EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE Utveckling av knivkoncept Elin Lund 2015 Civilingenjörsexamen Ergonomisk design och produktion Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Utveckling av knivkoncept ELIN LUND 2015 Handledare: Åsa Wikberg Nilsson Examinator: Peter Törlind Civilingenjörsexamen i Ergonomisk Design och Produktion - Industrielldesign Institutionen för Ekonomi, Teknik och Samhälle Luleå Tekniska Universitet Master of Science Thesis Utveckling av knivkoncept Master of Science Thesis in Industrial Design Engineering- Product design and development © Elin Lund Published and distributed by Luleå University of Technology SE-971 87 Luleå, Sweden Telephone: + 46 (0) 920 49 00 00 Cover: Photo by Elin Lund Printed in Luleå Sweden by Luleå University of Technology Reproservice Luleå, 2015 Förord Livet blir inte alltid som man tänkt sig. När jag hösten 2008 fick pausa detta arbete av personliga och ekonomisk skäl trodde jag verkligen inte att det skulle dröja sju år innan jag skulle ta upp det igen. Men åren gick och att kombinera heltidsjobb med att färdigställa en civilingenjörsutbildning krävde mer engagemang och resurser än vad jag hade tillgång till. För ett år sedan fick jag veta att jag var tvungen att ta ut mig examen innan den sista juni 2015 och då bestämde jag mig för att göra en sista kraftansträngning, skriva mina tre omtentor och färdigställa examensarbetet. Jag är väldigt stolt att efter sju år, sju flyttlass, två separationer, två produktlanseringar, en sjukskrivning och oräkneliga timmars vånda äntligen kunna säga att jag gjorde det! Jag vill tacka Åsa Wikberg Nilsson för all hennes hjälp och uppmuntran under arbetets gång men också för med vilken självklarhet och optimism hon hjälpte mig att återuppta arbetet igen. Jag vill också tacka Olof Johansson och personalen på Mora of Swedens utvecklingsavdelning för all hjälp under arbetets första del. Sist men verkligen inte minst vill jag tacka min familj som aldrig slutat heja på mig och som alltid funnits redo att lyssna och stötta. Utan er hjälp hade jag aldrig kunnat färdigställa det här arbetet. Malmö 2 juni, 2015 Elin Lund Abstract This report is a thesis in the context of the engineering education Ergonomic Design and Production at Luleå University of Technology that includes 30 hp. The work began in 2007 in collaboration with the knife manufacturer Mora of Sweden. The company wanted to enter the market for kitchen knives and formulated a mission statement: to develop a series of kitchen knives, identify what kind of knifes that should be included in such series and to develop packaging and display material for the series. The work would be based on a market and user study and the design would be based on Mora of Sweden’s design manual. The process that was used for the work began with an exploratory phase including interviews, observations and questionnaires with both professional users and ordinary consumers. Based on the survey the work identified user needs and established a product specification based on user needs, the requirements of the manufacturer and the theory of antropometry and hand ergonomics. The next phase was a concept generating phase with brainstorming and sketching. After sorting out four concepts followed a concept selection phase that began with visualization of the four concepts both through renderings and prototypes to be tested by users. After this phase the work took a break and was addressed again in 2015 with the last phase of the concept selection process that was based on the user’s opinion and a decision matrix. The concept chosen was a knife handle made of plastic with a dark gray rubber surface and lime green accents. The handle is easy to grip and is designed so that the user can easily switch position of the hand to keep the knife balanced during various operations. The design harmonize with Mora of Sweden design manual by the simple curved line that divides the handle into two surfaces and the concave and convex surfaces that come together in a smooth transition. Based on the information collected from users and benchmarking the work identified five kinds of knives that should be included in the series: large chef's knife, bread knife, fillet knife, paring knife and small chef’s knife. A proposal for a packaging material was developed from the knife concept and Mora of Sweden design manual. The package can both be adapted for a smaller series of knives and for individual knives and picks up the shape of Mora of Sweden logotype and shows the silhouette images of which knives are inside. Because the work was paused for a long time the result was no longer of relevant to Mora of Sweden but the work nonetheless presented proposals on how the concept could be further developed. KEYWORDS: Kitchen knife, grip, balance. Sammanfattning Denna rapport är ett examensarbete inom ramen för civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion vid Luleå Tekniska Universitet som omfattar 30 hp. Arbetet inleddes hösten 2007 i samarbete med knivtillverkaren Mora of Sweden. Företaget ville slå sig in på marknaden för köksknivar och formulerade ett uppdrag som bestod i att ta fram en serie köksknivar, identifiera vilket sortiment som bör ingå i en sådan serie samt ta fram förpacknings-och exponeringsmaterial till serien. Arbetet skulle baseras på en konkurrentoch användarstudie och formgivning skulle ske utifrån Mora of Swedens designmanual. Den process som valdes för arbetet inleddes med en undersökande del med intervjuer, observationer och enkäter både med professionella användare och med vanliga konsumenter. Utifrån undersökningen identifierades det vilka användarbehov som fanns samt upprättades en produktspecifikation baserad på användarbehov, krav från tillverkaren och teori om antropometri och handergonomi. Därefter följde en konceptgenererande del med idéarbete och skissande. Efter en grovgallring följde sedan en konceptvalsdel som inleddes med att fyra utvalda koncept visualiserades både genom renderingar och i prototyper för att kunna testas av användare. Här tog arbetet ett uppehåll och togs upp igen våren 2015 med den sista delen av processen som var att utifrån användarnas åsikter och en beslutsmatris välja ett slutgiltigt koncept. Konceptet som valdes var ett knivskaft i plast med en mörkgrå gummiklädd yta och limegröna detaljer. Skaftet är greppvänligt och är utformad så att användaren på ett enkelt sätt kan växla grepp för att kniven ska fortsätta att vara balanserad i handen under olika arbetsmoment. Formspråket harmoniserar med Mora of Swedens designmanual genom den enkelkrökta linje som delar in skaftets i två ytor och konkava och konvexa ytor som möts i en mjuk övergång. Utifrån den information som samlats in från användarna och benchmarking identifierades fem sorters knivar som borde ingår i serien: stor kockkniv, brödkniv, filékniv, skalkniv och mindre kockkniv. Även ett förslag på ett förpackningsmaterial togs fram utifrån det knivkoncept som valts och Mora of Swedens designmanual. Förpackningen kan både anpassas för en mindre serie knivar och för enskilda knivar. Förpackningen plockar upp formen i Mora of Swedens logotype samt visar med siluettbilder vilka knivar som finns inuti. På grund av att arbetet pausades under lång tid var resultatet inte längre relevant för Mora of Sweden men arbetet presenterade ändå förslag på hur konceptet skulle kunna vidareutvecklas. NYCKELORD: Kökskniv, greppvänlig, balans. Innehåll Bildlista 1 1 1 Inledning 1.1 BAKGRUND 1.2 INTRESSENTER 1.3 SYFTE OCH MÅL 1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR 1.5 RAPPORTENS UPPLÄGG 2 3 Teori 1 2 2 4 4 4 4 2.2.2 Antropomeri 2.3 TILLVERKNING 2.3.1 Formsprutning 6 7 7 2.3.2 Nitning 2.4 MATERIAL 2.4.1 Polypropen 8 8 8 2.4.2 Termoplastiska elastomerer 8 9 9 9 3.2.2 Gantt-schema 3.3 UNDERSÖKNING 3.3.1 Nulägesundersökning 10 10 10 3.3.2 Intervjuer 10 3.3.3 Observationer 11 3.3.4 Identifiera användarbehov 11 3.3.5 Upprätta en produktspecifikation 3.4 LITTERATURSTUDIE 3.5 KONCEPTGENERERING 3.5.1 Problemformulering 12 12 13 13 3.5.2 Idégenerering 13 3.5.3 Designmanualen 3.6 KONCEPTVAL 3.6.1 Grovgallring 14 17 18 3.6.2 Visualisering 18 3.6.3 Test av koncept 18 3.6.4 Beslutsmatris 19 3.6.6 Förpackning 3.7 TROVÄRDIGHET 20 20 Resultat 21 4.1.2 Identifiera kundbehov 23 4.1.3 Produktspecifikation 4.2 RESULTAT FRÅN KONCEPTGENERERING 4.2.1 Problemformulering 24 25 25 4.2.2 Idégenerering 25 4.3 RESULTAT FRÅN KONCEPTVALET 30 4.3.1 Grovgallring 30 9 3.1 PROCESS 3.2 PLANERING 3.2.1 Uppdragsbeskrivning 20 4.1 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNING21 4.1.1 Intervjuer och observationer 21 3 3 2.1 ERGONOMISK DESIGN OCH PRODUKTION 2.2 ERGONOMI 2.2.1 Handergonomi för handverktyg Metod 4 3.6.5 Sortiment 5 4.3.2 Visualisering 30 4.3.3 Test av koncept 32 4.3.4 Beslutsmatris 32 4.3.5 Sortiment 34 4.3.6 Förpackning 4.4 SLUTRESULTAT 4.4.1 Knivkoncept 34 36 36 4.4.2 Sortiment 38 4.4.3 Förpackning 39 Diskussion 40 5.1 TOLKNING OCH VÄRDERING 5.2 RELEVANS 5.3 REFLEKTION 5.5 REKOMMENDATIONER 6 Slutsatser 40 40 40 42 43 6.1 Vilka egenskaper efterfrågar användaren hos produkten? 43 6.2 Vilket utbud har användaren behov av? 43 6.3 Hur skulle produkten kunna se ut för att tilltala användaren och uttrycka företagets kärnvärden? 44 6.4 Hur skulle produkten kunna exponeras för slutanvändaren på ett sätt som tydliggör produktens kvalitet och framhäver företagets varumärke? 44 6.5 SYFTE OCH MÅL 45 Referenser 46 Bilagor Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning Bilaga 2 Gantt-schema Bilaga 3 Intervjufrågor Bilaga 4 Uttalanden och tolkningar professionell användare. Bilaga 5 Uttalanden och tolkningar konsument. Bilaga 6 Knivtillverkare och knivsorter. Bilaga 7 Sammanställning av 47 47 48 49 50 53 56 användarbehov. Bilaga 8 Produktspecifikation Bilaga 9 Renderingar 57 58 60 Bildlista Figur 1 Exempel på kökskniv i Mora of Swedens sortiment. Figur 2 Schema över Mora of Swedens affärsområden. Figur 3 Kraftgrepp, externt precisionsgrepp och internt precisionsgrepp. Figur 4 Exempel på normalfördelningskurva för antropometriska data. Figur 5 Exempel på knivblad utan skaft. Figur 6 Principskiss av formsprutningsprocessen. Figur 7 Vinkling av handtaget. Figur 8 Infästningspunkter för formsprutning. Figur 9 Blad för nitning. Figur 10 Processen. Figur 11 Mora of Swedens kärnvärden. Figur 12 Allmänna riktlinjer för formgivning från Mora of Swedens designmanual. Figur 13 Huvudkulörer, önskvärda och icke önskvärda ytor från Mora of Swedens designmanual. Figur 14 Riktlinjer för formspråk och kärnvärden för affärsområdet Food. Figur 15 Exempel på poängmatris. Figur 16 Knivar från Global och Mora of Sweden som använts som referens i poängmatrisen. Figur 17 Utvalda användaruttalanden från intervjuer med professionella användare. Figur 18 Observation av olika grepp vid putsning av kött. Figur 19 Observation av olika grepp vid lökhackning. Figur 20 Putsning av kött med mindre kniv. Figur 21 Dokumentation av olika grepp. Figur 22 Utvalda användaruttalanden från enkäter skickade till konsumenter. Figur 23 Sammanställning och viktning av användarbehov. Figur 24 Handmått. Figur 25 Önskemål från produktspecifikationen. Figur 26 Mest sålda knivar hos återförsäljare. Figur 27 Konkurrenter: Global (A), DUKA (B), Sagaform (C), Victorinox (D), WMF (E) och OBH Nordica (F). Figur 28 Exempel på skisser under brainstormingen. Figur 29 Inspirationsbild. Figur 30 Exempel på olika inriktningar som togs med från brainstormingen: skaftet fortsätter ut på bladet (A), leka med formen på PP kärnan (B) och lägga PP kärnan längst bak på skaftet (C). Figur 31 Skisser av träkoncept första sittningen. Figur 32 Skisser av plastkoncept. Figur 33 Skisser av träkoncept andra sittningen. Figur 34 Koncept A, B, C och D efter grovgallringen. Figur 35 Modeller av koncepten i uretanskum. Figur 36 Renderingar av koncept A, B, C och D. Figur 37 Prototyper av koncept A, C och D. Figur 38 Konsumentomdömen från test av prototyper. Figur 39 Poängmatriser med Global och Mora of Sweden som referens. Figur 40 Rekommenderat sortiment. Figur 41 Det slutgiltiga knivkoncept, bladlängd 13 cm. Figur 42 Skaftets egenskaper. Figur 43 Närbild på koncept A. Figur 44 Sortiment. Figur 45 Förpackningskoncept. Figur 46 Koncept A. 1 Inledning Denna rapport är ett examensarbete inom ramen för civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion vid Luleå Tekniska Universitet som omfattar 30 hp. Arbetet har bedrivits i samarbete med knivtillverkaren Mora of Sweden i Mora. Merparten av arbetet utfördes under hösten 2007 och våren 2008 men färdigställdes under våren 2015. All bakgrund och nulägesbeskrivning i detta arbete hänvisar till år 2007 då examensarbetet inleddes och förutsättningarna sattes. Föreliggande kapitel beskriver arbetets bakgrund, intressenter, syfte, mål, omfattning och avgränsningar. Slutligen finns en kort beskrivning av hur rapporten är tänkt att läsas. köksknivar som kan fås i olika färgsättningar, se figur 1. Köksknivarna har ingen framträdande plats i detta sortiment och ingen egen identitet utan har samma handtag som delar av slaktknivssortimentet. 1.1 BAKGRUND Mora of Sweden är ett familjeägt företag som ligger i Mora och som utvecklar och tillverkar knivar. Företaget bildades år 2005 när KJ Eriksson AB köpte upp Frosts knivfabrik, båda företagen kända knivtillverkare i Mora. Förutom den klassiska röda Morakniven tillverkar Mora of Sweden olika slags arbetsknivar, slöjdknivar, friluftsknivar, slaktknivar och isborrar (Mora of Sweden, u.å). Figur 1 Exempel på kökskniv i Mora of Swedens sortiment. I och med sammanslagningen av KJ Eriksson AB och Frosts knivfabrik slogs även två produktkataloger ihop vilket skapade ett ”spretigt” sortiment såväl funktions- som formmässigt. Ett arbete med att skapa ett gemensamt varumärke, som skulle hålla ihop både produktkatalogen och företagets grafiska profil, inleddes av den anledningen på Mora of Sweden. En designmanual och en profilhandbok togs fram för att ligga till grund för framtida produktutveckling. Mora of Sweden har följt det ökande intresset för matlagning under 2000-talet där människor satsar allt mer tid och pengar på sina kök med tillhörande utrustning och har därmed sett ett behov av att utöka sitt sortiment för att slå sig in på denna marknad. Det finns en stolthet över den kvalitet på knivstål som företaget tillhandahåller och en visshet att de skulle kunna konkurrera med de ledande köksknivstillverkarna på marknad. Däremot förmedlar inte de nuvarande köksknivarna denna kvalitet till konsumenterna. Företaget delades även in i tre övergripande affärsområden med tillhörande subgrupper, se Figur 2. I affärsområdet Food ingår ett stort utbud av slaktknivar och en serie med elva 1 Figur 2 Schema över Mora of Swedens affärsområden. Mora of Sweden formulerade därför en uppdragsbeskrivning för ett examensarbete som ett första steg i arbetet med att förnya sina köksknivar: affärsområdet Food. Beställaren av arbetet är Olof Larsson, Utvecklingschef på Mora of Sweden. 1.3 SYFTE OCH MÅL Syftet med arbetet är att undersöka hur ett konkurrenskraftigt köksknivssortiment skulle kunna se ut för Mora of Sweden. Genom att kartlägga användarbehoven och med dessa som grund utveckla en produkt i linje med Mora of Swedens designmanual hoppas arbetet kunna hjälpa företaget att utöka sitt sortiment och etablera sig på en ny marknad. Uppdraget är att utveckla en serie med köksknivar för Mora of Sweden. Funktionaliteten utvecklas med den professionelle användaren i fokus, men produkten skall även attrahera konsumentledet genom att tydligt uttrycka och förstärka professionalismen i sin estetiska framtoning. Som grund till utvecklingsarbetet genomförs en konkurrentanalys och studier/undersökningar i de olika målgrupperna. En produktspecifikation upprättas och olika koncept genereras. Målet är att arbetet ska resultera i ett designkoncept för en serie köksknivar med tillhörande förpacknings- och exponeringsmaterial. Formgivningen sker med vägledning av företagets designmanual. Förpacknings- och exponeringskoncept för exponering i butik gentemot konsument utvecklas. Modellering, rendering och fysiska prototyper tas fram. Arbetet strävar efter att kunna svara på följande frågor: 1. Vilka egenskaper efterfrågar användaren hos produkten? 2. Vilket utbud har användaren behov av? 3. Hur skulle produkten kunna se ut för att tilltala användaren och uttrycka företagets kärnvärden? 4. Hur skulle produkten kunna exponeras för slutanvändaren på ett sätt som tydliggör produktens kvalitet och framhäver företagets varumärke? 1.2 INTRESSENTER Slutanvändaren för produkten är i första hand konsumenter som använder knivar för matlagning i hemmet men också professionella användare, såsom kockar. Resultatet av studien är av intresse för Mora of Sweden i deras fortsatta arbete med att förnya sortimentet i 2 Formgivningen av förpacknings- och exponeringsmaterial ska ske utifrån Mora of Swedens designmanual och profilhandbok. 1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR Arbetet är ett examensarbete som omfattar 20 veckors heltidsjobb. Det kommer utföras på distans från Lund med besök hos Mora of Sweden i Mora vid behov. 1.5 RAPPORTENS UPPLÄGG Rapporten är upplagd så att kapitel 1 ger en introduktion till arbetet och inom vilka ramar som det har utförts. Kapitel 2 presenterar sedan den teori som används för arbetet. De knivblad som redan finns i Mora of Swedens sortiment ska användas i så lång utsträckning som möjligt. Arbetet omfattar ingen utredning eller utveckling av knivstålens kvalitet eller knivbladens utformning. Kapitel 3 beskriver vilken process och vilka metoder som använts för att utföra arbetet och kapitel 4 presenterar resultatet av arbetet. Skaften till knivarna ska vara tillverkade i plast eller trä och de ska kunna tillverkas med de olika tillverkningsmetoder som finns i Mora of Swedens produktion. Plastskaft ska formsprutas och träskaft ska nitas fast på knivbladet. Formsprutade plastskaft kan även täckas av en gummiyta. I kapitel 5 diskuteras resultatet och rekommendationer för framtiden ges. Arbetet avslutas sedan i kapitel 6 där de frågeställningar som inlett arbetet besvaras. Formgivningen av knivarna ska ske utifrån Mora of Swedens designmanual och prototyper ska kunna tillverkas av företaget. 3 2 Teori Detta kapitel beskriver och sammanfattar den teori som är relevant för arbetet. Teorikapitlet syftar till att skapa ett ramverk för processen att nå fram till de resultat och argument som presenteras i arbetet. Civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion vid Luleå Tekniska Universitet beskrivs inledningsvis och därefter följer ett avsnitt om ergonomi, tillverkning och material. 2.1 ERGONOMISK DESIGN OCH PRODUKTION Arbetet utfördes som en avslutande del av utbildningen Ergonomisk Design och Produktion, en civilingenjörsutbildning vid Luleå Tekniska Universitet, och av den anledningen beskrivs här kort den kunskap utbildningen omfattar. Ergonomisk Design och Produktion var en utbildning (1999-2004, tidigare utbildningen Industriell arbetsmiljö 1984-1999) med tre inriktningar: Industriell design, Industriell produktion och Människa-Maskin-System. I dag har utbildningen bytt namn till Teknisk Design, men har i stort sett samma innehåll men med ett mer Bologna anpassat studieupplägg jämfört med Ergonomisk Design och Produktion 1 . I utbildningens Ergonomisk Design och Produktion var kärna produktutveckling med människan i fokus. Studenterna förväntades utveckla kunskap om material, tillverkningstekniker, projekt, konstruktion och ergonomi. Inriktningen Industriell design, som detta arbete härrör från, innehöll dessutom moment som designmetodik, produktutformning, formgivning, skissteknik och datorstödd industriell design. De elementen gav studenterna en bred kunskap om produktutvecklingsprocessen. 2.2 ERGONOMI Ergonomi är läran om människan i arbete. Det är en tvärvetenskap som kombinerar kunskap om biologi, teknik och psykologi för att analysera samspelet mellan människan och arbetsredskapet (Ergonomi, 2015). 2.2.1 Handergonomi för handverktyg Det finns vissa riktlinjer som kan tillämpas vid utformning av handverktyg, vilket detta arbete berör. I detta stycke beskrivs de närmare. Kilbom & Mital (1992) delar in handens grepp i två basgrepp: kraftgrepp och precisionsgrepp, se figur 3. Kraftgreppet innebär enligt denna teori att handen griper runt handtaget med fyra fingrar på ena sidan och tummen på den andra. Greppet aktiverar stora muskelgrupper och används enligt Kilbom och Mital när större kraft eller moment behöver överföras. Greppet kan ur detta perspektiv delas in i tre olika undergrupper beroende på kraftens riktning. Den första är när kraften är parallell med underarmen, t.ex. en såg. Den andra är när kraften är vinklad mot underarmen, t.ex. en hammare. Den tredje är när underarmen vrids, t.ex. en korkskruv (Kilbom & Mital, 1992). 1 Personlig kommunikation, Åsa Wikberg Nilsson, utbildningsledare Teknisk Design (2015-05-18) 4 Figur 3 Kraftgrepp, externt precisionsgrepp och internt precisionsgrepp. Kilbom och Mital beskriver vidare att vid precisionsgrepp kläms verktyget fast mellan tummen och fingrarna. Detta grepp används när precision och kontroll behövs och är enligt dem inte lämpligt för kraftöverföring då det bara har cirka 20 % av kraftgreppets kraft. Precisionsgreppet kan delas in i externt och internt. Ett externt precisionsgrepp innebär att handtaget sticker ut från handen, t.ex. en penna. Ett internt precisionsgrepp innebär att handtaget ligger inne i handen, t.ex. en kniv (Kilbom & Mital, 1992). Kilbom och Mital påpekar vidare att handtagets greppyta bör komprimeras något för att ge ett bra grepp och dämpa vibrationer men får inte vara så mjuk att det kan kapsla in vassa föremål. Ytan bör vara slät och inte leda elektricitet eller absorbera vätskor. Rekommendationen är att använda trä eller plast och att undvika metall. Man bör även maximera greppytan för att fördela trycket mot handen (Kilbom & Mital, 1992). Formen på handtaget är ytterligare en aspekt som Kilbom & Mital påpekar ska vara sån att den maximerar arean mellan handflata och handtag. Detta ger en bättre tryckfördelning och minskar risken för att få områden i handen med höga tryckkoncentrationer. Man bör enligt dem undvika urgröpningar för fingrarna. De passar sällan den verkliga handen och skapar istället spänningskoncentrationer på handen som kan leda till försämrad cirkulation och till att nerver kommer i kläm. Däremot ger små och jämt fördelade ojämnheter inga sådana effekter utan förbättrar överföringen av vridande moment. För knivar ger rektangulära eller runda tvärsnitt på handtaget minst tryckkraft på handen (Kilbom & Mital, 1992). Vidare menar de att vid utformning av handverktyg ska handleden helst hållas rak som när man tar någon i hand. Om verktyget behöver vinklas i förhållande till underarmen ska man i första hand vinkla handtaget och inte handen. Detta för att undvika kompression av nerver, vävnad och blodkärl (Kilbom & Mital, 1992). Enligt denna teori bör handtagets längd passa en så stor population som möjligt. Det viktiga är att handtaget inte slutar på handens mjukdelar och att det inte är i vägen för andra delar av verktyget. 5 Figur 4 Exempel på normalfördelningskurva för antropometriska data. Att verkligen täcka in alla kan vara svårt, så en tumregel kan enligt Ericson och Odenrick vara att täcka in 90 % av populationen. 2.2.2 Antropomeri Människor ser olika ut och har olika fysiska förutsättningar. För att kompensera för detta vid produktutveckling används så kallade antropometriska data (Ericson & Odenrick, 1994). Antropomeri är läran om människokroppens måttförhållanden (Antropomeri, 2015). Beroende på produkten, användningsområdet och den tänkta slutanvändaren kan måtten användas på olika sätt, menar Ericson och Odenrick. Ibland används exempelvis medelmåttet för en population, t.ex. för en stol. Ibland används det längsta eller största måttet som ett sätt att säkerställa att produkten passar alla, t.ex. för en dörr. Ibland får man ta till möjligheten att kunna justera mått efter användaren men det bästa är att inkludera en så stor del av populationen som möjligt vid formgivningen. Antropometriska data antas förhålla sig till populationen enligt en normalfördelning, se figur 4. På x-axeln finns det mått som man studerar, t.ex. längd eller styrka, medan y-axeln anger hur ofta mätvärdet har noterats hos populationen. För att täcka in 90 % av populationen brukar man utgå från spannet mellan 5e percentilen bland kvinnorna till 95e percentilen bland männen (Chengalur, Rodgers & Bernard, 2004). Spannet kan enligt denna teori förskjutas uppåt eller neråt beroende på vilket mått som studeras. 6 tillräckligt högt tryck byggt upp och formen har fyllts helt, öppnas den och den stelnade plastdetaljen puttas ut. Under tiden har ny plast fyllts på i sprutverktyget och processen börjar om igen. 2.3 TILLVERKNING En av avgränsningarna för detta arbete var att produkten ska kunna tillverkas med befintliga metoder i Mora of Swedens produktion. Olof Johansson 2 visade och beskrev tillverkningsprocessen för företagets knivar under ett besök i Mora och en sammanfattning av detta beskrivs nedan. Knivbladen stansas ut från en stålplåt och har en utstickande del där handtaget ska fästas, se figur 5. Figur 6 Principskiss av formsprutningsprocessen. Hos Mora of Sweden läggs knivbladen in i formverktyget och handtaget i polypropen formsprutas runt den utstickande delen av bladet. Handtaget kan vinklas 10° eller vara i linje med bladet, se figur 7. Figur 5 Exempel på knivblad utan skaft. Knivbladen värmebehandlas sedan för att stålet ska få önskad hårdhet och därefter poleras och märks knivbladen. Nästa steg i processen är knivens handtag. När handtaget är på plats slipas slutligen eggen och kniven är redo för paketering och försäljning. 2.3.1 Formsprutning Ska kniven ha ett handtag i plast används formsprutning. Formsprutning är en mycket välanvänd teknik för tillverkning med termoplastiska material (Callister, 2003). Granulerad plast matas enligt Callister från en behållare ner i ett uppvärmt sprutverktyg där det smälter till en trögflytande vätska, se figur 6. Plasten drivs kontinuerligt framåt mot ett munstycke med hjälp av en skruv som även fungerar som en kolv, beskriver Callister. Vidare beskrivs att ett tvådelat formverktyg fylls med plast, och när Figur 7 Vinkling av handtaget. För vissa modeller läggs ett skikt av en termoplastisk elastomer utanpå handtagets kärna och då sker 3 formsprutningen i två steg . En del av kärnan måste då sticka ut genom gummihöljet för att hålla kniven fixerad under formsprutningen. 2 3 Personlig kommunikation Olof Johansson, utvecklingschef Mora of Sweden (september 2007) Personlig kommunikation Olof Johansson, utvecklingschef Mora of Sweden (september 2007) 7 I figur 8 ser man de ljusgrå delar av skaftets inre kärna av hård plast som sticker ut genom det gröna höljet av gummi. lösningsmedel. Materialet har ett brett användningsområde bland annat livsmedelsförpackningar, möbler och hushållsartiklar (Resinex, u.å.). 2.4.2 Termoplastiska elastomerer Termoplastiska elastomerer (TPE) är en grupp termoplaster med gummiegenskaper och kallas därför också ibland för termoelastiskt gummi. TPE är en blandning av en hård termoplast och ett mjukt gummimaterial. Materialet får av denna blandning förmågan att smältas till flytande form som en termoplast och får gummiegenskaper när det stelnar. Till skillnad från ett rent gummimaterial är därför TPE mycket lättare att forma och kan även återvinnas. TPE ersätter numer ofta gummi t.ex. vid tätning av bilrutor och kabelisolering. Andra användningsområden är som beläggning på verktyg, pennor, tandborstar och rakhyvlar (Callister, 2003). Figur 8 Infästningspunkter för formsprutning. 2.3.2 Nitning För trähandtag finns en skåra i handtagets ovansida där bladet läggs ner och sedan nitas fast genom hål i bladet och handtaget, se figur 94. Figur 9 Blad för nitning. 2.4 MATERIAL De plaster som används i Mora of Swedens tillverkning är polypropen och termoplastiska elastomerer5. 2.4.1 Polypropen Polypropen (PP) är en termoplast som är lättbearbetad och har låg densitet. PP är även beständig mot många kemiska 4 Personlig kommunikation Olof Johansson, utvecklingschef Mora of Sweden (september 2007) 5 Personlig kommunikation Olof Johansson, utvecklingschef Mora of Sweden (september 2007) 8 3 Metod Detta kapitel beskriver arbetets genomförande. I kronologisk ordning beskrivs varje fas av arbetet samt de processer och metoder som använts för att komma fram till resultatet. Momenten fram till Test av koncept utfördes under våren 2007 till hösten 2008 därefter så tog arbetet en paus och resterande arbete utfördes under våren 2015. Figur 10 Processen. och resurser ska användas för att uppnå projektets mål (Ulrich & Eppinger, 2012). 3.1 PROCESS Processen som använts för detta arbete kan delas in i fyra huvudsteg: planering, undersökning, konceptgenerering och konceptval, se figur 10. Ulrich & Eppinger (2012) beskriver produktutvecklingsprocessen som en serie aktiviteter som används för att hitta, utveckla och kommersialisera en produkt. Enligt dem är det viktigt att definiera sin utvecklingsprocess för att tydliggöra ansvarsområden och förväntningar inom projektet samt att säkerställa kvaliteten på arbetet (Ulrich & Eppinger, 2012). De steg som valts i processen syftar därför till att utifrån intervjuer och observationer skapa en produkt som på ett så bra sätt som möjligt uppfyller de krav och önskemål som användaren och beställaren kan ha på produkten. Arbetet inleddes med ett uppstartsmöte hos Mora of Sweden i Mora (september 2007) där företaget presenterade sin verksamhet och vision för arbetet. Då arbetet skulle utföras på distans skapades en projektsida på internet som personer som var involverade i arbetet kunde logga in på och dela information med varandra på ett smidigt sätt. Efter besöket förfinades uppdragsbeskrivningen och en tidsplan i form av ett Gantt-schema upprättades. 3.2.1 Uppdragsbeskrivning Efter det första inledande mötet formulerades en uppdragsbeskrivning tillsammans med Mora of Sweden (Bilaga 1). 3.2 PLANERING Planeringsfasen definierar vad projektet ska innehålla och strukturerar hur tid 9 Uppdragsbeskrivningen fungerar enligt Ulrich och Epplinger (2012) som vägledning under produktutvecklingsprocessen och kan t.ex. innehålla information som: kort beskrivning av produkten, nyttoaspekter, affärsmål, målgrupp eller marknad, antaganden och avgränsningar samt intressenter. Fokus för detta arbete lades på att identifiera en primär- och sekundärmarknad för produkten samt förutsättningar och avgränsningar för arbetet. intervjuer. Det är bra att förbereda en lista med frågor som man vill ha svar på och använda den som grund för intervjun, menar Ulrich & Eppinger (2012). Frågorna bör enligt dem inte vara ledande utan öppna på så sätt att användaren t.ex. får beskriva sina behov eller vad det tycker är bra eller dåligt med existerande produkter. Man behöver inte enbart följa frågorna enligt detta perspektiv utan bör även vara lyhörd för vad användaren har att säga utanför frågeställningarna. Den information som fås från intervjuerna formuleras sedan till korta uttalanden som används för att identifiera kundbehov (Ulrich & Eppinger, 2012). 3.2.2 Gantt-schema Ett Gantt-schema används för att strukturera och visualisera resurs- och tidsåtgång för olika aktiviteter i ett projekt och gör det möjligt att på ett enkelt sätt se hur olika aktiviteter förhåller sig till varandra (Hamrin & Nyberg, 1993). Två uppsättningar intervjufrågor utarbetades för att undersöka vilka behov dels professionella användare hade och dels konsumenter hade (Bilaga 3). Båda uppsättningarna av frågor syftade till att ta reda på vilket sortiment som användes samt vilka egenskaper som efterfrågades och värderades högt hos de köksknivar de använde. Mora of Sweden hade även ett önskemål om att fråga efter behovet av flexibla knivblad för de professionella användarna så detta togs med som en fråga. Ett Gantt-schema (Bilaga 2) upprättades för arbete i samråd med Mora of Sweden. Förutom de moment som beskrivs i detta kapitel planerades även ett avstämningsbesök hos företaget in. 3.3 UNDERSÖKNING För att kunna identifiera kundbehov och skapa en produktspecifikation samlades information in både från användare och från marknaden. För att fråga ut professionella användare besöktes fyra restauranger i Lund och Malmö och åtta kockar intervjuades. Urvalet skedde utifrån tidningens Sydsvenskans lista över de restauranger som fått högt betyg under året som gått. De restauranger som sedan valde att delta var Grands matsal, Godset, Bantorget 9, Carlssons Trädgård och Årstiderna. Intervjuerna ägde rum i restaurangens kök eller i anslutande rum inne på restaurangen. Kockarna var alla män 3.3.1 Nulägesundersökning Inledningsvis undersöktes Mora of Swedens utbud genom att studera företagets hemsida och broschyrer. Detta gjordes för att få en grundläggande förståelse för företaget och produkten inför det fortsatta informationsinsamlandet. 3.3.2 Intervjuer Ett sätt att samla in information från den tänkta användaren är att utföra 10 mellan 22-50 år. Svaren på frågorna och övriga iakttagelser och kommentarer skrevs ner. Efter observationen av den professionelle användaren gjordes bedömningen att detta inte behövde göras för konsumenterna då observationen inte gav så mycket ny information utöver vad som redan kommit fram under intervjuerna. För att fråga ut konsumenter skickades frågorna ut via e-mail till tio personer varav åtta svarade, fem kvinnor och tre män. De tillfrågade var mellan 30-48 år och arbetade alla som olika sorters tjänstemän inom den privata sektorn. Anledningen till att frågeformulär användes istället för besök var främst att det inte fanns nog många personer som kunde delta i närheten vilket också styrde urvalet av och antalet deltagare. En annan anledning till att frågeformulär gjordes var tidsbrist. De behov som identifierades utifrån observationerna formulerades till påståenden och lades till de behov som kommit fram under intervjuerna. 3.3.4 Identifiera användarbehov Den information som samlats in under intervjuer behöver tolkas till mer neutrala användarbehov för att kunna användas i produktutvecklingsprocessen. Definitionen på ett behov är att det inte är kopplat till en specifik produkt eller koncept utan beskriver bara vilket behov som finns (Ulrich & Eppinger, 2012). När ett önskemål eller en åsikt från en användare ska tolkas bör det därför formuleras lösningsneutralt, enligt Ulrich & Eppinger. Man ska enligt dem tänka på att formulera behovet på samma detaljnivå som rådata för att inte förlora information från användaren i tolkningen. Behoven grupperas därefter in under olika huvudbehov som förenar dem och ges en gradering hur kritiska de är (Ulrich & Eppinger, 2012). Intervjusvar och kommentarer sammanställdes sedan i formen av korta påståenden och användes i det fortsatta arbetet. Vissa intervjusvar användes som bas för benchmarking och val av sortiment. 3.3.3 Observationer Efter två av intervjuerna med kockarna fanns det möjlighet att observera hur de använde sina knivar och på två restauranger bokades ett speciellt besök in för detta. Att observera när användaren använder produkten kan ge värdefull information som inte kommer fram under intervjuer menar Ulrich & Eppinger (2012). Informationen från intervjuerna tolkades till användarbehov och gavs en gradering beroende på hur många som uttryckt behovet. Tre olika listor gjordes: en för kockarna, en för konsumenterna och en gemensam lista för att kunna se vilka behov som var specifika för de olika grupperna och vilka som var gemensamma. Behoven grupperades efter om de rörde knivbladet, handtaget eller kniven som helhet Observationerna filmades för att kunna analyseras senare. Efter alla intervjuer fotograferades kockarnas knivar samt deras olika grepp om knivarna. 11 3.3.5 Upprätta en produktspecifikation De lösningsbegränsande kriterierna är sådana som sätter gränser t.ex. ”Max tillåtna temperatur 30 C°”. Sådana kriterier kan utesluta koncept och begränsar alltså antalet möjliga lösningar (Johannesson et al., 2004). Produktspecifikationen är ett dokument som beskriver vad som ska åstadkommas (Johanneson, Persson & Petterson, 2004). Enligt detta synsätt ska den konkretisera problemet och se till att hänsyn tas till alla aspekter och intressenter. Produktspecifikationen är ett levande dokument som förändras under projekts gång. Den första specifikationen är en målbild för produkten där input från användare och uppdragsbeskrivning tas med. Denna utvecklas sedan under projektets gång i och med att nya insikter eller riktningar kommer till och uppdateras till en slutgiltig produktspecifikation för den färdiga produkten i slutet av projektet. Produktspecifikationen formuleras så att den kan användas både som utgångspunkt i arbetet med att ta fram koncept och för att jämföra olika koncept med varandra (Johanneson, Persson & Petterson, 2004). En produktspecifikation utformades utifrån användarbehoven, uppdragsbeskrivningen och den teori om handergonomi och tillverkning som undersökts så långt i arbetet. Både kriterier kopplade till måttenheter och värden samt kriterier formulerade enligt verb-substantiv metoden listades. Enligt Johannesson et.al., (2004) föreslår Pahl och Beitz att konstruktionskriterierna även kan delas in i krav och önskemål. Krav är kriterier som måste uppfyllas och önskemålen ges en viktfaktor mellan 1-5 där 1 är lägsta vikt och 5 är högsta vikt. Vid jämförelse av olika koncept kan man sedan värdera hur bra ett koncept uppfyller vissa önskemål och på så sätt få en vägledning vid val mellan olika koncept. Det gjordes även i detta arbete för att senare användas som hjälp vid konceptval. Enligt Ulrich & Eppinger (2012) ska varje kriterium tilldelas en måttenhet och ett värde, t.ex. ”Tåla temperaturer mellan 20-30 C°”, medan Johannesson et al., (2004) menar att kriterier kan delas in i två huvudkategorier: lösningsdrivande och lösningsbegränsande. 3.4 LITTERATURSTUDIE För att få en översikt av den information som redan finns på ett område inleder man ofta ett arbete med en litteratursökning (Lundequist, 1995). De lösningsdrivande kriterierna är kopplade till de funktioner som produkten förväntas ha och beskrivs i termer av verb+substantiv t.ex. ”Bära last”. Sådana kriterier behöver en konstruktionslösning och kallas även funktionskrav. För att hitta relevant information för arbetet har sökmotorn Google använts liksom Primo hos Luleå Universitetsbibliotek och Lovisa hos biblioteken vid Lunds Universitet. 12 Under arbetets gång tillhandahöll även Rupesh Kumar 6 ett antal vetenskapliga artiklar med forskning kring utformning av handverktyg samt ett datorprogram, PeopleSize, med antropometridata. Även kurslitteratur från civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion, broschyrer från Mora of Sweden och andra knivtillverkare samt inredningstidningar användes. funktionsanalys. Därefter söker man lösningar på delproblemen och kan på så sätt komma fram till olika lösningar på huvudproblemet. Då det redan fanns en mängd avgränsningar som styrde att produkten skulle bli en serie knivar var funktionsanalys för att hitta delproblem inte så användbar för detta arbete. Försök gjordes att bryta ner funktionaliteten för produkten på olika sätt men detta var inte till någon hjälp i idégenereringen. I början av arbetet låg mycket fokus på att förstå hur marknaden och utbudet och trender såg ut för köksknivar och sökningen var relativt bred. Senare fasade sökningarna över i teori och metoder som var mer specifika för arbetet och då främst handergonomi och produktutvecklingsmetoder. När det, som i detta fall, huvudsakligen var form och inte nyskapande funktionalitet eller teknik som var huvudproblemet föreslår Ulrich & Eppinger (2012) att det är lämpligare att bryta ner huvudproblemet i delproblem baserat på viktiga användarbehov snarare än funktion. 3.5 KONCEPTGENERERING När produktspecifikationen tagits fram inleds den fas som kallas för konceptgenerering. Enligt Johannesson et.al., (2004) ska den kreativa processen i denna fas stödjas av metoder och ett strukturerat arbetssätt. Arbetssättet baseras på att en stor mängd lösningsförslag genereras för att kartlägga en så stor del av alla tänkbara lösningar. På detta sätt minskas risken att en bra lösning missas. De önskemål som listats i produktspecifikationen härrörde alla från användarbehov och användes därför som delproblem. 3.5.2 Idégenerering För att hitta lösningar på delproblemen kan man både söka lösningar ”utifrån” och ”inifrån”. Med ”utifrån” avses att undersöka hur andra löst liknande problem tidigare t.ex. benchmarking. Med ”inifrån” menas att hitta nya lösningar på problemet med hjälp av t.ex. brainstorming (Ulrich & Eppinger, 2012). 3.5.1 Problemformulering Metoden beskrivs både av Ulrich & Eppinger (2012) och av Johanneson et.al., (2004) som en process bestående av fem steg. Syftet är att identifiera vad problemet är och därefter dela in ett komplext problem i mindre mer lättöverskådliga delproblem med hjälp av Då detta arbete utfördes individuellt och på en ny ort utan tillgång till ett större socialt nätverk kunde inte olika gruppmetoder användas. Istället gjordes försök att närma sig delproblemen från olika håll på egen hand. 6 Personlig kommunikation Rupesh Kumar, M.sc inom ergonomi vid avdelningen Industriell design, Luleå Tekniska Universitet (Hösten 2007). 13 Benchmarking beskrivs av Ulrich & Eppinger (2012) som en undersökning av existerande produkter med liknande funktion som den man utvecklar. Syftet med benchmarking är dels att se vilka koncept andra valt för allt lösa ett visst problem men också att se vilka styrkor och svagheter som finns hos existerande produkter. Inredningstidningar studerades för att se vilka kökstrender som gällde. Tanken var att en studie i den miljö där produkten kommer att användas skulle ge upphov till fler idéer. Olika trendströmningar, material och färgval dokumenterades för att användas som input under brainstormingen. Under brainstormingen fokuserades det på ett delproblem i taget och olika sätt att lösa detta på skissades på papper. En stor mängd skisser genererades och i detta läge fanns inga restriktioner gällande material eller formspråk. För att få idéer och skapa en bild av hur marknaden där produkten skulle säljas såg ut, studerades konkurrerande knivtillverkares sortiment och exponering. Information som har kommit fram under intervjuerna användes för att veta vilka konkurrenter som var av intresse att studera. Detta gjordes främst via hemsidor och broschyrer samt besök hos återförsäljare av köksknivar. 3.5.3 Designmanualen Allt som produceras av Mora of Sweden (produkter, förpackningar, display och skyltar mm) ska följa samma linje. Företaget har därför tagit fram en designmanual som ska fungera som ett stöd och ramverk vid produktutveckling. Tanken är att en tidigare ej insatt designer ska kunna ta vid i produktutvecklingsarbetet och genom designmanualen förstå vad den får göra och inte göra inom respektive område. Designmanualen har många likheter med en metod som kallas ITK, Identity tool kit (Koblanck, 2009). Brainstorming är en metod där personliga erfarenheter och kreativitet används för att generera en stor mängd idéer. Viktigt under brainstorming är att inga idéer ska värderas eller dömas ut under sessionen. Många idéer ska genereras och även omöjliga idéer ska tas med. Olika sätt att visualisera sina idéer kan användas, såsom sketcher eller enkla modeller. Brainstorming kan göras i grupp eller individuellt (Ulrich & Eppinger, 2012). ITK är ett verktyg för att utveckla en enhetlig visuell identitet med hjälp av värdeord och bilder som visar på ett företags nuläge, position på marknaden och önskad framtida position (Koblanck, 2009). En annan metod för att individuellt komma på idéer är enligt Ulrich & Eppinger (2012) att studera sammanhang som har koppling till produkten. Det kan vara idéer som någon i gruppen redan kommit på, den miljö där produkten kommer användas eller påståendena som formulerats till användarbehov. 14 Figur 11 Mora of Swedens kärnvärden. Stommen i designmanualen är Mora of Swedens kärnvärden: Passion, Pionjärtänkande, Professionalism och Omtanke. Till respektive kärnvärde har det kopplats en bild och några beskrivande ord, se figur 11. De ska fungera som en bas vid designarbetet och fler bilder och ord kan läggas till för att beskriva kärnvärdena. Varje affärsområde (Craftsmen, Outdoor och Food) har fokus på två kärnvärden som ska genomsyra produkterna i just det området. Det finns riktlinjer för det övergripande formspråket i designmanualen och även här finns en indelning mellan de tre affärsområdena, se figur 12. Designmanualen beskriver även i ord och bild vilka färger och ytor som bör användas. Det finns riktlinjer för hur de ska användas men ingen uppdelning mellan affärsområdena. Figur 12 Allmänna riktlinjer för formgivning från Mora of Swedens designmanual. 15 Figur 13 Huvudkulörer, önskvärda och icke önskvärda ytor från Mora of Swedens designmanual. Färgerna är uppdelade i huvudkulörer och accentkulörer, se figur 13. Huvudkulörerna kommer från den grafiska profilen som företaget har men med tillägget att använda sig av ”glasbitseffekten” dvs. att lägga färger ovanpå varandra och därmed skapa nya nyanser. Huvudkulörerna ska vara det som dominerar det visuella uttrycket och accentkulörerna ska vara något som sticker ut och drar ögat till sig. formgivningen bygga på kurvor som är sammansatta men inte korsar varandra. Ytorna är omväxlande konkava och konvexa med en mjuk och inte så framträdande gräns däremellan, se figur 14. Med designmanualen som grund och de riktlinjer som fanns där analyserades de idéer som kommit fram under brainstormingen och trendspaningen. De som var helt obrukbara eller i strid med designmanualen sållades bort. Därefter stakades några huvudinriktningar för formspråket ut för fortsatt skissarbete. Önskvärda och icke önskvärda ytor är beskrivna med bild och några ord, se figur 13. Huvudtanken är att Mora of Swedens produkter ska andas kvalitet och detta ska även kännas när man håller produkten i handen. I affärsområdet Food, som produkten i detta arbete tillhör, ska kärnvärdena Omtanke och Professionalism dominera uttrycket. För affärsområdet ska 16 Figur 14 Riktlinjer för formspråk och kärnvärden för affärsområdet Food. 3.5.4 Skisser Både blyertsskisser och mer färgrika akvarellskisser användes under hela idégenereringen för att testa olika former, material och färgval. Att skissa sina idéer på papper är enligt Österlin (2003) en effektiv metod för att visualisera idén både för sig själv och andra. Olika typer av skisser används under olika delar av utvecklingsarbetet. I början av arbetet används enklare idéskisser och senare mer genomarbetade designskisser ju närmare en färdig produkt man kommer (Österlin, 2003). koncept väljs på en gång, utan är en iterativ process. Konceptval kan ske på olika sätt: - En extern part väljer koncept, t.ex. kunden eller beställaren. - En erfaren utvecklare väljer baserat på personlig erfarenhet. - Val baserat på intuition, det koncept som ”känns” bäst väljs. - Majoritetsbeslut. - Enkätundersökning, koncepten betygssätts av en stor grupp användare. - En lista över för- och nackdelar görs för varje koncept och projektgruppen väljer utifrån detta. - Prototyper och tester, testdata styr konceptvalet. - Beslutsmatris, koncept betygssätts efter hur väl de uppfyller kraven. (Ulrich & Eppinger, 2012). 3.6 KONCEPTVAL När ett stort antal skisser tagits fram bokades ett besök hos Mora of Sweden in för genomgång. För att kunna gå vidare behövde antalet koncept skalas ner. Enligt Ulrich & Eppinger (2012) är konceptval en process som bygger på att koncepten utvärderas utifrån de användarbehov och andra krav som finns på produkten. Konceptvalsprocessen minskar ner antalet alternativa lösningar men leder sällan till att ett slutgiltigt I detta arbete har en kombination av ”Extern part väljer koncept” och ”Beslutsmatris” använts. 17 3.6.1 Grovgallring av ytmodellerna. Utifrån ytmodellerna togs sedan enkla ritningar fram och Mora of Sweden tillverkade därefter prototyper. Plastkoncepten skrevs ut med hjälp av 3D-skrivare medan träkoncepten tillverkades i Mora of Swedens produktion. Under besöket hos Mora of Sweden (februari 2008) tillkom information om tillverkningsprocessen som gjorde att alla koncept i trä föll bort. Däremot valdes två koncept i plast ut av Mora of Sweden för fortsatt arbete. 3.6.3 Test av koncept Efter besöket togs ett omtag på träkoncepten och nya koncept togs fram. Skisserna skickades till Mora of Sweden för utvärdering och två koncept valdes ut för fortsatt arbete. För att undersöka vilket av de fyra koncepten som konsumenterna föredrog visades renderade bilder och prototyper för de åtta konsumenter som deltagit i intervjuerna. Att samla in åsikter om de olika koncepten direkt från användaren sker enligt Ulrich & Eppinger (2012) ofta i anslutning till konceptvalet. Användarens åsikter är enligt dem inte lika färgade av utvecklingsteamets personliga åsikter eller föreställningar. Testet kan se olika ut beroende på vilket fokus undersökningen har. Det kan t.ex. syfta till att undersöka vilket koncept som ska väljas för vidareutveckling, hur koncepten kan förbättras eller hur många enheter som förväntas säljas i framtiden (Ulrich & Eppinger, 2012). För detta arbete var konceptvalet huvudsakliga syftet med testet. Konsumentgruppen valdes främst för att detta är den tänkta huvudmarknaden men också på grund av tidsbrist. Efter detta moment, som utfördes under hösten 2008, så pausades arbetet fram till våren 2015. 3.6.2 Visualisering De fyra designkoncept som valdes under grovgallringen visualiserades ytterligare med hjälp av datormodellering. Datormodellering gör det möjligt att visualisera fysiska objekt och komplexa former (Johannesson et.al., 2004). Utifrån en datormodell kan bilder renderas där man enkelt kan testa strukturer, material och färger på sina modeller (Österlin, 2003). De fyra koncepten ritades upp i ytmodelleringsprogrammet Alias Automotive tillsammans med tre olika knivblad från Mora of Swedens sortiment. Att göra modeller är ett ännu effektivare sätt att visualisera som även ger en uppfattning om storlek och form (Österlin, 2003). Även modellerna kan ha olika komplexitet beroende på när i projektet man befinner sig, allt ifrån tidiga skissmodeller till funktionsmodeller och prototyper som ligger väldigt nära den färdiga lösningen (Österlin, 2003). Enklare modeller av de fyra koncepten gjordes i uretanskum för att få en uppfattning om hur de kändes i handen och vissa justeringar kunde därefter göras 18 3.6.4 Beslutsmatris Värdena 1-5 används och här betyder 1 ”mycket sämre än referensen”, 3 betyder ”samma som referensen” och 5 betyder ”Mycket bättre än referensen” (Ulrich & Eppinger, 2012). När arbetet återupptogs 2015 användes en mer strukturerad konceptvalsmetod som komplement till konsumentgruppens åsikter om koncepten. Att använda sig av en strukturerad konceptvalsmetod som beslutsmatriser har bland annat fördelen av att beslutet tar med användaraspekter och konkurrentaspekter (Ulrich & Eppinger, 2012). Denna metod kan enligt dem delas in i två steg: gallring och poängsättning. Metoden utvecklades av Sturat Pugh och kallas ofta för Pughs konceptvalsmatris (Ulrich & Eppinger, 2012). En viktig del i arbetet att skapa en beslutsmatris är att välja vilka behov som ska tas med samt vilken vikt de ska ges. Behoven ska generellt vara allmänt formulerade och täcka in flera aspekter av produkten. De väljs från de användarbehov och andra behov som identifierats under utvecklingsarbetet. Ibland kan behoven behöva brytas ner till en mer detaljerad nivå för att vara till någon hjälp vid konceptvalen (Ulrich & Eppinger, 2012). Eftersom att en grovgallring av koncepten redan gjorts vid besöket hos Mora of Sweden 2008 så användes metoden endast som poängsättning inför konceptvalet. För poängsättningen valdes två referensprodukter för att täcka in två olika aspekter, se figur 16. Dels Mora of Swedens nuvarande kökskniv för att se om koncepten förbättrats jämfört med det nuvarande sortiment och dels en Globalkniv för att se hur koncepten står sig mot en av huvudkonkurrenterna. Behoven formulerades utifrån önskemålen i produktspecifikationen. Poängsättning går till så att koncepten ges ett värde utifrån hur väl de uppfyller behoven i jämförelse med en referensprodukt, t.ex. en konkurrents produkt (Ulrich & Eppinger, 2012). Behoven tilldelats enligt denna metod en vikt som multipliceras med konceptets värde vilket ger konceptet en siffra på hur väl det uppfyller behoven, se figur 15. Figur 16 Knivar från Global och Mora of Sweden som använts som referens i poängmatrisen. Figur 15 Exempel på poängmatris. 19 Resultatet från poängsättningen togs sedan med som en del i konceptvalet tillsammans med resultatet från koncepttestet. Valet gjordes sju år efter att arbetet påbörjats vilket innebar att Mora of Sweden inte längre hade samma intresse eller behov av arbetet. Konceptvalet utfördes därför individuellt. Även för detta arbete användes i princip samma process som beskrivits för knivkoncepten fast i komprimerad variant. Information från den benchmarking och trendspaning som genomförts användes och en rad idéer skissades fram. Skisserna bearbetades sedan mot designmanualen och slutligen valdes en idé ut som visualiserades i en skiss. 3.6.5 Sortiment Förutom att ta fram ett designkoncept ska arbetet resultera i ett förslag på vilka knivar som bör ingå i sortimentet. För att göra detta gjordes en sammanställning av det som kommit fram under intervjuerna med användarna och under benchmarkingen. Sammanställningen analyserades med avseende på Mora of Swedens önskade position på marknaden och vilka behov som användaren hade. En rekommendation för hur sortimentet skulle kunna se ut togs sedan fram. 3.7 TROVÄRDIGHET För att säkerställa att datainsamlingen och resultatet för arbetet är giltigt har olika metoder använts. För att samla in information från användare utfördes intervjuer och observationer med professionella användare som bas. För att komplettera underlaget skickades även ett frågeformulär ut till konsumenter. På så sätt täcktes två målgrupper in och gruppernas olika behov kom med i arbetet. 3.6.6 Förpackning Den sista delen i arbetet var att ta fram ett förslag på hur förpacknings- och exponeringsmaterial skulle kunna se ut för produkten. Under besöket hos Mora of Sweden, när koncepten grovgallrades, framkom ett krav på att produkten ska kunna säljas både styckvis och i en uppsättning med två till fyra knivar. Förutom detta ska designmanualen och företagets grafiska profil ligga som grund för designen. Förpackningen ska även harmonisera med det knivkoncept som valts. För att kompensera för att arbetet i så hög utsträckning utförts individuellt har olika metoder använts för att få igång kreativiteten och idégenereringen. På detta sätta har arbetet efter bästa förmåga täckt in så många idéer som möjligt. För att stödja valet av koncept tillverkades prototyper som visades för användaren. Tillsammans med användarens åsikter om koncepten och en mer strukturerad urvalsprocess kunde därför ett väl underbyggt konceptval göras. 20 4 Resultat I detta kapitel redovisar resultatet av arbetet. Kapitlet innehåller resultatet från undersökning, konceptgenerering och konceptval för att sedan presentera slutresultatet. Generellt kan man säga att bland den professionella användaren fanns det två läger: de yngre och de äldre kockarna. Inte helt överraskande var de äldre kockarna mer konservativa i materialval på utformningen av blad och skaft. Det föredrog trä och välkända etablerade varumärken som Victorinox och Zwilling. De yngre kockarna var nästa alla utrustade med Globalknivar. 4.1 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNING I detta avsnitt redovisas resultatet från intervjuer och observationer. Därefter följer en genomgång om hur produktspecifikationen togs fram 4.1.1 Intervjuer och observationer Den information som samlats in under intervjuer och observationer med de professionella användarna sammanställdes i en tabell där uttalanden tolkades till användarbehov. I figur 17 finns en sammanställning av de behov som är av relevans för arbetet och ett exempel på ett uttalande som genererat behovet. Samtliga uttalanden och behov finns i bilaga 4. Figur 17 Utvalda användaruttalanden från intervjuer med professionella användare. 21 Figur 19 Observation av olika grepp vid lökhackning. Figur 18 Observation av olika grepp vid putsning av kött. Observationerna av de professionella användarna gav inte så mycket mer information än den som kommit fram under intervjuerna. Men man såg att för allt precisionsarbete med de större knivarna höll användaren väldigt långt fram på knivens skaft och ibland in på bladet för att få rätt balans. liten skalkniv för att skala löken. För putsning av kött användes på en annan restaurang en mindre och smidigare kniv, se figur 20. Även här växlade användaren hela tiden mellan ett grepp runt skaftet och ett grepp längre fram på bladet. Figur 18 visar hur arbetsmomentet att skala och hacka en lök gör att användaren greppar kniven på olika sätt. I figur 19 ser man samma sak vid putsning och delning av en köttbit. I både dessa exempel användes en kockkniv till att utföra alla arbetsmoment. För lök användes vanligtvis en Figur 20 Putsning av kött med mindre kniv. 22 Figur 21 Dokumentation av olika grepp. Denna observation tolkades till användarbehovet ”Skaftet medger rörelse av handen mellan skaft och blad” och lades till de sammanställda behoven, se figur 23. 4.1.2 Identifiera kundbehov Alla användarbehov sammanställdes i en mer lättöverskådlig lista. För att fortsättningsvis i arbetet komma ihåg vilka behov som ansetts som viktiga av användarna gavs varje behov en siffra mellan 1 och 5 där 5 är störst vikt och 1 är lägst. Användarbehoven delades in i sådana som var kopplade till knivens blad och kvalitén på stålet och sådana som rörde knivens skaft eller kniven som helhet. De användarbehov som viktades 3 eller högre samt var kopplade till knivens skaft eller kniven som helhet finns listade i figur 23. På samma sätt som för de professionella användarna gjordes en sammanställning av svaren från enkätundersökningen hos konsumenterna. I figur 22 finns en sammanställning av de behov som var av relevans för arbetet och ett exempel på ett uttalande som genererat behovet. Samtliga uttalanden och behov finns i bilaga 5. Figur 22 Utvalda användaruttalanden från enkäter skickade till konsumenter. 23 Figur 23 Sammanställning och viktning av användarbehov. Dessa användes sedan för att formulera en produktspecifikation. Hela sammanställningen finns i bilaga 7. tummens längd, långfingrets tjocklek, handens tjocklek och greppdiameter, se figur 24. Kraven och önskemålen sammanställdes i en produkt-specifikation. Önskemålen graderades från 1-5 där 1 är lägst vikt och 5 är högst vikt. Viktningen baserades på hur många användare som uttryckt ett behov kopplat till önskemålet samt hur viktigt Mora of Sweden uttryckt att önskemålet var. Önskemålen finns listade i figur 25 och dessa användes sedan vid problemformulering och konceptval. Hela produktspecifikationen finns i bilaga 8. 4.1.3 Produktspecifikation Användarbehoven, kraven och avgränsningarna från Mora of Sweden formulerades till krav och önskemål och antropometriska data användes för att sätta krav på handtagets dimensioner för att produkten skulle passa 90 % av befolkningen. 5e percentilen bland kvinnor och 95e percentilen bland män sattes som spann för de angivna måtten. De mått som ansågs relevanta var handens bredd, långfingrets längd, Figur 24 Handmått. 24 Figur 25 Önskemål från produktspecifikationen. genomfördes. De knivtillverkare som flest använde i studien var: 4.2 RESULTAT FRÅN KONCEPTGENERERING I detta avsnitt redovisas hur idéarbetet gått till för att komma fram till olika koncept. 1. 2. 3. 4. 5. 4.2.1 Problemformulering Väldigt många krav och önskemål var direkt kopplat till bladets kvalitet och utformning. De användes inte för problemformuleringen på grund av det avgränsningar som fanns för arbetet. Produkten har dessutom en låg komplexitet rent funktionsmässigt och är styrd till att bli en serie köksknivar. Idéarbetet fokuserade därför på önskemålen i produktspecifikationen som alla härrörde från användarbehov, se figur 25. Global Victorinox IKEA Zwilling Fiskars Hela sammanställningen finns listad i bilaga 6. Tre återförsäljare av köksknivar besöktes också för att kartlägga utbudet. De knivar som sålde bäst i respektive affär finns listade i figur 26. Även hos återförsäljarna har Global en stark ställning och ett av knivarnas främsta kännetecken, skaftet i metall, återfanns i olika varianter hos andra populära knivar som DUKA Kobe och Sagaform Edge. Bland de större tillverkarna som Victorinox och WMF är fortfarande handtag i trä eller bakelit 4.2.2 Idégenerering Informationen om knivtillverkare som kommit fram under intervjuerna låg som grund för den benchmarking som Figur 26 Mest sålda knivar hos återförsäljare. 25 Figur 27 Konkurrenter: Global (A), DUKA (B), Sagaform (C), Victorinox (D), WMF (E) och OBH Nordica (F). vanligast och mer traditionella former dominerande. Även hos OBH Nordica är formen traditionell men skaftet klätt i gummi, se figur 27 Bilder på köksmaskiner, köksinredningar, material, färger och strukturer revs ut ur ett antal nummer av tidningen Allt i hemmet och sammanställdes i en inspirationsbild, se figur 29. Inspirationsbilden användes senare under brainstormingen. Några tydliga trender var: borstad metall, mörka och randiga träslag, släta högblanka ytor i vitt, svart eller någon klar kontrastfärg som rött eller orange. Brainstormingen resulterade i enkla skisser på papper, se figur 28. Under detta stadie togs ingen hänsyn till designmanualen för att inte hämma kreativiteten. Figur 28 Exempel brainstormingen. 26 på skisser under Figur 29 Inspirationsbild. Skisserna gicks sedan igenom och sorterades. Följande saker togs med från brainstormingen in i det fortsatta skissarbetet: - Att låta skaftet fortsätta ut en bit på bladet för att underlätta greppet långt fram på skaftet, se figur 30 (A). - Skaftets bakkant behöver inte ha en så kraftig kurva neråt. Detta hindrar bara en större hand från att greppa ordentligt. - Att utnyttja den del av PP-kärnan som måste sticka fram på grund av tillverkningen till att skapa färginlägg på skaftet, se figur 30 (B). - Att lägga den del av PP-kärnan som måste sticka fram på grund av tillverkningen i knivens bakkant, se figur 30 (C). Tillverkningstekningen med en PP-kärna och ett TPE-hölje används för plastskaften. Det fanns tre anledningar till detta val: TPE-höljet ger det bästa greppet, ett skaft i enbart PP skulle se väldigt intetsägande och ”plastigt” ut och det krävdes för att kunna använda sig av accentfärgerna. Med designmanualen som grund och med inspirationstavlan som hjälp gjordes sedan några riktlinjer för det fortsatta designarbetet. Träskaften ska visualiseras i ett ljust träslag. Ett ljust trä känns väldigt mycket mer Mora of Sweden än ett mörkt, även Så lite struktur som möjligt ska läggas på TPE-höljet då materialet i sig ger tillräckligt bra grepp. Strukturen ska vara blank eller matt eller en blandning av de båda vilket ger en lyxigare känsla. Accentfärgen lime ska användas. De andra färgerna är så mörka att de kommer försvinna mot den mörka TPE:n. 27 Figur 30 Exempel på olika inriktningar som togs med från brainstormingen: skaftet fortsätter ut på bladet (A), leka med formen på PP kärnan (B) och lägga PP kärnan längst bak på skaftet (C). om mörka träslag dominerar trendströmmen (enligt analysen av trender i inredningstidningar). Ljusa träslag andas skandinavisk design och har mer koppling till företagets andra produkter med träskaft. När det förtydligats hur tillverkningsprocessen gick till för träskaften gjordes ett omtag och ett mindre antal skisser gjordes, se figur 33. Några egna kopplingar gjordes dessutom till kärnvärdena Omtanke och Professionalism: - Kvalitet - Hållbarhet - Skandinaviskt - Exklusivitet - Hantverk Utifrån detta togs en mängd skisser fram, se figur 32. Några grupperingar bland plastkoncepten var att använda sig av Mora of Swedens logotyp, att låta kärnan av PP ha olika former, att låta skaftet gå ut på bladet och att skapa linjer på skaftet genom att ändra struktur i olika fält. För trähandtagen testades olika inlägg och att låta metallen fortsätta in på handtaget, se figur 31. 28 Figur 32 Skisser av plastkoncept. Figur 31 Skisser av träkoncept första sittningen. Figur 33 Skisser av träkoncept andra sittningen. 29 Figur 34 Koncept A, B, C och D efter grovgallringen. med träskaften var att skapa en rundad form som ändå var plan över nitarna och på skaftets ovansida där fästet för bladet stack fram så att inte metallen skavde mot handen. 4.3 RESULTAT FRÅN KONCEPTVALET I detta avsnitt redovisas de steg som ledde fram till det slutgiltiga konceptvalet. 4.3.1 Grovgallring Mora of Sweden gjorde en första gallring av koncepten och två plastkoncept och två träkoncept valdes ut, se figur 34. Plastkoncepten valdes för de hade en stark grundform med enkla detaljer. Mora of Sweden tyckte även att fästpunkten i PP skulle sitta i bakkanten av skaftet något som jag också höll med om. Träkoncepten valdes på känsla efter det som utryckte mest exklusivitet. 4.3.2 Visualisering Figur 35 Modeller av koncepten i uretanskum. Koncepten visualiserades i Alias Automotive och enklare modeller av skaften gjordes i uretanskum för att testa grepp och storlek, se figur 35. Plastkoncepten fick skalas upp något efter att ha testat modellerna. Utmaningen Därefter renderades bilder av koncepten med tre olika blad, se exempel i figur 36. Samtliga renderingar finns i bilaga 9. 30 Figur 36 Renderingar av koncept A, B, C och D. Prototyper tillverkades sedan av Mora of Sweden. Vid tillverkningen av plastkoncepten uppstod något slags missförstånd så att endast ett av plastkoncepten tillverkades fast i två exemplar. Då arbetet redan dragit ut på tiden och koncepten hade samma grundform och bara en linje som skiljde dem åt så gjordes ingen ny prototyp för de plastkoncept som fattades. Båda träkoncepten tillverkades på Mora of Swedens initiativ i ett mörkare och ett ljusare träslag, se figur 37. Figur 37 Prototyper av koncept A, C och D. 31 Figur 38 Konsumentomdömen från test av prototyper. Bland användarna föredrog hälften plastkonceptet och hälften något av träkoncepten. Att välja ett slutgiltigt koncept var svårt med tanke på den jämna utgången av konceptvalsprocessen. Men valet föll slutligen på plastkoncepteten, koncept A. 4.3.3 Test av koncept De konsumenter som svarat på e-mail utskicket fick se renderingarna och testa prototyperna. Utfallet av testet redovisas i figur 38. Hälften av de tillfrågade föredrog plastkonceptet A och hälften träkoncepten C och D. Efter detta moment så pausades arbetet men Mora of Sweden hann uttrycka att koncept C var det koncept som de föredrog. Tillverkningstekniken för träskaften gjorde att designen blev väldigt begränsad och svår att anpassa till de riktlinjer som Mora of Sweden satt upp för sina produkter. Plastskaften uppfyllde dessutom användarbehoven på ett bättre sätt än träkoncepten. Av de två plastkoncepten valde jag det med den enkla kurvaturen, koncept A, då detta ger ett mer stilrent intryck än koncept B. 4.3.4 Beslutsmatris När arbetet sedan återupptogs 2015 så fortsatte konceptvalsarbetet. Beslutsmatrisen gav att båda koncepten rankas högre än Globalkniven men ingen av koncepten rankas högre än kniven från Mora of Sweden. Av plastkoncepten och träkoncepten rankades plastkoncepten högst i båda fallen, se figur 39. 32 Figur 39 Poängmatriser med Global och Mora of Sweden som referens. 33 4.3.5 Sortiment Benchmarkingen visade att det hos de knivtillverkare som hade kockknivar som sin huvudmarknad fanns en mängd knivar tillgängliga för varje modell, ibland över 40 olika. Då Mora of Swedens huvudmarknad inte är kockknivar ville de istället identifiera vilka knivar som användaren verkligen behöver och göra en mindre serie. Figur 40 Rekommenderat sortiment. Från användarstudien framkom vilka knivar som var de som användes. Nedan listas de knivar som två eller fler personer använde, parentesen anger hur många personer som använde just den knivsorten och asterisken anger om bladet finns i Mora of Swedens sortiment: Professionell användare: Kockkniv (7)* Skalkniv(ar) (7)* Brödkniv (6)* Filékniv (4)* Stor grönsakskniv (2) Laxkniv (2) Mindre kockkniv (2)* Under genomgången av konkurrenternas sortiment noterades att just kockkniven som är 13 cm är unik för Mora of Swedens sortiment. Personligen tycker jag att denna kniv är mycket användbar. Bladet kombinerar samma funktion som en stor kockkniv med gott om plats för handen och ett bra grepp men med fördelen att kniven blir lättare på grund av det korta bladet. Det är dessutom väldigt sällan jag behöver hela längden på bladet hos den stora kockkniven utan den kortare räcker och är smidigare. Under benchmarkingen studerades också vilka olika uppsättningar med knivar som fanns att köpa och hur de var sammansatta. Den absolut vanligaste kombinationen var en kockkniv, en brödkniv och en skalkniv. Detta korrelerar även med resultaten från användarstudien och rekommendationen är därför att en mindre uppsättning knivar bör bestå av dessa tre knivar. Konsument: Brödkniv (7)* Kockkniv (6)* Skalkniv (6)* Filékniv (4)* Mindre kockkniv (2)* I bilaga 6 finns alla knivar listade. 4.3.6 Förpackning Baserat på detta föreslås att följande knivar ingår i serien: stor kockkniv (21,6 cm), brödkniv, filékniv, skalkniv och mindre kockkniv (17 cm och 13 cm), se figur 40. Under benchmarkingen noterades att hos de återförsäljare som besöktes exponerades knivarna upphängda på en magnetisk list. Detta dels för att kunderna skulle kunna se knivarna men också för att kunna testa hur de känns i handen. Knivarnas förpackningar var 34 alltså inte centralt exponerad i butiken. Däremot fanns det broschyrer i anslutning till den plats där knivarna var upphängda. De förpackningar som fanns synliga var större uppsättningar med flera knivar. De flesta av förpackningarna var finare presentförpackningar med tygklädd insida. Vissa förpackningar hade ett ”fönster” av transparent plast i förpackningen vilket gav ett billigt intryck. Två olika slags förpackningsförslag togs fram för koncept 1: en förpackning för kittet med tre knivar och en förpackning för en kniv. Förpackningen för en kniv är tänkt att kunna hänga på krokar inne hos återförsäljaren och har ett mer enkelt utseende. Vill man ge ett mer professionellt uttryck kan förpackningen modifieras för knivsetet modifierat för att bara passa en kniv. 35 Skaftets yta består av två fält med olika struktur. På skaftets undersida har ytan en liten antydan till skrovlighet vilket ytterligare ökar greppet. På skaftets ovansida är strukturen slät och matt. De två ytorna delas av en enkelkrökt linje och skiftningen i struktur ger mer liv åt skaftet. 4.4 SLUTRESULTAT Detta avsnitt beskriver det koncept som till slut valdes, det sortiment som valdes samt förslaget på förpacknings- och exponeringsmaterialet. 4.4.1 Knivkoncept Det koncept som valdes, koncept A, är ett plastskaft med en kärna av limegrön PP och ett hölje av svart TPE för ett så bra grepp som möjligt, se figur 41, 42 och 43. Fästpunkterna för formsprutningen av TPE:n är placerade i skaftets ändar för att inte ta över det visuella intrycket. Detta gör också att områden där det kan samlas smuts och matrester har minimerats och den bakre fästpunkten ligger inte där man greppar det vill säga där smuts mest troligt kommer lägga sig. Skaftet smalnar av närmast bladet för att underlätta för användaren att greppa långt fram på skaftet och ut på bladet. Detta göra att användaren kan behålla kontrollen och balansen oberoende av knivbladets längd eller tyngd. Hela skaftets form är uppbyggt av konkava och konvexa ytor med mjuka övergångar. Figur 41 Det slutgiltiga knivkoncept, bladlängd 13 cm. 36 Figur 43 Närbild på koncept A. Figur 42 Skaftets egenskaper. 37 4.4.2 Sortiment På skaftets undersida böjer skaftet av något mot bladet för att skydda handen från bladets skarpa kant men utan att slå i underlaget när man hackar. Skaftet är som bredast på mitten för att ge ett bra stöd mot handflatan. Det har en kurvatur uppåt i bakkant för att underlätta för lillfingret att nå runt skaftet. Till knivserien rekommenderas att en stor kockkniv (21,6 cm), en brödkniv, en filékniv, en skalkniv och en mindre kockkniv (17 cm och 13 cm) ingår, se figur 44. Detta sortiment täcker in det flesta av användarens behov, både hos den professionella användaren och hos konsumenten. Anses det att tre sorters kockknivar är för mycket i ett utbud så rekommenderas att bladet som är 17 cm långt tas bort till förmån för det blad som är 13 cm långt. Denna dimension är unik för Mora of Sweden och kompletterar den stora kockkniven på ett bra sätt. Konceptet skulle ge köksknivarna i Mora of Swedens sortiment en egen identitet och ta ett välbehövligt steg bort från den industriella känsla som skaften idag utstrålar i och med släktskapet med slaktknivssortimentet. På marknaden för köksknivar skulle konceptet sticka ut med sitt materialval i kombination med en smäckrare design än vad plastskaft brukar ha. Figur 44 Sortiment. 38 4.4.3 Förpackning annan bit kartong. För att ge konsumenten inblick i vad som finns i förpackningen, utan att använda sig av ”fönster”, gjordes stiliserade siluetter av knivbladet på förpackningens utsida. En enkelkrökt linje som för tankarna till Mora of Swedens logotyp användes för att knyta ihop formspråket. Den enkelkrökta linjen återfinns även i knivens skaft. Förpackningsförslaget är dels en kartong för den mindre uppsättningen knivar som kan modifieras för att även passa en kniv och en enklare förpackning för en kniv, se figur 45. Förpackningen för en kniv är en dubbelvikt kartongskiva som döljer och skyddar bladet men har skaftet synligt. Skaftet dras fast i kartongen med t.ex. ett buntband i plast eller med en Figur 45 Förpackningskoncept. 39 5 Diskussion I detta kapitel diskuteras arbetets och resultatets relevans. Resultatet tolkas och värderas och resultatets relevans för Mora of Sweden och för användaren diskuteras. Kapitlet innehåller också en reflektion över processen och de metoder som använts för arbetet. Slutligen ges några rekommendationer för hur resultatet skulle kunna vidareutvecklas. Då arbetet inte färdigställdes enligt plan (januari 2008) utan sju år senare så har mycket hunnit ändras på Mora of Sweden. Sortimentet har utökats med en serie köksknivar sedan dess och företagets riktlinjer för designen och den grafiska profilen har förändrats. Det knivkoncept och förpackningsförslag som arbetet resulterade i har därför låg relevans för företaget idag, i alla fall i den form som det var tänkt när arbetet startade. Däremot så kan de användarstudier som gjorts fortfarande vara relevanta för framtida utveckling. 5.1 TOLKNING OCH VÄRDERING I detta avsnitt tolkas och värderas resultatet till den teori som fungerat som ett ramverk för arbetet. Att möta användarens behov kan vara en komplicerad uppgift. Med en handhållen produkt som i princip alla vuxna personer hanterar dagligen finns det en stor variation i fysiska förutsättningar såväl som personliga preferenser. För detta arbete kunde antropometriska data tillämpas på ett sätt som delvis löste problemet med olika fysiska förutsättningar. Även de generella riktlinjer som Kilbom & Mital (1992) drar upp gav en bra grund men det finns alltid detaljer som måsta anpassas till den specifika produkten. Om användaren växlar mellan precisionsgrepp och kraftgrepp, hur ska man då tänka vid utformningen? Om kraftöverföringen kan ske i en mängd olika vinklar mot armen hur ska man då bäst vinkla handtaget för att bespara handleden? Sådana frågor har löst efter bästa förmåga med tanke på vilka krafter produkten ska överför samt hur länge användaren förväntas utföra ett visst moment. I och med att produkten med stor sannolikhet inte kommer nå en slutanvändare så finns ingen reell relevans för dem. Skulle produkten nå en slutanvändare så skulle de få en greppvänlig och lätt kniv i ett hållbart material. 5.3 REFLEKTION Detta avsnitt reflekterar över den process och de metoder som använts i arbetet samt arbetets resultat. Jag valde att använda delar av den produktutvecklingsprocess som beskrivs av Ulrich & Eppinger (2012) för detta arbete. Valet baserades på att jag använt processen under mina studier vid LTU och tyckte att den stämde bra överens med hur uppdragsbeskrivningen var formulerad. 5.2 RELEVANS I detta stycke diskuteras vilken relevans arbetet har för företaget och för användaren. 40 Tidigare när jag använt processen har arbetets mål varit mycket mer öppet och uppdraget formulerat på en högre nivå. Att vara mer styrd av avgränsningar och krav var en utmaning. Jag körde ibland fast när metoder inte visades sig ge något användbart material och var ibland lite oförmögen att se andra sätt att angripa problemet. Bland annat funktionsuppdelning och problem-formulering var delar av processen som var svåra att tillämpa på produkten. Trots detta så gick det att på ett systematiskt sätt arbeta sig fram till en lösning och användarbehoven har följt med och varit i fokus genom hela processen. skulle utformas och exponeras. Att intervjua fler användare tror jag inte nödvändigtvis skulle ha gett mer information än min undersökning, produkten är inte så komplex rent funktionsmässigt. Men däremot att låta fler testa prototypen för att komma fram till hur mer svårbeskrivna behov, som ”Kniven ska ligga bra i handen” och ”Kniven ska vara balanserad”, bästa ska kunna tillgodoses. Testet av prototyperna hade kunnat ske på ett annat sätt. Användaren fick bara möjlighet att hålla och känna på koncepten men inte använda dem. Att ta med några grönsaker och en skärbräda till testet hade varit ett enkelt sätt att samla in fler synpunkter till konceptval. Även att låta de professionella användarna ge sina synpunkter på prototyperna hade varit intressant och att efter det förfina koncepten ytterligare. Tyvärr fanns inte tid till detta. En stor utmaning har varit tidsplanen. Efter att ha arbetet i utvecklingsprojekt i 7 år sedan arbetet pausades så vet jag att det är ett svårt moment även för den mest erfarne projektledaren. Jag förstod inte då vikten av att tidplanen är ett levande dokument som måste uppdateras och följas upp när förutsättningarna för arbetet ändras eller något visar sig ta längre tid än planerat. Att ha en tätare och schemalagd dialog med Mora of Sweden, som t.ex. veckomöten, hade varit bra då det kunde vara svårt att få kontakt med rätt personer när jag hade frågor som behövde besvaras för att komma vidare i arbetet. Att planera in delleveranser under arbetets gång hade också kunnat vara ett sätt att hålla bättre koll på tiden. Knivsortimentet som rekommenderas har starkt stöd i användarstudien och känns rimligt för den produktserie som Mora of Sweden föreställde sig. Förpackningen hade kunnat visualiseras på ett bättre sätt än vad tidspressen gav möjlighet till. Det hade även varit enkelt att tillverka fysiska modeller och testa funktion och känsla i hanteringen även av förpackningen. Med detta sagt så är jag personligen ändå nöjd med slutresultatet och även nöjd med att ha kunnat avsluta arbetet trots det långa uppehållet. Konceptet i plast gör något nytt med Mora of Swedens sortiment och passar in i det nya formspråk som designmanualen ville förmedla. Jag tror personligen att ett träskaft hade gett en lyxigare känsla men De två grupperna, professionell användare och konsument, som arbetet riktar sig till och undersökte är inga homogena grupper. En mer detaljerad definition av slutanvändaren från beställaren hade kanske kunnat ge mer information till hur produkten bäst 41 tillverkningsprocessen gjorde det svårt att få till ett unikt uttryck som passade företaget. i en 3D-skrivare är en enkel process som dessutom kommer väldigt nära en formsprutad produkt. Skriv ut skaftet på olika knivblad och låt användare testa funktionen och förfina därefter designen. För att ta koncept A vidare så behöver även skaftet anpassas till de olika knivbladen i sortimentet. Skalkniven kommer t.ex. behöva ett mindre skaft och även filékniven. 5.5 REKOMMENDATIONER I detta avsnitt ges rekommendationer till hur resultatet kan användas och förbättras. Vill man ta koncept A vidare så rekommenderar jag att man utför fler tester av prototypen. Att skriva ut skaftet 42 6 Slutsatser Detta kapitel besvaras de frågor som ställdes i kapitel 1. Avslutningsvis utvärderas det hur väl arbetets syfte och mål har uppfyllts. 6.1 Vilka egenskaper efterfrågar användaren hos produkten? Användaren efterfrågar i första hand en vass produkt som håller skärpan länge men utveckling av knivens blad låg utanför det här arbetets omfattning. Utöver detta var användarnas behov främst att kniven ska ligga bra i handen, vara greppvänlig, inte vara för tung/lätt och ha en bra balans. Även aspekter som att kniven ska vara lätt att rengöra samt pris och utseende värderades högt. Trots att antalet personer som tillfrågades var relativt litet (16 personer totalt) så var svaren ganska lika. Detta tror jag beror på att produkten inte är speciellt komplex, det finns inte så många egenskaper att förhålla sig till, men det kan också bero på hur frågorna var formulerade. Frågan om kostnad var inte något som omfattades av arbetet men framförallt för konsumenterna var detta en viktig aspekt. 6.2 Vilket utbud har användaren behov av? Baserat på den information som samlats in från användaren har följande knivar identifierats som de viktigaste i fallandes ordning: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Kockkniv Skalkniv Brödkniv Filékniv Stor grönsakskniv Mindre kockkniv Laxkniv Även här var svaren ganska lika varandra hos alla användare och jag anser att frågan var lätt att besvara och att svaret har en hög trovärdighet. För sortimentet som valdes i detta arbete ingick inte den stora grönsakskniven och laxkniven då Mora of Sweden inte hade sådana blad i sitt sortiment. Grönsakskniven och laxkniven var heller inte de mest använda så det ansågs inte var ett problem för sortimentets sammansättning. 43 Figur 46 Koncept A. förederar rent estetisk är svårare att veta men konceptet är för Mora of Sweden ett steg i rätt riktning bort från den industriella känsla som deras köksknivar idag utstrålar i och med släktskapet med slaktknivssortimentet. 6.3 Hur skulle produkten kunna se ut för att tilltala användaren och uttrycka företagets kärnvärden? Det koncept som arbetet resulterade i, koncept A, är ett förslag på hur produkten skulle kunna se ut, se figur 46. Formspråk, färgval och tillverkningsteknik är anpassad efter Mora of Swedens designmanual och produktion. Skaftets grepp och funktion är baserad på de användarbehov som identifierats under arbetet. För materialvalet fanns ingen tydlig väg att gå men valet föll slutligen på plast då materialet ger ett bra grepp och tillverkningstekniken gör det möjligt att utforma produkten på ett bättre sätt än för trä. 6.4 Hur skulle produkten kunna exponeras för slutanvändaren på ett sätt som tydliggör produktens kvalitet och framhäver företagets varumärke? Det förpackningsförslag som arbetet resulterade i är dels en kartong för en mindre uppsättning knivar som kan modifieras för att även passa en kniv och en enklare förpackning för en kniv. För att ge konsumenten inblick i vad som finns i förpackningen, utan att använda sig av ”fönster” av plast, gjordes stiliserade siluetter av knivbladet på förpackningens utsida. En enkelkrökt linje som för tankarna till Mora of Swedens logotyp användes för att knyta ihop formspråket. Bland de köksknivar som fanns på marknad när arbetet utfördes var Global en av de största konkurrenterna. Konceptet har klara fördelar ur ett användarperspektiv jämfört med Global, främst gällande greppvänlighet och prisvärdhet. Vad kunderna sedan 44 6.5 SYFTE OCH MÅL I början av arbetet definierade syftet som: I början av arbetet definierade målet som: Syftet med arbetet är att undersöka hur ett konkurrenskraftigt köksknivs-sortiment skulle kunna se ut för Mora of Sweden. Genom att kartlägga användarbehoven och med dessa som grund utveckla en produkt i linje med Mora of Swedens nya designmanual hoppas företaget kunna utöka sitt sortiment och etablera sig på en ny marknad. Målet är att arbetet ska resultera i ett designkoncept för en serie köksknivar med tillhörande förpacknings- och exponeringsmaterial. Jag har i arbetet presenterat ett designkoncept för en kökskniv samt rekommenderat ett sortiment som skulle tilltala användarna. Även ett förpackningskoncept har presenterats som passar designen för knivarna. Jag anser därför att målet är uppfyllt. Via benchmarking har konkurrenter kartlagts och deras utbud undersökt. Intervjuer och observationer har använts för att identifiera användarbehov. Användarbehoven har sedan löpt som en röd tråd genom designarbetet utifrån Mora of Swedens designmanual. 45 Referenser Antropometri. Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-05-02 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklop edi/lång/antropometri Industrial Ergonomics, 1992, Vol.10(1), s.7-21. Koblanck, H. (2009) Identity Tool Kit. Engaging artefacts: 30 August – 1 September, Third Nordic Design Research Conference, Oslo 2009, s. 34. Callister, W.D., (2003). Materials Science and Engineering - An Introduction. (6. Uppl.) New York: John Wiley & Sons, Inc. Lundequist, J. (1995) Design och produktutveckling – Metoder och begrepp. Lund: Studentlitteratur. Chengalur, S.N., Rodgers, S.H. & Bernard, T.E. (2004). Kodak’s Ergonomic Design for People at Work. (2. Uppl.) New Jersey: John Wiley & Sons, Inc. Mora of Sweden. (u.å) Om Morakniv. Hämtad 2015-04-13 från http://moraofsweden.se/om-morakniv Ericson, M. & Odenrick, P. (1994). Arbetsfysiologi och belastningsergonomi. I Bohgard, M., Ericson, M., Karlsson, S., Lövsund, P. & Odenrick, P. ArbeteMänniska-Teknik. (1. Uppl., s. 7-44) Stockholm: Arbetaraskyddsnämnden. Mora of Sweden. (u.å) Produkter. Hämtad 2015-04-13 från http://moraofsweden.se/produkter1.0.112.1 Nationalencyklopedin, Ergonomi, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklop edi/lång/ergonomi, hämtad 2015-05-16. Hamrin, Å. & Nyberg, M. (1993). Produktutformning – Huvudkurs i produktutformning. Luleå: Luleå University of Technology. Resinex. (u.å.). PP – Polypropylen. Hämtad 2015-04-13 från http://www.resinex.se/polymertyper/pp. html Johannesson, H., Persson, J-G., & Petterson, D. (2004) Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design. Stockholm: Liber. Ulrich, K.T. & Eppinger S.D. (2012). Product Design and Development. (5. Uppl.) New York: McGraw-Hill. Kilbom, A. & Mital, A. (1992). Design, selection and use of hand tools to alleviate trauma of the upper extremities: Part II - The scientific basis (knowledge base) for the guide. International Journal of Österlin, K. (2003). Design i fokus för produktutveckling: varför ser saker ut som de gör? (1. Uppl.) Malmö: Liber ekonomi. 46 Bilagor Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning Detta är den uppdragsbeskrivning som upprättades under planeringsfasen av arbetet. Uppdragsbeskrivning september 2007 Produktbeskrivning En serie köksknivar Målsättning Målet är att utveckla en serie köksknivar för Mora of Sweden. Funktionaliteten utvecklas med den professionella användaren i fokus, men produkten ska även attrahera konsumentledet genom att tydligt uttrycka och förstärka professionalismen i sin estetiska framtoning. Huvudmarknad Vanliga konsumenter. Sekundärmarknad Professionella användare. Förutsättningar och avgränsningar En användarstudie genomförs med minst 6 professionella användare och minst 6 vanliga användare. Formgivning sker med hjälp av Mora of Swedens designmanual. Prototyper tillverkas. Förpacknings- och exponeringsförslag till handeln tas fram. Visualisering och renderingar av de färdiga produkterna. Intressenter Mora of Sweden Elin Lund Luleå Tekniska Universitet Bilaga 2 Gantt-schema Detta är den tidsplan som upprättades under planeringsfasen av arbetet. Bilaga 3 Intervjufrågor Detta är de intervjufrågor som användes under undersökningsfasen av arbetet när olika användare intervjuades. Intervjufrågor professionell användare Namn, ålder, yrke 1. Vilket/vilka knivmärken använder du idag? 2. Vilka olika slags knivar använder du dig av? 3. Vilka knivar använder du till vad? 4. Vad är bra/dåligt med de knivar du använder idag? (Blad och skaft) 5. Hur skulle du vilja förbättra dem? 6. Lista tre viktiga egenskaper för en kniv? (Blad och skaft) 7. Vilka faktorer styr ditt knivinköp? 8. Föredrar du något speciellt material till skaftet? 9. Skulle du ha någon användning av ett flexibelt blad? 10. Använder du dig av knivar med luftfickor eller hål i bladet? Intervjufrågor konsument Namn, ålder, yrke 1. Vilket/vilka knivmärken använder du vid matlagning idag? 2. Vilka olika slags köksknivar använder du dig av? 3. Vilken kniv använder du till vilket moment? 4. Vart har du köpt dessa? 5. Hur ofta använder du dina köksknivar? 6. Vad är bra/dåligt med de köksknivar du använder idag? (Blad och skaft) 7. Föredrar du något speciellt material till skaftet? 8. Lista tre viktiga egenskaper för en kniv? (Blad och skaft) 9. Lista de tre viktigaste faktorer som styr ditt köp av köksknivar? Bilaga 4 Uttalanden och tolkningar professionell användare. Detta är en sammanställning av resultaten från intervjuerna med de professionella användarna. Svaren från intervjuerna har formulerats som användaruttalandes och sedan tolkats till användarbehov. Användarbehov professionell användare Användaruttalande Översättning/Tolkning Mina knivar har mjuka stål som är lätta att vässa. Bladet är vasst. Dom knivar jag använder nu är bra för att dom är nya och vassa. Bladet behåller skärpan. Det är dåligt att vissa knivar inte håller skärpan, tex brödkniven och Bladet går att vässa. den går inte att slipa om. Bladet är lagom tjockt. Jag gillar att mina knivar är lätta att hålla vassa. Bladet är styvt. Jag bryr mig inte om vilket material det är på skaftet, det viktiga är att bladet är bra (2) Brödkniven är bra till grönsaker för det klarar även dom med hårt skal. En viktig egenskap är att bladet är vasst. En viktig egenskap är att bladet håller sig vasst. En viktig egenskap är att stålet är av bra kvalitet (3) En viktig egenskap är att bladet är slipat 70 och 30. Små knivar ska inte ha för tjockt blad. En viktig egenskap är att bladet är tunt. En viktig egenskap är att bladet inte är så högt. Jag föredrar hårda blad. Kniven ska vara en förlängning av handen, med flexibla blad tappar man kontrollen. Jag har några knivar med flexibla blad och de använder jag till fisk och kött. Men jag föredrar hårda blad. Jag gillar hårda blad. Men filékniven kan däremot vara lite flexibel. Jag gillar trähandtag för det ger ett bra grepp. Skaftet är greppvänligt. Användarbehov professionell användare Användaruttalande Översättning/Tolkning Jag gillar inte metallhandtag för att det är obehagliga och blir hala. Skaftet är greppvänligt när handen är blöt. En viktig egenskap är att skaftet är skönt att hålla i (2) Skaftet är greppvänligt när Jag föredrar träskaft. Det ger ett bra grepp oavsett om man är blöt handen är fet. eller fettig om händerna. Jag gillar inte helsmidda skaft för det blir för halkiga när man är blöt om händerna. Helsmidda skaft är bra men plast är bättre om man vill ha bara grepp, t.ex. så man hanterar fisk och blir blöt om händerna. Jag har små händer därför passar dom här knivarna min hand bra. Kniven ligger bra i handen. En viktig egenskap är att kniven ligger bra i handen (4) Jag får en valk/skavsår av helsmidda knivar(2) Metallskaft är bra om dom inte skaver. Det är dåligt med knivar där knogarna slår i skärbrädan när man Kniven medger ett avstånd använder dom. mellan hand och underlag. Jag gillar mina knivar för att dom är lätta (2) Knivens väger lagom mycket. Jag föredrar trä- eller bakelitskaft. Dels av nostalgi men också för att Kniven är välbalanserad. det ger en bra tyngd i handen. Kniven är anpassad för sin En viktig egenskap är att balansen inte ligger för långt fram på funktion. kniven (2) En viktig egenskap är att kniven inte är för tung eller för lätt (3) Metallskaft är för lätta. En viktig egenskap är att kniven funkar för sitt användningsområde. Jag gillar att mina knivar är snygga. En viktig egenskap är att kniven är snygg. Ibland impulsköper jag knivar för att dom ser snygga eller tuffa ut. Kniven är estetiskt tilltalande. Användarbehov professionell användare Användaruttalande Översättning/Tolkning Ibland köper jag en kniv för att den ser tuff eller annorlunda ut. Men utseendet är inte så viktigt, det finns ju knappt några fula knivar. Jag gillar inte träskaft, det känns ohygieniskt och blir äckligt närmast Kniven är lätt att rengöra. bladet. Plastskaft blir repiga och det känns ohygieniskt då det blir svårt att rengöra. Jag gillar mina knivar för att dom håller och gör sitt jobb. Kniven är hållbar. Jag gillar mina knivar för att dom håller. Kniven är prisvärd. Jag gillar mina knivar för att kvalitén är bra. Kniven är av ett specifikt fabrikat. Jag gillar mina knivar för att dom är prisvärda En viktig egenskap är att kniven är hållbar. Träskaft är svårt att vårda så att dom håller lika länge som bladet. Nackdelen med träskaft är att dom kräver mer vård för att inte gå sönder av allt vatten. Jag väljer för det mesta ett speciellt märke som jag trivs med. En viktig egenskap är att kniven är av ett märke som känns pålitligt. En viktig egenskap är priset (3) Jag betalar inte mer än 700 kr för en kniv. Kniven har ett lågt pris. Bilaga 5 Uttalanden och tolkningar konsument. Detta är en sammanställning av resultaten från enkätundersökningen med konsumenterna. Svaren från enkäterna har formulerats som användaruttalandes och sedan tolkats till användarbehov. Användarbehov konsument Användaruttalande Översättning/Tolkning Det är dåligt att knivarna blir slöa, men jag borde väl slipa dom Bladet är vasst. oftare kanske. Bladet behåller skärpan. Det är dåligt att knivarna är lite slöa, dom borde nog slipas. Bladet går att vässa. Det är dåligt att knivarna blir snabbt slöa. Bladet är lagom tjockt. Det är dåligt att knivarna behöver brynas ofta. Bladet är styvt. Vissa av knivar är sämre för att dom blir snabbt slöa. Jag gillar mina knivar för att dom är vassa. Jag gillar att mina knivar är ganska lätta att få vassa. En viktig egenskap är att bladet är vasst (5) En viktig egenskap är att bladet håller sig vasst (4) När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att bladet är vasst (2) När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att bladet håller sig vasst. Det är dåligt när bladet är så tjockt att det inte går använda till hårda saker, typ morötter och andra rotfrukter. Det är dåligt när bladet är så tunt att det böjs. Skaftet kunde gärna ha varit mjukare och mindre halt Skaftet känns handen. mjukt i Nått mjukt och mindre halt material på skaftet hade varit bra. Skaftet är greppvänligt. Vissa skaft är för hårda. Jag gillar att skaftet är greppvänligt. En viktiga egenskap är att skaftet är greppvänligt (3) Skaftet är greppvänligt när handen är blöt. Användarbehov konsument Användaruttalande Översättning/Tolkning Jag gillar att mina knivar är sköna att hålla i. Skaftet ska helst vara gjort i plast eller stål pga underhåll. Plast helst då det är skönare att hålla i än stål. När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att skaftet är greppvänligt. Jag gillar att skaftet ligger bra i handen. Kniven ligger bra i handen. En viktig egenskap är att kniven ligger bra i handen (6) När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att den ligger bra i handen (5) Kockkniven är för tung, ibland använder jag filékniven till att hacka Knivens väger lagom mycket. grönsaker för att den är lättare. Kniven medger ett avstånd Dom knivar som jag gillar bäst är lite tyngre och ligger bra i handen. mellan hand och underlag. En viktig egenskap är att kniven inte är för tung. Det är dåligt när man inte kan nå ner till skärbrädan med hela bladet utan att fingrarna ”kommer i kläm” mellan skaft och skärbräda. Jag gillar att mina knivar är snygga (2) Kniven är estetiskt tilltalande. När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att knivarna är snygga (2) Jag gillar att mina knivar är lätta att rengöra. Kniven är lätt att rengöra. Materialet på skaftet spelar inte så stor roll men kniven ska vara lätt Kniven kan diskas i att rengöring, dvs inga skrymslen och vrår. diskmaskin. Trä har en tendens att bli svårt att få riktigt rent när knivarna blir lite gamla Den viktigaste egenskapen är att kniven kan diskas i diskmaskin. En viktig egenskap är att kniven går att diska i diskmaskin. En viktig egenskap är att kniven är lättdiskad. Användarbehov konsument Användaruttalande En viktig egenskap är att kniven är slitstark (2) När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att den är av bra kvalitet. När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att den är slitstark Översättning/Tolkning Kniven är hållbar. Kniven är prisvärd. Kniven är av ett specifikt fabrikat. När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att den är av ett bra Skaftet är hållbart. märke Skaftet är underhållsfritt. När jag köper en kniv köper jag samma märke som jag redan har av estetiska skäl. Skaftet ska vara gjort i så hållbart material som möjligt som jag inte behöver underhålla. Träet i handtaget behöver mycket underhåll. När jag köper en kniv är ett viktigt kriterium att den inte är för dyr Kniven har ett lågt pris. (5) Jag skulle inte lägga mer än 500-700 kr på en kniv. Bilaga 6 Knivtillverkare och knivsorter. Detta är en sammanställning från intervjuer och enkäter av vilka knivtillverkare samt knivsorter som användarna använder. Professionell användare, antal personer inom parentes: Global (5) Victorinox (4) Zwilling (2) Mac Misono Sword Exent Weber Kockkniv (7) Skalkniv(ar) (7) Brödkniv (6) Filékniv (4) Stor grönsakskniv (2) Laxkniv (2) Kortare kockkniv (2) Böjlig kockkniv lite tunnare blad Skinkkniv Liten styckkniv Konsument, antal personer inom parentes: Global (4) IKEA (3) Fiskars (2) Sveico Tramontina OBH Nordica. Saga form Anders Petter Brödkniv (7) Kockkniv (6) Skalkniv (6) Filékniv (4) Mindre kockkniv (2) Grönsakskniv med luftfickor Bilaga 7 Sammanställning av användarbehov. Detta är en sammanställning av alla användarbehov som tolkats från intervjuer och enkäter. Vikten är baserad på hur många användare som uttryckt behovet samt hur viktigt de uttryckt att det är. Sammanställning av användarbehov P/K/G*) Användarbehov G Bladet är lagom tjockt. P Bladet är lagom högt. G Bladet är styvt. G Bladet är vasst. G Bladet behåller skärpan. G Bladet går att vässa. K Skaftet känns mjukt i handen. G Skaftet är greppvänligt. G Skaftet är greppvänligt när handen är blöt. P Skaftet är greppvänligt när handen är fet. G Kniven ligger bra i handen. G Kniven medger ett avstånd mellan hand och underlag. G Knivens väger lagom mycket. P Kniven är välbalanserad. P Kniven är anpassad för sin funktion. G Kniven är estetiskt tilltalande. G Kniven är lätt att rengöra. K Kniven kan diskas i diskmaskin. G Kniven står emot slitage. K Skaftet är hållbart. K Skaftet är underhållsfritt. G Kniven är prisvärd. G Kniven är av ett specifikt fabrikat. G Kniven har ett lågt pris. P Skaftet medger rörelse av handen mellan skaft och blad. *) P = Professionell K = Konsument G = Gemensamt Vikt 2 1 4 5 5 5 1 5 4 4 5 3 5 4 3 3 4 2 5 2 2 2 3 5 4 Bilaga 8 Produktspecifikation Detta är den produktspecifikation som upprättades baserad på användarbehov, antropocentriska data samt avgränsningar för arbetet. De poster som klassats som önskemål har getts en vikt baserad på hur många användare som uttryckt det behov som önskemålet härrör från samt hur viktigt användaren ansett att behovet var. PRODUKTSPECIFIKATION Kökskniv K/Ö Krav och önskemål K K K K 1. Geometri Produkten passar vuxna användare, 5:e till 95:e percentilen. Produkten har en tillfredställande storlek. Produktens grepplängd är minst 96 mm. Produktens greppbredd får max vara 40 mm. K K K K 2. Krafter Produktens vikt är tillfredsställande. Produkten har en vikt som gör att den kan bäras i handen. Produktens balans är tillfredställande. Produkten är hållbar vid användning. K K K K K K K K K K K K 3. Material Produkten är giftfri. Produkten avger inte material. Produkten avger inte smak. Produkten avger inte lukt. Produkten klarat av temperaturer mellan -10 C och 60 C Produkten klarar upprepade fall från 1,5 m höjd Produkten klarar av våta miljöer. Produkten står emot korrosion. Produkten är delvis vass. Produkten bibehåller skärpan. Produkten går att vässa. Produkten går att rengöra. K K 4. Säkerhet Produkten markerar övergången mellan blad och skaft. Produkten skyddar handen från bladet Vikt K K K Ö Ö Ö Ö 5. Ergonomi Produkten är synlig. Produkten förhindrar handsmärta. Produkten är greppvänlig. Produkten är greppvänlig i våta miljöer. Produkten är greppvänlig i smutsiga/feta miljöer. Produkten medger rörelse av handen Produkten medger handrörelse mellan handtag och blad. K K 6. Produktion Produkten kan tillverkas av Mora of Sweden. Produkten kan tillverkas av befintliga blad. Ö Ö Ö 7. Övrigt Produkten är estetiskt tilltalande. Produkten utstrålar kvalitet. Produkten är prisvärd. 4 4 4 4 3 4 5 Bilaga 9 Renderingar Detta är de renderingar som gjordes för att visualisera koncepten A, B, C och D. Koncept A: Koncept B: Koncept C: Koncept D:
© Copyright 2025