Lokalplanutredning för skola och barnomsorg

Lokalplanutredning
April 2015
Utarbetad av Barn- och utbildningsförvaltningen, Vaggeryds kommun 2015
Adress: Box 43 568 21 Skillingaryd
www.vaggeryd.se
Utredare och kontaktperson: Johnny Johansson
E-post: [email protected]
Telefon: 0370-67 85 03
2
1. Förord
Här ger vi plats för att göra skillnad.
Detta är rubriken på Vaggeryds kommuns vision som fortsätter;
”En plats för möjligheter formad med tanke och omtanke. Där lusten är vår drivkraft. Där
glädjen smittar.
En plats med stark tradition för gränslöst skapande. Där gemensam vilja och kunskap får livet
att lyfta och idéer bli verklighet.
En plats i rörelse som bygger på mångfald och hållbarhet. Där allt är nära och har betydelse”.
Denna lokalplanutredning passar väl in i kommunens vision om att göra skillnad, där
utredningen blir ett avstamp till en gemensam vilja och kunskap som får livet att lyfta och
idéer bli verklighet. Utredningen utgår utifrån lag och förordning och att alla barn- och elever
i förskola och skola ska ges bästa möjligheter att nå de mål som är uppsatta för verksamheten.
För att möjliggöra detta är vårt gemensamma uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att erbjuda goda ändamålsenliga, likvärdiga lokaler och utrustning samt att ge alla
barn och elever goda möjligheter till utveckling, lärande och delaktighet.
Den generellt mest betydelsefulla insatsen för barn och unga är en väl fungerande förskola
och skola. En framgångsrik förskoletid och skoltid är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för
barn och unga i ett livsperspektiv
Framtidens samhälle och arbetsliv kommer att kräva allt mer av flexibilitet och goda
kunskaper av sina medborgare. Det betyder att skolan har ett viktigt uppdrag att förbereda
eleverna inför vuxenlivet som goda demokratiska samhällsmedborgare med egen försörjning
och ett fortsatt meningsfullt framtida liv.
Skolan är en naturlig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts.
Vardagslivet tillsammans berikar och ger nya influenser och möjligheter. Förståelsen för att
alla människor har lika värde är en grundbult.
Att vara en attraktiv framtidskommun innebär att familjer ska uppleva att deras barn och
ungdomar går i en väl fungerande skola som förbereder för framtiden. En skola där varje elev
får det stöd hon/han behöver för goda kunskapsresultat och en stimulans att gå vidare till nästa
steg. En skola där man lär sig om omvärlden och att människor och kulturer ser olika ut.
En skola som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och där våra gemensamma
resurser fördelas så att varje elev får det stöd och den utmaning hon/han har rätt till.
Med denna lokalplanutredning vill vi att alla elever i Vaggeryds kommun ska få likvärdiga
förutsättningar för sin skolgång som en god grund i sitt livslånga lärande. Där likvärdiga
lokaler, inventarier och utrustning måste ses som en självklarhet.
Stefan Hagström
Förvaltningschef
3
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
9.6
9.7
9.7.1
9.7.2
9.7.3
9.8
9.9
9.10
9.11
9.11.1
9.11.2
10
11
12
12.1
12.2
12.3
12.4
12.4.1
12.4.2
12.5
13
13.1
13.2
13.3
13.4
14
15
16
Förord .................................................................................................................... 3
Sammanfattning .................................................................................................... 5
Uppdrag................................................................................................................. 6
Metod .................................................................................................................... 6
Styrning och ledning ............................................................................................. 7
Skolans förändrade uppdrag ................................................................................ 11
Upptagningsområde ............................................................................................ 17
Befolkningsutveckling ........................................................................................ 18
Genomgång av kommunens skolenheter ............................................................. 19
Bondstorps skola ................................................................................................. 19
Byarums skola ..................................................................................................... 20
Hoks skola ........................................................................................................... 21
Svenarums skola.................................................................................................. 22
Götafors skola ..................................................................................................... 23
Östra skolan......................................................................................................... 24
Hjortsjöskolan ..................................................................................................... 25
Hjortsjöskolan år F-5 ........................................................................................... 25
Hjortsjöskolan år 6-9 ........................................................................................... 27
Hjortsjöskolan Specialsalar ................................................................................. 28
Klevshults skola .................................................................................................. 29
Åkers skola .......................................................................................................... 30
Sörgårdsskolan .................................................................................................... 31
Fågelforsskolan ................................................................................................... 32
Fågelforsskolan år F-5 och särskolan .................................................................. 32
Fågelforsskolan år 6-9. ........................................................................................ 34
Visualisering av skolmiljöer................................................................................ 35
Förskolans lokalbehov ........................................................................................ 37
Förslag ................................................................................................................ 38
Byarums upptagningsområde .............................................................................. 39
Bondstorps upptagningsområde .......................................................................... 40
Hok/Svenarums upptagningsområde ................................................................... 41
Vaggeryds tätorts upptagningsområde ................................................................ 42
Förslag alternativ 1 för Vaggeryds upptagningsområde ...................................... 44
Förslag alternativ 2 för Vaggeryds upptagningsområde ...................................... 46
Norra kommunens lokalbehov 2015/16 – 2018/19 ............................................. 49
Förslag södra kommundelen ............................................................................... 50
Förslag södra kommundelen alternativ 1 ............................................................ 52
Förslag södra kommundelen alternativ 2 ............................................................ 54
Förslag södra kommundelen alternativ 3 ............................................................ 55
Förslag södra kommundelen alternativ 4 ............................................................ 56
Utemiljöer för kommunens skolor ...................................................................... 57
Sammanställning re-investeringsbehov. .............................................................. 58
Förslag på beslutsprocess. ................................................................................... 59
Bilaga 1 Personalutrymmen.
Bilaga 2 Förskolor och skolors ventilationsanläggningar.
Bilaga 3 Bostäder färdigställda 2003 - november 2014 i Vaggeryds kommun samt pågående byggnation.
4
2. Sammanfattning
Från och med läsåret 2017/18 behöver norra kommundelen en ny skola. Elevantalet ökar
markant och några skolor bör avvecklas.
Utredningen visar på brister i arbetsmiljön för såväl elever som för personal. Utrednigen visar
också att kommunen har ett antal skolenheter som erbjuder alltför bristfälliga lokaler och
utrustning för att eleverna ska få en likvärdig skolgång och möjligheter att nå de mål som
kursplaner och läroplanen föreskriver.
Skolinspektionen som granskade Vaggeryds kommuns skolor 2013 uppmärksammade detta
och skrev i sitt beslut:
”I Vaggeryds kommun visar tillsynen av grundskolor och fritidshem att kvaliteten i
utbildningen varierar i hög grad och att eleverna i olika utsträckning når de kunskapskrav som
minst ska uppnås.” ”Inspektionen visar att barn och elever inte har likvärdiga möjligheter att
minst nå de mål och kunskapskrav som finns.”
Vidare slår Skolinspektionen fast:
”Huvudmannen ska vidta åtgärder för att säkerställa att utbildningen är likvärdig i
kommunens skolor och fritidshem oavsett var dessa verksamheter är belägna.”
Utredningen visar också att lokalkostnader men framför allt skolskjutskostnader är höga i
förhållande till rikssnittet. Det vore önskvärt att dessa driftsmedel kunde omfördelas till medel
som är mer direkt knutna till elevernas måluppfyllelse.
Kostnadsfördelningen ger upphov till frågor som kan ses som paradigmskifte i kommunen
och måste processas politiskt. Fråga som vi ställer är:
Har vi rätt skollokaler och ligger de på rätt plats?
Att hushålla med resurser och använda dem för att nå största möjliga resultat är viktigt ur ett
långsiktigt perspektiv. Det gäller både löpande driftsekonomi och investeringar.
Flera alternativa förslag lämnas i utredningen. Gemensamt för flera av dem är ifrågasättandet
av någon eller några skolor som har renoveringsbehov eller är svåra att använda i dagens
skolsystem. Att lämna någon eller några skolor frigör både kapital och drift- och
underhållsresurser. Istället skapas funktionella lokaler vid ombyggnation och nybyggnation.
5
3. Uppdrag
Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en lokalplan för
kommunens skolor. Lokalplanen ska utmynna i hur kommunen ska möta den ökade
demografiska elevutvecklingen inom grundskolan med ca 225 elever fram till år 2025 samt ett
minskat demografiskt underlag för gymnasieskolan med c 80 elever fram till år 2022. Planen
ska dessutom innehålla en beskrivning av befintliga lokalers inre fysiska miljö likväl som den
yttre skolgårdsmiljön.
Vidare ska behovet av såväl reinvesteringar som investeringar tydligt framgå. Hänsyn ska tas
till att nämnden har som ambition att återföra årskurs 6 till mellanstadiet från och med läsåret
2015/16. Lokalerna ska användas så effektivt som möjligt.
4. Tidsplan och process
Eftersom lokalplanarbetet sammanföll med en ny mandatperiod så har tidsplanen fått anpassas
till en ny nämnd där ställningstagande till lokalplanutredningen kommer att ske någon gång
under våren 2015.
Lokalplaneutredningen är mycket omfattande och berör samtliga grundskolor i kommunen.
Under processens gång kom även en del av förskolans lokalbehov fram och har tagits med i
utredningen. Den kommer att beröra flertalet kommuninvånare och därför är en bred politisk
förankring nödvändig inför kommande ställningstaganden och beslut.
Hela lokalplanutredningen har tagits fram i en process med information och dialog i presidiet,
arbetsutskott, nämnd, samverkansgrupp/MBL, förvaltningsledning, rektorsgrupp,
kommunstyrelsens arbetsutskott samt i de olika partigrupperna.
Arbetet har letts av förvaltningschefen och förvaltningens utredare och där utredaren stått för
själva utredningsarbetet.
6
5. Styrning och ledning
Skolan och dess förutsättningar styrs utifrån lagar och förordningar samt den
ansvarsfördelning som finns mellan stat och kommun.
Staten styr genom lag och förordning samt statsbidrag.
Kommunfullmäktige är huvudman med ytterst ansvar för verksamheten och ska skapa
reella förutsättningar. (likvärdig utbildning i hela kommunen.)
Två bilder som visar sambanden mellan de ansvariga parterna som ger skolan dess
förutsättningar.
7
Elever och personal är arbetstagare.
Arbetsmiljölagen gäller för alla i skolan, både personal och elever, och omfattas av
Arbetsmiljöverkets författningssamling. Här tydliggörs arbetsmiljölagens krav på
arbetsgivaren att systematiskt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att
tillförsäkra en god arbetsmiljö.
Det är politiker i kommunfullmäktige och nämnd som är ytterst ansvarig för kommunen som
arbetsgivare och måste se till att arbetsmiljöfrågor beaktas, inte minst i budgetprocessen.
De två bilderna till höger är hämtade
från Arbetsmiljöverkets skrift ”Så
kan du som politiker hantera
Arbetsmiljöfrågor” och visar
förhållandet mellan
kommunfullmäktige och nämnden.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete,
SAM, genomförs på skolenhetsnivå
och förvaltningsnivå. Detta görs
genom elev- och
personalundersökningar,
riskbedömningar, elevmiljöronder,
skyddsronder mm.
Rektorer och lärare upplever en viss
uppgivenhet inför arbetsmiljöarbetet
eftersom många arbetsmiljöbrister
inte åtgärdats och återkommer i
skyddsronderna. Orsakerna till att
arbetsmiljöproblemen inte åtgärdas är
troligen flera.
En orsak kan vara
fastighetsförvaltningens ekonomiska
möjligheter att åtgärda dessa.
En annan orsak kan vara att när
nämnden och förvaltningen
presenterar detta för kommunens
budgetberedning så tolkas detta som
budgetönskningar som konkurrerar
med andra önskemål. Tyngden i varje
separat arbetsmiljöärenden
förminskas.
8
Underhåll och arbetsmiljöproblem.
Elever, personal och rektorer påtalar ofta att det inre underhållet är eftersatt och att man får
alltför lite respons för sina önskemål. Det som fastighetschefen anser vara ”enbart kosmetiskt
underhåll” genomförs inte vilket innebär att vi erbjuder eleverna en bristfällig miljö.
Från brukarperspektiv är det av värde att vara delaktig i planering av det inre underhållet
vilket inte sker nu.
Det bristande inre underhållet har nu övergått från att vara ”enbart kosmetiskt” till större
arbetsmiljöproblem på flera enheter. Golv, väggar, toaletter, väggfasta bänkar mm är utslitna.
Miljö- och byggnämnden har under våren 2015 kontrollerat ett urval av kommunens skolor.
Inspektionen är en kontrollmetod som innebär stickprov på hur väl verksamheten lever upp
till Miljöbalken, Egenkontrollförordningen och Folkhälsomyndighetens allmänna råd.
Tillsynsbesöken är en del i Folkhälsomyndighetens nationells tillsynsprojekt om
inomhusmiljö i skolor med avseende på städning och ventilation.
Flera åläggande kommer att utfärdas till verksamheten från Miljö- och byggnämnden. Det
framkom efter samtal med miljö- och byggnadsförvaltningen, 215-03-27, och dessa beslutas
troligen under maj-juni 2015. Utslitna ytor som inte går att städa (Gäller exempelvis
Svenarums skola, Sörgårdsskolans matsal och gymnastiksal, Fågelforsskolan F-5,
Hjortsjöskolans idrottssal och Träskolan) eller möbler som inte går att torka av i alla besökta
matsalar är exempel på kommande åläggande.
Vidare har inspektionen synliggjort olika sätt att tänka utifrån ventilationskrav av våra lokaler.
Fastighetsenheten gör OVK, obligatorisk ventilationskontroll, som ska göras regelbundet, i
alla byggnader. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen
fungerar. En godkänd OVK behöver enligt Miljö- och byggnämnden inte innebära att
ventilationen är acceptabel för dagens verksamhet i lokalerna. Detta utifrån att OVK
kontrollerar ventilationen efter de förutsättningar och regler som gällde vid nybyggnationen.
Miljö- och bygginspektören utgår ifrån Folkhälsomyndighetens allmänna råd (Allmänna råd
innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte
andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen) som anger minsta värden för att
ventilationen inte ska utgöra en olägenhet för människors hälsa.
Detta medför att verksamheten har godkänd OKV men kommer att få åläggande om att
kontrollera så att ventilationen är dimensionerad utifrån nuvarande verksamhet på ett antal
enheter. Ovanstående har också medfört att Fastighetsenheten (tillsammans med
verksamheten) kommer att sätta begränsningar på antalet elever i vissa klassrum. Denna
kunskap hjälper rektor att planera sin verksamhet.
Fastighetsenheten arbetar efter de tre målen som kommundirektören presenterat:
1. Bedriva effektiv fastighetsförvaltning med ständiga förbättringar inom ramen för de
hyresersättningar som hyresgästerna betalar enligt hyresavtalen.
2. Det periodiska underhållet i hyresavtalen är 60 kr per kvm. Denna nivå ska upprätthållas,
vilket innebär att övriga delar måste effektiveras med nuvarande intäktsbild.
3. Fastighetsförvaltningen ska ha som mål att 2017 ha de bästa nyckeltalen i länet enligt den
statistik som rankar kommunerna i riket.
En granskning av rutiner för kommunens fastighetsunderhåll har gjorts av PwC mars 2014
men finns ännu bara som utkast för granskning. Revisionen skriver i sin bedömning: ”En
huvudorsak till bristerna i främst det inre underhållet är att avsatta medel för underhåll i
huvudsak endast täcker behoven av yttre rent fastighetstekniskt underhåll medan merparten av
behoven av inre underhåll inte ryms inom den ekonomiska ramen.”
Uppfattningen delas av fastighetschefen.
9
Politiskt ansvar och politisk styrning.
Ovanstående avsnitt har beskrivit vilka förbättringar och utvecklingsmöjligheter som finns
gällande arbetsmiljön i skolorna. Ytterst är det kommunfullmäktiges ansvar som huvudman
för verksamheten.
Kommunfullmäktige har också att sörja för kommunens utveckling. I perspektivet skolfrågor
innebär det vilka skolor kommunen ska ha och var ska de ligga. Här kommer
befolkningsutveckling och samhällsplanering in som viktiga faktorer. Detta leder till politiska
ställningstaganden om bland annat antalet skolor och var ska skolor byggas samt vilka skolor
som ska bevaras och utvecklas.
Barn- och utbildningsnämnden har tagit vissa beslut i samband med skolans organisation och
dessa har varit styrande i utredningen.
Nedanstående bild är hämtad från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Årligen
presenterar SKL resultat men även kostnader för kommuners skolor i rapporten Öppna
jämförelser.
Den redovisade nettokostnaden per grundskoleelev för år 2013 är den genomsnittskostnaden
som varit för år 2008 till 2012.
Vaggeryds kommun har totalt sett en medelkostnad för sina grundskoleelever, men kostnad
innehåller betydligt högre kostnader för lokaler och framför allt skolskjutsar än andra rikets
kommuner. Nedan presenteras kringliggande kommuners redovisade kostnader.
Kommun
Gislaved
Gnosjö
Jönköping
Värnamo
Länsmedel
Nettokostnad
Lokalkostn/elev
Skolskjutskost/elev
89 630kr
92 498kr
84 041kr
86 675kr
85 631kr
13 427kr
10 358kr
15 533kr
19 469kr
13 349kr
4 261kr
2 406kr
2 855kr
6 404kr
5 179kr
Exkl. lokal och
skolskjuts
71 942kr
79 734kr
65 653kr
60 803kr
67 104kr
Det är önskvärt att medel till kostnader som ger en högre måluppfyllelse, d.v.s. är mer direkt
knutna till eleverna såsom undervisning, skolmåltider, läromedel och elevhälsa kan
omfördelas från lokalkostnader och skolskjutsar.
Kostnadsfördelningen skapar flera frågor som är politiska ställningstaganden.
Har vi rätt lokaler och ligger de på rätt plats?
10
6. Skolans förändrade uppdrag
För att förstå varför vi har de skollokaler som vi har behöver vi se tillbaka i vår historia och
sätta in våra skolbyggnader i dess ursprungliga sammanhang.
Genom Kungliga Majestäts nådiga stadga av den 18 juni 1842 infördes den lagstadgade
svenska folkskolan i landet. Barn som grupp, som kategori, trädde nu fram i historien och
avskildes tydligare från de vuxna och en speciell barnkultur utvecklades genom skolan.
Särskilda hus för barn måste byggas, lärare utbildas och speciella läseböcker och läromedel
för barn publiceras. Tids- och rumskontrollen ökade, ämnesscheman skrevs, klassrummet blev
det nya rummet där barn tågade in och ut på raka led, skolklockor ringde och markerade
skoltid och fritid. Ordning, förhör och betyg blev viktiga honnörsord i den nya institutionen.
Barnens världsbild skulle öppnas med nya medborgarämnen som geografi, historia och
gymnastik, men fortfarande stod skolan under sträng kyrklig och formell ledning. Idén om en
allmän skola hörde samman med en önskan att kontrollera denna växande befolkning för att
undvika uppror eller oroligheter. Samtidigt ville de styrande fostra och utbilda det
uppväxande släktet i nationell och kristen anda för att bredda sitt kommunala och politiska
inflytande. Skapandet av en folkskola kan alltså inte bara betraktas som ett steg i
demokratiseringen och det liberala genombrottet i Sverige utan också som ett svar på en
snabb befolkningstillväxt och de styrandes ängslan över bristande disciplin och okunskap.
Bakom propositionen om folkskolan fanns olika utredningar och en av dem gällde
fattigvården, detta visar på bredden i tänket kring införandet av folkskolan.
1858 infördes de två första skolåren i folkskolan, småskolan, där grundläggande kunskaper
skulle läras ut. 1882 tillkom nya skolår i folkskolan, och folkskolan blev 6-årig. På vissa orter
fanns även sjunde och åttonde klass, fortsättningsskola.
Staten övertog successivt finansieringen av folkskolorna under de första årtiondena på 1900talet. Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig.
Under denna period byggdes Östra skolan, Träskolan (Hjortsjöskolan), Götafors skola
och ”1914-års skola”(Fågelforsskolan) som Småskolor/Folkskolor.
Ecklesiastikministern Tage Erlander tillsatte 1946 en Skolkommission som skulle dra upp
riktlinjerna för en ny obligatorisk skola. Den sjuåriga kommunala skolan och de statliga
realskolorna levde inte upp till de krav som det nya samhället krävde. Efter andra
världskrigets slut var alla överens om att den nya skolan skulle utbilda demokratiska
medborgare som bildligt talat vaccinerades mot rasism och människoförnedring vilka former
de än tog sig. Eleverna skulle lära sig att leva tillsammans med andra människor oavsett social
klass, ras, hudfärg eller religion skrev Skolkommissionen. Segregeringen skulle motarbetas
genom att alla svenska ungdomar gick i samma skolform och därmed också fick en
gemensam referensram. I detta perspektiv blev skolklassen viktig såtillvida att det var här som
unga med olika bakgrund skulle mötas, lära sig lyssna till och förstå andra samt utvecklas till
självständiga och kritiskt tänkande individer.
Utifrån Skolkommissionen 1946 introducerades några skolor i Sverige, läsåret 1949/1950,
som ett experiment med en 9-årig skolform kallad enhetsskola. Enhetsskolan hade tre stadier,
lågstadium, mellanstadium och högstadium. I dessa skoldistrikt var det småskolan som blev
lågstadium, den egentliga folkskolan som blev mellanstadium och realskolan som blev
högstadium. 1950 beslöt Sveriges riksdag att introducera enhetsskola i Sverige. Enhetsskolan
bytte namn till försöksskola 1958 och till grundskola 1962. 1972 var grundskolan genomförd i
alla delar av Sverige, och parallellskolesystemet med folkskolan och det högre allmänna
läroverket avskaffat.
11
I läroplanerna 1962 (Lgr 62) och 1969 (Lgr 69) fanns det möjligheter för att ha olika
alternativ för att särskilja elever, t ex observationsklasser, vilka var specialklasser för barn
med koncentrationssvårigheter. Syftet med dessa OBS-klasserna var att de elever som av
olika anledningar inte följde med i den ordinarie undervisningen skulle undervisas i annat
klassrum för att inte störa andra elever. I OBS-klasserna var det fler lärare per elev och ett
lugnare tempo. Klasserna kunde delas upp i s.k. hörsel/synklass, läsklass och cp-klass.
Läroplanen gav då också olika riktlinjer för dessa olika specialundervisningar som var avskild
från den ordinarie undervisningen.
”Observationsklasserna är avsedda för i huvudsak normalbegåvade elever, som uppvisar
sådana psykiska särdrag, att de inte lämpligen bör undervisas i vanlig klass, och som inte är i
påtagligt behov av annan specialundervisning” (Lgr 62, s 65)
Alla våra skolor förutom Småskolorna/Folkskolorna samt Sörgårdsskolan är byggda
under denna tidsperiod. En tidsperiod då klassen skulle vara en homogen grupp som
skulle undervisas i ett klassrum. Elever som inte klarade denna undervisningsform
flyttades ut från klassrummet.
I läroplanen från 1980 (Lgr 80) har synen på undervisningen förändrats något då man talar nu
om att man ser svårigheterna i skolan. Man ser fortfarande att elever har svårigheter, men
innan stödinsatser ges måste man först se om man kan anpassa undervisningen så att den
passar eleven.
På 1990-talet ändrade vi vårt språkbruk, från ”barn med särskilda behov” till ”barn i behov av
särskilt stöd” för att markera att vi inte ska se svårigheter i första hand som ett individuellt
problem.1994 ställde sig Sverige bakom UNESCO:s Salamancadeklaration där det står att
”elever bör undervisas tillsammans och att stöd skall ges inom en gemensam ram i den
ordinarie skolan”. Fördelarna är att alla skolor ska hålla hög kvalitet åt alla elever, förhindra
diskriminerande attityder och att utveckla ett integrerat samhälle. Budskapet är att börja se
möjligheter istället för hinder för personer med funktionsnedsättning.
Elever med neuropsykiatriska diagnoser är till stor del integrerade i dagens skola. Elever
som inte har någon utvecklingsstörning ska gå i grundskolan och gymnasieskolan, enligt den
skollag som trädde i kraft 1 juli 2011. Elever med autism, Aspergers syndrom eller annan
diagnos inom autismspektrumet, ska enligt skollagen gå i vanlig grundskola och gymnasium.
Särskolan tar bara emot elever med utvecklingsstörning. I till exempel Stockholms län har
antalet utredningar av ADHD och autismspektrumstörningar ökat med 55 procent mellan
2008 -2010. Ungefär 80 procent av dem som utreds får en neuropsykiatrisk diagnos. En
förklaring är att kunskapen om diagnoserna förbättrats under senare år men också att kraven
12
har ökat i skolan. När de målrelaterade betygen infördes på 1990-talet blev det också ett
tydligare fokus på de elever som inte nådde målen.
Detta ställer högre krav på grundskolans och gymnasieskolans organisation men också på
dess lokaler. I Vaggeryds kommun är det enbart Fenix och Sörgårdsskolan som har lokaler
som på ett ändamålsenligt sätt klarar denna anpassning. Det är inte tillåtet för kommunala
skolor att bedriva resursskolor. Det får endast fristående skolor med enskild huvudman göra.
Fritidshemmen.
Under 1970-talet sökte sig allt fler kvinnor ut på arbetsmarknaden och behovet av fritidshem
ökade. En ytterligare ökning kom på 1990-talet i samband med flytten av 6-åringar från
förskola till förskoleklass, samt att sysselsättningsgraden för kvinnorna ökade.
Nationellt:
 1975 var 5 % av alla barn 7-9 år och 1 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
 2006 var 78,3 % av alla barn 6-9 år och 11,3 % av alla barn 10-12 år inskrivna på
fritidshem.
 2012 var 82,8 % av alla barn 6-9 år och 18,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på
fritidshem.
 2013 var 72,9 % i av alla barn 6-9 år och 15,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på
fritidshem i Vaggeryd.
Förskoleklassen.
Under 1990-talet gjordes flera reformer inom förskoleområdet. År 1998 introducerades
förskoleklass, en skolform för barn i 6-årsåldern. Förskoleklass är inte obligatoriskt, men
kommunerna är skyldiga att bereda alla barn plats. I Vaggeryds kommun går nästan alla barn i
förskoleklassen som 6-åring.
I samband med dessa förändringar byggdes flera av kommunens skolor om från folkskolor till
grundskolor med plats för förskoleklasserna och fritidshemmen. Detta har oftast betytt att
fritidshemmen har samma lokaler som förskoleklassen med ytterligare något klassrum. D.v.s.
inte utrymmen som i första hand är till för fritidshemmen. Huvudmannen och rektor ansvarar
för att se till att fritidshemmets lokaler ger utrymme för olika typer av verksamhet, såväl
livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är
viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleverna kan vila, sitta
och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg.
Specialsalar
Naturvetenskapliga ämnen, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt
bildundervisning. Många ämnen, fler än de ovan uppräknade, behöver speciell utrustning
utifrån läroplan. Exempelvis har Naturvetenskapliga studier funnits med i skolans uppdrag
från 1800-talet men syftet har däremot varierat i olika skolformer och utifrån samhällets
utveckling. Några av de specialsalar för ämnesstudier som finns för eleverna i årskurs (6)7-9
har inte förändrats sedan skolan byggdes eller anpassats till kursplanernas ökade krav. I
princip saknas dessa för de yngre skolåren.
Digitala verktyg utvecklas snabbt. Idag finns det olika digitala plattformar för olika
ämnesområden och dessa stödjer modern forskning och undervisning. En kraftfull
bredbandsuppkoppling är därför nödvändig.
Slöjdundervisningen
Vaggeryds kommun har små möjligheter att leva upp till kraven i dagens läroplan. Under
många år var slöjdämnet uppdelat i textil- respektive trä- och metallslöjd och lektionssalarna
13
utformades utifrån detta. I kursplanen 1994 talades det om ”slöjdområdet” i singular och
sedan Läroplan för grundskolan Lgr 80 har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i
slöjd. Trots detta är slöjden i våra skolor fortfarande uppdelad i två separata ämnen på
schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med
två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för
undervisning med hårda material som trä och metall.
I kursplanen för slöjd står det att arbete i textil, trä och metall som syftar till att stärka elevens
tilltro till den egna förmågan och utveckla kunskaper som ger beredskap för att klara uppgifter
i det dagliga livet.
Personalarbetsplatser
Arbetsplatser för lärare fanns inte på skolorna förrän på 1990-talets början men inte ens idag
är det självklart med en egen funktionell arbetsplats eller konferensutrymmen på våra skolor.
Läraryrket var länge ett ensamarbete som endast reglerades av antalet lektioner som
genomfördes. Läraren skulle ha lektioner i skolan för sin klass och sköta sin planering och sitt
efterarbete i hemmet. Skolans förändrade uppdrag har ställt krav på samarbete mellan lärare
och även med andra yrkesgrupper på skolan. Idag är i stort sett all lärararbetstid förlagd på
arbetsplatsen vilket ställer krav på en egen arbetsplats och samarbetsutrymmen.
Krav på en kontorsarbetsplats utformande bör utgå ifrån Arbetsmiljölagens direktiv.
Flertalet kommuner har de senaste åren fått ålägande, ibland kopplat till vite, angående
personalens arbetsmiljö.
Stockholmsstad har via bostadsbolagen Skolfastigheter i Stockholm AB utarbetat ett
referensmaterial som är ett bra rådgivande dokument för personalutrymmen. Se bilaga nr.1.
Skolbibliotek
I den nya skollagens kapitel om huvudmän och ansvarsfördelning har det införts en
bestämmelse om elevers tillgång till skolbibliotek. Den 1 juli 2011, ersattes regleringen i
bibliotekslagen med en hänvisning till skollagens nya paragraf om skolbibliotek. I 2 kap. 36 §
skollagen fastslås att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt regeringen
ska organiseringen av skolbiblioteksverksamheten vara flexibel och tillgången till
skolbibliotek kunna anordnas på olika sätt, beroende på de lokala förhållandena vid varje
skola. Med skolbibliotek avses enligt Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier
och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent
personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja
elevernas lärande. Även efter ändringen den 1 juli 2011 innehåller bibliotekslagen några mer
preciserade krav på skolbiblioteken. De ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och
ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till
deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Utemiljö.
Boverkets allmänna råd.
Forskning visar att tillgång till ändamålsenliga förskole- och skolgårdar spelar en viktig roll
för barns och ungas bildning och i deras sociala och fysiska utveckling. Trots denna kunskap
är det inte längre självklart för barn och unga att ha tillgång till en ändamålsenlig utemiljö.
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram vägledning för barn och ungas utemiljö.
Vägledningen ska användas vid planering, utformning, skötsel och förvaltning av
förskolegårdar och skolgårdar. En remiss av förslag till Boverkets allmänna råd om friyta för
fritidshem, förskolegårdar, skolor eller liknande verksamhet är nu tillgänglig.
14
Remissförslaget hänvisar bland annat till forskning som visat att naturlika miljöer är viktiga.
Barn som vistats på naturrika förskolor har både bättre motorik och koncentrationsförmåga
samt är friskare än barn som går på naturfattiga förskolor. Vidare lyfter Boverket att en
tillräckligt stor friyta är en förutsättning för att gården ska kunna rymma många olika
kvaliteter och aktiviteter.
Sol- och skuggförhållanden.
Malignt melanom är idag den vanligaste cancerformen och andelen unga vuxna som drabbas
har ökat de senaste decennierna. Eftersom barns hud är känsligare än vuxnas är det angeläget
att det finns möjligheter att vistas i skugga under sommarhalvåret. Lekintensiva platser som
t.ex. sandlådor och lekställningar bör placeras i skuggiga till halvskuggiga lägen.
Det är skillnad på skolgårdarna i kommunen gällande solskydd. Det sker ingen återplantering
av träd efter att gamla träd tagits bort.
Sammanfattande bild av skolans utveckling och de perioder då kommunens skolor är byggda.
15
Dagens skola har öppet klockan 06:15 – 18:30
En modern skola med fritidshemslokaler har behov av många rumsfunktioner, men ett rum
kan användas till olika funktioner. Det är viktigt att både inre och yttre miljöer ses som
lärmiljöer och kan komplettera varandra.
Entréer med utrymme för dagens klädbehov
och tillgång till torkskåp
Toaletter. Tillgängliga från entrén och
innemiljöerna.
Rum som basläger för lärandeaktiviteter. En
plats för gemensam planering, idéutveckling,
kommunikation och förståelse.
Rum där interaktioner – arbete i grupp,
samtal, diskussioner, dispyter mm kan äga
rum.
Rum för aktiviteter:
Yngre barn har större rörelsebehov men också
behov av rum där man kan laborera,
konstruera, sjunga, framträda.
Äldre barn behöver rum för laborativa ämnen
med åldersadekvat utrustning för inlärning.
Små rum där elevens egna inre tankearbete är
möjligt.
Rum för avkoppling.
Skolbibliotek.
Utemiljön ska fungera som en helhet
med skolan, som en kompletterande
miljö för lärande.
Här ska man:
Krypa, klättra, hoppa
Spela boll, bandy
Undersöka och experimentera
Möta utmaningar
Vara ifred - Vara många
Vara under tak när det är stark sol eller
regnar
Matsal, där frukost, lunch och
mellanmål serveras.
Personalarbetsplatser för pedagogisk
personal. Konferensrum för
gemensamt arbete
Personalrum
Skoladministrativa utrymmen
Skolhälsovårds utrymme.
Sörgårdsskolan i Skillingaryd är byggd utifrån en moderns skolas krav.
16
7. Upptagningsområden i Vaggeryds kommun.
Kommunen är sedan lång tid uppdelad i 8 upptagningsområden. Dessa hanteras, utifrån beslut
i Barn- och utbildningsnämnden, som 6 stycken. Upptagningsområdets funktion är att elever
boende i ett upptagningsområde erbjuds skolplacering i den (eller någon av de skolor som
finns i upptagningsorådet) och erbjuds skolskjuts till denna skola utifrån de avståndsregler
som gäller i kommunen.
Hok/Svenarum respektive
Åker/Klevshult betraktas som ett
upptagningsområde.
Den enskilda skolenheten
Tofthagaskolan har naturligtvis
inget kommunalt
upptagningsområde. Skolan har
förskoleklass samt åren 1-6. Ca 90
% barn inom markerat område går
på skolan.
17
8. Befolkningsutveckling – Elevutveckling.
Befolkningsutvecklingen i utredningen grundar sig på Regionsförbundets befolkningsprognos
från december 2013. Den visar på en elevökning på 202 barn mellan åren 2014 och 2025.
De prognostiserade födelsetalet för kommunen har inte uppnåtts år 2013 och år 2014. Detta
samt den förväntade inflyttningen av barn födda dessa år medför att regionsförbundets
prognos minskats med ca 25 barn till ca 175. Eleverna i skolåldern är 20 fler idag än vad
prognosen visar. Dessa skillnader har beaktats i den befolkningsprognos som finns i
utredningen och medför att elevökningen blir ungefär som regionsförbundet har visat men att
den kommer tidigare.
Elevantalet som redovisas för åren 2014 – 2018 är de nu kända barnen, utan hänsyn till in
eller utflyttning.
Elevantalet som redovisas för åren 2019 – 2025 bygger helt på regionsförbundets prognos.
Fördelningen av födda och inflyttade barn till upptagningsområdena har gjorts utifrån den
genomsnittliga bostadsbyggnationen år 2003 – 2014 samt även beviljade bygglov med
hänsynstagande till de senaste årens födelsetal på resp. område.
1800
1750
1700
1650
1600
1550
1500
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
Lå
14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26
Elever Kommunala
Inkl inflytt 2014-18
Elevutveckling för skolåren F-9 i hela kommunen. Ökningen är kraftig läsåren 2016 – 2018.
2019 – 2020 är det stora elevkullar som slutar och något färre som börjar men efter detta
förutspås en fortsatt ökning. Den streckade linjen visar utvecklingen om det flyttar in 5 elever
mer än prognosen 2014 – 2018.
Norra kommundelen
Södra kommundelen
Det är den norra kommundelen (Vaggeryd, Byarum, Bondstorp, Hok och Svenarum) som
ökar medan södra delen (Skillingaryd, Åker och Klevshult) ligger relativt still.
18
9. Genomgång av kommunens skolenheter
Upptagningsområde
Bondstorp
9.1 Bondstorps skola.
Skolan har idag 20 elever i
årskurserna F-3 samt 18 barn på
fritidshemmet ur årskurserna F-5.
Skolan ligger i Bondstorps samhälle
20 km från Vaggeryds tätort.
Skolan och fritidshemmet är i en
äldre fastighet som även har en
förskoleavdelning. Tidigare var
skolan på bottenplanet och förskolan
på andra våningen. Detta var en
omöjlig situation för förskolan och
för att utnyttja befintliga lokaler på
bästa sätt skiftades våningarna för
drygt 10 år sedan. Skolan och förskolan har
sedan några år tillbaka separata ingångar.
Innanför skolans entré finns utrymme för skor
och kläder. Via en brant och smal trappa till
andra våningen kommer man till skolan och
fritidshemmet.
Lokalerna har fått nya golv och är målade 2013
och upplevs fräscha. De ena större utrymmet är
klassrum, det andra är förskolklassens klassrum
kombinerat med fritidshemsutrymme.
Klassrummet är möblerat för de 20 eleverna och
är då fullt möblerat. Takhöjden är låg och
ventilationen som upplevs tveksam har lyfts vid
skyddsronder. En fönsterdörr står oftast öppen
för att ge frisk luft. När förskoleklassen är i annat
utrymme så är det 15 elever i klassrummet och
det är acceptabelt. Det finns ett grupprum samt
ett kombinerat grupp- och biblioteksrum.
Fritidshemmet och förskoleklassrummet har ett
grupprum som har lekkaraktär för de yngsta
barnen. På andra våningen finns också ett bra
kombinerat personalrum och arbetsrum. På denna
våning finns också en pojk- och en flicktoalett.
Personaltoalett och en tredje elevtoalett finns på
bottenvåningen. På bottenvåningen finns även en
liten skolmatsal med ca 20 platser.
Kökspersonalen (som också är lokalvårdare) har
19
ett mycket litet omklädningsrum med egen toalett.
Skolan är inte handikappanpassad. En elev i rullstol eller med ett gipsat ben kan inte gå här.
Inte ens temporärt.
Inga utrymmen för idrotts- eller slöjdundervisning finns utan denna undervisning sker i
Vaggeryd.
Skolan och förskolan har en gemensam skolgård vilket fungerar bra. Skolgården var tidigare
mycket liten men har utökats och idag används även en del av Kyrkans mark (B).
Skolbibliotek
Skolbibliotek finns i mycket begränsad skala. Böcker finns i ett av grupprummen och även i
matsalen. Ingen informationsteknologi finns tillgänglig i skolbiblioteket. Eleverna kan inte
sitta ostört och läsa i nuvarande miljö och skolan har 2 mil till närmsta kommunala bibliotek.
Upptagningsområde
Byarum
9.2 Byarums skola.
Skolan har idag 23 elever i klasserna F-3 samt 23 barn på fritidshemmet ur klasserna F-5.
Skolan är belägen i Byarum samhälle, 5 km norr om Vaggeryds tätort.
Skolan inryms i en äldre nyrenoverad
fastighet (A). Skolhuset har ett
kapprum, ett klassrum med grupprum
och personalarbetsplatser.
Enheten består också av 3
förskoleavdelningar i nyrenoverade
och tillbyggda lokaler (C). Här finns
också en matsal som samanvänds med
förskolan. Det finns också utrymmen
för förskoleklass och fritidshem på
andra våning av den renoverade delen
av ”Sockenstugan” (B).
Idrotts- och slöjdundervisning sker i
Vaggeryd.
Skolbiblioteket är i ett hörn av ett klassrum.
Ingen informationsteknologi finns tillgänglig
i skolbiblioteket.
Skolgården är stor och rymmer olika
aktiviteter.
20
Upptagningsområde
Hok/Svenarum
9.3 Hoks skola.
Skolan har idag 57 elever i
årskurserna F-2. Fritidshemmet är
gemensamt för eleverna i Svenarum
och Hok och består av ett 70-tal barn.
Hoks skola är en skola byggd utifrån
1950-talets basmodul. Sedan dess har
skoldelen utökats med fritidshem och
förskoleklass i befintliga lokaler utan
några större förändringar. Idag finns även 3
förskoleavdelningar (B och C) och skolgården har
avdelats med staket. Enheten har den idrottssal (D) som
hela upptagningsområdet använder.
Skolan (A) är byggd efter principen klassrum längs med
en korridor. Dessa korridorer finns i två plan med matsal
och ett klassrum i bottenvåningen samt två klassrum och
grupprum med avdelad korridor i första planet.
Förskoleklassen har sin hemvist så de även kan nyttja
fritidshemmets lokaler. Eftersom det är begränsat med
utrymme i första planet och korridorerna används till
grupprum måste elevernas kläder hängas i
bottenvåningen. I bottenvåningen finns också skolans
toaletter. Detta skapar en mycket rörig miljö och innebär
exempelvis att eleverna i förskoleklassgruppen efter en
rast, eller vid toalettbesök, ska hänga av sig kläderna i en
korridor på annat plan för att sedan passera genom år 1:s
korridor/grupprum för att komma till sitt klassrum.
Personalarbetsplatserna har mycket begränsat med utrymme
och rektorsexpeditionen ligger innanför
personalarbetsplatserna. Rektor kan därför inte ta emot besök
utan att leda dem genom personalarbetsplatserna.
När förskolans två avdelningar byggdes så tillkom ett bra
personalrum, ett klassrum (utan grupprum) och ett bra
bibliotek.
Fritidshemmet är gemensamt för eleverna i Svenarum och Hok
och består av ett 70-tal barn i två åldersgrupper.
Fritidshemmets miljö behöver utvecklas.
Korridorer har delats av och används som grupprum. Skolan
har en mycket otidsenlig utformning och det är tveksamt om
den lever upp till de pedagogiska krav som ställs på skolan i
enlighet med dagens kursplaner. Skolan saknar grupprum som
inte behöver genomkorsas av andra elever.
Skolan kan nyttja folkbiblioteket som skolbibliotek då detta
finns i samma hus som skolan.
21
Upptagningsområde
Hok/Svenarum
9.4 Svenarums skola.
Skolan har idag 46 elever i årskurserna 3-5.
Fritidshemmet är i Hoks skola.
Svenarums skola (A) är byggd 1958 utifrån 1950talets basmodul. Sedan dess har skolan
verksamhet förändrats utan att några större
förändringar eller renoveringar har genomförts.
En förskola har vidbyggts (B).
Skolan är byggd efter principen korridorer i två
plan och klassrum längs med denna korridor.
Nedre planet har kök, matsal, elevtoaletter och en träoch metallslöjdsal. Korridoren har klinkersgolv och
kakelväggar vilket ger en hög ljudvolym. Första planet
har två klassrum varav det ena är kombinerat med
textilslöjdsal, ett grupprum/konferensrum och
personalarbetsrum. Ett tredje klassrum ligger i norra
delen av fastigheten. Det begränsade utrymmet medför
att korridorerna, där elevernas kläder hängs och många
passerar, även används som grupprum. Exempelvis
används ett rum med 3 dörrar och hissdörren som
grupprum i brist på bättre yta.
Inget av klassrummen är anpassat eller har utrustning
för laborativ undervisning.
Alla toaletterna är i källarplanet och är inte renoverade
sedan skolans byggnation. De är mycket små, ingen
klarar handikappkrav och dörrarna slutar 10 cm ovan
golv.
Slöjdsalen är en mindre sal som är i originalutförande
från 1958. Matsalen är rymlig men möblerna är äldre slitna furumöbler och akustiken dålig.
Matsalen används även till musikundervisning. Skolan saknar helt skolbibliotek. Det finns
möjlighet att låna böcker från folkbiblioteket i Hok och från en boksnurra som är placerad i en
av korridorerna.
Det finns utrymme för personalarbetsplatser, två mindre rum som även ska fungera som
materialrum. Personalrum delas med förskolan i den tillbyggda förskolan. Detta var inte
tanken när förskolan byggdes varför det är mycket trångt. En personaltoalett finns vid
personalrummet men på grund av platsbrist används toaletten även till förvaring av
personalkläder mm. Ytterligare en toalett finns vid personalarbetsplatserna.
Skolan har en mycket otidsenlig utformning och den lever inte upp till de pedagogiska krav
som ställs på skolan i enlighet med dagens kursplaner.
Utemiljön är fantastisk. Det finns tillgång till gräsytor, närliggande skog och en backe för
pulka och skidor.
Nästan alla elever åker skolskjuts till Svenarums skola, de flesta från Hok.
22
Upptagningsområde
Vaggeryds tätort
9.5 Götafors skola
På skolan går idag 87 barn i F-2
varav 76 av dem har
fritidshemsplats.
Skolan (1) är i grunden en
småskola/folkskola som har byggts
till mot öster. Till enheten hör också
ett hus (2) som innehåller kök och
elevmatsal. På andra våningen finns
personalrum och
personalarbetsplatser. Skolområdet är delat med förskolan (3). I skolhuset finns det 4
klassrum varav endast ett har grupprum i anslutning till klassrummen. Övriga klassrum
saknar grupprum. Centralt i skolhuset finns ett rum som idag används till ett 5:e klassrum
trotts att det saknar fönster. Detta är planerat för att vara ett skolbibliotek.
Byggnaden har 2 entréer, 5 elevtoaletter och en personaltoalett.
Effektivast lokalutnyttjande är 4 basgrupper om 20-25 elever. Skolan kan ha mellan 80-90
elever.
Fritidshemmet har ett litet rum
med köks del, i övrigt är man
hänvisad till klassrummen. Skolan
saknar idag fritidshemsutrymmen
som har fritidshemskaraktär.
Skolgården är delad mellan
förskolan och skolan med staket.
Skolan har större delen av ytan och
förskolan önskar mer ytan. Tidigare
var Jönköpingsvägen starkt
trafikerad av tung trafik men har
minskat när genomfartstrafik för
lastbilar infördes. Detta innebär att
östra delen av skolgården kan
nyttjas mer.
Skolbiblioteket är idag i ett
grupprum. Det är litet men
inbjudande. Ingen
informationsteknologi finns
tillgänglig i skolbiblioteket.
23
Upptagningsområde
Vaggeryds tätort
9.6 Östra skolan
I Östra skolan går idag 86 barn i
klasserna F-2 varav 72 av dem har
fritidshemsplats.
Skolan är i grunden en
småskola/folkskola som har fyra
klassrum och ett fåtal grupprum. Under
hand har skolan moderniserats med en
tillbyggnad åt söder i alla tre planen. I
denna del finns mottagningskök,
personalutrymme samt två källarrum för
fritidshemmet. Skolan saknar en
funktionell entré med kapprum. Idag får barnen ta av sig skor innanför dörren och ta med dem
till kapprummet som ligger placerat mellan klassrumen på varje plan. Handikappentré sker via
sidoingång till hiss.
Varje basutrymme består av ett klassrum och antingen
ett grupprum eller ett vinkelrum till klassrummet. Till
basutrymmet hör endast en toalett. Skolan saknar
matsal och barnen äter i klassrummen. Innan
matserveringen ska alla barnen tvätta händerna i den
enda toalett som finns till basutrymmet, samtidigt som
den också ska fungera som toalett. Vilorum saknas och
alla skrubbar som finns används för skolmaterial vilket
gör det hela svårarbetat. Personalarbetsplatserna får
anses som bra till ytan även om de behöver nya
inventarier och solskydd mot söder. Personalrummet
är bra.
Källarplanet kan inte användas.
Tyvärr har man de senaste åren inte kunnat använda källarplanet pga. fuktproblem. Här finns
fritidshemmets delvis egna lokaler och även ett mindre skolbibliotek. Skolbiblioteket, som
saknar informationsteknologi och andra medier, är en nödlösning eftersom det hamnar avsides
och är svårt att använda i undervisningssyfte.
Skolan var stängd under höstterminen 2014.
Inför januari 2015 har skolan fuktsanerats och i samband med detta även underhållsmålats
inne samt nya golvytor. I mars 2015 stängdes skolan återigen efter att elever och personal
uppvisat allergiska reaktioner.
Skolgården är oerhört torftig.
Den består till största delen av en grusad fotbollsplan och asfalt, gräsytan är försumbar. Det
finns två ytor med lekutrustning. Den ena innehåller en gungställning med 4 gungor och en
mindre klätterställning, den andra en klätterställning. Skolgården har haft träd som gett lite
skugga men de flesta är nertagna då de blivit dåliga. Ingen återplantering har skett.
På eftermiddagar, kvällar och skollov används skolgården frekvent av kringboende då skolan
ligger centralt och det är mycket barn boende i kringliggande lägenheter.
24
Upptagningsområde
Vaggeryds tätort
9.7.1 Hjortsjöskolan, år F-5
Hjortsjöskolan F-5 har idag
drygt 300 elever som är
fördelade på klasser i storlek
25-28 elever. 124 elever är
inskrivna i fritidshemmet.
Skolan är byggd utifrån
1950-talets basmodul. Elever
från Östra skolan och
Götafors skola fortsätter sin skolgång från och med år 3 på denna enhet och eleverna från
Byarum och Bondstorp tillkommer i år 4. Detta innebär att eleverna i årskurserna F-2 är i
minoritet. Lokaler i flera byggnader används och klassrummen finns i 3 olika byggnader.
Paviljongen (I) har 3 klassrum med
klasserna F-2 och ett fritidshemsutrymme i
mitten. Det finns också personalrum och
några personalarbetsplatser.
Vinkelbyggnaden (J), mot Ödestuguvägen
har en grundplanlösning byggd för
grundskolans första era och är tillbyggnad
med grupprum. Här går klasser i åldern år
3-5 och här finns en mindre expedition. Det
finns entréer till respektive klassrum men
kapprummen är små i vinkeln mot
Ödestuguvägen. Det är skillnad på
planlösningen på de olika vinklarna.
Elevtoaletterna är små vilket eleverna
påtalar i arbetsmiljö-undersökningar.
Vinkeln mot matsalen har några grupprum
som kan användas ostört medan vinkeln
mot Ödestuguvägen har grupprum som
fungerar som grupprum/korridor och man
ska passera via ett grupprum för att nå ett
annat, vilket är mycket störande. Ostörda
grupprummen är få till antalet.
Personalrummet är renoverat och upplevs
trevligt. Det saknas samtalsrum och
konferensrum varför halva personalrummet har reserverats för detta ändamål. Byggnaden har
idag för många elever och skolan känns därför trång och tungarbetad. Personalarbetsplatserna
är för få och för små. De uppfyller inte de krav som bör ställas på en personalarbetsplats.
Tidigare har ett klassrum kunnat användas till personalarbetsplats men det går inte nu när
elevantalet är högt.
Övningsbyggnadens 2:a våning (D) har en grundplanlösning från 1950-talets basmodul. Här
finns endast 3 klassrum på rad med korridor utanför. Till grupprum, förråd mm används det
25
mellersta klassrummet samt korridoren. Även överbyggnaden mellan Övningsbyggnaden och
angränsande hus har använts till grupprum, trots att den inte är isolerad. Det finns endast 2
elevtoaletter till våningarna vilket är för lite. Personaltoalett saknas. Personalrummet som
ligger i korridorens ände är litet och det saknas personalarbetsplatser. De två elevgrupperna
som har sina klassrum här upplevs till viss del som en egen enhet vilket försvårar samarbete
och gemenskap med Vinkelbyggnadens elever. Detta gäller både undervisningsorganisationen
och rast gemenskapen.
Skolbibliotek.
Enheten saknar helt skolbibliotek och hänvisas därför till högstadiet. Eleverna går dit
tillsammans med läraren och lånar böcker. Ett skolbibliotek ska stödja eleven och läraren i
undervisningen och bör finnas med bättre tillgänglighet.
Fritidshemmen är integrerade i skolans lokaler men har också delvis egna lokaler i skolan.
Det är ca 40st i åldrarna 6-8 år och ca 85st i åldrarna 9-11 år. För den äldre gruppen saknas
plats i kapprum då de elever som kommer från Övningsbyggnaden ska vara på fritids. De
utrymmen som fritidshemmet har klarar inte av elevantalet.
Det finns inre underhållsbehov i de olika byggnaderna. Skolan slits hårt och måste ha tätare
underhåll än vad som sker nu.
26
Upptagningsområde
Vaggeryds tätort
9.7.2 Hjortsjöskolan, år 6-9
Hjortsjöskolan 6-9 har idag drygt 325
elever.
Skolan är byggd utifrån 1950-talets
basmodul som är om- och tillbyggd i
flera omgångar. Vid den senaste (2003)
omdisponerades ytorna (A) till 3 delar
med klassrum och kapprum och en 4:e
enhet byggdes till (B) med kapprum, lektionssalar samt rast utrymme för eleverna. Ett bra
personalrum finns intill expeditionsdelen i södra delen av (A). Personalarbetsplatserna finns i
huvudsak uppdelade för skolans 4 arbetslag. Delar av tidigare expeditionen används idag av
skolans resursenhet som har uppdrag att arbeta med nyanlända elever samt elever i behov av
extra stöd. Södra delens andra våning av (A)
innehåller specialsalar för No-undervisning
vilka är renoverade under den senaste 10årsperioden. Hjortsjöskolan 6-9 har
undervisning i idrott och hälsa i kommunens
sporthall, slöjdsalar tillsammans med övriga
skolor i norra kommundelen i Träskolan (C)
och Övningsbyggnaden (D), bild- och hem
och konsumentkunskap i hus (E) och nytt för i
år är att musikundervisningen sker på
kulturskolan/Fenix i stället för i musiksalen i
Träskolan som har kritiserats i skyddsronder.
Matsal finns i hus (F) och skolhälsovården är i
hus (G).
Vid senaste till- och ombyggnationen
dimensionerades de nya klassrummen för 2023 elever. Övriga äldre klassrum är större.
Dimensioneringen av klassrummen gjordes
utifrån byggets budgetram samt då rådande personalbudget och organisation, men medför
begränsningar idag. Det finns för få grupprum. Elevernas skåp placerades i de 4 hemvisterna.
Det har visat sig att det inte fungerar att ha så många elevskåp på en så liten yta varför dessa
har flyttats ut till bl.a. korridorer. Klädhängare för elevernas ytterkläder saknas och eleverna
hänvisas idag till att ”rulla ihop” ytterkläder och ha i sitt skåp. Elevrådet har flera gånger
påtalat att värmen är mycket ojämn samt att ventilationen låter mycket i vissa delar av
fastigheten. Fastighetsenheten har svårigheter att åtgärda detta.
27
Upptagningsområde
Vaggeryds tätort
9.7.3 Hjortsjöskolan, Specialsalar
Bild, hemkunskap, slöjd, naturorintering, idrott, skolbibliotek, skolhälsan, skolexpedition.
Träskolan (C). Barn- och utbildningsnämnden bör lämna fastigheten omgående.
Huset kan inte användas till undervisning utan att en helrenovering görs. Vad fastigheten
sedan ska användas till är avgörande för vilka insatser som eventuellt ska göras.
Huset är närmre 100 år, d.v.s. från folkskolans era och är i princip orenoverad.
Användningsområdet har dock förändrats och idag finns trä- och metallslöjdsal i
bottenvåningen samt textilslöjsal och musiksal på övervåningen. Musiksalen är för liten och
klarar inte de krav som finns för musikundervisning i årskurserna 6-9. Dessa elevers
musikundervisning är numera förlagd på Fenix kulturskola. Musiksalen används till eleverna
på Hjortsjöskolan årskurs F-5.
Slöjdsalarna är i samma skick som när de skapades på 1970-talet, där endast golvet är bytt
eller slipat. Fastigheten saknar i princip ventilation, har endast självdrag. Fastigheten har
många fönster, alla utan solskydd, vilket gör att det är stundtals mycket varmt men även svårt
att inreda rummen. Det finns endast en elevtoalett som är belägen under trappan. Golvet i
textilsalen ”hänger ner” ca 10 cm. Slöjdsalens spånsugsanläggningen fungerar inte
tillfredställande.
Övningsbyggnaden (D). Bottenvåningen används nu till en trä- och metallsal samt en
textilsal. Båda är rymliga men mycket lite underhåll är gjort de senaste 30 åren. Trä- och
metallslöjsalen är tungarbetad då förråd finns i källaren. Övervåningen används till
undervisning, se Hjortsjöskolan F-5
Utifrån nu nuvarande skolor har slöjdlärarna ett förslag:
Använd hela huset till ett ”Slöjdens hus”.
Alla slöjdsalarna på Hjortsjöskolan är i stort behov av renovering och idag kan inte
undervisningen bedrivas i enlighet med läroplanens krav. Hela undervåningen används till träoch metalslöjdsalar och övervåningen till textilslöjdsalar. Ett förråd för trä- och metallslöjden
byggs mot norr. Här kan verksamheten samlas när Träskolan lämnas.
Idrottssalen är i samma byggnad som Skolhälsovården (G). Idrottssalen används av
eleverna i år F-2. (Elever i år 3-9 har idrottsundervisning i sporthallen.) Här finns
akustikproblem samt duschrum som har en obehaglig lukt samt inte klarar de krav som
beskrivs i Arbetsmiljöverkets skrift ”Personalutrymme för elever”. Skolhälsovården är i en
före detta vaktmästarbostad. Disponeringen av lokalytan är bra. Fastigheten har en 55 år
gammal ventilation och finns med i fastighetsenhetens planer för byte.
Undervisning i Bild och Hem- och konsumentkunskap. Byggnad (E).
Salarna renoverades 2003 med ny ventilation. Keramikverkstaden gjordes dock inget åt.
Inredningen i Hem- och konsumentkunskapssalarna slits och måste troligen bytas om 5-7år.
Matsal Byggnad (F) Används av hela Hjortsjöskolan. Idag finns 238 sittplatser för
Hjortsjöskolans ca 620 elever samt personal och elevernas lunchservering sträcker sig från
10.30 – 12.10. Frukost och mellanmål serveras till fritidshemmets elever. Elevtalet ökar med
ca 30 elever redan ht-15 och dessa elever får inte plats inom tidsramarna. De elever som äter
senare än 12.10 bör erbjudas mellanmål på förmiddagen. Från år 2017 är matsalen för liten
under bestående organisation. Fastigheten har nyinstallerad ventilation och nya fönster.
28
Upptagningsområde
Åker/Klevshult
9.8 Klevshults skola F-2.
Skolan är en av kommunens minsta
och nyaste, byggd 2005.
Skolenheten är tillbyggd och
sammanbygd med förskolan. Skolan
har idag 25 elever varav 17 är
inskrivna på fritidshemmet. En
elevökning är att vänta.
Skolbyggnaden består av 2
medelstora klassrum och 3 varierande stora grupprum samt ett mindre rum för 4
personalarbetsplatser. Entrén har ett rymligt kapprum och delar av den kan användas till
undervisning.
Fritidshemmet har ett eget mindre rum men använder också kapprum och klassrummen.
Matsal saknas och eleverna äter lunch i
klassrummen. Det finns 3 elevtoaletter varav en
är handikappanpassad. Personalen har
tillsammans med personal på förskolan ett
gemensamt personalrum.
Skolbibliotek.
Kommunbiblioteket har en filial mellan
förskolan och skolan, som endast är öppet 2
timmar per vecka för allmänheten. Skolan
använder även biblioteket som skolbibliotek.
Denna yta borde kunna samanvändas bättre.
Skolgård
Utemiljön har goda förutsättningar att bli bra men ett ökat underhåll är nödvändigt.
29
Upptagningsområde
Åker/Klevshult
9.9 Åkers skola, år 3-5.
Elevantalet är 26 st. varav 8 är
inskrivna på fritidshemmet.
Skolan är byggd 1962, och mycket få
förändringar har gjorts för att klara
dagens krav. Skolan (A), som är
sammanbygd med en förskola (B),
har en relativt stor yta men är
disponerad enligt 1960-talets skolorganisation. Det finns 2 stora klassrum och ett grupprum
samt en liten, mycket lite använd, idrottssal (C). Mellan skoldelen och idrottssalen finns
förskoleavdelningen. Pentry och personalrum är integrerat och mycket litet. Här finns också
skolans kopiator. Personaltoalett finns inte vid personalrummet utan är i anslutning till
grupprummet som är en bit bort i korridoren. Matsal saknas och eleverna äter i klassrummen.
Elevtoaletterna är tillbyggda. Det finns 3 elevtoaletter
varav en är handikappanpassad men med begränsad
tillgänglighet.
Laborativa ämnen och skolbiliotek
Det saknas förutsättningar för en modern undervisning
i laborativa ämnen som No/tk, bild och musik.
För att få en fungerande verksamhet används
korridorerna. De används till kapprum, korridor att
förflytta sig i, men också till dataarbetsplatser,
grupprum, skolbibliotek/mediatek och lunchservering.
Det medför att skolan saknas ett bra
skolbibliotek/mediatek samt de lugna miljöer som
eleverna bör ha.
Undervisning i Idrott och hälsa samt slöjd är förlagd på
Fågelforsskolan i Skillingaryd.
Fritidshem
Fritidshemmet har tillgång till egna lokaler (D) med en pentrydel i angränsande hus.
Barnantalet varierar kraftigt och idag är det endast 8 barn inskrivna mot tidigare 12. Barnen är
kringboende i åldern F-3.
Skolgård
Utemiljön har mycket goda förutsättningar men ett ökat underhåll är nödvändigt.
Nästan alla elever åker skolskjuts till Åkers skola.
30
Upptagningsområde
Skillingaryds tätort
9.10 Sörgårdsskolan, F-4
Detta är en av kommunens senast
byggda skola (2004). Elevantalet är 143
och 100 är inskrivna på fritidshemmet.
Byggnaden (A) är planerad utifrån 6
klasser med var sitt basutrymme.
Skolan har utrymmen och en
lokaldisponering som fungerar utifrån
dagens krav.
Ett basutrymme innehåller: Klassrum, grupprum, loft och glasat grupprum samt utgång till
trädäck. Trädäcket löper längs med baksidan av klassrummen och leder till två uteklassrum
(C) som alla klasser kan använda. De allmänna ytorna är mycket bra och har gemensamma
utrymmen som även går att använda som grupprum.
Skolan har 6 entréer, en per klass. Dessa entréer har kapphängare, torkskåp och 2 toaletter.
I hjärtat av skolan finns två torg i olika storlekar. Dessa är tänkta att vara gemensamma
utrymmen för de 6 klasserna. De ska vara för större samlingar, experimentell undervisning,
skolbibliotek(mediatek) mm samt även att fungera som fritidshem.
Lagom antal elever, men en elevgrupp för mycket.
Idag används dessa torg till en sjunde klass,
förskoleklassen samt som fritidshem. Skolan
har därför inte något skolbibliotek och svårt att
använda de laborativa utrymmena.
Om skolan haft ca 150 elever och enbart de 6
klasserna som skolan är ämnad för hade den
varit en helt ändamålsenlig skola. Skolan
används inte optimalt.
Personalarbetsplatserna är i mindre arbetsrum
avsedda för 4 pedagoger i varje rum. En mindre
expeditionsdel finns som används av
specialpedagog, samtalsrum och kopiering. Utöver detta finns ett bra personalrum.
Matsalen.
Matsalen (B) är i en äldre separat byggnad som är mycket sliten. Den har plats för ca 75
personer men har inte renoverats eller underhållits på mycket länge. Golv och väggar är slitna
och exempel vis går inte väggen vid diskinlämningen att torka av varför personalen sätter
plast (typ gladpack) på väggen. Inventarierna är utslitna, minst 30 år gamla. Idag äter eleverna
lunch i 3 omgångar samt frukost och mellanmål för fritidshemsbarnen.
Rektorsexpedition samt specialpedagog har sina expeditioner i denna separata byggnad.
Idrottsalen.
Undervisning i Idrott och hälsa sker i den äldre idrottssalen (E) som är vidbyggd till ”gamla
Sörgårdsskolan”(F). Den är helt utsliten. Salen, omklädningsrum och duschar måste renoveras
omgående.
Slöjdundervisning sker på Fågelforsskolan.
31
Upptagningsområde
Skillingaryds tätort
9.11.1 Fågelforsskolan F-5
och särskolenheterna
Enheten har idag 182 elever i 8
varierande stora klasser, F-5 varav 3 st.
är år 5. Fritidshemmet har två
avdelningar med totalt 75 barn.
Fågelforsskolan F-5 består av 3 delar.
En del (markerad med A) i en 100-årig
byggnad i 3 plan vara översta planet är
expedition, skolhälsa och
personalutrymme. Till detta finns en
50-talsbyggnad (markerad med B) med
klassrum, särskolelokaler för de yngre
barnen och fritidshem. Där finns också slöjdsalar som används av alla skolorna i södra
kommundelen. Mellan dessa byggnader finns en innergård (markerad med C) som dels
fungerar som entré till några klassrum men även kompletterar fritidshemmets lokaler. Denna
innergård gör att enheten hänger ihop. Byggnad (C) och norra delen av (B) har byggår 1997.
Fågelforsskolans lokaler är i grunden en
folkskola samt en skola som är byggd utifrån
1950-talets basmodul som byggts ihop.
Lokalerna har omdisponerats så mycket det går
för att klara grundskolans krav. Detta medför
inte att funktionen är optimal. Exempelvis så är
många rum genomgångsrum och grupprum
finns inte till alla klassrum.
De 4 klassrummen i hus A är rymliga, har
tillgång till grupprum men kapprummen har
begränsad yta och många dörrar varför det i
bästa fall finns möjlighet till 24 klädhängare till
varje klassrum. Antalet elevtoaletter är för få
och placeringen är funktionellt fel. Exempelvis
om eleverna i ett av klassrummen ska använda
någon toalett ska de passera det grupprum som andra klasser använder.
Klassrummen i hus (B) har mycket varierande storlek. Här finns dock grupprum och
personalarbetsplatser men yta för kapprum saknas och några elever har sina ytterkläder vid
fritidshemmet.
Personalrummet ligger på 3:e våningen i hus A och all personal använder det. Många
pedagoger har sina ytterkläder i klassrummen eftersom de inte har möjlighet att hämta dessa i
personalrummet på plan 3 innan de ska gå ut med barnen på rast eller följa dem till lunch.
Personalarbetsplatser finns bara för personal som arbetar i hus B. Personal i hus A har detta i
sina klassrum vilket inte är acceptabelt.
32
Fritidshemmet har många barn och är uppdelat i två åldersgrupper och använder olika delar
av enheten. Den yngre gruppen är ca 35 barn och använder ett av klassrummen i byggnad (A)
(förskoleklassen) och det stora grupprum som är i anslutning. De äldre barnen har ett eget
utrymme i byggnad (B) samt byggnad C. Det senare fungerar mycket bra.
Laborativ undervisning
Enheten har inga särskilda lokaler för No/Tk/Bd-undervisning och de saknar möjligheter att
arbeta enligt läroplanen. Musikundervisningen har de äldre eleverna i högstadiets lokaler.
Modersmålsundervisningen har idag ett utrymme.
Skolbibliotek
Skolbiblioteket är i byggnad (C). Eleverna har bra tillgång till böcker men rummet fungerar
också som ett genomgångsrum varför det kan bli störigt. Det finns inte tillgång till
informationsteknologi eller annan media i skolbiblioteket.
Fastigheten har inte underhållsmålats invändigt på flera år. Kring fönster släpper färg, väggar
är smutsiga och golven är utslitna. I korridorer och kapprum är golven i flera fall helt utslitna
och går troligen inte få rena.
Särskolan har ett varierat antal elever och har 2 olika bas-utrymmen. De yngre barnen är idag
i väl anpassade lokaler. De äldre särskolebarnens undervisning är förlagd i högstadiets
lokaler. De har bra egna utrymmen och använder även ett av skolans större grupprum. Tyvärr
inte i anslutning till sina egna lokaler.
Träningsskolan har mycket funktionella lokaler norr om högstadiebyggnaden.
Skolgården består av asfaltsytor (fotboll och bandy) och lekyta med lekredskap samt några få
gräsytor. En gräsyta ligger lite avsides. Skolgården upplevs som liten. Rasterna förläggs så att
alla elever inte har rast samtidigt.
På skolgården passerar vaktmästarbilen till sitt garage (markerad med D) och detta inbjuder
även hantverkare att köra in på skolgården. Garageporten till garaget bör flyttas till motsatta
sidan så minskas trafiken på skolgården avsevärt.
33
Upptagningsområde
Skillingaryds tätort
9.11.2 Fågelforsskolan år 6-9
Fågelforsskolan har idag 260 elever varav ca 200 är i år 7-9. Alla elever från kommunens
södra upptagningsområden i år 6-9 går på skolan och till år 7 tillkommer elever från den
fristående skolan Tofthaga. Fågelforsskolan 6-9 består av flera delar. Huvudbyggnaden (A) är
en byggnad från 60-talet som har en mindre tillbyggnad av entré och bibliotek mot öster. Norr
om huvudbyggnaden (B) finns hem- och konsumentkunskapssalarna samt även särskolans
träningsskoleutrymmen. Södra kommundelens slöjdsalar tillhör 6-9-års-organisationen men
är i byggnaden som tillhör F-5-enheten. Simhall och sporthallar finns på området (C och D)
och tillhör Kultur och Fritidsnämnden.
Eleverna i år 6 har sina hemklassrum och skåp på övervåningen och här finns också skolans
bildsal. I bottenvåningen har eleverna i år 7-9 sina flesta lektioner och elevskåp samt ett
pausutrymme. Här finns också en musiksal, expeditionsdel och särskolans lokaler för de äldre
eleverna.
Skolhälsovården är i F-5:s byggnad och matsalen är
gemensam med F-5.
Ett bra personalrum finns intill expeditionsdelen.
Personalarbetsplatserna finns utspridda i skolans tidigare
grupprum. Några grupprum används till
specialundervisning för smågrupper och även till
undervisning för elever med speciella behov. Detta
medför att skolan har stor brist på grupprum.
Två av de tre No-salarna är inte förändrade sedan skolan
byggdes. Inventarierna är fasta bänkar/bänkrader
utformade för föreläsningar och inte ett elevaktivt
arbetssätt. En normalstor klass får inte plats.
Undervisningen kan inte bedrivas i enlighet med
läroplanens krav.
Alla slöjdsalarna och bildsalen på Fågelforsskolan är i
mycket stort behov av renovering. Undervisningen kan
inte bedrivas i enlighet med läroplanens krav.
Elevtoaletterna är mycket små och får ständigt kritik i
elevernas trivselenkät.
Elevrådet och skyddsombud har påtalat att ventilationen
är mycket ojämn samt sprider dålig lukt i vissa delar av fastigheten. Fastighetsenheten har
svårigheter att åtgärda detta.
Inventarierna är slitna. Bland annat så är elevstolarna helt utslitna.
Några enstaka klassrum har underhållsmålats de senaste åren.
Skolgården består av asfaltsytor (basket och bandy) och samt några få sittgrupper.
34
10. Visualisering av skolmiljöer.
Arbetsmiljö.
Flera kapprum är gjorda efter de lokaler
som finns tillgängliga och blir trånga. Idag
har elever med sig kläder för ett helt
dagsbehov.
Personalarbetsplatser för pedagogisk
personal är inte funktionella.
För lite utrymme för personalens kläder.
Elevtoalett i Svenarums skola.
Byggår 1958.
Det återstår bara 5 träd som ger skugga på
Östra skolan. Ingen återplantering har
skett.
35
Anpassningar till skolas läroplaner.
No-sal på Fågelforsskolan årskurs 6-9
Del av fritidshemmet i Hok. Även mindre
lämpliga delar av skolan används.
Kommunens 5 slöjdsalar är nerslitna och
otidsenliga. Slöjd är ett ämne, inte två.
Skolgårdsbelysning har förbättrats på ett
antal skolgårdar, men inte alla. Skoldagen
börjar och slutar i mörker för många barn.
Korridoren på många skolor används till
allt som inte får plats i klassrummet. Åkers
skola har korridoren till mediarum, matsal,
grupprum, genomgångsrum för att komma
till toalett mm
Andra skolor har även del av
fritidshemmet i korridoren.
Ämnessalar saknas för elever i årskurs 4-6.
36
Likvärdighet.
Skillnaden är stor och förutsättningarna olika beroende på vilken skola eleven går i.
Undervisningslokalen för elever som är i behov av särskilt stöd skiljer sig mycket åt.
Grupprum på Sörgårdsskolan
Grupprum i Svenarums skola.
(Genomgångsrum med 3 dörrar och hiss.
11. Förskolans lokalbehov
Fenix
Fenix har de senaste åren haft ett ökande sökantal till gymnasiet. Detta tillsammans med
ökande antal ensamkommande flyktingbarn, som ofta är i gymnasieåldern, medför att Fenix
behöver de lokaler som idag används till 2 förskoleavdelningar tidigare än beräknat.
Gymnasieskolan behöver ha denna yta från höstterminen 2016, absolut senast 2017.
Vårdnadsbidrag
Regeringen, tillsammans med Folkpartiet, har aviserat att Vårdnadsbidraget kommer att tas
bort. I år (2015) betalade Vaggeryds kommun ut 38 vårdnadsbidrag i januari och 43 i mars.
Dessa är ganska proportionellt geografiskt fördelade i kommunen. Även om enbart en del av
dessa ansöker om barnomsorg så kommer platsbehovet att öka med 1-2 avdelningar.
Förskolans lokalbehov
Vaggeryds tätort behöver de 2 förskoleavdelningar som finns på Fenix samt eventuellt en till
utifrån beslut om vårdnadsbidraget.
Tre avdelningar måste tillskapas 2017.
37
12. Förslag utifrån följande utgångspunkter:







Skollagen och läroplanen. Förändrade krav på lokaliteter.
Arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen ska följas och en bra arbetsmiljö erbjudas.
Likvärdighet. Samma goda förutsättningar för kommunens alla elever
Fenix. Ökat behov av lokaler på grund av fler elever som söker kommunens
gymnasieutbildningar samt ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn.
Barnomsorg. Troligen 2-3 avdelningar från 2017.
Barn- och utbildningsnämndens tagna beslut och aktuella motioner.
Fem-klöverns programförklaring
o Bevarande av landsbygdsskolorna.
o Undervisning i en god lärmiljö i klassrum och på skolgård.
Skolorna i Vaggeryds kommun har över tid haft olika organisatorer. Utgångspunkten har
varit de lokaler som funnits disponibla samt de pedagogiska styrningarna i läroplanerna.
Lokaltillgängligheten har varit mer styrande vilket medfört att pedagogiska hänsyn inte alltid
kunnat göras. Bilden nedan visar dagens splittrade organisation.
Idag är styrdokumenten utformade så att avstämningar av elevernas kunskaper sker i
årskurserna 3, 6 respektive 9 i så kallade nationella prov varför det är naturligt att rektor och
lärarlag följer eleverna till dessa årskurser. Även lärarutbildningarna har ändrats till denna
uppdelning. Med detta som bakgrund har Barn- och utbildningsnämnden beslutat att ”återföra
årskurs 6 till mellanstadiet” och detta ligger väl i linje med tidigare inlämnade motion
”årskurs 3 organisatoriskt ska tillhöra lågstadiet”.
Läroplanen med kursplaner ställer idag andra krav än tidigare på ämneskunskaper för
årskurserna 4-6. Detta medför bland annat att laborativa salar för No-, musik och
bildundervisning behövs.
Under pågående utredningsprocess har Barn- och utbildningsnämnden utifrån
ovanstående uttryckt att:
En organisationen F-3-, 4-6- respektive 7-9-enheter ska
eftersträvas
i tätorterna Vaggeryd och Skillingaryd.
Skolor på landsbyggden ska ha skolor som klarar F-3.
38
Norra kommundelen - Förslag
Byarum, Bondstorp, Hok, Svenarum och Vaggeryds tätort.
12.1 Byarums upptagningsområde. En F-3-skola
Idag finns Byarums skola, F-3.
Förslag: Enheten har goda förutsättningar och inga förändringar behövs.
Skolbyggnaden klarar bara drygt 25-talet elever men det finns disponibla lokalytor i
”Sockenstugan” som kan användas till ytterligare en elevgrupp. Tillsammans med dessa
nyrenoverade fritidshemslokaler kommer enheten att fungera bra inom överskådlig tid.
Demografisk utveckling.
Byarums skola
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
6
12
13
11
15
9
14
12,4
12,5
12,7
12,7
12,7
År 1
11
6
12
13
11
15
10
14
12,4
12,5
12,7
12,7
År 2
6
11
6
12
13
11
15
10
14
12,4
12,5
12,7
År 3
0
6
11
6
12
13
11
15
10
14
12,4
12,5
Summa
23
35
42
42
51
48
50
51
49
52
50
51
Gul bakgrund: Elevutveckling utifrån befolkningsprognos samt bebyggelse åren 2003-2014.
Elevantalet ökar snabbt och kommer att vara ca 50 om 3-4 år.
39
12.2 Bondstorps upptagningsområde. En F-3-skola
Idag finns Bondstorps skola. F-3.
Det ökade elevtalet medför att en förändring måste göras dels inför läsåret 16/17, men framför
allt från läsåret 2017/18. Nuvarande skolbyggnad klarar bara ca 20 elever. Skolan måste också
handikappanpassas. Utifrån organisationen F-3-enhet blir elevantalet för högt för en klass
innehållande flera årskurser. Detta medför att en delning måste göras i två klasser, exempelvis
F-1 och 2-3. Enheten blir då för liten.
Elevtalet beräknas gå ner kring läsåret 2020/21. Prognosen efter detta bygger helt på
kommande födelsetal och inflyttning.
Förslag Alternativ 1. Bygg till en mindre vinkel mot väster i två plan. Detta ökar ytan på
klassrummet på plan 2 och ge högre i tak samt möjligheter till en ny trappa och en hiss.
Matsalen kan utökas och personalutrymmet för kökspersonal och lokalvård blir funktionellt.
Gamla trapphuset skapar mer yta för kapprummet. Disponering av övervåningen klarar då två
klasser. Ett av klassrummen blir större så alla elever får plats vid behov. Fritidshemmet
integreras som idag i förskoleklassens lokal.
Förslag Alternativ 2. Från läsåret 16/17 går årskurs 3 i Vaggeryd och läsåren 17/18 och
18/19 även årskurs 2. En handikappanpassning måste dock ske.
Demografisk utveckling.
Bondstorps skola
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
5
6
9
12
5
6
2
8,6
8,7
8,8
9,9
8,9
År 1
5
5
6
9
12
5
6
3
8,6
8,7
8,8
9,9
År 2
5
5
5
6
9
12
5
6
3
8,6
8,7
8,8
År 3
5
5
5
5
6
9
12
5
6
3
8,6
8,7
Summa
20
21
25
32
32
32
25
23
26
29
36
36
Gul bakgrund: Elevutveckling utifrån befolkningsprognos samt bebyggelse åren 2003-2014.
Läsåret 2016-17 ökar elevantalet och kommer att vara högt under 5 år. Barn födda åren 2010 och 2011 var
betydligt fler än tidigare år.
40
12.3 Hok/Svenarums upptagningsområde.
Idag finns Hoks skola, F-2, och Svenarums skola år 3-5.
Om upptagningsområdet ska ha en F-3 och en år 4-6-skola behöver stora investeringar göras.
En årskurs till ska ha plats och undervisning i årskurserna 4-6 kräver undervisningslokaler för
laborativ undervisning såsom musik, bild, No-undervisning. Utredningen visar att det behövs
stora förändringar och även lokalökningar för att detta ska uppnås. Elevantalet för
mellanstadieeleverna är lågt och stimulans genom jämnåriga kamrater blir begränsade. De
flesta eleverna åker skolskjuts till Svenarums skola.
Båda skolorna behöver grupprum och bättre personalarbetsplatser och skolorna har ett
eftersatt inre underhåll.
Förskolan har lokaler i samma byggnad i både Hok och Svenarum. Båda förskolorna har
behov av mer lokaler.
Förslag alternativ 1:
Hoks skola har årskurserna F-1 (33-37 elever) och Svenarums skola har årskurserna 2-3 (3340 elever). Eleverna i årskurs 4-6 går i Vaggeryds tätort.
Elevantalet på båda skolorna minskar och i samband med en renovering görs en
omdisponering av nuvarande lokalyta så att skolorna får mera anpassade lokaler.
Fritidshemmet för upptagningsområdet är kvar i Hoks skola.
Både Hoks skola och Svenarums skola har ett klassrum mellan skoldelen och förskolan.
Fördelen är att detta klassrum kan användas flexibelt till förskola eller fritidshem/skola
beroende på barnantal. Enheterna blir flexiblare.
Behoven av renovering och inre upprustning av arbetsmiljön är stora. Elevtoaletterna i
Svenarum är i akut renoveringsbehov.
Demografisk utveckling F-1.
Hoks skola (Hok/Svenarums upptagningsområde)
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
19
16
17
19
16
20
12,0
11,1
12,2
12,3
12,3
År 1
17
19
16
17
19
17
20
12,0
11,1
12,2
12,3
Summa
36
35
33
36
35
37
32,0
23,1
23,4
24,6
24,6
Demografisk utveckling 2-3.
Svenarums skola (Hok/Svenarums upptagningsområde)
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År 2
25
17
19
16
17
19
17
20
12,0
11,1
12,2
År 3
15
25
17
19
16
17
19
17
20
12,0
11,1
Summa
40
42
36
35
33
36
36
37
32,0
23,1
23,4
Förslag alternativ 2.
Renoveringsbehovet är stort i Hok men framför allt Svenarum, både invändigt och utvändigt
(Fastighetsenheten planerar bland annat att byta alla fönster).
Renovera och bygg ut Hoks skola till en ändamålsenlig F-3 skola (68 – 77 elever) för
Hok/Svenarums upptagningsområde.
Eleverna i årskurs 4-6 går i Vaggeryds tätort.
Svenarums skola läggs ner och delar av den används (entré och klassrummet närmast skolan)
till förskolan.
41
12.4 Vaggeryds tätorts upptagningsområde.
F-3-skola, 4-6-skola och 7-9-skola.
Idag finns Östra skolan (F-2), Götafors skola (F-2) och Hjortsjöskolan (F-5 respektive år 6-9)
Elevantalet som redovisas för åren 2014 – 2018 är de nu kända barnen, utan hänsyn till in
eller utflytt vilket är i linje med regionsförbundets prognos.
Demografisk utveckling utifrån nuvarande organisation.
(Enbart årskurs 6 från Hok/Svenarum går på Hjortsjöskolan)
Demografisk utveckling utifrån
 F-3 har upptagningsområdet Vaggeryds tätort.
 Årskurs 4-6 samt årskurs 7-9 har norra kommunen som upptagningsområde.
Vaggeryds tätort
År F
År 1
År 2
År 3
Summa
Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
56
64
77
77
46
57
83,6
83,5
85,5
86,0
86,0
80
56
64
77
77
48
59
84,6
85,5
87,5
88,0
75
80
56
64
77
79
49
60
86,6
87,5
88,5
69
75
80
56
64
79
80
50
61
88,6
87,5
280
275
277
274
264
263
272
278
319
350
350
Vaggeryds tätort inkl Hok/Svenarum år 6 fortsatt i Vaggeryd och år 4 och 5 från 17/18
År 4
År 5
År 6
Summa
Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
77
80
116
108
93
103
120
120
83
99
121,6
97
77
95
116
108
94
104
120
120
83
99
99
117
90
95
116
109
94
104
120
120
83
273
274
301
319
317
306
318
344
323
302
304
År 7
År 8
År 9
Summa
Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
95
99
117
90
95
117
109
94
104
120
120
87
95
99
117
90
95
117
109
94
104
120
63
87
95
99
117
90
95
117
109
94
104
245
281
311
306
302
302
321
320
307
318
344
Antalet elever i årskurserna F-3 har haft en ökning och är oförändrat de kommande 7 åren
enligt prognosen.
Från år 2015 till 2022 ökar elevantalet med ca 150 elever i årskurserna 4-6 och 7-9.
Efter år 2022 kommer, enligt prognosen, en ökning av F-3 med 50-talet elever.
42
Götafors skola. Skolan används nu för 80-90 elever i klasserna F-2. Fritidshemmet saknar
bra utrymmen för det stora antalet barn som är inskrivna i fritidshemmet och grupprum i
direkt anslutning till lektionssalar saknas. Skolgården behöver utvecklas. Personalutrymmen
och matsal i intilliggande byggnad gör enheten tungarbetad.
Om skolan ska blir en F-3-skola måste fritidshemmets bristande förutsättningar förbättras.
Detta kan inte göras genom omdisponering av ett klassrum till fritidshem, alla fyra
klassrummen behövs till respektive undervisningsgrupp. Om en förbättring ska ske inom
nuvarande byggnad får fritidshemmet och förskoleklassen helt och på jämlika villkor dela på
en lokal. Detta är inte optimalt.
Östra skolan. Skolan är mycket otidsenlig. Ytor för entré och kapprum, ett antal elevtoaletter,
skolmatsal och skolbibliotek saknas. Utöver detta behöver fritidshemmets lokalbehov
tillgodoses. Skolgården är mycket bristfällig.
Hjortsjöskolan.
Träskolan. Huset kan inte användas till undervisning utan att en helrenovering görs.
Övningsbyggnaden. Bottenplan har slöjdsalar med mycket stora renoveringsbehov och plan
2 är lektionssalar med ett tredje klassrum som gemensamt grupprum.
Idrottssalen. Används till F-3-undervisning. Arbetsmiljöproblem med duschar och
omklädningsrum. Ventilation förbättras och renovering nödvändig.
Nuvarande Hjortsjöskolan F-5 är för liten i förhållande till antal elever.
Detta medför att det är svårorganiserat och att elever saknar det lugn som kan förväntas i en
skola. För dessa årskurser behövs också klassrum som har laborativ miljö för No/Bild/musikundervisning, vilket saknas. Personalarbetsplatserna behöver mer lokalyta.
Nuvarande Hjortsjöskolan år 6-9 saknar grupprum. Enheten kommer vara fullbelagd läsåret
2015/16 och läsåret 2016/17 kommer inte alla år 6 att få plats.
Byggnaden behövs till enbart år 7-9 från läsåret 2017/18.
Demografisk utveckling för
eleverna år 7-9 i norra
kommundelen.
En liten årgång slutar 9:an och en
mycket stor börjar år 6 läsåret
2016/17. Detta medför att
nuvarande 6-9-organisationen inte
fungerar. Elevantalet skulle öka
med 54 elever till ca 400 elever
vilket högstadiebyggnaden inte
klarar.
Elevtal Vaggeryd åk 7-9
450
400
350
300
250
200
150
100
Fritidshem år 4-6.
I nedan presenterade alternativ har fritidshemmet samma lösning för år 4-6.
Fritidshemmet behöver inga egna ytor eftersom en samverkans kan ske med Kultur och fritid i
Elverksbyggnaden. Elever i dessa åldrar har oftast ett behov av fritidshemmets stöd på
morgonen och eftermiddagen, men har en tendens att inte locka eleverna eftersom det oftast
integreras tillsammans med något yngre elever. Fritidshemsverksamheten kan nu anpassas till
denna åldersgrupp fullt ut
43
12.4.1 Förslag alternativ 1 för Vaggeryds tätort.
Nybyggnation F-3-skola och Hjortsjöskolan blir 4-9-skola.
Behovet av en ny skola uppstår av elevökningen, men också av att lokaler fungerar dåligt som
skola med fritidshem utifrån läroplanen och arbetsmiljölagens krav. Likvärdighet, anpassning
av lokaler för respektive åldersgrupper men också arbetsmiljöproblem och personalens
arbetsförhållanden är svåra att åtgärda.
Nybyggnation F-3-skola.
En nybyggnation av en F-3-skola norr om Fenix. Skolan kan vara likt Sörgårdsskolan med
dess flexibla möjligheter och fritidshem. Delar av den förskole gård som nu finns norr om
Fenix kan utnyttjas. Eleverna har undervisning i Idrott- och hälsa i Hjortsjöskolans idrottssal
men någon grupp kan samverka med Fenix och använda multihallen.
Alternativ A: Alla elever i Vaggeryds tätort går på denna nybyggda skola. Götafors skola
byggs om till förskola. Nya skolan dimensioneras för klasstolek 18-23 elever och 13-14
klasser. 15 klasser från år 2023. Detta alternativ innebär att den nya skolan blir dubbelt så stor
som Sörgårdsskolan.
Alternativ B: Vaggeryds tätort har två F-3-skolor. Götafors skola och den nybyggda skolan.
Ny förskola med 3 avdelningar byggs. Nya skolan dimensioneras för klasstolek 18-23 elever
och 9-10 klasser. 11 klasser från år 2023. Detta alternativ innebär att den nya skolan blir 1,5
gånger så stor som Sörgårdsskolan. Götafors skolas fritidshem har idag för få
fritidshemsutrymmen som har fritidshemskaraktär. Detta måste åtgärdas.
Åk 4-6 på Hjortsjöskolan. (Klasstorlek
22-27 elever och 13-14 klasser)
Det finns ett behov av grupprum, bättre
personalarbetsplatser, bättre laborativa
salar (musik, Bild och No) för år 4-6.
Idag upplevs även enheten som trång i
kapprumen. Slöjdundervisningen lämnar
Träskolan och förläggs till
”Övningsbyggnaden”. De lokaler som
finns att disponera för år 4-6 är
grönmarkerade på bilden. Dessa kan
hantera 11 klasser, men då saknas
laborativa salar, plats för 2-3 klasser och
personalarbetsplatser. Det saknas även
konferensutrymmen för hela enheten.
Lokaler saknas på 4-6. Detta innebär
att en helrenovering av Träskolan måste
övervägas. Gör 2 (eventuellt går det att
göra 3) klassrum i Träskolan och gör om
skolans tekniksal till laborativa salar för år 4-6.
Alternativt blir Träskolan salar för laborativa ämnen och personalarbetsplatser. Då måste tre
basutrymmen byggas till. Exempelvis på ”Nya-F-3-skolan” och den blir även 1-parallelligt för
år 4-6.
Fritidshemmet behöver inga egna ytor eftersom en samverkans kan ske med Kultur och fritid i
Elverksbyggnaden.
44
Åk 7-9 på Hjortsjöskolan. (Klasstorlek 24-31 elever och 13 klasser)
Byggnaden är uppdelad för fyra arbetslag och har 12 klasser. Under kommande år kan
enheten organiseras i 12 klasser vilket innebär att läsåren 2017-2022 kommer 4 klasser att
vara i storleken 29-30 elever. Från 2024 måste flera klasser organiseras.
Vid senaste till- och ombyggnationen dimensionerades de nya klassrummen för 20-23 elever
vilket medför begränsningar idag. Övriga äldre klassrum är större. Det finns för få grupprum
och detta medför att en viss omdisponering av utrymmena måste ske. Förslag finns på att
återskapa klassrum på övervåningen för att få grupprum i anslutning till varje klassrum.
Elevernas skåp tar mycket plats och någon tillfredsställande lösning saknas.
Hjortsjöskolan 6-9 har fortsatt undervisning i idrott och hälsa i kommunens sporthall,
slöjdsalar tillsammans med övriga skolor i norra kommundelen i Övningsbyggnaden, bildoch hem och konsumentkunskap i nuvarande lokaler. Musikundervisningen sker på
kulturskolan/Fenix i stället för i musiksalen i Träskolan som har kritiserats i skyddsronder.
45
12.4.2 Förslag alternativ 2 för Vaggeryds tätort.
Lågstadiet använder mellanstadiets lokaler, mellanstadiet använder högstadiets lokaler
och en nybyggnation görs för högstadiet.
Behovet av en ny skola uppstår av elevökningen, men också av att lokaler fungerar dåligt som
skola med fritidshem utifrån läroplanen och arbetsmiljölagens krav. Likvärdighet, anpassning
av lokaler för respektive åldersgrupper men också arbetsmiljöproblem och personalens
arbetsförhållanden är svåra att åtgärda.
Utifrån en överblick av de brister och behov som de olika stadierna har, föreslås här en rokad
som i princip betyder att lågstadiet använder mellanstadiets lokaler, mellanstadiet använder
högstadiets lokaler och en nybyggnation för högstadiet genomförs. En nybyggnation för år 79 medför att deras nuvarande lokaler ger goda förutsättningar för år 4-6 och lokaler som år 46 lämnar ger goda förutsättningar för F-3. Hjortsjöskolans elevantal minskas med ca 50
elever.
Disponering av Hjortsjöskolan
Hjortsjöskolan blir F-3-enhet
för tätorten. Eget fritidshem med
2 avd.
Hjortsjöskolan blir 4-6-enhet för
norra kommundelen. Fritidshem
i samverkan med kultur och
fritidsnämnden i
”Elverksbyggnaden”
Ny högstadieskola byggs norr
om Fenix.
Bun lämnar Östra skolan.
Götafors skola görs till en
förskola med 3 avdelningar och
nytt kök.
Träskolan rivs och ger plats för
skolgård.
Organisation för norra kommundelen
46
Klasstorlekar är avgörande för hur lokaler kan disponeras. Klassrummen rymmer ett antal
elever men begränsningen är i många fall kapprum, grupprum mm. Klasstorleken ger också
hur många klasser enheten kan inrymma.
F-3 på Hjortsjöskolan. (Klasstolek 18-23 elever och 13-14 klasser. 15 klasser från år 2023)
Förskoleklasserna (oftast 3 st.) är i en och samma byggnad, avsedd för 3 klasser. Byggnaden
är gjord för denna åldersgrupp och har även goda förutsättningar att ha fritidshem för dessa
förskoleklasselever. Personalarbetsplatser och personalrum finns.
Årskurserna 1-3 använder två byggnader, vinkelbyggnaden (8-9 klasser) och andra våningen
av den så kallade Övningsbyggnaden (2 klasser). Båda används idag av mellanstadiet som har
större klasser och därför mycket trångt i kapprummen. Detta problem minskas när det blir F-3
med mindre klasser. I vinkelbyggnaden får varje klass en egen ingång till ett kapprum.
Korridorerna delas av och varje klassrum får tillgång till minst ett ostört grupprum.
Huvudentrén finns kvar och leder till ett skolbibliotek (nuvarande personalarbetsrum), rum för
skoladministration, rektorsexpedition, personalrum och ett samtalsrum för exempel vis
besökande föräldrar. Här finns också det klassrum som används till personalarbetsplatser.
Toaletterna är små och för få. Övningsbyggnadens andra våning har 3 klassrum efter
varandra. Det mellersta klassrummet delas av och blir ostörda grupprum till respektive klass.
Toaletterna är små och för få även här.
Fritidshemmet för årskurserna 1-3 förläggs i egna anpassade lokaler i nuvarande bildsalen
som i princip är hela bottenvåningen av huset. Här finns en stor ljus lokal och även mindre
rum. Toaletterna är för få.
Elevtoaletterna renoveras och antalet utökas.
Åk 4-6 på Hjortsjöskolan. (Klasstorlek 22-27 elever och 13-14 klasser)
Elever från Hok och Svenarum börjar samtidigt som tätortens elever i denna organisation.
Årskurs 4-6 använder de lokaler som årskurserna 6-9 har idag. Eleverna i denna åldersgrupp
får då bättre utrustade salar än vad de har idag. Det finns skolbibliotek, samlingssal, innergård
och personalarbetsplatser. De salar som idag är språksalar kan göras om till musik respektive
bildsal. Viss omdisponering av utrymmena måste ske eftersom eleverna i dessa årskurser har
hemsalar medan högstadieeleverna har skåp i kapprummen. En av nuvarande No-salarna görs
om till vanlig hemklassrum och två av bottenvåningens salar görs till grupprum. På
övervåningen återskapas ett klassrum. Skolbibliotek förläggs centralt i nuvarande elevcaféet
och nuvarande bibliotek görs till kapprum för två klassrum och västra delen blir
personalarbetsplatser alternativt grupprum. Plats för specialpedagogisk undervisning och
personalarbetsplatser samt konferensutrymmen finns i nuvarande skolexpeditionen.
Fritidshemmet behöver inga egna ytor eftersom en samverkans kan ske med Kultur och fritid i
Elverksbyggnaden.
Skolgården på Hjortsjöskolan behöver anpassas för den förändrade åldersgruppen. Det finns
tillräcklig med yta för att skapa en utemiljö som är ger olika möjligheter till olika
rastaktiviteter.
Matsal. Idag äter ca 630 elever plus pedagogisk personal (samt 2 klasser från Östra skolan)
och nästa år ökar det med ytterligare en klass. Serveringen är mellan kl. 10.30 – 12.20. I
föreslagna organisationen minskar elevantalet till ca 580 plus pedagogisk personal. Eftersom
eleverna är yngre måste serveringen ske under kortare tidsintervall. Belastningen under denna
kortare tid blir den samma som idag och bör ses över.
47
Elevökningen 2023. Enligt prognosen ökar elevantalet i Vaggeryds tätort ytterligare 2023.
Inför denna ökning finns beredskapen på Hjortsjöskolan utifrån nedanstående:
 Hem- och konsumentkunskapssalarna finns idag på Hjortsjöskolan och används till år 4-6
för elevens val samt ämnesundervisning för årskurserna 7-9. Dessa är i bra skick och
används till läsåret 2023. Inför 2023 tas ställning om en eller bägge salarna ska görs till
klassrum och nya hem- och konsumentkunskapssalar byggs vid nya högstadiet.
 Tekniksal. Idag finns en 2-delad tekniksal med teori- och praktisk del. Denna används
både av år 4-6 och år 7-9 men har låg beläggningsgrad. Salen används också till elever
som behöver specialanpassad undervisning. Inför 2023 tas ställning om salen ska görs till
klassrum eller utökning av matsal.
Hjortsjöskolan 7-9 blir Fenix 7-9 (Klasstorlek 24-31 elever och 13 klasser)
Ny skola byggs norr om Fenix gymnasium och viss lokalsamverkan kan ske.
Den nya skolan behöver 13 klassrum med tillhörande grupprum, No-salar och språksalar.
Högstadieskolan ska ha egna paus- och rastutrymmen och personalarbetsplatser och
skolexpedition. Ny slöjdsal(ar) byggs utifrån att slöjd är ett ämne som både hanterar mjuka
och hårda material. Träskolans omoderna salar lämnas.
Lokalsamverkan med Fenix sker genom att musikundervisningen och bildundervisningen
förläggs i nya Fenix kultur- och kunskapscentrum. Som skolbibliotek används
kommunbiblioteket och samanvändning av befintliga aulor/samlingssalar sker.
Mottagningsköket på Fenix utökas så det kan hantera större volym. Till den nya skolan byggs
en flexibel matsal. Denna ska på för- och eftermiddag kunna användas till undervisning eller
annan samling av både grundskolan och gymnasiet.
Hem- och konsumentkunskapssalarna finns idag på Hjortsjöskolan. Dessa planeras att
används till läsåret 2023 och nytt ställningstagande om byggnation vid nya högstadiet tas då.
Detta utifrån eventuell elevökning i årskurserna F-6 på Hjortsjöskolan.
Idrott- och hälsa undervisningen sker även fortsättningsvis i sporthallen.
Samverkan mellan högstadiet och gymnasiet gynnas. Personal kan ha delade tjänster och ett
pedagogiskt utbyte blir naturligt.
Förenklad princip för förändringen.
Vaggeryds F-3-klasser använder nuvarande Hjortsjöskolans mellanstadielokaler
Hjortsjöskolans- och Svenarums mellanstadie använder Hjortsjöskolans högstadielokaler.
Hjortsjöskolans högstadium. Nya lokaler.
Skolan lämnar de lokalerna som är minst lämpliga till skollokaler. Östra och Götafors skola.
Östra skolan
Götafors skola
Hjortsjöskolan F-2
Organisation: F-3
Grupprum
Bättre fritidshem
Behov:
Arbetsmiljö
Personalarbetplats
Nuvarande
skola:
Hjortsjöskolan M
(Svenarums skola)
Hjortsjöskolan H
Åk 4-6
Laborativa salar
Bättre utrymmen för
specialpedagog.
Personalarbetsplats
Åk 7-9
48
Ny skola
Fler grupprum
Bättre kapprum
12.5 Norra kommundelens lokalbehov 2015/16 – 2018/19





Hösten 2017 saknas skollokaler för ca 150 elever utifrån elevökning.
Östra skolan lämnas. Ca 90 elever.
Träskolan lämnas. Övningsbyggnadens andra våning på Hjortsjöskolan används, 50
elever flyttar ut. (Alternativt nybyggda slöjdsalar)
2-3 förskoleavdelningar alternativt Götafors skola blir förskola. Ca 90 elever.
Bondstorps skola räcker inte till 2017-2020
Översikt lokalbehov
Ökning av
elevantal
Östra skolan
Hj. Träskolan
Lå 2015/16
Trångt!
Utflyttade.
Lå 2016/17
Åk 7-9 använder enbart
¾ av högstadielokalerna.
¼ används av åk 4-6. En,
eventuellt två
elevgrupper har inte
plats.
Se föregående
Götafors
skola/Förskola
Bondstorp
Lå 2017/18
Åk 7-9 behöver hela
högstadiebyggnaden.
6 elevgrupper (F-6)
saknar lokaler.
Lå 2018/19
Se föregående
Se föregående
2 slöjdsalar flyttar ut till
annan sal på
Hjortsjöskolan eller
nybyggnation
2 förskoleavdelningar
flyttar ut från Fenix till
Götafors skola eller
nybyggnation.
Elevtopp.
Se föregående
Se föregående
En avdelning
till. Eventuellt
tidigare.
Elevtopp
Kostnader för hyra av baracker om inte byggnation eller annan lösning sker.
Kostnaden beräknade utifrån aktuell hyra för baracklösning för Östra skolan.
Lå 2015/16
Ökning av
elevantal
Östra skolan
Hj. Träskolan
Götafors
skola/Förskola
Bondstorp
792 000kr
Lå 2016/17
Lå 2017/18
Lå 2018/19
200 000kr
1 742 000kr
1 742 000kr
792 000kr
792 000kr
400 000kr
792 000kr
400 000kr
550 000kr
800 000kr
200 000kr
200 000kr
Utöver ovanstående hyreskostnader tillkommer ca 1 500 000kr i frakt och
etableringskostnader. VA ej inräknat.
Sammanställningen visar på en ca kostnad på 11 000 000kr.
49
13.
Södra kommundelen -Förslag
Åker, Klevshult och Skillingaryds tätort.
Problembilden i korthet.
Elevantalet är oförändrat över tid men prognosen visar att området kring Sörgårdsskolan
kommer att ha en minskat antal skolbarn och centrala och norra delen av tätorten har en
ökning. En mindre, men betydelsefull, ökning sker också i Åker/Klevshult.
Klasstorlekarna är avgörande för hur lokalerna disponeras och lokalerna är avgörande för hur
stora klasserna kan vara.
Demografisk utveckling utifrån nuvarande organisation.
(Till år 7 tillkommer elever från Tofthagaskolan. Dessa är inkluderade.)
Södra kommundelen Kommunala skolorna
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
63
60
62
65
55
71
55
52,2
51,8
54,4
54,7
52,7
År 1
67
63
60
62
65
55
73
56
52,2
53,8
55,4
54,7
År 2
55
67
63
60
62
65
56
74
57
53,2
54,8
56,4
År 3
60
55
67
63
60
62
66
57
74
57
53,2
54,8
År 4
72
60
55
67
63
60
63
66
57
74
57
53,2
År 5
61
72
60
55
67
63
61
63
66
57
74
57
År 6
51
61
72
60
55
67
63
61
63
66
57
74
År 7
71
60
66
79
67
60
77
72
73
70
78
67
År 8
67
71
60
66
79
67
60
77
72
73
70
78
År 9
77
67
71
60
66
79
67
60
77
72
73
70
Summa
644
636
636
637
639
649
641
638
643
630
627
618
Åkers skola har en fantastisk utemiljö men är otidsenlig inomhus. En ändrad skolorganisation
till 4-6 skola istället för 3-5 skola skulle inte påverkas elevantalet, men skolan klarar inte de
krav som ställas. Skolan skulle i så fall behöva en modernisering. Bl.a. undervisningslokaler
för laborativ undervisning såsom musik, bild, No-undervisning, skolbibliotek samt
fungerande grupprum saknas idag. Elevantalet är också så lågt att mellanstadieelevernas
stimulans genom jämnåriga kamrater blir för begränsade. Idag åker i stort sett alla elever
skolskjuts till Åkers skola och under vissa skoldagar vidare till Skillingaryd för undervisning i
Idrott och hälsa samt Slöjd.
Klevshults skola har två bra klassrum med tillhörande utrymmen. Elevantalet i
upptagningsområdet ökar kommande år och Klevhults skola kan inte utan förändringar eller
tillbyggnation vara en F-3-skola från läsåret 17/18 eller en F-2-skola från läsåret 2018/19.
Fågelforsskolan F-5 har för många elever och lokalerna är svårdisponibla. Klassrumsytorna
medger fler elever än vad övriga ytor medger. Felplacerade toaletter, små kapprum,
genomgångsrum gör att enheten är svårorganiserad.
Enheten skulle må bra av ett minskat elevantal och att några klasser måste maximeras till 24
elever. Fler toaletter med bättre åtkomlighet i ”1914-års skola” kan byggas i norra trapphusets
bottenvåning. Detta minskar elevrörelsen i huset under lektionstid. Minst en laborativ
lektionssal för No/Bd undervisning som är bokningsbar eller schemaläggs för klasserna. En
genomlysning av lokaldisponeringen bör göras så att personalarbetsplatser tillgodoses.
Sörgårdsskolan, kommunens bästa skola, har små klasser och är inte optimalt använd.
Byggnaden är planerad utifrån 6 klasser med var sitt basutrymme, grupprum, entréer och
toaletter. Centralt placerat finns laborativa lokaler med fritidshemmet som under dagtid
används för en 7:e elevgrupp som hindrar tillgången till de laborativa salarna.
50
Båda skolorna ingår i samma upptagningsområde men elevfördelningen mellan skolorna är av
gammal hävd öster respektive väster om järnvägen. Detta har medfört att Sörgårdsskolan inte
används optimalt men också att integrationen i samhället försämras. Årskurs 6 (3 klasser) får
inte plats i nuvarande Sörgårdsskolan och/eller Fågelforsskolan F-5.
Skolorna, som finns i samma upptagningsområde, ska användas optimalt. Detta medför att en
ny tänkt flytande gräns mellan skolorna görs. Se bilden nedan. Denna gräns varierar lite från
år till år beroende på barnantal. Samma princip har Vaggeryds tätort använt mellan de tre F-2skolorna som finns idag.
Nuvarande Fågelforsskolan år 6-9 saknar grupprum och behöver omgående bättre No-, slöjd
och bildsalar. Slöjdsalarna på Fågelforsskolan måste totalrenoveras.
Om endast nuvarande lokaler ska användas visar utredningsalternativen att en F-3, 4-6
och 7-9-organisation inte kan skapas.
Grundsärskolan.
Grundsärskolan har idag en tredelad organisation. En för de yngre eleverna i F-5-lokalen, en
för träningsskolan (som har en egen lokal) och en för de äldre eleverna i 6-9-byggnaden.
Inriktningen för verksamheten har en tydlig inkludering av alla elever på hela skolan. I
grundsärskolan kan bara elever med utvecklingsstörning skrivas in. Antalet elever varierar lite
över tid och på kort sikt minskar antalet särskoleinskrivna elever i de högre åldrarna.
51
Skillingaryds tätorts upptagningsområde.
Idag finns Klevshults skola, F-2, Åkers skola År 3-5, Sörgårdsskolan (år 1-4) och
Fågelforsskolan (F-5 respektive år 6-9)
13.1 Förslag alternativ 1
 Åkers skola läggs ner.
 F-3-eleverna från norra Åkers upptagningsområde går på Sörgårdsskolan.
 Klevshults skola blir en F-3-skola för södra Åkers- och Klevshults
upptagningsområde.
 Åker/Klevshults eleverna går i Skillingaryd från årskurs 4.
 Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir låg- och mellanstadieskolor, F-6.
 Högstadiet, år 7-9, är kvar i sina lokaler och får även tillgång till klassrummen där
nuvarande åk 6 är.
Förändring av upptagningsområdena
Åker/Klevshult och Skillingaryds tätort.
Den norra delen av Åkers
upptagningsområde ingår i Skillingaryds
upptagningsområde. Kvar blir ett mindre
upptagningsområde i söder som förs över
till Klevshults upptagningsområde.
Detta södra område, tillsammans med
Klevhults upptagningsområde, har en F-3skola i Klevshult.
F-3 elever i den norra delen av Åkers
upptagningsområde går i Sörgårdsskolan.
Kartbilden visar barn födda 2007-2015 från
Åkers upptagningsområde.
Från Åkers norra till Skillingaryds tätort utifrån GIS.
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
7
1
9
7
4
9
4
4
4
4
4
År 1
4
7
1
9
7
4
9
4
4
4
4
År 2
5
4
7
1
9
7
4
9
4
4
4
År 3
4
5
4
7
1
9
7
4
9
4
4
Summa
20
17
21
24
21
29
24
21
21
16
16
Åkers skola (Åker/Klevhults upptagningsområde)
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År 4
10
7
10
8
13
12
17
17
11
9
7,0
År 5
12
10
7
10
8
13
12
17
17
11
9
Summa
0
22
17
17
18
21
25
29
34
28
20
16,01
52
Nya upptagningsområdet: Skillingaryds tätort och Åkers norra del
Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
54
51
57
45
64
54
48,2
48,7
50,2
50,5
49,5
År 1
59
54
51
57
45
66
56
49,2
50,7
52,2
51,5
År 2
62
59
54
51
57
46
67
57
50,2
51,7
53,2
År 3
52
62
59
54
51
58
47
67
57
50,2
51,7
År 4
60
55
67
63
60
63
66
57
74
57
53,20133
År 5
72
60
55
67
63
61
63
66
57
74
57
År 6
61
72
60
55
67
63
61
63
66
57
74
År 7
60
66
79
67
60
77
72
73
70
78
67
År 8
71
60
66
79
67
60
77
72
73
70
78
År 9
67
71
60
66
79
67
60
77
72
73
70
Summa
618
610
608
604
613
615
617,2
629,9
620,1
613,5
605,0
G:a tätort
576
576
570
562
571
561
564
575
571
578
573
Fr Åker
42
34
38
42
42
54
53
55
49
36
32
Nya Klevs
18
26
29
35
36
26
21
13
10
13
13
Sö Kommun
636
636
637
639
649
641
638
643
630
627
618
F-3 Klevshults skola. (31-39 elever.)
F-6 på Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan (Klasstorlek 18-27 elever och 18 klasser)
Eleverna kommer att vara 18 klasser under i princip hela utredningsperioden vilket innebär att
eleverna inte får plats i tätortens bägge skolor utan ett tillskott av lokaler.
Förslag på lösning som utgår ifrån att Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan är lika stora
organisationer med 9 klasser vardera.
Fågelforsskolans slöjdsalar är otidsenliga och måste anpassas till dagens ämneskrav. Idag
finns två textilslöjdsalarna på andra våningen och på bottenvåningen finns två trä-och
metallslöjdsalar. Textilsalarna kan omdisponeras till två lektionssalar som då motsvara det
behov som Fågelforsskolan F-6 har. Slöjdsalarna på bottenvåningen görs till en ny modern
slöjdsal för Fågelforsskolan.
Detta medför ett behov av nybyggnation av en slöjdsal. Denna byggs antingen i anslutning till
högstadiet eller till Sörgårdsskolan.
Sörgårdsskolan behöver en tillbyggnad av 3 klassrum för att klara elevantalet.
Fågelforsskolan år 7-9.
Enheten behöver flera grupprum samt renovering och anpassning av No-salar och Bildsal.
Personalarbetsplatserna är inte optimalt placerade. En utflytt av år 6 möjliggör att grupprum
kan skapas i direkt anslutning till de ämnessalar som finns.
53
13.2 Förslag alternativ 2
 Klevshults skola blir F-1-skola
 Åkers skola blir år 2-3-skola
 Åker/Klevshults eleverna går i Skillingaryd från årskurs 4.
 Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir bägge låg- och mellanstadieskolor, F-6.
 Högstadiet, år 7-9, är kvar i sina lokaler och får även tillgång till klassrummen där
nuvarande åk 6 är.
Förändring av upptagningsområdena
Åker/Klevshult och Skillingaryds tätort.
(se röd markering på bilden)
Skillingaryds tätorts upptagningsområde för
F-3 har tätortens elever samt att de som bor
närmst Skillingaryd (fram till Häradsköp).
De elever som bor i Åker/Klevshults
upptagningsområde går år F-1 i Klevshults
skola och år 2-3 i Åkers skola.
Klevhults skola får ett elevantal mellan 2134 elever.
Åkers skola får ett elevantal mellan 18-34.
Enligt prognosen sjunker elevantalet
läsåren 2022/23. Om prognosen stämmer
tas ny ställning till eventuell annan
organisation.
Kartbilden visar barn födda 2007-2015 från
Åkers upptagningsområde.
F-6 på Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan (Klasstorlek 18-28 elever och 16-17 klasser)
Eleverna kommer att vara 16-17 klasser under i princip hela utredningsperioden vilket innebär
att eleverna inte får plats i tätortens bägge skolor utan ett tillskott av lokaler.
Förslag på lösning är samma som i förslag alternativ 1, men med en tillbyggnad av endast 2
klassrum på Sörgårdsskolan.
Eleverna från Åker/Klevhult som börjar
årskurs 4 i tätorten kan placeras på olika
sätt.
- Vartannat år börjar de på Sörgårdsskolan
respektive Fågelforsskolan.
- De börjar alltid på en av skolorna.
Fågelforsskolan årskurs 7-9. Samma som
i förslag alternativ 1.
54
14. 3 Förslag alternativ 3.






Klevshults skola blir F-1 skola
Åkers skola blir år 2-3 skola
Från årskurs 4 går Åker/Klevshults eleverna i Skillingaryd
Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir bägge låg- och mellanstadieskolor, F-5.
Årskurs 6 blir kvar i Fågelforsskolans högstadielokaler.
Högstadiet, årskurs 7-9, är kvar i sina lokaler.
Klevhults skola och Åkers skola samma som i Förslag alternativ 2.
Sörgårdsskolan. 4:or från Åker börjar på Sörgårdsskolan från lå 16/17 (Fetstil)
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
29
24
25
27
19
30
22
22
23
24
23
23
År 1
30
29
24
25
27
19
31
23
22
23
24
23
År 2
22
30
29
24
25
27
19
30
23
22
23
24
År 3
27
22
30
29
24
25
27
19
30
24
23
23
År 4
35
27
29
30
36
24
37
27
36
30
33
23
År 5
27
29
30
36
24
37
27
36
30
33
Summa
143
132
164
164
161
161
160
158
161
159
156
149
Ba s grupper:
6
6
7
7
7
7
7
7
7
7
Fågelforsskolan F-5. År 4 från Åker/Klevshult börjar på Ffs vart annat år fr.o.m ht 18
Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26
År F
27
25
25
26
19
30
23
22
23
23
23
23
År 1
27
27
25
25
26
19
31
23
23
23
24
23
År 2
25
27
27
25
25
26
20
31
24
23
24
24
År 3
25
25
27
27
25
25
26
21
31
24
23
24
År 4
24
25
25
37
27
38
25
43
21
43
24
30
År 5
59
59
35
25
37
27
38
25
43
21
43
24
År 6
72
60
55
67
63
61
63
66
57
74
Summa
187
188
236
225
214
232
226
226
228
223
218
222
Ba s grupper F-5:
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
Både Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir 1-parallelliga år F-3. När 4:orna från
Åker/Klevshult tillkommer, vartannat år till Sörgårdsskolan respektive Fågelforsskolan som
då blir 2-parallellig i år 4 eller år 5.
Detta medför att det kommer gå 7 elevgrupper på Sörgårdsskolan respektive Fågelforsskolan
F-5. Vissa år kommer dessa att bli ganska stora (se bild ovan). Sörgårdsskolan har bättre
lokalmöjligheter att organisera detta än Fågelforsskolan.
Eventuellt kan Sörgårdsskolan också kortsiktigt samarbeta med Bullerbyns förskola och
förlägga den 7:e gruppen där (förskoleklassen). På längre sikt kommer säkerligen elevantalet
att öka på bostadsområden kring Sörgårdsskolan (generationsskifte) och det medför att
Sörgårdsskolan inte kommer att räcka till.
Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan kan bägge organiseras som F-6-enheter men med sina
6:or förlagda till Fågelforsskolans högstadium (som idag). Lärarna flyttar med sina respektive
6:or till högstadiebyggnaden. Detta läsår måste anses
bli ett mellanår för eleverna.
Fågelforsskolan år 7-9.
En renovering och anpassning av No-salar och
Bildsal genomförs. Personalarbetsplatserna och
nuvarande grupprum omdisponeras i samband med
inre underhåll.
55
13.4 Förslag alternativ 4
Samma principiella tänk som i förslag altenativ 2 för Vaggeryds tätort.
Åkers skola
Fågelforsskolan M
Fågelforsskolan H
Nuvarande
Klevshult skola
(Åkers skola)
Ny skola
skola:
Fågelfors F-2
Organisation: F-3
Åk 4-6
Åk 7-9
Grupprum
Laborativa salar
Fler grupprum
Bättre fritidshem
Bättre utrymmen för
Behov:
No- och bild-salar
Arbetsmiljö
specialped.
Bättre kapprum
Personalarbetplats
Personalarbetsplats




Skolan lämnar Åkers och Klevshults skolor. Klevhults skola blir utökad förskola.
Södra kommundelens alla F-3-klasser använder Sörgårdsskolan och nuvarande
Fågelforsskolans F-5-lokaler.
Fågelforsskolans- och Åkers mellanstadier använder Fågelforsskolans
högstadielokaler.
Fågelforsskolans högstadie Nya lokaler tillsammans med Hjortsjöskolans
högstadium, norr om Fenix.
Alternativet innebär en rokad som i praktiken betyder att F-3 kan ha små klasser och mycket
goda förutsättningar. En nybyggnation för år 7-9 medför att deras nuvarande lokaler ger goda
förutsättningar för år 4-6. Klevshults förskola kan öppna en avdelning till i de lokaler som
skolan lämnar. Ett medborgarförslag om ytterligare en förskoleavdelning har lämnats hösten
2014.
Sörgårdsskolan F-3. (Klasstorlek 18-22 elever och 6 klasser.120-130 elever)
Sörgårdsskolan får de 6 klasserna som skolan är byggd för, men mindre antal elever än vad
den klarar. Detta innebär att klasserna alltid får tillgång till de laborativa salarna. Inga
åtgärder behövs.
Fågelforsskolan F-3. (Klasstorlek 18-22 elever och 6 klasser. 120-130 elever)
Nuvarande Fågelforsskolan F-5 har sina begränsningar i antal toaletter och trånga kapprum.
Med föreslagna klasstorlekar så löses problemet med kapprummen men en toalett behöver
byggas i norra trapphuset. Laborativa salar kan tillgodoses och fritidshemmet får mycket bra
förutsättningar.
Fågelforsskolan år 4-6. (Klasstorlek 20-27 elever och 8-9 klasser. 180-190 elever)
Eleverna i denna åldersgrupp får bättre utrustade salar än vad de har idag. Det finns
skolbibliotek, en bra No-sal, musiksal och möjligheter till bättre personalarbetsplatser.
Bildsalen måste renoveras men de två sämre No-salarna behöver renoveras till NO-salar utan
görs till vanliga klassrum. Viss omdisponering av utrymmena måste ske eftersom eleverna i
dessa årskurser har hemsalar medan högstadieeleverna har skåp i kapprummen. Plats för
specialpedagogisk undervisning och personalarbetsplatser samt konferensutrymmen kommer
att finnas eftersom elevantalet minskas.
Fritidshemsverksamheten kan nu anpassas till denna åldersgrupp fullt ut. Elever i dessa åldrar
har oftast ett behov av fritidshemmets stöd på morgonen och eftermiddagen, men har en
56
tendens att inte locka eleverna eftersom det oftast integreras tillsammans med något yngre
elever.
Fågelforsskolan 7-9 blir Fenix 7-9 tillsammans med Hjortsjöskolan 7-9.
Ny skola byggs norr om Fenix gymnasium och
viss lokalsamverkan kan ske. Beskrivning finns
under tidigare förslag. Detta förslag utökas för
8-10 klasser till.
En utökning av utredningen bör ske utifrån det
ökade elevantalet och frågeställningarna:
 Räcker ytan att bygga så stor skola på?
 Fungerar samordningen gällande musik- och
bildundervisningen med Fenix lokaler?
 Finns lokaler tillgängliga för undervisning i
Idrott- och hälsa? (Sim- och sporthallen samt multihallen)
 Matsal?
14. Utemiljön för kommunens skolor
Utredningen visar på skiftande kvalitet av skolgårdarna. Några saknar solskydd medan andra
har ett naturligt solskydd av lövträd. Lekställningarna och liknande är av skiftande kvalitet
samt ytorna som hänvisas till är mycket olika i storlek. Nu delas ansvaret av flera aktörer.
Tekniska har ansvaret för lekutrustning och genomför besiktningar och säkerställer dess
kvalitet. Fastighetsenheten har ansvar för gården, staket och skötsel. Bun (rektor) har det
övergripande arbetsmiljöansvaret och över eventuella pedagogiska uteleksaker. Det finns
risker med denna uppdelning och att ansvar kan hamna ”mellan stolarna”. Ett exempel är att
ingen återplanterat träd som tas bort.
En arbetsgrupp bör tillsättas som analyserar våra skolgårdar utifrån Boverkets allmänna råd
och Länsstyrelsens regionala åtgärdsprogram ”Hälsans miljömål 2016-2020”. Denna
arbetsgrupp kartlägger nuläget och kommer med förslag på åtgärder och framtida
organisation.
57
15. Kort sammansfattning av re-investeringsbehov för fritidshem,
förskoleklass och skolor.
Bondstorp
Byarum
Hok
Svenarum
Hjortsjöskolan F-9
Götafors skola
Östra skolan
Klevshults skola
Åkers skola
Sörgårdsskolan
Fågelforsskolan F-9
Skolmatsalar
Inventarierna inköptes år 1994 och är mycket slitna. Allt
behöver bytas.
Nya inventarier.
Inventarierna är mycket slitna och allt behöver bytas.
Inventarierna är mycket slitna och allt utom bänkar behöver
bytas.
Klassrumsmöbler är mycket slitna och är i vissa fall över 20
år. Många möbler är i akut behov av utbyte.
Inventarierna är överlag gamla. Personalarbetsplasterna har
nyare möbler. Elevborden har fått nya skivor men i övrig
behöver allt på skolan förnyas.
Nya inventarier. Personalarbetsplatser behöver förbättras.
Inventarierna är 10 år.
Inventarierna är av blandade åldrar och skick.
Inventarierna är 10 år.
Klassrumsmöbler är mycket slitna och är i vissa fall över 20
år. Många möbler är i akut behov av utbyte.
Alla skolmatsalens möbler är slitna. De flesta enheterna har
äldre trämöbler med sliten yta. Allt behöver bytas inom ett
par år.
58
16. Förslag på beslutsprocess.
Beslutsprocessen kan delas upp i två delar.
Den ena delen är lokalpolitik och samhällsutveckling. Vilka skolor ska vi ha och var ska de
placeras.
Den andra delen är att kommunfullmäktige har arbetsmiljöansvaret och ansvaret för att skolan
har lokaler anpassade till läroplanerna.
Båda delarna måste beaktas i beslutsprocessen. Nedanstående är ett förslag på en
beslutsordning.
59
60
61
Fastighetsenheten har till denna utredning gjort en sammanställning av förskolor och
skolors status på ventilationsanläggningar samt korta kommentarer.
Södra kommundelens förskolor och skolor.
ID
1620
1623
1624
1625
1626
1627
1628
Vent. Anläggning
Fågelforsomr.
Hemkunskap
Särskola vid HK
Högstadiet
Äldsta delen
Inst.
Status
Kommentar
1998
2010
1968
1991
Mindre bra
Bra
Dåligt
Saknar värmeåtervinning. Ej bra sug i spiskåpor
Högstadiet
Tillbyggd del
Lågstadiet
1914-års skola
Mellanstadiet
2001
Bra
2013
Bra
1999
Skapligt
bra
A-huset
Sy-/Träslöjd mm
1997
Mindre bra
Särskola E-spåret
2007
Centralkök/mat
Gamla
Sörgårdsskolan.
Endast gympa
Nya Sörgårdsskolan
Sörg.skolan matsal
Bullerbyn
1994
?
Skapligt
bra
Bra
Dåligt
2004
2004
1992
Bra
Bra
Dåligt
1992
2001
1995
1991
Dåligt
Bra
Bra
Dåligt
1987
1995
Dåligt
Mindre bra
Åker
1995
Klevshult Skola
2010
2010
2007
2005
Skapligt
bra
Bra
Bra
Bra
Bra
Fågelfors förskola
Dålig energieffektivitet. Kanalsystemet från 1968
behölls vid ombyggnad 1991. Skapar höga
lufthastigheter och högt ljud. Svårt att få ut
erforderliga luftflöden i rummen trots att
projekterat totalluftflöde erhålls.
Vid ev. ombyggnad bör även belysningen ses
över
Ursprungliga tygkanaler har ersatts med
s.k. dyskanaler
El-eftervärmningsbatteri. Remdrivna fläktar.
Kanalsyst/don anpassas till ny rumsindelning
2015
Gemensamt frånluftssystem utan
värmeåtervinning kompletterad med s.k.
rumsaggregat
Högt ljud men går att fixa.
Endast frånluft, tilluftsaggregat defekt.
Ej OVK-at då byggnaden ska rivas?
Avdelning 4
Aggregat på yttertak - svår servat, elbatteri, platt
VVX-dålig energieffektivitet, dålig filterklass
Avdelning 3, lika avdelning 4
Avdelning 1
Avdelning 2
Södra avdelningen, platt VVX, dålig filterklass,
låga luftflöden
Mellan avdelningen, låga luftflöden, elbatteri
Östra avdelningen, bra luftflöden men för få
don.
Skoldelen
Gympasal
Omklädningsrum/Dusch/WC
Fritids (gårdshus)
62
ID
1642
1647
Klevshults förskola
Vent. Anläggning
Gullbäckens
förskola
Tallbackens
förskola
2005
Inst.
2008
Bra
Status
Bra
2010
Bra
Kommentar
Norra kommundelens förskolor och skolor
ID
1661
1662
1663
1664
1665
1666
Vent. Anläggning
Hok Gymnastikhall
Hok förskola
(gymnastikbyggnad)
Byarum skola
Inst.
2013
2008
Status
Bra
Bra
Kommentar
1994
Remdrivna fläktar, F-hjul, gammal styrutrustning
Byarum förskola
2015
Skapligt
bra
Bra
Bondstorp Fritids
Plan 1
Bondstorp
Skola Plan 2
Fenix I
Mittdel
1994
Bra
Projekterat för skola, höga luftflöden
1988
Dåligt
1995
Skapligt
bra
Projekterat för fritids, dålig energieffektivitet,
låga luftflöden, dåliga filter, F-hjul
Ursprungliga mittdelen. Styrutrustning utbytt
2014
Remdrivna fläktar, platt VVX, dålig
energieffektivitet. System LA1
System LA2, LA3
System LA4, LA5
med avseende på verksamheten
Rumsaggregat installerad då det var musikskola.
Kök matsal aula
Fenix I, flyglar
Ungdomscafé
före detta
musikskola
Hjortsjöskolan
Aulan
HGST personal
HGST tillbygget
HGST källare
1999
?
1992
2004
2004
1990
HGST vissa
klassrum
1990
1960?
HGST andra
klassrum
Mellanstadiet
1990
Lågstadiet
Hemkunskap
Bildundervisning
Övningsbyggnad
Trähuset
Bra
Bra
Skapligt
bra
Bra
Bra
Bra
Skapligt
bra
Dåligt
Korta driftstider
Svår servat tilluftsaggregat i källare. Dålig
värmeåtervinning. Remdrivna fläktar.
Tilluftsfläktar i källare installerades på 60-talet.
Dålig värmeåtervinning, remdrivna ineffektiva
fläktar, svår servat, dålig filterklass
Aggregat på vinden. Remdrivna fläktar med Fhjul
Aggregat på vinden. Remdrivna fläktar med Fhjul
Aggregat på vinden. Remdrivna fläktar med Bhjul
Skapligt
bra
1996 Skapligt
bra
1996 Skapligt
bra
2003 Bra
2014 Bra
1990? Dåligt
1960?
1990? Dåligt
1914?
Gammalt till-/frånluftssystem utan återvinning
kompletterad med 3 st. klassrumsaggregat.
Träslöjd plan 1 saknar mekanisk ventilation.
Syslöjd plan 2 kompletterad med klassrums63
aggregat
OVK ej godkänd
OVK ej godkänd. Endast F-luft. Ej anpassat för
kontorsutrymmen.
Kommentar
Remdrivna fläktar med F-hjul.
Tyvärr andra bekymmer, ej relaterade till
ventilationen, på Östra skolan.
Gymnastikbyggnad
1950? Dåligt
ID
1667
Vent. Anläggning
Östra skolan
Inst.
1995
Status
Skapligt
bra
1668
Götafors skola +
förskola
Matsal, Kök
Östra del av skolan
1995
1992
Bra
Mindre bra
Västra del av skolan
Förskola
avdelningen 2
Förskola avdelning
1
Nyckelpigan
Tillbyggda delen
Avdelning 3
1996
1991
Bra
Mindre bra
1996
Bra
1995
Skapligt
bra
Äldsta delen
Avdelning 1 + 2
Ursprunglig
ventilation
Lekrum avdelning 1
1987
Dåligt
2004
Lekrum avdelning 2
2004
Södra Parks
förskola
Fritidens förskola
2007
Skapligt
bra
Skapligt
bra
Bra
Slättens förskola
Hoks skola +
Förskola
Matsal kök
2003
1669
1670
1671
1672
1673
1674
1689
1994
Dålig energieffektivitet, svår servat, remdrivna
fläktar, gammal styrutrustning
Dålig energieffektivitet, svår servat, remdrivna
fläktar, gammal styrutrustning
Svår servat, ventilations aggregat inklämt i
fläktrum.
El-eftervärmningsbatteri
Luftflöden räcker ej till. Har kompletterats med 2
st. s.k. villa-ventilationsaggregat i båda avd.
Men dålig lösning att komplettera befintlig
ventilation med nytt litet villa-aggregat
Men dålig lösning att komplettera befintlig
ventilation med nytt litet villa-aggregat
Men styrutrustning ska modifieras våren 2015.
Har ej fungerat tillfredsställande.
Remdrivna fläktar, gammalmodig styrutrustning
Skapligt
bra
Bra
?
Skapligt
bra
Skola, 4 st. klassrum 1995? Mindre bra
Äldsta delen
Personal + 3 st. WC 2000 Skapligt
bra
Förskola + Bibliotek 2007 Bra
Svenarums skola +
förskola
Skola
1995 Skapligt
bra
Förskola
2004 Bra
Fenix 2
2010 Bra
64
Saknar värmeåtervinning
4 st. s.k. klassrumsaggregat som fungerar rätt
bra men korridorer saknar ventilation.
Svår servat. Aggregatet placerad på högkant i
städskrubb.
Remdrivna fläktar, gammalmodig styrutrustning
Bilaga 3
Bostäder färdigställda 2003 - november 2014 i Vaggeryds kommun samt pågående
byggnation.
Bostäderna är uppförda som hyreslägenheter, bostadsrätter samt småhus.
Nedan fördelade utifrån Barn- och utbildningsnämndens upptagningsområde.
År
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014(-nov)
Pågående
Vgd
4
14
16
52
15
16
7
21
6
2
3
5
59
S-ryd
6
1
1
11
4
6
25
6
28
2
7
3
2
Hok/Sve
2
220
51%
102
23,6%
22
5,1%
2
2
4
1
4
2
1
1
1
2
Bo
By
1
1
4
4
2
1
3
1
5
4
3
1
2
3
3
1
3
3
2
1
2
3
Åk/Kl Tofth Totalt
2
15
2
2
23
2
26
2
73
2
1
31
4
28
1
43
1
32
1
44
2
4
18
2
15
2
11
5
73
Har bygglov(-nov)
Total
Andel
24
29
5,5% 6,7%
13
3,0%
22
5,1%
432
Av totalen byggdes drygt 25% på landsbyggden inkl småsamhällen,
nästan 25% i Skillingaryds samhälle samt drygt 50% i Vaggeryds samhälle.
Enligt kommunledningskontoret (nov 2014) större planerade byggnationer i Vaggeryds tätort
inom 1- 5 år:
Kv Tor
VSBo (Etapp 1 av 4)
40 lght
Kvarndammen,
10 par/småhus
Jonstorpudden, småhus
(ev tillkommer 64 lght)
14 småhus
Konsum
Gärahovs bygg AB
20? lght
Summa 84 boende
Småhus tillkommer.
65
66