött i livsmedelskedjan
<20 %
KF:s årsmål
Periodicit
et
År
Kosttillskott
Kosttillskottsgruppen genomför varje år kontroller på de verksamheter som saluhåller,
importerar eller producerar kosttillskott. Det är en typ av livsmedel som är avsedda att
komplettera en normal kost, utgör koncentrerande källor för ämnen med näringsmässig eller
fysiologisk verkan och som tillhandahålls i avdelade doser d.v.s. kapslar, pastiller, tabletter,
piller eller liknande. I dagligt tal används ibland uttrycket ”hälsokost” vilket är ett vidare
begrepp som utöver kosttillskott omfattar biodynamiskt odlade livsmedel, örter, traditionellt
växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Det är producenten och säljaren som ansvarar
för att kosttillskottet är säkert. Det finns inget godkännande eller registreringsförfarande.
Eftersom denna typ av livsmedel inte förknippas med mikrobiologiska risker, så är den
avsatta kontrolltiden för verksamheterna mycket begränsad. Samtidigt så är det ett mycket
omfattande område med en stor mängd olika preparat vilka omfattas av ett komplext
regelverk. Kontrollen kräver både anseenliga specialistkompetenser och ett stort (operativt)
fokus för att bli effektiv och ändamålsenlig.
Tidigare år har syntetiska prestationshöjande och viktminskande preparat, växtbaserade
asiatiska kosttillskott och vissa vitaminprodukter kontrollerats. I samtliga fall har osäkra
produkter identifierats och åtgärder har vidtagits för att säkerställa att skadliga produkter inte
ska finnas tillgängliga för konsumenter.
Inom samtliga tidigare kontrollerade områden har allvarliga brister påträffats och dessa
kontroller fortsätter därför med samma fokusområden. Det är samtidigt en bransch som snabbt
omsätter nya produkter och det bör därför finnas resurser som snabbt kan granska nya
substanser som sätts på marknaden.
Tidigare års erfarenheter visar att det förekommer kosttillskott, eller ”hälsokost”, som
kontaminerats eller spetsats av hälsoskadliga ämnen såsom tungmetaller. Analyser av dessa
produkter är därför prioriterat inom kosttillskottskontrollen med fokus på växtbaserade
kosttillskott och s k ”pre-workouts”. 40 produkter ska analyseras för tungmetaller. Förväntad
andel som brister är 20% och åtgärder vidtas omedelbart mot produkter där tungmetaller över
gränsvärden påträffas.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 33 (76)
Indikator
Årsmål
Säkra kosttillskott
<10%
KF:s årsmål
Periodicit
et
År
Huvudkontor och Matmäklare
Ungefär 30 verksamheter klassade som huvudkontor eller matmäklare kontrolleras
kontinuerligt. Dessa kontroller skiljer sig från andra kontroller genom att verksamheterna
sällan fysiskt hanterar livsmedel. Huvudkontoren ansvarar ofta för utformning av märkning
eller menyer för butiks- eller restaurangkedjor vilket gör att märkningskontroll ofta är
effektivast i detta led. Matmäklare köper och säljer livsmedel, ofta över internet, men hanterar
sällan dessa själv. De har emellertid ändå ett ansvar för information om livsmedel,
spårbarheten och i vissa fall märkningen. Kontrollernas utförs genom revisioner som är
förhållandevis tidskrävande då det är stora mängder dokumentation som ska granskas.
Huvudkontorsgruppen utför kontrollerna under 2015 med fokus på att
informationsförordningens krav på obligatoriska märkningsuppgifter är tillgodosedda och att
system för spårning och återkallande av livsmedel finns på plats i händelse av livsmedelslarm
som berör företagets produkter. Genom informationsförordningen så förtydligas
huvudkontorens ansvar och skyldigheter för att produkter som de ansvarar för är korrekt
märkta.
Huvudkontor och producenter har ett större ansvar för utformning av livsmedelsinformation
(märkning) för de produkter som säljs i deras namn. Särskilt bör allergiinformationen
uppmärksammas vid kontroller då brister här kan leda till allvarliga konsekvenser för
allergiska konsumenter. 50 kontroller riktade mot huvudkontor eller producenter ska fokusera
på att allergimärkning är korrekt. Samtliga brister åtgärdas skyndsamt.
Indikator
Årsmål
Säker märkning av livsmedel
<10%
KF:s årsmål
Periodicit
et
År
Provtagning och analyser
Provtagning av livsmedel ökar i betydelse. Utöver reglerad provtagning enligt det nationella
salmonellaprogrammet ingår övervakning av andra patogener, kontroll av kemisk agens och
verifiering av livsmedlens innehåll i provtagningsplanen för 2015. Med anledning av det stora
utbrottet i Danmark så kommer analyser för listeria i ätfärdiga kylda livsmedel att
genomföras. Artanalyser av animaliska råvaror fortsätter och utökas. Verifiering av
deklarerade näringsvärden är en nyhet i samband med informationsförordningens
ikraftträdande. Kemiska faror som glykoalkaloider i potatis, mykotoxiner i spannmål och
PAH i direktrökta produkter kommer att genomföras i nationella provtagningsprojekt.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 34 (76)
Möjligheten att analysera för GMO-produkter i importerade livsmedel undersöks och
genomförs om det finns analytiska förutsättningar. Äkthet av ädlare livsmedel som
exempelvis basmatsiris ingår också i de tänkta analyserna. Även inom området material i
kontakt med livsmedel finns anledningar att öka provtagning, exempelvis avseende migrering
av tryckfärgsrester samt polyamid eller melamin i köksredskap från Kina och Hong Kong.
Växtbaserade kosttillskott analyseras avseende tungmetaller och vissa vitaminpreparat
undersöks för att verifiera innehållet.
Extra offentlig kontroll
Om en verksamhet visar sig ha allvarliga brister vid en planerad kontroll, eller om ett
inkommet klagomål eller misstänkt matförgiftning visar sig vara befogat, så blir omdömet
”extra kontroll krävs” vilket är att jämställa med uttrycket ”underkänd” som användes
tidigare. Detta innebär att ytterligare kontroller kommer att utföras i syfte att följa upp de
brister som myndigheten har noterat. Dessa kontroller debiteras per timme separat i efterhand.
Under 2015 beräknas ca 700 extra offentliga kontroller utföras baserat på tidigare års siffor.
Det motsvarar de 7-8% av alla utförda kontroller som bedöms ha så allvarliga brister att
omedelbara åtgärder måste vidtas.
Anmälan om registrering och prövning för godkännande
I genomsnitt registreras 100 nya verksamheter per månad inom staden. 1200 registreringar för
2015 planeras därför. Det tidigare kravet på godkännande och förprövning har i princip
försvunnit och endast en handfull verksamheter omfattas av detta (animalieanläggningar).
Majoriteten av verksamheterna omfattas i stället av en anmälningsplikt vilket leder till en
registrering hos myndigheten. När verksamheten har påbörjats så kontrolleras den inom 2
månader från starten. Detta gäller även vid ägarbyten.
Utredning av misstänkta matförgiftningar
Misstänkta matförgiftningar ska utredas skyndsamt och med hög grad av professionalitet.
Under 2014 beräknas 600 anmälningar inkomma. Antalet anmälningar ökar stadigt i takt med
att det blir lättare för allmänheten att komma i kontakt med myndigheten via e-tjänst. Antalet
större utbrott har inte ökat och ökningen av antalet anmälningar får närmast ses som en
minskning av mörkertalet. Livsmedelsverket har vid två omfattande undersökningar med
minst 10 års mellanrum konstaterat att ca 500.000 personer i landet årligen blir matförgiftade,
varav hälften i sitt hem och hälften via mat eller vatten de har konsumerat utanför hemmet.
Denna siffra har inte förändrats över tid även om orsaker till ohälsa har förändrats. Nya faror
har ersatt gamla faror.
Under 2015 deltar Stockholm, Uppsala och Livsmedelsverket i ett MSB-finansierat projekt
avsett att utreda möjligheterna för ett nationellt rapporteringssystem för misstänkta
matförgiftningar. I dagsläget har 9 av 10 drabbade personer aldrig varit i kontakt med sin
kommun och värdefull data går till spillo. Ett nationellt realtidssystem skulle ur
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 35 (76)
beredskapssynpunkt vara ett mycket värdefullt verktyg som tidigare skulle kunna urskilja
exceptionella händelser.
Behandling och utredning av klagomål
Även antalet inkomna klagomål ökar stadigt som en konsekvens av att det har blivit enklare
att komma i kontakt med myndigheten. Ungefär 400 klagomål utöver misstänkta
matförgiftningar beräknas under 2015 där många kan omhändertas i den reguljära kontrollen
och andra kräver mer akuta insatser.
Telefonsamtal och e-post från allmänhet och andra myndigheter
Telefonsamtal och e-post från allmänhet och andra myndigheter ökar. På årsbasis beräknas
cirka 4 500 telefonsamtal och mer än 2 200 e-post inkomma. Telefonsamtalen har minskat
något i omfattning medan mängden e-post ökar stadigt jämfört med tidigare år. E-tjänsten
”Livsmedelsinspektioner” lanserades under 2012 och genererar en del frågor som kommer in
via telefon eller e-post. Genom att förbättra informationen på webbplatsen kommer
förhoppningsvis frågorna att minska på sikt. Sammantaget har servicenivån ökat. I samband
med att Livsmedelsverket stängde sin jourtelefon för livsmedelsinspektörer i hela landet så
har en ökning av antal samtal från andra myndigheter noterats. Många mindre förvaltningar
behöver stöd eller vägledning i specifika situationer och då Livsmedelsverket under tidigare
år minskat sin tillgänglighet har den uppgiften alltmer fallit på Stockholms stad. Andra
storstäder har gjort samma iakttagelse.
Nätverk och samverkan
•
SILK (Samverkan Inom Livsmedelskontrollen) – chefsnätverk inom MSL för
Stockholmsregionens chefer/samordnare inom livsmedelskontroll
•
Samverkan Göteborg-Malmö-Stockholm – samverkan mellan de stora kommunerna
(Livsmedelsverket brukar även delta vid dessa träffar)
•
SÖVU (Stockholm, Örebro, Västerås och Uppsala) – chefsnätverk, men också utbyte
mellan inspektörer. Arbetar bl a med gemensamma spårbarhetsprojekt, samverkan vid
remisser, utbyte av inspektörer för kompetensutveckling etc)
•
Livssamverkan Sverige - samverkan med chefsrepresentanter från några av de större
kommunerna (Stockholm, Malmö, Göteborg, Borås, Uppsala, Östersund, Västerås,
Linköping, Norrköping, Örebro, Helsingborg) samt representanter för SKL,
Livsmedelsverket och Länsstyrelserna.
Särskilda kontrollinsatser 2015
•
Gemensamt MSL-projekt om kontroll av livsmedelsinformation.
•
Gemensam provtagningskampanj inom länet i syfte att utveckla kunskaper om och
effekten av provtagning i livsmedelskontrollen.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 36 (76)
•
Deltagande i nationella kontrollprojekt som odeklarerade allergener, glykoalkaoider i
potatis, mögelgifter i spannmål, PAH i direktrökta livsmedel och vitaminer i
kosttillskott. Livsmedelsverket samordnar dessa aktiviteter.
Övrig lagstiftning
Strålskyddslagen, solarier
Det finns 90 aktiva registrerade solarier i förvaltningens register, varav ca hälften är
obemannade.
Tillsynen inom detta område syftar till att minska smittspridning och uppkomst av hudcancer.
Kontroll av att solarierna följer strålsäkerhetsmyndighetens solarieföreskrifter och att
godkända solarierör används enligt den nya lagstiftningen. Information om planerad tillsyn
har tagits fram och kommer att skickas ut i början av 2015 till alla registrerade verksamheter.
Tillsynen syftar till att minska smittspridning och uppkomst av hudcancer. Riskerna med
solariesolande är allvarliga. Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och
hudcancer. Särskilt den elakartade formen malignt melanom kopplas till solariesolning. SSM
avråder personer under 18 år, personer med ljus och känslig hud och de som har många eller
stora födelsemärken, att sola solarium.
Lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa
Målet med tillsynen är att förhindra att en eventuell objektburen smitta förs in i landet via
anländande fartyg i internationell trafik. Ungefär 10 saneringsintyg per år brukar utfärdas.
Smittskyddslagen
Förvaltningen förhindrar och förebygger olägenheter för människor genom att utreda inkomna
anmälningar av misstänkt Legionella. Inom fastighetsägartillsynen utökas tillsynen till att
omfatta legionellaprovtagning i de fall där fastighetsägare har bergvärme som
uppvärmningskälla. Målet är att utreda och spåra källan vid anmälningar om legionella.
Tobakslagen
Genom att granska verksamhetsutövares egenkontroll av inbyggda uteserveringar förebyggs
olägenheter för människors hälsa med avseende på tobaksrök. Målet är att inspektera 10 till
15 restauranger. Vidare ska avdelningen bevaka Folkhälsomyndighetens arbete kring hur
EU’s nya tobaksdirektiv ska genomföras i Sverige.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 37 (76)
Nämndmål:
2.1.2 Utföra tillsyn motsvarande avgiften.
Den tid som verksamhetsutövarna har betalat för ska motsvaras av tillsynstid som
ägnas dem.
För tillsynens avgifter gäller den grundläggande principen att tid för vilken
verksamhetsutövarna har betalat, ska återgäldas med tillsynstid. Detta är ett fundament för
legitimering av den kommunala tillsynen. Varje tillsynsobjekt besöks dock inte årligen utan
för många objekt sker tillsynen med något eller några års mellanrum. Nämnden följer upp
detta på objektsnivå och per tillsynsområde.
Nämndmål:
2.1.3 Alla flerbostadsfastigheter, skolor och förskolor i staden ska vara
kontrollerade avseende radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq /m3
luft.
Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i mark och blåbetong. Gasen ger ökad risk för
lungcancer, men kan ventileras ut genom god ventilation. Alla bostäder i flerbostadshus samt
förskolor och skolor ska vara mätta och ha radonvärden under det nationella riktvärdet på 200
Bq/ m3 luft.
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Indikator
Årsmål
6.2.1 Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som är
kontrollerade avseende radon och har radonvärden under riktvärdet
200 Bq/m3 luft i %.(56% i nov 2014)
Kommentar: Med anledning av den stora nybyggnationen blir den
procentuella ökningen mellan åren liten. Förslag om att komplettera
denna indikator med Antal.
58 %
År
6.2.2. Andel flerbostadsfastigheter i de kommunala bostadsbolagen
som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under
riktvärdet 200 Bq/m3 luft.
Kommentar: Med anledning av den stora nybyggnationen blir den
procentuella ökningen mellan åren liten. Förslag om att komplettera
denna indikator med Antal.
78 %
År
6.2.3. Andel förskolor och skolor som har kontrollerats avseende
radon och har radonvärden under 200 Bq/m3 luft.
80%
År
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 38 (76)
Nämndmål:
2.1.4 Genom en långsiktig miljöövervakning följa miljötillståndet som underlag
för tillsyn, programarbete samt övrigt miljöarbete
Samordna och långsiktig planera miljöförvaltningens miljöövervakning
Förvaltningen ansvarar för att genom miljöövervakning följa tillstånd och förändringar i
miljön. Resultaten används som underlag för miljöförbättrande åtgärder, tillsyn, rådgivning
med mera. Årligen tas en samlad plan fram över miljöövervakningsinsatser för
nästkommande år samt övergripande planering för nästkommande treårsperiod. Prioriterad
miljöövervakning utgår från lagstiftning, miljömål, aktuella resultat från miljöövervakningen,
miljöprogrammet, vattenprogrammet, miljö- och hälsoutredningen samt behov som uttrycks
inom tillsynen liksom från andra förvaltningar och bolag.
Aktiviteter:

Samordna och presentera årlig miljöövervakningsplan.

Uppdatera övergripande miljöövervakningsplanering för 2016 – 2019.
Miljöövervakning inom biologisk mångfald
Naturmiljön övervakas på olika nivåer för att ge kunskaper om tillstånd och trender som stöd
för miljöbedömningar, tillsyn, fysisk planering, programarbete, åtgärdsförslag med mera.
Övervakningen kommer att ske enligt särskilt program som färdigställs och presenteras för
miljö- och hälsoskyddsnämnden i början av 2015. På landskapsnivå görs fortsatta analyser av
stadens ekologiska infrastruktur. På biotopnivå följs förändringar av särskilt värdefulla
naturtyper. På artnivå fokuseras på växt- och djurarter som är lagskyddade, hotade eller utgör
indikatorarter. Ekosystemtjänster relaterade till biologisk mångfald ingår även.
Aktiviteter:

Färdigställa ett program för övervakning av tillståndet för valda delar av stadens växtoch djurliv samt därmed relaterade ekosystemtjänster.

Analyser av konnektivitet (samband) m. fl. parametrar på landskapsnivå inom stadens
ekologiska infrastruktur.

Analyser med fokus på arter som lyfts fram i lagstiftning och nationell rödlista samt
utvalda indikatorarter.

Kontinuerlig uppdatering och utveckling av databasen ArtArken och dess koppling till
den nationella databasen Artportalen.

Fördjupning av förändringsanalys och utveckling av förslag till kompensatoriska
åtgärder
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 39 (76)
Miljöövervakning klimatförändringar och klimatanpassning
Under 2015 fortsätter inventeringen av data till grund för miljöövervakning av
klimatförändringar, dess effekter och klimatanpassning. Exempel på klimatfaktorer som
kommer att redovisas på Miljöbarometern är vattenstånd i sjöar och kustvatten, vattenföring i
vattendrag, nederbördsdata med fokus på skyfall, vattenkvalitet, lufttemperatur med fokus
värmeböljor, antal dagar med snötäcke med mera. Detta utgör en utvidgning av den befintliga
väderstatistik som finns på Miljöbarometern idag. Arbetet innefattar inventering,
kvalitetssäkring, bearbetning och analys av grunddata. Målet är att under året utveckla ett
antal nya indikatorer som redovisar klimatförändringar, och i den mån det kan göras, även
klimatanpassning. En del indikatorer kan hämtas från Norra Djurgårdsstaden och projekt C/O
City. Viktiga samarbetsparter är Stockholm Vatten, SMHI och MSB. Bevakning och analys
av nya forskningsrön som kan föranleda nya ställningstaganden är en central del av arbetet.
Aktiviteter:

Sammanställning, bearbetning och analys av meteorologiska, hydrologiska och
limnologiska grunddata.

Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på
Miljöbarometern.

Kommunicera naturvetenskapliga underlag genom förvaltningsövergripande
seminarium (bla översvämningskartering, värmekartering av Stockholm).
Miljöövervakning mark
Förvaltningen karterar historiskt förorenade områden i syfte att undanröja risker för miljö och
hälsa samt möjliggöra ökat bostadsbyggande. Kartering och miljöövervakning inom detta
område omfattar under 2015 i första hand undersökningar av ett urval som omfattar några
tiotal objekt som klassats som högt prioriterade vad gäller markföroreningar. Dessutom
sammanställs befintlig information om markföroreningar i stadens miljödatabas.
Aktiviteter:

Genomföra undersökning av markföroreningshalter i områden som klassats högt i
länsstyrelsens MIFO-arbete.

Sammanställa tidigare information om markföroreningar till miljödatabasen

Genomföra undersökning av markföroreningshalter i stadens lekparker och parker.

Sammanställa tidigare information om mark- och grundvattenföroreningar.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 40 (76)
Hälsorelaterad miljöövervakning
Tillsynen är i behov av övervakningsdata om hur barn exponeras för farliga ämnen i
förskolemiljön. En studie av detta där damm och urin kommer att analyseras kommer därför
att påbörjas i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och med
medfinansiering från Naturvårdsverket.
Påbörja hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering tillsammans med
Karolinska Institutet.

Kommunikation och lansering av resultat från rapportserien "Trafikbuller och
planering" i produktionsplaneringen för 140 000 bostäder i Stockholm.

Förvaltning och utveckling av bullerdatabasen som bland annat utgör bas för E-tjänst
buller och som verktyg i tillsynen.

Synliggöra och presentera resultat från uppdaterad bullerkartläggning.

Samla in mätdata från stadens fasta mätstationer för buller.

Uppföljning och utveckling av genomförda enkätundersökningar med syfte att öka
rekreation och tillgänglighet till och inom reservaten.

Tillgängliggöra naturreservaten genom att utarbeta ”Guide till tystnaden”
Miljöövervakning vattenmiljön
Löpande miljögiftsövervakning utförs i syfte att övervaka vattendirektivets prioriterade
ämnen (ingår i bedömning av kemisk status) samt nationella så kallade särskilda förorenande
ämnen (ingår i bedömning av ekologisk status). Övervakning av vatten och fisk bedrivs i
Årstaviken, Drevviken, Brunnsviken och Saltsjön där fiskprover tas årligen och vattenprover
månatligen. Under 2014 har en utvärdering gjorts av de resultat som erhållits hittills. Ett
förslag på nytt övervakningsprogram har tagits fram utifrån denna utvärdering och
förändringar i vattenförvaltningen. Ett nytt utökat miljöövervakningsprogram för miljögifter
för perioden 2015-2020 har tagits fram. Om medel beviljas ur central medelsreserv utökas det
löpande programmet med fler lokaler, fler ämnen och fler matriser (vatten, sediment och
biota) enligt det nya utökade programmet
Löpande övervakning av kvalitetsfaktorer som ingår i bedömning av ekologisk status utförs
enligt vattendirektivet i ett urval av stadens sjöar/vattendrag. Parametrar och platser avgörs av
preliminärt övervakningsprogram som utarbetats 2012. Ett nytt övervakningsprogram för
ekologiska kvalitetsfaktorer tas fram under våren 2015.

Genomföra löpande miljögiftsövervakning i Drevviken, Årstaviken, Brunnsviken och
Saltsjön. Övervakning av fler ämnen i fler lokaler och fler matriser enligt nytt
övervakningsprogram för miljögifter 2015-2020.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 41 (76)

Utvärdera tidigare års övervakning av ekologisk status och utifrån resultatet av detta
samordna och planera kommande övervakningsinsatser, samt ta fram nytt
övervakningsprogram.

I samverkan med Stockholm Vatten planera övervakning av fysikalisk kemiska
kvalitetsfaktorer.

Genomföra undersökningar i enlighet med övervakningsprogram för ekologiska
kvalitetsfaktorer (t.ex. fisk, vattenväxter och bottenfauna).
Redovisa rapport om miljötillståndet i Stockholm till stöd för miljöprogram och
tillsynsarbete (utveckling av miljö- och hälsoutredningen)
Samordning och framtagande av rapporten Miljön i Stockholm 2015 med syfte att beskriva
utvecklingen och bedöma miljö- och hälsotillståndet i Stockholm. Utredningen ska utgöra ett
kunskaps- och beslutsunderlag för stadens miljöarbete och ligga till grund för det nya
miljöprogrammet. Rapporten omfattar avsnitt om klimat, luft, mark, vatten, natur, bebyggd
miljö, kemikalier och miljögifter, trafik, energi, avfall och livsmedel. Rapporten kommer att
presenteras för miljö- och hälsoskyddsnämnden tidig vår 2015.
Aktivitet:

Färdigställa rapporten Miljön i Stockholm 2015.
Miljöövervakning luftkvalitet
I Stockholm mäts luftkvaliteten kontinuerligt på Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan och
Norrlandsgatan. Dessa platser fyller en viktig funktion för övervakning och jämförelse mot
miljökvalitetsnormer. Sett utifrån rådande miljökvalitetsnormer är de mest problematiska
luftföroreningarna i Stockholm partiklar mätt som PM10 samt kvävedioxid (NO2) och ozon
(O3). Halterna av ozon orsakas av intransport från andra länder vilket medför att vi inte har
lokal rådighet över dessa halter vilket vi däremot har för halterna av PM10 och NO2. SLBanalys mäter dock inte enbart de ämnen som regleras utan även t ex ultrafina partiklar och sot.
Detta krävs för att kunna kartlägga partiklars ursprung och föreslå effektiva åtgärder. Utöver
mätningar används olika spridningsmodeller för att kunna beräkna halter av olika ämnen i
stadsluften. Haltberäkningar är ett viktigt komplement till mätningar när luftkvaliteten ska
utvärderas mot gällande normer och även då åtgärders effekter ska utvärderas. Genom
framtagande av tydliga beslutsunderlag gällande halter av olika ämnen, effektiva åtgärder och
luftföroreningarnas hälsoeffekter kan miljöförvaltningen bidra till en hållbar stadsutveckling
ur luftkvalitetssynpunkt. Resultat av mätningar kan följas i realtid på Östra Sveriges
Luftvårdsförbunds hemsida, http://www.slb.nu/lvf. På denna hemsida kan ni även
kontinuerligt följa antal överskridanden av miljökvalitetsnormerna för PM10 och NO2 på
Stockholms fyra gator.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 42 (76)
Åtgärder för att minska luftföroreningshalter i staden
Till följd av beslutat åtgärdsprogram för partiklar och kvävedioxid genomför Trafikkontoret
omfattande dammbindning med på 34 gator i Stockholm. Under vinter 2014/2015 kommer
SLB-analys utvärdera effekterna av den optimerade drifthållning som genomförs av
Trafikkontoret
Aktiviteter:


SLB-analys kommer utvärdera om ersättning av sand med salt på gång- och
cykelvägar har effekt på halterna av partiklar(PM10). Detta genomförs för att avgöra
om sand som transporteras ner på gatan från gång och cykelbanor kan vara en viktig
partikelkälla.
SLB-analys kommer även utvärdera kvartersvis behandling med dammbindning för att
avgöra i vilken utsträckning PM10-halterna påverkas av damm från anslutande gator.
Erbjuda förvaltningens expertkompetens inom luftövervakningsområdet till externa
aktörer.
Uppdrag till externa aktörer genomförs som del i avtalet med Östra Sveriges luftvårdsförbund
och styrs av efterfrågan på våra tjänster. Konsekvenser på luftkvalitet utreds främst i samband
med bostadsexploatering och infrastrukturprojekt. Utredningar bidrar till en
samhällsutveckling som inte motverkar förbättringar av luftkvaliteten. Det råder även stor
efterfrågan på utvärdering av olika åtgärders effekter så att de mest effektiva åtgärderna kan
vidtas. Därutöver efterfrågas vår expertkompetens inom den miljömedicinska forskningen då
luftföroreningars hälsoeffekter ska utredas. Slutligen så bidrar vi även med vår
expertkompetens till centrala myndigheter och regeringskansliet. SLB-analys sitter
exempelvis med som expert i den statliga partikelhaltutredningen där införande av eventuell
dubbskatt avhandlas. Utredningen presenterar sitt underlag i mars år 2015.
Genomföra drift av regionalt system för övervakning av luftmiljö på uppdrag Östra
Sveriges luftvårdsförbund enligt avtal för år 2012 - 2015.
Mätningar i det regionala luftövervakningssystemet fyller en viktig funktion för Stockholm
eftersom import av luftföroreningar från andra länder mäts. Tack vare detta kan det lokala
haltbidraget från enskilda gator tas fram och behov av lokala åtgärder kan analyseras. SLBanalys driver det regionala systemet som omfattar 50 kommuner inom Södermanlands,
Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län i enligt gällande avtal. Under år 2015 kommer ny
konkurrensutsatt upphandling ske gällande driften åren 2016 – 2020.
Genomföra miljöövervakning inom området miljöns inverkan på människors hälsa
För att öka kunskapen om luftkvalitetens inverkan på människors hälsa så samverkar SLBkontinuerligt med miljömedicinska forskare. Det som kommer att studeras under år 2015 är
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 43 (76)
hälsorisker förknippade med exponering av bl.a. sotpartiklar. Detta genomförs inom ramen
för Forskningsprogrammet Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC). SLBanalys åtagande inom ramen för SCAC handlar om att kartlägga sektorsvisa utsläpp av sot,
kväveoxider (NOx), och partiklar (PM10) samt beräkna halterna och därefter exponering för
personer som ingår i sex olika kohorter där man följt vuxna med hjärt- kärl sjukdomar, barn
med allergi och astma samt mammor med olika graviditetsutfall från början av 1990-talet till
idag. Avsikten är att studera hur luftföroreningsexponeringen kan ha påverkat sjukdomsutfall
bland deltagarna i kohorterna. Dessutom ska SLB-analys beräkna framtida halter för år 2035
för att göra en riskbedömning av framtida luftföroreningspåverkan. Det geografiska området
som omfattas är Stockholms och Uppsala län.
Nämndmål:
2.1.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig
information om stadens miljösituation och miljöarbete.
Kommunicera miljösituationen i Stockholm och stadens miljöarbete via
Miljöbarometern
Genom Miljöbarometern lagras miljödata om miljösituationen i Stockholm på ett strukturerat
sätt och utgör därmed ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag för miljöarbetet. Här
redovisas resultatet av förvaltningens miljöövervakning och hur tillståndet och förändringar i
miljön utvecklas. Likaså redovisas påverkan från olika källor eller bakomliggande orsaker och
miljöarbetet relaterat till stadens miljömål. Miljöbarometern är tillgänglig via stadens
webbplats: stockholm.se/miljobarometern.
Aktivitet:

Projektledning och samordning av Miljöbarometern. Utveckling och kommunikation
av miljöstatistik och miljödata.

Anpassa och förbättra webbdesignen utifrån stadens grafiska profil. Genomföra
användartester.

Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på
Miljöbarometern.

Utveckla och anpassa vatteninformationen utifrån vattendirektivet samt förbättra
kopplingarna mellan Miljöbarometern och VISS.
Lagra och tillgängliggöra miljöförvaltningens mät- och geodata via Miljödata
Genom Miljödata lagras och tillgängliggörs miljöförvaltningens mät-och geodata via ett
internt gränssnitt för miljöförvaltningens handläggare. Mät- och geodata kan här hanteras i
tabell- och kartform. Via elektroniska tjänster kan miljöförvaltningens mät- och geodata även
levereras externt. Data som levereras externt publiceras på stadens webbportal:
open.stockholm.se
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 44 (76)
Aktivitet:

Samordna förvaltning och utveckling av Miljödata, miljöförvaltningens GISverksamhet och Öppen data.

Undersöka möjligheten till att tillgängliggöra miljödataportalen för andra
förvaltningar.
Nämndmål:
2.1.6 Genom MHN:s expertkompetens utveckla stadens miljöarbete och bidra
till att målen i Stockholms miljöprogram och andra program uppfylls och följs
upp.
Bevaka och utveckla MHN:s och stadens intressen i externa miljö- natur- och
vattenvårdssamarbeten.
Som representant för MHN och Stockholms stad deltar förvaltningen i olika externa
samarbetsformer för att utveckla arbetet och bevaka nämndens och stadens miljö- och
naturvårdsintressen. Dessa är:

Länsstyrelsens Regionala Miljömålsråd som utformar och utvärderar miljömålen på
regional nivå.

Länsstyrelsens Regionala miljömålsgrupp med uppdrag att följa upp miljöarbetet i
länet.

Miljömålsnätverket; representera Stockholms stad i Miljömålsnätverket. Nätverket
leds av Lst och KSL, och är ett beredningsorgan till Nationella miljömålsrådet.

Styrgruppen för MSL Miljösamverkan Stockholms län.

Arbetsgrupper för MSL, bl a nationellt tillsynsprojekt för skolor – ventilation och
städning.

Miljöchefsgruppen Sveriges kommuner och landsting.

Brunnsvikensamarbetet med Solna och Sundbybergs kommuner som inriktas på att
förbättra statusen i sjön. Under 2015 ska gemensamt miljöövervakningsprogram tas
fram. Arbetet leds av Solna kommun

Bällstaågruppen; Leder och samordnar det kommunövergripande samarbetet kring
Bällstaån. För mer detaljerad information se 2.3.1

Igelbäcksgruppen; representera Miljöförvaltningen i samarbetsorgan för Igelbäcken
bestående av kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och föreningar. Provtagning
enligt övervakningsprogram i samarbete med övriga kommuner.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 45 (76)

Kustvattenvårdsförbundet; representera Stockholms stad i SKVVF:s beredningsgrupp
och därmed påverka förbundets inriktning. Redovisa till MHN om förbundets
verksamhet.

Mälarens Vattenvårdsförbund; representera Stockholms stad i Mälarens
Vattenvårdsförbunds arbetsgrupp och därmed påverka förbundets inriktning.

Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund som övervakar regionens luftkvalitet.

Naturvårdsverkets referensgrupp för screening av miljögifter; deltagande i nationell
referensgrupp, ca 2 möten per år.

Regionala samverkansgrupper för vidareutveckling av analysverktyg för grönstruktur;
delta i regionala samverkansgrupper för utveckling av en länsomfattande biotopkarta
samt vidareutveckling av GIS-verktyget MatrixGreen, som stöd för bedömning av
spridningssamband i landskapet, som underlag till fysisk planering, miljöövervakning
med mera.

Stadens Naturvårdsnätverk; med fokus på miljöövervakning och åtgärdsarbete
representera miljöförvaltningen i stadens samlade forum för naturvårdsfrågor.
Medverkande förvaltningar är: miljöförvaltningen, trafikkontoret,
stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, idrottsförvaltningen, stadsmuseet och
Hässelby-Vällingby SDF.

Storstadsdialog och -samarbete om kemikalier med Malmö och Göteborg;
erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande kemikalier.

Sveriges Ekokommuner; representera Stockholm stad och samordna stadens arbete i
det kommunala nätverket och föreningen Sveriges Ekokommuner. Föreningen som
består av 97 kommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara.
Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker i ledande
ställning.

Södertörnsekologerna; representera Miljöförvaltningen i det kommunala
naturvårdsnätverket och samverkansorganet Södertörnsekologerna. I nätverket ingår,
förutom Stockholms stad, kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka,
Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö. Ordförandeskapet delas mellan
kommunerna. Verksamhetsrapporter delges MHN.

Tyresåns Vattenvårdsförbund, representera Stockholms stad i Tyresåns
Vattenvårdsförbund, arbetsgruppen med tjänstemän från berörda kommuner och
Stockholm Vatten. Medverka i framtagandet av nytt åtgärdsprogram för Tyresån
2016-2021.

Storstadsdialog och -samarbete om fysisk planering med Malmö och Göteborg;
erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande miljöfrågor i
fysisk planering.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 46 (76)

Storstadsdialog och -samarbete om stadens ljud med Malmö och Göteborg;
erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor rörande trafikbuller
samt externt industribuller.

Bullerskyddsgruppen: Stadens samlade kompetens vad gäller bullerskydd från stadens
centrala förvaltningar; Mf, Tk, SBK, Explo.

Bullernätverket i Stockholms län; Nätverk för samverkan i bullerfrågor i samarbete
mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Stockholms läns landsting
och Kommunförbundet Stockholms län.

Stadens samordningsgrupp för klimatanpassning: gruppen leds av SLK, medverkande
parter är Mf, Sbk, Explo, Tk samt SVAB. Uppdrag att under 2015 inleda framtagandet
av en klimatanpassningsplan för Stockholm.

Biogas - Öst; Ett regionalt samarbete kring biogas i Mälardalen lett av Energikontoret
i Mälardalen.

Storstadsdialog och -samarbete om energieffektiviserings- och klimatarbete med
Malmö och Göteborg; erfarenhetsutbyte med kollegor i Malmö och Göteborg i frågor
rörande energieffektivisering och klimat.

Projektledning av det regionala energi- och klimatrådgivningsarbetet med Stockholms
läns kommuner samt Håbo kommun.

Klimatkommunerna; representera Stockholm stad i det kommunala nätverket
Klimatkommunerna. Klimatkommunerna som består av 32 kommuner och ett
landsting (Stockholms län) arbetar för att Sveriges kommuner ska minska utsläppen av
växthusgaser. Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker.

Länsstyrelsens hälsoskyddsnätverk.

Medverka i VINNOVA-finansierat projekt om utveckling av bullerskärmar i
stadsmiljöer ”urbana aukustikskärmar”.

Deltagande i den statliga partikelhaltsutredningen som utreder dubbskatt.
Bidra till att utveckla nytt miljöprogram för Stockholm.
Nuvarande miljöprogram gäller till och med 2015. Ett arbete med att ta fram ett nytt
miljöprogram kommer att påbörjas under ledning av stadsledningskontoret.
Miljöförvaltningen kommer att ha en aktiv roll i detta arbete.
Aktiviteter:

Bistå i framtagandet av ett nytt stadsövergripande miljöprogram.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 47 (76)
Bidra till att målen i Stockholms miljöprogram uppfylls och följs upp.
I stadens miljöprogram 2012-2015 har MHN eget eller delat uppföljningsansvar för
huvuddelen av delmålen. Uppföljning av miljöprogrammet 2012-2015 sker årligen i ett
separat ärende till kommunfullmäktige.
Aktiviteter:


Bistå i framtagandet av en årlig redovisning av arbetet med miljöprogrammet.
Samordning, uppföljning och kommunikation av miljöprogrammets delmål som berör
MHN.
Miljösamverkan Stockholms län
Kommunerna i länet, KSL och länsstyrelsen finansierar tillsammans Miljösamverkan i Stockholms
län. Stockholm, länsstyrelsen och KSL betalar 150 000 kr per år och övriga kommuner efter storlek.
Samarbetet syftar till att skapa större likhet i bedömningarna inom tillsynen, men också
utvecklingsarbete, erfarenhetsutbyte och utbildning.
Under 2015 kommer MSL att få en mer konkret inriktning. Tanken är att inom 5-10 branscher
genomföra gemensamma tillsynskampanjer. Inom livsmedelskontrollen pågår redan ett motsvarande
arbete – särskilt när det gäller kontroll av märkning. Avsikten är också att genomföra möten för
inspektörer för de mer komplicerade tillsynsobjekten inom olika branscherna där erfarenhetsutbyte,
likriktning m m kan ske. Arbetet syftar också till att skapa nätverk för inspektörer inom olika
branscher. Till dessa möten kommer de centrala statliga tillsynsvägledningsmyndigheterna att
inbjudas. Även företrädare för berörda branscher bör inbjudas för att ge feedback på den tillsyn som
genomförts.
Den nya inriktningen inom MSL borde egentligen ske på nationell nivå i enlighet med vad nämnden
uttalade i yttrandet över Statskontorets förslag till ny organisation för den statliga tillsynsvägledningen. Förhoppningen är att det arbete som påbörjas inom MSL kan bli ett gott exempel för de
centrala myndigheterna om hur man kan utnyttja landets miljöinspektörer till att förbättra Sverige.
Stödja arbetet med miljötillsyn, klimatanpassning, miljömål, planhandläggning mm
Miljöförvaltningen utgör en expertfunktion som på eget initiativ eller på uppdrag av MHN
och kommunledningen genomför utredningar, föreslår åtgärder samt besvarar remisser som
rör miljöövervakning, miljömål, påverkan, tillståndet i miljön med mera. Exempelvis
underlag för fysisk planering, klimatanpassning, ansökningar för extern finansiering av
projekt, stöd i kemikaliearbetet samt urbana ekosystemtjänster.
Exempel på aktiviteter:

Expertfunktion vid interna och externa förfrågningar.

Bidra till att varor som säljs i staden inte innehåller farliga kemikalier däribland
allergiframkallande. Mål 1 Program för delaktighet för personer med
funktionsnedsättning 2011-2016.

Medverka i stadens arbete med klimatanpassning och framtagande av en
klimatanpassningsplan.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 48 (76)

Ta fram naturvetenskapliga underlag, bl.a översvämningskartering och kartering av
strålningstemperaturer och hälsoeffekter, i samarbete med berörda förvaltningar och
bolag. Kommunicera framtagna underlag för klimatanpassning genom
förvaltningsövergripande seminarier och på webben.

Från projekt c/o city bistå exploateringsnämnden att utveckla grönytefaktorn.

Bidra med resultat från projekt c/o-city i arbetet med att ta fram en strategi för Urbana
ekosystemtjänster i Stockholm.

Hit hör också arbetet inom Norra Djurgårdsstaden och arbetet med 140K.

Informera om miljögiftsprojekt där förvaltningen deltagit.
Nämndmål:
2.1.7 Stadens mål för hållbar energianvändning och minskad klimatpåverkan
ska uppnås
Analysera växthusgasutsläpp och ta fram underlag för utsläppsmål och strategiska
planer.
Utifrån systemanalyser sammanställer förvaltningen energistatistik och emissionsfaktorer för
beräkningar av växthusgasutsläppen inom stadens gränser. Beräkningarna omfattar utsläpp
från transportarbete och användning av el, värme, kyla och gas. Nämnden beslutade 2009 om
grunderna för beräkningarna. Förändringar i statistikunderlag förekommer och nya data
tillkommer. Beräkningsmetodiken, inom de ramar som nämnden beslutat om, vidareutvecklas
därför kontinuerligt för att förbättra kvalitén i den årliga uppföljningen av
växthusgasutsläppen till nämnden. Rapportering av utsläppen sker årligen i januarinämnden.
Förvaltningen kommer därtill att, så långt det är möjligt, ta fram en beräkningsmodell som
visar stockholmarnas faktiska klimatpåverkan, inklusive flygresor och konsumtion som sker
utanför Stockholms stad i enlighet med budgetuppdrag.
Under året kommer förvaltningen att, tillsammans med kommunstyrelsen, ta fram en färdplan
mot en fossilbränslefritt Stockholm 2040. Förvaltningen ska även medverka i
kommunstyrelsens arbete med att ta fram en strategi för att nå stadens nya utsläppsmål att
minska växthusgasutsläppen till 2,3 ton per invånare 2020. Förvaltningen kommer även att
bistå Kommunstyrelsen i arbetet med en fossiloberoende organisation till 2030.
Aktiviteter

Redovisa beräknade växthusgasutsläpp för år 2012 med prognos för år 2013 till MHN
på januarinämnden 2015 samt beräkna växthusgasutsläppen för 2013 med prognos för
2014 för redovisning till MHN på januarinämnden 2016
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 49 (76)

Medverka i Kommunstyrelsens arbete med att ta fram en färdplan mot en
fossilbränslefritt Stockholm 2040 samt en strategi för att nå stadens nya utsläppsmål
att minska växthusgasutsläppen till 2,3 ton per invånare 2020.

Bistå Kommunstyrelsen i arbetet med en fossiloberoende organisation 2030.
Bistå stadens verksamheter med stöd till energieffektiviseringsåtgärder och förnybar
energiproduktion
Energicentrum är en servicefunktion för stadens verksamheter när det gäller
energieffektivisering och solenergiproduktion. Energicentrum ger stöd till fastighetsägare för
att sänka energianvändningen med tio procent under kommande miljöprogramsperiod samt att
nå fastighetsägarnas mål i budget vad gäller solenergiinstallationer. Det utåtriktade arbetet
mot t.ex. bostadsrättsföreningar kommer att vidareutvecklas.
Aktiviteter:

Leda arbetet inom Årstasajten i EU-projektet GrowSmarter.

Fortsätta uppbyggnaden av en testbädd för solcellsinstallationer med produktionsdata
och visualisering om projektmedel beviljas från Vinnova.

Bistå verksamheter i staden vid upphandling av solenergianläggningar.

Anordna seminarier för kunskapsöverföring mellan stadens fastighetsägande
organisationer.

Genomföra förstudier och utredningar för att föra stadens energieffektiviseringsarbete
vidare.

Ge stöd till förvaltningar och bolag vid ansökan om energieffektiviseringsbidrag där
sådana möjligheter finns.

Leda arbetet med fokusgrupp energi i Norra Djurgårdsstaden och i övrigt bistå stadens
organisationer med energikompetens vid byggande av nya bostäder.

Vidareutveckla samarbetet med bostadsrättsföreningar och
fastighetsägarorganisationer.
Vara värdkommun för den regionala energi- och klimatrådgivningen samt ansvara för
den lokala rådgivningen i Stockholm
Energi- och klimatrådgivningen finansieras med statliga bidrag. I Stockholms län delas
bidraget upp i en del för regionalt arbete och en del för lokalt arbete. Förvaltningen utgör en
av tre värdkommunen för den regionala energi- och klimatrådgivningen och projektleder
samarbetet. Förvaltningen administrerar även rådgivningens gemensamma medel för
kommunikation.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 50 (76)
För den lokala energi- och klimatrådgivningen prioriteras rådgivningen till
bostadsrättsföreningar, där genomförande av energieffektiviseringsåtgärder av olika orsaker
generellt sett går mycket långsamt. Flerbostadsbeståndet består till drygt 50 procent av
bostadsrätter i Stockholm. Målet är att ge rådgivning till ca 50 bostadsrättsföreningar, vilket är
den volym det statliga bidraget räcker till.
Aktiviteter

Projektleda det regionala samarbetet för energi- och klimatrådgivning

Ge energi- och klimatrådgivning till ca 50 bostadsrättsföreningar i Stockholm.
Engagera stockholmare och verksamma i Stockholm till minskad energianvändning och
minskade utsläpp av växthusgaser
För att nå stadens mål för klimatarbetet och energieffektivisering så behövs delaktighet från
stadens invånare och verksamheter.
Klimatsmarta Stockholmare och Klimatpakten kommer att tillsammans med informationen på
webbplatsen www.stockholm.se utgöra navet i förvaltningens klimat- och
energikommunikation till allmänheten.
Klimatsmarta Stockholmare genomför löpande kommunikationsarbete i sociala medier med
mera, samt en årlig tematisk fördjupningsaktivitet för att särskilt lyfta vissa områden. Under
2015 kommer fördjupningsaktiviteten att handla om hållbar konsumtion och klimatsmart
resande till och från arbetet. Arbetet leds av en styrgrupp med representanter från
förvaltningen och SLK. Informationen på webben uppdateras regelbundet. Inom
Klimatpakten sker kommunikation med näringslivsmedlemmarna via blogg och sociala
medier samt en årlig konferens.
Aktiviteter:

Genomföra tematisk fördjupningsaktivitet kring hållbar konsumtion och klimatsmart
resande till och från jobbet.

Löpande kommunicera klimatfrågan via sociala medier,

Uppdatera appen Upptäck Stockholm

Dela ut Pingvinpriset för goda insatser inom staden för att minska energianvändning
och utsläpp av växthusgaser.

Anordna sommarjobb för skolungdomar med klimatvågen.

Informera om stadens energi- och klimatarbete på stadens webb och via övriga
kanaler.

Anordna konferens för Klimatpaktens medlemmar.

Löpande kommunicera med klimatpaktsföretagen via blogg och sociala medier.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 51 (76)

Söka flera medlemmar till Klimatpakten och följa upp nuvarande arbete för att
utveckla Klimatpakten.

Informera stadens klimat- och energieffektiviseringsarbete via www.stockholm.se.

Delta i utvecklingen av Stockholmsrummet 2.0.
Nämndmål:
2.1.8 Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller ska uppfyllas.
Öka kunskapen om stadens ljud bland boende och verksamma i Stockholm
Förvaltningen kommunicerar och tillgängliggör stadens bullerkartläggning för allmänhet och
andra intressenter. Kartläggningen låg till grund för det reviderade åtgärdsprogrammet mot
omgivningsbuller som antogs av fullmäktige 2014. Kartläggningen är ett viktigt verktyg i
nämndens tillsynsinsatser och för att öka det allmänna intresset för bullerproblemen. Den
möjliggör dessutom nationella och internationella jämförelser och pekar på behovet även av
internationellt samordnade insatser framförallt mot källåtgärder.
Aktiviteter:

Delta i utvecklingsarbetet om buller för Stockholm samt medverka i seminarier och
informationsinsatser om buller.

Bistå trafikkontoret i arbetet med en grön bullerskärm

Ingå i stadens bullerskyddsgrupp (förvaltningsövergripande expertfunktion om
omgivningsbuller)

Delta i nationell arbetsgrupp för genomförande av förordningen om omgivningsbuller.

Följa upp att åtgärder genomförs i enlighet med åtgärdsprogram för omgivningsbuller.

Kommunicera den strategiska bullerkartläggning av Stockholm som genomförts enligt
förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller.
Öka kunskapen om effektiva åtgärder mot buller genom medverkan i internationella
projekt och extern samverkan i övrigt.
För att komma tillrätta med bullerproblemen krävs många olika insatser från en mängd olika
intressenter. Kunskap om vad som kan göras behöver både öka och spridas.
Aktiviteter:

Delta i EUROCITIES arbetsgrupp för bullerfrågor.

Delta i samordningsgruppen för det regionala bullernätverket för Stockholm län.

Samverka med universitet och andra forskningsinstitutioner om buller.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 52 (76)
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.2 Transporter i Stockholm är hållbara
Under detta mål kan framför allt nämnas nämndens särskilda ansvar för stadens
miljöbilsarbete som drivs i det mångåriga projektet Miljöbilar i Stockholm. Här finns ett stort
antal planerade aktiviteter.
Nämndmål:
2.2.1 Nya personbilar som säljs i Stockholms län ska år 2015 till minst 20 %
vara miljöbilar*. Vidare ska 10 procent av nyregistrerade tunga fordon vara
miljölastbilsklassade. Försäljningen av miljöbränsle ska uppgå till 16 procent i
Stockholms län vid utgången av 2015. * Enligt den skärpta definitionen 2013
Verka för att uppnå nämndmål 2.2.1 bland annat genom att arbeta efter den av KF
antagna strategin för miljöfordon och förnybara bränslen i de delar som rör bilar och
tunga fordon i staden.
Aktiviteter:

Kommunicera 5 nyhetsbrev och www.stockholm.se/miljobilar samt vidareutveckla
miljöfordon.se.

Stärka biogasanvändningen genom att samverka med biogasaktörer.

Stötta andra aktörer inom stadens arbete för ökat genomslag för bilpooler.

Ta fram och sprida uppdaterade faktamaterial om drivmedels klimat- och
hållbarhetspåverkan.

Arbeta för att få en nationell miljölastbilsdefinition

Verka för incitament och förmåner som gynnar (eller undanröjer missgynnande av)
miljöfordon och miljöbränslen.

Verka för att under innevarande miljöprogramsperiod få till stånd 5 nya
tankmöjligheter med förnybart bränsle för tunga fordon.

Stötta trafiknämnden i deras arbete för en förbättrad godslogistik.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 53 (76)
Vara behjälplig och verka för att krav avseende miljöfordon och förnybara drivmedel
tillämpas i samband med relevanta upphandlingar i staden.
Aktiviteter:

Delta i Konkurrensverkets arbete om uppdatering av miljökrav inom områdena
transporter, fordon och drivmedel.

I samarbete med servicenämnden ta fram en mall för hur krav på fordon och
transporter bör ställas i relevanta upphandlingar i staden, samt hur dessa avtal bör
följas upp.

I samarbete med trafiknämnden utveckla gemensamma miljökrav för
entreprenadupphandlingar
Verka för att andelen elbilar växer i Stockholms stad
Aktiviteter:

Slutföra elbilsupphandlingen och sprida resultaten och erfarenheterna.

Utvärdera de 10 snabbladdningsstationer och 100 normalladdningsstationer som
staden medverkade till under år 2014.Ta fram en plan för fortsatt arbete med publika
laddmöjligheter.

Tillsammans med trafiknämnden få till stånd en demonstrationsanläggning för smart
citylogistik med elfordon

Genomföra EU-projektet E-facts med syfte att främja infrastrukturen för laddning av
elfordon.
Nämndmål:
2.2.2 Uppnå 100 % miljöbilar i stadens flotta. Uppnå att stadens biodrivmedelselbilar till 85 % tankas/laddas med miljöbränsle och att upphandlade
transporttjänster till minst 55 % utförs med miljöfordon.
Verka för att uppnå nämndmål 2.2.2 bland annat genom att arbeta efter den av KF
antagna strategin för miljöfordon och förnybara bränslen i de delar som rör Stockholms
Stads egna fordon.
Aktiviteter:

Ersätta förvaltningars och bolags merkostnader för miljöfordon inom de medel som
avsatts i budgeten.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 54 (76)

Stötta förvaltningar och bolag vid deras fordonsanskaffning och framtagande av
utbytesplaner.

Stötta förvaltningar och bolag vid uppföljning av fordonsinnehav och tankning, i såväl
ILS som till MHN.

Verka för att det finns minst 130 elbilar i stadens fordonsflotta vid slutet av år 2015.

Genomföra försök med induktionsladdning på fem elbilar i stadens flotta.

Föreslå en ny skärpt miljöbilsdefinition att gälla från och med 2016.
Nämndmål:
2.2.3 MHN ska samarbeta och utbyta erfarenheter med andra städer och aktörer
i Europa för att påverka EU-regelverket samt driva åtgärdsarbete och
utveckling framåt
Samtliga åtaganden och aktiviteter nedan visar på nämndens internationella arbete och är även
nämndens redogörelse för hur arbetet kommer att utföras för genomförande av dess EUpositionspapper.
Utveckla förvaltningens internationella miljöarbete genom att bevaka, påverka och
aktivt driva stadens intressen i organisationer, nätverk och projekt
Förvaltningen bevakar EU-frågor inom nämndens verksamhetsområde och driver staden och
nämndens intressen genom ett aktivt deltagande i stadens samarbetsorganisationer, nätverk
och projekt. Påverkansarbete i särskilda frågor bedrivs framför allt genom Eurocities
miljöforum och arbetsgrupperna: Green Areas & Biodiversity (ordförandeskap 2015) Noise,
Climate Change Energy Efficiency Air Quality, Water. Utöver detta genomför förvaltningen
punktinsatser när det gäller EU-påverkan. Förvaltningen sätter Stockholm på kartan genom att
visa upp stadens erfarenheter och goda exempel samt lär av andra städer.
Aktiviteter:

Bevaka EU-initiativ och påverka EU-regelverket inom nämndens verksamhetsområde.

Lyfta och driva stadens och nämndens intressen i Eurocitiesnätverket.

Bidra med fackkunskap när staden uppvaktar staten och EU t.ex. om behoven av
minskad användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier.

Samverka kring miljömärkning, miljönyttobedömningar och harmonisering av
miljöbilsdefinitioner och andra styrmedel på nationellt och internationellt plan.

Delta i ICLEI, Covenant of mayors, C40, Carbon Disclosure Projekt och
Klimatkommunernas nätverksarbete.

Hålla presentationer på nationella och internationella konferenser.

Ta emot studiebesök.

Leverera underlag till nationella och internationella jämförande studier.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 55 (76)

Samordna förvaltningens internationella miljöarbete och genomföra
kompetenshöjande insatser, t.ex. semiarier.

Delta i Stadens interna internationella nätverk.
Genomföra europeiska projekt för att underlätta arbetet lokalt
Aktiviteter:

Delta i minst en ny projektansökan för större demonstrationsprojekt.

Genomföra och förvalta resultaten från EU-projekten Freight Evue, E-facts,
Cleantruck, NeZeR och Clean Fleets samt tidigare utförda projekt.

Genomföra EU-projektet GrowSmarter och tillsammans med andra städer, företag och
akademi demonstrera smarta lösningar inom energieffektivisering, integrerad
infrastruktur och hållbar mobilitet.

Öka kunskapen om effektiva åtgärder mot buller genom medverkan i internationella
projekt och extern samverkan i övrigt.

Undersöka förutsättningarna att söka medel för att utveckla miljöbilssatsningarna och
energieffektivisering ur Horisont 2020.

Undersöka förutsättningar för att söka medel för att samarbeta med andra städer eller
organisationer i syfte att minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i
staden.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.3 Stockholm har ren luft och rent vatten
Under detta mål tas nämndens vattenarbete upp. Nämnden har ett omfattande ansvar för
framtagande av lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster. Andra verksamheter inom
nämnden som är relevanta för detta mål är strategi för ekosystemtjänster och
grönytekompensation, se avsnitt 1.6.2. Det samma gäller nya reservatsbildningar som tas upp
i avsnittet 2.1.1 ang tillsyn avseende miljöbalken, kap 7 samt områden. Brommas
efterbehandling behandlas under tillsynsavsnitt 2.1.1 Flygtrafik.
KF:s
årsmål
Periodicit
et
0%
tas fram av
nämnden/s
tyrelsen
År
Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som har radonhalt
under riktvärdet 200 Bq/m3 luft
58%
tas fram av
nämnd/styr
else
År
Antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft
0
tas fram av
nämnd
År
Indikator
Årsmål
Andel dubbdäck
Kommentar: Avser förvaltningens förhållanden.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 56 (76)
KF:s
årsmål
Periodicit
et
0
tas fram av
nämnd
År
83%
83 %
År
Indikator
Årsmål
Antal dygn över normvärdet för PM 10 i luft
Total fosforhalt i sjöar
Kommunfullmäktiges indikator ”total fosforhalt i sjöar” visar den andel av sjöarna där fosforhalten
uppvisar sjunkande trend. Indikatorn bör på ersättas med de indikatorer för miljöövervakning och
vattenförvaltning som föreslås i samband med KF uppdraget att ta fram effektivitetsindikatorer, dvs

Andelen vattenförekomster som uppnår miljökvalitetsnormerna för ekologisk
respektive kemisk ytvattenstatus.

Trender över utvalda ämnen som ingår i normsättningen för kemisk ytvattenstatus och
som ingår i miljöförvaltningens miljögiftsövervakning.
Nämndmål:
2.3.1 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk
vattenstatus.
Samordna och planera arbetet med framtagande av lokala åtgärdprogram för de
vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå
miljökvalitetsnormerna.
Miljöförvaltningen ansvarar för samordning, planering och i vissa fall projektledning för
framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Arbetet sker i nära
samarbete med framförallt Stockholm Vatten AB, andra kommuner samt vattensamarbeten.
Medel för att ta fram åtgärdsprogrammen kommer att sökas ur central medelsreserv.

Genomföra handlingsplanen för vatten och särskilt fokusera på framtagande av lokala
åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster samt bidra till att genomföra en
organisationsförändring för att effektivisera arbetet med åtgärder för bättre vatten.

Utifrån senaste kunskapsläge prioritera vattenförekomster för åtgärdsarbete.

Undersöka möjligheten för staden att använda Åtgärder i VISS som planerings- och
prioriteringsverktyg för åtgärdsarbetet.
Redovisa förslag till lokalt åtgärdsprogram för Bällstaån och stödja framtagandet av
åtgärder
Bällstaåns ekologiska status är dålig och miljökvalitetsnormerna för några av vattendirektivets
prioriterade ämnen klaras inte. 2014 har ett underlag till ett lokalt åtgärdsprogram tagits fram
med inriktning på konstaterade förbättringsbehov och rening/utjämning av dagvatten inom
Stockholm stad. 2015 fortsätter arbetet med utarbetande och förankring av ett förslag till
lokalt åtgärdsprogram.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 57 (76)

Komplettera framtaget åtgärdsprogram med ytterligare förslag till åtgärder för att
förbättra Bällstaåns vattenkvalitet samt ta fram en samlad kostnads/nyttoanalys för
åtgärderna.

Utarbeta en kommunikationsplan för förslag till lokalt åtgärdsprogram samt
genomföra workshop/seminarium.

Genomföra övervakning enligt miljöövervakningsprogrammet för Bällstaån samt
revidera programmet för perioden 2016-2021.

Utreda förutsättningar för gemensam dagvattenanläggning i Lunda industriområde.

Stärka/formalisera organisationen inom Bällstaåns samarbete för att effektivisera
arbetet med åtgärder.

Intensifiering av tillsyn i samarbete med miljöanalys i syfte att kartlägga verksamheter
som riskerar att påverka åns kvalitet.
Samordna, följa upp och kommunicera stadens vattenarbete enligt Handlingsplan för
god vattenstatus
Miljöförvaltningen ansvarar för samordning, uppföljning och information om stadens
vattenvårdsarbete via Miljöbarometern. Förvaltningen deltar också i genomförandet av
åtgärder tillsammans med berörda förvaltningar och Stockholm Vatten.

Samordna och informera om arbetet med Stockholms nya handlingsplan för god
vattenstatus

Bidra till implementering av stadens dagvattenstrategi genom framtagande av
vägledningsdokument för den praktiska tillämpningen av strategin.
Framtagande av årsrapport för 2011-2014.

Kommunfullmäktiges aktiviteter nedan hör till ett antal andra mål i VP 2015 men ligger här
pga. systemtekniska skäl och stadens gemensamma disposition av ILS Webb.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Exploateringsnämnden ska tillsammans med
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och miljö- och
hälsoskyddsnämnden ta fram en strategi för ekosystemtjänster och
grönytekompensation.
Kommentar: Under mål 1.6.1 finns beskrivet hur nämnden tar hand
om denna aktivitet.
2015-01-01
2015-12-31
En kartläggning av miljögifter/förorenad mark ska påbörjas på
Bromma flygplats. Enligt avtalet mellan Stockholms stad och
Luftfartsverket 2007 ansvarar Swedavia för detta. Miljöförvaltningen
ska medverka till denna kartläggning.
Kommentar: Frågor om tillsyn av Bromma finns redogörelse för
under målet om tillsyn 2.1.1 och liksom arbetet avseende förorenad
mark. Markföroreningar har även tagits upp i målet avseende
miljöövervakning 2.1.4.
2015-01-01
2015-12-31
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 58 (76)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska initiera ett tillsynsprojekt av
båtklubbar för att bristerna hos båtklubbarna ska åtgärdas.
Kommentar: I målet 2.1.1 ang tillsyn finns även båtklubbarna
upptagna.
2015-01-01
2015-12-31
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med
exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda
förutsättningarna för att göra Norra och Södra Djurgården samt
Lillsjön till naturreservat.
Kommentar: I målet om tillsyn 2.1.1 finns även arbetet med
naturområdena upptaget.
2015-01-01
2015-12-31
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, ska tillsammans med
exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden verka för att
det inrättas ett naturreservat i Rågsveds friområde.
Kommentar: I målet om tillsyn 2.1.1 finns även arbetet med
naturområdena upptaget.
2015-01-01
2015-01-31
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil
Nämnden har omfattande verksamheter inom flertalet av de områden som tas upp inom målet.
Inom arbetet med Kemikalieplanen sker inte minst ett arbete till skydd för barn och ungdomar
inom skolan och förskolan. Detta redovisas under målet 2.4.1 nedan. Inom
hälsoskyddstillsynen, mål 2.2.1 sker ett omfattande arbete för en god inomhusmiljö. Inom
tillsynen finns för bättre skötsel av återvinningsstationerna. Nämnden har ett omfattande
kommunikation i miljö- och hälsofrågor som bland annat riktar sig till stadens invånare. Här
kan nämnas arbetet med att engagera stockholmare till minskad energianvändning och
minskade klimatutsläpp, dvs målet 2.1.7 men samt även kemikaliearbetet.
Nämndmål:
2.4.1 Aktivt bidra till genomförandet av Stockholms stads kemikalieplan 20142019
Lansera kemikalieplanen och stödja dess implementering
Stadens förvaltningar och bolag har olika uttalade ansvar för genomförandet av
Kemikalieplan för Stockholm. Genom inrättandet av kemikaliecentrum ges efterfrågat stöd till
stadens verksamheter. Lanserings- och informationsarbetet innebär att berätta om planen och
det stöd kemikaliecentrum erbjuder för verksamheter i staden och för omvärlden.
Som stöd för genomförandet ska ett vetenskapligt råd inrättas, bestående av ledande forskare
och experter inom olika områden av betydelse för stadens arbete med kemikalier.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 59 (76)
Aktivitet:

Lansera och informera om kemikalieplanen och kemikaliecentrum

Etablera kontakt med ledande forskare i ett vetenskapligt råd
Ge stadens verksamheter stöd och kompetensutveckling inom området kemikalier i
varor och produkter
Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 beskriver hur staden ska bedriva ett kvalificerat
arbete med att undvika farliga kemikalier i alla stadens verksamheter. Kemikaliecentrum
kommer att stödja verksamheterna i genomförandet av planen genom att utifrån sin
sakkompetens erbjuda stöd och vägledning. Det innebär bland annat att erbjuda seminarier
och utbildningar till nyckelgrupper, att hjälpa till att formulera och följa upp kemikaliekrav på
byggmaterial och i upphandlingar, erbjuda stöd i val och substitution av kemiska produkter
och att erbjuda tillsynen hjälp med riskbedömning och prioriteringar. Dessutom kommer vi att
delta i Konkurrensverkets utveckling av kemikaliekriterier för upphandling inom bland annat
förskoleområdet och i Byggvarubedömningens kriteriearbete. Arbetet görs i samarbete med
andra städer, bland annat Göteborg och Malmö.
Aktiviteter:

Ge stöd och kompetensutveckling inom området kemikalier i varor och produkter

Stödja serviceförvaltningen i att teckna ramavtal om system för kemikalieregister
Stödja stadsdelarnas och SISABs arbete med kemikalier på förskolor
Ett särskilt fokus i Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 ligger på att minska barns
exponering för farliga ämnen. Förskolan blir därför en viktig fråga att arbeta med.
Stadsdelarna och SISAB är nyckelaktörer här i sina roller som verksamhetsutövare respektive
fastighetsägare för en stor del av stadens förskolor.
Aktiviteter:

Ta fram en mall för lokala handlingsplaner för stadsdelarna

Hålla utbildningar för stadsdelarnas personal

Utveckla en webb-utbildning för förskolepersonal

Stödja SISABs arbete för en giftfri skolmiljö

Medverka i Konkurrensverkets framtagande av kriterier för Giftfri förskola

Påbörja hälsorelaterad miljöövervakning inriktad på barns exponering
Stödja tillsynen på förskolor med avseende på kemikalier
Kemikalier är ett prioriterat område i tillsynen på förskolor. Kemikaliecentrum kommer att bistå med
metoder och checklistor för att kontrollera förekomst av farliga ämnen i varor och material i
förskolemiljön. Tillsynen är också i behov av övervakningsdata om hur barn exponeras för farliga
ämnen i förskolemiljön. En studie av detta där damm och urin kommer att analyseras kommer därför
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 60 (76)
att påbörjas i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och med
medfinansiering från Naturvårdsverket.
Aktiviteter:

Utveckla metod och checklista för kontroll av förekomst av farliga ämnen i varor och
material

Påbörja hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering
tillsammans med Karolinska Institutet
Kommunicera om kemikalier med medborgare och verksamhetsutövare
Genom olika kommunikationsinsatser får stadens verksamhetsutövare och konsumenter ökad
kunskap om kemikalier. Stockholms kemikalieforum som sedan flera år drivs i samarbete
med Svensk handel utvecklas till att omfatta fler branscher.
Aktiviteter:

Ta fram en årlig plan för kommunikationsaktiviteter

Utveckla Stockholms kemikalieforum

Ta fram en utställning om kemikalier i vardagen i samarbete med Stockholm Vatten
och stadsdelsförvaltningar.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med
stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns
exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor inom ramen
för kemikalieplanen
2015-01-01
2015-12-31
Nämndmål:
2.4.2 Snabb och effektiv service
Detta mål hör till tillsynen och tar upp servicen till allmänheten. Detta görs framförallt genom
de punktlighetsmål som beskriver hur snabbt man får hjälp i vissa ärenden vid kontakter med
nämnden.
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Indikator
Årsmål
Handläggning av värmepumpansökningar ska påbörjas senast efter
5 arbetsdagar.
95%
Tertial
Påbörja utredning om misstänkta matförgiftningar inom ett dygn
80%
Tertial
Respons på klagomål lämnas och kontakt med utpekad
störningskälla tas inom två veckor.
95%
Tertial
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 61 (76)
KF:s inriktningsmål:
3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm
Nämnden bidrar till ett väl fungerande samhälle och en attraktiv miljö både för boende och
företagande. I ett större perspektiv bidrar därför MHN till attraktiv stad som har goda
utvecklingsmöjligheter. Nämnden har visat på god budgethållning och bevakar noga den
ekonomiska utvecklingen under året.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
3.2 Företag väljer att etablera sig i Stockholm
Effektiva och väl fungerande kontakter med väl fungerande myndigheter hör till Stockholms
konkurrensfördelar. Nämnden har mycket stora kontaktytor ut mot företagen och har en hög
prioritering av servicen. Att detta har givit resultat visar mycket goda omdömen från
företagen i olika undersökningar, tex. resultaten från NKI (NöjdKundIndex) som trendmässigt
har stigit.
Sannolikt är Stockholms goda miljö en konkurrensfaktor när det gäller företagsetableringar,
likaväl som en utvecklad miljöprofil hos företag, kan vara en konkurrensfördel för dessa.
Nämndmål:
3.2.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög
professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden
Nämnden har en hög prioritering av den professionella nivån på sin myndighetsutövning och service
till företagen. Målen följs framförallt upp genom punktlighetensmålen för tidsåtgång vid vissa ärenden
och genom den årliga NKI-undersökningen (NöjdKundIndex) som ger en utförlig bild av hur förtagen
uppfattar tillsyns- och kontrollverksamheten.
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Indikator
Årsmål
Behandla anmälningar enligt miljöbalken inom sex veckor
90%
Tertial
Företagen uppfattar inspektörerna som professionella
NKI=70
År
Miljörapporter besvaras senast 30 juni.
95%
Tertial
Påbörja prövning av inkomna ansökningar inom livsmedelskontroll
om registreringar eller godkännande inom 14 arbetsdagar.
90%
Tertial
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 62 (76)
KF:s mål för verksamhetsområdet:
3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva
Nämnden har en högt specialiserad verksamhet vilket påverkar möjligheten att erbjuda
sommarjobb och praktikplatser. Samverkan med arbetsmarknadsnämnden kan ev. ge ökad
klarhet i möjligheterna härvidlag.
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av
de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar
4
500 st
Tertial
Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi
10
5100 st
År
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att i samverkan med
stadens nämnder och bolag genomföra ett utvecklingsarbete med
syfte att stadens praktikplatser ska anpassas till de behov som finns
hos jobbtorgens aspiranter. Stadens nämnder och bolag ska
medverka i denna samverkan och i arbetet med att bereda
aspiranterna praktiktillfällen
2015-01-01
2015-12-31
Nämnderna ska möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar och
lärlingsanställningar inom sina verksamheter
2015-01-01
2015-12-31
KF:s mål för verksamhetsområdet:
3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har efter tidigare års kraftiga minskningar av nettobudgeten
nu ett effektiviseringsarbete i form av fortlöpande vardagsrationaliseringar. Administrativa
rutiner förenklas och nya lösningar övervägs ständigt för att dra ner kostnaden samtidigt som
lika mycket eller mer arbete utförs inom nämndens uppdrag. Ett redskap för detta är Lean.
Frågor om kostnaderna för att bedriva verksamheten är ständigt aktuella eftersom detta har
samband med de totala prioriteringarna och möjligheten att bedriva verksamheten. Köp av
tjänster övervägs när det är effektivt. Nämnden är uppmärksam på när det går att finansiera
projekt och verksamheter genom externa bidrag vilket möjliggjort mycket av
utvecklingsinsatserna.
Nämndens budget har några osäkerheter varav kan nämnas slutredovisningen av projektet
Hållbara Järva och Elbilsupphandlingen. Under projektet Hållbara Järva har det uppstått en
del avvikelser samt i vissa fall svårigheter att uppnå uppsatta mål. Boverket, som ansvarar för
uppföljningen av projektet har inte redovisat hur de kommer att bedöma dessa ändringar och
hur det kan påverka ersättningen till staden. En bedömning är dock att risken kan ligga i nivån
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 63 (76)
1,7 mnkr och besked om denna fråga erhålls under 2015. Därtill finns en osäkerhet om
elbilsupphandlingen som staden driver tillsammans med Vattenfall. Där motfinansieras
projektet bland annat av de fordon som köps i projektet. Eftersom antalet avropade fordon
understiger budgeten så kan detta innebära ett bortfall motsvarande 2,9 mnkr varav stadens
del är hälften av detta.
Förvaltningen arbetar aktivt för att minimera dessa risker och har sedan förra året lyckats
minska risken för BEST och BiogasMax projekten eftersom EU revisionen givit staden rätt i
huvuddelen av de synpunkter som staden hade tidigare. På motsvarande sätt kommer de nya
riskerna försöka minimeras.
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Administrationens andel av de totala kostnaderna
17%
minska
År
Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen
0 st
tas fram av
nämnden
År
Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar
100%
100 %
Tertial
Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar
100%
100 %
Tertial
Nämndens prognossäkerhet T2
100%
+/- 1 %
År
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i verksamhetsplan 2015
klargöra hur den kommer att genomföra det verksamhetsspecifika
EU-positionspappret den har antagit i enlighet med policy om EUpolitik med påverkan på Stockholm och stockholmarna
2015-01-01
2015-12-31
Nämndmål:
3.5.1 Bibehålla en hög intäktsfinansieringsgrad
Resursanvändning
Budget 2015
Under 2014 gjordes en sedvanlig taxeöversyn. Taxan är i linje med lagstiftarens intentioner om
självkostnadsfinansiering av tillsynen. Beräkningen av taxan har inom ramen för årets taxearbete
kvalitetssäkrats genom en kontrollräkning som utgått från de totala kostnadsmassorna för tillsynen
istället för kostnaderna nedbrutna per inspektör. Detta alternativa sätt att räkna har visat sig ge närmast
exakt samma resultat som det traditionella beräkningssättet. I den årligt återkommande jämförelsen
mellan ett tiotal miljöförvaltningar i Stockholms län framgår att Stockholms miljöförvaltning har en
hög självkostnadsfinansiering både vad gäller Miljöbalken och kontrollen enligt
livsmedelslagstiftningen.
Under 2012 finns en nedgång i självfinansieringsgraden för miljöbalkstillsynen som beror på minskad
efterfrågan på tillstånd för bergvärmepumpar. Under 2013 överfördes resurser till
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 64 (76)
fastighetsägartillsynen. Tillsynen inom detta område effektiviserades och bidrog därmed till en ökad
självfinansieringsgrad för 2013. Hälsoskydds prognos för 2014 är något lägre än budget pga. heltidsoch deltidssjukskrivningar som har resulterat i lägre intäkter men högre kostander.
Livsmedelskontrollen prognostiserar den högsta självfinansieringsgrad sedan 2006. Självfinansierings
grad på 87 % beror på att avdelningen lyckades utföra fler timmar trots en del sjukfrånvaro och
föräldraledigheter. Budget för 2015 ligger på en mer hållbar nivå, dvs. 84 %. Självfinansieringsgraden
för miljöbalkstillsynen är också något lägre för år 2015 eftersom avdelningarna har fått utökat
rambudget för icke-debiterbar tillsyn för särskilt prioriterade områden.
Självfinansieringsgrad inkl OH för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll 2006 - 2015
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
B 2014
P 2014
B 2015
Intäkter
n/a
n/a
18 659
21 582
20 855
21 864
21 501
24 662
25 508
25 283
28 241
Kostnader inkl. OH
n/a
n/a
27 438
29 042
30 725
33 145
35 081
36 875
37 060
38 702
42 704
Netto HS
n/a
n/a
8 779
7 460
9 870
11 281
13 580
12 213
11 552
13 419
14 463
Självfin.grad HS
n/a
n/a
68%
74%
68%
66%
61%
67%
69%
65%
66%
n/a
n/a
13 947
14 615
14 269
14 500
14 874
14 859
14 492
14 572
15 243
Kostnader inkl. OH
n/a
n/a
22 746
20 682
20 864
22 046
22 661
20 512
19 904
21 057
21 513
Netto PoM
n/a
n/a
8 799
6 067
6 595
7 546
7 787
5 653
5 412
6 485
6 270
Självfin.grad PoM
n/a
n/a
61%
71%
68%
66%
66%
72%
73%
74%
71%
Intäkter
n/a
n/a
32 606
36 197
35 124
36 364
36 375
39 521
40 000
39 855
43 484
Kostnader inkl. OH
n/a
n/a
50 184
49 724
51 589
55 191
57 742
57 387
56 964
59 759
64 217
tkr
Miljöbalkstillsyn
(MB)
Hälsoskydd
Plan och Miljö
Intäkter
n/a
n/a
17 578
13 527
16 465
18 827
21 367
17 866
16 964
19 904
20 733
40%
43%
65%
73%
68%
66%
63%
68%
70%
68%
68%
n/a
n/a
25 174
31 063
31 169
31 888
35 714
36 347
38 078
40 407
40 750
Kostnader inkl. OH
n/a
n/a
34 952
37 960
36 676
37 993
42 830
42 127
45 598
46 330
48 480
Netto Livs
n/a
n/a
9 778
6 897
5 507
6 105
7 116
5 780
7 520
5 923
7 730
47%
63%
72%
82%
85%
84%
83%
86%
84%
87%
84%
Intäkter
n/a
n/a
57 780
67 260
66 293
68 252
75 868
78 078
80 262
Kostnader inkl. OH
n/a
n/a
85 136
87 684
88 265
93 184
Netto MHN tillsyn
n/a
n/a
27 356
20 424
21 972
24 932
72 089
100
572
28 483
44%
52%
68%
77%
75%
73%
72%
77%
76%
77%
Netto MB
Självfin.grad MB
Livsmedelskontroll
Intäkter
Självfin.grad Livs
MHN tillsyn
MHN tillsyn
99 514
23 646
84 234
112
102 562 106 089
697
24 484 25 827 28 463
stockholm.se
75%
Tjänsteutlåtande
Sid 65 (76)
Nämndens ekonomiska förutsättningar
Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram som uppgår till 186,1 mnkr i kostnader och
93,1 mnkr i intäkter, dvs. en nettobudget om 93,0 mnkr. Felskrivning i budgeten om 5,4 mnkr
förväntas justeras i samband med avstämningsärendet och därmed blir nämndens nettobudget 98,4.
Förvaltningen har planerat efter den aviserade nettobudgeten, dvs. 98,4 mnkr. Jämfört med KFs
budget för 2014 som beslutades i oktober 2013 ökar nettobudgeten med 15,1 mnkr. Under 2014 fick
nämnden budgetjusteringar om 1,8 mnkr som inte tas med till 2015.
Kommunfullmäktiges budget innebär satsningar inom några områden till ett bruttobelopp om 24,5
mnkr. Samtidigt finns effektiviseringskrav om 6,4 mnkr och intäktsökning om 3 mnkr.
Satsningarna utgörs av medel för tillsyn (10,0 mnkr), giftfri förskola (3,0 mnkr), Elbilsupphandling
(1,5 mnkr), Energicentrum (2,0 mnkr), Ökad insatser för information och kunskapsförsörjning (5,0
mnkr), nytt miljöprogram (2,0 mnkr) samt samverkan ekosystemtjänster och grönyteplanering (1,0
mnkr).
Nämndens resurser måste disponeras på effektivast möjliga sätt vilket medför behov av
ständiga anpassningar och denna utveckling drivs på av kostnadsutvecklingen och
effektiviseringskraven i budget. Det är viktigt att framhålla att detta effektiviseringskrav
måste nämnden klara inom den del av budgeten som inte är tillsyn eftersom tillsynens
effektivisering har redan har diskonterats genom taxeöversynen. Den kvarvarande
kostnadsmassan blir då begränsad att kunna utföra besparingar i och dessa kommer att slå
hårdare än om hela kostnadsbudgeten kunde omfattas.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska år 2015 fortsätta fokusera på kärnverksamheten, dvs.
tillsynen, med hög självfinansieringsgrad inom detta område.
Tabellen nedan visar nämndens intäkter och kostnader i detalj per kostnadsslag med särskilt
fokus på tillsynsområdet. Tabellen visar bland annat på en fortsatt ökning av tillsynsrelaterade
intäkter för 2015. Övriga intäkter minskar vilket förklaras av minskade aktiviteter inom
utveckling av e-tjänster samt övriga projekten. De befintliga övriga intäkterna består till
största delen av medel för projektet Hållbara Järva, energirådgivning, projekt Testbädd
solceller och MSL. Kostnaderna för Volvo IT ingår i Tele- och datakostnader från 2015.
Lokalkostnaderna minskar år 2015 eftersom lokalanpassningar för Kemikaliecentrum om 1,3
mnkr slutfördes under 2014. Personalkostnaderna ökar till följd av lönekostnadsökningar och
förstärkningar inom tillsyn, planarbete och miljöövervakning inkl. satsning på
Kemikaliecentrum.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 66 (76)
MHN intäkter/kostnader 2010-2015
Intäkter
Fasta årliga avgifter, MB
Timdebitering, MB
Ansökning/Anmälan, MB
Undersökning, MB
S:a intäkter, MB
Fasta årliga avgifter, Livs
Extraordinära avgifter,
Livs
Registrering, Livs
Godkännanden, Livs
1:a årliga, Livs
S:a intäkter, Livs
Övriga tillsynsintäkter
S:a tillsynsintäkter
SLB-analys
Miljöbilar
Övriga intäkter
S:a intäkter
Kostnader
Personal
Konsult/köpta tjänster
Lokaler
Utbildning och
konferenser
Resor
Bilbidrag/bidrag
Kontor
Information
Fordon
Inventarier
Tele/Data
Frisk/hälsovård
Övriga
personalkostnader
Avgifter
Kundförluster
Volvo IT*
Övrigt
S:a kostnader
Netto
2010
19,0
9,2
5,1
0,7
34,0
25,1
2011
20,1
8,2
5,6
0,1
34,0
26,2
2012
20,7
10,3
4,3
0,1
35,4
28,9
2013
23,0
10,3
4,8
0,0
38,1
28,9
B 2014
24,3
11,7
4,3
0,0
40,3
32,8
P 2014
23,8
10,1
4,8
0,2
38,9
33,2
B 2015
24,7
13,4
4,2
0,0
42,3
33,8
1,6
2,9
0,0
1,5
31,1
0,8
65,9
7,2
4,3
13,9
91,4
1,4
2,8
0,0
1,4
31,8
1,2
67,0
7,5
2,8
12,7
90,0
1,3
2,6
0,1
2,5
35,4
1,0
71,8
8,5
3,6
9,2
93,1
1,6
3,1
0,0
2,6
36,3
1,2
75,6
8,1
2,0
8,7
94,5
1,3
2,9
0,0
2,2
39,2
0,9
80,4
9,7
8,2
13,9
112,2
1,5
3,0
0,0
2,7
40,4
1,4
80,7
9,8
8,8
14,0
113,2
1,5
3,0
0,0
2,5
40,8
1,2
84,2
7,9
6,5
5,8
104,5
101,5
18,4
11,1
106,8
19,1
11,4
112,0
17,8
11,9
113,9
18,3
12,1
124,1
26,5
14,8
123,1
24,3
13,9
134,7
20,2
13,2
1,5
1,5
3,3
2,6
0,9
0,8
0,7
3,6
0,4
1,3
1,0
2,3
2,4
0,6
1,0
1,9
4,9
0,6
2,9
1,4
5,3
2,4
0,7
1,3
0,7
4,7
0,7
2,6
0,9
3,6
3,2
0,5
0,7
0,7
6,4
0,5
2,5
1,4
3,0
2,9
0,9
1,7
1,1
9,9
0,6
3,1
1,4
3,4
3,9
0,3
0,7
0,7
10,4
0,9
2,8
1,5
6,4
3,1
0,2
0,8
1,1
11,9
0,7
1,3
1,8
0,0
1,3
2,6
153,2
-61,8
2,7
1,8
0,4
3,0
1,6
162,8
-72,8
1,6
2,0
0,5
3,2
3,8
172,8
-79,7
1,2
2,2
0,5
3,0
2,8
173,1
-78,7
1,7
2,0
0,3
2,9
1,1
197,3
-85,1
1,5
2,1
0,6
3,3
2,3
196,1
-82,9
1,2
2,1
0,6
0,0
2,2
202,9
-98,4
*Från 2015 ingår Volvo-It i Tele- och data kostnader
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 67 (76)
Nedan redovisas intäkter och kostnader per avdelning för år 2013-2015.
Intäkter och kostnader per avdelning
(tkr)
Utfall 2013
Plan och miljö, Intäkter
Budget 2014
Prognos 2014 Budget 2015
-23 182
-32 112
-33 771
-25 243
Plan och miljö, Kostnader
52 656
60 253
60 308
58 745
Netto
29 474
28 141
26 537
33 502
-24 622
-25 883
-25 283
-28 241
29 363
30 001
31 005
34 297
4 741
4 118
5 722
6 056
-36 347
-39 379
-40 407
-40 750
Livsmedelskontroll Kostnader
34 153
38 177
37 720
40 031
Netto
-2 194
-1 202
-2 687
-719
-713
-540
-555
-840
Miljöanalys, Kostnader
13 571
16 385
16 477
19 361
Netto
12 858
15 845
15 922
18 521
SLB Intäkter
-8 149
-9 700
-9 750
-7 900
SLB Kostnader
13 608
14 895
14 845
14 401
5 459
5 195
5 095
6 501
-702
-627
-537
-487
FC och nämnd *Kostnader
6 013
7 928
8 229
8 522
Netto
5 311
7 301
7 692
8 035
-685
-4 006
-3 079
-1 010
Verksamhetsstöd Kostnader
17 125
22 888
20 746
20 374
Netto
16 440
18 882
17 667
19 364
-50
0
0
0
Gem. kostnader Kostnader
6 661
6 820
6 952
7 140
Netto
6 611
6 820
6 952
7 140
-94 450
-112 247
-113 382
-104 471
173 150
197 347
196 282
202 871
78 700
85 100
82 900
98 400
Hälsoskydd Intäkter
Hälsoskydd Kostnader
Netto
Livsmedelskontroll Intäkter
Miljöanalys , Intäkter
Netto
FC och nämnd *Intäkter
Verksamhetsstöd Intäkter
Gem. kostnader Intäkter
Totalt
Intäkter
Kostnader
Netto
* Inkl. MSL
Nettobudget 2015 inkluderar aviserad budgetjustering som följd av feskrivning i KF-budget.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 68 (76)
Ansökan om budgetjusteringar avseende naturreservat
1. Ansökan om budgetjustering för skyddsinsatser för groddjur i Kyrksjölötens och
Judarskogens naturreservat samt undersökning av kryptogamfloran i flera reservat
Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,4 mnkr ur central medelsreserv 2 avseende
medel avsatta för skötsel av naturreservat, för fortsatta insatser till skydd av groddjur i
Kyrksjölötens och Judarskogens naturreservat samt för undersökningar av kryptogamfloran i
flera naturreservat. Inga satsningar finns att tillgå i ordinarie budget för denna verksamhet.
Ansökan avser medel för att återinplantera den EU-skyddade arten större vattensalamander
och följa upp dess reproduktionsframgång i Kyrksjölöten, förbättra dess lekhabitat i
Judarskogen samt undersöka kryptogamfloran i flera reservat. Kostnaden avser huvudsakligen
konsult- och entreprenörskostnader för dessa åtgärder. Insatserna innebär delvis samarbete
med Bromma stadsdelsförvaltning och bedöms kunna avslutas under 2015.
2. Ansökan om budgetjustering för att följa upp, utveckla och samordna kommunicering
av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande natur- och kulturreservat
Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,3 mnkr ur central medelsreserv 2 avseende
medel avsatta för förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat, för att följa upp, utveckla
och samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande
natur- och kulturreservat. Inga satsningar finns att tillgå i ordinarie budget för denna
verksamhet. Insatserna innebär samarbete med i första hand berörda stadsdelsförvaltningar
och Idrottsförvaltningen och bedöms kunna avslutas under 2015.
Ansökan avser medel för att på olika sätt förbättra tillgänglighet till och inom stadens
samtliga befintliga och tillkommande natur och kulturreservat genom att

Följa upp genomförda enkätundersökningar i reservaten 2014. Här handlar det om att
göra ytterligare analyser och ev. enkätundersökningar/besöksräkningar samt att ta fram
rapporter med analyser och åtgärdsförslag. Ev. kan konkreta åtgärdsförslag bekostas.
Kostnad för konsulthjälp ca 150 tkr.

Utveckla och samordna stadsdelarnas skötsel av stadens skyddade områden. Här
handlar det om att anordna 1-2 reservatsdagar under 2015 för berörda förvaltare, varav
en med tema gräsmarksskötsel. Konsulthjälp för att erbjuda skötselrådgivning
specifikt för gräsmarksskötsel i prioriterade reservat. Kostnad ca 80 tkr.

Utveckla och samordna kommunikation kring stadens skyddade områden. Detta
innebär konsulthjälp för att vidarutveckla ”Guide till tystnaden” och/eller bekosta
engånganslutning samt konsulthjälp till ”Naturkartan” för ”Guide till tystnaden”.
Kostnad ca 80 000 kr.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 69 (76)
Framtagande av lokala åtgärdsprogram och genomförande av fysiska åtgärder i
prioriterade vattenförekomster under 2015
Genom implementeringen av vattendirektivet i miljöbalken har kommunerna fått en nyckelroll i att
genomföra och driva på arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Miljöförvaltningen har
tagit fram ett förslag till handlingsplan som pekar ut vägen mot att uppnå god vattenstatus i
Stockholms vattenförekomster enligt vattendirektivet. Syftet med planen är att visa hur vattenarbetet
behöver utvecklas för att få ett tydligt fokus på operativa åtgärder. En central del är att utarbeta lokala
åtgärdsprogram. Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus ligger för beslut i KF.
Framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster bör utgå från de erfarenheter
som vunnits inom pilotområdet Bällstaån. Utökade resurser behövs för att ta fram de underlag som
behövs till åtgärdsprogrammen.
Enligt SLKs anvisningar för VP 2015 kommer medel att kunna sökas från Central medelsreserv 2 för
genomförandet av insatser enligt Handlingsplan för god vattenstatus. KFs beslut om Handlingsplanen
för god vattenstatus, måste dock avvaktas för närmare besked om ansökan. Idag kan nämnden se att en
ansökan kan uppgår till cirka 6,8 mnkr och omfatta nedanstående områden:
 Framtagande av lokala åtgärdsprogram för sju prioriterade vattenförekomster 3, 8 mnkr
 Utökad miljögiftsövervakning 2,2 mnkr
 Undersökning av förekomst av giftig båtbottenfärg 0,8 mnkr
Investeringar
För år 2015 uppgår nämndens investeringsutgifter till 0,8 mnkr vilket fördelas som kostnad på flera år.
Investeringarna avser i sin helhet utrustning för SLB-analys.
Budgetjusteringar

Ansökan om budgetjustering med minskade intäkter pga av felskrivning avseende
budgeterade intäkter för tillsyn i KFs budgetförslag (5,4 mnkr).

Ansökan om budgetjustering för ökade kostnader för skyddsinsatser för groddjur i
Kyrksjölöten och Judarskolgens naturreservat samt undersökning av kryptogamfloran
i flera reservat (0,4 mnkr).

Ansökan om budgetjustering för ökade kostnader för att följa upp, utveckla och
samordna kommunicering av rekreationsvärden i stadens befintliga och tillkommande
natur- och kulturreservat (0,3 mnkr).
Omslutningsförändringar
Totalt begärs 16,7 mnkr i omslutningsförändringar enligt nedan:

Tillsyn 4,0 mnkr; Ökade intäkter och kostnader inom tillsynen som följd av volym
och taxeförändringar.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 70 (76)

MSL 1,3 mnkr; Extern finansiering av Miljösamverkan i Stockholms län som
miljöförvaltningen projektleder.

Miljöbilsprojekten 6,5 mnkr; EU:s bidrag för miljöförvaltningens kostnader för
miljöbilsprojekten.

Miljöövervakning 0,3 mnkr; Ökade intäkter och kostnader för SLB:s verksamhet.

Utveckling av e-tjänster 1,5 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för
projektet.

Regional energirådgivning 1,5 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för
den regionala energirådgivningen.

Energi- och klimat 0,6 mnkr; Extern finansiering av energi- och klimatarbetet.

Miljöövervakning 0,4 mnkr; Ökade intäkter och kostnader för luftmätningar.

Övrig projektverksamhet 0,9 mnkr; Extern finansiering för ökade kostnader och
intäkter för flera mindre projekt.
Övrigt
Särskilda redovisningar
Uppdrag att formulera nämndindikatorer som mäter effektiviteten
Stadens nämnder fick i VP 2014 uppdraget att formulera indikatorer som mäter effektiviteten i
respektive verksamhet. Nämndens olika indikatorer har presenterats under respektive verksamhet.
Nedan framgår en sammanställning av de indikatorer som formulerats. Förvaltningen tolkar uppdraget
som att det är relevant med både med indikatorer som visar på miljönyttan och sådana som visar
kostnadseffektiviteten. Nämnden har använt sig av redan befintliga mätetal/nyckeltal. Nya mätetal ska
kunna motiveras därigenom att de tillför kärnverksamheten nytta i form av styrning och uppföljning.
Nedan finns en förteckning med förlag till indikatorer som tagits fram. Flertalet indikatorerna som
avser livsmedelskontrollen finns utlagda i VP under avsnittet som behandlar livsmedelskontroll, för
dessa har angivits under vilket mål de sorterats in. För andra indikatorer har målvärden ännu inte
kunnat tas fram och dessa återges endast nedan. I vissa fall saknas målvärden som måste tas fram
senare. Indikatorerna måste för övrigt inte ha målvärden för att vara meningsfulla. Bara det att de finns
och medverkar till att verksamheten följs upp och utvärderas har ett värde i sig.

Självfinansieringsgrad, Miljöbalken

Självfinansieringsgrad, Livsmedelslagen.

Andel verksamhetsutövare med tillsyn, Hälsoskydd.

Andel verksamhetsutövare med tillsyn, Miljöskydd.

Andel verksamhetsutövare med tillsyn, Livsmedelskontroll.

Andel underkända kontroller som behöver följas upp med extra kontroll.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 71 (76)

Andelen vattenförekomster som uppnår miljökvalitetsnormerna för ekologisk respektive
kemisk ytvattenstatus

Trender över utvalda ämnen som ingår i normsättningen för kemisk ytvattenstatus och som
ingår i miljöförvaltningens miljögiftsövervakning.

Data över trend från miljöförvaltningens luftövervakning jämfört mot miljökvalitetsnormer för
god luftkvalitet.

Externfinansieringsgrad för projekt.

Säker nedkylning av livsmedel på restauranger Mål 2.1.1

Säker allergikost på förskola/skola. Mål 2.1.1

Spårbart nötkött i livsmedelskedjan. Mål 2.1.1

Säkra kosttillskott. Mål 2.1.1

Redlighet och riktighet. Mål 2.1.1

Säker märkning av livsmedel. Mål 2.1.1
Aktiviteter för ökad delaktighet
Nämnden har sedan tidigare formulerat aktiviteter för ökad delaktighet för funktionshindrade.
Dessa aktiviteter finns integrerade med arbetet på olika avdelningar och ingår i det långsiktiga
arbetet. Genom kontakter med funktionshinderrådet under året finns en pågående dialog om
utveckling.
Plan för upphandling
Nämnden lämnar ingen bilaga ”Plan för upphandling” enligt SLKs anvisningar eftersom
någon upphandling över tröskelvärdet som avses inte är aktuell under 2015. Dessutom finns
inte heller något verksamhets- eller entreprenadavtal.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 72 (76)
Nämndmål:
3.5.2 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer
Miljö och hälsoskyddsnämnden arbetar systematiskt för att effektivisera verksamheten och
höja kvalitén på förvaltningens interna processer. Metoder som används är ökad digitalisering,
utveckla e-tjänster, modernisering av ärendehanteringssystemet Ecos, klarspråksarbete,
kompetensutveckling, processkartläggningar och Lean.
Miljöförvaltningen påbörjar 2015 ett förvaltningsgemensamt systematiskt arbete för att
påskynda digitaliseringen av förvaltningens ärende- och informationshantering. Syftet är att i
högre utsträckning använda sig av digitalisering som ett redskap för att nå förvaltningens
verksamhetsmässiga mål. Det handlar t.ex. om att öka tillgängligheten till förvaltningens
information, höja kvalitén i våra tjänster samt att förenkla och effektivisera arbetet. Samtliga
avdelningar har fått i uppgift att identifiera processer som kan digitaliseras.
Målen är att:
•
•
•
•
•
•
Alla ärenden finns digitalt.
Att all information finns digitalt.
Förvaltningens ärenden och information är tillgängliga från vilken plats som helst och
vid vilken tidpunkt som helst.
Förvaltningen har digitala ärende- och informationsflöden från början till slut.
Förvaltningen strävar efter att kommunicera digitalt med medborgare, företagare,
andra förvaltningar och myndigheter.
Arbetet utförs digitalt inom förvaltningen.
Insatser görs för att få fler att använda befintliga e-tjänster, utveckla dem, konsolidera
arbetssättet och säkerställa att möjliggjorda effektiviseringar genomförs. Möjligheten att
utveckla fler e-tjänster och appar undersöks.
2015 går förvaltningen in i ett intensivt arbete med att förnya förvaltningens
ärendehanteringssystem ECOS. Fyra delprojekt ingår, genomgång av processer, registervård,
e-arkivering av ärenden samt genomgång av teknik och integrationer. Förnyelsen möjliggör
effektiviseringar och modernare arbetssätt. Framför allt underlättas mobilt arbete. Det är det
största IT-projektet på 10 år och kräver insatser från många anställda.
Förvaltningens information på webben, i broschyrer utvecklas med stöd av ett
förvaltningsövergripande ”Klarspråksprojekt”. Om informationen är komplett och begriplig
innebär det bättre service till företagare och medborgare. Det innebär också effektivare
administration om färre ringer, skriver och mailar för att få kompletterande information och
behöver få texter förklarade.
Det ligger en hög effektiviseringspotential i att fler gör rätt från början. Därför genomförs ett
omfattande utbildningsprogram som syftar till att höja den juridiska kompetensen, öka
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 73 (76)
kunskapen i ärendehanteringssystemet ECOS, effektivisera ekonomiadministrationen bland
annat med hjälp av nya Agresso, höja den kommunikativa kompetensen, bli bättre på att
rekrytera och introducera ny personal. Processkartläggningar och Lean används för att identifiera
och eliminera alla faktorer i processer som inte tillför nytta. Målet är att förenkla, höja kvalitén och
säkerställa att teknikens möjligheter utnyttjas maximalt.
KF:s inriktningsmål
4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm
Nämnden har en aktiv personalpolitik med en jämställdhets- och mångfaldsplan som är väl
känd i hela organisationen. En aktiv personalpolitik är en förutsättning för att kunna driva en
expertorganisation som MHN där verksamheten är kraftigt beroende av medarbetarnas
kompetens och tillfredsställelse med sitt arbete. Nämndens verksamhet riktar sig till alla
oavsett kön eller härkomst.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.1 Stockholm är fritt från diskriminering
Miljöförvaltningen ska vara en jämställd arbetsplats, fri från diskriminering och kränkande
särbehandling. Ett jämställt och gott bemötande människor emellan gäller både medarbetare i
förhållande till varandra och medarbetare i förhållande till alla andra som förvaltningen har
kontakt med i det dagliga arbetet. Miljöförvaltningen har sedan flera år en jämställdhets och
mångfaldsplan som genomsyrar verksamheten och ett ständigt förbättringsarbete pågår. I
samband med medarbetarenkät och lönerevision undersöks och analyseras alltid skillnader
utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet ska
jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av nämndens
beslut och resursfördelning utifrån kön
2015-01-01
2015-12-31
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor
Miljöförvaltningens möjlighet att klara sitt uppdrag är beroende av förmågan att attrahera,
rekrytera, utveckla och behålla chefer och medarbetare med hög kompetens och motivation.
Miljöförvaltningen är en kunskapsintensiv verksamhet och den höga kompetensen utgör en
viktig attraktionskraft vid rekrytering av nya medarbetare.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 74 (76)
För att främja kompetensutveckling och stimulera hög motivation involverar förvaltningen
medarbetarna i beslut och utvecklingsarbeten, samt erbjuder kontinuerlig
kompetensutveckling både i arbetet och genom olika utbildningsinsatser. Arbetets innehåll
både kräver och stimulerar ständig kompetensutveckling.
För att säkerställa en god arbetsmiljö och att verksamhetens mål uppnås så ska förvaltningen
sträva efter att samtliga medarbetare har tydliga mål och får regelbunden återkoppling så att
alla har en tydlig bild av vad som förväntas av dem.
Friskvård uppmuntras och förvaltningen erbjuder en rad förmåner och möjligheter på det
området.
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Aktivt Medskapandeindex
82
82
År
Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid
100 %
100 %
År
Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin
arbetsplats
Kommentar: Förvaltningen föreslår årsmålet 100 %.
100 %
fastställs
2015
År
fastställs
2015
År
Andel utrikes födda chefer i staden
Ledarskapsindex
82
78
År
Motivationsindex
82
82
År
Sjukfrånvaro
2,4%
4,4 %
Tertial
Sjukfrånvaro dag 1-14
Kommentar: Förvaltningen föreslår årsmålet 1,0 %
1,0%
tas fram av
nämnden
Tertial
Styrningsindex
82
82
År
Nämndmål:
4.2.1 Miljöförvaltningen ska erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, en hälsosam
arbetsmiljö, ett tydligt och inspirerande ledarskap och möjlighet till delaktighet
och utveckling
Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats som erbjuder stora möjligheter för de anställda att
förbättra staden, utveckla sig själva samt växa och ha roligt tillsammans. Förvaltningen
strävar efter ett inspirerande ledarskap, en god arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter för
alla och en lön kopplad till prestation.
Både chefer och medarbetare uppmuntras att ständigt utveckla sig själva, sina kollegor och
verksamheten i stort för att skapa förbättringar i staden.
Chefsutveckling sker kontinuerligt både genom individuella och förvaltningsgemensamma
insatser. Bland annat kommer cheferna erbjudas möjlighet till individuell coaching för att
utvecklas sitt ledarskap. Under året kommer utveckling av förvaltningens chefer att fortsätta
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 75 (76)
genom bland annat de månatliga chefsgruppsmötena som används för information,
erfarenhetsutbyte, utbildning, avstämning och dialog i gemensamma ledarfrågor.
Miljöförvaltningen kommer att genomföra gemensamma utbildningsinsatser för medarbetare
och chefer för att ytterligare förbättra arbetsplatsens kommunikation, prestation och
arbetsmiljö.
Miljöförvaltningen vill även öka och stärka det interna samarbetet och utbytet mellan de olika
avdelningarna.. Den gemensamma Jämställdhet och Mångfaldsplanen kommer att sättas i
tydligare fokus och en ny 3 års plan kommer att tas fram.
Miljöförvaltningen ska fortsätta att arbeta för att förbättra utvecklingsmöjligheterna för
medarbetarna. I det årliga medarbetarsamtalet tas behovet av kompetensutveckling upp och
planeras utifrån verksamhetens mål. I möjligaste mån ska medarbetarnas önskan om
utveckling genom att få pröva nya arbetsuppgifter tillgodoses och den interna rörligheten
uppmuntras. Interna utbildningsinsatser planeras under året rörande kommunikation och
feedback, värderingar, produktivitet, juridik, it samt ärendehantering. Arbetet för att öka
delaktigheten för medarbetarna följs upp i medarbetarenkäten och genom fortsatt utveckling
av arbetsplatsträffarna.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förebygger arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa. Varje
avdelning har en arbetsplan för arbetsmiljöarbetet och arbetsrelaterad ohälsa. Skyddsronder
ska genomföras och riskbedömningar ska göras både av den fysiska och psykosociala
arbetsmiljön. Den psykosociala skyddsronden sker genom den årliga medarbetarenkäten och
dess uppföljning på avdelningar, enheter och i medarbetarsamtal. Arbetsmiljöfrågor lyfts vid
de förvaltningsgemensamma introduktionerna för nya medarbetare och följs särskilt upp
genom medarbetarenkäten, i medarbetarsamtalen, förvaltningsgruppen samt på
arbetsplatsträffarna.
Sjukfrånvaron ska hållas på en fortsatt låg nivå genom aktivt friskvårdsarbete med satsningar
på hälsofrämjande aktiviteter. Alla chefer följer sjukfrånvaron på sina respektive enheter och
avdelningar.
Treårsplanen för jämställdhet och mångfald (bilaga 8) innehåller delmål och aktiviteter för
2015. I planen framgår hur förvaltningen arbetar för jämställdhet mellan olika könsidentiteter
och mot alla former av diskriminering. Aktiva åtgärder för att skapa en jämställd arbetsplats
finns beskrivna såsom vida flexramar, möjlighet till arbete på distans, hänsyn till olika
familjesituationer vid planering av mötestider. I jämställdhet och mångfaldsplanen ingår även
åtaganden kring uppföljning och analys av skillnader i lön samt utfall i medarbetarenkäten
utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Där beskrivs även hur förvaltningen strävar efter att
anpassa arbetsuppgifter och arbetsplats till personer med funktionsnedsättning. Under 2015
kommer planen att revideras för kommande 3-års period.
Miljöförvaltningen har begränsade möjlighet att erbjuda sommarjobb till ungdomar eftersom
förvaltningen saknar lämpliga arbetsuppgifter för ungdomarna, dessutom är
handledningsresurserna mycket begränsade under sommaren. Ytterligare en utmaning är att
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 76 (76)
lösgöra tid för handledning. Ambitionen är ändå att öka antalet sommarjobb och även
möjligheterna att erbjuda praktik och ex-jobb.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Coaching för chefer och medarbetare
2015-01-01
2015-12-31
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning
Rollen som myndighet ger begränsningar i möjligheterna att handla upp verksamheter. Trots detta
köps en betydande del av nämndens verksamhet in även om detta inte räknas som
verksamhetsentreprenader. Miljöaspekten tas hänsyn till när det bedöms relevant.
Indikator
Årsmål
Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts
på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår
100 %
KF:s
årsmål
Periodicit
et
tas fram av
nämnd/styr
else
År
stockholm.se
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
vr
r2~
·o;l-~11-
A
~
--/(}'/dot
1
Nämndens budget/verksamhetsplan 2015
m n kr
Nämndens
ursprungliga budget
2015
Av nämnden
redovisade
omslutningsförändringar
1
2
Av nämnden
Nämndens budget
begärda budget- efter omslutningsjusteringar
förändringar och
begärda ·
budgetjusteringar
Utfall
2013
(VB 2013)
Prognos
2014
(Tertialrapport 2)
5
6
(1+2+3)
3
4
Driftverksamhet
Kostnader
Tillsyn/myndighetsutövning
MiljööveNakning
Miljöbilar
Energi och klimat
Gemensam verksamhet
Externfinansierade projekt
185,2
99,1
31,2
9,8
11,5
33,6
0,0
16,8
4,0
0,4
6,5
0,6
0,0
5,2
0,7
0,3
0,4
0,0
0,0
0,0
0,0
202,7
103,41
32,0
16,3i
12,1'
33,6
Intäkter(-}
Tillsyn/myndighetsutövning
Miljöövervakning
Miljöbilar
Energi och klimat
Gemensam verksamhet
Externfinansierade projekt
-93,1
-85,6
-7,5
0,0
0,0
0,0
0,0
-16,8
-4,0
-0,4
-6,5
-0,6
0,0
-5,2
5,4
5,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
92,1
0,0
6,1
0,9
0,0
0,0
0,0
186,1
-93,1
93,0
5,21
173,1
87,7
26,0
11,2
9,8
29,2
9,1
198,7
96,7
29,3
14,7
11,3
32,8
13,8
-104,5'
-84,21
-7,9
-6,5
-0,6
0,0
-5,2
-94,5
-75,9
-8,2
-2,2
-1,0
-0,8
-6,4
-115,8
-80,9
-9,0
-10,5
-1,2
-0,1
-14,1
98,2
78,6
82,9
0,0
0,0
0,9
0,0
0,1
0,0
0,3
0,0
16,8
-16,8
0,7
5,4
203,6
-104,5
173,2
-94,5
199,0
-115,8
0,0
6,1
99,1
78,7
83,2
l
Verksamhetens nettokostnader exkl kap kostnad
l
avskrivningar
internräntor
lSumma kostnader
Summa intäkter
lNetto
'
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Nämndens budget/verksamhetsplan 2015
Specifikation av omslutningsförändringar och budgetjusteringar
Driftverksamhet
(-) =minskade kostnader/ökade intäkter
IMnkr
lNämndens budget 2015 (kolumn 1 i agressorapporten)
Kostnader
Intäkter Avskrivn Internränta
Netto
l
186,1
-93,1
0,0
0,0
93,01
Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3
agressorapporten)
Ökade kostnaderlintäkter för:
Tillsyn/myndighetsutövning (ökade IT-, lokal- och personalkostnader
samt ökade intäkter via volymökning, effektivisering och taxehöjning)
4,0
-4,0
0,0
0,0
0,0
Miljöövervakning (ökad produktion som medför ökade kostnader)
0,4
-0,4
0,0
Miljöbilsprojekt (Eu-projekten)
6,5
-6,5
0,0
Energi och klimat (ej extern finansierade projekt), ökad personalstyrka
och insatser
0,6
-0,6
0,0
Externfinansierade projekt
Miljösamverkan i Stockholms län (MSL) projekt
Regional energirådgivning
Utveckling av e-ljänster
övriga projekt (NeZer, Guide till tystnaden, Gradkontrollen mf)
1,3
1,5
115
0,9
-1,3
-1,5
-1,5
-0,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
16,8
-16,8
0,0
0,0
0,0
0,0
5,4
0,0
0,0
5,4
0,4
0,3
0,7
0,0
0,0
5,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,4
0,3
6,1
203,6
-104,5
0,0
0,0
99,1
Summa omslutningsförändringar:
Av nämnden begärda budgetjusteringar• (kolumn 4
agressorapporten)
Felskrivning l KF-budget (tillsynsintäkter)
Skyddsåtgäeder för groddjur i Kyrksjölötens och Judarskogens
naturreservat
Förbättringsåtgärder och skötsel av naturreservat
Summa budgetjusteringar:
Nämndens driftbudget efter redovisade omslutningsförändringar
och begärda budgetjusteringar (kolumn 5 i agressorapporten)
Investeringar
(-) =minskade utgifter/ökade inkomster
IMnkr
lNämndens budget 2015 (kolumn 1 i agressorapporten)
Utgifter Inkomster
Netto
0,8
0,0
o,81
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3
agressorapporten)
Ökade utgifter/inkomster för:
Minskade utgifter/inkomster för:
Summa omslutningsförändringar:
l
Av nämnden begärda budgetjusteringar• (kolumn 4
agressorapporten)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Nämndens budget/verksamhetsplan 2015
Prognos (mnkr)
Inventarier och maskiner
2015-01-15 10:58
Prognos
2014
VP 2015
1,4
lnvent o maskiner
0 ,8
Plan 2016
0 ,8
Plan 2017
0,8
Plan 2018
0 ,8
Plan 2019
0 ,8
Bilaga 2.2 Tillsynsplan 2015
Tillsyn enligt 9 kap
Miljöbalken Miljöfarlig
verksamhet Summa
(miljöskyddstillsyn)
Vägtrafik
Granskning av egenkontroll avseende miljöpåverkan från Trafikverkets
och Trafikkontorets väganläggningar samt från Trafikförvaltningens
busstrafik.
Nyckelindikatorer:
1) Antal dygn då MKN för PM10 överskridits. Årsmål max 35 dygn.
2) Antal dygn då MKN för NO2 överskridits. Årsmål max 7 dygn.
3) Andel bostäder som uppfyller de riktvärden som fastställts av
riksdagen (prop. 1996/97:53) inomhus. Årsmål 100 %
1
3
3
-varav ej
debiterbara
10
- varav indirekt
debiterbara
timmar
10
-varav direkt
debiterbara
timmar
Tillsyn enligt 7 kap
Miljöbalken Skyddade
områden
Summering av all tillsyn som bedrivs enligt Miljöbalken. Kapitlen 7, 9, 10,
14 och 15.
Granskning sker av efterlevnad av syften, föreskrifter, dispenser mm.
Rådgivning, information och stödjande verksamhet. Tillsynstimmar utgår
från en tillsynsintäkt motsvarande två nya reservat ska tillses från 1
januari på helårsbasis, tidplan är dock osäker för närvarande. Totalt
väntas tre nya NR träda ikraft någon gång under året vilket isf innebär
totalt 11 tillsynsobjekt.
Nyckelindikatorer:
1.
Andel reservat som uppfyller gynnsam bevarandestatus. Årsmål
100% (10 av 10).
Totalt antal
timmar tillsyn
Tillsyn enligt Miljöbalken
Totalt
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
70169
41043
24448
4678
1696
1258
338
100
18931
12839
4348
1744
3289
2581
610
98
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Varav antal med
planerad tillsyn
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Granskning av motorbanors egenkontroll med avseende på miljöpåverkan
samt efterlevnad av miljöbalken och myndigheters beslut. Stor andel ej
debiterbar tid går även åt till samordning inom stadens förvaltningar,
frågor från allmänhet etc.
Nyckelindikatorer:
1) Antal befogade klagomål på motorsportverksamheter. Årsmål 0 st.
6
4
122
32
50
40
Granskning av egenkontroll. Miljöpåverkan från Trafikförvaltningens och
Trafikverkets spåranläggningar.
Nyckelindikatorer:
1. Andel bostäder som uppfyller de riktvärden som fastställts av
riksdagen (prop. 1996/97:53) inomhus. Årsmål 100 %
2
2
374
300
50
24
Granskning av egenkontroll. Miljöpåverkan från Bromma flygplats.
Nyckelindikator:
1) Antal överskridande av bullervillkoret avseende FBN 55 dBA. Årsmål
0 st.
1
1
362
209
113
40
Granskning av egenkontroll. Hamnverksamhet/skärgårdstrafik.
Domstolsremisser; Stadsgården-Skeppsbron, samt prövotidsredovisning
Värtan förväntas 2015. Även obefogade klagomål kommer att hanteras
trots god egenkontroll.
Nyckelindikator:
1. Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st.
6
5
592
292
100
200
Byggherrars och entreprenörers egenkontroll vid stora (7st) och små (ca
10st) exploateringsprojekt. Stor andel rådgivning, information,
domstolsremisser (ex Förbifarten). Även obefogade klagomål kommer att
hanteras trots god egenkontroll. Indirekt tid för att identifiera mindre
exploateringsprojekt för timdebitering. Antal objekt som redovisas till
höger avser stora exploateringsprojekt med återkommande tillsyn.
Nyckelindikatorer:
1) Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st.
7
7
1340
790
150
400
Lagområde/bransch
Motorbanor
Spårtrafik
Flyg
Hamn & Sjöfart
Exploateringsprojekt
2
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
31
-varav direkt
debiterbara
timmar
Mellanlagring, sortering, behandling av avfall. Inspektioner, granskning av
35
Totalt antal
timmar tillsyn
Energianläggningar
Egenkontroll avseende stora energiproduktionsanläggningar och
fjärrvärmenät. Stor andel rådgivning, information, och domstolsremisser.
Indirekt tid för inläsning av förändrad lagstiftning, direktiv för
förbränningsanläggningar, kylanläggningar etc.
Nyckelindikatorer:
1) Antal överskridanden av riktvärden. Årsmål 0 st.
2) Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st.
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
1767
1117
350
300
72
42
1409
1061
268
80
2
2
560
260
200
100
147
85
1392
1042
300
50
miljörapporter mm.
Avfall
Nyckelindikatorer:
1)
Antalet befogade klagomål. Årsmål 0 st.
2 ) Andel företag, där dagvattenpåverkan kan befaras som installerat
Avloppsreningsverk
Bensinstationer
rening. Årsmål 100%
Tillsyn av avloppsreningsverkens skötsel. Bl.a. till skydd för kustvattnen
från närsalter mm.
Nyckelindikatorer:
1) Andelen slam som enligt slamöverenskommelsen håller sådan
kvalitet att det kan spridas på åkermark. Årsmål 100 %.
2) Halten fosfor i renat avloppsvatten till Saltsjön ska inte överstiga 0,3
mg/liter. Årsmål 100 %
Fordonstvätt/hantering av motorbränsle.
Kommentar: Depåer som består av både tvätt- och
verkstadsanläggningar har tillförts.
Nyckelindikatorer:
1)
Andelen besökta företag utan anmärkning på kemikaliehanteringen.
Årsmål. 100 %.
2)
Andel anmälningspliktiga fordonstvättar som uppfyller gällande
utsläppsriktvärden. Årsmål 100%
3
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Varav antal med
planerad tillsyn
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Tillverkande industri, bl.a. ytbehandling, metallbearbetning. Minska
utsläpp av metaller till vatten.
Nyckelindikatorer:
1) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin
energianvändning. Årsmål 100 %.
2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina
transporter. Årsmål 100 %
3) Andel företag som uppfyller samtliga gällande tillståndsvillkor. Årsmål
100%
77
35
659
496
163
0
Kampanj med inspektion av minst 100 små verkstäder inkl bilverkstäder,
hantering och förvaring av kemikalier/avfall.
Nyckelindikatorer: Ej indikatorer pga kampanj.
300-500
100
470
295
150
25
Miljöpåverkan av farliga kemikalier, uppföljning av miljörapporter/tidigare
kända brister. Motivera till förbättrad egenkontroll.
Nyckelindikatorer:
1)
Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sin
energianvändning. Årsmål 100 %.
2)
Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sina
transporter. Årsmål 100 %
3) Andel
företag som uppfyller samtliga gällande tillståndsvillkor. Årsmål 100%
13
11
480
374
50
56
Kontrollera utsläpp till luft och vatten från tryckerier och fotolab.
Kommentar: Indirekt debiterbar tid ingår i uppdrag som branschexpert åt
Naturvårdsverket.
Nyckelindikatorer:
1)
Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sin
energianvändning. Årsmål 100 %.
2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera
sina transporter. Årsmål 100 %
28
10
417
267
120
30
Lagområde/bransch
Verkstad, elektronik,
mönsterkorttillv.
Verkstäder, U-verksamheter
Kemisk industri inkl
läkemedelsindustri
Grafiker
4
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Varav antal med
planerad tillsyn
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
Kontrollera att utsläppen av perkloretylen till miljön är minimala.
Nyckelindikator:
1) Andel kemtvättar där lösningsmedelsförlusterna per kilo tvättgods
ligger under 1,5 %. Årsmål 100%.
54
18
249
209
32
8
Påverkar med buller, damm och i vissa fall lukt. Transportintensiv
bransch. Begränsa störning av närboende.
Nyckelindikator:
1) Antal befogade klagomål på damning och buller Årsmål 0 st.
12
12
210
175
25
10
Anmälningar, klagomål, besiktningar, förfrågningar från
verksamhetsutövare, allmänheten m.fl.
Nyckelindikatorer:
1)
Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera
sin energianvändning. Årsmål 100%.
2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera
sina transporter. Årsmål 100 %.
27
20
316
266
50
0
9
9
640
371
89
180
292
25
565
82
440
43
Lagområde/bransch
Kemtvättar, tvättverksamhet
Kross och betong asfalt
Livsmedelsindustri
Oljehamnen
Enskilda avlopp
Främst företag med stora mängder oljeprodukter/ kemikalier på Loudden.
Fel kan ge stora utsläpp och allvarliga konsekvenser. Kommentar: Några
tillståndsfrågor återstår, kartläggning/förberedelse för avvecklingen – ej
debiterbar tid. Nyckelindikatorer:
1)
Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera
sin energianvändning. Årsmål 100 %.
2) Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera
sina transporter. Årsmål 100 %
Tillsyn på avloppslösningar i food trucks (25 stycken).
Uppföljning av anläggningar där brister konstaterats.
Inventering av avloppslösningar i industriområden (390h).
Hantering av anmälningar, tillstånd.
Kommentar: Antal registrerade tillsynsobjekt avser enbart kända
anläggningar.
5
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Gödselanläggningar
Totalt antal
timmar tillsyn
Inspektion av gödselanläggningar på hästgårdar och ridanläggningar.
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
19
10
136
38
58
40
485
3582
2582
980
20
Nyckelindikator:
1) Antal inspekterade anläggningar utan läckage till omgivningen. Årsmål:
100 %
Tillståndsprövning av värmepumpsansökningar. Överklagandehantering
Se
och upprätthållande av e-tjänst. Kommentar: Objekt med planerad tillsyn kommentar
avser uppskattat antal ansökningar om tillstånd. Finns ej registrerat antal
tillsynsobjekt i vanlig mening.
Nyckelindikator:
1) Antal hanterade värmepumsansökningar.
Uppskattat antal ansökningar: 470 ansökningar + 15 ansökningar om
ändring av befintligt tillstånd.
Värmepumpar
6
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
33801
17841
13518
2442
1200
10567
2589
7728
250
560
5671
3627
1644
400
Nyckelindikatorer:
1) Andel avslutade ärenden där risk för olägenhet eller brist i
fastighetsägarens egenkontroll konstaterats, och där olägenhet
undanröjts eller krav på ytterligare åtgärder inte är rimligt. Årsmål:100%
2) Andel obefogade klagomål som inkommit under året och som avslutats
inom 6 månader. Årsmål: 75 %
Riktad tillsyn av fastighetsägares egenkontroll. Målet med tillsynen är att
Se
tillse att en god egenkontroll finns gällande drift och underhåll av
kommentar
flerbostadshus. Detta medverkar till att minska hälso- och miljöpåverkan.
Kommentarer: Antalet registrerade tillsynsobjekt utgörs av antalet
flerbostadshus vilka är ca 11 100 till antalet.
Fastighetsägartillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
Olägenhetsärenden
Handläggning av olägenhetsärenden. Målet är att undanröja risk för
olägenhet för människors hälsa i bostäder i flerfamiljshus.
Kommentarer: Antalet med planerad tillsyn utgörs av antalet hanterade
olägenhetsärenden. Swecos prognos för årskskiftet 2014/2015 är 452
563 bostäder i flerbostadshus i Stockholm.
Totalt antal
timmar tillsyn
Tillsyn enligt 9 kap
Miljöbalken Miljöfarlig
verksamhet Summa
(hälsoskyddstillsyn)
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
Nyckelindikatorer:
1) Andel av inspekterade flerbostadshus som uppvisar brister som
kräver uppföljning. Årsmål: 20 %
7
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Skolor och förskolor
Målet med tillsynen är att verka för en god inomhusmiljö i stadens skolor
och förskolor.
Riktad tillsyn på skolor och förskolor, samt uppföljning av anmärkningar.
Projekttillsyn "Kemikalier i förskolan" - kartläggning i samarbete med
miljöanalys.
Kontroll av radonhalter i skolor och förskolor.
Handläggning av anmälningar av nya verksamheter, samt förändring av
befintliga verksamheter.
Kommentarer: Antalet objekt med tillsyn utgörs av 430 besök inom den
riktade tillsynen och 50 inspektioner med anledning av anmälan.
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
1343
480
8804
7056
948
800
20
260
120
100
40
Nyckelindikator:
1. Andel skolor och förskolor som inspekterats inom den riktade tillsynen
med anmärkningar som kräver uppföljning eller där det föreligger risk för
olägenhet. Årsmål: < 50 %.
2) Andel förskolor och skolor som har kontrollerats avseende radon och
har radonvärden under 200 Bq/m3 luft. Årsmål: 80 %
Riktad tillsyn idrottsanläggningar.
Målet med tillsynen är att tillse att det finns en god egenkontroll gällande
drift och underhåll. Granskning av ventilation, hygien, samt risk för
legionella.
Idrottsanläggningar
Nyckelindikator:
1) Andel verksamheter som inspekterats med anmärkningar som kräver
uppföljning. Årsmål: 0 %
8
-varav ej
debiterbara
Bassängbad
10
120
60
50
10
15
390
87
273
30
380
505
380
105
20
23
1156
856
200
100
Nyckelindikator:
1) Andel verksamheter som inspekterats med anmärkningar som kräver
uppföljning. Årsmål: 0 %
Riktad tillsyn främst bullermätning på evenemang samt riskbaserad tillsyn
på höga ljudnivåer. Evenemang (5 stycken) och remisser från polisen,
samverkansmöten med polis och tillståndsenheten. Mätning av buller på
nattklubbar och biografer (10 stycken).
Nyckelindikator: 1. Andel av de inspekterade objekten som har brister
som behöver följas upp. Årsmål: 0%
Handläggning av alkoholremisser.
Alkoholremisser
- varav indirekt
debiterbara
timmar
Restaurang och evenemang
samt höga ljudnivåer
-varav direkt
debiterbara
timmar
Migrationsboenden
26
Totalt antal
timmar tillsyn
Riktad tillsyn av migrationsboenden.
Målet med tillsynen är att tillse att det finns en god egenkontroll.
Granskning av bl.a. ventilation och hygien.
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
Nyckelindikator:
1) Antal handlagda alkoholremisser
Årsmål: 380 stycken
Målet med tillsynen är rent vatten, bra luft och fräscha anläggningar
genom en bra egenkontroll.
Granskning av egenkontroll och analysrapporter vid samtliga
badanläggningar. Uppföljning av ärenden från tidigare års tillsyn.
Handläggning av nyanmälningar och eventuella klagomål. Kommentar:
Det planerade antalet objekt med tillsyn utgörs av 20 besök på befintliga
anläggningar och 3 besök med anledning av anmälningar.
Nyckelindikator:
1) Andel bassängbad som fått anmärkning på badvattenkvaliteten.
Årsmål: 30 %
9
79
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Plaskdammar
-varav direkt
debiterbara
timmar
Strandbad
Totalt antal
timmar tillsyn
Målet med tillsynen är god vattenkvalitet och att ingen ska bli sjuk av att
bada vid stadens officiella strandbad.
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
30
30
222
150
0
72
56
10
500
300
100
100
586
30
470
300
100
70
Nyckelindikatorer:
1) Andel strandbad där badvattnet visat otjänliga provresultat.
2) Andel provtagningsplatser där algblomning indikerats.
Målet med tillsynen är rent vatten för plask och lek genom en väl
fungerande egenkontroll. Granskning av egenkontroll och analysrapporter
för samtliga plaskdammar. Förebyggande informationsinsatser bland
annat genom en årligen återkommande konferens. Systemtillsyn på 10
anläggningar, inklusive stickprovskontroll av badvattenkvaliteten.
Nyckelindikator:
1) Andel plaskdammar där badvattnet visat otjänliga provresultat.
Hygienverksamheter
Målet för tillsynen är att ingen ska bli sjuk eller skadad av skönhetsvård.
Riktad tillsyn, samt handläggning av ca 40 nyanmälda verksamheter
inklusive tillsynsbesök.
Riktad tillsyn tatuerare - 20 verksamheter. Kontroll av tatueringsfärger
samt hygien.
Riktad tillsyn fotvårdare - 10 verksamheter. Tillsyn av egenkontrollen.
Nyckelindikator:
10
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Varav antal med
planerad tillsyn
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Målet är att alla flerbostadshus ska var kontrollerade avseende radon och
ha radonhalter under riktvärdet 200 Bq/m3. Syftet med tillsynen är att
kontrollera att fastighetsägare mäter, åtgärdar samt redovisar
radonhalter. Upprätthållande av e-tjänst.
Kommentarer: Det finns ca 11 100 flerbostadsfastigheter i Stockholm.
Antalet med planerad tillsyn utgörs av antalet handlagda ärenden.
Se
kommentar
1500
5050
2300
2200
550
Se
kommentar
10
86
16
70
0
3873
2841
960
72
1101
961
100
40
Lagområde/bransch
Radon
Nyckelindikatorer:
1) Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som är kontrollerade
avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft.
Årsmål: 58 %.
2) Andel flerbostadsfastigheter i de kommunala bostadsbolagen som har
kontrollerats avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200
Bq/m3 luft. Årsmål: 78 %.
3) Antal användare av e-tjänster för uppmätta radonhalter. Årsmål 8
000.
Prövning av tillstånd för hållande av orm, fjäderfä och pälsdjur.
Kommentarer: Antalet registrerade tillsynsobjekt är inte relevant här.
Objekt med tillsyn avser uppskattat antal ansökningar om tillstånd.
Djurtillstånd
Nyckelindikator:
1) Antal tillstånd för orm, fjäderfä och lantbruksdjur.
Uppskattat antal: 10 stycken.
Tillsyn enligt 10 kap
Miljöbalken Förorenade
områden Summa
Verksamheter där kvicksilver hanteras eller har hanterats. Inspektion av
saneringsbehov mm. hos ca 60 tandvårdskliniker.
Kvicksilver inom tandvård,
Nyckelindikator:
krematorier, sjukhus, labb och 1) Andelen tandläkare som bedriver verksamhet i lokaler med
neonrörstillverkare
avloppsrör som bedömts vara fria från kvicksilver. Årsmål 100 %.
11
448
80
-varav ej
debiterbara
Förorenad mark
Att förorenad mark inte medför skada eller olägenhet för människors
hälsa eller miljön. Upplysningar, kap 10, resp Anmälningar, kap 9 MB.
Nyckelindikator:
1) Antal upplysningar om förorenad mark.
2) Antal anmälningar om efterbehandling
- varav indirekt
debiterbara
timmar
PCB i fogmassor
-varav direkt
debiterbara
timmar
186
Totalt antal
timmar tillsyn
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Ta emot och besvara PCB-inventeringar från alla fastigheter som är
berörda av PCB-förordningen. Behandla anmälningar om sanering (ca 50 70 st).
Nyckelindikator:
1) Andelen fastigheter byggda mellan år 1956-1973 som är fria från
PCB. Årsmål 100 %.
Lagområde/bransch
Varav antal med
planerad tillsyn
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
50
1181
1181
0
0
1591
699
860
32
6973
4581
2327
65
Reg saknas Händelsst
yrt
Tillsyn enligt 14 kap
Miljöbalken Kemiska
produkter Summa
Kampanjer med tillsyn och information till berörda verksamheter och
aktörer om riskerna med kemikalier, kandidatförteckning,
Miljögifter i varor, systemtillsyn begränsningar/förbud mm. Kommentar: Ett stort antal tillsynsobjekt kan
vara aktuella. Går ej att precisera registrerat antal objekt. Antal med
av detaljister
planerad tillsyn är ej känt. Ej indikatorer pga kampanj.
Se
Se
kommentar komment
ar
768
143
600
25
Stödja övriga handläggare med expertkompetens, kemilänken (regionalt
samarbete), storstadssamarbete, omvärldsbevakning, utbildningar,
Kemikalieforum, besvara remisser, besvara frågor från allmänhet mm,
uppdatera hemsidan.
Kommentar: Går ej att precisera storlek eller omfattning av objekt med
planerad tillsyn.
Nyckelindikatorer: Ej relevant med indikator pga. ej eg. bransch, mycket
kunskapsområdesbevakning.
Se
Se
kommentar komment
ar
1500
0
1500
0
Övrigt arbete med
kemikaliefrågor
12
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Cisterner
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
90
345
148
177
20
Se
kommentar
34
280
210
50
20
1921
1921
4080
4080
0
0
Handläggning rapporter om cisterner som tagits ur bruk, årlig kontroll
Se
samt informationsutskick till alla cisternägare med information om de nya kommentar
lagstiftningen.
Kommetar: Antalet cisterner innevarande kontrollår uppgår till 90
stycken.
Nyckelindikatorer:
1) Antal cisterner som tagits ur bruk under innevarande år.
2) Totalt antal cisterner i drift. Årsmål: Minska från dagens nivåer.
Kosmetiska produkter
Målet är att förebygga allergier och sjukdom genom kontroll av märkning
och innehåll i kosmetiska produkter.
Tillsyn på detaljister som säljer kosmetiska produkter. Fokus på butiker
som inte har kosmetiska produkter som sin huvudinriktning, såsom
leksaks- och livsmedelsbutiker.
Kommentar: Det går inte att ange antal tillsynsobjekt eftersom dessa
produkter säljs i ett mycket stort antal butiker.
Nyckelindikator:
1) Andel inspekterade försäljningsställen med felaktigt märkta produkter.
Årsmål: 0%
Målet är att begränsa läckaget av flourerade växthusgaser.
Granskning av kontrollrapporter på anläggningar innehållande 10 kg
köldmedium eller mer. Upprätthållande av e-tjänst. Handläggning av
miljösanktionsavgifter. Inventering av potentiella objekt som saknas i
registret.
Köldmedier
Nyckelindikator:
1) Antal kg läckage från köldmedieanläggningar.
2) Andel köldmedierapporter som inkommit elektroniskt via e-tjänst.
Årsmål 20 %.
13
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
4895
1683
2957
255
1180
276
754
150
Tillsyn enligt 15 kap
Miljöbalken Farligt avfall
och övrigt avfall Summa
Avfall - Hälsoskydd
Under 2015 kommer tillsynen bl.a. att bestå av skolinformation sortera
avfall rätt ”soppoliserna”, tillsyn av transportörer av avfall med avseende
på hushållsavfall, avfallskontroll av restauranger, livsmedelsbutiker och
andra verksamheter med hushållsavfall (35 st.), riktad tillsyn mot
restauranger som inte har matavfallsinsamling (100 st.), REPA
producentansvar (5 st.), matavfall inom fastighetsägartillsynen, internt
arbete på MF med avfallshanteringen, avfallsminimering inom Stockholms
stad, kompostanmälningar och dispensansökningar. Vidare kommer HS
hantera dispenser för bl.a. kärlplacering enligt renhållningsordningen samt
klagomål på bristfällig avfallshantering.”
Nyckelindikator:
1) Antal handlagda kompostanmälningar.
2) Andel inspekterade verksamhetsutövare som fått anmärkning på
avfallshanteringen.
14
140
Totalt antal
timmar tillsyn
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
Retursystem - Hälsoskydd
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
30
1160
612
548
0
254
254
608
508
70
30
53
53
339
159
150
30
Tillsynsansvaret för det svenska pantsystemet är delat mellan
kommunerna och Jordbruksverket. Jordbruksverket uppmanade till
tillsyn av pantsystemet. Tillsynen innebära kontroll av kiosker, butiker,
restauranger om de säljer burkar och flaskor som inte ingår i ett
godkänt retursystem. I de fall där försäljning sker utan att erbjuda
omhändertagande av burkar och flaskor i pantsystemet kan MSA utgå.
Nyckelindikator:
1) Andel inspekterade försäljningsplatser som fått anmärkning på
hanteringen av retursystem.
Inspektion av ÅVS, hantering av olägenhetsärenden samt information.
Återvinningsstationer (ÅVS)
Nyckelindikator:
1)Andel inspekterade ÅVS:er med bristande städ eller tömningsrutiner
(indikator finns under avfall idag)
Målet är att fler båtklubbar har tillgång till spolplattor och båtbottentvättar
samt att verka för att skadliga båtbottenfärger på sikt fasas ut. Brister i
egenkontrollen ska åtgärdas. fokus för tillsynen är att granska
båtklubbarnas egenkontroll. Brister i egenkontrollen ska åtgärdas senast
2017.
Båtklubbar
Nyckelindikator:
1) Andel inspekterade verksamheter som fått anmärkningar efter
inspektion. Årsmål: < 20 %
2) Andel båtklubbar med riktlinjer för båtbottenfärger.
3) Andel båtklubbar med riktlinjer för hantering av farligt avfall.
15
-varav direkt
debiterbara
timmar
- varav indirekt
debiterbara
timmar
-varav ej
debiterbara
200-300
Totalt antal
timmar tillsyn
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Tillsyn avseende farligt avfall som måste tas om hand på särskilt sätt, vid
rivning av fastigheter. Indirekt tid för att identifiera projekt för
timdebitering.
Varav antal med
planerad tillsyn
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
40+
303
123
150
30
1305
5
1285
15
37160
32600
4560
0
27000
27000
Extraordinär kontroll vid behov
1200
1200
Godkännandeprövning/1:a års
kontroll enligt livsmedelslagen
2000
2000
Lagområde/bransch
Rivningstillsyn
Övrigt arbete med avfall
Diverse övrigt arbete avseende avfallsområdet, dvs. farligt avfall, CFC,
elektronikavfall, producentansvarsområdet mm. Stödja övriga
handläggare med expertkompetens, omvärldsbevakning, utbildningar,
besvara remisser, besvara frågor från allmänhet, politiker mm, uppdatera
hemsida och annat infomaterial. Ej relevant med indikator pga. ej eg.
bransch, mycket kunskapsområdesbevakning.
Livsmedelslagen Summa
Planerad årlig kontroll
Övrigt arbete med
livsmedelskontroll
Enligt nationella kontrollplanen ska alla verksamheter i riskklass 1-4
kontrolleras varje år. I Stockholm har vi 800 verksamheter i riskklass 1-4.
Enligt vår egen tillsynsplan har vi 5760 objekt som ska ha tillsyn under
året.
7500
6000
Kontroll av nyregistrerade verksamheter, uppföljande kontroller vid
avvikelser, bedömning och utredning av matförgiftning och klagomål,
godkännandeprövning och registrering vid nya verksamheter inklusive
ägarbyten, besvara frågor från allmänhet, företag och andra myndigheter.
16
2400
Utredningar av misstänkta
matförgiftningar
910
910
Behandling och utredning av
klagomål
650
650
3000
3000
Telefonsamtal och e-post från
allmänhet och företag
Livsmedelskontrollen, allmänt.
Nyckelindikator. Andelen underkända kontrollbesök ska minska till under
10 %.
Nyckelindikator. Antal mottagna telefonsamtal i servicetelefon.
Livsmedelskontrollen, allmänt.
Nyckelindikator.Antal mottagna och besvarade e-post servicebrevlådan.
Livsmedelskontrollen, allmänt.
Livsmedelskontrollen, allmänt.
Nyckelindikator. Antal inspekterade objekt.
Nyckelindikator. Antal inspektioner.
Livsmedelskontrollen, allmänt.
17
-varav ej
debiterbara
-varav direkt
debiterbara
timmar
2400
- varav indirekt
debiterbara
timmar
Totalt antal
timmar tillsyn
Registrering enligt
livsmedelslagen
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
45
Smittskyddslagen
Handläggning av legionellaärenden där konstaterad smittförekomst
föreligger samt kontakt med Smittyskyddsinstitutet. Utredning av källan
till smittan.
Se
komment
ar
-varav ej
debiterbara
90
- varav indirekt
debiterbara
timmar
Solarier
Målet är att minska smittspridning och uppkomst av hudcancer orsakat av
solarieanvändning.
Riktad tillsyn med syftet att kontrollera hygien samt att godkända rör
används. Handläggning av nyanmälningar. Uppföljning av tidigare års
tillsyn.
-varav direkt
debiterbara
timmar
Strålskyddslagen Summa
Totalt antal
timmar tillsyn
Varav antal med
planerad tillsyn
Lagområde/bransch
Ant reg. tillsynsobjekt 2015
Beskrivning och nyckelindikatorer inkl årsmål.
228
78
100
50
228
78
100
50
105
15
80
10
105
15
80
10
80
30
0
50
80
30
0
50
90
12
78
0
90
12
78
0
Kommentar: Uppskattat antal: 3-5
Legionella
Lag om skydd mot
internationella hot mot
människors hälsa.
Karantän & Saneringsbevis
Målet är att förhindra att objektburen smitta förs in i landet via
anländande fartyg i internationell trafik.
Utfärdande av saneringsintyg och tillsyn på fartyg enligt Lag om skydd
mot internationella hot mot människors hälsa.
10
Tobakslagen
Tobakslagen
Riktad tillsyn avseende rökning på inbyggda uteserveringar. Handlägga
klagomål gällande rökning på offentliga lokaler inomhus dit allmänheten
har tillträde.
18
10
Bilaga 2.3 Miljöövervakningsplan 2015
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har enligt reglementet i uppdrag att genom miljöövervakning
följa och informera om tillståndet i miljön och miljöns inverkan på människors hälsa.
Miljöövervakning ger genom insamling av data och miljöanalyser besked om tillstånd och
förändringar i miljön.
Resultaten används som underlag för analys av källor till miljö- och hälsopåverkan och för att
bedöma vilka åtgärder som bör vidtas. Miljöövervakning möjliggör uppföljning av lagstiftning,
mål och åtgärder för miljö och hälsa på lokal nivå, samt är stöd för flera av nämndens uppgifter
som tillsyns- och prövningsmyndighet enligt miljöbalken.
I föreliggande miljöövervakningsplan redovisas förslag till prioriterad miljöövervakning och
särskilda insatser knutna till övervakningen under 2015.
Miljöövervakningen struktureras utifrån sex miljöövervakningsområden samt ett övergripande
insatsområde:







Luft – kontinuerlig luftövervakning samt övervakning inom ramen för förvaltningens
särskilda klimatarbete.
Klimatförändringar och klimatanpassning – miljöövervakning av klimatförändringar, dess
effekter och klimatanpassning påbörjas under 2015.
Mark – uppföljning av grundvattenkartering samt undersökningar inriktade på
markföroreningar.
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster – övervakning och verktyg som följer upp och
beskriver växt- och djurliv, ekologiska funktioner i landskapet och ekosystemtjänster, såväl
på land som i vatten.
Miljöns inverkan på människors hälsa – med övervakning och särskilda insatser som inriktas
på källor, exempelvis buller, och tillstånd i miljön som påverkar människors hälsa.
Vatten – övervakning av miljögifter, fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer och ekologisk
status.
Övergripande insatser – t.ex. datalagring och publicering av miljödata.
Områdesspecifika program (nya eller uppdatering av befintliga) är på gång för övervakning av
miljögifter, ekologisk status, biologisk mångfald samt mark.
Miljöövervakningen styrs av:



EU-direktiv, nationell lagstiftning och uppsatta miljömål. Miljöövervakningen är i delar
lagreglerad. Lagstadgade miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, omgivningsbuller,
ekologisk och kemisk status i sjöar, vattendrag och hav samt badvatten. Flera aktiviteter i
miljöövervakningsplanen har koppling till vattenmyndighetens åtgärdsprogram.
Miljö- och hälsoutredningen, där kunskapsbrister och prioriterade källor bakom miljöproblem
beskrivs.
Stöd för tillsyn, fysisk planering och kompensationsåtgärder samt uppföljningsbehov.
Miljöövervakning finansieras i huvudsaklig med interna medel. Den övervägande delen av
aktiviteterna finansieras inom miljö- och hälsoskyddsnämnden budgetram genom
personalkostnader och konsultmedel, medan vissa insatser beviljas särskilda medel från
kommunfullmäktige. Ett mindre antal miljöövervakningsinsatser finansieras helt eller delvis
av andra nämnder inom staden eller med externa medel.
1
Miljöövervakningsplan 2015
ID
Miljöövervakningsinsatser
Luft
L01
Finansiering
Beskrivning
Status
Partiklar PM10 och kvävedioxid: SLB-analys
Uppföljning av åtgärder för att
klara gällande och överskridna
normer
Partiklar PM10 och kvävedioxid: SLB-analys
Lokal luftkontroll och
utvärdering av
miljökvalitetsnormer för ämnen
som ligger över den nedre
utvärderingströskeln
Extern finansiering
Lagreglerad och nationellt/regionalt samordnad miljöövervakning.
Behovsställare: Trafikverket, Naturvårdsverket, länsstyrelser, trafikkontoret m.fl.
Kontinuerlig
miljöövervakning
Finansieras inom ram
Lagreglerad miljöövervakning. Utöver PM10 samt NO2, mäts PM2,5 samt NOx, CO,
Kontinuerlig
O3, sot och antalet partiklar kontinuerligt.
miljöövervakning
Nya rapporteringsbestämmelser för luftkvalitetsdirektiven(dir 2008/50EG och
2004/107/EG) fördes in i svensk lagstiftning och börja gälla från 1 januari 2014. Detta
har inneburit ett ökat fokus på redovisning av kvalitet och spårbarhet för mätningar
och beräkningar. Ett kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar har
upprättats under året i enlighet med lagkrav. Behovsställare: Stockholms stad
L03
Partiklar PM10, kvävedioxid och SLB-analys
ozon: Regional luftövervakning
och utvärdering av
miljökvalitetsnormer för ämnen
som ligger över den nedre
utvärderingströskeln
Finansieras inom ram
-genom
medlemsavgift till
luftvårdsförbund
Lagreglerad och nationellt/regionalt samordnad regional och urban
miljöövervakning. Utöver PM10 samt NO2 och O3, mäts PM2,5 samt NOx, SO2, sot
och antalet partiklar kontinuerligt. Under år 2014 utökades samverkansområdet till
att omfatta även Södermanlands län. Eftersom det geografiska samverkansområdet
nu omfattar fyra län har förbundet bytt namn till Östra Sveriges Luftvårdsförbund.
Avtalet med Östra Sveriges Luftvårdsförbund sträcker sig fram till och med år 2015.
Behovsställare: Östra Sveriges Luftvårdsförbund
Kontinuerlig
miljöövervakning
L05
Kunskapsutveckling: Följa och
bidra med ny kunskap om
luftföroreningars effekter på
hälsa, miljö och klimat.
SLB-analys
Extern finansiering
SLB-analys samverkar kontinuerligt med miljömedicinska forskare för att öka
kunskapen om luftföroreningars hälsoeffekter. Det som aktivt studerats de senaste
åren är grova partiklars hälsoeffekter, dvs slitagepartiklar från dubbdäck, som kan
leda till akuta fall av hjärt-kärlsjukdom och förtida dödsfall. Behovsställare:
Naturvårdsverket, EU, forskningsprojekt i samarbete med andra organisationer
Kontinuerlig
miljöövervakning
L06
Växthusgaser: Uppföljning av
växthusgasutsläpp/person
Plan och
miljö
Finansieras inom ram
(personalkostnad,
konsultmedel)
Årliga beräkningar av utsläpp samt underlag för nytt miljöprogram och ny
åtgärdsplan för klimat och energi. Underlag för rapportering till Carbon Disclosure
Project samt till olika internationella jämförande studier mellan städer samt ev.
revidering av Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm. Behovsställare:
Stadsledningskontoret
Kontinuerlig
miljöövervakning
L02
Budget
ansvar
2
ID
Miljöövervakningsinsatser
Mark och grundvatten
Budget
ansvar
Finansiering
Beskrivning
Status
M02 Mark: Markföroreningshalter i
stadens parker och lekplatser
Företag
Finansieras inom ram
(personalkostnad) ev.
behov av
konsultmedel
Visar undersökningarna 2014 att ytterligare undersökningar av parker/lekplatser är
relevanta kan det komma att göras omprioriteringar av användningen av medel för
markundersökningar 2015. Behovsställare: Plan och miljö, hälsoskydd
Engångsinsats
M05 Mark, grundvatten:
Miljöanalys
Markföroreningar vid
båtklubbars uppställningsplatser
Medel från KF krävs
Miljöövervakningsinsats för att stödja förvaltningens tillsyn på båtklubbar.
Sammanställning av befintlig information kring miljögifter i anslutning till båtklubbar
genomfördes i huvudsak 2012, med rapport 2013. Aktivt arbete har också gjorts
inom forumet för miljösamverkan i länet, kring hur tillsynen ska bedrivas kring
båtklubbar och båtbottenfärg/behandling. Under 2014 genomförde Stockholms
Universitet en utredning om ansvarsfrågor och 2015 planeras samarbete med
Stockholms universitet för fortsättning dels i form av utredning av spärrfärgers
effektivitet och dels i form av utredning av påverkan av båtbottenfärg och
markföroreningar på recipient.
Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö, hälsoskydd
Engångsinsats
M08 Mark: Markföroreningar undersökningar av mark med
tidgare plantskolor som MIFOklassats som riskklass 2
Företag
Medel från KF krävs
Länsstyrelsen har funnit 13 objekt inom Stockholms kommun där det tidigare funnits
plantskolor som kan ha spritt bekämpningsmedel. Dessa 13 objekt kan täcka en del,
en eller flera fastigheter idag. Samtliga 13 objekt är klassade som riskklass 2. Detta
innebär en potentiell risk men för att avgöra om det finns någon reell risk krävs
provtagning. Två av objekten provtas 2014, då det idag finns lekplatser på dessa
platser, för övriga planeras provtagning 2016, med förberedelser 2015.
Behovsställare: Plan o miljö.
Engångsinsats pågående
M09 Mark: Markföroreningar undersökningar av mark med
tidigare verkstadsindustri som
MIFO-klassats som riskklass 1
eller 2
Företag
Medel från KF krävs
Länsstyrelsen inventerade under 2013 objekt inom Stockholms kommun där det
tidigare funnits verkstadsindustri som kan ha spritt skadliga ämnen. Objekten har
delvis blivit klassade som riskklass 1 eller 2. Detta innebär en potentiell risk men för
att avgöra om det finns någon reell risk krävs provtagning. Behovsställare: Plan o
miljö.
Engångsinsats pågående
3
ID
Miljöövervakningsinsatser
Biologisk mångfald och
ekosystemtjänster
Budget
ansvar
Finansiering
Beskrivning
B01
Program: Framtagande av
program för övervakning av
biologisk mångfald och dess
koppling till ekosystemtjänster
Miljöanalys
Finansieras inom ram
(personalkostnad)
Program för övervakning av tillståndet för valda delar av stadens växt- och djurliv
Engångsinsats samt dess koppling till ekosystemtjänster. Fokus på naturtyper och arter av särskild
pågående
ekologisk betydelse eller känslighet. Karteringar och analyser med olika verktyg ger
data till indikatorer inom bland annat miljöprogram och City Biodiversity Index.
Preliminärt program har tagits fram 2013-2014 och fastställs 2015. Övervakning på
landskaps-, biotop-, ekosystem- och artnivå. Ska ge kunskapsunderlag och verktyg
som stöd för fysisk planering, tillsyn och miljöförbättrande åtgärder. Lokalt och delvis
regionalt samordnad insats. Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö.
B02
Landskap: Landskapsekologiska
analyser för information om
särskilt värdefulla områden
m.m.
Miljöanalys, Finansieras inom ram
plan och
(personalkostnad)
miljö
Miljöövervakning på landskapsnivå enligt preliminärt program. Stöd för stadens
Kontinuerlig
strategiska program, fysisk planering, tillsyn och miljöförbättrande åtgärder.
miljöövervakning
Kunskapsbrist identifierad i Miljö- och hälsoutredningen. Behovsställare: Miljöanalys,
plan och miljö, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret
B03
Naturtyper/biotoper:
Naturtypsövervakning med
mätning och källrelaterad
förändringsanalys
Miljöanalys
Kontinuerlig
miljöövervakning
B04
Arter/artgrupper:
Miljöanalys, Finansieras delvis
Artövervakning – uppföljning av plan och
inom ram
tillstånd och trender samt effekt miljö
(personalkostnad,
av åtgärder
konsultmedel)
Miljöövervakning på naturtypsnivå enligt preliminärt program. Stöd för stadens
fysiska planering, tillsyn och miljöförbättrande åtgärder. Förändringsanalys av
biotoper med särskild ekologisk betydelse eller känslighet. Behovsställare:
Miljöanalys, plan och miljö, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret,
exploateringskontoret
Miljöövervakning på artnivå enligt preliminärt program. Inventeringar och analyser
med fokus på arter som lyfts i artskyddsförordningen, hotade arter samt
indikatorarter. Lokalt och eventuellt delvis regionalt samordnad miljöövervakning.
Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret,
exploateringskontoret, idrottsförvaltningen.
B05
Arter/artgrupper: Ajourhållning
och utveckling av ArtArken
Inhämtning, inmatning, kvalitetssäkring samt publicering av ny data till ArtArken,
Stockholms databas för observationer av skyddsvärda arter. Datafångst sker bland
annat via nationella Artportalen. Anpassning av webb-applikation till nya versionen
av Artportalen har inletts 2014 och fortsätter 2015.
Behovsställare: Miljöanalys, plan och miljö
Kontinuerlig
förvaltning
Miljöanalys
Konsultmedel
Finansieras inom ram
(personalkostnad,
konsultmedel)
Status
4
Kontinuerlig
miljöövervakning
ID
Miljöövervakningsinsatser
Biologisk mångfald och
ekosystemtjänster forts.
Budget
ansvar
Finansiering
Beskrivning
Status
B08
Ekosystemtjänst: Uppdatera
data om avstånd mellan
grönytor och förskolor samt
skolor
Hälsoskydd
Finansieras inom ram
(personalkostnad)
Inom tillsynen kartlägga barns tillgång till utevistelse. Nya skolor ställer krav på
Engångsinsats aktualisering av stadens kartering "Barns tillgång till lekområden". Informationen
pågående
behövs som stöd för tillsyn på bygglov samt på skolor och förskolor. Sammanställning
av data från 2013 har gjorts och visar på att gårdsytan skiljer sig åt mellan innerstad
och ytterområden. Vissa parker är hårt belastade av många förskolor. Möte med
utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och exploateringskontoret har skett och det
kan konstateras att samtliga upplever att den höga belstningen av vissa parker är ett
problem. Frågan drivs vidare inom projektet "Staden i ögonhöjd". Arbete med att
kartlägga förskolor och skolors användning av parker och naturområden planeras
genomföras av stadsbyggnadskontoret under 2015. Behovsställare: Hälsoskydd,
miljöanalys, plan och miljö.
B09
Ekosystemtjänst: Kartläggning
av stadens ekosystemtjänster
Miljöanalys, Finansieras inom ram
plan och
(personalkostnad,
miljö
konsultmedel)
Vinnovaprojektet "Urbana ekosystemtjänster - c/o City" har färdigställts och
avrapporteras 2014. I samarbete med stadsbyggnadskontoret planeras kartläggning
av ekosystemtjänster genom gis-analys inom projektet Stockholms urbana
ekosystemtjänster. Behovsställare: Miljöanalys, hälsoskydd, plan och miljö
Engångsinsats pågående
ID
Miljöövervakningsinsatser
Klimatförändringar och
klimatanpassning
Budget
ansvar
Finansiering
Beskrivning
Status
K01
Inleda miljöövervakning av
klimatförändringar, dess
effekter och klimatanpassning
Miljöanalys
Finansieras inom ram
(konsultmedel)
Med start 2015 påbörjas miljöövervakning av klimatförändringar och dess effekter,
med fokus på extrema väderhändelser. Ett utvecklingsarbete inleds med syfte att
identifiera vilka klimataspekter som ska redovisas på Miljöbarometern. I en
inledande fas inventeras vilka data som finns tillgängliga, och vilka behov av
kompletterande övervakning som finns. Arbetet kommer också att innefatta
bearbetning och analys av grunddata. Mål att också utveckla indikatorer på
klimatanpassning. Behovsställare: Miljöanalys, stadsmiljö, SLB
Kontinuerlig
miljöövervakning
- ny insats
5
ID
Miljöövervakningsinsatser
Miljöns inverkan på
människors hälsa
Budget
ansvar
Finansiering
Beskrivning
Status
H02
Buller: Uppdatering av
bullerkartläggning
Plan och
miljö
Finansieras inom ram
(konsultmedel)
Kartläggningen slutförs 2014 och publiceras 2015.
H03
Buller: Fortsatt utveckling av
bullerdatabasen
Plan och
miljö
Finansieras inom ram
(personalkostnader)
Kontinuerlig
miljöövervakning
(vart 5:e år).
Kontinuerlig
förvaltning
H04
Buller: Beräkning av antal
exponerade i olika ljudintervall
Plan och
miljö
Finansieras delvis
inom ram
(personalkostnad,
konsultmedel)
Beräkning av antal exponerade genomförs när kartläggningen är helt klar.
Engångsinsats pågående
H06
Buller: Mätdata från våra fasta
mätstationer för buller
SLB-analys
Finansieras delvis
inom ram
(personalkostnad)
Kontinuerliga mätningar genomförs av SLB-analys.
Kontinuerlig
miljöövervakning
H15
Förekommande hustyper och
Hälsoskydd
risker: Undersökning av upplevd
inomhusmiljö
Extern finansiering
undersöks
Engångsinsats - ny
H16
Program: Framtagande av
program för övervakning av
inomhusmiljö
Hälsoskydd
Finansieras inom ram
(personalkostnad).
Medel från KF krävs
Enkät för upplevd inomhusmiljö. Målgrupp är boende i relativt nybyggda eller
ombyggda (t ex miljonprogramhusen) bostäder. Studien ska ge en översikt om status
för nybyggda och ombyggda hus, i kunskapsuppbyggande syfte för att förutse
eventuell risk för möjliga problem kommande år. Aktiviteten förbereds under 2015.
Behovsställare: Hälsoskydd.
Program för övervakning av tillståndet i stadens nybyggda och ombyggda bostäder.
Insatsen förbereds 2015. Övervakning av upplevd boendemiljö (ventilation, fukt, lukt
mm). Behovsställare: Hälsoskydd
H17
Buller: Inventering av
vägtrafikbuller nattetid
Plan och
miljö
Finansieras inom ram
(personalkostnad,
konsultmedel)
Genom att trafikflödesdata för olika delar av dygnet blir tillgängligt, ökar möjligheten
att kontrollera bullret nattetid. Trafikbuller nattetid är en prioriterad fråga inom EU
och sömnpåverkan den största orsaken till hälsoeffekter av buller.
Engångsinsats - ny
H18
Inomhusmiljö: Hälsorelaterad
miljögiftsövervakning inriktad
på barns exponering för farliga
ämnen
Miljöanalys
Finansieras inom ram Påbörja hälsorelaterad miljögiftsövervakning inriktad på barns exponering
(konsultmedel) och
tillsammans med Karolinska Institutet
med medfinansiering
från samarbetspartner
6
Engångsinsats pågående
Engångsinsats - ny
ID
Miljöövervakningsinsatser
Vatten
V01
Övervakning av ekologisk
Miljöanalys
status/ytvatten: Övervakning av
ekologiska kvalitetsfaktorer som
ingår i bedömning av ekologisk
status enligt vattendirektivet
V04
Miljögifter: Genomförande av
reguljärt
miljöövervakningsprogram
Budget
ansvar
Miljöanalys
Finansiering
Beskrivning
Status
Finansieras inom ram
(personalkostnad,
konsultmedel)
Enligt preliminärt övervakningsprogram. Enligt preliminärt övervakningsprogram. År
2015 genomförs undersökning av vattenkemi, plankton, kiselager och provfiske i
utvalda vattenområden i syfte att kunna göra bedömningar av ekologisk status enligt
vattendirektivet för Stockholms sjöar och vattendrag. Under året ska även utförd
övervakning 2012-2014 utvärderas och ett reviderat övervakningsprogram tas fram.
Behovsställare: Miljöanalys, plan- och miljö.
Kontinuerlig
miljöövervakning
- kompletterad
för att möta
förändringar i
I Drevviken, Årstaviken, Brunnsviken och Saltsjön tas månatliga vattenprover och
årliga fiskprover. Vattnet analyseras med avseende på metaller samt PFOS och PFOA.
Fisken analyseras med avseende på PCB, HBCD, PBDE och PFOS. Från och med 2015
revideras programmet utifrån förslag på nytt program framtaget under 2014. Det nya
programmet ska möta ökat antal vattenförekomster och ökat antal prioriterade
ämnen i vattendirektivet. Behovsställare: Miljöanalys
Kontinuerlig
miljöövervakning
- kompletterad
för att möta
förändringar i
Finansieras inom ram
vattenförvaltningen
vattenförvaltningen
V08
Vatten: Badvattenprovtagning
enligt badvattendirektivet
Hälsoskydd
Extern finansiering
Badvattenprovtagningen utförs endast av förvaltningen om vi får uppdraget att
utföra den. Behovsställare: Strandbadens huvudmän
Kontinuerlig
miljöövervakning
ID
Miljöövervakningsinsatser
Övergripande
Budget
ansvar
Finansiering
Beskrivning
Status
Miljöanalys
Finansieras inom ram
(konsultmedel)
Kontinuerligt underhåll och utveckling av miljöinformationen i Miljöbarometern.
Kontinuerlig
Under 2015 ska vatteninformationen ses över och anpassas utifrån handlingsplan för miljöövervakning
god vattenstatus och vattendirektivet. Nytt avsnitt om lokala klimateffekter ska
utvecklas. Texter bearbetas med den nya miljö- och hälsoutredningen som underlag.
Ny årlig uppföljning av stadens miljömål presenteras. Webbplatsens layout förbättras
med ny responsiv design. Behovsställare: Miljöförvaltningen
O04 Datalagring: Samordna
Miljöanalys
förvaltning och utveckling av
Miljödata, miljöförvaltningens
GIS-verksamhet och Öppen data
Finansieras inom ram
Samordna förvaltning och utveckling av Miljödata, miljöförvaltningens GISverksamhet och Öppen data genom att:
- Leda förvaltningsgrupp för Miljödata
- Informationsinsatser för miljöförvaltningens användare av Miljödata
- Hantera intern och extern support för Miljödata
- Företräda miljöförvaltningen i förvaltningsgruppen för e-GIS
- Företräda miljöförvaltningen i stadens GIS-samordningsgrupp
- Kommunicera stadens GIS-arbete med förvaltningens GIS-användare.
Behovsställare: Miljöförvaltningen, stadsledningskontoret
O01 Miljöbarometern:
Tillgängliggöra resultat från
miljöövervakningen.
7
Kontinuerlig
förvaltning
Bilaga 2.4 Internkontrollplan - 2015 (Miljö- och hälsoskyddsnämnden)
Indikator
Väsentliga processer
Sjukfrånvaro (Miljöoch
hälsoskyddsnämnden)
Risk
Sannolikhet
Väsentlighet
Kontrollmoment
Risk för att
arbetsmiljöfaktorer/
influensa drar upp
frånvaron.
2 - Mindre
sannolikt
3 - Kännbar
Avgångsenkät
Ansvarig
Frekvens
Medarbetarsamtal med
närmaste chef
VB/ÅR
Stadens medarbetarenkät
VB/ÅR
Uppföljning av sjukfrånvaron
på individ- och
organisationstionivå
Uppföljningen görs månadsvis
av personalfunktionen.
Löpande uppföljning av chef.
Debitering av avgifter (Miljöoch hälsoskyddsnämnden)
Verksamhetssystemet
och dess manuella
hantering, som bla
omfattar fakturering och
ärendehantering, fungera
r inte optimalt.
3 - Möjlig
Mindre problem vid
faktureringar kan
förekomma under året pga
brister i registrerade
kunduppgifter. Sen
fakturering av avgifter bör
undvikas.
4 - Allvarlig
Internkontroll med avseende
på korrekt debitering av
tillsyn. Bl.a. tas ett
statistikunderlag fram som
visar möjlig fakturering.
månad
Kontroll av filen för
debitering
månad
Inför varje debitering tas en fil
ut från försystemet Ecos som
granskas med avseende på att
uppgifterna är korrekta (bla
orgnr, adresser, objekt).
1
Indikator
Väsentliga processer
Risk
Sannolikhet
Väsentlighet
Kontrollmoment
Förtroende gentemot 3:e
man (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Risk för skadlig publicitet
och uppmärksamhet.
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Fråga om bisyssla till
samtliga nyanställda
Förvaltningen måste vara
oförvitlig i sin
myndighetsutövning, tex
risken för mutor, jäv och
överdriven representation.
Det är också viktigt att
förvaltningen har en
kompetent och korrekt
myndighetsutövning.
Ansvarig
Frekvens
VB/ÅR
Förfrågan om bisyssla till
samtliga anställda vartannat
år.
Uppföljning
Frågorna tas upp vid årliga
kontakter med
avdelningsledningarna.
Hot mot förvaltningens
anställda. (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Medarbetare som arbetar
med tillsyn eller kontroll
riskerar att utsättas för
hot i sin tjänsteutövning.
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Förekomst av hot mot
tjänsteman
Vid hot mot de anställda i
tjänsteutövningen ska dessa
rapporteras till närmaste chef.
Rutinen kontrolleras vid årligt
besök vid avdelningarna.
Dokumentation ska finnas
tillgänglig på intranätet.
2
VB/ÅR
Indikator
Väsentliga processer
Risk
Sannolikhet
Väsentlighet
Kontrollmoment
Ansvarig
Frekvens
IT-funktionalitet (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Risk att väsentliga
system inte fungerar eller
fungerar tillräckligt bra
inkl med tillräckling
kapacitet.
5 - Mycket
sannolikt
3 - Kännbar
Ingår i årliga genomgången
med avdelningarna, dvs hur
systemen fungerar ev
problem.
Jonas
Arnqvist
VB/ÅR
Särskilda kontroller vid
fakturering pga problem med
intetration och funktionalitet
hos Ecos
Tomas
Sjölande
r
månad
Det kan både handla om att
väsentliga system inte alls
fungerar och försvårar
verksamhet. Det handlar
också om att system har en
otillräcklig kapacitet och
därigenom skapar problem.
Tex har Ecos haft en för låg
kapacitet vilket medfört att
förvaltningen måst anskaffa
en särskild server.
IT-säkerhet (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Vid faktureringen är det lätt att
det uppstår fel pga känslig
process med många kontroller.
Det finns ett flertal olika
risker, allvarligt är tex om
verksamhetskritiska
system inte fungerar
korrekt, brister i
behörighetskontrollen
mm
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
tertial
Löpande kontroller av
verksamhetskritisk information
i förvaltningens större ITsystem. Särskilt intressant är
uppgifter intressenter m.fl.
uppgifter i Ecos som är viktiga
b.la för fakturering av avgifter. I
Agresso görs
behörighetskontroller flera
gånger per år.
IT-miljön har blivit allt mer
komplicerad som medför
ökat behov av kontroll.
Kompetens/Arbetsmiljö
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Registervård
Risken är framför allt att
förvaltningen inte har
kompetent och motiverad
arbetskraft.
3 - Möjlig
3
5 - Mycket
allvarlig
Avgångsenkät
Löpande uppföljning.
Medarbetarsamtal med
närmaste chef.
VB/ÅR
Stadens medarbetarenkät
VB/ÅR
Indikator
Väsentliga processer
Risk
Sannolikhet
Väsentlighet
Kontrollmoment
Löneutbetalningar (Miljöoch hälsoskyddsnämnden)
Felaktiga utbetalningar
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kontroll av
löneutbetalningar
Serviceförvaltningen har
övertagit lönehanteringen.
Lönekostnaderna är den
största kostnaden för
förvaltningen med ett
mycket högt antal
transaktioner. Det måste
finnas en bra kontroll av
ansvariga chefer.
Upphandling/Inköp/Faktureri
ng leverantör (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Ansvarig
Frekvens
månad
Kontroll av både ansvariga
chefer och av
personalfunktionen. Ansvariga
chefer kontrollerar månatligen
lönelistorna före lönekörningar.
Felaktig hantering i
förhållande till gällande
regler
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Rutinmässiga kontroller
betalningsflöden
Inköpen kontrolleras mot
delegationsordningen. Kontroll
ern utgörs framför allt av att
man följer den ordningen för
attest och godkännande som
finns samt andra regelverk, tex
beträffande representation.
Serviceförvaltningen har tagit
över transaktionsflödet. Inköp
över visst belopp, rapporterade
till nämnden, diarieförs i Ecos.
Vad gäller faktureringen sker
en omfattande registerkontroll i
det verksamhetssystem där
faktureringsunderlagen
skapas. Kontrollerna är dels
automatiska, dels systematiska
med avseende på riktigheten
och komplettheten i
uppgifterna.
Risk att fakturahanteringen
inte är korrekt i förhållande
till beloppsgränser och
attestordning.
Risk att förfarandet vid
upphandling inte är korrekt.
4
månad
Bilaga 2.5 Risk & Väsentlighet Indikatorer - 2015 (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Verksamhetsområd
e
Indikator
Arbetsmarknadsåtgärder
Antal praktikplatser
som kan
tillhandahållas för de
aspiranter som
Jobbtorg Stockholm
kan matcha (Miljöoch hälsoskyddsnämnden)
1600 st
Antal ungdomar som
fått sommarjobb i
stadens regi (Miljöoch hälsoskyddsnämnden)
5100
10 st
minska
KF:s
årsmål
Risk
Årsmål
Finns
rutinbeskr
.
Genomför
s löp.
kontroller
Sannolikhe
t
Väsentlighe
t
Risk för att lämpligt
arbetsuppgift inte hittas.
Nej
Ja
2 - Mindre
sannolikt
2 - Lindrig
17 %
Risken är att
administrationskostnaderna
ökar, exempelvis för
integration mellan Ecos och
nya Agresso. Behov kan
finnas av administrativa
förstärkningar.
Nej
Ja
3 - Möjlig
3 - Kännbar
4 st
Risk att ej hitta lämplig
praktikuppgift
Miljöförvaltningen har högt
specialiserade arbetsuppgifter
och det begränsar möjligheten
att hitta lämpliga
praktikplatser.
Effektivitet
Administrationens
andel av de totala
kostnaderna (Miljöoch hälsoskyddsnämnden)
Ekonomi
Nämndens
budgetföljsamhet efter
resultatöverföringar
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
100 %
100 %
Risk att utfallet avviker från
budget.
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Nämndens
budgetföljsamhet före
resultatöverföringar
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
100 %
100 %
Risk att utfallet avviker från
budget.
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Aktivite
t
Verksamhetsområd
e
Miljö
Indikator
KF:s
årsmål
Årsmål
Risk
Finns
rutinbeskr
.
Genomför
s löp.
kontroller
Sannolikhe
t
Väsentlighe
t
Nämndens
prognossäkerhet T2
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
+/- 1 %
+/-100 %
Risk att prognosen för
utfallet i T 2 avviker mer än
+-1 procent.
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Andel elbilar (Miljöoch hälsoskyddsnämnden)
9%
16 %
16,6 utfall i
Tert 2
Brist på bilar och behov av
nyinköpta bilar och
eltankställen.
Ja
Ja
1Osannolikt
1Försumbar
100 %
100 %
Risk att policyn frångås vid
bilinköp.
Ja
Ja
1Osannolikt
4 - Allvarlig
Nej
Ja
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Andel miljöbilar i
stadens bilflotta
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Total fosforhalt i sjöar
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Kommentar:
Indikatorn avser
kvoten av antalet
vattenområden med
minskad eller
bibehållen fosforhalt
och totala antalet
vattenområden.
Urvalet görs utifrån en
bedömning av vilka
vattenområden som
tillsammans bäst
representerar
Stockholms totala
vattenkvalitet.
Allvarligt då MF ska föregå
med gott exempel.
83 %
83 %
Risk för försämrad situation
avseende försurning.
Fluktuationer uppstår naturligt
pga väderlek utan att
långsiktiga tillståndet
förändras.
Aktivite
t
Verksamhetsområd
e
Personalpolitik
Indikator
KF:s
årsmål
Årsmål
Risk
Finns
rutinbeskr
.
Genomför
s löp.
kontroller
Sannolikhe
t
Väsentlighe
t
Risk att utsläppen av
växthusgaser kommer att
överstiga målvärdet.
Nej
Nej
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Växthusgasutsläpp
per stockholmare
(ton/inv) (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
)
3,0
ton/inv
Antar att
detta är
målvärde
t
3,0 ton
Aktivt
Medskapandeindex
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
)
80
80
Uppdatera
s
Risk att förvaltningen inte
får tillräckligt bra omdömen
på de frågor i
medarbetarindex som
bygger upp indexet.
Nej
Nej
3 - Möjlig
2 - Lindrig
Andel medarbetare på
deltid som erbjuds
heltid (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
)
100 %
100 %
Uppdatera
s
Risk att förvaltningens
målvärde om 100 % inte
uppnås
Ej aktuell
Ej aktuell
2 - Mindre
sannolikt
2 - Lindrig
Chefer och ledare
ställer tydliga krav på
sina medarbetare
(Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
)
80 %
100 %
Uppdatera
s
Risk att målvärdet inte
uppnås vid
medarbetarenkäten
Nej
Nej
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Medarbetare vet vad
som förväntas av dem
i deras arbete. (Miljöoch
hälsoskyddsnämnden
)
92 %
100 %
Uppdatera
s
Risk att nämndens målvärde
inte uppnås vid
medarbetarenkäten.
Nej
Nej
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Sjukfrånvaro (Miljöoch
hälsoskyddsnämnden
)
4,4 %
2,4 %
Uppdatera
s
Risk för att
arbetsmiljöfaktorer/influens
a drar upp frånvaron.
Ja
Ja
2 - Mindre
sannolikt
3 - Kännbar
Beräkningar görs av
utsläppen, går dock inte att
göra regelrätta kontroller.
Aktivite
t
Verksamhetsområd
e
Indikator
Säkerhet
Andel genomförda
åtgärder inom ramen
för RSA (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
)
100 %
100 %
Valfrihet
Andel upphandlad
verksamhet i
konkurrens (Miljöoch
hälsoskyddsnämnden
)
37 %
0%
KF:s
årsmål
Årsmål
Risk
Finns
rutinbeskr
.
Genomför
s löp.
kontroller
Sannolikhe
t
Väsentlighe
t
Risk att arbetet inte hinns
me.
Nej
Nej
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Nämndens roll att bedriva
myndighetsutövning
begränsar kraftigt
möjligheterna till
upphandling av
verksamhetsentreprenader.
Ej aktuell
Ej aktuell
5 - Mycket
sannolikt
2 - Lindrig
Förvaltningens planering utgår
från den politiska prioriteringen
att verksamheter ska kunna
upphandlas i konkurrens och
prioriteringen av avknoppning.
Nämndens specialreglerade
roll såsom tillsynsmyndighet
dvs. av att vara ett
expertorgan och även svara
för myndighetsutövningen
påverkar dock i hög grad
möjligheterna till
konkurrensutsättning.
Förvaltningens verksamhet är
till 80 procent lagreglerad. I
övrigt finns en
specialistinriktad verksamhet
som inte lämpar sig för
entreprenadupphandling.
Aktivite
t
Bilaga 2.6 Risk & Väsentlighet väsentliga processer - 2015 (Miljö- och
hälsoskyddsnämnden)
Verksamhet
Väsentliga processer
Risk
Finns
rutinbeskr.
Genomförs
löp. kontroller
Sannolikhet
Väsentlighet
Aktivitet
Debitering av avgifter
Verksamhetssystemet och
dess manuella hantering,
som bla omfattar
fakturering och
ärendehantering, fungerar
inte optimalt.
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Med början under 2015
ska särskilda
statistikunderlag tas
fram ur Ecos, som visar
på möjlighet och behov
av fakturering.
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Här handlar det om en teknikrisk
att förvaltningens
verksamhetssystem inte fungerar
optimalt inkl hanteringen av
detta. Hantering kan också ge
upphov till fördröjningar.
Förtroende gentemot 3:e man
Mindre problem vid
faktureringar kan
förekomma under året pga
brister i registrerade
kunduppgifter. I viss mån
sen fakturering av avgifter
vilket bör undvikas.
Risk för skadlig publicitet
och uppmärksamhet.
Mediakontakter.
Förvaltningen måste vara
oförvitlig i sin
myndighetsutövning, tex
risken för mutor, jäv och
överdriven representation.
Det är också viktigt att
förvaltningen har en
kompetent och korrekt
myndighetsutövning.
Hot mot förvaltningens
anställda.
Medarbetare som arbetar
med tillsyn eller kontroll
riskerar att utsättas för hot
i sin tjänsteutövning.
Verksamhet
Väsentliga processer
Risk
IT-funktionalitet
Risk att väsentliga system
inte fungerar eller
fungerar tillräckligt bra
inkl med tillräckling
kapacitet.
En risk för förvaltningen är att ITsystem inte fungerar eller
fungerar tillräckligt bra.
Finns
rutinbeskr.
Genomförs
löp. kontroller
Sannolikhet
Väsentlighet
Aktivitet
Ja
4 - Sannolikt
3 - Kännbar
Beställa
applikationsövervakning
från Volvo-IT av Ecos
En projektplan och
extra resurser krävs för
att minimera risken.
Det kan både handla om att
väsentliga system inte alls
fungerar och försvårar
verksamhet. Det handlar
också om att system har en
otillräcklig kapacitet och
därigenom skapar problem.
Tex har Ecos haft en för låg
kapacitet vilket medfört att
förvaltningen måst anskaffa
en särskild server.
Ecos byggs om i grunden av
leverantören. Risk finns vid
övergång från gamla till nya
Ecos
IT-säkerhet
Det finns ett flertal olika
risker, allvarligt är tex om
verksamhetskritiska
system inte fungerar
korrekt, brister i
behörighetskontrollen mm
IT-miljön har blivit allt mer
komplicerad som medför
ökat behov av kontroll.
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Verksamhet
Väsentliga processer
Risk
Finns
rutinbeskr.
Genomförs
löp. kontroller
Sannolikhet
Väsentlighet
Aktivitet
Kompetens/Arbetsmiljö
Risken är framför allt att
förvaltningen inte har
kompetent och motiverad
arbetskraft.
Ja
Ja
3 - Möjlig
5 - Mycket
allvarlig
Skyddsrond
Löneutbetalningar
Felaktiga utbetalningar
Ja
Ja
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Här ingår personaladmin, tid,
bilersättning, utlägg mm.
Serviceförvaltningen har
övertagit lönehanteringen.
Lönekostnaderna är den
största kostnaden för
förvaltningen med ett
mycket högt antal
transaktioner. Det måste
finnas en bra kontroll av
ansvariga chefer.
Upphandling/Inköp/Fakturering
leverantör
Felaktig hantering i
förhållande till gällande
regler
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Förvaltningens hantering av
rekrytering, utbildning,
sjukfrånvaro, arbetsmiljö och lön
mm. Verksamhetskritiskt att det
finns kompetent personal.
Det finns ett omfattande
regelverk för upphandling/inköp
tex beloppsnivåer,
tillvägagångssätt för
upphandling, ramavtal,
delegation för attest mm.
Korrekt fakturahantering i
förhållande till attestordning.
Risk att regler för
upphandling inte tillämpas.
MILJÖFÖRVALTNINGEN
SID 1 (15)
2014-12-17
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS
JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN
FÖR 2013-2015
Inledning
Stockholm ska vara en mångsidig storstad i världsklass. Staden vill därför
tillvarata alla de erfarenheter, egenskaper och livsåskådningar som stadens
invånare och anställda har. Att bejaka människors lika värde och mänskliga
rättigheter är en förutsättning för att staden ska kunna följa de politiska
intentionerna i staden och diskrimineringslagstiftningen ur såväl ett demokrati-,
kvalitets-, arbetsgivar-, som servicegivarperspektiv.
Miljöförvaltningens jämställdhets- och
mångfaldsarbete
Miljöförvaltningen övervakar den inre och yttre miljön i Stockholm och arbetar
för att alla i Stockholm ska leva i en frisk och hälsosam miljö. Arbetsområdena är
mycket varierande och rör sig om bl.a. frågor så som mathygien, inomhusmiljö,
trafikbuller, vattenkvalité och kemikalier. Frågor som rör jämställdhet och
mångfald ska ingå som en naturlig del av Miljöförvaltningens verksamhet.
Miljöförvaltningen ser mångfald som en tillgång. Människors lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter ska gälla för alla på Miljöförvaltningen, i kontakten
med varandra såväl som i kontakten med omvärlden. Arbetsklimatet ska
kännetecknas av respekt för och kunskap om olikheter mellan människor och
kulturer. Alla medarbetare ska bidra för att intentionerna i förvaltningens
jämställdhets- och mångfaldsarbete ska kunna förverkligas även om chefer har ett
särskilt ansvar.
Jämställdhets- och mångfaldsplanen är en treårsplan som har upprättas i
samverkan med de fackliga organisationerna och anställda. Varje år ska planen
följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska säkerställa att vi rör oss mot de mål
vi satt upp, att våra arbetsmetoder är de rätta samt att vi identifierar orsaker till
eventuella avvikelser. Syftet med jämställdhet- och mångfaldsplanen är att öka
kunskaperna kring frågor som rör jämställdhet och mångfalds samt säkerställa att
vi ständigt rör oss i riktning mot förvaltningens mål; Miljöförvaltningen ska vara
en arbetsplats fri från alla former av diskriminering, kränkande särbehandling och
trakasserier.
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 2 (15)
Miljöförvaltningens viktigaste resurs är
medarbetarna
Vi är omkring 230 medarbetare, fördelade på flera avdelningar och enheter.
Medarbetarnas kompetens och engagemang är en förutsättning för att vi ska nå
vårt övergripande mål, att alla i Stockholm ska leva i en frisk och hälsosam miljö.
Vi betraktar alla medarbetares enskilda bidrag som lika viktiga för att nå ett
Stockholm i världsklass.
Lagstiftning och styrdokument
Arbetet med jämställdhet och mångfald styrs av gällande lagstiftning och stadens
interna styrdokument. Diskrimineringslagens ändamål är att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen
skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mot instruktioner
att diskriminera. Lagen ställer krav på att arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat
arbete för att aktivt främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Stockholms stads personalpolicy
och riktlinjer för arbetet med jämställdhet och mångfald är styrande för
förvaltningarnas arbete.
Kränkande behandling och trakasser ier
I stadens personalpolicy framgår att stadens verksamheter ska kännetecknas av
respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från
kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Miljöförvaltningen följer
stadens rutiner för att motverka kränkande behandling inkluderande trakasserier i
olika former. Rutinerna bifogas, se bilaga 1.
Mål för Miljöförvaltningens jämställdhets- och
mångfaldsarbete 2013-2015
1. Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats fri från alla former av
diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier.
2. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ska vara känd och förankrad i
organisationen och kunskap om värdet av mångfald ska finnas hos alla
chefer och medarbetare.
3. Miljöförvaltningen ska sträva efter en jämn könsfördelning och en ökad
mångfald bland medarbetarna.
4. Det ska vara möjligt för både kvinnor och män att förena föräldraskap och
förvärvsarbete.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 3 (15)
5. Arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet ska diskuteras och följas upp av
ledningsgruppen i samband med tertialrapporter och årsredovisning.
Delmål



Andelen män ska vara minst 40 procent vid utgången av 2015.
I medarbetarenkäten, på frågan "Har du personligen, under de senaste året,
varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling (ex. mobbing)
eller trakasserier på din arbetsplats", ska 100% svara nej.
I medarbetarenkäten, på frågan "Jag känner mig respekterad av mina
kollegor på min arbetsplats", ska 100% svara högt (8-10 på en skala mellan
1 - 10).
Aktiva åtgärder 2013-2015
Aktiva åtgärder ska vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter.
Åtgärderna ska vara kopplade till både mål och delmål, fungera pådrivande, för att
motverka alla former av diskriminering.
Mål 1-2
Aktivitet/aktiva åtgärder
Jämställdhets- och mångfaldsplanen
ska varje år göras känd och tas upp på:
-introduktionsutbildningar för nya
medarbetare (2ggr/år).
-arbetsplatsträffar
samt i chefsgruppen (minst 1 gång/år)
Ansvarig
Ansvarig: HR-funktionen
Ansvarig: Alla chefer
-En arbetsplatsträff varje år ska ha
jämställdhet och mångfald som tema.
Ansvarig: Alla chefer
-Resultatet av medarbetarenkät och
avgångsenkät ska analyseras ur ett
jämställdhets- och mångfaldsperspektiv
och används i planering av fortsatt
arbete för att förbättra
arbetsförhållandena (1 gång/år).
Ansvarig: HR-funktionen
-Jämställdhets- och mångfaldsplanen
Ansvarig: Chefer och HR-funktionen
ska integreras och följas upp i
internkontrollen samt i det systematiska
arbetsmiljöarbetet (1 gång/år, sker
under hösten).
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 4 (15)
Mål 1-2
Aktivitet/aktiv åtgärd
-En lönekartläggning genomförs inför
löneöversyn (1 gång/år)
-Inför den årliga löneöversynen ska
uppmärksammas att lönesättning inte
får vara diskriminerande (1 gång/år).
Mål 3
Aktiviteter/aktiva åtgärder
-Nyanställda chefer ska informeras om
rekrytering ur ett jämställdhets- och
mångfaldsperspektiv (sker löpande
under året)
Ansvarig
Ansvarig: HR-funktionen
Ansvarig: HR-funktionen
Ansvarig
Ansvarig: HR-funktionen
-Om möjligt ska både män och kvinnor
delta i rekryteringsarbetet (löpande
aktivitet)
Ansvarig: Rekryterande chef
-Miljöförvaltningen ska arbeta aktivt
för en jämn könsfördelning i arbetsoch projektgrupper (löpande aktivitet).
Ansvarig: Alla chefer
Mål 4
Aktiviteter/aktiva åtgärder
-Flexibla arbetstider ska underlätta för
medarbetarna att förena arbete med
privatliv (löpande aktivitet).
Ansvarig
Ansvarig: Alla chefer
-Hemarbete och distansarbete kan
användas där så är möjligt och lämpligt
(löpande aktivitet).
Ansvarig: Alla chefer
-Obligatoriska utbildningar och möten
ska läggas på tider så även
deltidsarbetande kan delta (löpande
Ansvarig: Alla chefer
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 5 (15)
aktivitet).
Mål 4
Aktiviteter/aktiva åtgärder
-Inför längre föräldraledighet ska chef
och medarbetare ha ett samtal för att
komma överens om hur kontakten
under ledigheten ska se ut samt stämma
av vilken information som
medarbetaren önskar under ledigheten
(löpande aktivitet).
Ansvarig: Alla chefer
-Föräldralediga ska bjudas in till
internutbildningar, konferenser och
sociala sammankomster (löpande
aktivitet).
Ansvarig: Alla chefer
-Föräldralediga ska erbjudas en
anpassad introduktion vid återgång i
arbete (löpande aktivitet, sker i samråd
med medarbetaren).
Ansvarig: Alla chefer
-Chefer bevakar att föräldralediga inte
halkar efter i löneutvecklingen på
grund av sin ledighet (1 gång/år, i
samband med löneöversynen).
Ansvarig: Alla chefer
Ansvar
Ansvaret för att förverkliga målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen ligger på
Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förvaltningschefen har huvudansvaret för att
arbetet genomförs med mätbara mål och åtgärder enligt gällande lagstiftning, att
en plan upprättas i samband med verksamhetsprogrammet och att arbetet följs upp
och utvärderas. Avdelningschefer och enhetschefer har ansvar för att aktiva
åtgärder i planen genomförs. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor ska inte
behandlas enskilt eller vid sidan av ordinarie verksamhet. Det ska vara en
integrerad och given del i den dagliga verksamheten.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 6 (15)
Uppföljning av 2014 års plan
Merparten av de aktiva åtgärderna har genomförts eller kommer att genomföras
innan 2014 års slut. Nedan följer en uppföljning av målen samt de delmål som
ställts upp i relation till dessa.
Det första målet som formulerats i planen är att arbetsförhållandena ska lämpa sig
för alla medarbetare. Miljöförvaltningen ska vara en arbetsplats fri från alla
trakasserier. Utifrån medarbetarenkätens resultat verkar förvaltningen vara bra på
det området och har blivit något bättre jämfört med föregående år.
I den årliga medarbetarenkäten fick miljöförvaltningen 95% svarsfrekvens vilket
är betydligt bättre än föregående år. En fråga är: ”Jag känner mig respekterad av
mina kollegor på min arbetsplats”. På en skala från 1 – 10 svarar 88% högt dvs 810. Något medelvärde redovisas inte men som jämförelse svarade 87% högt vid
2013 års medarbetarenkät. Förvaltningens delmål var att medelvärdet på frågan
skulle uppgå till 10,0 i 2014 års enkät. Resultatet på 88% som svarar högt (8-10)
innebär inte att förvaltningen når det högt uppsatta målet men resultatet är bättre
än föregående år och som jämförelse är det bara 81% i Stockholms stad som
helhet som svarar högt.
Ett annat delmål kopplat till medarbetarenkäten är frågan om diskriminering. Även
på det området verkar förvaltningen klara sig relativt bra.
Då 2014 års medarbetarenkät skiljer från tidigare år vad gäller innehåll och
frågekonstruktion finns i år inget medelvärde att ta del av vad gäller denna fråga. I
2014 års medarbetarenkät ställs frågan; ”Har du personligen, under det senaste
året, varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier?”
Resultatet på frågan redovisas i procent varav 92 procent svarat nej, 4% ja och 4%
vet ej. De 4% som säger att de varit utsatta är något som måste tas på allvar.
Samtidigt är siffran betydligt lägre än Stockholms stad som helhet där 10% svarar
att de blivit utsatta. Eftersom förvaltningen har mycket kontakter med både
verksamhetsutövare och invånare så är det ett gott tecken att förvaltningen har så
pass få som svarar att de blivit utsatta jämfört med Stockholms stad som helhet.
Anledningen till att någon svarar ”vet ej” kan vara på grund av osäkerhet kring hur
sådant de varit utsatta för ska tolkas. Som jämförelse anger 5% ”Vet ej” i
Stockholms stad som helhet.
Ett annat mål för förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete är att
jämställdhets- och mångfaldsplanen ska vara känd och förankrad i organisationen
och kunskap om värdet av mångfald ska finnas hos alla chefer och medarbetare. I
introduktionsprogrammet för nyanställda har förvaltningens jämställdhets- och
mångfaldsplan lyfts fram. Planen har även gjorts känd på avdelningarnas och
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 7 (15)
enheternas arbetsplatsträffar och i förvaltningens chefsgrupp. Under året har de
haft jämställdhet och mångfald som tema vid en av sina träffar. Nyanställda chefer
har löpande under året fått information om diskrimineringslagstiftningen.
En utbildning i kompetensbaserad rekrytering för chefer har genomförts. Vid
utbildningstillfället behandlades särskilt diskrimineringslagen samt rekrytering ur
ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och när det har varit möjligt har både
män och kvinnor deltagit i rekryteringsarbetet.
Diskriminering har särskilt uppmärksammats vid löneöversynen och lönerna har
kartlagts och analyserats för män och kvinnor.
Medarbetarenkäten har analyserats ur ett köns- och ålderperspektiv.
Resultatet för 2014 pekar på att kvinnorna är något mer nöjda AMI (+1) än
männen eftersom de har högre på styrningsindex (+3). Analyserat ur ett
åldersperspektiv är den största skillnaden att anställda mellan 25-34 år har
betydligt lägre AMI (mellan -5 och -7) jämfört med äldre åldersgrupperna.
Skillnaden finns på samtliga index och är störst på styrning och motivation (-6
eller mer) jämfört med övriga åldersgrupper.
Ett annat mål i förvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplan under planperioden
2013-2015 är att göra det möjligt för båda kvinnor och män att förena föräldraskap
och förvärvsarbete. Aktiva åtgärder som har vidtagits för att uppnå detta mål är att
i möjligaste mån förlägga obligatoriska möten och utbildningar på tider så även
deltidsarbetande kan närvara. En annan del av denna åtgärd är att undvika att
förlägga möten till tidig förmiddag alternativt sen eftermiddag för att förenkla
hämtning och lämning på förskola/skola. Förvaltningen utnyttjar även teknikens
möjligheter till att förenkla arbetet såsom erbjuda medarbetarna s.k. smartphones
och möjlighet att arbeta hemifrån eller på distans när arbetet tillåter.
Inför längre föräldraledigheter har chef och medarbetare haft ett samtal om hur
kontakten ska ske och vilken typ av information som medarbetaren önskar att ta
del av. Föräldralediga har fått den information de önskat och hållit kontakt med sin
arbetsplats. De har även bjudits i till internutbildningar, konferenser och andra
sociala sammankomster som anordnas i förvaltningens regi.
Ett annat mål i Miljöförvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplan under
planperioden 2013-2015 är att sträva efter en jämn könsfördelning och en ökad
mångfald bland medarbetarna. Ett delmål är att andelen män ska vara minst 40
procent vid utgången av 2014. En viss förbättring kan skönjas men det är ett mål
som förvaltningen fortfarande inte uppnår. Könsfördelningen på förvaltningen har
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 8 (15)
under de senaste åren sett ungefär likadan ut. Andelen anställda kvinnor är 66,5%
vilket är en liten nedgång från 67,6% 2013. På miljöutbildningarna vid landets
högskolor tenderar en övervägande del vara kvinnliga studenter vilket även
avspeglas i andelen kvinnliga sökande till jobb på miljöförvaltningen.
Andelen män som söker på miljöförvaltningens annonser har dock ökat till 38,2%
män vilket är en uppgång från 2013 då det var 32,7% manliga sökande.
Målet att arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet ska diskuteras och följs upp av
ledningen i samband med tertialrapporter och årsredovisning åtgärdas löpande i
Förvaltningsgruppen och Ledningsgruppen. En del i detta är att jämställdhets- och
mångfaldsplanen har integrerats i internkontrollen samt i det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
Under året har inga diskrimineringsärenden förekommit.
Jämställda löner
En kartläggning görs inför varje års löneöversyn. Vid kartläggningen och analysen
i årets löneöversyn framkom inga osakliga löneskillnader. Det finns en skillnad i
lön mellan män och kvinnor men den är procentuellt lika stor som skillnaden i
ålder vilket ytterligare stödjer att de löneskillnader som finns är kopplade till
erfarenhet och har saklig grund. Någon handlingsplan har därför inte tagits fram.
2014 års kartläggning och analys kommer att delges de fackliga organisationerna i
samband med löneöversyn.
Verksamhet i förhållande till verksamhetsutövare
och medborgare
Huvuddelen av förvaltningens arbete utgörs av myndighetsutövning. Genom ett
korrekt myndighetsarbete tillförsäkras alla lika behandling oavsett bakgrund.
Jämställdhet och mångfald är här viktiga aspekter. Förvaltningen följer upp
tillsynsbesök genom en enkät till verksamhetsutövarna. Enkäten tar bland annat
upp frågor om bemötande.
En dialog förs fortlöpande inom avdelningarna för att kunna möta mångfalden hos
de olika verksamhetsutövarna. Internutbildning inom juridik förstärker
medarbetarnas kunskaper. Inom ramen för miljösamverkan i Stockholms län har
en utbildning i ”Kommunikation och bemötande i tillsynen” tagits fram.
Utbildning ges också i att skriva enkelt och tydligt. Samtliga medarbetare får
möjligheter att delta i en utbildning i”klarspråk”.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 9 (15)
I all vår externa information strävar vi efter ett enkelt och tydligt språk för att
underlätta för alla att ta till sig och förstå informationen. På detta sätt tar vi hänsyn
till den mångfald som finns bland invånarna i staden. Utvecklingen av e-tjänster
innebär en ökad tillgänglighet till förvaltningens tjänster. E-tjänsterna ska vara
enkla, tydliga och lätta att använda för alla. När förvaltningen anordnar större
konferenser är ambitionen att jämställdhet och mångfald ska speglas i deltagande
talare och moderatorer.
Samverkan och uppföljning
Planen är framtagen i samverkan i förvaltningsgruppen. Åtgärderna följs upp i
medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar, i förvaltningsgruppen gemensamt med de
fackliga organisationerna, i medarbetarenkät, i avgångssamtal och i avgångsenkät.
HR-funktionen ansvarar för att följa upp planen på förvaltningsnivå vilket sker i
samband med tertialrapport två och i årsberättelsen.
Kartläggning
avser oktober 2014
Anställda
66,4 % kvinnor
33,6 % män
Avdelningschefer
1 kvinna
3 män
Enhetschefer
7 kvinnor
5 män
Ledningsgrupp
4 kvinnor
4 män
Sökande på Miljöförvaltningens anställningsannonser
61,8% kvinnor
38,2 % män
Bilaga 1
Rutiner för att motverka kränkande behandling
inkluderande trakasserier i olika former.
”Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika
värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier”
Ur Personalpolicy för Stockholms stad 2013
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 10 (15)
Rätten att inte bli diskriminerad är en grundläggande mänsklig rättighet som funnits under
lång tid och tagit sig uttryck i internationella deklarationer och konventioner. Stadens
riktlinjer och rutiner syftar till att motarbeta alla former av kränkande beteende för att
skapa en organisationskultur präglad av respekt. Riktlinjer och rutiner ska vara kända av
samtliga medarbetare i staden. Respektive chef ansvarar för att sprida informationen till
alla anställda, oavsett anställningsform, samt till praktikanter och inhyrd personal.

Alla former av diskriminering och trakasserier innebär en lagöverträdelse och
bekämpas aktivt av stadens förvaltningar och bolag.

Kränkande beteenden är ett allvarligt hot mot en god arbetsmiljö och motverkar
stadens arbete för jämställdhet och mångfald. Kränkande beteenden ska aldrig
accepteras inom Stockholms stad.

Kränkande behandling och trakasserier är ett allvarligt hot mot medarbetarnas
arbetsglädje, hälsa och möjligheter till utveckling i arbetet. Det leder till ett sämre
arbetsresultat och påverkar därigenom verksamheten.
Om trakasserierna får pågå under en längre tid leder det till negativa konsekvenser både
för den enskilde medarbetaren och för övriga på arbetsplatsen.
Konsekvenser för den enskilde
Konsekvenser för arbetsgruppen
Fysisk och psykisk ohälsa
Minskad självkänsla
Social isolering
Lägre prestation
Depression
Minskad effektivitet
Låg tolerans mot påfrestningar
Personalomsättning
Sjukfrånvaro
Sökande efter nya syndabockar
KRÄNKANDE BEHANDLING
Kränkande behandling är ett sammanfattande ord för bl.a. vuxenmobbing, psykiskt våld,
social utstötning och sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter ges vägledning för när en
situation eller händelse ska betraktas som kränkande behandling:

Handlingarna ska vara av stötande eller negativt präglad natur.

Ske vid upprepade tillfällen eller, vid enstaka särskilt anmärkningsvärda fall.

Personen som utsätts upplever situationen som kränkande.
Det räknas inte som en kränkande behandling om två personer har en konflikt eller
meningsmotsättning.
Exempel på kränkande behandling enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:17

Förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj.

Förringande, förödmjukande eller förnedrande agerande gentemot en
arbetstagare/chef eller dennes familj.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 11 (15)

Uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av
arbetstagaren.

Förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla, förnedringar t.ex. sexuella
trakasserier.

Medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller
förhållningssätt (hån, ovänlighet etc.).

Kontroll av arbetstagaren utan dennes vetskap med skadande syfte.

Kränkande s.k. ”administrativa straffsanktioner” som plötsligt riktas mot enskild
arbetstagare utan sakliga skäl, förklaringar eller försök att gemensamt lösa
eventuella bakomliggande problem. Sanktioner kan utgöras av t.ex. omotiverat
fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarade omplaceringar eller
övertidskrav, tydliga försvåranden vid behandling av ansökningar om utbildning,
ledigheter och dylikt.
Diskriminering
Med diskriminering avses direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier,
sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera.
Direkt diskriminering:
När någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har
behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell
läggning och ålder.
Indirekt diskriminering:
När någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier:
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier:
Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
INSATSER FÖR ATT SKAPA GODA ARBETSFÖRHÅLLANDEN
Alla har skyldighet att medverka till att det på våra arbetsplatser utvecklas ett gott
arbetsklimat med en ärlig vilja till problemlösning. Som människor och arbetskamrater är
vi alla olika men med ett respektfullt beteende mot varandra skapar vi förutsättningar för
att kränkande behandlingar och trakasserier inte ska uppstå.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 12 (15)
Arbetsgivaren är skyldig att skapa en arbetsmiljö som alla medarbetare kan trivas i.
Arbetsgivaren har också skyldighet att snabbt utreda och vidta åtgärder för att få slut på
eventuell kränkande behandling. Det är viktigt att arbetsgivaren snabbt får reda på om
någon upplever sig bli trakasserad eller kränkt.
En arbetsgivare som inte skyndsamt utreder och vidtar åtgärder för att få stopp på
kränkande behandling kan bli skadeståndsskyldig gentemot den trakasserade.
Förvaltnings/Bolagsledningens ansvar
Ledningen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att motverka trakasserier och
kränkande behandling. Ledningen ansvarar för styrning och uppföljning samt att chefer
och arbetsledare får den utbildning som behövs för att kunna driva ett aktivt
arbetsmiljöarbete fritt från diskriminering och trakasserier.
Chefens ansvar
Chefer och arbetsledande personal är arbetsgivarens representanter och har nyckelroller
när det gäller att forma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsplatserna.
Arbetsgivaren Stockholms stad ser särskilt allvarligt på kränkande behandling som riktas
från arbetsgivarrepresentanter gentemot anställda då anställda står i ett
beroendeförhållande till sina chefer.
Kom ihåg att du som chef är en förebild för dina medarbetare!
Som chef ansvarar du för att:

skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respektfullt klimat på arbetsplatsen,

uppmärksamma beteenden och missförhållanden som motverkar en god
arbetsmiljö,

vid kännedom om kränkande behandling omedelbart vidta åtgärder enligt stadens

riktlinjer och rutiner,

göra riktlinjer och rutiner mot kränkande behandling kända bland samtliga
medarbetare på arbetsplatsen.

Kom ihåg att lagarna omfattar även personer som, utan att vara anställda, utför
arbete på en arbetsplats som inhyrd eller inlånad arbetskraft eller utför
yrkespraktik.

Bevisbördan

Den gemensamma bevisbörderegel som finns i diskrimineringslagarna kommer
från EG-rätten. Parterna har en ”delad bevisbörda” vilket innebär att
arbetstagaren/arbetssökanden har bevisbördan för de av honom eller henne
påstådda faktiska omständigheterna. Om dessa styrkta fakta ger anledning anta att
diskriminering eller repressalier förekommit, övergår bevisbördan till
arbetsgivaren som då har att visa att missgynnandet inte har samband med
diskrimineringsgrunden. Arbetsgivaren måste på ett övertygande sätt visa att det
är de av honom åberopande skälen som faktiskt varit styrande.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 13 (15)

Vad gör du som chef om det ändå händer:

När en anmälan om kränkande behandling gjorts eller så snart arbetsgivaren på
annat sätt får kännedom om det inträffade ska ärendet behandlas seriöst,
skyndsamt och konfidentiellt.
Allmänna principer för en utredning:

Utan dröjsmål inleda en utredning för att ta reda på vad som hänt genom att ha
inledande samtal, med den drabbade respektive den/ de utpekade. En representant
från personalavdelningen, eller motsvarande, samt en facklig företrädare kan
också bjudas in.

Utredningen ska vara oberoende och objektiv och kan göras antingen av
personalavdelning eller motsvarande, företagshälsovård eller i samarbete mellan
båda.

I samtalet med den som sägs ligga bakom trakasserierna är det viktigt att chefen
är observant på om personen förstår att hans/hennes handlingar kan uppfattas som
kränkande.

Snabbt se till att den kränkande behandlingen upphör.
Chefen ansvarar för skydd mot trakasserier som skulle kunna bli en följd av att en
anmälan gjorts.

Vid behov erbjuda professionellt stöd.

Dokumentera handläggningen av utredningsprocessen genom skriftliga
anteckningar. Sådana anteckningar kan vara avgörande vid en eventuell rättslig
tvist.

Följ upp den fortsatta utvecklingen samt de eventuella åtgärder som vidtagits.
Som chef kan du få stöd av din närmaste chef samt av personalkonsult eller motsvarande
funktion.
Medarbetarnas ansvar
Alla medarbetare har ett eget ansvar för sitt beteende med rätt till sin egen åsikt och
skyldighet att respektera andras.
Som medarbetare ansvarar du för att:

bidra till ett bra arbetsklimat genom att tänka på uppträdande och ordval

uppmärksamma och påtala problem och missförhållanden

aktivt delta för att lösa problem på arbetsplatsen.
Kom ihåg att du som medarbetare är en viktig förebild för arbetskamrater, praktikanter
och elever.
Så här kan du få stöd
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 14 (15)
Om du känner dig kränkt eller trakasserad är det viktigt att du:
1. tydligt talar om att du inte tolererar ett sådant beteende
2. skriver ner dina upplevelser, det kan vara ett bra stöd om du behöver gå vidare
och göra en anmälan till arbetsgivaren
3. I första hand ska du kontakta din närmaste chef men du kan också kontakta en
personalkonsult, skyddsombud eller facklig företrädare.
Om du upplever dig vara utsatt för trakasserier kan du alltid kontakta
Diskrimineringsombudsmannen
SANKTIONER
Arbetsgivaren kan vidta sanktioner mot en anställd som kränker eller trakasserar andra
genom att:

Ge en disciplinpåföljd i form av varning

Avstängning

Omplacering eller uppsägning

Avsked

Om kränkningen är grov kan även en polisanmälan ske
REGELVERK
Diskriminering är förbjudet enligt ett flertal av FN:s konventioner om mänskliga
rättigheter.
EU bygger på principen om respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är svensk lag sedan 1995.
Alla människors lika värde slås fast i grundlagen, Regeringsformen 1:2 RF.
Regeringsformen innehåller bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter.
Från deklarationer och konventioner i internationell rätt och EG-rätt samt
Regeringsformen har diskrimineringsförbuden i svensk rätt konkretiseras i
diskrimineringslagen Ett starkare skydd mot diskriminering (jan 2009)
Övriga arbetsrättsliga bestämmelser:

Anställningsskyddslagen (1982:80)

Föräldraledighetslagen (1995:584) – förbud mot missgynnande av arbetssökande
eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet

Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och
arbetstagare med tidsbegränsad anställning SFS 2002:293

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet:

AFS 1980:14 – Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
SID 15 (15)

AFS 1993:17 – Kränkande särbehandling i arbetslivet

AFS 2001:1/ ändring 2003:04 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
Straffrättsliga bestämmelser
Inom straffrätten finns en bestämmelse som direkt tar sikte på diskriminering. Det gäller
Brottsbalkens bestämmelse om olaga diskriminering och hets mot folkgrupp
Bilaga 2
Definitioner
Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet avser
förhållanden och villkor mellan kvinnor och män.
Jämlikhet betyder att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Jämlikhet utgår från alla människors
lika värde.
Mångfald förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Ett samhälle med mångfald som
grund utgår från alla människors lika värde och att varje människa ska ha
möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och önskningar, oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering omfattar direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella
trakasserier, instruktioner att diskriminera samt strukturell diskriminering.
Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och
möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder
som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara
pådrivande för att motverka diskriminering.
BILAGA 2.7 MILJÖFÖRVALTNINGENS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015
Box 8136, 104 20 Stockholm. Flemminggatan 4
Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808
www.stockholm.se
miljön i Stockholm. Förvaltningen har tillsyn över bland
annat livsmedelshantering, inomhusmiljö, miljöfarlig
verksamhet (t.ex. industrier) och kemikalieanvändning.
Hit hör också miljö- och luftövervakning, bullerfrågor
samt bevakning av miljöaspekter i stadens planer för
byggande och trafikleder.
Miljöförvaltningen är också ansvarig för att samordna
stadens energieffektiviserings- och klimatarbete med
bland annat Miljöbilar i Stockholm.
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
MILJÖFÖRVALTNINGEN
TEKNISKA NÄMNDHUSET
Box 8136, 104 20 Stockholm
www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Dnr: 2014-17840 Upplaga: 130 ex. Utgåva nr.1 Tryck: Tekniska nämndhuset, januari 2015
MILJÖFÖRVALTNINGEN övervakar den inre och yttre